Vilka ingenjörer behövs? - Teknikföretagen

teknikforetagen.se
  • No tags were found...

Vilka ingenjörer behövs? - Teknikföretagen

Vilka ingenjörer behövs?Storföretagens syn påsvenska ingenjörsutbildningar


FörordIngenjörsutbildningarna är viktiga för svenska teknikföretags internationellakonkurrenskraft. De måste hålla hög kvalitet och ha ett innehåll som är i samklangmed företagens utveckling.Denna rapport fokuserar på vilka ingenjörer som svenska stora teknikföretagbehöver och om dagens ingenjörsutbildningar kan leverera dessa.Teknikföretagen vill vara med och utveckla både det svenska högskolesystemet ochdagens ingenjörsutbildningar så att teknikföretag i Sverige fortsatt kan varakonkurrenskraftiga i ett globalt perspektiv. Denna rapport är ett viktigt steg på vägen.Stockholm september 2012Åke SvenssonVDPer FagrellExpert utbildningsfrågor1


InnehållFörord 1Innehåll 2Sammanfattning 4Företagen upplever generellt ett stort behov av ingenjörskompetens 4Flera företag anser att studenternas intressen och efterfrågan på utbildningargår före företagens behov av kompetens 4Det finns ett glapp mellan skola och arbetsliv 4Samverkan mellan akademi och näringsliv måste intensifieras och utökas 5Examensarbetet framstår som den viktigaste kanalen till en första anställning 5Fler ungdomar behöver uppmuntras och inspireras till ingenjörsutbildningar ochtill yrken inom industrin 5Executive Summary 6Inledning 7Bakgrund 7Studiens upplägg 8Undersökningens resultatFöretagens rekryteringsbehov 10Problem med att rekrytera erfarna ingenjörer 10Nyexaminerade även en möjlighet 10Högskoleingenjörer respektive civilingenjörer 12Geografiska omständigheter 14Mer praktiska moment efterlyses 14Examensarbetet inkörsport 16Konsultföretag 16Samverkan ger högre kvalitet 17Utbildningarnas relevans och kvalitet 19Bredd eller spets? 19Beskär den snåriga examensfloran 19Företagskontakter värdesätts högt 20Tradition eller snabbrörlighet? 20Kunskapen om ingenjörsutbildningar 21Ingenjörsutbildningarnas utmaningar 22Ökad kvantitet med bibehållen kvalitet 22Ungdomars intresse avgörande utmaning 22Slutsatser 242


Vilka ingenjörer behövs?Storföretagens syn påsvenska ingenjörsutbildningar3


SammanfattningDenna studie har granskat hur några av de större företagen som är verksamma iSverige ser på ingenjörsutbildningar. Frågorna har handlat om vilka behov av ingenjörskompetenssom de har, särskilt av nyexaminerade ingenjörer, samt hur företagensamverkar med de svenska lärosätena med avseende på utbildningarnas inriktningoch innehåll. De elva företag som ingått i studien anställde uppskattningsvis hälftenav alla ingenjörer som examinerades i Sverige under 2011.Företagen upplever generellt ett stort behov av ingenjörskompetensBristen på ingenjörer med arbetslivserfarenhet gör att de många gånger tvingasrekrytera mindre erfarna personer än de skulle önska.Flera företag anser att studenternas intressen och efterfrågan påutbildningar går före företagens behov av kompetensDe företag som ingått i studien är i huvudsak nöjda med de svenska ingenjörsutbildningarna.Samtidigt anser företagen att ingenjörsutbildningarna behöverutvecklas på samma sätt som deras företag ständigt utvecklas. Trots detta upplevsinte företagens kompetensbehov utgöra tillräckliga incitament för lärosätena attstarta nya utbildningar eller ändra inriktning på de redan existerande. En avgörandeanledning är det faktum att en förutsättning för lärosätena att kunna driva enutbildning är att den lyckas attrahera tillräckligt många studenter; på utbildningsmarknadenär det studenterna som är kunder och deras val påverkar i stor utsträckningvilka utbildningar som lärosätena erbjuder.Det finns ett glapp mellan skola och arbetslivDet som företagen upplever som brister är sådant som utbildningarna eventuelltinte innehåller. Återkommande nämns en önskan om att de nybakade ingenjörernaborde ha fått en större insikt i vad ingenjörsyrket faktiskt innebär i praktiken, ochhur en ingenjör egentligen arbetar. Det handlar om en förståelse för ingenjörensvardag och vad som krävs i form av kunskaper och färdigheter.4


Samverkan mellan akademi och näringsliv måsteintensifieras och utökasDet är viktigt att det finns en samverkan mellan utbildningarna och det stundandearbetslivet. Alla de undersökta företagen har på ett eller annat sätt samverkan medåtminstone något lärosäte, oftast flera. Intensiteten på denna samverkan och avvilket slag den är skiljer sig däremot åt. Det är sannolikt, på sikt, inte tillräckligtför företagens del att sitta med i ett lärosätes styrelse eller en fakultetsnämnd (ellermotsvarande) som näringslivsrepresentant. Företagens behov får inte tillräckligtgenomslag på utbildningarna genom detta. Det krävs ett mer aktivt deltagande frånföretagen i själva utbildningen för att åstadkomma mer av det som företagenönskar. Somliga lärosäten har redan tagit steg i den riktningen. Naturligtvis krävsockså att företagen intresserar sig för att pröva detta.Examensarbetet framstår som den viktigaste kanalentill en första anställningFöretagen upplever inte att det finns stora skillnader i kvalitet mellan olika utbildningareller mellan olika lärosäten, så länge det handlar om de större lärosätena.Däremot är de noggrannare när det gäller potentiella rekryteringar av nyexamineradefrån andra än de mest etablerade lärosätena. Någon detaljgranskning är detändå inte frågan om; exakt vilken in- respektive utgång som en student har gåttspelar oftast mindre roll. Företagen understryker återkommande att man gör enhelhetsbedömning och att utbildningens inriktning bara är en del. En rad andrasaker spelar tillsammans mycket stor roll i anställningssituationen; utlandsstudier,längre utlandsresor av privat karaktär, goda språkkunskaper, kommunikativförmåga, engagemang inom studentkåren, olika förtroendeuppdrag, relevantarbetslivserfarenhet, och annat som visar på ett ”driv”. Det finns därmed ingetrecept för vad som krävs för att få en anställning, utom att man bör ha gjort mer änbara utbildat sig. Examensarbetet framstår därför som den viktigaste kanalen till enförsta anställning. Har man gjort sitt examensarbete med koppling till det företagsom man söker sig till har man ett tydligt försteg.Fler ungdomar behöver uppmuntras och inspirerastill ingenjörsutbildningar och till yrken inom industrinDen största utmaningen inför framtiden ligger i att överhuvudtaget kunna rekryteraingenjörskompetens i tillräcklig omfattning. Antalet förstahandssökande tillingenjörsutbildningar har visserligen ökat de senaste åren, men det räcker inte pålång sikt.5


Executive SummaryThis study answers a set of questions related to how large companies in Sweden deal withtheir recruitment of engineers, in particular recently graduated engineers. How do theirrecruitment strategies look? How do they view the Swedish engineering programmes?Do they see differences in terms of quality between programmes and between institutions?A group of the larger Swedish companies which recruit significant numbers of engineerseach year have been included in the study.The companies have a great demand for engineers. They would first and foremost like torecruit experienced engineers, but the shortage in numbers forces them to recruit personnelwith less experience than they would like, i.e. recently graduated students.The cooperation between companies and higher education is well established and concernsthe content of the engineering programmes and the future recruitment of recently graduatedstudents. In many cases the cooperation with the nearest university is more active and forsome companies this is very important for maintaining competency.The companies do not regard the various engineering programmes as having a criticalqualitative difference, at least as long as we are talking about those at the major universities.However, they would look closer at the merits when considering the recruitment of recentlygraduated students from other than the most established institutions. Still, the details relatedto the education are of limited importance as long as the overall education is relevant.Other merits of various kinds are altogether of major importance beside educational profileand grades when evaluating a recently graduated individual. Not least, the so-called degreeprojects towards the end of the education are of crucial importance. For an engineeringstudent, having done the degree project at a company that later is approached for a jobposition, means a clear advantage.The companies use technical consultancy firms to a larger extent than before. Hence, theconsultancies are also recruiting large numbers of recently graduated engineers. Sometimesthe cooperation between technical consultancy firms and the large companies is very close.The companies would like the examined engineering students to be more familiar withthe everyday work as an engineer. They perceive a gap between theory and practice in thisrespect. They look positively to other than technical components in the curriculum, suchas communication or language qualifications, as long as this does not replace technologicaleducation. This view is to a certain degree contradictory.The main future challenge for the companies is to be able to recruit enough engineers tomeet the demand. Currently, the output of engineers from the universities seems far fromthe desired numbers.6


InledningBakgrundIngenjörsutbildningarna har genomgått stora förändringar de senaste åren. Denstörsta enskilda reformen är att de flesta universitet och högskolor (UoH) i sambandmed 2007 års förändringar i Högskoleförordningen har implementeratBolognaprocessen, som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt område förhögre utbildning (European Higher Education Area, EHEA) med övergripande målatt främja rörlighet och anställningsbarhet. I praktiken har utbildningarna anammatett gemensamt poängsystem och en enhetlig examensstruktur. För ingenjörsutbildningarnahar detta bland annat inneburit att en högskoleingenjörsexamen somomfattar tre läsår ger samma behörighet som en kandidatexamen att studera påavancerad nivå. Civilingenjörsutbildningen förlängdes 2007 från 4,5 år till 5 år.På flera lärosäten har civilingenjörsutbildningen blivit tydligt uppdelad i 3+2 år.Ibland leder utbildningarna förutom till en ingenjörsexamen även till kandidatexameneller masterexamen, ibland inte. Andra lärosäten har profilerat sig genomatt behålla högskole- respektive civilingenjörsexamina. Det är som synes inte heltlätt att förstå hur systemet hänger ihop.Parallellt med förändringar inom högskolevärlden påverkas företagen av andraexterna faktorer, som exempelvis demografiska förhållanden i form av storlekenpå ungdomskullarna, eller ekonomiska förhållanden i form av det allmännakonjunkturläget, både i Sverige och i Europa eller världen i stort. Det finns mångafler exempel på påverkansfaktorer.Allt detta spelar roll för företagens möjligheter till kompetensförsörjning genomrekrytering av ingenjörer. Ovan nämnda faktorer spelar också roll för ingenjörsutbildningarnasutformning och innehåll.Det sker samtidigt en kontinuerlig kompetensväxling i svenska teknikföretag därbetydelsen av tillgång på duktiga ingenjörer är avgörande för företagens möjlighetatt vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad.Desto mer oroande är det då att konstatera att SCBs långsiktiga prognoser övertillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden visar på en stor (över 50 000) brist påingenjörer år 2030. 1 År 2011 examinerades cirka 5 300 ingenjörer i Sverige(högskoleingenjörer och civilingenjörer).Bolognaprocessen syftar även till att utbildning ska leda till en hög grad avanställningsbarhet för studenterna. Det är naturligtvis viktigt att de studenter somexamineras från landets lärosäten har en kompetens som efterfrågas i näringslivet.Arbete pågår på flera håll för att öka utbytet mellan akademi och näringsliv i syfte1 Trender och prognoser 2011, SCB 20127


att utforma utbildningar som håller en hög akademisk kvalitet och som samtidigt ärrelevanta i förhållande till det kompetensbehov som finns i samhället. SvensktNäringsliv undersöker årligen hur studenter som nyligen avlagt examen klarar sigpå arbetsmarknaden. Bland annat dras slutsatsen i 2012 års undersökning att engod samverkan med arbetslivet under utbildningen ökar sannolikheten för studenteratt få jobb inom tre månader efter examen med 78 %. Undersökningen visarockså att examinerade studenter inom områdena ”medicin och odontologi” samt”vård och omsorg” har den högsta sysselsättningsgraden. Dessa områden har ävenden lägsta andelen studenter som upplevde att utbildningen hade en bristandesamverkan med arbetslivet. Området ”teknik” har en lägre sysselsättningsgrad samten betydligt högre andel studenter som upplevde en bristande samverkan medarbetslivet under utbildningen. 2 Sveriges Ingenjörer genomförde 2009 en enkätundersökningriktad till sina medlemmar med en högskole- respektive civilingenjörsexamen.Undersökningen visade en tydlig önskan om att utbildningarna i störreutsträckning borde kopplas till arbetslivet. 3Utbildningsnivå i teknikföretag, 1993-2010%35302520151050GrundskolaGymnasietmax 2 årGymnasiet3 årEftergymnasial< 3 årEftergymnasial3+ årAndelen anställda i svenska teknikföretag med en längre högskoleutbildning har ökat med 140 procentde senaste 17 åren, medan andelen med enbart en grundskoleutbildning har halverats.Källa: SCB 2011Studiens uppläggSyftet med studien är tvådelat. Det ena syftet är att kunna påverka ingenjörsutbildningarnasutformning och innehåll. Detta underlättas med färsk kunskap om vilkabehov som finns bland Teknikföretagens medlemsföretag, hur de gör sina val ochprioriteringar vid rekrytering av nyexaminerade ingenjörer, samt om och hur de2 Svenskt Näringsliv 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? I undersökningen deltog över10 000 personer som hade tagit en examen mellan 2010–2011.3 Sveriges Ingenjörer 2009. Nya ingenjörer om utbildning och arbete. I undersökningen deltog över 2 000 personersom hade tagit en examen mellan 2005–2006.8


samverkar med universitet och högskolor kring utbildningarna. Det andra syftet äratt med denna rapport som underlag få igång en diskussion med små och medelstoraföretag om deras kompetensbehov. Har de samma behov som de storföretagsom ingår i denna studie?Några av huvudfrågorna har varit:• Hur gör företagen sina val och prioriteringar vid rekrytering av nyexamineradeingenjörer?• Prioriteras vissa lärosäten eller vissa utbildningar?• Ser företagen kvalitetsskillnader på motsvarande utbildningar från olika lärosäten?• Påverkar företagets geografiska placering möjligheten att rekrytera ingenjörer?• Samverkar företagen med universitet och högskolor kring utbildnignarna ochfinns det i så fall strategier och modeller för denna samverkan?• Hur ser företagen på andra än tekniska inslag i ingenjörsutbildningarna?Vilka värderas i så fall?Det empiriska materialet har bestått av:• Tidigare rapporter och andra dokument• 15 djupintervjuer med totalt 24 intervjupersoner vid 11 företag och 3 universitetoch högskolor• Återkoppling genom synpunkter från företag och informanter på preliminäraresultatValet av företag har gjorts medvetet för att få med företag som har ett mer ellermindre ständigt inflöde av nyexaminerade ingenjörer. Det betyder att bara de riktigtstora teknikföretagen har varit aktuella. Dessutom har ett par teknikkonsultföretagingått i studien. Vår bedömning är att företagen i studien tillsammans anställdecirka hälften av alla ingenjörer som examinerades från universitet och högskolor iSverige 2011. Studien bör därför ge en bra bild av situationen även om den inte ärheltäckande och framför allt inte får med synpunkter från små och medelstoraföretag. Det senare är dock en viktig fråga och blir en naturlig fortsättning förTeknik företagen att fånga upp och förmedla vidare.Intervjuerna har genomförts med personer som bedöms ha en god insyn i företagetsrekryteringsstrategier och/eller företagets samverkan med universitet ochhögskolor. Intervjuer har även gjorts med ett mindre antal personer i ledandebefattningar på några av landets tekniska universitet eller högskolor. Intervjuernahar genomförts med ett semistrukturerat frågeformulär och, då det har varitpraktiskt möjligt, ansikte mot ansikte.Studien har pågått under perioden november 2011 – april 2012 och har genomförtsav Göran Melin och Anders Håkansson från Faugert & Co med Per Fagrell somprojektledare på Teknikföretagen.9


Undersökningens resultatFöretagens rekryteringsbehovProblem med att rekrytera erfarna ingenjörerDet finns naturligtvis ett stort behov av ingenjörskompetens bland de tillfrågadeföretagen, och detta gäller framförallt personer med några års erfarenhet. Flera företaguppger att behovet är större än tillgången och de upplever ibland betydande svårighetermed att bemanna vakanta tjänster med rätt kompetens. Bristen på erfarnaingenjörer har fått till följd att flera företag i hög utsträckning tvingas anställaingenjörer med mer begränsad erfarenhet än de skulle önska, för att kunna tillgodosesina kompetensbehov. Vissa företag menar dock att det är den uppställdakravspecifikationen som är styrande vid tillsättning av vakanta tjänster, och att rekryteringengörs om vid ett senare tillfälle om rätt kompetens inte går att få tag på.’ utgjort omkring hälften av den totala rekryteringen av ingenjörer under ett årTre fjärdedelar är nyexade. Ett storföretag som vi har generellt svårtatt rekrytera eftersom det är sådan brist på erfarna personer.Andelen nyexaminerade som anställs årligen är följaktligen relativt stor på de flestaföretag vi har intervjuat. Hos flera företag har andelen nyexaminerade ingenjörer– eller som i citatet ovan, ännu mer.Samtliga företagsrepresentanter menar att behovet av ingenjörer har varit stort underen lång tid. Företagen har därför utvecklat strategier för att kunna knyta till sigden kompetens som trots allt finns tillgänglig. Examensarbeten på företagen spelarstor roll för rekryteringen av nyexaminerade ingenjörer. Har personen under sinstudietid genomfört ett examensarbete på ett företag ses det som en begränsad menändå betydelsefull erfarenhet. Vi återkommer strax till detta.Nyexaminerade även en möjlighetDet finns också fördelar med att rekrytera nyexaminerade. Flera företag har enönskan att få en spridning bland personalen utifrån ålder och erfarenhet, ochrekrytering av nyexaminerade personer fyller då en viktig funktion för att bidra tillen sådan mångfald. För vissa företag är det ett aktivt val att söka efter nyexamineradeingenjörer, genom att de förväntas bidra med förnyelse och har kunskap omden nyaste tekniken. Vissa företag har under de senaste åren genomfört storskaligarekryteringsprogram där målgruppen har varit ingenjörer som nyligen avslutat sinutbildning. Personer med begränsad erfarenhet upplevs också vara formbara vilketofta upplevs som positivt och en av de stora fördelarna med att rekrytera nyexamineradeingenjörer.10


Flera företag ser rekrytering av nyexaminerade som en viktig investering för framtiden,även om det är en rekrytering som inledningsvis är förenad med en visskostnad eftersom personen ifråga ofta har ett internt utbildningsbehov. Därför ärambitionen vid rekrytering av nyexaminerade att de ska stanna i företaget underen längre tid. Flera intervjupersoner menar att rekryteringar av nyexaminerade ären investering som inte alltid är lönsam eftersom det har skett en ökad rörlighet påarbetsmarknaden. För vissa företag är det ett betydande problem att förhållandevisnyrekryterade personer, vilka företaget har valt att satsa utbildning och upplärningpå, inte jobbar kvar på företaget mer än ett par år.’ Yngre har en annan bild av arbetslivet. De är inte kvar så många år,det ligger i deras inställning. De kan vara jättenöjda med sitt jobbmen väljer ändå att sluta.Det varierar mellan företagen hur olika meriter bedöms, men de flesta betonar återkommandeatt rekrytering handlar om att skapa sig en helhetsbild av den arbetssökande.Specifika inriktningar och specialiseringar förefaller inte vara avgörande(om än önskade); de visar snarare vad personen ifråga har för intresseområden.Betygen kan spela roll vid bedömningen av den arbetssökande, men toppbetyg kanjämställas med genomsnittliga betyg i kombination med förtroendeuppdrag vidsidan av studierna, eftersom det senare visar på ett engagemang. För vissa företag ärdet viktigt att de personer som rekryteras uppfyller den kravprofil som på förhandhar utformats, medan andra företag kan kompromissa bort vissa delar i kravprofilen,exempelvis genom att rekrytera en person med rätt utbildning men utan denerfarenhet som efterfrågas.11


Företagens behov skiftar över tid vilket styrs av flera faktorer. Konjunkturen sägsvara den främsta styrande faktorn och på flera företag har rekryteringen varit ovanligtstor de senaste åren på grund av det rådande konjunkturläget. En annan faktorsom kan påverka behovet är om ett antal pensionsavgångar sammanfaller. Dettaskapar förvisso inte alltid ett behov av nyexaminerade ingenjörer eftersom seniorapersoner sällan har tjänster som kan tillsättas med personer som har en begränsaderfarenhet. Det skapar dock en rörlighet inom företaget vilket kan öppna upp förbehov av rekrytering på lägre nivå.Högskoleingenjörer respektive civilingenjörerBehovet av högskole- respektive civilingenjörer varierar mellan företagen. Generelltsägs behovet vara stort avseende båda kategorierna, och förutses fortsätta vara såunder överskådlig framtid. Ett generellt mönster på flera företag är att när en personslutar så ersätts denna av en ny person med en högre utbildning. Detta kan delvisförklaras med att personal över tid tenderar att jobba sig upp till mer seniora tjänster,vilka sedan behöver tillsättas av folk med en högre utbildning, men flera intervjupersonerpekar också på en allmän trend mot att det gradvis ställs högre krav påutbildningens nivå.Flera företag strävar aktivt mot att öka andelen civilingenjörer i företaget som helheteller på en enskild avdelning. Den ökande efterfrågan på civilingenjörer motiveraspå flera sätt:12


• Vissa företag tillverkar idag mer avancerade produkter än tidigare vilket ställerhögre krav på att personalen har en högre teoretisk kompetensnivå• Civilingenjörer upplevs ha en mer generell teknisk kunskap än högskoleingenjörer,vilket gör dem mer flexibla och lättare kan flyttas till andra närliggandeområden om så krävs• Civilingenjörer upplevs ofta fungera bättre och mer flexibelt i en föränderligorganisation• Civilingenjörerna upplevs vidare ha tillgång till ett större nätverk, ha en merutvecklad pedagogisk förmåga och tåla en högre arbetsbelastning, vilket ses somvärdefulla egenskaper vid sidan av den tekniska kompetensenDe lärosäten som ingår i studien upplever också att behovet av ingenjörskompetenshos företagen är stort. Uppföljningar som görs genom lärosätenas alumninätverkvisar en mycket låg grad av arbetslöshet för ingenjörer. Genom dialoger mednäringslivet får lärosätena en bild av att högskoleingenjörsutbildningarna är ovanligteftertraktade just nu, inte minst hos små och medelstora företag. Ingenjörsprogrammenär till viss del dimensionerade efter ett förväntat behov, men lärosätenaser en risk med att låta det framtida behovet styra alltför mycket eftersomförändringar kan ske snabbt och är svåra att förutse.Företagens efterfrågan av högskoleingenjörer upplevs vara starkt påverkad avkonjunkturen, medan behovet av civilingenjörer däremot sägs vara mer stabilt ochmindre beroende av konjunkturen.Förstahandssökande tillcivilingenjör och högskoleingenjör 1997-2012160001400012000Civilingenjör1000080006000Högskoleingenjör40002000097 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12HöstterminEfter en nedgång i intresse för ingenjörsutbildningar under en tioårsperiod har intresset ökat igen desenaste åren, men det är fortfarande en bit kvar till hur det såg ut i mitten och slutet av 1990-talet.Källa: HSV 201213


Geografiska omständigheterDe företag som ingår i studien är alla lokaliserade på flera olika orter i landet menhar ofta en större verksamhet samlad på någon eller några få orter, och särskiltden utvecklingsinriktade verksamheten som i hög utsträckning kräver ingenjörer.Rekryteringen sker ofta från de lärosäten som finns i den omgivande regionen. Deflesta intervjupersonerna menar att det finns en geografisk faktor som påtagligtstyr hur rekryteringsströmmarna går. Somliga företag pekar dock på vissa utbildningarsom passar deras behov särskilt väl och vars studenter utgör en stor del avrekryteringen trots ett geografiskt avstånd. På mindre orter har lokala lärosäten enstor betydelse för företagens kompetensförsörjning. Samtidigt upplever företagennormalt inte några särskilda problem med att rekrytera från andra orter än denärmsta högskoleorterna, om de lokala lärosätena inte erbjuder utbildningar somföretagen efterfrågar. Stockholms- och Göteborgsregionerna upplevs ha en starkdragningskraft; företag belägna där har lättare att attrahera nyexaminerade ingenjörerfrån andra studieorter. Göteborgsbaserade företag upplever dock att det är svårtatt rekrytera från Stockholm och vice versa.Examinerade ingenjörer 2011HögskoleingenjörerCivilingenjörer1 Chalmers 252 1 KTH 8512 KTH 250 2 Lund 7433 Jönköping 126 3 Chalmers 6664 Borås 119 4 Linköping 5215 Linköping 117 5 Uppsala 2926 Uppsala 92 6 Luleå 218Totalt hela landet 1 822 Totalt hela landet 3 470Många högskolor examinerar runt hundra högskoleingenjörer per år,medan de fyra stora dominerar på civilingenjörssidan.Drygt en fjärdedel av alla examinerade ingenjörer är kvinnor.Källa: HSV 2012.Mer praktiska moment efterlysesRekrytering av nyexaminerade ingenjörer sker på flera sätt. Vanligtvis ligger svårighetenför företagen i att bilda sig en uppfattning om personer som är oprövadepå arbetsmarknaden. Mot bakgrund av detta prioriterar företagen i första handpersoner som har någon form av relevant erfarenhet. Ett sätt att få sådan erfarenhetär att göra praktik under utbildningen. På de företag som ingår i denna studie ärdetta dock vara ovanligt numera. Det finns inte längre något krav på praktik inomcivilingenjörsutbildningen, och därmed saknas ett viktigt incitament för företagenatt ordna formella praktikplatser. Praktik förekommer fortfarande i mindre skala dåstudenter själva skaffar sig en praktikplats.14


Medan praktik alltså knappast förekommer på de akademiska utbildningarna, ärdet vanligare att företagen har ett praktikutbyte med så kallade yrkeshögskoleutbildningar(tidigare KY-utbildningar). De studenter som företagen tar emot fråndessa utbildningar har aktivt sökt praktik på egen hand. De flesta intervjupersonernaser praktik som mycket givande och ett bra sätt för båda parter att lära känna varandra,och flera företag ser positivt på att erbjuda fler praktikplatser. Framförallt verkardet finnas ett behov av praktik på civilingenjörsutbildningarna eftersom högskoleingenjörsutbildningarnahar en mer tillämpad inriktning och därmed en mer automatisknäringslivskontakt.Ett mer systematiskt praktikutbyte vore dock förenat med vissa praktiska problem.Om praktik skulle införas som en mer institutionaliserad del av ingenjörsutbildningenmenar några av de intervjuade att det inte får ske på bekostnad av någonannan del i utbildningen. Därför skulle praktiken behöva förläggas på sommaren,när företagen har som minst möjlighet att erbjuda handledare, alternativt som enförlängning av en redan lång utbildning. Vidare varierar företagens möjligheter atterbjuda praktikplatser från år till år; ”när företaget går dåligt och tvingas till uppsägningarär det omöjligt att ta in praktikanter”, som en person uttryckte det. Därförär det svårt för företagen att ingå avtal om att erbjuda ett visst antal praktikplatserunder en längre tid.Ett alternativ är att i högre grad än i dag få in en verklighetsförankring i de ordinariekurserna. Det kan vara gästföreläsare, studiebesök, skarpa projekt och mycket annat.Det finns olika modeller för detta, en modell för detta är CDIO som är ett konceptsom stadigt växer i hela världen.CDIO-initiativet (the CDIO Initiative) är en innovativ modell för utbildning av nästagenerations ingenjörer. En ingenjörsutbildning som är uppbyggd enligt CDIO-modellenbetonar fundamentala ingenjörskunskaper i sammanhanget tänka ut (Conceive) – konstruera(Design) – driftsätta (Implement) – använda (Operate) verkliga system och produkter.CDIO-initiativet utvecklades utifrån förslag och synpunkter från akademi, industri, yrkesverksammaingenjörer och studenter. Modellen är användbar i alla ingenjörsutbildningar.CDIO-initiativets medlemmar runtom i världen använder nu idéerna och verktygen i sinplanering av utbildningen och utvärdering av studenternas prestationer. CDIO används förnärvarande i ingenjörsutbildning på ca 75 universitet och högskolor runt om i världen.Andra undersökningar och utvärderingar har visat tillämpningen av CDIO underlättar kvalitetsgranskningar,program- och kursutvärderingar samt att utbildningar har ett innehåll ochett arbetssätt som i grunden är likvärdigt och som stärker ingenjörstiteln. De primära fördelarnaoch utmärkande aspekterna av CDIO kan grovt beskrivas som 1) ökad integrationav de generella ingenjörsämnena och projektledning/kommunikation, 2) lyfter upp värdetav praktik genom att den kombineras med de praktiska inslagen och 3) ökad förståelseför sammanhang och helhet, som bland annat projektkurserna bidrar till.15


’ ’Examensarbetet inkörsportVissa företag jobbar med rekrytering genom sommaranställningar för att knytatill sig studenter som är på väg att avsluta sin utbildning. Detta kan kombinerasmed att studenterna erbjuds att göra sitt examensarbete på företagen. Den hårdakonkurrensen som finns om ingenjörer har lett till att flera företag har utvecklat enmedveten strategi att tidigt knyta till sig duktiga studenter innan de avslutat studierna.Under förutsättning att de lever upp till kraven som ställs på dem är sannolikhetenhög att företagen senare väljer att rekrytera dessa personer. Samtidigt ges denframtida ingenjören en möjlighet att pröva på en möjlig framtida arbetsplats.Det står klart att examensarbeten är en stor rekryteringskanal för de flesta företagvilket många gånger är resultatet av en medveten satsning.Bilden av att någon form av relevant erfarenhet av det tilltänkta jobbet eller företagetspelar stor roll bekräftas av en representant för ett av lärosätena:Man väljer att anställa dem som har en relevant erfarenhet,det vill säga praktik, exjobb eller annan anknytning till företaget i fråga.Dessa personer prioriteras av företagen.En annan metod för rekrytering av nyexaminerade är genom speciella traineeprogram.Programmen syftar ofta till att introducera den anställde i företaget och göraupplärningsfasen kortare än vad den annars skulle vara. I flera fall är dessa programsammankopplade med examensarbeten, genom att de personer som gör sittexamensarbete på företaget därefter kan erbjudas en plats på ett traineeprogram.KonsultföretagFler nyexaminerade ingenjörer anställs av konsultföretag idag jämfört med tidigare.Företagen erbjuder konsulter i olika segment med en varierad erfarenhetsnivå.Som en betydande del av verksamheten tillhandahåller konsultföretagen ingenjörermed en begränsad erfarenhet under former som närmast liknar en kvalificeradbemanningstjänst snarare än experthjälp. Vissa intervjupersoner menar att dennautveckling kan ställa nya krav på utbildningarna eftersom konsulter förväntas haförmågan att sätta sig in i olika typer av organisationer och arbetsformer. Konsultföretagentror inte själva att de har speciella kompetensbehov jämfört med andrateknikföretag, utan de efterfrågar liksom de flesta övriga breda utbildningar ochpersoner som utöver en god utbildning har social kompetens och klarar enkrävande arbetssituation.16


Samverkan ger högre kvalitetDe flesta företagen har etablerat formella samarbeten med flera lärosäten. Naturligtnog finns ett positivt samband mellan samverkan och rekrytering; den störstarekryteringen sker från de lärosäten som man har de mest aktiva samarbetena med.Samverkan kan se ut på många olika sätt. Lärosätena har inom sin organisation enrad olika styrelser, programråd och referensgrupper på olika nivåer där företagsrepresentantersitter med och bidrar med synpunkter. Företagen ser denna formav samverkan som en viktig kanal för att påverka utbildningarnas innehåll ochinriktning. Några företag som ingår i studien har ett djupare samarbete med ett parlärosäten och samtidigt någon form av kontakt med övriga lärosäten som erbjuderingenjörsutbildningar av relevans för företaget, och därtill även vissa internationellasamarbeten. Några intervjupersoner ger dock uttryck för att representation i diversestyrelser etc. inte alltid innebär något reellt inflytande utan bara är ett sätt för lärosätenaatt uppvisa näringslivskontakter.Flera företag har ett nära samarbete med olika institutioner på något lärosäte somutbildar ingenjörer som passar väl med företagets rekryteringsbehov. Dessa samarbetengår ofta utöver engagemang i referensgrupper eller programråd. Enskildaindivider på företagen kan bidra konkret till kursinnehållet genom föreläsningar,studiebesök eller autentiska räkneexempel som används i utbildningen för att göraden mer tillämpad. Samtidigt som det är ett sätt att bidra till utbildningens innehållär det också ett sätt för företagen att marknadsföra sig och skapa intresse kring denegna verksamheten hos studenterna.17


Andra företag har färre kontaktytor mot lärosätena och kan därmed ha sämreförutsättningar att utöva inflytande på ingenjörsutbildningarna. Flera företag lyfterfram samverkan med UoH som ett tydligt förbättringsområde och någonting sominte görs i tillräcklig utsträckning. Enligt flera intervjupersoner både kan och bördetta utvecklas vidare eftersom båda parter tjänar på en fördjupad samverkan.Vi ser en spridning bland företagen vad gäller omfattningen av samverkan medUoH, vilket beror på en mängd faktorer som exempelvis företagens storlek ochgeografiska belägenhet. Företag som är forskningsintensiva förefaller ha fler ochdjupare kontakter och därmed fler ”ingångar” till lärosätenas verksamhet. Forskningssamarbetenhar enligt flera intervjupersoner ofta bäring på utbildningeneftersom forskning senare inkorporeras i utbildningen, på så sätt är det möjligt attgenom inflytande över forskningen indirekt påverka den framtida utbildningen.Exempelvis kan industridoktorander fungera som en brygga mellan företag ochUoH och överföra kunskap och skapa nätverk mellan de två.18


Utbildningarnas relevans och kvalitetBredd eller spets?Som sagts finns skilda förväntningar på hur utbildningen ska förbereda framtidensingenjörer för arbetslivet. Flera företag ser helst att utbildningarna erbjuder en gedigengrundläggande teknisk utbildning så att nyexaminerade ingenjörer har en bragrundkompetens inom ett brett teknikområde som sedan kan byggas på med skräddarsyddkompetensutveckling inriktad mot företagsspecifika områden. Exempelvisses det som viktigt att beräkningsingenjörer har en bred grundkompetens mensedan är det företagens uppgift att vidareutbilda i en specifik datorplattform ellerliknande. Flera intervjupersoner menar därför att breda utbildningar är att föredra,speciellt inom civilingenjörsutbildningen. Civilingenjörer förväntas i hög grad varageneralister och ha förmåga att tillämpa sin kompetens på flera olika områden.Högskoleingenjörsutbildningarna ses däremot som mer tillämpade och verksamhetsnäraoch tydligare inriktade mot ett specifikt yrkesområde.Beskär den snåriga examensfloranI ett antal intervjuer har man uttryckt skepsis mot det ganska stora antal ingångarsom finns till ingenjörsutbildningarna, och det ofta ännu större antalet utgångar.Företagen har sällan behov av en så pass långt driven specialisering på grundutbildningsnivå.Alla dessa utgångar och inriktningar, det är inget som vi vill ha.För vem utbildar de?Det finns dock företag eller delar av ett företag där specifika inriktningar på utbildningarnakan vara efterfrågade när det handlar om arbeten som kräver viss specialkompetens,och flera företag kan räkna upp ett antal specifika ingenjörsutbildningarsom är viktiga för deras kompetensförsörjning. Som tidigare nämnts finns det ivissa fall väldigt starka band mellan företag och enskilda institutioner som har etttätt utbyte och utvecklar utbildningen genom en nära samverkan.Det finns också en önskan hos flera företag om att utbildningarna ska förmedlaen större förståelse för företagens villkor. Lärarna på utbildningarna behöver få enbättre inblick i företagens verksamhet, i syfte att kunna anpassa undervisningen såatt studenterna ges möjlighet att öva sig i att arbeta under förhållanden som bättreliknar en ingenjörs vardag. De flesta företag är positivt inställda till andra inslag iutbildningarna än de rent tekniska, så länge de inte sker på bekostnad av den tekniskautbildningen. Dessa företag önskar exempelvis att nyexaminerade ingenjörerska ha en bättre förståelse för hur de kan omsätta sina kunskaper från utbildningen;konkret kan det handla om erfarenheter av att arbeta i projektform eller i en produktutvecklingsprocess.Mera sällan handlar det om andra ämnesmässiga kunskapersåsom språkkunskaper eller kulturell kompetens. Naturligtvis är man positiv tillom en sökande har sådana färdigheter, men man kan knappast tänka sig att byta uttekniska inslag på ingenjörsutbildningarna mot exempelvis humanistiska inslag.’ ’19


’ ’Den floran som universiteten erbjuder är inte företagen intresserade av.Eller, det är viss okunskap om vad det innebär, vad det betyder.En diversifierad utbildningsmarknad ses ändå inte som någonting negativt. Mångaintervjupersoner ser positivt på valfrihet i utbildningen och att studenter har möjlighetatt välja efter intresse, men de flesta anser att det måste finnas en viss styrning.Den ökade valfriheten har lett till en spretighet i utbildningsutbudet där somligaibland upplever en svårighet att bedöma kompetensen hos den sökande i en rekryteringssituation.Företagskontakter värdesätts högtEnligt de företrädare för universitet och högskolor som vi har talat med är fråganom näringslivskontakt prioriterad inom akademin. De lärosäten som ingår i studienjobbar aktivt med åtgärder som ska bidra till en bättre kontakt med näringslivet,vilket syftar till att ge studenterna en bättre förståelse för det framtida arbetslivet.Diskussionen har tilltagit i och med Bolognaprocessen där en av målsättningarnaär att akademin ska tillhandahålla utbildningar som leder till högre grad av anställningsbarhetför studenterna. Flera åtgärder är inriktade på att skapa möten mellanakademi och näringsliv, exempelvis ska lärare kunna göra studiebesök på företagsom en del i deras löpande kompetensutveckling. Det poängteras att det inte räckermed enskilda åtgärder utan arbetet måste ske på flera nivåer och på gemensammaarenor där det finns incitament för både näringsliv och akademi att åstadkomma enutveckling.Samtliga företag är överlag nöjda med de nyexaminerade ingenjörer som rekryterasmed avseende på vilka kunskaper de har. Det framkommer synpunkter frånvissa intervjupersoner om sämre matematikkunskaper hos den yngre generationeningenjörer, men generellt sett är uppfattningen att ingenjörs-utbildningarna tillgodoserföretagens behov och önskemål när det gäller teknisk kompetens.Tradition eller snabbrörlighet?De flesta tycker sig inte se någon systematisk skillnad mellan ingenjörer som harexaminerats på olika lärosäten. Skillnader i kompetens är individberoende ochbetraktas inte som ett resultat av skillnader i utbildningskvalitet lärosäten emellan.Samtidigt säger flera intervjupersoner att det finns mer eller mindre uttaladeuppfattningar på företagen om vilka lärosäten som utbildar de bästa ingenjörerna.Samtliga de stora lärosätena med teknisk profil nämns: KTH, Lunds tekniskahögskola, Chalmers, Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet. Deraskonkurrensfördelar sägs vara den starka kopplingen till forskningen och deras godarenommé och tradition vilket attraherar såväl de bästa forskarna och lärarna somde bästa studenterna. Tradition kan dock också betyda en viss trögrörlighet, och vinoterar att de mindre lärosätena uppskattas för deras lyhördhet gentemot näringslivet.De anses av flera intervjupersoner vara förhållandevis framgångsrika i attbättre näringslivsanpassa sina utbildningar.20


Kunskapen om ingenjörsutbildningarKunskapen om förändringarna som ingenjörsutbildningarna har genomgått desenaste åren uppges finnas i samtliga företag. Dock är det sällan den rekryterandechefen som har denna kunskap utan snarare personer som jobbar specifikt medsamarbeten mellan företaget och UoH. Påfallande många intervjupersoner uppleverinte någon märkbar skillnad på de ingenjörer som examineras idag jämfört med förnågra år sedan. Att civilingenjörsutbildningens förlängning med en termin kommeratt leda till någon förändring har många intervjupersoner svårt att se. Få säger sigkänna till vad den nya terminen har fyllts med för innehåll. Vi uppfattar att det hosflera intervjupersoner råder en begreppsförvirring där exempelvis civilingenjörsexamenoch masterexamen har samma innebörd. De flesta medger att det finns en bristpå kunskap om hur utbildningarna har förändrats men ser det inte som ett omedelbartproblem när det kommer till rekrytering eller samverkan med UoH.Även om många inte känner alla detaljer kring Bolognaprocessen och innebördenför ingenjörsutbildningarna så lyfts utbildningarnas internationella anpassningfram som något positivt. Flera företag säger sig sträva efter att i ökad utsträckningrekrytera internationellt, främst från andra europeiska länder. En europeiskstandard underlättar jämförelser mellan kandidater från Sverige och andra länder.Något företag nämner specifikt att man inriktat sig mot att rekrytera från länderi ekonomisk kris, såsom Spanien eller Irland, varifrån det eventuellt är lättare attlocka till sig kompetenta personer.21


Ingenjörsutbildningarnas utmaningarÖkad kvantitet med bibehållen kvalitetDe flesta intervjupersonerna menar att Sverige behöver utbilda fler ingenjörer föratt kunna möta företagens kompetensbehov. Det måste satsas på fler utbildningsplatseroch lärosätena måste öka sin kapacitet samtidigt som kvaliteten upprätthållseller förbättras. Flera intervjupersoner ser en risk med att utbildningar byggs ut ien sådan takt att kvaliteten blir lidande. Att endast utöka antalet utbildningsplatserkommer inte per automatik tillfredsställa det stora behov som finns inom vissa näringsgrenareftersom lärosätena på grund av ett lågt söktryck inte fyller utbildningsplatserna.Teknologstudenterna tenderar dessutom att välja bort somliga inriktningarvilket riskerar att skapa särskild brist inom dessa områden i framtiden.Frågan om i vilken utsträckning som ingenjörsutbildningarna ska låta sig påverkasav samhällsutvecklingen framstår som en ytterligare utmaning. Här förekommerolika åsikter; vissa intervjupersoner upplever att den snabba teknikutvecklingeninom somliga områden inte alltid får genomslag i utbildningarna vilket på sikt kanhota utbildningarnas relevans för näringslivet. Utbildningen tar för en student iregel mellan tre-fem år, i realiteten ofta längre, att genomföra vilket får till följdatt tidsperspektiven är långa för förändringar att slå igenom. Samtidigt har vi ävenmött den motsatta ståndpunkten, nämligen att ingenjörer som kommer direkt frånutbildningen har kunskap om den senaste tekniken eftersom utbildningarna harkontakt med den senaste forskningen på området.Många civilingenjörsutbildningar har dock ett högt söktryck och det är emellanåthård konkurrens om studieplatserna. Detta ser flera intervjupersoner som en viktigförutsättning för att behålla en hög kvalitet i utbildningen genom att det redaninledningsvis sker en gallring som säkerställer att bara de mest studiebegåvade och-motiverade personerna antas till utbildningen.Ungdomars intresse avgörande utmaningOm utbildningarna ska behålla ett högt söktryck samtidigt som man ökar antaletstudieplatser är det viktigt att fler söker sig till teknikutbildningar i allmänhet ochingenjörsutbildningar i synnerhet. Detta ses som en stor framtidsutmaning däransvaret inte bara vilar på staten utan delas med näringslivet. Enligt flera intervjupersonerär det en gemensam angelägenhet att fler människor intresserar sig förteknik och tekniska utbildningar, och ansträngningarna behöver rikta sig motungdomar i tidig ålder. Många intervjupersoner menar att attraktionskraften kringingenjörsyrket måste öka och säger att ansvaret vilar tungt på näringslivet att göraingenjörsyrket mer begripligt och motarbeta de negativa attityder som finns kringdetta. Vissa utbildningsinriktningar sägs ha ett ”imageproblem” och kan framståsom mindre attraktiva på utbildningsmarknaden. Flera intervjupersoner lyfterockså fram behovet av att locka fler kvinnor till yrket genom att nyansera mångaav de rådande föreställningarna som finns i samhället om ingenjörsyrket som etttypiskt manligt yrke.22


Slutsatser• Företagen i studien upplever generellt ett stort behov av ingenjörskompetens,betydligt större än utbudet. Även om företagen säger sig behöva både högskoleingenjöreroch civilingenjörer så är de betydligt bättre på att artikulera sinabehov av civilingenjörer.• Bristen på ingenjörer med arbetslivserfarenhet gör att de många gånger tvingasrekrytera mindre erfarna personer än de skulle önska.• Flera företag anser att studenternas intressen och efterfrågan på utbildningar gårföre företagens behov av kompetens. Företagens kompetensbehov upplevs inteutgöra ett tillräckligt incitament för lärosätena att starta nya utbildningar ellerändra inriktning på de redan existerande.• Samverkan mellan akademi och näringsliv måste intensifieras och utökas eftersomdet är nyckeln till en bra utveckling av ingenjörsutbildningarna. Företagenvill att ingenjörsutbildningarna utvecklas på samma sätt som deras företagständigt utvecklas.• Det som företagen upplever som brister är sådant som utbildningarna inteinnehåller. Återkommande nämns att de nybakade ingenjörerna borde ha fått enstörre insikt i vad ingenjörsyrket faktiskt innebär i praktiken, och hur en ingenjöregentligen arbetar. Det finns med andra ord ett glapp mellan skola och arbetsliv.• Ingenjörer från de större lärosätena har en viss fördel hos de undersökta företagen.Men företagen upplever inte att det finns stora skillnader i kvalitet mellanolika utbildningar eller olika lärosäten. Företagen understryker återkommandeatt man gör en helhetsbedömning och att utbildningens inriktning bara är endel. Examensarbetet framstår dock klart som den viktigaste kanalen till en förstaanställning. Har man gjort sitt examensarbete med koppling till det företag somman söker sig till har man ett tydligt försteg.• Fler ungdomar behöver uppmuntras och inspireras till ingenjörs utbildningaroch till yrken inom industrin. Den största utmaningen inför framtiden ligger iatt överhuvudtaget kunna rekrytera ingenjörskompetens i tillräcklig omfattning.Antalet förstahandssökande till ingenjörsutbildningar har visserligen ökat desenaste åren, men det räcker inte på lång sikt.24


www.teknikforetagen.seForm: Tagg, Stockholm TRYCK: Modintryckoffset, 2012-09

More magazines by this user
Similar magazines