13.07.2015 Views

Årsredovisning+2014

Årsredovisning+2014

Årsredovisning+2014

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Foto: Tomislav StjepicMänniskor flyr undan krig och våldVi kan blicka tillbaka på ett år då fler människor än någonsinhar tvingats på flykt undan våld och förföljelse i världen.Orsaken är bland annat krig och oro i Mellanöstern, Afrikaoch andra länder. I Syrien har flyktingkatastrofen vuxitytterligare i omfattning. Över tre miljoner människor harnu lämnat det krigsdrabbade landet.De allra flesta som flyr från sitt land stannar i konflikternasnärområden men en liten andel lyckas ta sig till vårdel av världen. Sverige hör till de länder i Europa som taremot flest asylsökande. Under 2014 sökte sig 650 000människor till EU i hopp om skydd undan krig och förföljelse.Av dem kom ungefär 81 000 personer till vårtland. Det var en kraftig ökning i förhållande till föregåendeår och fler än vi har sett sedan 90-talets början. Ochdrygt 32 000 asylsökande fick under året uppehållstillståndi Sverige. Även om det är få i förhållande till flyktingkatastrofensvidd ställs ökade krav på samhällets samladeförmåga att ta emot dem som flytt på ett bra sätt. Det gällerockså mottagandet av ensamkommande barn. Underåret sökte cirka 7 000 barn utan vårdnadshavare asyl, vilketär 83 procent fler än 2013.För Migrationsverkets del har den kraftiga ökningen avantalet asylsökande skapat stora utmaningar. Osäkerheteni omvärlden ställde krav på beredskap för olika scenarierinför året. Den uppgång som skedde med tyngdpunkt påandra halvåret ställde krav på snabb anpassning. Genomen strategisk och operativ planering med bland annatberedskapsplaner, omprioriteringar, utökade öppettideroch ett intensivt arbete med att få fram boendeplatserhar vi klarat utmaningen väl. Alla delar av organisationenhar arbetat helhjärtat med att lösa uppdraget. Det harhandlat om att snabbt tillföra resurser för att med bibehållenkvalitet öka kapaciteten vid ansökningsenheter,prövningsenheter och i mottagningsverksamheten.Ansökningsenheterna har vuxit i antal och har fått kraftigtutökade öppettider genom schemaläggning av arbetet.Inom asylprövningen har kapaciteten utökats på befintligaorter och nyetableringar planeras. Arbetet med boendeförsörjninghar utvecklats och intensifierats. Tack vare de åtgärdervi har satt in har vi bland annat kunnat ta emotoch registrera alla asylansökningar, tillgodose platsbehovetoch erbjudit boende till alla sökande som behövt det.Migrationsverkets nu över 5 000 medarbetare är värdastort beröm för den enorma arbetsinsatsen. Sammantagethar vi utökat Migrationsverkets personalstyrka med cirkatusen personer under året. Det är i sig en stor utmaningatt på kort tid nyrekrytera och utbilda personal och detfinns en gräns för i vilken omfattning och hur snabbt enorganisation kan växa utan att det får negativa effekter.Att väntetiderna och antalet öppna asylärenden har ökatunder året har varit i det närmaste oundvikligt mot bakgrundav det stora antalet sökande. Vi kan dock se attantalet avgjorda ärenden ökat under andra halvåret, vilkettyder på att rekryteringarna har börjat ge effekt.Flyktingsituationen är ett ansvar för hela samhället.Migrationsverket har fortsatt att vara drivande i arbetetmed att ytterligare utveckla samarbetet med andrastrategiska myndigheter samt med Sveriges kommuneroch landsting. Fokus under 2014 har varit att hitta lösningarför de personer som efter uppehållstillstånd blirkvar inom Migrationsverkets mottagningssystem alltförlänge. Ett antal gemensamma förslag har tagits fram ochförsöksverksamheter har påbörjats. Mycket talar för att deutmaningar vi idag ser inom migrations- och integrationsområdetkommer att kvarstå under lång tid med anledningav situationen i omvärlden. Det behövs därför ett fortsattårsredovisning migrationsverket 20143/ 198


Årsredovisningens undertecknandeJag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetensresultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiskaställning.Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.Norrköping den 19 februari 2015Anders DanielssonGeneraldirektörårsredovisning migrationsverket 20145/ 198


InnehållsförteckningResultatredovisningSammanställning av måluppfyllelse.............................................................................................................................................8Migrationsverket............................................................................................................... 9Asyl..................................................................................................................................................................................................................................................................60Arbete, besök, bosättning och medborgarskap..........................................................................................114Omprövning av beslut och processföring................................................................................................................132Arbete inom Europeiska unionen och övrigt internationellt arbete................136Ekonomisk översikt...................................................................................................................................................................................................................150Väsentliga uppgifter...............................................................................................................................................................................................................153Resultaträkning.................................................................................................................................................................................................................................154Balansräkning.......................................................................................................................................................................................................................................155Anslagsredovisning..................................................................................................................................................................................................................156Finansieringsanalys..................................................................................................................................................................................................................160Tilläggsupplysningar och noter......................................................................................................................................................................161Bilagor..................................................................................................................................................................................................................................................................173Förklaring till bilagorna.............................................................................................................................................................173Bilaga 1 Asylansökningar 2014.........................................................................................................................................174Bilaga 2Självmant återvändande (inkl Dublinärenden) 2012-2014, fördelat på medborgarskap..............175Bilaga 3 Grunder för beviljade förstagångstillstånd till flyktingar m.fl. 2014....................................................................176Bilaga 4 Grunder för beviljade förstagångstillstånd till anhöriga 2014..................................................................................177Bilaga 5Bilaga 6Grunder för registrering av uppehållsrätt för EES-medborgareoch beviljade uppehållskort 2014.........................................................................................................................................................178Grunder för beviljade uppehållstillstånd för varaktigt bosatta i annat EU-landoch för medborgare i Schweiz 2014....................................................................................................................................................179Bilaga 7 Grunder för beviljade tillstånd avseende tidsbegränsade uppehållstillstånd 2014............................180Bilaga 8 Grunder för beviljade förstagångstillstånd avseende arbetsmarknadsärenden 2014.....................181Bilaga 9Grunder för beviljade förstagångstillstånd avseende gäststuderande, doktorander ochadoptivbarn 2014..................................................................................................................................................................................................182Bilaga 10 Beviljade uppehållstillstånd avseende verkställighetshindersärenden 2014 ......................................................183Bilaga 11 Avgjorda medborgarskapsärenden, anmälan och naturalisation 2012-2014...........................................184Bilaga 12Bilaga 13Bilaga 14Utbetalade statliga ersättningar till kommuner och landstingför flyktingmottagande 2012-2014................................................................................................................185Dygnskostnad för asylsökande........................................................................................................................186Koppling mellan ekonomisk översikt och resultaträkning....................................................................187Bilaga 15 Ensamkommande barn – kostnad efter boendeform 2013 och 2014...............................................188


migrationsverketFoto: Tomislav Stjepic8/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ättslig kvalitetgår det också att se en ökad medvetenhet om behovetav olika perspektiv, som exempelvis vikten av att användaett normkritiskt perspektiv i bemötande och handläggning,men även i exempelvis kvalitetsuppföljningar.Vi kan också se att det finns ett behov av att fördjupa sigi frågor kring likvärdig behandling ute på enheterna,vilket framgick under bland annat de medsittningar somgenomfördes i projekt GenusQvalitet.Nästa års kvalitetsarbete inriktas i huvudsak på attföra över Den Lärande Organisationens (DLO) metoderför kontroll av övriga ärendeslag och att skapa en nationellkvalitetsuppföljning som omfattar alla ärendenpå Migrationsverket för att med säkerhet uttala sig omden generella kvaliteten i hela prövningsverksamheten.Utöver detta kommer arbetet med kvalitetshöjandeåtgärder att fortgå inom alla ärendeslag eftersom denexpanderande verksamheten kräver omfattande utbildningsinsatser.Arbetet med metoder för systematiskkvalitetsuppföljningMigrationsverket har i sitt arbete för att höja den rättsligakvaliteten i asylärenden kommit mycket långt eftersomområdet i sin ordinarie verksamhet sedan 2013 arbetat enligtDLO:s system för kvalitetsuppföljning och därutöver under2014 genomfört ett arbete med att göra språket i beslutenmer lättbegripliga. Övriga verksamhetsområden harfram till i år använt de metoder för uppföljning som experterinom området utarbetat för olika typer av ärendeslag.Migrationsverkets utmaning under 2015 och nästföljandeår är att överföra de positiva erfarenheterna från kvalitetsprövningenav asylprövningen till övriga prövningsområden.Organisationsförändringen genom Bra ska blibättre bedöms vara en positiv motor för detta arbete eftersomall prövningsverksamhet samlas under gemensamoperativ ledning och det skapas en kvalitetsavdelningsom ansvarar för processkvalitet samtidigt som rättsavdelningenansvarar för den rättsliga kvaliteten.Myndigheten har under 2013 genomfört ett antal kvalitetsseminarierför att med stöd av DLO:s erfarenheter utarbetaen modell för systematisk kvalitetsuppföljning somomfattar all prövningsverksamhet på Migrationsverket.Modellen kan huvudsakligen härledas till förvaltningslagensallmänna krav på handläggningen av förvaltningsärendeoch har som mål att skapa varaktiga förbättringarav den rättsliga kvaliteten. Det innebär att det måste finnasen återkoppling mellan förhållandena: insats – uppföljningav insatsens effekt – behov av nya insatser – förnyad bedömningav effekten.Den systematiska uppföljningen av den rättsliga kvalitetenska också kopplas till Migrationsverkets mål och uppdragmed beaktande av värderade risker för att ge en tydlighetgentemot ledning och uppdragsgivaren.Modellen för systematisk kvalitetsuppföljning harbeslutats och arbetet enligt modellen påbörjats. Meneftersom verksamhetsområdena haft olika ingångsförutsättningarhar årets kvalitetsarbete inom verksamhetsområdenaBesök, bosättning och medborgarskap, Mottagningsamt Förvaltningsprocess huvudsakligen inriktats på ettinledande arbete med utarbetande av mallar för att iframtiden kunna implementera modellen.Efter en inventering av behovet av tematiska kvalitetsuppföljningari december 2013 och med beaktande avuppdraget i 2014 års regleringsbrev beslutade rättschefeni början av året att lämna ett antal uppdrag om tematiskrättslig kvalitetuppföljning till olika verksamhetsområdensamt uppdrag om att utveckla mallar för uppföljning i enlighetmed DLO:s metoder. De tematiska kvalitetsuppföljningarnaoch arbetet med att utarbeta mallar har redovisatsvar tredje månad för rättschefen och ledningsgruppen.faktaEnhetsuppföljningär en uppföljning av enviss enhet. Syftet medenhetsuppföljningarnaär att enheten ska fååterkoppling av denrättsliga kvaliteten förett lärande i vardagen.Enhetlighetsuppföljningarnassyfte är attundersöka skillnader iutgången av beslutmellan olika prövningsenheterUtöver de tematiska kvalitetsuppföljningarnahar detäven genomförts enhetsuppföljningaroch enhetlighetsuppföljningar.Syftetmed dessa uppföljningar äratt ge enheterna återkopplingi deras arbete för att skapaett kontinuerligt lärandeoch genom kvalitetshöjandeåtgärder på enhetsnivå höjaden rättsliga kvaliteten i utredningaroch beslut.Eftersom de tematiskakvalitetsuppföljningarnainte ger en översiktlig bildöver den rättsliga kvaliteten i all prövningsverksamhetoch enhetsuppföljningarna samt enhetlighetsuppföljningarnahuvudsakligen är inriktade på ett lärande i vardagenbeslutade rättschefen i september att en pilot mednationell kvalitetsuppföljning skulle genomföras inomverksamhetsområdet Asylprövning. Syftet med pilotenvar att testa om den nationella kvalitetsuppföljningenskulle visa sig vara användbar som ett instrument för att fåen översiktlig bild av den rättsliga kvaliteten.Metoden för urval till den nationella kvalitetsuppföljningenarbetades fram av DLO med stöd av statistiker.Antalet ärenden som ingick i kvalitetsuppföljningen varcirka 150 eftersom detta antal ger ett högt konfidensintervallmed låg variabilitet. Vidare beslutades att ett proportionelltstratifierat urval bör användas, vilket innebäratt ärendena delas in i grupper utifrån vilken region beslutetär fattat. Uppföljningen omfattar endast ett begränsatantal frågor, som valts ut som särskilt viktiga från enhetsuppföljningarna.årsredovisning migrationsverket 201411/ 198


ättslig kvalitetInom asylprövningen har olika utvecklingsarbeten bedrivitsför att förbättra denna process, men på grund av det hårdatryck som verksamheten varit satt under på grund av dethöga antalet asylsökande har man inte nått så långt somman önskade. Åtgärder som ändå vidtagits är bland annatatt försöka hålla korta väntetider till asylutredningar i dessaärenden. Mottagningsverksamheten har fokuserat på arbetemed återvändandeärenden inom normalprocessen sombedöms ha en förväntat hög genomströmning. Ländersom bedömdes ha en sådan hög genomströmning varAlbanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Makedonien,Montenegro och Serbien. Under 2014 har alltså ärendenmed förväntat hög genomströmning i normalprocessen ihuvudsak gällt asylsökande från västra Balkan och målsättningenhar varit att 80 procent av de som fått avslag ska haåtervänt självmant efter 60 dagar från beslut. Migrationsverkethar haft en särskild veckovis bevakning av dessaärenden i samband med återvändandeprocessen, liksomav återvändandeärenden kopplade till Dublinprocessenoch OH/OT-processen.faktaOH/OT processen – om en ansökan bedöms varauppenbart ogrundad, och beslut om avvisning därmedkunna tas med omedelbar verkställighet till hemlandeteller tredje land, ska ärendet sorteras som OH/OT.Avseende asylsökande från västra Balkan som återväntsjälvmant har ledtiden från beslut till utflytt sjunkit från120 dagar 2013 till 77 dagar 2014, denna siffra inbegriperdock alla självmant återvändande asylsökande från västraBalkan oavsett beslutstyp.Migrationsverket har tagit fram omvärldsanalytiska rapporterom dels migranter från Syrien och Eritrea, dels Dublinärendenoch då särskilt Dublinärenden med kopplingtill Italien. Rapporterna har i huvudsak använts som underlagi olika sammanhang där det gällt asylsökande idessa kategorier.Variationer inom handläggningenav asylärendenAnsökningsenheternaÅret har präglats av kraftiga variationer vad gäller antaletnya asylsökande. Variationen av antalet nya sökande somkommit månadsvis under året är över 5 000. Även antaletasylsökande som anlänt till de olika ansökningsorternahar skiftat kraftigt. Ett grundläggande mål har varit att densökande får sina rättigheter tillgodosedda omedelbart, fårlämna in asylansökan och att boende ordnas, med mera.För att kunna möta dessa variationer har ansökningsenheternaoch ankomstboendena förstärkts kraftigt underåret. Inledningsvis har detta skett med personal från asyl-Foto: Tomislav Stjepicårsredovisning migrationsverket 201417/ 198


StyrprinciperTidig sortering av asylärenden är en viktig styrprincip förMigrationsverkets asylprövning. Sorteringen ger förutsättningaratt på ett tidigt stadium lämna ett besked till sökandenhur den fortsatta handläggningen ska genomföras.Det övergripande syftet med styrprinciperna är attvolymerna i anläggningsboendet (ABO/ABT) inte ska öka.Screening och sortering ska ske på ansökningsenheterna.Omsortering kan ske av en prövningsenhet utifrån ärendetskaraktär efter utredning och på en mottagningsenhetutifrån omständigheter kring boendet. Centralt är attärendeprofilen styr boendeplaceringen.Styrprinciperna utgår från följande ärendeprofiler:• Kommunplacering. Ärenden där presumtion bifall påasylansökan och kommunplacering föreligger ska hänvisastill mottagningsenheter och om möjligt där videoutredningskapacitetkan användas.• Barnfamiljer och personer med särskilda behov. Enindividuell bedömning i boendefrågan ska alltid görasbeträffande barnfamiljer och personer med särskildabehov. I den bedömningen ska hänsyn tas till barnrättsligkvalitetprövningsenheterna och med nyrekrytering. Vi har införtutökade öppettider genom sjudagarsvecka och schemaläggningför personalen. I syfte att klara ett snabbt ochbra första mottagande har verket även transporterat sökandetill annan ort där ansökan lämnats in. Det har framföralltskett genom att de har åkt buss i Migrationsverketsregi till en annan ansökningsort. Genom denna åtgärd hartiderna i den initiala processen hållits ned och kvaliteten idet första mottagandet har kunnat upprätthållas.AsylprövningsenheternaEn viktig del i asylprocessen är att den som söker om asylvet vad nästa steg är och när det sker. Alla sökande fårdärför redan vid ansökningstillfället reda på när och varden muntliga asylutredningen kommer att ske.För asylprövningsenheternas del har utmaningen varitatt möta upp med att göra ett stort antal utredningstidertillgängliga. Det ökade antalet sökande har inneburit atttiden från ansökan till utredning ökat under året.Variationer över tid och det ökade antalet sökande harinneburit att balansen med öppna asylärenden ökat underåret, särskilt sista halvåret. Det har inneburit att mångasökande och ombud kontaktar handläggare på asylprövningsenheternamed begäran om förtur och frågor omhandläggningen. Detta har enheterna försökt lösa medolika åtgärder och tydliga telefontider för att upprätthållaen god service.Utjämning av utredningstidermellan asylprövningsorterI möjligaste mån strävar vi efter att asylprövning ska ske sånära den ort som den sökande befinner sig på. Detta harinte kunnat upprätthållas fullt ut under året. Det beror påatt de nya mottagningsplatser som tillkommer är beroendepå hur upphandlingar av platser sker, vilket får till följdatt styrning av erbjudandet av boende till sökande allagånger inte blir optimalt i förhållande till prövningsort.Migrationsverket arbetar aktivt med att ha en jämn fördelningmellan prövningsorterna för att väntan till asylutredningska vara så rättvis som möjligt. Ytterligare en faktorsom påverkar tillgängliga utredningstider är att ett stort antalnya tider tillkommer när nya medarbetare rekryteras.Över tid har uppstår situationer där sökande som ansökersenare får en tid för utredning tidigare än de som ansöktföre dem. Verket har vidtagit åtgärder som att göra fler utredningstidertillgängliga och att alla enheter har tillgängligautredningstider som korresponderar över tid mellan enheterna.Åtgärderna bör framåt minska denna oönskadeeffekt, men samtidigt är det svårt att helt undvika detta.Reviderade styrprinciper förasylprocessen och beredskapsplaneringÅtgärder för att möta variationeri ärendevolymerI syfte att möta förändringar inom asylprocessen, dels variationerav olika ärendeslag, dels variationer av antaletnya asylsökanden har olika åtgärder vidtagits.I december 2012 beslutade Migrationsverket om införandeav styrprinciper. Under våren 2013 beslutades ocksåom en beredskapsplan av verksamhetscheferna. Med anledningav beredskapsplanens tillkomst förtydligades ochreviderades även de gemensamma styrprinciperna. I december2013 reviderades även beredskapsplanen motbakgrund av det då ökande antalet asylsökande. Mot bakgrundav den nya Dublinförordningen som trädde i kraftden 1 januari 2014 har styrprinciperna setts över i mars2014. Syftet med att förändra styrprinciperna är att bibehållaett effektivt flöde i asylprocessen. Grunderna i styrprincipernakvarstår. Det vill säga att ärenden som av ansökningsenheternasorteras som ”snabba” ska prioriteras iasylprocessen (asylprövning och återvändande). Så kalladesnabba ärenden är Dublinärenden och ärenden därpresumtionen inledningsvis är omedelbar verkställighet(8 § 19 kap. utlänningslagen).Mot bakgrund av det kraftigt ökande antalet asylsökandeunder 2014, verkets prognos inför 2015 och dennya organisationen beslutade den operativa chefen omen ny beredskapsplan i december 2014. Den nya planenbestår av två delar, en strategisk beredskapsplan och enoperativ beredskapsplan.18/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ättslig kvalitetArbetet med åldersbedömningarEfter samtal med Migrationsverket utfärdade Socialstyrelsen2012 ett ställningstagande rörande medicinsk åldersbedömningav barn i övre tonåren. I ställningstagandetfastslås att medicinska metoder, det vill säga läkarundersökningoch röntgen, är de lämpligaste.Migrationsöverdomstolen har klargjort att det är denasylsökande som påstår sig vara underårig, som har bevisbördanför att göra sin uppgivna ålder sannolik. Han ellerhon kan erbjudas möjligheten att använda en läkarundersökningsom ett bevismedel för att uppfylla sin bevisbörda.Det finns dock ingen skyldighet för Migrationsverketatt erbjuda en läkarundersökning, endast en skyldighetatt informera om möjligheten att genomgå en sådan. Enmedicinsk åldersbedömning är dock endast ett av flerabevismedel som den enskilde kan använda sig av. Ensammantagen bedömning måste göras av hela utredningsmaterialet.Om det efter en sådan bedömning kankonstateras att den sökande inte förmått göra sannoliktatt han eller hon är under 18 år ska personen i fråga betraktassom vuxen vid bedömningen av frågan om uppehållstillstånd.Genom ett rättsligt ställningstagande angående åldersbedömninghar handläggande personal fått riktlinjer förhandläggningen av asylärenden där en åldersbedömningkan bli aktuell. Rutinen för att bedöma sökandes ålder är ikorthet följande. Uppgiven ålder registreras vid ansökningstillfället.Om identitetshandlingar har getts in prövasi första hand om dessa medför att den sökande gjort sinålder sannolik. Därefter genomförs en muntlig utredningav en tjänsteman med barnkompetens och barnrättskompetens.Om det under utredningen uppkommer tveksamheterom den sökandes ålder ställs åldersrelaterade frågorom viktiga händelser i hemlandet. Uppgifter frånandra länder, från släktingar, referensdossier eller kommunenssocialtjänst, god man, skolan med flera inhämtasockså. För det fall den sökandes ålder därefter alltjämt äroklar erbjuds den sökande att genomgå en medicinskåldersbedömning. Resultatet av den medicinska åldersbedömningenvärderas tillsammans med övrig bevisningoch utredning. Beslut om åldern fattas i normalfallet samtidigtsom ärendet beslutas i sak.Av Socialstyrelsens rekommendationer för medicinskaåldersbedömningar framgår vad som i en egentlig meningkan benämnas medicinsk åldersbedömning. En sådanordning som Socialstyrelsen rekommenderar ochden organisation som krävs för detta har i begränsad utsträckningkommit på plats under 2014, vilket innebär attMigrationsverket till skillnad från föregående år haft möjlighetatt genomföra ett mindre antal medicinska åldersbedömningarunder året. I likhet med föregående år erbjöddock verket i vissa fall medicinska åldersutredningar,vilket i huvudsak utgjorts av rättsodontologisk bedömningav tandutveckling. Alla tandutvecklingsbedömningargörs av Rättsmedicinalverket och röntgenbilden tas avfolktandvården på orten där barnet bor. I några få fall harhandledsbedömning genomförts. Handröntgen görs dåpå en vårdcentral eller sjukhus. Bedömningen görs avbarnradiolog på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.Enlig Socialstyrelsens rekommendationer om medicinskåldersbedömning av barn i övre tonåren ingår följandemoment:• Pediatrisk undersökning• Tandröntgen• Skelettal handledsröntgen• En samlad bedömning av ovanstående tre undersökningarMigrationsverket erbjuder barn utan vårdnadshavareatt gå igenom medicinsk ålderbedömning i de fall dåärendet i övrigt är att betrakta som utrett, men där barnetinte har kunnat göra sannolikt att han eller hon är under18 år vare sig med stöd av handlingar eller med de uppgiftersom lämnats i övrigt. Migrationsverket gör alltid ensamlad bedömning av resultatet av den medicinska åldersbedömningenoch de uppgifter som i övrigt kommitfram i ärendet innan beslut fattas angående barnets ålder.I slutet av 2013 slöt Migrationsverket, efter upphandling,avtal om genomförande av medicinska åldersbedömningarmed Södersjukhuset (Stockholm) och Västerbottensläns landsting (Umeå). Avtalen gäller från 2014-03-13till 2015-03-12 och kan därefter förlängas med 1+1+1 år.I sammanhanget kan konstateras att Migrationsverkethittills endast slutit avtal med två sjukhus i landet. Dettainnebär att arbetet med åldersbedömningar fortfarandeär mycket tidskrävande. Det saknas alltså fortfarande etableradekontakter inom de flesta landsting som är villigaatt åta sig undersökning och bedömning för pediatriskundersökning, men även radiologisk undersökning ochbedömning av handledsröntgen, vilket innebär att kontakternamed olika vårdcentraler och landsting tar myckettid i anspråk.Flera olika och samverkande faktorer har bidragit till atten lägre andel medicinska åldersutredningar genomförtsunder 2014 än under föregående år. Avtalen med ovannämnda leverantörer slöts när antalet ansökningar frånensamkommande barn var på en lägre nivå, vilket betyderatt kapaciteten inte funnits för den stora ökning avantalet ansökningar som skett under 2014. I de områdendet funnits avtal med utförare av medicinsk åldersutredninghar åldersutredningarna i enlighet med Socialstyrelsensrekommendationer inte nått önskvärt resultat. Denhuvudsakliga orsaken till detta är att intygen som erhållitsfrån landstingen saknat motiveringar och det har inte hellerefter begäran kunnat erhållas några kompletteringar.Efter juli 2014 har några medicinska åldersbedömningarinte genomförts vid Södersjukhuset och enbart ett fåtal20/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ättslig kvalitethar genomförts vid Västerbottens läns landsting efter detatt avtalen trädde ikraft. Genom upphandlingen av de utförareav medicinsk åldersbedömning som nämnts ovanbegränsades möjligheterna för verket i dessa områden attvända sig till tidigare etablerade kontakter inom sjukvården,dels på grund av rättsliga förutsättningar avseendegenomförd upphandling, dels genom att tidigare etableradeutförare vid förfrågan hänvisat till verkets ingångnaavtal med nya utförare.Under hösten 2014 har möten hållits med utförare(upphandlad vårdinrättning) samt företrädare för Barnläkarföreningenom hur man kan komma tillrätta med dennasituation. Det ovan beskrivna förhållandet råder dockalltjämt och Migrationsverket har mot denna bakgrundinte slutit ytterligare avtal med utförare av medicinska åldersutredningar.Figur 2Genomförda åldersbedömningarGenomförda åldersbedömningarAntalAntal ensamkommande barn under året 7 049Medicinska åldersbedömningar som gjorts under året 44Åldersjustering har gjorts efter genomförd medicinsk 8åldersbedömningÅldersjustering har gjorts utan att en medicinsk202åldersbedömning genomförtsUnder året har det i 208 ärenden genomförts någonform av medicinsk åldersutredning. De olika typer av medicinskåldersutredning som gjorts under 2014 var sammanlagt164 och framgår av nedanstående tabell.faktaRättsodontologiDen gren av rättsmedicinen som fokuserarpå tänderna för bland annat identifiering ochåldersbedömning.Statistik över genomförda åldersbedömningarPå grund av de flertal medicinska undersökningar och bedömningarsom ingår i en åldersbedömning, ledtidernamellan dessa och Migrationsverkets olika handläggningsåtgärderi ärendet är det av tekniska skäl svårt att ta framstatistik på årsbasis med hög tillförlitlighet. Den statistiksom redovisas nedan är inte fullt jämförbar med den somredovisades för 2013 eftersom den senare togs fram medinslag av manuell räkning och elektroniska uttag som inteomfattade hela året.Nedanstående statistik bygger på elektroniskt uttag urverkets datasystem och manuella sammanställningar frånde enheter som begärt medicinska åldersbedömningarhos de utförare som verket slutit avtal med. Statistiken avseråldersbedömningar som inkomnit 2014. Det elektroniskauttaget bygger på registringar som görs manuellt idatasystemet. Det elektroniska uttaget har även krävt enmanuell genomgång för att särskilja vilka olika medicinskaundersökningar som genomförts, det vill säga att separerade som gjorts enligt Socialstyrelsens riktlinjer ochde som innehåller en eller flera av de moment som riktlinjernaföreskriver.Migrationsverket har under 2014 begärt medicinskaåldersbedömningar eller medicinska åldersutredningar i624 fall. Vid årsskiftet hade, enligt registreringar i verketsdatasystem, svar inkommit i 219 av dessa fall. Väntetidernaför dessa utredningar är således mycket långa. Det skaäven noteras att många av de svar som inkommit underinledningen av 2014 naturligen härrör från begäran somgjordes under 2013.Figur 3Genomförda åldersutredningarMedicinsk åldersutredningAntalRättsodontologisk bedömning, handledsbedömning 83Rättsodontologisk bedömning 68Handledsbedömning 13Summa 164Figur 4Genomförda åldersjusteringarÅldersjusteringar AntalåldersjusteringarProcent åldersjusteringari förhållande till antalensam kommande barnunder periodenMed medicinskutredning 161 2 %Utan medicinskutredning 202 3 %Summa 363 5 %Statistiken visar att det gjorts sammanlagt 363 åldersjusteringarunder året, vilket motsvarar cirka 5 procentav antalet ärenden avseende ensamkommande barn.Föregående år uppgick antalet till 342. Vidare framkommeratt andelen ålderjusteringar efter genomfördamedicinska åldersutredningar låg på cirka 46 procent.årsredovisning migrationsverket 201421/ 198


likvärdig behandlingprojektet GenusQvalitet som Migrationsverket bedrev underperioden 2013–2014 och som medfinansierades avEuropeiska flyktingfonden.Projektets syfte var att tydliggöra och konkretisera Migrationsverketsarbete inom genus och hbt-området samtatt utveckla arbetssätt som säkerställer att alla sökande fåren likvärdig behandling, vilket ledde fram till tidigarenämnd handlingsplan och konsekvensanalys för likvärdigbehandling. Inom ramen för projektet genomfördes ettstort antal medsittningar i verksamheten samt flera seminarierför att undersöka hur myndigheten på bästa sättkan arbeta specifikt med hbt och genusfrågor utifrån hurarbetet sker idag och vad som kan förbättras. Resultatetblev att det i handlingsplanen för likvärdig behandlingfinns både riktade och generella satsningar – framtagnautifrån de identifierade behoven i verksamheten – för attförbättra den rättsliga kvaliteten. Medan verktyget konsekvensanalysför likvärdig behandling svarar mot de behovmedarbetarna uttryckt avseende stöd för reflektion ochnormkritiskt tänkande i det dagliga arbetet.Utvecklingen har således gått mot att sammankopplautvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering och motdiskriminering i ett konkret normkritiskt verktyg som ärlätt att använda i praktiken. Genom att arbeta jämställdhetsintegreratutifrån ett normkritiskt perspektiv flyttasfokus från de individer som anses avvikande till att synliggörade strukturer som gör dem avvikande.En annan viktig aspekt i utvecklingsarbetet har varitkopplingen mellan hur vi är som medarbetare och somtjänstemän. I utvecklingsarbetet har arbetet med värderings-och utvecklingsarbete på både kund- och medarbetarsidanskett parallellt genom ett nära samarbete mellanprojekt GenusQvalitet och personalspecialister inomMigrationsverket, vilket resulterat i en Handlingsplan förlikvärdig behandling som riktar sig mot de sökande ochen Plan för lika rättigheter och möjligheter som riktar sigmot medarbetare.Plan för lika rättigheter och möjligheterUnder året har Migrationsverket tagit fram en plan för likarättigheter och möjligheter. Syftet med planen är att integreralikvärdig behandling, i form av resursfördelning, bemötandeoch tillgänglighet, i myndighetsstyrningen. Föratt uppnå målet att alla människors rättigheter och möjlighetertas tillvara ska åtgärder vidtas vad gäller styrning,samordning, uppföljning, kompetensutveckling och arbetssätt.Åtgärderna ska integreras i den ordinarie verksamhetsplaneringenunder 2014-2016. Ett exempel på åtgärdsom vidtogs under 2014 är att jämställdhetsanalysav löner och villkor integrerats i det årliga lönebildningsarbetet.Likvärdig behandling är en fråga om kvalitet ochdärför ska det vara en naturlig del av vårt arbetssätt.Fortsatt utvecklingsarbete förhög rättslig kvalitet på hbt-områdetMigrationsverket bedriver ett fortsatt aktivt arbete för attsäkerställa rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden,där sexuell läggning och könsidentitet åberopas.Arbetssättet med hbt-specialister, vilka är med som entredje part i samtliga ärenden där hbt-relaterade asylskälförekommer, har fortsatt under 2014. Detta gäller ocksåvid prövning av verkställighetshinder, där handläggningenav ärenden där hbt-skäl åberopas stöds med särskildkompetens i likhet med vad som gäller för de som prövarasylansökningar. Precis som för dem som prövar asylansökningarska det vid prövning av verkställighetshinder påvarje ort finnas minst en person som är utsedd och särskiltutbildad, så kallad hbt-specialist, för att delta i handläggningav hbt-ärenden. Ett målmedvetet arbete harskett under året för att höja kvaliteten på verkställighetshindersärenden.Varje vecka har chefen för verksamhetsområdeten beredning där svåra ärenden föredras. Ärendendär hbt-skäl åberopas först på verkställighetsstadietföredras på beredningen om förslaget är avslag eller ej nyprövning.faktaNormkritik är ett verktyg för att komma åt självagrunden till varför ojämlikhet uppstår. Det handlar omatt ställa kritiska frågor kring de normer som enverksamhet vilar på, kring vilka som inkluderasrespektive exkluderas i verksamheten, vilka som denär anpassad efter och vilka som missgynnas. Syftet medatt granska normer är att begripa vad som möjliggördiskriminering och att bli medveten om sina egnaföreställningar för att kunna ge alla individer sammaförutsättningar.Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategini Sverige för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.Jämställdehetsintegrering innebär organisering, förbättring,utveckling och utvärdering av beslutsprocesser,så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande,på alla nivåer, och i alla steg av processen,av de aktörer som normalt deltar i beslutsfattandet.Strategin har vuxit fram för att motverka tendensen tillatt jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan ellersidoordnas andra frågor och verksamheter.årsredovisning migrationsverket 201423/ 198


likvärdig behandlingInternationella kontakterMigrationsverkets arbete med hbt och genusfrågornaoch de satsningar som gjorts inom myndigheten på områdetde senaste åren har resulterat i att fler länder och internationellaorganisationer visat intresse för att ta del avverkets arbete. Under året har förfrågningarna om att besökaverket generellt sett stigit kraftigt och arbetet medhbt och genusfrågorna lyfts inte sällan fram i besöken.Den franska migrationsmyndigheten OFPRA samt Storbritanniensinrikesministerium tillsammans med UNHCR harbåda gjort ett tvådagarsbesök på Migrationsverket medfokus på verkets arbete på hbt och genusområdet. Studiebesökenger Migrationsverket en möjlighet att lära sigmer om hur andra länder och internationella organisationerarbetar och ser på arbetet med frågorna samtidigtsom det ger Migrationsverket en möjlighet att sprida vårkunskap om vad som fungerat bra tillsammans med våravärderingar, vilket kan leda till en bättre situation för hbtpersonersom söker skydd i andra länder.Kompetens- och utbildningssatsningarHbt-specialister och utbildning i normkritikMigrationsverket har sedan våren 2013 utbildat ett antalhbt-specialister i enlighet med den särskilda handläggningsordningenför hbt-ärenden. Fler hbt-specialister harutbildats under hösten 2014. Ett särskilt kompetensutvecklingsprogramför hbt-specialister har utarbetats och bestårav grundläggande och fördjupad utbildning i normkritikoch utbildning i utredning av utsatta grupper samt seminarierom asylrättsliga frågor och landinformation. Under hösten2014 har 23 nya hbt-specialister utbildats.Viss vidareutbildning har hållits för befintliga hbt-specialister,dels fick samtliga delta på kick-offen för utbildningenför de nya specialisterna, dels fick vissa delta vid ett seminariumom hbt-frågor gällande Nigeria och Ugandasom Migrationsverket anordnade efter att ha genomförten utredningsresa till nämnda länder.Migrationsverket har också en utbildning i normkritikvilken även innehåller en asylrättslig påbyggnadsdel.Målgruppen för utbildningen är såväl beslutsfattare somhandläggare inom asylprövningen. Både nyanställda ochmer erfarna medarbetare samt hbt-specialister har gåttkursen. Under 2014 hölls utbildningen normkritik/hbt vidfem tillfällen och totalt har 73 medarbetare, inklusive hbtspecialister,gått denna kurs 2014.Migrationsverket har fortfarande en grundläggandeutbildningen i normkritik, vilken har genomförts vid tretillfällen under 2014. Målgruppen för denna utbildning ärsamtliga medarbetare som möter migranter. Syftet medkursen är att synliggöra hur normer påverkar vår prövningoch vårt bemötande av asylsökande inom hela asylområdet.EASOTillsammans med flera andra medlemsstater medverkarSverige med två experter i den grupp som för EU:s stödkontorför asylfrågor i Malta (EASO) håller på att ta fram enny utbildningsmodul om kön, könsuttryck och sexuellläggning. Utbildningen kommer att heta ”EASO TrainingModule on Gender, Gender Identity and Sexual Orientation”.Kursen består i en webbaserad utbildningsdel somkommer att ta cirka 20 timmar att genomföra samt ettseminarium som ska hållas på nationell nivå under tvådagar. I webbdelen kommer deltagarna att få kunskaperom normer och normkritik, skyddsgrundande behandlingsom drabbar människor på grund av kön, könsuttryck ellersexuell läggning, den europeiska lagstiftningen kring kön,könsuttryck och sexuell läggning samt att intervjua ochskriva beslut i ärenden där kön, könsuttryck och sexuellläggning är en faktor.Migration och hederProjektet Migration och heder som genomförts under2013-2014, med hjälp av medfinansiering från LänsstyrelsenÖstergötland, har avslutats. Projektet har utformat eninteraktiv utbildning som finns tillgänglig på Migrationsverketsintranät för alla medarbetare. Utbildningens syfteär att utgöra ett handläggningsstöd för den enskildetjänstemannen vid mötet med hedersrealterat våld ochförtryck. I arbetet med att ta fram utbildningen har projektethaft extern och intern referensgrupp och en styrgrupp.ÖvrigtSjälvutvärderingsmodellMigrationsverket har sedan tidigare utvecklat en modellför självutvärdering i hbt- och genusfrågor. Modellen harunder 2014 bland annat använts vid avsparksseminariumför projekt Migration och heder. Modellen anpassades tillfrågor om migration och heder och kunde sedan användasför att synliggöra ett nuläge och tänkbara utvecklingsstegavseende hantering av hedersrelaterat förtryck ochvåld.Utmaningar för personer som gjort könsbyteUnder 2014 har arbetet med förbättringar för personersom gjort könsbyte fortsatt. Bland annat pågår ett arbetemed att förtydliga rutinerna för utfärdande av främlingspass.årsredovisning migrationsverket 201425/ 198


likvärdig behandlingFoto: Tomislav StjepicBarnrättsperspektivetAntalet öppna barnärenden inom samtliga områden vidårets slut uppgick till över 45 000. Det är 11 000 fler barnän för ett år sedan.Under året har myndigheten fortsatt att satsa på atthöja barnkompetensen genom utbildningen ”Barn i Migration”som är en del av Migrationsprogrammet. Utbildningenriktar sig till handläggare, beslutsfattare, teamledareoch experter inom samtliga verksamhetsområden.Under 2014 deltog 126 personer i utbildningen. Vidarehar 66 personer deltagit i utbildningen ETC InterviewingChildren (EASO Training Curriculum). Det har även genomförtsriktade utbildningsinsatser kring specifika frågorsamt lärande i arbetet med hjälp av bland annat casemetodik.Under 2014 har Migrationsverket fortsatt arbetet kringbarnärenden i syfte att ytterligare förbättra och utvecklaen enhetlig och rättssäker prövning av dessa ärenden.Alla barnärenden prövas individuellt och hänsyn tillbarnets bästa tas i alla delar av processen – val av offentligtbiträde, tolk, handläggare och annat som kan vara viktigtför barnet såsom anpassning av lokaler, boende ochtillgänglighet. Barnkonsekvensanalyser används inför beslutoch andra åtgärder som rör barn.Figur 5Barn i mottagningssystemet vid utgången av december2013 2014Barn utan vårdnadshavare (asyl) 2 547 4 951Barn i familj (asyl) 12 813 17 053Barn i tillståndsärenden 18 980 23 355Totalt antal barn 34 340 45 359Tabellen redovisar barn inskrivna i mottagningssystemet samt i tillståndsärendensom öppna medborgarskaps-, pass-, tillstånds- och EES-ärenden.26/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


säkerhetsriskerexempel Uganda, Marocko, Etiopien och Tunisien. I Ugandahar en barnrättsorganisation genomfört åtta familjeefterforskningarmedan en barnrättsadvokat genomförde femfamiljeefterforskningar i Etiopien. I Marocko undertecknadesett avtal med en organisation i december 2014, och familjeefterforskningarnakommer starta i januari 2015. I avtaletanges att organisationen kommer genomföra 30familjeefterforskningar under 2015. Utöver avtal med organisationer/advokaterhar Migrationsverket även direktsamarbetemed myndigheter, framförallt på västra Balkan, därländer som Albanien, Kosovo och Bosnien genomfört kring20 familjeefterforskningar under 2014.Däremot finns det fortfarande länder där det har visatsig vara svårt att få till ett samarbete gällande barnrättsfrågor,vilket framförallt beror på att Sverige har en liten, elleringen representation alls i de länderna. Därför har Migrationsverketgenomfört tre utredningsresor till olika länder,där fokus enbart legat på ett ordnat mottagande vid återvändandei form av familjer eller organisationer/myndigheter.Detta har lett till att arbetet med att söka efter familjerinför ett återvändande har kunnat starta, även omdet återstår en del arbete innan alla rutiner finns på plats.Utredningsresorna har dessutom resulterat i tre separatarapporter gällande den barnrättsliga situationen i ländernasom migrationsdomstolarna samt Migrationsverketsförvaltningsprocess och asylprövning kan använda i sinaprocesser.Projektet ERPUM (European Return Platform for UnaccompaniedMinors) avslutades den 30 juni 2014. Arbetethar letts av Migrationsverket, men skett i samarbete medNederländerna, Storbritannien och Norge. Den övergripandemålsättningen har varit att organisera familjeåterföreningoch ett ordnat mottagande av ensamkommande barnfrån Afghanistan, Irak och Marocko. Det juridiska ramverkethar byggt på slutsatser från EU Action Plan on UnaccompaniedMinors (2010–2014) och projektet har delfinansieratsav Återvändandefonden. Till slutkonferensen släpptes rapportenSeparation – Reunification: Four countries cooperationon family tracing and return of unaccompanied minors ochunderlaget There must be other Ways. Rapporten sammanfattarde dialoger som förts med olika organisationer i Afghanistan,Irak och Marocko kring ramverk och praktiskamöjligheter för minderåriga att återvända, vilket även inkluderarhur man spårar familjer.faktaUteslutande/Exklusion:Uteslutande innebär att en person som tillexempel begått brott mot mänsklighetenkan uteslutas från rätten att betraktas somflykting/skydds-behövande.Beaktande av säkerhetsriskerI 2 § 15 p. Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverketanges att verket ska bistå Säkerhetspolisen idess verksamhet för att förebygga och avslöja brott motrikets säkerhet och i frågor som rör terrorism. I instruktionenanges även att Migrationsverket ska anmäla till Polismyndigheteneller åklagare om det i ett ärende hos verketframkommer misstankar om folkmord, brott motmänskligheten eller krigsförbrytelser. Vidare framgår av1 kap 7 § utlänningslagen att Säkerhetspolisen kan lämnainvändningar rörande en ansökan om uppehållstillståndm.m. och bland annat rekommendera att en utlänningsska utvisas. I vissa fall hanteras säkerhetsärenden enligtlagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.Enligt 4 kap. 2b-c §§ är en utlänning utesluten från attanses som flykting eller annan skyddsbehövande om detfinns synnerlig anledning att anta att han eller hon hargjort sig skyldig till bland annat brott mot freden, krigsförbrytelse,brott mot mänskligheten eller andra grova brott.Det gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annatsätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningarsom nämns. En utlänning är enligt 2c § även uteslutenfrån att anses som alternativt skyddsbehövande och övrigskyddsbehövande om det finns synnerlig anledning attanta att han eller hon utgör en fara för rikets säkerhet.Av verksamhetschefens för asylprövning instruktionframgår vilka åtgärder som handläggare bör vidta vidmisstankar om folkrättsbrott och säkerhetsrisker. Av dennaframgår bland annat att en expert ska delta i handläggningeni alla ärenden där misstankar uppkommit ombrott som kan innebära uteslutade från skyddsstatus.Samarbetet och samråd med Säkerhetspolisen är enviktig del i arbetet med att upptäcka eventuella brott ochvidta nödvändiga åtgärder. Samråd med Säkerhetspolisensker fortlöpande och regelbundet såväl lokalt som centralt.Enskilda handläggare och beslutsfattare samråder medpolisen då indikationer som talar för att folkrättsbrott medmera begåtts eller andra säkerhetsrisker föreligger. Säkerhetspolisenbistår verket angående vilka omständighetersom typiskt bör föranleda samråd med polisen. I ett flertalärenden resulterar samrådet i ett formellt remissförfarandeenligt 1 kap. 7 § utlänningslagen.Samarbetet med Säkerhetspolisen har under året ytterligarefördjupats och förstärkts. Migrationsverket har underåret bland annat tagit initiativet till ett återkommandesärskilt samrådsforum angående bland annat konflikten iSyrien och Irak, där även Polismyndighetens Krigsbrottskommissioningår.Migrationsverket har under året genom olika kvalitetshöjandeaktiviteter och åtgärder fortlöpande betonat viktenav att uppmärksamma och noggrant pröva frågor omuteslutande på grund av eventuell misstanke om brottmed mera. Bland annat kan nämnas att särskilda utbild-årsredovisning migrationsverket 201429/ 198


säkerhetsriskerningar genomförts på asylprövningsenheterna i syfte attytterligare öka kompetensen och förståelsen för frågorkring krigsbrott, brott mot mänskligheten med mera ochuteslutande från skyddsstatus särskilt i ljuset av den syriskakonflikten. Rättsliga experter har hållit i dessa. Asylprövningsområdethar under året även publicerat en sammanställningav relevant information (tillämpligabestämmelser, förarbeten, praxis i nationella och internationellainstanser, vägledande dokument från UNHCR, särskiltrelevant landinformation med mera) som finns atttillgå när det gäller utredning och prövning av fråga ombrott som kan leda till uteslutande från skyddsstatus ochanmälan till polisen.Asylprövningsområdet har även genomfört särskildautbildningar inom ramen för det Europeiska stödkontoretsför asylfrågor (EASO) utbildningsplattform (TrainingModule on Exclusion). Utbildningen fokuserar på samtligarelevanta delar i processen i att identifiera, handlägga ochpröva frågan om uteslutande där misstankar om folkrättsbrottuppkommit. Experter har under året genomgått lärarutbildningoch dessa ansvarar för att genomföra utbildningarför handläggare och beslutsfattare påasylprövningsenheter. Utbildningar har genomförts underåret och dessa utbildningar kommer att utgöra en återkommandeviktig del i att ytterligare stärka kompetenseninom området.Inom ramen för DLO har även ytterligare aktiviteter ochåtgärder genomförts. En så kallad caseövning som rör utredningoch bedömning av uteslutandegrunder harbland annat tagits fram och denna har spelats i flera teaminom asylprövningen. Övningen finns idag tillgänglig församtliga team i den så kallade casebanken. Ett särskilthandläggningsstöd för asylutredningar och beslutskrivninghar även arbetats fram och detta handläggningsstödhar nyligen kompletterats med ett avsnitt om att utredauteslutandegrunder.Om en flykting eller annan skyddsbehövande ska uteslutasfrån skyddsstatus, görs därefter en prövning om detföreligger verkställighetshinder enligt 12 kap. utlänningslagen.Med hänsyn till den prövning av skyddskälensom föregått prövningen av uteslutande förekommer deti de flesta fallen sådana verkställighetshinder. Om det förekommerverkställighetshinder kan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd– oftast ettårigt – beviljas med stöd av 5kap. 11 § utlänningslagen.Migrationsverket har under året gjort tretton anmälningarom misstänkta brott till krigsbrottskommissionen.Det gällde medborgare i Afghanistan, Azerbajdzjan,Bangladesh, Eritrea, Etiopien, Libyen, Serbien, Sierra Leone,Somalia, Syrien samt statslös.För närvarande saknar Migrationsverket möjlighet tillexakt statistik över beslut där den asylsökande uteslutitsfrån att anses som flykting eller annan skyddsbehövandepå grund av misstanke om krigsbrott, brott mot mänskligheteneller andra grova brott. Ett utvecklingsarbete pågårför att föra in ett sådant verktyg i handläggningssystemet.En manuell sammanställning visar att beslut fattats i ett20-tal sådana ärenden under året.Sedan den 1 juli 2009 är Migrationsverket representerat isåväl Nationellt underrättelsescenter (NUC) som Regionalaunderrättelsecenter (RUC). NUC och RUC är två samverkansorganmellan Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården,Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Rikspolisstyrelsen,Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Försäkringskassan.Migrationsverket deltar även i den myndighetssamverkansom startats genom den nationella samordnarenMona Sahlin för att värna demokratin mot våldsbejakandeextremism.faktaKrigsbrott: Krigsbrott är ett samlingsbegrepp somanvänds i dagligt tal för folkmord, folkrättsbrott och grovtfolkrättsbrott. Folkmord kan innebära att döda, allvarligtskada eller tvångssterilisera medlemmar i en utsattfolkgrupp. Folkrättsbrott kan innebära att man angripercivila personer genom att till exempel plundra ochförstöra deras egendom i samband med väpnadekonflikter. Internationellt används brottsbeteckningarnafolkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.30/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


kostnadseffektiv verksamhetfrån ansökan till beslut. Vidare har vi genom en förbättradmålgruppsanalys kunnat kvalitetssäkra och anpassa denya e-tjänsterna ur ett sökandeperspektiv, vilket lett till enförbättrad hantering av de olika webbformulär som fylls ioch utväxlas mellan den sökande, arbetsgivaren, Migrationsverketoch andra myndigheter.Digitaliseringen leder bland annat till minskade kostnaderför försändelser, färre telefonsamtal, fler komplettaärenden samt ökad flexibilitet i form av större möjligheteratt styra ärenden till de enheter som har kapacitet ochlättare att omfördela resurser vid variationer i flöde. Manblir geografiskt oberoende genom den digitala hanteringen.För att möjliggöra en digital hantering av samtliga ansökningarkommer inkomna pappershandlingar att scannasoch registreras vid en central enhet. Under hösten2014 har förberedelser pågått med erfarenhetsutbyte frånandra myndigheter som arbetar med scanning och planeringav utbildning och fastställande av rutiner som skagälla för verksamheten.En annan effekt av digitaliseringen är ökade möjlighetertill ledning och styrning samt processmätningar ochuppföljning. E3 tillsammans med ett standardiserat arbetssätthar ökat möjligheterna för den dagliga ledningenoch styrningen på enhets- och teamnivå, vilket är en förutsättningför en effektiv verksamhet. Alla ser inflödet, vilketunderlättar matchningen av kapacitet. E3 driver ettärende genom handläggningen och ger handläggarenstöd längs vägen i form av checklistor, sidosystem och rutiner.Detta gör det också enklare och snabbare att utbildany personal att handlägga tillståndsärenden. De standardiseradeprocesserna leder, genom mer enhetlighet ihandläggning och beslut, även till högre rättslig kvalitet.”Det ska vara lätt att göra rätt från början” – både för desökande och för medarbetare.Under året har följande funktioner för e-tjänster levererats:• Ny e-tjänst för att sökande som ansöker om uppehållstillståndför studier ska kunna komplettera sina ärendendigitalt• Ny e-tjänst EU/EES-medborgare som söker tillstånd påanknytning till någon som är bosatt i Sverige• Ny e-tjänst för att arbetsgivare ska kunna lämna kompletteringari arbetstillståndsärenden digitalt• En helt omarbetad e-tjänst för arbetstillstånd där arbetsgivareeller uppdragsgivare i Sverige påbörjar ansökanom arbetstillstånd genom att skapa ett anställningserbjudandefaktaE3 är Migrationsverkets handläggningstöd för en heltdigital handläggning av ärenden. Projekt BBM-100ansvarar för E3 fram till att handläggningsstödetöverlämnats till förvaltning, vilket planeras till våren 2015E-tjänsterEn förutsättning för att förkorta handläggningstiderna äratt underlätta för den som ansöker om ett uppehållstillståndatt lämna in de uppgifter som är nödvändiga för atten ansökan ska vara komplett och kunna avgöras så snartsom möjligt. Webbansökan på Migrationsverkets webbplatsutformas så att det ska vara så lätt som möjligt attgöra rätt från början och därmed få ett beslut så snartsom möjligt. Webbplatsen har under året fått en bättrefunktionalitet och användarvänlighet och är tydligt inriktadpå de olika behov som både sökande och arbetsgivarehar.Elektronisk tidsbokningDet elektroniska tidsbokningssystemet har under 2014 utvecklatsenligt 2013 års plan. Samtliga enheter inom verksamhetsområdethar fått tillgång till en ny version sominnebär att de sökande kan boka tid för en eller flera personer.Under 2014 har systemet kontinuerligt utvecklatsoch anpassats efter både administratörers och sökandesbehov. Exempelvis är designen idag responsiv och anpassarsig efter den tekniska enhet den sökande använder.Det ska vara enkelt att boka tid oavsett om du bokar tidmed hjälp av en telefon eller en dator.Tillståndsenheterna i Solna, Boden och Sundsvall ingårsedan sommaren i en pilot för att pröva en nyare versionmed skärmar för de sökande, en utökad receptionsfunktionsamt ankomstregistrering. På dessa orter kan de sökandeboka en tid, få en bekräftelse per mail och registrerasin ankomst på en ankomstregistreringsstation ivänthallen. Administratören kan arbeta i systemet i realtidoch enkelt klicka fram nästa sökande i tid. Den sökandekan då se på skärmarna att det är dennes tur att gå framtill luckan.Piloten har hittills visat goda resultat och kommer under2015 troligtvis att rullas ut på övriga tillståndsenheter.Vi arbetar fortfarande med en strategi för hur tidsbokningssystemetska kunna användas för spontanbesökaresom inte kan boka tid i förväg. En sådan funktionalitet kanbli aktuell under 2015. Vi har även börjat analysera vilkaärenden inom andra verksamhetsområden som lämparsig för tidsbokning.Tidsbokningen, skärmarna och ankomstregistreringenhar resulterat i flera positiva aspekter:Bättre service åt sökande- Väntetiden har minskat drastisk, från några timmar tillnågra minuter- Förbättrad service då sökanden inte behöver vänta likalänge. De sökande vet att de har en tid och att detfinns personal som tar hand om deras ärende vid dentidpunkten.årsredovisning migrationsverket 201435/ 198


kostnadseffektiv verksamhetEtablering av kompetenscenterVerkets kompetenscenter har bland annat inlett en utvecklingav det organiserade lärandet som utvecklar förutsättningarnaför att kvalitetsäkra och styra kompetensenän mer. Ytterligare insatser har gjorts för merelektroniskt lärande och en fortsatt utveckling av en kompetensportal.Introduktionen för nyanställda som tillhandahållitscentralt har omarbetas. Den nya introduktionenkommer att implementeras under 2015. Utöver regionaladelar har denna även fått en ökad betoning på att lära genomatt göra, ett tydligare inslag i det vardagliga arbetetinom alla arbetsområden.I ett intensifierat samarbete med universitet och högskolorhåller en Migrationsakademi på att utformas. Akademin,som ska säkra att verket har rätt kompetens, ersätterfrån och med 2015 successivt Migrationsprogrammet,det nuvarande programmet för den kompetensutvecklingsom sker internt varigenom flera prioriterade utbildningarhar tillhandahållits under året.Chefsutvecklingen och ledarförsörjningen har gjortsmer systematisk. Myndighetens chefsprofil som har fastställtsunder 2014 har bidragit till systematiseringen. Ledarskapethar genomlysts i syfte att identifiera styrkor och utvecklingsområdensom dagens chefs- och ledarskap harför att möta framtida krav och behov, men också skaparutiner för chefs- och ledarförsörjning. I genomlysningensspår har verket kunnat frambringa en arbetsprocess ochmetod för chefs- och ledarförsörjning som syftar till attidentifiera medarbetare med potential att i framtiden gåin i en ledarroll, eller utvecklas i en annan. Vidare har en nystruktur utformats för utveckling av chefer och ledare i derasbefintliga roll som börjar tillämpas under mars 2015.Partnerskap för stöd och kvalitetsäkringHR-stödet till chefer och verksamhet har även rustats medsakkunniga på HR-området. Tillsammans har ett samarbeteupprättats med inriktning på sammanhang mellan arbetetför att uppnå verksamhetsmålen och insatserna för cheferoch medarbetare. Partnerskapet rör en kvalitetssäkring avFigur 6Åldersfördelning Åldersfördelning av medarbetare av medarbetare 2014 201424%51%25%Närmare samverkan medarbetstagarorganisationerArbets- och anställningsvillkor har behandlats i närmaresamverkan med centrala fackliga arbetstagarorganisationerför att ytterligare se till att medarbetare med viktigkompetens kan rekryteras eller behållas, samt att rätt personermotiveras. I synnerhet med hänsyn till det regionindeladeMigrationsverket från och med 1 januari 2015.Migrationsverket som arbetsgivare och arbetstagarorganisationernahar samarbetat inte minst kring lönerevisionenför att säkra att löner och lönesättning är i linje medmyndighetens strategiska initiativ.2013 visade jämställdhetsindexet för Migrationsverketfrån Nyckeltalsinstitutet bland annat ojämn könsfördelninginom en stor majoritet av verkets yrkesgrupper. Institutetpekade på det positiva med jämställdhet i arbetstidsomfattningeni avtal och de relativt jämställda lönerna menunderströk också problemet med kvinnornas sämre karriär--2930-4950-Migrationsverkets HR-arbete. Det handlar om stöttning avchefer och verksamhet vid till exempel chefsrekrytering, ledarutveckling,ledning och styrning av personal, löneförhandlingaroch rehabilitering.Integrering av likvärdig behandlingArbetet kring medarbetarnas förutsättningar har varitmångsidigt, varierat och omfattande. Planen för likarättigheter och möjligheter som har antagits under året äri sig gedigen och sträcker sig med sina åtgärder till ochmed 2016. I den tas sikte på integrering av likvärdig behandlingi samtliga processer inom myndigheten ochdärigenom vidareutveckling av verksamheten. Ett exempelpå en konsekvens av planens åtgärder är att jämställdhetsanalysav löner och villkor har integrerats i det återkommandelönebildningsarbetet.Anpassning av befattningsstrukturI flera sammanhang har verkets befattningsstruktur ochdess nomenklatur varit föremål för översyn. Anpassningarav denna till bland annat den kommande regionindelningenav kärnverksamheten har skett på alla nivåer. Hänsynhar också tagits till behovet av en befattningsstruktursom ger medarbetarna tydligare roller, liksom ökade möjlighetertill styrning, uppföljning och måluppfyllelse.Användning av uppförandekodEn uppförandekod har tagits fram för att det också ska blitydligare för all personal hur vi bör agera i vardagen då lagaroch regler inte ger tillräcklig vägledning och för att ytterligareförankra värdegrunden hos de anställda. Koden somkonkretiserar kraven i anställningen och talar om vad somförväntas i statstjänstemannarollen, avseende bland annatförhållningssätt och bemötande, kommer att implementerasunder 2015.38/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


kostnadseffektiv verksamhetmöjligheter på verket.Migrationsverkets egen jämställdhetsanalys 2013-2014,som även arbetstagarorganisationer har arbetat med ochstår bakom, framhöll bland annat att verket utvecklat ensakligare lönesättning mellan likvärdiga kvinno- och mansdomineradearbetsområden. Genom sakligare lönesättningökade under året våra kvinnliga medarbetares medellönytterligare från cirka 96,3 till 96,4 procent av demanliga kollegornas. Emellertid framhöll analysen ocksåatt jämställdheten mellan könen även fortsättningsvismåste främjas. Det går exempelvis argumentera för attkönsfördelningen i chefsgrupperna bör återspegla könsfördelningenpå verket i stort. Denna återspegling hardock minskat under 2014 från 79 till 75 procent.Systematisering av arbetsmiljöarbeteoch hälsofrämjandeUnder 2014 har Migrationsverket fortsatt att arbeta långsiktigttrots ett högt tryck på verksamheten och bibehållitsträvan att göra arbetsmiljöarbetet mer systematiskt. Arbetsmiljöarbetethar fortskridit utifrån strategin som utarbetadesförra året med hänsyn till föreskrifterna om ett systematisktarbetsmiljöarbete och dessas fokusområden;undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Särskilt fokushar legat på att utveckla förutsättningarna för undersökningav verksamheten och för att bättre veta hur de anställdamår. Inte minst för att kunna göra en bättre bedömningav de arbetsmiljörisker som eventuellt kan synliggörs vidarbetsmiljöundersökningar och för att kunna vidta nödvändigaåtgärder för att minska riskerna, liksom göra bättreuppföljningar av åtgärderna.Sjukfrånvaron har emellertid fortsatt att öka i relationtill den tillgängliga arbetstiden. Bland både de anställdakvinnorna, vilka liksom 2013 och 2012 totalt sett under2014 haft en högre sjukfrånvaro än verkets manliga med-Figur 7Procentuell fördelning av årsarbetskrafter per verksamhetsområde 2014Procentuell fördelning av årsarbetskrafter per verksamhetsområde 2014Verksledning och stöd6%Administration6%Mottagning43%Asylprövning26%Förvaltningsprocess3%Besök, bosättning ochmedborgarskap15%Europeiskt ochinternationelltsamarbete1%Figur 8Sjukfrånvaro som andel av tillgänglig tid, procentSjukfrånvaro som andel av tillgänglig tid, procent8,07,06,05,04,03,02,01,03,85,67,12,83,24,45,63,54,82012201320140,0Kvinnor yngre än30 årKvinnor mellan30-49 årKvinnor 50 år och Män yngre än 30 Män mellan 30-äldreår49 årMän 50 år ochäldreKvinnor Män TotaltÅldersfördelningårsredovisning migrationsverket 201439/ 198


kostnadseffektiv verksamhetarbetare, och männen men främst bland kvinnorna. Totaltsett har denna ökat från 4,1 procent 2012 och 4,4 procent2013 till 4,8 procent 2014. En ökning har skett av bådekort- och långtidssjukfrånvaron, det vill säga sjukfallsperiodernapå minst 60 kalenderdagar. Kortidssjukfrånvaronhar ökat från 1,9 procent 2012 och 2 procent 2013 till 2,1procent 2014. Ökningen har varit ungefär densammamellan verkets kvinnliga och manliga medarbetare. Det ärdock framförallt långtidssjukfrånvaron som har fortsatt attöka. Denna har ökat från 2,2 procent 2012 och 2,4 procent2013 till 2,7 procent 2014. I relation till den totalasjukfrånvaron har de långa sjukfallsperioderna ökat från39,7 procent 2012, och 41,9 procent 2013 till 43,7 procent2014. Ökningen av lågtidssjukfrånvaron mellan 2012 och2014 har skett bland verkets kvinnliga medarbetare ochmanliga anställda i åldrarna 30-49 år.Frisktalet, vilken beräknas som andelen total tillgängligarbetstid för alla anställda som har haft maximalt 40 sjukfrånvarotimmaroch maximalt tre sjuktillfällen i relation tilltillgänglig arbetstid, har dessutom minskat ytterligareunder året. Minskningen har skett från 67,7 procent 2012och 60,2 procent 2013 till 59,6 procent. Sett från 2013 hardäremot männens frisktal ökat från 67,7 procent till 68,1procent medan kvinnornas har fortsatt att minska från55,9 procent till 54,7 procent. Under perioden 2012–2014har kvinnornas frisktal i genomsnitt varit 12,1 procentenheterlägre än männens.En fortsatt systematisering av det undersökande stegetoch efterföljande fokusområden i arbetsmiljöarbetet förväntasförbättra möjligheterna att säkra att det inte finnsbristande arbetsförhållanden som riskerar medarbetarnashälsa och därigenom viljan och förmågan till effektivaarbetsinsatser. Ett viktigt led i denna systematisering ärden verksgemensamma medarbetarundersökning somär under upphandling. Undersökningen ska genomförasunder det kommande året. Senast en medarbetarundersökninggenomfördes var 2011. Den nya medarbetarundersökningenkommer därför att kunna bidra med viktiginformation till insatser för att förebygga ohälsa ocholycksfall i arbetet och för att säkerställa en tillfredställandearbetsmiljö.Inom ramen för inriktningen på årets arbetsmiljöarbete,att möjliggöra bättre förståelse och kunskap om vilkaaspekter av verksamheten som behöver särskilda arbetsmiljösatsningar,har ett arbete också påbörjats för att utvecklaett incidentrapporteringssystem för hantering avarbetsskador och tillbud. Systemet beräknas vara i driftunder 2015. Vidare har företagshälsovården involveratsmer i verkets arbetsmiljöarbete. Under 2014 har bland annatMigrationsverket och företagshälsovården i samrådutarbetat riktlinjer för ebolasmitta och rekommendationerför vaccination av medarbetarna. En ny grundläggandearbetsmiljöutbildning för verkets chefer har genomförtsunder företagshälsovårdens ledning, en satsning somkommer att ligga till grund för kommande utbildningar2015. Samarbetet med företagshälsovården har också utvecklatspå så sätt att det har blivit mer systematiskt. Avtaloch utfall av beställda tjänster har följts upp regelbundetoch metodiskt för att bland annat säkerställa att rehabiliteringi företagshälsovårdens regi på ett ändamålsenligtsätt återfår medarbetare i arbete. Under nästa år planerarMigrationsverket dessutom att utveckla ett hälsostrategisktarbete. Det förväntas främja en bättre hälsa hos deanställda.2014 har den tillgängliga arbetstiden i genomsnitt varit1 490 timmar per anställning, 131 timmar mindre än 2013,men 138 timmar mer än 2012. Trots minskningen sedanförra året har Migrationsverket under året sammanlagt tillgängliggjorti genomsnitt 4 174 årsarbetskrafter, 635 flerän 2013 och 1 137 fler än 2012.26 procent av den genomsnittliga årsarbetskraften harunder året använts inom asylprövningen. Detta kan jämförasmed 2013 och 2012 då 24 respektive 20 procent avden genomsnittliga årsarbetskraften användes inom verksamhetsområdet.2013 och 2012 användes 16 respektive19 procent av den genomsnittliga årsarbetskraften inomverksamhetsområde besök, bosättning och medborgarskapoch 4 respektive 5 procentenheter inom förvaltningsprocessen.Jämfört med 2013 och 2012 har därmed 1 respektive4 procentenheter mindre av den genomsnittligaårsarbetskraften använts inom verksamhetsområde besök,bosättning och medborgarskap 2014 och 1 respektive2 procentenheter mindre inom förvaltningsprocessen.Den procentuella fördelningen av den genomsnittligaårsarbetskraften har under perioden 2012-2014 i övrigtvarit densamma.40/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


god serviceFoto: Lina LarssonGod serviceMål:Service som möter sökandes och andra intressenters behov.Återrapportering:Migrationsverket ska särskilt redovisa:• fördelningen mellan elektroniska och manuella ansökningar,• effekter av de åtgärder myndigheten vidtagit för att ökaandelen elektroniska respektive kompletta ansökningar,• vilka insatser i E-strategin som prioriterats för att utvecklamyndighetens verksamhet och bedömda effekterav genomförda utvecklingsinsatser samt• vidtagna åtgärder för att bidra till förbättrade förutsättningarför kommunerna att planera för att ta emot nyanländainvandrare och deras anhöriga, bland annat informationrörande behovet av kommunplatser ochstatlig kommunersättningMåluppfyllelse:Migrationsverket bedömer att målet är delvis uppnått.Trots ett målmedvetet utvecklingsarbete mot bättreservice genom förbättrad tillgänglighet till verket kvarstodunder 2014 långa väntetider vid verkets nationellakundtjänst samt problem för sökande att få telefonkontaktmed ärendehandläggare. Utvecklingsarbetet harbland annat bestått av inrättande av telefonlinjer påenheterna som alltid är bemannade, pilotprojekt omresurssamverkan mellan den nationella kundtjänstenoch kärnverksamheten, utökade öppettider i ansökningsenheteroch receptioner, samt öppnande avKundcenter i Malmö..Migrationsverket har också under året intensifieratutvecklingsarbetet med digitalisering av verksamheten.Efter april 2015 kommer samtliga ansökningar iärendekategorierna medborgarskap, arbetsmarknadsärenden,studerandeärenden, EES och bosättningsärendenatt kunna hanteras helt digitalt. Under året harvi även fortsatt att utveckla och förtydliga Migrationsverketshemsida med information till sökande och andraintressenter. I arbetsmarknadsärenden informerarvi att de sökande får ett snabbt beslut om en komplettansökan utan kompletterings- eller utredningsbehovlämnas in digitalt. Webbansökan på Migrationsverketswebbplats är utformad så att det ska vara så lätt sommöjligt att göra rätt från början och därmed få ett beslutså snart som möjligt. Webbplatsen har under åretfått en bättre funktionalitet och användarvänlighet ochär tydligt inriktad på de olika behov som både sökandeoch arbetsgivare har.Mottagningsenheter dit sökande kan vända sig medfrågor, ansöka om särskilt bidrag och få vägledning ochinformation om samhället finns över hela landet. På deplatser där Migrationsverket har boenden men ingetkontor gör verkets boendepersonal regelbundna besökför att se till att allt fungerar kring boendet och kan svarapå frågor från de boende. På de flesta orter finns ettsamarbete med civilsamhället som kan erbjuda olikaaktiviteter och stöd till asylsökande. Migrationsverkethar också gjort en mängd satsningar för att bättre samverkamed kommuner och andra aktörer vid mottagandetav nyanlända.årsredovisning migrationsverket 201441/ 198


god serviceMigrationsverket ska i all verksamhet utgå från den sökandesbehov. Vi ska utan dröjsmål fatta korrekta beslutsom den sökande kan förstå, ge skydd till den som behöverdet, samt ge vägledning och stöd att ta nästa steg. Såbeskriver vi syftet med vårt arbete i verksamhetsplanen2014. Den omorganisation som föreberetts under 2014 tarsitt avstamp i detta syfte. För att i all verksamhet kunnautgå från den sökandes behov indelas verksamheten frånoch med januari 2015 i de processer som uppstår i de sökandesmöte med Migrationsverket och det svenska regelverket;att komma till Sverige, att stanna i Sverige, attåtervända, att behöva skydd samt att bli svensk medborgare.Till detta kommer processen service och bemötandesom ska genomsyra de övriga processerna och där vi redanunder hösten 2014 utsett en processägare. Men äveninnan ansvarig processägare var på plats fortsatte Migrationsverketsitt arbete att utveckla servicen. Inom olikaverksamhetsområden har insatser gjorts för att förbättraservice som möter sökandes och andra intressenters behovbåde vad det gäller tid, tillgänglighet, bemötandeoch begriplighet.TidUnder 2014 fick den som ringde till Migrationsverket oftavänta länge i telefon om man alls kom fram. På grund avdetta ringde många upprepade gånger vilket spädde påantalet inkommande samtal ytterligare. De i genomsnittcirka 33 000 påringningarna till kundtjänsten varje veckakom från ungefär 11 500 personer, det vill säga varje personsom ringde, ringde ungefär tre gånger under envecka. Knappt hälften av dessa personer kom fram tillkundtjänsten. Och de som kom fram hade i genomsnittväntat i telefonkö i drygt en halvtimme. Migrationsverketskundtjänst har således inte haft kapacitet att ta emot allainkommande samtal under 2014. För att råda bot på dettahar ett nytt arbetsätt planerats och ett pilotförsök har genomförtsunder året. Försöket gällde de samtal som handladeom arbetstillstånd, där medarbetare i tillståndsärendenfick prova på att bemanna kundtjänsten och svara på frågor.Resultatet av piloten visade på en mycket högre tillgänglighetoch kortare svarstider. Samtidigt kunde handläggarnaanvända samtalen till att föra ärendet framåt.Arbetssättet kommer att implementeras på övrig kundtjänstunder 2015. Inom ramen för Migrationsverkets omorganisationska verkets kundtjänst bli en integrerad del avärendehandläggningen och inte enbart vara ett callcentersom verkar skilt från övrig operativ verksamhet. Medarbetareinom tillståndsprövningen, kommer under 2015 att utbildasför att som en del av sina arbetsuppgifter bemanna dennationella kundtjänsten. Tillståndsprövningen rör ärendenom besök, bosättning och medborgarskap vilket inbegriperarbete, studier och anknytning. Det är till största delendessa ärendekategorier som samtalen till kundtjänsten gäller.Asylärenden utgör endast en mindre del av samtalen,eftersom de asylsökande har kontakt med handläggareinom mottagningsverksamheten.Men de asylsökande har mötts av mycket förlängda väntetiderfrån ansökan till utredning och även i viss mån frånutredning till beslut. Prövningsenheterna inom asylsökningsprocessenhar därför vidtagit åtgärder för att ge förutsättningartill jämn arbetsbelastning och förutsägbara väntetiderför de sökande genom att från november 2014möjliggöra bokning av asylutredningar till och med september2015. De sökande har också informerats om de långaväntetiderna till asylutredning, som uppstått under 2014. Informationsbladlämnas ut i samband med att den sökandefår sin kallelse till asylutredning. Informationsbladen finnsäven tillgängliga för att delas ut i exempelvis välkomstmappeneller för att sättas upp i väntrum och receptioner.Vidare har Migrationsverket under året intensifieratutvecklingsarbetet med digitalisering av verksamheten. Efterapril 2015 kommer samtliga ansökningar i ärendekategoriernamedborgarskap, arbetsmarknadsärenden, studerandeärenden,EES och bosättningsärenden att kunnahanteras helt digitalt, inte bara vid ansökan men också ihandläggning och beslut av ärendet. Detta medför såvältidsvinster i handläggningen som en förbättrad tillgänglighetgenom webbtjänsterna.TillgänglighetDen 1 juli 2014 inrättades enhetstelefoner för telefonförfrågningarvid samtliga enheter inom område besök, bosättningoch medborgarskap för att förbättra tillgänglighetenför sökande och andra intressenter. Telefonlinjernaär bemannade under kontorstid varje dag och detta harökat tillgängligheten vid enheterna.Migrationsverket öppnade i februari 2014 i Malmö verketsförsta kundcenter med full service. I genomsnitt harkundcentret i Malmö tagit emot cirka 1 000 besökare perdag. Med Kundcenter skapas en gemensam arena dit kunderoch övriga intressenter kan vända sig för att få hjälpmed sitt ärende. Verksamheten vid ett Kundcenter bedrivsmed besökaren i centrum. Genom att ha en och sammaingång oavsett ärendeprocess, kan myndigheten öka nyttanför kunden och samtidigt göra samordningsvinster.Oavsett vilket ärende man har till Migrationsverket så harman kommit rätt och man möts som besökare av kunnigpersonal som har en god överblick över hela Migrationsverketsverksamhet. Enklare och snabba frågor hanterasdirekt i första ledet, medan frågor som kräver en djuparekompetens eller tar längre tid hänvisas vidare till rätt personalmed rätt specialkompetens.En tidsbokningsmodell för flera ärenden har också införtspå flera orter där den sökande kan boka tid för till exempelbiometri eller ansökan om främlingspass. På fleraorter har detta medfört betydligt kortare väntetider vidbesök i myndighetens expeditioner och en ökad servicegradför sökande.42/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


god serviceMigrationsverket har under 2014 fortsatt sitt arbetemed att se till att de sökande i möjligaste mån slippergöra långa resor för att möta oss. Vi arbetar för att videoutredningarskall ses som ett naturligt inslag inom asylprövningsprocessen.Vi har nu ett utbyggt nät av videoutrustningpå flera nyckelorter i Sverige. Vi har också införtmekanismer för att säkra möjligheterna till uppföljning.Sedan mars 2014 finns teknik för att få fram antalet genomfördautredningar per video. Utgångspunkten för2014 har varit att kraftigt öka förmågan att använda oss avvideoutredningar. Systemet för att mäta antal videoutredningarinfördes i mars 2014 och därför kan inte jämförelsergöras med tidigare år. Från början av mars till sista decembergenomfördes cirka 1 500 videoutredningar.Det stora antalet asylsökande som har kommit till Sverigeunder 2014 har medfört att Migrationsverket har fåttöka sin kapacitet på ansökningsenheterna runt om i landetför att kunna ge service till alla sökande. Ett stort antalnya medarbetare har rekryterats och ansökningsenheternai Malmö, Göteborg och Märsta har under andra halvårethaft öppet sju dagar i veckan. Ansökningsenheten iSolna har haft öppet sex dagar i veckan under samma tid.Vidare har en ansökningsfunktion öppnats i Flen för attutöka Migrationsverkets möjlighet att ta emot ansökningaroch samtidigt ge de sökande möjlighet att lämna inansökan på ytterligare ett ställe. I maj hade vi en kapacitetvid ansökningsenheterna att ta emot cirka 1 350 sökandei veckan. Kapaciteten efter vidtagna åtgärder är cirka2 500 sökande i veckan.Migrationsverkets ambition är att ha en god lokal närvaropå de orter där vi etablerar boenden för asylsökande.Med anledning av att många människor har sökt sig tillSverige och ansökt om asyl har myndigheten under åretetablerat boenden spridda över hela landet. I dagslägethar Migrationsverket boenden på drygt 300 orter runt omi Sverige. Avstånden mellan boende och närmaste enheteller kontor kan vara långa. För att kunna ge den servicesom följer av uppdraget är det viktigt att Migrationsverkethar personal i rimlig närhet till de asylsökandes boenden.De sökande har bland annat behov av att få samhällsinformationoch praktisk information kring boendet. Detgäller dessutom att vägleda och underlätta för asylsökandeatt hitta rätt information vid rätt tillfälle.Migrationsverkets personal reser regelbundet ut tillsamtliga boenden i landet men det finns behov och önskemålom att utöka den lokala närvaron ytterligare. En utökadlokal närvaro är inte bara en fråga om service och informationtill den enskilde utan också en fråga om attunderlätta ett gott lokalt samarbetsklimat kring de asylsökandei kommuner och närsamhälle. Några kommuneranser att de får ta ett för stort ansvar för service till de asylsökande.Av den anledningen har Migrationsverket underåret tillsammans med Länsstyrelsen i Värmland, Sverigeskommuner och landsting samt kommunerna i Värmlandfortsatt samarbetet från 2013 som syftade till att stärkaengagemanget bland berörda aktörer. Det var dock fåkommuner i Värmland som deltog och försöket lades därförned. Men varje mottagningsenhet har kontakt mednärsamhället såsom kommun, landsting, frivilligorganisationeretc. och kontakter sker genom att dessa bjuds in tillmöten på Migrationsverket eller vice versa. När kontakterhar upparbetats kan kontakter också skötas mer informelltvia telefon och e-post. Eftersom antalet personer i Migrationsverketsboenden har utökats kraftigt under 2014,från 52 800 den 31 december 2013 till 79 400 den 31 december2014, så har även antalet orter där verket är etableratökat. Detta begränsar självfallet verkets möjligheteratt finnas tillgängligt på varje ort i en någon större omfattning.Men på de allra flesta orter där Migrationsverkethar lokaler eller boende finns nära kontakter med närsamhället,såsom kommun, landsting, skola och frivilligorganisationer.BemötandeI Migrationsverkets introduktions- och grundutbildningaringår flera moment av bemötandefrågor. I introduktionenav nyanställda ingår även medsittningar i asylutredningarmed mentorer där samtalsmetodik och bemötande belysesoch diskuteras. Den lärande organisationen (DLO), harutvecklat en så kallad casebank för att underlätta lärandeti vardagen. Den innehåller kortare caseövningar som rörMigrationsverket verksamhet och flera övningar handlarom bemötandefrågor.Löpande genomförs utbildningar för medarbetarnakring bemötande och samtalsmetodik, hbt-kompetenssamt barnaspekten i migrantprocessen. Projekt Migrationoch Heder har pågått från oktober 2013 till och med november2014. Det resulterade i en interaktiv utbildning ihedersproblematik för Migrationsverkets medarbetaresom fanns tillgänglig i slutet av 2014.Vidare pågår vid enheterna ständigt en diskussion omvikten av ett bra bemötande – både gentemot de sökandeoch mot medarbetarna.BegriplighetFör att förbättra servicen till de sökande, och för att stärkaden rättsliga kvaliteten, har Migrationsverket under åretgenomfört ett stort arbete med begripligheten i asylbesluten.Medarbetare från asylprövningen har tillsammansmed verkets språkexpert arbetat fram nya beslutsmallaroch ett webbaserat handläggningsstöd för beslutsskrivningoch introducerat dem i verksamheten.De nya beslutsmallarna är utformade för att vara pedagogiskabåde för användarna, genom att lyfta fram denjuridiska metoden, och för de sökande, genom att ledadem genom beslutet och enkelt förklara hur prövningengår till. Mallarnas utformning uppmuntrar också till störrespråklig enkelhet. Handläggningsstödet för beslutsskriv-årsredovisning migrationsverket 201443/ 198


god servicehandläggningen av arbetsmarknadsärenden. Det handladeom att kombinera telefonsamtal och handläggning avärenden så att samtalen förde ärendena framåt. Medarbetarefrån tre enheter som vanligtvis handlägger arbetsmarknadsärendenoch Migrationsverkets kundtjänstmedverkade i piloten. Piloten provade olika modeller. Förutomatt svara på frågor undersökte medarbetarna möjligheternaatt öppna ett nytt ärende i samband med telefonsamtal,ta över ett pågående ärende eller begära inkompletteringar i ärendet. I samverkanspiloten bemannade15 personer från Migrationsverkets kundtjänst och 15personer från enheterna i Malmö, Uppsala och Stockholmen särskild telefonlinje i kundtjänsten. De svarade i telefontvå timmar per dag. Resten av tiden har samtliga deltagarei piloten handlagt ärenden och besvarat mail.Bakgrunden till projektet var olika problem som Migrationsverketskundtjänst hade noterat, bland annat att cirka60–70 procent av samtalen till Migrationsverkets kundtjänstvar ”onödiga”, det vill säga hade kunnat undvikasmed tydlig information tidigare i processen. Det gemensammaoch övergripande målet var att fler ansökningarska vara kompletta när de skickas in samt att frågorna tillkundtjänsten, på lång sikt, ska minska. Ett ytterligare målvar att samverkanspiloten skulle bidra till att Migrationsverketfår fler medarbetare med fler kompetenser, vilketligger i linje med utvecklingen av de interprofessionellateamen. En utvärdering av försöket visar att tillgänglighetenökade avsevärt, med större andel besvarade samtaloch kortare väntetider. Det visade också att en del avärenden definitivt kan föras framåt genom att ärendetkompletteras eller handläggning kan påbörjas. Vidare sågvi att handläggarna får insikt om vad den egna enhetengenererar för onödig efterfrågan inom andra delar avverksamheten vilket leder till ökad samsyn på processensom helhet. Piloten utföll alltså med ett gott resultat, ochMigrationsverket intentioner är att ha en full integreradkundtjänst vid utgången av 2015 som tar avstamp i modellenför resurssamverkan.EffekterGenom de åtgärder som vidtagits under året har vi förkortatväntetiderna för de webbansökningar som är kompletta.De som lämnar in kompletta webbansökningar fårsitt beslut inom 14 dagar från ansökan. Andelen komplettaansökningar om arbetstillstånd har ökat markant underåret, från 17 procent av det totala antalet inkomna ansökningarnaunder 2013 till 42 procent under 2014. Det innebaratt nästan 21 900 webbansökningar 2014 var kompletta.Året innan var det antalet cirka 9 900. Åtgärdernahar alltså haft ett gott utslag.Vi kan nu även lättare se varför ansökningarna inte ärkompletta. På så vis kan vi arbeta vidare mot målet att fåin ännu fler kompletta ansökningar. De orsaker som viidentifierat är bland annat att uppgifter som krävs inte ärmöjliga att skicka in (om arbetsgivaren exempelvis intehar ekonomiska förutsättningar eller i förlängningsansökningarinte har betalat rätt lön), det saknas en vilja attskicka in uppgifter, informationen är för svår att ta till sig,uppgifter krävs från både arbetstagare och arbetsgivaresamt att ärendet kan ha ändrat karaktär under handläggningen. Dessutom kan handläggningen påverkas av attefterfrågade uppgifter som skickats in måste kontrollerassamt att fackförbund inte medverkar med yttranden ochinformation.E-strateginFör att uppnå regeringens mål om en statsförvaltning därEnkelhet, Öppenhet och Innovationskraft är tre centralavärden har Migrationsverket aktivt arbetat med ett antalutvecklingsinsatser som alla i varierande omfattning bidrartill denna målbild. Vissa initiativ har haft sin grund i internverksamhetsutveckling med primärt syfte till intern effektiviseringmedan andra springer ur en mer generell tankeom digitalisering och en förenklad vardag för medborgare,företagare och andra intressenter. I denna redovisningvisar vi på hur Migrationsverkets utvecklingsinsatser bidrartill att uppfylla de tre mål och nio delmål som regeringenbeskriver i sin e-strategi – Med medborgaren i centrum.Förutom de utvecklingsinsatser som beskrivs i listan nedanhar även Migrationsverket aktivt deltagit i myndighetsgemensammainitiativ som E-delegationen för att där bidratill att regeringens mål uppfylls.Vissa av nedan angivna utvecklingsinsatser och derasbedömda nyttor beskrivs närmare under avsnittet Kostnadseffektivverksamhet.En enklare vardag för medborgare1. Digitala tjänster ska utformas efter användarnas behov2. Digitala tjänster ska vara enkla och säkra att använda3. Det ska bli lättare att hitta rätt digital tjänstUtvecklingsinsatser• VIS - förenkling för visumsökande som bland annatinnehåller tjänst för tidsbokning på ambassad• Tidsbokning för tillståndssökande av vissa tillståndsärenden.För närvarande genomförs en pilot på treenheter där utökad funktionalitet prövas• BBM 100 – e-tjänster för att söka tillstånd• E-MO – e-tjänster för kommuner och landsting• Kostnadsräkningar 1 – e-tjänst för offentliga biträdenÖppnare förvaltning som stödjer innovationoch delaktighet1. Det ska bli lättare att hitta och använda öppna data2. Fler ska kunna tillhandahålla statens digitala tjänster3. Möjligheter till insyn och delaktighet i verksamhetenska ökaårsredovisning migrationsverket 201445/ 198


god serviceUtvecklingsinsatser• e-Arkiv – tagit fram e-arkiv för bevarande av handlingar• Tjänstekatalog – deltagit i framtagande av katalogensamt publicerat tjänster.Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten1. Statsförvaltningens informationsutbyte ska bygga pågemensamma standarder2. Statsförvaltningens informationssäkerhet ska förbättras3. Statsförvaltningens verksamhet ska effektiviserasgenom ökad digitaliseringUtvecklingsinsatser• Behörighetsportal – syftar till att underlätta för attmedarbetare ska ha rätt behörigheter till interna handläggningsstöd• e-Arkiv – använder förvaltningsgemensamma specifikationerför innehållet i arkivet• Ärendefördelning – system för att på effektivt sätt användahandläggarnas kalendrar i samband med bokningav utredningsmöten• Skanning – ger effektivare åtkomst till handlingar då deskannas och inte behöver skickas fysisktFörbättrade förutsättningarför mottagande av nyanländaMigrationsverket har under året på olika sätt arbetat föratt öka kommunernas kunskap och därmed förutsättningarför att ta emot fler nyanlända invandrare. Under2014 togs knappt 46 000 nyanlända emot i kommunerna,vilket är en ökning med 33 procent jämfört med 2013(knappt 34 500 nyanlända) och det högsta antalet mottagnasedan mitten av 1990-talet. Det är dock svårt attsärskilja om någon särskild insats haft extra betydelse förkommunernas beredskap och kapacitet, eftersom mottagandetpåverkas av en komplex väv av olika faktorer, tillexempel:• Det ökade antalet asylsökande har resulterat i anläggningsboendenpå allt fler orter i Sverige. Ett stort antalasylsökande kan påverka kommunernas beredskap ochkapacitet att ta emot nyanlända. Det kan också bidra tillatt sådana orter får ett större mottagande än de annarsskulle haft genom att ett antal personer efter uppehållstillståndväljer att stanna kvar i den kommun devistats i under asyltiden.• De långa väntetiderna på anvisning för bosättning bidrartill att allt fler väljer att bosätta sig på egen hand.Ännu en bidragande orsak till detta torde vara förändringenden 1 april 2014 som innebär att en nyanländinte kan få en etableringsplan och därmed etableringsersättningförrän han eller hon är mottagen i en kommun.• Införandet av prestationsbaserade ersättningar för högtmottagande till de 145 kommuner som tog emot flestnyanlända personer under 2013 i förhållande till sin befolkningom de hade en överenskommelse om flyktingmottagandeden 1 januari 2014. Utöver den vanliga ersättningenfår dessa kommuner en extra schabloniseradutbetalning per mottagen nyanländ.• Det ökade antalet ensamkommande barn. Ensamkommandebarn anvisas inte plats efter uppehållstillståndutan tas emot i kommun redan under asyltiden. De ingårdock i personkretsen för nyanlända och utgör alltsåen del av det antal nyanlända som en kommun taremot. I vissa kommuner bidrar detta till ett totalt settökat flyktingmottagande medan det i andra kommunerbidrar till större svårigheter att få fram platser för anvisningav nyanlända.Ensamkommande barn och utvidgad anvisningKommunernas planering för att ta emot nyanlända invandrareinnefattar också en beredskap och kapacitet attta emot asylsökande ensamkommande barn. Från den 1januari 2014 medför en ändring i lagen (1994:137) ommottagande av asylsökande m.fl. (LMA), att Migrations-faktaAnvisning av ensamkommande barn. Sedan 2014 harMigrationsverket möjlighet att göra utvidgade anvisningartill kommuner för mottagande av ensamkommande barnoavsett om kommunen har en överenskommelse om att taemot ensamkommande barn eller inte. Anvisningarna skerutifrån olika steg som i samarbete med länsstyrelserna, somansvarar för fördelningstal på kommunal nivå, är framtagnai dialog med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner ochLandsting (SKL) samt i vissa delar också med Barnombudsmannen.Steg 1 Till kommun till vilken barnet anses ha viss anknytningSteg 2 Till kommun med överenskommelse som anmältledig platsSteg 3 Till kommuna) utan överenskommelseb) med överenskommelse, men vars mottagandemed platser inte ännu är uppbyggtc) med överenskommelse, men där de överenskomnaplatserna är färre än kommunens fördelningstalSteg 4 Till samtliga kommuner i en jämnviktad turordning.46/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


god serviceverket fått en utvidgad möjlighet att anvisa kommuneratt ta emot asylsökande ensamkommande barn.Lagändringen har medfört att fler kommuner nu haröverenskommelse om att ta emot ensamkommandebarn. Inför årsskiftet 2013/2014 hade Migrationsverketöverenskommelse med 274 kommuner om drygt 4 100platser, varav drygt 1 000 platser skulle vara tillgängligaför asylsökande. Övriga platser kan kommunerna reserveraför de ensamkommande barn som fått sin asylansökanbeviljad. Inför årsskiftet 2014/2015 har det skett en omfattandeökning så att Migrationsverket hade överenskommelsemed 288 kommuner om nära 8 000 platser, varavknappt 3 400 ska vara tillgängliga för asylsökande. Trotsdetta finns ett fortsatt behov av fler platser, på grund avden fortsatta ökningen av antalet ensamkommande barnsom söker asyl.Under 2014 anvisade Migrationsverket nära 7 100 ensamkommandebarn en plats. Fördelningen på de olikastegen som används för anvisning var:Steg 1 2 818 anvisningarSteg 2 2 263 anvisningarSteg 3 1 600 anvisningarSteg 4 379 anvisningarSärskilda informationsinsatserRedan under hösten 2013 utvecklades statistiken på Migrationsverketexterna webbplats för att tydligare visa hurmottagningen av nyanlända är spridd över landet, vilkagrupper som tagits emot och hur flyttning sker under deförsta 24 månaderna, samt hur många av de nyanländasom är eller var ensamkommande barn. Samtidigt fortsätterMigrationsverket att varje månad uppdatera den sammanställningsom visar förhållandet mellan befolkning ikommunerna, kommunernas överenskommelser medlänsstyrelserna och det faktiska mottagandet av nyanlända.I samband med att Migrationsverkets prognoser publicerats,har även särskilt riktade nyhetsbrev till kommunernaskickats ut samt publicerats på webben.Med anledning av de prestationsbaserade ersättningarsom infördes 2014 deltog även Migrationsverket vid ett antalav de politikerdialoger som genomfördes av länsstyrelserna.Vid de tillfällen när Migrationsverket inte kunde delta,fanns istället möjlighet att visa två filmer där Migrationsverketberättar om ensamkommande barn och om de olikastatliga ersättningar som kommunerna kan få eller söka.Myndighetsgemensamt arbeteInom ramen för den så kallade Bosättningsgruppen inomSamverkansdelegationen har Migrationsverket tillsammansmed berörda myndigheter genomfört ett antal aktiviteteroch åtgärder under året. Det som årligen återkommerär framtagning av Arbetsförmedlingens länstal, detvill säga beräkningar över vilka volymer som kommunernasöverenskommelser om mottagning av nyanlända i ettlän bör uppgå till, samt de särskilda informations- ochprognosbrev som skickas ut två gånger under året efterMigrationsverkets prognoser.Liksom 2013 genomfördes en endagskonferens kringsärskild bosättning i oktober för erfarenhetsutbyte ochgemensam kompetensutveckling för representanter iberörda myndigheter.Bosättningsgruppen har även gjort en gemensam översynav metod och handläggarstöd hos Migrationsverketoch Arbetsförmedlingen för att bidra till att minska andelennyanlända som tackar nej till anvisad bosättning. FörMigrationsverkets del handlar det exempelvis om vilkeninformation som ges vid de så kallade PUT-samtalen, detvill säga vid det tillfälle då den nyanlände meddelas atthan eller hon har fått uppehållstillstånd. Det har resulterati att ökat fokus läggs på vikten av folkbokföring och i tydligareinformation i de informationsblad till den sökandesom finns på flera språk.faktaSamverkansdelegationen,som bildades 2007, arbetarför att vidareutveckla ochstärka samarbetet mellanaktörerna kring nyanländasetablering. I delegationen,som sedan 2010 leds avArbetsförmedlingen, ingåräven Migrationsverket,länsstyrelserna och Försäkringskassansamt, somadjungerad, Sverigeskommuner och landsting(SKL).I slutet av året blev detklart att Migrationsverketmed hjälp av visitkortsfoldrarsamt affischer förreceptioner och liknandeutrymmen kommer attkunna sprida informationom Informationsverige.sesom är länsstyrelsernasgemensammawebbportal för samhällsinformationtill nyanlända.Gruppen har även arbetatvidare med fråganom framtida genomgångsboendei den kommun den nyanlände blivit placerad,utifrån förslaget från det särskilda Samverkansuppdraget(se sidan x). Främst har myndigheterna sett att ensådan möjlighet skulle kunna finnas inom ramen för demedel som länsstyrelserna förfogar över, men utan ökaderesurser kan det endast ske i mycket begränsad form.Bosättningsgruppen är dessutom referensgrupp fördet EU-finansierade SMAK-projektet , som påbörjades den1 oktober 2013 och ska vara slutfört den sista juni 2015.Projektet arbetar för en ökad kunskap om och beredskaphos kommunerna att ta emot vidarebosatta, det vill sägakvotflyktingar.Utveckling kring bosättningoch statlig ersättningMigrationsverket har under året vidareutvecklat arbetetmed tätare kommunikation med kommunerna och flexibilitetoch lyhördhet i arbetssättet i förhållande till kommunernasbehov och önskemål. Migrationsverket har nåttårsredovisning migrationsverket 201447/ 198


god serviceut till fler kommuner och andra aktörer genom att återkommandedelta vid kommun- och länsdialoger där behovetav vidarebosättning har belysts såväl för ett faktisktmottagande som i arbetet med läns- och planeringstal.Samtidigt har verket inom ramen för 32 § i förordningen(2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningarutökat möjligheterna för kommunerna att få ersättningför initiala kostnader i samband med mottagningav vidarebosatta. Under andra halvåret 2014 togs en särskildbosättningsstrategi fram på uppdrag av generaldirektören.Det är en strategi för ett långsiktigt arbete att effektivtkunna bosätta, förbereda och överföravidarebosatta. I den omfattas även de nyanlända i Migrationsverketsanläggningsboende för vilka Migrationsverkethar ansvar för bosättningen, det vill säga de som pågrund av särskilda behov inte har möjlighet att delta i etableringsinsatser.Under året har genom införandet av de prestationsbaseradeersättningarna ett återkommande problem vid utskrivningartill kommun blivit än mer påtagligt. En korrektregistrering av hur en nyanländ lämnar Migrationsverketsmottagningssystem krävs för att den så kallade anvisningsschablonenska betalas ut, det vill säga den prestationsbaseradeersättningen för de nyanlända som tasemot i kommunen efter anvisning av Migrationsverket ellerArbetsförmedlingen. Här arbetar de två myndigheternatillsammans för att få de formella och tekniska förutsättningarnaför en framtida digital överföring avuppgifter om anvisning i stället för som idag ett antal manuellasteg som kan medföra bristfälligheter i registreringen.En myndighetsgemensam hemställan om förordningsändringarför att komma till rätta med problemenhar förberetts under 2014 och lämnades till regeringen ibörjan av 2015.Tyvärr har problemen, som även medför missvisandestatistik, bidragit till att försvåra länsstyrelsernas förhandlingsarbetemed en del kommuner. En utmaning har ocksåvarit att nå ut med informationen till verkets alla medarbetare,varav många nya, i den ansträngda situationsom gäller i och med det stora antalet personer i Migrationsverketsmottagningssystem. Dessutom förekommer otydlighetkring vad som gäller när en person eller familj väljeratt bosätta sig på egen hand. Det har förekommit attkommuner hör av sig till Migrationsverket eller Arbetsförmedlingeni hopp om att dessa nyanlända kan bli anvisadei efterhand så att kommunen kan erhålla den prestationsbaseradeersättningen även för dessa personer.Under året har därför Migrationsverkets statsbidragsfunktiontagit fram ett särskilt utbildningsmaterial och rutinerför att snabbt åtgärda de felregistreringar som görssom innebär att en kommun får alternativt inte får ersättning.Samtidigt påbörjade Arbetsförmedlingen innan årsskiftetarbetet med att uppdatera och utveckla sina rutineroch mallar så att snabbare och tydligare informationska lämnas till mottagningsenheterna om att en anvisningskett, alternativt avbrutits.Etablering i kommuner av boendenför asylsökandeUtöver Migrationsverkets samverkan med kommuner ochberörda myndigheter för ett ökat mottagande av nyanlända,består samverkan med kommuner även av kontakter isamband med etablering och avveckling av boenden förasylsökande. En av utmaningarna är att antalet asylsökandesom kommer till Sverige varierar över tid beroende påsituationen i världen. Under andra halvåret 2014 kom i genomsnitt1 900 asylsökande per vecka till Sverige, vilketvar drygt 600 personer fler per vecka jämfört med sammaperiod året innan. De flesta av dessa behövde hjälp medboendet. Vid utgången av 2014 var totalt 79 400 personerinskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, varav52 700 i anläggningsboende (ABO), motsvarande 66 procent,och 26 800 själva hade ordnat ett eget boende(EBO), motsvarande 34 procent.I första hand hyr Migrationsverket lägenheter för asylsökandemen när dessa inte räcker till upphandlas tillfälligaanläggningsboenden enligt lagen om offentlig upphandling(LOU). Verkets möjligheter att styra den geografiskaetableringen av sådana boenden är små. Placeringen styrsav vilka entreprenörer som får tilldelning i upphandlingen.Det har fått till följd att vissa kommuner fått ta ett oproportionerligtstort ansvar för den svenska asylmottagningen.Innan tilldelningsbeslut har fattats begränsar sekretessbestämmelseri LOU Migrationsverkets möjligheter att takontakt med kommuner där etablering kan bli aktuell.Migrationsverket är dock väl medvetet om att mottagandeav asylsökande ställer stora krav på samhällsserviceoch har arbetat med detta under 2014 genom att informerakommunerna om LOU. Dessutom framgår av upphandlingsunderlagetatt en leverantör som vill lämna ettanbud måste ha informerat berörd kommun om detta föratt komma ifråga för ett tilldelningsbeslut. Denna skyldighethar införts under 2014 för att ge kommunerna bättreframförhållning i planeringen av mottagandet av asylsökande.Under normala omständigheter är Migrationsverketsambition att etablera boenden för asylsökande i samarbetemed de berörda kommunerna. Men med anledningav den situation som verket ställts inför har vi inte alltid haftmöjlighet att föra en dialog i så god tid före etableringarnasom vi skulle önska. Under 2015 kommer verket att se övermöjligheterna att göra undantag i upphandlingen för kommunersom i förhållande till sina förutsättningar redan taren stor del av det nationella ansvaret för mot tagande avasylsökande.48/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


god serviceFoto: Tomislav StjepicTillgodose sökandes och andraintressenters behov vid prövningMål:Med hänsyn till ärendets beskaffenhet tillgodose sökandesoch andra intressenters behov vid prövningÅterrapportering:Migrationsverket ska särskilt redovisa:• effekter av de åtgärder som vidtagits för att möta sökandesoch andra intressenters behov inom tillstånds- ochmedborgarskapsärenden, exklusive ansökningar från EUeller EES och Schweiz samt• analys av arbetsmarknads- och studerandeärenden,bl.a. omfattande medborgarskap, ålder, tillståndstider ochyrken.Måluppfyllelse:Migrationsverket bedömer att målet delvis har uppnåtts.Verket har fortsatt utvecklingen med bättre ochtydligare information både via webben, informationsbladoch vid personliga kontakter. Utvecklingen medbättre och tydligare information på verkets hemsida avsersamtliga ärendekategorier. Informationen finns pådrygt 20 olika språk. Men de många samtalen till verketsKundtjänst med så kallad ”onödig efterfrågan” visar attvi inte i alla delar nått fram.I syfte att tillgodose sökandes och arbetsgivares behovvid prövning har Migrationsverket under 2014 arbetatför att ge alla sökande och arbetsgivare tydlig informationom vad som krävs för en komplett ansökanoch att vi levererar ett snabbt beslut om en komplettansökan skickas in. Vidare samarbetade Migrationsverketmed svenska ambassaden i Bangkok inför bärplock-årsredovisning migrationsverket 201449/ 198


god servicearsäsongen 2014 för att på bästa sätt sprida informationdirekt till de bemanningsföretag i Thailand somanställer bärplockare. Information skickades ut direkttill arbetsgivarna om den kommande säsongen ochvad som krävs för en komplett ansökan. Informationskickades även ut direkt till de uppdragsgivare i Sverigesom arbetat med bärplockare under föregående säsong.Vad gäller asylsökande har de långa väntetidernalett till många frågor från sökande. Därför togs ett informationsbladom de långa väntetiderna för asylutredningfram. Information om orsaken till de långa väntetidernaoch att det är svårt att få förtur finns också påverkets webbsidor. Dessutom har vi fortsatt att utvecklamöjligheterna till videoutredningar, vilket möter olikasökandes behov av färre och kortare resor.Asylsökandes ansökningar om särskilt bidrag för tillexempel vinterkläder lämnas oftast in vid personligabesök. Migrationsverkets personal verifierar då att ansökanär fullständig och svarar på frågor från sökande.För asylsökande genomförs ett samtal där informationges om rättigheter och skyldigheter för den asylsökandesamt information om möjligheterna till skolgångoch hälso- och sjukvård. Vid detta samtal tas sökandesindividuella behov upp för att tillgodose dessa vadgäller specialistvård, krav på särskilt boende etc.Analysen av arbetsmarknads- ochstuderandeärendenTexten återfinns på i kapitlet Arbete, besök, bosättning.Tillgodose sökandes och andra intressentersbehov vid prövning av tillståndsärendenMigrationsverket ska särskilt redovisa effekter av de åtgärdersom vidtagits för att möta sökandens och andra intressentersbehov inom bland annat tillståndsärenden.Under året har ett antal åtgärder vidtagits i detta syfte.När det gäller arbetsmarknadsärenden, studerandeärendenoch bosättningsärenden samt medborgarskapsärendenhar vi under året fortsatt att utveckla och öka möjlighetenatt lämna i webbansökningar. Andelenwebbansökningar som är kompletta och där vi kan fattasnabba beslut har ökat under året.För att utveckla arbetet med studerandeärenden deltarMigrationsverket i Forum för internationalisering, som skapadesi slutet av 2008 på Utbildningsdepartementets initiativ,vars syfte är att underlätta samordning av de berördamyndigheternas och organisationernas arbete. Forumetträffas två till tre gånger per år och arbetet samordnas avUniversitets- och högskolerådet. Den genomsnittligahandläggningstiden för studerandeärenden var under året47 dagar.Vad gäller arbetsmarknadsärenden har Migrationsverketunder 2014 arbetat för att ge alla sökande och arbetsgivareett tydligt incitament i att om de lägger ner tid påatt skicka in en komplett ansökan om arbetstillstånd, levererarvi ett snabbt beslut. De sökande får ett snabbt beslutom en komplett ansökan lämnas in digitalt, utan kompletterings-eller utredningsbehov. Det finns tydlig informationpå hemsidan om detta och vad de sökande kangöra för att få ett beslut inom två veckor. Det är viktigt attnotera att detta gäller samtliga arbetsgivare, inte bara desom är certifierade. Även certifierade arbetsgivare fårlängre väntetider när de lämnar in ansökningar som inteär kompletta. Certifieringen startade i ett skede när vi intehade möjlighet att automatiskt se vilka ansökningar somvar kompletta direkt när de kom in. Migrationsverket hardärför beslutat att nya arbetsgivare inte kommer att kunnaansöka om att få bli certifierade efter den 1 december2014. Det pågår nu en översyn av det fortsatta arbetetmed certifiering av arbetsgivare.I syfte att underlätta för de sökande och arbetsgivareatt göra rätt från början infördes en ny webbansökan imaj 2014. I den nya webbansökan kan arbetsgivaren senär arbetstagaren påbörjat sin ansökan och även se näransökan är inskickad. Det finns numera även möjlighet attkomplettera ärendet digitalt.Ansökningar från arbetstagare där det är av stor vikt attarbetstagaren snabbt kommer på plats hos arbetsgivarenär prioriterade. Här kan särskilt nämnas säsongsarbetare,idrottsutövare och artister.Som en åtgärd för att beakta arbetsgivarens behov harMigrationsverket arbetat för att hålla korta väntetider ikompletta ärenden där förutsättningarna är uppfyllda.Under 2014 avgjordes 76 procent av de arbetsmarknadsärendensom beviljades, inom tre månader. Detta är en ökningjämfört med 2013 då 73 procent av alla beviljade ansökningaravgjordes inom tre månader.Sedan våren 2013 finns en egen telefonlinje till Migrationsverketskundtjänst för arbetsgivare, i syfte att desnabbt ska kunna få svar på sina frågor. Svarstiden pådenna linje är ett fåtal minuter.Även inför bärplockarsäsongen 2014 samarbetadeMigrationsverket med svenska ambassaden i Bangkok föratt på bästa sätt sprida information direkt till de bemanningsföretagi Thailand som anställer bärplockare. Informationskickades ut direkt till arbetsgivarna om den kommandesäsongen och vad som krävs för en komplettansökan. Information skickades även ut direkt till de uppdragsgivarei Sverige som arbetat med bärplockare underföregående säsong.I januari 2014 bjöd Migrationsverket in berörda statligaaktörer till ett uppföljningsmöte om bärsäsongen 2013.Inbjudna var Justitiedepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet,Rikskriminalpolisen, Rikspolisstyrelsen, Läns-50/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


god servicestyrelsen, Arbetsmiljöverket, Kommunal och Skatteverket.Samtliga deltagare vid mötet var överens om att bärsäsongen2013 varit förhållandevis bra både för tredjelandsmedborgareoch för EU-medborgare. Samtliga deltagarevar även överens om vikten av fortsatt samverkan mellanmyndigheter för att förebygga problem inom bärbranschen.Migrationsverket har även löpande kommunikationmed fackförbunden, både avseende vikten av att yttra sigoch vilken information Migrationsverket behöver.Tillgodose sökandes och andra intressentersbehov vid prövning av asylansökningarDet är relativt lätt att peka på ett antal legitima behov frånden sökandes sida under prövningen. En del kretsaroundvikligen kring den sökandes behov av informationom vad som ska hända under prövningen och när detkommer att hända. Till exempel – När kallas jag till utredning?När fattar Migrationsverket beslut i mitt ärende?Förutsägbarhet kan även nämnas som ett legitimt behov.Samtidigt kan individuella och kollektiva behov komma ikonflikt med varandra. Behov kan beaktas från den sökandesperspektiv, andra intressenter/allmänhetens perspektiv(såväl som från myndighetsutövningens perspektiv).Att i alla delar närmare undersöka sökandes behov är förenatmed svårigheter. Därför är det ofta myndighetenstolkning av den sökandes underförstådda behov somvägleder arbetet. Enligt verkets mening måste det ansessom rimligt att den sökande efterfrågar ett rättssäkert beslutpå sin ansökan inom kortast rimliga tid och att få tillförlitliginformation om de olika stegen i denna processoch när de infaller.Det har varit svårt att ge de sökande tillräcklig informationom tidpunkten för kommande steg i processen. Prövningskapacitetenhar visserligen byggts ut kontinuerligt,men till exempel ledtiderna mellan ansökan och asylutredninghar ökat. 2013 var den genomsnittliga tiden 49dagar, under 2014 hade den ökat till 78 dagar. De genomsnittligaledtiderna mellan asylutredningen och beslut iärenden var 2013 57 dagar och under 2014 något lägre,54 dagar. De långa väntetiderna har lett till många frågorfrån sökande om varför man får vänta så länge och omman till exempel kan få förtur med att göra asylutredningen.Under sommaren beslutades därför att den sökandeskulle få ett informationsblad som delas ut med kallelsentill asylutredning om de långa väntetiderna för asylutredning.Förhoppningen är att informationsbladet minskarantalet frågor om förtur till handläggare och personal i receptioner,Kundcenter och Kundtjänst. Informationsbladetfinns översatt till arabiska, engelska, dari, pashto, somaliskaoch tigrinja. Informationsbladet har också sattsupp i receptioners och Kundcenters väntrum.På Migrationsverkets webbplats finns frågor och svar(så kallade FAQs – Frequently Asked Questions) som informerarom orsaken till de långa väntetiderna och att det ärsvårt att få förtur. Verket ser kontinuerligt över informationenpå sin webbplats och strävar också efter att regelbundetuppdatera de frågor och svar som finns på webbplatsen.Asylutredning via video utgör en möjlighet att tillgodosesökandes behov sett till varierande förutsättningaratt resa till prövningsorten. Videoutredningarna har medförtatt vissa sökandegrupper såsom äldre, barnfamiljeroch funktionshindrade kunnat undvika ibland omständligaresor till prövningsorten. En förutsättning för att videoutredningarnaska nå sin fulla potential är emellertid attdet nya verkets nya ärendefördelningssystem kommer påplats. Detta har tyvärr försenats på grund av att vi av resursskältvingats göra omprioriteringar bland it-utvecklingsprojekten.Vi arbetar dock hela tiden aktivt med att ökaanvändningen av videoutredningsrummen.Ansökningar om särskilt bidragfrån asylsökandeAnsökningar om särskilt bidrag enligt LMA lämnas i allmänhetin personligen i samband med samtal eller besöki Migrationsverkets receptioner även om ansökan inte kräverpersonlig inställelse. Dessa tillfällen tas ofta i akt för atttydliggöra vad sökanden ansöker om och vilket behovpersonen vill anföra, dels för att säkerställa en utredningoch dels för att tillgodose sökandens behov. En muntligpersonlig kontakt ger möjligheter för både Migrationsverketoch sökande att ställa kontrollfrågor samt att ta uppeventuella andra frågor.årsredovisning migrationsverket 201451/ 198


tillsyn och kontrollUpptäcka missbruk av reglerUppdraget att utöva tillsyn av Migrationsverkets olikaverksamheter har under det gångna året utvecklats. Tillsynsenheteninrättades under 2014 inom verksamhetsområderättslig styrning. Från och med den 1 januari2015 är tillsynen organisatoriskt placerad direkt under generaldirektören.Trots den korta tid som tillsynsenheten funnits vidMigrationsverket har redan flera goda effekter av verksamhetenkunnat noteras. Övergripande kan främst nämnasatt en handlingsplan mot korruption tagits fram. Denansluter väl till ett gemensamt arbete mellan ett flertalmyndigheter, däribland Migrationsverket. Detta arbetehar genomförts i nära samarbete med säkerhetsenheten.I linje med ovan nämnda handlingsplan har tillsynsenhetenockså efter önskemål av enskilda enhetschefer deltagitpå enhetsmöten och informerat medarbetarna omrisker för korruption.I de verksamhetsgranskningar som tillsynsenheten genomförthar i enhetlighet med handlingsplanen funnits enstående punkt på agendan att observera eventuella signalerom korruption. Hittills har det skett ett betydligt högreantal granskningar än tidigare år. I ett fåtal fall har misstänktaoegentligheter observerats och dessa har då överlämnatstill respektive verksamhetsområdeschef för fortsatt internhantering och i förekommande fall åtalsanmälan.Sammanfattningsvis kan dock konstateras att det granskandearbete som tillsynsenheten fortlöpande utför redanvisat sig ge effekt genom att de rekommendationer somlämnats i flertalet fall endast rört handläggningsrutiner.En betydelsefull åtgärd, som genomförs inom Migrationsverketär att verkets HR-partner kommer att delta aktivti rekryteringsärenden. Detta motverkar risken för nepotismoch vänskapskorruption. HR-partners arbetarinom verkets HR-avdelning och har i uppgift att kvalitetssäkraverkets HR-processer och HR-strategier, men ocksåvara ute i verksamheten som en viktig strategisk samarbetspartnerför verkets chefer.Risker för korruption och hantering av misstankar omsådan har diskuterats ingående vid ett chefsmöte för verketssamtliga chefer. Information lämnades då förutom avverkets tillsynschef även av en representant för riksåklagaren.I anslutning till detta möte kunde cheferna lämnaförslag på åtgärder för att stärka det fortsatta arbetet motkorruption. Förslagen kommer att bearbetas vidare iGenomförandeplanen för tillsyn 2015.Tillsynsenheten har tagit emot tips från såväl allmänhetensom medarbetare på verket, om misstankar rörandeoegentligheter eller missbruk av regelsystemet. Dessa tipshar kunnat lämnas antingen anonymt eller öppet. I samtligafall har enheten granskat tipsen och genomfört kompletterandeutredningar i de fall det funnits behov av detta.Tillsynsenheten har bland annat tagit emot tips angåendemisstankar om att tjänstemän på Migrationsverketskulle ha tagit emot mutor. Samtliga dessa tips har omhändertagitsoch åtgärdats så långt det varit möjligt beroendepå tips och tipslämnare. Det har emellertid inte inågot av tipsen funnits belägg för att någon enskildtjänsteman skulle ha tagit emot någon muta. Däremothar tipsen i några fall medfört att tillsynsenheten har lämnatrekommendationer om behovet av att uppdateramedarbetare om vilka regler som gäller i rollen som statstjänsteman.Tillsynsenheten har tagit aktiv del i detta ochdeltagit i informationsarbete på såväl individ som enhetsnivå.En verksamhetsgranskning av förvaren har genomförtsunder 2014 och resultatet har överlämnats till förvarschefenför vidare åtgärder. En verksamhetsgranskninghar även genomförts under 2014 av fondenheten. Engranskning av rutinerna vid återbetalning av ansökningsavgifterhar påbörjats och kommer att avslutas under2015.Ett femtiotal internutredningar rörande misstänkta regelbrottoch andra oegentligheter har genomförts under2014. Resultatet av utredningarna har överlämnats till berördachefer för vidare åtgärder. Flertalet regelbrott harrört dataintrång. Det kan konstateras att allt tyder på attdet numera finns en än högre medvetenhet bland Migrationsverketsmedarbetare om att hantera datasystemenpå ett korrekt sätt och att inte av nyfikenhet eller annanorsak göra dataintrång. Tillsynsenheten noterar att antaletdataintrång kontinuerligt minskar trots att det numera ärett betydligt större antal individer som granskas.Migrationsverket fortsätter att utveckla rutinerna förinternutredningar och den vidare hanteringen av misstankarom regelbrott, ett utvecklinsarbete som inletts pårättschefens initiativ.Tillsynsenheten har under 2014 haft i uppdrag attsamordna Migrationsverkets deltagande i det myndighetsövergripandearbetet för att motverka grov organiseradbrottslighet. Uppdraget flyttas under 2015 till denoperative chefen.Förebygga och motverka missbruk avregler för ansökningar om uppehållstillståndoch medborgarskapUnder året har Migrationsverket genomfört kvalitetsgranskningari samtliga ärendekategorier inom tillståndsärenden.Kvalitetsgranskningarnas syfte är, förutom attupprätthålla hög kvalitet på handläggningen och säkraenhetligheten, att motverka missbruk av regler. Vid dessakvalitetsgranskningar har vi inte uppmärksammat någramisstankar om missbruk av reglerna.I syfte att motverka missbruk och underlätta för de sökandeoch arbetsgivare att göra rätt från början infördesen ny webbansökan i maj 2014. I den nya webbansökanårsredovisning migrationsverket 201453/ 198


tillsyn och kontrollUppföljningMyndigheten har tagit fram ett systemstöd för att enkeltkunna ta fram statistik och underlag för att löpande arbetamed uppföljning på enhetsnivå. Det har bland annatgett oss möjlighet att se vilka leverantörer som är valbara iinköpssystemet och lett till ökad styrning och bättre kontrollavseende myndighetens inköp.InköpsorganisationE-handelsystemet har funnits i drift sedan september2013 och myndigheten jobbar ständigt med att anslutaytterligare leverantörer. Under 2014 har en fördubblingskett av antalet order i e-handelssystemet och uppgår nutill cirka 20 000. I nuläget finns elva leverantörer i systemet.Det ökade utbudet i E-handelssystemet ökar förutsättningarnaför bättre köptrohet.Cirka 40 procent är inköp via e-handelssystemet och ärfullskalig e-handel medan 60 procent är inköp via e-rekvisition.faktaMed fullskalig e-handel avses att inköp, attest ochfakturahantering sker via ett automatiserat e-handelsflöde.Inköp med e-rekvisition innebär attest i systemet.Dock krävs manuell förmedling av inköpsorder vilketkan ske till exempel via e-post. Hanteringen av fakturansker via e-handelssystemet.En app för mobil/läsplatta för förattest av beställningarhar införts under slutet av året. Det effektiviserar inköpengenom att tiden mellan beställning och inköpsorderförkortas. Ytterligare stöd för mobilt användandeplaneras.BoendeupphandlingarBehovet av boendeplatser är fortsatt stort. Sedan augusti2013 pågår en överprövningsprocess avseende den senasteramavtalsupphandingen. Därför har Migrationsverketgenomfört fyra annonserade direktupphandlingar föratt täcka behovet fram till att myndigheten kan genomföraen ny ramavtalsupphandling. Detta har varit en stor utmaningför myndigheten och cirka 500 anbud har granskatsoch utvärderats i samband med dessadirektupphandlingar.LokalerResurserna för lokalförsörjning har under verksamhetsåret2014 förstärkts och ligger nu på en rimlig nivå. Lokalförsörjningsenhetensom bildades 2013 arbetar idag medtvå skilda arbetsområden; lokalförsörjning av administrativalokaler och boendeanskaffning till asylsökande. Under2014 har arbetet med att utveckla befintliga processeroch uppdrag fortsatt och förtydligats. Arbetet har lett tillen tydligare ansvarsfördelning mellan verkets olika funktioner.Lokalrådets arbete har formaliserats och fungeraridag som prioriterings- och rådgivande organ innan avtaltecknas för lokaler.faktaLokalrådet är ett forum för de lokalfrågor som är avcentral och strategisk betydelse för Migrationsverket.Rådet samlar representanter från flera verksamhetsgrenarinom verket och hanterar frågor både rörandeadministrativa lokaler och rörande boenden förasylsökande.LokalförsörjningUnder 2014 beslutades att lokalförsörjningsenheten skata ansvar för hela processen från behov till inflyttning, vilketinnebär ansvar för hela genomförandefasen vid omochnybyggnationer av administrativa lokaler. Med dennaåtgärd, som träder i kraft 1 januari 2015, får vi en tydligarekvalitet, styrning och enhetlighet i hur vi driver våra lokaluppdrag.Vi har under 2014 också påbörjat ett arbete medatt revidera den befintliga lokalstrategin.BoendeanskaffningUnder året har en ledningsfunktion för boendearbetetskapats i syfte att förstärka samarbetet mellan de olika aktörerna.Det har lett till en tydligare styrning och kvalitet isåväl processer som i faktiska avtal. Uppföljningar av våraavtal för tillfälliga asylboenden har påbörjats genom revisionsbesiktningar.Ett team har bildats för att ta fram en strategi för hurMigrationsverket på längre sikt ska arbeta med anskaffningav boenden för asylsökanden. Teamet ska även arbetamed frågor som rör byggnation och uppköp av lämpligaboenden i egen regi.Säkerställa korrekta utbetalningarMigrationsverket betalade 2014 ut 1 058 522 tkr i dagersättning,särskilda bidrag och återetableringsstöd till asylsökande.Utbetalningarna ska göras till rätt person, vidrätt tidpunkt och med rätt belopp. De registrerade felaktigautbetalningarna under året inbegrep:• 2 664 017 kronor angivna som för stor utbetalningpå grund av oavsiktliga fel orsakade av myndigheten.• 50 753 kronor angivna som för liten utbetalningpå grund av oavsiktliga fel orsakade av myndigheten.• 489 855 kronor angivna som för stor utbetalningpå grund av oavsiktliga fel orsakade av asylsökande.• 909 843 kronor angivna som för stor utbetalningpå grund av avsiktliga fel orsakade av asylsökande.• 1 076 835 kronor angivna som för stor utbetalningpå grund av nya omständigheter.årsredovisning migrationsverket 201455/ 198


tillsyn och kontroll• 19 184 kronor angivna som för liten utbetalningpå grund av nya omständigheter.Beloppen för de flesta poster skiljer sig inte mycket åtfrån föregående år. Två poster kan nämnas där det ärstörst skillnad; för mycket utbetalat på grund av avsiktligafel orsakade av asylsökande samt för liten utbetalning pågrund av nya omständigheter.För mycket utbetalat på grund av avsiktliga fel orsakadeav asylsökande under 2014 är 909 843 kronor, det villsäga knappt 600 000 kronor mer än under 2013. För lite utbetalatpå grund av nya omständigheter har minskat från64 955 kronor för 2013 till 19 184 kronor för 2014.Under året har Migrationsverket beslutat om återkravav utbetalat återetableringsstöd med 360 000 kronor, vilketär en minskning med 315 000 kronor jämfört med 2013.Antalet registrerade felaktiga utbetalningar uppgick 2013till 4 985 stycken vilket motsvarade strax över 4 323 000kronor. 2014 är antalet felaktiga utbetalningar 4 824stycken och sammanlagt har 5 152 215 kronor registreratssom för mycket utbetalat. Summan av de felaktiga utbetalningarnautgör 0,5 procent av de totala utbetalningarna.Antalet registrerade misstänkta bidragsbrott var underåret 46 stycken, vilket kan jämföras med 2013 då 43 styckenbidragsbrott registrerades.Migrationsverket fattade under 2012 beslut om enhandlingsplan för att motverka felaktiga utbetalningar.Handlingsplanen innehåller tio punkter och implementerades2013. Handlingsplanen har under 2014 följts upp.Enligt handlingsplanen ålades chefer och teamledarekonkreta uppdrag för att motverka felaktiga utbetalningar.För att följa upp det arbete som gjorts på enheternagranskades statistik och rutiner i Migrationsverkets datasystem.Kontakt togs även med samtliga chefer för attundersöka hur väl åtgärderna i handlingsplanen fungerade.Av svaren från cheferna framgår att införandet av enhandlingsplan varit bra och att till exempel rutinen medtvåmannabeslut fungerar mycket väl. Det framkom ävenatt det finns ett fortsatt stort utbildningsbehov hos medarbetarnagällande felaktiga utbetalningar bland annat pågrund av att genomströmningen av personal är stor påvissa enheter.Foto: Tomislav StjepicStatlig ersättning till kommuner ochlandstingMigrationsverket hade under 2014 kostnader på nära12,2 miljarder kronor i ersättning till kommuner, landstingoch apotek. För asylsökande m.fl. var kostnaden 4,6 miljarderkronor, en ökning med 31 procent jämfört med2013. För nyanlända som tagits emot i kommunen varkostnaden 7,6 miljarder kronor, en ökning med 43 procentjämfört med 2013. I den ekonomiska redovisningenfinns mer detaljerat vilka kostnader som har ökat mest. Ide följande avsnitten ges mer information om vissa av de56/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


tillsyn och kontrollersättningar som kommunerna kan få och när kostnaderredovisas motsvaras de av vad som har betalats ut tillkommunerna.Ensamkommande barn och kostnad förolika boendeformerEn närmare beskrivning av hur kostnaderna fördelar sigefter boendeform för de ensamkommande barnen – såvälasylsökande som de med uppehållstillstånd – har lämnatsvarje kvartal sedan augusti 2013. Redovisningen visarkommunernas kostnader under respektive år 2013 och2014 och ackumuleras därför beroende på när kommunernasöker och får ersättning för aktuell period. Den senasteredovisningen till regeringen lämnades i början avoktober 2014. Den 31 december 2014 var sista datumetför kommunerna att söka ersättning för kostnader somuppstod 2013. Däremot finns inte någon begränsning itid för när kommunerna ska redovisa beläggning av platserenligt överenskommelser, för rätt till ersättning för belagdplats. Det kan därför även efter att de sista utbetalningarnahar gjorts 2015 på ansökningar som inkominnan årsskiftet, ske en viss uppdatering. I bilaga xx lämnasredovisning av kostnader 2013 respektive 2014 för ensamkommandebarn, med ackumulerade uppgifter tilloch med utbetalad ersättning i december 2014. Redovisningenvisar att den genomsnittliga dygnskostnaden perboendeform är likartad i hela landet.Vidare gäller att beläggningsgraden på platser enligtöverenskommelse under 2013 är närmare 90 procent. Detkan komma in ytterligare redovisningar av belagda platserför 2013 som därmed ökar beläggningsgraden, men troligenendast marginellt.Av de ensamkommande barnen och ungdomarnamed uppehållstillstånd hade mer än hälften hunnit bliöver 18 år under 2013. Med de uppgifter som hittills finnsför 2014 finns ingen indikation på minskning av den andelenutan snarare en ökning.Schablon vid placering i hemför vård och boende – HVBSamtidigt som Migrationsverket från den 1 januari 2014fick utvidgad möjlighet att anvisa kommun för mottagandeav asylsökande ensamkommande barn, infördes enschabloniserad ersättning för de asylsökande ensamkommandebarn som utanför särskild överenskommelse omplatser, placerades i hem för vård och boende (HVB). Möjlighetentill utvidgad anvisning har medfört att i principalla kommuner numera har överenskommelse om platserför ensamkommande barn, men det fortsatt ökade antaletbarn som söker asyl har ändå inneburit att många avdem placeras utanför en sådan plats, ofta i kommunersom inte förrän 2014 har börjat ta emot ensamkommandebarn. Den nya ersättningsformen och många nya kommunersom inte tidigare tagit emot ensamkommandebarn, har krävt särskilda informationsinsatser eftersomkommunerna inte på motsvarande sätt som för andra boendeformermåste söka ersättningen i efterskott. I brist påett fullt utvecklat platshanteringssystem och i väntan påatt samtliga kommuner kommer att använda sig av dettamåste kommunerna skriftligt redovisa antal dygn som etteller flera barn befinner sig i HVB, för att ersättning skakunna betalas ut. Det har för kommunerna medfört storaproblem att skilja på de olika boende- och ersättningsformernasamt vad de ska göra för att få ersättning. Extra administrationoch begäran om kompletteringar eller justeringarhar försvårat handläggningen av dessa ärenden.Ersättning för sfi-utbildningI augusti 2014 trädde den nya förordningen (2014:946) ikraft som innebär att kommunerna kan få ersättning förden sfi-utbildning som ges till personer med uppehållstillståndsom fortfarande är inskrivna och vistas i Migrationsverketsanläggningsboende. Ersättningen består av ettengångsbelopp på 7 000 kronor och kan betalas ut i efterskottefter ansökan. Eftersom detta kan ske kvartalsvismed början först under fjärde kvartalet 2014, så användesmycket lite av de 50 miljoner kronor som avsattes för detta.Under fjärde kvartalet 2014 kom det in ett trettiotalansökningar och innan årsskiftet hann endast 287 000kronor betalas ut till fem kommuner för 41 personers sfiutbildning.Utökad målgrupp för nyanländaFör nyanlända anhöriga gäller från årsskiftet 2013- 2014att ansökan om uppehållstillstånd ska ha gjorts inom sexår från det att referenspersonen första gången togs emot ien kommun om anknytningen ska omfattas av etableringsförordningenoch ge kommunen rätt till statlig ersättning.Det har dock inte medfört någon större förändringeller ökning av målgruppen under 2014.Samtidigt skedde en förändring som medför att syskontill ensamkommande barn omfattas av de statliga ersättningarna,om de får uppehållstillstånd samtidigt eller efteratt föräldrar till ett sådant ensamkommande barn har fåttuppehållstillstånd. Under 2014 fick sammanlagt omkring1 300 personer uppehållstillstånd som hade sökt som anknytningtill ett minderårigt barn. Av dessa hade 250–300personer såväl lämnat in ansökan, fått uppehållstillståndsom kommit till Sverige ett sextiotal under 18 år och bedömsdärmed vara syskon till tidigare ensamkommandebarn.Prestationsbaserade ersättningarFrån årsskiftet 2013-2014 gäller att kommuner med överenskommelseom att ta emot nyanlända kan ha rätt tilltvå typer av prestationsbaserade ersättningar. Samtidigthalverades grundersättningen. På grund av att förändringeninte blev klar förrän strax före årsskiftet, följde ävenårsredovisning migrationsverket 201457/ 198


asylAsylMål:Skapa förutsättningar för ett effektivt och långsiktigt hållbartasylsystem som värnar asylrätten.Verka för att den sammantagna vistelsetiden imottagandet blir så kort som möjligt.Vistelsetiden i Migrationsverkets mottagande förasylsökande från länder från vilka andelen ärenden däravvisning med omedelbar verkställighet kan ske är hög, skapåtagligt förkortas.ÅTERRAPPORTERING• Genomförda åtgärder för att beslut ska kunna fattas ochverkställas så snart som möjligt i de ärenden där avvisningmed omedelbar verkställighet kan ske samt i så kalladeDublinärenden• Genomförda åtgärder för att beslut ska kunna fattas såsnart som möjligt i ärenden som avser ensamkommandebarn• en samlad analys av flödet och vistelsetider, bl a tider ochbalansutveckling för inskrivna och utflyttade personer frånMigrationsverkets mottagande• Åtgärder för att utveckla samarbetet med Migrationsdomstolarna,Polisen, Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsförmedlingenoch andra aktörer i asylprocessen i syfte attidentifiera och undanröja hinder så att vistelsetiden i helaprocessen förkortas.• Omfattning och variation i vistelsetid i Migrationsverketsmottagande för ärenden där avvisning med omedelbarverkställighet kan ske samt överföringar enligt Dublinförordningen• Tiden från beslut om uppehållstillstånd till placering i kommungenom Migrationsverket respektive Arbetsförmedlingensförsorg fördelat på antal personer i anläggningsboenderespektive eget boende• Tiden från beslut om avvisning eller utvisning till beslutetom avlägsnande verkställs• Migrationsverket, RPS och Kriminalvården ska i samverkaneffektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslutmed syfte att, i förhållande till verksamhetsåret2013, ytterligare förstärka insatserna för att påtagligtöka antalet verkställda beslut avseende personer inskrivnai Migrationsverkets mottagande. Migrationsverket ska redovisahur erfarenheterna från det gemensamma effektiviseringsarbetetoch genomförda projekt tillvaratas i den löpandeverksamheten• Migrationsverket ska redovisa en analys av i vilken utsträckningmyndigheten säkerställt att de identitetsuppgiftersom är nödvändiga för att verkställa ett avlägsnandebeslutfunnits tillgängliga innan ett ärende överlämnats tillPolisen. Analysen ska innefatta en redogörelse av utvecklingenav antalet ärenden som överlämnats för verkställighettill Polisen sedan 1 januari 2013. Migrationsverket skadärutöver redovisa vilka insatser som vidtagits vad gälleridentitetsarbetet i syfte att öka polisens förutsättningar attverkställa avlägsnandebeslut samt resultaten av dessainsatser. Redovisningen ska inkludera en beskrivning avvad myndigheten gör för att i ett så tidigt skede som möjligtsäkerställa identiteten hos den sökande.• Migrationsverket ska redovisa kostnaderna för ensamkommandebarn, fördelade på asylsökande barn och barn somhar beviljats uppehållstillstånd. För dessa två grupper skaårsredovisning migrationsverket 201461/ 198


asylkostnad, antal dygn samt dygnskostnad för olika boendeformerredovisas. Redovisningen ska särredovisa kostnadernaför 2013 respektive 2014 och vara fördelad utifrånålderskategori.• Myndigheten ska vidare redovisa den totala utbetalda ersättningenför asylsökande ensamkommande barn. Redovisningenska fördelas enligt årsredovisningen för 2012,resultaträkningen not 13 Lämnade bidrag. Därutöver skaden totala ersättningen till enskilda, dagersättning respektivesärskilda bidrag, redovisas särskilt.• Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som vidtas föratt uppmärksamma ärenden i vilka barn är utsatta för ellerriskerar att utsättas för människohandel samt redovisa hursamarbetet med andra myndigheter och aktörer bedrivs idessa frågor.• Resultat och användning av de särskilda medel på anslaget1:7 Utresor för avvisade och utvisade som tilldelats föråtervändandeverksamheten samt• Användningen av de 40 miljonerna som tilldelats på anslaget1:1 Migrationsverket för att förstärka Migrationsverketsarbete med självmant återvändande, en bedömningav effekterna på det självmana återvändandet samt hurersättningar enligt förordningen (2008:778) om återetableringsstödför vissa utlänningar bidragit till att öka antaletpersoner som återvänder självmant. Av rapporteringen skasärskilt framgå i hur många fall stödet bedömts ha haftbetydelse för återvändandet samt hur återetableringsstödetkan utvecklas för att öka återvändandet.Måluppfyllelse:Migrationsverket gör bedömningen att samtliga tremål är uppnådda.Sverige tog under 2014 emot fler asylsökande än någotår sedan konflikterna i före detta Jugoslavien underbörjan av 1990-talet. Utmaningarna under året har varitfortsatt stora för Migrationsverket. Den stora ökningenav sökande har inte varit jämnt fördelad över året ochöver landet. Genom långsiktig analys av behoven iverksamheten och beredskapsplanering har vi strävatefter att säkra en operativ kapacitet för att möta utmaningen.Bland annat tack vare dessa åtgärder har vikunnat ta emot och registrera alla asylansökningar, tillgodoseplatsbehovet och erbjudit boende till alla sökandesom så önskat. Alla delar av verksamheten hararbetat intensivt med att lösa vårt uppdrag. Det harhandlat om att snabbt tillföra resurser för att med bibehållenkvalitet öka kapaciteten vid ansökningsenheter,prövningsenheter och i mottagningsverksamheten.Ansökningsenheterna har blivit fler och har fått kraftigtutökade öppettider genom schemaläggning av personalensarbete. Prövningskapaciteten har utökats på befintligaorter och nyetableringar planeras. Arbetet medboendeförsörjningen har utvecklats och intensifierats.För att lösa boendefrågan som hela tiden blir merakut har Migrationsverket fört en dialog med andramyndigheter och aktörer i syfte att frigöra fler boendeplatserrunt om i Sverige. Det har också förts dialogmed regeringen kring möjligheten för Migrationsverketatt äga och bygga hus för boende.Vidare har vi har utvecklat vår processtyrning ochvårt boende för att det ska vara mer ändamålsenligt urett processperspektiv. Tidig sortering av ärenden samtsärskilda boenden med ett specifikt uppdrag kring utresorhar gett ett snabbare flöde i ärenden där utresor inormalfallet ska och kan ske. Sorteringen skapar ocksåmöjlighet till färre antal omflyttar för den sökandeDen pilotverksamhet med så kallade interprofessio-Foto: Tomislav Stjepic62/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylnella team som genomförts under året har bidragit tillen ökad effektivitet i ärenden med omedelbar verkställighet.Teamen har prövat olika sätt att arbeta medärenden utifrån ett helhetsperspektiv. En förbättradscreening har lett till att ärenden fångas upp bättre liksomatt ett processorienterat arbetssätt tillämpats fulltut och utan onödiga överlämningar.Även om utmaningarna att sörja för kärnverksamhetenvarit stora har vi samtidigt strävat efter att fortsättautvecklingsarbetet genom att satsa på förbättringarinom olika områden. Den lärande organisationen(DLO) har arbetat vidare och vi har till exempel utvecklatett särskilt metodstöd för utredningar av sökandefrån Syrien och Eritrea för att kvalitetssäkra och effektiviseraasylprocessen sökandegrupper. Därutöver hararbetssättet VEFÖ (Verifiering och förvaring av originalhandlingar)genomförts fullt ut, vilket innebär att samtligaidentitetshandlingar från sökande granskas systematisktav specialister och förvaras betryggande.Kvaliteten och rättssäkerheten avseende identitetshandlingari handläggningen har höjts genom VEFÖ.Alla dessa åtgärder sammantaget, tillsammans medvårt ständigt pågående förbättringsarbete, har skapatgoda förutsättningar för ett långsiktigt och hållbartasylsystem som värnar asylrätten och visar att vi verkarför att den sammantagna vistelsetiden i mottagandetblir så kort som möjligt.Vad gäller att vistelsetiden ska påtagligt förkortasför asylsökande från länder från vilka andelen ärendendär avvisning med omedelbar verkställighet kan ske ärhög, har mediantiden för samtliga ärenden från dessaländer minskat från 230 dagar 2013 till 195 dagar 2014.För de fem länder som hade högst andel ärenden medomedelbar verkställighet minskade den genomsnittligavistelsetiden från 120 dagar 2013 till 76 dagar 2014,för att vara nere i genomsnitt 53 dagar under verksamhetsåretssista månad. Antalet ansökningar som utmynnari beslut om omedelbar verkställighet till hemlandethar blivit fler och processas snabbare, vilketbland annat beror på effekterna av alternativa arbetssättgenom så kallade interprofessionella team.En samlad analys av flödetoch vistelsetiderUnder de senaste åren har antalet asylansökningar ökatdramatiskt. 2011 tog Migrationsverket emot ungefär29 600 asylansökningar, 2012 steg siffran till knappt44 000 och 2013 till cirka 54 300 (med förlängningsansökningarvar siffran 2013 nästan 63 000) asylansökningar.Under 2014 har antalet asylansökningar stigit ytterligaretill drygt 81 300. Liksom tidigare år har antalet asylansökningaräven under 2014 varierat kraftigt över året och antaletasylansökningar har varit flest under månaderna junitill oktober.Öppna asylärendenUnder februari och mars avgjordes fler ärenden än somkom in vilket fick antalet öppna ärenden att minska något.Under våren och försommaren ökade antalet asylansökningarkraftigt vilket gjorde att personalen från prövningsenheternafick stötta ansökningsenheterna innanny personal fanns på plats. Kort därefter påbörjades semesterperiodendå antalet avgjorda ärenden avtog. Somen konsekvens ökade antalet öppna ärenden under sammaperiod. Efter augusti började antalet avgjorda ärendenåterigen öka men eftersom antalet inkommandeasylansökningar fortsatt låg på en mycket hög nivå fortsattede öppna ärendena att öka. Årets sista månad hadeen tydlig ökning av inkommande asylärenden, från cirka6 000 ärenden i november till cirka 7 000 i december.Ökningen i december kan till viss del förklaras med attantalet asylsökande från västra Balkan ökade kraftigt frånföregående månad (se mer under rubrik Vistelsetiden iMigrationsverkets mottagande för asylsökande från länderfrån vilka andelen ärenden där avvisning med omedelbarverkställighet kan ske är hög, ska påtagligt förkortas).Det stora antalet asylsökande har lett till kraftigt ökandeväntetider från ansökan till utredning. Det ökande antaletöppna ärenden och den ökande tiden från ansökantill beslut har lett till fler frågor från de sökande och derasoffentliga biträden gällande bland annat väntetider ochhandläggning, vilket lett till ökat merarbete på enheterna.faktaBosättningstid – tiden från beslut om uppehållstillstånd tillbosättning i kommun, vilket i statistiken räknas som den tidpunktärendet avskrivs från Migrationsverkets mottagningssystemHandläggningstid – den tid ärendet handläggs, kan beroendepå sammanhanget gälla en viss del av processtiden eller helaprocesstidenLedtid – den tid ärendet handläggs, kan beroende på sammanhangetgälla en viss del av processtiden eller hela processtidenLiggtid – tiden för öppna ärenden från ansökan till mätdatumetProcesstid- tiden end-to-end för ett ärende, från det ärendetpåbörjas till det avslutasPrövningstid – tiden från ansökan till beslutTillståndstid – den tid ett tillstånd gällerUtredningstid – syftar på den bokade tidpunkten för utredningVistelsetid – tiden en asylsökande är inskriven i Migrationsverketsmottagningssystem, sammanfaller med processtidenVäntetid – utifrån sökandes perspektiv, kan syfta på (vänte-) tidenfrån ansökan till utredning eller från utredning till beslut etcetera.Återvändandetid – tiden från beslut om avvisning tillverkställandeårsredovisning migrationsverket 201463/ 198


asylMediantiden från ansökan till beslut har dock inte ökat i såhög grad som tiden från ansökan till utredning. Mediantidenfrån ansökan till beslut har under 2014 varit 99 dagaratt jämföra med 90 dagar 2013 och 91 dagar 2012. Mediantidfrån ansökan till utredning har under 2014 varit 76dagar jämfört med 41 dagar 2013 och 39 dagar 2012. Attmediantiden från ansökan till beslut inte har ökat mer beroralltså på förbättrade tider från utredning till beslut.Antalet öppna ärenden har mer än fördubblats underåret, från cirka 24 000 till cirka 50 000 ärenden i slutet avdetsamma. Även andelen ärenden som är äldre än sexmånader har ökat. I början av 2014 handlades 89 procentav alla asylärenden inom sex månader, en siffra som sjönktill 80 procent i utgången av 2014. Median liggtid för öppnaasylärenden ökade från 75 dagar i januari 2014 till 115dagar i december samma år.Figur 9Total processtid i dagar för Dublinärenden 2012-2014DublinprocessenDen totala genomsnittliga processtiden för de som överförts/återförtssom Dublinärenden under 2014 ökade jämförtmed 2013. Under helåret låg den genomsnittliga tidenfrån ansökan till dess att personen registrerats somutrest i Migrationsverkets system på 152 dagar. För 2013var den genomsnittliga processtiden 140 dagar.Under året skedde en ökning av processtiden under detvå första kvartalen då genomsnittstiden var 161 dagar föratt därefter stabiliseras under kvartal tre. Under det sistakvartalet 2014 var den genomsnittliga processtiden förDublinärenden 129 dagar.Utmärkande för 2014 var att en ny Dublinförordningträdde i kraft den 1 januari. Det tog därefter tid innan Dublinenheternaarbetade upp handläggningsrutiner för hurman skulle hantera ärendena enligt den nya förordningenoch de rättsliga frågorma klarades ut.I april uppdaterades styrprinciperna. Styrprincipernadelade upp Dublinärendena i fyra olika kategorier utifrånförväntad handläggningstid, som baseras bland annat påsvarstiderna från de olika medlemsstaterna. Detta leddetill en bättre fokusering i handläggningen samtidigt somDublinenheterna hade uppnått en bättre säkerhet i hurman skulle hantera ärendena enligt den nya förordningen.Detta förklarar troligen den minskning i processtid somkan ses under senare halvan av 2014.Figur 10Inkomna, avgjorda och öppna asylärenden (grundärenden enbart förstagångsansökningar)500004800046000440004200040000380003600034000320003000028000260002400022000200001800016000140001200010000800060004000200002014-01 2014-06 2014-11 2014-16 2014-21 2014-26 2014-31 2014-36 2014-41 2014-46 2014-5125002300210019001700150013001100900700500300100-1008+ MÅN6-8 MÅN4-6 MÅN2-4 MÅN0-2 MÅNInkomnaAvgjorda64/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylsivt under de senaste tre åren, från cirka 11 700 personer2012 till cirka 10 000 personer 2013 och cirka 7 600 personer2014. Även antalet utresta med tvång har sjunkit fråncirka 3 100 under 2012 till ca 3 400 under 2013 och cirka2 700 under 2014. Antalet avvikna har samtidigt ökat påtagligt,från cirka 7 000 under 2012 till cirka 9 000 under2013 och cirka 11 000 under 2014.Långa avslagDet totala antalet avslag i normalprocessen har legat förhållandevisstabilt under de senaste tre åren, trots att antaletnya asylansökningar har ökat mycket kraftigt undersamma period. Delvis förklaras detta av en allt högre andelbifall i asylärenden. Under 2012 fattades cirka 10 100avslagsbeslut i normalprocessen, under 2013 cirka 10 700och under 2014 cirka 8 600.Den genomsnittliga totala processtiden för långa avslaghar också legat stabilt under de senaste åren. Denmarginella förbättring som skedde från 2012 till 2013 harnu vänts till en marginell försämring då den totala processtidenunder 2014 stannade vid 725 dagar jämförtmed 2013 års 707 dagar och 2012 års 717.Beviljade i första instansFör de som efter bifall på sin asylansökan bosattes i kommununder 2014 var den totala processtiden i genomsnitt237 dagar. Detta ska jämföras med medelvärdet för 2013då det tog 203 dagar och för 2012 då det tog 207 dagar.Det har alltså skett en viss ökning av den totala processtidenför de kommunplacerade under 2014. Samtidigt börman ha i åtanke att antalet kommunplacerade har ökatkraftigt under åren 2012-14, från cirka 11 500 år 2012 tillcirka 19 500 år 2013 och cirka 31 000 under 2014.Figur 15Total processtid i dagar för beviljade i första instans 2012-2014Figur 13Total processtid långa avslag 2012-2014Figur 14Inskrivna i mottagningssystemet vid utgången av 2012–2014 efter handläggningsstatus och vistelsetid i dagarÅr 2012 År 2013 År 2014Handläggningsstatus Antal GenomsnittligvistelsetidAntalGenomsnittligvistelsetidAntalGenomsnittligvistelsetidÖppet asylärende hos Migrationsverket 17 281 147 21 293 139 48 162 163Öppet överklagandeärende hos Migrationsverket 103 224 185 357 130 399Öppet överklagandeärende hos migrationsdomstol 3 857 357 4 460 436 3 388 494Avslagsbeslut i överklagandeärendehos migrationsdomstol som inte vunnit lagakraft 2 047 415 1 707 406 1 054 492Avslagsbeslut i överklagandeärendehos migrationsdomstol som vunnit lagakraft 11 960 835 11 008 865 11 066 888därav med öppet återvändandeärende hos Migrationsverket 4 894 557 3 891 508 4 295 584därav med överlämnat återvändandeärende till Polisen 7 066 1 025 7 117 1 055 6 771 1 081Med uppehållstillstånd 6 021 332 11 832 280 12 460 361Övriga 1) 1 952 562 2 289 616 3 127 662TOTALT 43 221 411 52 774 375 79 387 3341)I kategorin övriga ingår personer som fått annat beslut än bifall av Migrationsverket som sitt senaste beslut och som (ännu) ej överklagat.Personer med annat beslut än bifall eller avslag fattat av migrationsdomstol i överklagandeärende ingår också.66/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylFigur 16Bosättningstid i dagar för beviljade i första instans,anläggningsboende 2012-14Röda linjer visar årsgenomsnittet 143, 155 och 173 dagar.Figur 17Bosättningstid i dagar för beviljade i första instans,eget boende 2012-14Migrationsverkets prövningstid skiljer sig inte åt fördem som bott i anläggningsboende och för de som botti eget boende under asyltiden. Däremot skiljer sig bosättningstidenåt. Under 2014 tog det i genomsnitt 173 dagaratt flytta ut för sökande i anläggningsboende jämförtmed 99 dagar för dem som bott i eget boende.Ökning av bosättningstid ser mer dramatisk ut för personeri eget boende (EBO). Emellertid är bosättningstidenfortfarande markant kortare för boende i EBO och jämförman ökningen i absoluta dagar ser det heller inte lika dramatisktut.Ökningen av tiden för bosättning följer kurvan för antaletbeviljade uppehållstillstånd. Med Migrationsverketsökade fokus på samverkan med kommuner, arbetsförmedlingoch andra parter är förhoppningen att brytadenna trend.Åtgärder för förbättrade flöden och tideri asylprocessenUnder 2013 togs beslut om inrätta en enhet under denoperativa chefen, processtyrningsenheten. Enhetens analyskapacitetbyggdes ut 2014. Målet är att stärka myndighetensoperativa beslutsfattande så att verket vid varjegivet tillfälle kan uppnå bästa möjliga flöde i sina operativaprocesser. Enheten skall med faktabaserade stödsysteminhämta information om verksamheten för att i nästasteg ta fram underlag som ligger till grund för den operativaverksamhetens riktlinjer avseende produktionsplaneringoch samordning av exempelvis bemanning, resurser,flöden och prioriteringar.Röda linjer visar årsgenomsnittet 48, 67 och 99 dagar.Figur 18Nya asylsökande och antal inskrivna personer i mottagningssystemetInskrivna asylsökande80 00070 00060 00050 00040 00030 00020 00010 000xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxt0jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14InskrivnaNya asylsökandeNya asylsökande10 0009 5009 0008 5008 0007 5007 0006 5006 0005 5005 0004 5004 0003 5003 0002 5002 0001 5001 0005000årsredovisning migrationsverket 201467/ 198


asylVistelsetiden i Migrationsverketsmottagande för asylsökande frånländer från vilka andelen ärendendär avvisning med omedelbarverkställighet kan ske är hög, skapåtagligt förkortasUnder 2014 fattades totalt knappt 53 500 beslut inomasylprocessen. Cirka 31 200 av dessa utgjordes av bifallsbeslut(PUT/TUT), cirka 8 600 var långa avslag, cirka 1 800 beslutmer omedelbar verkställighet till hemlandet och ungefär6 500 Dublinbeslut. Av de cirka 1 800 besluten medomedelbar verkställighet svarade fem länder för närmare1 400 (cirka 77 procent), och dessa länder var Serbien, Albanien,Kosovo, Bosnien och Hercegovina och Makedonien.Även om asylsökande från ovanstående länder är dominerandei kategorin beslut med omedelbar verkställighet fårmajoriteten av de asylsökande från dessa länder inte beslutom avvisning med omedelbar verkställighet.De två länder som efter Albanien, Serbien, Kosovo, Bosnienoch Hercegovina och Makedonien hade flest asylsökandemed beslut om omedelbar verkställighet under2014 var Georgien med 55 beslut och Mongoliet med 40beslut. Dessa bägge länders andel av det totala antalet beslutom omedelbar verkställighet ökade från 2 till 5 procent.Albanien, Serbien, Kosovo, Bosnien och Hercegovinaoch Makedonien räknas tillsammans med Montenegrooch Kroatien till västra Balkan. Eftersom de sistnämndaländerna tillhör samma geografiska definition samt åberoparliknande asylskäl ingår de i nedanstående redogörelse.Foto: Tomislav StjepicFigur 19Beslut om omedelbar verkställighet per landMedborgarskap Antal OH-beslut Andel OH-beslutav totalt avgjordaSerbien 527 39 %Albanien 350 25 %Kosovo 194 19 %Bosnien ochHercegovina 171 39 %Makedonien 145 40 %68/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylFigur 20Inkommande och avgjorda asylärenden från västra Balkan2012-2014Medborgarskap2012 2013 2014ink avg ink avg ink avgAlbanien 1 501 1 246 1 150 1 044 1 698 1 404Bosnien ochHercegovina 1 555 1 977 528 577 496 441Kosovo 844 754 1 131 1 178 1 471 1 052Kroatien 16 13 26 29 32 34Makedonien 634 528 469 564 425 368Montenegro 81 102 125 92 93 92Serbien 2 797 3 262 1 698 2 061 1 523 1 363InkomnaAntalet inkommande asylärenden från västra Balkan ökadefrån 2013 till 2014, från drygt 5 100 till 5 750 samtidigtsom antalet beslut sjönk från cirka 5 500 2013 till knappa4 800 beslut 2014.Under den gångna treårsperioden har sammansättningenav de asylsökandes medborgarskap från regionenskiftat. Antalet serbiska asylsökande har sjunkit kraftigtmedan antalet albanska asylsökande har ökat. Skiftet blirän tydligare sett i andelar av det totala antalet asylsökandefrån regionen eftersom det totala antalet asylsökandefrån västra Balkan minskat. Därtill har antalet asylsökandefrån Kosovo ökat samtidigt som antalet asylsökande frånBosnien och Hercegovina minskat.Vad avser länderna från västra Balkan är bifallsfrekvensenmycket låg. Under 2013 beviljades 130 uppehållstillståndtill asylsökande från västra Balkan, detta av 5 439beslut (2 procent). Under 2014 steg den siffran till 177 av4 691 beslut (4 procent). Andelen avskrivna ärendensjönk från 16 procent till 13 procent. Att andelen avskrivnaärenden sjunkit under 2014 kan till viss del förklaras avnya Dublinförordningen som innebär att verket numerafattar beslut om omedelbar verkställighet i ärenden därpersonen återtar sin asylansökan.Det finns vissa skillnader i andelen bifall mellan de olikaländerna. Ansökningarna från medborgare i Kosovohar en högre bifallsfrekvens (ungefär 7 procent) och ansökningarnafrån Albanien en lägre bifallsfrekvens (ungefär1 procent). En ytterligare skillnad är att andelen avskrivnaärenden varierar beroende på nationalitet. Tillexempel har ärenden från Albanien en högre andel avslagoch en lägre andel avskrivna jämfört med de övrigaländerna i regionen och tvärtom gällande Serbien. Inomgruppen asylsökande från västra Balkan är det något flermän än kvinnor som sökt asyl under 2014 (ungefär 57procent män och 43 procent kvinnor).För Albanien som under 2014 var det största ursprungslandetför asylsökande från västra Balkan fattades underåret 1 161 beslut varav 26 resulterade i uppehållstillstånd(cirka 2 procent), 589 i ett långt avslag (cirka 50 procent),358 i beslut om omedelbar verkställighet (cirka 30 procent),64 Dublinbeslut (cirka 5 procent) och 128 avskrivna(cirka 11 procent).Gällande Serbien, som tidigare varit det största ursprungslandeti regionen fattades under året 1545 beslutvarav 11 resulterade i uppehållstillstånd (mindre än 1 procent),596 i långa avslag (cirka 38 procent), 570 i beslutmed omedelbar verkställighet (cirka 37 procent), 186 Dublinbeslut(cirka 12 procent) och 181 avskrivna (cirka 12procent).Såväl under 2013 som under 2014 är har antalet asylansökningarfrån medborgare från västra Balkan ökat underhöstmånaderna. Under 2014 var detta särskilt tydligtoch i december ansökte över 1 000 personer från västraFigur 21Inkommande asylsökande från västra Balkan 20141 2001 000800600400AvslutatInkommen2000årsredovisning migrationsverket 201469/ 198


asylverksamheten. Avtalet gällde fram till att Polisens nya organisationträdde i kraft vid årsskiftet 2014-2015.Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen har arbetatfram ett förändringsförslag till Polisdatalagen för att gePolisen tydligare utrymme att lämna ut uppgifter till verketavseende fingeravtrycksinformation. Förslaget är underutredning av Justitiedepartementet.Mot slutet av 2014 pågick arbete med att se över vadden nya förordningen har för konkret inverkan på Sverigesarbetssätt, inte minst samarbetet mellan Migrationsverketoch Polisen, och vilka tekniska förändringar sommåste till för att Sverige ska svara upp mot den nya förordningen.Som ett led i detta har bland annat ny utrustningoch programvara beställts under november för attmöjliggöra kommunikation med det centrala systemetenligt förordningens föreskrifter.Visa Information System, VIS, är Schengenländernasgemensamma system för visum som har varit igång sedanoktober 2011. Införandet av VIS startade vidSchengenländernas utlandsmyndigheter i Nordafrika i oktober2011. Under 2012 infördes VIS i Mellanöstern samt iGulfområdet och under 2013 har VIS införts i övriga delarav Afrika, Sydamerika, Centralasien, Sydostasien och påVästbanken. Under 2014 infördes VIS i Centralamerika,Nordamerika, Karibien, Australien samt västra Balkan ochTurkiet. Alla personer som söker visum till Schengenområdetpå utlandsmyndigheter lämnar fingeravtryck, personuppgifteroch foton som skickas till VIS-databasen. Idagsläget innehåller VIS-databasen visumansökningarfrån drygt tio miljoner personer. Uppgifter i datasystemetlagras i fem år.Sedan maj 2012 söker Migrationsverket regelbundet iVIS i asylärenden. Under 2014 blev det 6 261 träffar i VISdatabasen,att jämföra med 4 010 under 2013. Av träffarnai VIS-databasen utgjorde 4 070 träffar med så kalladDublinindikation, det vill säga sådana träffar där visering iett Schengenland är giltig eller har gått ut max sex månaderfrån asylansökningsdatum räknat. Detta är ett av dekriterier som måste vara uppfyllt för att Migrationsverketmed stöd av Dublinförordningen ska kunna utreda omannat land är ansvarigt för att pröva asylansökan.I oktober 2014 blev det obligatoriskt att kontrollera inresorvid yttre Schengengräns i VIS med hjälp av fingeravtryck.faktaFingeravtrycksregister:AFIS är det nationella automatiseradefingeravtrycksidentifieringssystemet.AFIShandhas av Rikspolisstyrelsenoch innehåller Polisensoch Migrationsverketsfingeravtrycks-register.Ett nytt AFIS har tagits ibruk under november för attmöte de tekniska krav somfingeravtryckssamarbetetinom ramen för Prümfördragetstipulerar.Prümsamarbetet är ettbilateralt samarbete mellanEU:s medlems-staters brottsbekämpandemyndigheteravseende fingeravtryck,DNA och fordonsregister.EURODAC är en databas, ihuvudsak över fingeravtryckfrån alla personer över 14år som sökt asyl i någonav Europeiska Unionensmedlemsstater samt Island,Norge och Schweiz.Databasen inrättades den15 januari 2003.Syftet med Eurodac ärmöjliggöra en effektivaretillämpning av Dublinförordningen.72/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylPrövning av asylansökanInkomnaAntalet nya asylsökande var cirka 81 300. Av dessa komknappt 30 600 från Syrien. Antalet förlängningsärenden varmycket få till skillnad från föregående år då dessa uppgicktill cirka 8 500 och i huvudsak utgjordes av syriska ärenden.Totalt avgjorda asylärenden under året var cirka 55 300,vilket är något lägre jämfört med föregående år då cirka56 700 avgjordes. Verket har under sista halvåret arbetatsystematiskt och intensivt med att avgöra ärenden inkomnaföre den 1 januari 2014. Vid årets slut återstod1 104 sådana ärenden.Asylprövningen har avgjort drygt 53 500 förstagångsansökningar,vilket är något fler än föregående år dåknappt 49 900 avgjordes. Asylområdet har under året tillförtsresurser. Att rekrytera, anställa och introducera nypersonal har tagit mycket kraft i organisationen och dettar tid innan den ger utdelning, vilket förklarar att kapacitetsutbyggnadenännu inte gett högre effekt. Vi kan dockse att antalet avgjorda ärenden ökat under andra halvåret,vilket tyder på att produktiviteten ökar. Antalet förlängningsärendenunder föregående år var exceptionellthögt, vilket bidrog till att ett stort antal ärenden kunde avgörassamtidigt som en hög inströmning av nya ärendenägde rum. Bakgrunden är att förlängningsärenden sällanär lika arbetskrävande som vanliga asylärenden. Dennaomständighet är en viktig bidragande förklaring till attdet totala antalet avgjorda ärenden blir färre under 2014jämfört med föregående år.Handläggningstiden har ökat påtagligt under året. Dengenomsnittliga handläggningstiden var 142 dagar, vilketär en ökning från föregående år då den uppgick till 122dagar, exklusive förlängningsärenden.Inkomna ärendenAntalet asylansökningar ökade kraftigt från maj månadoch månaderna därefter. I september månad inkom närmare10 000 ansökningar. Under slutet av året minskadeantalet sökande något. Inkomna asylärenden blev avsevärtfler än vad asylprövningsenheterna hade möjlighetatt utreda och handlägga.Migrationsverket har under året fått in 81 300 asylansökningar,varav drygt 7 000 är ansökningar gällande ensamkommandebarn. Detta är en avsevärd ökning jämförtmed tidigare år. År 2012 inkom cirka 3 600 ansökningargällande ensamkommande barn, 2013 uppgick de till cirka3 900.Tabell 23Asylprövning – ärendeutveckling förstagångsansökningaroch förlängningsansökningar2012 2013 2014Asylsökande 1) 43 887 54 259 81 301Avgjorda asylärenden förstagångs 36 526 49 870 53 503Förlängningar 6 853 1 785varav Dublinärenden 5 981 8 645 6 424därav omedelbar verkställighetEU-land 400därav utvisning EU-land 431varav omedelbara verkställigheter 3 094 1 678 2 068Genomsnittlig handläggningstid,dagar47 39 32Genomsnittlig handläggningstid,dagar 108 122 142Förlängningar 55 134Öppna asylärenden vid årets slut 2)Förstagångs 18 014 22 350 50 162Förlängningar 1 696 30Avgjorda överklagandeärenden 13 111 14 917 11 835Genomsnittligt handläggningstid,dagar 4 5 5Barn utan vårdnadshavareAsylsökande 3 578 3 852 7 049Avgjorda asylärenden 2 915 2 942 4 334Genomsnittlig handläggningstid,dagar 98 120 143Öppna asylärenden vid årets slut 2)årets slut 1 388 1 892 4 0001)Omfattar ej personer som tidigare haft tillfälligt uppehållstillstånd.2)Med asylärenden menas de ärenden som handläggs i första instans.Om beslutet överklagas räknas inte överklagandeärendet här som ettasylärenden.Det ökade antalet asylsökande härrör till större delenfrån ett fåtal länder. Antalet sökande från Syrien steg i årmed 87 procent jämfört med föregående år och antaletfrån Eritrea steg med 137 procent. Statslösa, som i likhetmed 2013 utgjorde en stor grupp, ökade med 14 procent.Många av de som räknas in i gruppen statslösa kommerfrån Syrien. De andra stora ansökarländerna såsom Somalia,Irak och Afghanistan har också ökat procentuellt jämförtmed föregående år, medan Serbien minskat. Denstörsta procentuella ökningen gäller sökande från Ukrainavarifrån 670 procent fler sökande kom 2014 jämfört medåret innan. Ökningen avseende Ukraina var dock från enlåg nivå.årsredovisning migrationsverket 201473/ 198


asylAvgjordaAntalet avgjorda av- och utvisningsärenden detta år varcirka 53 000, varav cirka 8 600 var så kallade långa avslagoch cirka 1 800 var beslut om omedelbar verkställighet.Migrationsverket har under 2014 avgjort fler nyinkomnaasylärenden än tidigare år. Totalt avgjorda asylärendeni år var cirka 55 300, varav antalet avgjorda förlängningsärendenvar cirka 1 800. För 2013 uppgick till det totala antalettill 56 700, varav förlängningsärenden utgjordeknappt 6 900 av dessa.Antalet bifall 2014 var cirka 32 500 och antalet avslagcirka 9 400. Siffrorna visar i likhet med 2013 en fortsatt ökningav bifallsandelen och en minskning av avslag jämförtmed föregående år. Under 2013 var antalet bifall cirka30 800 och avslag var cirka 12 100.Av bifallsbesluten för 2014 svarar syriska ärenden för17 500. Även sökande från Eritrea och statslösa står för enstor andel av bifallsbesluten, cirka 5 300 respektive cirka4 500.Migrationsverket har i likhet med 2013 haft en kraftigökning i antalet personer som söker asyl. Antalet inkomnaasylansökningar har liksom föregående år varierat kraftigtunder året. Årets första fyra månader visade ett ganskajämnt flöde av inkomna asylansökningar. I början av sommareninleddes en kraftig ökning som nådde sin kulmen iseptember då cirka 10 000 sökande kom. Cirka 4 000 avde sökande i september kom från Syrien, varifrån storaantal sökande kommit till Sverige i synnerhet under periodenjuni-oktober.Inom prövningen rådde under årets första kvartal 2014en relativt god balans mellan antalet inkomna ansökningaroch antalet avgjorda ärenden vilket även innebar ensuccessiv avarbetning av äldre ärenden. Från andra kvartaletoch framåt under året har antalet inkomna ärendenöverstigit antalet avgjorda. En minskad inströmning avärenden i kombination med en ökad effekt av kapacitetsuppbyggnadengjorde dock att antalet avgjorda ärendenunder årets sista kvartal ökade jämfört med de två föregåendekvartalen.Implementeringen av VEFÖ har tagit kraft i organisationenoch påverkat produktionen i negativ riktning. NärVEFÖ var fullt implementerat och alla avdelningar var inrulladeökade antalet asylansökningar kraftigt. Inte minstvad gäller syriska medborgare, där många ingav flera olikahandlingar. Sammantaget innebar det att den planeradekapacitet som VEFÖ hade byggt upp inte räckte till. Eftersomexperter/specialister som jobbar med verifiering avidentitetshandlingar tar tid att rekrytera och utbilda kansnabba uppgångar skapa balanser. Under andra halvåretgjordes systematiska prioriteringar av ärenden som låg ibalans hos VEFÖ i syfte att minska väntetiderna pågranskningen.Under året avgjordes totalt cirka 23 000 ärenden sominkommit före 2014.Figur 24Antal nya asylsökande 2005 –201490000800007000060000500004000030000200001000002005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014Förklaringar till antalet avgjorda ärenden ocheffekter av vidtagna åtgärderDet ökade antalet avgjorda asylärenden under året kan tillstörsta del förklaras genom ärendesammansättningenoch de effektivitetsåtgärder och resursförstärkningar somskett. Även den högre bifallsandelen kan tillskrivas denärendesammansättning som varit. I likhet med 2013 varsyrierna den största nationaliteten av de asylsökande.En stor skillnad är dock att andelen förlängningsansökningarbland syrierna utgjorde en mycket liten del 2014 ijämförelse med 2013. Många av förlängningsansökningarnautgjordes av ärenden som gick att handlägga på ettmer skyndsamt sätt än övriga ärenden, vilket inte varit falletunder 2014. Detta år har asylprövningsområdet arbetatmed riktat metodstöd för syriska och eritreanska ärendenför att nå ökad effektivitet med bibehållen kvalitet. Etttydligt rättsläge och tillgänglighet till landinformation harockså bidragit till att många syriska och eritreanska ärendenkunnat avgöras effektivt. Den höga bifallsandelen isyriska ärenden påverkar givetvis genomsnittet av andelenbifall under år 2014.Familjesammansättning, kön och ålderFrån samtliga av dessa länder var det övervägande mänsom sökte asyl 2014. Merparten av de sökande från dessaländer befinner sig i åldersintervallet 18-64 år. Bland gruppensyrier utgjordes cirka 4 procent av ensamkommandebarn. Procentsatsen för statslösa ensamkommande barnvar cirka 6 procent och i den eritreanska gruppen var detcirka 13 procent som utgjordes av ensamkommandebarn.74/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylÖppna ärendenDe största nationaliteterna bland de öppna ärendena utgörsav syrier, eritreaner och statslösa. I gruppen ensamkommandebarn utgörs den största gruppen av barn frånAfghanistan, Somalia och Syrien.Vid årsskiftet 2014/2015 fanns cirka 1 100 öppna ärendeninkomna före januari 2014. Det totala antalet öppnaasylärenden var cirka 50 200. Ensamkommande barn utgör4 000 av det totala antalet öppna ärenden, 32 av dessa inkomföre januari 2014.Under året har många nya medarbetare rekryterats pågrund av att betydligt fler ansökt om asyl. Asylprövningsverksamhetenhar under året ökat med 341 personer ochhade vid årsskiftet totalt 1 398 anställda.Offentliga biträdenBiträdessystemet har under året införts över hela landetoch med hjälp av biträdessystemet kan offentliga biträdenvia en personlig biträdessida ange tillgänglig tid för utredningar.Ansöknings-, asylprövningsenheter och mottagningsenhetermed ansökningsfunktion kan via det ITbaseradeärendefördelningssystem preliminärboka, boka,omboka och förordna biträden i samband med fördelningav asylärenden, och ett nytt system som inrymmer en förteckningöver alla tillgängliga biträden, Judith, ingår också.Under år 2014 kom det cirka 81 300 asylsökande tillSverige. Syrier var den största gruppen asylsökande därefterföljer eritreaner och statslösa. Mer än hälften hälftenav de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd komfrån Syrien. Grundpresumtionen för migranter från Syrienoch migranter från Eritrea är fortfarande beviljatuppehålls tillstånd vilket medför att offentliga biträdennormalt inte förordnas i dessa ärenden.Tolkar och språktjänsterÅr 2014 har behovet av tolktjänster ökat inom asylprövningensverksamhet till följd av ökningen av antalet asylansökningar.Under året har kostnaden för tolk- ochspråktjänster uppgått till 120 miljoner kronor, en ökningmed över 25 procent jämfört med föregående år.Projektet för samordning av tolk- och översättaranvändningavslutades i april 2014. Projektet tillsattes med representanterfrån samtliga verksamhetsområden för genomföraen samordnad utveckling inom området för tolk- ochöversättaranvändning inom Migrationsverket. Detta medsyftet att skapa ökade förutsättningar för bättre resursutnyttjandeoch bättre kvalitet. Inom projektet har nya avtalför tolk-och språktjänster tagits fram rörande såväl telefontolksom kontakttolkning. Inventering av förbättringsområdenoch åtgärder har skett inom projektet och åtgärderär pågående, bland annat formeringen av en mottagandestrukturför tolk- och språktjänstfrågor inom verksamheten.Inom vissa språk har tolktillgången 2014 varit bristande.Resursfrågor har därför aktualiserats i samverkan med leverantörer.Särskild samverkan har skett med leverantörergällande tolkar i tigrinja, där ökade tolkningsbehov leddetill en klar obalans mellan efterfrågan och tillgång på tolkar.Inom asylprövningen har handlingsplan för enheterstolkanvändning, beställning och användande av tekniskahjälpmedel för tolk tagits fram. Läget för tillgänglighetenav tigrinjatolkar har också förbättrats.Ett ökat internt arbete med tolkanvändning har ocksåskett inom Migrationsverket. Detta kvalitetsarbete harfortsatta utvecklingsmöjligheter och förstärkningsbehov.Behovet säkras nu i ny en organisationsstruktur från januari2015. Fokus ligger på struktur – och processtyrning avFigur 25Nya asylsökande 2012-2014Indelning 2012 Andel 2013 Andel 2014 AndelÖkning/minskning2013-2014Afghanistan 4 755 11 % 3 011 6 % 3 104 4 % 3 %Albanien 1 490 3 % 1 156 2 % 1 699 2 % 47 %Eritrea 2 356 5 % 4 844 9 % 11 499 14 % 137 %Irak 1 322 3 % 1 476 3 % 2 666 3 % 81 %Kosovo 942 2 % 1 209 2 % 1 474 2 % 22 %Serbien 2 697 6 % 1 669 3 % 1 513 2 % -9 %Somalia 5 644 13 % 3 901 7 % 4 831 6 % 24 %Statslös 2 289 5 % 6 921 13 % 7 863 10 % 14 %Syrien 7 814 18 % 16 317 30 % 30 583 38 % 87 %Ukraina 133 0 % 173 0 % 1 332 2 % 670 %Övriga 14 445 33 % 13 582 25 % 14 737 18 % 9 %Totalt 43 887 100 % 54 259 100 % 81 301 100 % 50 %årsredovisning migrationsverket 201475/ 198


asylavtryck av sökande för registrering i Eurodac. Frankrike harpå senare tid seglat upp som en av de stater mot vilkenMigrationsverket fattar flest antal beslut om överföring.Denna ökning kan till stor del förklaras med implementeringenav VIS runtom i världen.DublinprocessenFrån början av april till slutet av september sjönk andelenDublinärenden av totalt inkomna asylansökningar till 10procent. Under första och sista kvartalet var andelen cirka15 procent. Skälet till sänkningen bedöms främst bero påatt Italien under denna period inte fullgjorde sina skyldigheteratt registrera anlända personer i Eurodac. Den huvudsakligaförklaringen därtill går att finna i att Italien, efter internationellapåtryckningar, bland annat från Sverige, ökatsin förmåga att registrera personer som anländer till landet.Den 28 mars 2014 fattade Migrationsverket ett beslutom reviderade styrprinciper. Samtliga Dublinärenden skahanteras skyndsamt och är en del av styrprinciperna. Sorteringengörs först på ansökningsenheterna och i nästasteg när ärenden kommer in till Dublinenheterna. En förbättringi styrprinciperna är att Dublinenheterna sorterarärendena utifrån ärendets beskaffenhet, med utgångspunkti komplexiteten i ärendet och förväntade svarsfrister.Denna sortering ger mottagningsenheterna störremöjlighet att förutse hur lång tid det tar innan ett beslutom överföring kan ske.Utgångspunkten är att styrprinciperna ska kunna upprätthållasäven i ett beredskapsläge.Veckovis uppföljning på enhetsnivå visar även atthandläggningstiden kortats väsentligt sedan denna uppföljningbörjade. Vidare har sorteringen i högre grad letttill att dialogen med ansökningsenheterna ökat, vilketstärkt kvaliteten i inledande moment i handläggningen.Enheterna förstärkts med ytterligare medarbetare. Utvecklingenav andel samt antal Dublinärenden följs kontinuerligtför att snabbt kunna ta ställning till om ytterligareresursförstärkning är nödvändig.Förändringar genomden nya DublinförordningenDen nya Dublinförordningen ställer större krav på medlemsstaternaatt sammanföra asylsökande med familjemedlemmaroch släktingar där det finns en beroendeställning.Det kan både röra sig om en asylsökande somär beroende av en person som är lagligt bosatt i en medlemsstatoch tvärtom. Därtill finns utökade krav på familjeftersökninginom Dublinsystemet. För att kunna bedömaom ett beroendeförhållande finns eller om den i Sverigebosatte personen kan ta hand om den sökande (som antigenbefinner sig här eller i en annan medlemsstat) be-Figur 28Utveckling av öppna asylärenden 2014Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov DecAntal 22 898 22 248 21 863 22 457 24 665 28 308 33 080 38 214 43 481 46 192 47 727 50 162Dgr 98 dgr 105 dgr 110 dgr 110 dgr 110 dgr 100 dgr 96 dgr 98 dgr 99 dgr 105 dgr 116 dgr 125 dgrFoto: Tomislav Stjepicårsredovisning migrationsverket 201477/ 198


asylhöver Migrationsverket hjälp av sociala myndigheter. Medanledning av detta upprättades kontakt med SverigesKommuner och Landsting (SKL) i syfte att utarbeta riktlinjerpå nationell nivå för hur sådana ärenden skulle hanteras.Ingen nationell överenskommelse har dock kunnat nås.Den nya förordningen har också medfört att personersom beviljats skyddsstatus i en annan medlemstat numerahanteras i enlighet med nationell lagstiftning. Tidigare undantogsendast personer med flyktingstatus. Runt 400 avlägsnandebeslutsom tidigare handlades enligt Dublinförordningenhar fattas under året.En viktig förändring från tidigare gällande lagstiftningär att en sökande, under vissa förutsättningar, har rätt attkvarstanna i Sverige under överklagandeprocessen. Efterbeslut från rättschefen (RCI 09/2014) fastställdes en tidsperiodom tre veckor under vilken den sökande får begära inhibition.Under 2014 fattades cirka 6 400 avlägsnadebesluti enlighet med Dublinförordningen och av dessa överklagadescirka 3 000. Huvudparten av de överklagade beslutenhar inhiberats innan överlämning till överinstansen.Slutligen har möjligheten att ta en sökande i förvar föratt säkerhetsställa en överföring reglerats i förordningen.En sökande i Sverige som befinner sig i Dublinprocessenkvarhålles normalt i förvar under kortare tid än vad tidfristernai förordningen som mest tillåter.I samband med övergången till ny förordning utbildadepersonal från Dublinenheterna domstolarna i Stockholm,instruktörer på Polishögskolan samt andra externa samverkanspartners.Dublinprocessen genomförda åtgärderEn ny Dublinförordning trädde i kraft den 1 januari 2014och under året har Migrationsverket lagt ner mycket arbetepå att klargöra tolkningar och tillämpning av förordningen.Detta har främst skett genom förtydligande av rättsläget,men även genom bilaterala diskussioner med andramedlemsstater när rättsläget tett sig oklart. Vidare har denya förutsättningarna i Dublinförordningen inneburit attpersoner som redan beviljats skydd i en annan medlemsstatska återvända dit med stöd av nationell lagstiftning,vilket genererat en lagändring den 1 augusti 2014. Därefterhar handläggning av dessa ärenden ägt samma höga prioritetsom övriga överföringar enligt förordningen ochhandlagts skyndsamt. Samtliga dessa ärenden har handlagtsoch beslut har fattats på Dublinenheterna för atthålla samman den nya lagregeln. Totalt har 400 beslut fattatsom avvisning av person som redan erhållit skydd i annanmedlemsstat sedan lagändringen.Avseende övriga åtgärder vidtagna på Dublinenheternaför att stärka rättslig kvalitet kan särskilt nämnas attmetoder och verktyg som presenterats inom ramen förDen lärande organisationen (DLO) har anpassats efter handläggningenligt Dublinförordningen och medarbetare harskapat så kallade ”caseövningar” som är tillgängliga i dencasebank som bildats av DLO. Vidare har medarbetaregenomfört större utbildningsinsatser för myndighetenspersonal och externa aktörer (bland annat på Polishögskolansamt för Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstoleni Stockholm) i samband med övergången tillden nya förordningen.Därutöver har det under året genomförts kompetensinsatserav medarbetare på enheterna för personal på ansökningsenheter,mottagningsenheter och förvarsenheteri Dublinspecifika frågor. Den ena enheten har därutöverunder året genomfört en förstudie avseende begripligabeslut med hjälp av mottagningsenheterna samt inlettFigur 29Inkomna Dublinärenden 2012-20141400120010008006004002014201320122000jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec78/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylett utökat samarbete med frivilligorganisationer för attbidra till ökad förståelse för Dublinprocessen. Sverige harbidragit till att ny modul tagits fram avseende Dublinförordningeninom ramen för ETC. Två tillfällen kommer atthållas under 2014 och majoriteten av enheternas anställdahar gått utbildningen.Dublinprocessen effekterEn kvalitetsuppföljning har skett som visar på tydliga förbättringari handläggningen jämfört med föregående år.Utbildningsinsatserna internt och externt samt utformandetav ett antal instruktioner, så kallade RCI, på områdethar bidragit till en tydligare svensk linje i förhållande tillandra medlemsstater när tolkningstvister har uppstått.Migrationsverket har beslutat om att stationera en såkallad sambandsman i Italien med placering vid Sverigesambassad i Rom. Befattningshavaren tillträdde sin tjänstden 1 november 2014. Syftet med att inrätta funktionenär att ytterligare underlätta och förbättra samarbetet meditalienska myndigheter. Genom sambandsmannen är förväntningenatt vi ska kunna få en förbättrad dialog medItalien i såväl enskilda ärenden som frågor av principiellnatur.Migrationsverket har även sambandsman stationeradpå migrationsmyndigheten (BAMF) i Tyskland. Sedan börjanav november månad har Tyskland på motsvarande visen sambandsman stationerad vid Migrationsverket. Samarbetethar hittills fungerat bra och är uppskattat.Uppenbart ogrundade ärendenEnligt 8 kap. 19 § utlänningslagen (2005:716) får ett beslutom avvisning förenas med ett förordnande om att det fårverkställas även om det inte har vunnit laga kraft. Det skadå vara uppenbart att det inte finns grund för asyl och attdet är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas pånågon annan grund, till exempel anknytning till nära anhörigeller synnerligen ömmande omständigheter. Dennaregel kan inte tillämpas i ärenden som är äldre än tre månader.Den absolut övervägande andelen ärenden som bedömtssom uppenbart ogrundade kommer från västraBalkan. Antalet sökande därifrån har fluktuerat kraftigtöver tid. Under 2014 har Albanien passerat Serbien somdet land från västra Balkan varifrån flest sökande kommer.Fler asylsökande från västra Balkan söker sig vanligtvis tillSverige under andra halvan av året, vilket varit fallet även2014. Många ärenden från västra Balkan avskrivs då desökande inte sällan återtar sina ansökningar eller avviker.Ett huvudsakligt skäl till att många återtar sina ansökningarantas vara att man vill undvika att få ett beslut om återreseförbud.Antalet avskrivna ärenden i år är dock färre efterikraftträdandet av den nya Dublinförordningen sominnebär att beslut om omedelbar verkställighet fattasäven om den sökande har återtagit sin ansökan.AvgjordaUnder året har Migrationsverket fattat cirka 1 800 beslutom avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet.Detta är något fler beslut än tidigare år då cirka 1 600 sådanabeslut fattades.Avgjorda uppenbart ogrundade ärenden 2011–2013fördelar sig enligt följande:Figur 30Avgjorda uppenbart ogrundade ärendenÅrAntal2012 3 0392013 1 5972014 1 805Detta år har antalet ansökningar från västra Balkan ökatnågot jämfört med föregående år. Antalet ansökningar iår var drygt 5 700, att jämföra med drygt 5 200 föregåendeår. Antalet sökande ökade dessutom under årets gångoch kulminerade under sista kvartalet då knappt 2 200asylsökande kom från länderna på västra Balkan.I likhet med 2012 och 2013 domineras ärenden medomedelbar avvisning av de som kommer från västra Balkan.Asylsökande från Serbien är fortfarande den störstagruppen i kategorin uppenbart ogrundade ansökningar iSverige. Anledningen till asylansökningarna fortsätter attinkomma är likhet med föregående år en kombination avdiskriminering i hemlandet och ekonomiska och socialaförhållanden.Figur 31Antal ansökningar från västra BalkanMedborgarskap 2012 2013 2014Albanien 1 490 1 156 1 699Bosnien ochHercegovina 1 549 517 496Kosovo 942 1 209 1 474Kroatien 14 21 32Makedonien 634 463 426Montenegro 81 125 93Serbien 2 697 1 669 1 513Totalt 7 407 5 160 5 733årsredovisning migrationsverket 201479/ 198


asylFoto: Tomislav StjepicEnsamkommande barnAnsökningar från barn utan vårdnadshavare handläggs avspecialiserade barnteam på vissa av de orter i landet därMigrationsverket bedriver sin verksamhet. Sådana teamfinns för närvarande i Uppsala, Solna, Boden och Göteborg.Härutöver finns i Malmö en hel enhet som enbartarbetar med ärenden som rör barn utan vårdnadshavare.Till skillnad från andra enheter som handlägger barn utanvårdnadshavare arbetar enheten dels med att ta upp ansökningarfrån ensamkommande barn, och dels med atthandlägga och fatta beslut i ärendena. Enheten i Malmöarbetar därmed med hela asylprocessen gällande ensamkommandebarn från ansökan till beslut.InkomnaÅr 2013 ansökte cirka 3 900 barn utan vårdnadshavare omasyl i Sverige. År 2014 har cirka 7 000 barn utan vårdnadshavareansökt om asyl, vilket innebär att antalet asylsökandebarn utan vårdnadshavare ökat med 83 procent jämförtmed 2013.Den enskilt största gruppen asylsökande barn utanvårdnadshavare hade under 2014 sitt ursprung i Afghanistan.Under året ansökte cirka 1 500 barn utan vårdnadshavarefrån Afghanistan om asyl i Sverige, att jämföra medcirka 1 200 barn under 2013, vilket innebär en ökningmed närmare 24 procent. Barn utan vårdnadshavare medursprung i Afghanistan har under de senaste fem åren varitden enskilt största gruppen sökande. Den näst störstagruppen asylsökande barn kom under 2014 från Eritrea.2014 ökade kategorin barn utan vårdnadshavare med ursprungi Eritrea från cirka 300 personer år 2013 till närma-80/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylre 1 500 personer år 2014, det vill säga en ökning med cirka322 procent. Gruppen asylsökande barn från Eritreastår därför också för den enskilt största procentuella ökningensom grupp. Den tredje största gruppen asylsökandebarn kom under 2014 från Syrien. År 2013 ansökte cirka400 barn från Syrien om asyl, för att under 2014 öka tilldrygt 1 200, vilket innebär en ökning med 239 procent.Antalet asylsökande barn utan vårdnadshavare med ursprungi Somalia, som är den fjärde största gruppen avasylsökande barn utan vårdnadshavare under 2014 ökadefrån närmare 600 personer år 2013 till knappt 1 100 år2014, det vill säga en ökning med cirka 94 procent.Migrationsverket noterar att många av de barn utanvårdnadshavare som har sitt ursprung i Syrien visserligenreser till Sverige tillsammans med en eller flera vuxna personer,men att denne person inte är deras vårdnadshavare.Oftast rör det sig om en nära släkting eller ett vuxet syskon,men det förekommer också att barnen kommer tillSverige tillsammans med personer som de inte har någotnära släktskap med, men som de har haft någon annanform av anknytning till i sitt hemland.Av det totala antalet ansökningar under 2014 kom cirka1 400 från flickor. Från så gott som samtliga länder ärdet fler pojkar som flickor som söker asyl. Så har det ävensett ut 2012 (totalt cirka 600 flickor och 3 000 pojkar) och2013 (totalt cirka 700 flickor och cirka 3 200 pojkar). Flestantal asylsökande flickor kom under 2014 från Eritrea. Avdet totala antalet flickor som ansökte om asyl under 2014uppgav de flesta att de var 16 år.Figur 32Nya asylsökande ensamkommande barn 2012-2014Medborgarskap 2012 Andel 2013 Andel 2014 Andel ”Ökning/minskningi procent 2013-2014”Afghanistan 1 940 54 % 1 247 32 % 1 547 22 % 24 %Eritrea 105 3 % 345 9 % 1 456 21 % 322 %Syrien 120 3 % 364 9 % 1 233 17 % 239 %Somalia 452 13 % 576 15 % 1 118 16 % 94 %Statslös 60 2 % 303 8 % 448 6 % 48 %Övriga 901 25 % 1 017 26 % 1 247 18 % 23 %Totalt 3 578 100 % 3 852 100 % 7 049 100 % 83 %Figur 33Antal asylsökande ensamkommande barn 2005-20148000700060005000400030002000100002005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014årsredovisning migrationsverket 201481/ 198


asylAvgjorda ärendenUnder år 2014 fattade Migrationsverket beslut i drygt4 300 ärenden som rör barn som kommit till Sverige utanvårdnadshavare (exklusive förlängningsärenden). Dengemomsnittliga handläggningstiden var 143 dagar, attjämföra med 120 dagar 2013. Handläggningstiden varierarav naturliga skäl mellan olika individer och olika nationaliteter.Eftersom man gör en individuell prövning i varjeärende anpassas utredningsinsatserna efter ärendets karaktäroch till de olika behov varje asylsökande barn har, vilketpåverkar handläggningstiden. Av det totala antaletbeslut var cirka 3 300 bifall, vilket innebär att Migrationsverketbiföll 87 procent av ansökningarna. Motsvarandesiffra för 2013 och 2012 var 82 procent. Under året avskrevs446 ärenden av olika skäl.Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande barnutan vårdnadshavare ställer stora krav på att Migrationsverketbedriver en effektiv och rättsäker verksamhet.Ökningen ställer också stora krav på Sveriges kommuner,som enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA)är skyldiga att ta emot barn utan vårdnadshavare och äransvariga för barnens dagliga omvårdnad, bland annatgenom att anordna boende, skolgång och se till att varjebarn har en god man som agerar som ställföreträdare förbarnets vårdnadshavare.Den 1 januari 2014 trädde en ändring i lagen om mottagandeav asylsökande (LMA) i kraft. Ändringen innebäratt Migrationsverket har fått utvidgade möjligheter att anvisaasylsökande barn utan vårdnadshavare till Sverigessamtliga kommuner. Migrationsverket och länsstyrelsernahar tillsammans utarbetat principer och en fördelningsmodellför hur anvisningarna ska gå till. Syftet med modellenär att ge en rättvis och jämn fördelning över landetskommuner och tar hänsyn till en rad faktorer.Förutom att ändringen i lagen om mottagande av asylsökande(LMA) inneburit att samtliga kommuner i Sverigenumera är skyldiga att ta emot asylsökande barn utanvårdnadshavare, tas numera också större hänsyn till barnetsegna önskemål om var i landet han eller hon vill bounder sin tid som asylsökande.UtvecklingsarbeteDen stora ökningen av antalet asylsökande barn utanvårdnadshavare som under år 2014 kommit till Sverigeinnebär att Migrationsverket inför år 2015 står inför enstor utmaning. Den naturliga målsättningen är att handläggaärenden så skyndsamt som möjligt, eftersom detrör sig om en grupp av asylsökande som är särskilt utsattai sin egenskap av barn. Dock är det av samma anledningviktigt att inte tappa kvalitet i prövningen av ansökningarna,utan att se till att varje ärende utreds så som dess beskaffenhetkräver.Migrationsverket har under hösten 2014 vidtagit blandannat nedanstående åtgärder för att möjliggöra att ansökningarfrån barn utan vårdnadshavare handläggs medhög rättslig kvalitet och så effektivt som möjligt. Förändringarhar gjorts i det inledande ansökningsprotokollet,för att redan i inledningsskedet av processen säkra enprövning av hög kvalitet. För att se till att handläggningstidernablir så korta som möjligt har verket också arbetatmed att omfördela ärenden över de olika prövningsenheternai landet som handlägger ärenden som rör barn utanvårdnadshavare och gör löpande avstämningar för attäven i fortsättningen fördela ärenden jämnt över landet.Migrationsverket har tidigare vid varje muntlig utredningav ett ärende som rör barn utan vårdnadshavare utöverutredaren använt sig av en protokollförare. För att frigöraresurser och se till att de resurser som finns används påbästa sätt, görs numera en enskild bedömning i varjeärende för att se om det finns behov av protokollförareeller inte. Generellt kan sägas att vid utredningar medyngre barn, i ärenden där det inte finns någon presumtionför att bevilja ett uppehållstillstånd eller om det finns någonannan omständighet som talar för det, till exempelsökandens personliga förhållanden, används alltid protokollförare.EffektivitetProduktivitetUtmaningarna under året har varit fortsatt stora för Migrationsverket.För att möta det höga antalet nya sökandeoch de kraftiga variationer som förevarit har verket vidtagitett flertal effektivitetsåtgärder samt tillförts resurser iform av nyrekryteringar. Migrationsverket har avgjort cirka3 600 fler förstagångsansökningar i år jämfört med 2014,produktiviteten har varit något lägre jämfört med tidigare.Att rekrytera, anställa och introducera ny personal har tagitmycket kraft i organisationen och tar tid innan den gerutdelning, vilket förklarar att kapacitetsutbyggnadenännu inte gett högre utväxling. Vi kan dock se att antaletavgjorda ärenden ökat under andra halvåret, vilket tyderpå att produktiviteten ökar. Året har även präglats av kraftigavariationer vad gäller antalet nya sökande och dåMigrationsverket har som ett grundläggande mål att densökande får sina rättigheter tillgodosedda omedelbart,lämna in asylansökan, att boende ordnas, med mera såhar ansökningsenheterna och ankomstboendena förstärktsunder året. Inledningsvis har detta skett med personalfrån asylprövningsenheterna vilket även det har påverkatproduktiviteten negativt. Antaletförlängningsärenden, vilka är oftast av enklare karaktär,har minskat betydligt jämfört med förra året vilket ävenhar påverkat produktiviteten vid jämförelse med förraåret.82/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


Kostnad för prövning av asylansökan, asyl 1), 4) 2012 2013 2014asylFigur 34Antal ärenden per år prövning av ansökan, asyl2012 2013 2014Avgjorda ärenden 36 526 49 870 53 503Årsarbetskrafter 603 836 1 068Avgjorda ärenden per årsarbetskraft 61 60 50KostnadsutvecklingFörvaltningskostnaden för prövning av asylansökan harökat med cirka 250 miljoner kronor. De ökade kostnadernaavser främst personal-, tolk, språk- och översättningskostnader.Under året har många nyanställningar ägt rumpå grund av det höga antalet asylansökningar som förevarit.Asylprövningsverksamheten har under året ökatmed 341 anställda och hade vid årsskiftet totalt 1 398 anställdajämfört med 2013 då antalet anställda var 839 islutet av det året.Kostnaden per avgjort ärende var 25 070 kronor 2014jämfört med 21 843 kronor 2013. Den lägre produktivitetenför 2014 påverkar kostnaden per ärende.Rättshjälpskostnaderna har ökat med cirka 7 procentjämfört med 2013. Precis som förra året kommer mångasökande från Syrien och Eritrea samt statslösa som kommerfrån Syrien. Eftersom många av dessa antas beviljasuppehållstillstånd så har kostnaderna för rättshjälp inteökat i någon större omfattning jämfört med 2013.VidarebosättningMigrationsverket har i uppgift att svara för organiserad uttagningoch överföring av flyktingar och skyddsbehövandei övrigt. Uppdraget avser vidarebosättning av 1 900personer.Migrationsverket har överfört 1 908 personer till Sverigeinom ramen för årets vidarebosättningsprogram. Det geren måluppfyllelse på 100 procent.Figur 36Vidarebosättning 2014Medborgarskap K M TotaltSyrien 358 356 714Afghanistan 219 109 328Eritrea 89 140 229Dem Republiken Kongo 119 107 226Somalia 86 76 162Övriga 153 164 317Totalt 1024 952 1976UNHCR har presenterat 2 338 personers ärenden förprövning, av vilka Migrationsverket beviljat uppehållstillståndtill 89 procent, vilket är samma som 2013. De vanligastförekommande medborgarskapen har varit syrier (36procent av totalt antal beviljade personer), afghaner (17procent), eritreaner (12 procent), kongoleser (11 procent)och somalier (8 procent). 52 procent av dem som vidarebosattesvar kvinnor och 48 procent var män. 47 procentvar under 18 år vid överföringstillfället.Uttagningsresor har genomförts i Kenya, Uganda, Jordanienoch Ecuador. Övriga beslut har fattats genom dossierpröving.Sverigeprogram har genomförts i Iran, Sudanoch Uganda.Effektivitet, trots hård konkurrens omkommunplatser och överbelastadeutlandsmyndigheterMigrationsverket har strävat efter att vidmakthålla en högeffektivitet i vidarebosättningsarbetet. En del i detta är attständigt öka kvalitén i arbetet och i uppföljningar. Efteratt Migrationsverkets informationssystem för ledning ochoperativ styrning (Milos) börjat användas, vilket är ett statistikoch visualiseringsverktyg, har bland annat ledtidsuppföljningar,både internt och externt, blivit allt mer kvalitetssäkra.I Milos finns en särskild vidarebosättningsapplikationFigur 35Kostnad för prövning av ansökan (tkr) 818 195 1 089 289 1 341 298varav 1:1 (tkr) 604 700 825 013 1 054 611varav rättshjälp (tkr) 212 338 262 427 283 494varav övriga samkostnader (tkr) 2) 1 156 1 849 3 193Kostnad per avgjort grundärende i första instans (kr) 3) 22 400 21 843 25 0701:1 kostnad per avgjort grundärende i första instans (kr) 3) 16 555 16 543 19 7111)Kostnader för processföring i domstol ingår ej.2)I tidigare årsredovisningar har anslaget 1.8 ingått i övriga samkostnader men det är i ÅR 2014 borttagetför samtliga år.3)i antalet avgjorda grundärenden ingår inte förlängningsärenden.4)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.årsredovisning migrationsverket 201483/ 198


Vidarebosättning 1) 2012 2013 2014asylgångsfaktorer kopplat till mottagandet av kvotflyktingar.Projektet pågår fram till och med juni 2015.KostnadsutvecklingUnder åren 2007-2014 har Migrationsverket haft ett avtalmed International Organisation for Migration (IOM), somreglerar samarbetet kring tjänster gällande vidarebosättningav kvotflyktingar. Migrationsverket köper årligentjänster av IOM, kopplade till vidarebosättningsuppdraget,motsvarande cirka 12-13 miljoner kronor (beroende pådollarkursens värde). Tjänsterna som tillhandahålls ärkopplade till överföringen av kvotflyktingar till Sverige såsom resebeställningar, transiteringshjälp, eskortörer ochmedicinska kontroller. I samband med delegationsuttagningaroch Sverigeprogram bistår ofta IOM med tjänstersom lokaler, tolkar, chaufförer, transporter, säkerhetsvakteroch utrustning.Nu gällande avtal trädde i kraft 2014-06-02 och är giltigttill 2015-06-0.1 I det nya avtalet fastställdes serviceavgiftenper bokad kvotflykting till 140 USD.Kostnaderna för vidarebosättningen har ökat marginelltjämfört med 2013. Den främsta anledningen är kostnaderi samband med Sveriges ordförandeskap i CoreGroup Syria och att dollarkursens, som påverkar kostnadernaför IOM:s tjänster, har stigit markant.Migrationsverket har liksom under 2013 kontrolleratkostnaderna genom en tydlig budgetuppföljning av planeradeoch genomförda aktiviteter. Förstärkt dialog medpartners så som United Nations High Commissioner forRefugees (UNHCR) och IOM i ett tidigt skede har ocksåbidragit till en förbättrad kontroll över kostnaderna.Figur 37Kostnad för vidarebosättning (tkr) 361 657 400 801 403 388varav 1:1, Migrationsverket (tkr) 4 631 4 716 6 302varav 1:3:6, Vidarebosättning 341 453 380 020 380 455varav 1:3:7, Resor vid vidarebosättning m m 15 563 16 057 16 611varav övriga samkostnader (tkr) 2) 10 9 20Antal överförda kvotflyktingar 1 728 1 902 1 908Antal beviljade tillstånd 1 851 2 182 1 976Kostnad per överförd kvotflykting (kr) 209 292 210 726 211 4191:1 Kostnad per överförd kvotflykting (kr) 2 680 2 479 3 3031)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.2)I tidigare årsredovisningar har anslaget 1.8 ingått i övriga samkostnader men det är i ÅR 2014 borttaget församtliga år.Foto: Tomislav Stjepicårsredovisning migrationsverket 201485/ 198


asylPrövning av hindermot verkställighetInledningAvsnittet redovisar arbetet med lagakraftvunna avslagsbeslutavseende uppehållstillstånd. Reglerna om verkställighetshindersyftar till att säkerställa en möjlighet till attpröva nya omständigheter som inträffat efter ett ärendevunnit laga kraft. Reglerna riktar sig i första hand till händelsersom kan medföra ett skyddsbehov, men även andrahändelser kan tas i beaktande. Dessa kan vara att mottagarlandetinte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen,att det finns medicinska hinder att genomföra hemresaneller om det finns annan särskild anledning attbeslutet inte bör verkställas. Frågan om verkställighetshinderuppkommer således i slutskedet av processen närsökandes övriga möjligheter i alla instanser är uttömda.Ärendena är ofta mycket komplexa med inslag av svårasjukdomstillstånd, komplicerade familjeförhållanden ochså vidare. Mot den bakgrunden måste prövningen avverkställighetshinder ses som en viktig del i målsättningenatt skapa ett hållbart och effektivt system som värnarasylrätten och människors behov av skydd.När frågan om att pröva verkställighetshinder uppkommerhar berörda personer ofta redan relativ lång vistelsetidi landet. Det är därför viktigt att prövningen av verkställighetshindersker så skyndsamt som möjligt för att inte ionödan förlänga en oviss väntan och vistelsetid i mottagningssystemetför den sökande. För att snabbt kunnahantera ärenden som kräver skyndsam handläggning harMigrationsverket avdelat särskild personal för detta. Särskiltprioritet är ärenden där det finns en verkställighet planerad.InkomnaAntalet inkomna ärenden år 2014 var drygt 12 000 vilket ären ökning med cirka 7 procent jämfört med föregående år.Ökningen av ärenden beror på utvecklingen i Mellanösterndär säkerhetsläget försämrats under 2014 menäven utvecklingen av konfliken på Gazaremsan. Den 1 juli2014 förändrades också lagstiftningen vilket innebär attbarn kan beviljas tillstånd även om de omständighetersom kommer fram inte har samma allvar och tyngd somkrävs för att tillstånd ska beviljas vuxna. Detta medfördeen kraftig ökning av ärenden i juli månad. Därefter harantalet ärenden åter minskat men stabiliserats på en någothögre nivå än tidigare.Av alla inkomna ärenden avsåg 57 procent skyddsbehovenligt 12 kap. 19 § Utlänningslagen (SFS 2005:716)och resterande andel avsåg andra hinder mot verkställighetsom att mottagarlandet inte tar emot utlänningen,medicinska hinder eller annan särskild anledning enligt12 kap. 18 §.Flest ärenden har inlämnats avseende medborgare frånAfghanistan, Irak, Statslösa, Iran, Albanien, Somalia, Kosovosamt Ryssland. Dessa nationaliteter utgjorde sammantaget49 procent av samtliga inlämnade ärenden.AvgjordaAntalet avgjorda ärenden om verkställighetshinder var11 365 vilket var en ökning med cirka 3 procent jämförtmed föregående år. Den genomsnittliga handläggningstidenvar 54 dagar och 25 procent avgjordes inom envecka och 56 procent avgjordes inom en månad. Utvecklingenunder året medförde även att handläggningstidernaökade.Försämringen av säkerhetsläget i Mellanöstern medfördei praktiken handläggningsstopp för ärenden rörandeIrak och Gaza men även Libyen i avvaktan på analys av situationenoch nya rättsliga ställningstaganden från rätts-Figur 38Ärenden om verkställighetshinder 2012 - 20142012 2013 2014Inkomna V-UT totalt 13 112 11 251 12 047Prövade V-UT totalt 12 943 11 034 11 365handläggningstid,42 42 54genomsnitt dagarÖppna V-UT 31/12 1 154 1 325 1 907Figur 39 Relativ handläggningstid för verkställighetshinderRelativ handläggningstid för verkställighetshinder100%90%80%70%60%50%40%30%20%10%0%Andelinom 0dagarAndelinom 7dagarAndelinom 14dagarAndelinom 30dagarAndelinom 60dagarAndelinom 90dagar20122013201486/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


Prövning av verkställighetshinder 1) 2012 2013 2014asylchefen. Irakier och statslösa palestinier utgör två av destörsta ärendegrupperna. Detta tillsammans med denkraftiga ärendeökningen under juli månad medfördesåväl ökade balanser som ökade handläggnings- ochväntetider.Figur 40Verkställighetshinder, beviljade tillstånd 2012 –2014Grund för tillstånd 2012 2013 2014Skyddsskäl 1 066 341 435Mottagarlandet inte villigt 20 10 15ta emot utlänningenMedicinska hinder eller448 453 513annan särskild anledningTotalt 1 534 804 963Myndigheten har totalt under året beviljat uppehållstillståndi 963 ärenden avseende verkställighetshinder enligt12 kap. 18 § Utlänningslagen. Av dessa beviljades 435 personeruppehållstillstånd på grund av nya skyddsskäl.Öppna ärendenAntalet öppna ärenden var vid slutet av året drygt 1 900vilket var en ökning jämfört med samma tidpunkt föregåendeår då antalet öppna ärenden var drygt 1 300.Ökningen av öppna ärenden får ses som en följd av denkraftiga ärendeökningen under juli månad och att ärendenavseende Irak och Gaza inte avgjorts i avvaktan påställningstagande av det rättsliga läget.Av de öppna ärendena avsåg cirka 69 procent inomskyddsbehov enligt 12 kap. 19 § Utlänningslagen (SFS2005:716) och resterande andel avsåg andra hinder motverkställighet som att mottagarlandet inte tar emot utlänningen,medicinska hinder eller annan särskild anledningenligt 12 kap. 18 §.EffektivitetProduktivitetFigur 42Avgjorda verkställighetshinder per årsarbetare2012 2013 2014258 223 243Antalet verkställighetshindersärenden låg under 2014fortsatt på en hög nivå vilket får ses mot bakgrund av attflera stora asylgrupper finns kvar i mottagningssystemetmed lagakraftvunna beslut om utvisning eller avvisning.Trots det försämrade säkerhetsläget i Mellanöstern somtidvis medfört handläggningsstopp och en utveckling därärendena blir allt mer komplicerade och tidkrävande såökade antalet prövade verkställighetshinder med cirka 3procent jämfört med 2013. Antalet avgjorda ärenden perårsarbetare ökade också till 243 jämfört med 223 ärendenper årsarbetare 2013. En orsak till lägre produktivitet föregåendeår är också att extra resurser lades på utvecklingsarbeteavseende bland annat rättslig kvalitet under 2013.KostnadsutvecklingTotalt ökade kostnaderna för prövningen av verkställighetshindermed 1,1 miljoner kronor, medan de direktakostnaderna, som utgör cirka 54 procent av kostnadernaför ärendeprövning, minskade med 8,5 procent motsvarande3,1 miljoner kronor. Minskningen består främst avminskade lönekostnader 2,2 miljoner kronor och minskadelokalkostnader 0,7 miljoner kronor. Men även kostnadernaför offentliga biträden minskade med cirka 30 procentmotsvarande 0,2 miljoner kronor jämfört medföregående år. Kostnadsökningen på totalen beror påökade verksgemensamma overheadkostnader.Kostnaden per avgjort ärende minskade med 60 kronortill 5 382 kronor per ärende jämfört med 5 442 kronor2013.Figur 41Kostnad för prövning av verkställighetshinder(tkr) 59 594 60 042 61 164varvav 1:1, Migrationsverket (tkr), prövning av verkställighetshinder 59 109 59 373 60 598varav 1:6:2, Offentligt biträde i utlänningsärenden 366 533 373varav övriga samkostnader 2) 119 136 193Kostnad per avgjort grundärende, verkställighetshinder (kr) 4 604 5 442 5 3821:1 kostnad per avgjort grundärende, verkställighetshinder (kr) 4 567 5 381 5 332”1)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.2)I tidigare årsredovisningar har anslaget 1.8 ingått i övriga samkostnader men det är i ÅR 2014 borttaget för samtliga år. ”årsredovisning migrationsverket 201487/ 198


asyllände ser möjligheten till en bättre tillvaro och en högreetableringsersättning från Arbetsförmedlingen än denmycket lägre dagersättningen enligt lagen (1994:137) ommottagande av asylsökande, LMA, från Migrationsverket.Från många kommuner framförs dock oron för och problemmed trångboddhet, falska adresser, att personerfolkbokför sig på en adress men egentligen vistas på enannan ort etcetera.Trots att många bosätter sig på egen hand blir alltförmånga kvar alltför länge i mottagningssystemet. De långabosättningstiderna inverkar negativt på de nyanländasmöjligheter till en tidig etablering. De medför också storapåfrestningar på Migrationsverkets mottagningssystem.Bosättning efter anvisning avArbetsförmedlingenFör korrekta uppgifter om antal och andel anvisade avArbetsförmedlingen, är Migrationsverket beroende av informationfrån Arbetsförmedlingen. Migrationsverket fårdärför månadsvis bosättningsstatistik från Arbetsförmedlingenoch myndigheterna tar sedan gemensamt framanvisnings- och bosättningsstatistik per län och kommunmånadsvis.Vid årsskiftet 2014-2015 fanns 412 personer i ABO förvilka Arbetsförmedlingen väntade svar på sin föreslagnaanvisning och 1 109 personer som väntade på att flyttaefter anvisning.Under 2014 har 18 979 personer begärt hjälp med bosättningav Arbetsförmedlingen, inklusive de som försthar bosatt sig på egen hand. Under samma tid har 5 714kommunanvisats och samtidigt har 12 302 personer avbrutitsitt bosättningsärende. Migrationsverket kan frånArbetsförmedlingens statistik konstatera att antalet avbrutnaärenden i anläggningsboende vilket genererarbosättning på egen hand har ökat markant sedan 2012då antalet uppgick till 947. Under 2013 ökade antalet till3 428 för att 2014 ha mer än fördubblats till 7 510. Skälettill avbrott är enligt Arbetsförmedlingen i första handlånga väntetider på anvisning av plats.Figur 46Antal inskrivna personer i mottagningssystemet med beviljade uppehållstillståndvid utgången av varje månad 2012–201414000120001000080006000400020000AnläggningsboendeEget boendeårsredovisning migrationsverket 201489/ 198


asylFigur 47Inskrivna med uppehållstillstånd vid utgången av åren 2008-2014140001200010000800060004000200002008 2009 2010 2011 2012 2013 2014Anläggningsboende Eget boende ÖvrigaFoto: Tomislav Stjepic90/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylFigur 48Avbrutna ärenden i ABOMånad 2012 2013 2014Januari 75 132 533Februari 65 203 701Mars 52 175 617April 75 279 351Maj 62 212 435Juni 63 236 492Juli 88 308 379Augusti 58 394 657September 61 398 704Oktober 86 353 918November 157 441 846December 105 297 877Totalt 947 3 428 7 510Bosättning efter anvisning av MigrationsverketMigrationsverket brukar anvisa kommunplats årligen tillomkring 100 nyanlända i anläggningsboende med särskildabehov och utan rätt till etableringsplan.Under 2014 anvisades 80 nyanlända ur målgruppen enkommunplats med en genomsnittlig tid från uppehållstillståndtill anvisning på 164 dagar (195 dagar 2013). Frånuppehållstillstånd till bosättning tog det cirka 200 dagar(240 dagar 2013). Samtidigt avbröt drygt 100 personer sittbosättningsärende, det vill säga de lyckades trots särskildabehov ordna boende på egen hand. Vid årsskiftet2014 -2015 väntade drygt 100 personer på anvisning.[Bosättningsarbetet för denna målgrupp tar lång tid dåkommunerna kan sakna förutsättningar för att kunna taemot, både när det gäller lämpligt boende och möjlighettill sjukvård men också avsaknad av personella resurser. Igruppen ingår även nyanlända som inte omfattas av någonstatlig ersättning vilket i hög grad försvårar bosättningsarbetetför den gruppen. De kan exempelvis ha fåttuppehållstillstånd för umgänge med barn i Sverige ochhar därmed inte något ordnat boende.Ensamkommande barn– boendeformer och kostnaderRedovisningen görs på sidan på sidan 57 och i bilaga 15.Organiserad sysselsättningI takt med att antalet asylsökande ökat och vistelsetiden imottagningssystemet har blivit längre, har behovet av organiseradsysselsättning ökat. Under år 2014 har verketarbetat med att utveckla den organiserade sysselsättningen.Migrationsverket erbjuder alla asylsökande över 18 åren introduktion i form av gruppinformation. I början avåret förändrades innehållet i gruppinformationen utifrånmålgruppens önskemål och behov. Samtidigt kortadesden ner så att den numera genomförs under en halvdagistället för som tidigare under två halvdagar. Syftet var attfler personer skulle kunna erbjudas gruppinformation.Gruppinformationen har fokus på asylprocessen meninnehåller även information om vikten av att styrka sinidentitet, ekonomiskt bistånd enligt lag (1994:137) ommottagande av asylsökande m.fl. (LMA), möjligheten attarbeta och praktisera, barns rätt till skolgång samt rättentill hälso- och sjukvård med mera.Under året har 42 734 vuxna personer kallats till gruppinformation.Av dem kallades 70 procent, 29 742 personer,till informationen inom en månad från det att de söktasyl i Sverige.Migrationsverket har också påbörjat en försöksverksamhetmed mötesplatser på vissa orter för att öka denlokala samverkan och kontakterna mellan asylsökandeoch civilsamhället samt ge de asylsökande möjlighet tillkontakter med arbetsmarknaden. Under hösten har Migrationsverketäven startat en försöksverksamhet på tre orterdär asylsökande erbjuds språkstöd. Dessa insatser beskrivsutförligare på sidan 92-93.Antalet asylsökande som har arbete på den öppna arbetsmarknadenär fortsatt lågt. Under år 2014 har endast447 personer haft ett arbete. Det är en minskning medungefär sex procent jämfört med år 2013 då 478 personervar i arbete.Under året har totalt 1 595 personer mellan 18 och 64års ålder haft en praktikplats, vilket är en ökning med cirka38 procent från föregående år, då 1 155 personer hade enpraktikplats. Under senare delen av året har mottagningsenheternapåbörjat ett arbete med att i kontakt medkommuner, idéburna organisationer, företag och andraexterna aktörer informera om asylsökandes möjlighet attpraktisera. Det nya arbetssättet förväntas kunna ge flerasylsökande möjlighet till praktik.Även de personer som har beviljats uppehållstillståndmen som är fortsatt inskrivna i mottagningssystemet skaerbjudas organiserad sysselsättning.Den ändring i förordning om etableringssamtal ochetableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare somträdde i kraft den 1 april 2014 innebär att Arbetsförmedlingeninte ska upprätta någon etableringsplan under tidensom den nyanlände bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboende,utan först efter det att personen tagitsemot för bosättning i en kommun. Målgruppen har dockrätt till utbildning i svenska för invandrare (sfi), vilket kanmedföra att gruppens behov av organiserad sysselsättninginte ökar trots att de inte har rätt till etableringsinsatser.årsredovisning migrationsverket 201491/ 198


asylSamarbete med andra aktörerÅtgärder för att utveckla samarbetet med andramyndigheter och korta vistelsetidenMigrationsverket har i uppdrag att samverka med andramyndigheter inom området migration och integration såatt förutsättningar skapas för ett effektivt genomförandeav de verksamheter som följer av det uppdrag Migrationsverkethar.Med anledning av ökad oro i omvärlden och därmedhöjda prognoser för migration, startade Migrationsverketsgeneraldirektör Anders Danielsson ett upprop under2013. Migrationsverket bjöd under våren 2013 in företrädareför ett antal myndigheter samt Sveriges kommuneroch landsting för att diskutera förutsättningarna för ökadsamverkan. En gemensam målsättning var att hitta vägarsom skulle göra det enklare och smidigare för den enskildaindividen. Detta skulle åstadkommas genom att analyserade gemensamma processerna för att hitta möjlighetertill förbättringar som skulle öka kvaliteten, servicenoch effektiviteten. Deltagande myndigheter var Skatteverket,Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sverigeskommuner och landsting, Socialstyrelsen, Skolverket,Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården och Länsstyrelserna.Migrationsverket fick huvudansvaret för uppdraget sombenämndes Samverkansuppdraget. Resultatet redovisadesi rapporten Att arbeta tillsammans samt presenteradesi februari 2014 för berörda myndighetschefer. Gensvaretfrån de övriga aktörerna var mycket positivt och deställde sig bakom Migrationsverkets förslag att arbeta vidaregenom att finna gemensamma och konkreta lösningar.I rapporten finns förslag på sex områden där utvecklingsinsatserbör genomföras:• initialprocessen,• mötesplatser och information,• prognoser och migrantprofiler,• boendeformer,• sysselsättning samt• ett gemensamt ersättningssystem.Fokus under 2014 har främst varit att hitta lösningar förde personer som har fått uppehållstillstånd men ännuinte fått någon egen bostad i en kommun, utan blir kvarinom Migrationsverkets mottagningssystem.InitialprocessenFörslaget innehåller tre delar:• Att samtliga asylsökande får ett samordningsnummer.Under 2014 har ett långsiktigt utvecklingsarbete för attfinna en gemensam lösning fortskridit.• En myndighetsgemensam insamling och lagring avuppgifter i en gemensam databas. Detta har ännu intekunnat prioriteras med anledning av de höga utvecklingskostnadernasamt det komplexa området.• Asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska kunnaanmäla folkbokföring i samband med att Migrationsverketinformerar om beslutet om uppehållstillstånd.Detta provas fram inom försöken med gemensammamötesplatser och information.Mötesplatser och informationFörslagen innebär att utveckla mötesplatser för individanpassadhjälp genom att samla ett tvärprofessionellt teammed relevant kompetens runt den nyanlände. Målet är attindividen snabbare når egenförsörjning.Befintliga servicekontor ska användas som plattformdär den nyanlände, i ett första försök, träffar teamet viddet första samtalet efter att den nyanlände fått sitt uppehållstillstånd.Huvudman för uppdraget är Försäkringskassanoch försök kommer att startas i början av 2015 iNorrköping, Alingsås, Borlänge och Ljusdal. Deltagandemyndigheter är Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket,Arbetsförmedlingen samt de fyra kommunerna.Prognoser och förberedelser för etableringsinsatserFörslaget innebär att stödja planeringen av etableringsinsatsermed tidig kunskap och förståelse av de migrantgruppersom kommer att vara aktuella för etablering. Migrationsverketär huvudman för uppdraget och arbetetstartade under hösten 2014. Uppdraget innebär att Migrationsverkettillsammans med Region Göteborg prövar nyaformer av samarbete som kan bidra till att öka de samverkandemyndigheternas förmåga till tidig planering.BoendeformerFörslaget innehåller tre delar – Försöksverksamhet medgenomgångsboenden i den kommun en individ har blivitkommunplacerad, överlåtelse av lägenheter som Migrationsverkethyr till kommunen samt fokus på barnperspektiveti arbetet med asylsökande i eget boende (EBO).De båda första förslagen finns omhändertagna i Handlingsplani syfte att öka utflödet ur Migrationsverkets mottagningssystemsamt Handlingsplan för beredskap kring boendeplatserför asylsökande. Planerna ligger till grund för arbeteinom verket och i samarbete med andra myndigheter.När det gäller det tredje förslaget ”Barnperspektivet i EBO”har detta arbete startats som ett projekt hos Sverigeskommuner och landsting, SKL, under våren 2014. En kartläggningkommer att genomföras av barnperspektivet iSödertälje, Helsingborg och Norrköping. Resultat av kartläggningenkommer att presenteras av Sveriges kommuneroch landsting under första kvartalet 2015.Sysselsättning – tidiga insatser för etableringUnder 2014 har förslaget som innebär att arbetslinjen skastimuleras startats genom att myndigheter, kommuner,lokalt näringsliv och idéburna organisationer verkar förutökad möjlighet till praktik och arbete under asyltidensamt att idéburna organisationer engageras för att skapanätverk etc. Migrationsverket har under hösten 2014 på-92/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylbörjat en försöksverksamhet med mötesplatser i Alvesta,Stockholm och Östersund. Mötesplatserna i Alvesta ochÖstersund finns på anläggningsboenden. Syftet meddem är i första hand att öka den lokala samverkan och attöka kontakterna mellan asylsökande och civilsamhället.Mötesplatsen i Stockholm är inriktad på att skapa kontaktermellan asylsökande och arbetsgivare och praktikanordnaresamt på att ge riktad samhällsinformation till olikamålgrupper.Under hösten har Migrationsverket även startat försöksverksamheti Östersund, Kramfors och Mariestad därasylsökande erbjuds språkstöd. Språkstödet är interaktivastudier i svenska med övningar på webben som ges igrupp med handledare från Migrationsverket på plats.Försöksverksamheten pågår till och med den 31 januari2015 då även utvärderingen av verksamheten ska varaklar. Under försöksverksamheten beräknas totalt cirka 500personer få språkstöd under en månad vardera.Gemensamt ersättningssystem för individenDe inblandade myndigheterna och SKL har tidigare lämnatett antal förslag för att göra ersättningssystemet merlättbegripligt och konsekvent. Berörda myndigheter förnu en kontinuerlig dialog kring dessa frågor med departementen.Ökat fokus på samverkan med andra myndigheterBehovet av samordning av utvecklingsinsatser eller åtgärderöver gränserna mellan myndigheter och andra aktörerär stort. Oavsett av vilka anledningar människor sökersig till Sverige och vilket utfall det blir på ansökningar omuppehållstillstånd så är det fler aktörer än Migrationsverketsom har en roll i det system där dessa människor finns.Det finns behov av samordning både av löpande insatserinom operativa verksamheter och inom strategiska utvecklingsarbetenöver aktörsgränser. En välfungerandesamordning mellan aktörer kan bidra till ett mer helhetsinriktatarbete för att möta individers behov.Mot bakgrund av erfarenheter från tidigare samverkansuppdragoch den då rådande prognosen på cirka80 000 asylsökande under året beslutade Migrationsverketi september 2014 att inrätta en funktion som nationellsamordnare för samverkan med andra myndigheteroch övriga externa intressenter med start från och medden 1 januari 2015.Målet med den nationella samordningen är att underlättakommunikationen mellan aktörer och arbeta för attgränssnittsfrågor hanteras på ett sätt så att det ökar nyttanför individen och möter dennes behov. Det främstauppdraget inledningsvis är att samordna insatser mellanaktörer inom området migration, etablering och integrationoch ska inte förväxlas med Arbetsförmedlingens nuvarandeuppdrag att samordna etableringsinsatser förvissa nyanlända.Avsiktsförklaring om utveckling av samarbetetinom migrations- och integrationsområdetVid ett möte med företrädare för organisationer och myndigheteri Sverige inom migrations- och integrationsområdetden 17 november 2014 presenterade generaldirektörAnders Danielsson ett förslag till avsiktsförklaring inomområdet migration och integration. Företrädarna enadesvid detta tillfälle om att utveckla samarbete ytterligareinom migrations- och integrationsområdet genom attunderteckna avsiktsförklaringen.Avsiktsförklaringen ska syfta till att stärka samordningenrunt de människor som kommer till Sverige för att sökaskydd, förenas med anhöriga eller bidra med sin kompetensoch erfarenhet på arbetsmarknaden. De underteck-Foto: Tomislav Stjepicårsredovisning migrationsverket 201493/ 198


asylnade aktörerna anser att en stärkt samordning även gerde människor som får avslag på sin asylansökan bättreförutsättningar att återvända på ett så tryggt, säkert ochvärdigt sätt som möjligt.Säkerställande avidentitetsuppgifterMigrationsverkets arbete med att säkerställa att de identitetsuppgiftersom är nödvändiga för att verkställa ett avlägsnandebeslutfinns tillgängliga innan ett ärende överlämnatstill Polisen inkluderar hela processen frånansökan till verkställighet. Skälen till att ett ärende överlämnastill polisen med tvång är att utlänningen intemedverkar till de nödvändiga åtgärderna för att genomförabeslutet om verkställighet. Många gånger handlardet om att personen inte medverkar till att styrka sinidentitet och andelen ärenden i kategori 3 där identitetshandlingarsaknas, blir därmed högre för tvångsärenden.Fortsättningsvis behöver Migrationsverket arbeta för attminska andelen och antalet ärenden som inte har en registreradkategorisering vid överlämnande för tvångsverkställighet.Vid ansökningstillfället lämnas uppdrag till sökande,som inte har lämnat in tillräckliga handlingar, att så snartsom möjligt få fram handlingar som kan styrka hans ellerhennes identitet. Uppdragen följs sedan upp vid kommandeutredningstillfällen. För att kontrollera kvalitetenpå handlingarna har under året projektet Verifiering ochförvaring av handlingar (VEFÖ) bedrivits och omfattar nusamtliga nya asylärenden. Projektet avslutades sista december2014 och övergick i ordinarie verksamhet inomMigrationsverkets ID-enhet. Ärendena kategoriseras utifrånvilka handlingar som inkommit för att identitetsarbetetska kunna följas upp under hela processen.IdentitetskategoriseringEtt ärende delas in i tre kategorier enligt nedan.Kategori 1 passhandling i original, inrikespass, identitetskort,medborgarskapsbevis, militärbok och/eller sjömansbok, en tillfällig resehandling,barn födda i Sverige med moderskapsintygsom inlämnats till MigrationsverketKategori 2 födelseintyg, dopattest, vigselbevis, betyg,körkort och andra handlingar som i förstahand inte utfärdats i syfte att styrka en personsidentitetKategori 3 identitetshandlingar saknasIdentitetskategoriseringen genomförs i samband medverifiering av handling eller vid mottagningens utredningssamtaloch följs därefter upp om nya handlingar inkommer.VEFÖ har medfört kunskapsökningar inom organisationensom helhet och även kunnat bidra till förtydligandeav hur ett antal olika egenskaper hos handlingar ska betraktasi identitetskategoriseringen. Det kan till exempelhandla om ett äkta hemlandspass där sidor har tagits bortoch det därmed betraktas som förfalskat, men som ändåär fullt användbart vid en hemresa. Utifrån verkställbarhethamnar det i kategori ett, men inom ramen för en eventuellDublinprocess kan handlingen ha förstörts för attdölja resa genom Dublinländerna.faktaNormalprocess: grundenför ansökan är asyl ochpersonen ska av- eller utvisasenligt 8 kap. 1-2§§ Utlänningslageneller 8 kap. 7§samma lag. Även återinrestamed gällande beslut om avellerutvisning enligt 12 kap.23 utlänningslagen ingår idenna process.Snabbprocess: grunden föransökan är asyl och personenska avvisas enligt 8 kap. 1-2 §§utlänningslagen och medanvisande om omedelbarverkställighet enligt 8 kap. 6§samma lag.Dublinprocess: grunden föransökan är asyl och personenska överföras till annanmedlemsstat enligt artikel29.1, första stycke Dublinförordningen.Tillståndsprocess: grundenför ansökan är uppehållstillståndpå annan grund än asyloch personen ska av- ellerutvisas till hemlandet ellertredjeland enligt 8 kap. 1-2§§,8 kap. 7§ utlänningslagen.Processen innefattar ävenärenden där omedelbarverkställighet anvisas enligt12 kap. 6§ utlänningslagen.94/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


Granskning av ärenden som överlämnastill polisenI likhet med föregående år har Migrationsverket granskat100 ärenden som överlämnats till polisen under förstahalvåret 2014. Detta i syfte att säkerställa kvaliteten i ärenasylUtvecklingen av antal ärendensom överlämnats för verkställighet tillPolisen sedan januari 2013Nedan redovisas en analys av ärenden som lämnats övertill polisen för verkställighet, Dublinärenden ej inräknade.Eftersom fastställande av identitet sällan är av avgörandebetydelse i ärenden som handläggs enligt Dublinprocessenär de exkluderade från nedanstående sammanställningarFigur 49Överlämnade till polisen (tvång) exkl. Dublinprocess 2013ID-kategori NormalprocesprocesprocessSnabb­Tillstånds­SummaKategori 1 524 78 36 638Kategori 2 1 233 77 10 1 320Kategori 3 1 530 70 2 1 602ID-kategori 495 105 27 627saknasTotal 3 782 330 75 4 187Figur 50Överlämnade till polisen (tvång) exkl. Dublinprocess 2014ID-kategori NormalprocesprocesprocessSnabb­Tillstånds­SummaKategori 1 524 104 18 646Kategori 2 686 44 11 741Kategori 3 1267 69 - 1336ID-kategori 537 109 18 664saknasTotal 3014 326 47 3387Under 2013 var 47 procent av ärenden överlämnadetill polisen (tvång) i kategori 1 och 2 medan 15 procent avärendena inte hade en registrerad kategorisering vid ettöverlämnande till Polisen. Under 2014 var 41 procent i kategori1 och 2 medan 20 procent inte hade en registreradkategorisering vid överlämnandet. Det kan konstateras attandelen ärenden där fortsatt identitetsutredning är nödvändighar ökat något. Anledning till det beror främst påförändring av sammansättningen av de ärenden som harlämnats över till polisen för verkställighet.Figur 51Överlämnade till polisen (avvikna) exkl. Dublinprocess 2013ID-kategori NormalprocesprocesprocessSnabb­Tillstånds­SummaKategori 1 589 125 132 846Kategori 2 916 93 37 1046Kategori 3 646 53 5 704ID-kategori 445 181 65 691saknasTotal 2596 452 239 3287Figur 52Överlämnade till polisen (avvikna) exkl. Dublinprocess 2014ID-kategori NormalprocesprocesprocessSnabb­Tillstånds­SummaKategori 1 600 220 97 917Kategori 2 568 97 48 713Kategori 3 715 168 6 889ID-kategori 628 357 95 1 080saknasTotal 2 511 842 246 3 599Av de ärenden som kategoriserats under 2013 var 58procent av ärenden överlämnade till polisen (avvikna) ikategori 1 och 2 medan 21 procent inte hade en registreradkategorisering vid överlämnandet till polisen. Under2014 var 45 procent i kategori 1 och 2 medan 30 procentinte hade en registrerad kategorisering vid överlämnandet.En kategorisering kan förändras genomett överlämnandeMigrationsverkets identitetskategorisering utgår från andraparametrar än polisens kategorisering av ärendet.Polisen kategoriserar ett ärende utifrån om det är enkelteller svårt att genomföra en verkställighet. Exempelvis kanen utlänning ha underlåtit att uppvisa en identitetshandlingunder tiden som Migrationsverket var handläggandemyndighet, det vill säga ärendet tillhör kategori 3. Däremotkan polisen bedöma det som ett enkelt ärende utifrånett verkställighetsperspektiv då de har möjlighet attanvända sig av tvångsmedel. Det är också förhållandevisvanligt att ett ärende i verkets kategori 2 hamnar i polisenskategori 3 vid ett överlämnande och blir svårare, ivissa fall i princip omöjliga, att verkställa för polisen ominte personen medverkar.årsredovisning migrationsverket 201495/ 198


asylFoto: Tomislav Stjepicdena och få till stånd ett bredare lärande kring överlämningarna.Det kunde konstateras att verket i den övervägandeandelen ärenden vidtagit tillräckliga åtgärder utifrån ettidentitetsperspektiv för att polisen ska kunna genomföraen verkställighet. De utvecklingsområden som framkommithar förankrats i verksamheten för fortsatt arbete.Samverkan mellan myndigheterMigrationsverket, Polisen och Kriminalvården samarbetargenom en samverkansmodell kring återvändande ochverkställigheter. Samverkansmodellen innehåller en standardför hur samverkan ska ske på lokal, regional och nationellnivå och ett system för hur förbättringsförslag skahanteras för att arbetet med ständiga förbättringar skafungera så bra som möjligt. Ett system för återkopplingmellan Polisen och Migrationsverket för varje överlämnatärende har tagits fram för att utveckla lärandet och förståelsenmellan myndigheterna och skapa förutsättningarför en löpande ärendegranskning på lokal nivå.Identitetsfrågor återkommer regelbundet i diskussionenliksom överlämningen mellan Migrationsverket ochPolisen och hur den kan förbättras, men också hur kapacitetenhos Kriminalvårdens transporttjänst påverkar taktenoch omfattningen i verkställighetsarbetet.Migrationsverket och Polisen samverkar även inom ramenför verkets Id-råd där verksamhetsområdesexperterdelar information och tar upp specifika ärenden som behöverlyftas. Polisen är representerad genom den CentralaGränskontrollenheten. Både Polisen och Migrationsverketkommer att förändra sin organisation 2015, varför sammansättningenav rådet kan komma att förändras. Rådetleds av verkets centrala id-samordnare.Undantag från krav på arbetstillståndDen som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige ochåberopat skäl enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen(2005:716), det vill säga söker asyl, är undantagen frånskyldigheten att ha arbetstillstånd. Undantaget gäller inteen utlänning som saknar identitetshandlingar, om inte utlänningenmedverkar till att klarlägga sin identitet. Undantagetgäller fram till dess att utlänningen lämnar landeteller ett beslut om att bevilja honom eller henneuppehållstillstånd har vunnit laga kraft. Undantaget upphördock att gälla om en utlänning inte medverkar tillverkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om avvisningeller utvisning. Migrationsverket kan se en kraftig ökningav antal personer som beviljats undantag från kravet påarbetstillstånd under 2014, vilket till stor del kan förklarasmed det höga antalet asylsökande och den höga andelenasylsökande från Syrien, där majoriteten kan styrka sinidentitet.Figur 53Antal beviljade personer med undantag frånskyldigheten att ha arbetstillstånd (AT-UND)Medborgarskap 2 012 2 013 2014Syrien 1 387 3 544 14 424Statslös 479 1 361 3 027Eritrea 298 503 1 307Irak 435 418 868Albanien 412 414 628Övriga 3 947 3 875 5 094Totalt 6 958 10 115 25 34896/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylProjekt Verifiering och förvaringav handlingar (VEFÖ)Projektet Verifiering och förvaring av handlingar (VEFÖ),som syftar till en tidig äkthetsbedömning av en ingivenhandling har under 2014 rullats ut till samtliga ansökningsenheter.En snabb verifiering av handlingar somlämnas in till Migrationsverket kan medföra tidsvinster ihandläggningen av ett eventuellt framtida återvändande.Handläggaren kan tidigt få indikationer på äktheten avden identitetshandling som lämnats in vilket möjliggör enbedömning om handlingen är tillräcklig för att kunna genomföraen framtida verkställighet av en avvisning ellerutvisning. Projekt VEFÖ har haft som övergripande syfteatt frigöra resurser i asylprocessen genom att i ett tidigtskede verifiera inkomna dokument, öka rättssäkerhetengenom att förbättra kvaliteten i beslutsunderlaget samtskapa en säker förvaring av de id-handlingar som lämnasin i asylärenden.Att tidigt granska äktheten av inkomna id-handlingar i ettasylärende ger en rad nyttoeffekter och vinster i tid, resurseroch kvalitet. Det har även positiva effekter för andra verksamhetsområden,som till exempel inom återvändandearbetetoch medborgarskapsprövningen. Vidare har andra myndighetersom polis och domstol nytta av att id-handlingarnaäkthetsgranskas och förvaras på ett säkert sätt.Projekt VEFÖ startade operativt den 1 april 2013. Frånårsskiftet 2014/2015 kommer VEFÖ funktionen vara en delav ordinarie verksamhet.Sedan projektet startades har cirka 50 000 id-handlingarinkommit till projektet, varav 66 procent är syriskahandlingar. Av de inkomna handlingarna som äkthetsgranskatsuppgår andelen oäkta handlingar till cirka 6procent. Det är samma nivå som i andra EU länder därmätningar gjorts. Andelen falska syriska handlingar liggerunder genomsnittet. Om en dokumentexpert bedömeren handling som oäkta upprättar projekt VEFÖ en anmälanom brott. Handlingen bifogas anmälan och skickas tillpolismyndigheten på den ort där handlingen gavs in.Sedan sommaren 2014 har antalet handlingar hosVEFÖ vuxit successivt. Eftersom antalet asylsökande ökadekraftigt under 2014 har VEFÖ:s kapacitet inte motsvaratden takt i vilken handlingarna har skickats in. Beslut hardärför fattats att öka kapaciteten med tillskott av personal,till att börja med under första kvartalet 2015. Under tidenkommer även en flödesanalys att göras för att se hur processenkan förbättras och effektiviseras.Id-utbildningUnder 2014 har en omfattande utbildning i identitetsfrågortagits fram och genomförts för handläggare och beslutsfattarevid fyra tillfällen. Syftet med utbildningen äratt tydliggöra vikten av identitetsarbetet i hela migrantprocessen,tillhörande regelverk och att klarlägga vadidentitetsarbetet innebär för Migrationsverkets verksamhetsamt för övriga myndigheter. Utbildningen genomförsi existerande format under våren 2015 för att sedanföras in i Migrationsverkets ordinarie utbildningsprogram.Åtgärder för att uppmärksammamänniskohandel rörande barnMigrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som vidtasför att uppmärksamma ärenden i vilka barn är utsatta föreller riskerar att utsättas för människohandel samt redovisahur samarbetet med andra myndigheter och aktörerbedrivs i dessa frågor.Arbetet mot människohandelMigrationsverkets viktigaste roll i arbetet mot människohandelär att uppmärksamma offer för människohandeloch se till att brottsbekämpande och stödjande myndigheter,såsom polis och socialtjänsten, kopplas in så snartsom möjligt då det finns misstanke om människohandel.Processen för ansökningar om uppehållstillstånd ochviseringar som görs utanför Sverige påbörjas i stor utsträckningvid utlandsmyndigheterna. Det är därför viktigtatt Migrationsverket också informerar utlandsmyndigheternaom vilka indikationer som ska uppmärksammas föratt upptäcka offer för människohandel. Detta arbete harpåbörjats under året genom att verkets utlandsstationerademigrationsexperter har fått information om detta.Samtal har också förts med migrationsexperterna om attdenna fråga kan tas upp vid regionala utbildningsinsatser.Migrationsverkets arbete leds av en central samordnareoch en arbetsgrupp mot människohandel. I början av åretutvidgades arbetsgruppen för att tillföra speciell kompetensi barn- och arbetstillståndsärenden.Arbetsguppen består av sex personer och har haft niomöten under året.Inom Migrationsverket har 80 enheter, som arbetarmed ärendeprövning, utsett kontaktpersoner för arbetetmot människohandel. 78 av dessa har under året genomgåtten endagsutbildning. Syftet har varit att öka kunskapenom vilka indikationer som kan visa på misstanke ommänniskohandel. Likaså vilka åtgärder som ska vidtas, somtill exempel att lämna tips till polis och skicka en orosanmälantill sociala myndigheten om det berör barn. I utbildningenhar tonvikt lagts på vilka indikationer som skauppmärksammas för att upptäcka eventuell människohandeldär barn kan vara offer.Vid två tillfällen har en medlem i arbetsgruppen medverkatvid utbildning för boendepersonal. Likaså genomfördesen utbildning i Linköping för samtliga medarbetareoch chefer som arbetar med arbetstillstånd.Migrationsverket har under året tillsammans med Länsstyrelseni Stockholm deltagit i ett återvändandeprojektårsredovisning migrationsverket 201497/ 198


asylför personer utsatta för människohandel och prostitutioni Sverige. Projektet leds av Länsstyrelsen och Internationellamigrationsorganisationen (IOM). Personer kan fåstöd vid återvändande till hemlandet.Avsnittet ”Interna rutiner vid misstanke om människohandel”har uppdaterats i Migrationsverkets Handbok imigrationsärenden. Speciellt de kapitel som berör barnsom kan vara utsatta för eller riskerar att utsättas för människohandelsamt vilka indikationer man ska vara uppmärksampå och vilka rutiner som gäller i dessa fall. Dettagäller både ensamkommande barn och medföljandebarn, till exempel i anknytnings- och arbetstillståndsärenden.Även ett nytt avsnitt om otillbörligt utnyttjande påarbetsmarknaden har tillkommit.Vidare har frågor tillförts det utredningsprotokoll somanvänds vid muntlig utredning med ensamkommandebarn. Det gäller frågor som gör att indikationer om förekomstav människohandel kan framkomma.En studieresa till Nederländerna har genomförts. Dethar visat sig att Nederländerna har en modell som verkarfungera för att fånga upp barn som kan vara utsatta förmänniskohandel. De använder en checklista och genomförmer utbildning för personalen än vad vi gör i Sverige.De har också kommit fram till att när barn utan vårdnadshavareinte kan redogöra för vem som har betalt för resankan det vara en indikation på människohandel. Resultatetav studieresan blev att deltagarna fann intressanta idéertill förändringar.Migrationsverket har tre representanter i det nationellametodstödsteam (NMT) som på regeringens uppdragsamordnar detta arbete i Sverige. Regelbundna mötengenomförs. Migrationsverkets representanter har ocksåmedverkat i den årliga spetskompentensutbildning somordnas för de olika Länsstyrelsernas samordningsgrupper.Representanter från verket deltog också i en studieresa tillBulgarien tillsammans med de övriga myndigheternasom ingår i NMT. En gemensam rapport från studieresansammanställs av Länsstyrelsen i Stockholm.”NMT barn” har bildats under 2014 och där ingår Migrationsverkettillsammans med andra myndigheter. Likasåfinns Migrationsverket representerad i CBSS:s (Council ofThe Baltic Sea States) arbetsgrupp för att bekämpa människohandel,med speciell inriktning mot barn. Företrädareför verket har deltagit i två möten med Socialstyrelsens”Barnnätverk”. Ett av mötena hade fokus på ”Hur sprida utbildningsinsatser”.Ett möte i syfte att diskutera samverkan har hållits medECPAT Sverige (End Child Prostitution, Child Pornography,and Trafficking of Children for Sexual Purposes). Kontakthar också tagits med Plattformen för det civila samhället,där 18 frivilligorganisationer samverkar mot människohandel.Under året har Rädda Barnen tillsammans med andraaktörer startat en grupp kring ensamkommande barnsom försvinner. Rädda Barnen har tagit initiativ till attbredda arbetet kring denna fråga och under hösten inbjuditMigrationsverket att delta. Migrationsverket har accepteratinbjudan och hoppas att denna samverkan kanleda till framsteg i arbetet med att identifiera barn somkan vara utsatta för människohandel.Deltagande vid internationella seminarier ochkonferenserMigrationsverket har under 2014 deltagit i ett antal internationellaseminarier och möten:• The Next Steps to Eliminate Human Trafficking:Targeting Modern Day Slavery in the UK.• New Forms of European Partnership and Cooperationin Combating and Prevent Trafficking of Human Beings.• EASOs expertmöte om människohandel.Utbytet av erfarenheter mellan olika länder är mycketviktig eftersom frågan är global.faktaVad är människohandel?I Brottsbalken (4 kap 1a §) definieras människohandel påföljande sätt:Den som, i annat fall än som avses i 1 §, genom olaga tvång,vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet ellermed annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar,överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han ellerhon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande avorgan, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet ien situation som innebär nödläge för den utsatte, döms förmänniskohandel till fängelse i lägst två och högst tio år. Densom begår en gärning som avses i första stycket mot enperson som inte har fyllt arton år döms för människohandeläven om inte något sådant otillbörligt medel som anges därhar använts. Är ett brott som avses i första eller andra stycketmindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år.98/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylTidbegränsat uppehållstillstånd förbevispersoner i sex månader alternativt betänketidi 30 dagarEnligt 5 kap. 15 § Utlänningslagen (2005:716) ska tidsbegränsatuppehållstillstånd beviljas en utlänning som vistashär, om det behövs för att kunna genomföra förundersökningeller huvudförhandling i brottmål.Syftet är att bevispersonerna ska kunna stanna i Sverigeen tid för att vittna eller på annat sätt medverka i rättsprocessen.Under tillståndstiden kommer bevispersonernaatt få tillgång till hälso- och sjukvård samt socialtbistånd enligt socialtjänstlagen. Vård och bistånd ges avkommuner och landsting som sedan kan återsöka kostnadernafrån staten. När rättsprocessen är över och tillståndeteller tillstånden löpt ut så är avsikten att personenifråga ska lämna landet.Giltighetstiden för tillståndet ska uppgå till minst sexmånader och kan förlängas. Vid förlängning av tillståndgäller inte någon minimitid. Om utlänningen vill ha betänketidför att ta ställning till om han/hon vill samarbetamed de brottsutredande myndigheterna, ska ett tidsbegränsatuppehållstillstånd på 30 dagar meddelas på ansökanav förundersökningsledaren. Ett uppehållstillstånd förbetänketid kan förlängas om det finns särskilda skäl.Under 2014 har 64 tidsbegränsade uppehållstillståndför bevispersoner beviljats. Av dessa avsåg 22 tillstånd förbetänketid i 30 dagar, vilket är en ökning jämfört med föregåendeår då 10 sådana tillstånd beviljades. Det var fyratidsbegränsade uppehållstillstånd som beviljades för minderåriga.Av de 64 beviljade tidsbegränsade uppehållstillståndenavsåg 48 misstanke om människohandel och 16bevispersoner i övriga brott. När det gäller uppehållstillståndför betänketid är detta en ökning jämfört med 2013då förundersökningsledarna endast ansökt om 10 tillståndi detta syfte. Av de totalt 51 beviljade tidsbegränsadeuppehållstillstånd gällde fem barn under 18 år.De ansökningar som lämnades in från förundersökningsledareunder 2014 avsåg sammanlagt 64 medborgarei följande länder: Bulgarien, Rumänien, , Albanien,Afghanistan, Bolivia, Ryssland, Uganda, Gambia, Iran,Litauen, Makedonien, Marocko, Slovakien, Somalia,Syrien, Tunisien samt statslösa.Intern rapportering om misstänktmänniskohandelUnder 2014 har det kommit in totalt 111 rapporter ommisstänkt människohandel. Av dessa gällde 13 barn under18 år. Rapporterna gäller ärenden där enheterna lokalthar vidtagit åtgärder enligt interna rutiner, som exempelatt den sökande har gjort en polisanmälan eller attMigrationsverkets personal har lämnat tips till polis. Dessarapporter sammanställs och skickas två gånger per år tillRPS och till Nationell samordnare människohandelsfrågorvid Länsstyrelsen Stockholm. Denna rapportering skerbland annat för att se vilka trender som förekommer.Varierande orsaker åberopas, men människohandel försexuella ändamål är den vanligaste orsaken. Övriga ändamålär bland annat otillbörligt utnyttjande på arbetsmarknadenoch övriga ändamål.Rapporter har under året lämnats in beträffande drygt90 medborgare från följande länder: Nigeria, Mongoliet,Uganda, Sierra Leone, Kazakstan, Filipinerna, Albanien, Vitryssland,Kosovo, Vietnam, Somalia, Serbien, Ryssland, Pakistan,Syrien och Thailand. För ett antal andra länder förekommerendast en rapport per medborgarskap.Figur 55Misstänkt människohandel 2012-2014Misstänkt människohandel1401201008060Figur 54Tidsbegränsade uppehållstillståndtill bevispersoner7060402002012 2013 2014504030201002010 2011 2012 2013 2014BeviljadeBetänketidFörvarBeslut om förvar kan fattas av Migrationsverket eller avpolismyndigheterna. Förvar används i huvudsak för att säkerställaatt en person är tillgänglig så att ett beslut omavvisning kan genomföras. Förvar kan även användas omdet är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas ilandet eller om någons identitet är oklar. Förvarsinstitutetanvänds främst för att förbereda eller genomföra verkställighetenav ett beslut om avvisning eller utvisning. Det ärårsredovisning migrationsverket 201499/ 198


asylsålunda ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar förett effektivt och hållbart asylsystem samt för att tiden imottagningssystemet ska vara så kort som möjligt.Migrationsverket är ansvarigt för förvarsverksamhetenoch för att beslut om förvar ska kunna verkställas. Migrationsverketansvarar även för tillsynen och behandlingenav förvarstagna.Totalt hade Migrationsverket 255 förvarsplatser vidårets utgång fördelat på nio förvarsenheter på fem orter;Åstorp, Kållered, Flen, Märsta och Gävle. Det så kalladetransitförvaret – ett förvar som enbart skulle användas isamband med utresa från Sverige – som öppnades inomramen för projektet Rättsäkert och effektivt verkställighetsarbete,REVA, har permanentats under 2014.I november tillträdde till följd av organisationsförändringaren förvarschef som är direkt underställd den operativechefen på Migrationsverket och som har ett ansvarför förvarsområdet.Beläggningsgraden på förvaren har varierat under året.Vid årets utgång fanns 195 personer inskrivna på förvaren.Beläggningsgraden varierar mellan orterna. Förvaret iMärsta har oftast en mycket hög beläggningsgrad pånästan 90 procent och över, vilket beror på närheten tillArlanda varifrån de flesta utresorna från Sverige sker, bådeför polisens och för Migrationsverkets ärenden. Även förvareni Flen och Gävle har i normalfallet hög beläggningsgrad.Däremot har beläggningsgraden i Kållered och Åstorpgenerellt sett varit lägre under året.Förvarsenheterna i Kållered och Åstorp har haft varsinavdelning stängd under delar av året till följd av låg beläggningoch i syfte att stärka upp övriga delar av verksamhetenmed de resurser som man frigjort i och meddetta.De genomsnittliga vistelsetiderna på förvaren har under2014 varit 8 dagar vilket är oförändrat jämfört med2013.Antalet förvarstagna har ökat från 2 864 personer föregåendeår till 3 201 personer 2014. Antalet placerade avsäkerhetsskäl har minskat från 181 personer 2013 till 140personer 2014.2013 fattades 405 beslut om uppsikt, vilket ska jämförasmed 359 beslut om uppsikt som fattats under 2014.Detta är en minskning i förhållande till tidigare år.Förvarsenheterna har jämlikt 11 kap. 7 § i utlänningslagenmöjlighet att i förvarslokalerna avskilja förvarstagnafrån andra förvarstagna för det fall det är nödvändigt förordningen och säkerheten i lokalen eller om den förvarstagneutgör en allvarlig fara för sig själv eller för andra.Beslut har tagits 2013 att samtliga förvar ska ha avskiljandeavdelningar.Arbetet med detta påbörjades hösten2013. Vid utgången av 2014 är det dock endast förvarsenheteni Märsta som har en avskiljandeavdelning. Dennaavdelning har använts under året och sannolikt inneburitett minskat behov av att häktesplacera förvarstagna av säkerhetsskäl.Även om de andra förvarsenheterna ännuinte har sådana avdelningar, avskiljer man ändå förvarstagnai lokalerna, exempelvis i de förvarstagnas boenderum.faktaUppsikt innebär att en person åläggs attanmäla sig hos Migrationsverket eller hospolisen, som regel ett visst antal gånger pervecka. Det kan även innebära att manåläggs att lämna ifrån sig id-handlingar.Figur 56Förvarsvistelser 2014 för personer som förvarstagits under 20140-7 DGR 8-30 DGR >30 DGR Totalt GenomsnittligvistelsetidBARN K 11 11 1,64M 14 14 1,43BARN Delsumma 25 25 1,52varav ensamk 2 2 0,0VUXNA K 243 77 15 335 6,62M 2008 630 203 2841 8,13VUXNA Delsumma 2251 707 218 3176 7,97varav ensamkTotalt 2276 707 218 3201 7,92100/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylFoto: Tomislav StjepicÅtervändandeEn person som har fått ett beslut om avvisning eller utvisningska i första hand återvända självmant och vid behovmed stöd av Migrationsverket. I samband med att ett beslutom avvisning eller utvisning blir aktuellt registrerasett så kallat återvändandeärende. I det fall skyldighetenatt återvända inte respekteras, är det polisen som ska setill att beslut om avvisning eller utvisning genomförs.Oberoende av vilken myndighet som har ansvar för återvändandetska det genomföras under humana och värdigaformer.2014 har präglats av det stora antal av nya asylsökandesom kommit till Sverige och att andelen som beviljas uppehållstillståndhar ökat under året. Avslagsfrekvensen harminskat med cirka 5 procent. En av effekterna, trots dethöga antalet asylsökande, är att antalet nya återvändandeärendenhar minskat med 10 procent jämfört med2013.Resultatet av årets samlade återvändandearbete visarpå en process i balans och en fortsatt kontroll på handläggningstider.Året har främst präglats av att många harsökt asyl, vilket inneburit att vissa resurser som normaltfunnits tillgängliga för handläggning av återvändandeärendenhar behövts användas för insatser i boende ochden initiala mottagningsverksamheten. Trots det har produktionenunder året varit i balans genom att Migrationsverkethar avslutat lika många återvändandeärenden somnya inkomna återvändandeärenden. Målsättningen är attpersoner med ett beslut om avvisning eller utvisning i dialogmed Migrationsverket ska välja att återvända självmantistället för att stanna kvar i landet eller hålla sig undansjälva beslutet. Svårigheten i arbetet med självmantåtervändande är att flera faktorer måste samverka medvarandra vilket gör återvändandearbetet komplext. Dessafaktorer kan vara viljan hos personen ifråga att återvändaoch tillgången till identitets- och resehandlingar. Konsekvensernaav att inte återvända är utformade så att personermed avlägsnandebeslut ska välja att återvända självmant.Det rör sig om allt från risken att få ett återreseförbudtill att tvångsverkställigheter kan genomföras efter att ärendetöverlämnats till polisen. Den enskildes egna initiativoch medverkan påverkar dessutom tiden från att ett beslutblir verkställbart till att ärendet avslutas hos Migrationsverket.Förutom ovanstående krävs även att polisen verkställerbeslut om avvisning eller utvisning, där det är möjligt,i de ärenden som lämnats över av Migrationsverket.Inkomna nya återvändandeärendenTrots att antalet asylsökande har varit historiskt högt under2014 har antalet nya återvändandeärenden minskatunder 2014 med 10 procent jämfört med föregående år .Även återvändandeärenden vad gäller ensamkommandebarn har minskat under 2014, med motsvarande 21 procent.Den huvudsakliga orsaken är att en högre andel avde asylsökande får uppehållstillstånd i Sverige.Även antalet nya återvändandeärenden i Dublinprocessenhar minskat med 26 procent jämfört med förraåret. Andelen ensamkommande barn i Dublinprocessenhar också fortsatt att minska och är 67 procent färre än2013. Minskningen vad gäller ensamkommande barn ären konsekvens av tillämpningen av den nya Dublinförordningensom bland annat innebär att ensamkommandebarn med öppna asylärenden i fler än ett land ska prövas iden medlemsstat där barnet befinner sig.årsredovisning migrationsverket 2014 101/ 198


asylFigur 57Nya inkomna återvändandeärenden2012 2013 2014Normalprocess 15 821 11 263 10 461varav ensamkommande barn 335 376 357Snabbprocess 2 898 1 665 2 383varav ensamkommande barn 14 15 19Dublinprocess 6 028 8 783 6 505varav ensamkommande barn 330 162 54Tillståndsprocess 1 022 1 092 1 168varav ensamkommande barn 4 6 13Totalt 25 769 22 803 20 517varav ensamkommande barn 683 559 443Av nya återvändandeärenden består den största delenav ärenden i normalprocessen, motsvarande 51 procentvilket är i paritet med 2013. De största enskilda gruppernabestår av personer med medborgarskap i Somalia somutgör åtta procent av ärendena i normalprocessen. Vadgäller ensamkommande barn var majoriteten av nya registreradeåtervändandeärenden medborgare från Marocko,motsvarande 27 procent. Antalet nya återvändandeärendenför ensamkommande barn minskade med 21procent.Figur 58Inkomna nya återvändandeärenden, största grupperna inormalprocessenMedborgarskap(exkl. ensamk.barn)2014 Procent av nyaåtervändandeärendenSomalia 754 7 %Albanien 714 7 %Serbien 686 7 %Irak 554 5 %Irak 529 5 %Övriga 6 867 68 %Totalt 10 104 100 %Medborgarskap(ensamk. barn)2014 Procent av nyaåtervändandeärendenMarocko 97 27 %Somalia 43 12 %Afghanistan 42 12 %Albanien 20 6 %Serbien 12 3 %Övriga 143 40 %Totalt 357 100 %Avgjorda återvändandeärendenMigrationsverkets utgångspunkt är att samtliga återvändandeärendenhanteras utifrån de förutsättningar somärendet ger, oberoende i vilken återvändandeprocessärendet är kategoriserat. Däremot är utgångspunkten attde ärenden som hanteras i snabbprocess ska gå att avslutabetydligt snabbare än de i normalprocess.Antalet avslutade återvändandeärenden liksom antaletsjälvmant utresta har minskat under 2014 jämfört med åretinnan. Den huvudsakliga förklaringen är att ärendegruppen,där avlägsnandebeslutet är förhållandevis enkelt attgenomföra bortsett från personens egen inställning till självabeslutet, har minskat ytterligare under 2014.Den genomsnittliga handläggningstiden från att ettärende var verkställbart till genomförd utresa har minskatunder 2014 jämfört med tidigare år, från 73 dagar till 67dagar. 73 procent av de som återvänder självmant hargjort det inom två månader och 92 procent inom femmånader. Detta anses vara en indikation på att återvändandeprocessenär alltmer i balans trots att ärendesammansättningenförändras. Det är också en indikation påatt utarbetade metoder och fastställda standarder hålleröver tid. Om man exkluderar de ärenden som avskrivitsunder året och som Migrationsverket har liten möjlighetatt påverka framkommer en ännu tydligare bild av enprocess i balans. Den genomsnittliga handläggningstidenblir då 83 dagar (självmant, avviken och tvång) för 2014.Motsvarande siffra var 87 dagar under 2013 och 90 dagarunder 2012.Totalt återvände 7 599 personer självmant under 2014.Både antalet och andelen personer som återvänder självmantligger på en lägre nivå 2014 jämfört med föregåendeår. Självmant återvändande förändras över tid och detfinns anledning att följa utvecklingen över längre tid föratt se om förändringen beror på Migrationsverkets processoch kvalitet eller sammansättningen av ärendenaoch utvecklingen i omvärlden. Vår analys för 2014 är attförändringen främst beror på sammansättningen av ärendenaoch på utvecklingen i omvärlden. Generellt kan sägasatt antalet ärenden till länder där det normalt sett ärett högt självmant återvändande har minskat under åretmed 17 procent. Det finns även ett tydligt samband mellanett högt självmant återvändande och ett väl fungerandeåtertagandeavtal. I de ursprungsländer där situationenhar förändrats och försämrats finns även ett sambandmed antalet äldre återvändandeärenden, ökad handläggningstidoch ett högre antal verkställighetshinder. Exempelpå sådana länder är Afghanistan, Irak och Somalia.Under 2014 har andelen avgjorda Dublinärenden varitfortsatt högt vilket normalt påverkar självmant återvändandenegativt eftersom andelen som avviker är hög för Dublinärenden.Historiskt ser utvecklingen ut enligt följande.102/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylAvviknas andel av totalt avslutade ärenden samtDublinärendens andel av totalt avslutade ärenden.Några jämförelsetal2010 Avvikna: 26 % Andel Dublin: 17 %2011 Avvikna: 23 % Andel Dublin: 15 %2012 Avvikna: 28 % Andel Dublin: 21 %2013 Avvikna: 32 % Andel Dublin: 35 %2014 Avvikna: 36 % Andel Dublin: 32 %Den största gruppen som återvände självmant i normalprocessenunder 2014 var medborgare från västra Balkansom utgjorde 40 procent. Det är en grupp som generelltligger högt avseende självmant återvändande oaktatåtervändandeprocess jämfört med övriga grupper. Dockhar självmant återvändande för den gruppen minskatmed sju procent jämfört med 2013.faktaVästra Balkan:Länder som räknastill västra Balkan ärAlbanien, Bosnien ochHercegovina, Kosovo,Kroatien, Makedonien,Montenegro ochSerbien.Vad gäller andelen avskrivnaåtervändandeärenden har delegat på samma nivå under2014 jämfört med föregåendeår trots att det har skett en ökningav personer som får någonform av tidsbegränsat uppehållstillstånd,exempelvis ettarbetstillstånd, efter att beslutom avvisning eller utvisningmeddelats. I dessa fall är återvändandeärendet fortsattöppet, det vill säga ärendet avskrivs inte på grund av attbeslutet för tillfället inte går att verkställa. Återvändandearbetetåterupptas när det tidsbegränsade tillståndet löptut. Många gånger hinner själva beslutet om avvisning ellerutvisning preskriberats parallellt med uppehålltillståndetvilket innebär att återvändandeärendet avskrivs. Somframgår ovan har den genomsnittliga ledtiden för avskrivnaärenden ökat. Samtidigt har handläggningstidernasjunkit för självmant, avviken och tvång.I början av 2014 antogs den nya Dublinförordningenoch under första kvartalet 2014 fanns en osäkerhet kringden rättsliga tolkningen av vissa delar av förordningen.Den i Dublinförordningen utökade möjligheten till inhibitionhar, som förväntat, påverkat den genomsnittligahandläggningstiden negativt, men mindre än förväntat.Även utfallet av antalet inhibitionsbegäran i sambandmed överklagande har blivit lägre än förväntat. Jämförtmed föregående år harantalet avslutade ärendeni Dublinprocessenminskat med 24 procent.Trots den kraftiga ökningenav asylsökandehar antalet nyupplagdaärenden i Dublinprocessenlegat på en lägre nivåän året före. En av destörsta anledningarna tilldet är att registrering avasylsökande i vissa andraEU-länder inte har utförtsi den utsträckning somförväntats. Andelen somåtervänder självmant ochsom befinner sig i Dublinprocessenhar minskatnågot från 37 procenttill 34 procent. I och medmöjligheten till inhibitionhar den genomsnittligahandläggningstiden ökatfaktaAktivt ärende =Återvändandeärende somkan handläggas och ärverkställbart.Aktivt ärende (öppenVUT) = Återvändandeärendesom kan hand läggas ochkan verkställas om ansökanom verkställighetshinderavslås.Inhiberat ärende =Återvändandeärende somhar en gällande inhibitionoch fortsatt handläggningsker först när inhibitionenhävs. Ärendet kan ejverkställas.Har giltigt tillstånd =Återvändandeärende som ejkan handläggas på grund avgiltigt tillfälligt uppehållstillstånd(till exempel arbetstillstånd).från 41 till 49 dagar, men lig- ger fortfarande under 2012års nivå. Under sista kvartalet av 2014 har den genomsnittligahandläggningstiden minskat till 47 dagar. Denhöga andelen som avviker i Dublinprocessen kvarståräven under 2014. Vid en jämförelse mellan överföringartill olika medlemsstater framkommer en skillnad i avvikandefrekvensen.Vid en jämförelse mellan de två störstaöverföringsstater Italien och Tyskland är avvikandefrekvensen75 procent respektive 36 procent och de självmantåtervändande 18 procent respektive 56 procent.Det är fortfarande Italien som dominerar avseende Dublinärendenoch påverkar Dublinprocessen mest.Under 2014 har antalet avgjorda ärenden i snabbprocessenökat med 28 procent jämfört med 2013 men liggerfortfarande lägre än 2012. Den största förändringenhar skett på handläggningstiderna som har minskat till 53dagar i genomsnitt, bland annat genom försöksverksamhetmed interprofessionella team. Samtidigt har andelensom återvänt självmant minskat till 42 procent under2014. Den snabbare handläggningen i detta fall ger effek-Figur 59Ärendetyp och ärendestatusÄrendestatus ÅTERV ÅTERV-D ÅTERV-O ÅTERV-T TotalAktivt ärende 2684 904 458 200 4246Aktivt ärende. öppen VUT 358 - 1 9 368Har gällande INHIB 991 103 47 270 1411Har giltigt tillstand 766 1 3 54 824Total 4799 1008 509 533 6849årsredovisning migrationsverket 2014 103/ 198


asylten att fler väljer att avvika – det finns därmed anledningatt utreda om standarden för handläggningsåtgärdernaär ändamålsenlig för att i högre utsträckning säkerställaett självmant återvändande. Sammansättningen av ärendenhar också förändrats och antalet med omedelbar utvisningtill tredje land har ökat vilket innebär ett lägresjälvmant återvändande. Under 2012 återvände en högreandel självmant än både 2013 och 2014. Det berodde påatt många personer hanterades i snabbprocessen på korttid under en begränsad period av året när antalet asylsökandefrån framför allt Bosnien var högt. En stor del avåtervändandet genomfördes med hjälp av chartrade planunder sommaren 2012.Återvändandedirektivet (2008/115/EG) implementeradesi svensk rätt 2012. Det är liksom förra året svårt att seen direkt generell påverkan av direktivet avseende återvändandearbetetförutom i vissa enskilda grupper och dåframför allt för personer från västra Balkan.Antalet återvändandeärenden som hanteras inom denså kallade tillståndsprocessen är i det närmaste oförändratjämfört med 2014 och jämfört med den totala återvändandebalansenkan dessa anses vara av relativt enkelkaraktär. För att underlätta och effektivisera denna processhar en ny standard vad gäller framför allt underrättelserutvecklats under 2014 och startats upp 1 december2014. Förväntad effekt är att den totala resursanvändningenvad gäller besök, samtal och tolk minskar samtidigtsom antalet inkommande telefonsamtal minskar dåsökande snabbare får del av beslutet med instruktioneroch som komplement själv kan söka tydlig informationpå verkets hemsida.Antalet utresor har minskat jämfört med 2013, vilketkan förklaras med en högre andel bifall. Asylsökande frånvästra Balkan har tidigare stått för en stor andel av självmanautresor men antalet asylsökande från dessa länderhar varit lägre under 2014 än föregående år. Färre avslagFigur 60Avslutade återvändandeärenden och genomsnittliga handläggningstider i dagar på Migrationsverket2012 2013 2014Antal Andel Dagar Antal Andel Dagar Antal Andel DagarSjälvmant återvändande 11 737 47 % 76 10 038 41 % 73 7 599 37 % 67varav ensamkommande barn 164 30 % 89 137 32 % 91 66 21 % 93Överlämnande till polis – avviken 6 949 28 % 86 7 803 32 % 74 7 350 36 % 77varav ensamkommande barn 176 32 % 76 149 35 % 94 130 41 % 157Överlämnande till polis – tvång 5 125 20 % 126 4 851 20 % 136 3 762 18 % 127varav ensamkommande barn 144 27 % 110 80 19 % 187 78 24 % 246Avskrivna m.m. 1286 5 % 344 1901 8 % 610 1667 8 % 654varav ensamkommande barn 58 11 % 408 57 13 % 262 46 14 % 294Totalt 25 097 100 % 103 24 593 100 % 127 20 378 100 % 130varav ensamkommande barn 542 100 % 124 423 100 % 133 320 100 % 185Figur 61Avslutade återvändandeärenden och genomsnittliga handläggningstider i dagar på Migrationsverket Normalprocess2012 2013 2014Antal Andel Dagar Antal Andel Dagar Antal Andel DagarSjälvmant återvändande 7 438 46 % 93 5 247 40 % 98 3 720 36 % 85varav ensamkommande barn 81 37 % 125 81 34 % 118 46 19 % 107Överlämnande till polis – avviken 3 520 22 % 108 2 589 20 % 129 2 496 24 % 115varav ensamkommande barn 52 24 % 114 69 29 % 142 86 39 % 186Överlämnande till polis – tvång 4 141 26 % 143 3 752 29 % 158 3 003 29 % 142varav ensamkommande barn 55 25 % 205 59 25 % 235 62 29 % 273Avskrivna m.m. 929 6 % 438 1533 12 % 725 1 253 12 % 818varav ensamkommande barn 33 14 % 635 28 12 % 435 30 13 % 393Totalt Normalprocess 16 028 100 % 129 13 121 100 % 194 10 472 100 % 196varav ensamkommande barn 221 218 237 100 % 192 224 100 % 221104/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylleder också till färre överlämnade ärenden till polisen. Majoritetenav alla utresor gjordes med hjälp av Migrationsverket2014 i likhet med tidigare år.Ensamkommande barn och ungdomarVid utgången av 2014 fanns 261 ensamkommande barn inormalprocessen med ett gällande avlägsnandebeslutsom ska återvända till hemland eller ursprungsland. En storandel av dessa barn tillhör kategori 3 och har inte kunnatuppvisa en godkänd passhandling vilket försvårar efterforskningsarbetet.Till detta kommer 26 ensamkommandebarn i övriga processer . Det fanns alltså sammanlagt 287barn inskrivna vid Migrationsverket med ett lagakraftvunnnetbeslut om avvisning eller utvisning vid utgången av2014. Under samma period hade 208 ärenden överlämnatstill polisen för verkställighet och av dessa var 130 personeravvikna.Under 2014 har 66 barn återvänt självmant, varav 55 tillhemland eller ursprungsland. Övriga barn har överförts tillannan EU-medlemsstat i enlighet med Dublinförordningen.HandläggningstiderMålsättningen under 2014 var, liksom för 2013, att kortatiden i mottagningssystemet vilket innebär att även kortahandläggningstiden i återvändandeärenden. Förutsättningenför att klara av att hålla korta och jämna handläggningstiderär ett jämnt ärendeinflöde och rätt produktionskapacitet.Under 2014 har arbetet med analyser ochsystemstöd utvecklats. En del i utvecklings- och förbättringsarbetethar varit en regelbunden ärendeuppföljningfrån teamnivå till verksamhetschefsnivå som skett bådepå vecko- och månadsbasis. Genom den regelbundnauppföljningen har medarbetarna på ett enkelt sätt kunnatanalysera och vidta åtgärder i syfte att korta handläggningstiderna.Som stöd till detta analysarbete har särskildastatistikrapporter tagits fram där varje medarbetare på ettenkelt sätt kan följa ärendetrend och resultat.Men det går inte att frångå att den enskildes inställningoch medverkan har störst inverkan på tiden mellanverkställbart beslut och ibland att ett ärende överhuvudtagetkan avslutas. Det kan handla om att den som skallåtervända har ett nyfött barn vars ärende inte har hunnitprövats, ärendet inhiberas, oklar identitet samt ländersom vägrar ta emot sina medborgare om verkställighetska ske genom tvång. Identitetsfrågan är en mycket viktigfaktor som har stor påverkan på såväl på Migrationsverketsmöjligheter att korta tiderna i mottagningssystemet somatt öka andelen som återvänder självmant.Öppna återvändandeärenden vid utgångenav 2014Under året har antalet inhiberade ärenden ökat vilket påverkarhandläggningstiderna negativt. Figuren högst upppå nästa sida visar öppna återvändandeärenden vid utgångenav 2014. Det kan konstateras att av 6 849 öppnaåtervändandeärenden vid årets slut var enbart 4 614 aktiva.I figur 87 visas det totala antalet öppna återvändandeärenden.I de siffrorna ingår även de ärenden där det finnsett giltigt tillfälligt uppehållstillstånd och de ärenden somär inhiberade. I och med att dessa icke aktiva ärenden inkluderasblir liggtiden missvisande. Med liggtid avses tidenfrån upplagt återvändandeärende till dags datumutan att ärendet avslutats. Med Migrationsverkets nyauppföljningssystem Milos finns det nu möjlighet att redovisaden faktiska liggtiden för aktiva ärenden separat. Somexempel kan nämnas att den genomsnittliga liggtiden föraktiva normalprocessärenden är 249 dagar. Motsvarandesiffra för aktiva Dublinärenden är 45 dagar. Liggtiden församtliga aktiva ärenden är 184 dagar jämfört med 305 dagarom alla ärenden (inklusive ej aktiva ärenden) räknas in.Figur 65Avgjorda återvändandeärenden och genomsnittliga handläggningstider i dagar på Migrationsverket Tillståndprocess2012 2013 2014Antal Andel Dagar Antal Andel Dagar Antal Andel DagarSjälvmant återvändande 589 64 % 67 681 63 % 66 681 63 % 67varav ensamkommande barn 1 100 % 38 1 25 % 51 3 43 % 46Överlämnande till polis – avviken 198 21 % 105 236 22 % 114 245 23 % 190varav ensamkommande barn 0 0 % 0 2 50 % 84 3 43 % 277Överlämnande till polis – tvång 70 7 % 78 73 7 % 165 47 4 % 252varav ensamkommande barn 0 0 % 0Avskrivna m.m. 75 8 % 110 93 9 % 283 101 9 % 399varav ensamkommande barn 0 0 % 0 1 25 % 9 1 14 % 458Totalt Tillståndprocess 941 100 % 79 1 083 100 % 102 1 074 100 % 134varav ensamkommande barn 1 38 4 100 % 57 7 100 % 204106/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylFigur 66Ärendetyp och ärendestatusÄrendestatus ÅTERV ÅTERV-D ÅTERV-O ÅTERV-T TotalAktivt ärende 2 684 904 458 200 4 246Aktivt ärende 358 - 1 9 368öppen VUTHar gällande 991 103 47 270 1411INHIBHar giltigt 766 1 3 54 824tillståndTotal 4 799 1 008 509 533 6 849Källa Milos 10 januari 2015Intern samverkanSamordningsgruppen för återvändande fungerar som ettstöd för Migrationsverkets enheter och arbetar för en enhetligpraxis genom att exempelvis förvalta handböckeroch andra stödsystem. Samordningsgruppen har även bidragittill en workshop i juni där alla teamledare för Migrationsverketsåtervändandeteam bjöds in i syfte att få ensamlad bild av framgångsfaktorer, utmaningar och dilemmani det dagliga återvändandearbetet. Förutom teamledarefanns även förändringsledare och experter närvarande.Under workshopen identifierades följande faktorermed en avgörande betydelse för verksamheten i syfte attöka andelen som återvänder självmant: stöd, inspiration,kunskap och rättsäkerhet. En vidareutveckling av resultatetav workshopen och de identifierade faktorerna påbörjadesunder hösten 2014.Samverkan med Polisen och KriminalvårdenUnder 2014 har den gemensamma samverkansmodellenmellan Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården utvecklatspå ett positivt sätt. Samverkan på lokal, regionaloch nationell nivå genomförs regelbundet och enligt engemensam standard. Under 2014 har Polisen varit sammankallande.Projekt Collaborative Inteview Project (CIP) – ImprovedIdentification through dialogue – är ett samarbete mellanMigrationsverket och Rikskriminalpolisen där Migrationsverketär projektägare.Projektet är finansierat av Migrationsverkets utvecklingsrådoch pågår mellan 1 september 2013 till 31 december2015. Många personer befinner sig i Sverige medverkställbara avlägsnandebeslut som är svåra att verkställadå personerna saknar identitets- och resehandlingar.Kompletterande intervjuer kan genomföras på hemlandsambassaderbelägna i Sverige men endast ett fåtal ambassaderhar mandat att endast med intervjun som underlagdirekt utfärda en resehandling. Intervjuunderlagetskickas därför till aktuella hemlandsmyndigheter vilket imånga fall kan vara en tidskrävande process och inte sällanen resultatlös sådan. I syfte att mer effektivt och imånga fall överhuvudtaget kunna fastställa identitet ochmedborgarskap bjuds delegationer in från länder där detföreligger svårigheter att utverka resehandlingar till personersom själva påstår sig sakna förutsättningar att anskaffadessa.Figur 67Öppna återvändandeärenden vid årets utgångTyp av åter-2012 2013 2014vändandeTotalt Snitt Totalt Snitt Totalt SnittärendeliggtidliggtidliggtidNormalprocess 6 084 407 4 658 464 4 766 381Dublinprocess 1 134 45 1 178 34 994 52Snabbprocess 413 93 331 86 493 89Tillståndsprocess 307 207 352 282 541 303Totalt 7 938 331 6 519 357 6 794 305Typ av återvändandeärendesom saknar tillfuppehållstillstånd2012 2013 2014Totalt Snitt Totalt Snitt Totalt SnittliggtidliggtidliggtidNormalprocess 4 292 258 3 343 305 3 998 295Dublinprocess 1 134 45 1 178 34 993 52Snabbprocess 412 92 329 82 491 89Tillståndsprocess 259 136 313 220 489 260Totalt 6 097 202 5 163 224 5 971 235årsredovisning migrationsverket 2014 107/ 198


asylTvå delegationsbesök har förevarit inom projektet,bägge gångerna gällde det delegationer från Vietnam.Totalt har delegationerna utfärdat 48 resehandlingar sommöjliggjort ett återvändande i ärenden där svårigheter förelegatoch handläggningstiden många gånger varitmycket lång. Projektet har som mål att genomföra ytterligaredelegationsbesök under 2015.ÅteretableringsstödAntalet ansökningar om återetableringsstöd har minskatkraftigt, från 876 år 2012 och 633 år 2013 till 323 upplagdaansökningar under 2014. En orsak är att antalet nya återvändandeärendenfrån de länder som omfattas har sjunkitmen också att färre väljer att återvända till de ländersom omfattas av förordningen. Återetableringsstöd kansökas av personer som fått avslag på sin asylansökan ochsom har för avsikt att återvända till ett land som på grundav svåra motsättningar har mycket begränsade förutsättningarför återetablering vid ett återvändande. Stödet är30 000 kronor för den som har fyllt 18 år och 15 000 kronorför den som inte har fyllt 18 år, dock med högst75 000 kronor per familj. För att få en bättre kunskap omåteretableringsstödets betydelse för ett självmant återvändandebehövs mer data samlas in. Formerna för ensådan datainsamling behöver utvecklas.Avslutade återvändandeprojektProjekt European Return Platform for Unaccompanied Minors(ERPUM), beviljades under 2011 medel från EuropeiskaÅtervändandefonden för att med Sverige som ledandenation tillsammans med Nederländerna, Norge och Storbritannienarbeta för att vidareutveckla arbetet med attordna ett humant återvändande för ensamkommandebarn med efterforskning som fokus. ERPUM har haft Afghanistan,Irak och Marocko som fokusländer.ERPUM koncentrerade sitt arbete under 2014 till Afghanistanoch Marocko. Arbetet i Afghanistan har resulterati en modell för hur en rättssäker återvändandeprocessmed efterforskning av föräldrar/släktingar och ett ordnatmottagande skulle kunna genomföras till Afghanistan.Modellen riktar sig främst till ungdomar mellan 16 och 18år och fokuserar på att skapa åtgärder för efterforskningav familjemedlemmar och re-integreringsstöd till exempeli form av utbildning, stöd till familjer att starta affärsverksamheteroch finansiellt stöd.ERPUM har också lagt en grund för ett ordnat mottagandei Marocko som Migrationsverket nu kan bygga vidarepå. Vidare har ERPUM utvecklat ett samarbete och enkunskapsbank kring efterforskning av familjemedlemmarsom kan användas efter projektets slut.Projekt ERPUM avslutades formellt den 30 juni 2014. Enextern utvärdering visar att det har varit ett väl genomförtprojekt trots projektets komplexa karaktär. Utvärderarenkonstaterar att projektet försvensk del har medfört enhöjd operativ kompetensinom Migrationsverket. Dekontakter som etablerats genomprojektet kommer attunderlätta Migrationsverketsfortsatta arbete med att vidareutvecklamodeller föråtervändande och bedrivaefterforskning. Utvärderarenpekar också på att ERPUMhar lett till en förändrad attitydkring återvändandefrågor.I diskussionen om barnsåtervändande har barnperspektivet,barnens rätt ochkonsekvenser för barn fåttett ökat fokus. Projektet harpå det sättet bidragit till enny debatt om återvändandefrågor,både nationellt, inomEU och i tredje land.faktaÅtertagandeavtal äröverenskommelser stateremellan för att regleraformer och skyldigheteratt återta personer.Vanligtvis omfattaravtalen egna medborgare,tredjelandsmedborgare ochstatslösa. Även möjlighetenatt transitera kan varaaktuellt att reglera. Attstater ska återta sina egnamedborgare följer av enfolkrättslig förpliktelsesom de flesta statererkänner. Återtagandeavtaletkan sägas bekräftadenna förpliktelse. Närdet gäller medborgare itredje land och statslösafinns inte samma stöd ifolkrätten för stater attåterta dessa personer.Verkställighet avavvisnings- ochutvisningsbeslutI regleringsbrevet har regeringen sedan ett par år tillbakapekat ut verkställighetsarbetet som prioriterat för Migrationsverket.Migrationsverket har tillsammans med övrigamyndigheter som är involverade i verkställighetsarbetetfått i uppdrag att samarbeta i frågan. Migrationsverket,Polisen och Kriminalvården genomförde 2010 en processöversynav arbetet med verkställigheter. Denna förstudielåg sedan till grund för projektet Rättssäkert och EffektivtVerkställighetsarbete (kallat Reva). Den 1 november2011startade pilotprojektet Reva 2. Pilotprojektet testadeen del av förbättringsåtgärderna i en arbetsmodell somdärefter implementerades genom Reva 3. Reva 3 startadeden 1 januari 2012 och avslutades 30 juni 2014.Det övergripande målet för Reva 3 har varit att förbättraförutsättningarna för en rättssäker och mer effektivverkställighetsprocess på Migrationsverket, Polisen och Kriminalvårdenstransporttjänst (TPT) genom att implementeraen leanbaserad arbetsmodell. Arbetsmodellen innebäratt man använder liknande verktyg och metoder på alla tremyndigheterna och har samma förhållningssätt och bemötandei sina interna och externa kontakter. De förväntadeeffekterna av projektets arbete, var att andelen verkställdaavvisnings- och utvisningsbeslut skulle öka.REVA har lett till att arbetet med verkställigheter somspänner över tre myndigheter har förbättrats. Det visarden processutvärderingen som gjorts av projekt Reva 3.108/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


DRC/IrakSustainable Return to Asylum Seekers in Sweden (PilotPhase). Inom ramen för projektet ska ett brett spektrumav reintegreringsåtgärder erbjudas till personer som återvändersjälvmant eller med tvång från Sverige till Irak efteravslag på asylansökan. Förutom ett fast bidrag till enskildaoch familjer inrättas en särskild fond för att kunnaerbjuda extra stödinsatser till personer som befinner sig isärskilt utsatta situationer. Med anledning av det försämradesäkerhetsläget i Irak har stödet till enskilda ökat frånursprungliga 3 400 USD till 6 000 USD per person. MålasylDen externa utvärderingen ger överlag projektorganisationenoch metoden gott betyg och visar också att projektetlett till en utvecklad samverkan mellan myndigheterna.Enligt utvärderingen har Reva 3 bland annatbidragit till att:- Allt fler antal enheter inom de tre myndigheternatillämpar ett leanbaserat arbetssätt.- Samverkansformerna mellan myndigheterna harutvecklats.- Verkställighetsarbetet har blivit mer enhetligt inommyndigheterna.- Behovet av att samordna statistikhantering mellanmyndigheterna har synliggjorts.Inom projektet har också ett transitförvar startats för attsäkra förvarskapaciteten. Det skapar färre häktesplaceringarsom bidrar både till en mer human situation för deförvarstagna och minskade kostnader. Försöket medtransitförvaret har fortsatt under hösten i ordinarie verksamhetoch beslut har fattats om att verksamheten skafortsätta under 2015.Utvärderingen av Reva 3 visar att det har bidragit tillflera positiva resultat och effekter. REVA 3 har enligt dennautvärdering bidragit till:• Allt fler antal enheter, dess chefer och medarbetare, tilllämparett Lean-baserat arbetssätt.• Verkställighetsarbetet inom de tre myndigheterna haruppmärksammats vilket har lett till en effektivare hanteringav så kallade Kategori 1-ärenden samt att antaletverkställda avvisnings- och utvisningsbeslut har ökatunder perioden 2011-2013.• Samverkansformerna mellan myndigheterna har utvecklats.• Verkställighetsarbetet har blivit mer enhetligt inommyndigheterna.• Chefer har fått ökade kunskaper om förändringsarbete/coachning, samt har användning av kunskapen i praktiken.Projektets erfarenheteroch förbättringsförslagProjektet har genomfört sitt arbete och presenterat resultatoch effekter i en slutrapport. Det resultat och de effektersom presenterats visar att grunden är lagd med en gemensamplattform såväl nationellt inom respektive myndighetsom över de tre myndighetsgränserna. Plattformen ger gemensammatydliga och uttalade principer för det gemensammauppdraget över myndighetsgränserna. Myndigheternahar ett gemensamt arbets- och förhållningssätt. Dettahar skapat förutsättningar för gemensamma termer och ettökat och enhetligt samverkansarbete som ökat drivkraftenbland medarbetare och chefer. Projektet har tagit de förstastegen och kommit en bit på vägen. Projektet har startatprocesser som nu är viktigt att ta fortsatt ansvar för och utvecklavidare. I fortsättningen krävs det former för ledning,styrning och uppföljning av arbetet över myndighetsgränserna.Resultat och användning av särskildamedel 1:7Under 2014 har Migrationsverket finansierat följande reintegreringsavtal:IOM/AfghanistanVerket har tecknat två reintegreringsavtal med IOM/Afghanistansom gäller under perioden 1 november 2013till och med 31 oktober 2016:Reception and Reintegration assistance for AfghanReturnees from Sweden (Migrationsverkets ärenden)Inom ramen för projektet ska ett brett spektrum av stödinsatsererbjudas 200 personer som återvänder självmantfrån Sverige till Afghanistan efter avslag på asylansökan.Projektets deltagare kommer att erbjudas reintegreringsstödtill ett värde av USD 3 000/person alternativt USD 7000 per familj. Projektets budget är 11,6 miljoner kronoroch finansieringen sker genom en utbetalning om 2,9miljoner SEK per år under de fyra år projektet pågår. I december2014 hade 57 självmant återvändande afghanererhållit reintegreringsstöd inom ramen för avtalet.Post-Arrival Reception and Reintegration Assistanceto Afghan Nationals (Polisens ärenden)Inom ramen för projektet ska ett brett spektrum av stödinsatsererbjudas 200 personer som återvänder medtvång från Sverige till Afghanistan efter avslag på asylansökan.Projektets deltagare kommer att erbjudas reintegreringsstödtill ett värde av USD 2 000/person alternativtUSD 5 000 per familj. Härutöver erbjuds målgruppen stödvid mottagandet i hemlandet i form av bland annat tillfälligtboende, medicinskt vård, juridisk rådgivning ochtransporter till personernas slutgiltiga destinationsorter.Projektets budget omfattar 8,4 miljoner kronor och finansieringensker genom en utbetalning om 2,1 miljoner SEKper år under de fyra år projektet pågår.I december 2014 hade 75 afghaner som återvänt medtvång erhållit reintegreringsstöd inom ramen för avtalet.årsredovisning migrationsverket 2014 109/ 198


asylFoto: Tomislav Stjepicgruppen har minskat från planerade 80 personer till 45personer.Avtalet gäller från 15 oktober 2013 till och med 31 december2014. Finansiering av avtalet har skett genom tvåutbetalningar om 2,5 miljoner kronor vardera under 2013och 2014. Den 31 december 2014 hade 17 självmant återvändandeirakier samt två personer som överlämnats tillpolisen anmält sitt intresse att delta i projektet. Av dessahar 15 personer erhållit reintegreringsstöd.Figur 68Ärenden avseende utbetalning av återetableringsstöd förpersoner från vissa länder som återvänder självmant 2014MedborgarskapInkomna Avgjorda varavbifallvaravavslagvaravavskrivnam.m.Irak 104 98 72 19 7Afghanistan 96 94 67 23 4Statslös 39 24 16 4 4Somalia 25 26 14 7 5Jemen 8 10 9 1Övriga 51 75 38 27 10Totalt 323 327 216 80 31ANPCCAN/UgandaEnabling Safe Return of Unaccompanied Minors to Ugandaär ett reintegreringsavtal vars syfte är att främja ett värdigtåtervändande och hållbar reintegrering av 15 minderårigabarn som återvänder från Sverige till Uganda.Avtalet har gällt under hela 2014 och har implementeratsav den ugandiska barnrättsorganisationen African Networkfor the Prevention and Protection against Child Abuseand Neglect (ANPPCAN).Den 31 december 2014 hade ANPCCAN bedrivit familjeefterforskningavseende åtta barn utan vårdnadshavare,varav ett barn har återvänt till Uganda och erhållit reintegreringsstöd.Bland de återstående återfinns fyra barnsom är aktuella för verkställighet, två barn är myndiga ochett barn har erhållit permanent uppehållstillstånd. Kostnadenför 2014 uppgår till 400 000 SEK.Bayti MarockoI december 2014 tecknade Migrationsverket att avtal medden marockanska barnrättsorganisationen Bayti, ”FamilyTracing and Safe Return of Unaccompanied Minors fromSweden to Morocco”. Avtalets målgrupp är barn utanvårdnadshavare som ska återvända från Sverige till Marockoefter avslag på asylansökan. Inom ramen för avtaletska Bayti utföra identifiering och efterforskning av 30 minderårigabarn. Av dessa ska tio minderåriga barn erbjudasordnat mottagande i form av korttidsboende, familjeåter-Figur 69Antal återetableringsstödÅr Inkomna Avgjorda varavbifallvaravavslagvaravavskrivnavaravövrigaGenomsnittlig handläggningstidi dagarBifalls andeltotalt2007 85 42 15 27 31 36 %2008 1 385 1 341 1 071 227 27 16 30 80 %2009 2 125 2 046 1 735 257 37 17 27 85 %2010 1 863 1 954 1 428 468 26 32 30 73 %2011 1 401 1 365 923 391 33 18 23 68 %2012 876 902 614 241 25 22 53 68 %2013 633 631 433 159 21 18 54 69 %2014 323 327 216 80 17 14 89 66 %110/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


operativa frågor. Gruppen ska vara ett forum för erfarenhetsutbyteoch information samt möjliggöra kunskapsspridningmellan verkets mottagningsenheter i allmänhetoch mellan återvändandeteamen i synnerhet. Teamledareinom återvändandearbetet samlades i juni för en workshopför att diskutera framgångsfaktorer, utmaningar ochdilemman som teamen möter i sitt dagliga arbete. Dagenutmynnade i en kartläggning av flaskhalsar och slöserierinom återvändandeprocessen, erfarenhetsutbyten kringsjälvmant återvändande och förslag på förbättringar i arbetssätt.Under 2014 öppnade Migrationsverket utreseboendenför personer som ska lämna landet via Stockholm ellerMalmö. Syftet är att optimera samordningen av utresor,minska antalet avbokade resor samt bättre förutsättningarför ett rationellt och processorienterat arbetssätt.Under 2014 har en omfattande utbildning i identitetsfrågortagits fram och genomförts för handläggare ochbeslutsfattare vid fyra tillfällen. Syftet med utbildningen äratt tydliggöra vikten av identitetsarbetet i hela migrantprocessen,bland annat eftersom en fastställd identitet ären förutsättning för ett effektivt och rättssäkert återvändande.Under 2014 genomfördes ett antal olika piloter medinterprofessionella team i syfte att testa ett nytt arbetssätti mindre skala. Syftet med de piloterna var att förse medarbetarei teamen med en bred kompetens, att bygga lärandeför både medarbetare och ledning i alla verksamheter,att öka flexibiliteten i ärendehanteringen samt ökakvaliteten på de levererade ärendena. Utvärderingen avpiloterna visar på att ett interprofessionellt arbetssätt ärkonstruktivt för att arbeta över verksamhetsgränserna, detger bättre förutsättningar för medarbetarna att anta ettsökandeperspektiv och en helhetssyn. Ur verksamhetsutasylförening och reintegreringsinsatser. Avtalets totala budgetuppgår till 77 362 EUR. Utbetalningen till Bayti sker vidtvå tillfällen. Den första utbetalningen gjordes i december2014 när avtalet undertecknats av båda parter. Den andrautbetalningen ska ske senast i februari 2015.Den totala kostnaden för reintegreringsavtal under2014 uppgick till 8 260 000 SEKAnvändning av 40 miljonerMigrationsverket har tilldelats 40 miljoner kronor för attstärka arbetet med återvändande. Ett flertal insatser hargjorts under 2014 i syfte att utveckla och effektivisera arbetetmed återvändande. De styrprinciper som infördesunder 2013 har vidareutvecklats allteftersom dessa hartillämpats och förbättringsområden identifierats. Grundernai styrprinciperna är att ärenden som av ansökningsenheternasorteras som ”snabba” ska prioriteras i asylprocessen(asylprövning och återvändande). Så kalladesnabba ärenden är:• Dublinärenden• Ärenden där presumtionen inledningsvis är omedelbarverkställighet.Styrprinciperna sågs bland annat över mot bakgrundav den nya Dublinförordningen som trädde i kraft den 1januari 2014. Syftet med att förändra styrprinciperna varatt bibehålla ett effektivt flöde i asylprocessen.En förbättring i de nya styrprinciperna är den sorteringi fyra olika kategorier som Dublinenheterna gör när de påbörjarhandläggningen av Dublinärenden. Denna sorteringger mottagningsenheterna större möjlighet att förutsehur lång tid det tar innan ett beslut om överföring kanske.Samordningsgruppen för återvändande har fokus påFigur 70Mottagande av asylsökande m.m.ABO EBO Förvar Övrigt SummaKostnad för mottagande av asylsökande m m (tkr) 6 648 290 1 126 826 341 755 1 782 572 9 899 444Varav ersättning till enskild 669 472 371 170 4 374 3 889 1 048 905Varav ersättning till landsting och kommuner 2 997 851 506 057 5 229 1 117 888 4 627 025Varav ersättning enligt utlL §1 0 0 0 111 111Varav ersättning enligt utlL §4 0 0 0 495 495Varav lokalutgifter 1 614 875 16 241 38 910 88 301 1 758 327Varav personalutgifter 460 108 145 434 235 789 287 905 1 129 236Varav övrigt 905 984 87 926 57 453 283 982 1 335 345Kostnad per inskriven och dygn 473 167 3 924 1 039 438varav andel organiserad verksamhet % 0,1 % 0,2 % 0,1 % 0,0% 0,2 %varav andel organiserad verksamhet kr 0,7 0,4 5,3 0 0,9årsredovisning migrationsverket 2014 111/ 198


Kostnad för mottagande, bosättning, återvändande m m 1) 2012 2013 2014 2012 2013 2014asylvecklingsperspektiv har arbetssättet stor potential för attkunna identifiera och belysa förbättringsområden inommigrantprocessen.Under 2013 öppnades ett så kallat transitförvar med 20platser inom ramen för REVA-projektets verksamhet. Dettaförvar finns i Märsta, i direkt anslutning till den befintligaförvarsverksamheten. Transitförvaret är avsett för personersom tas i förvar i slutskedet av verkställighetsprocessen,för en kort vistelse inför utresa.Syftet med transitförvaret är främst att minska antalethäktesplacerade av transporttekniska skäl• minska den genomsnittliga vistelsetiden i förvar• minimera risken för att förvarstagna utsätts för onödiga• förflyttningar i samband med utresa• minska antalet transporter som genomförs av Kriminalvårdenstransporttjänst.Transitförvaret är ett led i att använda förvarsinstitutetmer effektivt och för att ha förvarskapacitet närmare flygplatser.Efter beslut av generaldirektören har en utökadförsöksverksamhet med transitförvaret i Märsta skett efterprojekttidens slut under hösten 2014. Efter genomförd utvärderingsom visade på positiva resultat, bland annat vadgäller minskade antal häktesplaceringar, har beslut fattatsom att transitförvaret blir en del av ordinarie förvarsverksamhet.ÅtervandringMigrationsverket ska underlätta för personer i Sverige medpermanent uppehållstillstånd som flykting, skyddsbehövandeeller av humanitära skäl, som önskar återvandraeller tillfälligt återvända för deltagande i återuppbyggnadoch utveckling av ursprungslandet i samråd med företrädareför berörda grupper. Detta kan göras genom inhämtningoch spridning av information, råd och vägledningtill enskilda, organisationer och kommuner och genomutbildningsinsatser samt insatser för reintegrering underen inledande period.Under året har information, råd och vägledning gettstill enskilda personer och företrädare för grupper ochintressenter som på olika sätt har kontakt med utländskamedborgare i Sverige. Andra som informerats har varitföretag, civila organisationer, invandrarföreningar, kommuneroch länsstyrelser.Verksamhetens relationsskapande nätverk med diasporamed ursprung från ett femtal olika länder blir alltmer viktigarebroar mellan Sverige och hemländerna. Ambitionenär att ge stöd till den enskilde att själv kunna avgöra omoch när personen vill återvandra till sitt ursprungsland. Pådet sättet har återvandringsfrågorna bidragit som en viktiglänk.Återvandringsstödet består av två delar, återvandringsförberedelseroch återvandringsbidrag. I återvandringsförberedelsernaingår bland annat projektverksamhet vilkenutgör en stor del av verkets arbete med frivillig återvandring.Den bidrar till att sprida information om individersmöjlighet till att söka bidrag från verket. Möjlighet finnsäven att på individnivå ingå i projekt; till exempel attfå utbildning i eget företagande i Sverige och sedanetablera företaget i sitt forna hemland. Det finns möjlighetför kommuner, stiftelser, organisationer, företag ochföreningar att ansöka om projektstöd för att underlättaFigur 71Kostnad för mottagande av asylsökande m m (tkr) 5 523 969 7 049 783 9 899 444 308 245 324 178 341 755varav 1:1 Migrationsverket (tkr) 1 260 939 1 473 271 1 782 027 287 534 302 611 321 035varav 1:2, Ersättningar och bostadskostnader (tkr) 4 201 723 5 516 575 8 073 594 16 903 16 831 16 706varav övriga samkostnader (tkr) 2) 2 225 3 034 5 004 513 605 916varav 1:7, Utresor (tkr) 59 082 56 903 38 819 3 295 4 131 3 098Antal boendedygn totalt respektive i förvaren 13 913 698 15 781 075 22 607 679 89 142 86 859 87 094Antal boendedygn (exkl förvar) 13 824 556 15 694 216 22 520 585Kostnad per inskriven och dygn totalt respektive i förvaren (kr) 397 447 438 3 458 3 732 3 924Kostnad per inskriven och dygn exklusive förvar (kr) 377 429 4241:1 kostnad per inskriven och dygn totalt respektive i förvaren 91 93 79 3 226 3 484 3 6861:1 kostnad per inskriven och dygn exklusive förvar (kr) 70 75 65Genomsnittligt antal inregistrerade per dygn totalt 38 120 43 236 61 939varav förvar 244 238 2391)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.2)I tidigare årsredovisningar har anslaget 1.8 ingått i övriga samkostnader men det är i ÅR 2014 borttaget för samtliga år.112/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


asylåtervandring. Under det gångna året har det varit två ansökningsomgångar.2 500 000 kronor har medfinansieratåtervandringsförberedelser med fokus på Irak, Burundi,Bosnien och Hercegovina samt Somalia. Ett projekt inriktatpå lärande kring frivillig återvandring och socialre-integration i Bosnien och Hercegovina avslutades undernovember månad då en spridningskonferens med fokuspå genomförda intervjuer samt förslag på hur verksamhetenåtervandring kan utvecklas redovisades.Kvalitetssäkring görs fortlöpande under förstudiernasoch projektens gång genom uppföljning och lägesrapporter.Dialog under pågående aktiviteter gör det möjligtatt följa om aktörerna följer syften, mål, aktiviteter ochbudget. I alla beviljade förstudier och projekt ingår en utvärderingi samband med redovisningen av verksamheten.I återvandringsbidraget finns en möjlighet för individenatt ansöka om bidrag till hemresa och ekonomisktstöd för den första tiden i hemlandet. Under året har 33ansökningar kommit in varav tre har beviljats. Avslag påansökningar kan bero på att man inte kommit in med dekompletteringar som verket har begärt. Aktuella länderhar varit Afghanistan, Irak och Uganda. 22 227 kronor harbetalats ut för resor samt kontantbidrag.På Migrationsverkets externa hemsida finns det blandannat faktablad om vad återvandrare bör tänka på i sinplanering, information om projektstöd och resebidrag,samt rapporter från olika genomförda förstudier samtprojekt. Där finns också länkar till Migrationsverkets kontaktperson,andra organisationer och myndigheter.EffektivitetProduktivitetUnder året har antalet boendedygn och antalet inskrivnapersoner i mottagningssystemet ökat med drygt 43 procent.Även antalet inskrivna per årsarbetare har ökatmycket jämfört med 2013, från 28,9 under 2013 till 35,0.Anledningen till ökningen är att ökningstakten av nyaasylsökanden har varit högre än förstärkning av personalstyrkan.Särskilt under sista kvartalet 2014 intensifieradesinflödet vilket har påverkat produktivitet.Figur 72Antal inskrivna per årsarbetare 2012-20142012 2013 2014Boendedygn 13 913 698 15 781 075 22 607 679Genomsnittligtantal inskrivna 38 120 43 236 61 939Antal årsarbetare 1 250 1 497 1 768Antal inskrivnaper årsarbetare 30,5 28,9 35,0KostnadsutvecklingDen totala kostnaden för verksamhetsområdet har ökatmed 2 850 miljoner kronor jämfört med 2013.Den största ökningen, 2 557 miljoner, avser ersättningaroch boendekostnader (anslaget 1:2), varav 484 miljonerkronor hänför sig till ensamkommande barn. Boendekostnaderna(anslagspost 1:2:3) dubblerades jämfört med2013. Utfallet var 2 313 miljoner kronor 2014 och ca 1 157miljoner kronor under 2013.Trenden att fler väljer att bo i anläggningsboende harfortsatt så att det höga utfallet för bostadskostnadernaberor främst på att majoriteten av asylsökanden har bott ianläggningsboenden. Vidare har andelen tillfälliga anläggningsboendensom är den dyraste boendeformenökat avsevärt. En plats i ett tillfälligt anläggningsboendeär flera gånger dyrare än en plats i ett vanligt lägenhetsboende.Utöver detta har andelen personer med uppehållstillståndsom under längre perioder bott i verkets anläggningsboendeni väntan på bosättning i kommun successivtökat. I slutet på året fanns 10 290 personer medpermanent uppehållstillstånd som inte fått någon kommunplacering.Den sammanlagda kostnadsökningen på anslag 1:1 är309 miljoner kronor varav kostnaderna för ABO har ökatmed 153 miljoner och för EBO med knappt 3 miljonerkronor. Kostnadsökningen beror på ökning av antalet inskrivnai mottagningssystemet överlag och i ABO specifikt.Ökningen i framförallt anläggningsboenden har krävtmer resurser. Det totala antalet medarbetare mellan januarioch december 2014 har därför ökat med 18 procenteller 271 årsarbetare.Utöver ökade personalkostnader har även kostnadersåsom resor för asylsökande, lokaler, inköp av varor ochtjänster samt tolkning ökat till följd av ökningen i antaletinskrivna. Största ökningen, drygt 57 miljoner, utgör kostnadenför resor för asylsökanden.DygnskostnadenKostnaden per inskriven person och dygn var 438 kronor,en minskning med 9 kronor jämfört med 2013.Bodygnskostnaden exklusive förvar har minskat med 5kronor jämfört med 2013. Den något lägre kostnaden berorpå den högre produktiviteten samt att flera av de senareinskaffade tillfälliga boendena har upphandlats tilllägre dygnspris.Dygnskostnaden i förvar har ökat med 192 kronor eller5 procent, till 3 924 kronor, vilket beror på något högrepersonalkostnader. Den stora produktivitetsökningen iantal inskrivna per årsarbetare har inte omfattat förvaren.årsredovisning migrationsverket 2014 113/ 198


arbete, besök och bosättningFoto: Tomislav Stjepic


arbete, besök och bosättningArbete, besök och bosättningPrövning av ansökan om arbete, besök, bosättning och medborgarskapMål:Underlätta en behovsstyrd arbetskraftsinvandring ochannan rörlighet över gränser inom ramen för den regleradeinvandringen.MÅLUPPFyllELSE:Migrationsverket bedömer att målet delvis haruppnåtts.Migrationsverket ska underlätta en behovsstyrdarbetskraftsinvandring och annan rörlighet övergränser. Under året har vi ökat andelen arbetsmarknadsärendensom avgjorts inom tre månader ochandelen kompletta ansökningar, samtidigt som antaletöppna arbetsmarknadsärenden har ökat.Arbetet med att prioritera webbansökningar ochkompletta ansökningar samt öka andelen sådana harfortsatt under året. Informationen till sökande ocharbetsgivare på Migrationsverkets hemsida uppdaterasoch förbättras kontinuerligt. Där finns bland annatinformation om vad som krävs för en komplett ansökansamt att beslut fattas inom 15 dagar om en sådanansökan lämnas in via webben.faktaArbetsmarknadsärende – ansökanom tillstånd för personer som kommerfrån ett land utanför EU för att arbeta iSverige.Anknytningsärenden – ansökan omtillstånd för personer som vill flytta till enfamiljemedlem i Sverige.Studerandeärende – ansökan omtillstånd för personer som kommer frånett land utanför EU och ska studera iSverige i mer än tre månader.EES/registreringsärenden –EU-medborgare som vill stanna i Sverigelängre än tre månader ska registrera sinuppehållsrätt hos Migrationsverket(upphörde 1 maj 2014) och familjemedlemmartill EU-medborgare som ärmedborgare i ett land utanför EU skaansöka om uppehållskort.Visumärenden – ansökan om tillståndsom behövs för att resa in och vistas iSverige under en kortare tid, till exempelför att besöka släkt eller vänner, turistbesök,affärsbesök, att delta i en konferenseller genomresa.Besöksärende – ansökan om tillståndför att besöka Sverige i mer än tremånader för exempelvis turistbesök,affärs- eller konferensbesök.Det kan även vara en ansökan omförlängning av visum.Medborgarskapsärende – ansökan omsvenskt medborgarskap.årsredovisning migrationsverket 2014 115/ 198


arbete, besök och bosättningInom verksamhetsområdet hanteras flera olika ärendekategorier.De kategorier som avses är arbetsmarknadsärenden,anknytningsärenden, studerandeärenden, EES/registreringsärenden,visumärenden, besöksärenden samt medborgarskapsärenden.Totalt under året inkom nästan178 500 ärenden till Migrationsverket inom kategoriernaarbete, besök och bosättning, vilket är en minskning jämförtmed föregående år då drygt 196 300 ärenden kom in.Den huvudsakliga orsaken till denna minskning är att antaletbärplockare minskade med cirka 3 200 ansökningarsamt att skyldigheten för EU/EES-medborgare att registrerasin uppehållsrätt hos Migrationsverket upphörde den 1 maj2014. Under 2014 minskade antalet EES/registreringsärendenmed cirka 18 900 ärenden jämfört med föregående år.Antalet öppna ärenden vid årets slut var nästan 68 400, vilketär nästan 7 000 fler ärenden jämfört med föregående år.Det är framför allt antalet öppna anknytningsärenden somökat under året. Inom kategorin medborgarskap har detunder 2014 kommit in cirka 41 600 grundärenden, vilket ären ökning med cirka 4 400 ärenden jämfört med föregåendeår.ArbetsmarknadsärendenInkomnaUnder 2014 kom drygt 52 500 ansökningar in i kategorinarbetsmarknadsärenden, vilket är cirka 4 200 färre än föregåendeår då cirka 56 700 arbetsmarknadsärenden komin. Av dessa ärenden var cirka 15 700 förstagångsansökningarfrån arbetstagare, vilket är något färre än 2013 dåcirka 19 600 ansökningar i denna kategori kom in.Figur 74Besöks- och bosättningsärenden som inkommittill Migrationsverket 2014Studerandeärenden12%EES/-Registreringsärenden9%Arbetstillståndsärenden29%VisumärendenBesöksärenden2%5%Arbetstagare som lämnade in sin ansökan på utlandsmyndighetstod för cirka 27 procent av de förstagångsansökningarsom kom in under 2014, vilket innebär cirka4 300 ansökningar. Detta är en minskning jämfört 2013,då 40 procent (cirka 8 000) av ansökningarna lämnades inpå utlandsmyndighet.Under 2014 kom det in cirka 620 ansökningar från personersom tidigare vistats i Sverige som studenter, vilketär en minskning jämfört med föregående år då cirka 920personer tidigare varit studenter. Drygt 200 ansökningarkom in från personer som tidigare haft visum, vilket ärungefär samma antal som föregående år då cirka 190 personersom tidigare haft visum i Sverige ansökte som arbetstagare.Under 2014 lämnades nästan 620 ansökningarin från arbetstagare som tidigare varit asylsökande, vilketAnknytningsärendenförsta ansökan32%Anknyntningsärendenförlängningar11%Figur 73Antal inkomna, avgjorda och öppna arbetsmarknads-,besöks- och bosättningsärenden vid Migrationsverket 2014Inkomna Avgjorda ÖppnaArbetsmarknadsärenden 52 525 51 813 19 632Anknytningsärenden(första ansökan) 57 395 43 738 34 736Anknytningsärenden(förlängningar) 18 890 18 607 5 536Visumärenden 3 324 3 324 53Studerandeärenden 20 689 20 847 2 059EES/registreringsärenden 15 848 21 825 5 870Besöksärenden 9 806 9 755 504Totalt 178 477 169 909 68 390DärutöverPassärenden 45 289 41 284 11 231Figur 75Ärendeutveckling 2012-2014 arbetsmarknads,besöks-och bosättningsärenden vid Migrationsverket2012 2013 2014Inkomna ärenden 190 182 196 319 178 477Avgjorda ärenden 191 094 179 966 169 909varav arbetsmarknadsärenden 49 257 53 022 51 813varav anknytningsärenden(första ansökan) 42 169 39 422 43 738varav anknytningsärenden(förlängningar) 20 673 19 655 18 607varav visumärenden 9 057 10 031 3 324varav studerandeärenden 24 142 18 882 20 847varav EES/registreringsärenden 36 123 29 774 21 825varav besöksärenden 9 673 9 180 9 755Öppna ärenden vid årets slut 46 378 61 345 68 390116/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


arbete, besök och bosättningär en ökning jämfört med 2013 då antalet i denna kategorivar cirka 430.Figur 76Antal inkomna förstagångsansökningar av arbetsmarknadsärendenvid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna2012 2013 2014Inkomna totalt 35 785 37 924 32 945varav andel inkomna direkttill Migrationsverket 66 % 69 % 77 %varav andel inkomna till verketvia utlandsmyndigheterna 32 % 30 % 22 %varav andel inkomna enbarttill utlandsmyndigheterna 2 % 1 % 1 %Webbansökningar(fördelning mellan elektroniskaoch manuella ansökningar)Migrationsverket har prioriterat webbansökningar somkan avgöras i samband med att de kommer in. Arbetstagareoch arbetsgivare informeras om att handläggningstidenär kortare i dessa ärenden. Om ansökan är komplett,är väntetiden i genomsnitt 14 dagar. När ansökan lämnasin via webben ska den vara komplett och ansökningsavgiftenmåste vara betald. Under året har totalt cirka 33 400ansökningar lämnats in via webben i denna ärendekategori(både förstagångs- och förlängningsansökningar), vilketmotsvarar 64 procent av det totala antalet inkomnaärenden, vilket är en ökning jämfört med föregående år,då cirka 30 700 ansökningar lämnades in via webben (54procent).Av de ansökningar som lämnades in via webben vardet nästan 21 900 som kunde handläggas digitalt i handläggningsstödetE3 från ansökan till beslut. Det motsvarar42 procent av det totala antalet inkomna ansökningar idenna kategori, vilket är en markant ökning jämfört medföregående år då cirka 17 procent av det totala antalet inkomnaansökningarna kunde handläggas i E3 från ansökantill beslut. Den genomsnittliga handläggningstidenvar 16 dagar varav 12 dagar vid Migrationsverket.Antalet öppna ärendenAntalet öppna ärenden inom kategorin arbetsmarknadsärendenhar ökat under året. I slutet av 2013 var antaletöppna ärenden cirka 18 200 och i slutet av 2014 hade antaletökat med totalt cirka 1 400 ärenden till cirka 19 600.Antalet öppna förstagångsärenden har ökat med cirka200 ärenden till cirka 10 200 öppna ärenden, medan antaletöppna förlängningsärenden ökat med cirka 1 200ärenden till cirka 9 400 öppna ärenden. Anledningen tillatt antalet öppna ärenden ökat under året är, i likhet medföregående år, framför allt det utredningsbehov som föreliggeri många förlängningsansökningar. I de branschersom omfattas av särskilda utredningskrav förekommer deti stor utsträckning att arbetstagaren byter arbetsgivareunder handläggningen när de utlovade villkoren för arbetstillståndetinte har uppfyllts. Detta förlänger väntetidenoch är en bidragande orsak till det ökade antaletöppna ärenden.Antalet öppna ärenden i förstagångsansökningar frånasylsökande med lagakraftvunna utvisningsbeslut harökat under 2014. Vid årets slut var antalet öppna ärendeni denna kategori cirka 320 jämfört med 125 i slutet av2013.Figur 77Inkomna arbetsmarknadsärenden vid Migrationsverketoch utlandsmyndigheterna 2012-201440000350003000025000200001500010000500002012 2013 2014Internationellt utbyteEgna företagareGästforskareAnhörigaArbetstagareFörlängningsärendenfaktaTill kategorin arbetsmarknadsärendenräknar Migrationsverket arbetstagare somansöker från utlandet, men även arbetstagaresom tidigare vistats i Sverige somasylsökande, studerande eller medbesöksvisum.Som övriga arbetsmarknadsärendenräknas de som ansöker som egnaföretagare, gästforskare eller inom ramenför ett internationellt utbyte samtanhöriga till personer inom dessakategorier och anhöriga till arbetstagarefrån länder utanför EU/EES.årsredovisning migrationsverket 2014 117/ 198


arbete, besök och bosättningAvgjordaUnder året har Migrationsverket avgjort cirka 51 800arbetsmarknadsärenden, vilket är en minskning jämförtmed 2013 då drygt 53 000 ärenden avgjordes. Anledningentill att färre ärenden avgjorts under 2014 är bland annatatt det fortfarande går mycket tid till att kompletteraärenden som är inkompletta och även följa upp kompletteringar.Den genomsnittliga handläggningstiden förarbetsmarknadsärenden var 115 dagar (3, 8 månader),vilket är en ökning med 7 dagar jämfört med 2013. Denökade handläggningstiden beror framför allt på att deäldsta ärendena bland förstagångsansökningar dominerasav sökande i kontrollbranscher, vilket är ärenden somär mer utredningskrävande. När det gäller förlängningsärendendomineras de äldsta ärendena av sådana därpersonen befinner sig i Sverige och riskerar beslut om utvisning.I många fall är även detta ärenden som härrörfrån kontrollbranscherna.Andelen arbetsmarknadsärenden som avgjordes inom3 månader ökade från 64 procent 2013 till 68 procent2014. Även andelen beviljade ansökningar som avgjordesinom tre månader i denna ärendekategori ökade från 73procent 2013 till 76 procent under 2014.Övriga arbetsmarknadsärendenSom övriga arbetsmarknadsärenden räknas de som ansökersom egna företagare, gästforskare eller inom ramenför ett internationellt utbyte samt anhöriga till personerinom dessa kategorier och anhöriga till arbetstagare frånländer utanför EU/EES. Migrationsverket avgjorde cirka16 900 övriga arbetsmarknadsärenden under året. Dettaär en ökning jämfört med 2013 då 16 100 övriga arbetsmarknadsärendenavgjordes. Den genomsnittliga handläggningstidenvar 114 dagar (3, 7 månader), vilket är enökning med 10 dagar jämfört med 2013.Antalet inkomna ansökningar från egna företagareunder 2014 var totalt 733, vilket är en minskning jämförtmed 2013 då antalet var 810. Andelen bifall i förstagångsansökningarvar 52 procent och i förlängningsansökningar89 procent. Väntetiden för dessa ärenden har ökat någotjämfört med föregående år. Ansökningar från egnaföretagare är relativt få, men arbetskrävande. I denna kategoriär det vanligt att den sökande tidigare åberopatandra grunder för sin ansökan innan ett eget företag åberopas.Ärendet har i dessa fall kvar sitt inkomstdatum utifrånnär det första gången inkom till Migrationsverketäven om grunden då var en annan.Under året kom cirka 13 100 förstagångsansökningarin från anhöriga till arbetstagare med flera, vilket är enliten minskning jämfört med 2013 då cirka 13 900 sådanaansökningar kom in.Förkortade handläggningstiderför arbetstillståndÅtgärder och effekterMigrationsverket har valt att prioritera webbansökningar,eftersom de effektiviserar och underlättar handläggningenoch även avlastar utlandsmyndigheterna. Områdetarbetar kontinuerligt med att hålla korta väntetider fördessa ansökningar i syfte att få in fler ansökningar viawebben. På Migrationsverkets hemsida finns informationom att den som ansöker via webben och lämnar in allanödvändiga uppgifter och dokument från början får beslutinom femton arbetsdagar när det gäller ansökningarom arbetstillstånd. Vi har under året lyckats med dettaserviceåtagande.Prioriteringen av webbansökningar har inte inneburit attdessa ansökningar alltid handläggs före pappersansökningar.Migrationsverket handlägger alltid ärenden utifråndess beskaffenhet och när ärenden kommer in görs alltidFigur 78ArbetsmarknadsärendenAntal inkomna och avgjorda förstagångsansökningarvid Migrationsverket och utlandsmyndigheter 2012-20142012 2013 2014Inkomna ärenden 35 785 37 924 32 945Avgjorda ärenden 37 271 36 578 33 165varav Migrationsverket 37 048 36 135 32 846varav utlandsmyndighet 223 443 319Genomsnittlig handläggningstid i dagar 96 100 107varav Migrationsverket 96 101 103varav utlandsmyndighet 42 45 539Antal beviljade ansökningar 28 796 28 154 24 862varav Migrationsverket 28 596 27 964 24 613varav utlandsmyndighet 200 190 249118/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


arbete, besök och bosättningökning av antalet arbetstagare som beviljades arbetstillståndenligt lagstiftningen som infördes 2008. Dessa harnu arbetat i Sverige i fyra år och kan beviljas permanentauppehållstillstånd.Antalet förlängningsansökningar som avslås och förenasmed ett beslut om utvisning var under året cirka 1 300, vilketär en minskning jämfört med föregående år då motsvarandesiffra var 1 600.Majoriteten av sökande inom kategorin arbetstagareär män. Under 2014 var det 80 procent män av de somansökte om arbetstillstånd i Sverige. Fördelningen var ungefärdensamma även under 2012 och 2013. Inom vissayrkesgrupper, exempelvis inom byggbranschen, skogsbrukare,montörer samt snickare, murare och anläggningsarbetareär andelen män högre än 90 procent.Beslut som fattas avutlandsmyndigheternaFigur 79Totalt antal beviljade tillstånd för arbetstagare2012 2013 2014Medhjälpare inom jordbruk m.m. 5 708 5 915 2 885Dataspecialister 3 259 3 477 2 525IT-arkitekter, systemutvecklare m.m. 903Restaurangbranschen 1 431 1 300 1 400Civilingenjörer m.fl. 558 415 602Ingenjörer, arkitekter m.fl. 412 267 335Städare m.fl. 553 397 262Övriga 4 622 3 586 3 182Totalt 16 543 15 357 12 094Under de senaste åren har nästan samtliga ansökningarhanterats och avgjorts av Migrationsverket. Under 2014har 319 beslut fattats av utlandsmyndigheterna inomdenna kategori, varav 243 bifall i kategorin internationelltutbyte och 70 ansökningar som avskrivits eller lämnatsutan åtgärd.Anledningen till de långa handläggningstiderna vidutlandmyndigheterna under året är att flera ärenden haravskrivits eller lämnats utan åtgärd efter lång tid, pågrund av att den sökande inte fullföljt sin ansökan. Ärendenahar vanligtvis avslutats i samband med att utlandmyndighetenupphört med sin migrationsverksamhet.Foto: Tomislav StjepicAnknytningsärenden (förstagångsansökningar)delas in i fyra kategorier; nyetableradeanknytningar, etablerade anknytningar,hushållsgemenskap samt övriga anknytningar.Etablerade anknytningar är förhållanden därparterna bott tillsammans utomlands underminst två år (familjeåterförening) samt barnsom återförenas med sina föräldrar och föräldrarsom återförenas med sina barn.Övriga förhållanden räknas som nyetablerade.I denna kategori kan de sökande vara giftaeller planera att gifta sig eller bli sambo mednågon som är bosatt i Sverige.Hushållsgemenskap är personer som, utan attbehöva ingå i kärnfamiljen, är nära anhörigaoch har ingått i samma hushåll som personersom är bosatta i Sverige.Övriga anknytningar är adoptivbarn ochpersoner som tidigare haft uppehållstillståndpå grund av anknytning i Sverige.


arbete, besök och bosättningBosättningsärendenInkomnaAntalet personer som ansökte om uppehållstillstånd pågrund av anknytning till personer bosatta i Sverige (förstagångsansökningar)var under 2014 cirka 57 400, vilket ärcirka 9 200 fler än under 2013, då cirka 48 200 personeransökte om uppehållstillstånd på denna grund. Under2014 var den största gruppen sökande medborgare frånSyrien. Ökningen av antalet ansökningar beror till viss delpå att antalet beviljade tillstånd för asylsökande från Syrienökat under året, vilket leder till ett ökat antal ansökningarpå grund av anknytning till dessa personer.Analys av ärendeutvecklingen(omfattande medborgarskap och tillståndstider)Nyetablerade anknytningar utgjorde 44 procent (cirka25 100) av det totala antalet inkomna ansökningar i dennakategori under året. De största grupperna ansökningari kategorin nyetablerade anknytningar var medborgarefrån Irak, Thailand och Eritrea. I kategorin etableradeanknytningar inkom nästan 25 700 ansökningar, vilketmotsvarar cirka 45 procent av det totala antalet inkomnaansökningar om anknytning. De flesta ansökningarnakom från medborgare i Syrien. Antalet sökande från Syrienhar under året ökat med cirka 600 procent, från cirka1 600 ansökningar under 2013 till cirka 11 200 ansökningarunder 2014. Migrationsverket bedömer att antaletsökande från Syrien i kategorin etablerade anknytningarkommer att öka ytterligare under 2015.Antalet förlängningsärenden har ökat något jämförtmed föregående år. Under 2014 kom nästan 18 900ansökningar in, jämfört med cirka 18 000 under 2013.De flesta av dessa förlängningsansökningar utgjordes avnyetablerade anknytningar (98 procent).Webbansökningar(fördelning mellan elektroniska och manuellaansökningar)Under 2014 har cirka 41 300 ansökningar grundat på anknytninglämnats in via webben, vilket motsvarar cirka 54procent av det totala antalet ansökningar i denna kategori.Detta är en ökning jämfört med föregående år, då cirka22 300 ansökningar lämnades in via webben (34 procent).Under året har cirka 13 600 förlängningsansökningarlämnats in via webben. Dessa utgjordes av ansökningarom förlängning i kategorin nyetablerade anknytningar.Andelen webbansökningar inom denna kategori var cirka72 procent av det totala antalet ansökningar om förlängningav nyetablerade anknytningar (cirka 19 000 ansökningar).Andelen ärenden som har hanterats i handläggningsstödetE3 har under året uppgått till cirka 14 000, vilket utgör18 procent av det totala antalet inkomna ansökningargrundat på anknytning. Det är framför allt förlängningsansökningarsom genomgått den största utvecklingen.Andelen förlängningsärenden som har hanterats i handläggningsstödetE3 har under året uppgått till cirka 8 500,vilket utgör 11 procent av det totala antalet inkomna ansökningar.Figur 80Antal inkomna förstagångsansökningar vid Migrationsverket 2010-2014för anknytningsärenden350003000025000200001500010000500002010 2011 2012 2013 2014Syrien Statslös Somalia Afghanistan IrakFigur 81Antal avgjorda förstagångsansökningarav anknytningärenden vid Migrationsverket2012-20142012 2013 2014Inkomna ärenden 45 746 48 186 57 395Avgjorda ärenden 42 169 39 422 43 738Genomsnittlighandläggningstid 152 196 244varav tid påMigrationsverket 116 149 216varav tid på utlandsmyndigheterna 36 47 28Beviljade ansökningar 28 565 27 321 29 178årsredovisning migrationsverket 2014 121/ 198


arbete, besök och bosättningsatta arbetet. En kvalitetsgranskning, som genomfördesav verksamhetsområde Rättslig styrning i november 2014,visade att det inte fanns några brister i kvaliteten i deärenden som avgjorts inom projektet, vilket gör att projektetbåde kvalitativt och kvantitativt måste bedömassom framgångsrikt.Bidrag för kostnader för anhörigas resor tillSverigeMigrationsverket får besluta om bidrag av allmänna medelför kostnader för resa till Sverige för vissa anhöriga tillen konventionsflykting. Bidrag lämnas i mån av tillgångpå medel.(SFS 1984:936)Allt fler asylsökande får flyktingstatus, det vill säga uppehållstillståndsom konventionsflyktingar (SFS 205:716, 4kap 1 §) och det påverkar antalet beviljade resebidrag. År2012 fick 4 617 personer flyktingstatus, 2013 var det 7 646personer och 2014 har 11 341 personer fått en sådan status.Ökningen beror på att fler ansöker om asyl och attpraxis har ändrats för vissa nationaliteter, till exempel syriskamedborgare.2013 reste 1 009 anhöriga in i Sverige med beviljat resebidrag.För 2014 är siffrorna 1 615 inresta. Anslaget räckteinte till alla som ansökte om resebidrag och därför hartotalt 599 ansökningar avslagits på grund av bristandemedel. De som fått avslag har möjlighet att göra en nyansökan under 2015.Foto: Tomislav Stjepicårsredovisning migrationsverket 2014 123/ 198


arbete, besök och bosättningFoto: Tomislav StjepicStuderandeärendenInkomnaUnder året kom det in cirka 11 200 förstagångsansökningarom uppehållstillstånd för studier från medborgare utanförEU/EES. Detta är cirka 2 100 fler än föregående år.Ökningen beror framför allt på den satsning som gjorts avregeringen beträffande utökade stipendier till utvecklingsländer.Det rör sig om en fördubbling av antal stipendiertill utländska studenter, vilket har fått genomslag i ett ökatantal ansökningar. Antalet förlängningsansökningar harminskat jämfört med 2013. Under 2014 kom det in cirka9 500 förlängningsansökningar, vilket är en minskningjämfört med föregående år då cirka 10 300 förlängningsansökningarkom in. Med förlängningsansökningar avsesansökningar från studenter som tidigare beviljats tillståndför studier i Sverige och som fortsätter sin utbildning här.Den fortsatta minskningen av förlängningsansökningarkan antas vara en effekt av de anmälnings- och studieavgiftersom infördes för dessa studenter avseende studiersom påbörjas från höstterminen 2011.Den 1 augusti 2014 infördes en möjlighet för studentersom avslutat sina studier i Sverige att ansöka om och beviljasuppehållstillstånd för att söka arbete i landet undersex månader. Sedan augusti 2014 har det kommit in drygt200 sådana ansökningar.Figur 82Antal inkomna förstagångsansökningar av studerandeärendenvid Migrationsverket och utlandsmyndigheterna2012 2013 2014Inkomna totalt 9 491 10 315 12 038varav andel inkomnadirekt till Migrationsverket 22 % 63 % 77 %varav andel inkomna till verketvia utlandsmyndigheterna 51 % 25 % 16 %varav andel inkomna enbarttill utlandsmyndigheterna 26 % 12 % 7 %faktaÖvriga studier – studenter som bedriver studierpå annan nivå än högskolestudier. Det kan t ex varautbytesstudier, gymnasiestudier, studier vid internatskoloreller andra övriga studier.124/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


arbete, besök och bosättningAnalys av ärendeutvecklingen(omfattande medborgarskap och tillståndstider)Utländska studenter som ansöker om uppehållstillståndför studier kan lämna in sin ansökan till en svensk ambassad(pappersansökan) eller direkt till Migrationsverket viaen webbansökan. Detsamma gäller förlängningsansökningar.De flesta ansökningarna under 2014 kom frånmedborgare i Kina, Indien och Pakistan. Andelen studentersom ansökte om uppehållstillstånd för övriga studier(förstagångsansökan) under 2014 var cirka 6 procent (cirka600) av det totala antalet ansökningar i denna kategori,vilket är färre jämfört med föregående år, då cirka 800ansökte om uppehållstillstånd för övriga studier.Webbansökningar(fördelning mellan elektroniskaoch manuella ansökningar)Antalet webbansökningar i denna ärendekategori var under2014 cirka 15 400, vilket motsvarar 75 procent av dettotala antalet ansökningar. Det är en ökning jämfört med2013 då cirka 14 200 ansökningar lämnades in via webben.Andelen webbansökningar är något lägre i förlängningsansökningar(74 procent) än i förstagångsansökningar(75 procent). Möjligheten att ansöka via webbenfinns bara för högskole- och universitetsstudier, inte för övrigastudier, vilket innebär att 95 procent av de sökande idenna ärendekategori kan ansöka via webben.Antalet ärenden som har hanterats i det digitala handläggningsstödetE3 har under året uppgått till cirkaFigur 83Antal inkomna och avgjorda studerandeärenden vidutlandsmyndigheterna och Migrationsverket 2012-20142012 2013 2014Inkomna ärenden 23 920 20 651 21 547Avgjorda ärenden 26 558 20 103 21 660varav Migrationsverket 24 142 18 882 20 847varav utlandsmyndigheterna 2416 1221 813Genomsnittlig handläggningstidtotalt i dagar 56 43 47för ärenden som avgjortsav Migrationsverket 60 45 47för ärenden som avgjortsav utlandsmyndigheterna 19 13 36Beviljade ansökningar 24 039 18 151 19 107varav Migrationsverekt 21 671 16 947 18 313bifallsandel 90 % 90 % 88 %varav utlandsmyndigheterna 2 368 1 204 794bifallsandel 98 % 99 % 98 %10 900, vilket utgör 53 procent av det totala antalet inkomnaansökningar i denna kategori. Detta är en ökning jämförtmed 2013, då 6 400 ansökningar hanterades helt i E3inom denna ärendekategori (33 procent av det totala antaletinkomna ansökningar i denna kategori).Antalet öppna ärendenI slutet av 2014 var cirka 2 100 studerandeärenden öppnai denna ärendekategori, vilket är lika många som föregåendeår. Av dessa var cirka 750 förstagångsansökningar ochcirka 1 350 förlängningsansökningar.Avgjorda ärendenUnder 2014 har Migrationsverket avgjort nästan 20 900ansökningar om uppehållstillstånd på grund av studier,vilket är cirka 160 färre ärenden än vad som kom in underåret. Den genomsnittliga handläggningstiden var 47 dagar(1, 5 månader), vilket är 2 dagar längre än föregående år.När det gäller förstagångsansökningar var handläggningstidenför dessa ärenden 33 dagar (cirka 1 månad). Migrationsverkethandläggning svarade för 28 dagar och utlandmyndigheternashandläggning för 5 dagar.Beslut som fattasav utlandsmyndigheternaVissa utlandsmyndigheter har bemyndigande att fatta besluti studerandeärenden. Under året har 813 beslut i kategorinstuderandeärenden fattats av utlandmyndighet,varav 173 beslut beträffande övriga studier.Övriga ärendenEES/registreringsärendenDen 1 maj 2014 upphörde skyldigheten för EU/EES-medborgareatt registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket.Efter detta datum saknas förutsättningar för Migrationsverketatt göra denna registrering och samtligaärenden om uppehållsrätt för EU/EES-medborgare somdå var öppna lämnades utan åtgärd. Migrationsverketkommer att fortsätta handlägga ärenden om uppehållskort,permanent uppehållskort och permanent uppehållsrätt.Migrationsverket avgjorde under året cirka 21 800 EES/registreringsärenden, vilket är 8 000 färre ärenden än föregåendeår. Under 2014 inkom cirka 15 800 EES/registreringsärenden,vilket är en minskning med cirka 18 900ärenden jämfört med föregående år då cirka 34 800 sådanaärenden inkom. Detta är en effekt av att skyldighetenför EU/EES-medborgare att registrera sin uppehållsrättupphörde den 1 maj 2014. Denna kategori omfattar såvälregistrering av EES-medborgares uppehållsrätt som utfärdandeav uppehållskort för EES-medborgares familjemed-årsredovisning migrationsverket 2014 125/ 198


arbete, besök och bosättninglemmar som är tredjelandsmedborgare samt varaktigtbosatta. Andelen bifall var 40 procent, vilket är lägre än2013 (74 procent). Anledningen till denna minskning äratt samtliga öppna registreringsärenden om uppehållsrättför EU/EES-medborgare lämnades utan åtgärd efter den 1maj 2014.Antalet ansökningar från familjemedlemmar till EESmedborgare(make/maka/barn och föräldrar) har underåret varit cirka 5 300, vilket motsvarar 34 procent av dettotala antalet inkomna ärenden. Det är färre än föregåendeår (cirka 10 000). Under året har de största grupperna idenna kategori, i likhet med föregående år, varit medborgarefrån Polen, Tyskland och Rumänien.VisumärendenAntalet inkomna visumärenden till Migrationsverket harunder året minskat med 6 650 ärenden till cirka 3 300.Anledningen till denna minskning är en ny praxis i dessaärenden, som innebär att många får längre viseringstid.Detta förutsätter att det inte finns någon misskötsamhetsom motiverar en kortare viseringstid. Vidare ändradesriktlinjerna för bärplockare under 2014, så att ansökanskulle avse uppehålls- och arbetstillstånd istället för viseringoch arbetstillstånd. Dessutom lämnar utlandsmyndigheternaöver färre ärenden till Migrationsverket föravgörande.UtlandsmyndigheternaMigrationsverkets migrationsexperter verkar som stöd förutlandsmyndigheterna inom respektive geografisk region,såväl i den långsiktiga planeringen som i det dagliga arbetetmed upprättande av rutiner med mera. Under årethar funktionen för utlandsstationerade setts över inom ramenför omorganisationen Bra ska bli bättre. Rollerna förverkets personal utomlands har bland annat setts över.Migrationsexperterna har genomfört regionträffar påflera håll och har även genomfört utbildningar och workshopsför UDs personal tillsammans med deltagare frånMigrationsverket.Under 2014 har det genomförts fem regionala seminarier– i Bangkok, Dhaka, Moskva, Pretoria och Amman.Utbildningsinsatser vid dessa seminarier har genomlystsav ärendeprocessen bosättning, intervjumetodik, barnperspektivinklusive Barnkonventionen, förvaltningskunskapsamt förhållningssätt, med tyngdpunkt på bemötande.Utöver dessa seminarier har även ett lokalt seminariumi Rom genomförts, där deltagare från verkets utbildningsteampå ett coachande utbildningssätt återkopplat direkttill de lokalt anställda i intervjumetodik, förhållningssättoch ärendeprocessen för bosättning. Alla seminarier hargenomförts i samråd med migrationsexperten i berördgeografisk region och vid vissa av seminarierna har detäven genomförts workshops.Figur 84Inkomna och avgjorda viseringsärenden hos utlandsmyndigheterna 2012-2014År Inkomna Avgjorda varavbifallvaravavslagvaravavskrivna mmvaravöverlämnade2012 215 763 210 488 187 031 19 639 3 182 6362013 200 554 191 620 170 748 17 608 2 699 5652014 191 013 190 447 167 759 19 764 2 581 343Elektronisk ansökan ESP ansökan Pappersansökan Antal inkomna2014 19 267 123 778 47 968 191 013Figur 85Inkomna och avgjorda viseringsärenden hos Migrationsverket 2012-2014År Inkomna Avgjorda varav bifall varav avslag övriga2012 9 081 9 057 7 138 1 413 5062013 9 974 10 031 7 706 1 980 3452014 3 324 3 324 926 1 923 475126/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


arbete, besök och bosättningTvå utlandsmyndigheter (Skopje och Amman) har begärtstöd av Migrationsverket att utveckla processerna föratt effektivisera arbetet.En uppdatering av handboken för handläggning avmigrationsärenden vid utlandsmyndigheterna gjordes iaugusti 2013 och det pågår för närvarande en ytterligarerevidering av denna handbok.Förändringar om exempelvis arbetssätt och rutiner gesut i form av cirkulärskrivelser av Migrationsverket till utlandsmyndigheterna.Under 2014 har sex sådana getts ut.Under året har personal från Migrationsverket förstärktvid 25 utlandsmyndigheter, såväl för kortare perioder somför längre tjänstgöringar. Denna personal från Migrationsverketbidrar då också med kunskapsöverföring till utlandsmyndigheterna.En översyn av UM Net ska påbörjas under 2015 i syfteatt förbättra informationsöverföringen till utlandsmyndigheterna.Målsättningen är att öka dess användbarhet ochgarantera att det alltid finns aktuell och relevant informationutlagd. UM Net är en informations- och kommunikationskanalför Migrationsverkets kontakt med utlandsmyndigheternadär Migrationsverket snabbt kan förmedlainformation till de svenska utlandsmyndigheterna. UMNet är även utlandsmyndigheternas ingång till MigrationsverketsIT-system.Utrullningen av VIS (Visa Information system) fortsätterenligt den centralt framtagna utrullningsplanen. I sambandmed detta har också regionala utbildningar hållitspå plats på fem orter. Under året slutförde verket, genomVIS-projektet, sitt uppdrag att ta fram en teknisk lösningsom möjliggör outsourcing av viseringsärenden till externatjänsteleverantörer som under 2014 infört denna lösningvid åtta utlandsmyndigheter. Totalt finns nu 58 outsourcingskontorsom samarbetar med svenskautlandsmyndigheter, vilket väsentligt förbättrar tillgänglighetenför den sökande.Fler utlandsmyndighet använder sig av det tidsbokningssystemsom Migrationsverket tagit fram. Under 2014infördes det på 14 platser. Den sökande kan då planerasitt besök genom att själv boka en tid som passar ochsjälv boka om eller boka av tiden. Även för utlandsmyndigheternainnebär det fördelar, såsom exempelvis kortareköer utanför myndigheten. Detta leder i sin tur till enminskning av de säkerhetsproblem som kan uppstå isamband med långa köer.En förändrad hantering av överklaganden i viseringsärendenhåller på att genomföras, där handlingar skickaselektroniskt från utlandsmyndighet till migrationsdomstoleni Göteborg. Detta innebär en snabbare hantering ochökad rättssäkerhet för den sökande, som kan få ett slutligtbesked betydligt snabbare.EffektivitetProduktivitetProduktiviteten 2014 ligger på en nivå som är 12 procentlägre än föregående års resultat. Denna nedgång berornästan uteslutande på de svårigheter som finns i hanteringenav anknytningsärenden.Migrationsverket kan konstatera att andelen avgjordaanknytningsärenden (förstagångs) i det elektroniska flödetär litet. Ungefär två tredjedelar av de ärenden som avgjortsoch som kommit in elektroniskt har övergått tillmanuell handläggning.En svårighet har varit att balansera det digitala flödetmot det manuella flödet. De negativa konsekvenser försökande, produktionen och arbetsmiljön som uppstår närärenden byter flöde har blivit allt tydligare.I och med att 68 procent av de inkomna elektroniskaansökningarna inte avgörs digitalt så uppstår en omfattandepappershantering och ett dubbelarbete som medfören långsammare ärendehantering och en försämradproduktion.Det förbättringsarbete som pågår med digitaliseringensyftar till att kraftigt förbättra hanteringen av ärendeslaget.Den utvecklingsinsats vi genomfört med inriktningmot de äldsta anknytningsärendena syftade bland annattill att minska balansen av gamla ärenden och skapa förutsättningarför en förbättrad hantering av dessa ärenden.Migrationsverket kan dock konstatera att det fortsattfinns en stor balans av pappersärenden vilket leder till atten för stor del av arbetet utgörs av att administrera balanseroch svara på förfrågningar och begäran om förtur.Detta bidrar starkt till att Migrationsverket inte uppnården produktionsförbättring vi arbetat för att åstadkomma.Därför behöver arbetet arbetet med att minska pappersbalansenoch därigenom skapa förutsättningar att läggamer tid och resurser på värdeskapande arbete fortsätta.Det finns framtida tekniska lösningar som kan medföraen positiv påverkan på behovet av vår tillgänglighet, tillexempel en utvecklad statuskontroll (och i förlängningen”Mina sidor”) samt direktåtkomst för Försäkringskassan tillCUD.För arbetstillstånd är det ungefär 66 procent av förstagångsansökningaroch 65 procent av inkomna elektroniskaförlängningsansökningar som avgörs i E3. Att ett elektronisktärende övergår till manuell handläggning innebärslöserier bland annat i form av onödig pappershantering.elektroniskt ärende övergår till pappersflödet. Detta ärdock inte lika påtagligt när det gäller arbetstillstånd som ianknytningsprocessen.Eftersom en hög andel av de ansökningarna som kom-årsredovisning migrationsverket 2014 127/ 198


arbete, besök och bosättningmer in inte är kompletta åtgår avsevärd tid till att kompletteraoch därefter följa upp kompletteringar.Även för arbetstillståndsärenden är hanteringen ochadministrationen av balansen av pappersärenden ett stortinslag.KostnadsutvecklingUnder året har kostnaderna för verksamhetsgrenen ökatmed drygt 21 miljoner, cirka 4 procent.Förvaltningskostnaderna har ökat med drygt 18 miljoner,cirka 3 procent. Det är framförallt löne- och personalomkostnadernaoch kostnaderna för övriga tjänster somökat. Lokalkostnaderna har minskat med drygt 3 miljoneroch kostnader för DNA-tester har minskat med 15,8 miljoner.Bemanningen har varit 517 årsarbetare, vilket är 48 årsarbetarefler än år 2013.Kostnaden per avgjort ärende har ökat med 292 kr, 10procent, under 2014. Ökningen beror på de ökade löneochpersonalomkostnaderna i kombination med en minskadproduktivitet.Figur 861), 2)Kostnad för prövning av ansökan om arbete, besök och bosättning2012 2013 2014Kostnad för prövning av ansökan (tkr) 524 536 544 533 563 734varav 1:1 (tkr) 518 405 537 464 555 654varav rättshjälp (tkr) 4 958 5 974 6 466varvav övriga samkostnader (tkr) 3) 939 1 096 1 614Kostnad per avgjort ärende (kr) 2 745 3 026 3 3181:1 Kostnad per avgjort ärende (kr) 2 713 2 986 3 2701)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.2)kostnader för processföring i domstol ingår ej.3)I tidigare årsredovisningar har anslaget 1.8 ingått i övriga samkostnader men det är i ÅR 2014borttaget för samtliga år.Figur 87Avgjorda ärenden per årsarbetare för arbetsmarknads-,besöks- och bosättningsärenden 2012-20142012 2013 2014Avgjorda ärenden 191 094 179 966 174 453Antal årsarbetare 474 469 517Avgjorda/årsarbetare 403 384 337Figur 88Produktivitetsutveckling för arbetsmarknads-, besöks- ochbosättningsärenden index 2012-2014 *2012 2013 2014Avgjorda ärenden per årsarbetare 470 458 405*) Ett sätt att mäta utvecklingen av produktiviteten är att jämföra antalet avgjordaärenden per årsarbetare som i tabellen bredvid. Men då tas inte hänsyn tillatt olika ärendekategorier är olika resurskrävande.Med utgångspunkt i genomförda tidsuppskattningar har ett produktivitetsindexräknats fram. Detta index möjliggör jämförelser av produktionen över tid på ettmer rättvisande sätt, eftersom det tar hänsyn till förändringar av andel mellanmer resurskrävande respektive mindre resurskrävande ärendekategorier, som kanvariera mellan åren.128/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


arbete, besök och bosättning4500040000350003000025000200001500010000500002012 2013 2014Inkomna Avgjorda ÖppnaFoto: Tomislav StjepicMedborgarskapInkomnaUnder 2014 ökade antalet inkomna grundärenden kraftigtfrån cirka 37 200 grundärenden till 41 600 grundärenden.Av de inkomna grundärendena under 2014 kom cirka6 400 från irakiska medborgare, vilket motsvarar cirka 15procent av det totala antalet sökande. I övrigt var destörsta nationaliteterna som sökte Somalia (cirka 3 200),Polen (cirka 2 100), Thailand (cirka 2 100) och statslösa(cirka 1 700).Under 2014 gavs cirka 52 procent av ansökningarna invia Migrationsverkets webbplats. Detta är en ökning från2013, då cirka 44 procent gavs in via webbplatsen. Det ärfortfarande nödvändigt att skriva ut och underteckna enansökan samt skicka in den tillsammans med id-handlingi original till Migrationsverket, även om den sökande haren e-legitimation. Den tekniska lösningen för e-legitima-Figur 89Antal avgjorda medborgarskapsärenden 2012-20142012 2013 2014Totalt 38 639 41 221 35 563Andel bifall 84 % 84 % 84 %Genomsnittlig handläggningstid 180 168 152Avgjorda naturalisationsärenden 35 345 36 663 31 006Andel bifall 85 % 85 % 86 %Genomsnittlig handläggningstid 188 180 170Avgjorda anmälningsärenden 2 259 3 494 3 469Andel bifall 74 % 72 % 75 %Genomsnittlig handläggningstid 116 84 35Avgjorda bibehållande-/befrielseärenden 1 035 1 064 1 088Andel bifall 66 % 62 % 64 %Genomsnittlig handläggningstid 26 29 28årsredovisning migrationsverket 2014 129/ 198


arbete, besök och bosättningtion finns ännu inte på plats för medborgarskapsärenden.Även när den tekniska lösningen med e-legitimation ärklar är det bara den som ansöker själv som kommer kunnaunderteckna ansökan elektroniskt. Elektronisk ansökankan därför inte användas till medsökande barn där föräldrarnahar gemensam vårdnad. Den som har e-legitimationkan endast använda den för sin egen ansökan ochinte för den andre förälderns underskrift om ansökan omfattasav medsökande barn och paret har gemensamvårdnad om barnet/barnen. Id-handling måste skickas in ioriginal för styrkande av identiteten. Detta ser vi ingenmöjlighet att ändra på i nuläget, eftersom id-handlingarnamåste äkthetsbedömas.Figur 90Inkomna medborgarskapsärenden 2012-20142012 2013 2014Totalt 39 007 37 163 41 601varav naturalisationsärenden 35 581 33 268 36 805varav anmälningsärenden 2 403 2 840 3 668varav bibehållande-/befrielseärenden 1 023 1 055 1 128AvgjordaUnder 2014 avgjordes nästan 35 600 grundärenden, vilketvar cirka 5 700 färre än det totala antalet avgjorda underföregående år, då en tillfällig avarbetningsstyrka avgjordecirka 5 200 grundärenden. Under året har målet, liksomunder 2013, varit att hålla jämna väntetider mellan ärendeflödena.Vid utgången av 2013 fattades beslut inomåtta månader i cirka 66 procent av de avgjorda ärendena.Vid utgången av 2014 fattades beslut endast i cirka 76procent inom åtta månader.Antalet öppna grundärenden har ökat betydligt under2014. Vid slutet av december 2013 fanns cirka 14 400 öppnagrundärenden. Dessa ökade under året till 20 400, vilketäven är klart fler än 2011 och 2012.EffektivitetProduktivitetEn ökning av nya ärenden i kombination med en lägreproduktivitet har medfört att de öppna ärendena har blivitfler. Även andelen äldre ärenden (äldre än åtta månader)har ökat.Många av de ärendena är sådana ärenden som temporärtbefinner sig i någon annan del av våra processer, exempelvissäkerhetsärenden.Produktionen har varit lägre än förväntat. Produktivitetenhar minskat med 12 procent jämfört med 2013.En huvudförklaring till denna negativa utveckling finnervi i den omfattande administration det innebär att hadrygt 20 000 öppna ärenden i balans. Exempelvis avsatteMigrationsverket under andra halvåret en medarbetarepå heltid till att svara på förfrågningar.En förklaring till nedgången i produktiviteten finns ocksåatt finna i en pågående generationsväxling bland desom arbetar med medborgarskapsärenden.Medborgarskapsprocessen kan beskrivas som en processmed en hög grad av förutsägbarhet och låg variationoch det primära målet är att arbeta utifrån ett flödesperspektiv.Figur 91Inkomna medborgarskapsärenden de 5 största grupperna 2012–2014200001800016000140001200010000800060004000200002012 2013 2014Irak Somalia Thailand Polen Statslös130/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


arbete, besök och bosättningKostnadsutvecklingUnder året har kostnaden för verksamheten minskat maginellt.Minskningen av förvaltningskostnaderna beror på någotlägre löne- och personalomkostnader, till följd av förändringari både bemanning och personalsammansättning.Bemanningen har varit 56 årsarbetare, vilket är en årsarbetareminde än under 2013.Kostnaden per avgjort ärende har ökat med 157 kr, 15procent, under 2014. Ökningen beror främst på den lägreproduktiviteten under 2014.Figur 92Avgjorda ärenden per årsarbetare förmedborgarskapsärenden 2012-20142012 2013 2014Avgjorda ärenden 38 639 41 221 35 563Antal årsarbetare 52 57 56Avgjorda/årsarbetare 750 723 635Figur 94Kostnad för prövning av ansökan omsvenskt medborgarskap 2012-20142012 2013 2014Kostnad för prövning avansökan (tkr) 38 155 42 89242 828varav 1:1 (tkr) 36 651 41 969 41 748varav övriga samkostnader (tkr) 1 578 923 1 080Kostnad per avgjort ärende (kr) 987 1 041 1 2041:1 kostnad per avgjort ärende (kr) 949 1 018 1 174Figur 93Kostnad för prövning av ansökan om svenskt medborgarskap 1)2012 2013 2014Kostnad för prövning av ansökan (tkr) 36 737 42 083 41 899varav 1:1 (tkr) 36 651 41 969 41 748varav övriga samkostnader (tkr) 2) 90 114 151Kostnad per avgjort ärende (kr) 951 1 021 1 1781:1 kostnad per avgjort ärende (kr) 949 1 018 1 1741)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.2)I tidigare årsredovisningar har anslaget 1.8 ingått i övriga samkostnader men det är i ÅR 2014borttaget för samtliga år.Foto: Tomislav Stjepicårsredovisning migrationsverket 2014 131/ 198


omprövning av beslut och processföringFoto: Tomislav Stjepic132/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


omprövning av beslut och processföringOmprövning avbeslut och processföringINLEDNINGMed omprövning och processföring avses den verksamhetsom är följden av att en sökande överklagar ett avslagsbeslutpå sin tillståndsansökan. När ett beslut överklagasöverväger Migrationsverket först en omprövning av sittbeslut. Om beslutet inte ändras lämnar myndighetenöverklagandet vidare till Migrationsdomstol. I domstolsprocessenär Migrationsverket part och företräds avsärskilda processförare.Genomsnittlig handläggningstid för överklaganden(dagar)Figur 95Genomsnittlig handläggningstid i dagar för överklagandenDagar8765432102012 2013 2014AsylArbete, besök, bosättningMedborgarskapVerkställighetshinderOmprövningI verkets styrdokument finns inget mål om hur snabbt enöverklagan på Migrationsverkets beslut ska överlämnastill överinstansen. Justitieombudsmannen har uttalat atten överklagan ska överlämnas till överinstansen utandröjsmål, vilket i normalfallet inte bör överstiga en vecka.Den genomsnittliga handläggningstiden för överklagandenligger inom denna tidsram för samtliga ärendeslag.Totalt omprövade Migrationsverket 26 900 överklagadetillstånds- och medborgarskapsärenden under 2014vilket sammantaget var en minskning med cirka 1 100ärenden jämfört med 2013.Av samtliga omprövade ärenden under 2014 utgjordedrygt 11 800 omprövningar av asylärenden. Det var enminskning med knappt 3 100 ärenden jämfört med föregåendeår. Sista åren har asylmigrationen till Sverige utmärktsav asylsökande som har starka skyddsskäl och ihög utsträckning beviljats uppehållstillstånd. Utvecklingeni Syrien och övriga länder i regionen har bidragit till attytterligare öka antalet och andelen asylsökande som beviljasuppehållstillstånd. Som en konsekvens av dettaminskade antalet avslag och därmed också antalet överklagadeärenden under 2014.Inom verksamhetsområdet Arbete, besök och bosättninghar antalet överklaganden däremot ökat under2014. Under året omprövade Migrationsverket cirka11 200 ärenden vilket var en ökning med drygt 2 200ärenden jämfört med föregående år. Volymökningen ären följd av ökade ärendevolymer och insatser för att avarbetaäldre ärenden, främst anknytningsärenden.årsredovisning migrationsverket 2014 133/ 198


omprövning av beslut och processföringProcessföringUnder 2014 minskade totalt sett Migrationsverkets processföringi migrationsdomstolarna jämfört med året innan.Processföringen avspeglar i huvudsak ärendeutvecklingeninom respektive verksamhetsområde. Muntlig förhandlingförekommer framför allt i asylärenden. Utvecklingeninom asylprövningen med färre avslag och överklagandenhar därför också resulterat i färre förhandlingar i migrationsdomstolarna.Sammantaget under 2014 företräddesmigrationsverket av processförare i närmare 2 000 muntligaförhandlingar vilket var 500 förhandlingar färre än föregåendeår.Totalt minskade även antalet yttranden under året.Migrationsverket lämnade under 2014 knappt 19 100skriftliga yttranden vilket var drygt 1 000 yttranden färreän föregående år. Dock ökade den skriftliga processföringeninom verksamhetsområdet Arbete, besök ochbosättning.Processföringen inom verksamhetsområdet Arbete,besök och bosättning är nästan uteslutande skriftlig.Volymökning och avarbetning inom området under 2014har medfört fler överklaganden och därmed även ökadprocessföring i form av ett ökat antal skriftliga yttrandentill migrationsdomstolarna i just dessa ärenden.EffektivitetKostnadsutvecklingTotalt ökade kostnaderna för omprövning och processföringmed 3,8 miljoner kronor jämfört med året innanvilket motsvarar en ökning med 3,5 procent. Kostnadsökningenberor bland annat på ökade verksgemensammaoverheadkostnader. Även kostnaden för offentliga biträdenökade vilket är en följd av att Migrationsverketsedan september 2013 har övertagit ansvaret för prövningenav ärenden rörande brottsutvisade som tidigarehandlades på Justitiedepartementet.Ökade totala kostnaderna för omprövningar i kombinationmed att antalet omprövningar minskade under 2014medförde att kostnaden per omprövat ärende ökademed 351 kronor till 4 233 kronor per ärenden jämfört med3 882 kronor 2013.Figur 96Processföring (muntlig och skriftlig)2012 2013 2014Muntliga förhandlingar 3 415 2 515 1 986Asyl (prövning ansökan) 2 737 2 044 1 619Asyl (prövning verkställighetshinder) 21 19 30Arbete, besök och bosättning 110 107 95Svenskt medborgarskap 14 12 7Övrigt (förvar m.m.) 533 333 235Yttranden 20 792 20 126 19 068Asyl (prövning ansökan) 10 359 8 911 7 802Asyl (prövning verkställighetshinder) 304 413 321Arbete, besök och bosättning 7 064 7 606 8 758Svenskt medborgarskap 568 680 442Övrigt (förvar m.m.) 2 497 2 516 2 516134/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


omprövning av beslut och processföringFigur 97Omprövningsbeslut 2012 –20142012 2013 2014Asyl 13 111 14 917 11 835varav av verket ändrade beslut 5 27 15varav överlämnade till migrationsdomstol 12 912 14 606 11 638Verkställighetshinder 2 578 2 531 2 648varav av verket ändrade beslut 3 0 6varav överlämnade till migrationsdomstol 2 544 2 506 2 616Arbete, besök och bosättning 10 001 8 931 11 166varav av verket ändrade beslut 232 337 397varav överlämnade till migrationsdomstol 9 565 8 486 10 631Medborgarskapsärenden 1 610 1 613 1 257varav av verket ändrade beslut 274 239 167varav överlämnade till migrationsdomstol 1 248 1 293 1 029Totalt 27 300 27 992 26 906varav av verket ändrade beslut 514 603 585varav överlämnade till migrationsdomstol 26 269 26 891 25 914Figur 98Processföring och prövning av verkställighetshinder 1)Kostnader för omprövning och processföring 1) 2012 2013 2014Kostnad för omprövning av beslut (tkr) 96 145 98 834 102 679- varav 1:1, Migrationsverket, omprövning av beslut, 95 865 98 497 101 854- varav 1:6:2, Offentligt biträde i utlänningsärenden 99 122 521- varav övriga samkostnader 2) 181 215 304Kostnad per avgjort ärende, omprövning (kr) 3 889 3 882 4 233- varav 1:1 kostnad per avgjort ärende, omprövning (kr) 3 878 3 869 4 1991)Tabellen är baserad på kostnader, inte anslagsavräknade utgifter och kostnader.2)I tidigare årsredovisningar har anslaget 1.8 ingått i övriga samkostnader men det är i ÅR 2014 borttaget för samtliga år.Foto: Tomislav Stjepicårsredovisning migrationsverket 2014 135/ 198


internationellt arbeteFoto: ICMPD136/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


internationellt arbeteArbete inom Europeiska unionenoch övrigt internationellt arbeteMål:Fördjupa det europeiska och internationella samarbetetMåluppfyllelse:Migrationsverket gör bedömningen att målet är uppnått.Året har präglats av europeiska diskussioner omfördelning av börda och solidaritet, där Migrationsverketsroll varit ansvarstagande. Verket har i den andanpåbörjat strategiskt viktiga praktiska samarbeten, blandannat genom internationella projekt, som har direktkoppling till omvärldsläget. Verket har också fortsatt attställa upp aktivt inom bland annat EASO för att konkretbidra till stärkt solidaritet i och harmonisering av Europasasylsystem. Det ökade internationella intresset förmyndighetens verksamhet, som bland annat lett tillmånga studiebesök, har inneburit att verket fått möjlighetatt visa upp det svenska sättet att hantera stora variationeri systemen. Detta har även inneburit att nyasamarbeten har kunnat inledas som direkt är koppladetill målet. Genom såväl det långsiktiga strategiska arbetetsom det mer praktiska samarbetet på EU-nivå, och iinternationella projekt, har verket under året bidragittill att stärka myndighetens och Sveriges varumärkeinom migrationsområdet. Migrationsverket bedömeratt detta sammantaget bidragit till att fördjupa det europeiskaoch internationella samarbetet under året.Även 2014 har präglats av vissa problem med fondernamen det finns också både förbättringar och nyamöjligheter för fondverksamheten..InledningOmvärldsläget tillsammans med de svenska prioriteringarnainom europeiskt och internationellt samarbete har styrtvilka insatser som genomförts under året. Migrationsverketsinternationella verksamhet består dels av kortare insatser,dels av insatser med längre perspektiv och varaktighet. Demer långsiktiga insatserna har ofta skett genom kapacitetshöjandearbete, till exempel utvecklande av andra ländersmyndigheters migrationsverksamhet, vilket även bidrar tillatt öka rättssäkerheten för migranter i de länderna. För attytterligare vässa verksamheten har Migrationsverket arbetatfram en ny internationell strategi under året.Under året har EU präglats av diskussioner om solidaritetoch fördelning av börda. Sveriges fokus har under åretvarit konsolidering av det gemensamma asylsystemetCEAS och tyngdpunkten i verkets arbete har förskjutitsfrån förhandlingar till praktiskt samarbete. Migrationsverkethar bidragit aktivt i arbetet hos EU-myndigheternaEuropeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och EU:s byråför den operativa förvaltningen av storskaliga IT-system(EU-LISA). Trots att Migrationsverket i både asylprövningoch vidarebosättning hanterat en större mängd ansökningarän de flesta andra EU-länder har verket exempelvisi olika EASO-insatser fortsatt stötta EU-länder som harbehövt hjälp med sina asylsystem.Den internationella verksamheten har, liksom den övrigaverksamheten vid myndigheten, präglats av det konfliktfylldaoch osäkra omvärldsläget. Fokus har främst varit påkonflikten i Mellanöstern och att hitta relevanta insatser iförhållande till flyktingsituationen där. Rent konkret hardetta inneburit att verket internationellt genomfört insatsersom på olika sätt stöttat länderna i regionen. Vidarehar verket fortsatt att stödja den svenska linjen i EU:s öst-årsredovisning migrationsverket 2014 137/ 198


internationellt arbeteliga dimension, bland annat Östra partnerskapet, där händelsernai och runt Ukraina har visat på betydelsen avEU:s kapacitetshöjande insatser i regionen. Verket har ocksåhaft ett fokus på västra Balkan, som är centralt både pågrund av det geografiska läget (resväg för många migranterpå väg till Europa) och på grund av det stora antaluppenbart ogrundade asylansökningar som under senareår inkommit från regionen.Under året som gått har Migrationsverkets verksamhetblivit mer internationellt uppmärksammad än tidigare.I takt med att Sverige tagit ett stort ansvar för skyddsbehövandehar intresset från utländska myndigheter attbesöka verket för att lära sig mer om våra processer ökat.Fokus har i detta avseende varit att lära ut de kunskapersom myndigheten har och bygga samarbeten som kanbli viktiga framöver.Migrationsverkets arbete omfattar även hanteringenav europeiska fonder. Europeiska Flyktingfonden ochEuropeiska Återvändandefonden ger stöd till olika utvecklingsprojektinom asylområdet. Även under detta århar den verksamheten dragits med vissa problem kringregeltolkningar, vilket bland annat påverkat avslutsarbetet.Under året har vidare förberedelserna för den nyaAsyl- Migrations- och Integrationsfonden (AMIF) fortsatt,där förhoppningen är att AMIF kan komma att bidra tillen effektivare hantering av fondmedlen inom EU genomett enklare regelverk och mer relevant IT-stöd. Sena beslutom det nationella programmet och det formella utnämnandetav ansvarig myndighet, begränsningar i anslagetsamt krav på ett nytt IT-system har lett till att medel intekunnat utlysas under 2014.Samarbete inom EUUnder 2014 har EU fått såväl ett nytt Europaparlamentsom ny EU-kommission där ansvaret för migrationsfrågorövergått från den svenska kommissionären Cecilia Malmströmtill den grekiske kommissionären Dimitris Avramopoulous.Rådet har även antagit nya strategiska riktlinjerför området rättvisa, frihet och säkerhet för 2015–2019.Dessa förändringar har en direkt inverkan på hur arbetetinom EU bedrivs och kommer att bedrivas framöver, vilketäven kommer påverka Migrationsverkets arbete. Fokus ide nya riktlinjerna är på genomförande och konsolideringav det som man redan enats om, framförallt det gemensammaeuropeiska asylsystemet CEAS (Common EuropeanAsylum System), en fortsatt förstärkning av EU:s yttregränser samt hur solidaritet ska byggas i praktiken.Migrationsverket har under året stöttat olika former avpraktiskt samarbete samt bistått regeringen i förhandlingsarbetetinom EU genom att tillhandahålla experter till olikaEU-expertgrupper och genomförandekommittéer. Arbetethar i enlighet med den svenska linjen fortsatt att fokuserapå en konsolidering av CEAS, men även andra frågor harbehandlats, som exempelvis en uppdaterad viseringskodex,antagandet av säsongsarbetardirektivet och direktivetom Intra-Corporate Transferees (ICT-direktivet).En översyn av student- och forskardirektivet har äveninitierats.faktaOrdlista/förkortade begreppinom internationell verksamhetAMIF Asyl- Migration- och IntegrationsfondenCAMM Common Agendas for Migraton and MobilityCEAS Commont European Asylum SystemCOI Country of Origin InformationDGMM Directorate General for Migration ManagementEASO Europeiska stödkontoret för asylfrågorEMN Europeiska MigrationsnätverketETC EASO Training CurriculumEWS Early Warning and Preparedness SystemGAMM Den globala ansatsen för migration och rörlighetGDISC Nätverket för de europeiska migrationsmyndigheternasgeneraldirektörerGFMD Globala forumet för migration och utvecklingILO (ILO-projektet) Immigration Liaison OfficerIOM International Organisation for MigrationPGU Politiken för global utvecklingSOLID Solidaritetsfonderna (Återvändandefonden ochFlyktingfonden)UNHCR United Nations High Commissioner for RefugeesEuropeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO)En mycket viktig del av Migrationsverkets EU-arbetekoncentreras kring Europeiska stödkontoret för asylfrågor(EASO). När olika medlemsländer får allvarliga problem isina asyl- eller mottagningssystem samordnar EASO påbegäran det europeiska stödet.Under året har Migrationsverkets experter deltagit itolv av EASO:s stödinsatser i Italien, Bulgarien och Grekland.Det mest omfattande stödet har getts till Bulgariensom har haft, och till viss del fortfarande har, stora problemmed sitt asylsystem. Den operativa planen för Bulgariensom sträckte sig mellan oktober 2013 och september2014 omfattade totalt 53 insatser med över 100 experterfrån EU:s medlemsstater. Under året har tio av Migrationsverketsexperter ingått i dessa aktiviteter. Stödet från Migrationsverketspersonal har rört utbildning av ny personalinom EASO:s utbildningsmoduler, landinformation, beslutskvalitet,identifiering av sårbara grupper, utbildning iDublinförfarandet och hantering av Bulgariens ärendebalansi första instans. Både Grekland och Italien har underde senaste åren haft problem som inneburit att EASO behövtge stöd till länderna. Verket har deltagit på olika sätt iinsatserna i Grekland och Italien. Inom ramen för EASO:s138/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


internationellt arbeteCommon European Asylum System (CEAS)År 1999 i Tammerfors enades medlemsstaternai EU om målet att harmonisera den europeiskamigrations- och asylpolitiken. Genom Haagprogrammetfrån 2004 beslutade sedan medlemsländernaatt utveckla ett gemensamtasylsystem. I Stockholmsprogrammet som antogsi december 2009 angavs som målsättning attett gemensamt asylförfarande och en enhetligstatus för personer som har rätt till skydd skulleinföras senast 2012.De viktigaste rättsakterna, som i en förstaetapp lades som grund för ett gemensamtasylsystem, är:• Asylprocedurdirektivet (2005/85/EG)• Skyddsgrundsdirektivet (2004/83/EG)• Dublinförordningen ((EG) nr 343/2003)• Mottagandedirektivet (2003/9/EG)• Eurodacförordningen ((EG) nr 2725/2000)Rättsakterna antogs under åren fram till 2005och direktiven har därefter genomförts imedlemsstaterna. Som ett led i den fortsattaharmoniseringen presenterade kommissionenunder 2008-2012 förslag till ändringar i samtligarättsakter. Förhandlingarna mellan rådet ochEuropaparlamentet avslutades i juni 2013.Det är viktigt att den gemensamma lagstiftningengenomförs och tillämpas på ettkorrekt sätt i alla medlemsstater. Samtligaomarbetade rättsakter ska vara genomfördai nationell rätt senast i mitten av 2015. Denomarbetade Dublinförordningen ska tillämpasfrån och med den 1 januari 2014.De omarbetade rättsakterna, är:• Asylprocedurdirektivet (2013/32/EU)• Skyddsgrundsdirektivet (2011/95/EU)• Dublinförordningen ((EU) nr 604/2013)• Mottagandedirektivet (2013/33/EU)• Eurodacförordningen ((EU) nr 603/2013)EU:s strategiska riktlinjerEU:s långtidsprogram kallat Stockholmsprogrammetavslutas vid årsskiftet 2014-2015 och de nyastrategiska riktlinjerna börjar då gälla istället.Dessa stakar ut riktningen för EU:s arbete inomområdet rättvisa, frihet och säkerhet, i vilketmigrations- och asylfrågor ingår, under dekommande fem åren. Medan Stockholmsprogrammetlistade ett stort antal nya lagstiftningsinitiativ,fokuserar dessa strategiska riktlinjeristället på implementering och konsolidering avCEAS.operativa stöd till Grekland har Migrationsverket samordnattvå studiebesök, nämligen ett besök på Migrationsdomstoleni Malmö för att utbyta erfarenheter om braarbetssätt och ett besök på en mottagningsenhet för attta del av verkets kunskaper om mottagning med särskiltfokus på boende och återvändande. I EASO:s insatser i Italienhar en av verkets experter lämnat stöd i kapacitetsuppbyggnadenav mottagningssystemet samt biståttmed information om det svenska mottagningssystemet.Det ökade antalet asylansökningar i EU och problemeni flera länders system har fått EASO att arbeta med insatserför att öka solidariteten.EASO har under året bland annat påbörjat utvecklingenav ett nytt verktyg för stödinsatser: gemensam handläggning(joint processing). Byrån har i en första fas initieratett pilotprojekt tillsammans med medlemsländerna.Totalt omfattar projektet åtta olika pilotövningar ochexperter från Migrationsverket har deltagit i tre av dessasom ägt rum i Italien, Cypern och Sverige/Danmark.Ytterligare tre övningar återstår och kommer att genomförasunder 2015.faktaEASO är en rättsligt oberoende EU-byrå meduppdrag att bidra till genomförandet av CEAS,stödja praktiskt samarbete i asylfrågor ochkoordinera samt stödja gemensamma insatserför att underlätta för de medlemsländer varsasyl- och mottagningssystem är under särskildbelastning. För att bistå medlemsstaterna iarbetet med att genomföra det gemensammaasylsystemet erbjuder EASO assistans blandannat i form av utbildningar och gemensamlandinformation. För att genomföra stödinsatsernahar EASO upprättat en reserv av experter,Asylum Intervention Pool, som kan utplaceras iden medlemsstat som är i behov av stöd.Experterna i reserven tillgängliggörs avmedlemstaterna. Migrationsverket innehar enplats i EASO:s styrelse och utgör svenskkontaktpunkt för EASO.årsredovisning migrationsverket 2014 139/ 198


internationellt arbeteUnder året har verket arbetat fram en ledarskapsmodul i EASO.Foto: Eva VissersEASO – till vilken nyttaför medlemsstaterna?EASO har under året fortsatt utveckla olikaverktyg och portaler som ska utgöra stöd till EUsmedlemsstater. Bland dem finns kvalitetsverktyg,COI-portalen, Early Warning and PreparednessSystem (EWS) och European Training Curriculum(ETC). Utöver de konkreta tekniska stödverktygenhar även olika nätverk skapats främst inom COImen även inom den yttre dimensionen.I många fall ligger Sverige och Migrationsverketi framkant och är främst en givare till verktygoch stöd som till exempel COI-portalen därnyttan för Migrationsverkets egen del kommeratt visa sig först på lång sikt. Men i andra fall därMigrationsverket är en stor bidragsgivare, tillexempel genom att tillhandahålla många seniorautbildare i ETC, kan Migrationsverket redan nuse nyttoeffekter även för verket. Tillgänglighetentill bra utbildning och lärare är viktig för att klarautbildningen av de stora grupper nyrekryteradpersonal som anställts under året.EASO har under året även arbetat med verktyg förberedskapsplanering och fördelad mottagningskapacitet(shared reception capacity). Migrationsverket har deltagitpå de möten där dessa frågor har behandlats. EASO harpåbörjat arbetet med att utreda möjligheterna kring fördeladmottagningskapacitet vilket i korthet innebär attutreda om medlemsstater skulle kunna upplåta platser isin mottagningsverksamhet till andra stater som är merhårt belastade. Tanken är att den stat som ber om hjälpfortsatt ska vara ansvarig för att pröva asylansökan. Konceptetkan betraktas som ett solidaritetsverktyg. Från verketssida har det dock noterats att det finns juridiska hinder sommåste lösas för att verktyget ska kunna användas, eftersommyndighetsutövning i de flesta länder inte kan lämnas övertill en annan stat. Det finns även operationella utmaningarrelaterade till språk, arbetssystem och prioriteringsordningar.I frågan om beredskapsplanering har EASO målsättningenatt utarbeta en handbok som kan användas av medlemsländernai det nationella planeringsarbetet.Migrationsverket har under året bidragit till och deltagiti flertalet andra möten inom EASO. Bland annat harden lärande organisationen (DLO) bidragit med erfarenhetoch kunskap till utveckling av kvalitetsverktyg och Lifos tillutvecklingen av en country of origin information (COI)-portaloch COI-nätverk. Vidare har Migrationsverket bidragitmed experter på Dublinförordningen och frågor kringbarn utan vårdnadshavare till flertalet möten under året.Migrationsverket har också varit aktivt i de delar avEASO:s arbete som handlar om att ge stöd till medlemsstaterbeträffande utbildning och landinformation.140/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


internationellt arbeteEtt exempel på insatser är arbetet med den nya modulenför chefer och ledare inom EASO:s utbildningsprogram,som letts av en expert från Migrationsverket. Utbildningenhar testats i en första omgång och verket har fått positivåterkoppling på sin insats från bland annat den grekiskamigrationsmyndigheten. Sverige har också deltagit medexperter under framtagandet av ytterligare två nya utbildningsmoduler:kön, könsidentitet och sexuell läggningsamt mottagning. Inom den utbildning av nya lärare somEASO bedriver är det fortsatt en stor efterfrågan på erfarnasvenska lärare, för insatser såväl inom EU som inom deyttre förbindelserna. Bland annat har lärare till den turkiskaöversatta ETC-utbildningen efterfrågats.Europeiska Migrationsnätverket (EMN)Det Europeiska migrationsnätverket (EMN) har som uppgiftatt samla in och utbyta information om migrationentill EU. Nätverket ska ta fram aktuell, objektiv, tillförlitligoch jämförbar information som kan ligga till grund förbeslutsfattande på såväl nationell som europeisk nivå. ISverige är Migrationsverket kontaktpunkt för nätverket.Ett årligt arbetsprogram utarbetas gemensamt av denEuropeiska Kommissionen och EMN. Under 2014 harnätverket i enlighet med programmet arbetat med såkallade ad-hoc frågor, periodiska rapporteringar, fyrastudier samt olika möten och konferenser.Tema för EMN:s studier 2014 var förvar, migration föregenföretagare, ensamkommande barn och återreseförbudsamt återtagandeavtal. I oktober 2014 anordnadeden svenska kontaktpunkten en nationell nätverkskonferenspå temat ”Unaccompanied minors – Swedish andEuropean perspectives”, i linje med en av årets studier.Därtill framställdes en årlig policyrapport på migrationsområdetsom ett led i Kommissionens arbete med att utvärderamedlemsstaternas arbete inom politikområdet.EMN:s samlade arbete med ad-hoc frågor, studier ochrapporter gör det möjligt att jämföra olika medlemsstaterspolicy och praxis och att dra slutsatser om hur migrationsochasylpolitiken kan vidareutvecklas inom EU. På så sättkan arbetet också bidra till fortsatt harmonisering av olikanationella regler på området.Andra insatser i det europeiskasamarbetetMigrationsverket har under året genomfört internationellainsatser tillsammans med andra medlemsstater med fokuspå bland annat kapacitetsuppbyggnad för att bidra tillkonsolidering av CEAS och ökad solidaritet inom unionen.Tillsammans med andra medlemsstater har Migrationsverketarbetat proaktivt med gemensamma frågor.Migrationsverkets engagemang inom nätverket för deeuropeiska migrationsmyndigheternas generaldirektörer(GDISC) har under 2014 fortsatt. Nätverket har under årethaft ett fortsatt fokus på styrnings- och ledarskapsfrågor iföränderliga tider. Efter att ha lämnat över rollen som ordförandetill Norska Utlendingsdirektoratet (UDI) vid årsskiftet2013/2014 har Migrationsverket bidragit med merspecifika insatser inom GDISC. Den kanske viktigaste insatsenär att verket väckte nätverkets intresse för den nyaAMIF-fonden. Genom bland annat verkets insatser samordnadeflera GDISC-länder sitt arbete med ansökningarom medel för särskilda åtgärder. Vid den årliga konferensenorganiserade Migrationsverket även en workshop omInternational Liaison Officers (ILO).Migrationsverket har under året också varit värd för ettmöte inom Legal Contact Points Network (LCP), ett informelltsamarbete för att utbyta rättsliga frågor mellanmedlemsländerna inom nätverket, samt påbörjat två utbytenpå chefsnivå med asyl- och migrationsmyndigheteri andra medlemsländer. Utbytena planeras inom ramenför GDISC Manager’s Exchange Programme och berördenna gång rättsliga frågor. Migrationsverket har utöverdetta även stöttat GDISC genom en sekondering av enhandläggare under första halvan av året som stöd till detnorska ordförandeskapet.faktaGeneral Directors Immigration Service Conference(GDISC) är ett informellt nätverk med syfte att underlättasamarbete mellan migrationsmyndigheter och dessgeneraldirektörer inom Europa. GDISC består av de 28medlemsländerna i EU, de tre EU-kandidatländerna (Island,Makedonien och Turkiet), det potentiella EU-kandidatlandetBosnien- Hercegovina samt två länder inom Schengensamarbetet(Norge och Schweiz).Migrationsverkets arbete väckerinternationellt intresseAtt Sverige tar ett stort ansvar i Europa och i världen haruppmärksammats på många sätt. Det finns en stor nyfikenhetoch vilja att lära sig mer om hur Migrationsverket hanterarsina processer och de lösningar myndigheten valt.I takt med att antalet asylsökande till Sverige ökat harMigrationsverket blivit en alltmer eftertraktad destinationför studiebesök från internationella organisationer och utländskamyndigheter. De utländska delegationerna intresserarsig både för hur verket hanterar de ökade utmaningarnai den operativa verksamheten och för att lära avverkets spetskompetens inom exempelvis omvärldsbevakningoch prognosarbete, förvarsverksamhet, barnfrågorinom mottagning och asylprocess, HBT-frågor i asylprocessensamt digitalisering av ärendehanteringen. Majoritetenav besöken är från andra myndigheter i Europa, men verkethar även tagit emot besök från bland annat Sydafrika, Japanoch Tunisien. Vidare har Migrationsverket under åretårsredovisning migrationsverket 2014 141/ 198


internationellt arbetefaktafaktaDen globala ansatsen, Global Approach to Migration andMobility (GAMM) är sedan 2005 den övergripande ramen förEU:s migrations- och asylpolitik med tredje länder. Ramverketdefinierar hur EU genomför dialog och samarbeten med länderutanför EU och inbegriper ämnesområdena legal migration,olaglig invandring, migration och utveckling samt internationelltskydd.Det praktiska genomförandet av GAMM sker bland annatgenom bilaterala och regionala policydialoger (till exempelPragprocessen och Budapestprocessen), viseringsförenklingsochåtertagandeavtal, operativt stöd och kapacitetsuppbyggandesamt stöd i projektform. Det mest utvecklade bilateralaverktyget utgörs av partnerskap för rörlighet och gemensammaagendor för migration och rörlighet (Common Agendas forMigraton and Mobility – CAMM). Hitills har EU ingått åttapartnerskap för rörlighet (Kap Verde, Moldavien, Georgien,Armenien, Marocko, Azerbajdzjan, Tunisien och Jordanien) ochen dialog om partnerskap har under hösten förts med Libanon.InternationelltskyddLagligmigrationGAMMMigrationochutvecklingOlagliginvandringBudapestprocessen, som initierades 1993, samlar 55 länder ioch utanför EU och har sedan 2010 fokuserat på migrationsdialogeni den så kallade Sidenvägsregionen (Afghanistan, Iran,Irak, Pakistan, Kina, Indien m fl). Turkiet är ordförande iprocessen och Ungern är biträdande ordförande. Sverige ärengagerat i arbetsgruppen för Sidenvägsregionen – en avprocessens tre arbetsgrupper. Arbetet inom Sidenvägsregionenbedrivs främst i EU-finansierade projektet ”Support to the SilkRoutes Partnership for Migration under the Budapest Process”,Sidenvägen II, vilket är delfinansierat av Sverige genomJustitiedepartementet.Sidenvägsprojekt II bygger, men är inte en direkt fortsättning,på tidigare Sidenvägsprojekt där Migrationsverket deltog ochsom nu är avslutat. Nuvarande projekt syftar till att stärkamålländerna Afghanistan, Pakistan och Iraks förmåga atthantera migration genom att öka kunskapen om migrationsrelateradefrågor, stärka den nationella datahanteringen, stödjautvecklingen av nationella migrationspolicies samt stärka regionaloch mellanstatlig dialog om migrationsfrågor. I de regionalaaktiviteterna deltar även Bangladesh och Iran.tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR (United NationsHigh Comissioner for Refugees) anordnat ett flertal studiebesökför utländska myndigheter. Arbetet ger verket möjlighetatt byta erfarenheter och lära av andra men det innebärockså en hel del arbete för verket.Antal internationellastudiebesök2014Besöksdagarperbesök igenomsnittDelegationsstorlek(personer) igenomsnittArbetstidper besök(timmar) igenomsnitt38 2 4 45Migration och utvecklingDet internationella utvecklingsarbetet och samarbetet utanförEU:s gränser tar avstamp i analysen av vår omvärld.Genom omvärldsanalys ges Migrationsverket möjlighet attsondera efterfrågan och behov för att efter det värdera var,när och hur Migrationsverkets insatser kan och bör sättas in.Migrationsverkets arbete med migration och utvecklinghandlar också om att stärka svenska intressen och biståregeringen i dess arbete. Därför engagerar sig Migrationsverketi Sveriges politik för global utveckling (PGU) ochbidrar genom detta till att öka medvetenheten om sambandetmellan migration och utveckling.Verkets arbete med PGU rymmer arbete som kan relaterastill EU:s olika policyinriktningar och i olika internationellaprojekt. Båda dessa delar beskrivs vidare nedan. Verkethar också deltagit aktivt i annat arbete som bidrar till genomförandetav PGU. Bland annat har Migrationsverketunder 2014 säkrat långsiktiga projektkontrakt samt stöttatregeringen i arbetet med Sveriges ordförandeskap inomGlobala forumet för migration och utveckling (GFMD).GFMD har skapat tillfälle till fördjupade kontakter medländer som Armenien och Turkiet samt genom bilateralasamtal utökat det internationella nätverket och kompetensenpå myndigheten. Utöver detta har Migrationsverketjobbat målmedvetet och framgångsrikt med att skapa ettbra samarbete med Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete,samt deltagit inom myndighetsnätverketgenom exempelvis erfarenhetsseminarium om Twinningsamarbetenoch kapacitetsuppbyggande åtgärder.faktaPolitiken för global utveckling, det vill säga Sverigessamstämmighetspolitik för utveckling, beslutades avSveriges riksdag 2003. Det övergripande målet för PGU:n- att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling – gällersamtliga politikområden. Utgångspunkten för samstämmighetspolitikenär ett gemensamt ansvar att hantera globalautmaningar som hindrar en rättvis och hållbar utveckling.Sex globala utmaningar har identifierats där Sverige genomatt agera samstämmigt över olika politikområdens gränser,effektivt kan bidra till global utveckling. En av de sex globalautmaningarna är Migrationsströmmar.142/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


internationellt arbeteSärskilt om EU:s globala ansatsMycket av Migrationsverkets internationella verksamhetutgår ifrån EU:s ramverk för migrationssamarbete i de yttreförbindelserna, den globala ansatsen för migration ochrörlighet (GAMM).Migrationsverket bistår regeringen i det praktiska genomförandetav GAMM, framför allt genom aktivt deltagandei såväl Budapestprocessen som Pragprocessen.Under året har Migrationsverket slutfört ett projekt i Armenien,vilket beskrivs utförligare nedan, samt utrett hur myndighetenkan bistå regeringen i genomförandet av de avSverige prioriterade partnerskapen för rörlighet med Jordanien,Marocko och Tunisien. Verket har bland annat inletten dialog med Arbetsförmedlingen angående detta.Särskilt om EUs arbete i den östliga dimensionenMigrationsverket har under året fortsatt att stötta arbetet iden östliga dimensionen med syftet att främja ländernaspolitiska associering och ekonomiska integrering med EU,framför allt genom Pragprocessen där Migrationsverketdeltar aktivt. Pragprocessen är inriktad på praktiskt samarbeteinom migrationsområdet och utgångspunkten är attländerna ”lär av varandra” och utbyter erfarenheter. Underåret har Sverige genom Migrationsverket deltagit i ochavslutat ett pilotprojekt kallat Quality and Training in theAsylum Process som varit inriktat på att bistå de deltagandeländerna med kapacitetsuppbyggnad vad avser utbildningi teori och färdigheter inom asylprocessen.Migrationsverket har under året valt att delta i nästa fasmed syfte att arbeta fram en modell för fördjupningsutbildninginom asylrätt. Detta ska ske genom att praktiskariktlinjer tas fram som i flera steg ger möjligheter fördeltagande myndigheter att ordna egen behovsanpassadfördjupningsutbildning.Ett annat projekt, som har kopplingar till det ovannämnda pilotprojektet inom Pragprocessen, är UNHCR:sQuality Initiative in Eastern Europe and the Southern Caucasus(QIEE). Migrationsverket har under året aktivt deltagit iprojektet genom expertdeltagande vid tekniska uppdrag/expertuppdrag i Armenien och Vitryssland.Att stötta det Östliga partnerskapets panel för migrationoch asyl, tidigare Söderköpingsprocessen som lanseradesunder det svenska EU-ordförandeskapet 2001 i syfte attfrämja praktiskt samarbete på asyl- och migrationsområ-Insatser 2014 inom den internationella verksamheten.Avslutade, pågående och kommandesamarbeten• Armenien• Turkiet, Serbien• JordanienStödinsatser EU• Italien, Bulgarien, GreklandExterna dimensionen: ENPI• Tunisien, JordanienÖstliga partnerskapets panel förmigration och asyl• Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien,Ukraina, BelarusPragprocessen, pilotprojekt• Turkiet, Kirgizistan, Belarus, Ukraina, Moldavien,Georgien, ArmenienSidenvägen II• Irak, Afghanistan, PakistanUNHCR: Quality initiative in Eastern Europeand the Southern Caucasus (QIEE)• Belarus, ArmenienfaktaGenom Twinning, som till största delenfinansieras av EU men även delvis av Sidavad gäller de svenska engagemangen,erbjuds myndigheter och andra offentligaaktörer från EU:s medlemsstater att delta iutvecklingen av andra länders förvaltningar.Twinningen syftar till att erbjudastöd vad gäller införlivande och genomförandeav EU:s lagstiftning, Den syftarockså till att dela kunskap och erfarenheterfrån EU med mottagarlandet och att skapalångsiktiga och goda relationer mellandeltagande myndigheter/organisationer.Twinning riktar sig i första hand tillkandi datländer, potentiella kandidatländeroch EU:s grannländer i Östeuropa,Centralasien, Nordafrika och Mellanöstern.Medlemsstaternas myndigheter ansökerom att få delta i projekt och det ärmottagarlandet som äger projektet.årsredovisning migrationsverket 2014 143/ 198


internationellt arbeteMöte mellan migrationsmyndigheterna i Sverige och Turkiet.Foto: Agneta Kundooridet, har varit en viktig prioritering i arbetet österut. Panelenhar under året bidragit till att skapa ett forum för dialogoch informationsutbyte kring asyl och migration inompartnerskapet. Migrationsverket sköter sedan 2012, tillsammansmed IOM i Kiev, en stödfunktion till EU-kommissioneni arbetet med panelen, vilket konkret innebär attverket bistår kommissionen i planeringen och genomförandetav panel- och expertmöten.Övrigt EU-relaterat arbete med migration ochutvecklingMigrationsverket är involverat i Budapestprocessen, främstgenom det EU-finansierade Sidenvägsprojektet, som blandannat ger möjligheter till en fördjupad analys av migrationeni regionen och de deltagande partnerländerna Afghanistan,Irak och Pakistan.Migrationsverket har under året också deltagit i EASO:sarbete i den externa dimensionen av det gemensammaeuropeiska asylsystemet (CEAS) som bland annat syftar tillatt stärka mottagnings- och asylkapacitet i tredje ländersamt underlätta vidarebosättning till EU. Detta har i praktikeninneburit att verket har deltagit vid EASO-möten påMalta och i aktiviteter inom ramen för EASO:s ENPI-projekti Jordanien och Tunisien, dels genom expertdeltagandepå ett besök i Jordanien och dels genom att anordna ettstudiebesök från Tunisien. Migrationsverket har även deltagitmed tränare i utbildning i EASO:s Training Curriculuminom ramen för ENPI-projektet där bland annat deltagarefrån Libanon, Jordanien, Marocko, Tunisien, Turkiet,västra Balkan och Ukraina deltog.Internationella samarbetsprojektMigrationsverket har under året arbetat systematiskt ochproaktivt med att initiera nya projektsamarbeten med länderutanför EU:s gränser. Dessa projektsamarbeten har föregåttsav en grundlig analys om värdet för Sveriges policyarbeterespektive Migrationsverket. Ett ökat fokus har motbakgrund av denna analys varit strategiskt viktiga länder iregionen kring Syrien, på Balkan och i grannländerna österom EU.ArmenienMigrationsverket har varit verksamt i och avslutat ettTwinningprojekt i Armenien tillsammans med Polens inrikesministerium.Projektet har syftat till att förbättra hanteringenav migrationsärenden i Armenien och att landetnärmar sig EU-standard i hanteringen av migrationsfrågor.Projektet har också varit ett bidrag till genomförandet avEU:s partnerskap för rörlighet med Armenien. Genom projektethar Sverige och Migrationsverket inte bara stärktdet mångåriga samarbetet med Armenien, utan ävenstärkt samarbetet med Polen som också är ett viktigt landinom det östliga partnerskapet. Projektet har bland annatresulterat i introducerandet av ett leanbaserat arbetssätt föratt förbättra samarbetet mellan myndigheter som arbetar144/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


internationellt arbeteI Migrationsverkets ansökan om särskilda åtgärder finns kunskapsöverföring till andra medlemsstater, t.ex. avseende introduktion.På bilden lämnas sverigeinformation till kvotuttagna i Jordanien.Foto: Monika Wendlebymed migration inom Armenien. Resultatet tas nu omhand av den armeniska migrationsmyndigheten och lärdomarnafrån de aktiviteter som genomförts lyfts in i ordinarieverksamhet.SerbienSerbien bedöms som extra intressant vad gäller projektsamarbetedå landet är ett EU-kandidatland. Sverige taremot många migranter från regionen och västra Balkanutgör en transitregion för migranter på väg till EU. Verkethar därför under en längre tid arbetat på att stärka förbindelsernamed Serbien. Detta har i år bland annat lett framtill ett nytt Twinningprojekt med Serbien som kommer attstarta under våren 2015. Migrationsverket kommer attleda arbetet i projektet som bland annat innebär samarbetemed motsvarande myndigheter i Nederländernaoch Slovenien som är juniora partner i projektet. TwinningprojektetSupport to National Asylum System in the Republicof Serbia syftar till att stödja Serbien vad gäller införandeav lagstiftning om mottagande, asylprövning och integrationi linje med EU:s standarder. Projektet syftar ocksåbland annat till att motverka uppenbart ogrundade asylansökningarfrån medborgare i Serbien i olika EU-länderEn komponent i projektet fokuserar därför på att stödjaSerbien i framtagandet av information till potentiella migranterom EU-regelverk och vad som gäller specifikt i vissaEU-länder.TurkietTurkiet bedöms som strategiskt viktigt med anledning avatt landet i hög grad är påverkat av oroligheterna i Syrienoch Irak samt fungerar som ett transitland för många migrantersom tar sig vidare till EU och Sverige. Turkiet är ävenmed sin geografiska placering högintressant i policysammanhangoch en prioritet på EU-nivå. Turkiet är sedan entid även aktiva inom Pragprocessen vilket har bidragit tillfördjupade kontakter mellan Migrationsverket och turkiskamyndigheter. Migrationsverket har därför under åretfortsatt att arbeta målinriktat med att utöka samarbetetmed Turkiet inom migrationsområdet.Migrationsverket har under 2014 placerat en ny migrationssambandsmanpå svenska ambassaden i Ankara. Vidarehar Migrationsverket inlett ett bilateralt samarbetsprojektmed Turkiet med fokus på uppbyggandet av Turkietsnya migrationsmyndighet Directorate General for MigrationManagement (DGMM). Projektet syftar till att stärkaDGMM:s kapacitet att hantera migrationsfrågor i enlighetmed europeisk standard. Ambitionen är att projektet skalägga grund för ett mer långsiktigt samarbete mellanDGMM och Migrationsverket. En viktig del i projektethandlar om att bygga upp en omvärldsfunktion vidDGMM, vilket i förlängningen kan leda till att Migrationsverketfår bättre underlag till sin egen omvärldsanalys.årsredovisning migrationsverket 2014 145/ 198


internationellt arbeteJordanienGivet det geografiska läget i den krigsdrabbade regionenhar verket även under året börjat rikta ljuset mot Jordanienoch har påbörjat arbetet med att inventera möjligheter tillsamarbete på migrationsområdet. Detta ligger väl i linjemed både EU:s och Sveriges prioriteringar, vilka manifesteratsgenom EU:s undertecknande av ett partnerskap för rörlighetmed Jordanien under hösten. För att sondera möjlighetentill framtida projekt för det praktiska genomförandetav partnerskapet deltog Migrationsverket, genom migrationssambandsmanneni Amman, i ett besök i Jordanientillsammans med bland annat EU-kommissionen.Ett av resultaten av arbetet är att Migrationsverketkommer att genomföra ett projekt inom ramen för AMIF,den nya Asyl, Migration och Integrationsfonden: Särskildaåtgärder med fokus på vidarebosättningsfrågor. Projektetkommer att utgöra ett svenskt bidrag till genomförandetav partnerskapet. Migrationsverket har också deltagit iEASO:s ovan nämnda ENPI-projekt genom ett fältbesök iJordanien.Samlad analys av Migrationsverketsinternationella arbeteVerkets bidrag i världenUnder året har verkets internationella engagemang fokuseratpå två huvudlinjer, nämligen att bidra till konsolideringav det gemensamma europeiska asylsystemet ochatt hitta relevanta insatser för migration och utvecklinggivet omvärldsläget och de politiska prioriteringarna.EU-arbetet går in i en ny fas i och med antagandet avde nya strategiska riktlinjerna. Sverige stödjer aktivt arbetetpå flera sätt med att konsolidera det gemensamma europeiskaasylsystemet. Flera EU-medlemsstater har under senareår haft problem med att klara av asylprövning ochmottagning. Enligt den gemensamma standard som beslutatsinom EU innehåller den flera krav som innebär högrekvalitet i asyl- och mottagningssystemen och det ärdärför viktigt att de nya bestämmelserna genomförs i allaländer. Om medlemsstaterna når upp till kraven i de överenskomnadirektiven ökar också deras möjlighet att uppnåfungerande asylsystem, vilket kan bidra till en jämnarefördelning i Europa. Att detta är en viktig prioritering ocksåi ett praktiskt perspektiv är tydligt mot bakgrund av attSverige är det land som i förhållande till befolkningsmängdtar emot flest asylansökningar av alla EU-länder.Regeringen har varit tydlig i att de förväntar sig mer solidaritetmellan EU:s medlemsländer och för Migrationsverkethar det därför varit viktigt att stödja genomförandet avdet gemensamma asylsystemet CEAS, till exempel genomatt stödja EASO inte minst för att säkerställa ett mer solidarisktmottagande inom EU.Året har innehållit flera dramatiska omvärldshändelserdär situationen i Mellanöstern och Nordafrika särskilt kommitatt prägla även verkets internationella verksamhet. Delångsiktiga satsningarna på att fördjupa samarbetet medTurkiet, ett land som tagit stort ansvar internationellt iSyrien-krisen, har burit frukt genom att ett samarbetsprojektinletts. Projektet är positivt för Sverige då det både visarsolidaritet med Turkiet och bygger viktiga strategiska nätverkmellan Migrationsverket och den turkiska myndighetenrörande bland annat omvärldsanalys. För att bygga flerliknande samarbeten har Migrationsverket fortsatt titta påandra insatser i regionen. Ett exempel på den sonderingenär förslaget till särskild åtgärd i AMIF, som rör Jordanien.I arbetet med migration och utveckling, som är verketstydligaste bidrag till politiken för global utveckling, harlångsiktiga satsningar som påbörjats tidigare år fallit väl ut.Sverige har under en lång period stöttat EU:s Östra partnerskapoch Migrationsverkets mångåriga arbete i regionenhar därför varit ett värdefullt bidrag i det policyarbetet.Vikten av arbetet framgår tydligt om man tittar påutvecklingen i konflikten mellan Ryssland och Ukraina, därEU-frågan varit av central betydelse. Närvaron i regioneninnebär alltså fördelar som går utanför de rent migrationspolitiska.Genom det avslutade Twinningprojektet i Armenienhar verket till exempel bidragit till EU:s partnerskapför migration och rörlighet på ett konkret sätt, vilket bordeöka de svenska möjligheterna att än mer trovärdigt drivaandra partnerskapsfrågor aktivt i EU. Verkets övriga stöd iandra östliga samarbeten tjänar samma syfte och bedömsäven vara positiva för Sverige.Verkets långsiktiga arbete beträffande migration och utvecklinghar också lett till att ett nytt Twinning-samarbeteinletts med Serbien. Det finns många strategiska skäl attsamarbeta med Serbien. Ett av dessa är att Serbiens medlemsskapsförhandlingari EU har kopplats till kontraktet. Ettannat är att kontraktet också innehåller komponenter ombättre information till serbiska medborgare om EU:s migrationssystem,vilket förhoppningsvis på sikt kan minska antaletuppenbart ogrundade asylansökningar från landet.Arbetet med Turkiet, Serbien och Armenien har ocksåstärkt Migrationsverkets samarbete med Sida, något somunder många års tid varit viktigt för regeringen. Migrationsverketoch Sida har på detta sätt hittat nya och mereffektiva sätt att samarbeta vilket är positivt för arbetetmed att bistå politiken för global utveckling.EASO kommer att utveckla sin verksamhet framöveroch det kan antas att de länder som nu mottar operativtstöd även kommer att göra så under 2015. Med tanke påden rådande situationen kommer troligen ett visst fokusligga på Italien och landets möjligheter att ta emot personersom flyr över Medelhavet. För Migrationsverkets del ärdeltagande i sådana stödåtgärder av stor vikt, särskilt aktivitetersom kan stärka solidariteten mellan medlemsstaterna.Av samma skäl är det nödvändigt med fortsatt engagemanginom EASO:s utbildningar, arbetsgrupper ochövriga aktiviteter.146/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


internationellt arbeteFelprocentFelprocenten räknas ut av ESV och anger denprocentuella andelen av kostnader som bedömtssom icke stödberättigade av ESV.Hög felprocent har lett till större återkrav påprojekten vilket i sin tur medför ett lägre nyttjandeav de EU-medel som tilldelats från kommissionen.I den tredje kolumnen anges felprocenten innansamtliga korrigeringar gjorts utifrån ESV:s rekommendationer.Efter ESV:s rekommendationer ochde slutgiltiga besluten från den attesterande myndighetengörs ytterligare korrigeringar (återkrav).I den sista kolumnen anges kvarvarande felprocentefter samtliga korrigeringar gjorts. Denna siffra skavara 0 procent. Avvikelsen programår 2010 berorpå att ESV i sin slutrapport inte tog hänsyn tillattesterande myndighets ställningstagande i entolkningsfråga avseende upphandling.Figur xxFondStängningprogramårInnankorrigeringarEfterkorrigeringarFlyktingfonden 2009 41,7 % 0 %Återvändandefonden 2009 27,2 % 0 %Flyktingfonden 2010 6,7 % 0,1 %Återvändandefonden 2010 39 % 0 %Flyktingfonden 2011 3,15 % 0 %Återvändandefonden 2011 0,12 % 0 %Redovisning av programårEtt programår inom SOLID-programmet pågårunder två och ett halvt år och ska slutrapporterassamt redovisas till kommissionen senast den31 mars året efter programårets avslut.Programår 2011 är det första där slutredovisningeninte blivit uppskjuten.Figur xxProgramårRapporteringskravtill kommissionenDatum som slutrapportlämnades2008 31 mars 2011 31 december 20122009 31 mars 2012 31 mars 20132010 31 mars 2013 30 juni 20132011 31 mars 2014 31 mars 20142012 31 mars 20152013 31 mars 2016Det finns starka skäl att fortsätta stödja EASO också vadgäller organisationsuppbyggnad. För att Migrationsverketska kunna bistå EASO med expertis och kunskap är detnödvändigt att stödkontoret förbättrar sin planering ochframförhållning. Ett exempel är COI-gruppen, där verkettidigare haft problem men under året bidragit till att mötenablivit effektivare och av med substantiell karaktär.Migrationsverket kommer därför fortsatt verka för ett merstrukturerat och strategiskt samarbete med EASO.Mjuka frågor som utbildning är viktiga när det gäller attskapa stabila system och det är positivt att Migrationsverketkunnat delta aktivt i EASO:s utbildningsmoduler.Utvecklade arbetssätt och strategierUnder året har Migrationsverket också utvecklat sin strategiskastyrning av det internationella arbetet, särskilt genomframtagandet av en internationell strategi. Den internationellastrategin lägger stort fokus på långsiktighet och flexibilitet idet internationella arbetet och syftar till att vara ett stöttandeinstrument för hela myndigheten vid värderandet av möjligaframtida åtaganden och aktiviteter internationellt.I arbetet med strategin har det blivit tydligt att verketmåste fokusera sin internationella verksamhet. För att verketska välja att gå in i eller fortsätta samarbeten eller projektär det viktigt att klargöra varför vi gör insatsen och förvem, det vill säga om samarbetet eller projektet är viktigtför Sverige som stat eller för Migrationsverket. Det är ocksåviktigt att fastställa att det finns en mottagare av denkapacitet som upparbetas i ett projekt. Det innebär attMigrationsverkets internationella verksamhet bland annatanalyserar om det finns intresse från politiskt håll och frånverksamheten innan ett samarbete inleds.Vikten av tydliga strategier kan exemplifieras utifrånEASO:s verksamhet. EASO arbetar med ett antal nya verktygför solidaritet. Det är positivt att frågan behandlas påEU-nivå och att den får ta tid. Samtidigt kan det konstaterasatt många av de förslag som just nu hanteras kommervara svåra att genomföra rent praktiskt. Om felaktiga insatsergenomförs kan det rent av vara kontraproduktivt förMigrationsverket som då också måste lägga resurser påatt administrera verktyg som inte fungerar.EU-fonder för utvecklingsprojektEuropeiska Flyktingfonden III och Europeiska Återvändandefondensyftar ytterst till att ge EU-länderna en gemensamgrund för arbetet med bland annat asylsökande ochflyktingar samt med återvändandet. Fonderna ingår i EU:sramprogram SOLID – Solidaritet och hantering av migrationsströmmarmed programperiod 2008–2013. I Sverigemedfinansierar fonderna utvecklingsprojekt som drivs avexempelvis kommuner, frivilligorganisationer och Migrationsverket.Migrationsverket är ansvarig myndighet förde svenska delarna av fonderna och på verkets hemsidakungörs vilka projekt som beviljats stöd.årsredovisning migrationsverket 2014 147/ 198


internationellt arbeteRegeringen gav i september 2013 Migrationsverket iuppdrag att ansvara för förvaltningen av den EuropeiskaAsyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Migrationsverketär ännu inte utsedd till ansvarig myndighet förAMIF enligt de formella krav som EU-kommissionen uppställerför utnämnande vilket bland annat har lett till förseningari förberedelsearbetet. Programtiden för den nyafonden avser åren 2014-2020.Migrationsverkets nya organisation medför att ansvarigmyndighet för EU-fonderna från 2015 placeras direkt undergeneraldirektören. Under året har arbetet med att praktisktmöjliggöra detta pågått.Migrationsverkets rollerinom fondernaAnsvarig myndighetAnsvarig myndighet förvaltar Flyktingfondenoch Återvändandefonden som ingår i ramprogrammetSOLID (där även Europeiskaintegrationsfonden som förvaltas av svenskaESF-rådet och Europeiska yttre gränsfondensom förvaltas av Rikskriminalpolisen ingår)samt har fått i uppdrag att förvalta den nyaAMIF-fonden. Migrationsverket har inrättaten fondenhet för förvaltningen av Flyktingfondenoch Återvändandefonden där ävenstrukturerna för omhändertagande av AMIFriggas.Attesterande myndighetAttesterande myndighet ska bland annatintyga att utgiftsredogörelsen är korrekt, harutarbetats med hjälp av tillförlitliga redovisningssystemoch grundar sig på kontrollerbaraverifikationer. Detta gäller SOLID-fonderna.I den nya programperioden under AMIF finnsinte Attesterande myndighet som friståendefunktion.Projektägare/projektintressentMigrationsverket har även varit projektägare/projektintressent i fonderna och kan tilldelasfondmedel av ansvarig myndighet.Motsvarande möjlighet ges även inom AMIFfonden.Efter Riksrevisionens rekommendation harfrågan om Migrationsverkets tre roller settsöver och lyfts till regeringen, som dock intehar förändrat uppdraget till Migrationsverket.Inga utlysningar under 2014Eftersom det saknas ett formellt godkännande av AMIF, dådet nationella programmet ännu inte godkänts av EUkommissionensamt då kraven på datasystem inte är uppfyllda,har inte några medel kunnat lysas ut 2014. Ommedlen som avsatts för detta år har ”brunnit inne” ellerinte är för närvarande oklart. Det beror både på de föreskrifterkommissionen lämnar i frågan samt att dessafondmedel hanteras via årliga anslag i regleringsbrevet.Den extra utlysning av 2013 års EU–medel i SOLIDprogrammen,som fondförvaltningen skulle ha hållit i börjanav 2014 kunde inte heller genomföras. Orsaken är attanslagstilldelningen till Migrationsverket varit lägre för2014 än den nivå som fondverksamheten äskat för i prognoserunder 2013. Verkets prognos har byggt på de medelsom finns kvar i SOLID-programmet samt en prognos avhur mycket medel som kan förbrukas i programmet. Konstruktionenmed tilldelning via anslag medför således attEU-medlen inte blir tillgängliga att lysa ut för fondförvaltningen.Under 2014 innebar detta ett lägre nyttjande avEU-medel med cirka 30 Mkr.Slutrapportering, regelverk ochfelprocent – SOLID-fondernaÅr 2014 har präglats av både ett framåtsyftande utvecklingsarbeteoch av reflektion. Avsaknaden av nationellstyrning och regler för stödberättigande kostnader iSOLID-programmet har bidragit till en osäkerhet för projektägarnadå ansvarig respektive attesterande myndighetoch Ekonomistyrningsverket (ESV) vid ett flertal tillfällenkommit till olika slutsatser om vilka kostnader som ärstödberättigade. Detta har i flera fall lett till att återkrav fåttriktas mot projektägarna, vilket i sin tur innebär en lägrenyttjandegrad av fondmedel och ett minskat förtroendeför EU:s fonder.Utvecklingsarbetet har dock bidragit till att förbättrastrukturerna kring samverkan med attesterande och reviderandemyndigheter, vilket är en anledning till att felprocentenlegat under tvåprocentmålet i avslutet av 2011-årsåtervändandefond för första gången någonsin. Arbetemed att kvalitetssäkra andra processer samt en mer riktadgranskning av projektens upphandlingar har också bidragittill det glädjande resultatet. Även vad gäller stängningav 2012 års program finns indikationer på att felprocentenligger på den lägre skalan. Samtidigt kan det konstaterasatt SOLID-systemet fortfarande är instabilt och att detäven under året dykt upp rättsliga gränsdragningsfrågorsom behövt lösas i avslutningsarbetet.För de redan slutredovisade programåren (2008-2010)låg felprocenten långt över kommissionens mål på tvåprocent. Kommissionen har under 2014 skickat betalningsföreläggandentill fondförvaltningen som avsågschabloniserade avdrag för sannolika systemfel i projekt-148/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


internationellt arbetepopulationen, avseende Återvändandefonden. Liknandebetalningsföreläggande kan ställas även för Flyktingfondeneftersom de innehåller samma systematiska fel hänförligatill bland annat regelverksproblematik och felaktiga upphandlingarinom projekten.Asyl- migrations- och integrationsfonden – AMIFDet är mycket viktigt att ta med sig erfarenheterna frånSOLID-programmet i AMIF-arbetet. Mycket resurser harlagts på att skapa bättre och mer rättsäkra förutsättningarför den framtida fondförvaltningen. Under året har fondförvaltningendeltagit i ett samarbete lett av Justitiedepartementetför framtagande av en förordning om stödberättigandekostnader för den nya AMIF-fonden. Nationellaregler kommer därutöver tas fram som fondförvaltningenavser bereda och förankra med ESV. Fondförvaltningenhar således en ökad och tätare dialog med Regeringskanslietför framtagande av den nya fondens nationella föreskrifter,vilket borde minska riskerna i den nya programperioden.Arbetet ska förhoppningsvis ge ett annat ramverkför fondförvaltningen och bidra till ett högre fondnyttjandeoch större säkerhet för projektägarna. Det går således åträtt håll.En legal förutsättning för AMIF är att ett nytt IT-systemtas fram. Eftersom Migrationsverket utsågs sent till ansvarigmyndighet har arbetet kommit igång alltför sent. Det ärdärför en helt nödvändig förutsättning att verket får tillgångtill det IT-system som ESF-rådet håller på att bygga upp. Ettsådant IT-system, där även Polisen ingår i samarbetet, kommernär det är färdigt ge andra förutsättningar för fondförvaltning.Det kommer även att vara till nytta för projektägarnaoch öka rättssäkerheten. Samtidigt som detta är mycketpositivt finns det också risker förenade med IT-systemet.Det finns ännu inte ett formellt beslut om anslutning. Därtillkvarstår mycket utvecklingsarbete som måste göras samtidigtsom fondmedel behöver lysas ut.Vad gäller det nationella programmet för AMIF har Migrationsverketansvarat för att ta fram ett utkast som sedanskickats in av regeringen. I arbetet involverades mångaintressenter för att få en bred bild av behoven i det svenskasamhället, men ramen för arbetet var satt av den dialogsom EU-kommissionen och Sverige hade under 2013. Enstor ansträngning gjordes också att förenkla språket i programmetför att underlätta för framtida projektägare. Denförsta versionen av programmet skickades in till kommissioneni juni. I september mottog Migrationsverket reviderandefrågor och begäran om förtydliganden, som besvaratsunder november månad. Det är i dagsläget oklart närprogrammet kan antas men det kommer sannolikt bli enbra bit in på 2015.Sena beslut om formellt utnämnande av ansvarig myndighet,sent antagande av det nationella programmet,begränsningar i anslagskonstruktionen samt kravet på etttillförlitligt IT-stöd är således alla faktorer som kan innebärarisker för problem med fondutnyttjande i framtiden.Det finns därför ett stort behov av ett fortsatt utvecklingsarbeteunder 2015.Uppstartsmöte med projekt.Foto: Margareta Bergmanårsredovisning migrationsverket 2014 149/ 198


Foto: Tomislav Stjepic150/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


EKONOMISK ÖVERSIKT 2014 (belopp i tkr)Totala kostnaderIntäkter/kostnaderPrövningav ansökanASYLPROCESSENMottagande,bosättning,återvändandem mPrövningav hindermot verkställighetARBETE,BESÖK OCHBOSÄTT­NINGPrövning avansökanSVENSKTMEDBOR­GAR-SKAPPrövningav ansökanfinansiell redovisningSummaIntäkter 5 656 11 030 284 5 684 409 23 062Kostnader för personal -786 279 -1 166 027 -46 770 -399 798 -35 036 -2 433 909Kostnader för lokal -76 144 -1 762 097 -3 626 -35 644 -2 965 -1 880 475Övriga driftskostnader -254 138 -1 160 807 -9 895 -117 848 -4 647 -1 547 336Finansiella kostnader -838 -3 969 -13 -820 -7 -5 647Avskrivningar -18 283 -39 904 -925 -53 742 -562 -113 416Övriga erh. medel f finansiering -1 883 0 0 0 881Lämnade bidrag -696 811 -13 415 218 -1 408 -15 718 -824 -14 129 980Summa -1 826 839 -17 536 110 -62 353 -617 886 -43 632 -20 086 820Varav samkostnader -247 884 -366 312 -13 913 -124 206 -11 077 -763 392TOTAL KOSTNAD -1 826 839 -17 536 110 -62 353 -617 886 -43 632 -20 086 8201:1 Migrationsverket -1 118 570 -1 782 027 -60 598 -599 067 -42 532 -3 602 7931:2:2 Ersättningar till asylsökande,-5 760 127 -5 760 127kommuner och landsting1:2:3 Bostäder för asylsökande -2 313 468 -2 313 4681:3:4 Återvandringsförberedelser -765 -1 130 -44 -389 -35 -2 3621:3:5 Återvandringsbidrag -7 -11 0 -4 0 -221:3:6 Vidarebosättning m.m -380 455 -380 4551:3:7 Resor vid vidarebosättning m.m -16 611 -16 6111:3:8 Anhörigresor -2 616 -3 864 -149 -1 331 -119 -8 0781:6:2 Offentligt biträde i-284 015 -373 -6 466 -290 854utlänningsärenden1:7:1 Utresor för avvisade och-38 819 -16 -38 835utvisade1:8:1 Från EU-budgeten-23 799 -50 523 -1 189 -10 614 -947 -87 071finansierade insatser förasylsökande och flyktingar1:2:1 Extra ersättning 2010 0 01:2:2 Ny schablonersättning -2 589 327 -2 589 3271:2:3 Ersättning för initialt ekonomiskt-174 537 -174 537bistånd1:2:5 Prestationsbaserad-388 070 -388 070ersättning till kommuner1:2:6 Hyreskostnader -2 085 -2 0851:2:9 Införandet av prestationsbaserad-36 -36ersättning1:2:10 Grundersättning -61 716 -61 7161:2:12 Ersättningar för öldre och-115 658 -115 658funktionshindrade1:2:13 Ersättningar för ensamkommande-3 943 236 -3 943 236barn1:2:14 Extraordinära ersättningar -85 247 -85 2471:2:15 Sjukvårdsersättningar -224 431 -224 4311:2:17 Sfi för anläggningsboende -1 800 -1 800SUMMA FINANSIERING -1 826 839 -17 536 110 -62 353 -617 886 -43 632 -20 086 820Tabellen ovan innehåller de totala kostnaderna för Migrationsverket under år 2014. Samtliga styckkostnader och liknande som presenteras i årsredovisningen baseras pådessa kostnader. e bilaga 14 för jämförelse med resultaträkningen.årsredovisning migrationsverket 2014 151/ 198


EKONOMISK ÖVERSIKT 2014, fortsättningAnslagsavräknade kostnader och utgifterASYLPROCESSENARBETE, BESÖKOCHBOSÄTTNINGSVENSKTMEDBORGAR-SKAPIntäkter/kostnaderPrövningav ansökanMottagande,bosättning, återvändandem mPrövning avhinder motverkställighetPrövningavansökanPrövningavansökanSumma1:1 Migrationsverket -1 120 268 -1 784 275 -60 695 -599 931 -42 609 -3 607 7771:2:2 Ersättningar till asylsökande,kommuner och landsting -5 001 499 -5 001 4991:2:3 Bostäder för asylsökande -2 313 468 -2 313 4681:3:4 Återvandringsförberedelser -765 -1 130 -44 -389 -35 -2 3621:3:5 Återvandringsbidrag -7 -11 0 -4 0 -221:3:6 Vidarebosättning m.m -380 455 -380 4551:3:7 Resor vid vidarebosättning m.m -16 611 -16 6111:3:8 Anhörigresor -2 616 -3 864 -149 -1 331 -119 -8 0781:6:2 Offentligt biträde iutlänningsärenden -238 368 -373 -6 203 -244 9441:7:1 Utresor för avvisadeoch utvisade -39 581 -16 -39 5981:8:1 Från EU-budgetenfinansierade insatser förasylsökande och flyktingar -23 890 -50 658 -1 194 -10 660 -951 -87 3531:2:1 Extra ersättning 2010 0 01:2:2 Ny schablonersättning -2 496 114 -2 496 1141:2:3 Ersättning för initialtekonomiskt bistånd -172 177 -172 1771:2:5 Prestationsbaseradersättning till kommuner -313 055 -313 0551:2:6 Hyreskostnader -1 889 -1 8891:2:9 Införandet av prestationsbaseradersättning -36 -361:2:10 Grundersättning -61 716 -61 7161:2:12 Ersättningar för öldreoch funktionshindrade -130 382 -130 3821:2:13 Ersättningar förensamkommande barn -3 403 611 -3 403 6111:2:14 Extraordinära ersättningar-80 000 -80 0001:2:15 Sjukvårdsersättningar -248 818 -248 8181:2:17 Sfi för anläggningsboende -287 -287SUMMA FINANSIERING -1 782 980 -16 102 570 -62 455 -618 534 -43 713 -18 610 253Tabellen ovan innehåller de kostnader och utgifter som anslagsavräknats under år 2014 på respektive anslagspost. e bilaga XX för jämförelse med resultaträkningen.152/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


finansiell redovisningVäsentliga uppgifterBelopp i tkr 2010 2011 2012 2013 2014LåneramBeviljad i regleringsbrevet 286 000 254 000 300 000 285 000 374 000Utnyttjad (vid räkenskapsårets slut) 206 793 240 113 232 686 241 527 310 920Kontokredit hos RiksgäldskontoretBeviljad i regleringsbrevet 206 000 210 000 210 000 200 000 150 000Maximalt utnyttjad 70 113 92 819 0 23 292 0RäntekontoRänteintäkter 125 2 007 2 305 1 496 925Räntekostnader 70 55 0 5 0AvgiftsintäkterAvgiftsintäkter som disponeras av myndigheten 12 505 5 550 4 914 3 987 4 938Avgiftsintäkter som inte disponeras av myndigheten 216 531 255 657 257 639 322 712 266 460AnslagskreditBeviljad i regleringsbrevet 927 718 883 842 910 770 1 346 587 1 809 672Utnyttjad kredit 655 208 1) 162 863 135 414 257 407 12 830AnslagAnslagssparande (samtliga ramanslag) 384 634 1 001 004 1 107 650 599 775 1 395 465BemyndigandeÅtaganden 0 243 926 192 927 146 331 83 198Tilldelade 0 440 000 445 000 200 000 140 000Medeltal under åretÅrsarbetskrafter 2 699 2 814 3 035 3 539 4 174 2)Anställda 3 176 3 270 3 554 4 142 4 766Driftkostnaderper årsarbetskraft 937 983 1 093 1 181 1 404KapitalförändringÅrets kapitalförändring -119 746 -125 390 3) -490 358 -186 322 -1 442 289Balanserad kapitalförändring -1 217 623 -1 449 758 3) -1 462 658 -1 973 813 -2 157 8221)Enligt regeringsbeslut 2011-02-10 har Migrationsverket medgivits ett överskridande på anslag 1:2 med 175 000 tkr.2)Ny definition av årsarbetskraft har tagits fram där övertid/mertid och kompledighet avräknas från ordinarie arbetstid medan korttidssjukfrånvarooch tillfällig föräldrapenning (VAB) inte avräknas. Med den nya definitionen är medeltalet årsarbetskrafter 4 231 för 2014. För väsentliga uppgifter i åranvänds dock den tidigare definitionen.3)Jämförelsetalen är justerade efter ändrade redovisningsprinciper.årsredovisning migrationsverket 2014 153/ 198


ResultaträkningBelopp i tkr Not 2014 2013Verksamhetens intäkterIntäkter av anslag 1 5 954 520 4 247 117Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 4 938 3 987Intäkter av bidrag 3 17 030 24 495Finansiella intäkter 4 1 074 1 959Summa 5 977 562 4 277 558Verksamhetens kostnaderKostnader för personal 5 -2 433 909 -2 117 140Kostnader för lokaler 6 -1 880 475 -1 106 441Övriga driftkostnader 7 -1 547 336 -949 670Finansiella kostnader 8 -4 725 -2 550Avskrivningar och nedskrivningar 9 -113 416 -90 984Summa -5 979 861 -4 266 785Verksamhetsutfall -2 299 10 773UppbördsverksamhetIntäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras 10 309 780 333 592Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -266 460 -322 712Saldo 11 43 320 10 880TransfereringarMedel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 1 12 646 691 10 221 231Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 884 309Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 12 -2 211Finansiella intäkter 4 20 -28Finansiella kostnader 8 -923 -553Lämnade bidrag 13 -14 129 980 -10 429 145Saldo -1 483 310 -207 975Årets kapitalförändring 14 -1 442 289 -186 322154/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


finansiell redovisningBalansräkningBelopp i tkr Not 2014-12-31 2013-12-31TILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar 15Balanserade utgifter för utveckling 199 933 190 329Rättigheter avseende dataprogram/licenser för dataprogram 10 367 7 278Summa immateriella anläggningstillgångar 210 300 197 607Materiella anläggningstillgångar 16Förbättringsutgifter på annans fastighet 22 161 9 192Maskiner, inventarier, installationer m.m. 116 518 85 114Summa materiella anläggningstillgångar 138 679 94 306FordringarKundfordringar 4 219 3 063Fordringar hos andra myndigheter 17 80 672 48 235Övriga kortfristiga fordringar 18 6 671 6 710Summa fordringar 91 562 58 008Periodavgränsningsposter 19Förutbetalda kostnader 182 039 138 330Upplupna bidragsintäkter 203 847 218 256Övriga upplupna intäkter 12 1 047Summa periodavgränsningsposter 385 898 357 633Avräkning med statsverket 20 280 284 115 484Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret 21 338 250 287 254Kassa och bank 38 204 32 379Summa kassa och bank 376 454 319 633SUMMA TILLGÅNGAR 1 483 177 1 142 671KAPITAL OCH SKULDERMyndighetskapitalStatskapital 22 16 899 19 268Balanserad kapitalförändring 23 -2 157 822 -1 973 813Kapitalförändring enligt resultaträkningen 14, 24 -1 442 289 -186 322Summa myndighetskapital 25 -3 583 212 -2 140 867AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 7 151 6 839Övriga avsättningar 27 28 507 26 982Summa avsättningar 35 658 33 821Skulder m. m.Lån i Riksgäldskontoret 28 310 920 241 527Kortfristiga skulder till andra myndigheter 29 67 141 54 082Leverantörsskulder 30 320 026 223 407Övriga kortfristiga skulder 31 86 360 70 564Summa skulder m. m. 784 447 589 580Periodavgränsningsposter 32Upplupna kostnader 4 218 770 2 575 826Oförbrukade bidrag 27 514 84 311Summa periodavgränsningsposter 4 246 284 2 660 137SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 483 177 1 142 671ANSVARSFÖRBINDELSERÖvriga ansvarsförbindelser 33årsredovisning migrationsverket 2014 155/ 198


AnslagsredovisningRedovisning mot anslag (belopp i tkr)Anslag IngåendeöverföringsbeloppUTGIFTSOMRÅDE 8 MigrationÅrets tilldelningenligtregleringsbrevOmdisponeradeanslagsbeloppUtnyttjad delav medgivetöverskridandeIndragning TotaltdisponibeltbeloppUtgifter2014-01-01 --2014-12-31UtgåendeöverföringsbeloppNot1:1 Migrationsverket (Ramanslag)1:1 ap 1 Migrationsverket (Ram) 51 769 3 634 968 3 686 737 3 607 777 78 960 34Summa 1:1 51 769 3 634 968 0 0 0 3 686 737 3 607 777 78 9601:2 Ersättningar och bostadskostnader (Ramanslag)1:2 ap 2 Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting(Ram)-241 710 5 748 099 5 506 389 5 001 499 504 890 351:2 ap 3 Boende för asylsökande (Ram) -12 226 2 529 648 2 517 422 2 313 468 203 954 36Summa 1:2 -253 936 8 277 747 0 0 0 8 023 811 7 314 967 708 8441:3 Migrationspolitiska åtgärder (Ramanslag)1:3 ap 4 Återvandringsförberedelser (Ram) 2 552 2 500 -2 552 2 500 2 362 1381:3 ap 5 Återvandringsbidrag (Ram) 866 500 -866 500 22 478 371:3 ap 6 Vidarebosättning m.m. (Ram) -400 378 860 378 460 380 455 -1 995 381:3 ap 7 Resor vid vidarebosättning m.m. (Ram) 93 16 150 -93 16 150 16 611 -461 391:3 ap 8 Anhörigresor (Ram) 1 144 8 000 -1 144 8 000 8 079 -79 40Summa 1:3 4 255 406 010 0 0 -4 655 405 610 407 529 -1 9191:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden (Ramanslag)1:6 ap 2 Migrationsverket (Ram) 50 120 290 105 340 225 244 944 95 281 411:7 Utresor för avvisade och utvisade (Ramanslag)1:7 ap 1 Migrationsverket (Ram) -3 071 57 202 54 131 39 598 14 533 421:8 Från EU-budgeten finansierade insatserför asylsökande och flyktingar (Ramanslag)1:8 ap 1 Från EU-budgeten finansierade insatserför asylsökande och flyktingar (Ram)92 677 111 372 -92 677 111 372 87 353 24 019 43Summa utgiftsområde 8 -58 186 12 777 404 0 0 -97 331 12 621 886 11 702 168 919 718156/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


finansiell redovisningAnslagsredovisningRedovisning mot anslag (belopp i tkr)Anslag IngåendeöverföringsbeloppUTGIFTSOMRÅDE 13 Integration och jämställdhetÅrets tilldelningenligtregleringsbrevOmdisponeradeanslagsbeloppUtnyttjad delav medgivetöverskridandeIndragning TotaltdisponibeltbeloppUtgifter2014-01-01 --2014-12-31UtgåendeöverföringsbeloppNot1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande (Ramanslag)1:2 ap 1 Extra ersättning för mottagna 2010 (Ram) 160 -160 0 0 01:2 ap 2 Ny schablonersättning (Ram) 165 253 2 455 819 30 000 -165 253 2 485 819 2 496 114 -10 295 441:2 ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd (Ram) 17 359 157 620 30 000 -17 359 187 620 172 177 15 443 451:2 ap 5 Prestationsbaserad ersättning till kommuner (Ram) 365 000 365 000 313 055 51 945 461:2 ap 6 Hyreskostnader (Ram) 1 242 15 500 -1 242 15 500 1 889 13 611 471:2 ap 9 Införande av prestationsbaserad ersättning 734 734 36 699 481:2 ap 10 Grundersättning (Ram) 2 675 63 936 -2 675 63 936 61 716 2 2201:2 ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m. (Ram) 67 597 227 025 -67 597 227 025 130 382 96 643 491:2 ap 13 Ersättning för ensamkommande barn (Ram) 145 534 3 678 500 -60 000 -145 534 3 618 500 3 403 611 214 889 501:2 ap 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader (Ram) 0 80 000 80 000 80 000 01:2 ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård (Ram) -21 797 298 664 276 868 248 818 28 049 511:2 ap 17 Sfi för anläggningsboende 50 000 50 000 287 49 713 52Summa utgiftsområde 13 378 757 7 392 064 0 0 -399 820 7 371 002 6 908 085 462 917Summa utgiftsområde 8 och 13 320 571 20 169 468 0 0 -497 151 19 992 888 18 610 253 1 382 635årsredovisning migrationsverket 2014 157/ 198


AnslagsredovisningRedovisning mot inkomsttitlarInkomsttitel (belopp i tkr)Inkomster2394 Övriga ränteinkomster114 Övriga ränteinkomster 952511 Expeditions- och ansökningsavgifter024 Expeditions- och ansökningsavgifter 1) 202 1762714 Sanktionsavgifter m.m.441 Särskild avgift, Migrationsverket 02811 Övriga inkomster220 Övriga inkomster 1186911 Övriga bidrag från EU005 Europeiska flyktingfonden III 66 349007 Europeiska återvändandefonden -2 279Summa 6911 64 070SUMMA 266 4591)Avser ansökningsavgifter för medborgarskap, uppehålls- och arbetstillstånd, främlingspass, resedokument m.m.Migrationsverket redovisar viseringsavgifter mottagna via webbansökan för utlandsmyndigheternas räkning.Dessa avgifter uppgår till 7 933 tkr. Det är en minskning med ca 2 600 tkr jämfört med föregående år. Minskningen berorpå ett regeringsuppdrag som genomfördes under 2013. Uppdraget handlar om införande av en outsourcinglösning motextern tjänsteleverantör för viseringsärenden. Lösningen innebär att avgifterna hanteras lokalt på utlandsmyndigheternaoch inte på Migrationsverket.Intäkter avseende ansökningsavgifter är ca 11 000 tkr högre än beräknad budget i Regleringsbrev för år 2014.Jämfört med föregående år har antalet ansökningar gällande resedokument samt uppehålls- och arbetstillstånd ökat,vilket kan härledas till det ökade antalet asylsökande. Även antalet ansökningar gällande medborgarskap har ökat frånföregående år.Finansiella villkorBelopp i tkr Villkor Utfall 2014 Not1:1 Migrationsverket1:1 ap 1 Migrationsverket (Ram)Förstärka återvändandearbetet 40 000 40 000Behålla utökad förvarskapacitet 20 000 20 0001:7 Utresor för avvisade och utvisade1:7 ap 1 Migrationsverket (Ram)Åtgärder i samband med utlänningars11 000 8 445återvändande1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser förasylsökande och flyktingar (Ram)1:8 ap 1 Statlig medfinansiering och fondadministrationutöver EU:s bestämmelser om tekniskt stöd48 000 18 238 53158/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


finansiell redovisningRedovisning av beställningsbemyndigandeAnslag (belopp i tkr)TilldelatIngående Utestående Utestående åtagandens Notbemyndigande åtagande åtagandefördelning per år2014-01-01 2014-12-31 2015 2016 2017Anslag 1:8 Från EU-budgetenfinansierade insatser för asylsökandeoch flyktingar140 000 146 331 83 198 52 919 30 279 0 54Utestående åtagande avseende bidragTabellen avser de avtal om boendeplatser som fanns vi årsskiftet. Beloppen baseras på avtalade platseroch motsvarar inte det egentliga behovet som är betydligt större.Anslag (belopp i tkr)Utestående åtaganden2015 2016 2017 2018Utgiftsområde 81:2 ap 2 Ersättning till asylsökande, kommuner och landsting 1 426 814 1 423 987 1 423 987 1 423 987(Ram)Utgiftsområde 131:2 ap 2 Ny schablonersättning (Ram) 2 251 681 858 3641:2 ap 5 Prestationsbaserad ersättning till kommuner (Ram) 44 9801:2 ap 10 Grundersättning (Ram) 60 742 59 584 60 456 62 1721:2 ap 13 Ersättning för ensamkommande barn (Ram) 2 913 394 2 908 092 2 908 092 2 908 092Summa 6 697 611 5 250 027 4 392 535 4 394 251årsredovisning migrationsverket 2014 159/ 198


Finansieringsanalys (tkr)Belopp i tkr Not 2014 2013DRIFTKostnader 55 -5 864 557 -5 864 557 -4 175 126 -4 175 126Finansiering av driftIntäkter av anslag 5 954 520 4 247 117Intäkter av avgifter och andra ersättningar 56 4 586 3 729Intäkter av bidrag 17 030 24 495Övriga intäkter 1 073 1 960Summa medel som tillförts för finansiering av drift 5 977 209 5 977 209 4 277 301 4 277 301Ökning (-) av kortfristiga fordringar -59 153 -14 150Ökning (+) av kortfristiga skulder 229 693 -35 843KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT 283 192 52 182INVESTERINGARInvesteringar i materiella tillgångar -94 738 -72 196Investeringar i immateriella tillgångar -76 055 -48 818Summa investeringsutgifter -170 793 -170 793 -121 014 -121 014Finansiering av investeringarLån från Riksgäldskontoret 178 920 98 041amorteringar -109 527 -89 200Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten 0 4 081Försäljning av anläggningstillgångar 493 257Aktivering av avskrivningskostnader 119 373Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 70 005 70 005 13 552 13 552Förändring av kortfristiga fordringar och skulder -15 977 13 471KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR -116 765 -93 991UPPBÖRDSVERKSAMHETIntäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 309 779 333 592Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 1 035 650Inbetalningar i uppbördsverksamhet 310 814 310 814 334 242 334 242Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -266 459 -322 712KASSAFLÖDE TILL UPPBÖRDSVERKSAMHET 44 355 11 530TRANSFERERINGSVERKSAMHETLämnade bidrag -14 129 979 -10 429 145Finansiella kostnader -922 -553Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 1 494 203 252 320Utbetalningar i transfereringsverksamhet -12 636 698 -12 636 698 -10 177 378 -10 177 378Finansiering av transfereringsverksamhetMedel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 12 646 691 10 200 415Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag 884 309Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag -2 211Finansiella intäkter 20 -28Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet 12 647 593 12 647 593 10 200 907 10 200 907KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 10 895 23 529FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 221 677 -6 750Belopp i tkr 2014 2013SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDELLikvida medel vid årets början 435 115 441 865Ökning (+) av kassa och bank 5 825 7 928Ökning (+) av tillgodohavande Riksgäldskontoret 50 997 120 990Ökning (+) av avräkning med statsverket 164 800 -135 668Övrigt 1) 55Summa förändring av likvida medel 221 677 -6 750LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 656 792 435 1151)Justering differens avräkning statsverket160/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


finansiell redovisningTilläggsupplysningar och noterKommentar till finansiella delarnaBelopp redovisas i tkr där inte annat anges. Avrundningsdifferensergör att totalsumman inte alltid stämmer vidsummering av delposterna.Redovisnings- och värderingsprinciperAllmäntÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag(FÅB).Kompensationsrätt för mervärdesskatt påanläggningsboendeMigrationsverket har inte rätt till kompensation för ingåendemervärdesskatt på anläggningsboenden som klassificerassom stadigvarande bostad. Detta enligt bedömning avSkatteverket och Ekonomistyrningsverket i december år2013. I slutet av år 2013 gjordes därför en rättning av felaktigtrekvirerad mervärdesskatt avseende hyror. Under år2014 har mervärdesskatten på hyror avseende stadigvarandebostad korrigerats löpande under året.Skatteverket har under år 2014 förtydligat innebördenav avdragsförbudet gällande mervärdesskatt på stadigvarandebostad med att det omfattar även reparationer,inköp av inventarier med mera till boendet. Rättning avmervärdesskatten för inköp hänförliga till stadigvarandebostad utöver hyror har gjorts i slutet av år 2014 och belastatanslag 1:2 ap 3 Boende för asylsökande med drygt 17 185tkr. Jämförelsetalen har inte justerats. Beräknat belopp förmotsvarande justering 2013 uppgår till 16 603 tkr.Likvida medel/betalningarMigrationsverket har två betalningsflöden. I räntebärandeflöde finns anslag 1:1 Migrationsverket. Övriga anslag äricke räntebärande.Värderingar av fordringar och skulderFordringar har upptagits till det belopp som beräknas blibetalt. I januari faktiskt utbetald löneskuld har bokförtsunder övriga skulder. Skulder i utländsk valuta har värderatstill kurs som gällde den 31 december år 2014. Riksbankenskurs har använts.Fordran och skuld mot EU-kommissionen avseende Europeiskaflyktingfonden och Europeiska återvändandefondenhar beräknats utifrån inbetalade fondmedel i förhållandetill förbrukning. Vidarebosättningsmedel frånEuropeiska flyktingfonden har beräknats utifrån förväntatbidrag i förhållande till antal vidarebosatta. Vid värderinghar ingen hänsyn tagits till de ekonomiska risker som kanuppstå i samband med slutredovisning till kommissionen.Se vidare resultatredovisningens avsnitt ”EU-fonder för utvecklingsprojekt”under rubriken ”Internationellt arbete”.Utgången är helt beroende på EU-kommissionens slutligaställningstaganden och den finansiella effekten går inte attuppskatta på ett tillförlitligt sätt.Värdering av anläggningstillgångarTillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärdepå minst 20 tkr och en beräknad ekonomisklivslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar.Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömdaekonomiska livslängden. Följande avskrivningstider tilllämpas:Materiella anläggningstillgångar:• Datorutrustning3-5 år• Bilar5 år• Inventarier i anläggningsboende 3 år• Övriga inventarier och maskiner 5 år• Förbättringsutgifter på annansfastighetkvarvarande hyrestidom den bedömsuppgå till 3 år eller merImmateriella anläggningstillgångar:• Licenser och programvaror 3-5 år• Utgifter för utveckling3-5 årVid utrustning av nya enheter har de inventarier som intevar för sig uppfyllt definitionen på anläggningstillgångarlagts samman till en ”fungerande enhet” och aktiverats.Aktiverade utgifter för utveckling börjar avskrivas när detas i bruk.PeriodavgränsningsposterFörutbetalda kostnader och intäkter samt upplupna kostnaderoch intäkter bokförs som periodavgränsningspostom beloppet överstiger 100 tkr per faktura.Transfereringskostnader bokförs som en periodavgränsningspostom summan per kostnadsslag och kostnadsställeöverstiger 100 tkr. Upplupna transfereringskostnader är imånga fall svåra att beräkna varför det finns en viss osäkerheti dessa periodiseringar.Förutbetald dagersättning periodiserades för förstagången föregående år. Detta år har förutom förutbetaldkostnad även upplupen kostnad för dagersättning periodiserats.Jämförelsetalen har inte justerats. Motsvarandebelopp för år 2013 har beräknats till 942 tkr.AvsättningarUnder posten redovisas avsättningar för pensioner och liknandeförpliktelser samt övriga avsättningar. Som övrig avsättningredovisas avsättning för kompetensväxlings- ochkompetensutvecklingsåtgärder samt lön till personal sominte har arbetsplikt under ordinarie uppsägningstid. Ävenbistånd till asylsökande som återbetalats från utbetalandebank, avvecklingskostnader för lokaler, engångspremier tillSPV samt tvister redovisas som övrig avsättning.årsredovisning migrationsverket 2014 161/ 198


finansiell redovisningNOTER TILL RESULTATRÄKNINGENNot 1Anslag/Intäkter av anslag och medel som erhållits från statsbudgetenför finansiering av bidragJämförelse mellan medel som anslagsavräknats i balansräkningenoch intäkter som redovisats i resultaträkningen.Anslag/Intäkter av anslag 2014 2013Utgiftsområde 8 Migration1:1 Migrationsverket 3 607 777 3 057 4031:2 Ersättningar och bostadskostnader7 314 967 5 087 7161:3 Migrationspolitiska åtgärder 407 529 402 5141:6 Offentligt biträde i244 944 254 485utlänningsärenden1:7 Utresor för avvisade och39 598 56 581utvisade1:8 Från EU-budgeten finansieradeinsatser för asylsökande ochflyktingar87 353 121 887Utgiftsområde 13 Integrationoch jämställdhet1:2 Kommunersättningar vid 6 908 085 5 499 282flyktingmottagandeAvräknat anslag 18 610 253 14 479 868Intäkter av anslag enligt5 954 520 4 247 117resultaträkningenMedel som erhållits från statsbudgeten12 646 691 10 221 231för finansiering avbidrag enligt resultaträkningenSumma intäkter 18 601 211 14 468 348Differens 1) 9 042 11 5211)Differensen på 9 042 tkr avser dels anslagsavräkning på 9 097 tkr avseendeuttag under år 2014 av semesterdagar sparade före år 2009 som bokförs direktmot anslag. Dels en rättelse av balanserad kapitalförändring på -55 tkr sombokförts direkt mot räntebärande anslag.Not 2Intäkter av avgifter och andra ersättningarIntäkter 2014 2013Intäkter av avgifter enligt 4§3 896 2 352AvgiftsförordningenOffentligrättsliga avgifter som91 88disponeras av myndighetenIntäkter av andra ersättningar:Icke statliga medel enligt 1§ kap.6599 1 290KapitalförsörjningsförordningenRealisationsvinst 1) 352 257Summa 4 938 3 9871)Realisationsförlust redovisas under övriga driftkostnader i resultaträkningen ochuppgår år 2014 till 352 tkr.Specifikation av intäkter av avgifterenligt 4§ AvgiftsförordningenIntäkter 2014 2013Lokaler 0 105Konsultuppdrag 0 9Tjänsteexport 3 773 1 425Övriga intäkter 123 813Summa 3 896 2 352Specifikation av icke statliga medelenligt 1§ kap. 6 KapitalförsörjningsförordningenIntäkter 2014 2013Skadestånd och försäkringsersättningar 78 327Övrig försäljning 521 963Summa 599 1 290Not 3Intäkter av bidragIntäkter 2014 2013Bidrag från EU 3 745 4 697Bidrag från övriga länder 333 234Bidrag från statliga myndigheter 11 910 11 917Anställningsstöd 3 969 5 300Lönebidrag 1 497 1 767Periodiseringsposter 1) -4 424 580Summa 17 030 24 4951)Förändringen beror främst på oförbrukade bidrag från EU- kommissionenavseende EMN år 2011, 2013 och 2014 samt oförbrukade bidrag från Polismyndighetenavseende bidrag från Gränsfonden till projekt för utveckling avden svenska delen av EU:s gemensamma informationssystem för viseringar(VIS) delprojekt Fotostationer och delprojekt Utbildning samt bidrag frånFolkhälsomyndigheten för projekt för utveckling av elektroniska processerinom verksamhetsområde mottagning (E-Mo 2).Not 4Finansiella intäkterIntäkter 2014 2013Ränteintäkter på räntekonto i Riksgäldskontoret 925 1 496Kursvinster 1 235Övriga ränteintäkter 148 228Summa finansiella intäkter verksamhet 1 074 1 959Kursvinster transfereringsverksamhet 20 -28Summa finansiella intäkter transfereringar 20 -28Not 5Kostnader för personalKostnader 2014 2013Asyl -1 573 687 -1 346 619Besök och bosättning -298 073 -282 357Medborgarskap -28 696 -27 051Samkostnader inkl. förvaltningsprocess -533 453 -461 113Summa -2 433 909 -2 117 140därav lönekostnader(exkl. arbetsgivaravgift, pensionspremieroch andra avgifter enligt lag)-1 663 710 -1 442 937Ökningen av personalkostnader beror främst på ett ökat personalbehov till följd avden stora ökningen av antalet asylsökande. Antalet anställda vid årsskiftet var1 044 fler än vid samma tidpunkt förra året.årsredovisning migrationsverket 2014 163/ 198


Not 6Kostnader för lokalerKostnaden för lokaler har ökat med 774 034 tkr jämfört medsamma period förra året. Ökningen beror främst på den storaökningen av antalet asylsökande och att efterfrågan på platseri anläggningsboende överstiger antalet avtalade platser. För attanpassa tillgången på platser har det varit nödvändigt att utökaantalet tillfälliga boenden. Dessa platser är betydligt dyrare änavtalade platser. 12 102 tkr är hänförliga till justeringen av mervärdesskatttill följd av att Migrationsverket saknar kompensationsrättför mervärdesskatt vid inköp av inventarier och reparationermed mera till stadigvarande bostad.Not 7Övriga driftkostnaderÖkningen av övriga driftkostnader med 597 666 tkr är främstrelaterad till ökningen av antalet asylsökande. Det är framföralltkostnader för livsmedel som ökat. På grund av det stora antaletasylsökande tvingas Migrationsverket ordna tillfälliga boendeplatserdär möjlighet till självhushåll ofta saknas. Även resor förasylsökande har ökat då avståndet mellan Migrationsverkets olikakontor och de tillfälliga boendena ibland är långt. Andra exempelpå kostnader som ökat är tolk- och bevakningskostnader.Not 8Finansiella kostnaderKostnader 2014 2013Räntekostnader avseende räntekonto0 -5i RiksgäldskontoretRäntekostnader avseende lån-987 -1 722i RiksgäldskontoretDröjsmålsräntor 1) -3 663 -582Övriga räntor -81 -88Kursförluster 6 -153Summa finansiella kostnader verksamhet -4 725 -2 550Kursförluster transfereringsverksamhet -923 -553Summa finansiella kostnader transfereringar -923 -5531)Ett felaktigt utformat avtal med Mölndals stad, från år 2006 avseendeersättning för mottagande av asylsökande ensamkommande barn,har orsakat dröjsmålsränta på 3 327 tkr år 2014.Not 9Avskrivningar och nedskrivningarÖkningen av avskrivningar förklaras främst av Migrationsverketsanpassning av verksamheten till det ökade antalet asylsökande.Det har medfört en ökad anskaffning av materiella anläggningstillgångar,såväl förbättringsutgifter på annans fastighet sominventarier med mera, under hösten år 2013 och år 2014.Not 10Intäkter av avgifter m.m. som inte disponerasIntäkter 2014 2013Ansökningsavgifter, medborgarskap 55 351 50 703Ansökningsavgifter, främlingspass 9 780 10 132Ansökningsavgifter, resedokument 4 212 2 460Ansökningsavgifter, uppehålls och arbetstillstånd 124 900 121 562Ansökningsavgifter, utlandsmyndigheter 1) 7 933 10 542Särskilda avgifter, transportörer -508 240Andra ersättningar, utomstatliga 2) 118 0Återbetalning till Europeiska flyktingfonden II 0 -6 588Bidrag från Europeiska flyktingfonden III 66 349 66 799Bidrag från Europeiska återvändandefonden 0 31 128Återbetalning till Europeiska-2 279 0återvändandefondenBidrag avseende vidarebosättning 0 35 731Periodiseringar Europeiska flyktingfonden III 56 899 9 359Periodiseringar Europeiska återvändandefonden28 838 -24 225Periodiseringar avseende vidarebosättning -41 909 25 746Ränteintäkter i uppbördsverksamhet 95 3Summa 309 780 333 5921)Migrationsverket redovisar viseringsavgifter mottagna via webbansökan förutlandsmyndigheternas räkning.2)Beloppet avser kontanter som tidigare asylsökande lämnat eller glömt kvar hosMigrationsverket och där återbetalning inte varit möjlig. Efter kontakt med Ekonomistyrningsverkethar medlen redovisats mot inkomsttitel.Not 11Saldo uppbördsverksamhetSkillnaden mellan intäkter och medel som tillförts statsbudgetenbestår främst av periodiseringsposter avseende fondmedel.SOLID-programmet med sina programår 2008-2013 är underutfasning. Förbrukningen av fondmedel i programmet överstigeri högre grad än tidigare erhållna inbetalningar redovisade motinkomsttitel vilket medför en ökad periodisering av intäkter ochen ökad fordran på EU-kommissionen.Not 12Övriga erhållna medel för finansiering av bidragSpecifikation 2014 2013Medel från övriga 1) -2 0Medel från EU-institutioner 0 211Summa -2 2111) Avser transferering mellan myndigheter avseende projekt REVA 3.164/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


finansiell redovisningNot 13Lämnade bidragSpecifikation 2014 2013 1)Utgiftsområde 8 Migration1:1 Migrationsverket1:1 Ap 1 MigrationsverketKostnader för organiserad-3 106 -2 811sysselsättningInomstatligt bidrag -240 01:2 Ersättningar ochbostadskostnader1:2 Ap 2 Ersättningar till asylsökande,kommuner och landstingErsättningar till asylsökande:Dagersättning enligt LMA -958 455 -695 930varav Dagersättning enligt LMA-38 354 -22 544ensamkommande barnSärskilt bidrag enligt LMA -79 922 -45 362varav Särskilt bidrag enligt LMA-12 656 -7 439ensamkommande barnBoendeersättning enligt LMA -8 -34Särskild dagersättning enligt-4 740 -5 656Förordning (2010:1345)varav Särskild dagersättning enligt1 0Förordning (2010:1345)ensamkommnde barnDelsumma Ersättningar till-1 043 125 -746 982asylsökandevarav Delsumma ensamkommande -51 010 -29 984barnErsättning enligtsjukvårdsförordning:Schablonersättning, sjukvård -1 059 559 -713 888Kostnadskrävande vård -213 033 -206 160Sjuk-, hälso- och tandvård (förvar) -4 778 -3 601Hälsoundersökningar / hälsosamtal -82 298 -51 508Läkemedel -42 382 -38 631Delsumma Ersättning enligt-1 402 051 -1 013 788sjukvårdsförordningErsättning enligtasylersättningsförordningen:Ersättning för skolkostnader -637 298 -461 601varav Ersättning för skolkostnader-137 004 -93 641ensamkommande barnPlacering av barn i annat hem än-156 594 -153 631barnets egetFörebyggande stödinsatser för barn -50 000 -50 000(till kommuner)Ersättning för tillståndssökande m.fl. -5 431 -3 889Extraordinära kostnader -15 921 -6 270varav Extraordinära kostnader-15 921 -5 878ensamkommande barnTransport av ensamkommande barn -2 452 -2 541Placeringskostnader för-2 069 280 -1 627 874ensamkommande barnUtredningskostnader-170 430 -99 756ensamkommande barnGod man ensamkommande barn -99 422 -87 986Delsumma Ersättning enligt-3 206 829 -2 493 548asylersättningsförordningenvarav Delsumma-2 494 510 -1 917 676ensamkommande barnÖvrig omsorg och omvårdnad:Placering av familjer och vuxna -81 113 -75 895Övriga kostnader -22 439 -13 443Delsumma Övrig omsorg-103 551 -89 338och omvårdnadÅteretableringsstöd -4 509 -15 840Delsumma 1:2 Ersättningar och -5 760 065 -4 359 496bostadskostnader1:3 Migrationspolitiska åtgärder1:3 Ap 4 Återvandringsförberedelser -2 362 -1 4421:3 Ap 5 Återvandringsbidrag -22 -1321:3 Ap 6 Vidarebosättning -380 455 -380 0201:3 Ap 7 Resor vid-14 192 -13 090vidarebosättning m.m1:3 Ap 8 Anhörigresor -7 861 -4 762Delsumma 1:3-404 892 -399 446Migrationspolitiska åtgärder1:6 Offentligt biträde iutlänningsärende1:6 Ap 2 Migrationsverket -290 854 -269 0571:7 Utresor för avvisade och utvisade1:7 Ap 1 Migrationsverket -37 941 -53 5371:8 Ap 1 Från EU-budgetenfinansierade insatser förasylsökande och flyktingarEuropeiska flyktingfonden -37 991 -27 704Återvändandefonden -6 145 -9 486Delsumma 1:8 Från EU-budgeten -44 136 -37 190finansierade insatser för asylsökandeoch flyktingarUtgiftsområde 13Integration och jämställdhet1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande1:2 Ap 1 Extra ersättning för mottagna0 -90020101:2 Ap 2 Ny schablonersättning -2 589 327 -1 612 7821:2 Ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt-174 537 -131 470bistånd1:2 Ap 5 Prestationsbaserad ersättning-388 070 0till kommuner1:2 Ap 6 Hyreskostnader -2 085 -8381:2 Ap 10 Grundersättning -61 716 -122 8201:2 Ap 12 Ersättning för ekonomiskt -115 658 -120 464bistånd1:2 Ap 13 Ersättning för ensamkommande-3 943 236 -2 984 870barn1:2 Ap 14 Ersättning för vissa särskilda -85 247 -74 106kostnader1:2 Ap 15 Ersättning för stöd och-224 431 -254 036service och hälso- och sjukvård1:2 Ap 17 Sfi för anläggningsboende -1800 0Delsumma 1:2 Kommunersättningar -7 586 106 -5 302 286vid flyktingmottagandeBidrag finansierade med ”externa medel”Bidrag till statlig myndighet 2) -2 640 -4 803Ny väg in 1 och 2 0 -309Twinning Armenien 0 -210Delsumma Bidrag finansierade med -2 640 -5 322”externa medel”Summa -14 129 980 -10 429 1451)Uppställningsformen för tabellen är omgjord till följd av uppdrag i RegeringsbeslutII:2 Ju 2014/871/SIM m.fl. 2014-04-16, ändring av regleringsbrev förbudgetåret 2014 avseende Migrationsverket. Jämförelsetalen är omräknadeenligt den nya uppställningsformen.2)Avser bidrag till Mittuniversitetet i projektet Att kommunicera om brandskyddsamt bidrag till projektpartners, Rikskriminalpolisen och Kriminalvårdens transporttjänst,i projektet för Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete (REVA 3).årsredovisning migrationsverket 2014 165/ 198


Not 14Årets kapitalförändringSpecifikation 2014 2013Anslagsfinansierad verksamhetAvskrivningar av anläggningstillgångar-4 058 -2 369finansierade med anslagMigrationsverkets fondfinansierade0 8 339projekt som saknade bidragsöverenskommelsePeriodiseringsposter i-1 481 551 -203 172transfereringsavsnittetSumma -1 485 609 -197 202Bidragsfinansierad verksamhetProjekt REVA i verksamhetsavsnittet 1 759 4 803Projekt REVA i transfereringsavsnittet -1 759 -4 803Summa 0 0UppbördPeriodiseringsposter i uppbördsavsnittet43 320 10 8801)Summa -1 442 289 -186 3221)Posten avser huvudsakligen periodiseringar av Europeiska flyktingfonden III,Återvändandefonden och vidarebosättningsmedel.NOTER TILL BALANSRÄKNINGENNot 15Immateriella anläggningstillgångarSpecifikation 2014-12-31 2013-12-31Balanserade utgifter för utvecklingAnskaffningsvärde, ingående balans 323 881 330 933Årets anskaffningar 69 477 46 438avgår avyttrade anläggningar -15 573 -53 490Anskaffningsvärde, utgående balans 377 785 323 881Ackumulerade avskrivningar,-133 552 -129 741ingående balansÅrets avskrivningar -59 873 -57 301avgår avskrivningar, avyttrade15 573 53 490anläggningarAckumulerade avskrivningar,-177 852 -133 552utgående balansBokfört värde 199 933 190 329Rättigheter avseendedataprogram och licenserAnskaffningsvärde, ingående balans 20 273 51 163Årets anskaffningar 6 578 2 380avgår avyttrade anläggningar -401 -33 270Anskaffningsvärde, utgående26 450 20 273balansAckumulerade avskrivningar,-12 995 -43 570ingående balansÅrets avskrivningar -3 489 -2 695avgår avskrivningar, avyttrade401 33 270anläggningarAckumulerade avskrivningar,-16 083 -12 995utgående balansBokfört värde 10 367 7 278Not 16Materiella anläggningstillgångarSpecifikation 2014-12-31 2013-12-31Förbättringsutgifter på annansfastighetAnskaffningsvärde, ingående balans 103 632 98 479Årets anskaffningar 18 992 8 280avgår avyttrade anläggningar -6 186 -3 127Anskaffningsvärde,116 438 103 632utgående balansAckumulerade avskrivningar,-94 440 -93 373ingående balansÅrets avskrivningar -6 023 -4 194avgår avskrivningar avyttrade6 186 3 127anläggningarAckumulerade avskrivningar,-94 277 -94 440utgående balansBokfört värde 22 161 9 192Maskiner, inventarier,installationer m.m.Anskaffningsvärde, ingående321 936 294 660balansÅrets anskaffningar 75 745 64 526avgår avyttrade anläggningar -22 266 -37 250Anskaffningsvärde,375 415 321 936utgående balansAckumulerade avskrivningar,-236 822 -245 859ingående balansÅrets avskrivningar -44 150 -27 167avgår avskrivningar22 075 36 204avyttrade anläggningarAckumulerade avskrivningar,-258 897 -236 822utgående balansBokfört värde 116 518 85 114Not 17Fordringar hos andra myndigheterÖkningen från föregående år kan härledas till att fordran på deningående mervärdesskatten har ökat. Detta beror till stor del påatt det ökade antalet asylsökande under 2014 har medfört ökadekostnader för bland annat hyror, livsmedel och städning.Utfallet har även påverkats av den rättning som gjorts i slutet avår 2014 för felaktig rekvirerad ingående mervärdesskatt avseendeinköp av inventarier med mera till anläggningsboenden somklassificeras som stadigvarande bostad. Se avsnitt Kompensationsrättför mervärdesskatt på anläggningsboende.Not 18Övriga kortfristiga fordringarSpecifikation 2014-12-31 2013-12-31Uppbördsfordringar 1) 108 616Skadestånd 247 307Fordringar på personal 201 166Återetableringsstöd 1 453 1 558Diverse fordringar 4 662 4 063Summa 6 671 6 7101)Uppbördsfordringarna har minskat med 508 tkr till följd av värderegleringav transportörsavgifter.166/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


finansiell redovisningNot 19PeriodavgränsningsposterSpecifikation 2014-12-31 2013-12-31Förutbetalda kostnaderHyror 128 696 99 338Datatjänster 18 299 15 187Dagersättning 33 784 21 793Övrigt 1 260 2 012Summa förutbetalda kostnader 182 039 138 330Upplupna bidragsintäkterStatliga myndigheter 976 621Utomstatliga organisationer 213 3 302Europeiska flyktingfonden 75 633 59 379Återvändandefonden 16 149 4 872Vidarebosättningsmedel 110 875 150 082Summa upplupna bidragsintäkter 203 847 218 256Övriga upplupna intäkterÖvrigt 12 1 047Summa övriga upplupna intäkter 12 1 047Summa 385 898 357 633Not 20Avräkning med statsverketSpecifikation 2014-12-31 2013-12-31UppbördIngående balans -180 -796Redovisat mot inkomsttitel -266 459 -322 712Uppbördsmedel som betalats till 266 023 323 328icke räntebärande flödeSkulder avseende uppbörd -616 -180Anslag icke räntebärande flödeIngående balans 103 511 90 846Redovisat mot anslag 15 002 475 11 422 466Medel hänförbara till transfereringar -14 838 382 -11 409 801m.m. som betalats till icke räntebärandeflödeFordringar avseende anslag i icke 267 604 103 511räntebärande flödeAnslag i räntebärande flödeIngående balans -51 770 107 334Redovisat mot anslag 3 607 777 3 057 403Anslagsmedel som tillförts-3 582 386 -3 216 507räntekonto 1)Fordringar avseende anslag i räntebärande-26 379 -51 770flödeFordran avseende semesterlöneskuldsom inte har redovisats motanslagIngående balans 46 437 53 877Redovisat mot anslag under året-9 097 -7 440enligt undantagsregelnFordran avseende semesterlöneskuld37 340 46 437som inte har redovisats motanslagÖvriga fordringar/skulder påstatens centralkonto i RiksbankenIngående balans 17 451 -109Differens under utredning 0 -20Inbetalningar i icke räntebärande 665 066 628 225flödeUtbetalningar i icke räntebärande -15 252 576 -11 697 103flödeBetalningar hänförbara till anslag 14 572 394 11 086 493och inkomsttitlarÖvriga skulder på statens2 335 17 486centralkonto i RiksbankenSumma Avräkning med statsverket 280 284 115 4841)Samtliga tilldelade medel på räntebärande anslag har inte tillförts räntekontotår 2014. 52 582 tkr erhålls först i januari år 2015.årsredovisning migrationsverket 2014 167/ 198


Not 21Räntekonto i RiksgäldskontoretBehållningen på räntekontot har ökat med 50 996 tkr sedan årsskiftet2013. Erhållna anslagsmedel på räntekontot har ökat med365 879 tkr jämfört med år 2013 samtidigt som anslagsförbrukningenpå det räntebärande anslaget också ökat. Vid utgången avår 2014 finns ett anslagssparande på 78 960 tkr på anslaget 1:1.År 2013 uppgick anslagssparandet till 51 769 tkr. Första halvåret2014 minskade behållningen på räntekontot för att öka igenunder hösten genom den utökade tilldelningen av anslag underåret. 52 582 tkr av tilldelade anslagsmedel har inte erhållits år2014 utan kommer att utbetalas först år 2015. Jämförelsen mellanerhållna och förbrukade anslagsmedel samt saldot på räntekontotpåverkas av förändringen mellan åren på fordrings- och skuldpostertillhörande det räntebärande flödet som avräknas anslagetkostnadsmässigt men påverkar räntekontot det år betalning sker.Såväl leverantörsskulder som periodiseringsposter har ökat underår 2014 jämfört med föregående år.Det finns ännu inte belånade anläggningstillgångar på 25 219tkr år 2014. Föregående år var motsvarande belopp 33 501 tkr.Beviljad räntekontokredit uppgår år 2014 till 150 000 tkr. Räntekontokreditenhar inte utnyttjats under året.Not 22StatskapitalSpecifikation 2014-12-31 2013-12-31Ingående balans 19 268 15 207Kapitalförändring-2 369 4 061från föregående årUtgående balans 16 899 19 268Under år 2014 har inga anläggningstillgångar finansierade medanslag anskaffats. Årets minskning av statskapitalet är hänförlig tillavskrivningskostnader från år 2013.Juste­Not 23Balanserad kapitalförändringSpecifikation Ingående Årets2013 1)balans2014-01-01kapitalförändrinringspostUtgåendebalans2014-12-31Ingående balans -1 973 813 -1 973 813Omföring 201310 880 10 880års kapitalförändring,periodiseringuppbördOmföring 2013-203 172 -203 172års kapitalförändring,periodiseringtransfereringarInterna fondfinansierade8 339 8 339kontrakt 2)projekt utanJusteringspost 3) -55 -55Summa -1 973 813 -183 953 -55 -2 157 8221)Bokförd kapitalförändring år 2013 var -186 322 tkr. Av denna har -2 369 tkr förtsmot statskapital.2)Posten avser projekt som påbörjades år 2012 och som delvis finansieras med EUmedel.Projekten saknade bidragsöverenskommelse vid utgången av år 2012 ochöverenskommelse tecknades först år 2013. År 2013 och år 2014 fanns inga projektsom saknade bidragsöverenskommelse vid respektive årsskifte.3)En differens på 55 tkr hänförlig till kapitalförändring har påvisats vid avstämningav posten Avräkning med statsverket. Efter samråd med Ekonomistyrningsverkethar rättelse skett mellan balanserad kapitalförändring och anslag i räntebärandeflöde.Not 24Årets kapitalförändringSe not 14168/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


finansiell redovisningNot 25MyndighetskapitalSpecifikation Statskapital BalanseradBalanserad Kapitalförändring SummakapitalförändringAnslagsfinansieradverksamhetkapitalförändringUppbördsverksamhetenligtResultaträkningenUtgående balans 2013 19 268 -2 076 515 102 702 -186 322 -2 140 867Ingående balans 2014 19 268 -2 076 515 102 702 -186 322 -2 140 867Föregående års-2 369 -194 833 10 880 186 322 0kapitalförändringRättelse avräkning55 55statsverketÅrets kapitalförändring -1 442 289 -1 442 289Summa årets förändring -2 369 -194 888 10 880 -1 255 967 -1 442 344Utgående balans 16 899 -2 271 403 113 582 -1 442 289 -3 583 212Not 26Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelserSpecifikation 2014-12-31 2013-12-31Ingående avsättning 6 839 6 523Årets pensionskostnad 3 769 3 778Årets pensionsutbetalningar -3 457 -3 462Summa 7 151 6 839Not 27Övriga avsättningarSpecifikationIngåendebalans2014-01-01Åretsförändring2014Utgåendebalans2014-12-31Engångspremier SPV 1) 442 23 465Särskild löneskatt SPV 1) 107 5 112Kompetensväxlingsåtgärder22 844 1 130 23 9742)Avsättning för personal 3) 0 218 218Avsättning för personal0 98 98sociala kostnaderAvsättning för3 525 51 3 576återbetalt bistånd 4)Tvister 5) 64 0 64Summa 26 982 1525 28 5071)Under år 2014 har det tillkommit en ny uppbokning av engångspremie. Bådauppbokningarna beräknas utbetalas under år 2015.2)Under år 2014 avsattes 4 124 tkr för kompetensväxlingsåtgärder och 2 994 tkrhar utnyttjats. 2015 års avsättning beräknas bli likvärdig.3)Under år 2014 har en avsättning för personal bokats upp. Den kommer attutbetalas under år 2015.4)Avsättningen avser dagersättning m.m. som inte hämtats ut av asylsökandeoch återbetalats till Migrationsverket av betalningsförmedlaren. Migrationsverketsjuridiska skuld uppgår år 2014 till 80 914 tkr. Tidigare år har visat atten väsentlig del av skulden inte kommer att regleras, därför sker årligen enschablonmässig värdering och avsättningen skrivs ned till det belopp som kanförväntas utbetalas. Det belopp som förväntas utbetalas under år 2015 harvärderats till 3 576 tkr.5)Tvist från 2007 med Kungsholms express och spedition AB bl.a. till följd avstor skillnad på belopp mellan offert och faktura. Migrationsverket avvaktarpreskriptionstid.Not 28Lån i RiksgäldskontoretSpecifikation 2014-12-31 2013-12-31Ingående skuld 241 527 232 686Lån upptagna under året 178 920 98 041Årets amorteringar -109 527 -89 200Utgående skuld 310 920 241 527Beviljad låneram 374 000 285 000Av befintliga lån avser 95 974 tkr kreditiv för finansiering av utvecklingav immateriella anläggningstillgångar. Ännu ej belånadeanläggningstillgångar anskaffade under december år 2014 uppgårtill 25 219 tkr.Not 29Kortfristiga skulder till andra myndigheterKortfristiga skulder till andra myndigheter har ökat med 13 059tkr. Ökningen beror till största delen på att antalet årsarbetskrafterökat och därmed även utfallet på kontot för sociala avgifter. Saldotkan förklaras ytterligare av leverantörsskulder till andra myndigheter.Not 30LeverantörsskulderSaldot på leverantörskulder år 2014 förklaras av den utökadeverksamheten till följd av det ökade antalet asylsökande. Det harmedfört fler leverantörer framför allt vad det gäller hyresvärdarför tillfälliga anläggningsboenden samt generellt fler fakturor iverksamheten. Under år 2014 har Migrationsverket haft en ökningav antalet leverantörsfakturor med cirka 86 000 stycken jämförtmed år 2013.Not 31Övriga skulderÖkningen av övriga skulder beror till största delen på att ersättningartill asylsökande utbetalats till fler personer år 2014 vilketökat skulden avseende bistånd som utbetalats till ICA-bank menännu inte hämtats ut av de asylsökande. Till följd av att antaletårsarbetskrafter ökat har även skulden avseende personalenskällskatt ökat jämfört med föregående år.årsredovisning migrationsverket 2014 169/ 198


Not 32PeriodavgränsningsposterSpecifikation 2014-12-31 2013-12-31Upplupna kostnaderUtgiftsområde 8 MigrationPlacering barn 1 241 155 762 143Sjuk- och hälsovård 403 904 279 736Skolkostnader och organiserad410 870 251 652verksamhetOffentliga biträden 113 068 67 159Övriga transfereringar 1) 13 034 9 394Semesterlöneskuld172 419 157 202(inkl. sociala avgifter)Lönekostnader 0 960Övriga kostnader som hyror,222 149 83 204tolkkostnader m.m.Europeiska flyktingfonden III 4 349 4 458Delsumma 2 580 948 1 615 908Utgiftsområde 13 Integrationoch jämställdhetErsättning för ensamkommande 1 178 245 638 774barnErsättning för stöd, service,41 070 65 458hälso- och sjukvårdSchablonersättning 287 071 193 858Prestationsbaserad ersättning 75 015 0Ersättning för ekonomiskt bistånd 44 578 56 942Ersättning för extraordinära kostnader,11 842 4 886hyreskostnader, Sfi m.m.Delsumma 1 637 822 959 918Summa upplupna kostnader 4 218 770 2 575 826Oförbrukade bidragStatliga myndigheter 2) 8 883 2 044Utomstatliga organisationer 1 792 9 925Bidrag från EU avseende2 946 31 453Europeiska flyktingfonden IIIBidrag från EU avseende13 893 40 889ÅtervändandefondenSumma oförbrukade bidrag 27 514 84 311Summa 4 246 284 2 660 1371)Upplupen kostnad för dagersättning periodiseras för första gången år 2014.Periodiseringen avser dagersättning som utbetalats år 2015 men avser år 2014.Beloppet uppgår till 874 tkr. Jämförelsetalen har ej justerats.2)Oförbrukade bidrag på 737 tkr avseende projektet Migration och Heder kommeratt tas i anspråk inom tre månader. Oförbrukade bidrag på sammanlagt 3 867 tkrfrån Polismyndigheten avseende bidrag från Gränsfonden till VIS-projektet, frånFolkhälsomyndigheten till projektet e-Mo 2 samt från SIDA avseende TwinningArmenien beräknas tas i anspråk inom tre till tolv månader. Oförbrukade bidragpå 4 279 tkr från Polismyndigheten avseende bidrag från Gränsfonden till projektFotostationer kommer att förbrukas inom ett till tre år.Not 33Övriga ansvarsförbindelserMigrationsverkets ansvarsförbindelser avser:• Ånge Fastighetsbolag AB har framställt krav på Migrationsverketavseende kostnader för återställande av lägenheter förasylsökande som Migrationsverket tidigare hyrt. Migrationsverkethar gjort en preskriptionsinvändning.• Dina Försäkringar har riktat ett regresskrav mot Migrationsverketavseende en vattenskada i en fastighet där Migrationsverkethyrt lägenheter för asylsökande. Migrationsverket har gjorten preskriptionsinvändning.• Mölndals stad har framställt räntekrav på Migrationsverketavseende ersättning för mottagande av barn med permanentuppehållstillstånd. Migrationsverket bestrider fakturan medhänvisning till att den inte är avtalsenlig.• Bergkvara Buss har fakturerat belopp som överstiger avtaladersättning. Fakturorna har delbetalats till sina otvistiga belopp.Det är inte troligt att Migrationsverket kommer att betala detöverskjutande tvistiga beloppet.• Aros Energideklarationer AB har lämnat in en stämningsansökantill Norrköpings Tingsrätt avseende påstått brott mot lagenom offentlig upphandling. Huvudförhandling planerad tillden 18-19 maj 2015. Utgången av förhandlingen ligger utomMigrationsverkets kontroll.Noter till anslagsredovisningenFör budgetåret 2014 tilldelades Migrationsverket medel från Justitiedepartementetenligt regleringsbrev, regeringsbeslut II:4, 2013-12-19(Ju2013/8517/SIM m.fl.). Från Arbetsmarknadsdepartementet tilldeladesMigrationsverket medel för utgiftsområde 13 enligt regleringsbrev,regeringsbeslut II:6, 2013-12-19 (A2013/4865/IU m.fl.).För budgetåret 2014 har Justitiedepartementet beslutat om fyraändringar av Migrationsverkets regleringsbrev. Ändringarna ärbeslutade i regeringsbeslut II:3, 2014-04-16 (Ju2014/871/SIM m.fl.),regeringsbeslut II:1, 2014-06-26 (Ju2014/4057/SIM m.fl.), regeringsbeslutII:1, 2014-09-11 (Ju2014/5336/SIM m.fl.), och regeringsbeslutI:11, 2014-12-11 (Ju2014/871/SIM).Arbetsmarknadsdepartementet har gjort tre ändringar av Migrationsverketsregleringsbrev för utgiftsområde 13. Ändringarna ärbeslutade i regeringsbeslut II 2014-01-30 (A2014/395/IU m.fl.), II:102014-06-26 (A2014/2477/IU), I:4 2014-12-11(A2014/4363/IU).Not 341:1 ap 1 Migrationsverket (ram)Under året har anslagsposten ökats med 475 814 tkr. Överföringsbeloppetpå anslaget beror främst på lägre personal- och lokalkostnaderän beräknat.Not 351:2 ap 2 Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting(ram)Anslagsposten har under året ökats med 2 042 000 tkr. Anslagskreditenhar utökats med 342 504 tkr till 527 809 tkr. Överföringsbeloppetpå anslaget förklaras delvis med lägre kostnader föranvisade asylsökande ensamkommande barn som till högre andelän beräknat bosatts i familjehem eller hos släktingar. Migrationsverketbefinner sig i en expansiv fas och den aktuella situationeni organisationen är på många ställen ansträngd. Detta har fått tillföljd att ett stort antal ansökningar om ersättningar som inkommitfrån kommuner och landsting inte hunnit betalas ut, vilket påverkaranslaget. Dessa utbetalningar kommer att belasta 2015.170/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


finansiell redovisningNot 361:2 ap 3 Boende för asylsökande (ram)Anslagsposten har under året ökats med 1 329 648 tkr. Anslagskreditenhar utökats med 135 000 tkr till 195 000 tkr. Överföringsbeloppetpå anslaget förklaras av ett lägre antal genomsnittligtinskrivna i Migrationsverkets anläggningsboenden och färreutnyttjade tillfälliga boenden än beräknat.Not 371:3 ap 5 Återvandringsbidrag (ram)Den låga förbrukningen på anslagsposten beror på att endast ettfåtal ansökningar har inkommit. Flera av ansökningarna avslogs dåbegärda kompletteringar inte inkom.Not 381:3 ap 6 Vidarebosättning m.m. (ram)I enlighet med regleringsbrevet har ett schabloniserat beloppomförts till anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande.För 2014 har 380 455 tkr belastat anslagsposten. Beloppetmotsvarar 1 908 organiserat överförda flyktingar multipliceratmed 199 400 kr. Det är åtta personer fler än vad anslagsposten ärberäknad för. Migrationsverket har utnyttjat 1 995 tkr av anslagskreditenpå 11 365 tkr.Not 391:3 ap 7 Resor vid vidarebosättning m.m. (ram)Det negativa överföringsbeloppet beror främst på att dollarkursenstigit vilket påverkar verkets betalningar till InternationalOrganisation for Migrations för tjänster kopplade till överföringenav kvotflyktingar.Not 401:3 ap 8 Anhörigresor (ram)1 615 anhöriga reste in i Sverige under år 2014 med beviljat resebidrag.Alla bidragsansökningar har inte beviljats på grund av bristpå anslagsmedel. 79 tkr har utnyttjats av anslagskrediten på 240tkr.Not 411:6 ap 2 Offentligt biträde i utlänningsärenden (ram)Överföringsbeloppet beror på färre avgjorda ärenden än beräknatoch att andelen ärenden som fordrar offentligt biträde har minskat.Not 421:7 ap 1 Utresor för avvisade och utvisade (ram)Överföringsbeloppet beror delvis på att inte hela finansiella villkoretför ”åtgärder i samband med utlänningars återvändande” utnyttjatsoch att verket i prognos uppskattat styckkostnaderna per resa förhögt.Not 431:8 ap 1 Från EU-budgeten finansierade insatser förasylsökande och flyktingar (ram)Projekten inom programår 2012 som avslutats under året har isamband med slutredovisning redovisat betydligt lägre nyttjandeän prognosticerat. Även om flera projekt lämnat ändringsansökningarmed sänkta belopp innan slutredovisning skedde detta försent för att medlen skulle kunna lysas ut i en extra utlysning. Blandannat har projekt REVA ett utfall på ca 10 000 tkr lägre än prognos.Not 441:2 ap 2 Ny schablonersättning (ram)En omdisponering till anslagsposten har skett under året med30 000 tkr. 10 295 tkr av anslagskrediten har utnyttjats beroendepå att fler personer har blivit kommunplacerade än beräknat.Not 451:2 ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd (ram)En omdisponering till anslagsposten har skett under året med30 000 tkr. Anslagsförbrukningen är beroende av antal kommunplaceringaroch ersättningen varierar bland annat beroende påboendeform före mottagandet. Det utgående överföringsbeloppetberor på svårighet att bedöma utbetalningarna i slutet av året.Not 461:2 ap 5 Prestationsbaserad ersättning till kommuner (ram)Överföringsbeloppet beror på antal kommunplacerade personersamt storleken på kommunernas mottagande av nyanlända personer.Not 471:2 ap 6 Hyreskostnader (ram)Anledningen till det låga anslagsutnyttjandet beror på att fåkommuner ansöker om denna ersättning.Not 481:2 ap 9 Införande av prestationsbaserad ersättning (ram)Det återstående förberedelsearbetet för att införa prestationsbaseradersättning har inte kostat så mycket som förväntat.Not 491:2 ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m. (ram)Det utgående överföringsbeloppet beror på att ersättningutbetalas från två förordningar. Det förekommer stora variationerav storleken på ansökningsbeloppen för ersättning vilket gör detsvårt att prognosticera.Not 501:2 ap 13 Ersättning för ensamkommande barn (ram)60 000 tkr har omdisponerats till anslagsposterna1:2 ap 2 och1:2 ap 3. Överföringsbeloppet beror bland annat på att dengenomsnittliga dygnskostnaden varit lägre än beräknat och attantalet avgjorda ärenden gällande ensamkommande barn varitlägre än prognosticerat. Det har också betydelse för utfallet närkommunplacering sker och ansökan om ersättning från kommunernakan göras.Not 511:2 ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- ochsjukvård (ram)Överföringsbeloppet påverkas av antalet ansökningar samtvariationen i storlek på ansökningsbeloppen.Not 521:2 ap 17 Sfi för anläggningsboende (ram)Anslagsposten tillkommer i ändring av regleringsbrev, 2014-06-26.50 000 tkr tilldelas Migrationsverket för Sfi för anläggningsboende.Överföringsbeloppet förklaras av att bara ett fåtal kommunerhunnit ansöka om ersättning.årsredovisning migrationsverket 2014 171/ 198


Not 53Finansiellt villkorStatlig medfinansiering och fondadministration utöver EU:sbestämmelser om tekniskt stödDen statliga medfinansieringen har blivit lägre än beräknat då denextra utlysningen i SOLID-fonderna inte genomförts som planerat.Beräknade resurser till förberedelsearbete för Asyl-, migrations-,och integrationsfonden (AMIF) och införande av nytt ärendehanteringssystemhar inte utnyttjats på grund av förseningar.Not 54Redovisning av beställningsbemyndigande1:8 ap 1 Från EU-budgeten finansierade insatser förasylsökande och flyktingarGodkännandet av det nationella programmet för AMIF är försenat.Detta har medfört att inga utlysningar kunde genomföras under år2014. Att utnyttjandet av ramen blivit lågt beror även på det lågaingående åtagandet, som följd av att nya åtaganden under 2013inte kom upp i beräknad nivå. Utestående åtaganden för år 2017är 0 kr på grund av att SOLID-fonderna ska avslutas under år 2016och att inga nya åtaganden är tecknade för AMIF.Noter till finansieringsanalysenNot 55Specifikation 2014 2013Kostnader enligt resultaträkning -5 979 861 -4 266 785Justeringar:Avskrivningar 113 416 90 984Realisationsförlust 51 436Avsättningar 1 837 239Kostnader enligt finansieringsanalysen -5 864 557 -4 175 126Not 56Specifikation 2014 2013Intäkter av avgifter och andra ersättningar 4 938 3 987enligt resultaträkningJusteringar:Realisationsvinst -352 -257Intäkter av avgifter och andra ersättningarenligt finansieringsanalysen4 586 3 729172/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


Förklaringar till bilagornaGrunder för beviljade förstagångstillstånd tillflyktingar m.fl.KonventionsflyktingarAF Flykting UtlL kap 4:1§ (Genevekonventionen)Alternativt skyddsbehövandeAT Tortyr, alternativt skyddsbehövande 4 kap 2 §AC väpnad konflikt, alternativt skyddsbehövande 4 kap 2 §AI Uppehållstillstånd på grund av Sverigesinternationell åtaganden enligt 5 kap 4 §Övriga skyddsbehovAV Väpnad konflikt, övrig skyddsbehövande 4 kap 2 a §AS Svåra motsättningar, övrig skyddsbehövande 4 kap 2 a §KV Organiserad överföring av flyktingar m.m. (kvot)G Synnerligen ömmande omständigheter 5 kap 6 §Grunder för beviljade tillstånd efterverkställighetshindersprövningM4 Hinder mottagarlandet tar inte emotM5 Medicinska hinderM6 Hinder annan särskild anledningGrunder för beviljade förstagångstillståndtill anhörigaB Anhöriga till personer som bor i Sverige, exklusivepersoner under KB3 Anknytning på grund av tidigare vistelse i SverigeB4 Annan anhörig som har ingått i samma hushållsgemenskapsom någon som bor i Sverige eller somhar uppehållstillstånd för bosättning i SverigeB5 Anhöriginvandring som regleras av EG-direktivB6 Anhöriginvandring som regleras av nationelllagstiftningB7 Försörjningskravet uppfylltB8 Försörjningskravet inte uppfyllt, men särskilda skälBR Anknytning, förälder till barn – umgängeCA Anhörig till gästforskareCB Anhöriga till egna företagareCE EU-Blåkort för högkvalificerad arbetskraftCG Anhöriga till arbetstagareDB Anhöriga till gäststuderandeK Anhöriga till personer som bor i Sverige, som fåttuppehållstillstånd av flyktingskäl, som skyddsbehövandei övrigt eller på humanitära grunderK1 Anhöriga till personer som bor i Sverige, som fåttpermanent uppehållstillstånd enligt dentillfälliga lagenK4 Annan anhörig (ex hushållsgemenskap) tillpersoner boende i Sverige med samma klassningsom ovanK5 Make/maka/sambo/barn till svensk medborgaresom klassats med A*, G, M*, X1, X2K7 Försörjningskravet uppfyllt för anhöriga tillpersoner som bor i Sverige, som fått permanentuppehållstillstånd av flyktingskäl och skyddsskäleller humanitära grunderK8 Försörjningskravet ej uppfyllt, särskilt skäl föranhöriga till personer som bor i Sverige, som fåttpermanent uppehållstillstånd av flyktingskäl ochskyddsskäl eller humanitära grunderKRfinansiell redovisningFöräldrar som beviljas uppehållstillstånd grundatpå anknytning till ett i Sverige bosatt barn i syfteatt utöva umgänge – när barnet har klassning A*,G, M*, X1 eller X2Tillstånd enligt EES-avtaletR1 ArbetstagareR2 EgenföretagareR4 StuderandeR5 PensionärR6 Make/maka/barnR7 Föräldrar och barn över 21 årQ1 Make/maka/sambo/barn som beviljats uppehållskortQ2 Föräldrar/barn över 21 som beviljats uppehållskortBeviljade uppehållstillstånd för varaktigt bosattai annat EU-land samt medborgare i SchweizH1 ArbetstagareH2 EgenföretagareH4 StuderandeH5 PensionärH6 Make/maka/barnH7 FöräldrarLS/LT Avtal SchweizTidsbegränsade uppehållstillstånd:T2 Tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund avamärkning på skötsamhetT3 Tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund avhumanitära/medicinska skälT4 Tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund avverkställighetshinderT5 Tidsbegränsat uppehållstillstånd, meddelat somverkställighetsanvisningT6 Tidsbegränsat uppehållstillstånd, bedöms kunnastyrka ID efter ytterligare utredning.T9 Tidsbegränsat uppehållstillstånd, förundersökning/huvudförhandling i brottmålArbetsmarknadC0 ArbetstagareC7 Arbetstagare fd asylsökandeC8 Arbetstagare med visumC9 Arbetstagare tidigare studentCE BlåkortCF Egna företagareCH AupairCI Idrottsutövare/tränareCP PraktikanterCR Gästforskare EU-dirketivCU ArtisterCW UngdomsutbyteÖvriga tillståndD GäststuderandeDA Arbetssökande studentDF DoktoranderF Adoptivbarnårsredovisning migrationsverket 2014 173/ 198


Bilaga 1Asylansökningar 2014 Asylansökningar ensamkommande barn 2014Medborgarskap Ålder/ Kön Totalt Medborgarskap Ålder/ Kön TotaltSyrien Under 18 år 8 025 Afghanistan 0-6 år 8Mellan 18-64 år 22 107 7-12 år 86Över 64 år 451 13-17 år 1 453Män 21 394 Pojkar 1 438Kvinnor 9 189 Flickor 109Totalt 30 583 Totalt 1 547Eritrea Under 18 år 2 248 Eritrea 0-6 år 5Mellan 18-64 år 9 210 7-12 år 27Över 64 år 41 13-17 år 1424Män 7 661 Pojkar 1078Kvinnor 3 838 Flickor 378Totalt 11 499 Totalt 1456Statslös Under 18 år 2 340 Syrien 0-6 år 91Mellan 18-64 år 5 367 7-12 år 246Över 64 år 156 13-17 år 896Män 5 151 Pojkar 944Kvinnor 2 712 Flickor 289Totalt 7 863 Totalt 1233Somalia Under 18 år 1 570 Somalia 0-6 år 14Mellan 18-64 år 3 195 7-12 år 58Över 64 år 66 13-17 år 1046Män 3 209 Pojkar 815Kvinnor 1 622 Flickor 303Totalt 4 831 Totalt 1118Afghanistan Under 18 år 2 003 Statslös 0-6 år 46Mellan 18-64 år 1 074 7-12 år 95Över 64 år 27 13-17 år 307Män 2 409 Pojkar 320Kvinnor 695 Flickor 128Totalt 3 104 Totalt 448Irak Under 18 år 589 Marocko 0-6 årMellan 18-64 år 1 933 7-12 år 9Över 64 år 144 13-17 år 372Män 1 753 Pojkar 377Kvinnor 913 Flickor 4Totalt 2 666 Totalt 381Albanien Under 18 år 591 Algeriet 0-6 årMellan 18-64 år 1 093 7-12 årÖver 64 år 15 13-17 år 126Män 1 046 Pojkar 125Kvinnor 653 Flickor 1Totalt 1 699 Totalt 126Övriga Under 18 år 5 742 Övriga 0-6 år 30Mellan 18-64 år 13 086 7-12 år 53Över 64 år 228 13-17 år 657Män 12 194 Pojkar 589Kvinnor 6 862 Flickor 151Totalt 19 056 Totalt 740TOTALT Under 18 år 23 108 TOTALT 0-6 år 194Mellan 18-64 år 57 065 7-12 år 574Över 64 år 1 128 13-17 år 6 281Män 54 817 Pojkar 5 686Kvinnor 26 484 Flickor 1 363Totalt 81 301 Totalt 7 049174/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ilagorBilaga 2Självmant återvändande (inkl Dublinärenden) 2012–2014, fördelat på medborgarskapMedborgarskap År Antal Antalinom 2 veckorAntalinom 1 månadGenomsnittlighandläggningstidSerbien 2012 2 550 782 1 343 532013 1 790 522 960 602014 863 227 410 51Albanien 2012 633 308 494 282013 510 128 261 522014 652 176 381 59Syrien 2012 155 21 98 492013 756 87 387 362014 618 125 336 36Kosovo 2012 578 48 118 1192013 639 93 253 802014 354 48 145 58Bosnien och Hercegovina 2012 1 698 695 1 320 292013 474 167 269 572014 339 123 212 50Irak 2012 565 66 164 1832013 419 76 171 1112014 308 76 144 70Statslös 2012 220 23 64 1332013 318 40 181 632014 284 32 121 63Makedonien 2012 461 76 218 662013 461 157 260 492014 245 76 123 59Ryssland 2012 347 50 128 1162013 272 46 94 1122014 230 33 74 105Afghanistan 2012 361 19 121 792013 327 27 131 732014 215 22 61 74Mongoliet 2012 411 47 154 832013 203 38 100 1042014 176 41 92 113Övriga 2012 3 758 680 1 432 922013 3 869 721 1 816 842014 3 315 668 1 590 77TOTALT 2012 11 737 2 815 5 654 762013 10 038 2 102 4 883 732014 7 599 1 647 3 689 67årsredovisning migrationsverket 2014 175/ 198


Bilaga 4Grunder för beviljade förstagångstillstånd till anhöriga 2014Beslut i första och andra instansMedbskapÅlder/KönKlassningskodbilagorB B3 B4 B5 B6 B7 B8 BR CA CB CG DB K K1 K4 K5 K7 K8 KR TotaltSyrien Under 18 år 92 3 7 1 178 3 3 330 12 4 62518-64 år 5 2 130 51 3 811 6 1 779 56 1 2 844Över 64 år 1 2 15 28 3 49Män 43 1 46 22 3 918 4 2 133 27 3 197Kvinnor 55 1 89 29 7 1 086 5 3 004 44 1 4 321Totalt 98 2 135 51 10 2 004 9 5 137 71 1 7 518Somalia Under 18 år 234 2 2 1 734 1 81 3 2 05718-64 år 40 1 3 29 5 6 490 1 37 1 1 614Över 64 år 1 10 11Män 147 1 4 22 4 4 1 070 2 57 1 311Kvinnor 127 1 10 1 2 1 164 61 4 1 1 371Totalt 274 1 5 32 5 6 2 234 2 118 4 1 2 682Statslös Under 18 år 66 4 7 2 41 11 1 390 17 1 53818-64 år 7 2 204 18 1 1 10 696 1 28 968Över 64 år 1 12 1 14Män 40 111 10 3 1 26 6 963 1 20 1 181Kvinnor 33 2 98 8 5 2 25 5 1 135 26 1 339Totalt 73 2 209 18 8 3 51 11 2 098 1 46 2 520Indien Under 18 år 30 32 900 18 98018-64 år 8 85 33 2 63 2 1 131 77 1 401Över 64 år 1 1Män 16 39 25 22 535 32 669Kvinnor 22 46 8 2 73 2 1 497 63 1 713Totalt 38 85 33 2 95 2 2 032 95 2 382Irak Under 18 år 189 5 2 2 9 291 10 71 1 2 58218-64 år 26 2 914 141 6 7 160 5 91 1 5 2 5 1 365Över 64 år 2 1 4 1 1 1 6 1 17Män 113 2 401 92 1 4 2 7 189 5 73 4 3 5 901Kvinnor 104 1 522 52 2 9 263 10 95 1 3 1 1063Totalt 217 2 1 923 144 1 6 2 16 452 15 168 1 7 4 5 1 964Afgha- Under 18 år 131 1 2 1 18 1 702 1 78 935nistan 18-64 år 11 5 227 33 2 1 1 16 447 2 123 1 2 871Över 64 år 1 15 3 19Män 80 3 110 18 2 1 1 14 1 472 3 72 1 778Kvinnor 62 1 4 118 15 1 20 692 132 2 1 047Totalt 142 1 7 228 33 2 1 2 34 1 1 164 3 204 1 2 1 825Kina Under 18 år 127 3 1 75 26 281 50 2 2 56718-64 år 18 245 201 1 80 21 329 101 6 1 002Över 64 år 1 2 3Män 73 49 45 51 22 220 64 3 1 528Kvinnor 72 200 157 1 104 25 392 87 5 1 1 044Totalt 145 249 202 1 155 47 612 151 8 2 1 572Övriga Under 18 år 2 815 1 3 33 50 200 112 1 867 457 790 4 14 2 6 34818-64 år 319 19 22 6 014 5 302 9 2 61 216 114 1 657 598 961 5 20 7 4 2 15 332Över 64 år 4 3 1 28 18 1 2 5 7 2 71Män 1 562 13 14 2 469 2 148 3 1 42 143 73 1 215 432 797 5 12 4 3 1 8 937Kvinnor 1 576 10 12 3 606 3 222 6 1 20 273 155 2 314 623 961 4 24 5 1 1 12 814Totalt 3 138 23 26 6 075 5 370 9 2 62 416 228 3 529 1 055 1 758 9 36 9 4 2 21 751TOTALT Under 18 år 3 684 2 7 50 53 317 156 4 576 550 8 019 6 205 7 17 63218-64 år 434 22 34 7 848 5 784 11 4 75 361 148 4 114 787 4 470 10 269 11 6 1 8 24 397Över 64 år 7 3 2 38 19 1 1 2 24 78 10 185Män 2 074 16 22 3 247 2 364 3 4 51 222 106 3 117 544 5 511 11 193 8 3 6 17 502Kvinnor 2 051 11 21 4 689 3 492 8 1 25 456 200 5 597 793 7 056 5 291 10 3 1 2 24 712Totalt 4 125 27 43 7 936 5 856 11 5 76 678 306 8 714 1 337 12 567 16 484 18 6 1 8 42 214årsredovisning migrationsverket 2014 177/ 198


Bilaga 6Grunder för beviljade uppehållstillstånd för varaktigt bosatta i annat EU-landoch för medborgare i Schweiz 2014Beslut i första och andra instansKlassningskodMedborgarskap Ålder/ Kön H1 H2 H4 H5 H6 H7 LS/LT TotaltSchweiz Under 18 år 31 31Mellan 18-64 år 176 176Över 64 år 3 3Män 106 106Kvinnor 104 104Totalt 210 210Nigeria Under 18 år 65 65Mellan 18-64 år 88 2 37 127Över 64 årMän 61 1 36 98Kvinnor 27 1 66 94Totalt 88 2 102 192Mongoliet Under 18 år 1 48 49Mellan 18-64 år 79 35 114Över 64 årMän 45 35 80Kvinnor 35 48 83Totalt 80 83 163Marocko Under 18 år 38 38Mellan 18-64 år 82 1 20 1 104Över 64 år 1 1Män 72 22 1 95Kvinnor 10 1 36 1 48Totalt 82 1 58 2 143Pakistan Under 18 år 51 51Mellan 18-64 år 41 5 22 1 69Över 64 år 2 2Män 39 5 29 2 75Kvinnor 2 44 1 47Totalt 41 5 73 3 122Ghana Under 18 år 31 31Mellan 18-64 år 54 18 72Över 64 årMän 44 18 62Kvinnor 10 31 41Totalt 54 49 103Bangladesh Under 18 år 10 10Mellan 18-64 år 70 13 83Över 64 årMän 70 5 75Kvinnor 18 18Totalt 70 23 93Övriga Under 18 år 4 1 121 2 128Mellan 18-64 år 286 8 1 7 89 2 13 406Över 64 år 1 1 2Män 248 6 1 5 75 1 4 340Kvinnor 42 2 1 3 135 2 11 196Totalt 290 8 2 8 210 3 15 536TOTALT Under 18 år 5 1 364 33 403Mellan 18-64 år 700 15 2 7 234 4 189 1151Över 64 år 1 4 3 8Män 579 12 1 5 220 4 110 931Kvinnor 126 3 2 3 378 4 115 631Totalt 705 15 3 8 598 8 225 1 562bilagorårsredovisning migrationsverket 2014 179/ 198


Bilaga 7Grunder för beviljade tillstånd avseende tidsbegränsade uppehållstillstånd 2014Beslut i första och andra instansMedborgarskap Ålder/ Kön T2 T3 T4 T5 T6 T9 TotaltBulgarien Under 18 år 1 1därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 18 18Över 64 årMän 15 15Kvinnor 4 4Totalt 19 19Rumänien Under 18 år 2 2därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 14 14Över 64 årMän 3 3Kvinnor 13 13Totalt 16 16Statslös Under 18 år 3 3därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 1 3 5 9Över 64 årMän 1 3 6 10Kvinnor 2 2Totalt 1 3 8 12IrakUnder 18 årdärav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 1 5 6Över 64 årMän 1 5 6KvinnorTotalt 1 5 6Syrien Under 18 år 1 1därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 3 1 4Över 64 årMän 3 1 1 5KvinnorTotalt 3 1 1 5Ryssland Under 18 år 1 1därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 2 1 1 4Över 64 årMän 1 1 2Kvinnor 1 2 3Totalt 2 1 2 5IranUnder 18 årdärav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 1 2 1 4Över 64 årMän 1 2 1 4KvinnorTotalt 1 2 1 4Övriga Under 18 år 1 2 3därav barn utan vårdnadshavare 1 1Mellan 18-64 år 3 2 5 1 15 26Över 64 årMän 3 2 4 1 8 18Kvinnor 1 1 9 11Totalt 3 3 5 1 17 29TOTALT Under 18 år 1 1 9 11därav barn utan vårdnadshavare 1 1Mellan 18-64 år 5 5 19 1 55 85Över 64 årMän 5 4 18 1 1 34 63Kvinnor 2 1 30 33Totalt 5 6 19 1 1 64 96180/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


Bilaga 8Grunder för beviljade förstagångstillstånd avseende arbetsmarknadsärenden 2014Beslut i första och andra instansKlassningskodMedborgarskap Ålder/ Kön C0 C7 C8 C9 CE CF CH CI CP CR CU CW TotaltbilagorIndienUnder 18 årMellan 18-64 år 3 142 1 81 14 3 2 2 167 30 3 442Över 64 år 1 1Män 2 702 1 75 14 2 2 130 23 2 949Kvinnor 440 6 3 37 8 494Totalt 3 142 1 81 14 3 2 2 167 31 3 443Thailand Under 18 årMellan 18-64 år 2 987 2 2 24 10 7 3 032Över 64 år 1 1Män 2 727 1 5 6 2 739Kvinnor 261 2 1 24 5 1 294Totalt 2 988 2 2 24 10 7 3 033Kina Under 18 år 1 1 2 4Mellan 18-64 år 880 1 1 76 44 11 6 4 270 39 1 332Över 64 år 1 1Män 670 43 27 3 173 19 935Kvinnor 212 1 1 33 18 11 3 4 97 22 402Totalt 882 1 1 76 45 11 6 4 270 41 1 337USAUnder 18 årMellan 18-64 år 359 3 11 1 3 47 158 4 107 143 2 838Över 64 år 4 1 3 2 10Män 258 3 10 1 1 1 126 3 74 109 1 587Kvinnor 105 1 2 46 33 1 36 36 1 261Totalt 363 3 11 1 3 47 159 4 110 145 2 848Syrien Under 18 år 4 4Mellan 18-64 år 759 1 1 2 1 1 7 772Över 64 år 4 4Män 478 1 2 1 1 6 489Kvinnor 289 1 1 291Totalt 767 1 1 2 1 1 7 780UkrainaUnder 18 årMellan 18-64 år 365 1 1 22 6 37 149 33 56 670Över 64 årMän 287 1 11 3 101 23 50 476Kvinnor 78 1 11 3 37 48 10 6 194Totalt 365 1 1 22 6 37 149 33 56 670TurkietUnder 18 årMellan 18-64 år 427 16 2 13 15 2 32 6 513Över 64 årMän 383 15 5 14 2 19 2 440Kvinnor 44 1 2 8 1 13 4 73Totalt 427 16 2 13 15 2 32 6 513Övriga Under 18 år 3 1 1 8 30 43Mellan 18-64 år 2 778 153 35 367 146 144 233 65 502 329 436 5 188Över 64 år 15 1 1 17Män 2 074 118 28 299 113 16 195 44 326 245 289 3 747Kvinnor 722 35 7 68 34 128 38 22 178 92 177 1 501Totalt 2 796 153 35 367 147 144 233 66 504 337 466 5 248TOTALT Under 18 år 8 1 1 1 10 30 51Mellan 18-64 år 11 697 172 44 574 1 231 266 400 226 1121 617 438 15 787Över 64 år 25 1 1 4 3 34Män 9 579 133 34 445 1 174 17 327 152 750 460 290 12 362Kvinnor 2 151 39 10 129 59 249 74 75 376 170 178 3 510Totalt 11 730 172 44 574 1 233 266 401 227 1 126 630 468 15 872årsredovisning migrationsverket 2014 181/ 198


Bilaga 9Grunder för beviljade förstagångstillstånd avseende gäststuderande,doktorander och adoptivbarn 2014Beslut i första och andra instansKlassningskodMedborgarskap Ålder/ Kön D DA DF F TotaltKina Under 18 år 7 53 60Mellan 18-64 år 1 575 33 267 1 875Män 658 18 174 40 890Kvinnor 924 15 93 13 1 045Totalt 1 582 33 267 53 1 935Indien Under 18 år 1 1 2Mellan 18-64 år 706 14 93 813Män 546 13 72 631Kvinnor 161 1 21 1 184Totalt 707 14 93 1 815USAUnder 18 årMellan 18-64 år 656 1 41 698Män 305 23 328Kvinnor 351 1 18 370Totalt 656 1 41 698Pakistan Under 18 år 1 1Mellan 18-64 år 321 8 78 407Män 238 8 71 317Kvinnor 84 7 91Totalt 322 8 78 408SingaporeUnder 18 årMellan 18-64 år 382 2 384Män 193 1 194Kvinnor 189 1 190Totalt 382 2 384Iran Under 18 år 2 2Mellan 18-64 år 176 18 184 378Män 101 5 111 1 218Kvinnor 75 13 73 1 162Totalt 176 18 184 2 380TurkietUnder 18 årMellan 18-64 år 354 1 20 375Män 163 1 8 172Kvinnor 191 12 203Totalt 354 1 20 375Övriga Under 18 år 21 4 165 190Mellan 18-64 år 3 698 47 558 4 303Män 1 917 24 358 88 2 387Kvinnor 1 802 23 204 77 2 106Totalt 3 719 47 562 165 4 493TOTALT Under 18 år 30 4 221 255Mellan 18-64 år 7 868 122 1 243 9 233Män 4 121 69 818 129 5 137Kvinnor 3 777 53 429 92 4 351Totalt 7 898 122 1 247 221 9 488182/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ilagorBilaga 10Beviljade uppehållstillstånd avseende verkställighetshindersärenden 2014KlassningskodMedborgarskap Ålder/ Kön M4 M5 M6 TotaltRyssland Under 18 år 1 28 29därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 21 21Över 64 år 1 1Män 1 19 20Kvinnor 1 30 31Totalt 2 49 51Irak Under 18 år 22 22därav barn utan vårdnadshavare 2 2Mellan 18-64 år 17 17Över 64 årMän 23 23Kvinnor 16 16Totalt 39 39Statslös Under 18 år 4 4därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 14 20 34Över 64 årMän 14 14 28Kvinnor 10 10Totalt 14 24 38Afghanistan Under 18 år 9 9därav barn utan vårdnadshavare 3 3Mellan 18-64 år 20 20Över 64 årMän 18 18Kvinnor 11 11Totalt 29 29Kazakstan Under 18 år 13 13därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 14 14Över 64 årMän 12 12Kvinnor 15 15Totalt 27 27Somalia Under 18 år 4 4därav barn utan vårdnadshavareMellan 18-64 år 19 19Över 64 årMän 10 10Kvinnor 13 13Totalt 23 23Kosovo Under 18 år 2 11 13därav barn utan vårdnadshavare 4 4Mellan 18-64 år 2 8 10Över 64 årMän 2 8 10Kvinnor 2 11 13Totalt 4 19 23Övriga Under 18 år 2 144 146därav barn utan vårdnadshavare 10 10Mellan 18-64 år 1 2 145 148Över 64 år 2 2Män 133 133Kvinnor 1 4 158 163Totalt 1 4 291 296TOTALT Under 18 år 5 235 240därav barn utan vårdnadshavare 19 19Mellan 18-64 år 15 4 264 283Över 64 år 1 2 3Män 14 3 237 254Kvinnor 1 7 264 272Totalt 15 10 501 526årsredovisning migrationsverket 2014 183/ 198


Bilaga 11Avgjorda medborgarskapsärenden, anmälan och naturalisation 2012-2014Medborgarskap Kön 2012 2013 2014Irak Kvinnor 3 694 5 133 3 587Män 6 540 5 571 2 607Bifall kvinnor % 86 % 89 % 91 %Bifall män % 84 % 81 % 80 %Totalt antal 10 234 10 704 6 194Totalt bifall % 85 % 85 % 86 %Somalia Kvinnor 638 1 033 1 254Män 578 1 155 1 336Bifall kvinnor % 82 % 76 % 78 %Bifall män % 74 % 78 % 75 %Totalt antal 1 216 2 188 2 590Totalt bifall % 78 % 77 % 76 %Polen Kvinnor 826 1 031 1 001Män 527 887 811Bifall kvinnor % 92 % 93 % 95 %Bifall män % 87 % 91 % 92 %Totalt antal 1 353 1 918 1 812Totalt bifall % 90 % 92 % 94 %Thailand Kvinnor 1 421 1 526 1 602Män 163 197 187Bifall kvinnor % 94 % 94 % 95 %Bifall män % 83 % 84 % 86 %Totalt antal 1 584 1 723 1 789Totalt bifall % 93 % 93 % 94 %Statslös Kvinnor 576 904 675Män 784 1 082 880Bifall kvinnor % 72 % 74 % 72 %Bifall män % 64 % 65 % 65 %Totalt antal 1 360 1 986 1 555Totalt bifall % 67 % 69 % 68 %Iran Kvinnor 766 675 539Män 578 592 566Bifall kvinnor % 92 % 90 % 86 %Bifall män % 83 % 79 % 82 %Totalt antal 1 344 1 267 1 105Totalt bifall % 88 % 85 % 84 %Turkiet Kvinnor 497 459 391Män 681 629 566Bifall kvinnor % 92 % 89 % 88 %Bifall män % 87 % 83 % 83 %Totalt antal 1 178 1 088 957Totalt bifall % 89 % 86 % 85 %Övriga Kvinnor 10 198 9 871 9 599Män 9 137 9 412 8 874Bifall kvinnor % 87 % 88 % 88 %Bifall män % 80 % 81 % 83 %Totalt antal 19 335 19 283 18 473Totalt bifall % 84 % 84 % 86 %Totalt Kvinnor 18 616 20 632 18 648Män 18 988 19 525 15 827Bifall kvinnor % 87 % 88 % 88 %Bifall män % 81 % 80 % 81 %Totalt antal 37 604 40 157 34 475Totalt bifall % 84 % 84 % 85 %Bibehållande/befrielse 1 035 1 064 1 088Summa avgjorda ärenden 38 639 41 221 35 563Summa inkomna ärenden 39 007 37 163 41 601184/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ilagorBilaga 12Utbetalade statliga ersättningar till kommuner och landstingför flyktingmottagande 2012-20142012 2013 2014Anslag 4 675 417 000 5 878 039 000 7 392 064 000Extra ersättning för mottagna 2010 6 140 000 1 840 000 0Ny schablonersättning (2010:1122) 566 373 760 1 539 759 440 2 496 113 640inkl. överföring från anslaget 12:3:6Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 69 339 500 128 294 000 172 177 000Prestationsbaserad ersättning 0 0 313 055 000Ersättning för hyreskostnader 0 758 468 1 889 106Grundersättning 119 680 000 123 260 000 61 716 000Schablonersättning (1990:927) 692 683 320 0 0Särskilda kostnader för äldre, sjuka och67 611 764 133 309 351 130 381 895funktionshindradevaravekonomiskt bistånd (1990:927) 27 240 965 57 710 753 28 209 922stöd och hjälp i boendet (1990:927) 38 953 150 56 598 134 54 046 550färdtjänst (1990:927) 47 216 0 0ekonomiskt bistånd 19.1 § (2010:1122) 348 906 3 195 979 8 505 999ekonomiskt bistånd 19.2 § (2010:1122) 131 089 1 653 334 1 666 769ekonomiskt bistånd 19.3 § (2010:1122) 0 0 1 926 840ekonomiskt bistånd ungdomar 20 § (2010:1122) 764 748 6 120 426 6 445 160stöd och hjälp i boendet 22 § (2010:1122) 125 690 8 030 725 29 580 655Särskilda kostnader för barn utan vårdnadshavare 2 071 747 472 3 200 666 128 3 403 611 170varavboendeplatser 1 275 404 760 1 604 649 300 2 039 371 143familjehem o.dyl 740 872 712 1 539 616 828 1 312 340 027barnschablon 55 470 000 56 400 000 51 900 000Extraordinära kostnader 59 721 393 75 999 996 79 999 802varavdirekta kostnader för kvotflyktingar 10 391 653 14 791 657 13 194 973övriga individuella insatser 52 088 472 61 372 975 66 988 173strukturella insatser -2 758 732 -164 637 -183 344Sjukvårdsersättningar 192 700 035 295 129 628 248 818 170varavvaraktig vård kommuner 107 757 728 143 773 795 107 544 169varaktig vård landsting 79 798 807 144 760 373 117 725 931hälsoundersökningar landsting 5 143 500 6 595 460 23 548 070Extra ersättning 2007--2009 2 100 000 0 0SFI för anläggningsboende 0 0 287 000Totalt 3 848 097 244 5 499 017 011 6 908 048 783årsredovisning migrationsverket 2014 185/ 198


Dygnskostnad fördelat på kostnadsslag, exkl förvarBilaga 13Totalt 426 kr/dygnDygnskostnad fördelat på kostnadsslag, exkl förvarTotalt 426 kr/dygnÖvrigt + samkostnader; 149 krKost/logi; 105 krErsättning; 46 krResor för avv och utv; 2 krPersonalkostnader; 35 krDygnskostnad i förvar fördelat på kostnadsslagUndervisning; 28 krSjukvård; 62 krKost/logi Ersättning Sjukvård Undervisning Personalkostnader Resor för avv och utv Övrigt + samkostnaderResor för avv och utv; 36 krÖvrigt + samkostnader; 979 krTotalt 3 898 kr/dygnDygnskostnad i förvar fördelat på kostnadsslagTotalt 3 898 kr/dygnKost/logi; 571 krErsättning; 16 krSjukvård; 60 krUndervisning; 0 krDygnskostnad totalt Personalkostnader; fördelat på kostnadsslag2 327 krTotalt 440 kr/dygnDygnskostnad totalt fördelat på kostnadsslagTotalt 440 kr/dygnKost/logi Ersättning Sjukvård Undervisning Personalkostnader Resor för avv och utv Övrigt + samkostnaderÖvrigt + samkostnader; 152 krKost/logi; 106 krErsättning; 46 krResor för avv och utv; 2 krUndervisning; 28 krPersonalkostnader; 44 krSjukvård; 62 kr186/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ilagorBilaga 14Koppling mellan ekonomisk översikt och resultaträkningVerksamhetskostnaderEkonomisk översiktResultaträkningTotala kostnader 20 086 820 S:a verksamhetskostnader 5 979 861Finansiella int (171)Lämnade bidrag 14 129 980Intäkter avg. och andra ers (4 938)Intäkter av bidrag (17 030)Medel som erh.fr andra mynd mfl. (881)Övriga erhållna medel för finansiering av bidragSumma 20 086 820 Summa 20 086 820FinansieringEkonomisk översiktResultaträkningSumma finansiering 18 610 253 Intäkter av anslag 5 954 520Medel som erh fr statsb 12 646 691Summa 18 610 253 Summa 18 601 211Differens mellan total nettokostnad och summa finansieringNettokostnad (20 086 820)Anslagsavräknat 18 610 253Differens (1 476 567)Består av:Årets kapitalförändring (1 442 289)Saldo uppbördsverks (43 320)Anl.tillg mot statsbudget 0Summa (1 485 609) (9 042)Förklaring till differens om (9 042) tkr:Not 1 till Resultaträkningen: 9 097 tkr av differensen motsvarar en minskning av semesterlöneskuld sparad före 2009 och som tagits ut under2014 och bokförts direkt mot anslaget. -55 tkr avser en rättelse av balanserad kapitalförändring som skett direkt mot räntebärande anslag.årsredovisning migrationsverket 2014 187/ 198


Bilaga 15Ensamkommande barn – kostnad efter boendeform 2013 och 2014Redovisning av kostnader 2013 för platser och belagda platser enligt överenskommelseUnder perioden april 2013 till och med mars 2014 betalade Migrationsverket ut totalt 2 017 500 800 kronori ersättning för platser enligt överenskommelse, det vill säga 1 600 kronor per plats och dygn.För att utbetalning ska kunna ske månaden efter varje aktuellt kvartal, görs utbetalning fördelat påde olika anslagsposterna utifrån hur överenskommelserna är formulerade. Om exempelvis en kommunhar överenskommelse om tio platser varav minst fyra ska vara tillgängliga för asylsökande, har alltsåersättning för fyra platser betalats från ”asyl-anslaget” medan ersättning för sex platser betalats från ”PUT-anslaget”.Först efter att kommunerna redovisar sina belagda platser, kan omföring göras så att kostnaderna fördelasper anslag utifrån beläggning istället för utifrån överenskommelse. Eftersom det saknas formella krav pånär en sådan redovisning av belagda platser ska komma in, kan det dröja lång tid och det kan fortfarandefinnas redovisning av belagda platser som ännu inte kommit in. Migrationsverket kan därför aldrig medsäkerhet redovisa beläggningsgrad utifrån asyl- respektive PUT-platser. I den här sammanställningenredovisas därför endast den totala kostnaden.Utbetalad ersättning á 1 600 kronor ger antalet dygn. 1 260 938Till och med den 31 december 2014 har Migrationsverket betalat ersättning á 300 kronor för 1 130 586belagda dygn, varav mer än dubbelt så många dygn för PUT-platser som för asyl-platser.1 130 586Antal dygn som antingen inte var belagda eller där redovisning över beläggning ännu inte kommit in och ersättning 130 352betalats ut.Dessa drygt 130 000 dygn motsvarar drygt 10 procent av det totala antalet platsdygn som fanns under 2013. 10,34 %188/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ilagorUtbetalad ersättning för asylsökande ensamkommande barn som avser kostnad från och med 2013Antal personer (unika): 4 742I redovisningen kan samma person förekomma flera gånger, till exempel olika boendeformerAntal barn per åldersintervall och boendeform. Observera att ett barn kan finnas vid flera boendeformer.Belagd platsasylFamiljehemasylHVB asyl JourhemasylLVU asylFaktiskkostnad BUVasyl - innanuppdelningPrivatplaceringasylUtslussningasylSumma0-6 år 5 2 19 15 8 1 15 657-15 år 528 59 162 489 97 23 67 1 1 42616-17 år 1 622 117 121 1 145 157 30 53 2 3 24718-19 år 726 53 74 516 34 10 25 9 1 44720-21 år 162 18 21 142 20 5 8 3 379Summa 3 043 249 397 2 307 316 69 168 15 6 564Antal dagar per åldersintervall och boendeform.Belagd platsasylFaktiskkostnad BUVasyl - innanuppdelningFamiljehemasylHVB asylJourhemasylLVU asylPrivatplaceringasylUtslussningasylSumma0-6 år 677 162 2 175 513 533 12 1 009 5 0817-15 år 53 684 4 038 16 139 19 132 6 285 1 948 5 517 5 106 74816-17 år 192 318 7 751 13 718 53 694 4 727 3 429 6 436 318 282 39118-19 år 94 402 3 437 8 243 32 342 898 848 2 961 1 737 144 86820-21 år 16 497 787 3 596 6 926 375 216 763 911 30 071Summa 357 578 16 175 43 871 112 607 12 818 6 453 16 686 2 971 569 159Utbetalad ersättning per åldersintervall och boendeform.Observera att belagd plats endast anger just ersättning á 300 kronor per belagd plats.Belagd platsasylFaktiskkostnad BUVasyl - innanuppdelningFamiljehemasylHVB asylJourhemasylLVU asylPrivatplaceringasylUtslussningasylSumma0-6 år 203 100 93 983 2 820 439 1 664 404 494 678 4 066 230 105 5 510 7757-15 år 16 105 200 7 929 973 15 397 208 57 804 638 7 027 234 7 658 523 2 144 432 8 930 114 076 13816-17 år 57 695 400 16 068 530 13 718 853 159 862 143 6 101 590 16 918 095 3 451 783 563 868 274 380 26218-19 år 28 320 600 9 678 230 8 941 650 93 207 119 939 214 4 230 224 1 743 225 2 230 694 149 290 95620-21 år 4 949 100 1 596 582 3 563 762 20 951 881 465 408 1 064 370 627 302 1 042 758 34 261 163Summa 107 273 400 35 367 298 44 441 912 333 490 185 15 028 124 29 875 278 8 196 847 3 846 250 577 519 294


Utbetalad ersättning för asylsökande ensamkommande barn som avser kostnad från och med 2013Belagd plats asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygnTotalt belopp per belagd plats(1 600+300/dygn)0-6 år 5 677 203 100 300 1 286 3007-15 år 528 53 684 16 105 200 300 101 999 60016-17 år 1 622 192 318 57 695 400 300 365 404 20018-19 år 726 94 402 28 320 600 300 179 363 80020-21 år 162 16 497 4 949 100 300 31 344 300Summa 3 043 357 578 107 273 400 300 679 398 200FAKTISK KOSTNADBUV ASyl- innan uppdelningAntal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygn0-6 år 2 162 93 983 5807-15 år 59 4 038 7 929 973 1 96416-17 år 117 7 751 16 068 530 2 07318-19 år 53 3 437 9 678 230 2 81620-21 år 18 787 1 596 582 2 029Summa 249 16 175 35 367 298 2 187FAMILJEHEM ASyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygn0-6 år 19 2 175 2 820 439 1 2977-15 år 162 16 139 15 397 208 95416-17 år 121 13 718 13 718 853 1 00018-19 år 74 8 243 8 941 650 1 08520-21 år 21 3 596 3 563 762 991Summa 397 43 871 44 441 912 1 013HVB ASyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygn0-6 år 15 513 1 664 404 3 2447-15 år 489 19 132 57 804 638 3 02116-17 år 1 145 53 694 159 862 143 2 97718-19 år 516 32 342 93 207 119 2 88220-21 år 142 6 926 20 951 881 3 025Summa 2 307 112 607 333 490 185 2 962Jourhem asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 8 533 494 678 9287-15 år 97 6 285 7 027 234 1 11816-17 år 157 4 727 6 101 590 1 29118-19 år 34 898 939 214 1 04620-21 år 20 375 465 408 1 241Summa 316 12 818 15 028 124 1 172LVU asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 1 12 4 066 3397-15 år 23 1 948 7 658 523 3 93116-17 år 30 3 429 16 918 095 4 93418-19 år 10 848 4 230 224 4 98820-21 år 5 216 1 064 370 4 928Summa 69 6 453 29 875 278 4 630Privat placering asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 15 1 009 230 105 2287-15 år 67 5 517 2 144 432 38916-17 år 53 6 436 3 451 783 53618-19 år 25 2 961 1 743 225 58920-21 år 8 763 627 302 822Summa 168 16 686 8 196 847 491Utslussning asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn7-15 år 1 5 8 930 1 78616-17 år 2 318 563 868 1 77318-19 år 9 1 737 2 230 694 1 28420-21 år 3 911 1 042 758 1 145Summa 15 2 971 3 846 250 1 295190/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ilagorAntal barn per åldersintervall och boendeform. Observera att ett barn kan finnas vid flera boendeformer.AntalbarnBelagd platsPUTFamiljehemPUTHVB PUT JourhemPUTLVU PUTFaktiskkostnadBUV PUTPrivatplaceringPUTUtslussningPUTSumma:0-6 år 3 4 18 3 14 427-15 år 348 72 342 203 44 12 78 6 1 10516-17 år 1 512 175 422 742 55 16 31 82 3 03518-19 år 1 315 240 370 791 17 13 29 655 3 43020-21 år 235 109 94 186 1 1 3 290 919Summa 3 413 600 1 246 1 922 120 42 155 1 033 8 531Antal dagar per åldersintervall och boendeform.Belagd platsPUTFaktiskkostnadBUV PUTFamiljehemPUTHVB PUTJourhemPUTLVU PUTPrivatplaceringPUTUtslussningPUTSumma0-6 år 668 269 3 524 242 1 652 6 3557-15 år 64 079 6 968 65 852 27 320 4 733 1 416 13 682 564 184 61416-17 år 339 587 17 184 87 524 137 693 4 913 2 159 4 847 9 337 603 24418-19 år 310 451 27 155 85 370 163 566 2 221 2 183 4 450 143 324 738 72020-21 år 58 223 12 044 23 152 37 252 51 165 376 69 233 200 496Summa 773 008 63 620 265 422 365 831 12 160 5 923 25 007 222 458 1 733 429Utbetalad ersättning per åldersintervall och boendeform.Observera att ersättning för belagd plats avser just ersättning á 300 kronor per belagd plats.Belagd platsPUTFaktiskkostnadBUV PUTFamiljehemPUTHVB PUTJJourhemPUTLVU PUTPrivatplaceringPUTUtslussningPUTSumma:0-6 år 200 400 111 711 1 297 325 198 375 367 319 2 175 1307-15 år 19 223 700 9 287 102 48 265 706 76 116 643 6 427 974 6 562 810 3 655 083 537 626 170 076 64416-17 år 101 876 100 29 087 941 77 256 061 331 820 393 6 320 808 10 181 867 1 261 039 10 177 148 567 981 35718-19 år 93 135 300 31 462 890 69 329 612 358 089 525 2 692 546 9 910 619 1 269 858 120 219 192 686 109 54220-21 år 17 466 900 12 852 456 14 775 477 62 214 641 66 907 558 622 109 535 55 447 151 163 491 689Summa 231 902 400 82 802 100 210 924 181 828 241 202 15 706 610 27 213 918 6 662 834 186 381 117 1 589 834 362årsredovisning migrationsverket 2014 191/ 198


Utbetalad ersättning för ensamkommande barn med uppehållstillstånd som avser kostnad från och med 2013Belagd plats PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn Totalt belopp perbelagd plats(1 600+300/dygn)0-6 år 3 668 200 400 300 1 269 2007-15 år 348 64 079 19 223 700 300 121 750 10016-17 år 1 512 339 587 101 876 100 300 645 215 30018-19 år 1 315 310 451 93 135 300 300 589 856 90020-21 år 235 58 223 17 466 900 300 110 623 700Summa 3 413 773 008 231 902 400 300 1 468 715 200Faktisk kostnadBUV PUTAntal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 4 269 111 711 4157-15 år 72 6 968 9 287 102 1 33316-17 år 175 17 184 29 087 941 1 69318-19 år 240 27 155 31 462 890 1 15920-21 år 109 12 044 12 852 456 1 067Summa 600 63 620 82 802 100 1 302Familjehem PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 18 3 524 1 297 325 3687-15 år 342 65 852 48 265 706 73316-17 år 422 87 524 77 256 061 88318-19 år 370 85 370 69 329 612 81220-21 år 94 23 152 14 775 477 638Summa 1 246 265 422 210 924 181 795HVB PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn7-15 år 203 27 320 76 116 643 2 78616-17 år 742 137 693 331 820 393 2 41018-19 år 791 163 566 358 089 525 2 18920-21 år 186 37 252 62 214 641 1 670Summa 1 922 365 831 828 241 202 2 264Jourhem PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 3 242 198 375 8207-15 år 44 4 733 6 427 974 1 35816-17 år 55 4 913 6 320 808 1 28718-19 år 17 2 221 2 692 546 1 21220-21 år 1 51 66 907 1 312Summa 120 12 160 15 706 610 1 292LVU PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn7-15 år 12 1 416 6 562 810 4 63516-17 år 16 2 159 10 181 867 4 71618-19 år 13 2 183 9 910 619 4 54020-21 år 1 165 558 622 3 386Summa 42 5 923 27 213 918 4 595Privat placering PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 14 1 652 367 319 2227-15 år 78 13 682 3 655 083 26716-17 år 31 4 847 1 261 039 26018-19 år 29 4 450 1 269 858 28520-21 år 3 376 109 535 291Summa: 155 25 007 6 662 834 266Utslussning PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn7-15 år 6 564 537 626 95316-17 år 82 9 337 10 177 148 1 09018-19 år 655 143 324 120 219 192 83920-21 år 290 69 233 55 447 151 801Summa 1 033 222 458 186 381 117 838192/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ilagorUtbetalad ersättning för asylsökande ensamkommande barn som avser kostnad från och med 2014Antal barn per åldersintervall och boendeform. Observera att ett barn kan finnas vid flera boendeformer.Belagdplats asylFamiljehemasylHVBankomstasylHVBschablonasylJourhemasylLVU asylPrivatplaceringasylUtslussningasylSumma0-6 år 4 10 4 2 207-15 år 300 88 199 111 52 7 25 78216-17 år 1 086 77 573 334 61 33 23 1 2 18818-19 år 669 46 197 223 16 9 19 7 1 18620-21 år 102 16 63 37 9 4 1 4 236Summa 2 161 237 1 032 705 142 53 70 12 4 412Antal dagar per åldersintervall och boendeform.Belagdplats asylFamiljehemasylHVBankomstasylHVBschablonasylJourhemasylLVU asylPrivatplaceringasylUtslussningasylSumma0-6 ÅR 180 1 143 159 105 1 5877-15 ÅR 23 562 7 921 1 365 6 443 2 652 445 2 065 44 45316-17 ÅR 95 725 7 077 3 328 23 477 2 762 2 507 2 228 103 137 20718-19 ÅR 63 975 4 625 1 285 16 988 930 858 2 356 1 073 92 09020-21 ÅR 8 653 2 066 298 3 133 316 260 90 425 15 241Summa 192 095 22 832 6 276 50 041 6 819 4 070 6 844 1 601 290 578Utbetalad ersättning per åldersintervall och boendeform. Observera att belagd plats endast anger just ersättning á 300 kronor perbelagd plats.Belagdplats asylFamiljehemasylHVBankomstasylHVBschablonasylJourhemasylLVU asylPrivatplaceringasylUtslussningasylSumma0-6 ÅR 54 000 723 351 46 842 15 188 839 3817-15 ÅR 7 068 600 6 229 472 6 337 817 12 241 700 1 846 550 1 590 015 691 604 36 005 75816-17 ÅR 28 717 500 8 350 156 15 907 458 44 606 300 2 509 557 11 097 081 648 976 193 600 112 030 62818-19 ÅR 19 192 500 5 566 511 5 731 689 32 277 200 855 818 4 419 281 981 019 1 218 624 70 242 64220-21 ÅR 2 595 900 2 265 150 1 481 889 5 952 700 521 915 958 335 12 840 486 054 14 274 783Summa 57 628 500 23 134 640 29 458 853 95 077 900 5 780 682 18 064 712 2 349 627 1 898 278 233 393 192årsredovisning migrationsverket 2014 193/ 198


Utbetalad ersättning för asylsökande ensamkommande barn som avser kostnad från och med 2014Belagd plats asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 4 180 54 000 3007-15 år 300 23 562 7 068 600 30016-17 år 1 086 95 725 28 717 500 30018-19 år 669 63 975 19 192 500 30020-21 år 102 8 653 2 595 900 300Summa 2 161 192 095 57 628 500 300HVB schablon asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn7-15 år 111 6 443 12 241 700 1 90016-17 år 334 23 477 44 606 300 1 90018-19 år 223 16 988 32 277 200 1 90020-21 år 37 3 133 5 952 700 1 900Summa 705 50 041 95 077 900 1 900Familjehem asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 10 1 143 723 351 6337-15 år 88 7 921 6 229 472 78616-17 år 77 7 077 8 350 156 1 18018-19 år 46 4 625 5 566 511 1 20420-21 år 16 2 066 2 265 150 1 096Summa 237 22 832 23 134 640 1 013LVU asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn7-15 år 7 445 1 590 015 3 57316-17 år 33 2 507 11 097 081 4 42618-19 år 9 858 4 419 281 5 15120-21 år 4 260 958 335 3 686Summa 53 4 070 18 064 712 4 439HVB ankomst asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn7-15 år 199 1 365 6 337 817 4 64316-17 år 573 3 328 15 907 458 4 78018-19 år 197 1 285 5 731 689 4 46020-21 år 63 298 1 481 889 4 973Summa 1 032 6 276 29 458 853 4 694Jourhem asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 4 159 46 842 2957-15 år 52 2 652 1 846 550 69616-17 år 61 2 762 2 509 557 90918-19 år 16 930 855 818 92020-21 år 9 316 521 915 1 652Summa 142 6 819 5 780 682 848Privat placering asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn0-6 år 2 105 15 188 1457-15 år 25 2 065 691 604 33516-17 år 23 2 228 648 976 29118-19 år 19 2 356 981 019 41620-21 ÅR 1 90 12 840 143Summa: 70 6 844 2 349 627 343Utslussning asyl Antal dagar Totalt belopp Snittkostnad per dygn16-17 ÅR 1 103 193 600 1 88018-19 ÅR 7 1 073 1 218 624 1 13620-21 ÅR 4 425 486 054 1 144Summa 12 1 601 1 898 278 1 186194/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


ilagorUtbetalad ersättning för ensamkommande barn med uppehållstillstånd som avser kostnad från och med 2014Antal barn per åldersintervall och boendeform. Observera att ett barn kan finnas vid flera boendeformer.AntalbarnBelagd platsPUTFamiljehemPUTHVB PUT JourhemPUTLVU PUTFaktiskkostnadBUV PUTPrivatplaceringPUTUtslussningPUTSumma0-6 år 6 12 4 227-15 år 178 2 196 62 28 3 50 51916-17 år 801 7 205 299 34 12 26 23 1 40718-19 år 1 244 20 248 501 22 12 26 299 2 37220-21 år 384 21 90 157 5 357 1 014Summa 2 613 50 751 1 019 84 27 111 679 5 334Antal dagar per åldersintervall och boendeform.Belagd platsPUTFaktiskkostnadBUV PUTFamiljehemPUTHVB PUTJourhemPUTLVU PUTPrivatplaceringPUTUtslussningPUTSumma0-6 år 614 1 208 356 2 1787-15 år 20 460 181 26 025 6 812 2 087 209 5 082 60 85616-17 år 104 959 634 26 393 33 617 2 646 1 153 2 896 2 187 174 48518-19 år 172 719 1 672 32 287 63 268 1 523 1 318 2 550 34 478 309 81520-21 år 52 662 2 496 11 332 20 234 769 43 820 131 313Summa 351 414 4 983 97 245 123 931 6 256 2 680 11 653 80 485 678 647Utbetalad ersättning per åldersintervall och boendeform.Observera att ersättning för belagd plats avser just ersättning á 300 kronor per belagd plats.Belagd platsPUTFaktiskkostnadBUV PUTFamiljehemPUTHVB PUTJourhemPUTLVU PUTPrivatplaceringPUTUtslussningPUTSumma0-6 år 184 200 595 324 127 709 907 2337-15 år 6 138 000 23 501 19 106 069 21 862 851 2 759 123 787 060 1 623 415 52 300 01916-17 år 31 487 700 1 013 805 27 097 156 91 756 591 2 522 699 4 090 495 811 437 2 703 770 161 483 65318-19 år 51 815 700 1 759 213 35 435 110 152 155 040 2 015 707 6 309 525 780 514 33 359 156 283 629 96520-21 år 15 798 600 919 777 8 748 046 38 614 528 204 258 36 691 660 100 976 869Summa 105 424 200 3 716 296 90 981 705 304 389 010 7 297 529 11 187 080 3 547 333 72 754 586 599 297 739årsredovisning migrationsverket 2014 195/ 198


Utbetalad ersättning för ensamkommande barn med uppehållstillstånd som avser kostnad från och med 2014Belagd plats PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygnTotalt belopp perbelagd plats(1 600+300/dygn)0-6 år 6 614 184 200 300 1 166 6007-15 år 178 20 460 6 138 000 300 38 874 00016-17 år 801 104 959 31 487 700 300 199 422 10018-19 år 1 244 172 719 51 815 700 300 328 166 10020-21 år 384 52 662 15 798 600 300 100 057 800Summa 2 613 351 414 105 424 200 300 667 686 600Faktisk kostnadBUV PUTAntal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygn7-15 år 2 181 23 501 13016-17 år 7 634 1 013 805 1 59918-19 år 20 1 672 1 759 213 1 05220-21 år 21 2 496 919 777 369Summa 50 4 983 3 716 296 746Familjehem PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygn0-6 år 12 1 208 595 324 4937-15 år 196 26 025 19 106 069 73416-17 år 205 26 393 27 097 156 1 02718-19 år 248 32 287 35 435 110 1 09820-21 år 90 11 332 8 748 046 772Summa 751 97 245 90 981 705 936HVB PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygn7-15 år 62 6 812 21 862 851 3 20916-17 år 299 33 617 91 756 591 2 72918-19 år 501 63 268 152 155 040 2 40520-21 år 157 20 234 38 614 528 1 908Summa 1 019 123 931 304 389 010 2 456Jourhem PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygn7-15 år 28 2 087 2 759 123 1 32216-17 år 34 2 646 2 522 699 95318-19 år 22 1 523 2 015 707 1 324Summa 84 6 256 7 297 529 1 166LVU PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygn7-15 år 3 209 787 060 3 76616-17 år 12 1 153 4 090 495 3 54818-19 år 12 1 318 6 309 525 4 787Summa 27 2 680 11 187 080 4 174Privat placeringPUTAntal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygn0-6 år 4 356 127 709 3597-15 år 50 5 082 1 623 415 31916-17 år 26 2 896 811 437 28018-19 år 26 2 550 780 514 30620-21 år 5 769 204 258 266Summa: 111 11 653 3 547 333 304Utslussning PUT Antal dagar Totalt belopp Snittkostnadper dygn16-17 år 23 2 187 2 703 770 1 23618-19 år 299 34 478 33 359 156 96820-21 år 357 43 820 36 691 660 837Summa: 679 80 485 72 754 586 904196/ 198 årsredovisning migrationsverket 2014


årsredovisning migrationsverket 2014 197/ 198


www.migrationsverket.seårsredovisning migrationsverket 2014 198/ 198

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!