Projektkatalog Smartare, snabbare, konvergerande ... - Vinnova

vinnova.se

Projektkatalog Smartare, snabbare, konvergerande ... - Vinnova

vinnova InformationVI 2011:12ProjektkatalogSmartare, snabbare,konvergerande lösningarinom området IT och data/telekommunikation i programmetFramtidens kommunikation


Titel: Projektkatalog Smartare, snabbare, konvergerande lösningar - inom området IT och data/telekommunikation i programmet Framtidens kommunikationSerie : Vinnova Information VI 2011:12 (ersätter VINNOVA Information VI 2010:12)ISSN: 1650-3120Utgiven: November 2011Utgivare: VINNOVA –Verket för Innovationssystem /Swedish Governmental Agency for Innovation SystemVINNOVA Diarienr : 2009-02209Omslagsbild: 3D-bilden visas med tillåtelse av Philips ABVINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxtVINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och ska öka konkurrenskraften hosforskare och företag i Sverige.Vår uppgift är att främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering avbehovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. För att göradetta har vi cirka 2 miljarder kronor att investera i nya och pågående projekt varje år.En viktig del av VINNOVAs verksamhet är att öka samarbetet mellanföretag, högskolor och universitet, forskningsinstitut och andra organisationeri innovationssystemet. Vi gör det på flera sätt, bland annat genom långsiktigainvesteringar i starka forsknings- och innovationsmiljöer, genom att investera iprojekt som ska öka kommersialiseringen av forskningsresultat eller genom att skapakatalyserande mötesplatser.VINNOVA är ett statligt verk under Näringsdepartementet och nationellkontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Sammanlagtarbetar drygt 200 personer på VINNOVAs kontor i Stockholm och Bryssel.Generaldirektör är Charlotte Brogren. VINNOVA bildades 1 januari 2001.Syftet med programmet Framtidens kommunikation är att skapa innovativaforskningsresultat som ger nya lösningar baserade på informations- ochkommunikationsteknik, IKT. Målet är nya framgångsrika produkter och tjänster,framför allt inom IT och data/telekommunikation men på sikt även inom andrabranscher. Övergripande mål är att stärka svenskbaserad systemindustri så attSverige behåller en ledande position, eller har förutsättningar att bli världsledande,forskningsmässigt och industriellt, såväl på kort (3-5 år) som på lång sikt inom IToch data/telekomområdet.I publikationsserien VINNOVA Information publiceras informationsochpresentationsmaterial som beskriver VINNOVAs verksamhet samtprogrambeskrivningar, projektkataloger, verksamhetsberättelser etc.I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte attVINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återgerVINNOVAs synpunkter och ställningstaganden.VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via www.vinnova.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum ochRapport säljs via Fritzes, www.fritzes.se, tel 08-598 191 90, fax 08-598 191 91 eller order.fritzes@nj.se


ProjektkatalogSmartare, snabbare,konvergerande lösningarinom området IT och data/telekommunikation iprogrammet Framtidens kommunikation


InnehållProgrammet Framtidens kommunikation ..................................................................... 5Framtidens kommunikation i korthet ............................................................................. 6Utlysningen Smartare, snabbare, konvergerande lösningar ...................................... 7Smartare, snabbare, konvergerande lösningar ............................................................ 8Projektpresentationer .................................................................................................... 11BoSmart ....................................................................................................................... 12Quality of Experience för 3D video ............................................................................. 14CARENET ................................................................................................................... 16User and Content Dependent Resource Management in a Multi Provider Environment(UCRM).................................................................................................................. 18Convergent and SEmantic aware Mobile networks and services (COSEM).............. 20TESLA – Tidskritisk & säker trådlös automationskommunikation .............................. 21WiComPI: Trådlös styrning för processindustrin – energieffektiv, flexibel och pålitlig23SCTP SmartSwitch - Intelligent sessionshantering över flera vägar i SCTP ............. 25Improved Packet Data Retransmission Protocols in OFDM Broadband Systems ..... 27Microwave Backhauling for IMT Advanced and Beyond (MAGIC) [MikrovågsbaseradBackhaul för Framtida Cellulära Mobilsystem] ...................................................... 29Visual Analytics for Mobile Communication Networks ................................................ 31Koherenta optiska högkapacitetssystem och (100G) nät implementering av dessa –COSYNET ............................................................................................................. 33Harmonisering av Antenn och Kanal för Ökad Överföringshastighet i AvanceradeMobila Terminaler .................................................................................................. 35REST: Real-time, scalable, self-managing storage for Telecoms .............................. 37CONSIDER8 ............................................................................................................... 3910 Gigabit Ethernet över radio .................................................................................... 41Ett enchips WLAN system med en integrerad energieffektiv effektförstärkare i65nm/45nm CMOS teknologi ................................................................................ 43Low-Power Nano-Transceivers ................................................................................... 45Smart hardware solution for future mobile backhaul – RECLAM ............................... 47


ProgrammetFramtidens kommunikationDen svenska IT- och telekombranschen är en av landets viktigastenäringar. Forskning och innovationer inom Informations- ochKommunikationsTeknik - IKT-området utgör där en viktig ochvärdeökande del. Nya IKT-resultat möjliggör, och är mångagånger avgörande för, värdefull utveckling inom flertalet svenskaindustrinäringar.5


Framtidens kommunikation i korthetSYFTE OCH MÅLVINNOVA betraktar finansiering avbehovsmotiverad FoU som en investeringsom på sikt skall främja en hållbartillväxt i Sverige. Programmets övergripandemål är att Sverige behåller sinledande position, eller har förutsättningaratt bli världsledande, forskningsmässigtoch industriellt, på kort och på lång siktinom IT- och telekomområdet. Målet äratt skapa tekniska lösningar som främjartillväxt av tjänster i nät och terminaler.BAKGRUNDTekniklösningar som kan implementeras,ofta med effektiva och robusta programvarulösningar.Detta för att uppnåkonkurrenskraftiga produkter, tjänsteroch infrastruktur. VINNOVA har tvåprogram inom Informations- ochkommunikationsteknikområdet som harhelt olika syfte trots att båda baseras påeller har IKT som central komponent:”Framtidens kommunikation” och”Möjliggörande IKT”.FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONDetta program fokuserar på behovet avatt skapa nya IKT-lösningar för IT ochdata/telekomindustrin där IKT ärslutprodukten. Tillämpning i andrabranscher är en möjlighet på sikt, mendet är inte huvudsakliga syftet medprogrammet.MÖJLIGGÖRANDE IKTDetta program fokuserar på attmöjliggöra värdefull utveckling inomandra svenska industrinäringar, baseratpå ny IKT-teknik och där IKT inte ärslutprodukten.6


UtlysningenSmartare, snabbare,konvergerande lösningarUtlysningen Smartare, snabbare, konvergerande lösningar varförsta utlysningen inom programmet ”Framtidens kommunikation”.Den stängde i augusti 2009 och resultatet är att totalt 19 projektfinansieras av VINNOVA med upp till 75 miljoner kronor totalt överen treårsperiod mellan 2009-2012. Varje projekt finansieras till 50procent av icke offentliga medel från annan aktör, vilket innebär atttotalt bedrivs forskning för 150 miljoner kronor som ett resultat avdenna utlysning.7


Smartare, snabbare, konvergerandelösningarSYFTESyftet med utlysningen är att bidra tillforskningsresultat för smartare, snabbare,konvergerande lösningar baserade påinformations- och kommunikationsteknik,IKT. Resultaten från dennautlysning, liksom övriga utlysningarinom programmet Framtidens kommunikation,skall bidra till att stärka svensktnäringslivs internationellakonkurrenskraft.TEKNISK INRIKTNINGUtvecklingen av infrastrukturen för IT,data och telekommunikation drivsframförallt av några viktiga behov;”alltid uppkopplad oberoende avnät/teknologi”, ”Internet of Things”,”tidskritiska industriella processer”.Denna utlysning fokuserar på treutvecklingskrav för innovationer för attde ska bidra till att tillfredsställa dessabehov: smartare, snabbare ochkonvergerande.SMARTAREUtvecklingen av system, produkter ochtjänster går mot ökad komplexitet ochökad integrering vilket ställer ökandekrav på intelligens och flexibilitet i hurinformation tolkas, styrs och överförs.Detta gäller alltifrån funktionellt enklasändare och mottagare till intelligentaväxlar, virtuella nätverk och nya typer avtjänster. Detta ger en efterfrågan på nyatekniska lösningar för smartare hantering,nya krav på differentiering avtjänster, nätövervakning, skalbarhet,kontroll, styrning och samverkandesystem.SNABBARENya tjänster och ökande grad avvirtualisering och globalisering isamhälle och näringsliv, kräver teknikmed snabbare access till informationrespektive lösningar som ökar kapacitetoch bandbredd i kommunikationsnäten.Kraven växer på fortsatt ökande mängdav överförd information per tidsenhet,från megabit per sekund i etern tillterabit per sekund i kärnnäten.KONVERGERANDEMöten mellan video, data och tal, ikombination med mobilitet och högkapacitet, driver på sammanförandet avolika tekniker, applikationer och tjänster,vilka tidigare var separerade. Kravenökar även på öppna gränssnitt ocheventuellt nya standarder. Behov finnsav nya affärsmodeller och samverkanmellan gamla och nya aktörer, vilketomvandlas till nya tekniska krav ochlösningar.FÖRVÄNTADE EFFEKTERNya IKT-lösningar för smartare,snabbare, konvergerande kommunikationmöjliggör angelägen innovation inommånga för Sverige viktiga näringsgrenar.Nya innovationer inom IKT kan,förutom att de är avgörande för IKTindustrinskonkurrenskraft, bidra tillutvecklingen av nya lösningar inom8


hälso- och sjukvården samt äldrevårdoch omsorg. IKT förväntas också iökande omfattning positivt påverkasamhället när det gäller hållbarutveckling och miljöeffektivitet. Med”smartare” menar vi i denna utlysningbl.a. innovationer som kan ge energisnålarelösningar och som även i andraavseenden har positiva effekter påmiljön. Ett motiv för utlysningen ärockså att öka förmågan att inom Sverigetillvarata forskningsresultat från tidigareEU-program, genom att stödja forskningsprojektsom vidareförädlar dessaresultat.9


ProjektpresentationerHär följer de 19 VINNOVA-finansierade projekten i utlysningen.Beskrivna av projektledarna själva.11


BoSmartProjektledare: Claus Popp Larsen, AcreoSamarbetspartners: KTH, Skolan för Teknik och Hälsa, Senseair, Fiberson, Calectra/LogiCO2, SABO,Hudiksvall Bostäder, Fastighetsägarna, Micasa, Makewave och TeliaSoneraProjektets webbplats: www.acreo.se/bosmartBoSmart adresserar marknaden för”smarta hem”. En marknad som i dag ärmycket omogen och underutvecklat, mensom är enormt stor potentiellt sett.PROBLEMETDagens telemetrilösningar för hemmet iform av fastighetstjänster är relativtprimitiva. Endast få parametrar som elochvattenförbrukning mäts, och förhyresgäster är det svårt att få en rättvisdebitering eftersom inneklimatet berorpå en kombination av flera parametrarsamt placering av lägenheten (exempelvisär det kallare mot norr eller mot enyttervägg). En bättre övervakning ikombination med databehandling av flerparametrar, skulle kunna leda till mycketbättre kontroll över inomhusklimatet.Det leder i sin tur till energibesparingar,förbättrat inomhusklimat samt rättvisaredebitering av hyresgäster. Viktigt ärockså en gemensam plattform för insamlingav information från sensorer,samt hur denna information ska presenterasfor de olika aktörer – och då främstför de boende.Vård- & omsorgstjänster i hemmet kanpå många sätt ses som ett specialfall avtelemetri i hemmet. Dock finns det andrakrav på säkerhet och integritet, ochaffärsmodellerna skiljer sig också. Vård-& omsorgstjänster i hemmet inkl. t.ex.säkerhetslarm är ännu mer bristfälligtutvecklat än fastighetstjänster. Även härfinns en enorm potential att med olikatyper av sensorer och övervakning avvissa parametrar öka tryggheten hosäldre vilket t.ex. kan leda till ökadkvarboende med ökad livskvalité. Ökadkvarboende är dessutom helt oumbärligtom samhället ska ha råd att ta hand omen växande, åldrande befolkning.Betydelsen av hemmet som framtidensvårdinrättning kan inte nog poängterasoch tas med i den utveckling som idagmåste ske inom infrastrukturen ibostaden.LÖSNINGENBoSmart ska bidra till utvecklingen avprodukter och koncept inom områdethemmanät och telemetri för hemmet, ochav tjänster baserade på smartare ochkonvergerande IKT-lösningar. Projektetvill korsbefrukta branschområden somtraditionellt sett inte samarbetar, ochidén är att detta ska leda till nya möjligheterför både de inblandade företagenmen också för de berörda branscherna.De förväntade resultaten kan delas in itvå grupper: kunskapsuppbyggnad ochframtagning av demonstratorer. Kunskapsuppbyggnadenhandlar mycket omatt utväxla erfarenhet mellan olikaområden och branscher: telemetri,sensorer, telekom, internet, vården,fastighetstjänster, kontrollsystem. Attidentifiera ”överlämningspunkterna”med väldefinierade och öppna gränssnittmellan de olika områdena blir ett viktigtresultat.12


PRELIMENÄRA RESULTAT OCHFRAMTIDA UTVECKLINGMer än halvvägs genom projektet finnsnu fungerande prototyper för såvälfastighetstjänster som vård & omsorg.Fokus har varit på öppna, skalbaraplattformar samt integration medAndroid. Android har sedan projektetpåbörjades seglat upp som en allt mermogen plattform för visualisering ochkontroll av olika typer av tjänster ochutrustning.För fastighetstjänster finns en ”sensorgateway” som kan kommunicera medsensorer med olika typer av trådlösagränssnitt. I dagsläget finns det sensorerför temperatur och CO2-concentration –två parametrar som är helt centrala förinnemiljön. Vid överskridna tröskelvärdenaktiveras en fläkt, och allt kanövervakas och styras över en smartphoneeller annan Androidplattform. Dettasystem kan successivt byggas ut medandra sensorer och kommer att användasför Acreos andra projekt och aktiviteterinom det smarta hemmet.För vård & omsorg finns ett ramverk fören Androidbaserat infrastruktur sompotentiellt sett kan användas för vårdtagare,anhöriga, vårdgivare ochhemtjänsten.Det som fattas nu är att bättre integreradessa två områden, att stabilisera plattformerna,samt att anpassa nya typer avsensorer, och dessutom ska utvalda delarav systemplattformen testas i Acreosnationella testbädd. Därutöver krävs ettarbete med förankring hos alla aktörerför telemetri i hemmet, vilket blandannat kräver att nya affärsmodeller skatas fram. Acceptans hos alla berördaaktörer är kritiskt om systemen skakunna implementeras i en verklig miljö.The BoSmart eco system13


Quality of Experience för 3D videoProjektledare: Kjell Brunström, Acreo ABSamarbetspartners: Alkit Communications AB, Edwards Science & Technology AB, Intertek Semko AB,Philips Consumer Electronics AB, Sony Ericsson Mobile Communication AB, TCO Development ABProjektets webbplats: www.acreo.seInom film har trenden med 3D varit bådestark och lönsam de senaste åren. Nu haräven industrin för underhållning ihemmet samt industrin för mobiltelefonibörjat lansera produkter inom dettaområde. Området är under stark utvecklingoch mycket få standarder existerar.Kunskapen om vad som är visuellt braeller dåligt är fortfarande dålig och detfinns risk att ej fullgod visuell kvalitetkan leda till negativa effekter hosanvändarna t.ex huvudvärk.Projektet kommer att fokusera på devisuella problemen som kan uppstå vidpresentation av 3D video. Målet förprojektet är att utveckla kvalitetskriterierför 3D video, som är tillämpad på mobil3D video, 3D TV och 3Dvideokonferens.Metodiken kommer att vara experimentellsnarare än teoretisk. Det kommer attvara av synnerlig vikt att den visuellakvaliteten av presenterad 3D video ärhög för att kunna bli kommersielltaccepterad, eftersom dålig kvalitet kanha större negativ inverkan på 3D videoän på 2D. Därför kommer ett antalQuality-of- Experience-experiment medförsökspersoner att genomföras för attbättre kunna förstå vilken nivå av visuellkvalitet som behövs. Detta kommer attföljas upp av implementationer i Acreostestbädd där det kommer att vara möjligtatt demonstrera 3D video tjänster.Två 3D TV experiment har genomförts.Det ena är inriktat på att hitta en kopplingmellan kodningsparametrar t.ex.bandbredd och visuell kvalitet. Det andrahar tagit med överföringsfel som enytterligare parameter.I dessa experiment har ett antal korta 3Dvideosnuttar kodads med H.264/AVCeller H.264/MVC, samt innehållandeöverföringsfel i det ena experimentet.Försökspersonerna tittar på videosnuttarnaen i taget på en skärm medshutter glasögon och ger ett betyg pådess kvalitet på en femgradig skala.14


Resultat om strategier för 3D videoöverföring har tagits fram, för att medlåg bandbredd kunna överföra video medbra kvalitet och i händelse av fel i överföringenvälja en bra metod för att döljafelet.Mätningar av visuella parametrar väsentligaför kvalitetsupplevelsen av 3D TVhar genomförts t.ex crosstalk. Resultatenför 3D TV med shutter glasögon visar attdessa mätningar kräver stor noggrannhetvid mätningar av svart. Dessutom harsignalen i andra vyn mycket storpåverkan på resultatet.Utveckling av mätmetoder för crosstalkpå autostereoskopiska bildskärmar harpåbörjats.Acreo driver aktivt standardisering inomvideokvalitetsmätning genom att deltagai Video Quality Experts Group (VQEG).Kjell Brunnström är Co-chair i JointEffort Group och Independent LabGroup. Arbetet inom projektet följerockså arbetsgrupperna för 3D inomVQEG och International Committee forDisplay Metrology (ICDM).15


CARENETProjektledare: Björn Pehrson, Bruce Zamaere, KTH/ICT/TSLabSamarbetspartners: SABO, Svenska Bostäder, Uppsalahem, Borderlight, LiTECH, Chambersign och ITVArenaProjektets webbplats: www.carenet-se.seProjektet studerar lösningar för IT-stödför vård i hemmet i utvalda vårdkedjor,inledningsvis neonatalvård av för tidigtfödda barn och palliativ vård inomgastrokirurgi. Forskningsmålet är formgivningav en robust och säker hemroutersom möjliggör anslutning avbostadslägenheter till sjukvårdens privatanät för att stödja vård av patienter ihemmet, i första hand med tre tjänster:1 Högupplöst videokonferens förkontakt mellan läkare och patient2 Anslutning av givare för patientövervakningi realtid.3 Säker access till en personlighälsoportal och patientjournalerProjektet upprättar också en forskningsinfrastrukturöppen för alla intressenterinom “Karolinska Living Lab”. Forskningsinfrastrukturenbestår av ett höghastighetsnätmellan olika enheter inomKarolinska Universitetssjukhuset ochKTH och ingår i den planeradeinnovationsplatsen i Huddinge.Motivationen för projektet är attvårdsektorn har:abVäxande krav med ökande komplexitetsom inte kan tillgodoses medbefintliga lösningarEn snabb tillväxt med åtföljandekrav på rationaliseringar lämpligaför innovationsupphandlingSyftet från vårdsektorns sida är att ökatryggheten i hemvårdssituationer genomatt möjliggöra kontinuerlig övervakningoch direktkontakt med medicinskaspecialister.Syftet på tekniksidan är att demonstrerarobusta lösningar med prototyperbaserade på öppen källkod och utvaldastandardkomponenter som ger högprestanda med låg energiförbrukning ochkostnad.Projektet har vuxit fram ur andrapågående samarbetsprojekt mellanKarolinska, KI, KTH och industriellapartners. Geografisk fokus liggerinledningsvis på Stockholm och Uppsalamen kan utvidgas till andra regioner.ERFARENHETER OCH RESULTATDet första året av projektet ägnades åtbehovsanalyser, kravspecifikationer ochstudier av alternativa lösningar. Gemensammanämnare för vårdens behov påhemvård kartlades och krav formulerades,bland annat på högupplöstvideokonferens, övervakning av basparametrarvia pulsoximeter ochapnéalarm och säker access till patientdatafrån hemmet.På tekniksidan identifierades krav somgår utöver nu tillgängliga lösningar,såsom redundanta kommunikationsvägar,bättre isolering mellan olikanättjänster och obruten funktion vidkraftbortfall. Möjliga lösningar för att16


uppnå önskad robusthet och säkerhet hosden tekniska utrustningen undersöktes.De tekniska krav som har identifieradeshar stimulerat diskussioner om hur kravredundans ska tillgodoses kommersielltoch om hur ledningsdragning ska ske ibostadsfastigheter.Det andra året har ägnats åt prototypningav virtualiserade nätverkskomponentermed stöd för redundanta kommunikationslänkaroch integrerad energistyrningsamt utformning och uppstart av fältprovsom kommer att pågå under cirka ett årsom förberedelse för produktifiering hosindustriintressenterna. Ett antal prototypexemplarhar redan tillverkats och exporteratsav LiTECH. Marknaden ser ut attexpandera snabbt, både hemma ochinternationellt.Battery pack using ultra-capacitors as cells. Thecontrol circuits are still being laboratory tested sothe field test is using lead-acid batteries. Theadvatages compared to conventional lead-acidbatteries include almostPrototype Next Generation Residential Gatewayproviding support for several mutually isolatedservice providers via virtualization, robustnesagainst link failures via redundant links andmultihoming and to power failures by an integratedpower management module accepting severalpower source technologies and alternative powerstorage technologies.The ongoing field tests of the residential gatewaywith the pruposes to test the technical requirementsare fulfilled include the three basic Carenetservices required by the healthcare partner: 1)high definition video conferencing (HDVC)services using a Client based on open sourcesoftware and selected off-the shelf hardwarecomponents designed in a couple of earlier andongoing CELTIC- projects, the first one withVinnova support, 2) Online transmission of patientdata from patient sensors, and 3) secure access topersonal patient records via a health portal.17


User and Content Dependent ResourceManagement in a Multi ProviderEnvironment (UCRM)Projektledare: Per Ödling, Lunds UniversitetSamarbetspartners: ACREO, Ericsson AB, Absilion AB, Peerialism AB och Bahnhof ABProjektets webbplats: www.celtic-initiative.org/Projects/R2D2NETWORKS/I takt med att fler av våra vardagligainformationstjänster överförts frånanalog till digital förmedling uppstår nyaproblem. Det gäller även TV-överföring.Vi har vant oss vid att TV-bilden kanvariera i kvalitet men att vi ändå kanfölja utsändningen utan problem. Analogöverföring har den fördelen att omtransmissionskanalen degraderas så skerdet gradvis, men när TV-överföringensker digitalt så har vi antingen perfektkvalitet eller så har vi sådana problemmed bild och ljud att upplevelsen blironjutbar. Det gäller oavsett om TVutsändningensker via radiovågor ellerom den sker via användarens anslutningtill Internet.IPTV levereras av samma leverantör somlevererar internettjänsten. IPTV kandärför till viss del prioriteras i förbindelsentill kunden i förhållande tillkundens ”vanliga” internettrafik, den såkallade best effort-kanalen. Det är på dendelen av anslutningen som är närmastkunden, ”the last mile”, som de flestaproblemen finns.En annan TV-tjänst som idag växer sigstarkare kallas Internet-TV eller Over theTop (OTT). Olika TV-stationers såkallade play-kanaler och tjänster så somYoutube är exempel på OTT. För dennasorts tjänster är det svårare att säkrakvaliteten. Dels är det två leverantörerinblandade, tjänsteleverantören (contentprovider) och leverantören av internetaccessen(Internet Service Provider,ISP). Ett annat problem är att OTTtjänsterlevereras på samma sätt somhemsidesläsning och e-post över besteffort-kanalen. ISP:er kan idag inteprioritera den känsligare TV-utsändningenframför mindre känsliga tjänster iden kanalen. Kunden står inför problemetatt en tjänst kräver två olikaleverantörer.För att kunna erbjuda fler och nyaInternet-baserade tjänster krävs att detillgängliga resurserna i accessnätenutnyttjas bättre och kan kontrolleras ochstyras. Det krävs också nya metoder föratt upptäcka och åtgärda felaktigheter ihela kedjan från tjänsteleverantör tillslutkund för att hanteringen ska blihållbar.Projektet har som mål att utvecklametoder för kontroll av kvalitet pålevererad tjänst så att den motsvarar deuppställda kraven (eng. Service LevelAgreement, SLA) och som leverantör ochslutkunden har specificerat. Slutligtmåste systemet kunna upptäcka ochåtgärda felaktigheter, speciellt sådanasom påverkar slutkundens upplevdatjänstekvalitet (Quality of Experience,QoE), helst innan kunden blivit medvetenom eller hunnit reagera pådesamma. Den slutliga visionen framgårav figuren.18


För att kunna utvärdera och testa olikalösningar har ett laboratorium byggts. Idetta har vi möjlighet att hantera bådeIPTV och OTT-tjänster över accessnät.Vi kan störa accessnätet på ett kontrolleratsätt för att utröna dels vilken typav störning av accessnätet som gerupphov till vilken typ av kvalitetsdegraderinghos kunden, dels hur ettsjälvadaptivt system skall reagera i olikasituationer.Slutanvändaren är den som har störstnytta av projektets resultat. Ett självadaptivtnätverk som justerar sig till denindividuella användarens behov och kravkommer att till fullo kunna utnyttjanätverkets kapacitet. Kunden kommer attgå från att vara köpare av kapacitet ochtjänster var för sig till att bli en beställareav en viss tjänst med viss kvalitet.Användaren kommer att direkt och irealtid kunna reagera på och påverkalevererad kvalitet. Operatörer kananvända projektets resultat för attuppfylla myndigheters, såsom PTS, kravpå minsta levererad kvalitet i stället försom idag maximal. Det kommer att blipraktiskt möjligt att teckna servicekvalitetsavtal(SLA) direkt medtjänsteleverantörer, eftersom kvalitetkommer att kunna mätas och styras pertjänst.Projektet samarbetar mycket intimt medCELTIC-projektet R2D2, Road tomedia-aware user-Dependent selfadaptiveNetworks.Den slutliga visionen19


Convergent and SEmantic aware Mobilenetworks and services (COSEM)Projektledare: Jens Zander, KTHSamarbetspartners: Ericsson och TeliaSoneraProjektets webbplats: www.wireless.kth.se/Att tillhandahålla en förbättrad användarupplevdtjänstekvalitet är av ytterstavikt för att nå framgång med nya tjänster- vilket inte minst visa i exempletiPhone. Installationen av ny infrastrukturmed högre datatakter (4G,LTE) löserdetta problem bara till en del. Kostnadernaför en fullständig täckning äroöverstigliga, speciellt i glesbygden.Projektet syftar till att visa att nyametoder där man utnyttja omfattandekunskaper om användarnas beteende ochpreferenser kan uppnå en oöverträffadupplevd kvalitet i system för distributionav mediainnehåll och tjänster. Distributionenkan ske till lägre kostnad ochenergiåtgång.Projektet förväntas påvisa avsevärda ochmätbara förbättringar av upplevd kvalitet(QoE) i system baserade både på nya(LTE) och traditionella infrastrukturer.Projektet har två huvudspår:1 Utvecklandet av nya metoder förmätning av användarkvalitet QoE2 Ny semantiska metoder för attutnyttja användarbeteende ochpreferenser för effektivareutnyttjande av trådlösa system.20


TESLA – Tidskritisk & säker trådlösautomationskommunikationProjektledare: Mats Björkman, forskningsprofilen Inbyggda Sensorsystem (ISS) vid Mälardalens högskola(MDH)Samarbetspartners: ABB Corporate Research, VG Power AB, Motion Control AB och DELTADevelopment Technology ABProjektets webbplats: www.projekt-tesla.seForskningsprojektet TESLA fokuserar påsäker trådlös kommunikation i elektromagnetisktstörda miljöer. ProjektTESLA är ett treårigt projekt sombedrivs vid MDH under åren 2010 till2012.PROBLEMETDen grundläggande problemställningenför projekt TESLA är hur trådlöskommunikation i elektromagnetisktstörda miljöer kan göras tillräckligttillförlitlig för att användas i automationskommunikationoch liknandetillämpningar med krav på tillförlitlighetoch säkerhet, såväl personsäkerhet sominformationssäkerhet. Bakom dettaligger önskemål och krav att integreratrådlös kommunikation i den kommunikationsom idag används inomautomation och i liknande krävandetillämpningar. Trådlösa sensorer kanminska behovet av kabeldragning,minska risken för felfunktion ikabelbunden kommunikation på grundav nötning vid rörliga eller vibrerandesensorer, och även möjliggöra nya typerav sensorer som inte kan användas vidkabelbunden kommunikation.LÖSNINGENFör att möjliggöra trådlös kommunikationi krävande tillämpningar är detnödvändigt att känna till hurkommunikationen beter sig i stördamiljöer och vilka garantier som därmedkan ges för kommunikationen. Måletmed projekt TESLA är därför att ta frammetoder och verktyg med vilkakommunikationsmiljön kan analyserasoch kommunikationens begränsningarsedan ur denna analys kan beräknas påförhand.Fyra typer av störningar har identifierats:• Elektriska störningar från elektriskutrustning,• radiostörningar från andra radiokällor,• kommunikationsstörningar frånkonkurrerande källor för trådlöskommunikation, samt• egengenererade störningar genomreflektioner av den egna signalen.Fem typmiljöer har identifierats: vattenkraftverk,massaindustri, stålverk, gruvaoch sjukhus.Arbetet under den första delen av projektethar fokuserat på mätningar i autentiskakommunikationsmiljöer. Vårapreliminära resultat från mätningarnavisar att för trådlös kommunikation ifrekvenser över cirka 1 GHz är elektriskastörningar försumbara för alla typmiljöerutom sjukhus, där högfrekvent medicinskutrustning stör även vid höga frekvenser.21


Vi arbetar för närvarande med att utifråninsamlade mätdata bygga generiskakanalmodeller med parametersättningarför olika typer av miljöer.TESLA kan uttydas ”Tillförlitlig &Säker trådLös Automationskommunikation”,men projekt TESLA äregentligen uppkallat efter den serbiskamerikanskevetenskapsmannen ochuppfinnaren Nicola Tesla. Nicola Teslavar en förgrundsgestalt inom forskningenkring elektromagnetism, och han ladebland mycket annat grunden tillväxelströmstekniken och den trådlösaradiokommunikationen. Som en hyllningtill Nicola Tesla kändes det därförmycket passande att kalla projektet, somju inriktar sig på trådlös radiokommunikationi elektromagnetiskt stördamiljöer, för just TESLA.22


införandet av smarta metoder för attutnyttja denna variabilitet kan gebetydande vinster både vad gällerenergiförbrukning och fördröjning samt islutändan också reglerprestanda. Vi haräven studerat effekten av att införakodning (Forward Error Correction) imulti-hopstrukturer och en av slutsatsernaär att om adaptiv kodningeninförs så finns betydande energi ochfördröjningsvinster att hämta. Vidare såhar aperiodisk och händelsestyrdimplementering av grundlägganderegleralgoritmer studerats. Normaltimplementeras reglersystem underantagande om periodiska mätningar ochberäkningar. Detta antagande kan oftarelativt enkelt uppfyllas i traditionellatrådbundna kommunikationssystem.Situationen för trådlösa kommunikationssystemär dock annorlunda dåöverföringshastighet potentiellt blir ettproblem. För att kunna hantera tillräckligtmånga (hundratals, kansketusentals) trådlösa sensorer i ett nätverkhar man inte råd att kommunicera ionödan. Inom WiComPi har vi nugenomfört omfattande simuleringsstudieroch praktiska tester vid Holmenspappersbruk i Iggesund. Både periodiskaoch händelsestyrda algoritmer harundersökts. Genom att sensorer endastskickar data då en för reglersystemetrelevant händelse inträffat kan mandramatiskt reducera behovet avkommunikation, med i princip bibehållnareglerprestanda.WiComPI består av forskare frånUppsala universitet, KTH och ABB.Tillsammans har vi ett gediget kunnandeinom trådlös kommunikation, generelltliksom specifikt för energieffektivitet,industristandarder och trådlös reglering.Holmens pappersbruk i IggesundMätuppställning vid Holmens pappersbruk iIggesundBolidens flotationsprocess i Garpenberg24


SCTP SmartSwitch - Intelligentsessionshantering över flera vägar iSCTPProjektledare: Anna Brunström, Karlstads UniversitetSamarbetspartners: Samarbetspartners: KTH, Ericsson AB, Stiftelsen CompareProjektets webbplats: www.kau.se/datavetenskap/forskning/forskningsprojekt/sctp-smartswitchSCTP är det transportprotokoll som3GPP valt att använda för signalering idelar av sitt nuvarande och framtidamobila nät. Det gör att SCTP spelar enviktig roll i utvecklingen av framtidenstrådlösa kommunikationssystem.Dessutom har SCTP under senare årblivit ett attraktivt forskningsobjekt somtransportprotokoll i trådlösa accessnät.För att kunna hantera fallerade nätrutteroch nätgränssnitt har SCTP stöd förtransportsessioner över flera alternativavägar. Om en väg går ned, så dirigerastrafiken om till en av sessionensalternativa vägar. Syftet med SCTPSmartSwitch-projektet är att utökamekanismen som styr omdirigeringen avtrafiken med intelligent sessionshanteringså att den klarar av både kraven påsnabba omdirigeringar vid t.ex. mediasignaleringeller interaktiva nätspel, ochde långa avbrott som kan uppstå underen mobil session på grund av t.ex.täckningsproblem eller suspendering.Ett mobilitetsramverk baserat på SCTPsom stödjer mobila applikationer hartagits fram i projektet (se figuren).Baserat på ramverket har en prototyp avett sessionslager utvecklats. Sessionslagrethar stöd för att lokalisera mobilaenheter, upprätthåller sömlös kommunikationnär alternativa vägar tillkommereller försvinner till följd av mobilitet,och ger ett effektivt stöd för attsuspendera och återstarta enkommunikationssession vid avbrott avgodtycklig längd. Sessionslagret gerockså möjlighet för en applikation attsjälv suspendera eller återstarta enkommunikationssession. Utförligaexperimentella tester har genomförts föratt verifiera sessionslagrets grundläggandefunktionalitet.För att hantera snabb omdirigering avtrafik undersöks effekterna av uppstartenpå den alternativa vägen och hur uppstartenkan effektiviseras. En teoretiskmodell har utvecklats som gör detmöjligt att analysera i vilka scenarier dennuvarande uppstarten i SCTP kan förväntaspåverka den överförda trafiken.Analyser baserat på modellen visar attvid fördröjningar och datamängderrepresentativa för t.ex. videotrafik över3G-nät så kan uppstarten på den alternativavägen leda till signifikanta fördröjningar.För små datamängder ellerkorta fördröjningar uppstår däremot ingastörre problem. Med utgångspunkt i descenarier som visat sig relevanta i denteoretiska modelleringen har enexperimentell utvärdering av ett antalalternativa uppstartsmekanismer inletts.Avsikten är att projektet ska ge ökadeinsikter, och generera nya idéer kringintelligent sessionshantering som ärdirekt användbara i produkter hosprojektets industripartners, och som25


demonstrerar avancerade sessionslösningarför tredjepartsutvecklare ochandra små- och medelstora aktörer i denmobila applikationsbranschen. De mestlovande resultaten från projektet kommeratt realiseras i en demonstrator. Som endel i arbetet med demonstratorn har detframtagna mobilitetsramverket porteratstill Android.Avsikten är att integrera ett urval av deframtagna lösningarna i Android innanprojektets slut.Arkitektur för ett mobilitetsramverk baserat på SCTP26


Improved Packet Data RetransmissionProtocols in OFDM Broadband SystemsProjektledare: Erik G. Larsson, ISY-Kommunikationssystem, LiU (commsys.isy.liu.se)Samarbetspartners: Ericsson Research, LinköpingProjektets syfte är att förbättra deomsändningsmekanismer som används inätverk för mobilt bredband såsom 3GPPLTE. Dessa mekanismer utgör en av demest fundamentala funktionerna i helaradionätverket. Väl utformade ochimplementerade ger de möjlighet tilleffektiv länkadaption även vid avsaknadav perfekt kanalkännedom på sändarsidanoch kan säkerställa att ingen datagår förlorad oavsett hur mycket brus ochinterferens den trådlösa radiokanalenutsätts för.Resultat och idéer från projektet ärtillämpbara i OFDMA system såsom3GPP LTE och därmed också testbara istörre systemsimulatorer och demonstratorerinom Ericsson Research iLinköping.ERFARENHETER OCH RESULTATHittills har projektet fokuserat på attförbättra felskyddet för kvittensinformationeni omsändningsmekanismersamt att studera hur en eventuellutökning av kvittensinformationen bästskall användas.Kvittensinformationen utgör den bärandefunktionaliteten i ett omsändningsprotokolloch traditionellt sett består den av enensam databit som skickas via en återmatningslänktill sändaren och indikerarhuruvida ett specifikt datapaket mottogsfelfritt hos mottagaren eller ej. Att dennadatabit inte distorderas då den sänds tillsändaren via radiokanalen ochmissuppfattas av densamma är av störstavikt för att erhålla god prestanda hosvilket återsändningsprotokoll som helst.Felaktigt tolkad kvittensinformationleder till följdfel i datatransmissionenoch triggar slutligen omsändningar i högtliggande protokoll med stora fördröjningarsom följd. Den ringa datamängdengör att det blir ganska dyrbartenergimässigt när man applicerartraditionella felskyddsmetoder påkvittensinformationen. Inom dettaområde har projektet publicerat resultatsom visar hur man kan förbättra felskyddetför kvittensinformationen somsänds från de mobila terminalerna tillbasstationen i 3GPP LTE genomanvändande av så kallad ’complex fieldcoding’.Motivet till att studera system medutökad kvittensinformation utgörs av detfaktum att begränsning av kvittensinformationtill endast en bit innebär enväldigt hård kvantisering av deninformation som finns tillgänglig i enmodern mottagare. Denna informationskulle kunna hjälpa sändaren att designasitt omsändningspaket på gynnsammastesätt för att mottagaren efter omsändningfaktiskt kan extrahera ett felfritt datapaket.Genom att tillåta lite merinformation på återmatningslänken –vilket förbrukar lite mer av radiokanalensresurser - kan man få eneffektivare omsändningsmekanism somklarar sig med färre omsändningar. Inomprojektet har ett substantiellt arbete27


utförts för att ta fram relevantasimuleringsmodeller för studier ochanalys av omsändningsprotokoll förmobila bredbandssystem. Flera nya idéerhar identifierats och ser lovande ut. Tillexempel handlar en av idéerna om hurman inom ett 3GPP LTE system kanminska fördröjningen som omsändningsprotokolletinför, genom att på ett enkeltsätt utöka kvittensinformationen.28


Microwave Backhauling for IMTAdvanced and Beyond (MAGIC)[Mikrovågsbaserad Backhaul förFramtida Cellulära Mobilsystem]Projektledare: Tommy Svensson, Chalmers University of TechnologySamarbetspartners: Ericsson AB, Mölndal, Qamcom Technology AB, GöteborgProjektets webbplats: www.chalmers.se/s2/EN/research/divisions/communication-systems/researchprojects/magicThe MAGIC project is targetingmicrowave backhauling for upcomingcellular mobile systems evolutions like3GPP Long Term Evolution (LTE)release 8, as well as for future cellularsystems that comply with the capabilitiesof ITU-R IMT-Advanced with data ratecapabilities of 1 Gbit/s per site, andbeyond. With backhauling, we refer tothe part of a mobile cellular radio accessnetwork (RAN) that connects basestations to network controllers and/ordirectly to the core network (LTE)within a coverage area.Rapidly increasing data volumes in theRANs puts new challenges on microwavebackhauling. The future marketrequirement for microwave backhaulingis expected to move towards efficientpacket based transport solutions, inparticular to carry Gigabit Ethernettraffic. There are two possibilities;enable Gigabit Ethernet microwave radiolinks in currently defined frequencybands within 5-38 GHz, and design newlinks for carrier frequencies in the rangeof 70-80 GHz.The research focus in MAGIC is onenablers for packet based Gbit/smicrowave radio links and networkssuch as signal processing for hardwareimpairment compensation; digitalmodulation and coding schemes;efficient topologies for Quality ofService (QoS) aware microwave radionetworks; and optimized backhaulingsolutions with RAN interactionmechanisms for envisioned cooperativebase station schemes (CoordinatedMultiPoint, CoMP) in the nextgeneration RANs.Thus, the MAGIC project targets invarious ways all three key areas definedin this VINNOVA program: fasterbackhaul through higher backhaul datarates, smarter backhaul through packetenabled and dynamic CoMP awarebackhauling, and convergent backhaulingthrough exploration ofinteraction mechanisms with the cellularRAN.The collaboration in the project is closebetween the academic and industrialpartners, with regular meetings, workshopsand exchange of researchers.Several researchers from Chalmers havealso been invited speakers at EricssonTechnology Days.Some recent results in the projecttargeting to improve microwave radiolink capacity:29


• Joint Estimation of Channel andOscillator Phase Noise in MIMOSystems• Optimal and Approximate Methodsfor Detection of Uncoded Data withCarrier Phase Noise• Circular-MQAM in the Presence ofPhase Noise• Finite block length analysis ofphase-noise channels• Constellation optimization forphase-noise channels• Pseudocodewords of LinearProgramming Decoding of 3-Dimensional Turbo Codes• Line-of-sight MIMO demo at theMobile World Congress inBarcelona Feb 14-17, 2011The MAGIC project complements thefollowing VINNOVA projects: GigaHzCentre, CHASE, Mobility management,control and routing technology for IMT-Advanced and beyond, CELTICWINNER+ (finished).Radio, core and backhaul network boundaries30


Visual Analytics for MobileCommunication NetworksProjektledare: Mikael Jern, Linköpings universitetSamarbetspartners: EricssonProjektets webbplats: http://ncva.itn.liu.se/voson?l=enBACKGROUNDToday’s mobile communicationnetworks are continually growing in bothnode count and complexity. At the sametime, the fierce competition demandsmore cost efficient managementsolutions of these more complexnetworks with more and more users. Thenetwork operators are requestingsimplified management tools based oncommon standards, better observationand reduced information flooding andless human interactions by introducingmore automatic features in the mobilecommunication networks.TARGET RESEARCHCollaboration between National Centerfor Visual Analytics (NCVA), LinköpingUniversity and the world leadingsupplier of communications networksEricsson facilitating innovative geovisualanalytics applied to smart networkmanagement prototypes and businessdecision support for mobilecommunication networks. The objectiveis to prototype smarter networkmanagement applications for mobilecommunication networks that assist theoperators.SOLUTIONThe input to the system is a voluminousreal-time flow of spatial-temporal andmultivariate information with anobjective to high-light the importantproblems to the operator, utilizingadvanced visualization and data-miningtechniques. Thus, the information shouldbe interpreted and transferred to theoperator in a suitable way to improve thecomprehensibility and reliability.Particularly, it is important that operatorsare provided with a system that ensurestrust in automatic SON features in andcan cope with the high complexity oftoday’s networks. The demonstrator isscalable from smaller networks up tonetworks with several thousands ofnodes. Recent feasibility study showpositive reactions from operators in faceto face meetings.The project focuses on the followinggeovisual analytics research challenges:• Volumes of data, orders ofmagnitude larger and different levelsof abstraction• Complex information spaces of veryhigh dimensionality• Data quality, uncertainty,incompleteness, fuzziness• Spatial and temporal dynamicsfundamentally affect the visualapproach to geovisual analytics• Problem solving / Decision science /Human information discourse• Integration with automated analysis,databases, statistics, design,perception31


• Scalability of problem size• Evaluation and user acceptability• Web based Communication andPublishingThe visual network managementapplication ANROSS is developed withour GAV Flash framework andcomponent toolkit and framework anduses innovative data visualizationmethods that combine paradigms fromtraditional information and geographicalvisualization approaches withstorytelling, perceptual science, datamining and visual web-based publishing.This project aims at further extend theseideas, evaluate them in combination withcurrent techniques, and incorporate theminto the ontology of advanced visualrepresentations.The solution through our GAV Flash framework isbased on innovative integration between GeovisualAnalytics, information visualization, GIS,Storytelling, Cognitive science and data mining. Byutilizing advanced techniques in these areas therequirements can be solvedTo deploy we use the GeovisualAnalytics Visualization (GAV) Flashframework [1] that facilitatesdevelopment of web-based, dynamically,multiple-linked views demonstratorsincluding the ANROSS application:• It allows operators to see how thenetwork evolves over time fromdifferent initial configurations;• It allows answering variousquestions about how ANRconfigures the network;• It supplies tools such as filtering,searching tool to find and superviseproblem cells and relations;• It can also predict cells and relationshaving potential problems in futureANCROSSANROSS, is a web-based visualanalytics application which visualizesand analyzes self-organizing cellularradio network data to show to networkoperators how the ANR algorithmworks, i.e. how it can self-configurecellular radio networks that are typicallymobile phone networks. The networkdata in this context mainly includes threekinds: cell data, relation data and eventdata. All of them are time-varying andrecorded for each time period whichnormally is 15 minutes or 1 hour. Celldata include cell position, cell coveragearea, cell PCI, cell CGI, number of calldrops, and number of out-going/incominghandover successes/failures.Relation data include number ofhandover successes/failures. Event datainclude cell added/removed, relationadded/ removed, PCI conflictdetected/resolved.32


Koherenta optiska högkapacitetssystemoch (100G) nät implementering av dessa– COSYNETProjektledare: Gunnar Jacobsen, ACREOSamarbetspartners: Acreo Netlab, KTH/FMI, Syntune AB, Skanova/TeliaSonera och Transmode ABERFARENHETER OCHRESULTAT/INNOVATIONFokus inom forskning och produktutvecklingav optiska transmissionssystemär i nuläget kring effektiv nyttande avden redan installerade fibers bestånd påvärldsbasis. Detta drivs av kostnadseffektivitetsamt av ögats krav tilltransmissionskapacitet från Internet ochvideoapplikationer. Projektfokus är kringnättlösningar inom det fysiska nättlagretspecifikt optiska transmissionslösningarsom möjliggör 100 Gb/s – 1000 Gb/skapacitet på en våglängd. Projektet äruppdelat i 5 arbetsdelar, som visasnedan.Samarbetspartnerna arbetar med:• WP1: Implementationsstrategier förkoherenta optiske kommunikationssystem.Deltagare alla partnerna.• WP2: Laser frekvens brus spektralkarakterisering. Deltagare: Syntune,Acreo Netlab och FMI/KTH.• WP3: Modellering av laser fas brusoch på vilket sätt det påverkartransmissionssystemkvaliteten.Deltagare alla partnerna.• WP4: Fiber karakterisering ochscenarier för nätverksuppgradering.Deltagare Acreo Netlab, FMI/KTH,Skannova/TeliaSonera.• WP5: Koherent demonstration avoptiskt transmissionssystem.Deltagare alla partnerna.Projektet är ett mycket framgångsriktsamarbete mellan industri och forskarepå Acreo och FMI/KTH och hargenererats och vill generera ny kunskapav betydelse för industrins framtidaoptiska högkapacitetstransmissionsprodukteroch nätanvändning av dessa.En DQPSK systemskiss och enfrekvensbrussmätning ifrån WP2+3 iprojektet visas i figurerna.Typexempel på 100 G DQPSK systemimplementation33


34Frekvensbrusmätning för avstämbar DBR laser


Harmonisering av Antenn och Kanal förÖkad Överföringshastighet i AvanceradeMobila TerminalerProjektledare: Buon Kiong Lau, Lund University (LU)Samarbetspartners: Sony Ericsson Mobile Communications ABProjektets webbplats: www.eit.lth.se/index.php?id=359&puid=143&L=1Betydande mångfald av forskning harunder senare åren bekräftat attpotentialen av MIMO (multiple-inputmultiple-output)teknologin ger eneffektfull ökning av datagenomströmningför framtida trådlösakommunikation system. Befintligastudier har dock till stor del fokuserat påidealiserade teoretiska och experimentellauppställningar, där multiplaantenner har varit separerade väl frånvarandra. I verkligheten är dagensanvändarterminaler typiskt små på grundav krav på mobilitet och estetik. Sålunda,terminalernas kompakta storlekbegränsar MIMO prestanda och ökarväxelverkan mellan antennerna ochanvändaren. Ett annat idealiseratantagande om MIMO system är attspridningskanalen består av distinktagångar mellan sändar- och mottagarantennerna.Istället utsätts mobilateminaler för stora variationer avkanalegenskaper samt förväntasbibehålla bra prestanda under icke-idealatillstånd.LÖSNINGENI detta projekt kommer vi att undersökade ovan nämnda kross-discilinäraaspekterna av antenner och spridningskanalför förbättring av MIMOdatagenomströmning i avancerademobila terminaler. Vi ämnar attharmonisera antenn-kanal växelverkangenom användning av adaptivaimpedansmatchningsnätverk. Detta föratt ställa in antennprestanda för specifickanal som formas av antennernasinteraktion med användaren ochomgivningen, skildrat i figuren. I förstahand kommer vi att använda oss avanalytiska, simulerings- och experimentellavektyg for att studera de optimalaförbättringar av MIMO prestanda. Vi dåkommer att utnyttja förståelsen ochintern expertis för att designa ochimplementera kompakta matchningskretsaroch adaptiva algoritmer lämpligaför mobila applikationer. Ett viktigtslutresultat kommer att vara enteknologidemonstrator för att belysadatagenomströmningsvinstenåstadkommen med adaptiv matchning.FRAMGÅNGARSpännande framsteg har gjorts i denförsta fasen av projektet. Vi hargenomfört en pilotstudie om inverkan avantenndesign i terminalen på MIMOprestanda uppmätt i en urban macrocellularmiljö. Våra resultat visar attharmonisering av antennstråldiagram ochkanal (inklusive användaren) längs enteststräcka kan ge upp till 30%förbättring av den uppnådda datagenomströmning.Dessutom har vi gjortmätningar i både inomhus- och35


utomhusmiljöer för att kvantifieraföredelarna av den förväntade MIMOprestanda med adaptiv matchning förflera antennuttag. Vår preliminära analysvisar att en ökning på 44% av datagenomströmninguppnås när förlustfriadaptiv matchning används för en mobilterminal i en handhållen position ijämförelse med ingen matchning alls.Viktigt är att våra mätstudier belyser attharmonisering av antingenantennstrålningsdiagram ellerimpedanser med kanalen kan öka bådeden mottagna signaleffekten och denspatiala multiplexering förmågan iMIMO-system. Två artiklar med dessaresultat har lämnats in till topptidskrifterinom området, varav en har publicerats.BasstationMIMO terminal medadaptiv matchningAnvändareVäxelverkan medomgivningenVäxelverkan medanvändaren36


REST: Real-time, scalable, selfmanagingstorage for TelecomsProjektledare: Seif Haridi SICS/KTHSamarbetspartner: Ericsson ABProjektets webbplats: www.sics.se/node/7640Subscriber databases are among the mosthigh performance, highly availablecomputer systems in the world,managing tens of millions of users andhandling thousands of transactions persecond, whilst being almost alwaysavailable. High performance, reliable,real-time subscriber databases have longbeen a key building block for Telecomservices, while in recent years, they havebeen adopted by cloud-computing andWeb 2.0 companies, such as Amazon,Facebook, Wikipedia, Youtube andTwitter, to deliver scalable and highlyavailable services. Such large-scalesystems often employ self-organizationschemes for automatic management.The goal of the REST project is todesign and build a new key-value storesubscriber database based on a structuredoverlay network (SON) that will runover multiple data centres on commonoff-the-shelf (COTS) hardware anddeliver improved scalability overexisting systems. To achieve this goal,we have developed a key-value storebased on a SON, called CATs. CATsuses consistent hashing to organizenodes in a ring topology and key-valuedata is partitioned into segments suchthat each key segment is hosted by agroup of consecutive replicas on the ring.When a node fails or a new node isadded, consistent hashing dictates thereconfiguration of a few replicationgroups to accommodate the membershipchange.We focus on a partially synchronoussystem model because it embodies theguarantees offered by the network of atypical data-center, that is, the failure ofa network component may lead to atransient network partition, while atemporary network congestion maycause inaccurate failure suspicions. Wehave showed that the naive approach ofapplying standard quorum-based readand write operations to dynamicreplication groups fails to achieve atomicconsistency in the partially synchronoussystem model.We solve the problem of achievingatomic consistency within dynamicreplication groups by introducingconsistent quorums that enable thecorrect behaviour of quorum-basedalgorithms. We also make sure no keysegment is lost or hosted by more thanone replication group.RESULTSOur results show that we now providethe only key-value store that supportslinearizable consistency, that is atomicread and write consistency. Existing keyvaluestores, such as Casandra andDynamo, only support eventualconsistency, meaning that reads do notalways return the last value written. Inexperiments on 96 Rackspace cloud37


machines, we have demonstratedscalability to 180,000 atomic reads of 1KB values per second, and 126,000mixed read/write atomic operations for1 KB values, with an average operationlatency of 2 ms. As such, we areconfident that REST presents anattractive proposition for distributedstorage to both telecom and cloudcomputing industries.38


CONSIDER8Projektledare: Markus Bylund, SICSSamarbetspartner: Ericsson ResearchProjektets webbplats: www.sics.se/projects/consider8Målet med Consider8-projektet är att tafram algoritmer och metoder för attförädla trafikdata från mobil kommunikationtill mönster av mänskligmobilitet. Projektet är grundat ihypotesen att trafikdata är värdefull förändamål som ligger utanför det mobilanätverket för en lång rad intressenter,både privata och allmänna, inom fleratillämpningsområden. Vidare antas attdet inneboende värdet i denna datamängdär av sådan magnitud att dendatainsamling, -bearbetning, och -lagringsom krävs för ändamålet är tekniskt ochekonomiskt rimlig och försvarbar.Viktigast av allt är dock föresatsen attgenomföra detta med stor hänsyn tilleventuella konsekvenser för individerssäkerhet och personliga integritet somverksamheten riskerar att medföra.Tillgången av tidsgeografiskt annoteraddata är numera överväldigande. Somexempel kan nämnas att uppskattningsvis600 miljarder mätpunkter per dagskapas enbart i mobila kommunikationsnäti USA. Till detta kommer data frånövrig Internetanvändning, vägtullar,elektroniska betalningar, m.m. Metoderför att utnyttja och förädla denna enormadatamängd utan att riskera individerssäkerhet och personliga integritet saknasdock. Både en allmän omsorg omslutanvändare och oron för negativpublicitet vid misslyckanden är starktbidragande orsaker till denna avsaknad.Hänsyn till personlig integritet och andraslutanvändarvärden är ett av huvudmålenmed projektet, vilket även antyds avprojektnamnet (Consider8 = considerate= omtänksam eller hänsynsfull). Dennahänsyn genomsyrar alla projektaktiviteter;inte minst studier som ärämnade att skapa en bättre förståelse förev. konsekvenser av ökat utnyttjande avdatamängden. Vidare så är målet attendast helt anonym data ska användas,inte kvasianonym data (där ev. personligaidentifierare ersätts med opersonligadito) vilket annars är vanligt förekommande.Arbetet i projektet utgår från fyrahuvudsakliga intressentgrupper varstillämpningsområden ställer olika kravpå föreslagna algoritmer och metoderinom: transportsektorn, offentlig sektor,marknadsföring och slutanvändare.Tillämpningar inom dessa områden kanvara av både realtidskaraktär och offline,där aggregerad data behandlas underlängre tidsperioder, men arbetet harhittills fokuserat på det senare. Utifråninitiala projektresultat har vi ävenidentifierat flera intressanta affärsmöjligheter,inklusive ett stort intresse frånpotentiella partners och marknadsregioner.Tonvikten på arbete och resultat inomprojektet har hittills legat på transportsektorn,både avseende affärsrelateradoch teknisk utveckling. Våra resultathittills illustrerar att det industriellaintresset för lösningar i domänen är stort,inte minst avseende resvaneundersökningar,men att både industri och39


akademi hittills inte ägnat domänentillräckligt stort intresse.Merparten av de tekniska resultatenbereds för illustration i en samlandedemonstrator. Med denna kan olikadatamängder och algoritmer kombinerasför att visualisera dess effekt.Bilden visar ett antal rutter (linjerna,höjden markerar tid) och en idatamängden vanligt förekommandeplats (det gröna fältet), allt härlett fråntrafikdata fångat i en mobiltelefon.40


10 Gigabit Ethernet över radioProjektledare: Herbert Zirath, ChalmersSamarbetspartners: Linköpings Universitet, Ericsson AB, Bitsim AB, SP devices AB, Sivers IMA AB ochGotmic ABProjektet syftar till att ta fram radiobaseradkommunikationssystem som kanöverföra större datamängder än dagenssystem. Vi siktar på att uppnå datatakterpå 10 Gigabit per sekund (Gbps) överavstånd på 1-2 km. Den viktigasteapplikationen för detta system ärrelaterat till mobilt internet för portabladatorer och ”smartphones”. På grund avde allt högre datatakter som efterfrågasav kunderna, så måste allt störremängder data överföras via radiobasstationernatill de fiberoptiska näten förvidare transport. Detta sker via radiolänkmellan basstationerna och fibernäten(den s.k. ”backhaul kommunikationen”).I dag finns radio länkar som kan överföranågon Gbps, den tillgängliga bandbreddenför radiolänkar på millimetervågsfrekvensermedger emellertid ännuhögre datatakter av storleksordningen10 Gbps. Frekvensen som vi använder iprojektet är det s.k. E-bandet som äruppdelat i två frekvensband på vardera5 GHz, 71-76 och 81-86 GHz. Genom attanvända mer avancerade modulationsmetoderexv kvadraturamplitudmodulation (QAM) kan man utnyttjafrekvensspektrumet mer effektivt än vadsom görs i dagens system. Sådanamodulationsmetoder kräver dockbetydligt mer avancerad teknik än vadsom används för närvarande. MODEMprojektetär fokuserat till att ta framhårdvara och mjukvara för en E-bandsradiolänk. Vi arbetar med FPGA-tekniktillsammans med snabba AD och DAomvandlaresamt högintegrerade MMICför E-bandet. Med de ingående parternatäcker vi det kompetensbehov som krävsför att genomföra projektet, dvs. systemdesignoch systemsimulering, mikrovågs/millimetervågsdesign,MMICdesign,FPGA-programmering, AD ochDA-omvandlar teknik, samt marknadskompetens.Projektet har flera delmål,bl a demonstration av en 5 Gbps radiolänk.Vi har demonstrerat 5 Gbps imodulationsformatet D-QPSK vilketkommer att rapporteras på Europeiskamikrovågskonferensen i Manchester ioktober 2011 (’An FPGA-based 5 Gbit/sD-QPSK Modem for E-band Point-to-Point Radios’). För att uppnå 10 Gbps påE-bandet arbetar vi nu med kvadraturmodulationmed 4 bitar per symbol s k16 QAM. Vår plan är att använda snabbaAD och DA-omvandlare tillsammansmed FPGA-er och utveckla algoritmerför adaptiv symbolsampling. Parallelltmed detta arbete undersöker vi möjlighetenatt även använda D-QPSK förhögre frekvenser än E-bandet exv.120 GHz och 145 GHz. Ett väsentligtbidrag till projektet kommer frånindustripartners i projektet för bl autveckling av hårdvara för E-bandet.Gotmic AB utvecklar ett högintegreratchipset for the E-bands radion och SiversIMA utvecklar moduler baserade påchipsetet. Algoritmutveckling ochdatatrafiktester utförs på Ericsson ABtillsammans med LiU och Chalmers. Endemonstration av en E-bandsradio,baserat på resultat från MODEMprojektet,har utförts i Ericsson ABs regi41


på World Mobile Congress, MWC 2011i Barcelona. Detta är den största ochviktigaste konferensen inom mobilkommunikation som 2011 samlade ca60000 deltagare.Mottagar- och sändar-moduler för E-bandettillverkade av Sivers IMA inom MODEM-projektetMätuppställning för test av16 QAM system med ettkonstellationsdiagram där de 16 tillstånden tydligtframgår, se infälld bild.Integrerade kretsar som utvecklats på Chalmersoch Gotmic AB är grunden för E-bands-systemen.Bilderna visar en ’E-band Direct I-Q modulator’.Demonstrationskort från National Semiconductor,innehållande en tvåkanals 1.8GS/s ADomvandlare,en FPGA och stödkretsar. Vi byggernu in en mottagare för 16QAM-modulation i dettakort.5 Gbps radios demonstrerad på MWC 2011,Barcelona42


Ett enchips WLAN system med enintegrerad energieffektiveffektförstärkare i 65nm/45nm CMOSteknologiProjektledare: Jörgen Olsson, FTE Uppsala UniversitetSamarbetspartners: ComHeat Microwave AB och Nanoradio ABProjektet utgör en fortsättning på tidigaresamarbeten mellan avdelningen för FastaTillståndets Elektronik (FTE) vidUppsala Universitet (UU), ComHeat ABoch Nanoradio AB. Fokus ligger på enintegrering av RF-LDMOS transistoreravsedda för integrerade PA steg medavancerade CMOS komponenter på ettenda chip. Utformningen baseras påaktuell CMOS-standard, så att tillverkningenutan extra kostnadsfördyrandesteg skall kunna förläggas till något avde större CMOS-företagen (s.k.foundries).PROBLEMBESKRIVNINGI modern informations- och kommunikationsteknikutförs de flesta funktionerna iintegrerade CMOS-kretsar. CMOSteknikenlämpar sig utmärkt för signalbehandlingav data med hög snabbhet vidlåga spännings- och strömnivåer. För attdet skall gå att sända ut en radiosignalmed tillräcklig styrka behöver signalenemellertid förstärkas till högre spänningaroch strömmar än vad den avanceradeCMOS-tekniken klarar av. Somen följd av detta har man valt att förläggarespektive funktioner till separata chip,som alltså måste tillverkas i olikateknologier. Detta kommer att medföraeffektförluster och ökadeproduktionskostnader, Figuren belyserprincipen.De förslag till integration av signalbehandlingoch effektförstärkning i ett endachip som hittills presenterats innebär attman adderar ytterligare processteg tillden vanliga CMOS-processen. I takt medatt CMOS dimensionerna reduceras, blirdetta så komplext och dyrt att det ilängden blir ohållbart.PROJEKTETS MÅLSÄTTNINGProjektet syftar till att integrera enWLAN-effektförstärkare med standard65/45nm CMOS-teknologi, genom att tafram speciella RF-LDMOS transistorervilka optimerats med avseende påspänningstålighet och frekvensgång, utanatt ytterligare processteg behöveradderas. Resultatet blir då en ekonomiskthållbar enchips WLAN-lösning förmobila tillämpningar.Projektet har som slutmål att uppnåsamma uteffekt och prestanda för dennahelt integrerade enchipslösning som mani dagsläget når med flerchipslösningarna.PROJEKTETS DELOMRÅDEN• Prestandaspecifikation och designav RF-LDMOS transistorer förWLAN effektförstärkare43


• Karakterisering och modellering avdiskreta RF-LDMOS transistorer• Design av WLAN effektförstärkarstegbaserade på RF-LDMOS• Tillförlitlighetsmätningar• Demonstrator bestående av enintegrerad effektförstärkare med iprojektet framtagna RF-LDMOStransistorerProjektet siktar på tredje generationens enchips WLAN-lösningar44


Low-Power Nano-TransceiversProjektledare: Lars-Erik Wernersson,Samarbetspartners: QuNano AB och GLO ABMed krympande dimensioner blir det alltsvårare att skala transistorteknologierna(Moore’s lag) och nya angreppssätt samtfunktionaliteter testas runt om i världen.Vi diskuterar i termer av ”Mer änMoore” och ”Efter Moore”. Skalning avtransistorteknologierna är effektivt för attöka prestandan och integrationsnivån,medan effektförbrukningen, eller snarareeffektförbrukningen per ytenhet, haridentifierats som verkliga hinder. Förbärbara enheter som lab-tops och mobiltelefonerhar vi också den begränsadebatterikapaciteten som begränsaranvändningen av beräkningsintensivaprogram (tex 3D grafik) och tiden mellanladdning.En lösning är att introducera alternativakanalmaterial i transistorteknologin föratt möjliggöra en sänkning av drivspänningentill 0.5 V och förbättrafrekvensegenskaperna. Användningen avavancerad transistor design med cylindriskastyren förbättrar elektrostatiken itransistorn och därför är nanotrådar enideal geometri för att undvika kortkanaleffekter.Vi utvecklar en III-V transistorMOS-teknologi baserad på nanotrådarmed syfte att reducera effektförbrukningeni några nyckelkretsar. Vi haridentifierat 6 olika områden där vikommer att söka lösningar för attförbättra prestandan. Dessa inkluderar:1 Integration på Si substrat2 Skalbarhet av transistorer ned under20 nm gate längd3 Realisering av state-of-the-artDC/RF karakteristik för III-V MOStransistorer4 Framtagning av demonstratorkrets5 Implementering av låg-effektapplikationer6 Studier av GaN FETs.Under den första fasen av projektet harvi fokuserat på integration av III-Vtransistorerna på Si substrat och demonstreraten teknologi med integration avRF-kompatibla transistorer på 2” Sisubstrat. Teknologin bygger på formeringav tunna InAs buffertlager somdeponeras med MOVPE direkt på Sisubstraten.Dessa används som bas förväxt av InAs trådar och på grund av denreducerade dimensionen i trådarna ärdessa mer tolerant mot defekter ibuffertlagret. Vi har därför kunna skalaned tjockleken på lagret till 300 nmvilket ger fördelar för den fortsattaprocessningen och för integrationen. Vihar även visat att vi kan definiera ochväxa trådar med liten variation över ytanpå Si substraten med bra möjlighet för attminska variationen i transistorerna.Transistorer har tillverkats och karakteriseratsöver en yta av 2x6 cm 2 och harvisat upp till 80 % funktionellatransistorer.Vi har även tillverkat transistorer medgod prestanda och speciellt uppnått entranskonduktans av 1.1 S/mm (definieratper omkrets) och f t resp f max av ca 40GHz vid 250 nm L g . Prestandan är förnärvarande begränsat av parasiterna i45


transistorarkitekturen då vi ännu inte harreducerat linjebredden för source respdrain kontakten utan definierar dessa viaoptisk litografi. Uppskattning av deintrinsiska egenskaperna pekar på attdessa är ca en faktor 5-10 gånger bättre.Vi har även utvecklat processteknikenför att tillverka enkla prototypkretsar iden vertikala geometrin.Bild på chip av tillverkade RF-transistorer ochkretsarIntegration av InAs nanotrådar på ett Si substrat46


Smart hardware solution for futuremobile backhaul – RECLAMProjektledare: Niklas Rorsman, ChalmersSamarbetspartner: Ericsson ABProjektets webbplats: www.chalmers.se/mc2/reclam-en/PROBLEMFramtidens trådlösa kommunikationssystemkräver större bandbredd ochhögre datatakter på grund av meravancerade kundtjänster. En flaskhals isådana system är det sk “backhaul”systemet, vilket utgör länken mellanbasstationer och växelnoder. Syftet meddetta projekt är att öka kapaciteten,energi effektiviteten och tillverkningsflexibilitetav framtidens mikrovågsbackhaulsystem (se bild) genom attimplementera nya mikrovågskomponenter.LÖSNINGI detta projekt kommer vi att föreslå,designa, tillverka och utvärdera nyakomponenter för framtidens mikrovågsbackhaulsystem. Fokus är att designaavstämbara linjära lågbrus- ocheffektförstärkare (REConfigurableLinear AMplifiers) för frekvenser över 7GHz. För att kunna göra dessa kretsarkommer det krävas användande av nyahalvledarteknologier såsom GalliumNitrid och GaAs HBT. I dessa teknologiertas det fram både transistorer ochvaraktorer som möjliggör design avrekonfigurerbara integrerade mikrovågskretsarmed högre prestanda jämfört medtillgänglig teknologi. Tillverkningsprocessenför integrerade kretsar iGallium Nitrid är utvecklad i ett annatVINNOVA-finansierat projekt,”Microwave Wide BandgapTechnology”.TEAMETKretsdesign metodik, komponentmodellering,kretsdesign, och delar avhalvledar processeringen kommer attutföras på avdelningen för Mikrovågselektronikpå institutionen för Mikroteknologioch Nanovetenskap vidChalmers Tekniska Högskola. Utvärderingenav framtagna kretsar ur ettsystemperspektiv kommer att utföras avEricsson ABRESULTATEn integrerad lågbrusförstärkare i en nyhalvledarteknologi (gallium nitrid) hardesignats och tillverkats på Chalmers.Kretsen har en låg brusfaktor (1.1 dB)och hög linjaritet (OIP3=40dBm) vid 7GHz. Linjära lågbrusförstärkare ärviktiga i mottagaren i trådlösakommunikationssystem.En ny effektförstärkartopologi av sk.Doherty-typ har uppfunnits inomprojektet. Jämfört med andra topologiermöjliggör denna uppfinning en störrebandbredd med en hög effektivitet.Ericsson har ansökt om patent föruppfinningen. Effektiva effektförstärkareär viktiga i sändaren i trådlösakommunikationssystem.47


Beskrivning av trådlösa kommunikationssystem med de i projektet utvecklade komponenter utplacerade.48


VINNOVAs publikationerNovember 2011För mer info eller för tidigare utgivna publikationer se www.v i n n o va.seVINNOVA AnalysVA 2011:01 Smart ledning - Drivkrafter och förutsättningarför utveckling av avancerade elnät02 Framtid med växtverk - Kan hållbara städermöta klimatutmaningarna?03 Life science companies in Sweden including acomparison with Denmark04 Sveriges deltagande i sjunde ramprogrammetför forskning och teknisk utveckling (FP7) -Lägesrapport 2007-2010, fokus SMF. Finnsendast som PDF. För kortversion se VA 2011:0505 Sammanfattning Sveriges deltagande i FP7- Lägesrapport 2007-2010 - Fokus SMF.Kortversion av VA 2011:0406 Effektanalys av forskningsprogram inommaterial från förnyelsebara råvaror07 Effektanalys av starka forsknings- &innovationssystem. Finns endast som PDF. Förkortversion se VA 2011:0808 Sammanfattning - Effektanalys av starkaforsknings- & innovationssystem. Kortversion avVA 2011:0709 Samarbete mellan Sverige och Kina avseendevetenskaplig sampublicering - aktörer, inriktningoch nätverk. Finns endast som PDF10 När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAseffektstudierVINNOVA InformationVI 2011:01 Framtidens personresor - Projektkatalog02 Miljöinnovationer - Projektkatalog03 Innovation & Gender04 Årsredovisning 201005 VINN Excellence Center - Investing incompetitive research & innovation milieus06 VINNOVA Sweden´s Innovation Agency07 Challenge-driven Innovation - VINNOVA´snew strategy for strengthening Swedishinnovation capacity. För svensk version se VI2011:0808 Utmaningsdriven innovation - VINNOVAsstrategi för att stärka svensk innovationsförmågaoch skapa nya hållbara lösningar för näringslivoch offentlig verksamhet. För engelsk version seVI 2011:0709 Utmaningar för svensk innovationspolitik - Sexområden i behov av insatser10 Projektkatalog - Innovationer för framtidenshälsa.11 Färdplaner för framtidens fordon ochtransport - Strategiska milstolpar framtagnaav myndigheter och fordonsindustrin inomsamverkansprogrammet FFI.12 Projektkatalog Smartare, snabbare,konvergerande lösningar - inom området IToch data/tele-kommunikation i programmetFramtidens kommunikationVI 2010:01 Transporter för hållbar utveckling02 UTGÅR, ersätts av VI 2011:1103 Branschforskningsprogrammet för skogs- ochträindustrin - Projektkatalog 201004 Årsredovisning 200905 Samverkan för innovation och tillväxt. Förengelsk version se VI 2010:0606 Collaboration for innovation and growth. Försvensk version se VI 2010:0507 Cutting Edge. Kinesiskt/engelskt VINNOVAMagasin08 Vinnande tjänstearbete - Tio forsknings- &utvecklingsprojekt om ledning och organiseringav tjänsteverksamhet. Finns endast som PDF


09 NO WRONG DOOR Alla ingångar leder digrätt - Erbjudande från nationella aktörer tillSMF - Små och Medelstora Företag10 Därför behöver Sverige en innovationspolitik11 Omställningsförmåga & kompetensförsörjning -Projektkatalog. Finns endast som PDF12 UTGÅR, ersätts av VI 2011:1213 Mobilitet, mobil kommunikation och bredband- Projektkatalog. Branschforskningsprogram förIT & telekomVINNOVA PolicyVP 2011:01 Tjänstebaserad innovation - Utformning avinsatser som möter behov hos företag ochorganisationer. Finns endast som PDF02 Regeringsuppdrag Kina - ”Föreslå områden förförstärkt långsiktigt forsknings-, innovationsochutbildningssamarbete med Kina”U2010/7180/F. Finns endast som PDFVINNOVA RapportVR 2011:01 Hundra år av erfarenhet - Lärdomar frånVINNVÄXT 2001 - 201102 Gender across the Board - Gender perspectiveon innovation and equality. För svensk version seVR 2009:2003 Visioner och verklighet - Några reflexionerkring eHälsostrategin för vård och omsorg.Finns endast som PDF04 Hälsa genom e - eHälsorapporten 2010. Finnsendast som PDF05 Halvtidsutvärdering avbranschforskningsprogrammet för skogs- &träindustrin - Mid-term evaluation of theSwedish National research programme for theforest-based sector06 Leadership Mandate Programme - The art ofbecoming a better centre director. För svenskversion se VR 2010:1807 The policy practitioners dilemma - The nationalpolicy and the transnational networks08 Genusvägar till innovation - Erfarenheter frånVINNVÄXT. Finns endast som PDF09 Att utveckla Öppna Innovationsarenor -Erfarenheter från VINNVÄXT.10 White Spaces Innovation in Sweden -Innovation policy for exploring the adjacentpossible11 Etapputvärdering av centrumbildningen VirtualPrototyping and Assessment by Simulation -ViP. Finns endast som PDF12 Tjänsteinnovationer i offentlig sektor - Behov avforskningsbaserad kunskap och konsekvens


Produktion & layout: VINNOVAs KommunikationsavdelningOmslagsbild: Philips ABTryck: Arkitektkopia, Stockholm, www.arkitektkopia.seNovember 2011


VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraftför hållbar tillväxtv e r k e t f ö r i n n o v a t i o n s s y s t e m – s w e d i s h g o v e r n m e n t a l a g e n c y f o r i n n o v a t i o n s y s t e m sVINNOVA, SE-101 58 Stockholm, Sweden Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005vinnova@vinnova.se www.vinnova.se

More magazines by this user
Similar magazines