AB - Kumla kommun

ken resonerar man inom koncernledmngen.Turerna kring Rinaldo & JohanssonAB:s nedläggning har varit många ochi flera fall cyniska gentemot personalenoch. vill jag också påstå. mot denlokala företagsledningen i Kumla.Den totala avsaknaden av informationfrån Åkerlund & Rausing AB ärbara ett exempel på den nonchalanssom visats i samband med de mångaturerna kring Rinaldo & JohanssonAB. Sannolikt är det också så att i godatider tillgriper vissa storföretagstrukturrationaliseringar även inom deegna leden för att begränsa utbudet avtjänster på marknaden. Åkerlund &Rausing AB hävdar att den produktionsom sker via Rinaldo & JohanssonAB i Kumla är för enkel, det villsäga den har inte tillräckligt högt förädlingsvärde.Eller uttryckt med andraord. man tjänar inte tillräckligtmycket pengar på det som producerasi Kumla.Hoppet att Åkerlund & R.msing ABeller moderkonccrnen Swedish MatchAB skall ändra sitt beslut angåendeRinaldo & Johansson AB är i dagslägettyvärr litet. Därför kommer sannolikt160 anställda vid Rinaldo & JohanssonAB i Kumla att offras för prestige.strategi och strukturomvandlingari dessa goda tider. Ytterligare30 till 40 arbetstillfällen berörs direktaven nedläggning.Ändå ska vi ime slUla att hoppas.Kanske finns det en möjlighet att företagetfår leva vidare och att personalenfår bevisa att det verkligen finnsvilja och ekonomi i Rinaldo & JohanssonAB.Genom de många och nära kontaktersom skapats i samband med de senastemånadernas förhandlingar kring Rinaldo& Johansson AB har jag närmarefått lära känna ett flertal anställdavid företaget. anställda som med engagemang,sakkunskap och mänskligvärme inför sina arbetskamrater gjortett enormt arbete för au bevisa för företagsledningenm fl det orättmätiga iatt lägga ncd verksamheten i Kumla.Det arbete som denna kärntrupp harutfört under dessa månader är ur fleraaspekter beundransvärt. Som exempelkan nämnas det faktum, att de medhjälp aven löntagarkonsult fått tafram alla uppgifter om företagets tillståndoch framtida möjligheter. Dethar i nuvarande läge inte funnits någonvilja eller något engagemang frånföretagsledningens sida att ställa upppå de anställda i Kumla för att hittalösningar för att möjliggöra en fortsattdrift. Det arbete som utförts av personairepresentanterbygger givetvis påsamtligll anställdas fulla stöd och visaren atmosfär av enighet oeh gemenskapsom sannolikt inte är grundad endastunder hösten 1987. Den har säkertfunnits där under många år, då företagsledningenvar ordentligt lokalt förankrad_och då besluten fattades iKumla.Goda tider eller inte kan man ocksåtänka i ett helt annat ärende. Det gällerdel aktuella fallet då Sjöbo kommunlåter frågan om medmänsklighetoch fl)ktingars behov av trygghet bliförem I för folkomröstning.Möjligheten au ta emot flyktingarfrån länder med krig och umbärandetorde inte tära på den svenska välfärdenvare sig det avser landet i sin helheteller de enskilda kommunerna.Omsorg, omtanke och medmänsklighetfår inte bli en fråga som skall avgörasi val för eller emot. i förenkladeslogans på valaffischer, i debatter därytterligheterna skall utkristalliseras.Vad vi behöver och skall göra är, attvärna om det goda Sverige, om medmänsklighet- om de goda tiderna. OKommunens budget 1988A v ekOflOmiche[ROflflY SalomotlSsoflSkatter och avgifterGenom att hålla oförändrad skatt blirKumla kommun även år 1988 länetslågskattekommun. Till kommunen betalarvi som Kumlabor 15:60 kronorför varje taxerad hundralapp. Tilllandstinget betalar vi oförändrat 13:85kronor och till församlingarna 1:35kronor (Ekeby församling I:40 kronor).Den totala kommunalskattenblir därmed oförändrad. det vill säga30:80 kronor. I Ekeby blir totalbeloppet30:85 kronor med anledning avden fem öre högre kyrkoskatten.Ungefär hälften av kommunens verksamhetfinansieras med skattemedel.Till en deJ verksamheter betalar statenbidrag. Kommunen tar också betaltför vissa tjänster. som barnomsorg,äldreomsorg, vatten och avlopp. sophämtningm m. För år 1988 är dessataxor oförändrade. Vatten- och avloppstaxanär dock föremål för enö\'ersyn.Kommunens ekonomiTrots att stalliga indragningar underde senaste åren drabbat hårt har kommunenäven för år 1988 en god ekonomiskställning.Kommunens tillgångar uppgår tilldrygt 430 miljoner kronor, vilkel innebärcirka 24000 kronor per invånare.Kommunens låneskuld är 149 miljonerkronor, vilket motsvarar cirka8400 kronor per kommuninvånare.Resursernas fördelningUnder budgetåret 1988 finns det 348miljoner kronor alt använda till servi-ce för kommunens invånare. Pengarnaär i budget fördelade på de olika verksamhetsgrenarnaenligt följande diagram.=mhet ",«'0:\\0; ,,,-31%Tekniskservice,,%~:;}0~~Kommun-Fritid okultur 6%ledning,,%Ovrigt,%Den största kostnadsposten underrubriken IItbHdningärgrundskoleverksamheten.I den sociala I'erksamhelell ingårbland annat kostnader för barnomsorg.äldreomsorg och bostadsbidragtill pensionärer.Den lekniska servicen omfauar väghållning,vatten och avlopp. sophämt·ning. skötsel av fastigheter m m.I fritid och kllflllr ingår skötsel av parkeroch idrottsanläggningar, fritidsgårdar,biblioteksverksamhet elc.Kommlmlednillg innefattar kostnaderför kommunfullmäktige. kommunstyrelse.central administration.kommunens industrifastigheter samtarbetsmarknadspoliliska åtgärder.1 posten övrigt ingår bland annatkostnader för miljö och hälsoskyddsamt räntekostnader för lån.4 5