Samlad attack mot jordlopporna - Svensk Raps
Samlad attack mot jordlopporna - Svensk Raps
Samlad attack mot jordlopporna - Svensk Raps
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Jordloppan finns med hela vägen uppTidiga angrepp som vi ärvana att se dem. Torrt väderoch torkstressade plantormed svag tillväxt försvårarangreppen.Angrepp i tidig knoppbildningi Uppland 2008.Angrepp i knoppstadietär inte lika vanligt som viduppkomst men noteradesden gångna sommaren.<strong>Raps</strong>skidor i mitten avaugusti 2008. De vågrandiga<strong>jordlopporna</strong> har kläcktsunder sommaren och äterupp sig inför vintervilan. Attde äter av rapsskidor hartidigare inte observerats.»Foto uppifrån och ner: Hans Jonsson; Peder Wærn, Växtskyddscentralen; Magnus Sandström, Växtskyddscentralen.<strong>Svensk</strong> Frötidning 6/0811
Tuffa jordloppor i Mälardalen 2008Torrt söderläge – ingen raps. Per Sjögren, Hållingsbro konstaterar att i de varmaste och torrastesöderlägena i fältet blev angreppen av jordloppor kraftigast. Här vid fältkanten återstår i principendast mållorna. Foto: Albin Gunnarson, <strong>Svensk</strong> <strong>Raps</strong>.på sprutan. Så här skall det intebehöva vara, menar Hans.Vid <strong>Svensk</strong> Frötidnings besök imitten av juli syntes fortfarandetydliga skador av loppor och rapsbaggar.Hans har föredömligt lämnaten nollruta där cirka 75 procentav rapsen var uppäten.Samtliga lantbrukare hade använtutsäde betat med Chinook.I Finland och på Åland använderman sig av Cruiser. Även dennaprodukt uppges där ge sammaproblem.Växtskyddscentralen observantPeder Wærn vid JordbruksverketsVäxtskyddscentral i Uppsala harföljt jordloppans utveckling undermånga år i Mälardalsregionen. Hanhar noterat ökande problem de senasteåren men betonar att han sällanser skador i fält med bra beståndoch grödor i god tillväxt. Det märksäven tydligt i överlappningar vidvändtegar där lopporna inte nämnvärtbrukar skada våroljeväxterna.– Jag ser jordloppeproblemet iförsta hand som ett etableringsochtillväxtproblem, säger PederWærn.Flera negativa effekterHan noterar störst skador i fältmed dålig tillväxt. Men troligtvissamverkar flera faktorer. Det torraoch varma vädret gynnade populationenjordloppor samtidigt somdet verkade negativt för etableringen.Och som grädde på mosetblir betningseffekten något svagarevid extremt torrt väder. Upptagningenav betningsmedlet blirlångsammare i rapsplantan.Peder Wærn ställer sig frågandetill om det verkligen behövs sextill sju sprutningar. Kanadensiskauppgifter gör gällande att bekämpningströskelnligger på cirka30 procent skadade blad. Riskenför resistens ökar dramatiskt medökad användning av insekticider ivåroljeväxter.– Men vi tar problemen på störstaallvar och kommer agera aktivtför att få bättre kunskap om hurproblemet ska bemästras, betonarPeder.I samarbete med SLU, Hushållningssällskapen,<strong>Svensk</strong> <strong>Raps</strong>m.fl. skall riktlinjerna dras. Resistensundersökningarfrån hårtdrabbade områden är ett av inslagen.Betning är braLantbrukarerfarenheterna visar påvikten av betning. Mats Anderssonvid Bayer som marknadsförChinook, det enda betningsmedletpå den svenska marknaden, betonarselektivitet och små mängderbekämpningsmedel som några avbetningens stora fördelar.– Vi har flera nya betningsmedelpå gång med bättre effekt än dagens,berättar Mats Andersson.Det handlar om medel medhögre koncentrationer av aktivsubstans vilket ger bättre ochlängre effekt.12 <strong>Svensk</strong> Frötidning 6/08