ATT SKÄRA SIG

www2.sjukvardsinformation.net

ATT SKÄRA SIG

Innehåll# 1 2008SkandinaviskSjukvårdsinformation08 behandlingshemPå Ellens behandlingshem råder kvinnoperspektivoch det finns en barngrupp.14 evidensbaseratOlika insatser styrs både av effekter av behandlingoch ekonomi. Stöd till föräldrar ärväl investerade pengar.18 kvalitetsarbeteKommuner med äldreomsorg på entreprenadhar brister i uppföljningen av kvalitén.21 produktnyheterEtt urval av vinterns produktnyheter.24 självskadebeteendePsykiater Agnes Hultén presenterar forskningkring självskadebeteende.26 Kamp för EmelieNär Emelie skar sig kände sig familjen heltmaktlös. Hjälpen kom från socialtjänsten.34 statistik från SILChrister Jönsson från SkandinaviskSjukvårdsinformation presenterarbranschstatistik.36 behandlingshemBehandlingshemmet Orana i Skåne harspecialiserat sig på självskadebeteende.42 kortnyheterNyheter och notiser från branschen.44 barnuppdragetFyra frågor till sju länsstyrelser om dennationella tillsynen av HVB-hem.46 livsstilsboendeVictoria Park är norra Europas modernastelivsstilsboende.50 gästkrönikaKnut Sundell, chef för IMS, Institutet för utvecklingav Metoder i Socialt arbete.52 intervjuLars-Olof Ljungberg är ny chef för divisionenför psykisk hälsa på företaget Aleris.56 mötte motståndFöretaget Docare KB möttes av stort motståndfrån närboende när de ansökte omatt starta behandlinghem i Kungsgården.58 ADAdHelene Ybrandt presenterar forskning påADAD och påpekar förbättringsområden.62 kalendariumEn presentation av vinterns och vårensseminarier och konferenser.0856www.sjukvardsinformation.com


Barn på besök på Ellenkallar ofta byggnadenför Pippi-huset.


Laina Stolt och Carina Lindgren Gustavssonbokar in ett studiebesök.trollen och få fram kvinnan bakom missbruket.De som kommer hit har mångagånger bara benämnts som någons tjejoch inte haft en egen identitet. Vi jobbarmed dem för att få dem att förstå att dehar andra roller. De är mamma, partner,granne, kompis och mycket annat. Rollersom de inte lyckats med och som debehöver hjälp med, säger Laina Stolt.Kärleken till barnenFör kvinnorna handlar mycket i livet omkärleken till barnen och med ökad insiktkänner de stor skuld och skam över vadde gjort mot och utsatt sina barn för.När personalen på Ellen kom till insiktom att kvinnorna hade ett stort behov avatt bearbeta relationen till sina barn ochrollen som förälder startade de en mamma-grupp2002. Den träffas en gång iveckan och där tar personalen tillsammansmed deltagarna upp ämnen som rörföräldrarollen och barnen.– Många gånger har de själva blivitsvikna och att de i sin tur svikit sina barnväcker många starka känslor.De kvinnor på hemmet som inte harbarn träffas i en egen tisdagsgrupp– Där tar de upp det som de har behovav att prata om. Alla har ju varit barn ien familj av olika slag och behöver ocksåprata om sin uppväxt och familjesituationen.Det kan handla om egna barn iden gruppen också men då handlar detom att de inte kan få eller att de valt bortbarn, vilket är en sorg för dem att bearbeta.Under gruppsamtalen tas olika ämnenoch uppgifter upp. Personalen använderäven psykodrama och rollspel.– Alla kan inte uttrycka i ord vad de villförmedla. Då kan det vara lättare att göradet i handling, säger Laina Stolt.– Med rollspel och psykodrama kankvinnorna förbereda sig för situationersom de tycker är jobbiga. De kan spelaupp dem tillsammans med oss och påså sätt förbereda sig. Det kan handla omatt gå på en skolavslutning eller att träffafamiljehemmet, säger Carina LindgrenGustavsson som är socialpedagog.I och med att Ellen började med mamma-gruppeninsåg personalen att detfanns behov av att stödja mammorna mer10www.sjukvardsinformation.com


BehandlingshemPersonalen bestående av från vänster; Jannike Johansson, Laina Stolt, Trudi Mesch Larsson och Eleonore Sjögren fikar med en mamma som ärpå besök med sin dotter.konkret i deras roll som förälder. Personalenuppmuntrade kvinnorna att låtabarnen komma och hälsa på. Vid dessatillfällen ville kvinnorna gärna att personalfrån Ellen skulle vara med då dehade svårt att hantera barnens frågor,anklagelser och funderingar. Behovet avatt stödja barnen blev då uppenbart. År2005 startade Alma-gruppen för barn varsmamma bor på Ellen.– Vi är idag det enda behandlingshemmetsom har barnverksamhet och jobbarmed det i vardagen.Hemliga klubbenBarnen i Alma träffas i fyra olika åldersgruppeni samband med lov, sex gångerper år, i ett par dagar.– Alma-gruppen är hemliga klubben.Ingen får berätta för någon annan vad vipratar om när vi träffas. Men barnen vetatt vissa saker som de berättar är vi skyldigaatt anmäla, men då talar vi om det fördem först, säger Carina som är en av demsom håller i Almas träffar.Efter att mamman varit i behandlingi två månader får barnet träffa en ledarefrån Alma tillsammans med sin mammaoch får då information om den hemligaklubben.– Barnen har ett stort behov av gruppen.De inser att de inte är ensamma omatt ha en mamma som missbrukar och”Många gånger har de själva blivit sviknaoch att de i sin tur svikit sina barn väckermånga starka känsloratt fler delar deras erfarenheter. Barnenär verkligen jätteduktiga och mycket välmedvetna om sin situation och vet mycketom hur det är att ha en mamma sommissbrukar, säger Carina.Om barnen vill får de även ta upp sakermed sin mamma och då ha en ledare frånAlma närvarande. Mamman i sin tur haren av sina kontaktpersoner med sig.Alma-ledarna är flexibla i sitt arbete.När mamman är färdigbehandlad får barnetfortfarande gå kvar i Alma en tid omde vill och detsamma gäller om mammanavbryter behandlingen. Det har dock visatsig att barnens behov av att gå i Almagruppenoch den förbättrade kontakt tillmamman som det innebär får klienternaatt hitta ytterligare motivation till att ändrasina liv.– Vi lägger ned mycket tid på motivationsarbete.Man tycker att kvinnornaborde vara motiverade då de kommer hit,men det är inte ofta dom är det. De vetvad de har men inte vad de får och är räddaför förändringen, säger Laina.Ofta är det de unga som är mest entusiastiskaoch har den största viljan till förändring.– Det är inte så stor del av deras liv somhar försvunnit. De äldre har stelnat lite itanken både på grund av de skador sommissbruket inneburit och att de förloratmånga år av erfarenheter av livet. Närkvinnan börjar missbruka stannar livetupp. De har ett stort glapp i sina liv ochser inte att de kan få ett rikt liv i framtiden.Viljan till förändring växer fram.Fyra faser i behandlingenPersonalen arbetar med MI , barnsamtal,psykodrama, kognitivt och lösningsfokuserat.Behandlingen är uppdelad ifyra faser; behandling, utsluss, eftervårdoch uppföljning. Ellen använder sig avDOK (Dokumentationssystem inommissbrukarvården). Dokumentationssystemetbestår av ett antal enkäter och varjekvinna planerar och utvärderar sin be-twww.sjukvardsinformation.com 11


Behandlingshemthandling tillsammans med sina kontaktpersoneroch socialsekreterare med hjälpav detta. Genom dataprogrammet kan enlättläst text tas fram som med enkla formuleringarsammanfattar svaren från deolika enkäterna. Texten använder personalentillsammans med kvinnan underde enskilda samtalen och för att planerabehandlingen. DOK är också ett systemför självutvärdering av enheten. Man kanockså se om exempelvis nya droger blivitvanliga eller gamla kommit i bruk igen.– Det är viktigt att utvärderings- ochkvalitetssystem som vi använder på Ellenbeskriver insatserna i behandlingen. Detär inte tillräckligt att beskriva kvinnanföre och efter behandlingen utan vi villveta vad som är verksamt i behandlingen,säger Laina.Ellen bidrar även till en förändring avDOK genom sitt arbete med mamma-samt barngrupp.– Vad är det vi saknar i det formuläret?Jo, frågor om deras barn som är en viktigdel.Ellen har ingen statistik över hur det gårför de kvinnor som genomgått deras behandling.Underlag finns men inte tidentill att gå igenom materialet.Nätverket är viktigt– Känslan vi har är att det går bra för deallra flesta. Det är inte många som återfalleri missbruk. Vad vi vet är att 2005var det ingen som avbröt behandlingenoch de två som gjorde det 2006 fickLVM-vård istället.Förutom att barnen är viktiga för kvinnornasom kommer till Ellen så har detvisat sig att nätverket runt kvinnan harstor betydelse för om de ska klara av attändra riktning i livet.– Många har ett stormaskigt nätverk.Det finns ofta missbruk och psykiskaproblem i generationer bakåt i familjen.När det finns ett bra nätverk är det oftautslitet. De anhöriga har blivit utnyttjadeoch svikna. Men ändå är det nätverketsom många gånger är avgörande för attdet ska gå bra, säger Laina.Om kvinnan inte har ett nätverk får honförsöka skaffa ett nytt, vilket inte är lätt.– De här kvinnorna har aldrig haft riktigavänner som de kunnat prata med. Dekan inte berätta om de hemskheter de varitmed om. Vi får ofta frågan vad de skaprata med sina nya arbetskamrater ellerstudiekompisar om. De har inte sammaerfarenheter och familjeförhållanden somandra, säger Carina.När nätverket inte finns hos kvinnanblir Ellen ofta hennes stöd och nyafamilj.– Vår uppföljning tar aldrig slut. Vifinns alltid här och de kan alltid kontaktaoss och komma på besök. Vi är som enfamilj och vi har en speciell atmosfär här,vi bryr oss, säger Laina och berättar omjullunchen för anhöriga, att de har midsommarfirandedär det delas ut diplomoch smycken till dem som varit drogfriaett år efter det att behandlingen avslutats.Till den obetalda delen av jobbet hör attgå på begravningar, ha kontakt med barnvars mamma en gång bott på Ellen ochatt alltid finnas till hands.– Hos oss har de känt sig trygga, fått tillitoch känt tillhörighet. Hit kan de alltidåtervända, säger Laina.Länsstyrelsens tillsynNedan följer ett utdrag ur tillsyn genomfördav länsstyrelsen Östergötland under oktoberoch november 2007. Den metod som använtsär granskning av dokumentation i enskildaärenden samt intervjuer med enhetschefoch personal.Allmänt positivt: Socialnämnden i Norrköpingsatsar medvetet på fortbildning ochkompetensutveckling för personalen inomområdet. En särskilds satsning sker på attutveckla vård och behandlingsinsatser förkvinnor med missbruksproblem.Positivt: Kvalitetsarbete kopplat till enskildaklienter är väl utvecklat genom användningav systematiska instrument för detta.Ett tydligt barnperspektiv finns i verksamheten,med särskild mammagrupp och gruppför de barn som har sin förälder på behandlingshemmet.Brister/förbättringsområden: Vissa bristerfinns i dokumentation av enskilda ärenden.Underlag i form av utredning saknas i flerafall inför inskrivning.Personal: Personalen på Ellen är stabil.Samtliga, utom en socionom och två socialpedagogerär utbildade behandlingsassistenter.De flesta har även andra typer avutbildningar i botten. I verksamheten harman satsat mycket på olika former av utbildningaroch fortbildningar. Personalen har regelbundenhandledning i arbetet.Lokalerna: Lokalerna är i behov av vissrenovering vilket framförts till ansvariga.Kvalitetsarbete: Ellen använder sig av DOKoch behandlingen utvärderas kontinuerligtutifrån detta. Dokumentation förs i personakter.Det finns en manual som anger vadsom ska ingå i personens akt.12www.sjukvardsinformation.com


- Från utanförskap till socialt företagVI ERBJUDER BOENDE – OCHARBETSTRÄNINGSPLATSER OCH HAR RAMAVTALMED KOMMUN OCH KRIMINALVÅRDRoslagens Elevhemär ett hem för vård och boende för barn och ungdomar iåldern 12-17 år.Vi vänder oss till ungdomar med allvarliga psykosociala problem.Arbetet baseras på en psykodynamisk grundsyn medkompletterande kognitiva tekniker som t.ex. A.R.T.Verksamheten erbjuder flera typer av boende med olika graderav omhändertaganden.Vi finns i Täby, Vallentuna och Åkersberga.Vi har idag 2 platser lediga i vårt flickboende.För information, ring Christine Román.08-446 12 52 eller 0708-77 59 10.Vägen ut! kooperativen drivs utifrån egenmakt, delaktighet,eget ansvar och total drogfrihet.Vi tror att 12-stegsmetoden är ett bra verktyg för att hålla sig drogfri.Vi har visat att det går att komma tillbaka till samhälle och arbetsliv.Vi finns i Göteborg.VILLA VÄGEN UT! SOLBERG – halvvägshus för män.Snart öppnar Villa Vägen ut! även i Sundsvalloch Örebro.VILLA VÄGEN UT! KARIN – halvvägshus för kvinnor.För våldsutsatt kvinna kan vi även erbjuda jourplats.KARINS DÖTTRAR – väv- och hantverkskooperativ medarbetsträningsplatser för kvinnor.CAFÉ SOLBERG – café i ett allaktivitetshus med cateringoch arbetsträningsplatser.YSCREEN – screentryckeri med arbetsträningsplatserför ungdomar.Roslagens Elevhem ABBox 7243, 187 13 Täbytel 08-630 92 57, fax 08-630 92 59info@roslagenselevhem.sewww.roslagenselevhem.seHOTELL LE MAT – projektering pågår inom ett socialfranchisingprojekt tillsammans med italiensk hotellkedja,se: www.socialfranchising.comANLITA – företag för egenanställda.För kontakt www.vagenut.coopEkängens HVB & Halvvägshus 570 80 VirserumEtt koncept för patienter med Psykisk ohälsa och medkomplexa vård- och tillsynsbehov, vi har en unik miljöoch egen psykolog & läkare för Neuropsykiatriskastörningar.en möjlighet till ett värdigt liv...Vi tar män & kvinnor samt par i åldern 18 år och uppåt, med livsproblemav sådan art att de ej klarar av att lösa det själva. Oftast har de någon formav psykisk störning ADHD, Damp, Asperger, borderline problematik,schizofreni, man kan också ha relationsstörningar, eller sociala problemkombinerat med någon form av missbruk eller kriminalitet så kalladedubbel- eller trippeldiagnoser.Ett övergripande mål är att de skall få egna redskap att fungera i ett egetelleri ett grupp- boende.Upptäck även Du att vi har många möjligheter!Vår uppgift är att så långt som möjligt arbeta för att våra klienter skallkunna återvända hem till ett eget boende eller grupp boende med olikastöd o hjälp. Målsättningen skall vara ett eget arbete eller praktikplats.Vi tar klienter enligt SoL – LRV – LPT samt nu också LVM klienter påpermission.Ekängens Halvvägsshus, Ekängsvägen 1, 570 80 VirserumTel: 0495-497 80, info@ekangen.nuwww.vastgotakollektivet.sewww.sjukvardsinformation.com 13


Karin Mossler,chefsekonom Socialstyrelsen.Text: Susanne Mattsson Foto: Fernando OrellanaTIDIGA INSATSER– är mest ekonomiskaDet räcker inte med att jobbaevidensbaserat. Man måstekoppla ihop kunskapenom effekter av behandlingmed ekonomi eftersomresurserna alltid kommer attvara begränsade.Det menar Karin Mossler,chefsekonom påSocialstyrelsen, som taladepå IMS-konferensen omevidensbaserad praktik inomsocialtjänsten.EVIDENSBASERAT. Karin Mossler ärchefsekonom för socialtjänstfrågor på Socialstyrelsen.När hon föreläste på IMSkonferensen”Etik, evidens, erfarenhet– om evidensbaserad praktik inom socialtjänsten”fokuserade hon på de ekonomiskafrågorna och hur kombinationenkunskap och ekonomi kan leda tillframgång.– Socialtjänsten kommer aldrig att fåtillräckligt med resurser och därför är detnödvändigt att ställa sig de centrala ekonomiskafrågorna ”görs rätt saker” och”görs de på rätt sätt”.Det skiljer dessutom mycket mellanolika orter. Kommunernas resurser tillsocialtjänsten varierar mellan 24 och 45procent. Socionomen ställs ofta inför dilemmatatt väga olika metoder mot varandra,jämföra kostnader och effekter. Valetmåste vara så kostnadseffektivt sommöjligt så att pengarna räcker till mycket.TJÄNA PENGAREftersom man vet att sociala problem oftagrundläggs i barndomen är det effektivtatt sätta in förebyggande åtgärder tidigti livet. Tidiga, förebyggande åtgärder ärett bra sätt att spara pengar, menar KarinMossler och får sina ekonomiska kalkylerbekräftade av Sven Bremberg från Statensfolkhälsoinstitut, som föreläste om ”Evidensbaseratföräldrastöd” på IMS-konferensen.14www.sjukvardsinformation.com


Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut.– Det händer mest i en människas hjärnai 2-3-årsåldern. Därför är det mest effektivtatt sätta in åtgärder redan i förskoleåldern.Forskning visar att en av två pojkar mednormbrytande beteende under barndomenfortsätter med det i vuxen ålder.Man vet också att ungefär var 20:e flickadrabbas av depression.RÅDGIVANDE FÖRÄLDRASTÖDFöräldrastöd, föräldrautbildning, öppenförskola och tillgång till kurator i skolanär exempel på relativt billiga insatser jämförtmed kostnaderna för den vård sombehövs när det väl gått för långt.– Ett finskt försök med rådgivandeföräldrastöd till föräldrar med barn upptill fem år har visat sig reducera antaletdepressioner hos ungdomar med 37-40procent, säger Sven Bremberg och berättarsamtidigt att psykiska problem ochdepressioner passerat hjärt- och kärlsjukdomarsom den främsta orsaken till ohälsaidag.Karin Mossler hänvisade till de uträkningarsom finns om samhällets kostnader föralkohol- och drogmissbruk. Alkoholmissbrukkostade exempelvis samhället20,3 miljoner kronor 2002 (SoRAD2006). Kostnaden för en blandmissbrukareberäknas till tre miljoner under femår eller 15 miljoner under 30 år. För dessaenorma summor kan exempelvis 6 930föräldrar få föräldrautbildning, 710 barnfå gå på öppen förskola, 26 000 barn fåtKOGNITIV COACHINGHANDLEDNING & UTBILDNINGIntroduktionsutbildning i kognitivt coaching 3 dagarUtbildning i kognitivt förhållningssätt och kognitiv coachinghalvfart 3 terminerHöga Kusten Vård och Omsorg bedriverboende, vård och behandling förpsykiskt funktionshindrade personer.Boendet är ett så kallat HVB hem.VÄLKOMMEN FÖR MER INFOwww.adSapiens.se 031-13 87 50 info@adSapiens.seTelefon: 0612-40416Mobil: 070-2030294E-mail: niklas.nordvall@hkvo.se


Evidensbaseratttillgång till kurator i skola eller 23 000ungdomar kan besöka en ungdomsmottagning.En viktig uppgift för personal inom socialtjänstenär att väga kostnader för tidigaförebyggande insatser mot kostnader pålång sikt om problemen inte förebyggs.Långsiktiga investeringar– Men problemet inom vård och omsorgär att man inte kan ”skriva av” sociala investeringskostnaderså som företag kangöra när de investerar för framtiden. Underett och samma år får man dras medbåde gamla och nya kostnader, säger KarinMossler.Hon uppmanade också åhörarna att dranytta av det goda ekonomiska läget i högkonjunkturenså länge det går.– Passa på att göra långsiktiga investeringarmedan det är högkonjunktur så slipperni göra snabba nedskärningar när lågkonjunkturenkommer.Vad anser ni om en evidensbaseradsocialtjänst? Fungerar det i praktiken?Bengt Sahlberg, IFO-chef,Marks kommun:– Socialtjänsten har ju ett krav på sig att bli mer kunskapsbaserad, men det ärinte helt enkelt att veta hur man ska få ihop praktiskt inriktning med vetenskapligaresultat. Anledningen till att jag deltar på IMS-konferensen är att jag vill fåen vink om hur jag ska komma igång i min kommun. Sven Bremberg, KatarinaThorén och Lars Oscarsson är några av talarna som jag tycker det ska bli intressantaatt lyssna på. Särskilt Lars Oscarsson eftersom han tar upp hur man förenarforskning, praktik och klient. Det är just den kombinationen som kännssvår.Kostnader:Föräldrautbildning i grupp: 1 600 kr/årÖppen förskola: Ca 15 000 kr/årÖppen fritidsverksamhet: Ca 19 000 kr/årKurator i skolan: 500 kr/årBesök på ungdomsmottagning:600 kr/besök.Dygnsvård på HVB-hem:Ca 3 500 kr/dygnSlutenvård: Ca 4 000-5 000 kr/dygnStyckkostnader:Barn- och ungdomsvård:1 100-8 400 kr/dygnMissbruksvård, bistånd boende:0-2 000 kr/dygnHandikappomsorg, särbo:220 000-1 000 000 kr/personÄldreomsorg, hemtjänst:80 000-290 000 kr/person(Källa: Karin Mossler, Socialstyrelsen)Solveig Sandström och Elisabet Noumi,Upplands Väsby kommun:– Vi måste övertyga politikerna om att vi behöver mer tid att hitta metoderoch utvärdera det vi håller på med samt följa upp effekterna. Annars blir detsvårt att komma igång med en mer evidensbaserad vård. Inom socialtjänsten ärvi väldigt kundfixerade och akutstyrda. Klienterna går alltid först och därför harvi inte alltid tid att hitta utrymme på evidensbaserat arbete och utvärdera det.Kostnaderna är också en viktig bit.Gunilla Hagberg Tegenrot och LenaBeching, BUP rosengård, Malmö:– Vi jobbar med Pinocchio-projektet, där vi tittar på vilka tidiga insatser somkan ha effekt på normbrytande beteenden, i Rosengård i Malmö och är inbjudnaatt delta i IMS-konferensen.16www.sjukvardsinformation.com


Kraftigt förstärktfamiljehemsvård Konsultstöd med 24-timmars jour Egen psykiatriker Tillgång till psykolog, terapeut En familjehemsförälder hemma på heltid Undviker dubbelplaceringar Akutplacering UtredningarKontakta oss så berättar vi mer!Lena Maria Grandin, tel. 070-837 21 78e-post: lenamaria.grandin@brizad.seElisabeth Bexell, tel 070-837 64 33e-post: elisabeth.bexell@brizad.seBrizad Behandlingskonsult, Box 1087, 824 12 Hudiksvallwww.brizad.seMålgruppUngdomar och vuxna med social och/eller psykiatriskproblematik som inte kan utredas och vårdas i hemmiljö.Diagnos före behandlingVår erfarenhet visar att det är mycket vanligt medoupptäckta och obehandlade svårigheter(som exempelvis ADHD) inom vår målgrupp.Familjehem i stället för institutionVår slutsats är att familjehem med dess normala miljöutgör enmycket bättre grundför positiv inlärning.KBT i familjehemVi utgår ifrån KBT metoder med klarlagd positiv effekt.Kvlitetssäkrad verksamhetFör att säkerställa kvaliteten har vi manualbaserademetoder, insatsdokumentation, klagomålshantering,kundnöjdhetsmätningar m m.Telefon: 070-508 22 99Postadress: Klostergatan 15, 703 61 ÖREBROFax: 019-18 83 05 Organisationsnummer: 556718-7025E-post: info@kbtmalardalen.se URL: www.kbtmalardalen.sewww.sjukvardsinformation.com 17


Kommunernas kontroll avkvaliteten hos de privatavårdföretagen som driver äldreomsorgpå entreprenadsaknar systematik. Ansvarigainom kommunerna efterfrågarriktlinjer för kvalitetsarbetet.Text: Kerstin KarellFoto: Mikael SagströmVariationer i kvaliteten– med äldreomsorg på entreprenadKVALITETSARBETE. Rutinerna förhur kommunerna följer upp kvaliteten påäldreomsorg på entreprenad varierar oftastort mellan kommunerna. Det framgårav resultat från ett forskningsprojekt vidUppsala universitet.– Det är framförallt regelbunden uppföljningsom saknas, säger Ulrika Winblad.Hon är forskare på institutionen förfolkhälso- och vårdvetenskap och hartillsammans med Paula Blomqvist, statsvetare,undersökt hur kommunerna styroch bevakar kvaliteten hos de privatavårdgivarna när de lägger ut äldreomsorgpå entreprenad.Studien drog igång år 2005 och denavslutande rapporten kommer att presenterasunder 2008.I studien ingår en heltäckande undersökningav Sveriges kommuner samt enfallstudie på fyra kommuner vilka representerarbåde glesbygd och storstad.– De här kommunerna som vi tittat närmarepå har haft äldreomsorg på entreprenadi tio år eller mer. Vi har inte tittatpå hemtjänst utan enbart på särskildaboenden.större krav på privat verksamhetNär kommunerna lägger ut äldreomsorgpå entreprenad så förlorar de delvis kontrollenöver kvaliteten eftersom de inte äri verksamheten längre. Men det är fortfarandekommunerna som är huvudmänoch har det legala ansvaret för vårdenskvalitet.I upphandlingen har kommunen möjlighetatt styra kvalitén hos de privata vårdgivarnagenom det förfrågningsformulärsom används vid anbudsförfarandet.– Många har uttryckt att det varit svårtatt veta vilka krav de skulle ställa i förfrågningsunderlagenoch kraven påkvalitet är ofta ganska allmänna, sägerUlrika Winblad.Många kommuners underlag var bristfälligai början men kraven har blivit alltmer tydliga. Precisa och enkelt definierbarakrav kan handla om antalet boendepå hemmet, hur mycket personal detmåste vara, att anställda ska ha rätt tillmeddelarskydd och personalens utbildningsnivå.– Ett exempel är att all personal somlägst ska ha undersköterskeutbildning.Kommunerna har många gånger högrekrav på den privata verksamheten än påsin egen, undersköterskeutbildning är ettexempel, säger Ulrika Winblad.En del krav som kommunerna ställer ärmer luddiga. Formuleringar i stil med attdet ska finnas god kontinuitet i verksam­18www.sjukvardsinformation.com


heten och att det ska vara ett bra bemötandeav de äldre.– Men studien visar ändå att kommunernahar blivit allt bättre på beställningarnade gör när de bedriver anbudsförfarandet.De tar upp fler och mer precisa krav.Det finns olika varianter på hur anbudsförfarandetgår till. Några av de som varitmed i fallstudien har en modell där kommunenförst bedömer kvalitén på de inkomnaanbuden och därefter väljer detanbud som har det lägsta priset.– Första steget är att de har en kvalitetsribba.Alla som kan uppvisa de givnakraven går vidare i anbudsgivningen. Påsteg två i förfarandet tittar kommunen påpriset och väljer då det billigaste alternativet.I en annan modell sätter kommunen ettpris på vad omsorgen får kosta och begärsedan in anbud där företagen får preciseravad kommunen får för det satta priset. Detfinns även kommuner som ber anbudsgivarnagöra en självskattning och självapoängsätta, på en skala, hur de tycker attderas verksamhet fungerar på olika punkter.Hur själva bedömningen av anbudengenomförs i kommunerna är varierande.Ibland granskas anbuden av enskilda medarbetareinnan det politiska beslutet ska tasoch ibland sitter både tjänstemän och politikeri förberedande möten.BrandkårsutryckningarHur uppföljningen av kvaliteten genomförsär mycket varierande och där finns tydligabrister.– Uppföljningarna är ibland väldigt lokalaoch många efterlyser någon form av nationellariktlinjer i kvalitetsarbetet. Utifrånvad vi har sett skulle det inte skada att erbjudadet, säger Ulrika Winblad.De uppföljningar som är lagstiftade ellerreglerade på annat sätt följs, så som till exempelLex Maria och avvikelsehantering.Men det saknas ofta systematiska kvalitetsuppföljningari de privata boendena.Från att kommunerna tidigare varit iverksamheten står de nu utanför och hartappat mycket av kontrollen då löpandekontakter med de privata utförarna är sällsynta.– När något händer ringer man en vissperson och det sker en brandkårsutryckning.Det saknas ofta ett framåtblickandekvalitetsarbete, i alla fall har man ingenstruktur för det. Mycket av kvalitetsarbetetbygger på kompetent folk som har lång erfarenhet.Vissa av kommunerna har mer heltäckandeverksamhetstillsyner men det kan gåett till tre år mellan tillsynerna.Den privata omsorgsmarknaden domin­www.sjukvardsinformation.com 19


Ulrika WinbladÅlder: 39.Bor: Uppsala.Familj: Man, tre barn.Intressen: Läsning, samhällsfrågor,promenader.Läser: Just nu Martha av Doris Lessing.Viktigast för folkhälsan i Sverige: Detviktigaste för en god folkhälsa är, anserjag tillsammans med mina kollegor,är att barn tidigt utvecklar ett hälsofrämjandebeteende som de sedan bär medsig in i vuxenlivet. Här har naturligtvisföräldrar, dagis och skola en viktig rollatt fylla.”Uppföljningarna är ibland väldigt lokala ochmånga efterlyser någon form av nationellariktlinjer i kvalitetsarbeteteras av de tre aktörerna Carema, Alerisoch Attendo Care som har cirka 90 procentav marknaden.– De stora privata aktörer har egnauppföljnings- och kvalitetssystem som dedriver hårt. De har ett stort intresse av attutveckla sitt kvalitetsarbete. Men de haringen skyldighet att lämna ut uppgifternatill kommunerna, säger Ulrika Winblad.de små blir UtkonkurreradeUtvecklingen visar att det finns en tendenstill att det är en dominerande aktörpå den lokala marknaden och om detfungerar bra fortsätter kommunen gärnamed samma.– Statistiken talar sitt tydliga språk, desmå företagen blir utkonkurrerade ochdet uttrycker många inom kommunernakänns tråkigt. Det måste till mångaförändringar om man från politiskt hållvill värna de mindre företagen. Upphandlingarnaär dyra och avancerade och innebärmånga veckors arbete. Det är luntorav papper som ska fyllas i, säger UlrikaWinblad.Utvecklingen går även mot att det blirallt längre kontraktstider, ofta från tre årmed möjlighet till förlängning.– Det man ska komma ihåg är att kommunernabara lägger vissa av sina sjukhempå entreprenad. De har även möjlighetatt driva dem på egen hand när kontraktengår ut, säger Ulrika Winblad.Men studien visar att kommunerna ärväldigt positiva till de privata aktörerna.– Barnsjukdomarna är över och kommunernahar fått ner kostnaderna för omsorgen.De ansvariga på kommunerna tyckeräven att de lärt sig mycket av de privatavårdgivarna.– De har fått idéer från dem, allt frånpersonalkläder till andra system förschemaläggning, nya enkäter och uppföljningssystem.Däremot är det ett fortsatt sökande efterbra kvalitetsmål.20www.sjukvardsinformation.com


ProduktnyheterTystnaden tar gestaltDet finns tre sätt att skydda sig mot buller. Dels det klassiska, med ljudabsorbenteroch skärmväggar, som stoppar spridningen och dämparefterklangen. Dels hörselskydd, som avskärmar och skyddar mottagaren.Men den i särklass effektivaste metoden – på en gång den diskretasteoch mest sofistikerade – sätter helt enkelt stop för uppkomsten av skarpaljud. Materias nya bordsserie, Silent Whisper, design Sigrid Strömgren, ärett levande exempel.– Visst är det ironiskt att miljöer tänkta för avkoppling, samtal och personligamöten ofta är de mest bullriga” säger Sigrid Strömgren.www.materia.seMikrokort för mobilenNu levereras Sonys MemoryStick Micro-kort (M2) tillsammansmed en liten smidigUSB-adapter för att göra detännu enklare att flytta bilder,musikfiler, filmer och data mellanmobiltelefon och datorn. MS Microkortetfinns nu också tillgängligt i 4 GB.USB-adaptern är en lösning för dem sominte har tillgång till inbyggd eller extern Memory Stickläsarei sin dator. Adaptern levereras ihop med all Sonys MemoryStick Micro-kort.4 GB-versionen av Memory Stick Micro-kortet gör att densom har en Sony Ericsson mobiltelefon får mycket mer lagringsutrymmeför sina bilder, videor, låtar och personligadata.Ett separat M2-adapterkit finns även att köpa, som innehållerdels en M2/Duo-adapter, dels en M2/Standard-adapter.Det gör det möjligt att överföra data från ett MemoryStick Micro-kort (M2) till alla Memory Stick-kompatibla enheter.Memory Stick Micro med USB adapter finns i storlekar 1,2och 4 GB. www.sony.seDin man kan får en stroke!Röda Korset har släppt en ny bok i första hjälpen tillsammansmed bokförlaget Nicotext. Tanken är att på ettenkelt och modernt sätt inspirera fler till att våga handlavid akuta händelser som en stroke. Men även lära ut hurenklare åkommor som getingstick och blåsor tas om handpå bästa sätt.Enligt en undersökning som Röda Korset lät genomföra2006 saknar tre av fyra svenskar färska kunskaper i förstahjälpen. Två av tio har överhuvudtaget aldrig gått en förstahjälpen-utbildning.Boken Första hjälpen finns redan nu att köpa via förlagetshemsida: www.nicotext.com/redcross. Den kommerockså att säljas i bland annat bokaffärer och mataffärer.Lär dig om din kropp på ny sajtMånga människor börjar varje år med att försöka levamera hälsosamt, men de flestas motivation dalar oftast efternågra veckor och gymmen går från överfulla till halvfylldalokaler. Det blir lättare att fortsätta med sin sunda livsstilom man är medveten om hur kroppen påverkas. Det fårman lära sig gratis på Anatomiguiden.– Sajten tog sin form genom mitt slutprojekt på minwebbredaktörsutbildning, säger Terese Alvén, grundare avsajten och utbildad personlig tränare och gruppträningsinstruktör.Jag brinner själv för träning och letar ständigt nyinformation i tidningar, böcker, på sajter och bloggar. Meningenstans på nätet hittade jag denna typ av informationoch jag tyckte det var dags att fylla det hålet.Informationen på Anatomiguiden.se är presenterad på ettlättläst sätt men är ändå informationstät. Texten kompletterasdessutom av pedagogiska bilder. Och om det är någotord som man inte begriper är det bara att slå upp det i Anatomiguidensordlista.Sajten kommer under den närmsta tiden fortsätta att utvecklas.Först ut är en lista med länkar till forskarrapporteroch liknande för de som vill ha ännu mer fördjupad kunskap.www.anatomiguiden.seVärldens minsta ultraljudsapparatSiemens lanserar en ny bärbarultraljudsapparat för en första diagnosi akuta situationer. ACUSONP10 kännetecknas av att den ärkraftfull, enkel att hantera och såliten att man kan ha den i fickan.ACUSON P10 har en viktpå mindre än ett kilo. Det gör denlämplig för en första diagnos inomakutsjukvård, kardiologi och obstetrik.Utöver hjärt- och akutsjukvård erbjuder ACUSON P10 tilllämpningarinom andra medicinska områden, till exempelradiologi för intervention och sängbundna patienter, samtobstetrik där den kan användas vid förlossningar för att avgörafostrets position och livskraft.www.siemens.sewww.sjukvardsinformation.com 21


KortnyheterStatligt stöd till skolaFriskolan Örebro praktiskagymnasium har beviljatsstatligt stöd från och med1 juli 2008. Skolan drivs avföretaget Baggium AB ochhar ett specialutfromat programnärliggande byggprogrammet.(Källa: SR)Ökat samarbete i UmeåKommunen, polisen, kriminalvårdenoch landstingetsvuxenpsykiatri har inlett ettsamarbete för att bli bättre påförebyggande arbete inomalkohol och droger. De fyramyndigheternas ledningsfunktionerkommer inledningsvisatt träffas fyra gångerper år. Under 2008 kommeren kartläggning av alkoholochdrogmissbruket i Umeåatt ske.100 ansökningar förbidrag till äldreboendeDet har på ett halvår kommitin 100 ansökningar till länsstyrelsenför att få ta del av regeringensinvesteringsbidragpå 500 miljoner kronor för attbygga nya särskilda boenden.De hundra ansökningarna harinkommit från en fjärdedel avlandets kommuner och innebär3 000 nya platser.Behandlingshem växerSiS behandlinghem Granhult,i Gammelbo i Örebro län,som vårdar pojkar med allvarligamissbruksproblem, byggsut för sexton miljoner kronor.Ytterligare ett hus ska uppförasmed sex låsta platser.Av Granhults tio öppna platserbehålls fyra. Förändringeninnebär femton nya jobb.Kalix satsar på egnabehandlingshemGenom att satsa på att byggaom och utveckla den egnavården räknar Kalix kommunmed att spara fyra miljonerkronor, eftersom man intebehöver köpa externa platser.Idag har Kalix ett behandlingshemför vuxna med sexplatser. Verksamheten skautökas till tio platser. Det egnaungdomsboendet vill kommunenutveckla till ett behandlingshemför beteendeproblematik.(Källa: SR)Behov av fler boenden för äldreÄldreboendedelegationenlämnade i december översitt slutbetänkande: Bo föratt leva - seniorbostäder ochtrygghetsbostäder (SOU2007:103) till Maria Larsson.Enligt äldreboendedelagationenmåste utvecklingenav seniorbostäder liksom skapandetav trygghetsbostäderstimuleras. Det gynnar bådeTidig insats gav resultatUnder perioden augusti 2004till 31 december 2006 greppolisens ungdomssektion iStockholm 595 ungdomar förringa narkotiabrott. Som endel i MUMIN-projektet (MariaUngdom Motiverande Intervention)erbjöds de redanvid gripandet ett akutsamtalvid Maria Ungdom. Av dessaaccepterade 42 procent erbjudandetoch inledde en behandlingskontakt.Av dessa varmer än 58 procent okända förMaria Ungdom.En uppföljning av 51 av ungdomarnamissbrukssituationen månad till tre år avslutadbehandling. Uppföljningenvisar bland annat att 58 procentav ungdomarna två tilltre år efter avslutad behandlingslutat missbruka narkotika.Av dem som har enuppföljningstid på mindre änett år är det ingen som använderdroger. Totalt för uppföljningstidenär det 84 procentsom uppger att de intelängre använder droger. Mångadricker dock stora mängderalkohol flera gånger i veckan.Andelen ungdomar under18 år som fått åtalsunderlåtelseför det ringa narkotikabrottethar under 2006 ökat från fyratill 35 procent, ungdomarnafår alltså genom projektet ihögre grad vård än straff.Majoriteten av ungdomarnaär positivt inställda till behandlingsmetodenoch beMutonarsjälva att motivationsarbetetvar avgörande.MUMIN-projektet visar attdet är flickorna som har dettyngsta missbruket och densämsta psykiska hälsan.Kommunens ekonomi avgör hjälpenStatistik från Statens institutionsstyrelse,SiS, visar att detär kommunernas ekonomisom avgör för om ungdomarsom är på väg att dras ner ivåld, gäng, droger och kriminalitet,ska tas om hand på särskildaungdomshem.Inom ramen för det så kalladeMVG-projektet (MotverkaVåld och Gäng) har statensubventionerat placeringarpå särskilda ungdomshem i 15kommuner. De kommunernaökade antalet placerade ungdomarmed 46 procent underförra året. Övriga kommunersom inte fick någon subventionökade placeringarna medendast 3 procent.– Det är uppenbart attindividen och samhällets ekonomi.En studie visar att sannolikhetenför flyttning tillsärskilt boende med heldygnsomsorgär 2,5 gånger högreför äldre i ordinärt boende änför äldre som bor i serviceboende.Att utveckla äldreboendetär av stor vikt för den samhälleligaekonomin. Kostnadernaför den äldre befolkningenkommer att öka. År 2050kommer andelen 85 år ochäldre ha fördubblats jämförtmed idag. Om samma behovav vård och omsorg bland deäldre föreligger då som nu blirkostnaden för kommunernacirka 150 miljarder kronorjämfört med cirka 80 miljarderidag.Eva Persson Göransson.kommunernas ekonomi äravgörande för hur omfattandeinsatser utsatta ungdomar fåroch det är skrämmande, sägerEwa Persson Göransson, generaldirektörför Statens institutionsstyrelse,SiS.Inom SiS och MVG-projektetär man överraskade av denkraftiga ökningen av placeringar.Det nya och det viktigastei MVG-projektet äratt varje pojke och flicka redanpå ungdomshemmet fåren särskild samordnare somska arbeta med nätverket runtden unge, vilket är för att insatsernaska lyckas. Det finns24 särskilda ungdomssaordnareanställda i projektet.Under 2007 fördelades sammanlagt83,6 miljoner kronori subvention till MVG-kommunernasom är utsedda avregeringen. Avsikten är att depengar kommunerna sparargenom subventionen ska användastill fördjupade insatserpå hemmaplan för ungdomarmed omfattande behov.22www.sjukvardsinformation.com


MålgruppFlickor i åldern 15-23 år med neuropsykiatriska funktionshindersom Aspergers syndrom, Touretts syndrom, ADHD och DAMPsom tillhör personkrets 1 och 3.Vi erbjuder:• Ett boende i trygg hemmiljö och med personal dygnet runt.• Varje boende har ett individuellt strukturerat schema som utgårfrån den enskilda individens intressen, förutsättningar och behov.• Kontinuerlig kontakt med anhöriga genom besök, telefonkontaktoch egna hemresor.• Omvårdnad och ADL-träning.• Aktivitetsprogram med olika kulturella samt fritidsaktiviteter.• Kommunal skola i egen filial och möjlighet till praktik.• Träning i socialt samspel sker genom social färdighetsträningsamt ilskekontrollkurser.• Här finns adekvat utbildad personal med lång erfarenhet avmålgruppen.• I personalgruppen ingår följande: Sjuksköterska, gymnasielärare,socialt behandlingsarbete, socialpedagogiskt ungdomsarbete samtsocial färdighetsträningsutbildning.• Extern handledning av leg. läkare samt leg. psykolog.Vi har även gruppboende för demensfunktionshindrade.Auktoriserade utförare av hemtjänst iTäby och Danderyds kommunVi finns i Vikmanshyttan, en liten bruksort i Södra Dalarna.Tel. 0225-305 95 • .lssboende-hattstugan.se.lssboende-hattstugan.seUtredning & BehandlingLedig plats på träningsboendet TUTEMO iHagfors och ODLARGRÄND i Kil för unga(15-23 år) med Asperger syndrom ellerhögfungerande autism (LSS/SoL).Målet är att få egna redskap i vardagen för attklara eget boende med sysselsättning o meningsfullfritid.Vi arbetar med förtydligande pedagogik, ART ochett förhållningssätt anpassat till rubricerad grupp.Skola/praktik ordnas individuellt.Kontakta: Autismkonsult Magnusson Lind AB,0554/ 68 94 53, autismkonsult@telia.com.www.autismkonsult.seMålgrupp: Flickor 13-19 år, med sociala samspelssvårigheteroch därmed samexisterande problem. Somt ex: ADHD/DAMP, Asperger Syndrom, Autismliknande tillstånd och Tourettes Syndrom.Utredning av funktions- och utvecklingsnivåer, baseradpå utvecklingspsykologisk, neuropsykologisk,pedagogisk, psykiatrisk och systemteoretisk metodik.Tid: 12 veckor.Behandling bygger på miljöterapeutiska helhetsprincipergenomförd med individanpassade metoder bl ainteraktiva, kognitiva, neurokognitiva ochsocioemotionella.Se vår hemsida eller ring för detaljerad informationwww.akutia.se , 0325-350 24, bitr. först.Laila Bertilsson, verksamhetschef Herbert Wessely.www.sjukvardsinformation.com 23


Självskadebeteende. Att varatonåring är många gånger påfrestandeoch det är en sårbar period i livet. För endel blir tillvaron så jobbig att de inte kanhantera den. Att skada sig själv ger lättnadoch befriar ångesten för stunden.– Det är svårt att växa upp. Att skada sigsjälv är ett uttrycksmedel för att man hardet jobbigt, säger Agnes Hultén.Agnes Hultén är barn och ungdomspsykiatervid Centrum för suicidforskningoch prevention av psykisk ohälsa.Hon är speciallist inom barn och ungdomsspsykiatrimed inriktning mot suicidaltbeteende och jobbar även påStockholms centrum för ätstörning.Att skära sig- för att uppnå lättnadDet finns ingen statistik som visar hur många flickor somskär sig själva. Men det finns forskning som visar vadsom ligger bakom självkadebeteende.Text och Foto: Kerstin KarellÖkat sedan sekelskiftetFör tio år sedan var vetskapen om självskadorinte stor. Men nu finns forskningsom visar vad som kan utlösa beteendetoch vilka varningssignaler omgivningenska vara uppmärksam mot. Vid IFOdagarnai Stockholm i oktober förelästeAgnes Hultén om självskador och självmordutifrån den senaste forskningen.Det finns endast lite som visar hur vanligtförekommande självskadebeteendetär i Sverige. Enligt en undersökningfrån Stockholm och Halland där 6 000respektive 1 2000 ungdomar i åldern 12-15 år tillfrågades om de skadat sig självasvarade 7,4 respektive 9,3 procent att deskadat sig själva någon gång. Siffrornaöverensstämmer med liknande undersökningarfrån England, Norge och Australien.Det man vet är att självskador harökat sedan sekelskiftet.– Det verkar som att det ökar eller attdet går i vågor, säger Agnes Hultén.Men trots att självskador ökar så mår


Självskadebeteende”Det är svårt att växa upp. Att skada sig själv ärett uttrycksmedel för att man har det jobbigtflertalet svenska ungdomar rätt bra. Detvisar Statens folkhälsoinstitut som tillsammansmed europeiska kollegor följer skolbarnshälsa i Europa sedan 80-talet.– I Sverige mår ungdomarna bra i jämförelsemed övriga Europa. I Sverige mår11-åriga flickor bättre men 15-åriga flickormår sämre än tidigare. De senare uppleverstress, att de måste ställa upp på mycket,vara duktiga och välja inför framtiden.De vill ha stöd, och det är något som vi skalyssna på, säger Agnes Hultén.Hitta dom som mår dåligtSiffrorna visar att 80-85 procent avungdomarna mår bra medan 15-20 procentinte mår lika bra och är därmed i riskzonenför självskadebeteende och självmord.Det är dem som mår dåligt som detär viktigt att fånga upp. Men det gäller atthitta dem. Ofta är det enligt Agnes Hulténflera små signaler som ger en bild av attungdomen mår dåligt och behöver hjälp.– Det kan vara nedstämdhet, mycketskolk från skolan i kombination medmobbing i kombination med risktagande,för pojkar till exempel att åka mopedutan hjälm och för flickor att ha oskyddatsex. Flickor som ofta dricker sig berusade,”heavy drinkers”, är till exempel enriskgrupp. De kommer snabbt in i missbruk,säger Agnes Hultén.Ungdomarna kan vara mycket impulsivaoch eller aggressiva och må psykisktdåligt.DepressionerNär det gäller psykisk ohälsa kan den visasig som innåtvänd eller utåtriktad. Depression,ångest och ätstörning är exempelpå innåtvänd depression medan uppförandestörning,missbruk, att skära sigoch att försätta sig i farliga situationer ärtecken på utåtriktad ohälsa.Många gånger kan mycket se ut somvanliga tonårsproblem och omogenhet.Men depressioner är viktiga att fånga upp,bland annat för att 20 procent av dem kanutveckla en bipolaritet vilket utgör en särskiltstor risk för självmordshandlingar.Självskadebeteende används för ångestlindring,inte för att ta livet av sig, mendet finns kopplingar mellan självskadebeteendeoch självmord. Unga som mårdåligt kan glida över från att skada sig självatill att göra självmordsförsök. Var tredjeungdom i Sverige har tankar på att begåsjälvmord.– Men det är för många en ångestventiloch kan passera utan att något mer händerän att de tänker på det, säger Agnes Hultén.Vägen till självmordFem procent av ungdomarna har försöktbegå självmord och av dessa är åtta procentflickor och tre procent pojkar. Totaltär det cirka 40 ungdomar som lyckasta livet av sig varje år och det är fler pojkarän flickor. Bland pojkar är självmordden vanligaste dödsorsaken upp till 40 år.För flickor är det den näst vanligaste dödsorsakenupp till samma ålder.– Men det är få som tar livet av sig iSverige. Det är så få att slumpvisa ökningarkan ge stora procentuella ökningar, meni stort sett har antalet över de sista 25 årenlegat oförändrat.Vägen till självmord och självskadebeteendegår ofta via depression. Det finnsmånga orsaker till att ungdomar drabbasav depressioner. Det finns biologiskaorsaker i form av genetisk sårbarhet därvissa individer är sämre rustade för stressoch kaotiska situationer.Uppväxten är en faktor där det har visatsig att en tidig anknytning är viktig.– De sårbara mekanismerna ärvs ochom de finns i kombination med en turbulentuppväxt eller någon jobbig händelseså finns risken att de kommer upp tillytan. Tonåren är dessutom den mest sårbaratiden i livet.Stöttning och hjälpTonåringarna kan verka vuxna men denpsykologiska mognaden kommer intefullt ut förrän mellan 20-30 år. Forskningvisar att tonårshjärnan, och då främst framloben,inte är färdigutvecklad hos tonåringar.I framloben finns bland annat centra förbeslutsförmåga och planering.– Många gånger är de impulsiva, tar förstora risker och gör felbedömningar. Vuxnatror att tonåringar klarar av stress bättreän de verkligen gör. I lugna stunder kande fungera bra men i mer stressfyllda situationergår de i baklås och gör dumma saker,säger Agnes Hultén.– En annan viktig sak med flickor är attde ofta söker nära och djupa relationer isitt identitetsskapande och mår påtagligtdåligt vid avbrott och konflikter. Tjejernakan inte hantera de negativa känslornasom uppkommer, såsom olust, ilska ochångest. Att skära sig ger mycket snabb lindringför ångesten. Det blir som en drog,säger Agnes Hultén.Flickor kan även skära sig för att straffasig själva eller av andra motiv. Oavsett varorsaken till självskadebeteendet är så är detviktigt att ungdomarna får stöttning ochomedelbar hjälp när det uppdagas.www.sjukvardsinformation.com 25


Det är viktigt att våga sägaNEJHela familjen rasade samman när dottern Emelie börjadeskära sig själv. Efter att ha valsat runt hos skolkurator, BUPoch ungdomspsykiatri kom den starkaste hjälpen frånsocialtjänsten. Men avgörande för vändningen var mammasnej och Emelies egen insikt.Text och foto: Kerstin KarellSjälvskadebeteende. ”Vet nihur det känns när man ska gå och läggasig och man vet att man inte kommeratt få sova i natt igen. Från rummet intilldånar musiken som ett mantra: ’Wheredid you sleep last night’ med Curt Cobain.Gud vad jag hatade Curt Cobain!På morgonen måste jag gå in och se omhon fortfarande lever. Jag öppnar dörrenoch blodstanken är så stark att jag måstehålla andan. Jo, hon andades där hon lågpå lakanen fulla av blod. Jag skyndademig ut.”Så inledde Agnetha Ersson Eriksson sinföreläsning på IFO-dagarna i Stockholmi oktober. Hon berättade sin familjs historiaom upplevelserna, händelserna ochkänslorna när hennes äldsta dotter EmelieVälitalo under flera år skar sig själv.När familjen hade vänt sig överallt föratt få hjälp men ingenting hade hjälpt önskadehon ibland livet ur sin dotter. Emeliesjälv ville inte leva vidare när honmärkte att hennes småsyskon var räddaför henne och hon inte såg något slut påsitt och familjens lidande.– Jag sa till Emelie att säga åt mig vad jagskulle göra för att hjälpa henne. Men honvar totalt avstängd. Ångesten fick henneatt skaka.Efter åtta månader av självskador varEmelie en svart trashank med mörk blicksom luktade illa av infekterade sår på armarnaoch uteblivna duschar. Det varnattsvart för familjen som Agnetha kämpadeför att på något sätt hålla samman.Men tillslut vände det och idag mår Emeliebra och blir medicinerad för manodepression.Men vägen dit var lång.Agnetha berättar att de var en familj somalla andra. Hon har själv fyra barn och ärbonusmamma till fyra till. Det var medandra ord fullt upp.Det som utlöste depressionen och däreftersjälvskadebeteendet var att Emeliesförsta riktiga pojkvän gjorde slut ochlämnade hemorten Luleå när hon var 14år. Men mamma Agnetha förstod intevidden av den förlorade kärleken.– När jag hörde att det bara handladeom att han hade gjort slut sa jag: ”Misterdu en står det tusen åter”.Svarta ungarMen Emelies mörka blick blev inte ljusareutan hon sjönk längre och längre neroch blev allt svartare i sin klädsel. Agnethamärkte att Emelie mådde dåligt men la pålocket. Ingen skulle få tro att hon var endålig mamma.– Jag hade själv dömt andra föräldrarsom hade lika svarta ungar som jag hadenu. Jag brydde mig mindre om hur Emeliemådde än vad folk skulle tro, säger Agnethasom har skrivit en bok om sina upplevelser,föreläser och hjälper föräldrartill självskadande barn.Ett utvecklingssamtal på skolan fickt26www.sjukvardsinformation.com


Den 4 april 2008 kl. 8.30-15.00,www.sjukvardsinformation.com 27


SjälvskadebeteendeAgnetha Ersson Eriksson och dottern EmelieVälitalo i samtal med åhårare.tAgnetha att tillslut våga inse att Emeliemådde riktigt dåligt. Läraren ifrågasattehur hennes dotter mådde och undradeom hon visste vad som hände egentligen.Agnetha hade taggarna utåt, skrek åtläraren och lämnade skolan i vredesmod.– Men hon hade knackat hål på mittförsvar. Det handlade inte om mig, utanom Emelie som mådde dåligt, säger Agneta.Vänner på internetEfter fem månader sökte familjen hjälphos skolkuratorn. Men situationen förbättradesinte. I samma veva börjadeEmelie ägna allt mer tid åt att vara ute pånätet.– Jag tyckte det var bra. Där hade honvänner som hon kunde prata med, därkunde hon få utlopp tänkte jag. Men såvar det inte. Det var där hon lärde sig attskära sig själv och fick kontakt med enung man som manipulerade henne ochsom vi sedan fick veta var pedofil.Situationen förvärrades snabbt. Emeliehade infekterade sår på båda armarna.Agnetha kände sig maktlös men lovadesin dotter att hon skulle slåss för att honskulle få hjälp och vände sig till BUP.Besöket där blev en besvikelse. Emeliepratade inte utan satt bara och skakade.Personalen förklarade att det intefanns något de kunde göra utan hänvisadefamiljen till barnpsykiatrin om det blevännu värre. Det blev det.Emelie stack hemifrån. Polisen i Luleåtänkte inte hjälpa till. De kunde intejaga alla tonårstjejer som stack hemifrån.Istället ringde Agnetha till Citypolisen iStockholm som sa att det var bra att honhade ringt till dem och att de skulle hjälpatill.– När Emelie klev av tåget i Stockholmvar perrongen full av poliser och minman, Ulf, Emelies bonuspappa, var där.Och det var tur att han var där för mighatade hon ju nu.inga varför-frågorUlf gjorde något bra. Han frågade ingenting.Ställde inte varför-frågorna i bilenhem.– Hon har sagt efteråt att det var sköntatt han inte ställde några frågor för honhade ändå inga svar. Men jag kunde juinte vara tyst när hon kom hem och dååkte hennes korkar ännu längre i öronen.Emelie manipulerad ut sina separeradeföräldrar mot varandra. Hemma hosmamma hade de koll på hur mycket honvar ute på nätet. Men hos pappa satt honhela nätterna vid datorn. Hon försämradessnabbt mentalt och var mycket deprimerad.Efter att Emelie vrålat att hon villeatt hennes mamma skulle döda henne för28www.sjukvardsinformation.com


”Vad var jag för mamma som lämnade min lilla14-åring på barnpsyk? Det var fruktansvärtatt hon inte orkade längre svalde Agnethasin stolthet och åkte till barnpsykiatrin.– Vad var jag för mamma som lämnademin lilla 14-åring på barnpsyk? Det varfruktansvärt.Agnetha åkte till en stormarknad ochköpte en nalle till Emelie. Den nallen,som fick heta psyk-nallen, blev en stortröst för Emelie och lämnar än idag intehennes sida.– När jag lämnade Emelie på psyket låghon på sin säng, i sitt lilla rum, i fosterställningmed nallen i famnen och skakade,säger Agnetha.Under hela den här perioden vägradeAgnetha medicinering av Emelie av denorsaken att ingen diagnos kunde ställas.Inte heller vistelsen från barnpsykiatrinutmynnade i någon diagnos. Att vara därgav ändå familjen och Emelie visst hopp.Men efter att hon blivit undersökt av enläkare som bad henne visa sina ben, eftersomhan aldrig hade sett någon som skuritsig på benen tidigare, försvann det hoppet.Klampade i klaveret– Där stod hon med sin lilla kropp ochdet lilla som öppnats inom henne for igenmed ett lock. Den läkaren trampade i klaveretrejält, säger Agnetha.Efter tre veckor på barnpsykiatrin varEmelie inte mottaglig för samtal, ingennådde fram till henne. Hon skrevs ut,utan någon förbättring.– Det fanns säkert guldkorn från tidendär. Men jag minns bara mörker, sägerAgnetha.När Emelie kom hem igen var hennesmål att komma till killen på nätet som honhade kontakt med. Agnetha kom fram tilldet genom att hon själv gjorde efterforskningarpå internet. Det var även då honupptäckte att det fanns behandlingshemför flickor med självskadebeteende. Menför att Emelie skulle få komma till ett hemkrävdes kontakt med socialtjänsten.Agnetha svalde sin sista stolthet med­tBehandlingsalternativ för unga invandrarei RiskzonenÖkat antal ensamkommande flyktingbarn”Baggium har unika erfarenheter av unga invandrare med sociala problem och ensamkommande flyktingbarn. Medvår kulturkompetens och erfarenhet av att bygga upp stabila utvecklande behandlings/boendemiljöer är vi idag en storaktör inom ungdomsvården där uppdraget alltid styr våra insatser. Våra uppdragsgivare upplever en trygghet eftersomen hög grad av proffessionalitet innebär att uppdraget blir ordentligt utfört. Baggiums omfattande vårdkedja gör attvi kan differentiera målgrupperna med den unges behov i fokus. De ensamkommande flyktingbarnen vistas självklartseparerade från våra övriga elever”.Jonny Nordqvist VDPlaceringsansvarig: Pojkar 13-18 SoL, LVU (även svenska pojkar i utslussningsfasen)Mari Gülich Vård och behandlingschef, 031-795 38 78 Mob 070-611 38 78Placeringsansvarig: Flickor 13-18 SoL, LVU (även svenska flickor)Lena Hyltén-Cavallius Institutionschef. VillaMea, Villa Svanholmen 040-37 81 90 Mob 070-896 90 88Verksamheten startade 1992 -- Baggium AB har ramavtal med -- 70 kommuner. Enligt tillgänglig statistik har vi lägst andel sammanbrott i Sverigewww.baggium.sewww.sjukvardsinformation.com 29


Självskadebeteendenetha morgonen därpå hjälp av socialtjänsten.Emelie hämtades av polisen hos killeni södra Sverige.Men innan Emelie hämtades hade honringt till mamma Agnetha och bett omatt få några dagar innan ett ingripande, attAgnetha skulle ge henne det för att honälskade henne. Men Agnetha sa nej.– Jag sa nej till Emelie och till socialtjänstensa jag att hon inte fick komma hemför att nu skulle jag ta hand om mina andrabarn. Det var hårt sagt men det varända sättet att rädda livet på Emelie, sägerAgnetha.Emelie kom till ett behandlingshem.Efter några dagar ringde hon till mammaoch sa att hon älskade henne och att honförstod att det var hennes eget liv det handladeom och att hon måste ta tag i det.tsin mors ord ringande i öronen: ”Då gördom en utredning och kommer fram tillatt du är en urusel morsa och har du missatmed en unge så tar dom alla”.– Men det var min lycka att jag ringdetill socialtjänsten. Jag fick prata med enunderbar kvinna, Ulla. Det var förstagången någon frågade hur jag mådde ochorkade. Hon sa att jag var det bästa förmitt barn och hon undrade hur mina andrabarn mådde. Ulla bekräftade mig såatt jag orkade kämpa vidare.Sa nej för första gångenMen att få Emelie till ett behandlingshemskulle inte bli lätt. Det var två års väntetid.– Jag trodde att jag skulle dö när jag fickveta det. Hur skulle vi orka? Jag orkadeinte se mitt barn med sin svarta mask ochjag orkade knappt med de andra barnen.Men Emelie kom till ett utredningshemoch vidare till ett behandlingshem fortareän någon kunnat hoppas. Det tack vareatt Agnetha stod på sig, både mot myndigheternaoch mot Emelie.För första gången sa Agnetha nej till sindotter.– Jag sa: ”Du får inte skära dig , du fårinte göra det längre. Tar du bort dig så ärdet ditt ansvar. Sticker du en gång till såkom inte tillbaka.”Ta eget ansvarAgnetha tvingade Emelie att ta eget ansvar.– Emelie satt ju fast i ett missbruk. Jaghade aldrig sagt nej förut utan bara tjatatoch gnatat. Men man kan inte säga nejförrän det är förankrat hos en själv. Är detinte det så är ett nej inte kraftfullt.Två dagar efter nej-samtalet hade Emelieduschat för första gången på fleramånader och hon ville äta frukost tillsammansmed Agnetha. Det var för braför att vara sant. Vilket det också var. Påbarnpsykiatrin hade personalen gjort Agnethamedveten om att ifall det sker enstor förändring kan Emelie ha tagit beslutetatt ta sitt eget liv.Samma kväll försvann Emelie. Efter attpå egen hand sökt under natten fick Ag­Alla rasade sammanEmelie var på väg tillbaka men de andrabarnen i familjen rasade samman ochdet gjorde även Agnetha. Först efter 2 årkunde Emelie flytta tillbaka till hemorten,men bodde då i en egen lägenhet.Tillslut fick Emelie även sin diagnos,hon är manodepressiv och får nu korrektmedicinering.Agnetha frågar sig varför det blev somdet blev för Emelie. Hon kan se fleravariabler som spelat in; förlossningsdepressionensom gjorde att hon hade svårtatt knyta an till Emelie, att Emelie är ettskilsmässobarn och en högpresterandeperson. Hon är en stark och verbal tjej,ett lätt offer för mobbare och blev själv enmobbare. Förälskelsen var första gångensom Emelie hade tillåtit sig själv att kännakänslor och då brast allt, sedan spädde internetmissbruketoch den unga pedofilenpå problematiken.– Jag som förälder tog mitt ansvar och sanej. Emelie kom till egen insikt och togemot verktygen som gavs henne. Honorkade komma tillbaka för att hon hadestöd från familjen och för att hon i grundenär en stark tjej.Agnethas råd till socialtjänstpersonal äratt våga visa empati, att inge hopp och atttala klarspråk även om det innebär tuffabeslut.30www.sjukvardsinformation.com


www.sjukvardsinformation.com 31


”Vi vet att alla mänär många upplevläggs till varandrAvenira Center Positive Behavior Support fö


AveniraCENTERTBK Education byter namn till Avenira Center från januari 2008.Namnet Avenira är taget från franskans ord för framtid. Vi arbetar för våraklienters framsteg och framtidstro.Avenira Center erbjuder stöd och utveckling enligt LSS/SoL tillungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.Våra verksamheter omfattar boende och behandlingshem. Våra enheterligger i Uppsala med omnejd, i Stockholm och Västmanland.Ledord för vår verksamhet är livskvalitet, frihet att välja och egetinflytande. För att uppnå det behöver våra klienter strategier atthantera livet. Många kan ha svårt att uttrycka behov och känslor ochförstå socialt samspel. Genom vår erfarenhet och kunskap främjarvi utveckling av kommunikativ och social förmåga. Livet ska blimindre frustrerande. Möjligheten att påverka livet i positiv riktningska bli större.nniskor växer merelser av att lyckasa.”Vår metodik syftar till utveckling mot en positiv framtid för våraklienter. Vår kunskapsgrund vilar på kognitiv beteendepedagogik ochfördjupad kunskap om olika funktionsnedsättningar.Avenira Center erbjuder även skräddarsydd utbildningoch handledning för olika personalkategorier inom områdetneuropsykiatriska funktionsnedsättningar och KBT med inriktningPositive Behavior Support.Kontakta oss gärna för mer information.Adress Salagatan 18A, 753 30 UppsalaTelefon 018-15 18 22, 15 18 42Fax 018-14 42 30r unga och vuxna med funktionsnedsättningwww.avenira.se


FINNS I FÖRRA DOKUMENTET!!!


KortnyheterNytt åldringscenter för 226 miljonerDet nya åldringscentret i kvaretertÖrnen är Tingsrydskommuns största byggprojektnågonsin.Projektet kommer att kosta226 miljoner kronor varavlandstinget Kronoberg planerasstå för cirka 52 miljonerkronor. Kommunens andelblir då 174 miljoner vilketman hoppas kunna sänka medtio miljoner i statsbidrag.Landstingets beslut om attdelta i projeketet återstår.Även kommunstyrelsen måstege sitt bifall. Blir det ja kanupphandlingen genomföras islutet av detta år. Byggstartplaneras under 2009.På Örnen kommer det blandanant att finnas äldreboende,vårdcentral, apotek, korttidsboende,sjukgymnastik ochhjälpmedelscentral.Själva åldringscentrat byggsi fem våningar med 48 servicelägenheter,20 lägenheterför kortidsboende och 10särskilda platser för dementa.(Källa: Smålandsposten)Metadonprogram spar 800 miljonerBehandlingen av opiatmissbrukarei Metadonprogrammeti Stockholm ger årligenen samhällsbesparing på 800miljoner kronor.Det visar beräkningar somnationalekonomen IngvarNilsson gjort på uppdrag avMobilisering mot narkotika.För varje missbrukare somfår läkemedelsassisterad behandlingsparar samhället årligen1,4 miljoner kronor.– Läkemedelsassisterad behandlingmed metadon ellerSubutex är vetenskapligt utvärderadoch har god medicinskoch samhällsekonomiskeffekt. Därför är det helt oacceptabeltatt hälften av landstingeni Sverige inte kan erbjudasådan behandling inomtidsgränsen för vårdgarantin,säger Björn Fries, nationellnarkotikapolitisk samordnare.Ingvar Nilssons beräkningarbygger på en studie av 600klienter som ingår i Metadonprogrammeti Stockholm.Även för gruppen med upprepadeåterfall och kriminalitetger investeringen pengarnatillbaka flera gånger om.Måltider för anställdaska inte beskattasEn dom i länsrätten kan blivägledande för behandlingshemsom erbjuder gratismåltiderför sina anställda.Företaget Mirum Omsorg fickrätt mot Skatteverket. Länsrättenskriver i sin bedömningatt måltiderna har ett pedagogisktsyfte och kan jämförasmed måltider som skolpersonalfår. (Källa: SR)Maria beroendecenterutmanar landstingetMaria beroendecenter drivermissbruksvård i Stockholmoch vill nu ta över tio olikaberoendecentra i Stockholm,däribland Maria ungdom. Ansökningarnaär så kallade utmaningar,ett initiativ från denborgerliga majoriteten i landstingetdär privata intressenteruppmanas att utmanalandstinget med förslag på attdriva verksamheten mer kostnadseffektivtän i landstingsregi.(Källa: Dagens Medicin)Behandling – Akut – UtredningKULTURCHOCK.SE"Nanolfsvillan AB är ett hem för vård och boende (HVB) somtar emot familjer med barn. Nanolfsvillan erbjuder individuellbehandling på psykodynamisk och miljöterapeutisk grund,samt utredning. Behandlingen syftar till att stärka föräldrarnai deras föräldraroller, öka deras förmåga att se och förståsamt känna igen och kunna tillfredsställa sitt/sina barnsbehov. Behandlingens syfte är också att utvecklas till attfungera självständigt i samhället."www.nanolfsvillan.se0122-15989 FinspångFÄRINGESKOLAN- det familjehemsliknande alternativetElevhem med egen friskolaFör ungdomar mellan 13 och 18 årmed social problematikFäringeskolan, Sörgården-Kungsberga, Box 60179 04 FÄRENTUNA, tel: 08-56043710info@faringeskolan.sewww.faringeskolan.se


svåra flickorkommer till Orana


Till behandlingshemmen Orana i Skåne kommer flickor medsvåra ångeststörningar, suicidförsök och självskadebeteende.En heltäckande problemanalys är grunden för behandlingensom bygger på kognitiva beteendeterapier.Text och Foto: Kerstin KarellTherese Sterner, behandlingsansvarig påOrana.SKÅNE. Orana har funnits i 20 år ochhar med åren nischat sig allt mer. Idagkommer endast flickor med svåra, psykiatriska,komplexa problem och med allvarligasjälvskadebeteenden till hemmet.Inget av Oranas hem, Christianstad ochÄsphult, tar emot psykossjukdomar ellerflickor där missbruket är primärt.– Hälften av placeringarna är från landstinget.Många av flickorna som kommerhit har upp till flera års behandling bakomsig och kan ha varit inlagda på slutenpsykiatrisk avdelning i långa perioder. Dehar åkt ut och in och är kraftigt medicinerademed psykofarmaka, säger ThereseSterner som är legitimerad kognitiv beteendeterapeutoch behandlingsansvarigpå Orana.Flera med legitimationPå Orana finns en hög kompetens inomkognitiv beteendeterapi som är grundeni behandlingen. Förutom Therese Sternerfinns ytterligare två psykologer samt enpsykiatriker som är legitimerade psykoterapeuter(KBT). En av socionomernagår för närvarande den legitimationsgrundandepsykoterapeututbildningen(steg II) och sju av behandlingspedagogernahar steg 1 och ytterligare tre gården utbildningen.– Varje flicka som kommer hit har trebehandlare i sitt team. Två är terapeuter,en som har steg 1 och en som är legitimerad,den tredje personen i teamet ärbehandlingspedagog. Flickan har ett samtali veckan med respektive terapeut ochdet är den som är legitimerad som ansvararför behandlingen, säger ThereseSterner.En gång i veckan har all personal handledningså att alla i teamet behandlar flickanutifrån ett gemensamt synsätt.Therese Sterner är kritisk till att mångabehandlingshem går ut med att de bedriverkognitiv beteendeterapi trots attde inte har kompetensen.– För att säga att man bedriver KBTmåste det finnas en utbildad legitimeradhandledare som är ansvarig för behandlingensamt att de som arbetar terapeutiskthar minst grundläggande psykoterapeututbildning(steg I) i KBT.Att det är många som har hög kompetensinom Orana är en förutsättning förderas verksamhet.– Vi behöver hjälpa och stötta varandraför jobbet är svårt. Det är många gångerinte lätt att veta vad man ska behandlaförst och flickorna som kommer hit mårofta mycket dåligt, säger Johan Wetterlöv,föreståndare Orana Äsphult och steg1 terapeut (KBT).Orana tar emot placeringar enligt SoLoch LVU.– De som kommer hit måste vilja varahär. Det händer att flickor som kommerhit har LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård)men LPT tas ofta bort inom ett parveckor, säger Therese Sterner.Flickorna är oftast diagnostiserade närde kommer till Orana, men diagnosen ärinte alltid korrekt. Till Orana Christianstad,som har fem platser, kommer flickorsom förutom självskadebeteende, ätstörningeller annan svårare problematikockså har neuropsykiatriska funktionshindereller en misstänkt sådan i botten.Där finns tre lägenheter, en gemensamoch tre stycken där flickorna bor medkök i varje.– På Christianstad är strukturen myckethög vilket är en förutsättning för att deflickorna ska fungera i vardagen, sägerTherese Sterner.– För dem gäller det att hitta högstamöjliga funktionsnivå. Efter avslutad behandlingbehöver många av dem mycketstöd i sina hemkommuner för att intetappa strukturen och därmed falla tillbakai ätstörning, självskadebeteende ellerångestproblematik.Traumatiska händelserTill Orana Äsphult, som har nio platseri två hus och tre lägenheter för utsluss iKristianstad, kommer flickor med en svårpsykiatrisk problematik och de har oftaförsökt att ta sitt liv. Många har även varitmed om svåra traumatiska händelser underuppväxten.Flera studier visar att flickor och pojkartwww.sjukvardsinformation.com 37


Behandlingshemtmed självskadebeteende (SSB) har någoneller flera av följande erfarenheter; svåra,långvariga sexuella och fysiska övergrepp,fysiska trauman i form av skador ochsjukdom som krävt sjukhusvistelse i barndomen,vanvård i form av bristande fysiskoch emotionell kontakt samt separationer.Ju mer ungdomarna varit med omdesto sämre mår de.– Det är mycket vanligt med ensamochövergivenhetsproblematik. Mångaav flickorna känner sig enormt övergivnaoch har känslan av att ingen egentligenbryr sig om dem. De känner stor hopplöshet,har låg självkänsla, är deprimerade,har svårigheter att kommunicera ochkänner en uppgivenhet inför framtiden,säger Therese Sterner.Trots att de flickor som kommer tillOrana av många anses som hopplösaoch omotiverade till behandling, så mårde som går igenom hela behandlingen,vilket 70 procent gör, bra och kan levaett självständigt och välfungerande liv eftertiden på Orana.Skadar sig dagligenMedeltiden som flickorna bor på självahemmet är cirka ett år och därefter i utslusslägenhetmed eftervård i ytterligarecirka ett år.När flickorna kommer till behandlingshemmenskadar de sig ofta dagligen ochde är deprimerade, hospitaliserade ochfungerar inte i det vardagliga livet. Flickornavill må bättre och ha hjälp men dehar oftast gett upp för ingenting har hjälpttidigare. Framförallt vet de inte hur de skagöra för att må bättre. Att skada sig själv,svälta sig, få vredesutbrott eller liknandeär ett sätt att må bättre på och kommuniceratill omgivningen om hur de mår.Be om hjälpFör personalen och flickorna på Oranagäller det att reda ut anledningen, det villsäga funktionen att de skär sig, svälter sig,undviker sociala situationer med mera.Stor vikt läggs vid att ta reda på bakgrundoch orsaker till att flickan mår och fungerardåligt, men det är ett komplicerat pusselsom tar tid.– Den första tiden på Orana är flickansaktiviteter förlagda på behandlingshemmetoch med personal. Detta för attvi ska kunna lära känna flickan och förståproblematiken och för att bygga upp enbra relation, säger Johan Wetterlöv.Men de anställda bevakar inte flickornaoch går inte igenom deras saker för attta bort till exempel rakblad. Behandlingenbygger så mycket som möjligt på egetansvar. Att bevaka och försöka kontrolleraatt en person inte skär sig ökar och befästersjälvskadebeteendet istället. Dessutomförhindrar det att personalen kanbygga upp en bra och förtroendefull relationmed flickan, personalen blir en övervakareoch någon man istället försökerlura och gå bakom ryggen på.– Det är helt kontraindicerat till attbygga upp en bra relation, vilket är enförutsättning till att kunna behandla dehär flickorna. Att försöka ta kontrollen ärett ”moment 22” då personalen tar ifrånflickan det ansvar som hon behöver ta föratt kunna förändra sitt beteende. Vi uppmuntrardem att komma till oss och beom hjälp istället för att skära sig. Det ärdärför viktigt att personal har kompetensoch förståelse för hur de ska hjälpa flickani situationen. Vi hindrar dem aldrig fysisktmen försöker prata och hjälpa dem hurde kan agera istället för att skära sig, sägerJohan Wetterlöv.Låg självkänsla och depression– Man ska heller aldrig nonchalera självskadebeteendedå det istället leder till attflickan blir ännu mer uppgiven och känslanav att inte få någon hjälp förstärks.Däremot är det viktigt vid bemötandetav självskadebeteendet att inte vara alltförkänslosam, till exempel bli arg, visa attman blir rädd eller för omhändertagande.Det är viktigt att ha en accepterande,tillåtande inställning och att vara genuintintresserad. Målet för behandlarenär att ta reda på funktionen med beteendet,vilket man inte får om man försökerförhindra eller bara nonchalera det, ochlära ut andra färdigheter som leder till att


ångest och andra starka känslor minskar,säger Therese Sterner.För många som skadar sig är en avfunktionerna med självskadebeteendetatt kommunicera med omgivningen.När de börjat skära sig så blir det äntligenen reaktion i deras omgivning. Detär kanske första gången som någon vuxentar dem på allvar och uppmärksammarderas behov. Om omgivningen barauppmärksammar flickan när hon skadarsig och hon inte får lära sig andra adekvatasätt att kommunicera kommer beteendetatt befästas och risken för självmordökar över tid.– Ångest fungerar lika för alla människor.Men vi hanterar det olika. De härflickorna hanterar svår ångest genom attskada sig och det reducerar ångesten påkort sikt, men på lång sikt vidmakthållsångesten och leder till andra svåra problemså som låg självkänsla och depression,säger Johan Wetterlöv.– Vilket självskadebeteende flickorna änhar, om det är att ta tabletter, äta glas ellerskära sig så är det i första hand obehagsreducerande.Att kommunicera genomsjälvskadebeteende är oftast sekundärt,säger Therese Sterner.Tror att de ska döFlickorna som kommer till Orana får tidigtlära sig färdigheter för att hanteraångest och spänning. De tränar kontrolleradandning, tillämpad avslappningoch medveten närvaro. De får även lärasig vad ångest är, hur ångest vidmakthållsoch vad som händer fysiologiskt i kroppen.– De flesta har katastroftankar om vadsom ska hända om de inte kontrollerarångesten med till exempel självskadebeteende.De tror att de ska dö, bli galnaeller att det aldrig ska gå över. En delav behandlingen går ut på att utmanakatastroftankarna, att släppa kontrollenoch vara kvar i ångesten till den minskarav sig själv. På lång sikt leder detta till attångestproblematiken minskar och försvinner,säger Therese Sterner.Den första tiden på Orana mynnar ut ien grundlig problemanalys, vilket tar cirkatre till fyra månader. För att göra dennasker observationer av flickans beteendei vardagen, samtal, intervjuer medföräldrar och andra närstående och insamlandeav dokumentation från flickans”Ångest fungerar lika för alla människor.Men vi hanterar den olika.liv. Problemanalysen ska uppdragsgivare,föräldrar och flickan själv sen skriva under.– Flickan ska läsa igenom, rätta och godkännaoch framför allt förstå innehålletoch tycka att det stämmer innan uppdragsgivarnaoch eventuellt föräldrarna får tadel av problemanalysen, annars kan vi intearbeta vidare med behandlingen, sägerJohan Wetterlöv.Problemanalysen blir en grund för attbygga upp en god terapeutisk relationinför behandlingen. Flickan måste ävenförstå varför behandlingen ser ut somden gör och får då även en större känslaav delaktighet och allians med sina terapeuter.– När de läser och får problemanalysenförklarad är det för många första gångensom de känner att någon annan förstårderas problem och de förstår även sig självabättre. De har ofta känt sig annorlun-Självskadebeteende (SSB) fyller fyra funktionern Automatisk negativ förstärkning: Patienten använder SSB för att det reducerar spänningoch negativa affektiva tillstånd.n Automatisk positiv förstärkning: Patienten skadar sig för att skapa ett önskvärt fysiologiskttillstånd, skapa en mer positiv känsla så som upprymdhet eller en behaglig avslappnadkänsla.n Social negativ förstärkning: SSB utförs för att patienten vill slippa eller fly från något somhan/hon upplever som jobbigt.n Social positiv förstärkning: SSB utförs för att det ger uppmärksamhet från omgivningen:”att få någon att förstå hur olycklig jag är”, ”få en reaktion av någon även om den är negativ”.(Källa: Nock & Prinstein, 2004)Utbildning till Psykoterapeut i KBTn För att bli en legitimerad kognitiv beteendeterapeut (KBT) krävs följande: En grundutbildningpå högskola med examen på minst 180 hp; psykolog, socionom, läkare, sjuksköterskaeller motsvarande utbildning. Därutöver krävs grundläggande psykoterapiutbildningi KBT (motsvarande 45 hp), tidigare kallad steg 1 och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningi KBT (90 hp), tidigare kallad steg 2.Grundläggande psykoterapiutbildning ingår i alla psykologutbildningar i landet och det finnsflera privata utbildningsalternativ. Utbildningen är på halvtid i två år. Även psykiatriker läsergrundläggande psykoterapiutbildning under sin utbildning.Legitimationsgrundande psykoterapeututbildning i KBT ges bara på tre universitet: Stockholm,Uppsala, Lund. Endast de som gått den grundläggande utbildningen och har en adekvathögskoleexamen på minst 180 hp har möjlighet att söka utbildningen. För att vara behörigkrävs dessutom att man jobbat minst två år med psykoterapi under handledning. Dengrundläggande psykoterapiutbildningen är på två år på halvtid och den legitimationsgrundandeutbildningen är tre år på halvtid.Steg 3 får endast de som är legitimerade KBT-terapeuter gå. Det är en handledarutbildningsom är ett år på halvtid.Både under steg 1 och steg 2 har studenterna patienter under handledning av KBT-terapeutsom gått steg 3.twww.sjukvardsinformation.com 39


Behandlingshemtda och som hopplösa fall. De tycker oftaatt beteendet är mer förståligt när vi analyserarfunktionen med beteendet iställetför att tolka, läsa in och abstrahera deraslivshistoria. Det blir medvetna om varförde skadar sig själva, det var de inte innan.De får ofta en aha-upplevelse och en starkmotivation till att börja att jobba med sigsjälva i terapin. Flickorna kan börja förstådet menlösa i att skada sig själv då det baralöser problemet kortsiktigt, säger ThereseSterner.Många av flickorna bär på mycket skuldoch skam och har kanske aldrig pratat omsina svårigheter tidigare. Då kan det i terapinvara bra att börja från situationen häroch nu istället för att gå från barndomenoch de egentliga bakgrundsorsakerna tillsjälvskadebeteendet. Detta får kommasenare i terapin när flickan har färdigheteratt hantera svår ångest.Redan från dag ett jobbar personalenmed flickan och efter ett par månader harsjälvskadebeteendet ofta minskat drastisktoch inom sex månader förekommer detsällan.Samtidigt som underlag för problemanalysensammanställs försöker personalenså snabbt som möjligt hitta aktiviteterför flickan. Förutom att hjälpa tillmed det dagliga så som matlagning ochstädning kan de som vill vara i stallet ochrida. Om så behövs påbörjas bussträningoch personalen kan följa med och gå påstan eller träna. Vill flickan sjunga ellergöra andra individuella aktiviteter ordnasdet och många tar sitt körkort under behandlingstidenpå Orana.Hospitaliserade– Många är hospitaliserade när de kommerhit och varken vågar eller kan göranågonting. Tillsammans med personalentar flickan små steg utanför hemmet ochfår instrument för att klara av olika situationer.Men det finns de som inte klararav att lämna gården fastän de har varit häri fyra-fem månader.Flickorna har en mycket komplex problembildoch behandlingen är krävande.Mycket förenklat går den ut på att minskaden ångest, oro, tankar och flashbacksJohan Wetterlöv, föreståndare för OranaÄsphult.som utlöser självskadebeteendet. Enmängd kognitiva och beteendeterapeutiskatekniker används i en god terapeutiskallians. Flickorna övervakas inte utanfår lära sig att ta ansvar för sitt eget liv ochsin egen behandling.Länsstyrelsens tillsynTillsynen av Orana HVB är en del i det nationellaBarnuppdraget. Bedömningengrundar sig på personligt besök på institutionenden 9 och 10 januari 2007 av tvåsocialkonsulenter. Vid besöket genomfördesgranskning av dokumentation samtstrukturerade intervjuer. Här följer ett utdrag.Länsstyrelsens beslut: Länsstyrelsenavslutar tillsynen och finner efter genomfördtillsyn inte skäl till vidare åtgärd. Länsstyrelsenvill uppmärksamma Orana AB påatt följande områden behöver utvecklas föratt förbättra verksamhetens kvalitet ochsom bör följas upp i kommande tillsyn:Inom området kvalitet har uppmärksammatsatt verksamhetens ägare som äveni i viss omfattning deltar i behandlingsarbetethar ansvar för kompetensutvecklingensamt handledning av all personal.Länsstyrelsen vill framhålla att extern processhandledningbör eftersträvas vid allprivat verksamhet för att ge utifrån kommandeinfluenser och tankar.Dokumentationssystemet som användsbehöver utvecklas för att dokumenterauppföljning av vården.Det är inte tillfredsställande tillgång tillpersonal under natten för dem som bor iannexbyggnad med tanke på att natten ären svår tid på dygnet för verksamhetensmålgrupp ur ett generellt perspektiv.Kvalitet och innehåll: Förutsättningar föratt arbeta enligt verksamhetens behandlingsmetoderoch mål förefaller vara stora.Det finns en tydlig samstämmighet mellanlednings- och medarbetargrupp närdet gäller behandlingsinriktning, terminologi,värderingar och övriga tankar kring behandlingoch hur verksamheten fungerar.Såväl hemmets ledning som behandlingspersonalhar kompetens och erfarenhetav att arbeta med målgruppen. All personalhar kontinuerlig kompetensutvecklingoch handledning av verksamhetens ägare.Det finns rutiner för att hantera synpunkteroch klagomål inom verksamheten. Systemfinns för att följa upp effekterna av behandlingeninternt. Extern utvärdering saknasvilket snarast bör förverkligas enligt länsstyrelsensuppfattning.Säkerhet: Rutiner och förhållningssättfinns för att förebygga och eliminera olikaslag av övergrupp och andra krissituationer.Genom samarbete med socialtjänsten,skola, barnens nätverk och familj, där detär möjligt, finns förutsättningar för insyn iverksamheten. Lokalerna har genomgåttöversyn och renovering.Delaktighet: Länsstyrelsen anser att Oranaverkar för att de placerade flickorna skavara delaktiga i viktiga saker som rör dem.Metodiken ger möjlighet för de unga attvara delaktiga i att planera sin behandlingoch även i att uppföljning av den sker regelbundet.Hälsa: Länsstyrelsen bedömer att detläggs stor vikt vid de ungas hälsa och attbehoven inom området tillgodoses på ettbra sätt.Känslomässiga och sociala behov: Detfinns mycket i behandlingen som går ut påatt lära ungdomarna handskas med känslomässigaoch sociala behov så att derassjälvständighetsförmåga ökar i att klaravardagsbetonade situationer utan att fåångest.Utbildning: På Orana läggs stor viktvid att ungdomarna har en normal ochfungerande skolgång och praktik.40www.sjukvardsinformation.com


BROMSTENSGÅRDENUTREDNINGS- OCH AKUTHEMHuvudman Spånga-Tensta stadsdelsförvaltningBiträdande föreståndareI Vikmanshyttan, en liten bruksort som är vackert beläget nära skog och sjöar, utanförHedemora i södra Dalarna ligger behandlingshemmen Cornelia och Felicia. De drivs i privatregi och har funnits sedan 2001. Vi arbetar uteslutande med kognitiv beteendeterapi, KBT, ibehandlingen av våra unga klienter. Exempel på evidensbaserade metoder, som ingår i behandlingen,är progressiv avslappning, teckenekonomi, fysisk träning, individuella samtal,social färdighetsträning och ilskekontroll.Vi söker en biträdande föreståndare, som kan ingå i personalgruppen och arbeta enligttjänstgöringslista som innebär dag-, kvälls- och helgarbete. Den person vi söker bör haminst 120 högskolepoäng och någon form av socialtjänstkompetens.Vi lägger vikt vid personlig lämplighet och vill att du är intresserad av att lära dig KBT ochneuropsykiatri.Våra målgrupper är flickor i åldrarna 13 – 18 år med främstneuropsykiatriska funktionshinder.Sammantaget är vi 14 personer i personalstyrkan och vi har låg personalomsättning. Dusom blir ny i vår konstellation kommer att arbeta som en del i behandlingsteamet och isamverkan med föreståndaren sköta viss del av de administrativa åliggandena.Upplysningar: Anne-Lie Johnsson 0225-300 95, 0704-38 80 50. annelie.johnsson@premack.se.Din ansökan vill vi ha senast 080315, vi kommer dock att intervjuapersoner fortlöpande så skicka in er ansökan i god tid.Prompting ABVintervägen 37776 70 VikmanshyttanMålgruppCa 8 – 18 platserFamiljer med små och stora barnEnsamma ungdomar från 13 årUPPTAGNINGSOMRÅDEStorstockholm samt övriga kommuner i Sverige. Bromstensgården ligger ivillaområdet Bromsten som är beläget i Spånga. Goda kommunikationer medbuss och pendeltåg. 15 minuters resa från Stockholm C.UTREDNINGAR MED MOTIVATIONS- OCH FÖRÄNDRINGSARBETEBromstensgårdens specialitet är utrednings-, motivations- och förändringsarbeteav den psykosociala problematiken hos familjer. Utredningstiden är 10 – 12veckor. Vår strävan är att belysa familjens eller ungdomens problem och resursersamt att tillsammans med föräldrar och barn initiera en förändringsprocess. Vitillämpar ett socialt nätverksperspektiv. Vi arbetar utifrån BBIC:s ”triangel” (Barnetsbehov – Föräldrarnas förmåga – Familj och miljö. Vid behov erbjuds såväl barnsom vuxna psykologutredningar av psykologer som arbetar på konsultbasis. Varjebarn erbjuds också läkarundersökning av barnläkare knutna till verksamheten.Vid behov erbjuds skolgång i samarbete med barnens hemskola. Personalgruppenbestår av utbildade socionomer/socialpedagoger och utbildade behandlingsassistenter.Den skriftliga utredningen är omfattande och huvudansvaret för denhar utredare/behandlare som arbetar dagtid.AKUTA PLACERINGARI mån av plats tar Bromstensgården också emot familjer och ungdomar i akut kris.De akuta placeringarna kan pågå under två – fyra veckor. Under den tiden arbetarvi aktivt tillsammans med beställaren för att stödja familjen/ungdomen ochförbereda deras/dennes flyttning till nästa boende. Vi åtar oss att ge en skriftligrapport om vad som hänt under den akuta placeringstiden.Bromstensgården, Cervins väg 84, 163 41 Spånga,Telefon: 08/508 03 327 . 08/508 03 330, mobil: 076/120 33 27, 076/120 33 30.e-mail: marianne.wandahl-leander@spanga-tensta.stockholm.sewww.bromstensgarden.stockholm.seVåra speciallösningar har blivit högtvärderade och är stort efterfrågade.Välkommen tillLinnébygdens BehandlingshemJohansgårdenNu startar vi dessutom träningslägenheteribland annat Rimbo. Sex stycken 1:oroch fyra stycken 2:or för ungdomar sombehöver pröva på eget boende ellerpersoner med behov av ADL-hjälp o s v.På Linnébygdens Behandlingshem arbetar viutifrån ett individanpassat miljöterapeutisktsynsätt.För att stärka varje individs självkänsla ochsjälvförtroende utgår vi från de positiva och friskaegenskaper som finns.På Linnébygdens Behandlingshem har vi etthelhetsperspektiv och på varje individ där social,psykisk och fysisk hälsa är centrala begrepp.Vi har nu tillstånd att ta emot ungdomar medspel- & datamissbruk/beroende.Vi erbjuder även ART-program.www.linnebygdensbehandlingshem.seSveriges Psykosociala Verksamhet KBinfo@svpv.nuGerd Elmerskog, verksamhetschef0762-694570Vi har fått utökat till 7 platserLinnébygdens Behandlingshem Johansgårdens ABBohult 578, 343 71 DIÖTel: 0476 - 215 44, Epost:johangardenhvb@telia.comwww.sjukvardsinformation.com 41


KortnyheterGame Over-Stockholmför dataspelsberoendeStiftelsen Ungdomsvård harunder hösten lanserart GameOver-Stockholm med fokuspå dataspelsberoende. Stiftelsenjobbar med att stärkadet positiva i utsatta ungdomarsliv på hemmaplan. Sedanett år tillbaka har de börjatarbeta med spelberoendefrågor.Game Over-Stockholmerbjuder bland anantstöd, rådgivning, bedömningoch förändringsprogram.Motstånd mot nyttSiS-ungdomshemDet är ett stort motståndmot byggandet av SiS nya ungdomshemSunneberg i Kristinehamn.Länsstyrelsen harfått in 440 överklaganden motdetaljplanen. Att hemmet skaligga i Kristinehamn beslutadesav regeringen för tre årsedan i samband med att A9lades ner. (Källa: nwt.se)Nytt behandlingshemi Alskog på GotlandPrästgårdens HVB har fåtttillstånd att starta ungdomshemi gamla hotell Villa Alskogpå Gotland. Hemmet harplats för tio ungdomar i ålder15-21 som har sociala problemsamt viss missbruk ochkriminalitet. (Källa: helagotland.se)Hög efterfrågan påvårdtjänsterAlmegas vårdindikator förtredje kvartalet 2007 visar attdet troligen fortsätter att varaen hög eftefrågan på vårdtjänsteroch att nyanställningar äratt vänta. Trenden som varitunder 2007 fortsätter. De privatavårdföretagen uppleveren ständigt mycket hög eftefråganpå primärvårdstjänsteroch medborgarna säger attdet viktigaste är att vården ärav hög kvalitet.Privatisering i KirunaEtt nytt äldreboende med60 platser ska stå klart om ettoch ett halvt år i Kiruna. Kommunstyrelsenhar nu beslutatatt det boendet, i alla fallhalva, ska drivas i privat regi.De styrande vill prova en alternativdriftsform. (Källa: SR)Ökad kompetens inom äldreomsorg40 miljoner satsas på mångfaldRegeringen presenterade idecember tre projekt för attöka mångfalden inom vårdoch omsorg, samt ett tilläggsdirektivtill utredningen omfritt val i äldre- och handikappomsorgen.Regeringen satsar sammanlagt40 miljoner för att stimulerapersonal att ta över denverksamhet de jobbar i ellerstarta helt nya.l 5 miljoner anslås till Vårdförbundetför att ge utbildningoch rådgivning till personersom vill driva enskildverksamhet inom hälso- ochsjukvård samt omsorg.l 5 miljoner anslås tillNUTEK för att tillsammansmed SKL och Almega ta framkonkreta insatser för att främjaentreprenörskap, samt attta fram en vägledning för attförbättra upphandlingar inomMungympa för att svälja bättrePatienter som till exempel pågrund av stroke får svårt attsvälja kan nu få hjälp med enenkel mungympa.Övningarna triggar igånghjärnan och får ansiktsmusklernaatt börja fungeraigen. Det visar Mary Häggvid Uppsala universitet i enny avhandling.Sväljfunktionen är mycketkomplex och bygger på att148 muskler och nervsignalerarbetar i takt med varandra,Regeringen har tillsatt enutredning som ska utreda enkompetensreform inom äldreomsorgen.Bakgrunden är att endast 68procent av undersköterskornaoch vårdbiträdena har någonomvårdnadsutbildning. Blandde nyrekryterade är siffran endast58 procent.Utredningen har till uppdragatt ta fram enheliga kriterierför yrkeskompetens och olikavägar till grundläggande kompetensförsörjningbåde fördem som redan har jobb ochför dem som vill jobba inomomsorgen.hälso- och sjukvård samt omsorg.l 30 miljoner anslås tillNUTEK för att stimulera tillmångfald inom hälso- ochsjukvård samt omsorg. Fackligaorganisationer, näringslivsorganisationer,privatautförare eller andra intresseföreningarbjuds in att kommamed projektförslag föratt stödja entreprenörskap,främst i form av utbildningoch rådgivning till personeroch grupper som vill drivaverksamhet i enskild regi.l Utredningen om Frittval inom äldre- och handikappomsorgenfår i uppdragatt titta på hur de upphandlingsmodellersom planerasinom dessa områden ocksåkan användas inom hälso- ochsjukvården.Den här satsningen är en delsnabbt och precist. Munnenrepresenterar ett stort områdei hjärnan. Mary Hägg beskriveri sin avhandling hur mankan behandla sväljsvårigheternagenom att på ett effektivitsätt utnyttja detta stora områdei hjärnan.– Problem med att svälja inverkarfysiskt, psykiskt ochsocialt på patienten. Den härbehandlingen innebär en storsamhällsekonomisk vinst,säger Mary Hägg.Äldreomsorgen behöver gesbättre möjligheter att kunnarekrytera och behålla personalmed god kompetens. Utredningenska ge förslag på vidareutbildningaroch förbättradekarriärvägar. Utredningen skalämna sitt slutbetänkande den30 november 2008.Socialminister Göran Hägglund.Foto: Pawel Flatoav en större strategi att ökakvalitén och minska köerna ivård och omsorg.– Vi tror att mångfald ökaridérikedomen och får en radpositiva effekter, säger GöranHägglund.Behandlingen kan till exempelbestå av att patienten förevarje måltid tränar i 15-30 minutermed hjälp av en gomplatta,eller att gympa med enspeciell sorts munskärm.Behandlingen är även lämpligför barn och vuxna inommånga andra diagnosgrupper,så som neurologiska sjukdomar,downs syndrom eller CPsamt för tidigt födda barn mednedsatt muskelfunktion i ansikteoch munhåla.42www.skandinavisksjukvard.nu


KortnyheterChecklista för upphandling i ny studieHur ska man skapa goda arbetsförhållandenför personaleni hemtjänsten samtidigtmed hög service och kvalitetför brukarna?Den frågan ska en studievid Centrum för Folkhälsa,Stockholms läns landstingförsöka finna svar på.Resultaten av studien skaligga till grund för en checklistasom beställare kan användasig av vid upphandlingarHallå där...Varför tar ni fram ettADAD för socialtjänsten(Soc-ADAD)?– ADAD är ett bedömnings-och utvärderingsformulärsom använts av Statensinstitutionsstyrelse (SiS) undermånga år.Allt fler inom socialtjänstenfrågar efter standardiserademetoder för deras utredningar.De har tagit till sig detADAD som SiS använt. Mendet är inriktat mot institutionsvårdoch har därför faktaoch bakgrund med anledningav det.Socialtjänsten i Stockholmhar tagit initiativet tillatt anpassa ett ADAD försocialtjänsten. De kontaktadeSocialstyrelsen. Vi på IMS hararbetat tillsammans med socialtjänstenoch SiS med dethär. Det är Klas Rudefors frånProgram för socialt företagandeav hemtjänst för att balanseraekonomi och verksamhetskvalitetsamt förebygga pressadearbetsförhållanden.Studien ska kartlägga vilkaeventuella målkonfliktersom kan påverka ekonomin,verksamhetskvalitén och arbetsförhållandenför enhetscheferoch personal och omdet finns några skillnader mellanprivata och kommunalaverksamheter.Regeringen ger fyra myndigheter,Nutek, AMS,Försäkringskassan och Socialstyrelseni uppdrag att ta framett brett, tvärsektoriellt programmed förslag på insatsersom stimulerar till att fler socialaföretag startar och växer.Sociala företag anställer medarbetaresom på grund avolika orsaker står långt från arbetsmarknaden.Utöver att skapa myndighetsövergripandelösningar för att– Målkonflikterna tvingarfram en ensidig betoningav ekonomin som ofta går utöver kvaliteten och personalensarbetsförhållanden, sägerIngela Målqvist, beteendevetareoch initiativtagare.Två privata och två kommunalaarbetsplatser i tvåkommuner ska undersökas.Intervjuer ska göras mednyckelpersoner, enhetscheferoch politiker.Ulla Jegerby på IMS, Socialstyrelsen, som anpassar ett ADAD för socialtjänsten.socialtjänsten i Stockholmsom gjort arbetet.På vilket sätt skiljer sigSoc-ADAD mot det somSiS använder?– Det är inte så mycket somskiljer utan i det stora hela ärde lika. Det är lite förändringari intervjufasen och bakgrundsfakta.Vi har till exempellagt till om man tidigare haftinsatser.De nio frågeområdena ärdesamma men vi har moderniseraten del och lagt tilloch ändrat lite. Vi har ändratspråkbruk så att det kännsbekvämt för socialtjänsten.När ADAD kom till fannsinte datorer på samma sättsom idag så vi har lagt tillfrågor om att surfa och chatta,detsamma gäller droger somfinns idag. Det har tillkommitfrågor om huruvida ungdomenhar bevittnat våld,om de har varit i öppenvårdsinsatser.När det gäller sjukdomhar vi preciserat frågornanågot mer än i originalet ochi avsnittet om arbete har vilagt in praktik. Frågorna omfamiljeförhållanden har ändratsdå ungdomar i dag kanleva i flera familjekonstellationeroch kanske även bott ifosterhem.När kommer Soc-ADADatt kunna användas?– Formuläret med manualkommer att komma ut på Socialstyrelsenshemsida underapril eller maj månad. Idagfinns inte datorstöd för Soc-ADAD vilket vi anser att detska göra och sannolikt kommeren sådan version underhösten. Sedan behöver desom ska använda det gå kursför ADAD-användare.öka antalet sociala företag fårmyndigheterna i uppdrag attgå igenom vilka ersättningarfrån olika trygghetssystemsom medarbetarna i socialaföretag idag kan ta del av ochföreslå förändringar.Nya äldrebostäderför särskild boendeBesqab ProjektutvecklingAB ska på uppdrag av fastighetsägarenCarl Curman,genomföra byggnationenav 30 nya äldrebostäder försärskilt boende. Detta är enutökning av den redan befintligaverksamheten vidGästhemmet Edsby slott.Utformningen av den nyabyggnaden har utvecklats efteringående diskussioner medStadsbyggnadskontoret ochtar hänsyn till slottet och dessnärmiljö. Det blir ett marknäraboende, i ett våningsplan,med närhet till naturen. Detnya boendet kommer att kunnaerbjuda sammanlagt 30platser.Ny generaldirektörLars-Erik Holm har utnämntstill ny generaldirektörför Socialstyrelsen. Han tillträdersin tjänst den 1 marsi år. Lars-Erik Holm är sedantolv år tillbaka generaldirektöroch chef för Statensstrålskyddsinstitut. Han börjadesin karriär som läkare på1970-talet på Karolinska institutet.Många omhändertagnasvagt begåvadeEn studie av 120 flickor somomhändertagits vid SiS behandlingshemvisar att omkringhälften av flickorna varlindrigt utvecklingsstördaeller svagt begåvade. Flickornaligger en hel standardavvikelseunder befolkningsom har normalbegåvning.(www.uppsatser.se/uppsats/ee2169f69b/Äldreomsorg läggs utpå entreprenadNyköpings kommun harbeslutat att lägga ut delar avhemtjänsten på entreprenad.Målet är att införa fritt val under2009.Huddinge kommun harbeslutat att göra en upphandlingför kundval inom hemtjänsten.Sedan tidigare finnstvå utförare.Jönköpings kommun skautreda valfrihet inom äldreomsorgen.Utredningen ska varaklar till hösten.www.sjukvardsinformation.com 43


BarnuppdragetGävleborgBlekingeHallandVärmlandFrågorna ställda till TordFredriksen, socialkonsulent påGävleborgs Länsstyrelse.Hur långt har ni kommit?– Vi har ganska många hemkvar att granska. Vi har besöktnio stycken hem och har 17stycken kvar.Vad är resultatet av tillsynen,så här långt?– Resultatet är som förväntat,det finns brister, vilket vi ocksåhade förväntat oss.Har ni funnit några brister?– Vi har hittat vissa allvarligabrister. Vi har även riktat kritikmot bristande dokumentationsamt bristande kvalitétssystem.Hur ser ni generellt påhemmens kvalité?– Kvalitén skiftar väldigt.Vi kan bland annat se att detär stora brister i dokumentationen.Vi på Länsstyrelsenmåste också se till att de berördahemmen tar tag i problemen,vilket vi gör genom attfölja upp tillsynsresultatet påså sätt att vi begär in en åtgärdsplanfrån varje HVB där hemmetska redovisa när och påvilket sätt man avser kommatillrätta med de brister vi funnit.Frågorna ställda till Ann-ChristinePetersson, socialdirektörpå Blekinge Länsstyrelse.Hur långt har ni kommit?– Vi är klara med tillsynen avHVB-hemmen. Uppföljningav tillsynen på tre HVB-hemmed offentlig huvudman återstårdock.Vad är resultatet av tillsynen,så här långt?– Flertalet hem bedriver sinverksamhet i enlighet med gällandetillstånd. Samtliga hemuppfyller kraven i bedömningskriteriernanär det gällerutbildning/skola. Barnen ochungdomarna ges möjlighet attkomma till tals och är delaktigai behandlingen. Det är positivtatt många hem aktivt arbetarför att göra föräldrarnadelaktiga. Det är också godvårdkvalité och säkerhet i samtligahem. Men system för attsäkra kvalitén saknas i samtligahem. Alla barn och ungdomarsaknar även behandlingsplaner.Ungdomarnas behovvad det gäller såväl fysisk sompsykisk hälsa och tandvård tillgodoses.Alla granskade hemhar fått både positiva och negativaomdömen.Har ni funnit några brister?– Brister finns i flertalet hemnär det gäller dokumentationoch kvalitétssystem. Vi har intefunnit några stora brister så attverksamheter fått kritik, medett undantag. Det är ett kommunalthem för ensamkommandeflyktingbarn som intehar haft någon personal tillgängligpå nätterna, vilket enligtreglerna ska finnas.Hur ser ni generellt påhemmens kvalité?– Generellt sett så håller hemmenen god kvalitét. De bristersom Länsstyrelsen konstateratkommer enligt hemmens redovisningtill Länsstyrelsen attåtgärdas.Frågorna ställda till Sigun Lilja,socialkonsulent på HallandsLänsstyrelse.Hur långt har ni kommit?– Vi är färdiga med tillsynenav HVB-hem. Sammanlagthar vi besökt sju stycken hem.Vad är resultatet av tillsynen,så här långt?– Överlag tycker jag att hemmenär väl fungerande. Vi haringen kritik att rikta mot dehem som tillhör vår Länsstyrelse.Har ni funnit några brister?– Nej, vi har inte funnitnågra allvarliga brister. Kontaktenmellan oss på Länsstyrelsenoch HVB-hemmen ärväldigt bra. Eftersom att vi intehar så många hem här i länetär det inte så svårt att hålla kollpå dem.Hur ser ni generellt påhemmens kvalité?– Kvalitén är mycket god.Hemmen jobbar mycket medatt det ska fungera med skolaoch praktik för de barn ochungdomar som är bosatta hosdem. Verksamheterna tänkermycket framåt och fokuserarmycket på framtiden vilket vitycker är väldigt bra.Frågorna ställda till MadelaineBergkvist, socialkonsulent påVärmlands Länsstyrelse.Hur långt har ni kommit?– Vi är klara med tillsynen. Vihar bara haft tre hem att besökai vårt län, och det är två störrehem med 22 respektive 23vårdplatser och ett lite mindrehem med fem vårdplatser.Vad är resultatet av tillsynen,så här långt?– Samtliga tre hem uppfyllerkraven om god säkerhet, hälsaoch vårdkvalité. Vi fann dockvissa brister som har lett till påpekandenmen också viss kritik.Har ni funnit några brister?– Ja, bland annat så finns deti två av dessa hem brister i dokumentationen.På det enahemmet är det väldigt mycketdokumenterat, det blir svårtatt tyda vad som är väsentligt,och på ett annat hem är det alldelesför lite journalanteckningar.Ett av hemmen samarbetarmest med socialtjänstenoch i väldigt liten utsträckningmed vårdnadshavarna. Såska det inte vara, vårdnadshavarnaska också vara insatta ochdelaktiga i planeringen av barnetsvård. På detta hem skulledet även behövas undervisningi organiserad form i relations-,sex- och samlevnadskunskap.Ett hem behöver även förbättrabland annat möjligheten tillprivata telefonsamtal. Det äralltså några av de brister vi harfunnit.Hur ser ni generellt påhemmens kvalité?– Generellt kan jag säga attdet fungerar bra på dessa treHVB-hem. Visst finns det vissabrister där förbättringar behövergöras, men vi har intefunnit att bristerna är så allvarligaatt barnen inte får den vårdde behöver.www.sjukvardsinformation.com 45


Med Victoria Parks livsstilskonceptkan mångas drömhållas levande.Som på semester, fast hemma.Ett nytt sätt att bo ochleva.Text: Ann Christine MonteliusFoto: Tomas MonteliusVictoria Park– Norra Europas modernaste livsstilsboendeUnni Åström, VD, och Sara Palminger,marknadschef på Victoria Park.LIVSSTILSBOENDE. I Victoria Park iMalmö byggs nu norra Europas modernastelivsstilsboende.Med denna boendeform – en egen lägenhetmed all tänkbar service i direktanslutning – kan man njuta av semesterlivetsavslappade lyx varje dag. VictoriaPark kan ses som en slags resort.Ingen behöver lämna området. Allt manbehöver i form av förnödenheter, service,lyx, utrymme, tjänster, social samvarooch aktiviteter finns på plats. Det ärett gigantiskt projekt som påbörjats.Hjärtat i verksamheten är Victoriahuset– Eurocs före detta huvudkontor, varsamtrenoverad av SAR/MS Rolf Andersson.Byggnaden är ett arkitektoniskt mästerverkfrån 1978, beläget på ett hett läge –intill kalkstensbrottet i Limhamn, en kilometerfrån Öresundsbron.Harmoniskt byggdaLäget är perfekt bland annat för affärsfolksom reser mycket eller jobbar i city.395 bostadsrätter, ettor till femmor ifyra etapper skall nu byggas med PEABsom byggherre. För den första etappensom består av 133 lägenheter planerasbyggstart i mars/april 2008, villkoradav att 75 procent av lägenheterna ärsålda. Första inflyttningen beräknas tillsommaren 2009.Tre nya hus byggs ovanpå Victoriahuset,ett annat byggs hopdockat med46www.sjukvardsinformation.com


Livsstilsboendedetta och två blir friliggande – harmonisktbyggda för att smälta samman med detbefintliga. På den översta våningen byggspenthouses. Alla lägenheter har ett fantastisktljussläpp och utsikt över kalkbrotteteller atriumgårdar.Livsstilskonceptet erbjuder stora möjlighetertill naturlig social samvaro.Gemenskapsutrymmena i Victoriahusetomfattar allt från reception, lounge,bibliotek, konferensrum, vinkällare,sällskapsrum, musik- och spelrum, restaurang,bageri, bar, spa, gym, massage,swimmingpooler både ute och inne, sjukgymnast,delikatessbutik med mera.Mot en serviceavgift på 1 250 kronor fåralla blivande bostadsrättsinnehavare tillgångtill dessa faciliteter. Dessutom ingårdaglig för- och eftermiddagskaffe plus enbrunch i månaden.Med all sannolikhet kommer ävennågon form av vårdcentral att inrättaspå området. Lokaliteterna med massorav mötesplatser är enormt – hela 3 500kvadratmeter.Stort intresseDen generösa naturen med en trädgårdpå 17 000 kvadratmeter kommer att exploaterasför aktiviteter som golf, tennisoch boule samt promenad- och cykelstråk.Stora öppna gröna ytor, bersåer,trädäck och paviljonger skall förgylla intilldet dramatiska, ständigt färgskiftandekalkstensbrottet.Ett par visningslägenheter står redanklara i Victoriahuset.– Intresset är stort. Redan nu har 900anmält sitt intresse, berättar VD UnniÅström och tillägger att även ägandeförhållandenkommer att förändras inomsnar framtid. Victoria Park är idag etthelägt dotterbolag till Annehem menberäknas bli ett eget bolag.Förebilden till Victoriahuset är ett fransktkloster, byggt enligt Sten Lindhs visioner,före detta chefen för Euroc. Till sinhjälp hade han tre vise män – arkitektenSten Samuelsson, landskapsarkitektenPer Friberg och konstnären och formgivarenCarl Fredrik Reuterswärd. Formspråketär en utsökt mix av romerska ochorientaliska inslag.Volymen är enorm. Det andas elegans,klassicism och stilrenhet i varje vrå, dockutan ett uns av vräkighet.Pelargångar, välvda tak, atriumgårdar,dammar, fontäner och glasat i kombinationmed Reuterswärds utsmyckningaroch Arman och Corneille på väggarnaskapar ro och njutbar estetik.Mjuka, beiga kvalitetssoffor med massorav kuddar ger hemkänsla och exklusivitettNorra delen av Viktoria Park. Illustrationer: Viktoria Park.Viktoria Parks spaavdelning. Illustrationer: Viktoria Park.NackagårdenBehandling, utredning och skola med KBT-inriktningNackagården bedriver behandling, utredning och skola för pojkar i åldrarna 13 - 20 år diagnostiserade medeller i behov av utredning avseende Aspergers syndrom, autismspektrum störning eller andra neuropsykologiskafunktionshinder som ADHD, DAMP och Tourettes.www.nackagarden.se - info@nackagarden.se - 08-770 76 70www.sjukvardsinformation.com 47


LivsstilsboendeFakta – Victoria ParkGrundläggning: Betongplatta.Värme och ventilation: Vattenburenvärme med radiatorer och/eller konvektorer.Elektrisk golvvärme i badrummen.Mekanisk frånluftsventilation med energiåtervinning.Vatten och sanitet: Termostatblandare idusch, engreppsblandare i wc och kök. Vittsanitetsporslin.Elanläggning: Infällda spotlights installerasgenerellt i hall, badrum, gäst-wc och underväggskåp i kök. Belysningsarmatur installerasi klädkammare och förråd.TV, telefon och data: Uttag till TV, telefonoch data kommer att finnas i lägenheterna.Hiss: Finns i alla trapphus.Balkonger eller terrasser: Golv av trätrall.Balkong- och terrasräcken delvis i tätputsadform och delvis i laminerat härdat glas.Underjordiskt garage: 80 platser kommeratt finnas för uthyrning.Övrigt: Torkmatta, porttelefon med bildskärmi färg. Kodlås och nyckel placeras iporten, postboxar i bottenvåningen och tidningsklämmavid lägenhetsdörrar.Vy i en av lägenheterna.ti det stora rum som planeras bli gästernasandra vardagsrum. Detta är ett rum attbara koppla av och njuta i eller för socialsamvaro för den som söker sällskap.Utvalt, smakfullt bland dessa oceaner avvolym är även lägenheterna – designadeav SAR/MS Ulla Nordström. Som arkitekthar hon nått långt för att ta tillvarasåväl utsikt som ljusets skiftningar på bästasätt.Alla lägenheter har generöst tilltagnabalkonger eller trädäck med tilltalandeutsikt. Öppna planlösningar, skjutdörraroch högsta high tech har bidragittill att även de minsta lägenheterna tycksha rymd, höjd och ljus. Smakfullt materialvali högsta kvalitet och nytänkandefunktionella lösningar bidrar till känslanav lyxig, utvald boendemiljö.2,8-7,5 miljoner kronor– Livsstilen skall förena, inte åldern, hoppasUnni Åström som själv känner sigsom ett barn i en leksaksbutik i dennafascinerande miljö och har siktet inställtpå en egen våning i Victoria Park.Detta är ingenting för stojande barnfamiljermen passar såväl det unga IT-paretsom lite äldre med utvuxna barn eller detaktiva affärsfolket.Lägenheterna kostar mellan 2,8 till 7,5miljoner kronor beroende på storlek,44 000 kronor kvadratmetern. Men defasta kostnaderna blir då desto lägre. Enknapp tusenlapp för en tvåa slutar månadskostnadenpå.Förutom serviceavgiften förstås som välingen som väljer denna form av boendevill vara utan.För Barn, ungdomar och unga vuxna medpsyko-social problematik och/ellermissbruksproblematik kan vi erbjuda:Konsulentstödd FamiljehemsvårdErfarna Familjehem i mellan- och södra SverigeKognitiva BehandlingsmetoderA.R.T, ÅP, Föräldrautbildning –INGÅR!!!Vi kan också erbjuda :Öppenvårdsinsatser form av A.R.T-kurser,Återfallsprevention och Föräldrautbildning.Barn- och ungdomsutredningar enligt SoL och viarbetar då utifrån Socialstyrelsensrekommenderade BBIC-metod.Anita Schön Ulla HannuSocionomSocionom070-2998990 0702998991anita@hsab.eu www.hsab.eu ulla@hsab.euVälkommen till Nya Hammarby Familjebehandling!Vi tror att alla människor har inneboende resurser, många behöver dock hjälpatt plocka fram dem. Vi erbjuder individuell behandling med patienten i fokusoch försöker samtidigt att skapa en vardag så lik "det verkliga livet" sommöjligt. Målgrupp: Familjer med missbruks och eller psykosocial problematik.Par, ensamma mammor eller pappor med barn, gravida. Vi gör ävenutredningar på föräldraförmågan hos vuxna. Vi jobbar med mentaliseringsbaserad terapi. Varje inskriven får tre enskilda terapi samtal i veckan och omman kommer i par även ett par samtal iveckan. Egen barnverksamhet ochföräldrautbildning. Arbetsträning i vår eget snickeri och om man har barnunder åtta månader så deltar man i vår egen föräldragrupp på vardagarna.Alla familjer bor i egna lägenheter. Personal dygnet runt.Hör gärna av er om mer information till föreståndareAgneta Markström tel: 0290 - 337 7048www.sjukvardsinformation.com


Familjebehandling och sega enbuskarArabo Familjebehandling arbetar med människor som vill växa.Växa inför sig själva men framförallt inför sina barn.Det handlar om hårt arbete. Men också om små vardagliga glädjestunderpå vägen mot ett nytt positivt sätt att hantera tillvaron. Vi utgår ifrån attalla har förmågan att förändra sina liv. I varje människa bor en enbuske.Vill du veta mer om Arabo och vår enkla enbusksfilosofi?Besök då vår webbplats www.arabo.se eller ring tillFöreståndare Pär Gunnar Jäghagen på tel. 0470-808 40 alt.070-595 76 22.Arabo FamiljebehandlingPlogvägen 103352 23 VäxjöTelefon 0470-808 40Telefax 0470-831 24E-post: info@arabo.sehttp://www.arabo.seHusingeSubstitutionsbehandling med Subutex, Suboxone eller Metadon. ADHD-utredning,ADHD-medicinering. Dubbeldiagnoser.Behandlingsmodellen bygger på kognitiv beteendeterapi. Husinge är en större gårdmed jord- och skogsbruk belägen i vackra Roslagen ca 2,5 mil norr om Norrtälje näraVäddö-kanal och havet. Jord- och skogsbruket samt djurhållningen erbjuder ett stortutbud av meningsfull och stimulerande sysselsättning som passar den aktuellaklientgruppen mycket bra.Fasta personalen: Läkare, sjuksköterskor, socionomer, mentalskötare,behandlingsassistenter.Konsulter: Psykiatriker och psykolog.Telefon: 0176-274051Fax: 0176-274194www.husinge.seAB Salboheds Gymnasiesärskola erbjuder helhetslösningar förungdomar som har en utvecklingsstörning samtsociala/emotionella beteendestörningar i åldern 16-23 år.Skolan har plats för 30 elever. Boende enligt LSS och HVB.Vi har öppet 365 dagar per år. Vi tar emot ungdomar frånhela landet.Vår styrka är:- Dygnet runt, året runt- Små elevgrupper- Möjlighet till individuell undervisninghttp://www.salbohedskolan.seAnsökan om placering sker via rektor, Ulla Östlund.ETT KOSTNADSEFFEKTIVT ALTERNATIV TILL INSTITUTIONSVÅRD FÖR BARN,UNGDOMAR OCH VUXNA MED BL A DUBBELDIAGNOSER• Kraftigt förstärkta familjehem• Kompletta psykiatriska utredningar• Motiverande samtal enl. MI• KBT och DBT• Beteendeterapi• Återfallsprevention och drogkontroll• ART och Familje-ART• Erfarna konsulenter som handleder, behandlar och samordnar• Jour dygnet runt• Hög servicenivåVälkommen med förfrågningar och ansökningar!Verksamhetsansvarig:Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95Webbadress: www.rewith.seAdress: Box: 6012, 700 06 ÖrebroMail. wideving@rewith.seFax: 019- 10 16 70 Org.nr: 556709-8487www.sjukvardsinformation.com 49


GästkrönikaKnut SundellChef för Institutet för utveckling av Metoder iSocialt arbete (IMS), SocialstyrelsenViktigt attutvärdera effekternaKRÖNIKA. Etik i behandlingsarbetetoch utvärdering av behandlingars effekterär grunden för det som kommit att kallasevidensbaserade metoder och en evidensbaseradpraktikI maj år 2000 kvävdes en 10-årig flicka iUSA till döds av sina föräldrar i sambandmed att de tillämpade en teknik som kallasrebirthing. Döden inträffade efter attflickan vid sju tillfällen talat om att honinte kunde andas. Rebirthing användsav vissa terapeuter för bråkiga barn somvisar lite tillgivenhet till föräldrarna. Barnetrullas in hårt i filtar som flera vuxnahåller i och samtidigt pressar och tryckerpå för att simulera en normal slidförlossning.Tanken är att barnet ska kommaut ”pånyttfödd” och öppen för en ny anknytningtill föräldrarna. Metoden är inteutvärderad, däremot förekommer den iSverige.Exemplet åskådliggör frågan om etik ibehandlingsarbete och betydelsen av attutvärdera behandlingars effekter. Detär också grunden för det som kommitatt kallas en evidensbaserad praktik – attförsäkra sig om att behandlingar åtminstondeinte skadar.Att en behandling är teoretiskt grundad50www.sjukvardsinformation.comär viktigt, men det räcker inte. Om manaccepterar vissa antaganden är rebirthingteoretiskt rimligt. Ett annat exempel påen teoretiskt rimlig metod som visat sigvara skadlig är att skicka kriminella ungdomartill fångvårdsanstalter på studiebesökför att avskräcka dem från fortsattbrottslighet. Åtta av nio utvärderingarvisar att detta ökar ungdomars kriminalitet.Det som troligen haft den mest fatalakonsekvensen är rekommendationen attspädbarn ska sova på magen för att förhindraatt barnet kvävs av sina egna uppkastningar.När den rekommendationenändrades halverades antalet fall av plötsligspädbarnsdöd.Att individer förändras efter en behandlinggaranterar inte att en behandling hafteffekt. I de flesta fall förbättras klienterssituation med tiden. Det som forskningförsöker besvara är om förändringen berorpå behandlingen eller på annat (tillexempel att individer på egen hand växerfrån problemen). Det kräver i principatt minst två grupper jämförs och attgrupperna undersöks både före och efterbehandlingen.Många som arbetar i socialtjänsten äroroliga att en evidensbaserad praktikinnebär att deras kliniska kunskap nedvärderasoch att de blir mekaniska verktyg.Så är inte fallet. Den evidensbaseradepraktiken baseras på tre kunskapskällor:Klientens önskemål, den professionelleserfarenhet samt vetenskaplig kunskap. Ivissa fall kan vetenskaplig kunskap ha litenbetydelse, till exempel när socialsekreterarebeslutar om ekonomiskt bistånd. I andrafall har forskning större betydelse. Ettexempel är när en kommun ska beslutaom fortbildning. Finns det ett vetenskapligtstöd för att interventionen är effektiv?Det är slutligen också viktigt att ta hänsyntill klientens önskemål. Om två olikabehandlingar är ungefär lika effektiva ärdet rimligt att låta klienterna bestämmavilken de föredrar.Detta betyder inte att metoder utan evidensska förkastas. Det allra mesta är inteutvärderat så att det går att dra slutsatserom de fungerar. Däremot är det viktigtmed transparens – att det vetenskapligastödet för behandlingar tydligt ”varudeklareras”för klienter och dem somfinansierar den.Knut Sundell,Chef för Institutet för utveckling av Metoderi Socialt arbete (IMS), Socialstyrelsen


Finjagården ger behandling och rehabiliteringtill människor med psykiatriskaproblem mellan 18-50 år från hela Sverige.ALMA (att leva med andra) syftar till att geharmoni och trygghet i relationer mellanmänniskor.DBTVi erbjuder dialektisk beteendeterapi (DBT) tillpersoner med självskadeproblematik.ESLVi erbjuder ESL (ett självständigt liv), till de medpsykosproblematik och vårdtagaren kan se orsakoch verkan.TrädgårdsterapiVi använder oss även av trädgårdsterapi. Dettastimulerar alla sinnen. Och den emotionellaförmågan stärks.”Att vilja, kunna, våga gå vidare”AktivitetshusHär finns många valmöjligheter av olikaaktiviteter bl.a. bild och form, allt utifrån egetintresse, men även att bara gå upp för att ta enfika, titta på tv, spela spel etc.Välkommen att besöka oss!Finjagården, Finja 9062, 281 93 Finja.Tel: 0451-451 40, fax: 0451-451 49info@finjagarden.sewww.finjagarden.seVILLA FREDRIKSBORGHVB ungdomar 14-20 årFOCUS PÅ UTÅTAGERANDE UNGDOMAR MEDNEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER• Relationssvårigheter (familjekonflikter)• Psykiska och/eller fysiska övergrepp• Psykisk utvecklingsstörning• Familjerelaterat vård/skyddat boendeVi har ramavtal med: Göteborg, Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet,Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.Telefon verksamhetschef: 0734-20 66 77Varje dag blir 50 barnberoende av tobak,vi är beroende av ert stödför att sänka den siffran.www.nonsmoking.se”DIAGNOS FÖRST –SEDAN BEHANDLING”KBT Praktiken i Roslagen erbjuderKORTTIDS eller AKUTPLACERING med/utan UTREDNING iFÖRSTÄRKTA FAMILJEHEMVi professionaliserar familjehemmen genom att tillföra resurser ochkunskaper.I våra familjehem finns därför extra kompetens. Alla familjehem hargenomgått en grundläggande KBT-utbildning.Vi har egen psykiater, psykolog och socionom.Vi utför också uppdrag på konsultbasis.Telefon: 0175 – 91490; 070 590 22 02 Adress: Kyrkvägen 1, 760 31 Edsbrowww.kbtpraktiken.se PG: 90 1979-508 10 93 00info@nonsmoking.se


Nya utmaningari den privata vården52www.sjukvardsinformation.com


IntervjuSom ny chef för divisionen för psykisk hälsa inom Aleris vill Lars-Olof Ljungberg följa klienternahela vägen i vårdprocessen och säkra ett bra resultat och ett rikt liv för den enskilde individen.Text: Kerstin Kerell Kerstin KarellFoto: Thomas Carlgren Kmas CarlgrenPSYKIATRI. Sedan ett halvår tillbaka ärLars-Olof Ljungberg chef för divisionenför psykisk hälsa inom vårdbolaget Aleris.I grund och botten har han en socionomexamenoch kommer närmast från femår på tjänsten som psykiatrichef för Hallandslän.– Jag stormtrivdes verkligen som psykiatrichefi Halland. Men det var dags attgå vidare och det här jobbet kändes spännandeoch intressant, säger Lars-OlofLjungberg.Till Aleris kommer han med stor erfarenhetfrån flera håll. Han har varit psykiatrichefi Kalmar, Blekinge och på universitetssjukhusetMAS. Han har haftuppdrag åt Socialstyrelsen och socialdepartementetsamt jobbat internationelltmed WHO, Global Initiative on Psychiatryoch guidat landstingsstyrelser inomverksamheter i olika delar av världen.Internationellt kunnandeDet han bland annat hoppas kunnaförverkliga utifrån sin nya tjänst på Alerisär det internationella rehabiliteringskunnandeinom psykiatri som han i dagslägetanser fungerar bäst i USA, Kanada ochAustralien.– I de länderna jobbar klinisk psykiatrioch socialtjänst sida vid sida. Vården förklienterna innehåller båda delarna och enheternatar gemensamt ansvar. I Sverigeär det två olika verksamheter med olikalagstiftning och det finns lite för mycketav stuprörs- och revirtänkande.Men att ändra lagstiftningen för att uppnåett helhetstänkande kring de psykisktsjuka är enligt Lars-Olof Ljungberg intenödvändigt.– Om man ändrar lagar ändar man baragränserna som man måste förhålla sig till.Det behövs en annan struktur.Han har sett bra exempel genom årenpå samarbete mellan kommuner ochlandsting även i Sverige, men arbetssättethar inte baserats på en tydlig struktur utanexisterat tack vare enskilda individer.Klienter i kläm– När de här personerna bytt tjänst hardet som byggts upp fallit samman och klienternahar hamnat i kläm.Lars-Olof Ljungberg vill att individensbästa alltid ska stå i centrum och de olikadelarna runt personen samarbeta mot ettgemensamt mål.– Viljan hos en mogen psykiatri, socialtjänstoch primärvård ska vara att varaöppen mot omvärlden och inse att enbartleva inte räcker för den här gruppen. Vikan ha världens bästa psykiatri men människornalever torftiga liv.Något som lockade Lars-Olof Ljungbergtill chefstjänsten på Aleris var möjlighetentill gränsöverskridande arbeterunt den psykiskt sjuke.– Det känns som att det finns störrechanser att utföra och få till det inom denprivata vården. Det är snabbare och kortarebeslutsvägar och det finns ett tempo,drive och engagemang.Därmed inte sagt, påpekar han, att detsaknas engagemang inom den offentligaverksamheten.– Det är inte svart och vitt. Inom denoffentliga vården finns det också godakrafter som vill utveckla och har ambitioner.Något som han uppfattar som utomordentligtfrån sin tid inom olika landstingär ett väl utvecklat teamarbete där olikakomponenter fungerar väl tillsammans.I dag är det många landsting som i landstingsfullmäktigeför diskussioner om attkonkurrensutsätta psykiatrin.– Jag har träffat ett antal kommuner ochlandsting och diskuterat möjligheten tilldetta. De är försiktigt positiva men är intevana att diskutera detta.Lars-Olof Ljungberg skulle gärna se attAleris får möjligheten att ta över verksamhet,både från kommun och landsting,som rör de psykiskt sjuka inom ett relativtstort geografiskt område. Företaget skulledå öka samarbetet mellan de olika enheternaoch följa klienten hela vägen.Men den möjligheten är än så länge envision.– Vad vi får möjlighet att genomföraberor naturligtvis på vilka kontrakt vi fårmed kommuner och landsting i framtiden.Goda erfarenheterIdag driver Aleris psykisk hälsa en barnochungdomspsykiatriskmottagning,BUP, i Kista.– Vi har goda erfarenheter av Kista ochhar nått utomordentliga resultat. Köernaär i princip borta och tillgängligheten harökat. Det beror bland annat på kortarebeslutsvägar och att personalen, som tidigaretillhörde landstinget, har ett realinflytande,säger Lars-Olof Ljungberg.Utöver BUP i Kista driver Aleris behandlingshem.De har 300 vårdplatser,fördelat på åtta olika platser, specialinriktadepå olika tillstånd.– Vi gör successivt förändringar inomtRing 0515-18030 så berättar vi mer.www.familjehemsverksamheten.sewww.sjukvardsinformation.com 53


IntervjuVi måste lämna kontoren och vara en”resurs när och där den behövsden verksamheten. År 2006 och 2007 harmycket arbete handlat om att skapa envärdegemenskap.Något som Aleris väljer att satsa på ärdet de kallar hållbar hemflyttning.– Redan från dag ett ska behandlingsteametbörja diskutera med klienten hurlivet ska se ut runt omkring personen närhon eller han flyttar tillbaka hem. Hur serdet ut med boende, familj, kompisar, fritidoch sysselsättning. Det ska finnas tydligamål att jobba mot och på hemorten skadet vara föreberett för de målen. Hemkommunenska vara med i arbetet helatiden, för att det ska bli hållbart, sägerLars-Olof Ljungberg.Inte bara hel och renSom det ser ut idag fungerar inte hemflyttningenoptimalt.– Det är inte tillräckligt att man är heloch ren utan klienten ska må bra och haett värdigt liv.Aleris ambition är att finnas med helavägen och vara med länge i eftervård ochuppföljning.– Vi vill veta hur det ser ut när klienternakommer hem och tänker vara medoch säkra resultatet. Vi kan göra kompetensutvecklingsjobbtillsammans medhemkommunerna. Vi vill bli valda ochkända för att vara ett långsiktigt stöd tillkommunerna. Vi tror att de är bereddaatt betala för det.Enligt Lars-Olof Ljungberg pekar allt påatt utvecklingen går mot allt kortare placeringar på behandlingshem vilket ställerkrav på bättre förberedelser på hemmaplan.Förutom att planeringen kring denpsykiskt sjuke måste bli mer individuellmåste vården bli mer flexibel och mobil.Det gäller såväl privata aktörer som offentliga.– Vi måste lämna kontoren och vara enresurs när och där den behövs. Att kommapå bestämda tider fungerar för en delav klienterna men inte för alla. Vi måstetänka på hur vi ska passa gruppens behovoch inte skuldbelägga dem för att de intepassar in i den rådande strukturen.Att lyssna på vad brukarna, det vill sägapatienterna själva och deras anhöriga,tycker och hur de vill ha det inom vårdenär en viktig faktor då de ser saker ur ettannat perspektiv.För att få in synpunkter från brukarnahar Aleris satt samman ett AdvisoryBoard som kommer att träffas förstagången i april. I gruppen ingår en chefsöverläkareinom psykiatri, en socialchef,tre ordförande för RSMH, ordförandeför IFS och representant för Fontänhusrörelseni Sverige.– Vi vill inte bara ha professionellasom sitter och klurar. I den här gruppenfinns representanter med stort kunnandeoch mycket erfarenhet. Vi vill attde ska granska vårt utvecklingsarbete ochvår kvalitet.Enligt Lars-Olof Ljungberg har privatvårdverksamhet hårdare kvalitetskrav påsig än den offentliga.– Kvalitetskraven har ökat med årenoch de nationella kvalitetsregistren är enLars-Olof LjungbergÅlder: 52Bor: LundFamilj: Gift med Elisabeth, 2 vuxna barn,2 vuxna bonusbarn och ett barnbarn.Intressen: Släkt och vänner, stugan iBlekingeskärgården, MC-semestrar.Läser: Facklitteratur under arbetsåret,mycket skönlitteratur på ledig tid.Tycker om dominansen av stora vårdföretag:Bra med många aktörer.Tycker om lagen om offentlig upphandling:Oförutsägbar, det är iblandoklart varför ett visst anbud valts. Dessutombör det finnas en möjlighet för upphandlarenatt förlänga avtal som bådaparter är mycket nöjda med.bidragande orsak. Men om vi inom denprivata sektorn inte demonstrerar kvalitetså får vi inga kunder, då upphör uppdragsgivarnavälja oss.Aleris fokus är att vara tydligt effektivaoch erbjuda bästa möjliga kvalitet.– Vi vill vara i framkant i konceptutvecklingoch tanke. Vi vill bli kända ochvalda för kvalitet av kommuner, landstingoch patienterModernt behandlingshem med traditionell12 stegbehandling i centrala Malmö.Tel: 040-806 25www.minnesotamalmo.seMärstahemmet ABHem för vård och boende• Vi är ett familjeliknande HVB-hem med 8 platser, naturskönt belägetmellan Märsta och knivsta i Stockholms län• Vi erbjuder heldygnsvård för pojkar med psyko/social problematik iåldrarna 12-18 år• Vi har bred kulturkompetens i personalgruppen och har stor vana av attta emot ungdomar med romsk bakgrund• Vårt behandlingsinnehåll är influerat av kognitiva metoder såsom ARToch miljöterapi• Vi tar emot ungdomar med stöd av såväl SoL som LVU och kan ävenerbjuda akut- och/eller utredningsplats• Vi har tillgång till konsulterade psykolog, psykiatriker, alkohol- ochdrogterapeut samt familjeterapeut• Vi har ramavtal med Stockholm stad, Södertälje och Huddinge kommunFör mer infomation ring 08-591 432 40, maila hvb@marstahemmet.se eller gå in påwww.marstahemmet.se54www.sjukvardsinformation.com


KortnyheterSvenskt program vann tävlingDet svenska kvinnofridsprogrammeti Malmö utsåg imitten av december till vinnarei den europeiska tävlingenECPA ( European CrimePrevetion Network) för bästabrottsförebyggande arbete.Tävlingen avgjordes i Lissa-Ny organisation för behandlingshemSkyddet för barn ska ses överEn särskild utredare har fått iuppdrag att av regeringen seöver samtliga bestämmelsertill skydd och stöd för barnoch unga i socialtjänstlagenoch LVU och lämna förslagtill de förändringar som behövs.När översynen är klarska utredaren ta ställning tillom bestämmelserna ska förassamman i en särskild lag.Utredaren ska också ta ställningtill om de bestämmelser isocialtjänstlagen som reglerarsocialtjänstens familjerättsligaarbete också ska föras över tillden särskilda lagen.Utredaren ska även blandannat ge svar på frågorna:l Behöver reglerna om anmälningsskyldighetenförtydligasså att det till exempel tydligareframgår när man skaanmäla och hur återkopplingkan ske från den sociala barnochungdomsvården till densom anmält?l Behöver reglerna omutredningar av barns förhållandenkompletteras, till exempelgenom att införa enmöjlighet att påbörja enutredning om ett barns förhållandenutan att föräldrarna blirinformerade?l Behöver reglerna om insat-bon, Portugal, där företrädareför Kvinnofridsprogrammetfick ta emot förstapriset sombestod av en prissumma på20 000 euro.Kvinnofridsprogrammet iMalmö var ett av 15 projektsom var med och tävlade i finalen.Temat för årets tävlingvar Våld i nära relationer.Det svenska projektetstartade 1996 i Malmö och ärett långsiktigt samarbete mellanfrämst polisen, sjukvårdenoch socialtjänsten för att förhindravåld i hemmet.Christer Lööv, ägare Staffansbogruppen.Strax före årsskiftet bildadesen ny organisation för behandlingshem,Scientum.Initiativtagare är ChristerLööv och Lelle Hagströmsom äger Staffansbogruppenrespektive Hillegården. Tillsammansäger de även Hasselakollektivet.I dagsläget är det de bådasom äger aktiebolaget Scientum.– Just nu är det så, men tankenframöver är att de behandlingshemsom går med skavara delägare, säger ChristerLööv.Totalt ingår 14 hem i Scientumoch de kan erbjuda 120-140 platser. Förutom de hemsom hör till Staffansbogruppen,Hillegården och Hasselakollektivetså är ytterligarefyra hem intresserade av att gåmed i Scientum.– Vi kan genom Scientumdela på utvecklingskostnader,erbjuda gemensam marknadsföringoch samarbeta gentemotvåra uppdragsgivare,säger Christer Lööv.Han konstaterar att det finnsmånga behandlingshem somstått relativt stilla i utvecklingende senaste åren. GenomScientum kan de ta del av detmaterial som arbetats fram påScientums behandlingshem.– Vi har tagit det bästa frånde olika hemmen och har utvecklaten behandlingsmodellsom är fasindelad med kognitivbeteendeterapi i botten.De hem som är med i Scientumövergår även i ett nytt,gemensamt journalsystem.– Att vara ett litet behandlingshemoch att stå ensamkommer att bli allt svåraremed de kvalitetssäkringar somkrävs. Genom Scientum vill vibehålla en hög kvalitet på vårahem, säger Christer Lööv.ser ändras till exempel genomatt det införs bestämmelserom så kallad mellantvång närhemförhållandena brister ochföräldrarna tackar nej till föreslagnainsatser?l Hur kan villkoren förfamiljehem förbättras? Finnsdet till exempel behov avfamiljehem med olika slagskvalifikationer?l Vilken kompetens behövsför att arbeta inom den socialabarn- och ungdomsvården?Utredaren, generaldirektörenKerstin Wigzell, ska redovisauppdraget senast den15 juni 2009.Alkoholhjälp på nätetWebsidan www.alkoholhjalpen.selanserades i höstas.Där kan den som vill få svarpå frågor och hjälp med sittdrickande. Programmet byggerpå moderna terapimetodersom kognitiv beteendeterapicoh har utvecklats avalkohol- och beroendeexperter.Programmet innehåller 37avsnitt och hundratals tips.Alkoholhjälpen är det första isitt slag i Sverige och världsuniktnär det gäller tillgänglighetoch omfång.ServicetjänsterupphandladeMicasa fastigheter i Stockholmhar upphandlat servicetjänsterför seniorboenden.Attendo Care och Box PlayAlleato kommer att erbjuda deboende service- och trygghetstjänstersåsom hjälp medstädning, tvätt, inköp av varoroch flytt liksom hjälp meduteplats och balkong. Dessutomerbjuds trygghetslarm,hantverksservice samt automatiskavstägning av el.Namnbyte förTBK EducationTBK Education byter frånoch med januari 2008 namntill Avenira Center. De harverksamhet inom LSS ochSoL för ungdomar och vuxnamed neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar ochhar verksamheter i Uppsala,Stockholm och Västmanland.Tiangruppen öppnarnytt HVB för flickorTiangruppen i Uppsalaöppnade den första februarien nytt HVB-hem, Eleonoragården,med plats förfyra flickor med självskadebeteende.Carema tar överäldreomsorg på TjörnCarema äldreomsorg ABvann upphandlingen över AttendoCare om att få drivaKlövedals äldreboende ochhemtjänst på norra Tjörn. Redanår 2000, i samband medbygget av Klövedals äldreboende,beslutade kommunenatt lägga ut verksamheten påentreprenad. (Källa: GP)www.sjukvardsinformation.com 55


Kungsgården– turbulent vid start av ny verksamhetDet blev starka reaktionerfrån grannarna när DocareKB sökte tillstånd att startaHVB-hem i Kungsgårdenutanför Sandviken. Nu ärverksamheten igång ochoron har lagt sig.Text: Kerstin KarellFoto: Jenny MarcussonHVB HEM. Docare KB har sedan treår tillbaka ett HVB i Härnösand, Marlenelund.Där finns fem platser och klienternaär män och kvinnor, 18-65 år,som är placerade enligt LVM och LPT.De har dubbeldiagnos; psykisk sjukdomoch missbruksproblematik. De kan ävenha ett neuropsykiatriskt funktionshinderi botten.– Vi har velat utöka verksamheten meninte göra det i Härnösand. Vi har underen tid letat efter en lämplig fastighet närmareMälardalen, säger Jan Myrén, en avdelägarna.Till slut hittade ledningen en lämpligfastighet i Backberg i Kungsgården utanförSandviken. Fastigheten har under 50års tid varit ett ålderdomshem, Norråsenssjukhem, men stått tomt en tid.– Det är en taxerad vårdfastighet ochett fantastiskt ställe att bedriva rehabiliteringpå. Vi kommer att kunna ta emot26 klienter i fyra olika byggnader, utifrånvilken diagnos de har.Enbart positivtNär familjen Myrén, där sonen PatrikMyren är läkare och specialist inom psykiatrioch rättspsykiatri, startade behandlingshemmetMarlenelund var skriveriernai media enbart positiva.– Hemmet var välkommet, både avkommunen och befolkningen, säger JanMyrén.Av den anledningen var det medförvåning som personal och ägare mottogde protester som kom från allmänhetennär Docare lämnade in sin ansökan tillkommunen.– Det blev en storm i ett vattenglas. Detvar mycket skriverier i tidningar och denärboende var oroliga för sina barn, attderas fastigheter skulle sjunka i värde ochatt klienterna var samhällsfarliga.Trots de starka reaktionerna tog ledningeni Docare det lugnt och beslöt sig föratt ligga lågt.– Vi har hela tiden blivit väl mottagnaav kommunen och har inte stött på någraproblem från myndigheter. Men att grannarnahar varit oroliga och negativa harnaturligtvis påverkat oss. Det som görmig ledsen är deras syn på människan.56www.sjukvardsinformation.com


Docares ledning valde att inte ha någotinformationsmöte då protesterna var somstörst.– Vi skulle inte kunnat ändra deras åsiktjust då.På grund av överklaganden och byte avhandläggare på länsstyrelsen i Gävleborgdrog tillståndet ut på tiden, vilket inneburitett ekonomiskt avbräck, inte minstpå grund av missade upphandlingar för2008.– Att det tog tid är inget man kan göranågot åt. Men nu är vi igång. Vi öppnadeden 28 januari och har fem klienterunder inskrivning. Nu ska vi arbetamed verksamheten och personalen ska fåkomma in i arbetet ordentligt.Att få tag på personal har inte varit någotsom helst problem. Det kom in över trehundra ansökningar.– Personalen är vårt viktigaste instrumentoch det var verkligen positivt att detvar så många som sökte tjänsterna. Vi harfått mycket kompetent personal och jagtror att de bland annat beror på att vi harPatrik Myren och Anna Kahn-Kreku erfarenpsykolog och legitimerad psykoterapeutsom handledare i vår verksamhet.Nya jobbtillfällenDriften av Kungsgården kommer att innebäradrygt 40 tjänster. Att det kommerjobbtillfällen till bygden upplevs som positivtav de boende.Det är idag stor skillnad på reaktionernafrån omgivningen. Många har förstått attKungsgårdens klienter inte är samhällsfarligautan personer som behöver stödoch vård.– Idag är det annat. Det är inget negativtutan snarare tvärtom. Vi ska även ha ettinformationsmöte och bjuda in till öppethus. Det kommer vi att ha löpande iframtiden. Vi vill ha en öppen dialog ochberätta om vilka vi och våra klienter äroch att rehabilitering ger dem hjälpen tillett värdigt och ordnat liv. Ett liv som andrai samhället, avslutar Jan Myrén.Grannar kan överklaga bygglovsbeslutetDet blev starka reaktioner från grannarna när Docare KB sökte tillstånd att starta HVB-hem iKungsgården utanför Sandviken. Nu är verksamheten igång och oron har lagt sig.Att få tillstånd att driva ett behandlingshemär en process som oftast tar ett halvår.– Om allting flyter på bra och ansökanär fullständig kan det ta tre månader. Mendet är i stort sett alltid något som måstekompletteras, säger Kristina Söderborg,socialkonsulent på länsstyrelsen i Gävleborg.Rådgivande till länsstyrelsenFörutom att ansökan måste vara fullständigoch godkänd ska socialnämnden yttrasig.Den som söker skall också ta fram beslutfrån byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämndoch räddningstjänst,som utvisar att lokalerna är lämpliga förverksamheten.– Vad socialnämnderna tycker spelarnaturligtvis roll även om de bara är rådgivandetill länsstyrelsen. Oftast är politikernapositiva eftersom ett nytt boendeinnebär fler arbetstillfällen. Men det kanockså vara så att kommunen har vetskapom att de som ska driva hemmet inte ärlämpliga, säger Kristina Söderborg.Förutom dokument från kommunenbegär länsstyrelsen in uppgifter från skattemyndigheten,kronofogden och rikspolisstyrelsen(brotts- och misstankesregistret),när det gäller ägare ochföreståndarpersonal.Det är snarare regel än undantag att ansökningarär ofullständiga. Det är vanligtatt det saknas uppgifter och förklaringar.– Alla är inte heller medvetna om vilkaföreskrifter som gäller, säger Kristina Söderborg.Något som förekommer som hinder föratt få tillstånd är att ägarna inte är lämpligaeller att den tilltänka föreståndaren intehar den utbildning och erfarenhet somkrävs.– Då får ägarna försöka hitta en annanföreståndare. Om kompletteringar till ansökaninte inkommer inom en skälig tidså läggs ärendet helt enkelt ner.För att grannars klagomål ska tas ibeaktande gäller det att de kan peka pånågot konkret. Det kan inte bara handlaom att det känns obehagligt. Grannarsmöjlighet att påverka är genom attöverklaga bygglovsbeslutet till byggnadsnämnden.Medvetna om f öreskrifternaKristina Söderborg påpekar att den somska starta ett behandlingshem måste varaväl medveten om vilka föreskrifter somgäller.– Det är inget grupparbete där vi frånlänsstyrelsen ska hjälpa till att fylla i ansökan.De regler som gäller för drivandeav ett HVB-hem måste den sökande självinhämta.TIPS: På länsstyrelsen Skånes hemsidafinns mycket information om vilkaföreskrifter som gäller privat verksamhetwww.m.lst.se/m/. Välj sociala frågor undergardinen verksamhet högst upp tillvänster. Välj därefter privat verksamhet.www.sjukvardsinformation.com 57


Helene Ybrandt.Svenska ADAD är ettuppskattat instrument.Men det finns problemmed instrumentet blandannat saknas normgrupperoch frågorna inomalkoholområdet behöveruppdateras för att kunnaspegla ett alkoholbruk hosungdomar idag. Det visarforskning som PhD ochspecialistpsykolog HeleneYbrandt presenteradepå ADAD-konferensen iHassela.FORSKNING PÅ ADAD– visar på förbättringsområdenText och Foto: Kerstin KarellADAD. Vid ADAD-konferensen iHassela i oktober, som arrangerades avÄlgeredskollektivet, var Helene Ybrandten av talarna. Hon är specialistpsykologoch har tidigare jobbat 25 år inom barnochungdomspsykiatrin. Nu är hon lektori klinisk psykologi vid institutionenför psykologi vid Umeå universitet, därhon både undervisar och forskar.ADAD är ett utvärderings- och dokumentationssystemetsom ställer frågorinom nio problemområden. HeleneYbrandt har forskat och skrivit artiklarom instrumentet.– När det gäller ungdomar är det mångagånger svårt att få information om derasliv. De ställer sig frågan om de ska släppain någon eller inte. ADAD är bra på såsätt att man lägger formuläret mellansig, går igenom frågorna och kryssar sigigenom det tillsammans. Frågorna är bra,man kan upprepa dem och ungdomarnaförstår dem, sa Helene Ybrandt.Forskning visar att svenska ADAD ärett mätsäkert instrument.– Att det är mätsäkert innebär att olikaanvändare, intervjuarna, kommer framtill samma slutsatser. Reliabiliteten ärhög, sa Helene Ybrandt.Brist med ADADMen trots fördelar med ADAD visar forskningenäven på brister. Kompositvärdenasom är tänkta att användas förutvärdering av behandling är bristfälligtkonstruerade och kan inte användas förjämförelser mellan områden inom instrumentet.Om en ungdom till exempelräknar upp många droger på frågan omvilka droger hon eller han använder så fården personen mycket hög poäng. Att detfinns två extra frågor för flickor i testetinnebär att det är inbyggt att flickor får enhögre poäng. Det går alltså inte att jämförapojkar och flickor och inte heller attta fram en profil.En brist med ADAD är, enligt HeleneYbrandt, att det inte finns några normgrupper.– Det är inte bra för ett tests mätsäkerhetatt man ska gissa sig till om det manfår fram är normalt eller ej, det behöverman ju veta säger Helene Ybrandt.Hon presenterade en ny studie där ennormalgrupp på 120 ungdomar jämförtsutifrån ADAD med en grupp beståendeav 826 ungdomar intagna på SiS-hem.Frågan studien ställde sig var hur mycketproblem normala ungdomar har jämförtmed ungdomar som genom LVU ärintagna på något av Statens institutionsstyrelseshem.Det visade sig att det både finns likheter58www.sjukvardsinformation.com


ADADoch olikheter utifrån intervjuarskattningarnaoch att det finns problem medfrågorna som rör alkohol och fysisk hälsa,vilket även annan forskning visar. Ävenom det inte var signifikanta skillnader mellangrupperna så ansåg LVU-ungdomarnaatt de behövde hjälp inom alla områden,utom med alkohol.AlkoholJust alkohol är ett område som ADAD läggerstor vikt vid. Men frågorna i det ämnetfungerar inte helt tillfredsställande. HeleneYbrandt tror att en orsak till att ADADinte lyckats så bra just där beror på att detsaknas frågor som tar upp konsekvensernaav alkoholanvändning.– Det finns frågor som skulle kunna varamer avgränsade och jämförbara med frågorsom anses vara viktiga för diagnostiseringav ett missbruk till exempel i DSM systemet.I ADAD frågas hur ofta man drickermen inte om konsekvenserna av alkoholbruket,till exempel att man inte kan klaraskola och sociala kontakter och inte hellerom alkohol kombineras med andradroger, sa Helene Ybrandt.Studien visar att båda ungdomsgruppernaspenderar lika mycket pengar på alkohol,dricker lika många gånger i veckanoch att blackout är lika vanligt. Ungdomarnavill inte heller ha någon hjälp medalkohol.– Det är problem med de här frågorna.Att till exempel nämna fem nära vännersom använder alkohol är en uddlös frågaidag.Större delaktighetDäremot är tobak och snus vanligare blandLVU-ungdomarna och att börja röka ären välkänd inkörsport till alkohol.Inom området familj är de signifikantaskillnaderna små med tanke på att forskningenvisar på att vänner, familj, bakgrundoch relationer är viktiga riskfaktorerför att börja med alkohol och brottslighet.– Men det ända som skiljer de här gruppernaåt signifikant är att fler pappor haralkoholproblem i LVU-gruppen än inormalgruppen. Annars är det väldigtlite som skiljer grupperna åt, sa HeleneYbrandt, som tror att lite av det resultatetspeglas av att barn och ungdomar är oerhörtlojala med sin familj.– Man har bara sin familj och vill behålladen positiva bilden av sin familj. Barnenhar inte något att jämföra med. Det tartid innan man inser att kompisarna har detannorlunda i sina familjer.Sammanfattningsvis visar studien att ungdomarnai båda grupperna skattade betydligtmindre besvär och hjälpbehovän intervjuarna när det gäller sociala ochpsykosociala problem. Studien visar ävenatt har man problem inom ett område harman också problem inom de andra ochLVU-ungdomarna har mer problem inomalla ADAD´s problemområden.Ändring av ADADBåde Helene Ybrandt och åhörarna konstateraatt ADAD som instrument fungerarbra. Användarna märker en större delaktighethos ungdomarna som gärna villsvara på alla frågor. Instrumentet ger braindikationer på var man ska lägga störstfokus under behandlingen och en viktigaspekt är att ungdomarna själva får sägavad de tycker. Det är vanligt att omdömenaom dem kommer från andra som haruppfattningar och synpunkter.Både användarna på konferensen och HeleneYbrandt ansåg att testet är problembaseratoch att det med fördel kan tillkommafrågor som handlar om ungdomarnasresurser och vad de är bra på. Detta för attfå en helhetsbild av ungdomen.Helene Ybrandt presenterade slutligenett förslag till ändringar av ADAD för attutveckla instrumentet. De punkter hontog upp var: standardiserad allmänskala,en övre gräns för värden, uteslut ungdomarnasegna skattning i kompositvärdena,lägg till nya frågor som speglar dagensalkoholkonsumtion, validera problemskalan,inom psykisk hälsa kan ADAD merbetona externaliserade problem, ärftlighetoch sårbarhet bör finnas med, inom skolafokusera mer på skolk och misslyckadskolgång. Och slutligen att ta med det positivahos ungdomarna i frågeformuläret.tFakta – ADADADAD är ett utvärderings- och dokumentationssystemet.ADAD betyder Adolescent Drug AbuseDiagnosis och har utvecklats i USA avtvå forskare, Friedman och Utada. I samarbetemed dem har SiS FoU-enhetanpassat och vidareutvecklat ADAD tillsvenska förhållanden. Det kan användastill utvärdering, behandlingsplanering,screening och utredning av ungdomar.ADAD är uppbyggt på intervjuer medungdomarna vid inskrivning, utskrivningoch efter behandling. Ungdomarna fårgenom intervjun en möjlighet att påverkavården genom att ge sin egen bild avsin situation och tala om vad de vill hahjälp med. För institutionerna innebärADAD ett stöd vid behandlingsplaneringoch metodutveckling.ADAD består av frågor inom nio områden:fysisk hälsa, skola, fritid och vänner,familj, psykisk hälsa, kriminalitet,alkohol och tobak och narkotika.Fakta – StudierBörjesson, J., Armelius, B-Å., & Östgård-Ybrandt,H. (2007). The PsychometricProperties of the Swedish Versionof the Adolescent Drug AbuseDiagnosis (ADAD). Nordic Journal ofPsychiatry, 61(3), 225-232.Ybrandt, H., Börjesson, J., & Armelius,B-Å. (2007). The Adolescent DrugAbuse Diagnosis (ADAD) compositescores in Swedish normal and antisocialadolescents. Substance Use and Misuse.InPress.Ybrandt, H., & Börjesson, J. (2007).Concurrent validity of the ADAD psychologicalproblem area and the YSR andBDI scales.Ybrandt, H. (2007). Risky alcohol use,peer and family relationships, and legalinvolvement in adolescents with antisocialproblems. Manuscript submitted forpublication.Börjesson, J. (2005). Hur mår ungdomari åldern 15-17 år? Problem inom områdena;Fysisk hälsa, Familj, psykisk hälsa,Skola, Fritid/vänner, Brottslighet,Alkohol och narkotika en jämförelse mellannormalungdomar och ungdomarpåsärskilda ungdomshem baserad påenstrukturerad intervju, ADAD. Ej public-


ADADVad tar du med dig från den här konferensen?Katrin Arndt. Älgeredskollektivet och StenRolander, Hassela– Mycket nya sätt att se på ADAD ochvad vi kan använda det till. Man ska intestirra sig blind på instrumentet utan sebåde fördelar och nackdelar.– Olika metoder och vetskapen om närADAD är giltigt och inte. Ungdomarnaska svara på frågorna utifrån hur det varför 30 dagar sedan. Om de kom från enett annat hem så blir svaren inte rätt. Detär viktigt att träffas så att man får nya infallsvinklaroch att vi alla tänker likadantkring ADAD.Christina Lindroth, EADAD-utbildareKriminalvården– Dels fakta om själva instrumentet ochhistoriken bakom hur ADAD kom till.Jag tänker också på hur vi skall utläsa informationur all data vi samlar in genomADAD. En annan sak är riskhanteringoch frågeställning: när blir ett problemett problem? Vi har många klienter somhar en dålig relation till sin pappa. Vi gördet till ett problem men det kanske inteär ett problem för personen ifråga.Torbjörn Hägerström och Stefan Junler,Sesam ungdomscenter (öppenvårdsenhetinom socialtjänsten), Norrköping– Dels om senaste forskningen inomADAD och att jag kan fortsätta användaADAD. Sammanfattningsvis har ADADblivit tydligare på många punkter förmig.– Forskningen kring ADAD och AndersTengströms workshop där han presenteradeen modell för utredning i tresteg av ungdomarnas problem. Det handladeom att jobba med riskfaktorer ochutreda dem ordentligt.Thomas Pettersson, SiS, Höganstorp, avdelningFridegård– Forskningsrapporten, vad som sägs omADAD som instrument. Jag har fått enstörre inblick och ökad min kunskap omintervjuteknik.Tonårsgravida invandrarflickor! Under de senaste fyra åren har vi arbetat med ett tjugotal flickor där i bland svåratraumatiserade invandrarflickor och deras familjer. Vi utökar nu vår verksamhet till att också ta emot tonårsgravida som utsatts för hedersrelaterat våld ochmultiövergrepp. Inom vår verksamhet har vi förutom adekvat utbildning även den viktiga kulturkompetens som behövs för att uppnå de goda resultat som alltid ärvår yttersta strävan. Därför kan vi också erbjuda mycket goda referenser från tidigare placeringar.Skyddat boende förinvandrarflickor• Skydd• Hotbildsanalys• Terapeutiska ochpedagogiska insatser• Nätverkskarta• FamiljearbetePlacering av tonårsgravida• Vård och insatser under graviditetoch efter förlossning• Kombination mellan tonårslivoch ett liv som en ung mamma• Handledning av leg psykolog ochpsykoterapeut med särskild kompetensNYHET!Förebyggande familjearbetehemma hos familjen• Utvärdering /uppföljning• Kartläggning• Förslag på insatser• Förslag på insatserAlfa & Omega Vision Integration AB • tel. 0734-44 89 04Verksamheten har varit under utvärdering av en fil. Dr. i socialt arbete verksam vid Lunds Universitet60www.sjukvardsinformation.com


KortnyheterFörslag på ny vårdform inom psykiatriRegeringen föreslog i mittenav januari i en lagrådsremissatt det införs en ny vårdforminom den psykiatriska tvångsvården- öppen psykiatrisktvångsvård.Syftet är att underlätta vårdenför personer med psykiskstörning som inte kan skrivasut från tvångsvård, men sominte heller behöver vara intagnavid en sjukvårdinrättning.– I brist på bra alternativinom öppenvården vårdasidag många patientermed psykiska problem inomslutenvården alldeles för länge.Målet med den nya lagenär att de som har en förmågaatt komma ut i öppna samhälletockså får en möjlighet attgöra det, men med tydliga restriktioner,säger socialministerGöran Hägglund.Vården ska gälla personersom idag vårdas inom antingensluten psykiatrisk vårdeller sluten rättspsykiatriskvård och som med den nya lagenkan skrivas ut, men åläggasatt följa en föreskrivenvårdplan.Den nya lagen kommer inteatt innebära några förändringari förutsättningarna för intagningi psykiatrisk tvångsvårdeller rättspsykiatriskvård. Tvångsvården kommersåledes även i framtiden att inledaspå sjukvårdsinrättning.Den nya vårdformen ersätterdäremot möjligheten att geen patient permission för enlängre period. Permission skaendast få lämnas för ett vissttillfälle eller vissa återkommandetillfällen.Regeringen föreslår ocksåen ändring i sekretesslagensom innebär att uppgifter omenskild som vårdas enligt LPTeller LRV ska kunna lämnas,utan hinder av sekretess, mellanmyndigheter inom hälso-och sjukvården och socialtjänsten,om det behövsför att den enskilde ska fånödvändig vård, behandlingeller annat stöd.Sammanlagt får kommunerna525 miljoner kronor föratt förbereda och utveckla arbetetmed den nya vårdformen,som föreslås börja gällafrån den första september2008.Nya jämförelser inom äldreomsorgSocialstyrelsen har i en rapporttill regeringen presenteratde första öppna jämförelsernaav kvalitet inomäldreomsorgen.Jämförelserna görs med ett30-tal nyckeltal inom tiokvalitetsområden. Det somredovisas är till exempel personalenskompetens, stöd tillnärstående, boendestandard iäldreboende och ej verkställdabiståndsbeslut. Kommunernahar delats in i nio grupperutifrån storlek och socialstruktur.Några resultat från rapporten:Mindre än var tredjebrukare har vairt delaktigai att utforma en plan för genomförandeav hjälpen inomhemtjänst, kortidsboendeeller dagverksamhet.Sex av tio som bor i äldreboendehar nattfasta som ärlängre än 11 timmar. Det betyderatt allt för lång tid gårmellan sista målet på kvällenoch första dagen därpå.Drygt två av tre i omvårdnadspersonalenhar yrkesutbildning.Andelen är nästan80 procent i äldreboende. Detär högre andelar än tidigarestudier visat.Utvecklingen och arbetetmed öppna jämförelserfortsätter under 2008. Underförsta halvåret i år kommerSocialstyrelsens Äldreguideatt lanseras på webben. Dåblir det möjligt att jämförakvalitet mellan enskilda äldreboenden,kommuner ochstadsdelar i storstäderna.Nytt äldrevårdsprogarm i SkövdeÄldres hälsa och omvårdnad,heter det nya magisterprogrammetpå ett år som startartill hösten 2009 vid högskolani Skövde.– God tillgång till yrkeskompetentpersonal är enförutsättning för god kvaliteti vården och omsorgen omäldre, säger Ulla HellströmMuhli, universitetlektor ivårdpedagogik vid högskolani Skövde.Tidigare har det endast varitsjuksköterskor som varit behörigaatt söka omvårdnadsämnetpå magisternivå. Mennu satsar högskolan i Skövdepå att göra intaget till programmetså brett som möjligt.Förutom sjuksköterskor kanäven andra yrkesgrupper somjobbar med vård och omsorgsöka till programmet.Vad som krävs är en kandidatexamentill exempel inomvård eller motsvarande exameninom social omsorg/arbete,arbetsterapi, folkhälsaoch medicin. Utbildningenkommer enligt Ulla HellströmMuhli passa olika cheferoch utvecklare inom vården.Äldreboenden rustasMicasa fastigheter äger ochförvaltar stora delar av Stockholmsstads omsorgsfastigheter.Styrelsen har beslutatatt 128 miljoner kronor skagå till upprustning av stadensservicehus och äldreboendenunder 2008. Micasa satsar påökad tillgänglighet runt fastigheternaså att de äldre skafå större möjligheter till utevistelse.Kundval inomfamiljerådgivningenEtt fritt val av familjerådgivareinförs i Huddinge. Kommunfullmäktigebeslutade idecember att öka upp möjlighetenför fler än kommunenatt ge råd och stöd till familjer ibehov av samtal. En upphandlingför kundval i familjerådgivningenska genomföras. Enfamiljerådgivningspeng kommeratt införas.Ombud för högrekvalitet i KarlstadPå vård- och omsorgsförvaltningens14 äldreboendenför äldre har man börjatjobba än mer aktivt medgod kvalitet inom omsorgen.Ett kvalitetsombud har utsettsi varje vårdgrupp. En gångi månaden ska vårdboendets4-6 kvalitetsombud träffasoch tillsammans med chefendiskutera hur en bra vårdska bli ännu bättre. De återkommandehållpunkterna påmötena är: värdegrunder, bemötandefrågor,avvikelser,dokumentation, utvecklingoch verksamhetens nuläge.Kvalitetscertifieringinom äldreomsorgenSom första kommun i landethar Uppsala fått sin verksamhetinom äldreomsorgenkvalitetscertifierad. Verksamhetenhar granskats av enoberoene instans och certifikatetgäller i tre år.- De har kontrollerat att vi leverupp till våra kvalitetsmåloch instruktioner för hurverksamheten ska bedrivas.Det gäller bland annat läkemedelshantering,dokumentationoch kompetensutveckling,säger Gunilla Rosqvist,koncept- och kvalitetschef föräldreomsorgen. (källa: UNT)www.sjukvardsinformation.com 61


Kalendarium 2008Samverkan-varför och förvems skull.Stockholm 18 februariArrangör: Skyddsvärnet ochABF i Stockholm.Psykisk hälsa - enmötesplats för ett mervälmående och lönsammareSverigeStockholm 19-20 februariArrangör: Nidab networking.Internationella BrottsofferdagenStockholm 22 februariArrangör: Brottsoffermyndigheten.LösningsfokuseradgrundutbildningBergsjö 26-27 februariArrangör: Älgeredskollektivet.Bo för att leva - remisskonferensStockholm 26-27 februariArrangör: Sveriges Kommuneroch Landsting.Careexpo 08 ÖresundMalmö 27-28 februariArrangör: HjälpmedelsteknikSyd.Kunskapsutveckling i Individ-och FamiljeomsorgenMalmö 4 mars Stockholm 8 aprilArrangör: Sveriges Kommuneroch Landsting.Socialtjänsten i fokusStockholm 6 marsArrangör: Skyddsvärnet ochABF i Stockholm.D som i demokrati ochdialog.Stockholm 11 marsArrangör: Forum för frivilligtarbete.Kunskapsutveckling i Individ-och FamiljeomsorgenMalmö 4 mars Arrangör:Sveriges Kommuner ochLandsting.Konferensen Gemensamtfackspråk för vård ochomsorg i morgondagensinformationssystem.Lund 9-10 aprilArrangör: SDSD (SammenhaengendeDigital Sundhedi Danmark), Universitetssjukhueti Lund, SKL, Socialstyrelsen.Frivården - den rödatråden i kriminalvårdenStockholm 15 aprilArrangör: Skyddsvärnet.SocionomdagarnaStockholm 15-16 aprilArrangör: AkademikerförbundetSSR. Organisatör:ibceuroforum.Socialtjänstformum–ettmöte mellan forskningoch socialtjänst. Våld ivälfärdsland.Göteborg 22-23 aprilArrangör: Forskningsrådetför arbetsliv och socialvetenskap.International Forum onQuality and Safety inHealth care.Paris, Frankrike 23-25 aprilArrangör: Institute forHealthcare Improvement ochBMJ Group.Nordic Casemix Conference- Gemensammabeskrivningssystem i nordisksjukvårdStockholm 8-9 majArrangör: Socialstyrelsen isamarbete med de nordiskaländerna.PsykiatridagarnaStockholm 13-14 majArrangör: IQPC (InternationalQuality & ProductivityCenter).NPSF Annual PatientSafety CongressNashville, USA 15-16 majArrangör: National PatientSafety Foundation.The Stockholm criminologysymposium.Stockholm 16-18 juniArrangör: Brottsförebygganderådet.YSS 10:e Svenska Kongressi Psykosocialt förändringsarbete.Borås 22-23 augustiArrangör: YrkesförbundetSveriges Socialarbetare.4:e nationella konferensenom patientsäkerhetStockholm 11-12 septemberArrangör: Sveriges Kommuneroch Landsting,Landstingens ÖmsesidigaFörsäkringsbolag och Socialstyrelsen.Barnet og Rusen 2008,Missbruks/Beroendeproblematikhos gravidaoch föräldrar med barnupp till 18 år.Sandefjord, Norge 24-26 september.Arrangör: Borgestadklinikeni Norge i samarbete medSundhetsstyrelsen i Danmarkoch Socialstyrelsen.Handikapp i tidenStockholm 30 september-1 oktoberArrangör: Sveriges Kommuneroch Landsting.YSS kongress1-3 oktoberArrangör: Sveriges Socialchefer.Kvalitetsregisterkonferensen2008Umeå 7-8 oktoberArrangör: Sveriges Kommuneroch Landsting.Konferens kring LSSHalmstad 16-17 aprilArrangör: Sveriges Kommuneroch Landsting.Äldreriksdagen, Tro ochvetande, myter och sanning,nytta eller nöje.Stockholm 17-18 aprilArrangör: Sveriges Kommuneroch Landsting.Nästa nummer avSkandinaviskSjukvårdsinformationKOmmer den 25 MARSwww.sjukvardsinformation.com62www.sjukvardsinformation.com


Röste UngdomshemRöste Ungdomshem, Bollnäs0278-202 99 • rostehvb@tele2.sewww.rosteungdomshem.seSKOL- OCH BEHANDLINGSHEMkvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2000Letar du efter en behandlingsverksamhet med grundskola?Sociala problem och/eller relationssvårigheter. Neuropsykiatriska funktionshinder såsomADHD, Asperger m.m. Läs- och skrivsvårigheter, dyslexi är vanliga problemområden.På Sundsgården läser alla elever alla ämnen i enlighet med grundskolans läroplan, LPO94.Hela landet är upptagningsområde till våra 25 platser för pojkar i grundskolans årskurs 4-9.Läs- och skrivstudio med individuell stödundervisning. Behandlingspersonalen och lärarnaarbetar aktivt med genomförandeplaner och IUP. Den sociala kompetensen tränas genomvardagliga sysslor och fritidsaktiviteter med hög grad av struktur och gränssättning.Från och med våren 2007 erbjuder vi ART-grupper för eleverna och Föräldrakraft för attutöka familjearbetet. Helårsöppet finns att tillgå för elever med utökat vårdbehov.Ett litet behandlingshemmed familjekaraktär!Vi tar emot flickor i 13-18 års ålder med drogproblem,sociala problem och psykiska problemVill du veta mer så hör av dig till:Verksamhetschef Hans Nilsson eller Behandlingsansvarig Leif Öberg Tfn: 08-560 428 20 / 08-560 430 93E-post: sundsgarden@fralsningsarmen.seHemsida: www.fralsningsarmen.se/sundsgardenFlexibel rehabilitering för människormed multiproblematik – drygten timme från StockholmStatensinstitutionsstyrelse SiSEkebylunds BehandlingshemFör kvinnor med missbruksproblemMålgruppKvinnor i alla åldrar med alkohol- och/ellerblandmissbruk. Vi tar även emot kvinnor mednarkotikamissbruk. Även kvinnor med psykiatrisksidoproblematik ingår i vår målgrupp.Vård enligt både LVM och SoL.Här finns viTre mil från Stockholm, nära Arlanda. Goda förbindelser via flyg eller tåg.www.docare.seEkebylunds Behandlingshem tar vara på kvinnors speciella behov,på kvinnors villkor, med omtanke, respekt och varsamhet!• Kvinnoprogram• Individuell behandling• Återfallsprevention• Motiverande intervju• Utredning• OmvårdnadEkebylundsB E H A N D L I N G S H E MSkånela, 195 96 RoserbergTel 08-594 306 00, Fax 08-594 306 29Vårdkedjan som håller i längden - med hög barnpsykiatrisk specialistkompetens.För barn och ungdomar mellan 9—21 år med tidiga känslomässiga störningar.Sisyphos vårdkedja har 5 behandlingsenheter med sammanlagt 41 vårdplatser.Kontakt: telefon 0243-71 77 30www.sisyphos.sewww.sjukvardsinformation.com 63


POSTTIDNING BAvsändare: Skandinavisk Sjukvårdsinformation/Marknadsdata ABBox 79, 827 22 LJUSDAL

More magazines by this user
Similar magazines