16.06.2014 Views

Ett bakgrundsmaterial om Läkemedelassisterad behandling ... - MSD

Ett bakgrundsmaterial om Läkemedelassisterad behandling ... - MSD

Ett bakgrundsmaterial om Läkemedelassisterad behandling ... - MSD

SHOW MORE
SHOW LESS

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

<strong>Ett</strong> <strong>bakgrundsmaterial</strong> <strong>om</strong>Läkemedelassisterad<strong>behandling</strong> vid heroinberoendeEn introduktion till Suboxone1


InnehållsförteckningInledning ............................................................................................................................ 3En historisk tillbakablick .................................................................................................... 4Heroinberoende och dess konsekvenser ........................................................................... 5Tvisten <strong>om</strong> <strong>behandling</strong> för heroinberoende ........................................................................ 63G-studien utmanar traditionell <strong>behandling</strong> ........................................................................ 7Suboxone ökar chanserna för personer med heroinberoende ............................................ 8”För varje missbrukare s<strong>om</strong>får läkemedelsassisterad<strong>behandling</strong> sparar samhälletårligen 1,4 miljoner kronor.”(Nationalekon<strong>om</strong> Ingvar Nilssons beräkningar på uppdrag avMobilisering mot narkotika)2


InledningTelefon: 031-720 65 53Mobil: 0733-20 65 53Heroinberoende är en kronisk sjukd<strong>om</strong>med extremt hög dödlighet, samtidigt ärden oerhört k<strong>om</strong>plicerad att behandla.Forskning visar att läkemedelassisterad<strong>behandling</strong> är grunden för den mesteffektiva vård heroinberoende kan få.Trots sjukd<strong>om</strong>ens höga dödlighet ochstora samhällskostnad, är det dock endasten minoritet av svenska heroinberoendes<strong>om</strong> får denna livräddande <strong>behandling</strong> 1 .I Sverige har ideologiska motsättningaroch meningsskiljaktigheter gällande<strong>behandling</strong> av opiatberoende varit storaunder de senaste decennierna vilket harlett till ett strikt regelverk med långa köertill utredning och <strong>behandling</strong> 2 . Samtidigtfinns ett utbrett missbruk av traditionellaunderhållspreparat. Dessa används ävenillegalt för självmedicinering. Efter denuppmärksammade 3G-studien s<strong>om</strong>utmanar den traditionella<strong>behandling</strong>smodellen lever debatten i allrahögsta grad vidare.Vi vill med detta <strong>bakgrundsmaterial</strong> bidratill att skapa en ökad förståelse ochkunskap <strong>om</strong> heroinberoende och det s<strong>om</strong>kallas underhålls<strong>behandling</strong>. Det ger ävenen introduktion till Suboxone, en ny<strong>behandling</strong> av heroinberoende s<strong>om</strong>nyligen godkänts i Sverige.Vill du ha mer information, pressmaterialeller har några frågor <strong>om</strong> heroinskador,underhålls<strong>behandling</strong> eller Suboxone ärdu välk<strong>om</strong>men att kontakta någon avföljande personer:Marianne Rudolfson, informationschefSchering-Plough ABTelefon: 08-522 21 593E-post: marianne.rudolfson@spcorp.c<strong>om</strong>Om Schering-PloughSchering-Plough AB är ett dotterbolag tillett av de mest forskningsintensiva globalaläkemedelsföretagen, amerikanskaSchering-Plough Corporation. Företagetsforskning och utveckling inriktar sig påreceptbelagda och receptfriahumanläkemedel liks<strong>om</strong> påveterinärmedicin. I november 2007 togs ettviktigt steg i utvecklingen då Schering-Plough gick samman med OrganonBioSciences, med både humanläkemedeloch veterinärmedicin. Schering-Ploughsvision är “to earn trust, every day” frånpatienter, läkare, sjukvården och andraintressenter med hjälp av de 50 000anställda runt <strong>om</strong> i världen.I Sverige är Schering-Plough sedansamgåendet med Organon det femtestörsta läkemedelsbolaget. Deterapi<strong>om</strong>råden företaget huvudsakligen ärverksam in<strong>om</strong> är reumatiska sjukd<strong>om</strong>ar,kvinnohälsa, tarmsjukd<strong>om</strong>ar, CNS,missbruksvård, astma/allergi,tumörsjukd<strong>om</strong>ar, hjärta/kärl ochhudsjukd<strong>om</strong>ar. Flera av nyckelprodukternaär också marknadsledande.För ytterligare information:www.schering-plough.c<strong>om</strong>, www.scheringplough.seJiri Prochazka, medicinsk rådgivareSchering-Plough AB1 DN Debatt: Hundratals nark<strong>om</strong>aner dör ionödan varje år, Björn Johnson, 20052 Johnson, Björn: Metadon på liv och död,20053


En historisk tillbakablickBasen till heroin k<strong>om</strong>mer ursprungligenfrån mjölksaften i opiumvallmonsfrökapsel. De narkotiska egenskapernahos opiumvallmo har varit kända sedanden nedskrivna historiens begynnelse.Sumeriska skrifter från Mesopotamien(5000 - 4000 före vår tideräkning) refererartill opiumvallmo, och medicinskareferenser till extraktet ur denna växt,opium, kan läsas på Assyriska skrifttavlor.Själve Hippokrates (ca 400 fk) användeopium s<strong>om</strong> en av sina många medicinalörter.Efter det r<strong>om</strong>erska imperiets fallbevarade den muslimska kulturenkunskapen <strong>om</strong> medicinalörterna, och detvar araberna s<strong>om</strong> introducerade opium iPersien, Kina och Indien.Heroin utvinns ur morfinOpiumrökning introducerades i såvälEuropa s<strong>om</strong> Asien under sent 1500-tal närman fann att opiumet gick att röka påsamma sätt s<strong>om</strong> tobak, s<strong>om</strong> då nyligenhade upptäckts. Redan på 1600-talet k<strong>om</strong>rapporter <strong>om</strong> opiumrökning s<strong>om</strong> ett socialtproblem i Kina.Vad är ”missbruk”?Missbruk (DSM-IV):Minst ett av följande kriterier under enoch samma 12-månadersperiod:1. upprepat substansbruk s<strong>om</strong> leder tillatt individen misslyckas med attfullgöra sina skyldigheter på arbetet, iskolan eller hemmet2. upprepat bruk i situationer där detmedför betydande risker för fysiskskada, exempelvis rattfylla3. upprepade drogrelaterade problemmed rättvisan ("lagen")4. fortsatt bruk trots återk<strong>om</strong>mandeproblem av social natur p.g.a.drogeffekterna,5. symt<strong>om</strong>en har aldrig uppfylltkriterierna för beroende av aktuellasubstansen, se nedan.Efters<strong>om</strong> det fram till slutet av 1800-taletfanns få verksamma läkemedel ellersmärtstillande medel var opium något avett medicinskt panacea.<strong>Ett</strong> ungt tyskt apoteksbiträde, Sertürner,isolerade 1803 morfin s<strong>om</strong> den aktivasmärtstillande k<strong>om</strong>ponenten i opium.Kodein, s<strong>om</strong> erhålls från morfin, ärbetydligt mindre verksamt.Diacetylmorfin, eller heroin, utveckladesfrån morfin av det tyska företaget Bayer år1898 och är mångfaldigt potentare änmorfinet själv.<strong>Ett</strong> globalt problemMot slutet av 1800-talet började opiateranvändas i kriminella kretsar. Och förstfrån 1960-talet och framåt har användningav opiatnarkotika blivit det globala problemdet utgör idag. Under denna tid harutvecklingen gått från morfin, övermorfinbas (”free-basing”) och till heroin,således från lägre till högre potens.En viktig faktor för utvecklingen avopiatberoende var när injektionsnålenuppfanns 1856. Därmed kunde opiater lättadministreras i krigstider, vilket ledde tillatt många soldater utvecklade beroende.Enbart under amerikanska inbördeskrigetskall ca 400 000 soldater ha blivitberoende.Vad är ”beroende”?Beroende (DSM-IV):Minst tre av följande kriterier under enoch samma 12-månadersperiod:1. Tolerans, endera behov av påtagligtökad mängd för att nå effekt ellerminskad effekt vid fortgående bruk2. Karaktäristiska abstinenssymt<strong>om</strong>eller fortgående bruk för att hindrasådana3. drogen används i större mängd ellerunder längre tid än vad s<strong>om</strong> avsågs4. varaktig önskan att begränsa intaget5. mycket tid åtgår för drogbruket6. viktiga sociala aktiviteter påverkas7. bruket fortgår trots vetskap <strong>om</strong>skadeeffekternaKälla: Praktisk medicin 4


Heroinberoende och dess konsekvenserDrogberoende är ett globalthälsoproblem. Man beräknar att cirka1,1 miljoner personer in<strong>om</strong> EU ärberoende av droger s<strong>om</strong> tasintravenöst. Cirka 70 procent av demsaknar <strong>behandling</strong>.Uppskattningsvis finns det nära 30 000tunga narkotikamissbrukare i Sverige 3 .Enligt CAN (Centralförbundet för AlkoholochNarkotikaupplysning) finns det fleraindikationer på att tunga missbruket ökar iSverige, främst när det gäller heroin 4 .Hög dödlighetOpiatmissbruk, främst heroin, är en av devanligaste orsakerna till en för tidig dödbland vuxna i de flesta EU-länder 5 . Mer änhälften av alla dödsfall på grund avnarkotika i Sverige orsakas av heroin,oftast efter överdos 6 .Opiatmissbruk står dessut<strong>om</strong> för enbetydande del av narkotikarelateradehälsoproblem och sociala k<strong>om</strong>plikationers<strong>om</strong> medför <strong>om</strong>fattande konsekvenser,såväl för missbrukarna själva s<strong>om</strong> förderas närmaste <strong>om</strong>givning 7 .En kronisk sjukd<strong>om</strong>Drogberoende har av medicinsk expertisklassats s<strong>om</strong> kronisk sjukd<strong>om</strong> och följer tillstor del samma mönster s<strong>om</strong> andrakroniska sjukd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> diabetes, förhöjtblodtryck och astma.Heroinet skadar kroppens centralanervsystem och ersätter kroppensnaturliga endorfiner, vilket gör att sugetefter heroin totalt tar över alla naturligadrifter s<strong>om</strong> att äta, dricka, osv. Det innebäratt individen själv har minimala chanser atthantera sjukd<strong>om</strong>en på egen hand utanläkemedel, efters<strong>om</strong> sympt<strong>om</strong>en är såkraftiga.En kronisk sjukd<strong>om</strong> går inte att bota menmed effektiv <strong>behandling</strong> går det att minskasymt<strong>om</strong>en och hjälpa tillbaka patienternatill ett normalt liv. Dock måste man varamedveten <strong>om</strong> att det är en tidskrävandeprocess. Därför ska man inte se ner påeller straffa missbrukare s<strong>om</strong> drabbas avåterfall. Det är inte ett tecken på ett totaltmisslyckande eller att <strong>behandling</strong>en intehjälper. 9Stora kostnader för samhälletDet har visat sig vara svårt att fastställa desamhällsekon<strong>om</strong>iska kostnaderna förheroinberoende. Olika internationellaekon<strong>om</strong>iska studier för missbruk ochberoende av alkohol och narkotika visarett resultat på mellan 2 och 8 procent avBNP, vilket för Sveriges del skulleinnebära mellan 30 och 120 miljarderkronor per år 10 . Det ger oss enfingervisning att det handlar <strong>om</strong> enormasummor.Heroinberoende är en hjärnsjukd<strong>om</strong>orsakad av k<strong>om</strong>plexa och långvarigaförändringar i strukturen och funktionen avhjärnan. De flesta hjärnsjukd<strong>om</strong>ar ärkopplade till ett distinkt beteende, t ex ärAlzheimers sjukd<strong>om</strong> kopplat tillminnesförlust, schizofreni är kopplat tillhumörsförändringar, och opioidberoendeär kopplat till k<strong>om</strong>pulsivt opioidmissbruk 8 .3 CAN: Rapport 61, 20014 CAN: Rapport 91, 20055 SoRAD: Forskningsrapport nr 35, 20056 Agerberg, Miki: Kidnappad hjärna, 20047 SoRAD: Forskningsrapport nr 35, 20058 www.suboxone.c<strong>om</strong>9 Agerberg, Miki: Kidnappad hjärna, 200410 SBU-rapporten: Behandling av alkohol ochnarkotikaproblem, 20015


Tvisten <strong>om</strong> <strong>behandling</strong> för heroinberoendeBland den medicinska professionen är det en vedertagen uppfattning att heroinberoendeär en sjukd<strong>om</strong>. In<strong>om</strong> andra grupper s<strong>om</strong> kan påverka en heroinberoendessituation, t ex socialarbetare, politiker och allmänheten, är det mer vanligt med synenatt beroende är ett socialt och rättsligt problem 11 .Redan 1997 skrev Alan Leshner, då chef för det amerikanska federala forskningsinstitutetNIDA, i den vetenskapliga tidskriften Science: ”Tyvärr finns det en dramatisk klyfta mellanberoendeforskningens snabba framsteg de senaste tjugo åren, och hur detta uppfattas avallmänheten eller tillämpas av politiker eller på fältet. Det är ett brett gap mellanvetenskapliga fakta och allmänhetens bild av drogmissbruk och beroende 12 ”.Det finns grupper s<strong>om</strong> med mycket goda ambitioner strävar efter ett ”drogfritt samhälle”, mens<strong>om</strong> felaktigt likställer läkemedel med olaglig narkotika och därmed motverkar en effektiv<strong>behandling</strong>. Där har läkemedelsbranschen en viktig uppgift att stödja forskning och spridakunskap.Olika <strong>behandling</strong>sformerDet finns i huvudsak två huvudtyper av <strong>behandling</strong>: psykosocial <strong>behandling</strong> ochläkemedelassisterad <strong>behandling</strong>. Psykosociala <strong>behandling</strong>ar är inte läkemedelsbaseradeutan <strong>om</strong>fattar olika teoretiska metoder och utförs av personer med olika krav på utbildning.Läkemedelassisterad <strong>behandling</strong> ges traditionellt i Sverige med Subutex och Metadon ochbör k<strong>om</strong>bineras med psykosociala <strong>behandling</strong>smetoder 13 .Socialstyrelsen införde nya föreskrifter 2005 s<strong>om</strong> kräver att den s<strong>om</strong> söker måste vara minst20 år och ha en dokumenterad opiatberoende i minst två år för att få läkemedelassisteradvård 14 . Därefter krävs en tidskrävande utredning och vårdplanering innan patienten kan fåhjälp.Subutex (buprenorfin) är en etablerad <strong>behandling</strong>sform för opiatberoende världen över ochär godkänt i Sverige på indikationen substitutions<strong>behandling</strong> vid opioidberoende, i sambandmed medicinsk, social och psykologisk <strong>behandling</strong>. Hösten 2006 lanserades efterföljaren,Suboxone, s<strong>om</strong> i studier visat sig vara mycket effektivt mot heroinberoende, samtidigt s<strong>om</strong>substansen naloxon minimerar risken för intravenöst missbruk. Medlet blir därmed oattraktivtpå den illegala marknaden.Vården skiljer sig runt <strong>om</strong> i landetEnligt SoRADs rapport Behandling av opiatmissbrukare i Sverige med Subutex 2000-2005s<strong>om</strong> baseras på enkäter till mottagningar s<strong>om</strong> behandlar med Subutex skiljer sig antaletheroinberoende och den vård s<strong>om</strong> erbjuds dessa stort i Sverige. Vissa <strong>behandling</strong>shemtillämpar utskrivning av patienter vid sid<strong>om</strong>issbruk, medan andra fortsätter att ge patienternastöd och <strong>behandling</strong>. I vissa delar av landet måste heroinberoende vänta i flera år på att få<strong>behandling</strong> medan de i andra får hjälp <strong>om</strong>gående. På en fjärdedel av mottagningarna fick deheroinberoende vänta i snitt tre månader på <strong>behandling</strong>. Sex procent av mottagningarnahade dock flerårig väntetid och tre procent hade totalt intagningsstopp.11 Agerberg, Miki: Kidnappad hjärna, 200412 Agerberg, Miki: Kidnappad hjärna, 2004; Science: ”Addiction Is a Brain Disease, and It Matters”,199713 Johnson, Björn: Metadon på liv och död, 200514 http://www.sos.se/sosfs/2004_8/2004_8.pdfPressmaterial från Schering-Plough 6


Hälften av alla landsting lever inte upp till vårdgarantinEn undersökning s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>fördes av Mobilisering mot narkotika under 2007 visar atthälften av alla landsting i Sverige inte kan erbjuda heroinberoende <strong>behandling</strong> medSubutex/Suboxone eller metadon in<strong>om</strong> rimlig tid, dvs en bedömning in<strong>om</strong> 90 dagar ochdärefter vård in<strong>om</strong> ytterligare 90 dagar. Landstingen s<strong>om</strong> inte till fullo levde upp tillvårdgarantin är Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Västra Götaland,Värmland, Västerbotten och Östergötland.Socialstyrelsens rapport ”Opiatmissbrukare får inte tillgång till den vård de behöver” s<strong>om</strong>k<strong>om</strong> hösten 2007 framhåller att landstingsledningarnas brist på riktlinjer, direktiv och rutinergör att personer med heroinberoende riskerar att inte få den vård s<strong>om</strong> de har rätt till.Rapporten baseras på en verksamhetstillsyn. 15Läkemedelsassisterad <strong>behandling</strong> sparar pengarLäkemedelsassisterad <strong>behandling</strong> sparar samhället pengar. Till exempel ger <strong>behandling</strong> avopiatberoende in<strong>om</strong> det så kallade Metadonprogrammet i Stockholm årligen besparingar på800 miljoner kronor. För varje missbrukare s<strong>om</strong> får läkemedelsassisterad <strong>behandling</strong> spararsamhället årligen 1,4 miljoner kronor. 16 Även k<strong>om</strong>binerad <strong>behandling</strong> med Subutex ochpsykoterapi ger stora samhällsekon<strong>om</strong>iska besparingar. Varje satsad krona ger i gen<strong>om</strong>snitttolv tillbaka. Den årliga besparingen per missbrukare är 1,7 miljoner kronor. 17 Efters<strong>om</strong>Suboxone och Subutex ej skiljer sig åt varken effekt- eller prismässigt kan samma storaårliga besparingar förväntas vid övergång till Suboxone <strong>behandling</strong>.Sjupunktsprogram för bättre vård av heroinmissbrukare2007 presenterade den nationelle narkotikapolitiska samordnaren Björn Fries ettsjupunktsprogram för att förbättra vården.• Vårdpeng för missbrukare varigen<strong>om</strong> de själva kan välja vård och undvika långaköer.• Öronmärkta pengar till landstingen för att utveckla den läkemedelsassisterade<strong>behandling</strong>en.• Sanktioner <strong>om</strong> landsting konsekvent vägrar ge missbrukare den vård de har rätt till.• Fler privata alternativ bör erbjudas av landstingen.• Kortare utredningstider är viktigt.• Ändra föreskrifterna så att de underlättare utredningar och <strong>behandling</strong>.• Missbrukar<strong>om</strong>budsman för att motverka de stora regionala skillnaderna.Självmedicinering och ”missbruk” av SubutexOlaglig Subutex finns på den svarta marknaden och preparatet används både för missbrukoch för självmedicinering. Det finns belägg för att olagligt Subutex räddar liv då det i storutsträckning används för att självmedicinera när vården inte erbjuder hjälp tillräckligt smidigtoch snabbt. 18 Suboxone rek<strong>om</strong>menderas således i första hand efters<strong>om</strong> risken för missbrukär mindre. Subutex på den svarta marknaden debatteras flitigt, och målet är att vården skakunna <strong>om</strong>händerta alla s<strong>om</strong> behöver så att självmedicinering inte behövs.3G-studien utmanar traditionell <strong>behandling</strong>15 www.sos.se16 Beräkningar av nationalekon<strong>om</strong>en Ingvar Nilsson på uppdrag av Mobilisering mot narkotika, 200717 Socioekon<strong>om</strong>isk analys av projektet k<strong>om</strong>binerad underhålls<strong>behandling</strong> med Subutex ochpsykoterapi. www.seeab.se18 Studie med djupintervjuer i Skåne på uppdrag av Mobilisering mot narkotika. 2007.Pressmaterial från Schering-Plough 7


Hösten 2006 presenterade svenska forskare en modell där starkt förenklad intagning,snabb start och strukturerad ”flerstegsstrategi” kan ge fler heroinberoende hjälp.3G-Studien gen<strong>om</strong>fördes bland ett hundratal personer med långvarigt heroinberoende iStockholm och Uppsala under ledning av Markus Heilig, klinisk forskare vid NationalInstitutes of Health samt verksam vid Karolinska Institutet, tillsammans med Johan Kakko,överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och Leif Grönbladh, med dr vid AkademiskaSjukhuset i Uppsala. Studien har gen<strong>om</strong>förts med stöd av Mobilisering mot narkotika,Stockholms Läns Landsting och Schering-Plough.Stegvis <strong>behandling</strong> utan höga trösklarStudien applicerade en helt ny <strong>behandling</strong>smodell där alla patienter påbörjade <strong>behandling</strong>enmed Suboxone och med individuell anpassning fick ökad dos vid behov, med metadon s<strong>om</strong>sistahandsval. Patienterna ”straffade inte ut sig” vid återfall och en icke-konfrontativ modellanvändes. Behandlingen utformades i hög grad efter den enskildes behov med psykosocialainsatser.Exceptionellt goda resultatDenna graderade <strong>behandling</strong> visade sig vara lika bra s<strong>om</strong> ”bästa möjliga” metadon<strong>behandling</strong>.Hela 75 procent av deltagarna fullföljde studiens halvårslånga <strong>behandling</strong> ochanvändningen av illegala droger gick ner till en mycket låg nivå samtidigt s<strong>om</strong> den socialafunktionen förbättrades.Betydande säkerhetsfördelarPatienterna i 3G-studien behandlades med det nya läkemedlet Suboxone s<strong>om</strong> godkändeshösten 2006 i Sverige. Forskarna framhäver att dess säkerhetsfördelar gör den väldigtlämplig s<strong>om</strong> förstahandsmedel vid <strong>behandling</strong> av heroinberoende, parallellt medpsykosociala insatser.Suboxone ökar chanserna för personer med heroinberoendeSuboxone är en vidareutveckling av läkemedlet Subutex och bygger på den aktivasubstansen buprenorfin. Suboxone har i studier visat sig vara lika effektiv s<strong>om</strong>Subutex i <strong>behandling</strong>en av heroinberoende samtidigt s<strong>om</strong> läkemedlet till skillnad fråntidigare <strong>behandling</strong>ar inte ger en ruseffekt vid intravenös injektion, tack vare tillsatsenav naloxonhydroklorid (naloxon).Naloxon ges normalt s<strong>om</strong> motgift vid överdoser av opiater och blockerar ruseffekten vidinjektion. Detta innebär en väsentligt lägre risk för missbruk vilket också gör läkemedletmindre intressant på den illegala marknaden. <strong>Ett</strong> problem s<strong>om</strong> varit ett dilemma medtraditionella beroendevårdsläkemedel. Av det skälet rek<strong>om</strong>menderar Läkemedelsverket attSuboxone bör utgöra ett förstahandsalternativ i de flesta fall ut<strong>om</strong> till exempelvis vidgraviditet.Säkerhetsfördelarna med Suboxone öppnar möjligheter till en förenklad medicinering medlågt behov av övervakning vilket kan leda till förbättrad livskvalitet för patienten och enminskad kostnad för samhället.Korta fakta <strong>om</strong> Suboxone• Suboxone är registrerat i USA sedan 2003 och godkändes i EU hösten 2006 s<strong>om</strong>substitut<strong>behandling</strong> av opium- och heroinberoende och skall ges i k<strong>om</strong>bination medmedicinsk, social och psykologisk <strong>behandling</strong>.Pressmaterial från Schering-Plough 8


• Läkemedlet tas i tablettform och placeras i munnen under tungan. Suboxone skall ges ik<strong>om</strong>bination med medicinsk, social och psykologisk <strong>behandling</strong>.• Den aktiva substansen är buprenorfin s<strong>om</strong> också används i föregångaren Subutex.• Skillnaden är att läkemedlet Suboxone också innehåller naloxonhydroklorid, en substanss<strong>om</strong> även används s<strong>om</strong> motgift mot överdos av heroin. Substansen medför attruseffekten vid injektion uteblir, vilket förhindrar missbruk och därmed också olaglighandel.• Läkemedlet är tänkt för <strong>behandling</strong> av vuxna missbrukare samt ungd<strong>om</strong>ar från 15 år ochuppåt s<strong>om</strong> har samtyckt till <strong>behandling</strong> för sitt missbruk.• De vanligaste biverkningarna vid användning av Suboxone är förkylnings- ellerinfluensasympt<strong>om</strong>, huvudvärk, svettningar, sömnstörningar, illamående ochhumörsvängningar.• EU:s godkännande av Suboxone baseras främst på resultaten av en studie påopiatberoende patienter. Studien inleddes med en fyra veckor lång dubbelblind studies<strong>om</strong> jämförde Suboxone, buprenorfin monoterapi med placebotabletter.Därefter följde en 48 veckor lång säkerhetsstudie av Suboxone. Det huvudsakliga måletmed studien var att avgöra hur effektivt Suboxone är. Studien visade att Suboxone är likaeffektivt s<strong>om</strong> Subutex. De biverkningar s<strong>om</strong> rapporterades liknade de s<strong>om</strong> är vanliga vid<strong>behandling</strong> av opioidberoende sås<strong>om</strong> huvudvärk och sömnlöshetPressmaterial från Schering-Plough 9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!