Del III.pdf - Östhammars kommun

Kommunens vägledningVid bedömning av markens lämplighet läggerkommunen särskild vikt vid att enskilda avloppsanläggningarskall kunna anordnas utanatt skador på miljön eller sanitära olägenheteruppstår. Det skall också på platsen finnastillgång till dricksvatten av godtagbar kvalitetoch i tillräcklig mängd och nya vattenuttag fårinte innebära att grannfastigheternas vattenförsörjningäventyras. Om byggnadsnämndenanser att det behövs kan nämnden, innan lokaliseringengodkännes, begära in utredningarsom visar att vatten- och avloppsfrågornagår att lösa.Kommunen har i grunden en positiv inställningtill ny bebyggelse på landsbygden, mendet är också viktigt att bebyggelse lokaliserasså att den främjar en god ekonomi och hushållningmed naturresurser. Detta innebärbland annat att bosättningar och företagsetableringarbör undvikas i områden som liggerlångt från befintlig bebyggelse. Om t.ex.avståndet till allmänna kommunikationer ellerredan etablerad bosättning är mer än enkilometer måste kommunen ordna särskildskolskjutstrafik och sådana lokaliseringar kanäven medföra betydande extra kostnader förhemtjänst, väghållning m.m. En alltför storspridning av bebyggelsen medför också ökattransportarbete, vilket inte är i linje med samhälletsmiljö- och hushållningsmål.Det är angeläget att landsbygdsnäringarnainte drabbas av inskränkningar och att möjligheternatill friluftsliv inte påverkas negativt.Bland annat bör man beakta att jordbruketkan medföra störningar i form av lukt ochbuller, vilket gör att det bör finnas ett visstskyddsavstånd till bostadsbyggnader. Bosättningarinnebär också begränsningar i möjligheternaatt avverka skog.Det kan krävas ganska omfattande utredningarinnan man tar ställning till ett lokaliseringsärende.Givetvis måste man i en allsidigprövning även beakta de särskilda skäl somkan ligga bakom en ansökan, t.ex. att boendeteller verksamheten har en direkt anknytningtill och utgör ett positivt tillskott till denaktuella platsen.Utformning av bebyggelse är ingen enkel fråga.Det kan ofta bli fråga om en vägning mellanhänsyn till befintliga värden och önskemålom nyskapande, mellan vad myndigheter ochexperter anser och vad den enskildes har förönskemål. En grundläggande princip är attplatsens och omgivningens egenskaper skallbeaktas. Byggnadsåtgärder som är väl anpassadetill omgivningens karaktär vad gäller placering,skala, form, material och färg kan oftastgodkännas och bör i allmänhet förordas.Byggnader som är mera avvikande, som tydligtuttrycker en ny tidsepok och nya behov,bör också kunna uppmuntras, men i sådanafall är uppgiften att nå ett bra resultat oftasvårare och kravet på en god helhetsverkankvarstår. Det blir också mera uttalat att detarkitektoniska verket skall kunna ses som ettpositivt tillskott i miljön.Eftersom förhållandena varierar ställs ocksåolika krav på utformning och olika principerbör gälla på skilda platser. Områden som pågrund av sina kulturvärden är särskilt känsligaför nya inslag är utpekade i översiktsplanen.Inom detaljplaneområden förekommerskyddsbestämmelser i vissa områden och efterhand som nya planer upprättas kommerbehovet av skydd för kulturmiljöer att sesöver. Det är också möjligt att kompletteraöversiktsplanen med s.k. områdesbestämmelserför vissa områden. Genom detaljplanebestämmelsereller områdesbestämmelser kanman mera noggrant ge anvisningar om vilkenbebyggelseutformning som är lämplig iett visst område, likaså vilka material som böranvändas o. s. v.5