Konsekvensbeskrivning av åtgärder som bör övervägas för att ... - VTI

vti.se

Konsekvensbeskrivning av åtgärder som bör övervägas för att ... - VTI

YTTRANDE Dnr 2012/0680-132013-02-25 Sida 1 av 8Näringsdepartementet103 33 STOCKHOLMKonsekvensbeskrivning av åtgärder som bör övervägas för att nå revideradeetappmål för vägtrafiken (TRV2012/27782) N2012/2637/TEStatens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har beretts möjlighet att lämna synpunkterpå ovan remiss.SammanfattningSammanfattningsvis anser VTI att det som beskrivs i remissen är bra och väl bearbetatmen att det saknas viktiga systemperspektiv på trafiksäkerhetsarbetet. Vår bedömningär att människan som aktiv, motiverad och beslutsfattande part i vägtransportsystemethelt saknas i konsekvensbeskrivningen. Dessutom berörs endast åtgärder koppladetill de 10 indikatorerna vilket leder till att åtgärder kopplade till t.ex. trötta förareinte berörs.Vi vill vidare poängtera att det är av yttersta vikt att man inte avvaktar med de tänktaåtgärderna till slutet av perioden om de ska hinna uppnå full effekt till 2020 utan attmedel bör frigöras de närmaste åren för att genomföra åtgärderna. Vad gäller droger itrafiken vill vi betona att för att inte försena introduktionen av kontrollinstrument förnarkotika bör arbetet med att ändra lagen som idag hindrar slumpmässiga kontrollerpåbörjas snarast. Dessutom är det viktigt att på ett mer tydligt sätt beakta drograttfyllerii de åtgärdsprogam som finns idag.InledningStatens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har beretts tillfälle att lämna synpunkterpå rubricerade remiss. Vår generella bedömning är att det som beskrivs i dokumentetär bra och väl bearbetat men att det saknas stora och viktiga systemperspektivpå trafiksäkerhetsarbetet. Vår bedömning är att människan som aktiv, motiveradoch beslutsfattande part i vägtransportsystemet helt saknas och att de flesta trafiksäkerhetsproblemenligt rapporten skall lösas med bättre fordon, bättre vägar och bättreövervakning.I remissen tas enbart åtgärder kopplade till de 10 indikatorerna som följs i målstyrningsarbetetupp. Förutom avsaknad av det systemperspektiv som nämnts ovan lederdetta också till att t.ex. åtgärder som syftar till att minska antalet trötthetsrelateradeolyckor i trafiken helt hamnar utanför det som tas upp i remissen. Här bör beaktas attVTI POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING BESÖK/VISIT OLAUS MAGNUS VÄG 35 TEL +46 (0)13 20 40 00 FAX +46 (0)13 14 14 36 WEB www.vti.seFAKTURAADRESS/INVOICE ADDRESS STATENS VÄG- OCH TRANSPORTFORSKNINGSINSTITUT, FE 254, 838 80 HACKÅSSTYRELSENS SÄTE LINKÖPING ORG NR 202100-0704


YTTRANDE Dnr 2011/0517-132011-11-03 Sida 3 av 8beaktas vilka beslut som kommer att fattas på EU-nivå gällande uppföljning av svårtskadade.3.4 Säker användning i övrigtKapitlet känns vagt formulerat. Det finns ingen prioritering av åtgärder eller uppskattningav effekter som kopplar till de åtgärder som diskuteras. T.ex. så ingår bältesanvändningoch hjälmanvändning på moped som två delar. Vi saknar dock en beskrivningav dessa delar. Speciellt när det gäller bältesanvändning borde det finnas en relativtstor potential att rädda liv som också går att kvantifiera. Då man räknar med att såmånga som 23 liv behöver räddas inom området som helhet vore det värdefullt meden bedömning av hur många som går att rädda med ökad bältesanvändning.I kapitlet om drograttfylleri (s. 38) diskuteras möjligheten att använda kontrollinstrumentför narkotika på samma sätt som för alkohol. Vi håller med om att detta är viktigt.Idag används denna typ av instrument i flera olika länder och i Norge har mannyligen ändrat lagstiftningen så att det är möjligt att kontrollera förare utan föregåendemisstanke. För att inte försena introduktionen av kontrollinstrument för narkotikai Sverige bör man snarast påbörja arbetet med att ändra lagen som idag hindrarslumpmässiga kontroller.Det är också viktigt att beakta drograttfylleri i de åtgärdsprogam som finns idag. Viden nationell utvärdering av SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken)som genomfördes av VTI framkom att drograttfyllerister i betydligt lägre utsträckningän alkoholrattfyllerister blev informerade om programmet. Man bör se till att de sommisstänks för drograttfylleri får samma möjlighet till hjälp som de som misstänks föralkoholrattfylleri.När det gäller alkolåsprogrammet är reglerna sådana att de som använder narkotikainte har möjlighet att delta. Om narkotika påvisas i de tester som genomförs underprogrammets gång blir man utesluten ur programmet. Detta är olyckligt eftersom maninom EU-projektet DRUID har sett att kombinationen av alkohol och narkotika ärmycket farlig ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Även om dessa personer inte kan varamed i alkolåsprogrammet är det viktigt att fånga upp dem på något annat sätt.Beskrivning av områden som saknas i konsekvensbeskrivningenBakgrund systemperspektivFör att hitta nya åtgärder som både är revolutionerande och acceptabla måste vi satsapå ett långsiktigt hållbart systemtänkande där alla komponenter i trafiksystemet samverkaroch stödjer varandra. Redan idag lägger vi stor vikt vid systemtänkande däralla komponenterna ska samverka, men det finns fortfarande delar i arbetet som kanbli betydligt bättre. I remissen tas framförallt upp hur infrastruktur och fordon behöversamverka för att nå bästa resultat, inte hur människan som aktiv part kommer in isystemet.


YTTRANDE Dnr 2011/0517-132011-11-03 Sida 6 av 8gå till, vilken roll skolan ska ha och hur man ska balansera barnens ansvarstagandemed deras ålder. Nu har vi i Sverige äntligen kommit en bit på väg, och vihar nu samlats kring strategin ”lärande för hållbar utveckling” som ett bra paraplyför skolans arbete med trafik. Man kan nog konstatera att vi numera har kunskapernaom hur det här arbetet ska gå till, men det saknas fortfarande ett formellt stödför att garantera skolan som en arena för det arbetet.En viktig orsak till att ungdomar tar farliga beslut finns att hitta i normer ochgrupptryck. Det finns ju idag väldigt effektiva kommunikationskanaler för ungdomaratt kommunicera till varandra om häftiga och imponerande sätt att användasina fordon. Den kommunikationen handlar väldigt sällan om att köra försiktigtoch med stora säkerhetsmarginaler. Det är istället street race, drifting, car surfing,ghost rider m.fl. ”häftiga” körbeteenden som får stå som ideal, åtminstone blandmånga unga män. Nu leder ju inte detta självklart till att alla unga killar själva väljerde värsta varianterna, men idealen sätter någon typ av standard för vad som ärtufft och påverkar attityden till trafiksäkerhet. Det här kan vi motverka med utbildningoch rätt pedagogiska metoder. I trafikskolornas förarutbildning har mantagit fasta på de här nyare kunskaperna och satsat på pedagogisk utveckling, bl.a. iden obligatoriska riskutbildningen.• YrkesförareEn mycket stor del av den tunga lastbilstrafiken körs för fort. Inte så mycket,men även en överträdelse på 8-9 km/tim gör att krockvåldet i en olycka ökar. Hastighetsöverträdelsernaär medvetna beslut att bryta mot lagen. Många lastbilsförarestruntar dessutom i att ta på bälte och många kör trots att de är trötta. Detta ärockså ganska medvetna val som äventyrar säkerheten.För yrkesförare handlar trafiksäkerhet både om vilka förutsättningar man jobbarunder och vilken inställning man själv som förare har. På senare år har stora satsningargjorts på det här området och en rad olika stödåtgärder till företag, upphandlareoch enskilda förare har utvecklats som en del av företagens CSR (CorporateSocial Responsibilty)-insatser. Att stödja företag, t.ex. genom utbildning avföretagsledningar och yrkesförare och att ge företagen verktyg som motiverar tillökad trafiksäkerhet har varit en viktig verksamhet under många år. Potentialen föratt utöka denna verksamhet är stor, t.ex. genom introduktionen av ISO39001.• Tekniska stödsystemDet sista exemplet är de olika tekniska stödsystemen för förare. Vi kan konstateraatt vi i Sverige är väldigt bra på fordonsteknik. Utvecklingen går med rasande fart,men vi diskuterar också ofta samspelet mellan människan och maskinen där detinte alltid fungerar som vi tänkt.Vi vet att det finns en rad baksidor med många tekniska stödsystem, t.ex.


YTTRANDE Dnr 2011/0517-132011-11-03 Sida 7 av 8o övertro på vad de klarar avo möjligheten att som förare ta ut svängarna lite extra, s.k. beteendeanpassningo ökad distraktiono risk att inlärning av köruppgifter som hanteras av tekniken fördröjso problem vid informationskonflikterDet här ska inte bagatelliseras. Ibland hör man från nyckelpersoner i sammanhangetatt vi måste informera förarna om problemen, men den avgörande ocholösta frågan är vem som ska informera vem och var detta ska ske. Systematiskautbildnings- och informationsinsatser kan spela stor roll här.ArenorEn stor del av indikatorerna förutsätter att trafikanten förstår nyttan med ett beteendeoch är motiverad, t.ex. hastighetsanpassning, nykterhet och hjälmanvändning. Slutsatsenav ett sådant tankesätt är att utbildning och information spelar en mycket viktigroll för trafiksäkerheten. Insikter och motivation kan åstadkommas på olika sätt, oftagenom att kombinera åtgärder i den fysiska miljön med lagstiftning och utbildning/information.Kunskaper om pedagogiska metoder i utbildning och metoder förinformationskampanjer har utvecklats kraftigt under senare år och är idag betydligtbättre verktyg för trafiksäkerheten än tidigare. Det som saknas är ett stöd från samhälletspolitiker och myndigheter och att en sådan strategi tydligt skrivs in i de revideradeprinciperna för målstyrningsarbetet. Idag styrs resurstilldelning för trafiksäkerhetentill stora delar av Nollvisionens principer om att utforma vägtransportsystemetså att det är förlåtande för mänskliga misstag. En större prioritering av människan somaktiv och beslutsfattande varelse skulle underlätta trafiksäkerhetsarbetet mycket. Trafikantenskulle därmed få rollen både som en passiv part med en viss motståndskraftmot yttre våld och en aktiv som själv väljer vad man gör.En sammanställning av åtgärder som beaktar systemperspektivet• Näringsdepartementet och alla berörda myndigheter och organisationer behöverföra fram att människan som aktiv, beslutande part och komponent i trafiksystemetska ges högre prioritet. Genom att samhället tydligt signalerardetta skifte kommer många aktörer att känna att man arbetar i medvind iställetför som nu, i motvind i hård konkurrens om resurser.• Skolans arbete med trafikfrågor bör få betydligt högre status. Idag utnyttjasinte den potential som skolan är för att skapa förståelse för trafiksäkerhetbland barn och ungdomar trots att vi vet att attityder och förhållningssätt etablerastidigt. Även om vi nu jobbat med en nationell strategi så är omfattningenpå skolans insatser högst frivillig. SKL har tagit fram en handbok för lärareoch NTF tar kontinuerligt fram stödmaterial genom www.trafikeniskolan.se,men det behövs implementeringsåtgärder, kunskaps- och insiktsmål i officiellastyrdokument och motivationsskapande åtgärder bland skolledare och lärare.• Åtgärder saknas för att engagera föräldrar i barns/ungdomars trafiksäkerhet.Föräldrar är viktiga för barnen, det finns en öppnare relation mellan barn och


YTTRANDE Dnr 2011/0517-132011-11-03 Sida 8 av 8föräldrar idag där man kan samtala om viktiga saker. Föräldrar behöver stöd idetta och en ökad förståelse för att trafiksäkerhetsfrågorna är viktiga för derasbarn. T.ex. om mopedtrimning, hjälmanvändning, alkohol och droger i trafik,att stå emot grupptryck osv. Det finns ingen självklar arena för detta men skolanoch föreningslivet är möjliga ingångar liksom internetsidor som engagerarföräldrar.• Informationskampanjer för en rad specificerade områden och målgrupper behövergenomföras, t.ex. när det gäller yrkesförares hastighetsefterlevnad ochbältesanvändning, bältesanvändning i buss, cykelhjälmsanvändning blandäldre cyklister, buskörning bland unga förare och mobiltelefonanvändning ibil. Information lönar sig dock inte om den förmedlas "ensamt". Informationmåste alltid kopplas till andra åtgärder som stödjer budskapet. Den måsteockså målgruppsanpassas och i övrigt utformas enligt de kunskaper som finns.Här har EU-kommissionen nyligen publicerat en handbok "CAST" som ärframtagen av forskare i Europa.• Körkortsutbildningen behöver reformeras, både för personbil och mc. Underganska många år har körkortsutbildningen förbättrats i olika steg bl.a. genominförande av olika obligatorier (riskutbildning 1 och 2 samt introduktionsutbildning)utan att man sett till helheten. Det saknas ett helhetsgrepp där utbildningsmål,lärarkompetens, utbildningsprocess och prov harmonierar. Körkortsutbildningenbehöver därför en översyn.• Nyttotrafiken behöver en förbättring. Såväl företagsledningar som förare behöverbättre insikter i fördelarna med trafiksäker körning. Inte minst den senastehastighetsmätningen 2012 visade detta tydligt. Betydligt större insatserbehöver göras för att utbilda och på annat sätt stödja nyttotrafiken. Ett utvecklatsamarbete med även icke transportrelaterat näringsliv är viktigt i syfte att fåfler att inkludera ett aktivt trafiksäkerhetsarbete som en del i ett CSR-arbetet(Corporate Social Responsibilty).• Utbildning för nya svenskar. Forskning har visat att invandrare från ett stortantal länder har en större olycksrisk i trafiken än svenskfödda. Ingen systematiskutbildning om trafiken ges till de nya svenskarna förrän de tar svensktkörkort, vilket dels inte alla gör, dels kan ta flera år innan man påbörjar. Nyaarenor för denna utbildning behöver utvecklas.I detta ärende har generaldirektör Jonas Bjelfvenstam beslutat. Forskare AnnaVadeby har varit föredragande. I handläggningen har också forskningsdirektör NilsPetter Gregersen, forskare Åsa Forsman och forskare Anna Niska deltagit.För VTIJonas BjelfvenstamGeneraldirektör

More magazines by this user
Similar magazines