Plan- och bygglovsmonopol

lantm.lth.se

Plan- och bygglovsmonopol

SyfteAnalysera vilka fördelar respektive nackdelar plan- och byggmonopolet har, samt hur dethade sett ut om samma tjänster erbjudits på en konkurrensutsatt marknad.FrågeställningarVad finns det för fördelar respektive nackdelar för samhället med att ha ett plan- ochbygglovsmonopol?Hur skulle det se ut om monopolet inte fanns?MetodVi använder oss av en litteraturstudie för att kunna besvara frågeställningarna ovan. Främsthar vi använt kurslitteratur på kursen VFTN15 Rättsekonomi.Först går vi igenom bakomliggande teori om monopol, för att sedan analysera fördelar ochnackdelar med plan- och bygglovsmonopolet. Slutligen tittar vi på hur det skulle kunna se utom plan- och bygglovsärenden hanteras i en konkurrensutsatt marknad.Beskrivning av teoriEtt monopol kännetecknas av att det endast finns en producent på en viss marknad. Eftersomdet inte finns någon konkurrens kan producenten påverka marknadsvillkoren på egen hand.Producenten försöker maximera producentöverskottet. Producentöverskottet maximerasgenom att höja priset och sänka kvantiteten jämfört med vad som skulle vara socialt optimalt.Detta kommer generera en dödviktsförlust eftersom konsumentöverskottet kommer att minskamer än vad producentöverskottet kommer att öka, jämfört med hur det skulle se ut vid perfektkonkurrens (Dahlman et. al. 2004).Bild 1. MonopolmarknadBild 2. Marknad med perfekt konkurrens


I Sverige har vi sedan långt tillbaka använt oss av monopol för att styra viktiga funktioner isamhället. Exempel på detta är plan- och bygglovsmonopolet.AnalysPlan- och bygglovsmonopolet regleras genom lagstiftning i Plan- och Bygglagen. PBL 1kap2§ lyder”Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligtdenna lag.”(Riksdagen, 2011)Vad finns det för fördelar för samhället med att ha ett plan- och bygglovsmonopol?I Sverige har vi lagstadgat, vilket ovanstående lagparagraf visar, att kommunen skall ansvaraför planläggningen av mark- och vattenområden inom kommunen. Detta ger en tydligindikation på att, iallafall i Sverige, anser vi att fördelarna överväger nackdelarna med encentraliserad styrning av plan- och bygglovsärenden. Annars hade man aldrig lagstiftat om det!Vilka är då fördelarna? En av de främsta fördelarna är att man uppnår en god hushållning avmarkanvändningen genom att lägga det på kommunal nivå. Därifrån kan man väga olikamotstående intressen mot varandra, vilket resulterar i, från en social synpunkt, en så optimalmarkindelning som möjligt. Risken med att låta enskilda aktörer kontrollera hushållningen,kan bli att man förlorar den överskådliga kontrollen av markområden, vilket kan leda tillineffektiva utformningar av t.ex. infrastruktur (Skogh G et. al. 2000).Finns det ytterligare skäl till att centralisera beslutsprocessen? Dels kan man tänka sig attfastighetsägare inte sköter sina fastigheter på ett ändamålsenligt sätt. T.ex. att man bedriverbrottslig verksamhet eller missköter fastigheten i största allmänhet. Därmed fungerarplanmonopolet som ett gallringsverktyg för att låta ”skötsamma” aktörer få exploatera.Man skall även ha i åtanke att vid en exploatering kommer planeringen och fastighetsvärden inärområden att påverkas, vilket bör regleras av en central myndighet p.g.a. att man behöveren förutsägbarhet som fastighetsägare hur områden kring en kommer att utformas under dennärmaste tiden (Skogh G et. al. 2000).Ytterligare en fördel är att man sänker transaktionskostnaderna. Man kan dela intransaktionskostnaderna i tre typer: Kontakt, Kontrakt och Kontroll.KontaktAntalet berörda parter i ett plan- eller bygglovsärende är flera till antalet, vilket genererar enstor mängd av information som varje enskild aktör måste anskaffa. Hela processen kommerdärmed att vara väldigt kostsam samt tidskrävande för att kunna få kontakt med varandra. Omdet sker en centralisering av beslutsprocessen till en kommunal myndighet kommer man somenskild aktör i stort sett endast vända sig till en person för att få tillgång till den informationsom man behöver (Dahlman et. al. 2004).


KontraktVid upprättandet av kontrakt kring plan- eller bygglovsärenden kan det uppstå en hel delkostnader mellan köparens begärda pris och säljarens reservationspris. Om skillnaden är stormellan dessa priser, finns det en risk att förhandlingen om att komma överens om ett priskommer att dra ut på tiden samt att varje part kommer med stor sannolikhet att anlitasakkunniga, t.ex. jurister, för att skaffa sig ett bättre utgångsläge, vilket genererar ännu merkostnader (Dahlman et. al. 2004).KontrollLänsstyrelsen har till uppgift att utöva tillsyn av plan- och bygglovsärenden. Varje enskildmedborgare i Sverige kan hos länsstyrelsen anmäla en kommun ifall de har misskött sinaåtaganden kring dessa ärenden (Länsstyrelsen, 2011). Eftersom det är statliga myndigheter,finns det alltid en garanti att skadestånd kan betalas ut till de som har blivit förorättade i någotärende, eftersom en statlig myndighet inte kan gå i konkurs, vilket kan leda till att man blirmindre benägen att kontrollera, t.ex. i form av juridisk hjälp, att myndigheten kan uppfyllasina åtaganden. Eftersom de statliga myndigheterna har en monopolsituation finns det därmedfärre kontor på marknaden som handhar ärenden, än vad det hade varit i en konkurrensutsattmarknad, vilket leder till lägre kostnader vid tillsyn av länsstyrelsen.Vad finns det för nackdelar för samhället med att ha ett plan- och bygglovsmonopol?Den dödviktsförlust som inträffar vid monopol leder till att vissa plan- och bygglovsfall somskulle ha kommit till stånd aldrig sker. Vid en avreglerad plan- och bygglagsstiftning hade flerplan- och bygglovsprövningar tagits upp, vid en monopolsituation blir därför sådana fall färreän vid perfekt konkurrens (Dahlman et. al. 2004).Monopolmarknader som blir konkurrensutsatta har också upplevt en snabbare teknologiskutveckling. En teknisk utveckling skulle kunna leda till en bättre service och kvalitet inomdenna sektor. Handläggningstider skulle vid en avreglering kunna ske snabbare då företagenkonkurrerar på en konkurrensutsatt marknad. Till skillnad från en marknad med perfektkonkurrens har inte ett monopolföretag samma incitament som en privat aktör att vara likainnovativa, då detta inte skulle gynna ett monopolföretag i lika stor utsträckning som en privataktör. Monopolisten har redan möjligheten att ta ut priser som ligger över det som skulle rådavid perfekt konkurrens. Företag på en konkurrensutsatt marknad kan tillgodogöra sig vinstenav en innovation i form av t.ex. patent som andra företag inom samma bransch har ett intresseav att köpa rättigheterna till. Vid en monopolsituation kan därför fallet bli ett annat, då man ärdet enda företaget på marknaden. Plan- och bygglovsprocesserna är knuten till lagstiftningenoch måste därför följa ett visst mönster, däremot skulle en effektivisering av arbetsgångenkunna ske genom teknisk utveckling eller innovation (Dahlman et. al. 2004).En monopolsituation kan innebära att produktionseffektiviteten minskar till skillnad från enmarknad med fler aktörer, där en aktör som inte producerar varor/tjänster till ett tillräckligtlågt pris kommer utkonkurreras av de som är effektivare på detta. Under en monopolsituationär ett företag eller en myndighet i form av en kommun inte tvungen att agera utifrån enmarknad med perfekt konkurrens där man tvingas minimera produktionskostnaderna. Dettakan leda till ineffektiv produktion där varor eller tjänster kostar mer än nödvändigt, och i


fallet med plan- och bygglovsmonopol kan detta leda till stora kostnader för samhället i formav skattepengar då ärenden kan dra ut på tiden (Dahlman et. al. 2004).Hur skulle det se ut om monopolet inte fanns?Motsatsen till monopol är perfekt konkurrens, där marknaden sätter priset och kvantiteten tilldet socialt optimala. I perfekt konkurrens kan det inte finnas några marknadshinder företableringar och en teoretisk nollvinst uppstår. Både konsumenterna och producenterna vinnerpå situationen genom att de tar del av konsument respektive producentöverskottet (Dahlmanet. al. 2004).I teorin sänks styckpriset och kvantiteten ökar när en marknad går från en monopolsituationtill perfekt konkurrens. Det är idag rätt kostsamt att framställa planer och att behandlabygglov så varför är det inte en avreglerad marknad som är öppen för konkurrens? Denfrämsta orsaken torde vara transaktionskostnaderna som kommer av att det är många partersom är inblandade i plan- och bygglovsfrågor. Transaktionskostnaderna delas upp i tre olikapunkter: Kontakt, kontrakt och kontroll .KontaktI frågor enligt PBL krävs många kontakter med olika sakägare och de som planerar. På enkonkurrensutsatt marknad skulle det även krävas att de olika företag som planerade skullekoordinera med varandra, något som skiljer sig från dagens situation då det bara finns enkontakt som sköter alla sakägare (Dahlman et. al. 2004).KontraktKontrakt syftar på den kostnad som parterna har för att förhandla fram ett pris. På enkonkurrenssituation skulle det kunna involvera flera köpare som genom utdragnaförhandlingar trissar upp priset till en högre nivå jämfört med vad som hade kommit avdagens situation. Köpslåendet skulle leda till högre vinst för den enskilde men lägresamhällsnytta totalt sett, både genom lägre konsumentöverskott men främst genom störrekostnader för tidsförluster till förhandlingar (Dahlman et. al. 2004).KontrollI PBL 11 kap 3§ står det att regeringen, länsstyrelsen, bygglovsnämnden ochtillsynsmyndigheter är de som skall utöva tillsyn på frågor plan- och bygglovsfrågor.Transaktionskostnader för kontroll handlar om att se till att den andra kontraktspartnern skötersina åtaganden som står i kontraktet. I PBL finns ett beskrivet tillvägagångssätt för både planochbygglovsfrågor samt vad som krävs i form av kontakter med allmänheten, redovisadedokument och gjorda undersökningar, inte att förglömma miljökonsekvensbeskrivningen somregleras i Miljöbalken kap 6. Det skulle, vid perfekt konkurrens, innebära att fler företagskulle behöva kontrolleras av i första hand länsstyrelsen, vilket leder till ökadetransaktionskostnader jämfört med dagens monopolsituation. Om även tillsynen skulleavregleras kunde fler företag utöva kontroll av det ökade antalet plan- och bygglovsärendena.


Detta leder oss dock till frågan för nästa punkt, hur kontrollerar vi kvalitén på de projekt somplaneras och säkerställer att de uppfyller de krav som ställs i PBL?Lagstiftningen som den är utformad idag har utifrån resonemanget ovan lägretransaktionskostnader än vad som skulle vara fallet vid en perfekt konkurrenssituation(Dahlman et. al. 2004).Privatisering eller monopol?Ökad konkurrens leder till fler alternativ, vid en privatisering skulle man kunna tänka sig attlångsiktiga investeringar blir lidande. Privata företag kan kännetecknas av opportunistisktbeteende, dvs. de agerar i sitt eget intresse vilket ofta inte sammanfaller med samhälletsintresse. En statlig myndighets intresse däremot är att maximera samhällsnyttan, och därförinte lika intresserade av att maximera vinsten som en privat aktör. En plan- ochbygglovsmarknad med många privata aktörer skulle kunna leda till att kostnaden av attkontrollera att kvaliteten säkerhetsställs går upp.På grund av de högre transaktionskostnaderna som skulle komma om det fanns fler aktörerskulle troligtvis fler detaljplaner och bygglov inte genomföras, även om de hade bidragit tillsamhällsnyttan.SlutsatsPlan- och bygglovsmonopolet är motiverat pga. höga transaktionskostnader, lagstiftningen harhaft i åtanke att minimera dessa, samtidigt som man vill behålla ett högt medborgarinflytande.


KällförteckningDahlman C, Glader M, Reidhav D, ”Rättsekonomi En Introduktion” , Studentlitteratur, 2004,LundLänsstyrelsen, tillgänglig: http://www.lansstyrelsen.se/orebro/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/tillsyn/Pages/index.aspx,2011-11-24Riksdagen, tillgänglig: http://riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:900,2011-11-24Skogh G, Lane J-E, ”Äganderätten i Sverige”, SNS Förlag, 2000, Angered

More magazines by this user
Similar magazines