Teknikföretagens årsberättelse 2010

2010Årsberättelse Teknikföretagen

VD HAR ORDET 2010 – ett återhämtningens år 2EKONOMISK ANALYS Konjunkturen uppåt från djup botten 4ARBETSRÄTT Ett intensivt avtalsår 6ARBETSMILJÖ Ständigt bättre arbetsmiljö 8TEKNIK OCH MILJÖ Lobbying, medlemsnytta och attityder 10AFFÄRSJURIDIK Nya bestämmelser för anläggningsleveranser 16regioNAL MEDLEMSSERVICE Hög aktivitet i den regionala servicen 18TEKNIKFÖRETAGENS BRANSCHGRUPPER Viktig samverkan i Branschgrupperna 20fakta Fakta om Teknikföretagen 21Förtroendevalda 22Årsredovisning 23

Årsberättelse 2010

vd har ordet2010 – ett återhämtningens årefter två besvärliga år för våra medlemsföretag innebar2010 ett välkommet skifte. Vi såg visserligen tidiga tecken på ensvängning redan hösten 2009, men den djupa botten för produktionenblev utdragen. Orderstockarna växte, men det skeddefrån en mycket låg nivå. Icke desto mindre blev 2010 ett bra årför teknikföretag i allmänhet och produktionen ökade påtagligt.Till denna positiva bild kan läggas att den samlade ekonomiskautvecklingen i Sverige stått sig bra i jämförelse med omvärldensvilket också bidragit till att mildra effekterna av finanskrisen.Årets första kvartal präglades av avtalsförhandlingarna sominte bara hade utmaningen att genomföras i ekonomisk uppgångutan dessutom var en av de största förhandlingsomgångarna imodern tid. Nästan hela arbetsmarknaden skulle förhandla framnya avtal i samma tidsskede. Därmed fanns en uppenbar risk försvårigheter att nå acceptabla lösningar, både vad gäller förhandlingsprocesseroch avtalsnivåer.Detta visade sig också bli fallet då IF Metall valde att bindaupp sig till de krav som LO centralt bestämt och därmed avvekfrån en av Industriavtalets grundprinciper, att den internationelltkonkurrensutsatta industrins förutsättningar måste ligga till endagrund för industrins avtalsnivåer och -villkor, och att dessa sedanrespekteras av andra parter som en ram att hålla sig inom. Dettasamt en fackligt utlöst konflikt från ett annat LO-förbund i syfteatt avvika från den överenskomna nivån, ledde till att Teknikföretagensade upp Industriavtalet.De avtal som tecknades med de olika fackförbunden fick ocksåolika löptider, där Unionen och Sveriges Ingenjörer var först attkomma överens om en nivå som senare också IF Metall anslöt sigtill. Vi ser tjänstemannaorganisationernas ökade inflytande överavtalens utformning som en naturlig följd av att tjänstemännensandel av företagens samlade lönesummor nu är mer än 50 procent.Detta samtidigt som IF Metall fortsatt är en viktig avtalspart.Vår strävan är att få till stånd en väl balanserad modell förkommande förhandlingar där industrins parter kan delta i engemensam process som skapar goda villkor för industrins internationellakonkurrenskraft. I den andan har vi också kunnat enasinför förhandlingarna hösten 2011, vilka kommer att ske mot engemensam förhandlingstidpunkt. Diskussionerna om ett nyttindustriavtal har samtidigt påbörjats. Konstruktiva diskussionerpågår för att skapa ett modernt och långsiktigt hållbart förhandlings-och samarbetsavtal, som tar hänsyn både till vunna erfarenheteroch till förändringarna i omvärlden. Till exempel är det ennaturlig utveckling att framtida samarbeten involverar också deindustrinära delarna av tjänstesektorn.Parallellt med avtalsfrågorna har vi arbetat vidare för att förbättrade generella förutsättningarna för våra medlemmar och vi harhaft följande inriktning: Bevakning och analys av den ekonomiskautvecklingen, forsknings- och kompetensförsörjnings frågor ochslutligen ett fortsatt arbete i Bryssel för att påverka hur vi frånsvenskt håll ska agera för goda affärsvillkor för vår industri.Som tidigare har vi som mål att öka den allmänna förståelsenför industrins betydelse för landets gemensamma välstånd ochgöra Teknikföretagen mer känt bland opinionsbildare och beslutsfattare.Där har inte minst TV-satsningen ”Felix stör en ingenjör”spelat en betydande roll, och vår utvärdering visar på ett stortintresse bland de unga som nu funderar på vilken utbildning deska satsa på. Vi har även 2010 medverkat under Almedalsveckansamt också deltagit vid de så kallade Tillväxtdagarna som genomfördesi Åre.Under året skedde en växling på vd-stolen och jag har fåttförmånen att från september 2010 leda organisationen. Tidigareunder året skedde en mindre omorganisation då vi slog sammanavdelningarna Produktkrav och Miljö med Industriell Utvecklingoch bildade avdelningen för Teknik och Miljö.På agendan för framtiden står dels en ny avtalsrörelse redan ihöst men också den mer långsiktiga frågan om hur exportindustrinframgent ska kunna växa.För mig är det viktigt att industrisektorn – inklusive väsentligadelar av tjänsteföretagen – tillsammans kan stärka sina positioner.Vi behöver öka förståelsen för exportens betydelse för Sverige ochför vad som krävs för att exportföretag ska ha en framtid medSverige som bas. Det är avgörande för svensk industri att vi kanverka i fri konkurrens på en öppen världsmarknad på lika villkor.Jag är stolt över det arbete som Teknikföretagen gör. Vårviktigaste uppgift är att långsiktigt verka för medlemsföretagensinternationella konkurrenskraft. Det är ett arbete som vi villgenomföra i nära samverkan med politiska beslutsfattare, våramedlemsföretag och kollegor inom Svenskt Näringsliv samt vårafackliga motparter. Det är ett arbete som har stor betydelse förhela Sveriges framtid.Åke Svensson, vd2

De många mindre och små metallvaruföretagen som ofta är underleverantörertill andra tillverkande företag föll också i lika storomfattning som tillverkande teknikföretag. Uppgången underloppet av året var över 25 procent, vilket innebär att det är nästanlika mycket kvar till nivån före nedgången. Tillverkare av elmaskinerhar också ledig kapacitet kvar, uppåt 20 procent i slutet av året.Tele, instrument och elektronik hör dem som föll i relativtmindre grad och tillskillnad från övriga branscher har man häråter en produktionsnivå nästan i nivå med före nedgången.Ingen överhettad arbetsmarknad i sikteUnder våren 2010 kom sysselsättningen att passera sin absolutabotten. I första hand ökade därefter anställda med tidbegränsadekontrakt. Det var också dessa som först minskade i nedgången.Mätt från botten ökade antalet anställda med cirka 7 000, menmätt som genomsnitt under året, var det ändå mellan tre och fyraprocent färre anställda 2010 jämfört med året innan. Att det inteblev fler får ses från att nedgången tidigare i personal visserligenvarit omfattande, men i relation till det stora produktionsfalletändå klart begränsad. Förklaringen är att många var kvar tackvare den rad av åtgärder som vidtagits som krisavtal, avveckling avbemanningspersonal för att nämna två viktiga exempel. Och närkonjunkturen vänder uppåt, kommer också de positiva effekternapå sysselsättningen med viss eftersläpning eftersom man förstutnyttjar befintliga resurser.När konjunkturen går upp, uppstår vanligen en diskussionhuruvida företagen i tillräcklig omfattning får tag i dem debehöver samt om företagen på grund av detta hindras att ökaproduktionen. Här kan konstateras att för teknikföretag i allmänhethar sådan brist på personal inte uppstått de senaste 20 åren.Förklaringen är dels globaliseringen som gör att företag lättarekan balansera och lokalisera produktion och resursbehov, dels attarbetskraftens rörlighet ökat över gränserna. Någon mer överhettadarbetsmarknad för teknikföretag är inte i sikte.Storföretag och tjänstemän allt viktigare för SverigeIndustrins produkter innehåller alltmer tjänster och detta kanavläsas i att tillverkande teknikföretag i Sverige numera har flertjänstemän än arbetare anställda. För Teknikföretagens medlemmarär andelen tjänstemän 55 procent mot 45 procent arbetare.De riktigt stora globala företagen har fortsatt att expanderainternationellt, vilket innebär en gradvis minskad andel verksamheti Sverige. Enbart de 30 största bolagen har totalt över 700 000anställda globalt. Av dessa är 130 000 (19 procent) anställda i Sverige.Tack vare expansionen utomlands har företagen också anställtfler tjänstemän i Sverige och detta i en omfattning som till stor delmotsvarar nedgången i antalet kollektivanställda (eller med drygt80 procent, mätt över de senaste fem åren). I dessa stora företag äridag hela 65 procent av de anställda i Sverige tjänstemän.Storföretagen svarar själva för halva teknikindustrin i Sverige trotsatt deras andel i landet bara är cirka 20 procent. De är därtill heltavgörande för svenska underleverantörer och andra leverantörer avtjänster och service och sist men inte minst för Sveriges export.diagram 2Fler jobb i tillverkande teknikföretag under åretdiagram 3Storföretagen efterfrågar fler tekniker/ingenjörer efter uppgången i konjunkturenAntal anställdaProcent400006050Andel företag med fulltkapacitetsutnyttjanderespektive andelföretag med brist påtekniker/ingenjörer.Kapacitetsutnyttjandekvartalsstatistik35000403030000AKUomläggningav statistiken20Brist påtekniker/ingenjörer10250000dec-00dec-01dec-02dec-03dec-04dec-05dec-06dec-07dec-08dec-09dec 10feb-00feb-01feb-02feb-03feb-04feb-05feb-06feb-07feb-08feb-09feb-10feb-11Källa:SCB, KSP (Kortperiodisk sysselsättningsstatistik,privat sektor) och AKU (Arbetskraftundersökningarna).Källa: Teknikföretagens konjunkturbarometer,företag med fler än 500 anställda i Sverige.519/126/17/211/218/2Teknikföretagensstyrelse sammanträderKurs”Löne administration 2”febKurs ”Att förhandlamed facket”Kurs ”Offert-Order-Avtal”Region SydRegionmöte

ArbetsrättEtt intensivt avtalsårAvtalsåret 2010 blev både omfattande och intensivt. Teknikavtalenlöpte ut den 31 mars 2010. Teknikarbetsgivarnas utgångspunktinför avtalsförhandlingarna var att det saknades utrymme förcentrala löneökningar. Eventuella löneökningar skulle ske lokalti de företag som kunde bära sådana. Utgångspunkten var ett kortavtal med ambition att komma ifrån gemensamma löptider medde inhemska sektorerna inom handel och offentlig sektor.Ett annat avtalskrav var att permanenta krisöverenskommelsen.En utvärdering från Teknikföretagen visade att cirka 700 teknikföretagutnyttjat krisöverenskommelsen. I 86 procent av fallen hadealternativet varit uppsägningar. Uppskattningar indikerar att runt15 000 arbetstillfällen räddats genom överenskommelsen.IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer begärde löneökningarpå 2,6 procent för ett ettårigt avtal i enlighet med LOs krav.För IF Metalls del tillkom en låglönesatsning som LO-förbundenförpliktat sig till för att ytterligare höja lönen för sektorer därsnittlönen underskred 21 300 kr per månad.Från LO-sidan ställdes vidare krav på en begränsning avmöjligheten att anlita bemanningsföretag när det finns uppsagdamed företrädesrätt. För Teknikföretagen är det avgörande attarbetsgivarsidan behåller arbetsledningsrätten avseende bemanningeni företaget. Enligt Teknikföretagen står det i strid med EUsbemanningsdirektiv att begränsa möjligheten att anlita bemanningsföretag.Teknikföretagen och IF Metall enades om en så kallad kollektivavtaladförstärkt företrädesrätt, KFF. Under längst sex månaderdå det finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställninggäller särskilda regler för hur bemanningsföretag får anlitas.Avtal i god tidUnder Opos ledning inriktades förhandlingarna helt på nivå ochlöptid. Det var angeläget att träffa överenskommelser i god tidinnan avtalen löpte ut den 31 mars, eftersom strejkhotet inomhandeln var överhängande inför påsken. Den 20 mars träffadesnya avtal med Unionen och Sveriges Ingenjörer om löneökningarpå 2,6 procent under 18 månader. I och med dessa avtal var det såkallade märket satt och en norm etablerad.Den 26 mars träffades avtal mellan Teknikarbetsgivarna ochIF Metall om löneökningar på 3,2 procent under 22 månader,alltså samma ökningstakt som den etablerade normen. Även medLedarna träffades den 7 juni ett nytt avtal med samma löptid somför Unionen och Sveriges Ingenjörer.Under kort tid träffades avtal inom övriga sektorer. Löneökningarnavar i enlighet med den etablerade normen, men meden löptid om 22 månader för såväl arbetare som tjänstemän.En av parterna i Industriavtalet, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet,varslade om stridsåtgärder i syfte att spräcka denetablerade normen. Efter verkställda konfliktåtgärder slöts avtalpå 0,06 procent högre löneökning än övriga industrin.Industriavtalet uppsagtI och med att Facken inom Industrin ställde sig bakom LO-fackenskrav inför avtalsförhandlingarna stod det klart att Facken inomIndustrin accepterat att Industriavtalet ändrat innebörd. Från attvara normbildande utifrån förutsättningarna för den internationelltkonkurrensutsatta industrin krävde facken nu att Industriavtaletskulle vara ett verktyg för inhemskt skyddade sektorerslöneanspråk. Teknikföretagen valde därför att i april säga uppIndustriavtalet.Till följd av uppsägningen av Industriavtalet gäller inte längreden tidigare förhandlingsordningen. För att ändå skapa en gemensamtstyrd ram kring avtalsförhandlingarna 2011/2012 inleddesunder hösten diskussioner om en temporär förhandlingsordningavseende bland annat när avtalskrav ska utväxlas och eventuelltbiträde av OpO/medlare. Teknikarbetsgivarna och dess fackligamotparter uttryckte gemensamt önskemål om att kommandeavtal bör ha gemensamma löptider. Vid årsskiftet föreföll dettamöjligt.Internationellt arbeteArbetet med EU-frågor har fortsatt bland annat inom ramen förCEEMET (Council of European Employers of the Metal Engineeringand Technology-Based Industries) där vi deltagit inomföljande kommittéer, ”EU-Committee”, ”Health- and SafetyCommittee” och ”Industrial and Employment Relations Committee”.Teknikföretagen är 2009–2010 ordförande för kommittén”Industrial and Employment Relations”, som höll årligt möte ioktober 2010 i Paris.Avdelningen har även deltagit vid ILOs årliga konferens iGeneve.Förhandlings- och tvistelösningsverksamhetenTeknikarbetsgivarna registrerade 244 nya ärenden under året, varav196 avsåg centrala förhandlingar. Antalet ärenden och centralaförhandlingar har därmed kommit ned till mer normala nivåerefter ett intensivt 2009. 150 centrala förhandlingar genomfördes.Advokat- och tingsrättsärendenEfter en topp 2009 har antalet nyinkomna advokatärendenminskat till nitton. Totalt har 22 advokatärenden avslutats 2010.11 nya tingsrättsärenden inkom. 17 tingsrättsärenden har avslutatsgenom förlikning. Vid årets utgång pågick 14 mål i landetstingsrätter.623/224/225/226/2Spyker Cars blir nya ägaretill Saab AutomobileKonferens ”Företagetsarbetsmiljöarbete”Region ÖstRegionmöteFörhandlingsdelegationensammanträder

Mål i ArbetsdomstolenFyra domar som berörde medlemsföretag meddelades underåret.AD 2010 nr 40 avsåg påstående om brott mot 38 § medbestämmandelagenvid anlitande av konsulter. Domstolen ansåg attbolaget i en del underlåtit att förhandla och dömdes att betalaskadestånd för brott mot medbestämmandelagen.AD 2010 nr 41 gällde en arbetstagare som valt att säga upp sigsjälv. Hon ångrade sig dock. Enligt AD kunde arbetsgivaren intelastas för det inträffade utan uppsägningen gällde.I AD 2010 nr 67 konstaterade AD att det förelåg avskedsgrundför en arbetstagare som uttalat ett dödshot mot en kollega.Målet AD 2010 nr 72 gällde möjlighet till omplacering av entjänsteman vid en arbetsbristuppsägning. Enligt AD fanns intenågon sådan möjlighet, varför uppsägningen var sakligt grundad.Vidare avskrevs sju mål från domstolens handläggning tillföljd av förlikningar. Vid årets utgång hade Teknikföretagen trepågående mål i AD.2010 inkom tre myndighetsärenden avseende arbetsmiljö frågoroch diskriminering. Åtta ärenden avslutades och åtta pågår.Nyhetsbrev och hemsidaEtt nummer av ”Arbetsrätt och Arbetsmiljö” har kommit ut påtemat förändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen. På hemsidanhålls nyhetsbrev, blanketter, avtalskommentarer med meratillgängligt för medlemsföretagen. Tio informationsbrev har gåttut till medlemmarna.Arbetsrättsdag i oktoberI oktober genomfördes Teknikföretagens arbetsrättsdag på tematArbete över gränserna. Där togs upp, vilka möjligheter företag haratt skicka anställda att arbete i andra länder och vilka villkor somdå gäller samt vad som gäller när utländsk arbetskraft anlitas iSverige.Nämnder, kommittéer och myndighetsärendenDet sista kvarvarande ärendet om förslagsersättning avslutades iSkiljenämnden för förslagsverksamhet. Ett ärende pågår i Uppfinnarnämnden.Ett ärende avseende lönepott och löneöversyn iLönenämnden återkallades. I Arbetstidsnämnden inkom två nyaärenden medan ett pågår sedan tidigare. Ett ärende pågår i Industrikommittén.72/33/34/35/310/3marRegion NorrRegionmöteNordenbergsskolan i Olofströmfår Årets TeknikutbildningRegion MittRegionmöteFörhandlingsdelegationensammanträderRegion VästRegionmöte

arbetsmiljöStändigt bättre arbetsmiljöregeringen presenterade hösten 2010 sin långsiktiga strategioch handlingsplan för arbetsmiljöpolitiken 2010-2015. Teknikföretagenbevakar detta arbete. Vi vill påverka beslutsfattare ochmyndigheter och genom information, rådgivning och utbildningbidra till god kunskap om arbetsmiljöfrågorna på medlemsföretagen.600 miljoner kronor avsattes i regeringens stimulanspaket 2010för Företagshälsovården. Syftet var bland annat att initiera tidigaarbetsförmågeutredningar och på så vis förkorta sjukskrivningstiderna.Vi menar att det är viktigt att resultatet av satsningenkommer de företag till del som anlitar företagshälsovård.Korta sjukfrånvaron har ökatSjukfrånvaron bland Teknikföretagens medlemsföretag har under2010 legat på samma rekordlåga nivå som året innan; 2,3 procent(för tjänstemän 1,5 och för arbetare 4,6 procent). De långa sjukfallenfortsätter att minska medan de korta (1-20 dagar) ökar något.Även Försäkringskassan ohälsotal minskade med 3,3 dagar under2010 och är nu nere på 29,5.Sjukfrånvaron uppdeladmellan Arbetare och tjänstemän 1988–20106%4%2,55,82%2,11,50,71,1o,80,40%1988 90 92 94 96 98 2000 02 04 06 08 20103,2upp till 5 dagar6 t.o.m. 20 dagarmer än 20 dagarSamverkan på arbetsmiljöområdetFör att bättra förankra våra insatser och initiativ hos medlemsföretagenhar under året Referensgruppen för Arbetsmiljö,TEKO och Teknikföretagen (RATT) bildats med representanterfrån medlemsföretagen. Gruppen är en plattform för att påverkapolitiker, utredare, myndigheter och forskare, samt ta initiativ tillprojekt, utredningar med mera.Arbetsmiljöarbetet under året2010 års avtalsförhandlingar ledde bland annat till två uppdraginom arbetsmiljöområdet:– Arbetsgrupp om belastningsrelaterade problem ska ta fram enpraktisk vägledning för hur parterna lokalt kan arbeta med attförebygga belastningsskador.– Partsgemensamma seminarier angående rehabilitering ochföretagshälsovård ska öka kunskapen om rehabiliteringsprocessen.Under 2010 genomfördes två seminarier – Tillbaka tillarbete och Rehabilitering steg för steg.Teknikföretagen har deltagit i referensgrupper i projekt som drivsav parternas gemensamma förlag, Prevent. Två projekt har avslutats:– Samordningsansvar – en vägledning för fasta driftställen. Projektethar resulterat i ett material som bland annat behandlar rollfördelningenmellan samordningsansvarig och byggarbetsmiljösamordnarfunktionen(BAS-P och BAS-U).– Riktlinjer för truckförares kunskaper och färdigheter – TLP 10 ersätterden truckläroplan TLP 2 som Teknikföretagen och IF Metalltidigare ställt sig bakom. Med de nya riktlinjerna har nu fler branscheråtagit sig att skapa en säkrare miljö kring truckarbete.Teknikföretagen har vidare deltagit i projekt från IVL SvenskaMiljöinstitutet. Ett av dem ska ta fram en webbaserad arbetsmiljöutbildningför svetsare. Ett annat handlar om hur besvär ochsjukdomar vid skärande bearbetning på grund av skärvätskor kanminskas och förebyggas.Likaså har Teknikföretagen deltagit i Swerea IVFs treåriga AFAprojektom att förbättra arbetsmiljön för kvinnor inom industrin.Utbildningar för byggarbetsmiljösamordnare (BAS) har genom -förts i samarbete med Byggindustriernas Entreprenörskola.Teknikföretagen deltog i arbetet med Svenskt Näringslivsremissvar på Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för minderåriga.Ett stort missnöje med de föreslagna föreskrifterna uttalades ochledde till att verket drog tillbaka förslaget för att utarbeta ett nytt.Teknikföretagen följer arbetet i EU med ett nytt direktiv kringelektromagnetiska fält genom CEEMET:s arbetsgrupp Health andSafety. Många av våra synpunkter har beaktats när det revideradeförslaget från kommissionen går till EU-parlamentet våren 2011.ArbetsmiljöärendenEfterfrågan på stöd av Teknikföretagens jurister och arbetsmiljöexpertervid arbetsplatsolyckor och brott mot arbetsmiljölagenhar fortsatt. En trend är att åklagarna väljer att ålägga medlemsföretagenföretagsbot istället för att åtala enskilda personer.Teknikföretagen har även biträtt medlemsföretag vid överklagandeav Arbetsmiljöverkets beslut till domstol. Ett sådant ärendegällde lägsta tillåten temperatur inomhus.KursverksamhetenTeknikföretagen genomförde 30 arbetsmiljöutbildningar med376 deltagare.811/317/320/324/326/3ELIFsVårmöteKurs ”Swedish labourrelations in practice”Avtal klart med SverigesIngenjörer och UnionenFörhandlingsdelegationensammanträderAvtal medIF Metall klart

Foto: Saab Automobil910/413/414/420/421/4aprHögskoleprovetKurs ”Kemikaliekunskapför teknikföretag”Flygtrafik inställtm.a.a. isländsk vulkanOljerigg havererarMexikanska golfenKurs ”Praktiskarbetsrätt”

teknik och miljöLobbying, medlemsnytta och attityderteknikföretagen arbetar med påverkansarbete inomområdena energi, klimat, miljöfrågor – produkter respektiveproduktion, produktkrav samt kemikaliesäkerhet. Syftet är främstatt sänka medlemsföretagens kostnader för att uppfylla regleroch att synliggöra teknikföretag som lösning på miljöproblemen.Teknikföretagen deltar aktivt i samtliga Svensk Näringslivs arbetsgrupperinom dessa områden.Teknikföretagen arbetar långsiktigt och strategiskt medungdomskommunikation för att öka barns och ungas intresse förtekniska utbildningar och yrken i teknikföretag. Detta sker genomett antal större satsningar som följer målgruppen upp genomskolsystemet. Förutom ungdomar är skolpersonal en mycketviktig målgrupp i alla satsninger.En god försörjning av kvalificerad arbetskraft är en förutsättningför en internationellt konkurrenskraftig industri. Industrinskompetensförsörjning är därför beroende av starka yrkes- ochingenjörsutbildningar. Detta kräver ett ständigt utvecklingsarbeteoch ett löpande samarbete med dels olika aktörer på så väl grundskole-som gymnasienivå, dels med högskolornas olika tekniklinjerpå grund- och forskningsnivå.Inom forskningsområdet arbetar Teknikföretagen aktivt för atttillvarata intresset för den behovsinriktade forskningen, inte barai Sverige utan även på EU-nivå.Energi och klimatTeknikföretagen arbetar med att förbättra förutsättningarna försvenska företag att utveckla och sälja energi- och klimateffektivteknik både i Sverige och globalt. Som ett led i detta arbete harTeknikföretagen bildat en referensgrupp för teknik och klimat därmedlemsföretag ingår och som har träffats två gånger under året.Vi har också tagit fram exempel på tekniker och produktersom bidrar till en minskad klimatpåverkan. Underlaget innehållerexempel från 16 medlemsföretag och ska bidra till att stärkabilden av att teknik företag har lösningen på klimatproblemet.Vidare har vi deltagit i programrådet för PFE (program förenergieffektivisering i energiintensiv industri). Detta engagemangfortsätter även framöver. Vid behov förs också en dialog medEnergimyndigheten i enskilda frågor.Teknikföretagen var representerat som expert i referensgruppentill utredningen om innovationsupphandling. För att stärkadet långsiktiga påverkansarbetet inom området har vi initierat enstudie om innovationsupphandling med fokus på energieffektivaprodukter och system. Studien genomförs i samarbete medInternationella miljöinstitutet vid Lunds Universitet (IIIEE) ochberäknas vara klar under våren 2011.Ökande energipriser ligger bakom ett allt större intresse hosmedlemsföretagen för energieffektivisering i den egna produktionen.Teknikföretagen genomförde hösten 2010 ett seminarium isyfte att ge grundläggande information om energieffektivisering,särskilt riktat till små- och medelstora företag. Seminariet hölls iVäxjö med 30 deltagare.Under året har vi svarat på tre remisser: På Energimyndighetensförslag till föreskrifter om energikartläggningscheckar, förslagtill ny Lag om energimärkning samt Innovationsupphandling,betänkande från Innovationsupphandlingsutredningen.Produktkrav och standardiseringGenomförandet av det så kallade varupaketet, har följts avTeknikföretagen främst genom samarbetet i Orgalime. Vi harockså i samarbete med Orgalime påverkat Europaparlamentetsrapport om det europeiska systemet för standardisering (ESS).EU-kommissionen genomförde 2010 en konsultation om ESS ochTeknikföretagen har bidragit till Orgalimes svar. Vi deltar i Marknadskontrollrådetdär Swedac är sammankallande och samtligamyndigheter med ansvar för marknadskontroll ingår.MiljöTeknikföretagen har tagit initiativ till att etablera en process förstabil dialog mellan Naturvårdsverket och näringslivet. Detta harsedan utvecklats tillsammans med Svenskt Näringsliv och övrigabranschförbund. Ett första möte hölls i oktober 2010 varvid ettgemensamt beslut togs om att starta en samverkansgrupp, därbranschorganisationer, branschgrupper, Svenskt Näringsliv ochNaturvårdsverket ingår.Produktrelaterade miljöfrågorDet finns fortfarande ett stort intresse för produktrelaterade miljöfrågor.Det tydligaste exemplet är ekodesigndirektivet, där antaletbeslut rörande enskilda produkter ständigt blir fler. Teknikföretagensintresse ligger främst vid revideringen av direktivet2012. Därför har vi inlett arbetet med att ta fram underlag för attpåverka det förslag till reviderat direktiv som EU-kommissionenförväntas lägga 2012.Teknikföretagen har lagt stora resurser på att analysera ochkommunicera effekterna av revideringen av RoHS- och WEEEdirektiven,som båda omfattar elektriska och elektroniskaprodukter. Båda är av stor betydelse för många medlemsföretag.Utöver medlemsföretagen samarbetar Teknikföretagen medandra svenska branschföreningar och Orgalime. RoHS beslutadesav rådet och Europaparlamentet under 2010. WEEE kommerfortsatt att förhandlas under 2011. Arbetet har inneburit kontaktermed europaparlamenta riker, departement och myndigheter.Teknikföretagens ambition, särskilt då det gäller RoHS, har varitanpassningen till det så kallade varupaketet.1022/429/41/54/511/5Kurs ”Industriellaanläggningskontrakt”Teknikföretagen sägerupp IndustriavtaletmajVärldsutställningi Shanghai öppnarÅrsmöteTeknikföretagenDykdräkt fårStora Designpriset

1118/519/57/69/6Teknikföretagen påElmia ArbetsmiljöTeknikföretagenskonjunkturprognosjunRiksdagsmän besökerGöteborgsmedlemmarTeknikföretagensKonkunkturbarometer Q2

Miljö och produkterKraven på sanering och åtgärder av förorenad mark kommeratt öka framöver. Runt 80 000 platser i Sverige har ”inventerats”fram till och med år 2009. Teknikföretagen har bedömt attden handledning som framtagits av Naturvårdsverket kommeratt innebära stora merkostnader utan att mätbara miljövinsteruppnås. Teknikföretagen har 2010 fortsatt sitt arbete med fråganom förorenad mark bland annat genom att föra en dialog medviktiga aktörer inom området. För att få en bild av nuläget hosmedlemsföretagen har Teknikföretagen tillsammans med Plast &Kemiföretagen genomfört en enkät bland medlemmarna. Resultatetvisar att det finns behov av såväl informationsinsatser sompåverkansarbete.IED-direktivet (Industrial Emmissions Directive) har revideratsoch ska nu införlivas i svensk lagstiftning. Regeringen hartillsatt en utredare. Vi har fört en dialog med Miljödepartementetoch med utredaren för att lyfta frågan om behov av en förenkladtillståndsprocess.Vi har därför dialogen med såväl det tillsynsprojekt som drivsav Stockholms universitet på uppdrag av Naturvårdsverket somdet som drivs av IVL med medel från Tillväxtverket. Bägge projektensyftar till att ta fram en modell för framtidens miljötillsyn avföretag. Teknikföretagen har bidragit bland annat genom att geforskarna möjlighet att besöka medlemsföretag.Under senare år har miljödomar meddelats, som tillsammansetablerar en ny praxis om gränsvärden i miljötillstånd. Dessa domarkommer att få en avgörande betydelse för många företags villkor.Teknikföretagen har informerat medlemmarna via sin hemsida.REACHEU inför REACH och moderniserar den europeiska kemikalielagstiftningentill ett integrerat system när det gäller kemiska ämnen.Syftet är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa ochför miljön utan att försämra industrins konkurrenskraft. Tillverkarnaav kemiska ämnen står i fokus då lagstiftningen genomförs.Men reglerna påverkar i allt högre grad teknikföretags agerandepå marknaden, såväl i kontakter med underleveran törer som medkunder. Första delen med registrering av ämnen är avslutad vilketinnebär att kraven på en säker hantering börjar genomföras.Teknikföretagen är också en mycket aktiv deltagare i REACHrådetoch har varit drivande då det gäller REACH-out – ett välbesöktseminarium.TeknikspanarnaDen stora satsningen Teknikspanarna riktar sig till elever och lärarei årskurs 4-6. Syftet är att utveckla och stimulera elevernas naturliganyfikenhet för teknik och lyfta teknikundervisningen. Teknikspanarnasnya skolturné lanserades 2010. Där reser unga ingenjörerrunt i hela Sverige och möter under två år 50 000 elever ochöver 5 000 lärare.Teknikspanarna möter eleverna med en fartfylld workshop därde får upptäcka all teknik som finns runt omkring och hur viktigateknikföretag och ingenjörer är för att vi ska kunna leva som vigör idag. Sex Teknikspanarutmaningar som handlar om allt frånrymden till design och miljö visar på en stor teknikbredd. Ele vernafår också fundera på hur det kommer sig att teknik utvecklas ochhur det går till.Lärare samlas till föreläsningar för att få stöd och inspirationtill ännu bättre teknikundervisning. Våra två ingenjörer bjuder påmassor av inspiration och diskuterar med lärarna vad teknik är ochhur man kan jobba för att nå kursplanens mål i teknik. Utgångspunktenär produktutvecklingsprocessen i ett teknikföretag.Teknikspanarna erbjuder lärarna ett omfattande inspirationsmaterialatt använda i teknikundervisningen. Det har utvecklatsav Teknikföretagen i samarbete med pedagoger. Materialet äruppbyggt kring produktutvecklingsprocessen i teknikföretag ochhjälper lärarna att ta sig an teknikundervisningen på olika sätt.Ingenjörsvägen.seSajten www.ingenjörsvägen.se riktar sig till elever i högstadietoch gymnasiet inför deras studie- och yrkesval. Här finns allinformation om ingenjörsutbildningar och yrken samlat på ettoch samma ställe. Det finns porträtt av 150 unga ingenjöreroch ingenjörsstudenter, samt information om Sveriges samtligaingenjörsutbildningar. Sajten vänder sig inte bara till ungdomar,studie- och yrkesvägledare har en egen ingång där de kanhitta information och statistik om ingenjörsrollen, vilka kravsom ställs och vilka karriärmöjligheter som finns.Felix stör en ingenjörUnder 2010 lanserades en av de mest ambitiösa och vågade satsningarnahittills inom ungdomskommunikation. Teknikföretagenligger bakom TV-serien ”Felix stör en ingenjör” som visades i TV4under hösten 2010. Vi är övertygade om att serien bidrar till attbredda bilden av ingenjörer och öka nyfikenheten. Programmenfick enorm uppmärksamhet och skapade ett engagemang bortomdet faktiska tittandet.50 procent av Sveriges befolkning har hört talas om ”Felix stören ingenjör”.2,5 miljonersåg någondel avprogrammen300 000tittareper avsnitt300 000visningar påTV4 Play2 700fans påFacebook100-talsblogginläggoch tidningsartiklarSiffrorna visar att programmen sågs och uppmärksammadesvilket var viktigt. Minst lika viktigt är det engagemang för ingenjörersom programmen skapat. Engagemanget är mer svårmätbartmen det handlar dels om den stora nätaktivitet som skapatsoch dels den injektion programmen ger till företag, högskolor,organisationer och andra aktörer som är engagerade i frågan omintresset för ingenjörsutbildningar.1211/619/627/61/72/7Fotbolls-VMi Sydafrika inledsKronprinsess-B röllopG20-mötei TorontojulAllmän värnpliktavskaffas67 000 företag rapporterasutfört ROT- och hushållsarbeten

136/711/729/75/811/8Teknikföretagenseminarium i AlmedalenSpanien världsmästarei fotbollOmfattande skogsbränderi RysslandaugGruvdramai ChileRamadaninleds

”Felix stör en ingenjör” är det första svenska underhållningsprogramsom fokuserar på ingenjörer. I programmen träffar komikernFelix Herngren åtta unga, svenska ingenjörer som jobbar med alltfrån specialeffekter i Hollywoodfilmer till rymdforskning, socialamedier och borrar för gruvindustrin. Med ini tiativet ”Felix stören ingenjör” har vi kunnat visa upp de fantastiska möjlighetersom väntar efter en ingenjörsexamen. Att visa upp unga svenskaingenjörer som följt sina drömmar är viktigt för att skapa förebildergenom konkreta exempel. Med TV som kommunikationskanalhar vi kunnat nå ut till en bredare allmänhet. Detta är viktigtdå vänner, föräldrar, lärare och media kraftigt påverkar den bildungdomar får av olika yrken.Satsningen på tv-serien stöds av flera kringaktiviteter somwebb, olika skolmaterial och digitala kampanjer. Aktiviteterna skage ungdomar inspiration och fördjupad kunskap för att vilja väljaen ingenjörsutbildning.Transfer och MattecentrumUnder året har Teknikföretagen gått in som huvudpartner i deideella föreningarna Transfer och Mattecentrum, samarbeten somtydligt kompletterar våra egna satsningar. Samarbetet med Transferska öka antalet ingenjörsföreläsningar i skolan. Ett personligtmöte med en ingenjör är ett bra sätt att skapa förebilderoch visa vilka möjligheter som väntar efter en ingenjörsexamen.Mattecentrum hjälper ungdomar gratis med att få ökad förståelseoch intresse för matematik. Drygt 150 ingenjörer, naturvetare ochmatematiker ställer upp som volontärer på räknestugorna.Ny gymnasieskola utformasEfter många års utredande är en ny gymnasieskola nu underutveckling för att kunna genomföras hösten 2011. Teknikföretagenhar i detta arbete främst drivit frågan om ökad kvalitet igymnasieskolan och efterlyst störst förändringar på yrkesprogrammen.Vi har till exempel drivit och fått igenom ökat krav vidantagning till gymnasieskolan, möjlighet för elever på yrkesprogrammenatt läsa fler poäng inom ramen för de tre åren. Vidareockså möjlighet för elever på teknikprogrammet att läsa in ytterligarepoäng motsvarande ett fjärde år antingen inom ramen förde tre åren, med modell skapad av industrigymnasierna, eller somett rent fjärde år.Teknikföretagen har via Skolverket deltagit i utarbetandetav styrdokument främst avseende teknikprogrammet och för -söksverksamheten med ett fjärde tekniskt år, industritekniskaprogrammet samt el- och energiprogrammets inriktning motautomation. Vi har även lämnat synpunkter på naturvetenskapsprogrammetmen intresset från Skolverket att samverka kringdetta program har varit avsevärt lägre. Försöksverksamheten medgymnasiala lärlingar har under året utvärderats och vi har kunnatkonstatera att intresset från våra medlemsföretag är mycket lågt,vilket vi även förutspått. Företagen har istället fortsatt sitt engagemangi Teknikcollege.Intresset för Yrkeshögskolan växerDen nya yrkeshögskolemyndigheten (YH) har nu varit igångsedan 1 juli 2009. Teknikföretagen har deltagit med omvärldsanalysoch diskussion kring kompetensbehov. YH har satsat påindustriella och tekniska utbildningar men vi anser fortfarandeatt behoven är större än tillgången till utbildningsplatser. Teknikföretagenhar även arbetat med att utforma ett så kallat nationelltkvalifikationsramverk, NQF, för utbildningar i Sverige. Initiativettill detta kommer från EU och det nationella ramverket ska i nästaled kopplas till det europeiska EQF.Ett tufft år för TeknikcollegeFör att vilja välja industrirelevanta tekniska utbildningar krävsatt kvaliteten är hög och innehållet intressant. Därför arbetarTeknikföretagen tillsammans med IF Metall och övriga parterinom industrin för att Teknikcollege ska etableras och utvecklas.Nedgången i världsekonomin och konsekvenserna för svenskaindustriföretag blev under året påtagligt i det arbetet. Andelensökande till gymnasieskolan sjönk hösten 2010 men de allra flestaindustrirelevanta utbildningar har kunnat genomföras. Oavsettkonjunktur fortsätter intresset för att utveckla Teknikcollege attvara högt vilket ökar industrins möjligheter att stärka de industrirelevantatekniska utbildningarna.Det finns nu 27 godkända Teknikcollege, omfattande 110 utbildningar. Målet var att 20 Teknikcollege skulle vara etablerade år2010. Detta mål har nu nåtts. Totalt arbetar närmare 150 kommuneroch utbildningsanordnare för att förverkliga Teknikcollege.MatenaMatena är en lärarsatsning som Teknikföretagen initierat tillsammansmed AB Volvo och AstraZeneca. Matena riktar sig till lärarei grundskolans senare del och har som målsättning att förnya ochutveckla undervisningen i matematik, teknik och naturvetenskapligaämnen. Genom att knyta lokala teknikinriktade företag tillfortbildningen får lärarna kunskaper om företagens verksamhetersamt insyn i yrken och karriärmöjligheter inom teknikinriktadebranscher. Hösten 2010 genomfördes Matena i åtta kommuneroch sammantaget deltog 100 lärare och 55 företag.Årets Teknikutbildning2010 delade Teknikföretagen ut Årets Teknikutbildning för sjundegången sedan starten 2004. Utmärkelsen till gymnasieskolor ochhögskolan belönar väl fungerande samverkan mellan tekniskaPrisutdelning i Region Öst våren 2010 på Bruzaholms Bruk1428/831/81/97/915/9BotniabananinvigsNya nordiskaNLM-bestämmelsersepÅke Svenssontillträder som vdKurs ”LA-dagen”Airbus 380 förstagången på svensk mark

utbildningar och företag medan det på grundskolan handlar omatt ge pengar för att genomföra teknikprojekt.De fem gymnasieskolorna som belönades med 250 000 kronorvar, samarbetar med företag från många olika verksamheter somexempelvis VINNA-företagen i norra Hälsingland, Rolls RoyceAB, Scana Steel AB, Akzo Nobel AB, Husqvarna AB, FagerhultsBelysning AB, Uddevalla Pininfarina AB, Epsilon och Volvo CarsAB. De fem vinnande skolorna träffas varje år för en erfarenhetsträff,denna gång i Kristinehamn.Högskolans utmärkelse på en 1,5 miljoner kronor gick tillHögskolan Väst i Trollhättan för utbildningen Elkraftingenjör,som drivs i så kallad co-op-form. Programmet innehåller obligatoriskapraktikperioder där studenterna tidigt får pröva sina ingenjörskunskaper.De 25 grundskolor som får 50 000 kronor var för att planera ettteknikprojekt, följs upp genom att de under senhösten samlas tillträffar i sina respektive regioner. Då redovisas de färdiga planerna– även för de tekniklärare som finns knutna till lärarutbildningarna.I dessa redovisningar står det klart att de pengar som Teknikföretagendelar ut verkligen ger en positiv effekt på teknikundervisningen.Högre utbildning, forskning och innovationTeknikföretagens arbete med att bidra till en bra utveckling avhögskolans ingenjörsutbildningar har fortsatt. Vi har kommitatt betraktas som en viktig samarbetspartner i diskussionenmed högskolor och andra intressenter, som vill utveckla högreutbildning. Under året har vi träffat alla högskolor som erbjuderingenjörsutbildningar för diskussion om innehåll, inriktningoch utveckling. Vi har även varit involverade i Högskoleverketsuppdrag med att utforma ett nytt kvalitetsutvärderingssystem förhögre utbildning.De strategiska forskningsområden som regeringen pekat ut iforskningspropositionen 2008 är nu under uppbyggnad. Resurserpå 1,8 miljarder kronor har fördelats till universitet och högskolorför att utveckla forskningen inom viktiga områden. Produktionsteknik,IT och mobil kommunikation, energi, flyg, rymd ochsäkerhet och krisberedskap är av stor vikt för Teknikföretagensmedlemsföretag.Satsningen på strategiska forskningsområden är ett stort stegframåt för svensk forskningspolitik. Industrin har involverats påett bra sätt inom området produktionsteknik, där Teknikföretagenmed sitt Produktionsforum engagerat sig.Ett annat resultat av den forskningspolitiska propositionen äratt industriforskningsinstituten börjar få en mer hållbar förutsättningför sin verksamhet. Basfinansieringen har höjts ochstrukturomvandlingen fortsatt i rätt riktning. Att säkerställa enkonkurrenskraftig situation för instituten har varit en av Teknikföretagensprioriterade frågor inom forskningspolitiken.Teknikföretagen har under året arbetat aktivt för att bidra tillatt samverkan och personrörlighet mellan akademi, industri ochinstitut ökar och stimuleras, bland annat genom att delta i forskningsfinansiärersprogramråd och vid anordnandet av workshopsoch seminarier.Inom EU-forskningen har initiativet ”Factories of the Future”på allvar satt igång sin verksamhet. Den europeiska tillverkningsindustrin,universitet och forskningsinstitut inom det produktionstekniskaområdet har, tillsammans med kommissionen,beslutat om ett samarbetsprojekt omfattande 1,2 miljarder euro.Verksamheten har hittills visat mycket goda resultat vad gällerindustriellt deltagande, snabbare projekthantering och har eninriktning som i hög utsträckning motsvarar företagens behov.Teknikföretagen är aktivt i den nystartade FoU-organisationen,European Factories of the Future Research Association (EFFRA)som agerar som medpart till kommissionen i detta arbete. EFFRAsverksamhet har kommit igång mycket bra med att utveckla ettnätverk av företag, industriorganisationer, universitet och forskningsinstitutinom det produktionstekniska området.För svenskt deltagandet i det produktionstekniska samarbeteti Europa har Teknikföretagen tillsammans med Swerea/IVF,VINNOVA, Svenska Produktionsakademin och IF Metall, skapatett svenskt forum Manufuture-SE.1517/919/927/930/9Teknikföretagensstyrelse sammanträderVal till riksdag,kommuner och landstingTV4 börjar sända”Felix stör en ingenjör”50-öringen avskaffas

affärsjuridikNya bestämmelser för anläggningsleveranserNLM-bestämmelserna för anläggningsleveranser inom Norden,vid vilka leverantören utför montage av anläggningen hemma hosbeställaren, har under året reviderats i samarbete med de nordiskasysterorganisationerna. Den nya beteckningen är NLM 10.Skillnaderna i förhållande till föregående version – NLM 02 – ärförhållandevis stora. En engelsk version av bestämmelserna hartagits fram under beteckningen NLM 10 E.Arbetet är ett exempel på hur Teknikföretagens affärsjuristerunderlättar medlemsföretagens kontraktshantering genom utgivningav standardavtal och andra kontraktshjälpmedel. Till detkommer utbildningsverksamhet, webbtjänster och rådgivning tillmedlemsföretagen i avtals- och tvistefrågor.I samband med utgivningen av de nya NLM-bestämmelsernahar ett addendum (tilläggs- och ändringsvillkor) till de internationellavillkoren för anläggningsleveranser – ECE 188 A – gettsut i uppdaterad form.Nya reviderade bestämmelser för leveranser av standardvaror– NLS 10 – har också lanserats under 2010. Tillämpningsområdetär leveranser inom och mellan de nordiska länderna och även fördessa bestämmelser har en engelsk version utarbetats.Revisionsarbetet på europeisk nivå fortsätter inom Orgalimesjuridiska kommitté med produktleveransbestämmelserna OrgalimeS 2000. Publiceringen avvaktar till dess att även bestämmelsernaför anläggningsleveranser – Orgalime SE 01 – reviderats –ett arbete, som påbörjas under 2011.En “Code of Conduct for Associations/Sector Committees” harockså tagits fram av den juridiska kommittén. Dokumentet innehållerhandlingsregler för branschorganisationer och medlemsföretagför att undvika konflikter med konkurrensrätten.Kurser ökarIntresset för kurser i kontraktsrätt har varit utomordentligt stort.Under året har 8 allmänna och 18 företagsinterna kurser genomförts.Fem av de företagsinterna kurserna ingår i en serie för Lastfordonsgruppensmedlemsföretag som affärsjuristerna har genomförtpå uppdrag av TEBAB. Kurserna gav utbildning i sambandmed lanseringen av branschens nya allmänna leveransbestämmelser,LFG 10.Påverkan i världenOrgalimes juridiska kommitté har bevakat viktiga EU-relateradefrågor. Dessa är bland annat skapandet av ett enhetligt patentsystemför EU, frågan om europabolag, (European Private Companies),det planerade direktivet om ”Consumer Rights” samt utveck -lingen av det europeiska civilrättsprojektet. Kommissionens förslagtill riktlinjer avseende horisontella avtal har kritiserats då dessariskerar att skapa osäkerhet om vilket slags informationsutbytesom är tillåtet mellan medlemmar i en branschorganisation.ICC, Internationella Handelskammaren, har avslutat revisionenavseende INCOTERMS, det vill säga ICCs tolkningsregler förhandelstermer. Bevaknings- och påverkansarbete har där bedrivitsgenom vår representant i kommittén för Commercial Lawand Practice.Intresse för webbtjänsterArbetet med att göra den webbaserade informationen i affärsjuridiskafrågor relevant, praktisk och lättförståelig har krävt enhel del resurser. Intresset för den webbaserade betaltjänsten StandardavtalOnline är fortsatt stabilt.165/107/109/1014/10oktNobelpris i fysik förgrafenexperimentTeknikföretagensArbetsrättsdagTeknikföretagens chefekonomtalar på Stora LeverantörsdagenTeknikcollegerikskonferens

1720/1031/102/119/11Teknikföretagen vinneråter mål i ADTeknikföretagen lämnarIndustriavtaletnovKurs ”Att genomföraen lokal förhandling”Teknikföretagen påElmia Subcontractor

egional medlemsserviceHög aktivitet i den regionala servicenteknikföretagens regionala företagsrådgivare har underåret fått uppleva en hög aktivitetsnivå inom förhandlingsverksamhetenmed en klar tyngdpunkt under hösten. 2010 deltog vi i678 lokala förhandlingar (dock en minskning jämfört med 2009som var ett extremt år med över 870 sådana förhandlingar).En mycket stor del av medlemsfrågorna har gällt driftsinskränkningar,vilka dock minskade drastiskt andra kvartalet,samt uppsägning av personliga skäl – en klar trend under desenaste åren.Huvuduppdraget för den regionala servicen är att bistå medrådgivning och medverka i förhandlingar mellan arbetsgivareoch medarbetare, att tolka lag och avtal. Till exempel om organisationsförändringar,anställnings- eller uppsägningsärenden,arbetsmiljö, arbetstider med mera. Kursverksamheten gällerpraktisk arbetsrätt, arbetsmiljö, löneadministration, etcetera.Varje region arbetar också med att främja god teknisk utbildningför att tillgodose medlemsföretagens kompetensbehov.Teknikföretagen har tio regionkontor fördelat på följandeorter: Skellefteå, Sundsvall, (Region Norr) (Gävlekontoret stängdes1 januari 2010), Stockholm, Örebro, Falun (Region Mitt),Linköping, Jönköping, Växjö (Region Öst), Göteborg (RegionVäst), samt Malmö (Region Syd).Den regionala servicen omfattar även medlemsföretag i TEKO,med tyngdpunkt i västra Sverige.Ett exempel på det är teknikutmärkelsen därregionens rådgivare tillsammans medregionstyrelsen utser och belönar grundskoloroch gymnasieskolor somutvecklar och tillhandahåller bratekniskt utbildning.Under året värvades 236 företagmed 4 690 anställda.Antalet rådgivare minskadefrån 30 till 26 en anpassningberoen de på konjunkturläget.Göteborg ■Falun ■■ Jönköping■ Örebro■ Linköping■ Sundsvall■ Stockholm■ SkellefteåRegional medlemsserviceTillgänglighet för våra medlemmar att nå oss när behov avkontakt uppstår är mycket viktig. Om en rådgivare är upptagenska medlemsföretaget alltid kunna nå någon annan genomTeknikföretagens rikstelefonjour. Under 2010 besvarade vi 13 000samtal (2009: 12 900 samtal). April toppade året med 1 409 besvaradesamtal.Efterfrågan på våra kurser inom arbetsrätt, arbetsmiljö, löneadministration,och så vidare har minskat något. Totalt genomgick2 207 personer våra kurser i regionerna En stor del av kurserna ärföretagsförlagda, där vi också har möjligheten att anpassa kursinnehålletefter företagets behov.Kursernas tyngdpunkt har legat inom praktisk arbetsrätt ocharbetsmiljö.En viktig kontaktyta inom Teknikföretagens är de nätverksom finns i hela Sverige. Bland annat träffas våra företag ”påorten” i samarbetsgrupper två-fyra gånger/år för att dela erfarenheteroch kunskaper. Under 2010 var 103 grupper aktivai hela landet vilket omfattar vart tredje medlemsföretag.Varje region har en regionstyrelse med tio ledamöter frånmedlemsföretag. Dessa ska exempelvis utse repre sen tanter tillTeknikföretagens styrelse förutom att främja regionens utveckling.■ VäxjöMalmö ■Antal besvarade samtal rikstelefonjour2010 13 0002009 12 900Antal lokala förhandlingar2010 6782009 870Kursdeltagare, antal2010 2 4142009 2 7081810/1114/1116 /1123/11Teknikföretagenskonjunkturprognos för 2011Mona Sahlinmeddelar sin avgångSeminarium”Att sätta lön”Avtal om yrkesintroduktion med IF MetallTeknikföretagens styrelse sammanträder

1924/118/129/1210/12GrundlagsändringdecTeknikföretagensReach-seminariumSista ansökningsdagÅrets Teknikutbildning 2011Nobelprisutdelning

teknikföretagens branschgrupperViktig samverkan i Branschgruppernasäkerhets- och försvarsföretagen, soff, valde i slutet av2010 att ansluta sig till Branschgrupperna och därmed också attstärka samarbetet kring återköp och REACH. Kofi Annan är en avhuvudtalarna i Wold Textile Summit i anslutning till ITMA, världensstörsta textilmaskinmässa hösten 2011 som TMAS är medoch arrangerar.Indiens ambassadör H.E. Mr Ashok Sajjanhar främjar affärermed svenska säkerhetsföretag med hjälp av SACS. Några exempelpå den framgångsrika och breda verksamheten inom Branschgrupperna.Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) är en intresseföreningför företag verksamma i Sverige inom säkerhets- och försvarsområdet.Föreningens syfte är att informera om företagens betydelseså att företagens resurser och kompetens på bästa sätt tas till varaoch att de bästa marknadsförutsättningar skapas. Föreningensamverkar med motsvarande organisationer i andra länder ochär medlem i ASD (AeroSpace and Defence Association in Europe)i Bryssel och i NIAG/PfP (Nato Industrial Advisory Group/Partnershipfor Peace).Nedslag i verksamheten 2010MTAS (Machine and Tool Association of Sweden) har lyckatsminska den administrativa bördan för verktygsmaskinstillverkandeföretag genom att försäkra sig om att storskaliga fasta industriverktygexkluderas från RoHS-direktivets omfattning. Direktivetssyfte är att skydda människors hälsa och främja miljövänligåtervinning av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska ochelektroniska produkter. Eftersom verktygsmaskiner inte hamnarTeknikföretagens Branschgrupper AB är ett helägt dotterbolagtill Teknikföretagen. Verksamheten har funnits i över 50år och drivs som ett ”non profit”-bolag för att kompletteraTeknikföretagens verksamhet. Bolaget har nio anställdasom tillhandahåller kompetent och effektiv service till 26branschföreningar med över 500 företag engagerade.på soptippen kan verktygsmaskiner exkluderas utan negativamiljöeffekter.Lastfordonsgruppen har ett lyckat utbildningsår bakom sig.Introduktionen av LFG10 har kombinerats med omfattandeutbildningar i kontraktsrätt för medlemmarna med hjälp avTeknikföretagens affärsjurister. Totalt genomfördes fem utbildningarmed över 100 deltagare.SACS har hållit sin årliga konferens om civil säkerhet medfokus på den kraftigt växande indiska marknaden som uppskattastill cirka 1 miljard USD 2010.HEAS har under 2010 fördjupat sitt samarbete med SvenskFjärrvärme i syfte att skapa ett tekniskt väl fungerande fjärrvärmenätoch en bransch med tydligare villkor och aktörer.Servicesektionen inom Swepump och Hissförbundet harframgångsrikt genomfört utbildningar för att medlemmarna skakunna agera som BAS för en säker arbetsmiljö. BAS är lagkravfrån den 1 januari 2011 och innebär att man måste utse någonmed ansvar för planering, projektering och utförande av byggnads-och anläggningsarbete.S.O.ASwedish Offset AssociationRullningslager2011/1213/1217/1223/12Självmordsbombarespränger sig i StockholmSista ”Teknikföretagen Direkt”som tidningRemissvar”Ny energimärkningslag”USA godkänner detnya START-avtalet

Fakta om Teknikföretagenteknikföretagen är en arbetsgivarorganisation för företagi Sverige. Våra medlemmar omfattar både stora internationellakoncerner och små familjeföretag. Företagen är verksammainom många teknikområden, bland annat telekommunikation,metallindustri, elektronik, industrimaskiner, datateknik, elkraft,instrumentteknik, optik, bilar och transporter. Tillsammanssysselsatte medlemsföretagen under 2010 uppemot 300 000 personeri Sverige.Teknikföretagens uppdrag är att företräda sina medlemsföretagoch fullgör det genom att:• lyfta fram att utveckling och kommersialisering av ny teknikhar betydelse för tillväxten• verka för bästa möjliga förutsättningar för medlemsföretagen• vara ledande inom arbetsrätt och avtalsfrågor• ge medlemsföretagen god serviceVi följer våra medlemsföretag och är lyhörda och utformar organisationensexpertkompetens efter medlemmarnas behov och denpersonella omfattningen till en så effektiv nivå som möjligt.Medlemskap i TeknikföretagenMedlemmar i Teknikföretagen har tillgång till erfarna experteroch aktuell information inom en rad olika områden, såväl iarbetsgivarfrågor som näringspolitiska frågor.Medlemsföretagens medlemsavgift till Teknikföretagenuppgick för 2010 som högst till 0,14 procent av medlemsföretagetslönesumma. En låg avgift i förhållande till många andrabransch- och arbetsgivarorganisationer. Medlemskap medföräven ett medlemskap i huvudorganisationen Svenskt Näringslivdär avgiften är cirka 0,09 procent av lönesumman.Föreningsavgift till TeknikföretagenFöreningsavgiften är obligatorisk för alla medlemmar och uppgicktill 0,02 procent av lönesumman. Avgiften är inte momspliktigoch inte heller en skattemässigt avdragsgill kostnad.Allmän serviceavgiftÄven den allmänna serviceavgiften är obligatorisk. Den är dockmomspliktig och en avdragsgill kostnad. Avgiften är beroende avmedlemsföretagets storlek och beräknas enligt nedan.Steg Lönesumma i msek % av lönesumma1 – 38 0,072 38 – 76 0,063 76 – 190 0,054 190 – 380 0,045 380 – 0,03Avgift för avtalsserviceMedlemmar som har kollektivavtal med Teknikarbetsgivarnabetalar, förutom en särskild medlemsavgift om 500 kronor, enavgift för avtalsservice som är 0,05 procent på lönesumman.Serviceavgiften är momspliktig och avdragsgill.MedlemmarnaDen 31 december 2010Antalet medlemsföretag 3 555 (-13)Antalet arbetsställen 5 273 (+127)Medlems- och serviceavgifterAvgifterna baseras på medlemsföretagens lönesumma året föreaktuellt år. Fakturerade avgifter 2010 grundas således på lönesummanår 2009.2124/12Ryssland godkännerdet nya START-avtalet30/12Remissvar ”Lärling – en bromellan skola och arbetsliv”2011

FÖRTROENDEVALDA Föreningen Teknikföretagen i Sverige / TeknikarbetsgivarnaFöreningen Teknikföretagen i SverigeTeknikföretagens styrelse konstituerades den 4 maj 2010.OrdförandeLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeVice ordförandeHans Stråberg, StockholmMats Elfsberg, Sepson AB, VansbroStyrelseRegion NorrBertil Bjugård, Emhart Glass Sweden AB, SundsvallNils Åke Hallström, Hallströms Verkstäder AB, NäldenRegion MittJohan Wibergh, Ericsson AB, StockholmLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeRegion ÖstHans Stråberg, StockholmMagnus Yngen, Husqvarna AB, StockholmRegion VästStefan Johnsson, AB Volvo, GöteborgMagnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, GöteborgRegion SydGöran Harrysson, AB Tetra Pak, LundAnders Persson, Lindab AB, BåstadDe mindre teknikföretagenMalin Alfredsson, Cellwoodgruppen AB, MariannelundMats Elfsberg, Sepson AB, VansbroNatsue Ellesson, Glimek AB, GlimåkraErik Fahlgren, Plastex AB, SkellefteåInga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, TörebodaValda av stämmanHåkan Buskhe, Saab AB, StockholmJan Carlson, Autoliv AB, StockholmSten Jakobsson, ABB AB, VästeråsJan Åke Jonsson, Saab Automobile AB, TrollhättanHenrik Lange, AB SKF, GöteborgRonnie Leten, Atlas Copco AB, StockholmJohan Molin, Assa Abloy AB, StockholmJoakim Olsson, Haldex AB, StockholmLars Pettersson, Sandvik AB, SandvikenLars Stanghed, IBM Svenska AB, StockholmArbetsutskott* även ledamot av Teknikarbetsgivarnas arbetsutskottMats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro *Natsue Ellesson, Glimek AB, Glimåkra *Magnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, Göteborg *Sten Jakobsson, ABB AB, Västerås *Inga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, Töreboda *Stefan Johnsson, AB Volvo, Göteborg *Lars Pettersson, Sandvik AB, SandvikenHans Stråberg, Stockholm *Johan Wibergh, Ericsson AB, Stockholm *Leif Östling, Scania CV AB, Södertälje *TeknikarbetsgivarnaTeknikarbetsgivarnas styrelsekonstituerades den 4 maj 2010.OrdförandeLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeVice ordförandeHans Stråberg, StockholmStyrelseRegion NorrBertil Bjugård, Emhart Glass Sweden AB, SundsvallNils Åke Hallström, Hallströms Verkstäder AB, NäldenRegion MittSten Jakobsson, ABB AB, VästeråsJohan Wibergh, Ericsson AB, StockholmLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeRegion ÖstHans Stråberg, StockholmMagnus Yngen, Husqvarna AB, StockholmRegion VästMagnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, GöteborgStefan Johnsson, AB Volvo, GöteborgJan Åke Jonsson, Saab Automobile AB, TrollhättanRegion SydGöran Harrysson, AB Tetra Pak, LundAnders Persson, Lindab AB, BåstadDe mindre teknikföretagenMalin Alfredsson, Cellwoodgruppen AB, MariannelundMats Elfsberg, Sepson AB, VansbroNatsue Ellesson, Glimek AB, GlimåkraErik Fahlgren, Plastex AB, SkellefteåInga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, TörebodaRevisorer Föreningen Teknikföretageni Sverige / TeknikarbetsgivarnaLars-Olov Stéen, auktoriserad revisor, Ernst & Young, SthlmMarita Hellberg, Telefon AB LM Ericsson, StockholmSuppleanterCamilla Ral Ingvarsson, auktoriserad revisor,Ernst & Young, StockholmJonas Eriksson-Bergdahl, ABB AB, Västerås,till 19 oktober 2010Mats Andersson, Ericsson AB, Stockholm,från 20 oktober 2010RegionstyrelserFöreningen Teknikföretagen i Sverige /TeknikarbetsgivarnaRegion NorrBertil Bjugård, Emhart Glass Sweden AB, Sundsvall, ordf.Erik Fahlgren, Plastex AB, Skellefteå, vice ordf.Jan-Eric Sandberg, Teknikföretagen, Skellefteå, sekreterareNils Åke Hallström, Hallströms Verkstäder AB, NäldenFredrik Jonsson, Cranab AB, VindelnLennart Kron, Automatindustrier i Hille AB, GävlePeter Norman, Erlandssons Industrier AB, LuleåThomas Prytz, Jonsson & Paulsson Industri AB, Östersund,till 27 dec 2010Niklas Pääjärvi, Nybergs Mekaniska Verkstad AB, Kiruna,från 14 okt 2010Mikael Pudas, KGS Mekaniska, Kiruna, t.o.m. 13 okt 2010Rolf Thelin, BAE Systems Hägglunds AB, ÖrnsköldsvikUlf Åhlin, Cargotec Sweden AB, HudiksvallRegion MittMats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro, ordförandeTommy Lind, Teknikföretagen, Stockholm, sekreterarePer-Olof Andersson, Roplan AB, TumbaAnders Bergstrand, Ericsson AB, KumlaHans Eckerrot, ABB AB, Västerås, från 4 mars 2010Stefan Engström, Metso Paper Sweden AB, KarlstadTorbjörn Eriksson, Zetterbergs Industri AB, ÖstervålaDan Johansson, AB Linde Maskiner, LindesbergCamilla Rudberg, Pressmaster AB, ÄlvdalenJörgen Svenningsson, Volvo Construction Equipment AB,EskilstunaMikael Tydén, Alfa Laval Tumba AB, SkogstorpRegion ÖstMalin Alfredsson,Cellwoodgruppen AB, Mariannelund, ordf.Mari Kadowaki, SAFT AB, Oskarshamn, vice ordförandeAnnika Arpfors, Teknikföretagen, Linköping, sekreterareKenth Bengtsson, Dometic AB, MotalaAnders Claesson, Toyota Material Handling AB, MjölbyGerteric Lindquist, NIBE AB, MarkarydJörgen Linell, ITT Water & Wastewater AB, EmmabodaBert Ovesson, Nossevo Invest AB, NybroRobert Petersson, Fläkt Woods AB, JönköpingAnders Wenell, Erlandssons Metallfabrik AB, AnderstorpRegion VästMagnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, Göteborg, ordf.Inga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, Töreboda, vice ordf.Lennart Österlund, Teknikföretagen, Göteborg, sekreterareStaffan Billinger, Asko Appliance AB, VaraAnders Birgersson, VBG Produkter AB, VänersborgEbbe Johansson, Waco Jonsereds AB, HalmstadStefan Johnsson, AB Volvo, GöteborgJan Åke Jonsson, Saab Automobile AB, TrollhättanPeter Larsson, Carl Larssons Mekaniska Verkstad AB, GbgBjörn Nyberg, Helge Nyberg AB, UlricehamnRegion SydAnders Persson, Lindab Profil AB, Båstad, ordförandeGöran Harrysson, AB Tetra Pak, Lund, vice ordförandeLars Lindqvist, Teknikföretagen, Malmö, sekreterareAndreas Ekberg, Haldex Brake Products AB, LandskronaNatsue Ellesson, Glimek AB, GlimåkraPamela Lundin, ENERCON AB, MalmöLeif Olsson, AB Elektrokoppar, HelsingborgUlf Olsson, Arjo Hospital Equipment AB, EslövPeter Patomella, Ericsson AB, KarlskronaGeert Bruyneel, Volvo Personvagnar AB, OlofströmJan Sjöblom, ABU AB, Svängsta 22Valnämnd för valpå Teknikföretagens stämmaHans-Olov Olsson, Göteborg, ordförandeHans Eliasson, VindelnLennart Nilsson, LundJohan Siberg, StocksundKjell Svensson, BredarydKaj Thorén, GöteborgValnämndenför de mindre teknikföretagenOrdinarie ledamöterRegion NorrÅke Karlsson, Indexator AB, VindelnRegion MittJan Magnusson, Lintron Technologies AB, LinköpingRegion ÖstJan-Erik Nilsson, Haga Metall AB, KulltorpRegion VästPeter Larsson, Carl Larssons Mekaniska Verkstad AB, GbgRegion SydJörgen Mårtensson, Interlogic AB, LommaSuppleanterRegion NorrPer Lindqvist, Jit Mech se Produktion AB, RobertsforsRegion MittMats Hamping, Andon Automation AB, ÖrebroRegion ÖstConny Kvarnstrand, Kvarnstrands Verktyg AB, EkenässjönRegion VästBjörn Nyberg, Helge Nyberg AB, UlricehamnRegion SydNiklas Larsson, Elektroproduktion L & W AB, LöddeköpingeTeknikföretagens företrädarei Svenskt NäringslivStyrelseInga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, TörebodaJoakim Olsson, Haldex AB, StockholmJohan Wibergh, Ericsson AB, StockholmLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeStämmaBertil Bjugård, Emhart Glass Sweden AB, SundsvallGöran Harrysson, AB Tetra Pak, LundStefan Johnsson, AB Volvo, GöteborgGerteric Lindquist, NIBE AB, MarkarydAnders Narvinger, Teknikföretagen, StockholmAnders Persson, Lindab AB, BåstadHans Stråberg, StockholmAnders Wenell, Erlandssons Metallfabrik AB, AnderstorpUlf Åhlin, Cargotec Sweden AB, KistaLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeSvenskt Näringslivs SME-kommittéMats Elfsberg, Sepson AB, VansbroStyrelsens sammanträdenTeknikföretagenKonstituerande sammanträde med styrelsen hölls ianslutning till stämman den 4 maj 2010.Därutöver hölls fem sammanträden med styrelsen.Arbetsutskottet sammanträdde vid sju tillfällen.TeknikarbetsgivarnaOrdinarie sammanträde med styrelsen hölls i anslutningtill ordinarie föreningsstämma den 4 maj 2010.Därutöver hölls tio sammanträden.Arbetsutskottet sammanträdde vid fem tillfällen.StämmorTeknikföretagens och Teknikarbetsgivarnas gemensammaordinarie stämma ägde rum den 4 maj 2010.Marcus Wallenberg, ordförande i SEB, Saab AB och InternationellaHandelskammaren, var Årets gästtalare.Årets Teknikutbildning Högskola förärades Högskolan Väst.Slutligen presenterades de fem nominerade till StoraDesignpriset. Hasse Alfredsons förslag till ny vägtrafikskyltför industriområde presenterades.22

ÅRSREDOVISNINGStyrelsen och verkställande direktören i Föreningen Teknikföretageni Sverige (org nr 802016-1140) får härmed avge årsredovisning ochkoncernredovisning för räkenskapsåret 2010.FörvaltningsberättelseVerksamhetenFöreningen, som är en arbetsgivarföreningför teknikföretag i Sverige, har som mål attstärka medlemmarnas konkurrenskraft ochlångsiktiga lönsamhet. Inom EU bedrivs ettaktivt påverkansarbete tillsammans medOrgalime i tekniska branschfrågor ochCEEMET i frågor som gäller arbetsrätt ocharbetsmiljö.Under 2010 har Åke Svenssontillträtt som VD för TeknikföretagenTeknikföretagen har under året bidragitmed 5,0 MSEK från Understödsfonden tillprojektet Årets teknikutbildning vilket gerutmärkelser och belöningar till spännandeteknikundervisning och tekniska utbildningar.Teknikföretagen har under året genomförten betydande ekonomisk satsning föratt förbättra attityderna till ingenjörer ochingenjörsutbildning. Satsningen består avTV-serien Felix stör en ingenjör som säntspå TV4, samt ett antal aktiviteter knutna tillTV-serien.KoncernenServicen till medlemmarna i bransch- ocharbetsgivarfrågor sker genom det helägdadotterbolaget Teknikföretagens Service iSverige AB.Teknikföretagens Service i Sverige ABarbetar bl.a. gentemot medlemmarna medatt lösa tvister med fackliga motparter,anordna kurser och genom att driva förmedlemmarna viktiga frågor som t.ex.bättre arbetsrätt, miljö, industrirelevantFoU, standardiseringar, rörlighet på arbetsmarknadenoch kompetensförsörjning.Satsningarna inom kompetensförsörjninghar fortsatt under 2010, bl.a. genomprojektet Teknikspanarna. Syftet medTeknikspanarna är att tidigt utveckla elevernasintresse för teknik och skapa förutsättningarför en ännu bättre teknikundervisning.Andra exempel är Fokus Framtid ochsajten www.ingenjörsvägen.se. De riktar sigtill elever i höstadiet och gymnasiet införderas studie- och yrkesvägval. På sajten finnsall information om ingenjörsutbildningaroch yrken samlat på ett och samma ställe.Teknikföretagen förvärvade under 200950 procent av bolaget Fastighets ABGuldfisken.Fastighets AB Guldfisken ingick den 21september 2009 avtal med Teknikföretagensamt Teknikarbetsgivarna om att förvärvafastigheten Guldfisken 22. Tillträdet avfastig heten är p.g.a. hembudsskyldighetavhängigt beslut i Hovrätten. Datum förtillträde är därför inte fastställt.HR – personalEn ny HR-funktion har byggts upp ochetablerats med uppdraget att ge proaktivtstöd till chefer och medarbetare inomorganisationen samt att driva ochutveckla det strategiska HR-arbetet inomTeknikföre tagen och dess dotterbolag.Fokus ligger på förbättring och utvecklingoch målet för HR-enheten är att varaprofessionell och i HR-arbetets framkant.Framtida utvecklingTeknikföretagen är en respekterad aktöroch företrädare för Sveriges teknikföretagoch kommer framgent att fortsätta arbetaför att stärka konkurrenskraften för sinamedlemmar.Utvecklingen av föreningens medlemsantalär stabil.Finansiella riskerKoncernen utsätts genom sin verksamhetför finansiella risker så som marknadsrisk,inkl. valutarisk och ränterisk, kreditrisk,motpartsrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk.Den övergripande riskhanteringspolicynfastställs av styrelsen och eftersträvarminimala ogynnsamma effekter påkoncernens finansiella resultat och ställningutifrån vald risknivå. Regleringen avrisknivå och placeringsinriktning fastställs ikoncernens placeringsreglemente.Finansiella placeringar styrs av en placeringskommittésom på styrelsens uppdragfastställer övergripande riktlinjer. I placeringskommitténingår både intern ochextern expertis. För mer information kringfinansiella risker, se not 11.Innehavet i Understödsfonden är långsiktigtoch allokeringen mellan tillgångsslaganpassas därefter.Flerårsjämförelse (kkr)Koncern 2010 2009 2008 2007 2006Nettoomsättning 181 123 191 365 180 913 180 163 176 586Rörelseresultat - 45 023 - 38 274 - 27 237 - 33 353 - 20 823Resultat före skatt 25 344 200 599 - 234 212 420 124 172 053Soliditet 97 % 97 % 97 % 94 % 96 %Förslag till vinstdispositionI enlighet med årsmötets mandat har styrelsen beslutat att sänka avgiften för 2011med 0,02 procentenheter och att disponera motsvarande belopp 22,2 MSEKav Understödsfondens avkastning.Styrelsen föreslår att:balanserat resultat 50 158 537och årets resultat 5 996 705Summa 56 155 242överförs till Understödsfonden 6 762 688och balanseras i ny räkning 49 392 554Summa 56 155 242Beträffande koncernens och moderföreningens resultat och ställninghänvisas till nedan intagna resultat- och balansräkningar.2323

KONCERNRESULTATRÄKNING (kkr)Not 2010 2009Nettoomsättning 1 181 123 191 365Rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader 2,3 - 104 920 - 105 141Personalkostnader 4,5 - 119 987 - 122 817Avskrivningar 6,7 - 1 239 - 1 681Summa rörelsens kostnader - 226 146 - 229 639Rörelseresultat - 45 023 - 38 274Resultat från finansiella investeringar 8Resultat från andelar i intresseföretag - 1 - 1Resultat från övriga värdepapper som 66 451 233 951är anläggningstillgångarÖvriga ränteintäkter 3 919 4 985Räntekostnader och liknande resultatposter - 2 - 62Summa resultat från finansiella investeringar 70 367 238 873Resultat före skatt 25 344 200 599Skatt 9 - 15 054 - 19 316ÅRETS RESULTAT 10 290 181 2832424

KONCERNBALANSRÄKNING (kkr)tillgångar not 12/31/2010 12/31/2009AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarByggnader och mark 6 12 985 13 218Inventarier 7 1 801 2 291Summa materiella anläggningstillgångar 14 786 15 509Finansiella anläggningstillgångarAndelar i intresseföretag 10 48 49Andra långfristiga värdepappersinnehav 11 1 076 778 1 468 873Uppskjuten skattefordran 12 519 673Andra långfristiga fordringar 13 1 010 1 205Summa finansiella anläggningstillgångar 1 078 355 1 470 800Summa anläggningstillgångar 1 093 141 1 486 309OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarKundfordringar 5 744 6 477Skattefordran 8 829 4 046Övriga fordringar 3 286 2 328Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 14 759 19 668Summa kortfristiga fordringar 32 618 32 519Kortfristiga placeringarÖvriga kortfristiga placeringar 15 888 855 525 677Kassa och bank 68 535 31 276Summa omsättningstillgångar 990 008 589 472SUMMA TILLGÅNGAR 2 083 149 2 075 7812525

KONCERNBALANSRÄKNING (kkr)EGET KAPITAL OCH SKUlder not 12/31/2010 12/31/2009Eget kapital 16Insatskapital 2 000 2 000Understödsfonden 1 888 934 1 694 350Bundna reserver 114 116Summa 1 891 048 1 696 466Fria reserver 129 026 142 325Årets resultat 10 290 181 283Summa 139 316 323 608Summa eget kapital 2 030 364 2 020 074AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 17 4 951 2 022Uppskjuten skatteskuld 12 486 453Summa avsättningar 5 437 2 475Långfristiga skulderÖvrig långfristig skuld 54 54Kortfristiga skulderSkuld till intresseföretag 53 53Leverantörsskulder 10 446 12 712Övriga skulder 9 816 12 314Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 26 979 28 099Summa kortfristiga skulder 47 294 53 178SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 083 149 2 075 781POSTER INOM LINJENStällda panterPantsatt kapitalförsäkring för pensionsåtaganden 985 1 124Ansvarsförbindelser 18 1 035 1 1862626

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN (kkr)N not 2010 2009Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 25 344 200 599Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:Avskrivning anläggningstillgångar 1 239 1 681Avsättning för pensioner 3 068 –Resultat från andelar i intresseföretag 1 –Förändring värdereglering anläggningstillgångar 11 347 - 210 592Realisationsresultat anläggningstillgångar - 19 660 29 72110 339 21 409Skatt - 14 867 - 25 210Löpande kassaflöde före förändring av rörelsekapital - 4 528 - 3 801Förändring fordringar - 99 19 974Förändring kortfristiga skulder - 5 884 3 816Förändring rörelsekapital - 5 983 23 790Kassaflöde från löpande verksamheten - 10 511 19 989InvesteringsverksamhetenFörändring långfristiga fordringar 195 298Inköp andelar i intresseföretag – - 49Investering långfristiga värdepappersinnehav 11 - 478 746 - 881 024Avyttring långfristiga värdepappersinnehav 315 078 473 988Förvärv materiella anläggningstillgångar 6,7 - 921 - 1 667Avyttring materiella anläggningstillgångar 507 387Kassaflöde från investeringsverksamheten - 163 887 - 408 067FinansieringsverksamhetenFörändring långfristiga skulder - 139 - 1 491Kassaflöde från finansieringsverksamhet - 139 - 1 491Årets kassaflöde - 174 537 - 389 569Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar, vid årets början 556 953 705 278Omklassificeringar 11 574 974 241 244Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar, vid årets slut 957 390 556 9532727

RESULTATRÄKNING MODERFÖRETAG (kkr)not 2010 2009Nettoomsättning 1 26 001 15 242Rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader 1,2,3 - 51 294 - 39 342Personalkostnader 4,5 - 26 106 - 26 771Avskrivningar 6,7 - 610 - 690Summa rörelsens kostnader - 78 010 - 66 803Rörelseresultat - 52 009 - 51 561Resultat från finansiella investeringar 8Resultat från andelar i koncernföretag – 23 040Resultat från övriga värdepapper somär anläggningstillgångar 66 150 233 951Övriga ränteintäkter 3 101 2 172Räntekostnader och liknande resultatposter – - 10Summa resultat från finansiella investeringar 69 251 259 153Resultat före bokslutsdisp. och skatt 17 242 207 592BokslutsdispositionerFörändring periodiseringsfond – 19 000Resultat före skatt 17 242 226 592Skatt 9 - 11 245 - 19 208ÅRETS RESULTAT 5 997 207 3842828

BALANSRÄKNING MODERFÖRETAG (kkr)TILLGÅNGAR not 12/31/2010 12/31/2009AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarByggnader och mark 6 12 985 13 218Inventarier 7 1 246 1 291Summa materiella anläggningstillgångar 14 231 14 509Finansiella anläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 19 250 250Andelar i intresseföretag 10 50 50Andra långfristiga värdepappersinnehav 11 1 076 578 1 468 673Uppskjuten skattefordran 12 300 474Andra långfristiga fordringar 13 277 760Summa finansiella anläggningstillgångar 1 077 455 1 470 207Summa anläggningstillgångar 1 091 686 1 484 716OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarKundfordringar 394 75Skattefordran 3 486 1 356Övriga fordringar 761 909Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 12 150 14 466Summa kortfristiga fordringar 16 791 16 806Kortfristiga placeringarÖvriga kortfristiga placeringar 15 801 702 441 226Kassa och bank 52 150 19 441Summa omsättningstillgångar 870 643 477 473SUMMA TILLGÅNGAR 1 962 329 1 962 1892929

BALANSRÄKNING MODERFÖRETAG (kkr)EGET KAPITAL OCH SKULDER not 12/31/2010 12/31/2009Eget kapitalBundet eget kapital 16Insatskapital 2 000 2 000Understödsfonden 1 888 934 1 694 350Summa bundet eget kapital 1 890 934 1 696 350Fritt eget kapitalBalanserat resultat 50 158 37 358Årets resultat 5 997 207 384Summa fritt eget kapital 56 155 244 742Summa eget kapital 1 947 089 1 941 092AvsättningarAvsättningar för pensioner ochliknande förpliktelser 17 666 1 570Uppskjuten skatteskuld 12 486 453Summa avsättningar 1 152 2 023Långfristiga skulderÖvrig långfristig skuld 54 54Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 2 303 4 761Skulder till koncernföretag 723 2 759Skuld till intresseföretag 53 53Övriga skulder 658 603Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 10 297 10 844Summa kortfristiga skulder 14 034 19 020SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 962 329 1 962 189POSTER INOM LINJENStällda panterPantsatt kapitalförsäkring för pensionsåtagande 277 760Ansvarsförbindelser – –3030

KASSAFLÖDESANALYS MODERFÖRETAG (kkr)N not 2010 2009Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 17 242 207 592Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:Avskrivning anläggningstillgångar 610 690Avsättningar för pensioner - 420 –Förändring värdereglering anläggningstillgångar 11 347 - 210 592Realisationsresultat anläggningstillgångar - 19 659 29 719- 1 880 27 409Skatt - 11 039 - 18 867Löpande kassaflöde före förändring av rörelsekapital - 12 919 8 542Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalFörändring fordringar 15 20 974Förändring kortfristiga skulder - 4 986 3 203Förändring rörelsekapital - 4 971 24 177Kassaflöde från löpande verksamheten - 17 890 32 719InvesteringsverksamhetenFörändring långfristiga fordringar 483 339Inköp andelar intresseföretag – - 50Investering långfristiga värdepappersinnehav 11 - 478 747 - 881 024Avyttring långfristiga värdepappersinnehav 315 078 473 988Förvärv materiella anläggningstillgångar 6,7 - 737 - 1 483Avyttring materiella anläggningstillgångar 507 387Kassaflöde från investeringsverksamheten - 163 416 - 407 843FinansieringsverksamhetenFörändring långfristiga skulder - 483 - 1 080Kassaflöde från finansieringsverksamhet - 483 - 1 080Årets kassaflöde - 181 789 - 376 204Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar,vid årets början 460 667 595 627Omklassificeringar 11 574 974 241 244Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar,vid årets slut 853 852 460 6673131

TILLÄGGSUPPLYSNINGARAllmänna upplysningarTillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagensamt uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden.När allmänna råd från Bokföringsnämnden saknas harvägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationeroch i tillämpliga fall från uttalanden av FAR. När så är fallet angesdetta i särskild ordning nedan. Principerna är oförändrade jämförtmed föregående år. Samtliga belopp anges i kkr, om inte annatanges.Tillgångar och fordringarFordringar upptas till det belopp som efter individuell prövningberäknas bli betalt. Övriga tillgångar värderas till anskaffningsvärdeom ej annat anges i nedanstående noter.Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar, inklusive fastigheter, redovisas tillanskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar ocheventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnasnyttjandeperiod.Finansiella anläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdemed avdrag för eventuella nedskrivningar. För räntebärande värdepapperberäknas ett upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden,där räntan beräknas vid anskaffningstidpunkten.Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms utifrån marknadsvärdet.Portföljmetoden tillämpas för aktier, där hela aktieinnehavet klassificerassom en portfölj. För räntebärande värdepapper bedömsnedskrivningsbehovet för varje enskilt innehav för sig.Kortfristiga placeringarSom kortfristiga placeringar räknas placeringar med en löptid somunderstiger ett år. Placeringarna redovisas till upplupet anskaffningsvärde.Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms utifrån marknadsvärdetför varje enskilt innehav för sig.SkulderSom avsättning redovisas sådana förpliktelser som är hänförliga tillräkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagenär säkra eller sannolika till sin förekomst men oviss till belopp ellerden tidpunkt då de skall infrias. Skulder har, om ej annat angesnedan, upptagits till anskaffningsvärden med sedvanliga reserveringarför upplupna kostnader.Fordringar och skulder i utländsk valutaFordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagenskurs.IntäktsredovisningIntäkter redovisas generellt i den omfattning det är sannolikt att deekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras företaget ochintäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Medlems- och serviceavgiftererläggs i förskott och intäktsförs i den period de avser.Hyresintäkter redovisas i den period de avser. Förskottsbetaldahyror redovisas därmed som förutbetalda intäkter. Andra tjänster,som kursavgifter och liknande, intäktsförs i samband med genomfördaktivitet. Försäljningsintäkter avseende övriga tjänster ochvaror intäktsförs i samband med leverans samt när alla väsentligarisker övergått till kunden.Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Utdelningar redovisasi resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningen bedömssom säker.Extern finansieringExtern finansiering intäktsförs vid den tidpunkt när det har bedömtssom rimligt att anta att stödet kommer att erhållas och samtliga villkorkommer att uppfyllas. Stöd som är förenat med återbetalningsskyldigheteller andra åtaganden intäktsförs i takt med att respektiveprojekt upparbetas.LeasingSamtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal,vilket innebär att leasingavgiften kostnadsförs i resultaträkningenlinjärt över leasingperioden.InkomstskatterRedovisning av inkomstskatt inkluderar aktuell skatt samt uppskjutenskatt. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisasdärmed sammanhängande skatt i resultaträkningen. För poster somredovisas direkt mot eget kapital redovisas även skatt direkt moteget kapital.Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skillnader. En temporärskillnad finns när det redovisade värdet på en tillgång eller skuldskiljer sig från det skattemässiga värdet. Uppskjuten skattefordranavseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässigaavdrag redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kanavräknas mot framtida skattemässiga överskott.KoncernredovisningKoncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden.I koncernredovisningen ingår dotterföretag i vilka moderbolagethar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmandeinflytande över. Endast den del av dotterföretagets kapitalsom intjänats efter förvärvet ingår i koncernens egna kapital.Obeskattade reserver har i koncernredovisningen delats upp i egetkapital och uppskjuten skatt där den uppskjutna skatten beräknatstill 26,3 procent.KoncernbidragKoncernbidrag mellan olika koncernbolag används för att minimeraden totala skattebelastningen och redovisas därmed direkt moteget kapital med hänsyn till skatt i enlighet med Rådet för finansiellrapporterings uttalande.3232

UPPLYSNINGAR TILL ENSKILDA POSTER (kkr)Not 1 NettoomsättningK koncern moderföretag2010 2009 2010 2009Fakturerade avgifter 146 815 155 310 22 479 11 959Kurser, publikationer 1 743 10 669 – –Försålda tjänster 21 599 13 048 249 144Fastighetsintäkter 3 196 3 045 3 196 3 045Övriga rörelseintäkter 7 770 9 293 77 94Summa 181 123 191 365 26 001 15 242Nedan anges årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag.2010 2009Försäljning – –Inköp 7 881 7 476Not 2LeasingavtalGenom leasingavtal disponerar koncernen inventarier med ett ungefärligt anskaffningsvärde på 8 617 kr.(12 350 kkr). Innevarande års och återstående hyresbetalningar uppgår till:År K koncern moderföretag2010 2 147 –2011 1 979 –2012 1 267 –2013 526 –Summa 5 919 –Not 3 Arvode till revisorerK koncern Moderföretag2010 2009 2010 2009Revision 299 649 104 340Revisionsnära tjänster 253 355 79 149Summa 552 1 004 183 489Not 4Medeltal anställdaAntalet anställda i moderföretaget har i genomsnitt varit 13 (13) personer, varav 5 (5) är kvinnor samt i koncernen 97 (105)varav 45 (47) är kvinnor.3333

NOT 5PERSONALKOSTNADERLöner och andra ersättningar2010 2009Styrelse/vd Övriga anställda Styrelse/vd Övriga anställdaModerföretag 3 284 11 186 2 481 10 688Dotterbolag 2 487 48 156 2 264 51 041Totalt koncernen 5 771 59 342 4 745 61 729Pensioner och sociala kostnader2010 2009Sociala kostnader Varav pensioner Sociala kostnader Varav pensionerModerföretag 9 761 4 050 11 641 5 921Dotterbolag 36 330 15 606 35 718 14 250Totalt koncernen 46 091 19 656 47 359 20 171Av koncernens pensionskostnader avser 2 600 kkr (2 973 kkr) styrelse och VD samt för moderföretaget 620 kkr (605 kkr).Ersättningar till ledande befattningshavareTill styrelsens ledamöter har totalt utgått 1 454 kkr (1 020 kkr). Styrelsens ordförande har erhållit 567 kkr (543 kkr) och detvå vice ordförandena har erhållit totalt 278 kkr (229 kkr).Den 1 september 2010 tillträdde Åke Svensson som vd i Teknikföretagen.Tidigare vdVd erhöll en årslön om 2 800 kkr från Teknikföretagen och dess dotterbolag. Pensionspremier betalades som sammantagetinte översteg aktuell lön.Nuvarande vdVd erhåller en årslön om 4 000 kkr från Teknikföretagen och dess dotterbolag. Pensionspremier betalas till en total kostnadom 50 procent av årslönen i koncernbolagen. Uppsägningstiden från Teknikföretagens sida uppgår till 24 månader och frånvd:s sida till 6 månader.Könsfördelning i företagsledning, andel kvinnor i procent2010 2009Styrelse Övriga ledande Styrelse Övriga ledandeinkl. vd befattningshavare inkl. vd befattningshavareModerföretag 12 % 38 % 8 % 22 %SjukfrånvaroTotal sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid har 2010 uppgått till 0,9 % (0,3 %). Andelen av den totalasjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer uppgick till 0 %.Sjukfrånvaro som en andel av män/kvinnor respektive varje ålderskategoris ordinarie arbetstid redovisas ej p.g.a.undantagsregeln.3434

NOT 6BYGGNADER OCH MARKKoncern och moderföretag 2010 2009ByggnaderIngående anskaffningsvärde 11 661 11 245Årets aktivering – 416Ack. anskaffningsvärde 11 661 11 661Ingående avskrivningar enl. plan - 2 958 - 2 732Årets avskrivningar - 233 - 226Ack. avskrivningar enl. plan - 3 191 - 2 958Bokfört värde 8 470 8 703MarkIngående anskaffningsvärde 4 515 4 515Årets försäljning – –Utgående anskaffningsvärde 4 515 4 515Summa bokfört värde 12 985 13 218Taxeringsvärde byggnader 22 800 20 800Taxeringsvärde mark 32 800 26 300Summa taxeringsvärde 55 600 47 100Skattemässigt restvärde 11 137 11 495Avskrivning byggnader sker enligt plan med 2 procent per år.NOT 7INVENTARIERKoncernmoderföretag2010 2009 2010 2009Ingående anskaffningsvärde 9 609 9 928 2 464 2 349Inköp 921 1 252 737 1 067Försäljningar/utrangeringar - 1 608 - 1 571 - 1 172 - 952Ack. anskaffningsvärde 8 922 9 609 2 029 2 464Ingående ack avskrivning enl. plan - 7 318 - 7 053 - 1 173 - 1 281Försäljningar/utrangeringar 1 203 1 190 766 572Årets avskrivningar - 1 006 - 1 455 - 376 - 464Ack. avskrivning enl. plan - 7 121 - 7 318 - 783 - 1 173Bokfört värde 1 801 2 291 1 246 1 291Avskrivningar enligt plan sker med 20 procent per år.3535

Not 8Resultat från finansiella investeringarKoncernmoderföretag2010 2009 2010 2009Resultat från andelar i koncernföretagUtdelning – – – 23 040Resultat från andelar i intresseföretagAndel av årets resultat - 1 - 1 – –Resultat från övriga värdepappersom är anläggningstillgångarUtdelningar 25 069 21 149 25 068 21 149Realisationsresultat 21 484 - 29 727 19 558 - 29 727Ränteintäkter 20 201 31 937 21 871 31 937Värdereglering värdepapper - 303 210 592 - 347 210 592Summa 66 451 233 951 66 150 233 951Övriga ränteintäkterÖvriga ränteintäkter 2 914 6 511 2 095 3 654Värdereglering värdepapper 1 005 - 1 526 1 006 - 1 482Summa 3 919 4 985 3 101 2 172RäntekostnaderRäntekostnader och liknade resultatposter - 2 - 62 – - 10Not 9SkattKoncernmoderföretag2010 2009 2010 2009Inkomstskatt årets taxering - 14 867 - 25 210 - 11 039 - 18 867Uppskjuten skatt - 187 5 894 - 206 - 341Summa - 15 054 - 19 316 - 11 245 - 19 208Not 10Andelar i intresseföretagAntal årets eget Kapital- Bokförtandelar resultat kapital andel värdeFastighets AB Guldfisken,org nr 556783-9591, Sthlm 500 - 3 95 50% 50koncernmoderföretag2010 2009 2010 2009Ingående anskaffningsvärde 49 – 50 –Årets anskaffning – 50 – 50Andel av årets resultat - 1 - 1 – –Utgående anskaffningsvärde 48 49 50 503636

Not 11Andra långfristiga värdepappersinnehavK koncern moderföretag2010 2009 2010 2009Ingående anskaffningsvärde 1 468 979 1 332 914 1 468 779 1 332 714Årets inköp 478 746 881 024 478 746 881 024Omklassificering - 574 974 - 241 244 - 574 974 - 241 244Årets avyttring - 295 520 - 503 715 - 295 520 - 503 715Ack. anskaffningsvärde 1 077 231 1 468 979 1 077 031 1 468 779Ingående nedskrivningar - 106 - 210 698 - 106 - 210 698Årets förändring 284 212 282 284 212 282Omklassificering - 631 - 1 690 - 631 - 1 690Ack. nedskrivningar - 453 - 106 - 453 - 106Bokfört värde 1 076 778 1 468 873 1 076 578 1 468 673K koncern moderbolag2010 2009 2010 2009Svenska noterade aktier 707 087 673 326 707 087 673 326Utländska aktier/aktiefonder 238 263 262 579 238 263 262 579Svenska onoterade aktier 200 200 – –Obligationer 131 682 532 874 131 682 532 874Summa anskaffningsvärde 1 077 232 1 468 979 1 077 032 1 468 779Marknadsvärde noterade värdepapper 1 356 212 1 610 537 1 356 212 1 610 537Not 11Andra långfristiga värdepappersinnehav (forts)Finansiella riskerKoncernen utsätts genom sin verksamhet för finansiella riskerså som marknadsrisk, inkl. valutarisk och ränterisk, kreditrisk,motpartsrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk. Den övergripanderikshanteringspolicyn fastställs av styrelsen och eftersträvarminimala ogynnsamma effekter på koncernens finansiellaresultat och ställning utifrån vald risknivå. Regleringenav risknivån och placeringsinriktning fastställs i koncernensplaceringsreglemente.Finansiella placeringar styrs av en placeringskommitté sompå styrelsens uppdrag fastställer övergripande riktlinjer. I placeringskommitténingår både intern och extern expertis.MarknadsriskValutarisk förekommer främst i en mindre del placeringar ifinansiella instrument som noteras i utländsk valuta. Ingenvalu ta säkring sker för dessa placeringar.Ränterisk förekommer främst i obligationsportföljen. Obligationeri egen förvaltning hålls oftast till förfall. Lång fristigaobligationer värderas till det lägsta av upplupet anskaffningsvärdeoch marknadsvärde.KreditriskPlaceringar i finansiella instrument får ske med vissa begränsningari värdepapper som utgivits av Svenska Staten, Svenskbank, Svenska hypoteksinstitut och svenska låntagare medhög kreditrating. Placeringar i aktier och aktierelaterade värdepappersker huvudsakligen i noterade värdepapper och enmindre del alternativa placeringar hos välrenommerade förvaltare.Kreditrisker i kundfordringar har historiskt varit små och förväntasvara så även framöver då merparten av faktureringenvänder sig till medlemsföretagen.MotpartsriskFinansiella placeringar och förvaltningsuppdrag ges endast tillsvensk bank eller förvaltare som står under Finansinspektionenstillsyn.Likviditetsrisk och kassaflödesriskKoncernen har en god likviditet och en stor del av de finansiellaplaceringarna är placerade i instrument som relativtsnabbt kan omsättas med kort varsel vilket medför att likviditetsriskenbedöms vara mycket låg.3737

Not 12Uppskjuten skattKoncernmoderföretag2010 2009 2010 2009Uppskjuten skattefordranVärdereglering värdepapper 300 485 300 474Pensionsavsättningar 193 148 – –Övriga avsättningar 26 40 – –Summa 519 673 300 474Uppskjuten skatteskuldByggnader 486 453 486 453Not 13 Andra långfristiga fordringarK koncern moderföretag2010 2009 2010 2009Ingående anskaffningsvärde 1 038 1 503 593 1 099Avgående poster - 661 - 506 - 558 - 506Tillkommande poster 435 41 38 –Ack. anskaffningsvärde 812 1 038 73 593Ingående värdereglering 167 – 167 –Värdereglering 31 167 37 167Utgående värdereglering 198 167 204 167Bokfört värde 1 010 1 205 277 760Not 14 PeriodiseringsposterK koncern moderföretag2010 2009 2010 2009Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterFörutbetalda försäkringar 377 463 22 9Förutbetalda hyror 568 675 – –Upplupna ränteintäkter 11 805 14 532 11 655 14 151Övrigt 2 009 3 998 473 306Summa 14 759 19 668 12 150 14 466Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterSemesterskuld 10 971 10 992 2 770 2 658Sociala kostnader 5 285 5 429 1 324 1 282Löneskatt 4 174 5 100 1 272 1 664Övrigt 6 549 6 578 4 931 5 240Summa 26 979 28 099 10 297 10 8443838

Not 15Övriga kortfristiga placeringarkoncernmoderföretag2010 2009 2010 2009Anskaffningsvärde 889 544 527 416 802 391 442 921Ingående balans värdereglering - 1 739 - 212 - 1 695 - 212Årets värdereglering 1 050 - 1 527 1 006 - 1 483Utgående balans värdereglering - 689 - 1 739 - 689 - 1 695Bokfört värde 888 855 525 677 801 702 441 226Marknadsvärde 891 829 528 901 804 514 444 094Not 16Eget kapitalinsats- Understöds- bundna fria åretskapital fonden reserver reserver resultatIngående balans 2 000 1 694 350 116 142 325 181 283Vinstdisposition – 194 584 – - 13 301 - 181 283Överföring mellan bundna ochfria reserver – – - 2 2 –Årets resultat – – – – 10 290Utgående balans 2 000 1 888 934 114 129 026 10 290Moderföretaginsats Understöds- Balanserat åretskapital fonden resultat resultatIngående balans 2 000 1 694 350 37 358 207 384Vinstdisposition – 194 584 12 800 - 207 384Årets resultat – – – 5 997Utgående balans 2 000 1 888 934 50 158 5 997Not 17Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelserKoncernmoderföretag2010 2009 2010 2009Åtagande ITP 3 727 – 323 –Kapitalpensioner 1 224 1 397 343 945Övriga reserver pensioner – 625 – 625Summa 4 951 2 022 666 1 570Koncernen och moderföretaget har pensionsåtaganden motsvarande den kollektivavtalade ITP-planen, varav delar av åtagan -dena är försäkrade i SPP Liv. SPP Liv har för år 2010 gjort en uppräkning av pensionerna med 38 kkr i moderföretaget och362 kkr i koncernen, vilket belastat årets resultat. Under 2010 har även åtagandet skuldförts under posten Avsättningarför pensioner och kostnaden, 3 727 kkr, har påförts resultatet 2010. Storleken på framtida uppräkningar är beroende av ettflertal omvärldsfaktorer samt att det pågår förhandlingar om vilken part som ska bära kostnaden för denna uppräkning.3939

Not 18 AnsvarsförbindelserKoncernAvser koncernens åtaganden för framtida anslag för kollektiv standardisering 1,0 (1,2) MSEK.Not 19Andelar i koncernföretagantal eget årets kapital- bokförtandelar kapital resultat andel värdeDotterbolagTeknikföretagens Service i Sverige AB 250 82 364 4 331 100 % 250556439-0275, Sthlm2010 2009Ingående och utgående anskaffningsvärde 250 250Stockholm den 17 mars 2011Leif Östling Mats Elfsberg Hans Stråberg Åke Svensson Malin AlfredssonOrdförande Vice ordförande Vice ordförande VdBertil Bjugård Håkan Buskhe Jan Carlson Natsue Ellesson Erik FahlgrenNils Åke Hallström Göran Harrysson Magnus Hellsten Sten Jakobsson Inga-Lisa JohanssonStefan Johnsson Jan Åke Jonsson Henrik Lange Ronnie Leten Johan MolinJoakim Olsson Anders Persson Lars Pettersson Lars Stanghed Johan Wibergh Magnus YngenVår revisionsberättelse har lämnats den 6 april 2011Lars Olov StéenAuktoriserad revisorMarita HellbergRevisionsberättelse Till föreningsstämman i Ideella Föreningen Teknikföretagen i SverigeOrg.nr 802016-1140Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen ochbokföringen samt styrelsens och verkställande direktörensförvaltning i Ideella Föreningen Teknikföretagen i Sverige förår 2010. Det är styrelsen och verkställande direktören somhar ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningenoch för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandetav årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvarär att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningenoch förvaltningen på grundval av vår revision.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed iSverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionenför att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss omatt årsredovisningen och koncernredovisningen inteinnehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar attgranska ett urval av underlagen för belopp och annaninformation i räkenskapshandlingarna. I en revision ingårockså att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens ochverkställande direktörens tillämpning av dem samt attbedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen ochverkställande direktören gjort när de upprättatårsredovisningen och koncernredovisningen samt attutvärdera den samlade informationen i årsredovisningen ochkoncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut,åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedömaom någon styrelseledamot eller verkställande direktören harhandlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vårrevision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats ienlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisandebild av föreningens och koncernens resultat och ställning ienlighet med god redovisningssed i Sverige.Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningensoch koncernredovisningens övriga delar.Styrelsens ledamöter och verkställande direktören har enligtvår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar.Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställerresultaträkningen och balansräkningen för moderföreningenoch för koncernen och beviljar styrelsens ledamöter ochverkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.Stockholm den 6 april 2011Lars Olov StéenAuktoriserad RevisorErnst & Young ABMarita Hellberg40Teknikarbetsgivarnas årsredovisningTeknikarbetsgivarnas årsredovisning finns tillgänglig i samband med stämman.Medlemmar i Teknikarbetsgivarna kan rekvirera redovisningen kostnadsfritt.40

PRODUKTION Tagg, Stockholm TRYCK Modintryckoffset, 2011Norr Skellefteå 0910-78 29 20Sundsvall 060-16 73 28Mitt Falun 023-580 72Stockholm 08-782 08 00Örebro 019-19 57 26Öst Jönköping 036-30 32 40Linköping 013-25 30 20Växjö 0470-74 84 24Väst Göteborg 031-62 94 40Syd Malmö 040-35 25 70TeknikföretagenBox 5510114 85 Stockholmtfn 08-782 08 00www.teknikforetagen.se