Den nya och omedelbara ekonomin – ett INTERNET ... - Vinnova

vinnova.se

Den nya och omedelbara ekonomin – ett INTERNET ... - Vinnova

& teldok.tatikmTele2004Den nya ochomedelbara ekonominett Internet-perspektivEn sammanfattningGunnar Eliassonatikrapport i programmet Telematik 2004 är påsamma gång VINNOVA-rapport VR 2002:nr 12(ISBN 91-89588-60-6) och TELDOK Rapport 143bTelemDenna(ISSN 0281-8574). Pris: 150:–2004Rapport 143b omslag KORT 125-04-2, 14.36


TITEL/TITLEDen nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivFÖRFATTARE/AUTHORGunnar EliassonSERIE/SERIESTelematik 2004VINNOVA Rapport VR 2002:12TELDOK Rapport 143bISBN VINNOVA:91-89588-60-6ISSNVINNOVA: 1650-3104ISSN TELDOK: 0281-8574PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHEDApril 2002UTGIVARE/PUBLISHERTELDOK och VINNOVA – Verket för Innovationssystem/TheSwedish Agency for InnovationSystems, StockholmVINNOVAs DNR341-2001-04089TELDOK-rapporter kan beställas från Lindegården, telefon 0650 801 02.TELDOK reports can be ordered from Lindgården by calling +46 650 80 102.I VINNOVAs – Verket för innovationssystem – publikationsserier redovisar forskare, utredareoch analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning tillframförda åsikter, slutsatser och resultat.De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via www.vinnova.se.VINNOVA – The Swedish Agency for Innovation Systems – publications are publishedat www.vinnova.seVINNOVA-rapporter försäljs genom Fritzes Offentliga Publikationer,106 47 Stockholm, tel 08-690 90 90.Övriga VINNOVA-publikationer beställs och erhålls direkt från VINNOVA.VINNOVA Reports are sold through Fritzes’, S-106 47 Stockholm.Other VINNOVA publications are ordered directly from VINNOVA.©2002, Gunnar Eliasson, TELDOK och VINNOVA var för sigOmslag sid 2-3 Kort 225-04-2, 14.38


Den nya ochomedelbara ekonominett INTERNET perspektiv*Gunnar Eliasson,KTH. 100 44 StockholmEn sammanfattning*Detta dokument sammanfattar resultaten från en större skrift med samma namn publiceradsamtidigt av Teldok. Där återfinns också detaljerade referenser till källor och fakta. Se vidarereklamblad sist.Den nya och omedelbara kort6.5 125-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektiv2Den nya och omedelbara kort6.5 225-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivFöretalKommer Du ihåg den Nya Ekonomin? Frågan ställdes av New YorkTimes samma dag (8 oktober 2001) som tidningen informerade omen studie som visar att Internet bidrar med mellan en kvarts och enhalv procent av produktivitetstillväxten i USA – varje år.För halvannat år sedan gjorde den Nya Ekonomin större väsen avsig. Men, som professor Gunnar Eliasson utvecklar i bl a den härrapporten, det ligger i ekonomins natur att företag föds, lever ochdör; ekonomin förnyar sig alltid, även när vi inte kallar den Ny. Ochdet har funnits perioder av lika stort nyföretagande och lika storaförändringar som innan dot.com-bubblan brast: mellan 1900 och1925 tillkom t ex 6 000 nya biltillverkare bara i USA.En del tänkare hävdar att den Nya Ekonomin inte längre finns, omden nu någonsin funnits – eller var helt Ny. Ibland tar det decennieratt förbereda en ögonblicklig succé, brukar framtidskommentatornPaul Saffo säga. Fröet till Internet-revolutionen såddes ju under detkalla kriget.Men framtiden har ännu inte kommit, påpekar Gunnar Eliasson iföreliggande rapport: Den nya och omedelbara ekonomin. Grundenär lagd för att dra verklig nytta av den nya teknologin. Kanske får vise samma tillväxt i Sverige som under årtiondena efter andra världskriget.Den nya och omedelbara ekonomin är den tionde av ca dussinetpublikationer som utges i Telematik 2004. Programmet genomförsav VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användareoch tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder förframtiden. Tidigare utgivna titlar i programmet förtecknas på omslagetsbakre insida.Professor Gunnar Eliasson – numera vid Industriell ekonomi och3Den nya och omedelbara kort6.5 325-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivorganisation vid KTH – har länge och ivrigt fördjupat sig i sambandenmellan informationsteknologi och ekonomi. Hans smittandekunskapstörst och breda bildning har gjort det nödvändigt att utgeDen nya och omedelbara ekonomin i två versioner: dels en sammanfattningpå några och tjugo sidor, dels en över trehundra sidor långhuvudrapport som kan hämtas eller beställas från www.vinnova.seoch www.teldok.org.Britt ÖstlundAnsvarig kompetensområdetIT-@nvändning, VINNOVABertil ThorngrenProfessor, CIC, HandelshögskolanOrdförande TELDOKRedaktionskommitté4Den nya och omedelbara kort6.5 425-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivInnehållDen nya och omedelbara ekonomin ............................................... 7Sju frågor............................................................................................. 8Sju frågor ställs och besvaras i denna skrift.................................... 8Snabb strukturomvandling oavsett en Ny Ekonomi eller inte. ... 11Tillväxt genom födelse och död av företag .................................. 11En ny teknologi eller en ny ekonomi? ......................................... 12Den kreativa förstörelsen gäller även samhällsekonominsinstitutioner ................................................................................... 13Ny teknologi, en ny produktionsorganisation och nyaprinciper för inkomsternas fördelning ......................................... 13Lätt att missa tåget ........................................................................ 14Affärsbeslut blir affärsexperiment som ofta misslyckas ............... 15Det sociala kapitalet ...................................................................... 15Från mekanisk till digital teknologi – syns den Nya Ekonomini statistiken? ...................................................................................... 17Nya samband tar kanske inte bort inflationshotet? ..................... 17Världens rikaste ekonomi ökar farten .......................................... 18Marknaden visste bättre än experterna ........................................ 18Tre trendbrott ............................................................................... 19Det finns mer än en ny ekonomi .................................................. 19Den gamla industrin i den Nya Ekonomin .................................. 21(1) Den omedelbara ekonomin – finansiella tjänster ................... 21(2) Media, underhållning och utbildning ..................................... 22(3) Verkstadsindustrin – industriländernas ekonomiskaryggrad .......................................................................................... 24(4) Den Nya Hälsoindustrin ......................................................... 25Internet ekonomi .......................................................................... 26Internet genomlyser ...................................................................... 26De tre informationsparadoxerna .................................................. 27Den ekonomisk- politiska kontrollen av ekonomin..................... 28Ekonomisk politik i den Nya och Omedelbara Ekonomin ....... 30Teoriruta ........................................................................................... 32Referenser ......................................................................................... 345Den nya och omedelbara kort6.5 525-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektiv6Den nya och omedelbara kort6.5 625-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivDen nya ochomedelbara ekonominDiskussioner om den nära förestående s.k. Nya Ekonomindök plötsligt upp i den ekonomisk-politiska debatten mot1990-talets slut, till synes ur tomma intet, för att strax därefterförsvinna. Den Nya Ekonomin förknippades starkt med IT,men hade föregåtts av en lika intensiv diskussion om den s.k. produktivitetsparadoxen.Varför kunde inte resultaten av många tidigareårs enorma investeringar i IT spåras i statistiken? Vi ställer frågorna:Existerar den Nya Ekonomin? Om svaret är ja: finns den kvar?Vilken roll spelar egentligen ny teknologi, särskilt dator- och kommunikationsteknologin,för ekonomisk tillväxt? Vad innebär den nyaekonomin för tillväxten och för människorna på arbetsmarknaden?De europeiska ekonomiernas obenägenhet att växa har givit diskussionenom den Nya Ekonomin en särskild krydda. Man sneglaravundsjukt på den enda ekonomin, världens största och rikaste somkan göra anspråk på att representera den Nya Ekonomin. USAs ekonomihar under ett decennium vuxit snabbare än nästan alla andraländers ekonomier. År 2000 deklarerade EUs ministerråd i Lissabonatt Europa inom 10 år skulle hinna upp USA och bli världens mestproduktiva ekonomi. Löftet upprepades i år (2001) i Barcelona. Dessadeklarationer är ståtliga och utgår ifrån att man med politik kan göranågot åt saken.Vilken roll spelar egentligen politiken bakom ekonomisk tillväxtoch då särskilt bakom ett lands möjligheter att förverkliga drömmenom den Nya Ekonomin? Om detta har vi något att säga i dennaskrift. Den Nya Ekonomin handlar nämligen om teknologi och företagandepå mikroplanet, om samhällsekonomins organisation, omkompetens, incitament och konkurrens och om konsekvenserna förtillväxt och ekonomisk politik på makroplanet, samt om vilken rollpolitiken kan spela i framtiden jämfört med tidigare.7Den nya och omedelbara kort6.5 725-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivSju frågorSju frågor ställs och besvaras i denna skriftExistensproblemet är den första av de sju frågorna. Frågan om denNya Ekonomins existens är dock fel ställd. En framgångsrik, växandeekonomi förnyas och omorganiseras ständigt. Omorganisation ägerrum inne i företagen, men också i form av nyetablering och utslagning/nedläggningav företag. Sådan nyetablering och nedläggning(firm turnover) är avgörande under perioder av teknologisk förnyelse,dvs för utfallet av den industriella omvandling som anses pågå justnu. De senaste 200 årens tillväxt i svensk industriproduktion efterproduktionskurvan i figuren har burits fram av en konstant pågåendesådan strukturell omvandling. Vi kan också konstatera att ”industriellarevolutioner” är sällsynta. Förra gången en industriell revolutionvärd namnet inträffade var för nästan 200 år sedan (se figur 1A).Sedan drygt 50 år håller dock en rad nya banbrytande teknologier 1(inte bara IT) på att introduceras i de rika industriländernas produktion.Potentialen att skapa framtida positiva tillväxteffekter är så storatt beteckningen en Ny Ekonomi förmodligen är motiverad.Men framtiden har ännu inte kommit. Teknologin är global.Långtifrån alla i dag avancerade industriländer har (för det andra)den mottagarkompetens som behövs för att förverkliga en Ny Ekonomi.Ingen ny ekonomi kommer att introduceras och ingen ny industriellrevolution kommer att äga rum om inte en räcka nya innovativateknologiska tillämpningar med framgång introduceras i produktionen.En rad institutionella hinder i företagen och i samhället iövrigt måste dock först undanröjas. Radikalt ny teknologi introduceraspraktiskt taget alltid via nyetablering av företag. Det är sannoliktatt det nya årtusendets första årtionde kommer att definiera slutet påde gamla storföretagens dominans i den svenska ekonomin. Om inte1 Jag använder ordet teknologi i betydelsen kunskap om det tekniska. Detta handlar även om kunskapom hur ny teknik skall/kan användas i produktionen.8Den nya och omedelbara kort6.5 825-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivinnovativt nyföretagande fyller ut det tomrum som lämnas när storföretagenutlokaliserar sin produktion eller bantas ned, blir det fortsattstagnation i figurens övre högra hörn, och ingen ny ekonomi.Aktivt och innovativt entreprenörskap på bred front är därför en förutsättningför makroekonomisk framgång. Tåget går utan Sverige.Som vid den tidigare industriella revolutionen kommer många tidigarerika länder även denna gång att missa tåget. Många djärva beslutmåste därför tas i produktionen, och samhället måste accepteraoch lära sig hantera konsekvenserna av de många oundvikliga affärsmisstagsom kommer att begås i vad vi kommer att kalla den experimentelltorganiserade, läs framgångsrika, ekonomin (EOE).För det tredje kommer inte ens en framgångsrik övergång till enny ekonomi att innebära en höjning av trenden i den ekonomiskatillväxten i figuren. I bästa fall förs den svenska ekonomin tillbaka tillsin gamla tillväxttrend under efterkrigstiden.Index 1875 = 100Figure 1A. Svensk industriproduktion från Gustav Wasa till och med 2000Källa: Eliasson, Gunnar, 1988. Schumpeterian Innovation, Market Structure, and theStability of Industrial Development; in Hanusch (ed.), Evolutionary Economics –Applications of Schumpeter’s Ideas, s. 158. Cambridge, New York etc.: Cambridge UniversityPress samt uppdateringar.För det fjärde kanske den Nya Ekonomin kommer att vara svår attupptäcka statistiskt. Den Nya Ekonomins marknader drivs mer än9Den nya och omedelbara kort6.5 925-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivvad som var fallet tidigare av innovativ produktkonkurrens. Även omproduktivitetsvinsterna är stora handlar det denna gång i första handom utveckling och produktion av nya produkter vars kvaliteter ärmycket svåra att kvantifiera statistiskt. Hela tillväxten kommer inteatt synas i figurens tillväxtkurva. Detta problem illustreras av informationsparadoxII i tabell 1 sid 28.För det femte diskuterar vi en industriell omvandling vars komplexitetsaknar motstycke under tidigare industriella revolutioner.Ingen aktör förstår mer än begränsade delar av den dynamik sompågår. Till dessa aktörer med mycket begränsad information om vadsom pågår hör även den centrala statsmakten. Många förtida beslutkommer att fattas och många affärsexperiment kommer att misslyckas.Den nya och Experimentellt Organiserade Ekonomins (EOE) dynamikhåller på att i grunden förändra arbetsmarknaden. Dator ochkommunikationsteknologi, samt den Nya Ekonomins konsekvenserför arbetsplats och arbetsmarknad är föremål för en särskild studiefinansierad av VINNOVA, under rubriken Ny industri, Nya arbetsuppgifter,Nya krav på kompetens och Flexibilitet. Att företag födsoch går under är normalt i en dynamisk och experimentellt organiseradekonomi, som växer genom födelse och död av företag eller delarav företag. Nyskapande sker genom affärsexperiment i marknaden.Ekonomisk politik får dock inte bedrivas som politiska experiment.Ekonomisk-politiska misslyckanden får för stora negativa konsekvenser.Om detta vittnar historien mycket tydligt.Minst lika intressant som effekterna på produktionen är (för detsjätte) att arbetslivet, kulturlivet och politiken samtidigt kommer attradikalt påverkas. Det som redan pågått en tid, nämligen en nedbantningav den centrala politiska ekonomiska makten till förmånför individen, kommer att fortsätta. ”Schumpeters kreativa förstörelse”av ekonomins strukturer är ett ledtema i denna skrifts analysoch den kreativa förstörelsen gäller inte bara industrins produktionsstrukturerutan i lika hög grad de många av samhällets institutionersom byggts upp för att stödja just den gamla industrins produktion.Den gamla svenska policy modellen växte fram för att stödja produktioneni en industri byggd på fysiskt definierad stordrift, i en teknologisom hade sina rötter i 1800-talet. Den politikens symbios medstorföretagandet och fackföreningsrörelsen passar inte en industriell10Den nya och omedelbara kort6.5 1025-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivdynamik som bygger på innovativt nyföretagande, entreprenörskapoch snabb avveckling av misslyckade affärsidéer.Snabb strukturomvandling oavsett en Ny Ekonomi eller inte.Det finns (för det sjunde) ett naturligt mänskligt och politiskt motståndmot den ständiga förnyelse och oundvikliga förändring som pågår i enframgångsrik tillväxtekonomi. Men ett redan rikt industriland som ärdjupt integrerat i världsekonomins handel, produktion och finansmarknaderkan inte avstå och ställa sig utanför. Om ekonomins företag intelyckas ta till sig den Nya Ekonomins teknologi kommer strukturomvandlingenändå att äga rum, men nu får man bara uppleva dess negativasidor, utslagning utan förnyelse. En individuell och samhälleliginfrastruktur av socialt kapital som hjälper människor att fungera i denexperimentellt organiserade ekonomin måste byggas upp; kalla det ettförsäkringskapital. Välfärdsekonomins infrastrukturer är i minst likastort behov av innovativ renovering som industrins kapitalstrukturer,och det är inte på något sätt självklart att samhället skall ansvara förden förnyelsen. Den konkurrensutsatta ekonomins normer gäller ävenhär: ingen nostalgisk vördnad för det gamla.Individen i en framgångsrik ekonomi kan försäkra sig för det han/hon inte kan förutse och gardera sig för själv. Företagen däremotskall klara sig själva eller gå under. Bra företag tjänar dessutom pengaroavsett hur tillväxten ser ut. Här finns inget behov av försäkring.Tillväxt genom födelse och död av företagEfterkrigstiden, och senast 1980-talet såg en magnifik innovativ förnyelseav de gamla svenska storföretagen.Det är dock osannolikt att de svenska storföretagen återigen kommeratt lyckas med konststycket att radikalt organisera om sig fördetta århundrades första decennier. Många av de gamla storföretagenblir därför förr eller senare förlorare. Innovativ nyetablering ochentreprenörskap i liten skala blir avgörande för att fylla det industriellatomrum som utflyttade eller nedbantade storföretag lämnar. Detär så den Nya Ekonomin kommer att speglas i statistiken.En framgångsrik introduktion av den nya ekonomin kommer attåterställa tillväxten i figurens övre högra del och reallönetillväxten iSverige mätt i utländsk valuta (se teoriruta sist).11Den nya och omedelbara kort6.5 1125-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivEn ny teknologi eller en ny ekonomi?Internet är den ultimativa manifestationen av den femte generationendatorer, nämligen integrationen av dator- och kommunikationsteknologierna.Denna teknologi representerar någonting radikalt nyttsom i grunden kommer att förändra ett antal av de rika industriekonomiernassätt att organisera sin produktion. Men Internet och dendigitalt baserade dator- och kommunikationsteknologin är bara enteknologi av flera som håller på att mogna ut i industriell tillämpning.Den digitala teknologin föddes industriellt när transistorn uppfannsi USA 1947. Drygt 25 år senare föddes också den modernabioteknologin. Som vid de tidigare tillfällen när en radikalt ny generiskteknologi etablerats i produktionen handlar det också denna gångom en i tiden långt utdragen process, men så småningom om introduktionenav radikalt nya produkter och en ny ekonomisk produktionsordning.Såväl inom dator- och kommunikationsteknologin sominom bioteknologin leder USA utvecklingen. De motsvarande industriernautgör en större andel av USAs produktion än produktioneni andra länder. Men inom dessa teknologier har Sverige lyckats utvecklanågra specialiteter, där vi blivit världsledande, särskilt inommobil telekommunikation. Det är också här som innovativt nyföretagandekommer att vara avgörande för svensk välfärd under de närmasteåren allteftersom de gamla företagen i den gamla ekonominvacklar, och avvecklar eller utlokaliserar produktion. En framgångsrikframtid för Sverige förutsätter därför en ny produktionsordning,som förutsätter förändrade institutionella och sociala strukturer påarbetsmarknaden. De gamla storföretagens dominans som tryggaarbetsmiljöer kommer att ersättas av mer dynamiska småföretag, somofta går under och en för arbetstagaren betydligt mer krävande ochosäker tillvaro. För att denna situation skall accepteras politiskt krävsinnovativ produktutveckling i socialförsäkringssystemet i form av nyaförsäkringslösningar mot arbetsrisker. Men det är inte på något sätt självklartatt det offentliga är bäst lämpat att klara denna uppgift.Vi vet – och det handlar denna skrift om – att potentialen fördramatisk, positiv ekonomisk förändring är mycket stor. Men ävenom det ekonomiska utfallet för det enskilda landet, den enskilda regionenoch den enskilda människan kan vara potentiellt mycket stort12Den nya och omedelbara kort6.5 1225-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivoch positivt så är det också mycket osäkert. Liksom under den industriellarevolutionen för snart 200 år sedan kommer några länder attklara sig utmärkt. De flesta kommer dock inte att lyckas särskilt välnär det gäller att skapa en ny och effektivare produktionsordning.Till de senare misslyckade länderna hörde under den industriellarevolutionen de då rikaste och tekniskt mest utvecklade länderna ivärlden (Indien och Kina).Den kreativa förstörelsen gäller även samhällsekonomins institutionerIndustriell omvandling gäller inte bara positiv teknologisk förändring.Där har Sverige fortfarande en stor konkurrensfördel. Den kreativaförstörelsen gäller också samhällets institutioner. Det var olämpligtutformade sociala, kulturella och politiska system, snarare än bristpå ”teknologi” som förhindrade den industriella revolutionen i mångatidigare avancerade ekonomier. Avvecklingen av skråsystemet var tillexempel avgörande för en framgångsrik industriell revolution för ca200 år sedan. De i dag industriellt mest avancerade industriländernaborde vara de industriellt mest ”kompetenta” att snabbt ta till sig detnya. Men de kan liksom i Indien och Kina vara ”utrustade” medgamla kulturella, sociala och politiska hierarkier anpassade för entidigare produktionsteknologi som hindrar den industriella förnyelsen,och vars lokala makthavare sätter sig på tvären mot förändring.Ny teknologi, en ny produktionsorganisation och nya principer förinkomsternas fördelningFramgångsrik ekonomisk utveckling kräver nämligen inte bara teknologisk,ekonomisk och social förmåga (mottagarkompetens) att påett produktivt sätt ta till sig den nya teknologin utan även flexibilitet,och en allmän acceptans av att delar av den gamla kulturella ochpolitiska ordningen raseras. Historiskt har politiskt och socialt motståndmot stora förändringar i principerna för inkomsternas fördelningvarit det största politiska hindret för ekonomisk förändring.Härvidlag kan konstateras att den nya ekonomins teknologier kommeratt radikalt ändra principerna för inkomsternas fördelning.De rika industriländerna domineras alla av ett politisk etablisse-13Den nya och omedelbara kort6.5 1325-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivmang som sitter på principerna för inkomsternas fördelning i denlokala ekonomin. Hela den offentliga sektorn och fackföreningsrörelsenhör hit. Den (gamla) svenska policy modellen var ett konsensusarrangemang(ett socialt kontakt) mellan företagen, fackföreningsrörelsenoch kanslihuset. Men denna Saltsjöbadsanda, som heltdominerade den svenska ekonomisk-politiska diskussionen till börjanpå 1980-talet, var utformad för att passa 1800-talets teknologioch en grupp dominanta storföretag. Det är alltså bäddat för en konfliktmellan ekonomiska krafter drivna av teknologisk förändring ochde strukturbevarande institutionerna.Denna skrift apostroferar Joseph Schumpeters metafor av kreativförstörelse (”creative destruction”). Men tolkningen är mycket bredareän Schumpeters egen och inkluderar hela den kulturella, socialaoch politiska infrastrukturen. Det är där de stora hindren mot förändringsitter. Och – det bör tilläggas – den teknologi som diskuteras idenna studie kommer mer än någon annan teknologi någonsin gjort attförändra de kulturella, sociala och politiska infrastrukturerna i världsekonomin.Vi kan därför räkna med ett betydande lokalt politiskt ochkulturellt motstånd mot den förändring, som pågår, och som kommeratt avgöra de lokala ekonomiska konsekvensernas positiva ochnegativa fördelning.Lätt att missa tågetDet perspektiv som målas upp innebär radikal social och ekonomiskförändring. Förra gången en ny ekonomi skapades spontant under17- och 1800-talen i England deltog endast ett mindre antal länder iden positiva utvecklingen. Dessa länders invånare och företagare hadeden ekonomiska och sociala förmågan (mottagarkompetensen) att genominnovativt entreprenörskap lära sig bygga ny egen industri ochklara de sociala påfrestningar som följde med industrialiseringen. Deflesta länder i världen fortsatte dock efter trenden i tabell 1 sid 28,medan de blivande industriländerna snabbt passerade de tidigare rikasteländerna i världen i levnadsstandard. Förutsättningarna för ettliknande ”lyft” i utvecklingen är i dag lika stora som de var för 200 årsedan, förmodligen större. Men den nya ekonomin kommer inte avsig själv. En framgångsrik industriell omstrukturering förutsätter aktivt,innovativt entreprenörskap, en betydande industriell mottagarkompetens14Den nya och omedelbara kort6.5 1425-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivoch ett socialt kapital som ger den nödvändiga lokala sociala och politiskaacceptansen för de förändringar som måste inträffa. Tänkte EUs ministerrådpå detta inför sina deklarationer i Lissabon år 2000 och i mars2002 i Barcelona?Affärsbeslut blir affärsexperiment som ofta misslyckasDen nya ekonomin handlar inte bara om informations- och kommunikationsindustrinsroll i produktionen. Den handlar ännu mer omden ökade ekonomiska och sociala komplexitet som följer med dennya teknologins introduktion, och karaktären på den informationsom flödar runt omkring oss, om vad vi vet och inte vet, vad vi missförståroch vad allt detta betyder för den ekonomi vi lever och verkari. Översköljs människor och företag med irrelevant information samtidigtsom information saknas om det väsentliga? Såväl företag sommänniskor utsätts i dag för en mycket större komplexitet och oförutsebarhetän för några decennier sedan. Förändringarna går mycketfortare och konkurrenter dyker upp där de tidigare ”inte funnits”.Tidigare erfarenhet gäller inte längre som trygg vägledare in i framtiden.Många företag tvingas därför ut på öppna och djupa vatten idåligt utrustade båtar. De vill inte bli tagna på sängen, eller också harföretagsledningen bara en idé som den tror på. Det går mycket oftaordentligt fel. Det är därför osannolikt att den kompetens att ledastorföretag framgångsrikt som fanns i Sverige under de förhållandevisvälordnade 1980- och 1990-talen kommer att ge bra utdelningunder de annorlunda strukturella förhållanden som nu råder. Introduktionenav den möjliga nya ekonomin följer perfekt modellen avden Experimentellt Organiserade Ekonomin (EOE), som utgör den teoretiskastruktur som ger ett sammanhang åt de fakta denna studiegrundas på (se teoriruta sist).Det sociala kapitaletDen nya ekonomin innebär sammanfattningsvis en samhällsrevolutioni två avseenden; (1) Trygg, standardiserad storskalighet byts ismåskalig produktion inom ramen för teknologiskt diversifieradeunderleverantörssystem som möjliggör olika kombinationer av flexibilitetoch stordriftsfördelar inom systemet men där de enskilda15Den nya och omedelbara kort6.5 1525-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivaktörerna mer än tidigare utsätts för ett ständigt omvandlingstryck imarknaden; (2) Det existerande offentliga sociala försäkringssystemet,också byggt på standardisering och storskalighet, fungerar intelängre effektivt under den kreativa förstörelse som är förenad medintroduktionen av en ny ekonomi. Det gamla kollektiva socialförsäkringssystemetmåste ersättas med ett nytt, individuellt anpassat socialtförsäkringskapital som ger acceptans för den nödvändiga förändringen.Även här måste den ”kreativa förstörelseprocessen” få verka.Annars kommer inte den Nya Ekonomin att kunna förverkligas.16Den nya och omedelbara kort6.5 1625-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivFrån mekanisk till digital teknologi– syns den Nya Ekonomin i statistiken?Den Nya Ekonomin har under de senaste åren diskuterats under treolika rubriker:1. MAKRO - snabbare produktivitetstillväxt- nya samband- ingen anledning oroa sig för inflation2. DIVERGENS - i stället för konvergens3. NY TEKNOLOGI - IT gör att produktionen kan organiseraspå helt nya sättNya samband tar kanske inte bort inflationshotet?Makrodiskussionen har i första hand förts på riksbanksnivå och ikanslihus och den har genomgående haft en politisk underton; dennya ekonomin handlar om nya samband. Den högre produktivitetstillväxtenanses innebära att en höjd (offentlig) efterfrågan och enlägre arbetslöshet inte längre utgör en fara för inflation. Vi kan utanoro för inflation sänka arbetslösheten eller återigen börja ägna oss åten ambitiös sysselsättnings- och fördelningspolitik. Så har diskussionenförts, företrädesvis i Europa.I USA har hökarna dominerat diskussionen. Där har risken attstarta en ny inflationsrunda med felaktig politik betonats. I den NyaEkonomin är reaktionerna omedelbara och på USAs finansmarknaderuppstår omedelbart oro för inflation när arbetslösheten går nedunder 5 procent. I USA har arbetslösheten under de senaste 20 åren,med europeiska mått mätt, dels varit mycket låg och dels (när denvarit hög) aldrig uppfattats som ett stort politiskt problem. I ställethotar en låg arbetslöshet med inflation enligt de gamla sambanden.Diskussionen på bägge sidor av Atlanten kom dock omedelbart avsig när IT-bubblan brast och USA-ekonomin gick ner på lägre varv.17Den nya och omedelbara kort6.5 1725-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivVärldens rikaste ekonomi ökar fartenDivergens kontra konvergensproblemet är delvis nytt. När världensredan rikaste och största ekonomi expanderar fortare än nästan allaandra länders ekonomier, rika som fattiga, ställs den tidigare diskussionenpå huvudet, nämligen ”catch up” doktrinen som går ut på attden fattiga världen (inklusive delar av Europa) håller på att lära sig derika ländernas mer avancerade produktion och hämtar in försprånget.De rika länderna, däremot, måste satsa en växande andel av sinaresurser på forskning och utvecklingsarbete för att kunna hålla detkrympande försprånget. De olika ländernas BNP per capita närmarsig varandra uppifrån och nedifrån. Den bilden stämmer dock intelängre. Det verkar i dag som om USA med framgång byggt ny industripå resultaten från efterkrigsårens väldiga satsning på forskningvid företag och vid universitet och skapat en ekonomi som förmårväxa ifrån de länder vars företag håller på att lära sig vad USAs företagtidigare var bäst på.Den nya ekonomin måste ha sitt ursprung i ny teknologi, så låterden tredje versionen. Den genomgående referensen är till IT, särskiltInternet, och visionerna har växt sig allt starkare under de allrasenaste åren, så starka att kontrasten mot vad som sades för inte merän drygt fem år sedan om produktivitetsparadoxen gör att hela diskussionenfår ett lätt skimmer av löje över sig.Marknaden visste bättre än experternaFram till år 1995 undrade alla ekonomiska experter över varför ingapositiva produktivitetsvinster kunde spåras i statistiken trots de föregåendetvå decenniernas enorma investeringar i datorer, i kommunikationsutrustningoch mjukvara i USA. Pristagaren i Ekonomi, RobertSolow, formulerade situationen så här 1987: ”Computers areeverywhere visible, except in the productivity statistics”. Den formuleringenrepeterades om och om igen i vetenskaplig och populärvetenskapliglitteratur, åtminstone fram till 1995. Äldre industriledaretalade om den nya informationsteknologin som en modenyckoch experter om allvarliga felallokeringar av resurser.Den extremt långa inflationsfria tillväxtcykel den amerikanskaekonomin har ridit på fram till helt nyligen har dock övertygat även18Den nya och omedelbara kort6.5 1825-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivförsiktiga bedömare. IT och Internet har blivit accepterade som denultimativa manifestationen av den Nya Ekonomin, och somliga forskarehävdar att även om centrala beslutsfattare inte begrep, så gjordeaktörerna på aktiemarknaden det. Detta speglas av aktiekursernasutveckling i förhållande till BNP, en kvot som stigit kraftigt sedanbörjan av 1980-talet, och som trots den bubbla som brast år 2000fortfarande ligger långt över historiska trender.Tre trendbrottTre trendbrott sedan mer än 30 år signalerar början på något nytt.För det första har stordrift i fysiskt stora anläggningar gradvis minskati betydelse som ett tecken på framgångsrikt företagande, medansmåskalig, kompetensintensiv produktion där skalfördelar uppnåsgenom samverkan i breda kompetensblock växt i betydelse. Datorochkommunikationsindustrin, inklusive tillhörande mjukvaru- ochtjänsteprodukter är det bästa exemplet på denna nya produktionsordning.Även bioteknik- och hälsoindustrin i stort visar på sammautveckling.För det andra har under samma trettioårsperiod inkomsternasspridning ökat, med början i USA. Höginkomsttagare har fått detrelativt bättre än låginkomsttagare. Detta är en logisk konsekvens aven ökad sysselsättning i småskalig industri och en ökad efterfråganpå kompetenta arbetsinsatser.Det tredje trendbrottet speglar samma sak. Trenden bort från egenföretagandemot anställningskontrakt sedan den industriella revolutionensbörjan har sedan ca 30 år brutits i sin motsats. Ökad småskaligproduktion och ökat egenföretagande innebär att kompetens fåtten mer rättvisande värdering än tidigare på arbetsmarknaden.Dessa trendbrott har först dokumenterats för den amerikanskaekonomin. Men fler och fler studier pekar på att samma mönsterhåller på att utvecklas i Europa.Det finns mer än en ny ekonomiDet ovan sagda är mer typiskt för nya industrier som dator- och kommunikationsindustrinän för den gamla, etablerade storindustrin. Mendet blir alldeles för ensidigt att beskriva den nya ekonomin enbart i19Den nya och omedelbara kort6.5 1925-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivtermer av dator- och kommunikationsindustrin. För ungefär 25 årsedan skapades den moderna bioteknologin, som nu snabbt inte barahåller på att bli en ny egen industri utan också håller på att revolutionerahälsoindustrin, särskilt läkemedelsindustrin, och nanoteknologinverkar redo att gå in i ett industrialiseringsskede. Bioteknologinhjälps fram av att utnyttja dator- och kommunikationsteknologin.Men ingen av dessa tre teknologier/industrier räcker för att skapaen Ny Ekonomi. De stora förändringarna äger rum i den existerande”gamla” produktionen, särskilt inom verkstadsindustrin. Praktiskttaget överallt används den digitala dator- och kommunikationsteknologin.Här kan konstateras att potentialen för stora systemiskaproduktivitetshöjningar är enorm. Men det verkligt intressanta ochviktiga kännetecknet på den nya ekonomin är de nya produkter somny teknologi möjliggör såväl i gammal som ny industri. Medan dator-& kommunikationsteknologin redan åstadkommit stora förändringarstår en revolution för dörren i hälsoindustrin.20Den nya och omedelbara kort6.5 2025-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivDen gamla industrin iden Nya EkonominI den gamla produktionen kan de mest spektakulära förändringarnanoteras inom fyra industrier:(1) Finansiella tjänster(2) Media, underhållning och utbildning samt(3) VerkstadsproduktionenDet handlar genomgående om en integration av den gamla industrinsteknologi med den nya industrins digitala dator- och kommunikationsteknologi.Den innovativa produktkonkurrensen är intensivoch en radikal omorganisation av de tre industrierna håller på attäga rum. En ur välfärdsekonomisk synpunkt ännu större revolutionkan stå för dörren inom(4) Hälsoindustrinnär den nya bioteknologin i kombination med dator- och kommunikationsteknologinfått luft under vingarna. Även här handlar det omnya produkter med nya revolutionerande egenskaper även om utvecklingenhålls tillbaka av regleringar och brist på konkurrens. Ochi ingendera fallet handlar det om spekulation i vetenskapens möjligheter.Mycket har redan inträffat och ännu mer är på väg att kommersialiseras.(1) Den omedelbara ekonomin – finansiella tjänsterModern dator- och kommunikationsteknologi har revolutionerat denglobala marknaden för finansiella tjänster där optioner och andrafinansiella derivat står för de mest spektakulära förändringarna. Därsker handel i matematiska algoritmer som kodar upp och prissätterfinansiella åtaganden och risker i tiden. Elektroniska pengar som21Den nya och omedelbara kort6.5 2125-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivskapas utanför den nationella centralbankens kontroll håller på attbli verklighet. Möjligheten att komma åt den vinst (den seignorage)som annars tillkommer riksbanken utgör ett starkt incitament förprivata aktörer att skapa elektroniska substitut för sedlar och mynt.Marknaden för finansiella tjänster har gjort de industriella ekonomiernaomedelbara. Vad som tidigare tog dagar och veckor sker nupå sekunder. ”Pengar” kan inte längre genom kontroller och regleringarstängas inne i ett land. Den nationella ekonomins statistiskakonturer är inte längre lika tydliga och den nationella ekonomiskapolitiken har förlorat stora delar av sin autonomi.De finansiella och industriella strukturerna speglar och påverkarvarandra. När den digitala informations- och kommunikationsteknologinskakar om de finansiella strukturerna påverkas även de industriellastrukturerna. Men dessa strukturer blir också bättre genomlystaav samma teknologi, och alla aktörer ges bättre möjligheter attreagera snabbare och effektivare på förändringar. Men dynamiken iden ömsesidiga påverkan mellan finansiella och reala (produktions)flöden är oerhört komplicerad. Det blir därför också lättare att missförståde situationer som uppstår och agera snabbt, men fel. I dennaNya Ekonomi blir ofta den centrala statsmakten förloraren som jämförtmed alla marknadsaktörers samlade insikter ofta vet minst ochsist. Reaktionerna på felsatta priser och dåligt anpassade produktionsstrukturerblir mycket mer omedelbara än tidigare. Omedelbarhetger samtidigt en ökad risk för instabiliteter. Den bedömningsom görs är att detta är någonting den nya ekonomins invånare ochmakthavare får lära sig leva med. Fördelarna uppväger förmodligennackdelarna, och den centrala överblick som krävs för att kunna göranågot ekonomiskt politiskt utan att ställa till större oreda saknas underalla omständigheter.(2) Media, underhållning och utbildningMedia, underhållning och utbildning är kunskapsekonomins informationsbärare.Samma teknologier används alltmer för att distribuerainnehållet och samma presentationsteknik utnyttjas ofta inomalla tre industrierna. Alla blir snabbare och mer påtagligt informerade.Tidigare envägskommunikation en masse byts gradvis ut motinteraktiv media och underhållning där kunden väljer vad han/hon22Den nya och omedelbara kort6.5 2225-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivvill se och höra. Men påverkan blir också större och snabbare och viöverväldigas lätt av information utan att kunna vara säkra på att hafått reda på vad som är väsentligt. Gränsen mellan informationssamhälletoch missförståndssamhället (paradox III i tabell 1 sid 28) ärofta mycket oklart utstakad.När tekniken integreras, integreras också innehållsproduktionen.Vi kan se hur produktionen av information för media fått en ökadunderhållningskaraktär där tekniken att påverka med bild utan direktrelation till budskapet funnit ökad användning. Liknande tendenserkan också spåras inom utbildningsindustrin. Marknaden kännetecknasav en våldsam innovativ produktutveckling och konkurrensdär de stora företagen kombinerar om sig och går samman.Utvecklingen möjliggörs av ny teknologi men drivs av en köpstarkprivat efterfrågan, särskilt via underhållningsindustrin. Pornografioch spel står för närvarande för de stora betalningsvolymerna på Internet2 . Marknaden för information och underhållning håller snabbtpå att ändra karaktär allteftersom den digitala teknologin slår igenomoch speglas av en lika snabb ompositionering bland de globalamedia- och underhållningsföretagen. Här är det möjligheterna att tabetalt som styr, och distributörerna har fått ett övertag över innehållsproducenternasom innan luften gick ur telekommarknadenköptes upp för stora belopp uttryckta i det köpande företagets aktievärden.USA-baserade AOL-Time Warner, Disney och News Corporation,Viacom samt tills vidare Frankrike-baserade Vivendi/Seagram,tyska Bertelsmann och engelska Pearson (Financial Times) dominerarför närvarande den globala marknaden för mediaprodukter, underhållningsamt även tidningar, tidskrifter och bilder, även om bildendär är något mer fragmentarisk. Koncentrationen till några få spelarehar fått antitrustmyndigheterna i USA och Europa att agera samtidigtsom man särskilt i USA börjar oroa sig för det fria ordets framtid.I den digitala världen kommer reklam som finansieringsform attspela en allt större roll. Även här har en snabb koncentration till fyraglobala företag ägt rum; Omnicom Group och Interpublic (USA), WPPGroup (England) och Publicis Groupe (Frankrike) svarar tillsammansför mer än hälften av industrivärldens reklambudget. Dessa företag i2 Det finns en intressent parallell till renässansen, där den ”nya” grafiska tekniken (träsnitt ochkopparstick) bars fram av en stark efterfrågan på spelkort och pornografiskt bildmaterial.23Den nya och omedelbara kort6.5 2325-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivsin tur svarar för en stor och växande andel av media- och underhållningsföretagensinkomster. Återigen ser vi här hur nya och annorlundaröster konkurrerar om uppmärksamhet, även där politisk påverkanoch kontroll tidigare varit en självklarhet.En intensiv debatt har förts över hela västvärlden, men särskilt iUSA om individens rätt att själv bestämma vad han/hon vill se ochhöra. Liksom under medeltiden är det ordets och bildens potentialför påverkan och underminering av etablerad politisk makt som vållatoro och som mobiliserat röster för censur av budskapets innehåll;inte bara i repressiva regimer som Kina och Kuba utan även i väst,där moral och nationell säkerhet styrt argumenten. Fram till den ”11september” har dock de liberala krafterna haft övertaget i väst, ochcensuren hållits på mattan av teknologi i länder med repressiva regimer.(3) Verkstadsindustrin – industriländernas ekonomiska ryggradVerktygsmaskinerna och ångmaskinen bar den första industriellarevolutionen, med början i England och USA redan under 1700-talet. Produktionstillväxten lyftes upp på en ny och högre trend. Manhade all anledning att tala om en Ny Ekonomi.Elektriciteten och bensinmotorn/bilen skapade en andra industriellrevolution 1860-1920, som höll tillväxtkurvan i gång på denetablerade trenden. Under denna period (tjockare streckad i figuren)startade större delen av Sveriges i dag etablerade storföretag tillsammansmed tusentals andra företag, varav de flesta nu har försvunnit.Svensk ekonomi hade då den ”Silicon Valley” erfarenhet som fördein Sverige i den exklusiva gruppen industriländer.Verkstadsindustrin och dessa storföretag etablerades under efterkrigstidensom svensk ekonomis ryggrad. Svenska verkstadsföretagvar redan under 1970-talet pionjärer när det gällde att integrera dennya mikroelektroniken i sina produkter. Under 1980-talet var svenskaverkstadsföretag pionjärer när det gällde att innovativt organiseraom sin verksamhet för global produktion och distribution. Kombinationenstorföretag och verkstadsteknologi kom att betyda mer förvälfärden i Sverige än i något annat land.Verkstadsindustrin kommer att förbli de rika industriländernasryggrad under överskådlig framtid, men den svenska ekonomins be-24Den nya och omedelbara kort6.5 2425-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivroende av ett litet antal stora företag gör den sårbar. Denna dominansberor på en kombination av innovativt storföretagande och enindustripolitik under större delen av efterkrigsperioden inom densvenska modellens ramar som gynnat just storföretagen.Avancerad verkstadsindustri kommer även i fortsättningen att skapastora förädlingsvärden per anställd, möjligheter som inte minstTysklands lyxbilsindustri vittnar om. Men de existerande storföretagenkommer undan för undan att bli förlorare och krympa/eller utlokaliseradelar av sin produktion. Den Nya Ekonomi vi diskuterar idenna skrift förutsätter därför såväl en stark förskjutning av den gamlaindustrin uppåt i förädlingsvärdekedjan, avveckling eller utlokaliseringav produktion där detta inte är möjligt, samt förnyelse genomnyetablering av företag över hela fältet. Man kan uttrycka sig så här:I ett rikt land med en framgångsrik ekonomi betalas höga löner uttrycktai internationell valuta. Den produktion och de företag sominte klarar att betala dessa löner bör avvecklas eller utlokaliseras.Den grundläggande förändringen sedan den industriella revolutionensbörjan gällde dock produktionens organisation och förändringardrevs fram av konkurrens och möjligheterna att genom omorganisationuppnå stora positiva systematiska effekter i ekonomin. Vikan konstatera att den nya ekonomins teknologi möjliggör sammatyp av innovativa organisatoriska förändringar och ännu större positivasystemeffekter men framför allt framtagandet av nya och attraktivaprodukter. Incitamenten är kraftfulla och de internationella verkstadsföretagenhåller på att snabbt positionera om sig för en annorlundaglobal produktionsorganisation. De internationella storföretagenhar först utnyttjat de möjligheter som internetbaserad e-handelmellan företagens olika leverantörer skapar. Detta i sin tur harinneburit en revolutionerande omorganisation av underleverantörsindustrin,ett förhållande som i sin tur inneburit en begränsning avmöjligheterna för den tredje världens företag att utnyttja den internationellaspecialiseringens fördelar.(4) Den Nya HälsoindustrinTill den Nya Ekonomin hör självfallet en radikalt förändrad hälsoindustri,där bioteknologi och finmekanisk teknologi i kombinationmed data- och kommunikationsteknologin kan komma att möjlig-25Den nya och omedelbara kort6.5 2525-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivgöra en revolution. Under 1900-talet höjdes medellivslängden överhela världen av modern medicinsk teknologi. Under det kommandeårhundradet kommer medicinsk teknologi i första hand att möjliggörabibehållandet av en hög livskvalitet långt upp i ålderdomen.Stora och växande grupper förmögna åldringar i den rika världenkommer att starkt prägla den medicinska forskningens och teknikutvecklingensinriktning till sin fördel.Internet ekonomiInternet som en revolutionerande industriell teknologi förutsågs avfå. Internet användningen under 1990-talets andra hälft spreds plötsligtoch snabbt över hela världen och fortsätter att snabbt växa i betydelsetrots att IT-bubblan brast under år 2000. Mer än inom någonannan industri sker utvecklingen genom innovativ nyetablering ochsnabb död av företag som inte klarar konkurrensen. Även mycketstora företag som inte lyckats klara övergången till rätt digital teknologihar gått under eller tvingats till smärtsamma omställningar. Samtidigthar flera av den gamla industrins företag, som General Electric,varit mycket framgångsrika när det gällt att utnyttja Internet föratt uppnå en effektivare organisation av sin produktion och distribution.Internet är inte bara det bästa exemplet på den spontana ordningsom kännetecknar den experimentellt organiserade ekonomin.Den demonstrerar också att något nytt, revolutionerande har etableratsoch är här för att stanna. Den experimentella spontana ordningengäller överallt i ekonomin, där inte spontaniteten reglerats bort,men den syns tydligast inom den industri som utvecklar och producerarjust data- och informationsteknologins produkter och tjänster.Internet genomlyserInternet anses komma att innebära en mer transparent, genomskinligekonomi. Kunderna skall kunna göra mer informerade, rationellaval mellan produkter osv. Så har också skett i betydande utsträckning.Men det radikala och intressanta är att den nya teknologinriver upp gamla produktionsstrukturer och skapar många nya menokända möjligheter att utveckla produkter och organisera produktionen.Här gäller experiment och mångfald snarare än väl genom-26Den nya och omedelbara kort6.5 2625-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivlysta marknader. Det centrala myndigheter, bedömare (ekonomer)och debattörer missförstod som en produktivitetsparadox så sent som1995 uppfattade aktörerna på USAs aktiemarknader som en revolutionerande,kommande teknologi redan i början av 1980-talet.De tre informationsparadoxernaMen komplexiteten i det som händer är överväldigande. Det är intealls säkert att vår totala kunskap om hur en ekonomi fungerar kommeratt öka. Tvärtom, den kunskapsmassa som vi har möjlighet attlära oss växer av att bli utnyttjad i produktionen därför att man helatiden kommer på nya kombinationer. Och den kanske växer fortareän vi hinner lära. Vi blir alltså var och en av oss relativt sett allt okunnigareom det som finns att lära. Men eftersom alla bitar i den totalakunskapsmassan finns utspridda på många händer i ekonomin, gällerdet att se till att användningen av den totala kunskapsmassan blireffektiv. Det kan bara ske över marknaderna när dessa är organiseradeså att alla har incitament att utnyttja det man kan i produktionenså effektivt som möjligt. Då kan produktivitetseffekterna bli mycketstora. Detta är informationsparadox I i tabell 1 sid 28. Många hävdart.ex. att de amerikanska aktiemarknaderna förutsåg IT-revolutionensindustriella potential och den kommande Nya Ekonomin redan på1980-talet. Vi kan tala om den nya ekonomin som ett positivt speleller om Särimnereffekten. Särimner var grisen från vikingasagornasom åts till middag, men som kom tillbaka nästa dag för att ätas igen.Skillnaden är att ekonomins möjligheter ökar av att utnyttjas.För det andra gäller att kvalitet växer i betydelse i förhållande tillkvantitet och det finns inga förutbestämda övre gränser för hur brasaker kan bli. Det gäller såväl produkter som insatsfaktorer i produktionen,och då särskilt arbetskraftens kvalitet. Kvalitet är mycket svårtatt mäta. Därför gäller återigen (Informationsparadox II) att vi vetallt mindre om det som blir allt viktigare.Slutligen blir komplexiteten lätt överväldigande. Vi missförstårvad som händer, och begär vi hjälp av rådgivare är det inte säkert attde vet mycket bättre. Sanningen ändrar sig hela tiden och ett missförståndssamhälleuppstår lätt (Informationsparadox III). Missförståndär dock helt i sin ordning och ofta oundvikliga på mikroplanet. Den27Den nya och omedelbara kort6.5 2725-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivTabell 1. De tre informationsparadoxernaA.INFORMATIONSPARADOX 1 (Särimnereffekten)Håller vi på att bli relativt sett allt okunnigare därför att den kunskapsmassavi kan lära oss växer fortare än vi hinner lära?Källa: Eliasson, Gunnar, 1990. The Knowledge Based Information Economy; IUI andSwedish Telecom. Stockholm; Almqvist & Wicksell, 1990, pp. 46f.B. INFORMATIONSPARADOX II (Kvalitet förstör det ekonomiska mätsystemet)Vi blir allt sämre informerade om vad som blir allt viktigare, nämligenkvaliteten hos faktorinsatser, särskilt arbetskraftens kompetens, ochhos produkternaKälla: Eliasson, Gunnar, 1990. The Knowledge Based Information Economy; IUI andSwedish Telecom. Stockholm; Almqvist & Wicksell, 1990, p. 16.C. INFORMATIONSPARADOX III (Komplexitet)Är vi på väg från en kunskapsbaserad informationsekonomi till ettmissförståndssamhälle?Källa: Eliasson, Gunnar, 1990. The Knowledge Based Information Economy; IUI andSwedish Telecom. Stockholm; Almqvist & Wicksell, 1990, pp. 34f.experimentellt organiserade ekonomins komplexitet gör affärsmisstagtill en del av lärandet och en normal kostnad för ekonomisk utveckling.Som en företagsledare uttryckte saken: om du aldrig gårvilse hittar du aldrig några nya vägar. Experimenterandet bör dockhållas på mikroplanet, där misstagens negativa konsekvenser är begränsadeoch hanterbara. På makro/ policynivån blir bilden den raktmotsatta. Policymisstag kan få förödande konsekvenser på en helekonomi.Den ekonomisk- politiska kontrollen av ekonominKomplexiteten överväldigar även ekonomiskt-politiskt ansvariga.Tvärtemot den tro som styrde debatten om ekonomisk planeringlångt in på 1980-talet har informationsteknologin gjort ekonomin28Den nya och omedelbara kort6.5 2825-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivmer, inte mindre komplicerad. Central överblick och central planeringav ekonomin ansågs länge teoretiskt ge nationella ekonomiskpolitiskamyndigheter ett övertag över marknaden i form av en bättrecentral överblick. Man kunde med planering minimera slöseri medresurser och s.k. dubbelarbete. Den teoretiska politikmodellen harställt till med stor ekonomisk skada. Ändrar vi teorins antagandenbara en aning blir resultatet det motsatta. Central överblick är teoretiskt3 omöjlig i den experimentellt organiserade ekonomin och praktisktomöjlig i den Nya Ekonomin, och var det inte heller i den gamlaekonomin. Denna insikt har två konsekvenser för statsmaktensekonomisk politiska roll i ekonomin. För det första bör politiken varaförsiktig, inte överambitiös och i första hand syfta till att stimulera(incitament och konkurrens) marknadsaktörerna att själv utnyttja denkunskap de har effektivt i produktionen. Att som centralplanerarnaförsöka styra upp ett detaljerat slutresultat kommer alltid att misslyckas.För det andra håller förutsättningen för den politiska maktenatt skattefinansiera en omfattande verksamhet på att radikalt förändras.Den ökade frihet som den distribuerade produktionen ger individeroch företag i den nya ekonomin innebär att den skattedebiteringskontrollsom nationella myndigheter tidigare hade håller på attluckras upp. Skattebasen håller på att bli internationellt rörlig.Den nya ekonomins finansiella teknologi (se ovan) gör det t.ex. idag omöjligt att hålla annat än marginella skillnader i kapitalvinstskattermellan länderna. Momsskattesatserna är för närvarande utsattaför samma harmoniseringstryck, särskilt inom EU-området, ochturen kommer snart till inkomstskatterna, där möjligheterna att göraom inkomster från arbete till inkomster från kapital (kompetens) alltidkommer att vara stora i en ekonomi som bygger på småskaligproduktion. Denna omdefiniering av inkomsterna är också logisktkonsekvent. Inkomsterna har ju sitt ursprung i individens kompetenskapital.3 Detta förklaras närmare i den Teoriruta som kommer sist, och utförligt i huvudrapporten.29Den nya och omedelbara kort6.5 2925-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivEkonomisk politik i denNya och Omedelbara EkonominAllvarligt menad ekonomisk politik kan inte föras utan vägledandeekonomisk teori och empiriska studier. Ekonomerna har också varitflitiga när det gällt att formulera sådan teori och genomföra empiriskastudier. Trots flera hundra års forskning saknar dock nationalekonomintyvärr pålitliga analysverktyg när det gäller att förstå en avanceradmarknadsekonomis dynamik och just denna skrifts huvudproblem,nämligen teknologins, och särskilt informations- och kommunikationsteknologinsmakroekonomiska betydelse. Modellerna är nästan genomgåendestatiska och skälet till att man utan att oroa sig kunnatarbeta vidare med statiska modeller så länge är just sättet att representerainformationshantering i den ekonomiska analysen. Långt in på1980-talet var det mycket vanligt att anta (i ekonomisk politisk analys)att informationshantering och kommunikation inte drog några resurseröverhuvudtaget, och att ekonomiska aktörer, inklusive den politikansvarigastatsmakten, aldrig gjorde några misstag. Här är utgångspunktenden rakt motsatta. Informationshantering och kommunikationär den (det är inget antagande, vi vet det) dominanta resursförbrukareni en ekonomi på alla nivåer. Så till exempel svarar FoU, produktutveckling,marknadsföring, management, intern utbildning, produktionsplaneringoch kontroll för mer än hälften av resursförbrukningeni ett normalt svenskt industriföretag. På nivån hela ekonominblir siffran (beroende på hur man mäter) över 75 procent, kanske närmare90 procent. Med kunskapskapitalet som den styrande faktornblir den ekonomiska mångfalden oerhörd och förutsebarheten låg. Allaaktörer i ekonomin, inklusive den politiska statsmakten, gör ständigtmisstag. Hur kunskapsbaserad informationshantering och kommunikationgår till bör därför vara utgångspunkt för formulerandet av braoch relevant ekonomisk teori. Eftersom resursåtgången för informationshanteringoch kommunikation bestämmer hur ekonomin funge-30Den nya och omedelbara kort6.5 3025-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivrar, har också informations- och kommunikationsteknologins utvecklingblivit den avgörande faktorn i den ekonomiska utvecklingen blandde rika industriländerna.Denna skrift har utnyttjat det förhållande att den teknologi somkommer att dominera på medellång sikt i allmänhet redan finns introduceradi mindre skala här och där. Det nya som diskuterats finnsredan som embryo i produktionen och då särskilt i USAs ekonomi.Det är alltså redan i dag möjligt att göra någorlunda objektiva förutsägelserpå hur den nya teknologin kommer att utnyttjas i den framtidaproduktionen. Därför är det också möjligt att dra slutsatser om hurden kommer att utnyttjas i den s.k. Nya Ekonomin. Det som är svårtatt få ett grepp om är den industriella potentialen, samt hur snabbt denkommer att bli verklighet utöver att potentialen är mycket stor och attutvecklingen kan gå mycket fort. Särskilt intressant har det förhållandetvarit att man i forskningen och fackpressen länge trott att industriländernasindustriella utveckling varit vetenskapsbaserad, när den intevarit det, men att utvecklingen i de framgångsrika ekonomierna i framtidenförmodligen kommer att bli mycket mer vetenskapsbaserad änman någonsin föreställt sig. Skälet är de enorma investeringar i grundläggandenaturvetenskaplig och teknisk forskning, som har gjorts i derika industriländerna såväl vid universitet och högskolor som i de avanceradeföretagens laboratorier. Det verkar som om amerikanska företagunder senare år har lärt sig att effektivt kommersialisera vetenskapensresultat och att detta kan vara en viktig förklaring till att världensrikaste ekonomi ökat tempot och dragit ifrån andra ekonomier.De avancerade industriländernas företag bör också vara teknologisktbättre förberedda för den Nya Ekonomin än andra länder, men dessaländer kan samtidigt sakna de kommersiella, institutionella, politiskaoch kulturella förutsättningarna att bygga ny industri på sin teknologi,därför att det nyas introduktion förutsätter att mycket av det gamlaraseras. Några länder med rätt marknadskultur kommer dock medframgång att slå mynt av de upptäckter som redan gjorts, och somfortsätter att göras i snabb takt.Därför är nationalekonomin den kanske viktigaste av alla vetenskaperinför den nya ekonomin, dock inte som central vägledare avny och mer precist målsatt politik, utan som ett varnande finger motöverambitiösa politiska mål och överanvändning.31Den nya och omedelbara kort6.5 3125-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivTeorirutaEkonomisk analys bygger alltid på ett antal mer eller mindre välgrundade a priori antaganden(kalla dem ”förutfattade meningar”) som ofta starkt påverkar resultaten. Av detskälet har jag velat undvika att bygga min analys av någonting så dynamiskt som introduktionenav en Ny Ekonomi på den traditionella statiska ekonomiska teorin. Denna teorirutaförklarar kort vad detta innebär. En mer fyllig teoridel med utförliga referenser tilllitteraturen återfinnes i huvudrapporten. Den modell som legat till grund för analysen äruppbyggd kring fyra moduler; (1) den kunskapsintensiva informationsekonomin, (2) denexperimentellt organiserade ekonomin (EOE), (3) teorin om kompetensblock samt (4) detsociala kapitalet.1. Den kunskapsintensiva informationsekonominNationalekonomisk teori bygger på grundförutsättningen att en ekonomi i princip kanförstås. Genom att lägga ned tillräckligt stora resurser på informationsinsamling kan ennära nog fullständig kunskap om ekonomins inre liv nås. Ekonomisk politik kan då förasutan risk för att annat än marginella misstag görs. Kraven på informationsinsamling ärdessutom små. Teoretiskt får de inte vara annat än obetydliga.Denna ”teoretiska situation” kan skapas genom att man antar att modellens tillståndsrum,eller alla tillgängliga alternativa tillstånd en ekonomi kan befinna sig i, är mycketlitet och genomlysbart. Genom att i stället realistiskt anta att detta tillståndsrum är ofantligtstort och ogenomträngligt hamnar vi i den kunskapsintensiva ekonomin (Eliasson 1990,OECD 1996). Nu blir resursförbrukningen för informationshantering och kommunikationmycket stor och vi hamnar i en helt annan ekonomi. Det är denna alternativa modell förden Experimentellt Organiserade Ekonomin (Eliasson 1991, 1996) vi haft som underlagför analysen. Analysen (i huvudrapporten) illustrerar därför hur lätt man som ekonomkan låta sig luras av förutfattade meningar (a priori antaganden).2. Den experimentellt organiserade ekonomin (EOE)Här finns den avgörande skillnaden mellan den s.k. Walras–Arrow–Debreu (WAD) modellsom konstituerar huvudmenyn på alla västerländska universitets utbildningsprogram inationalekonomi och den modell vi nu skall precisera. Med ett ofantligt tillståndsrum(ett antagande) med ett i praktiken oändligt och helt oöverskådligt antal olika möjligaproduktionslösningar på alla nivåer kommer alla aktörer i ekonomin att vara grovt okunnigaom det mesta, även om för dem kritiska omständigheter, i stället för att vara marginelltoinformerade, som i den traditionella modellen. I den EOE får därför varje beslutkaraktären av ett mer eller mindre väl förberett affärsexperiment, som testas i marknadenoch som därför alltid blir mer eller mindre fel.Särimnereffekten (se tabellen) är den analogi för ett positivt spel, eller den win-winsituation som vi använder för att förklara hur ett tillståndsrum kan underhållas och i sinhelhet ständigt ligga långt bortom ”fattningsförmågan” hos dagens aktörer (människor,företag och ekonomer). Det växer av att utnyttjas, och fortare än det hinner utnyttjas(Informationsparadox I i tabell 1 sid 28).Den experimentellt organiserade ekonomin växer genom innovativ nyetablering, omorganisationeller rationalisering, framtvingad av konkurrens samt nedläggning av deföretag som inte lyckas anpassa sig. Vi kallar detta en modell över Schumpeters (1911,1942) kreativa förstörelse (”creative destruction”) process.3. KompetensblocksteorinNär tillväxten i en ekonomi drivs av innovativt nyskapande, konkurrens och selektion blirdet viktigt att selektionen organiseras effektivt. Kompetensblocksteorin (G. Eliasson ochÅ. Eliasson 1996) förklarar hur. Kompetensblocksteorin är en integrerad del av den experimentelltorganiserade ekonomin. Den karaktäriserar det minimum av aktörer med kompetenssom krävs för att bygga en industri.Aktörer med kompetens är först och främst kunden. Kundens kompetens och villighetatt betala sätter de yttersta gränserna för teknisk och ekonomisk utveckling. Innovatören32Den nya och omedelbara kort6.5 3225-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivkommer på nya kombinationer av teknik och entreprenören identifierar vilka nya tekniskalösningar som kan kommersialiseras. Men entreprenören måste finansiera sin verksamhetoch blir då beroende av att venture kapitalisten förstår hans kommersiella idé.Tillgång till kompetenta venture kapitalister är avgörande för entreprenörskap och ekonomiskutveckling och det är venture kapitalistens kompetens att förstå projekten ochdärför vara villig att skjuta till finansiering mot rimliga villkor till bra projekt som är avgörande.Vidare behövs kompetenta exitmarknader där venture kapitalisten kan gå ur sininvestering med stor förtjänst och kompetenta industrialister som kan föra vinnande projektvidare till produktion och distribution i industriell skala.Kompetensblocket måste vara vertikalt komplett och horisontellt brett och varierat(många aktörer av varje slag) för att minimera risken att vinnare förloras i selektionen.Därmed har vi sagt att i ett komplett och rikt varierat kompetensblock kommer ett vinnandeprojekt att utsättas för en maximalt kompetent och varierad bedömning. En potentiellvinnare kan därför med förtroende söka vidare. Förr eller senare kommer han/hon att få resurser att genomföra sitt vinnande projekt. Över förlorade vinnare förs dockingen bokföring. De är svåra att identifiera. Men det finns gott om ”nästan förlorade vinnare”och vinnare som t.ex. svensk ekonomi förlorat.4. Det sociala kapitaletDen EOE definierar en mycket strulig ekonomisk och social miljö för den enskilde individen.Marknadsekonomins moral är att företagen skall klara denna miljö, eller gå under.Samma sak kan inte begäras politiskt av individer. Individen måste skyddas mot marknadernasoundvikliga godtycklighet (nyckfullhet) genom ett socialt kapital, som är någotmer än ett rent försäkringskapital (Eliasson 2001). Marknaderna har alltid varit dåliga påatt erbjuda lösningar på individens trygghetsproblem, särskilt för individer med låg betalningsförmåga.Därför har staten eller det offentliga trätt in och i ökande grad finansieratsocialförsäkringslösningar. Här har statsmakten på sina håll gått så långt att man monopoliseratvälfärdsfunktionen genom att göra det praktiskt omöjligt för normala inkomsttagareatt på egen hand ordna sitt privata sociala kapital genom försäkringar och privatförmögenhetsbildning. Europa har här gått mycket längre än t.ex. USA. Det nödvändigasociala kapitalet (Coleman 1988, Putnam 2000, Woolcock 2001) är dock någonting mycketvidare och bredare än det offentliga välfärdssystemet. I denna skrift definieras det socialakapitalet mycket snävare än vad som är gängse i litteraturen, nämligen till det individuellaoch samhälleliga kapital som krävs för att individen skall klara sig i den nyckfullaEOE (Eliasson 2001). Ett viktigt argument är att de standardiserade offentliga socialförsäkringssystemeninte kommer att kunna klara denna uppgift i den Nya Ekonomin. Detfaktum att det bredare definierade sociala kapitalet överlag håller på att brytas ned ochtunnas ut (Putnam 2000) gör att effektiva politiska hinder kan komma att hindra en fungerandeintroduktion av den Nya Ekonomin, särskilt i Europa. Bättre och delvis privata lösningarkrävs. En komplettering med s.k. medborgarkonton diskuteras bl.a. i skriften.5. Politik i den Nya och Experimentellt Organiserade EkonominEn ekonomi med ett komplett och varierat kompetensblock styrs av kunder som med sinkompetens och sina preferenser påverkar produktionens sammansättning och kvaliteter.Kunden finns såväl i den egna ekonomin som i världsekonomin och en framgångsrik ekonomiskutveckling för en lokal, regional eller nationell ekonomi kommer att speglas av enhög tillväxt uttryckt i internationell valuta.Från den experimentellt organiserade ekonomins förutsättningar följer dessutom attingen aktör, inte heller en nationell statsmakt har en pålitlig överblick av ekonomin. Politiki bemärkelsen detaljstyrning av produktionen och konsumtionen eller innovationsprocessensinriktning är därför omöjlig. En framgångsrik ekonomisk politik måste därförta marknaden, dvs alla producenter och konsumenter, till hjälp och inte försöka styra åtnågot annat håll. Politiken handlar alltså om hur rätt utformade institutioner kan påverkaincitament och konkurrens i marknaderna. Budskapet är alltså radikalt annorlunda änvad den traditionella nationalekonomiska modellen föreslår. Den föreslår alldeles för mycketpolitik i förhållande till de insikter om en ekonomis dynamik som ekonomer har och depolitiska krafter politiken förfogar över.33Den nya och omedelbara kort6.5 3325-04-2, 14.45


Den nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivReferenserColeman, J.S., 1988. ”Social Capital in the Creation of Human Capital”,American Journal of Sociology, 94, Suppl., S95-S120.Eliasson, Gunnar, 1990. ”The Knowledge-Based Information Economy”;Chapter I i G. Eliasson, S. Fölster et al., 1990, The KnowledgeBased Information Economy. Stockholm: IUI.————, 1991. ”Modeling the Experimentally Organized EconomyComplex Dynamics in an Empirical Micro-Macro Model ofEndogenous Economic Growth”, Journal of Economic Behavior andOrganization, 16 (1-2), 153-182.————, 1996. Firm Objectives, Controls and Organization. Boston/Dordrecht/London: Kluwer Academic Publishers.————, 2001. ”The Role of Knowledge in Economic Growth”; inHelliwell, John, ed., (2001).Eliasson, Gunnar och Åsa Eliasson, 1996. ”The BiotechnologicalCompetence Bloc”, Revue d’Economie Industrielle, 78-4 0 , Trimestre.Helliwell, John (ed.), 2001, The Contribution of Human and SocialCapital to Sustained Economic Growth and Well-being, HRDC. Canada.OECD 1996. Employment and Growth in the Knowledge BasedEconomy. Paris: OECDPutnam, R., 2000. Bowling Alone: The Collapse and Revival of AmericanCommunity. New York: Simon Schuster.Schumpeter, Joseph, 1911. Theorie der Wirtschaftlichen Entwicklung,Jena: Dunker und Humblot.————, 1942, Capitalism, Socialism and Democracy. New York: Harper& Row.Woolcock, Michael, 2001. ”The Place of Social Capital in UnderstandingSocial and Economic Outcomes”; i Helliwell (2001).34Den nya och omedelbara kort6.5 3425-04-2, 14.45


Telematik 2004 genomförs i samarbete mellan VINNOVA och TELDOK.Programmets utgångspunkt är de förändringar som sker i samband med attSverige omvandlas till ett informationssamhälle. En viktig aspekt är att ITväntas övergå från att vara expertteknik till att bli massteknik, och de följderdetta får.Programmet bygger på att mycket i informationssamhället år 2004 kan skönjasoch granskas i verkliga livet och i demonstrationsmiljöer flera år före år2004. Inom ramen Telematik 2004 produceras småskrifter och rapporter.Småskrifterna på cirka 30-50 sidor dokumenterar rundabordssamtal och/ellerintervjuer där olika åsikter och erfarenheter lyfts fram. Rapporterna på cirka100 sidor ger en mer heltäckande bild av tidiga användare samt en tydlig framåtblickmot år 2004.Utgivna publikationer inom programmet Telematik 2004:Bengt CarlssonSofie RittfeldtErik Fjellman ochJan SjögrenAnders R OlssonArvid HöglundMats UtbultYvonne ErikssonBörje Alström,Nils Enlund,Lowe Hedman ochHåkan HvitfeltÅke GrönlundGunnar EliassonNy teknik som drivkraft och hjälpmedel för finansiellabedrägerierAllas våra museisamlingar– IT som länk mellan konstmuseers samlingaroch allmänhetenInteraktiv underhållning inför framtidenPrivatliv & Internet – som olja och vatten?IT växer (även) i skogenNäthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer– uppstår konfrontation eller samarbete?Bilden som roar och klargör. En jämförandestudie mellan tidiga illustrerade läroböcker ochdagens pedagogiska cd-rom.En föränderlig medievärld – teknik, ekonomioch journalistikIT, demokrati och medborgarnas deltagandeDen nya och omedelbara ekonominett INTERNET perspektivOmslag sid 2-3 Kort 325-04-2, 14.38


matiktVINNOVA (www.vinnova.se) och TELDOK (www.teldok.org)driver 1999–2002 programmet Telematik 2004 för attfinansiera och publicera studier av tidiga användare ochanvändningsområden i ”informationssamhället”. Projekten somfinansieras (ca ett dussin) resulterar i två slags publikationer:”småskrifter” med samtal och intervjuer (30–50 sidor) samtlite längre rapporter (ca 100 sidor).Tele2004Den nya och omedelbara ekonominett Internet-perspektivDiskussioner om den nära förestående Nya Ekonomin dök plötsligt upp iden ekonomisk-politiska debatten mot 1990-talets slut. Den Nya Ekonominförknippades starkt med IT, men hade föregåtts av en lika intensiv diskussionom ”produktivitetsparadoxen”: Varför kunde inga resultat av mångatidigare års enorma investeringar i IT spåras i statistiken?Den nya och omedelbara ekonomin ställer frågorna: Existerar den NyaEkonomin? Finns den kvar? Vilken roll spelar egentligen ny teknologi förekonomisk tillväxt? Vad innebär den nya ekonomin för tillväxten och människornapå arbetsmarknaden?De europeiska ländernas svårighet att få sina ekonomier att växa hargivit diskussionen om den Nya Ekonomin en särskild krydda. Kan EU inom10 år hinna upp USA och bli världens mest produktiva ekonomi? Vilkenroll spelar politiken och då särskilt i ett lands möjligheter att förverkligadrömmen om den Nya Ekonomin?Den Nya Ekonomin handlar om teknologi och företagande på mikroplanetoch om konsekvensen för tillväxt och ekonomisk politik på makroplanet,samt om vilken roll politiken kan spela i framtiden jämfört medtidigare.Den nya och omedelbara ekonominett Internet-perspektiv är den tionderapporten som publiceras i programmet Telematik 2004. Rapporten harförfattats av professor Gunnar Eliasson, Industriell ekonomi och organisationvid KTH i Stockholm.& teldok.VINNOVA-rapport 2002:nr 12 • TELDOK Rapport 143b • 150:–Rapport 143b omslag KORT 225-04-2, 14.36

More magazines by this user
Similar magazines