Möjligheternas Värmdö - Socialdemokraterna

Prisen for krisen bliver rekordstor170.000 arbejdspladser gik tabt – kun hver ottende kommer igenFigur 2. Procentvis tab af arbejdspladser under forskellige kriserPct.0-1-2-3-4-5-6-7-8-91. Oliekrise 2. oliekrise De 7 magre år FinanskrisePct.0-1-2-3-4-5-6-7-8-9I altAnm.: Der ses på årsgennemsnit. Kriserne er afgrænset således: 1. oliekrise: 1973-1975, 2. oliekrise: 1979-1981, de 7 magre år: 1987-1994, finanskrisen:2008-2010.Kilde: AE på baggrund af Danmarks Statistik, ADAMs databank og Nationalregnskabet.Den private servicesektor hårdere ramt end tidligereLigesom ved tidligere kriser har det især været bygge- og anlægssektoren og industrien, som har tabtarbejdspladser. I bygge og anlæg samt i industrien er beskæftigelsen således faldet med hhv. 15,2 pct.(svarende til knapt 30.000 færre beskæftigede) og 16,5 pct. (svarende til ca. 65.500 færre beskæftigede).Den helt store forskel under denne krise i forhold til tidligere kriser har været, at den privateservicesektor har været så hårdt ramt.Under tidligere kriser har det især været bygge- og anlægssektoren og industrien, som har tabt arbejdspladser,men under denne krise er ca. 74.000 arbejdspladser, svarende til 5,3 pct. af beskæftigelsen,gået tabt i privat service, som dækker transport, renovation, rengøring, rådgivning, handel, kommunikation,marketing mv. Den private servicesektor har ikke før oplevet en så stor nedgang i beskæftigelsen.Under 2. oliekrise faldt beskæftigelsen med 3,1 pct.Tabel 1 viser beskæftigelsesfaldet i hovedparten af den private servicesektors underbrancher.Som det fremgår af tabel 1, har de forholdsvis store underbrancher, transport og engroshandel undtagenmed biler, mistet hhv. 9,3 pct. og 10,8 pct. af beskæftigelsen. De lidt mindre underbrancher, finansieringog forsikring samt autohandel, service og tankstationer, har mistet hhv. 8,6 pct. og 9,5 pct. afbeskæftigelsen. Den største underbranche, forretningsservice, har mistet ca. 5,4 pct. af beskæftigelsen,men pga. af branchens store størrelse, svarer det alligevel til knap 18.000 færre beskæftigede.Den største underbranche, detailhandel og reparationsvirksomheder undtagen biler, har haft stort setuændret beskæftigelse igennem krisen. Det er dog en branche, som trendmæssigt er vokset med ca.3

Valresultat 2006Antal rösterRöstskillnad mellankommun- och riksdagsval2000150010005000-500-1000M-849+1614SDiagrammet visar röstskillnader i valet till riksdagoch kommun i Värmdö 2006. För Socialdemokraternavar det tvärtom. Där fick (S) 1 614fler röster i kommunvalet än till riksdagen.Exempelvis fick Moderaterna 849 röster färre ikommunen än de fick till riksdagen. Den lokalapolitiken har betydelse för väljarna.SkriftenMÖJLIGHETERNAS VÄRMDÖges ut avSocialdemokraterna i VärmdöBox 99, 134 22 Gustavsberg, tel 08-570 300 00I redaktionen:Aurora Gullberg, Andrine Winther,Lars Bryntesson, Christer HedbergOmslagsbild: Aino ÖstergrenLayout: Wärmdö InformationstjänstBilder om inte annat anges:Ingmar WahrenbergAugusti 2010VärmdöDin kommun VärmdöVärmdö är en kommun i Stockholms län. Den ligger i hjärtatav Stockholms skärgård och tillhör till största delen Upplandmen en mindre del (bl.a. Nämdö) ligger i Södermanland.Om Värmdö finns bland annat att läsa på InternetuppslagsverketWikipedia som vi här saxar ur:”I det område som idag är Värmdö kommunbildades fem landskommuner i samband medatt 1862 års kommunalförordningar träddei kraft, Värmdö, Djurö, Ingarö, Möja ochNämdö. År 1902 bröts Gustavsberg ut urVärmdö kommun och bildade egen kommun.Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner,Djurö (av Djurö, Möja ochNämdö), Gustavsberg (av Ingarö och Gustavsberg)och Värmdö (utan sammanläggning).Nuvarande Värmdö kommun bildades1974 genom sammanläggning av ovanståendeenheter. Gustavsberg blev centralort.”PolitikVärmdös politiska historia är också intressantatt följa. Beskrivningen i Wikipediager en viss bild av händelseförloppet:”Eftersom bruksorten Gustavsberg var ettstarkt fäste för socialdemokraterna kom dennya kommunen att styras av dessa fram till1985. En kraftig inflyttning, framförallt tillnybyggda villaområden och fritidshus somgjorts till permanenta bostäder, gynnade deborgerliga partierna som från och med 1985har varit i majoritet.””Våren 2001 spräcktes sålunda den borgerligakoalitionen och en ny majoritet beståendeav v, s, mp, c och kd bildades istället (en såkallad regnbågskoalition). I de allmänna valen2002 som var katastrofala för moderaternai hela riket gjorde Värmdös moderater detallra sämsta valet och blev halverade. Därmedblev socialdemokraterna återigen kommunensstörsta parti och regnbågskoalitionenfortsatte att regera.”M-styre 2006 – 2010I oktober 2006 invigdes det nya kommunhuset”Skogsbo”, som var byggt föratt rymma hela den centrala förvaltningen.Under 2007 inleddes dock en omfattandeförändring till en ”köp-sälj-organisation” isyfte att underlätta privatisering av kommunalverksamhet. En konsekvens av förändringenär att ett hundratal centralamedarbetare inte får plats i ”Skogsbo”.En annan effekt är att allt fler beslut tasav tjänstemän, vid sidan om offentliga politiskamöten. När medborgare vill ha redapå vem som bestämmer i en viss fråga, ellerutkräva ansvar, hänvisas de ofta till ”NågonAnnan”.Detta beskrivs av många som ”NågonAnnan-ismen”Stark intern kritik tvingade den moderatekommunstyrelseordföranden att avgåefter halva mandatperioden. Därefter harnya moderatledare avlöst varandra och dentredje i raden tillträdde i januari 2009.Under mandatperioden har kommunenförlorat många viktiga medarbetare. Storadelar av förvaltningen lider av brist på personeri nyckelbefattningar. En av de viktigasteuppgifterna under kommande mandatperiodär att lösa dessa behov så att servicentill allmänheten kan förbättras.4VISSTE DU ATTdet bor närmare 39 000 personer i Värmdö. Skattesatsen i år är 20:28 kr och tillsammans med landstinget (12:10) krär det 32:58 kr. Kommunnens budget omspänner närmare två miljarder kr.

Värmdös barnförtjänarbättreElever, lärare och föräldrar ska känna sigtrygga i att skolan sätter kunskap och lärandefrämst. För detta krävs lika förutsättningar medtydliga mål, styrning och ett bra klimat förlärande och trivsel. För oss är detta en hjärtefråga,i framtiden likväl som när vi styrde mandatperioden2002-2006. Men idag ser vi medoro på situation i en del av Värmdös skolor.Under den här mandatperiodenhar Värmdös elever fått betydligtsämre förutsättningareftersom den styrande majoritetenkraftigt sänkt ”skolpengen”,det kommunen satsar på varjeelev. År 2006 hade Värmdö kommunlänets näst högsta skolpengtill undervisningen, idag liggerkommunen näst sist i länet. Konsekvensenär att våra elever harfärre lärare i sina skolor. Idag liggervi sist i Stockholms län närdet gäller lärartäthet.I förra valet lovade moderaternai Värmdö 40 nya miljonerkronor till skolan för ”extra satsningför kvalitet m m” om devann valet. Istället har det blivitnedskärningar på mer än 50 miljonerkronor – en skillnad på närmare100 miljoner kronor mellanderas löften och vad de nu levererat.Värmdös barn och ungdomarförtjänar bättre.Trots de kraftiga försämringarnakämpar och sliter lärare ochskolledningar hårt för att ge elevernaen undervisning med högkvalitet. En annan skolpolitikskulle kunna ta till vara de mångagoda krafter som finns i våra skolor.För det krävs ett större politisktengagemang för skolan.Vi vet att det handlar om attverkligen fokusera på kunskapoch kvalitet i skolan för att uppnåett modernt lärande. Goda exempelfrån andra delar av länet ochlandet visar att det går. Vi kan seett antal viktiga utgångspunkterför att vi på nytt ska lyckas höjanivån i Värmdös skolor. Vi villskapa en modern kunskapsskolaElin Lindblom, SSU i Värmdö.Andrine Winther och Annika Andersson Ribbing är S-kandidatertill kommunfullmäktige.Bild KRISTIAN ÄLEGÅRDsom tydligt sätter kunskapsmåletfrämst. Det kräver en konsekventuppföljning av skolans resultatsamt att vi formulerar en långsiktigvision för skolan i samförståndmed elever, föräldrar, lärareoch skolledning. Och att vi hållerfast vid den!Längst når vi om alla politiskapartier kan enas och arbeta tillsammans.Vi vill nå politisk fred iskolfrågan så att allt fokus kanriktas på kvalitetsutveckling iskolan under många år framåt.Barndomen går inte i repris.Därför vill vi starta ett kvalitetsutvecklingsarbetei Värmdös skolor redandagen efter höstens val. Låt osssamarbeta om detta, för vårabarns skull!ANNIKA ANDERSSON RIBBINGANDRINE WINTHER Ge Värmdö ett kunskaps- och utbildningslyft!Värmdös befolkning har, trots den stora inflyttningen till kommunen, låg utbildningsnivå. Andelenungdomar som går vidare till högskoleutbildning är lägst i Stockholms län. Det innebäratt Värmdös ungdomar ofta får sämre livschanser senare i livet än ungdomar från andrakommuner. Genom en modern kunskapsskola, utbyggd gymnasieutbildning och högskoleutbildninginom vissa profilområden vill vi lyfta utbildningsnivån i kommunen. Kommunens starkastevarumärken Gustavsberg med en stark konst- och designtradition liksom skärgårdensSandhamn kan bidra till en sådan utbildningssatsning. Erfarenheter bör hämtas från Södertäljesom nu skräddarsyr lokal högskoleutbildning utifrån sin profil och sina behov.Fler unga i politiken– Det talas mycket om att lyssnapå oss unga. Men varför viftasvåra åsikter bara bort, undrar ElinLindblom. Hon ger oss två exempel.– En fråga som gäller mångaungdomar är att vi på Värmdöskulle få behålla förturen tillVärmdö gymnasium på Gullmarsplani Stockholm. Men utan attha lyssnat på oss togs den bortoch så ska det inte gå till! Sedanhar vi flytten av ungdomsgårdenEttan till Kvarnbergsskolan. Nuär vägen till fritidsgården så mörkvintertid att många inte längre vågargå till Ettan.Varför ska det vara så svårt attlyssna till vad vi unga vill? Vi måstebli fler som engagerar oss politiskt,ett bra steg är att gå med iSSU, anser Elin.VISSTE DU ATTI årets Värmdöval återfinns tre förstagångsväljare på partiernas valsedlar. Dessa är Disa Påhlman (S),Camilla Fagerberg (S) samt Louise Paulsen (C).5

Trygga förskolor• Vi socialdemokrater vill att kommunensnabbt ska åtgärda de faroroch brister som olika utredningar visatpå under den gångna mandatperioden.Vi har lagt konkreta förslagsom vi kommer att genomföratillsammans med en rad andra åtgärderom vi får väljarnas förtroendeatt leda Värmdö efter valet den19 september 2010. Då ska vi skapaen trygg förskola präglad av kvalitetoch omsorg.Barnendet viktigaste vi harSommarjobbsgaranti• Ungdomsarbetslösheten ökar dramatiskt.Vi vill vända den negativatrenden bland annat genom att erbjudasommarjobbsgaranti. Den skaomfatta alla ungdomar inte bara entredjedel som idag. Ett sommarjobbär första steget in på arbetsmarknadenoch förbättrar möjligheterna attfå anställning i framtiden.ArenastrateginJohanna Hållén (S) är med i ungdoms-,kultur- och fritidsnämnden.• Arenastrategin, som Socialdemokraternainförde efter en folkomröstning2004, lever vidare genompengar från statliga idrottslyftet.Bland annat har Värmdö IF fått möjlighetenatt förverkliga sin vision förVärmdövallen.– Vi vill att kommunen ska engagerasig i arbetet med idrottsanläggningarmed samma entusiasm somefter folkomröstningen, säger JohannaHållén (S) talesperson i ungdoms-,kultur- och fritidsfrågor. Socialdemokraternavill utvecklaidrottsanläggningarna i såväl Gustavsbergsom Ingarö-, Värmdö- ochDjurö-/Stavsnäsområdet.Samverkan• Fyrhuset i Stavsnäs är ett fint exempelpå samverkan mellan kommunoch föreningsliv. Vi socialdemokratervill uppmuntra och skapa förutsättningarför fler initiativ av det slagetruntom i kommunen.6Annika Andersson Ribbing.Vi vill investera i barn- och unga. Det är de somär vår framtid. Ger vi dem respekt och möjligheterkan vi förvänta oss det tillbaka från dem, sägerAnnika Andersson Ribbing, ansvarig för barnoch ungdomsfrågor, Socialdemokraterna iVärmdö.Annika Andersson Ribbing,är sedan många år starktengagerad i barns- och ungdomarsbehov och utveckling.Som socialdemokratisk politikeri Värmdö har hon ocksåhaft möjlighet att förverkligaen del av sina visioner.– Värmdö var verkligenen ungdomskommun som gaveko i kommunsverige. Vårtvarumärke var samverkan ochsamarbete med ett helhetsgreppkring barn- och ungdomsfrågorna.Dit vill vi nåigen. Vi har inte råd att låta deunga betala priset för den negativatrend med nedrustning ioch utanför skolan som drabbatVärmdö under de senasteåren.– Vi fick sparken 2006.Nu har vi vässat och omprövatvår politik och får vi väljarnasförtroende ska Värmdö bli enbarn- och ungdomskommunvärd namnet, säger hon stridslystet.God fritid ochträffpunkterJohan Berglind, fältassistentoch arbetsledare hosVärmdö Polarna.– Alla Värmdös ungdomarär värda en god fritid med möjlighettill aktiviteter och träffpunkteri alla kommundelarna.Idrotten betydermycket för våraungdomarRobert Belving,idrottsledare.– Idrotten betyder mycket iVärmdö, inte minst för våraungdomar. Men alla engageradeledare måste känna attkommunen förstår värdet ochverkligen bryr sig om föreningsverksamheten.Så var detförra mandatperioden, och såkan det bli igen med det idrottspolitiskaprogram som Socialdemokraternastår för.VISSTE DU ATTkostnaderna för klotter i kommunens skolor och lokaler år 2008 var 115 000 kr, för glasskador 656 000 kr och för skadegörelse278 000 kr. Motsvarande kostnader år 2003 var för klottersanering 71 300 kr, för glasreparationer 261 100 kroch för skadegörelse 156 900 kr. (Källa Värmdö Kommun Fastigheter AB)

Fem (S)-förslag• bygga fler lekplatser och enäventyrslekpark• utveckla fler spontanidrottsplatser• rusta upp förskolor och skolor• utveckla kulturskolan• ge elever rätt till stabila vikarielösningarBarn och ungaska ta platsVi vill satsa på ”det offentliga rummet förbarn” genom att skapa fler naturliga mötesplatserför barn och unga att vistas i. Vivill etablera en äventyrslekpark i centraltläge liksom fler platser för spontan lek.Barn och unga ska få ta plats och ha plats isamhället.– Vi vill skapa en lekpark iGustavsberg där barn och föräldrarkan samlas för att lekaoch umgås utomhus.Vi skreven motion som fick bifall iKommunfullmäktige, meningenting har hänt. Om vi vinnervalet ska vi föfrverkligaidéerna i motionen, säger AndrineWinther, socialdemokratiskföreträdare i kommunensutbildningsnämnd?Vi vill också skapa en mötesplatsför unga, ett slags”mini-lava”, där kreativitetenkan flöda och där unga kanträffas och ”bara vara”.Vi vill skapa en mötesplatserför unga, ett slags”mini-lava” där kretativitetenkan flöda, menarAndrine Winther. På bildentillsammans meddottern Elsa.Alla barn är allas barnHelena Wallenberg,grundare av LemshagaAkademi.–Ordspråket”alla barn är allasbarn” är ett välkäntuttryck föratt inget barnväxer upp isoleratfrån sin omvärld.Frågan ärom vi någonsinriktigt har förståtthur samspeletmellan barnen,skolan, kommunenoch det omgivande samhället fungerar?Räcker det till exempel att det finns enkommun för att det intellektuella kapitalsom barnen representerar ska tas till vara?Vad påverkar samspelet mellan barnet ochkommunen?– Gemenskap. Ett enkelt ord som beskriveren grupp människor som lever, arbetar,leker eller umgås inom en gemensamram. Men det är inte säkert att allasom bor i en kommun upplever särskiltstor gemenskap. Under projekterandet avDet Modiga Högstadiet arbetade vi överalla gränser och det var högt i tak och alltvar tillåtet att lägga fram på bordet. Sedanfattades beslut i gemenskapen. Vi vet allavad som hände sen. Hösten 2006 byttekommunen styre. Det Modiga Högstadietlades på is.– Jag har aldrig varit politiskt engageradutan min drivkraft har varit familjens roll isamhället. Jag har bäst kunnat bidra påden fronten med att visa på ett gott exempelsjälv: Lemshaga Akademi eller att fostrafyra barn i en familjegemenskap där detfinns flera pappor och mammor och enmängd halvsyskon. Sist men inte minst,tack vare gemenskapen på vår skola.VISSTE DU ATTVärmdö är en av landets mest barntäta kommun. 11 218 personer motsvarande 29,7 procent är 19 år eller yngre.Det kan jämföras med 23,4 procent i landet som helhet (31 dec 2009). Och gruppen ökar.7

Fem (S)-förslag• att förskolan ska vara belägen närabostaden.• fler arbetstillfällen i kommunen.• slå vakt om bostads- och kulturmiljöernaskaraktär.• skynda på utbyggnaden av vattenoch avlopp i kommunensförändringsområden.• fler trygghetsbostäder för äldre.Familjen Sandro, Malin och Manne umgås gärna runt köksbordet i den nya villan.Bra kan bli bästIngela Thalén, Värmdöbo med ettstarkt engagemang för människor ochhembygd.Jag ser med oro på hur klyftorna ökar isamhället. Under mina år i den aktiva rikspolitikensträvade vi efter ökad jämliket såatt skillnader i levnadsvillkor kunde minska.Nu verkar det gå åt helt fel håll ochdet går ut över våra barn och barnbarn.Därför slutar jag aldrig att engagera migför barn och unga. Vi lite äldre har ocksåmånga erfarenheter och visdomar att delamed oss av som kan komma till pass isamhällsarbetet.Vi vet att välfärd inte kommer av sigsjälvt. Den skapas och byggs upp avmånga människor under lång tid. Nu måstevi vaka över att den inte rivs ner. Möjligheternaligger framför oss, inte minsthär i Värmdö, och vi måste ställa oss fråganom våra barnbarn ska växa upp i ettsamhälle där var och en för klara sig självbäst de kan?Vill du ha ett samhälle där starkaregrupper hjälper svagare, där sjuka kan räknamed vård, pensionärer inte dubbelbeskattasoch som präglas av solidaritet ochjämlikhet. Ja, då gäller det att rösta rättockså i det viktiga Värmdövalet.–Vi flyttade hit från Nacka hösten 2007.Det som gör Gustavsberg så lockande ärsamhällets egen identitet, ett fungerandesamhälle utan förortskänsla.Elisabeth Karlsson,distriktssköterska.– Jag är själv från en småstadi Norrland där just småstadskänslanär karaktären ochstyrkan, säger Malin. Självfalletbidrog skärgårdsnaturen tillvårt val av bostad. Även två avvåra grannar i Nacka blev inspireradeoch flyttade hit, berättarSandro. För familjenförknippas Gustavsberg medporslin, toaletter och bruksmiljö.– Vi trivs bra här och kommunikationernaär goda. Mendet finns smolk i bägaren,medger de.– Det måste finnas bostäderför dem som inte orkar medsin gamla bostad och fram tillsdet behövs ett mer avanceratvårdboende, tycker ElisabethKarlsson.Här passar hyresrätten bra.Men av VärmdöBostädersnästan två tusen hyresbostäderär de flesta helt utan hiss. Här– När vi köpte fanns löfteom en förskola i området.Men den frågan är ännu intelöst, det är ett väldigt hattandemed dagisplatser hit och dit.Det är bedrövligt skött frånkommunens sida. En förskolaska ju ligga nära bostaden ochkamraterna, det skapar trygghetför barnen. Sedan behöverVärmdö ett riktigt centrum, nufinns tre stycken, suckar de bekymrat.Fler äldrebostädernödvändigtkrävs ett målmedvetet arbeteför att öka tillgängligheten.Det syns det väldigt lite avidag, konstaterar hon.8VISSTE DU ATTVärmdö kommun på kort tid kraftigt ökat sin befolkning. Från 22 000 år 1990 till dagens närmare 39 000 invånare.Det ställer också höga krav på att samhällsservicen byggs ut i samma takt.

Bygg hyresbostäderBygg bostäder för ungaCamilla Fagerberg, 17 år, studerande,Holmviksskogen, Gustavsberg.– Jag tycker att den nuvarande bostadsplaneringeni Värmdö är kortsiktig.– Man inriktar sig inte på bostäder förunga nu när de stora årskulllarna är på vägut i vuxenlivet.Jösta Claeson vet att det går att bygga bra och billiga hyresbostäder om viljan finns.Lugnt och fint i TorshällDet behövs betydligt fler bostäder - meden rimlig hyra i Värmdö. Bostadskön är långoch trycket på förturer enormt.– Vi socialdemokrater villbygga fler bostäder i Värmdö.Men också olika typer av bostäderoch upplåtelseformer.Ska folk kunna välja behövsfler hyresbostäder, förklararJösta Claeson, socialdemokratisktalesman för Socialdemokraterna.– Den så kallade marknadenklarar helt enkelt inte avDiagrammet visar resultatetav förra (S)-majoritetensplanläggning för hyresbostäder.Därmed kunde enårlig produktion av hyreslägenhetersäkras och drygt300 nya lägenheter byggas.Men efter valet 2006, när(M)-alliansen trädde till, harinte en enda ny hyresbostadplanerats ochbyggts. De få som ändå färdigställtsär effekter avbeslut under förramandatperioden.att få fram bostäder till ungamänniskor och familjer medsvag ekonomi. De kan inteefterfråga de nya villor ochbostadsrätter som byggs iVärmdö. För dem handlar detinte om betalningsvilja utanom möjlighet att alls kunna fåtak över huvudet, säger han.Nu när byggmarknadengått i stå finns en fantastiskÅrmöjlighet att få fram just prisvärdabostäder. Varför inteköpa in havererade byggprojektoch göra om dem till hyresbostäder,frågar han.– En kommun kan mycketväl medverka med mark ochandra byggförutsättningarsom pressar priserna. De nyahyresbostäder som vi planeratoch byggt i Värmdö är ett bevisför att det går om man baravill, säger Jösta Claeson.DavidEngström,26 år, snickareoch egenföretagare,Torshäll,Värmdö.– Jag har bott här i VärmdöBostädersdel i området i två år och trivs bra. Torshällär lugnt, fint och trevligt.Planarbeteför hyresbostäderhelt avstannatEn avgörande fråga vid maktskiftet iVärmdö 2001 var bostadsfrågan.Behovet av fler hyresbostäder var dåsom nu centralt. Därför kunde dennya majoriteten med Socialdemokraternainleda ett omfattande planarbetei kommunen. Det blev enhelt ny drivkraft i arbetet med detaljplanersom också gav hundratalsnya hyresbostäder. Den sviten avplaner och byggande för nya hyresbostäderhar helt avstannat eftervalet 2006.VISSTE DU ATTi december 2006 stod 2 572 sökanden i Värmdö kommuns bostadskö. I augusti i år, 2010,finns 4 601 sökanden och i trygghetsboendekön 251 sökanden.9

Fem S-förslag:• Skapa ett samhälle där luften ärfrisk, vattnet rent, skogarna grönaoch maten hälsosam och att vi kanöverlämna en bättre värld till kommandegenerationer än vi fick avvåra föräldrar.• Du ska kunna ströva i naturen.Plocka bär eller klättra i berg är enviktig del av vår livskvalitet.• Värna och utveckla det gröna folkhemmet.• Det ska finnas tydliga policys för attskapa en hållbar utveckling förframtiden, bland annat miljömål,strandskyddspolicy, miljöplan,policy kring enskilda vatten- ochavloppsanläggningar och miljöbokslut.• Utarbeta principer för bygglovgivningoch miljöprövningar för attsäkerställa alla medborgares likhetinför lagen med hög rättssäkerhet.Viktigt medhållbart samhällePella Larsdotter-Thiel, ordförande iVärmdö Naturskyddsförening.– Det är viktigt att värna om naturenoch grönområdena. Särskilt stränderna.Det är ju därför folk vill flytta hit, menarPella Larsson. Människors möjligheter attvistas i naturen har direkt betydelse förvälbefinnandet, både fysiskt och psykiskt,och det ger en djupare samhörighet mednaturen som är viktig när vi skapar dethållbara samhället.– Jag tycker att politikerna har ett ansvaratt se till att de miljövänliga valen ocksåär de mest bekväma och ekonomiska.Miljön värd att kämpa förVärmdö har en fantastisk rikedom med sinunika miljö. Därför borde vi alla här bli bättrepå att värna den, anser Krister Nilsson,Vindöbo och engagerad i lokalsamhälletsmiljö och kulturfrågor.Värmdös fantastiska miljöär verkligen värd att kämpaför, tycker Krister Nilsson.Miljöfrågorna betyder ocksåmycket för honom så väl professionelltsom privat.– Vi behöver få miljöfrågani fokus. Värmdö vill varaen EKO-kommun men det redovisaslite om det och om hurutvecklingen går. Miljöfrågornamåste genomsyra det vardagligaarbetet i kommun. Ettsätt att mäta det är att upprättaså kallade ”gröna nyckeltal”,förklarar Krister Nilsson. Hanvar därför en av initiativtagarnatill Klimatalliansen i Värmdö,Fjällsviken på Vindö, bakomoss där vi står, är ett annatexempel på viktigt miljöarbete.– Kväve och fosfor i våravatten måste undvikas. Mätninghär i Fjällsviksviken visarmycket höga halter. Boenderunt viken gjorde därför förtvå år sedan ett flygblad tillhushållen i Fjällsvik om att exempelvisbörja att användafosfatfria tvätt- och diskmedel,berättar Krister Nilsson.– Viktigast är dock enkraftsamling för att inventeraenskilda avlopp i kommunen.Undersökningar i Värmdö visarexempelvis att 70-80 procentinte har fullgoda anläggningarpå sina fastigheter. Härbehövs mer information ochKrister Nilssonvid Fjällsviken påDjurö. En utsattvik som måsteskyddas motigenväxt.kunskap, noterar han som socialdemokrati kommunensbygg och miljönämnd. Menockså samhällsstöd. Vi kaninte bara vältra över allt ansvarpå enskilda individer när miljöfråganberör alla, tycker hanoch har själv medverkat i förslagom statligt stöd för utbyggnadav vatten- och avlopp iutsatta områden.– Värmdö är en marinkommun med lång kust, öaroch insjöar. Jag vill därför attkommunen ska ta ledningen iSverige på detta område. Toalettavfall,motorer, färger ochannat som hör båtlivet till behöverhanteras på ett riktigtsätt. Båtuppställningsplatsermåste bli mer miljövänliga.Kommunen måste inleda ettsamarbete med båtklubbarnaoch marinor om det, säger hanoch drar sitt lilla strå till stackengenom Djurö byalag som tillsammansgjort en miljöbroschyr.10GRÖNA NYCKELTAL 2008 VÄRMDÖ KOMMUNAntal km gång- och cykelväg: 32,7 varav cykelbana: 28,1. Hektar åkerareal: 1 335. Kg Hushållsavfall/inv: 303.

Det är bråttom!Klimatpåverkan är en stor och allvarlig fråga,menar Anna Hellgren Westerlund, en av Socialdemokraternasföreträdare i kommunensbygg-, miljö och hälsosyddsnämnd.– Vi skulle ha börjat redanigår, säger Anna Hellgren Westerlund.Hon har arbetat med ikommunens stora framtids- ochklimatberedning som nyligenpresenterat sin vision för Värmdöår 2030.– Jag hoppas att vi orkar seöver partigränserna för att hittavägar ur den negativa klimatpåverkan.Det handlar om att vågasätta visioner för framtiden. Menför mig är det inte bara att ta framscenarier och perspektiv på framtiden.Det handlar också om att sättakonkreta åtaganden för nämnderoch verksamheter, på kortoch lång sikt, understryker hon– Det måste vara lätt att varamiljövänlig, säger hon bestämt.Så är det inte idag. Därför behövsmer av alternativa drivmedel, bättrekollektivtrafik, fler gång- ochcykelbanor. Hela samhället skaplaneras med stor miljöhänsyn.Hon efterlyser därför en nationellsatsning för vatten- ochavloppsanläggningar som skonarhav och sjöar.Anna Hellgren Westerlund,Socialdemokratiskmiljöpolitiker.Bra skolmat – en miljövinstEkologisk och närproducerad skolmat behöverinte vara en kostnadsfråga. Det handlar i allrahögsta grad om miljö och hälsa.Mat som lagas med bra råvaroroch omsorg, slängs i mindreutsträckning och kortare transporterinnebär mindre koldioxidutsläpp.– Det finns bara vinnare, sägerÅsa Westlund som sitter i Europaparlamentetför Socialdemokraterna,efter ett besök på DjuröSkola i Värmdö.Besöket på Djurö skolahandlar till stor del om skolanskökschef Maria Mellberg. Honhar lyckats med bedriften att serveravällagad, närproducerad ochekologisk mat till eleverna underlång tid, trots att Värmdö kommunsagt nej med hänvisning tillbl.a. EU:s upphandlingsregler.När Maria Mellberg började somkökschef på Djurö skola var nästanall mat sk. ”färdigmat”. Successivthar hon gått över till attlaga maten på plats i skolans kök.När de lagar maten i skolan harde också råd att köpa in bra råvarorsom är både ekologiska ochnärproducerade. Det blir inte dyrare.God och vällagad mat görockså att barnen slänger mindre.Djurö skola hör till de skolor somslänger minst mat i kommunen.– Socialdemokraterna i Värmdöhar under lång tid drivit fråganatt skolorna ska få servera ekologiskoch närproducerad mat. Enmotion från (S) har antagits ochnu finns i alla fall ambitionen inskriveni kommunens kostpolicy.Lars Bryntesson, oppositionsråd(s) i Värmdö tycker att dagens situationär oacceptabel och efterlyserpolitisk handlingskraft påalla nivåer.– Det måste vara enkelt att serveragod och bra mat till våraskolbarn. Det är vi politiker somska styra juridiken, inte tvärt om.Att bjuda in vår europaparlamentarikermed ansvar för dessa frågorhar känts angeläget, sägerLars Bryntesson.Åsa Westlund tycker attEU:s upphandlingregler måsteändras med anledning av den rådandeklimatkrisen. Att slippalånga transporter och därmedstora koldioxidutsläpp är ett gottskäl till att bejaka det som producerasnära. Åsa var imponerad efterbesöket på Djurö skola ochfick med sig en hel del nyttigamedskick inför det fortsatta politiskaarbetet i Europaparlamentet.Fr.v. Åsa Westlund, Europaparlamentariker (S) pratar skolmat med Maria Mellberg, kökschef påDjurö skola och Lars Bryntesson, oppositionsråd (S) i Värmdö.VISSTE DU ATTi kommunens skolor och äldreboenden under vecka 17 2009 kastades det mat från tallrik till en vikt av 777,28 kg.Genomsnittskostnad i kast var 13 131 kr för hela veckan. ”Matskrapet" vägdes från lunch måndag till fredag.11

Stark entreprenörskraft i VärmdöSocialdemokraterna i Värmdö har för tredjeåret i rad utsett årets entreprenörer.– Det behövs fler entreprenörer och vi behöverdem inom samhällets alla områden. I år har vibreddat vårt arbete och vill uppmärksamma attentreprenörer finns inom alla sektorer – privataföretag, offentlig sektor och föreningsliv, sägerLars Bryntesson, oppositionsråd i Värmdö.Han och Socialdemokraterna är angelägna omatt ta tillvara och utveckla den unika entreprenörsandasom finns i Värmdö.Magnus Johansson, Bistraud Grisslinge Bistro och Bar, blevårets entreprenör bland företagarna i Värmdö.Mötesplats och krog att trivas påMotiveringen för att ha skapat en mötesplats och Värmdökrog attrivas på och vara stolt över löd:”Med Magnus Johansson och Niklas Hagberg i spetsen har medarbetarnapå Bistraud Grisslinge bistro och bar förvandlat ett av Värmdös bästarestauranglägen till den mötesplats den förtjänar att vara. Med godmat, ett alltid välkomnande bemötande och prisvärda menyer har de setttill att Värmdöborna har en lokalkrog att vara stolta över året om. Detfaktum att de redan första året trefaldigat omsättningen visar att Värmdöbornahåller med.”Maria Mellberg, här gratulerad av Kjell Thorngren, fick utmärkelsenentreprenör inom offentlig sektor.Banbrytande utveckling av skolmatMotiveringen för ett banbrytande arbete med ekologisk och närproduceradskolmat löd:”På bara några år har Maria Mellberg, kökschef på Djurö skola, ersattden färdigproducerade maten med till stor del ekologiska och närproduceraderåvaror som tillagas i skolans kök. Därtill har hennes kokkonster letttill att eleverna slänger mindre mat vilket tyder på att de uppskattar vadsom serveras. En näringsriktig kost är ju inte minst viktig för goda inlärningsmöjligheter.”Entreprenör är enligt Nationalencyklopedin en företagsamperson som skapar nytt användarvärd. En entreprenör kanagera inom affärsvälden med att skapa nya varor och ellertjänster, t ex. nya råvarukällor, nya distributionsvägar elleren ny organisation av affärsverksamheten. Entreprenörenkan även agera inom den offentliga sektorn med att bl.a.förnya skola, sjukvård eller politik. Slutligen kan en sådanperson skapa nya ideella verksamheter som inte primärtstyrs av marknadsregler eller offentliga krav.Mirjam Pätsi Ullberg, ledare för IFD får här utmärkelsen somårets entreprenör inom föreningslivet av Inga Östergren Lindoch Kjell Thorngren som står på var sin sida.Butikskälla för behövandeMotiveringen för sitt envisa arbete och brinnande entusiasm i medoch motgång lyder:”Mirjam Pätsi Ullberg, eldsjälen bakom IFD, Ideell Förening Direkthjälp,vars huvudsyfte är att hjälpa föräldralösa barn i Estland. Föreningensverksamhet Butikkällan har blivit en omtyckt mötesplats förmånga att samlas på för att inta en fika, byta några ord med bekantaVärmdöbor eller fynda bland de gåvor som finansierar lokalen. Här kännersig alla välkomna.”12VISSTE DU ATTdet finns ca 4 000 företag i Värmdö, de flesta en- och fåmansföretag.År 2009 startade ca 400 nya företag i Värmdö.

Värmdö måste stödjasina småföretagare!Socialdemokraterna i Värmdö har länge haft företagande ifokus. Här syns Christina Strandberg , vd för Hushållsporslinsfabrikeni Gustavsberg, tillsammans med Lars Bryntessonoch affischen från valrörelsen 2006 om S-målet attuppmuntra engagemang och företagsamhet.– Värmdös jumboplats i företagsrankingenär helt oacceptabel, säger oppositionsrådetLars Bryntesson (S).Roger Antfolk, äger företagetVärmdö El o. Fastigheteri Magneberg på Fagerdalavägen.Han är mannenbakom den lyckade satsningenFöretagsbyn Magnebergdär han sedan 2002 ärhyresvärd till ett 40-talföretag.– Det finns många småföretagi Värmdö. Därför är detviktigt att besluts- och kontaktvägarnamellan företagareoch kommun är korta. Bra exempelpå detta är näringslivsrådetmed representanter för politiker,chefstjänstemän och företagare,särskilt de årliga företagareträffarna.Där vi harmöjligheter att få aktuell informationoch knyta kontakter,framhåller Roger Antfolk.– Nu hoppas jag att planeringenav småindustrimarklyfts upp på dagordningen ochatt bygglovhanteringen blirsmidigare. Som det nu är kan– Den lokala företagsamhetenär mycket viktig för Värmdö.Vi står inför stora utmaningaroch våra möjligheter attlösa dessa beror bl.a. på vilketföretagsklimat vi skapar ikommunen. Vi i Värmdö måstebli betydligt bättre på attstödja utvecklingen av den lokalaföretagsamheten och skapafler arbetstillfällen på hemmaplan.Under mandatperioden2002-2006 tog den dåvarandeblocköverskridande koalitionen(S, KD, C och MP) fler initiativför att stärka företagandeti Värmdö. Ett näringslivsrådinrättades och resursernatill näringslivspolitik ökade rejält.En kommunal näringslivsstrategiutarbetades och inomvissa branscher gjordes särskildasatsningar, främst inomkonst och design samt miljöorienteratföretagande. För attutveckla besöksnäringen tredubbladesde kommunala resursernafram till år 2006. Eftervalet avskaffades näringslivsstrateginoch det mesta avsatsningarna sköts på framtideneller avvecklades. Sedandess har Värmdö rasat i de olikamätningar av företagsklimatsom görs regelbundet.– Vi har många duktigaoch engagerade människor iVärmdö. En del har företagandetsom livsstil medan andraväljer det för att man gillarsjälvständigheten eller för attkunna jobba på hemmaplan.Jag tror att allt fler av våra ungdomari framtiden kommer attvilja skapa sina egna jobb, ochdärför måste sådant engagemangfå utrymme redan i skolan.Att lära sig entreprenörskapblir en allt viktigare del avall typ av utbildning, avslutarLars Bryntesson.Information och kontakt viktigtman få vänta på beslut i nästanett helt år. Många företagaresom vill etablera sig iVärmdö är tvungna att pendlatill mark och lokaler i andrakommuner. Hoppas därföratt Älvsby och Ploglandetsnart blir klara för etablering,tycker Roger Antfolk. Hanhar själv lyckats ta in en brablandning av företag i företagsbynMagneberg där alladrar år samma håll.– Det är viktigt att vi företagareser varandra som kollegoroch inte som konkurrenter,det vinner alla på, avslutarhan.Fem S-förslag• Kommunen ska vara ett föredöme– betala räkningar från lokala småföretaginom 10 dagar.• Stimulera den lokala byggbranschen– bl.a. genom att skynda påutbyggnaden av det kommunalaVA-nätet.• Satsa på utveckling av företag medmiljöprofil. Gör Ekobacken vidCharlottendal till ett centrum förmiljöföretagande liknande vad Kistablivit för IT-företag.• Gör en ordentlig satsning på turistnäringen!Återuppta arbetat meddet program som lades i malpåseefter valet 2006.• Satsa på Gustavsberg som centrumför konst och design samt för fritidoch rekreation. Vi vill stärkaföretagsklimatet– Det behövs enAffärsplan VärmdöVärmdö har många lokala företagsom spelar en stor roll för sysselsättningenoch bygdens utveckling.En stor andel av företagen är hantverkaresom ”startat egen”. Menäven tjänstesektorn har vuxit betydligt.Men Värmdö behöver ettbättre företagsklimatYVi vill göra en kraftsamling ochstärka samverkan med såväl lokalasom nya företag. Tillsammans medFöretagarförbundet har vi utvecklatkonceptet Handelshus – en trampolinför att hjälpa små företag attväxa – och vill införa det i Värmdö.Vi vill också ta fram en ”AffärsplanVärmdö” för att fokuserapå ett antal framtidsområden. Utöverbranschen ”bygga och bo” villvi att affärsplanen ska fokusera påföretagsutveckling inom områdena”kultur och design”, besöksnäring/turismsamt miljöteknik.Genomförandet av Ekobacken ären viktig del av detta.VISSTE DU ATTefter valet 2006 har Värmdö kommun rasat i statistiken. I rankingen från Forum för företagsforskning (FSF) våren 2009,hamnade Värmdö på plats 290 (sist) av landets kommuner. FSF väger samman resultatet av en mängd olika undersökningar.13

Seniorboende pådina villkorVargbacken har Ingarö Seniorboende valt attkalla området för sina ca 170 seniorlägenheter.Området planeras att byggas etappvis.Målet med Ingarö Seniorboende är att skapa ett boende grundatpå Ingaröbornas önskemål om hur och var de vill bo närdet är dags att lämna sina hus, berättar Arne Wallin (t.v) ochKenneth Frejd, två av entusiasterna.Önskan om ett tryggt boende i närmiljön harnu utvecklats till ett konkret äldreboendeprojektför ett 170-tal bostäder med service somkooperativ hyresrätt. Och allt har skett medideella krafter.– Målet med Ingarö Seniorboende– kooperativ hyresrättsförening,är att skapa ett boendegrundat på Ingaröbornas önskemålom hur och var de vill bo närdet är dags att lämna sina hus, berättarKenneth Frejd och ArneWallin, två av entusiasterna.Initiativet till Ingarö Seniorboendetogs av Ingarö S-föreningsom en effekt av diskussionernaom social ekonomi i Värmdökommun.Ideella krafterHela idén bygger på en aktivsamverkan mellan ideella krafteroch kommunen med en självfinansieringsom grund.– Tanken med valet av kooperativhyresrättsförening är attdu kan tillhöra föreningen utanatt därför omedelbart flytta in. Ioch med medlemskapet står dupå tur för en framtida bostad.Tillgång finns också till föreningensklubblokaler och verksamhetensom bedrivs där. Föreningengör avtal med tjänsteföretag somdu kan anlita för fastighetsservice,städning och annat som göratt du, om du vill, kan bo kvarlängre i ditt nuvarande hus, berättarKenneth och Arne vidare.Snöpligt avbrottIngarö Seniorboende är ettstort projekt och under flera årkändes stor entusiasm och stödfrån kommunen som förbunditsig att finna lämplig mark ochsvara för de formella planförutsättningarna.Därför blev besvikelsenstor över att projektet ipraktiken stoppades i februari2008. Men med stöd av en bredopinion och politiska påtryckningarkom arbetet igång igen.Föreningen hoppas på (M)-löftetom ett första spadtag före valet2010 men de ser nu att det intekan hållas.– Ingarö Seniorboende är ettmycket intressant pilotprojekt.Det har redan väckt stort intresseockså utanför kommun, ochkommer att göra det i än högregrad när det är förverkligat, menarinitiativtagarna, även om planeringshorisontennu är 2012. Vi vill stärka föreningsarbetets ställning– utveckla den sociala ekonominVärmdös omfattande föreningsliv rymmer många människor ivarierande åldrar och med olika bakgrund och intressen. Derasengagemang stärker det sociala kapitalet och utgör en stor tillgång.Med rätt uppmuntran och stöd från kommunen kan värdefullverksamhet värnas och nya initiativ utvecklas. Värmdö var2002-2006 banbrytande i Sverige på att främja den sociala ekonomin.Men efter valet 2006 har arbetet avstannat och kommunens”marknadsifiering” tvingat många föreningar in i en roll somaktörer på en marknad i konkurrens med andra eller varandra. Vivill istället ge ideella, kooperativa och andra sammanslutningarutan vinstsyfte goda förutsättningar att medverka i välfärdens verksamheterutifrån sina unika förutsättningar. Genom nya modellerför partnerskap, införlivade i kommunens reguljära verksamhet,vill vi under nästa mandatperiod ta ett nytt språng i arbetet föratt stärka den sociala ekonomin i Värmdö!”14VISSTE DU ATTantalet bostäder i Värmdö år 2006 uppgick till 12 260 varav 8 132 i småhus och 4 128 i flerbostadshus.År 2008 var siffran 12 505 lägenheter varav 8 233 i småhus och 4 272 i flerbostadshus. (Källa: RTK)

Kulturen som kitti samhället– Vi ska se på kulturen på sammasätt som en kostcirkel. Du behöveren daglig dos med lite avvarje, tycker Aino Östergren.Som aktiv kulturarbetare ser honkulturen som en del av folkbildningen.– Att spara och dra ned på bibliotekoch kulturutbud, som nusker, är att åderlåta vår själ. Därförär det viktigt att vi i politikenverkligen lyfter fram kulturensom en viktig del av samhället.Och vi har ju så mycket att byggapå här i Värmdö, historien, kulturarvet,föreningsengagemanget,konstnärerna och inte minstalla barn och unga som växer upphär, säger hon.Hela kulturprogrammet finns påwww.socialdemokraterna.se/varmdoSjukvård medkvalitet och efterbehov– Sjukvården ska bli bättre.Du ska få större valmöjligheteroch resurserna ska fördelas såatt den som behöver vård ocksåska få det. Det anser Anna-LenaÖstman, S-politiker och självverksam inom sjukvården.– Den som är mest sjuk behöverockså mest vård, men såär det inte i dag. Det vill vi socialdemokraterändra på och harett program för det. Ett hälsovalStockholm, som fördelar vårdinsatseroch resurser efter behovoch inte efter där det är lönsamtatt etablera sig, säger hon.Anna-Lena Östman.Socialdemokratisk sjukvårdspolitikerför Värmdö.Sjukvården måste därförledas av höga ambitioner i kvalitet,kunnande och närhet. IVärmdö finns också brister sombehöver rättas till. Med en fjärdedelbarn bland befolkningenborde det finnas en jourläkarbilför barnfamiljer här, som kankomma hem när barnet är sjukt.Det behövs också fler specialistmottagningarsom familjecentraloch äldrevårdscentral.– Viktigt är också att psykvårdkan erbjudas snabbt ochlokalt. Ingen ska behöva leta efterpsykhjälp utan ska snabbtkunna få en första kontakt i sinvårdcentral liksom att den somhar flera sjukdomar inte ska behövasändas runt i sjukvården,exemplifierar Anna-Lena Östman.För henne är den förebyggandehälsovården viktig, somatt minska rökning, övervikt ellerdrogberoenden i övrigt. Honpåpekar samtidigt att Värmdö ären skärgårdskommun och betonaratt Socialdemokraterna kommeratt återinföra läkarbemanningeni ambulanshelikopternoch att läkarbåten ska finnas kvar.Fler ungahantverkareJan Olsén, Runmarö,tillsyningsman och naturvårdarei Värmdö skärgård– Småskaliga byggnader medlägenheter till rimliga priser gördet möjligt för fler att bosätta sigpermanent i skärgården. Kommunensallmännyttiga bostadsbolagska vara en resurs i detta arbete,men inflytandet över bostädernabör stanna kvar hos ossskärgårdsboende. Med hyresbostäderökar förutsättningarna fören levande skärgård året runt.Här kan avvecklad försvarsmarkkomma till användning.- Boende och sysselsättning ärutgångspunkten för en levandeskärgård. Därför behöver vi stimulerasmåskaligt och flexibeltentreprenörskap inte minst medtanke på de stora säsongsvariationersom finns i skärgården. Jagvet också att det behövs månganya unga entreprenörer och hantverkarenu när flera av dem stårinför sin pensionering.Livskraftig skärgårdåret runtAgneta Österman, Möja,skribent, IT-pedagog ochegenföretagare.- Visst går det att bygga en livskraftigskärgård med små mikrosamhällensom fungerar åretrunt. En skärgård med befolkningi alla åldrar och ett lokaltnäringsliv präglat av entreprenörskapoch framtidstro. En skärgårdsom blir spännande för allaatt bo i, besöka och bli inspireradav. Men då krävs att kedjans allalänkar håller.- Ett exempel på det är skärgårdsskolorna.De måste varaöppna så länge det finns eleveroch föräldrar som efterfrågardem. Om en skola stängs tillfälligtska kommunen ha hög beredskapatt öppna igen den dagen dåefterfrågan återuppstår. Skolskjutsarmellan öar, kärnöar ochfastland ska vara av god kvalitetoch vid behov även i samarbetemed grannkommuner så barnenfår möjlighet att gå i närmasteskola oavsett kommuntillhörighet.Ö-skolorna kan också varabra alternativ för elever från fastlandetsom behöver en lugn ochharmonisk studiemiljö.VISSTE DU ATTSocialdemokraterna i Värmdö har utarbetat ett ambitiöst program för äldrefrågor ”Händer – Hjärta – Hjärna”.Du kan läsa om det på Socialdemokraternas hemsida www.socialdemokraterna.se/varmdo15

Kul kvällshäng efterlyes!Nora Jonsson,17 år Ösbydalen.16Gustavsberg behövernågot kul kvällshäng, föross som har växt ifrånfritidsgårdarna men ärför unga för krogen. Lokalenovanför CoopKonsum, där Thairesturangenlåg, skulle passabra. Där kan också musikenfå plats för allaungdomar som spelar i egna band här påVärmdö. Kanske i kombination med ettbilligt fik, så även vi unga har råd. I Nackahar dom Dielselverksaden med fri scenvarannan onsdag. Men här i Värmdö ochGustavsberg finns inget sådantBygg bostäder påcentrumparkeringenZixten Larsson,18 år, Torsby.Det behövs fler bostäderi Gustavsbergscentrum. Den stora parkeringenstår alltid halvtomoch fyller ingensom helst funktion längre,man skulle kunnasatsa på att bygga fler lägenheterpå de delar avparkeringen som inte används. Både yngreoch äldre behöver bostäder, de åldersgruppernahar oftast inte tillgång till bil ochbehöver närhet till buss och köpcenter.Park och äventyrslekplatsGustavsberg skullekunna få en trevlig centrumkärnamed Farstavikenoch hamnområdetsom viktiga pusselbitar.Bygg ihop Gustavsbergscentrum medIngalill Westh,pensionär, hamnområdet via enGustavsberg. parkanläggning somfortsätter utefter vattnet.Fyll den med vackra planteringar ochbarnvänliga skulpturer. Med tanke på allabarn som vi har i kommunen tycker jag attvi behöver en spännande äventyrslekplats,gärna i närheten av simhallen.Bred samsyn krävs omcentrala GustavsbergFörändringsarbetet av Gustavsberg kräver en stor portionfinkänslighet för att förena nytt med gammalt.Bild CHEGustavsbergs centrala del idag.VISSTE DU ATTDet i centrala Gustavsberg planeras för ytterligare ca 2 200 nya bostäder. Med ca 1 200 i fabriksområdet,ca 400 i nuvarande centrum, ca 300 på Vattentornsberget och ca 200 utmed Kvarnberget.Centrala Gustavsberg står under stor förvandlingde kommande åren. Det kräver enbred samsyn mellan beslutsfattarna,exploatörer och befolkningen.Socialdemokraterna är angelägna om enbred och levande dialog i förändringsarbetet.Därför har vi tagit fram ett särskilt Gustavsbergsprogramsom diskussionsunderlag.Värmdö kommunfullmäktigekunde på våren 2008enas om 17 utvecklingspunkterför utvecklingen av centralaGustavsberg. Ett omfattandeoch viktigt dokument somnu ligger till grund för denfortsatta planeringsprocessen.I ett koncentrat sägs attGustavsbergs bebyggelse utgörett rikt kulturarv och ärkänt för god kvalitet med högklassigarkitektur. Begreppet”stad i park” är ett känneteckensom bör beaktas i planeringen.Önskemålen är ocksåmånga om olika funktionersom ska samspela, arbetsplatser,kultur- och fritidsutbud,samhällelig och kommersiellservice och inte minst boendeska förenas med bra kommunikationeroch god kollektivtrafikoch tillgänglighet.Volymen som anges är totaltca 2000 nya bostäder varav1000 bostäder i centrumområdetoch lika många i hamneoch fabriksområdet. För centrumfunktionensägs att denfrämst ska innehålla dagligvaruhandelför ortsborna. Trafiklösningenliksom parkeringsbehovnu och för framtidenbehöver lösas tidigt, är ocksåett tydligt ställningstagande idokumentet.Kopplingen till Gustavsbergshamn och fabriksmiljön,där liksom bruksmiljöernai omgivningen, ska beaktas.Den industriella miljön ska bevaras.Området bör även berikasmed en ”vacker stads- ochfriluftspark” som mötesplatsoch rekreation också utmedFarstavikens stränder. Vidarenoteras i ett antal punkter attGustavsberg ska vara centrumför många funktioner. Blandannat för tjänste- och serviceföretagsom söker lokaler, kulturutbud,idrott och fritid,vård och omsorg. Slutligen skahela utvecklingen präglas avett ”energi-, miljö- och klimatanpassatbyggande, med beaktandeav den regionala grönstrukturen.

Barnen ska med– För mig är barnen viktigast och ska finnasmed i all planering, säger AnnikaAndersson Ribbing, Socialdemokraternastalesperson i utbildningsfrågor och samordnareför Gustavsbergsplaneringen.Som infödd Gustavsbergarei generationer kännerhon för sin hembygd men harockså sett många förslag kommaoch gå.– Den här gången kännsdet att det är allvar. Aldrig tidigarehar förberedelserna ochavstampet varit så gediget, sägerhon hoppfullt. Det trotsatt vägen fram kan vara nog såSätt kulturenhögtJan-Olof Landqvist, fdprofessor, Gustavsbergareoch socialdemokratiskkulturarbetare.Jan-Olof Landqvist, kändGustavsbergsdesigner och fdknölig med många viljor ochen ortsbefolkning som iblandkan vara nog så förändringsskeptiskt.Hon lyfter ocksåfram barnens perspektiv somdet viktigaste i planeringen.– I en ung kommun somVärmdö får du inte missa att tamed barnens situation i stadsbilden.Vi ska bygga ett samhälledär också de får plats, kanprofessor på Konstfack, menockså socialdemokratisk kulturarbetareär besviken på hurdet kommunala kulturengagemangetförsvagats och splittrats.– Visst händer det fortfarandeen del spännande sakerpå kulturområdet i Värmdö.Men det hade kunnat varaännu större och bredare, tyckerJan-Olof Landqvist, tidigareockså ordförande i kulturnämnden.– När vi ingick i det blocköverskridandesamarbetet ikommunen sattes kulturenhögt med en särskild politiskkulturnämnd och en sammanhållenkulturförvaltning. I dagär allt uppsplittrat. Ingen hel-Annika Andersson Ribbing.synas och känna samhörighet,understryker Annika AnderssonRibbing.Lennart Karlsson,engageradVärmdöbo,som vill utvecklaocksåHemmestadelen.GustavsbergsprofilenLisa Larsonhar designatmånga käraskulpturer. T.v:finns delar ur serienAll världensbarn. Enskulpturpark meddessa figurer istort format attsåväl beskådasom leka medskulle kunna bliett kulturellt känneteckenförVärmdö.hetssyn på kulturen och denkunniga förvaltningen harskingrats. Det sätter sina spår,bland annat i samhällsplaneringen,där de kulturella aspekternainte längre är framträdande,noterar han.– Men det är väl så en marknadsanpassadkulturpolitikser ut. Med bristande helhetssyn,nedlagda ö-bibliotek ochdär kulturupplevelserna prissätts.Jag saknar verkligen detallmänna engagemanget ochdet jämlika kulturutbudet riktattill alla Värmdöborna. Nuär det biljettpriserna som styrmed en påtaglig enfald somföljd, morrar Jan-Olof Landqvist.Rusta uppHemmesta CentrumInga ÖstergrenLind, en avmånga Värmdöborsomengagerat sigför ett snyggtoch trevligtcentrum iHemmesta.Dagens så kalladecentrum i Hemmesta äroch har varit bedrövligtunder lång tid. Därförhar jag genom åren samlatoch bearbetat fråganom att något behövergöras. Den representativacentrumgrupp somvar enigt överens om attta tag i planeringen finnskvar. Vi vill nu att våraidéer ska bli verklighet,nu när Värmdö kommunäntligen tagit ettförsta steg till en centrumplan.Vi har väntat länge på ett fungerandelokalt servicecentrum med mataffäreroch småbutiker. Intresserade entreprenörerhar haft en idé att etablera sig iHemmesta C. Men vänt vid åsynen ochinsikten av den nuvarande struliga hanteringen.Kanske också kontor och andraverksamhetslokaler kan få plats liksomkulturella inslag. Men först och främst enrejäl upprustning med ett fint torg att kunnaträffas och njuta av i vårsolen. Hur trafikenskall lösas återstår att se. Många bra idéerhar vi bidragit med från centrumgruppen.Hemmestaberget– ett politiskt fiaskoFör mig är det obegripligtatt majoriteten kundemissa chansen att köpamarken vid Hemmestatorp som såldes av Försvaret.För några få miljonerkunde kommunenfå rådighet övermarken till välbehövligabostäder och arbetsplatser.Inte minst behövshyreslägenhetertill våra ungdomar. Nugick budet till andra och vad som nu kommerär ovisst. På många sätt känns detsom väldigt lågt intresse för Hemmestadelenav kommunen bland ansvariga politiker.Det vill jag ändra på.VISSTE DU ATTVärmdö är en av landets mest barntäta kommun. Var fjärde invånare är under 18 år, varav ca 3 450 är förskolebarn ochca 7 300 är i skolåldern. Medan pensionärsgruppen (över 65 år) bara är ca 6 000 personer, men den gruppen ökar starkt.17

Trafikfrågorna engagerarVärmdöborna är helt beroende av att busstrafikenfungerar. Kollektivtrafiken är en livsnervför hela samhället. Två tredjedelar av invånarnaarbetar utanför kommunen. Många har inte tillgångtill egen bil och behöver därför kunna litapå kollektivtrafiken, dagligen året runt.Det finns också ett rikstäckandeforum för resenärer med ensommarboende Värmdöbo ispetsen. Gunnel Färm, f.d. generaldirektörvid flera olika myndigheteroch styrelseledamot iVärmdö Hamnar AB, är nyblivenordförande i Resenärsforum.Resenärsforum är en intresseorganisationför landets allakollektivtrafikresenärer med fokuspå bättre resandekvalitet, berättarhon. Kollektivtrafiken ärockså viktig för att klara miljön.Därför måste det in ett användarperspektivi planeringen och utformningenav kollektivtrafiken,menar Gunnel Färm.Slussen i Stockholm är detstora resecentrat för Värmdöborna.Därför är planeringen av detframtida Slussen inte bara en frågaom estetiskt utformning.– Minst lika viktigt är utformningenför oss resenärer ochhär saknas fortfarande bra lösningar,tycker Gunnel Färm. Manmåste mer utgå från resenärernasbehov av snygghet, trygghet ochtillgänglighet. Bygg Slussen så attdet blir smidiga bytesmöjlighetermellan olika trafikslag i en trevligoch trygg miljö. Det behövs intefler butiker och gallerior där också,det har vi nog av på andra ställen,påpekar hon och tillägger. Visom reser kollektivt vill ocksånjuta av vacker utsikt, därför ärdet viktigt att den inte byggs borteller stängs in.Gunnel Färm, sommarboende Värmdöbo som engagerar sig ikollektivtrafikfrågorna.Det går, men man måste vara kreativ och envis, konstaterarLars BryntessonOmöjligt blev möjligtDe olidliga köerna vid Grisslinge trodde många var olösliga. Mentack vare en envis politiker kom frågan till en lika enkel som snabblösning. Dåvarande Komunstyrelseordföranden Lars Bryntesson (S)gav sig helt enkelt inte. Med starkt engagemang kunde till slut bådekommunens tjänstemän och Vägverket övertygas om trefilslösningen,med reverserande körfält i mitten.– Men det var först sedan föreningen Värmdö vägintressenterbildades som vi fick ordentligt gehör och fart på frågan, säger LarsBryntesson. Ett bra exempel på varför samverkan med den socialaekonomin är så viktig!Nu är det dags för nästa folkliga insats för att öka flytet i trafiken.Värmdö bussintressenter är på gång!Krafttag för bättre busstrafik i VärmdöBo Thunström,initiativtagare till VBI.Många Värmdöbor engagerarsig i trafikfrågor. Nu senast ärdet Bo Thunström som tagit initiativtill att bilda Värmdö Buss-Intressenter, VBI. Elever och lärareirriterades på vissa bussföraresattityd till skolbarnen i Värmdö.Han bildade därför en aktionsgrupp.– Vi tröttnade på en delbussförares otrevliga attityd, vissastannar inte och tar upp barnpå bussen utan bara åkte förbiskolorna. Med aktionsgruppenkunde vi lösa upp en del av problemenoch vi fick på det sätteten mycket bra dialog med SLoch dess bussoperatör Nobina.– Nu har Nobina som stödför eleverna bemannat vissa hållplatserpå försöksbasis med ”trafikvärdar”för att stötta eleveroch förare i sin dagliga kontakt.VBI har föreslagit för SL ochNobina att lyfta fram de goda förarnamed en symbol för att visavilka förare som speciellt har utmärktsig bland barnen på ettföredömligt sätt. VBI tänkerkämpa vidare för en bra ochtrevlig busstrafik på Värmdö, sägerBo Thunström.18VISSTE DU ATTI det förslag till ombyggnad av Slussen som nu föreligger ska Värmdöbussarna flyttas 100-150 meter längre bort frånrulltrapporna. En ”sen” buss kan innebära en förlängd promenad med upp till 250 meter för att komma till T-banan.

Striden om SkurubronLös Skurubroeländet NU!Hösten 2007 startade Socialdemokraterna iNacka och Värmdö kampanjen ”Lös SkurubroeländetNU!”. Syftet är att snarast få till stånd en bättreuppfart från Björknäs och därmed kraftigt ökadkapacitet på den befintliga Skurubron.En bra lösning skulle, liksom på Grisslingerakansommaren 2006, skapa minskade köer genombättre flyt i trafiken.De lokala moderaternas erbjudande om kommunalmedfinansiering gav staten argumentför att övervältra kostnaden för en nySkurubro på invånarna i Värmdö och påOrmingelandet.Avslöja bluffenI oktober 2007 enades de moderata kommunledningarnai Nacka och Värmdö om kommunalmedfinansiering av en ny Skurubro genom ett symboliskthandslag som spreds i en trafikbilaga i DNoch Nacka Värmdö Posten.Därmed lades grunden för avgifter över Skurusundet.Envisa Socialdemokrater kämpar för en snabblösning av köeländet vid Skurubron.Regeringen har i juni 2010 i Riksdagen hänvisattill en regional överenskommelse för attinföra avgifter. De flesta Nackabor är dockinte beroende av Skurubron, och slipper därförvara med och betala räkningen.Nej till avgifterSocialdemokraterna driver kampanjen ”Nej till avgifter påSkurubron”.Bättre trafikpolitikMona Rudenfeldt kandiderartill landstingsfullmäktige.– Det måste vara möjligt föralla som bor här att ta sig kollektivti hela sin hemkommun. Dessutomunder hela året, understrykerMona Rudenfeldt. Det är likaviktigt att det finns en bra lokalbussför centrala Gustavsbergsom att skärgårdsbor ska kunnanå fastlandet även när det är is påsjön. Inte minst för äldre, mångagånger kvinnor, som inte har tillgångtill egna fordon, säger hon.Fem S-förslagKäte Fransson, S-ledamot ikommunfullmäktige.– Vid flera tillfällen under2007-2009 har moderaterna ochderas allierade i kommunfullmäktigeröstat nej till att kräva statligfinansiering av en framtida nySkurubro.– Ibland försöker de ge skenav något annat, men det är baraatt kolla protokollen så ser manvad som verkligen skett när beslutenfattats.”Vi protesterar mot moderaternas förslag att införa avgifterpå Skurubron, vår enda fasta förbindelse med Stockholm. Vianser att staten också i framtiden ska betala denna nödvändigainfrastruktur. Det borde vara lika självklart i vår regionsom på andra håll i landet.”Tusentals Värmdöbor har redan skrivit på namninsamlingen. Dukan också skiva på den genom att gå in på www.namninsamling.se ellerbeställa namninsamlingslistor från Socialdemokraterna i Värmdö.Socialdemokraterna i både Nacka och Värmdö har krävt lokalafolkomröstningar om avgifter över Skurubron, menkommunernas M-ledningar har inte gått med på detta. Därförblir nu istället valet den 19 september i praktiken ocksåen folkomröstning om dessa avgifter.Socialdemokraterna i Värmdö vill återkalla det brev som Värmdösmoderate kommunstyrelseordförande år 2008 sände till regeringenom kommunens vilja till medfinansiering. Valresultatet avgör omdetta blir möjligt.• Fler sittplatser genomtätare turer – en förutsättningför att fler ska väljabussen.• Avskaffa klyvningen avVärmdö i två olikaSL-zoner - återinförenhetstaxan.• Inrätta en stombusslinje tilloch från Ingarö, Återvall ikombination med en rejälpendelparkering.• Gör om dragningen av lokalbussi Gustavsberg ochinrätta ringlinje mellanGustavsberg - Hemmesta -Brunn.• Åtgärda problemen medframkomlighet och trafiksäkerhetpå väg 222, helavägen mellan Ålstäket ochStavsnäs.VISSTE DU ATTen genomsnittlig Värmdöbo skulle under avgiftsperioden betala ca 15.000 kronor för resor över Skurusundet.Om avgifterna införs skulle de motsvara ca 70 öre i höjd kommunalskatt under en period av 6-8 år.19

Författaren och Gustavsbergsprofilen Börge Hellström har ett bestämt mål med sitt politiska engagemang.Bild: DAVID CARLSONIngen ska lämnasi sticketBörge Hellström är väldigt bestämd. Ingen skalämnas i sticket. Och han har grund för sinståndpunkt främst genom sin egen livserfarenhetmen också som författare.– Jag vet hur det känns att bliställd utanför. Ingen ska någonsinbehöva ha det så. Därför villjag arbeta för att alla ska kunnautvecklas och känna sig trygga i livetmen också veta att det finnsstabila skyddsnät i samhället. Viktigtär då att lokalsamhället fungerar.Främst gäller det skolan ochden sociala omsorgen men ocksåatt vi människor faktiskt bryr sigom varandra, säger Börge Hellström.– Om inte det fungerar vet vihur det går. Det har jag beskrivit imina böcker. Att känna sig ensam,övergiven och utanför äringet du önskar någon annan.– Därför har jag engageratmig lokalpolitiskt för Socialdemokraternai Värmdö. Här finnsockså mycket att göra. Ta baradet här med de många unga somvill ha jobb och bostad men intekan få det. Jag tycker att det skafinnas en nolltolerans mot ungdomsarbetslöshetoch en satsningpå billiga bostäder för ungdomar,säger han.– Allvarligt är också drogeroch brott långt ner i åldrarna. Jagvet att det arbetas bra med dettahär i Värmdö men det krävs ständigtett engagemang och närvaroi brottsbekämpningen där dedrogförebyggande insatserna ärsärskilt angelägna. Drogberoendeleder lätt till brottslighet, slår BörgeHellström fast och understrykerbehovet av stärkt missbrukarvårdpå hemmaplan. Han anserockså att vårdgarantin även bordeomfatta sociala problem ochpsykisk ohälsa.Börge Hellström är sedan 14år Munkmorabo i Gustavsberg.Ett område som har allt för få politiskaröster, tycker han. Detta ärett stark motiv för hans politiskaengagemang i Värmdö– Jag vill uppmärksamma deproblem som många av oss uppleverhär i Munkmora. Det kangälla vardagssaker som bättregrovsoprum, rent och snyggt, belysningsom lyser liksom tätarebussturer. Men också om hurskolan ska kunna fungera bättreoch att Värmdöbostäder får direktivom att satsa på sina bostadsområdenmed bättre underhåll.Det är sådana saker jag möternär jag pratar med mina grannar.Ibland känner vi oss övergivnahär därför vill jag sätta Munkmorapå den politiska kartan ochskapa ett möjligheternas Munkmora,ler han beslutsamt.20VISSTE DU ATTantalet socialbidragstagare i Värmdö jan-maj 2010 var 386 hushåll.Genomsnittstiden för bistånd är drygt tre månader per hushåll.

IT-företagaren och Ingaröbon Charlie Hansson vet vad han vill och brukar uppnå det.Bild: HANS ALMEn svensk drömCharlie Hansson, 29 år, är en framgångsrikentreprenör inom IT. År 2009 utsågs han tillårets entreprenör och framtidens ledare iSverige. Idag är han också riksdagskandidat förSocialdemokraterna i Stockholms län.Att komma hit har varit tufft. Han växte uppunder fattiga förhållanden med hemlös far ochlångtidsarbetslös ensamstående fyrbarnsmammamed ständigt byte av bostäder, skolor ochjobb. Att säga att hans liv är lite av en ”AmericanDream” slår han dock bort med det samma.– I USA hade jag inte haft enchans. Jag hade hamnat utanförsamhället omedelbart och minaföräldrar hade aldrig kunnat gemig de förutsättningar jag fåtthär. Jag säger då mycket hellre attdet är en ”Swedish Dream”.– Jag är otroligt tacksam föratt samhället aldrig gav upp oss,och gav mig möjligheterna att blivad jag ville bli. I dagsläget så serjag också att detta är hotat, däravmitt politiska engagemang, förklararhan.Charlie Hansson bor idag iBrunn på Ingarö och han går in ipolitiken med samma effektivitetsom han är van vid som entreprenör.Han tror själv att politikenmår bra av en ung naiv entreprenör,som är van vid att nå resultat.– Mitt mål är nollvision förhemlöshet till julen 2011, sägerhan tydligt. Jag vet att frågan integer bredden av röster men nu ärdet nog! Förutom de moraliskabitarna, och faktumet att ingenska behöva leva utanför samhället.Varje gång jag ser en hemlöseller pratar med min far så kännerjag att jag skäms över att vi i Sverigeinte tagit tag i det. Det finnsen rad av motioner som jag villlägga och medmänniskor som jagkan arbeta med under året för attnå målet. Misslyckas jag så ska jagi alla fall veta att jag gjort mittbästa, och inte bara uttryckt storaord.Redan 2007 nämnde hanienTV-intervju med Malou att hanville bli ekonomiskt oberoendeför att kunna arbeta med vad hansjälv önskade innan han fyllt 30och gav exemplet med att få borthemlösheten. Nu bara tre år senareär han där.– Nu kan jag göra det jag vill.Fortsätta våga ändra saker ochfortsätta vara initiativrik och målinriktad.Vinner Socialdemokraternavalet så ser jag mängder avfrågor att engagera mig i. Ettkryss på mig garanterar i alla fallatt de stödjer någon som vågarsätta upp mål för att skapa ettsamhälle där alla ska få möjligheteroch driva det målet – rejält!VISSTE DU ATTCharlie Hansson driver en personvalskampanj till Riksdagen. Adressen till hans kampanjsida ärwww.charliehansson.se21

Kontakta din närpolitiker!DJURÖ – VINDÖDjurhamnMaria Österman: mariaosterman@live.se 070-745 07 48Lars Åman: lars.aman@telia.com 571 631 51, 070-519 46 27Johanna Johansson: johanna.johansson@varmdo.se 070-581 59 39FjällsvikKrister Nilsson: krister.2000@telia.com 073-355 06 18Kjell Thorngren: kjell@el-gubben.se 070-811 12 03StavsnäsChrister Vidlund: christer.vidlund@telia.com 571 506 50Therese Falk: therese.falk@varmdo.se 070-733 11 68GUSTAVSBERGAspvik – Räknäs – Betsede – Norra LagnöChrister Hedberg: sossen@telia.com 070-376 49 35BjörnkärretEstrid Landmark: silandmark@gmail.com 070-623 17 37Sven-Inge Landmark: sven-inge@minpost.nu 570 317 37CharlottendalGunilla Rydell: gunilla.rydell@nacka.se 570 315 04Malin Wennberg: malin.wennberg@varmdo.se 070-600 50 42Staffan Sundberg: staffan.sundberg@jeloin.net 570 302 88Farsta Slottsvik – FarstadalJan-Olof Landqvist: jan.landqvist@comhem.se 570 326 27Johnny Tedenfors: johnny.tedenfors@varmdo.se 070-548 34 24Kurt Lindblom-Andersson: kurt.lindblom-andersson@varmdo.se 070-835 60 99Ulla Ribbenholt: 070-441 90 85Grindstugärde – Höjdhagen – EbbalundAlf Andersson alf.ander@swipnet.se 570 326 24Aino Östergren: ainosi@tele2.se 070-743 55 67Kalle Landqvist: kallelandqvist@tele2.se 0763-39 26 80Marianne Nordgren: marianne.nordgren@3mail.se 073-038 83 30Gustavsbergs hamnAnnika Andersson Ribbing: annika.andersson@varmdo.se 070-556 06 30Anna-Carin Sjöberg-Qvist: 570 312 07Hästhagen – MariagatanAnna Hellgren Westerlund: annapannan@gmail.com 0709-79 73 75Anne-Marie Lundholm: ammi.l@spray.seVeronica Wahlgren: veronica.wahlgren@varmdo.se 571 546 69Thomas Hellström: thomas@kpt4you.se 073-521 79 50Bertil Jansson: bertil.jansson@tele2.se 073-042 19 66Ulla Olausson: ulla.olausson@compagnet.se 070-751 71 21LugnetJohanna Hållén: annahoj.hallen@telia.com 070-524 33 26Robert Belving: robert_belving@hotmail.com 570 360 77Linda Palmetzhofer: linda.palmetzhofer@handels.seSigvard Simonsson: sigge.38@hotmail.com 073-525 51 34Örjan Martinsson: 570 326 44Gun Antonsson: gun.anton@telia.com 570 319 22Miroslawa Foghammar: mammamirella@email.com 070-204 99 50Arne Lundberg: arne-lundberg@telia.com 570 326 01Andreas Johansson: dunkelid@hotmail.com 070-259 83 82Jussi Heistola: philiasfogg@tele2.se 070-515 27 39Ingmar Wahrenberg: ingmar.wahrenberg@telia.com 073-622 91 38Munkmora – Ösby GrindAnnika Arvo: pompao@bredband.se 570 318 24Mikael Östh: 570 314 21Börge Hellström: borge@roslund-hellstrom.se 073-545 46 07Ösbydalen – HolmviksskogenNinni Påhlman: ninni.pahlman@hotmail.com 070-873 85 97Jakob Fritzell: jakobfritzell@hotmail.com 070-347 67 82Erik Envall: ennen@mail.bip.net 570 340 61Aurora Gullberg: aurora.gullberg@varmdo.se 570 30, 070-722 79 00Camilla Fagerberg: camilla-fagerberg@hotmail.comAnita Fagerberg: anita.fagerberg@palmecenter.seDisa Påhlman: disapahlman@hotmail.comElin Lindblom: lindblom.elin@gmail.com 070-339 56 01Östra EkedalJösta Claeson: josta.c@telia.com 076-129 08 27Inga-Lill Westh: lillwesth@spray.se 08-570 330 85 070-574 95 5722©Lantmäteriet Gävle 2008. Medgivande I 2008/1433.Vi finns fI kommunvalet i Värmdö 2006 röstade 20 993 personer, vilket är 83,5 procent. Av dessa fick Moderaterna 38,1 procent,Socialdemokraterna 29,8 procent , Folkpartiet 8,9 procent, Miljöpartiet 6,1procent, Kristdemokraterna 5,2 procent,Centerpartiet 4,7 procent och Vänsterpartiet 4,0 procent.NOfö

s för digNils-Erik SärnbrinkOrdförandeför Socialdemokraterna i VärmdöKontakta din närpolitiker!INGARÖBrunn – FagerholmMats Björkman: mats.bjorkman@telia.com 570 277 76Gun Wahlström: 570 273 15Karin Fahlén: karin.fahlen@varmdo.se 070-761 82 82Charlie Hansson: kontakt@charliehansson.se 073-512 83 25Fågelvik – Återvall – Ingaröstrand – ÅterlögaKäte Fransson: kate_f@spray.se 570 318 35Carina Carlsson: carina.carlsson@nacka.se 070-522 29 09Stig Malmqvist: stig.malmqvist@telia.com 073-973 14 23Klacknäset – Björkvik – IdalenAnna-Lena Östman: anna-lena.ostman@politik.sll.se 070-492 50 42Peter Ekroth: h.peter.ekroth@tele2.se 070-237 20 32Björn Fredblad: bjornfredblad@hotmail.com 070-771 08 89Hans Östman: hans.ostman@tullverket.se 0736-571 19 89Cecilia Ramning: cecilia@ramning.se 070-899 53 95LillängenPär Simon Margulies: ps.margulies@gmail.com 073-529 19 59SkälsmaraIngemar Hallenberg: 070-748 42 07Gunilla Hallenberg: gunilla.hallenberg@tietoenator.se 571 444 48LillängsdalAnn-Kristin Särnbrink: ann-kristin.sarnbrink@varmdo.se 570 272 86Nils-Erik Särnbrink: sarnbrink@hotmail.com 570 272 86, 073-982 37 46VÄRMDÖFagerdala – Älvsala – BullandöKenneth Ehrnstedt: k.ehrnstedt@telia.com 070-838 99 50Fågelbro – BarnvikJan Huzelius: 571 419 16Pentti Valkama: pentti.valkama@byggnads.se 733 51 36, 070-622 71 55Haghulta – Fruvik – Kolvik – VikLars Bryntesson: lars.bryntesson@varmdo.se 070-754 14 80Lennart Karlsson: lennart.ka@telia.com 570 229 27Elisabeth Karlsson: elisabeth.kar@telia.com 570 229 27Joachim Vogel: j.vogel@telia.comMalin Thorsdotter: 030 736 13 14Magnus Danielsson: mada001@telia.com 570 220 90Hemmesta – Hemmestahöjden – TorshällInga Östergren Lind: inga.lind@telia.com 0733-56 16 11Rolf G Johansson: rolf.grym@live.se 070-597 05 65Andrine Winther: andrine.winther@varmdo.se 0705-91 02 77Ann-Mari Meijer: ann-mari.meijer@st.org 570 213 22Håkan Meijer: 570 213 22Stefan Holes: one2com@live.se 070-570 25 08Torsby – ÄngsvikLeif Ydfjärd: leif.ydfjard@spray.se 570 249 27Evlinge – Kopparmora – SaltaröChrister Sjölin: crillesjol@hotmail.com 070-727 71 95Anette Wikberger: anette.wikberger@telia.com 070-605 60 21Rune Hallberg: 571 621 77, 070-341 80 25Gunnel Färm: gunnelfarm@telia.com 070-643 00 18Håkan Olander: hakan.olander@telia.com 070-590 40 38Wenjun Xie: wendy.se@gmail.com 070 636 76 28MörtnäsUlf Hägglund: ulf.hagglund@spray.se 070-774 03 45Leif Sundh: leif.sundh@swipnet.se 070-814 83 44Strömma – Herrviknäs – Värmdövik – SkeppsdalsströmJan-Ove Tannsjö: 571 403 76Tommy Ekholm: toekholm@telia.com 070-512 89 97Annika Gullberg: annika.gullbergiana.com 076-700 40 50Lars Östberg: lars.ostberg@gmail.com 073 984 39 11Karl-Oskar Lindqvist: oscarlindqvist c@hotmail.com 070273 25 56Eva-Lena Linde: evalena.linde@gmail.com 070-654 87 33SKÄRGÅRDENJan Olsén, Runmarö: janolsen@telia.com 070-622 31 37Agneta Österman, Möja: agneta.osterman@varmdo.se 070-381 90 85Mona Rudenfeldt, Nämdö: mona.rudenfeldt@telia.com 073-938 69 08Margareta Flodström: marga_flodstrom@hotmail.com 070-511 60 56Visste du att Moderaterna i Värmdö fick 42,9 procent av rösterna i riksdagsvalet men bara 38,1 procent i kommunvalet.För Socialdemokraterna blev det omvänt, där fick de i riksdagsvalet 22,4 procent men i kommunvalet hela 29,8 procent.Den lokala politiken gör alltså skillnad23

Öppet brev till Värmdös företagare och invånare:Från ord till handlingVid senaste valet 2006 valde så många som 1 639 av oss Värmdöboratt rösta på Socialdemokraterna i kommunvalet utan attgöra det i riksdagsvalet. Jag var en av dem.Med Värmdös välmående för ögonen väljer jag nu att gå ettsteg längre, från ord till handling, genom att ansluta mig till Socialdemokraternaoch delta i arbetet med att utveckla Socialdemokraternasom ett genuint parti för lokal utveckling av vår kommun– Värmdöpartiet Socialdemokraterna. Enligt mig är dettaden absolut bästa vägen för oss som på allvar delar omsorg omskärgårdskommunen Värmdö.Under mina många års engagemang för Värmdös näringslivhar jag personligen bevittnat och erfarit många brister. Avsaknadenav fungerande samhällsplanering, obefintlig bostadspolitik, raterna.STEFAN HOLES, Kandidat förVärmdöpartiet Socialdemok-otillräckligt stöd till det lokala näringslivet och oförmåga att utövaledarskap över de kommunala verksamheterna, är bara några exempel.Under mina år som boende i kommunen har jag också kommittill insikter som jag tror kan ha ett värde för att rätta till en heldel av misstagen. Genom att ta klivet in i partipolitiken hoppas jagkunna bidra till att ta Värmdö in i 2000-talet och införa den typ avlångsiktigt tänkande och planering som krävs i en kommun, likvälsom i näringslivet.Värmdö har genom åren försuttit många chanser. I synnerhetgäller det den passiva markpolitik som fortfarandelamslår kommunen och lett till att vårkommunalskatt idag är cirka 1 krona högre änden hade varit om kommunen t.ex. hade förvärvatmarken efter Gyllenforsen på 90-talet. Dennautveckling måste vändas.Utöver näringslivsfrågor och markpolitikkommer ni att få höra mer av mig angåendesamhällsplanering och bostadsbyggande.Att försöka stoppa utvecklingen är meningslöst.Det går inte. Men man kan anstränga sig för att på bästasätt forma den så att den kommer alla till gagn.Lokal tillväxt skapar förutsättningar för en välfärd som allakan få del av.Stefan HolesVåra kandidater – vem röstar du på i Värmdövalet?1. Lars Bryntesson, 50 år, Haghulta2. Annika Andersson Ribbing, 38 år,Gustavsbergs hamn3. Jösta Claeson, 56 år, Östra Ekedal4. Andrine Winther, 33 år, TorshällBjörn Fredblad Cecilia Ramning Leif Sundh Magnus Danielsson Maria Österman Ulf Hägglund Veronika Wahlgren Anna-Carin Sjöberg-Quist Leif YdfjärdKäte Fransson Jakob Fritzell Pär Simon Margulies5. Krister Nilsson, 47 år, Vindö6. Käte Fransson, 61 år, Återvall7. Nils-Erik Särnbrink, 69 år, Tjällmora8. Anna Hellgren Westerlund, 37 år,Hästhagen9. Jakob Fritzell, 36 år, Ösbydalen10. Johanna Hållén, 48 år, LugnetDisa Påhlman Aurora Gullberg Johanna Johansson11. Pär Simon Margulies, 51 år,Lillängen12. Disa Påhlman, 18 år, Ösbydalen13. Christer Hedberg, 64 år, Aspvik,14. Ingalill Westh, 67 år, Östra Ekedal15. Kenneth Ehrnstedt, 47 år,Fagerdala16. Agneta Österman, 53 år, Möja17. Stefan Holes, 47 år, Hemmesta18. Ninni Påhlman, 53 år, Ösbydalen19. Börge Hellström, 52 år, Munkmora20. Ann-Kristin Särnbrink, 67 år,Tjällmora21. Jan Olsén, 59 år, Runmarö22. Aurora Gullberg, 32 år,HolmviksskogenThérése Falk Johnny Tedenfors Aino Östergren23. Jan-Olof Landqvist, 71 år,Farsta Slottsvik24. Johanna Johansson, 39 år, Vindö25. Lennart Karlsson, 71 år, Haghulta26. Camilla Fagerberg, 18 år,Holmviksskogen27. Björn Fredblad, 36 år, Idalen28. Cecilia Ramning, 27 år, Eknäs,29. Leif Sundh, 65 år, Mörtnäs30. Thérése Falk, 42 år, Stavsnäs31. Johnny Tedenfors, 65 år,Farsta Slott32. Anna Lena Östman, 58 år,Klacknäset33. Christer Sjölin, 59 år,S Kopparmora34. Aino Östergren, 68 år, Höjdhagen35. Magnus Danielsson, 38 år, Vik36. Maria Österman, 45 år, Kyrkudden37. Ulf Hägglund, 55 år, Mörtnäs38. Mona Rudenfeldt, 69 år, NämdöPeter Ekroth Karin Fahlén Estrid Landmark39. Robert Belving, 49 år, Lugnet40. Inga Östergren Lind, 60 år,Hemmesta41. Peter Ekroth, 54 år, Klacknäset42. Anette Wikberger, 44 år, Saltarö43. Rolf G Johansson, 62 år,Hemmestahöjden44. Margareta Flodström, 60 år,Nämdö45. Kjell Thorngren, 64 år, Vindö46. Karin Fahlén, 56 år, Fagerholm47. Stig Malmqvist, 58 år, Återlöga48. Estrid Landmark, 68 år, Björnkärret49. Kalle Landqvist, 42 år, Höjdhagen50. Veronika Wahlgren, 41 år,Hästhagen51. Pentti Valkama, 57 år, Fågelbro52. Marianne Nordgren, 67 år, Höjdhagen53. Lars Östberg, 42 år, Strömma54. Anna-Carin Sjöberg-Quist, 67 år,Farstaviken55. Staffan Sundberg, 64 år, CharlottendalUlla Olausson Wejun Xie Staffan Sundberg56. Ulla Olausson, 66 år, Hästhagen57. Leif Ydfjärd, 54 år, Torsby58. Elisabeth Karlsson, 66 år, Haghulta59. Andreas Johansson, 36 år, Lugnet60. Carina Carlsson, 54 år, Fågelvik61. Lars Åman, 51 år, Djurö62. Wenjun Xie, 46 år, Saltarö63. Ingemar Hallenberg, 68 år, Eknäs64. Malin Wennberg, 39 år,Charlottendal65. Kurt Lindblom Andersson, 56 år,Farstaviken66. Miroslawa Foghammar, 72 år,Lugnet67. Charlie Hansson, 29 år, Brunn