13.07.2015 Views

AB - Kumla kommun

AB - Kumla kommun

AB - Kumla kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Kumla</strong> bibliotekGoda tider eller••••Av <strong>kommun</strong>alrådet Sven-Ove Cederstrand?Öppettider:HUVUDBIBLIOTEKFolkets hus, Skolvägen 12. <strong>Kumla</strong>lel88 190Månd-fred 12-20lörd 11-14, sönd 16-18FilialerHÄLL<strong>AB</strong>ROTTETTallängens skola, lel 724 13Tisd 10-14onsd ochtorsd 10-14,17-19KUML.<strong>AB</strong>Y<strong>Kumla</strong>by Centrum, Högstadieskolan,KorstagaIan, lal86 198Månd 10-17, tisd 17-19onsd 10-19, torsd 10-17BIBL.IOTEKEN HALLER STÄNGTlörd 31 oktober (Alla Helgons dag) och sood 1 november 1987.Fred 30 oktober öppet 12-17.SkoindustrimuseetSveavägen 19, <strong>Kumla</strong>, har öppel dagligen mellan klockan13.00 och 16.30.För gruppbesök var god ring 019-884 93.FRI ENTRE!KUMLANInformationsblad lör <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>Ansvarig utgivare:Kommunalrådet Sven-Ove CederstrandRedaktion:Kommundirektör Thage ArvidssonAssistent Slgbrit HägghultPostadress:Box 17,69201 KUMLA2<strong>AB</strong>YTORPPosthuset lel 732 41Tisd 17-20hd 10-13SANNAHEDCentrumhuset, tel 786 30Månd 17-19tisd och fred 10-13Besöksadress:Stadshuset, <strong>Kumla</strong> torgTelefon:019/88100 (växel)Nästa nr utkommerbörjan lebruari 1988Ibland kan man verkligen fråga vadsom gäller. Befinner vi oss i en ekonomiskhögkonjunktur eller gör vi inte?Om vi ser de ekonomiska villkoren i<strong>kommun</strong>alt perspektiv kan vi konstatera,att vi under senare år tvingats tillhårda åtstramningar. Detta har hiuillskunnat ske genom rationaliseringar,ökad effektivitet, omstruktureringarm m. Ser vi ytterligare några år framåtter sig tyvärr inte den ekonomiska bildenljusare för <strong>kommun</strong>erna. Varförinte? Har vi inte en ekonomisk högkonjunktursom borde komma även<strong>kommun</strong>erna till godo?Förvisso har vi haft och har kanskefortfarande en ekonomisk högkonjunktur.Penningflödet till <strong>kommun</strong>ernaökar i form av skatter genom höjdalöner. Antalet sysselsatta skattepliktigaökar också.Enligt regering och riksdag har dockden <strong>kommun</strong>ala verksamheten tidigarefått expandera för snabbt - snabbareän industrin - vilket bland annat leHtill ökad inflation. Genom att statennu drar in på bidragen till <strong>kommun</strong>ernainom en rad områden, vill man sänkaden <strong>kommun</strong>ala utvecklingstakten.Därför upplever landets <strong>kommun</strong>erinte någon högkonjunktur. Kanske inteheller någon direkt lågkonjunktur,men den ekonomiska åtstramningenfrän statens sida märks tydligt.För <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>s del har vi nufastställt budget för år 1988. Den innebären fortsatt ekonomisk försiktighet.Krav på omstrukturering och omför-delning sker fortlöpande. I första handgenom det så kallade Effekt 89-programmet,enligt vilket <strong>kommun</strong>ensförvaltningar ålagts att spara 7,5 miljonerkronor beräknat utifrån 1987 årsverksamhet att genomföras fram till år1989. Det ekonomiska utrymme somdärigenom skapas skall i första handanvändas till områden som nu prioriterasi 1988 års budget, nämligen barnochäldreomsorgen samt ett markeratstöd till ungdomsverksamheten,En fortsatt utbyggnad av barnomsorgenär på god väg liksom den fortsattautbyggnaden av äldreomsorgen i formav serviceboende för äldre, hemtjänstm m. Ett orosmoment för dessa salsningarär att det inom såväl barnomsorgensom äldreomsorgen kommeratt saknas utbildad personal.Om det är goda tider eller inte kanman verkligen fråga sig när det gällerett av <strong>Kumla</strong>s mer traditionsrika företag,som nu hotas av nedläggning. Detär som alla vet, efter den stora uppmärksamhethändelsen ägnats i massmedia,det av Swedish Match ägda Rinaldo& Johansson <strong>AB</strong>.Vad är då så egendomligt med dennaavveckling? Jo, det är just de goda tiderna.Trots den kraftiga lönsamhetsutvecklingsom ägt rum inom svensktnäringsliv under de senaste åren harinte Rinaldo & Johansson <strong>AB</strong> riktigthängt med. Företaget går inte med förlustmen har inte den avkastning sommoderbolaget kräver. Med den avkastningsom företaget i <strong>Kumla</strong> ger, såkan man hellre ha pengarna på ban-3


ken resonerar man inom koncernledmngen.Turerna kring Rinaldo & Johansson<strong>AB</strong>:s nedläggning har varit många ochi flera fall cyniska gentemot personalenoch. vill jag också påstå. mot denlokala företagsledningen i <strong>Kumla</strong>.Den totala avsaknaden av informationfrån Åkerlund & Rausing <strong>AB</strong> ärbara ett exempel på den nonchalanssom visats i samband med de mångaturerna kring Rinaldo & Johansson<strong>AB</strong>. Sannolikt är det också så att i godatider tillgriper vissa storföretagstrukturrationaliseringar även inom deegna leden för att begränsa utbudet avtjänster på marknaden. Åkerlund &Rausing <strong>AB</strong> hävdar att den produktionsom sker via Rinaldo & Johansson<strong>AB</strong> i <strong>Kumla</strong> är för enkel, det villsäga den har inte tillräckligt högt förädlingsvärde.Eller uttryckt med andraord. man tjänar inte tillräckligtmycket pengar på det som producerasi <strong>Kumla</strong>.Hoppet att Åkerlund & R.msing <strong>AB</strong>eller moderkonccrnen Swedish Match<strong>AB</strong> skall ändra sitt beslut angåendeRinaldo & Johansson <strong>AB</strong> är i dagslägettyvärr litet. Därför kommer sannolikt160 anställda vid Rinaldo & Johansson<strong>AB</strong> i <strong>Kumla</strong> att offras för prestige.strategi och strukturomvandlingari dessa goda tider. Ytterligare30 till 40 arbetstillfällen berörs direktaven nedläggning.Ändå ska vi ime slUla att hoppas.Kanske finns det en möjlighet att företagetfår leva vidare och att personalenfår bevisa att det verkligen finnsvilja och ekonomi i Rinaldo & Johansson<strong>AB</strong>.Genom de många och nära kontaktersom skapats i samband med de senastemånadernas förhandlingar kring Rinaldo& Johansson <strong>AB</strong> har jag närmarefått lära känna ett flertal anställdavid företaget. anställda som med engagemang,sakkunskap och mänskligvärme inför sina arbetskamrater gjortett enormt arbete för au bevisa för företagsledningenm fl det orättmätiga iatt lägga ncd verksamheten i <strong>Kumla</strong>.Det arbete som denna kärntrupp harutfört under dessa månader är ur fleraaspekter beundransvärt. Som exempelkan nämnas det faktum, att de medhjälp aven löntagarkonsult fått tafram alla uppgifter om företagets tillståndoch framtida möjligheter. Dethar i nuvarande läge inte funnits någonvilja eller något engagemang frånföretagsledningens sida att ställa upppå de anställda i <strong>Kumla</strong> för att hittalösningar för att möjliggöra en fortsattdrift. Det arbete som utförts av personairepresentanterbygger givetvis påsamtligll anställdas fulla stöd och visaren atmosfär av enighet oeh gemenskapsom sannolikt inte är grundad endastunder hösten 1987. Den har säkertfunnits där under många år, då företagsledningenvar ordentligt lokalt förankrad_och då besluten fattades i<strong>Kumla</strong>.Goda tider eller inte kan man ocksåtänka i ett helt annat ärende. Det gällerdel aktuella fallet då Sjöbo <strong>kommun</strong>låter frågan om medmänsklighetoch fl)ktingars behov av trygghet bliförem I för folkomröstning.Möjligheten au ta emot flyktingarfrån länder med krig och umbärandetorde inte tära på den svenska välfärdenvare sig det avser landet i sin helheteller de enskilda <strong>kommun</strong>erna.Omsorg, omtanke och medmänsklighetfår inte bli en fråga som skall avgörasi val för eller emot. i förenkladeslogans på valaffischer, i debatter därytterligheterna skall utkristalliseras.Vad vi behöver och skall göra är, attvärna om det goda Sverige, om medmänsklighet- om de goda tiderna. OKommunens budget 1988A v ekOflOmiche[ROflflY SalomotlSsoflSkatter och avgifterGenom att hålla oförändrad skatt blir<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> även år 1988 länetslågskatte<strong>kommun</strong>. Till <strong>kommun</strong>en betalarvi som <strong>Kumla</strong>bor 15:60 kronorför varje taxerad hundralapp. Tilllandstinget betalar vi oförändrat 13:85kronor och till församlingarna 1:35kronor (Ekeby församling I:40 kronor).Den totala <strong>kommun</strong>alskattenblir därmed oförändrad. det vill säga30:80 kronor. I Ekeby blir totalbeloppet30:85 kronor med anledning avden fem öre högre kyrkoskatten.Ungefär hälften av <strong>kommun</strong>ens verksamhetfinansieras med skattemedel.Till en deJ verksamheter betalar statenbidrag. Kommunen tar också betaltför vissa tjänster. som barnomsorg,äldreomsorg, vatten och avlopp. sophämtningm m. För år 1988 är dessataxor oförändrade. Vatten- och avloppstaxanär dock föremål för enö\'ersyn.Kommunens ekonomiTrots att stalliga indragningar underde senaste åren drabbat hårt har <strong>kommun</strong>enäven för år 1988 en god ekonomiskställning.Kommunens tillgångar uppgår tilldrygt 430 miljoner kronor, vilkel innebärcirka 24000 kronor per invånare.Kommunens låneskuld är 149 miljonerkronor, vilket motsvarar cirka8400 kronor per <strong>kommun</strong>invånare.Resursernas fördelningUnder budgetåret 1988 finns det 348miljoner kronor alt använda till servi-ce för <strong>kommun</strong>ens invånare. Pengarnaär i budget fördelade på de olika verksamhetsgrenarnaenligt följande diagram.=mhet ",«'0:\\0; ,,,-31%Tekniskservice,,%~:;}0~~Kommun-Fritid okultur 6%ledning,,%Ovrigt,%Den största kostnadsposten underrubriken IItbHdningärgrundskoleverksamheten.I den sociala I'erksamhelell ingårbland annat kostnader för barnomsorg.äldreomsorg och bostadsbidragtill pensionärer.Den lekniska servicen omfauar väghållning,vatten och avlopp. sophämt·ning. skötsel av fastigheter m m.I fritid och kllflllr ingår skötsel av parkeroch idrottsanläggningar, fritidsgårdar,biblioteksverksamhet elc.Kommlmlednillg innefattar kostnaderför <strong>kommun</strong>fullmäktige. <strong>kommun</strong>styrelse.central administration.<strong>kommun</strong>ens industrifastigheter samtarbetsmarknadspoliliska åtgärder.1 posten övrigt ingår bland annatkostnader för miljö och hälsoskyddsamt räntekostnader för lån.4 5


Satsningar i 1988 års budgetsker bland annat inom följande verksamheter:• Utbyggnad av barnomsorgen medtre daghemsavdelningar en öppenförskola samt 15100 timmar i familjedaghem• Utökning av hemhjälpen med16300 timmar• Bostadsbidraget till pensionärer(kbt)ökar från och med den I januari1988• En särskild satsning görs i 1988 årsbudget inom ungdomsverksamheten,bland annat genom att medelställs till förfogande för byggandeav ridhall och ishall. Vidare anställsen socialsekreterare som ska arbetamed ungdomen ute på fältet. Särskildamedel finns också avsatta föratt stödja ungdomsverksamhetenunder 1988-lm. Hur dessa medelska användas är ännu ej bestämt.• Ny brandstation• Utbyggnad av dagvattenledningarför att bland annat motverka översvämningar.Under 1988 byggs ledningari Gartzvägen och Mossbanegatan• Förnyelse av området kring TorgetFlerirsbudget 1989-1990I samband med behandlingen av 1988års budget har även de två därpå föl-Från och med 11 november 1987sänder Radio Örebro i egen kanalpå 102,8 MHz•jande åren planerats. Enligt dennaplanering kommer <strong>kommun</strong>alskattenan vara oförändrad under perioden.De statliga bidragen till <strong>kommun</strong>enkommer även i fortsättningen att minska.Målsättningen oförändrad skattkan därför inte uppnås utan genomgripandeåtgärder. De <strong>kommun</strong>ala för~valtningarna måste därför spara sammanlagt7.5 miljoner kronor, ett sparförslagsom måste vara genomfön senastår 1989.Investeringarna under perioden1989-1990 hålls på en relativt måttlignivå. Av de största investeringarnakan nämnas byggandet av del av denså kallade östra förbifarten (1989),fortsatt förnyelse av centrumbilden,fonsatt utbyggnad av dagvattenledningar(Nygatan 1989), ombyggnad avFylsta skola (1989-1990).Som tidigare sagts görs stora satsningarpå utbyggnad av barnomsorgoch äldreomsorg. Barnomsorgenbyggs kontinuerligt ut så att det år1991 skall finnas platser att erbjuda åtal/a som vill ha sådana. Inom äldreom~sorgen sker satsningen framför allt påhemhjälp.Mer informationSjälvklart finns det fler investeringaroch satsningar i budgeten än de somredovisats här. Vill du veta mer ombudgeten kan du vända dig till ekonomikontoreteller biblioteket, så fårdu utförligare information. DLokala nyheter - och inte minst viktigt - servicemeddelanden om bland annalelavtlrott, vattenläckor, väglag etc återfinns nu i P4 - Radio Örebro, 102,8 MHzSkolan och dess målsättningarAv skoldirektör Bertil LindbergSkolstyrelsen i <strong>Kumla</strong> har sedan femår tillbaka kontinuerligt arbetat framarbetspl~ner/målsättning för skolansarbete. Aven om skolans verksamhetStyrs av lagar, förordningar och centralabestämmelser, så är det nödvändigtatt inom gällande ramar ta framvissa väsentliga mål.De av centrala myndigheter fastställdaintentionerna hittar vi framförallt iläroplanerna. Det är mycket som ärviktigt i skolarbetet, men en del sakerär mer grundläggande, viktigare ochväsentligare än andra. I vårt arbete in~om skolan är det nödvändigt att vi alladrar åt samma håll. Om vi gör det, kanvi uträtta mycket och utveckla skolanenligt den målsättning som har prioriterats.Den i det följande redovisade ar~betsplanenlmålsättningen har skolstyrelsenarbetat fram under våren 1987.Den innehåller skolstyrelsens mål ochprioriteringar samtidigt som den visarskolstyrelsens värderingar. Den utgörgrunden för skolstyrelsens beslut ochförvaltningens handlande.Direkt hämtat ur skolstyrelsens materialpresenterasArbetsplan och målsättningFyra år har gått sedan skolstyrelsenpresenterade sin arbetsplan. Arbetet iskolorna med lokala arbetsplaner harkommit igång i varierande omfattning.Vi i skolstyrelsen har åter arbetat tillsammansmed att förnya vår arbetsplankring de frågor som vi uppleversom de viktigaste. Som politiker hop~pas och tror vi, att Ni som arbetar iskolan har upplevt arbetsplanen somett dokument, som anger färdriktningeni arbetet tillsammans med eleverna,samt ett sätt att utvärdera gentemot demål som finns angivna i läroplanen.Vi vill från skolstyrelsens sida merprofilera oss och samtidigt ge exempelpå konkreta förslag, som vi vill satsapå.DEn skola för allaÖvergripande för all verksamhet skallvara att skolan är till för alla elever.Alla elever ska få stöd och uppmuntranatt utveckla sin förmåga och sinaintressen. DessU!om har skolan ettspeciellt ansvar att stödja och hjälpaelever som har svårigheter. Jämlikheti utbildningen betyder lika möjligheleroch lika rättigheter. Det betyderinte alt alla ska vara lika eller lära siglika mycket.7


Det är en självklarhet för skolstyrel·sen att alla elever får grundläggandebaskunskaper i alt lyssna, tala, läsa,skriva och räkna. Vi tror att elevernadå kommer all känna personlig tillfredsställelseatt kunna utvecklas somindivider samtidigt som de harförmågaatt fungera som medborgare i ett avmedmänsklighet präglat samhälle. Dekan då också påverka både de egnalivsbetingelserna och utvecklingen avsamhället.FortbildningEn stor uppgift som ligger framför ossär fortbildningen bland annat med anledningav den nya lärarutbildningen.Skolstyrelsen anser det därför vara avstörsta vikt aU ha nära kontakt medskolorna för att kunna få informationom fortbildningsbehovet. Fortsattasatsningar ska göras inom svenska ochbibliotekskunskap samt data. Yttområde som prioriteras är miljökunskap.LänlrlagLärarlagsarbete är betydelsefullt.bland annat för au kunna integreraolika ämnen, men även för skolornaspedagogiska utveckling. Ur läroplanensmål och riktlinjer vill vi särskiltframhålla den vikt man lägger vid kunskapsinhämtandetsom en aktivt ska·pande process, som måste utgå frånvarje elevs erfarenheter och spontanakunskapssökande. Detta ställer storakrav på lärarnas förmåga att individualiseraundervisningen och stimuleraelevens intresse. Det är skolstyrelsensövertygelse att personalcns möjligheteratt fullgöra sina arbetsuppgifterunderlättas och blir effektivare dåsamverkan sker i arbetslag.ElevdemokratiNär det gäller elevdemokrati anser vi•det viktigt att eleven lär sig förståelseoch solidaritet. Särskilt viktig är re·spcktcn och förståelsen för människorsolikheter. såsom språk och kulturmönster,ras och hudfärg, kön ochålder samt fysiska och mentala handikapp.Barn och ungdomar måste, idag merän någonsin, inse att alla människor,trots sina olikheter, har samma värdeoch att vi kan lära av varandra. I dettaarbete har läraren en central roll ge­Dom au fungera som modell för eleverna.SkolaDS arbetssätt skall vara sådantatt lärarens egna handlingar visarhur man fostras till god samhällsmedborgare.Om varje elev kan känna sittvärde och mötas med förståelse ochhänsyn så utvecklar eleven sammaegenskaper gentemot sina medmän ni·skor. För att kunna tillvarata sina rättigheteri en demokrati behövs kun·skap och praktisk tillämpning. Skolanutgör här det fÖrsta ledet i denna utbildning.Samverkan med föräldrarnaHemmet har del primära och huvudsakligaansvaret för elevernas fostranoch vård. Skolans verksamhel är - enliglMål och rikllinjer - att betraktasom ett stöd för hemmet och bör uppmuntraspå alla stadier. Det är av Slorbetydelse att tidigt kunna identifieraeventuella problem som elever haroch samtidigt skapa en nära kontaktmed föräldrarna, för att tillsammansmed dem planera de åtgärder som börsättas in. Man bör då utgå från de positivaresurser eleven har och inte frånde eventuellt negativa beleenden someleven visar. Här har den elevvårdandeorganisationen inom skolan enstort ansvar.Alt motverka våldDet är av största vikt att skolan motar·betar våld i alla former och vänder sigmot de kommersiella krafter sommarknadsför detta våld. Att man iklassen bearbetar och reder ut konfliktersom uppstår är betydelsefull inlärningför eleverna i kommande konfliktsituationerutanför skolan.Samverkan med förenings· ocharbetslivSamverkan med föreningar och organisationerav skilda slag ska ske. Slrävanbör vara att fÖreträdare med olikaåskådning själva medverkar i skolan,så att elevernas uppfattningar om tillexempel religion. politik och fackligafrågor baseras på en så allsidig inror-Hela Sverige skall levaEuroparådet har enats om att ullysaen kampanj för landsbygden underåren 1987 och 1988. Den svenska kampanjensbudskap är Hela Sverige skallleva. Under den parollen arbetar myndighets-Sverigeoch folkrörelse·Sveri·ge lillsammans.Kampanjens syfte är aU finna nyavägar att ta tillvara och utveckla landsbygdensresurser. Vi behöver en levandelandsbygd befolkad av männi·skor i alla åldrar. en landsbygd medlivskraftiga företag, bra service, godmiljö och kulturell mångfald. Den bä·rande iden har formulerats:- Naturen och våra bygder är basenför våra liv. De hotas av vårt sätt attleva. Alla är vi personligt ansvarigaför den utvecklingen. Men vi harockså möjlighet att slå in på en nykurs. Vi måste börja med oss själva.mation att eget ställningstagande möjliggörs.Sammanrattningsvismenar vi all undervisningen ska ulgåfrån den verklighet barnen/ungdomar·na lever i. Då får kunskaperna stor betydelseför del fortsana livet. Skolpliktinnebär inte enbart att eleven är skyldigatt vara i skolan vissa tider, utanäven att skolan är skyldig att sörja föratt varje barn varje dag av sin skoltidfår något, som honlhan upplever värdefulltoch som ger hennelhonom ökadeförutsättningar för ett rikloch meningsfulltliv!L~\ 0,.f#'Var och en av oss måste själv ta förstasteget au med fantasi och skaparförmågaforma nya ideer om en levandebygd och natur. Vi kan tillsammans ­folkrörelser. stat. <strong>kommun</strong>er och näringsliv- starta en rörelse som får helaSverige - <strong>Kumla</strong> inberäknat - att leva.Vad kommer alt hända i <strong>Kumla</strong>?I januari kommer studiccirklar - HelaSverige ska leva - att arrangeras avstudieförbunden i <strong>Kumla</strong>. Är du redannu intresserad så konlakta något avförbunden. Förhoppningsvis så kommerupptaktsmöten att anordnas påflera platser i <strong>kommun</strong>en. Initiativenfrån folkrörelscrna kommer att märkas.Kommunens kontaktman är planeringssekreterareBoo Kling. O9D


Sjukvård i hemmet - social hemtjänstEn utvärdering ett och ett halvt år efter startenAv avdelningschefJan AmoldssQIl och bilr föreståndare Ulla-Britt ÖbergVad som har vantir vad som kommer att vara, och vad som har hänt lir vad som kommeratt hända: intet nytt sker under solen. I'red 1:9Med utgång från 194Q-talct kan utvecklingeninom äldreomsorgspolitikenrapsodiskt beskrivas på följandesätt:•Ar 1946- Ge de äldre ekonomiskt oberoendegenom pension- Bygg bäure bostäder för de äldre- Hemvård istället rör ålderdomshem- Satsa på lämplig kronikervård- Gör fattighusct till ålderdomshem!inackorderingshemÅr 1970- Bygg servicehusJpensionarsholcll i­stället rör ålderdomshem- Satsa på hemmabocndc genom utbyggnadav hemtjänst. färdtjänst.fotvård etcÄr 1980- Minska institutionsplatserna- Samverka landsting - <strong>kommun</strong> förall öka möjlighctcrna för äldre altbo kvar i hcmmet- Se de äldre som resurser i bostadsområdet/närmiljönSverige betraklas idag som ett föregångslandi del övriga Europa. Denidealmodell som just nu diskuteras är:- Så få personer som möjligt (äldre,sjuka och handikappade) ska varaktigtbehöva bo på institution- Hemhjälp och hemsjukvård skasamverka igeografiska områden ochvara lillgängliga dygnet runt10- Dagcentraler iordningställs i bo·stadsområden- Murarna rivs mellan informell ochformell omsorgAv ovanstående kan vi se att dctfinns kontinuitet i tankegången från1940-talet och framåt. Ivar Lo·Johanssonreste runt på åldcrdomshemmenpå 1940-talet och propagerade sedanför hemvård istället för vård på ålderdomshem.På den vägen är vi fortfarande.Vad planeradesinför starten för ett och ett halvt år sedan?Landsting och <strong>kommun</strong> enadesdå om- an öka människors möjlighct att boi egen bostad genom all ge bättrestÖ


Det finns trygghetslarm installerathos 70 vårdtagare i <strong>kommun</strong>en. Dimiktssköterskafinns i aktiv tjänstdag- och kvällstid fram till klockan22.00. Efter klockan 22.00 finns delsjuksköterska på sjukhemmet. Honger råd och kan även i akuta situationeråka ut i hemmen. Från mitten avnovember är bemanningen två sjuksköterskorvarje natt.Tillfällig sjukhemsplatsFör att skapa Irygghet hos patienteroch anhöriga är det viktigt att möjlighetentill sjukhemsplats finns, om situationeni hemmet blir ohållbar. Därförfinns så kallade korttidsplatser inrättade,vilket innebär inläggning påsjukhemsavdelning två eller tre veckor.Antalet platser har varierat efterbehov. Just nu finns fem sådana platser.Orsakerna till inläggning på kornidsplatsär olika. Det kan vara fråga omen rehabilitering efter en vistelse påRSÖ. Det kan vara behov av att tränanedsatta funktioner eller det kan behövastillfällig avlastning för anhöriga.Korttidsplatserna används också förpatienter som regelbundel behöveråterkomma för träning och annanhjälp, så kallad växelvård.För- och nackdelarHemsjukvårdens organisation harmånga fördelar. Men vi som jobbar iden kan inte helt bortse från att detäven finns nackdelar.Alla sjuka, ensamma och äldre kaninte bo själva hemma. För allt förmånga innebär del all de får vara heltensamma stor del av dygnet, eftersompunktinsatserna fdln hemsjukvårdenendast är korta stunder. Hemsjukvårdenfungerar bäst om det finns någon


Fritid - idrott! Har vi råd?A v fritidsche{ Lage Sj6beTgPark- och fritidsförvaltningen har, liksomövriga förvaltningar i <strong>kommun</strong>en,kommit in i en ny situation. Den kraftigaexpansionen på 1960- och 1970­talen har brutits. Dagens läge ställerkrav på besparingar. En del verksamhetermåste helt läggas ner.Kärv realismDagens ekonomiska läge kommermed stor sannolikhet att vara bestående.Delta får inte resultera i likgiltighetoch uppgivenhet. Även om deekonomiska tillgångarna stramas åtbehöver inte utvecklingen inom fritidsscklornstangera. Det gäller attupptäcka och ta {iii vara de möjligheteroch resurser som finns.lshall- skrytb)'gge eller •..1 dagarna har beslut fatt~ls all by~aen efterlängtad och omdiskuterad IShall.En ishall som ingalunda blir någOt·'skrytbygge". Förutsättningarnaför ishallens tillkomst har bland annatvaril att ett par företag verksamma i<strong>kommun</strong>en bidragit på olika sätt. Vidarehar nyttjarna, det vill säga föreningsledareoch medlemmar, åtagit sigvissa kostnader i fonn av egna arbetsinsatser,materialanskaffning etc.Dolda miljardresurserResurser i form av ideellt arbete kanskekunde användas även för andra<strong>kommun</strong>ala byggprojekt. Låntagarepå bibliotekel kunde kanske ~ö~a liknandeinsatser för ett nytt bIbliotek."Eller är det bara på ideellt arbetandeföreningsledare man kan ställa sådanakrav? Enligt en gjord beräkning utförlandets föreningsledare arbete på sinfritid som i tid motsvarar cirka sex miljarderkronor. Otroliga resurser!<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> har tillgång till en delav dessa resurser. bland annat vid ettantal väl fungerande fritidsanläggningaLVissa förändringar kommer att skevid dessa anläggningar. Det är mycketmöjligt att tävlingsidrotten får finnasig i en förskjutning mot obekväma tiderför att få en maximalt utnyttjandeav lokalerna. På sina håll har fritidsochungdomsgårdarna överlevt sigsjälva. Det kan finnas anledning funderaöver att flytla ner verksamhetenpå kvartersnivå och till fälttjänst.Samverkan <strong>kommun</strong> - föreningarDet bör finnas förulsättningar för<strong>kommun</strong> och föreningar att samverkaför att åstadkomma ett ökat nyttjandeav sport- och idrottsanläggningar. Detbehövs långsiktig planering för att finnafungerande lösningar. Det är viktigtatt föreningars engagemang integör att redan befintliga arbetstillfällenför fast anställd personal försvinner.Föreningslivets medverkan bör utgöraett komplement till den ordinarieverksamheten. Egentligen handlar detom att lära sig la ansvar för egna och<strong>kommun</strong>ens anläggningar och för sinegen organisation. Det bör vara natu~ligtatt man ·'snyggar" upp efter sIgHagaby ridskolas anläggningar kompletteras sannolikt med ny ridhaJl under år 1988.och ställer iordning den lokal mannyttjat. Att man själv plockar framoch ställer tillbaka material och framförallt att man medverkar till att skadegörelsepå anläggningar och materialinte förekommer. Skadegörelser påanläggningar i <strong>Kumla</strong> kostade under1986 cirka 600IX) kronor. Kostnadersom med enkla och naturliga åtgärderborde kunna reduceras samtidigt somresurser frigörs för all räcka till ettbredare fritidsutbud.Rätt använda resurserFörmodligen kommer VI mle alt fåuppleva något nytt 1960-la1. Det betyderau det i framtiden kommer att bliallt viktigare att använda resursernapå rätt sätt. Det vill säga att resursernakommer dem till godo som behöverdem mest. Därför är det viktigt aUföra en dialog med föreningar ochorganisationer, en dialog som lederfram till all alla tar sin del av ansvaret.Är man till exempel beredd att prutapå sin åre(+funt-verksamhet? Ar manberedd att ge tjejidrotten ökat utrymme?Ställer man upp på idrottsskole­"d' l en. ? etc.Ibland finns känslan att varje föreningbara ser till sina egna intressen.Gemensamma frågor bör diskuterasöppet i försök all hitta lösningar somalla kan acceptera.Meningsfull fritidFritiden ökar - både den önskvärdaoch den icke önskvärda. Ekonomiskasatsningar på olika anläggningar är enav förutsättningarna för att ge fler av<strong>kommun</strong>ens invånare tillgång till meningsfullafritidsaktiviteter. O15


UPPSLAGET- ett par sidor för konsumentenDet händer inte alltför sällan att rescnärer,som köper en ospecificerad re·sa, klagar när de upptäcker vad de får(ör priset och kräver ett bättre alternativ.Har de lur kan detta ordnas motett prisriflägg, men det är ofta svårt altfå en ändring till stånd. På konsumentverketanser man att utbudet och kvalitetenpå de ospecificerade resornahar försämrats.Tidigare var ett köp aven ospecificeradresa mer som ett lotteri. Hademan tur hamnade man på ett bra hotell.Det berodde i första hand på tillgången.Idag är den möjlighetcn att"ha tur" obefintlig.Läs mera i Rdd och r6n nr 10 -1987·V4. ~ .... " ....t...'" ~..." ""...... ~r:.- "".. \Mbl.,.- c:l ..f U".-C, ... .,..~.... ~ bw.ut-(:...~Läs om mikrovågsugnens egenskaper;vad den är bra till, vad den är dåligpå, och inte minst viktigt vad den"kostar. Lyssna på vad andra har gjortför erfarenheter. Väg olika behov motvarandra.Om du bestämmer dig för att köpamikrovågsugn är det dags att söka digfram till vilken som passar just dig ochdina behov. Det handlar om storlek,om pris, om användningsområden, omantal personer i hushållet m m. Studeratestresultaten. KonsumeOlverkclhar testat 19 mikrovågsugnar som förekommerpå den svenska marknaden.Var kritisk och öppen.Vill du vela mer om mikrovågsugnar?- kontakta konsumentvägledningen<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>, tel 019­88 106.Ospecificerade resQr ­bäddat för besvikelserDen som vill få ut något mer aven utlandssemesterän att bara komma tillett resmål på billigaste sätt, ska intevälja "ospecificerad resa". Det somidag kallas ospecificerad inkvarteringinnebär tak över huvudet - och knapptdet.Resebyråerna brukar poängtera förresenärerna. att en ospecificerad resaerbjuder minimikrav ~ad gäller ~nkvartering.Detta kan ull exempel 10­nebära att ett gift par med gemensamtresehevis hamnar på olika hotell. Resebyråernabrukar därför rekommenderakunden att betala ett tillägg om75-100 kronor för att få en mer specificeradinkvartering i dubbelrum elleri lägenhet.16Att köpa mikrovågsugnFunderar du på att köpa mikrovågsugn?Tänk då efter vad du vill ha ut aven mikrovågsugn. Vill du- få maten på bordet jätteforl?- slippa matos?- spara energi?_ kunna laga mat utan fett?- få mindre disk?Vill du kunna vänna färdiglagad matsnabbt och lätt? Mat som du lagat iförväg - mal direkt ur frysen - m~t påcn tallrik ur kylskåpet - mat direktfrån affären. Vill du slippa allt planerandei förväg och ändå kunna få matenpå bordet ganska fort? .En mikrovågsugn kanske svarar Justpå dina behov. Men det kan ocksåhända att du konstaterar att du klarardig alldeles utmärkt utan en mikrovågsugn.Bostadsbidrag till pensionärerFrån och med den 1 januari 1988• höjs den övre hyresgränsen fÖf bosladsbidrag(kbl) till pensionärer trån14400 kronor/år till 19800 kronor/årtöf såvAI makar som ensamslåendepensionarllf.• Bosladsbidragel är. liksom tidigare, ilkomstprOval• För pensionår8f som redan har kblkommer anpassning till de nya reglernaan ske automatisk! genom försäk·ringskassans försorg. Observera! aneventuell hyresAndring mAsle meddelastilllörsakringskassan.• De nya reglerna imebär, att pensionärersom idag inte uppbär kbI, kanvara berAttigade till detta bidrag.• Information om kbI-reglema och uppgiftom man år berättigad tiM bostadsbidragges av fOrsakringskassan i <strong>Kumla</strong>.• För ytterliga... Information - konLIk·ta försäkringskassans pension.."­delning, tel 019-754 60.Konsumentrådgivning - en tillgångGör ett besök eller ring 019-88106!17


Varför blev dom skomakare? ­<strong>Kumla</strong>bygdens historia del VIIIKulturpristagare 1987A v Olle ErikssonMan påstår att i <strong>Kumla</strong> fanns det entid mer skomakare än folk. Talesättetbekräftas genom flera kulturella satsningari <strong>Kumla</strong> på senare är. Vi harSkomakarestugan i Sannahed, ett nyligenianspråktaget skoinctustrimuscum,och nu får vi en bok som till stordel handlar om skomakeri i alla dessformer.Fil lic Harald Rydberg, kulturgeografi Uppsala, har skrivit den åttonde delenav <strong>Kumla</strong>bygdens historia. Denhandlar i huvudsak om <strong>kommun</strong>ikationer-näringsliv-befolkning,under entid från mitten av 1800-talet fram tillvåra dagar.Bokverket omfattar cirka 480 sidor,och har ett 6O-tal tabeller, en mängdkartor och diagram samt många bilder.Den väntas vara klar före julhelgen.<strong>Kumla</strong>bygctens näringsliv var inte baraskor och skotillverkning. Här finnsockså en utförlig beskrivning av hurjordbruk och skogsbruk utvecklats.Hur handeln har växt från små lanthandlarute i några av byarna fram tilldagens Kvantum och Konsummarknad.Hur stenindustrin iHällabrottetvuxit och anpassat sina produkter tillden moderna byggmarknadens behov.Utöver detta får vi även en mängduppgifter om företag i skilda branscher,som funnits och som finns i bygdenidag. Mycket handlar ändå omskomakeri, både i <strong>Kumla</strong> och på andraplatser i världen.Varför skomakeriet kom att bli enhuvudsysselsättning i vår <strong>kommun</strong> belysesintressant i Rydbergs historieskildring.Någon ensam och direkt avgörandeförutsättning för detta fannsknappast från början. Men en serie avomständigheter kan urskiljas, vilkafillsammans gjorde att skoindustrinblev en huvudnäring.Upphovsmannen var som bekant denunge bondpojken Anders Andersson,född 1823 i Hörsta. Han hade gått iskomakarlära och kom på iden att görafärdiga skor istället för som tidigare,göra skor på beställning efter måttpå kundens fötter. Den springandepunkten - hur Anders Andersson kompå iden med färdiggjorda skor - får viinget svar på. Att det gick bra för AndersAndersson vet vi emellertid.Hans ide om partiskomakeri var riktigoch den kom vid rätt tidpunkt och pårätt plats. Anders hade kraft och förmågaatt driva och utveckla sin ide,iden som var fröet till skoindustrin i<strong>Kumla</strong>.Det första partiskomakeriet förändradesomkring sekelskiflet till fabriksdrift. Men det fanns hela liden bådestörre och mindre företag i skobranschenoch inom den förnödenhetsförsörjning,som behövdes kring skotillverkningen.Till detta fanns en försäljningssidasom i parti och detalj marknadsfördeskofabrikernas produkterute i landet. Allt detta och lite till ärutförligt beskrivet i den senaste delenav vår egen bygdebeskrivning - <strong>Kumla</strong>bygdenshistoria.OBjörn Svärdhar under cirka 20 är bedrivit forskningom väckelserörelsen i <strong>Kumla</strong>. Ettarbete som år 1970 resulterade i en Iicentiatsavhandlingom prästen ochväckelsemannen Axel Per Falk, samtår 1987 i en doktorsavhandling omväckelserörelsen i <strong>Kumla</strong> åren 1865­1905.<strong>Kumla</strong>s många och livskraftiga frikyrkorhar sina rötter i den religiösaväckelsen under 1800-talets senarede!. I Björn Svärds forskning står helatiden det lokala samhället - det villsäga <strong>Kumla</strong> - i förgrunden. Väckelserörelsenkan inte göras begriplig, menarSvärd, om den inte placeras in isitt sammanhang i det lokala samhälletoch analyseras med detta som utgångspunkt.Forskningsarbetet har koncentreratstill individerna och deras levnad i byoch samhälle. Svärd har i sin forskningsökt få fram så fullständiga uppgiftersom möjligt om samtliga personer somunder den aktuella tiden var anslutnatill någon frivillig förening eller var<strong>kommun</strong>alt eller kyrko<strong>kommun</strong>alt engagerade.Sammanlagt har 5700 levnadsödenstuderats. Av dessa harSvärd fått fram fullständiga uppgifterom närmare 4000 personer. Han harundersökt den sociala och ekonomiskastrukturen på bynivå. Antalet analyseradeförtroendeuppdrag är cirka40000. Med datorteknikens hjälp harBjörn Svärd kunnat bearbeta faktorersom ålder, kön, ekonomiska och socialaförhållanden etc.I sin doktorsavhandling bryter BjörnSvärd med flera av de vedertagna förklaringarnatill väckelsens framväxtoch utveckling. Speciellt utmärkandeför hans forskning är att han har studeratväckelsens människor utifrån inkomst,förmögenhet och samhälleligauppdrag. Svärds värdefulla forskningsinsatslevandegör väckelserörelsenoch ger den ett ansikte. Samtidigttillförs en inom andra områden väldokumenterad<strong>kommun</strong> ökade kunskaperom en för <strong>Kumla</strong>bygden viktigtidsperiod och företeelse.D1819


Park- och fritidskontoret informerarFöreningsledare! Kom ihågAnsökan om lokalt aktivitetsstöd senast 30 juni.KUMLAHALLENSporthallmÖppet måndag - fredag kl 06.45-22.15, lördagsöndagkl OS.15 ~ 15.45.Telefon: dnftledare 019-88178. vaklmlislare88179, kassa 88180, simhall 88181. maskmlSI88182SIMIIALLENBadtldefmåndag - torsdagtisdagonsdag, fredaglördagsöndagövrig tid disponeras av skolan07.(x)-08.15(fJ.00-08.1513.00-19.3013.00-19.3013.00-20.2009.00-15.3009.00-12.30OBS! Kassan Slänger 30 minuter före badtidensslul.ÖPPETTIDER I KUMLAHALLENUNDERJULOCHNYARJulaftonSlängtJuldagenstängtAnnandagjul09.00-12.30Nyårsafton09.00-12.30NyårsdagenTreltondapaflonTrettondagcnstängt09.00-12.30stangtELWUSSPÅRF.NBelysmngen I elljusspåren "ld Viaskogen ochDjupadalsparken lir plslagen frin mörkrets m·bron till kl 22.00. Under snöperioden kommerspåren an vara uppkörda för skidåkning. Vivädjar 1111 Er, som lIIte åker sirador: GÅ EJ ISPAREN."BYGGEr', ÅSBROSkidspår 2.5 och 5 km. Slugan hålles öppen lördagaroch söndagar kl 10.00-16.00. Beställningav slUgan på allnall lid kall göras på tel 019­60180.FRITIDS· OCH KVARTERSGÅRDARUnder jullovet kommer fritidsgårdarna all haredu~rat öppethållande. Se allslag om detta piresp gård.Vill Du fråga om gåtdsverksamheten. kan dukontakta fritidsgårdsföreståndare Ingemar Johanssontel. 019·88116. 88459.••Den vita delen i tresetsblanketten slOckas till ert distrikt· eller riksförbund, dengula delen skickas till park· och fritidskontorel. Bryt sammankomsterna efter15 maj. Sammankomster under juni får tas med vid nästa redovismng.Glöm inte ange rän postgironummer. Kontrollera an alla uppgifter år rätt ifyllda.PARK· OCH FRITIDSKONTORETFriskvårdVi hälsar dig välkommen 1Öl" konsultallon och rådgivning. På/fnskvårdscentraJen kan Ou träffa läkare och sköterska, kost·och hälSOfådgivare samiiå en kondibonstesl och individuellaråd för t ex rygg och nackbesvär, lobaksberoende m m.]Öppet onsdagar 17.00-21.00. Tidsbeställning och lörfråg-\,/' ningar lel 019-881 00 vx.Avgift 50 kronor. test 15 kronor.Kom med i någon av Iriskvårdscentralens gruppverksamheler.KUMLA FRISKVÅRDSCENTRALALLMÄNHETENSÅKTlDER PÅ ISBANA...." IIDROTTSPARKENTisdagarId 15.30-1630 med klubbaOnsdagar kl 15.30-16.30 ulan klubbaFredagarkl 15.30-16.30 med klubbaLördagarkl 09.00-10..30 utan klubbaSöndagkl 09.00-12.00 med klubbaU 'DER JULWVET 23112-611 GÄLLER FÖWANDE TIDER;23112 kl 09.00-16.00 (klI2.00-14.00 utan klubba)JulaftonstängtJuldagen kl 11.00-16.00Annand3gjuloch21/12 stangt p ga ungclomstumering i ishockey28112-3


Gruppkorsband<strong>Kumla</strong>ns läsare tillönskasKUMLA KOMMUNKUMLA- 60 fackhandlareger service och omtankeI julhandel och året runt-Inköp!Julklappstips!På bokhandelsdisken i <strong>Kumla</strong> och Hallsberg<strong>Kumla</strong>bygdens historia del VIIIKumJabygdens <strong>kommun</strong>ikationer, näringsliv och befolkning med tyngdpunktpå skomakeriets framväxt och utveckling till skoindustri i <strong>Kumla</strong>.I <strong>Kumla</strong> fjnns böckerna hos <strong>Kumla</strong> bokhandel, Torget och i Hallsberg hosStigs bokhandel, Östra Storgatan 3.Köp! Läs! Lär känna <strong>Kumla</strong>bygden!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!