Samverkansplan Blekinge Arkipelag - Karlskrona kommun

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge ArkipelagSamverkansplan för Blekinge Arkipelag- 1 -

Samverkansplan för Blekinge ArkipelagTitel: Samverkansplan för biosfärområde Blekinge ArkipelagFörfattare: Lena Axelsson, Kerstin Carlson, Hans-Erik Fröberg,Kenneth Gyllensting, Jenny Hertzman, Birgith Juel,Eva-Marie Lundberg, Sven-Olof Petersson, Leifh Stenholm,Nina Södergren, Anders ThurénProjektledare: Jenny HertzmanGrafisk form: Annika SpåhlUtgiven av: Länsstyrelsen Blekinge län 2011Hemsida: www.blekingearkipelag.seBeställningsadress: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 KarlskronaOmslagsfoto: Mats KockumFotograferErika Axelsson 57Bergslagsbild 4, 21v, 47Robert Ekholm 24, 39v, 60, 62Herbert Eriksen 37Fösvarsmakten 55Roland Gustavsson 66Ronny Gustavsson 28Torbjörn Frennesson 21hBritt-Marie Havby 34Jenny Hertzman 15, 31, 32v, 40, 41, 61Håll Sverige Rent 32hAnette Johansson 13, 67Joakim Johansson 43Anja Johnsson 51Håkan Jönsson 16Karlshamns kommun 3Mats Kockum 22h, 35Ulf LundgrenAnnika Lydänge 63Sven-Erik Löfgren 25Nils-Gustaf Nydolf 42v, 50Jens Näslund 10Ronneby kommun 29Anders Thurén 14, 65, 118Petra Torebrink 19, 26Cecilia Serrby 18, 27, 64Martin Stålhammar 10Nina Södergren 14, 20Mathias Wijk 42h17, 22v, 36, 39h- 2 -

VisionBlekinge Arkipelag – ett hav av möjligheter!Samverkansplan för Blekinge ArkipelagBlekinge Arkipelag står för en levande kust och skärgård därutvecklingen sker i harmoni mellan företagande och ekologi.Grunden är lokalt engagemang och omtanke om kommandegenerationers framtid.- 3 -

Samverkansplan för Blekinge ArkipelagBiosfärområde Blekinge ArkipelagBiosfärområden är modellområden förhållbar utveckling som utses av FN-organetUnesco. Syftet med biosfärområden är attskapa en balans mellan människan och miljön,där utveckling, natur- och kulturvårdska samspela och utvecklas. Biosfärområdenformas efter lokala förutsättningaroch ska baseras på lokal delaktighet. Ettbiosfärområde innebär i sig inga nya restriktioner.Blekinge Arkipelag är namnetpå biosfärområdet som utgörsav det geografiska kust- ochskärgårdsområdet i Karlshamn,Ronneby och Karlskronakommuner. BlekingeArkipelag är också namnet påden organisation som driveroch förvaltar biosfärområdet– biosfärkontoret.Länsstyrelsen i Blekinge © LantmäterietSamverkansplanen är en långsiktig utvecklingsochförvaltningsplan för biosfärområde BlekingeArkipelag. Planen ska vara målstyrd men flexibel;där mätbara delmål och kontinuerlig uppföljningresulterar i justering av åtgärder/aktiviteter vidbehov. Samverkansplanen ska fungera som ettunderlag vid kommunala och regionala beslut somberör området och vara ett vägledande dokumentför all utveckling, bevarande och annan verksamhetsom bedrivs inom området.- 5 -

Samverkansplan för Blekinge ArkipelagFÖRORD 4INNEHÅLL 6SAMMANFATTNING 7PLANDOKUMENT 91 INTRODUKTION 101.1 Syfte 101.2 Samverkan 111.3 Vad är en samverkansplan? 111.4 Hållbar utveckling 121.5 Bakgrund 121.6 Bevarandemål 141.7 Analys av påverkansfaktorer 142 FÖRVALTNING 162.1 Kunskapsåterförande uppföljning och utvärdering – adaptivförvaltning 162.2 Förutsättningar för förvaltning 162.3 Ansvar för planens genomförande 172.4 Förvaltningsorganisation 182.5 Strategier för hållbar utveckling i Blekinge Arkipelag 182.6 Temaområden 192.6.1 Hållbar bebyggelseutveckling 202.6.2 Infrastruktur och samhällsservice 222.6.3 Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer 242.6.4 Bibehållet öppet landskap 262.6.5 Minskad övergödning 282.6.6 Hållbart båtliv 312.6.7 Hållbar turism 342.6.8 Hållbart entreprenörskap 362.6.9 Hållbart fiske 392.7 Uppföljning och utvärdering av planen 422.8 Finansiering 422.9 Konsekvensanalys 43KUNSKAPSUNDERLAG 453 OMRÅDES BESKRIVNING 463.1 Projektområde 463.2 Områdets egenskaper 473.2.1 Bakgrund till biosfärarbetet 473.2.2 Fysikaliska egenskaper 473.3 Utpekade intresseområden 483.3.3 Zonering 493.3.4 Påverkansområde 493.4 Historisk och nuvarande mark- och vattenanvändning 503.4.1 Markanvändning 503.4.2 Infrastruktur 503.4.3 Näringsverksamhet 513.4.4 Turism 513.4.5 Forskning och Utbildning 523.4.6 Yrkesfiske 523.4.7 Yrkessjöfart 533.4.8 Industrier 533.4.9 Militär verksamhet 543.5 Nuvarande övervakning 563.6 Kontaktuppgifter 564 BEVARANDEMÅL 574.1 Processbeskrivning 574.2 Långsiktiga bevarandemål 584.2.1 Djupa mjukbottnar (10–40 meter) 594.2.2 Fisk 604.2.3 Hårdbottnar 614.2.4 Grunda vikar (0-10 meter) 624.2.5 Våtmarker 634.2.6 Kobbar och skär 644.2.7 Kulturlandskap 654.2.8 Lövskogskust med ekhagmarker 664.2.9 Kulturlämningar 675 FÖRSLAG PÅ DELMÅL OCH ÅTGÄRDER 68Strategi/er och åtgärdsförslag inom temaområde:Hållbar bebyggelseutveckling 69Infrastruktur och samhällsservice 72Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer 74Bibehållet öppet landskap 76Minskad övergödning 82Hållbart båtliv 93Hållbar turism 100Hållbart entreprenörskap 103Hållbart fiske 107Allmänna åtgärdsförslag 1176 PÅVERKANSFAKTORER 1186.1 Metodbeskrivning av påverkansanalys 1187 ARBETSGRUPPER 1217.1 Samverkansgruppen 1217.2 Arbetsgrupper temaområden 121- 6 -

Samverkansplan för Blekinge ArkipelagSAMMANFATTNINGSverige och Blekinge har åtagit sig att uppfylla internationella konventioneroch nationella målsättningar som berör kust- och skärgårdsmiljö.Projektet med att ta fram samverkansplanen initieradesav Naturvårdsverket 2008. Det huvudsakliga syftet var att utformaen relevant och flexibel förvaltningsform som säkerställer marinanaturvärden och uppfyller nationella/internationella krav samtidigtsom lokal delaktighet och befintliga förvaltningsinstrument nyttjas.Helhetsperspektivet och balansen mellan nyttjande och bevarandeär en förutsättning.Samverkansplanen är en långsiktig utvecklingsplan (> 10 år) som skafungera som ett verktyg vid förvaltning, skötsel, nyttjande och utvecklingav området, utan att använda andra juridiska instrument änbefintliga. Planens styrka ligger i att den är framtagen i samverkanmed lokala aktörer och utformad av biosfärområdets huvudmän:Karlshamn, Ronneby och Karlskrona kommun samt Länsstyrelsen iBlekinge. Delaktigheten är en förutsättning för samverkansplanensfortlevnad, eftersom föreslagna åtgärder kräver ett intresse och engagemangfrån områdets aktörer. Dokumentet ska vara ett levandedokument som utvärderas och revideras under varje ny mandatperioddå ny kunskap och prioriteringar av insatser ska aktualiseras ochintegreras. Samverkansplanen är inte ett juridiskt bindande dokument,utan strategier mål och förslag på aktiviteter har tagits fram isamverkan med verksamhetsutövare i området.Samverkansplanen är uppdelad i plandokument och kunskapsunderlag.Huvudmännen för biosfärområdet kommer under 2011 attanta plandokumentet och åta sig att följa den riktning som anges iföreslagna strategier och verka för att dessa följs i kommunala ochregionala beslut som berör kust- och skärgårdsområdet inom BlekingeArkipelag. Strategierna är utvecklingsstrategier som ska ledatill ingen eller minimal påverkan på uppsatta bevarandemål.Samverkansplanen har identifierat nio temaområden, som är direkteller indirekt länkade till varandra, men som biosfärkontoret har valtatt arbeta utifrån för att arbetet ska vara praktiskt möjligt. Dessatemaområden är Hållbar bebyggelseutveckling, Infrastruktur ochsamhällsservice, Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer, Bibehålletöppet landskap, Minskad övergödning, Hållbart båtliv, Hållbarturism, Hållbart entreprenörskap och Hållbart fiske. Inom varjetemaområde har vi utvecklat en eller flera strategier (t.ex. ”Utvecklingsprojekt– levande skärgård”, ”Främja kretsloppslösningar inomvatten och avlopp”, ”Stödja det småskaliga fisket”). Inom varjestrategi finns föreslaget delmål och i många fall ett antal åtgärder/aktiviteter som behövs för att uppnå dessa delmål.Biosfärkontoret kommer att ha det övergripande ansvaret för genomförandetav samverkansplanen och dess fortlöpande utvecklingsom ett levande redskap, men det är upp till utpekade aktörer attgenomföra specifika åtgärder och återkoppla resultat till biosfärkontoret.Biosfärkontorets funktion är att vara en koordinations- ochverksamhetsplattform för bl.a. informationsspridning och kunskapsuppbyggnadkring olika utvecklings- och bevarandefrågor. Det ärvidare en mötesplats för olika aktörer i området och ska vara drivande,medverkande och stöttande i olika verksamheter och projektsom berör både utveckling och bevarande. Samverkansplanen kommeratt ligga till grund för Blekinge Arkipelags årliga verksamhetsplaneringsom biosfärkontoret ansvarar för.Basfinansieringen av samverkansplanen utgörs av medel från statenvia Naturvårdsverket/ Länsstyrelsen i Blekinge samt de tre berördakommunerna. Utöver detta kommer externa medel att sökas frånEU-program, landsbygdsprogram etc. för särskilda projekt inomramen för biosfärverksamheten. Åtgärder och aktiviteter ska i förstahand integreras i kommunernas, Länsstyrelsens och andra aktörersdagliga rutiner och inte innebära en belastning. Där det inte finnsresurser/kunskaper/erfarenheter, kan biosfärkontoret initiera, utvecklaoch initialt driva projekt under en begränsad tid, med externfinansiering. Sådana projekt ska sedan övertas och drivas av verksammaaktörer inom området.Ambitionen är att främja en framåtsträvande näringslivsutvecklingsamtidigt som områdets unika natur- och kulturvärden stärks ochbevaras. Biosfärområde Blekinge Arkipelags främsta syfte är attfungera som ett modellområde för hållbar utveckling. Hållbar utvecklinginnebär ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i balans.- 7 -

1 Introduktion Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument- 8 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument1 IntroduktionPLANDOKUMENT- 9 -

1 Introduktion Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument1 INTRODUKTION1.1 SyfteDet primära syftet med samverkansplanen är att ta fram en handlingsplanför området som innebär att man kan behålla sina höganatur- och kulturvärden samtidigt som en progressiv näringslivsutvecklingsker inom området. Planen ska även kunna säkerställa attman efter 10 år fortfarande kan bibehålla sin status som ett biosfärområde.Biosfärkontoret hoppas samtidigt att planen ska bidra till att visionenuppnås: Blekinge Arkipelag står för en levande kust och skärgårddär utvecklingen sker i harmoni mellan företagande och ekologi.Grunden är lokalt engagemang och omtanke om kommandegenerationers framtid.Blekinge ArkipelagMålet för Blekinge Arkipelag är att utforma och tillgängliggöra enförvaltningsplan för ett biosfärområde med havsmiljöfokus. Bevarandeav värdekärnor för biologisk mångfald och kulturmiljö, skases i ett större sammanhang och sättas i relation till både nyttjandeintressenoch pågående utveckling av biosfärområdet. En hållbarutveckling för Blekinge Arkipelag måste utgå både från det befintligalandskapet med dess karaktär och förutsättningar och de olikabehov av näringsverksamheter och service som finns. Målsättningenär en helhetssyn och att hitta en bra balans mellan perspektivenkultur, natur och entreprenörskap.Varför vill biosfärkontoret ta fram en samverkansplan?Blekinge Arkipelag är ett unikt natur- och kulturområde där tidpunktenär mogen för företagsamhet i harmoni med landskapet. Biosfärområdetska vara ett modellområde för hållbar utveckling, medmöjlighet att prova nya metoder och arbetssätt som positivt kanpåverka en utveckling av området. Detta kan även innebära förslagpå förändring av befintlig lagstiftning och/eller föreslå möjlighetertill försöksverksamheter i form av dispenser, licenser etc för att bättrestödja en hållbar utveckling av området. Biosfärkontoret vill medplanen aktivt arbeta för en levande skärgård och förändra trendenfrån avflyttning till inflyttning, genom att göra det möjligt att booch arbeta i skärgården.En levande kust och skärgård där utvecklingen sker i harmoni mellanföretagande och ekologi. Listerby skärgård, Ronneby.- 10 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument1.2 SamverkanBiosfärarbetet ger en samverkan mellan tre kommuner och en länsstyrelse.Det kommunövergripande samarbe tet är av stor vikt föratt skapa en helhetssyn med gemensamma riktlinjer för frågor somrör kust- och skärgårdsområdet. Genom att de fyra huvudmännenstår bakom Blekinge Arkipelag, skapas ett mandat att gemensamtarbeta för hållbar utveckling.Inom Blekinge Arkipelag ska det finnas en kontaktpunkt som ansvararför samordning, stöttning och inspiration av pågående och utvecklandearbete. Denna kontaktpunkt, benämnd biosfärkontor, skaarbeta med hållbarhetsfrågor inom biosfärområdet, utan att varaen egen myndighet. Målsättningen är att huvudmännens respektiveverksamhet tillsammans med andra intresserade parter, såsomföretagare, entreprenörer, näringslivets organisationer, samhällsföreningar,boende, brukare, forskare och utbildningsinstitutioner,ska bidra till att utveckla ett modellområde där naturresurser och1 Introduktionkunskap tas tillvara för en samlad hållbar utveckling. Arkipelagrådetär det forum som används för att skapa en samverkan mellan olikaaktörer. Över 80 olika myndigheter, organisationer, entreprenörer,föreningar och privatpersoner kallas till Arkipelagråd 4-6 gånger/år.Arkipelagrådet är öppet för alla som har möjlighet att påverka arbetetinom Blekinge Arkipelag och lyfta frågor som behöver stöttningeller som fallit mellan stolarna.1.3 Vad är en samverkansplan?Samverkansplanen har tagits fram i samverkan med berörda aktöreroch ska vara ett flexibelt och användbart dokument för aktörernainom biosfärområdet. Planen ska vara tydlig med konkreta åtgärderoch mål. Samverkansplanen ska nyttja befintliga strategier och program,och integrera pågående lämpliga handlingsplaner. Åtgärdergenomförs där det behövs; det är inte meningen att samverkansplanenska styra där dagens förvaltning och utveckling fungerar.Samverkansplanen ska ses som ett policydokument/vägledning förall utveckling, bevarande och annan verksamhet som bedrivs inomområdet.Begreppet samverkansplan har definierats inom det nationella projektet”Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden” 1 .och ska inte förväxlas med juridiskt bindande områdesskydd. Ensamverkansplan innehåller beskrivning av:• bevarandevärden• påverkansfaktorer• åtgärder• uppföljning av bevarandevärden, påverkansfaktorer och åtgärder• kunskaps- och kvalitetshöjande tillvaratagande av erfarenheter(adaptiv förvaltning 2 )Skärgården måste bevaras för kommande generationer. Ronneby.1 Se kapitel 1.5 Bakgrund.2 Adaptiv förvaltning innebär en förvaltning som anpassas till omgivande förhållanden och förändras i taktmed denna. En fl exibel förvaltning.- 11 -

1 Introduktion Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument1.4 Hållbar utvecklingBegreppet hållbar utveckling 3 härstammar från Bruntlandrapporten4 . Hållbar utveckling definieras här som en utveckling som”... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationersmöjligheter att tillgodose sina behov”. Målet är att förbättralevnadsstandarden för oss människor samtidigt som man ska se tillatt kommande generationer ska få chansen att ha det lika bra.Hållbar utveckling består av tre delar:• Ekologisk hållbarhet• Social hållbarhet• Ekonomisk hållbarhetSamverkansplanen utgår från dessa tre delar i hela dokumentet,de är en förutsättning för allt biosfärarbete. Strategier för hållbarutveckling måste beakta människans och ekonomins beroende avbiosfären. I den ekologiska hållbarheten ingår biologisk mångfald.Utan ett välfungerande ekosystem skapas brist på livsuppehållandeekosystemtjänster 5 .1.5 BakgrundNationelltPilotprojektet ”Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden”6 har pågått under åren 2008–2010 och initierats avNatur vårdsverket. Fem lokala pilotprojekt drivs av länsstyrelserna3 Lester Brown introducerade begreppet hållbar utveckling globalt.4 Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, är en rapportsom skrevs av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta nationerna 1987.Denna kommission leddes av den förra norska statsministern Gro Harlem Brundtland, varför den allmäntkallas Brundt landkommissionen. Rapporten redogjorde för sambandet mellan ekonomisk utveckling ochmiljöförstöring.5 Tjänster som naturen tillhandahåller och som människan är direkt beroende av, t.ex. syre, vedråvara,rent vatten, cirkulation av näringsämnen, insekters pollinering samt möjlighet till friluftsliv (källa: Nationalencyklopedin).6 Naturvårdsverket, sök på samverkansplan www.naturvardsverket.sei Västernorrlands, Stockholms, Östergötlands, Blekinge och VästraGötalands län.Det nationella målet med samverkansplanen är att kunna bevaraoch nyttja större värdefulla kust- och skärgårdsområden på etthållbart sätt, utan att använda fler juridiska instrument än befintliga.Målet är vidare att utforma lämpliga förvaltningsformer med lokaldelaktighet och samverkan kring bevarande- och utvecklingsfrågor istörre värdefulla kust- och havsområden.Naturvårdsverket framhäver framförallt tre syften med samverkansplanerna:• Uppfylla nationella miljömål och hitta en flexibel förvaltningsformför större områden där många aktörer är delaktiga i förvaltningen.• Tillämpa ekosystemansatsen, d.v.s. hur vi både kan nyttja ochbevara naturen genom att anpassa förvaltningen av ett områdemed hänsyn till ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter.• Uppfylla internationella konventioner och åtaganden som ställerkrav på att marina utpekade områden ska ha förvaltningsplaner.Framförallt Helcom 7 , Ospar 8 och EUs Fågel 9 - och Habitatdirektiv 10 .Projektet baseras på samverkan och nyttjande av befintliga regleringaroch juridiska instrument. Vidare har deltagarprocessen variten viktig del där dialog och kunskapsutbyte mellan målgrupper påolika nivåer och med olika infallsvinklar utvecklats och integrerats.Ekosystemansatsen har tillämpats inom projektet vilket innebär attman både ska kunna bevara och nyttja naturresurser av olika slag påett hållbart sätt. Ekosystemansatsen betonar vikten av att anpassadagens förvaltningsstruktur för att hantera människan, samhälletoch ekosystemet i ett integrerat helhetsperspektiv. I Blekinge lever7 Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (Helsingforskonventionen), Helcom:www.helcom.fi8 Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (Oslo-Pariskonventionen), Ospar:www.ospar.org9 Naturvårdsverket, sök på Fågeldirektivet, www.naturvardsverket.se10 Naturvårdsverket, sök på Habitatdirektivet, www.naturvardsverket.se- 12 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument1 Introduktionmänniskan i närhet till haven och är beroende av ekosystemenstjänster och funktioner. En gemensam och heltäckande målbild ochsamverkan är nödvändig för att vi ska kunna leva i harmoni medhavsmiljön i framtiden.Nationella och internationella åtaganden ska uppfyllas som t.ex.Konventionen om biologisk mångfald 11 (FN), de nationella miljökvalitetsmålen,samt Ospars och Helcoms krav på att utpekade marinaområden ska ha förvaltningsplaner år 2010.Helsingforskonventionen (Helcom), som trädde i kraft 1980, arbetarmed Östersjön och avser att bygga upp ett nätverk av marina värdefullaområden, Baltic Sea Protected Areas (fortsättningsvis BSPA)som alla bör ha förvaltningsplaner år 2010. Förkortningen Helcomstår för det verkställande organet Helsingforskommissionen somhar tagit fram en aktionsplan, Baltic Sea Action Plan 12 , med syfte attÖstersjön ska ha god ekologisk status 2021. Nätverket av marintvärdefulla områden (BSPA) utgör en del av aktionsplanen för attskydda Östersjöns biologiska mångfald.Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättraskydd, förvaltning och planering av landskap samtidigt som lokalsamhälletsoch allmänhetens delaktighet ska stärkas 13 . Processenmed att ta fram och nyttja samverkansplanen stämmer väl överensmed intentionerna i landskapskonventionen som träder i kraft maj2011. Konventionen innehåller en demokratisk aspekt eftersomlandskapets sociala betydelse lyfts fram liksom vikten av att människorkan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet.RegionaltTorhamns skärgård i östra Blekinge utsågs 1994 till BSPA-område avHelcom. En del av området är utpekat som Natura 2000, men helaområdet har inget formellt skydd och därmed ingen skötsel- ellerbevarandeplan. Det utpekade BSPA-området ligger helt inom11 Konventionen om biologisk mångfald, www.biodiv.se12 http://www.helcom.fi /press_offi ce/news_helcom/en_GB/BSAP_full/13 http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/landskap/europeiska_landskapskonventionen.htmlLångörens båtkåsar är tydliga spår efter människans närvarobiosfärområdet 14 och enligt överenskommelse med Naturvårdsverketarbetar Blekinge Arkipelag med en samverkansplan för helabiosfärområdet och inte enbart med Torhamns skärgård.Biosfärkontoret strävar efter att ta fram en samverkansplan sombåde uppfyller Helcoms krav på förvaltningsplaner för BSPA-områdenoch Unescos krav på förvaltningsplaner för biosfärområden.Unesco kräver inte att man tar fram förvaltningsplaner för biosfärområdenförrän efter att de har utnämnts, men Naturvårdsverketspilot projekt ”Samverkansplaner för särskilt värdefulla kust- ochhavsområden” ligger i linje med biosfärkontorets tankar om hur enförvaltningsplan bör utformas. Arbetet ska även bidra till att uppnånationella miljömål och internationella åtaganden. Därför är det enfördel såväl för Blekinge Arkipelag som för andra kust- och skärgårdsområden,att Blekinge arbetar med detta i nuläget (2010).14 Se karta, sida 5- 13 -

1 Introduktion Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument1.6 BevarandemålInom Blekinge Arkipelag finns ett flertal viktiga natur- och markanvändningstyper,både naturliga ekosystem och markslag som ärpåverkade av mänskliga aktiviteter 15 .I processen med att ta fram samverkansplanen har nio bevarandevärdeninom natur och kultur identifierats, vilka inrymmer de viktigastemiljöerna, värdena och ekosystemen i Blekinge Arkipelag 16 .En processbeskrivning finns i kapitel 4 och metodbeskrivning avpåverkansanalys i kapitel 6.en utvärdering av de åtgärder och aktiviteter som genomförs inomsamverkansplanen: Behåller området sina natur- och kulturvärdenmed den framtida utvecklingen?I kapitel 4 finns en beskrivning av de natur- och kulturmiljöer sombiosfärkontoret har pekat ut samt långsiktiga bevarandemål. Uppsattabevarandemål härrör till stor del från nationella och regionalamiljömål.Biosfärkontoret ska jobba för en samhälls- och ekonomisk utveckling,där påverkan på de nio definierade natur- och kulturmiljö ernamåste vara minimal för att utvecklingen ska vara hållbar.Natur- och kulturvärden:• Djupa mjukbottnar (10-40 meter)• Fisk• Hårdbottnar• Grunda vikar (0-10 meter)• Våtmarker• Kobbar och skär• Öppet kulturlandskap• Lövskogskust med ekhagmarker• KulturlämningarSamverkansplanen fokuserar på hur biosfärkontoret kan arbeta medutveckling och förvaltning utan att förstöra natur- och kulturvärden.En bedömning av bevarandevärdenas nuvarande tillstånd och långsiktigamål skapar en gemensam bild över hur man ser på framgång.Uppföljningsbara indikatorer och delmål väljs ut för att möjliggöra15 För en detaljerad beskrivning och artlistor, hänvisas till ansökan som fi nns på www.blekingearkipelag.se16 Bevarandemålen är i nuläget inte anpassade till de riktlinjer som Naturvårdsverket tog fram 2010 förbevarandemål i skyddade områden.Goda transporter är nödvändiga för en levande skärgård. Karlskrona.1.7 Analys av påverkansfaktorerHållbar utveckling innebär minimal negativ påverkan på natur- ochkulturmiljön samtidigt som ekonomisk och social utveckling främjas.För att kunna förverkliga hållbar utveckling, krävs därför att påverkansfaktoreroch hot mot bevarandevärden identifieras. I kapitel 6har ett antal påverkansfaktorer tagits fram av samverkansgruppen 17 .Tankar, idéer och resultat från ansökan och tidigare seminarier samtgruppdiskussioner som genomförts under biosfärområdesprocessen,har nyttjats för att peka ut påverkansfaktorerna.17 Deltagare i samverkansgruppen fi nns angivna i kapitel 7.- 14 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – PlandokumentSomliga påverkansfaktorer har noterats, men inte bearbetats vidareeftersom andra organ, organisationer, myndigheter etc., redan idagarbetar med faktorn/hotet/problemet på ett tillfredställande sätt.Ett sådant exempel är Region Blekinges projekt Baltic Master somfokuserar på beredskap vid oljeolyckor. Vissa faktorer påverkarnatur- och kulturmiljöerna betydligt mer än andra och för att kunnaarbeta med hållbar utveckling, krävs en god prioritering av dessa.I prioriteringen har biosfärkontoret tänkt utgå från nedanståendefrågeställningar:1 Introduktionsamverkansgruppen kunnat definiera var insatser behövs samt gerönskvärd och bäst effekt. Samtliga påverkansfaktorer och drivkrafterhar speglats till sin positiva motsats och så kallade resultatkedjorhar skapats (se illustrationer i kapitel 5). Med hjälp av resultatkedjornahar strategier identifieras, vilka innehåller åtgärder/aktivitetersom ska bidra till att önskvärda resultat uppnås. För att möjliggöraen kontinuerlig uppföljning och utvärdering, har delmål för utvaldaresultat formulerats. Mer information om metoden finns på:www.conservationmeasures.org1. Hur omfattande är påverkan?2. Hur allvarlig är påverkan?3. Kan natur- eller kulturmiljön återhämta sig/återskapas ifall påverkanförsvinner?4. Hur många av natur- och kulturmiljöerna berörs av påverkan?5. Finns det andra program/strategier som arbetar med påverkansfaktorernapå ett bra sätt redan idag?6. Hur är genomförbarheten/realismen i att arbeta med att minskapåverkan?7. Är situationen akut?8. Är det strategiskt smart att arbeta med påverkansfaktorn?I kapitel 6, sida 120, har en preliminär bedömning av påverkansfaktorernagjorts enligt punkt 1-4 ovan. Samtliga påverkansfaktorerbör även bedömas enligt punkt 5-8 ovan, vilket kommer att förändraprioriteringen. De påverkansfaktorer och således strategier/åtgärdersom i nuläget prioriteras lägre, kommer att bedömas på nyttvid framtida revideringar av samverkansplanen. Somliga strategieroch åtgärder/aktiviteter är mer tids- och resurskrävande än andra.Nedskräpning är ett allvarligt problem.Påverkansanalysen 18 har legat till grund för utpekandet av temaområdenoch formulering av strategier. Genom att analysera vilkadrivkrafter/orsaker som ligger bakom påverkansfaktorerna, har18 Se kapitel 6 för metodbeskrivning av påverkansanalys.- 15 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2 FÖRVALTNING2.1 Kunskapsåterförande uppföljningoch utvärdering – adaptiv förvaltningSamverkansplanen har utformats på ett sådant sätt att en kunskapsochkvalitetshöjande uppföljning med tillvaratagande av erfarenheterfrämjas. Ny kunskap, omvärldsanalyser, utvärdering av åtgärder ochuppföljning av mål ska tas tillvara och integreras i samverkansplanenför att kontinuerligt optimera den egna förvaltningen. Erfarenheterkan även vara ett stöd för andra projekt och områden eftersom BlekingeArkipelag ska vara ett modellområde för hållbar utveckling.Adaptiv (flexibel) förvaltning innebär att förvaltningen måste varaöppen för förändringar och att åtgärder anpassas efter rådandesamhällsutveckling, uppföljning och utvärdering för att bättre nålångsiktiga bevarandemål.Biosfärkontoret kommer att ansvara för att samverkansplanen kontinuerligtföljs upp och utvärderas inom Blekinge Arkipelag. Ambitionenär att samverkansplanen ska ligga som grund för biosfärområdetsårliga verksamhetsplanering. När denna utformas bör engenomgång av årets åtgärder/aktiviteter, uppföljning och ev. revideringav delmål genomföras.2.2 Förutsättningar för förvaltningBiosfärområdet är stort till ytan och kräver samspel mellan olika förvaltningsformer.Befintliga juridiskt skyddade områden har idag enförvaltning som följer framtagna bevarande- och skötselplaner. Dessaområden förvaltas framför allt av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen,kommunerna och markägarna. Det finns ett stort behov av utökaderesurser till förvaltningsorganisationerna så att de har möjlighet attsköta områdena till belåtenhet.Utanför biosfärområdets kärnområden 1 (juridiskt skyddade områden)spelar kommunernas planeringsverktyg en viktig roll. Karlskronaoch Ronneby kommuner kommer inom kort att ta fram en fördjupadöversiktplan för kust och skärgård och dessa ska inkludera demarina miljöerna. Karlshamns kommun ska revidera sitt skärgårdsprogram.Det är viktigt med samarbete över kommungränserna föratt hela biosfärområdet ska förvaltas väl och långsiktigt. Samverkansplanenska fungera som ett underlag vid framtagande av framtidakommunal och regional planering för att säkerställa en hållbarutveckling.Kulturlämningar kräver skötselför att bevaras. Amiralitetskyrkan i Karlskrona.Det är vidare viktigt att samordna arbetet med antagna strategidokumentsom t.ex. förvaltningsplanen för världsarvet örlogsstadenKarlskrona, utvecklingsplanen för Fiskeområde Blekinge Arkipelag,1 Se kapitel 3.3.3 Zonering.- 16 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokumentattraktionskraft Blekinge (strategi för turismnäringen), regionala tillväxtprogrammet,åtgärdsprogram för hotade arter, åtgärdsprograminom vattendirektivet m.fl.2.3 Ansvar för planens genomförandeUnder 2011 ska samverkansplanen (plandokumentet) antas i de trekommunernas fullmäktige (Karlshamn, Ronneby och Karlskrona) ochav länsledningen.Samverkansplanen har utformats tillsammans med olika aktörer ibiosfärområdet. Målet är ett gemensamt synsätt på hållbar utvecklingi Blekinges kust- och skärgårdsområde, där man ser till helalandskapet med dess olika värden och resurser. Planen är inte juridisktbindande, men genom att den formulerats i nära samverkanmed det lokala samhället, har den en stark relevans och aktualitet,2 Förvaltningvilket också gör den effektiv för biosfärområdets syften. Samverkansplanenska fungera som ett underlag vid kommunala och regionalabeslut som berör kust- och skärgårdsområdet i Blekinge Arkipelagoch främja en hållbar utveckling!Blekinge Arkipelags roll i samverkansplanenBiosfärkontoret kommer att ha ett övergripande ansvar för att samverkansplanenföljs och efterlevs inom pågående utvecklingsprojektoch förvaltning. Dokumentet ska användas som ett hjälpmedel ochunderlag vid beslut som fattas på myndighetsnivå och som vägledningoch inspiration för initiativ till forskning, bevarande och utvecklingav olika slag.Biosfärområden ska vara modellområden för hållbar utveckling ochflera förslag i samverkansplanen är intressanta som pilotprojekt därBlekinge Arkipelag kan vara en förebild på nationell nivå. Eftersomsamverkansplanen ska vara ett flexibelt dokument där samverkanoch lokal delaktighet är ledord, kommer en av biosfärkontorets viktigasteuppgifter vara att säkerställa den breda samverkan.STYRGRUPPSAMVERKANS-GRUPPInklusive arbetsgruppTEMATISKAARBETSGRUPPERLokala aktörerBIOSFÄRKONTORArbetsgruppoch koordinatorSamverkansplanen binder ihop bevarande och utveckling.Möcklöbron, Karlskrona.ARKIPELAGRÅDSkiss över förvaltningsorganisation, hösten 2010.- 17 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – PlandokumentDet praktiska arbetet kommer att styras från biosfärkontoret somkommer att finnas i Ronneby Brunns park, från och med år 2011.Biosfärkontorets funktion är att vara en koordinations- och verksamhetsplattformför bl.a. informationsspridning och kunskapsuppbyggnadkring olika utvecklings- och bevarandefrågor. Det är vidareen mötesplats för olika aktörer i området och ska vara drivande,medverkande och stöttande i olika verksamheter och projekt somberör både utveckling och bevarande. Biosfärkontoret kommer attansvara för samverkansplanens fortlöpande utveckling som ett levanderedskap, men det är upp till utpekade aktörer att genomföraspecifika åtgärder och återkoppla resultat till biosfärkontoret.2.4 FörvaltningsorganisationPilotprojektet i Blekinge har utförts inom ramen för biosfärområdetsorganisation som är ett samarbete mellan fyra huvudmän – LänsstyrelsenBlekinge län, Karlshamns kommun, Karlskrona kommunoch Ronneby kommun. Biosfärarbetet leds av en koordinator och enstyrgrupp med övergripande ansvar. I styrgruppen sitter politiskarepresentanter för kommunerna och Landshövding Gunvor Engströmär ordförande (år 2010).Vid halvårsskiftet 2011 kommer biosfärområdets organisation förändrasoch en ideell förening bildas.2.5 Strategier för hållbar utveckling iBlekinge ArkipelagFör att uppnå visionen med biosfärområdet och skapa en balansmellan nyttjande och bevarande, har samverkansgruppen arbetatfram ett antal strategier som ska verka för en levande kust och skärgård.Strategierna beskriver den hållbara riktning som biosfärområdetsutveckling ska ha och hur man i stora drag uppnår önskvärdutveckling. I kapitel 5 finns förslag på konkreta åtgärder och delmålinom varje strategi, men dessa kommer att justeras och utvecklasårligen och anpassas till rådande förutsättningar.Syftet med strategierna är att säkerställa de definierade bevarandevärdena,samtidigt som en utveckling med fokus på entreprenörskapska stimuleras. Strategierna är framtagna av personer med olikaUtöver koordinatorn medverkar tjänstemän från de fyra parternai Blekinge Arkipelags kontinuerliga verksamhet och utgör biosfärkontoret(arbetsgruppen). Parallellt med biosfärkontoret har en såkallad samverkansgrupp (för framtagandet av samverkansplanen)träffats under år 2008 – 2010 med representanter från huvudmännen,Marinbasen och Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Detta harinneburit goda förutsättningar för bra förankring av biosfärarbetetoch samverkansplanen i respektive huvudmannaorganisation.En samrådsgrupp, Arkipelagrådet, bestående av engagerade personerfrån föreningar, näringsliv, myndigheter och andra aktörer i olikadelar av området kommer vara en regelbundet återsamlande gruppvars syfte är att gemensamt diskutera biosfärområdets olika angelägenheter.Tematiska grupper bildas utifrån de frågor och behov somlyfts i samverkansplanen eller uppstår framöver.Att paddla kanot är ett trivsamt sätt att besöka skärgården på!- 18 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokumentkompetens och bakgrund (se kapitel 7 för fullständig deltagarförteckning)för att få ett helhetsperspektiv. Ansvaret för strategiernasgenomförande ligger på flera aktörer och en samverkan mellandessa är nödvändig för att nå uppsatta mål.Strategierna är:1. Planering av en integrerad och hållbar bebyggelse2. Utvecklingsprojekt – levande skärgård3. Stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljö4. Prioritera kulturarvet5. Skapa förutsättningar för ett öppet landskap6. Bättre kunskap gällande bete och hävd7. Minska näringsämnesläckage från enskilda avlopp8. Främja kretsloppslösningar inom vatten och avlopp9. Minska näringsämnesläckage från kommunala reningsverk10. Utveckla det hållbara jordbruket11. Utveckla det hållbara skogsbruket12. Utveckla det hållbara båtlivet13. Minskad användninga av giftiga båtbottenfärger14. Främja eco-driving15. Stimulera hållbar turism16. Stimulera entreprenärskapet i kust och skärgård17. Etablera varumärket Blekinge Arkipelag18. Stödja det småskaliga yrkesfisket19. Öka tillgängligheten av närproducerad och hållbart fiskad fisk20. Stimulera hållbart fritidsfiske21. Minimera antalet vandringshinder22. Arrangera Kustfiskets Dag2.6 Temaområden2 FörvaltningI följande kapitel (2.6.1 – 2.6.9) beskrivs olika temaområden ochstrategier som tagits fram för att främja en hållbar utveckling. Varjetemaområde är kopplat till ett eller flera bevarande mål, innehållerproblembeskrivning och vad som kan göras för att eliminera/minimeraproblemen (strategierna). Inom varje temaområde har angivitsvem som ansvarar för strategiernas genomförande.Strategierna står angivna i gula rutor i slutet av varje temaområde/kapitel.Vy från Karön mot Ekenäs, Ronneby.- 19 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.6.1 Hållbar bebyggelseutvecklingPåverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):Lövskogskust medekhagmarkerFiskKulturlandskapGrunda vikar(0-10 meter)Kobbar och skärHårdbottnarVad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem?En gemensam vision för bebyggelseutveckling är nödvändig föratt skapa en helhetssyn mellan kommunerna inom biosfärområdet.Syftet med strategin, ”Planering av en integrerad och hållbar bebyggelse”,är att skapa en hållbar exploatering, av såväl bostädersom verksamheter, inom biosfärområdet. Intentionen är att utvecklaen levande skärgård, inte bara under sommarmånaderna utan åretrunt. Det är viktigt att även koppla samman stads- och tätortsutvecklingmed utvecklingen av kust- och skärgård. Det krävs ettsamspel mellan bebyggelseplanering och de intressen, regleringar,skydd och strandskyddsbestämmelser som finns i skärgården för attskapa ett levande samhälle.Djupa mjukbottnar(10-40 meter)ProblembeskrivningVåtmarkerKulturlämningarEn viktig förutsättning för en levande skärgård är att människorska kunna bo och leva i området året runt. Omvandlingen frånhelårs¬boende till fritidsboende är ett vanligt fenomen i många avSveriges skärgårdsområden och således även i Blekinge. Skärgårdensmöjlighet att finnas kvar som en levande bygd försvåras närarbetstillfällen försvinner och servicenivån utarmas. Om skärgårdenavfolkas hotas det öppna landskapet av igenväxning, vilket ledertill minskad attraktionskraft för både turister och boende. Ohållbarbebyggelseutveckling riskerar att skada de befintliga natur- ochkulturvärdena som finns inom området genom att mark tas i anspråksom inte är lämplig att bebygga. Bebyggelse ställer bl.a. krav på ettfungerande VA-system, både när det gäller kommunala avloppsanläggningaroch enskilda avloppssystem.En fortsatt bebyggelseutveckling i skärgården kräver en gemensamplaneringsstrategi för Blekinge Arkipelag. De tre kommunerna saknaridag en enad vision inom kust- och skärgårdsområdet.Strategin syftar vidare till att åstadkomma en helhetssyn inomfysisk planering och skapa en samverkan mellan kommunerna inombiosfärområdet. Fungerande samhällsservice och infrastruktur är enförutsättning för att öka permanentboende i skärgården. En aktuellkustzonsplanering bör finnas för att möjliggöra hållbar planering,som inte bara är långsiktig, utan även effektiv med tydliga mål.Strandnära boende kan förhindra allmänhetens tillgång till havet.- 20 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – PlandokumentNatur- och kulturvärden bör samspela med befintlig och tillkommandebebyggelse för att behålla de kvalitéer som Blekinge Arkipelaghar att erbjuda. Det finns ett behov av gemensamma ramaroch riktlinjer för hur kommunerna gemensamt avser att utvecklaBlekinge Arkipelag både gällande stad och landsbygd.Målet med strategin är också att arbeta fram ett gemensamt ochheltäckande planeringsmaterial som kommunerna kan användavid planering av skärgården. Idag saknar kommunerna kunskapsunderlaginom ett flertal områden. Genom samarbete är det merkostnadseffektivt att ta fram underlagsmaterial samtidigt som engemensam syn på utveckling skapas. De områden som kommunernabehöver mer kunskap om är bland annat vattenbaserad och förnyelsebarenergi, stigande havsnivåer, havsplanering, biologiska, geologiska,landskapliga och kulturhistoriska värden samt knutpunkterför turism. Ett behov finns också av en klimat- och sårbarhetsanalysmed avseende på naturolyckor samt ett heltäckande GIS-underlaginom biosfärområdet som visar exempelvis värdefulla havsområdeneller kulturmiljöer. Seminarier, forskning och andra kunskapsspridandeåtgärder bör prioriteras för att öka förståelsen för de värdensom finns inom biosfärområdet och för att kunna planera på etthållbart sätt.Ansvarig för strategiernas genomförande2 FörvaltningDet är viktigt att kommunerna prioriterar bebyggelseutvecklinginom biosfärområdet. Ett nära samarbete mellan kommunerna ärnödvändigt men även med Boverket, Länsstyrelsen och intresse- ochsamhällsföreningar som verkar i kust- och skärgården. Plankontoreni respektive kommun är de som främst ansvarar för att uppnå de föreslagnamålen och strategin. Intentionen är att samverkans¬planenska kunna användas som ett underlag vid framtagande av översiktsplaner,fördjupade översiktsplaner, program eller andra planeringsdokumentsom kommunerna avser att ta fram vid fortsatt planeringav Blekinge Arkipelag.Strategi 1: Planering av en integrerad och hållbarbebyggelseEn integrerad och hållbar kustzonsplanering är nödvändig för attfrämja en utveckling som tar hänsyn till både natur- och kulturvärdensamtidigt som den inte hindrar en samhälls- och ekonomiskutveckling – utan snarare utvecklingen den långsiktigt hållbar.Flygbild från Tärnö, Hällaryds skärgård, Karlshamn.Kustnära bebyggelse i skärgården.- 21 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.6.2 Infrastruktur och samhällsservicePåverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):Lövskogskust medekhagmarkerGrunda vikar(0-10 meter)KulturlandskapKulturlämningarProblembeskrivningGrundförutsättningarna för ett aktivt samhälle eller för BlekingeArkipelag ”en levande skärgård”, är en fungerande infrastrukturoch samhällsservice. Människor behöver ha tillgång till vatten ochavlopp, bra transporter och telekommunikationer, utbildning ochsjukvård.Goda transporter, som möjliggör arbetspendling, är nödvändiga fören levande skärgård. Aspö, Karlskrona.Många kust och skärgårdsområden ligger utanför kommunernasverksamhetsområden för vatten- och avlopp. Det innebär att fastighetsägarensjälv måste installera enskilt avlopp, vilket även är enförutsättning för att erhålla dricksvatten. Detta kan vara en svårighetför nyetablering och utveckling av befintlig bebyggelse inomBlekinge Arkipelag.Transporterna inom skärgårdsområdet fungerar bristfälligt och skärgårdstrafikentillåter inte att man arbetspendlar, vilket innebär attöbefolkningen till stor del består av ej arbetsför befolkning. Äventelekommunikationerna (bredbandsuppkoppling) är idag en nödvändighetför att klara av att sköta rutinerna i vardagen och dessabehöver förbättras speciellt för öar utan fast landförbindelse.En fungerande samhällsservice innefattar postutdelning. KarlskronaKollektivtrafiken (båt och buss) inom området behöver koordineras,och fungerar idag bristfälligt. Många väljer därför att använda egenbåt/bil med ökad miljöbelastning som följd.- 22 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – PlandokumentDen ökade omvandlingen av permanenthus till fritidshus och såledesen avflyttning inom området, innebär dels att aktiviteten inomområdet blir mer säsongsbetonad (juni-augusti) men även minskadeskatteintäkter för kommunerna. Detta förhållande påverkar kommunernasmöjlighet att utveckla skärgården eftersom de fritidsboendebeskattas i den kommun där åretruntbostaden ligger. Skärgårdskommunermed attraktiva områden för fritidshusbebyggelse är rikapå natur och kultur men, blir på detta vis fattiga på pengar i form avminskade skatteintäkter. Minskade skatteintäkter innebär minskademöjligheter för satsningar på infrastruktur och samhällsservice.Det är således viktigt att ändra denna trend, genom att skapa förutsättningarför inflyttning i stället för avflyttning och i förlängningenen levande skärgård.Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem?I biosfärområdet är lantbruket och djurhållningen med tillhörandebetesdrift en del av kulturarvet. Befolkningen inom området hartidigare ofta haft sin försörjning genom kombinerade verksamheterdär lantbruk med boskapsskötsel och tillhörande betesdrift varit enav flera försörjningskällor. Strategierna för att vidmakthålla och ökabetesdriften syftar till att hålla landskapet öppet, bevara kulturarvet,öka möjligheterna till entreprenörskap och ge ökade utkomstmöjligheter.En ökad betesdrift och bibehållandet av det öppnalandskapet stärker den biologiska mångfalden och möjligheterna tillett bibehållande av och öka möjligheter att tillgodogöra sig olikaekosystemtjänster. En sådan utveckling kan också ge bättre förutsättningarför det öppna landskapet liksom för en bättre lönsamhetinom betesdriften och verksamheter kopplade till denna.Strategierna är kopplade till utvecklingen inom lantbrukssektornliksom skogsbruket och betonar vikten av nya former av samverkanmellan olika aktörer. Dessa kan vara olika djurhållare/ brukare,myndigheter och andra offentliga organ liksom olika entreprenörerinom eller med koppling till tjänster gentemot betesdrift och närliggandeverksamheter. Även utvecklingen inom vetenskap och FoU(Forskning och utveckling) måste följas. Dialogen mellan djurhållare2 Förvaltningoch myndigheter bör fördjupas så att rätt insatser görs på rätt ställeoch att regelverk och tillämpning av detsamma kan hanteras på ettför alla parter klokt sätt. Det är viktigt att utveckla infrastruktur,transporter, tillsyn och vinterhållning. Ökad status för djurhållning ärangeläget. Kunskapsuppbyggnad samt kunskapsspridning bör initierashos de involverade parterna liksom hos allmänheten.Djurhållning byggd på betesdrift kan ha en stark utvecklingspotentialbåde för att hålla landskapet öppet men också för att produceralivsmedel av hög kvalitet. Inventeringar och kartläggningar bör genomförasför att hitta rätt förutsättningar inför framtiden. Lönsamheteninom verksamhetens olika delar bör höjas. Samverkan mellanolika parter och aktörer är av största vikt. Optimalt utnyttjandeav ex. landsbygdsprogrammet kan vara ett stöd för att förebyggaigenväxning.Ansvarig för strategiernas genomförandeDet är angeläget att lantbruksnäringen (djurhållare och markägare),myndigheter och andra offentliga organ liksom kommunerna, delvisgenom biosfärkontoret, är kopplade till detta arbete. Delar avarbetet, exempelvis inventeringar av olika marktyper och skötselrådför dessa, ligger på myndighetsnivå medan olika utbildningsinsatserlämpligen genomförs av näringen och biosfärkontoret. Möjligheteratt få medel genom Leader Blekinge eller EU-stöd kopplade till lantbrukoch landsbygd ska nyttjas där så är möjligt. Vissa av insatsernabygger dock på en bred och fördjupad möjlighet till samverkanmellan olika djurhållare, markägare och entreprenörer varför det ärviktigt att föra samman dessa. Ansvaret för detta ligger delvis hosnäringen, men också inom ramen för biosfärkontorets arbete.Strategi 2: Utvecklingsprojekt – levande skärgårdStrategin syftar till att tillgängliggöra skärgården och erbjuda deninfrastruktur och samhällsservice som är nödvändig för att realiseraåret-runt-boende och ett fungerande näringsliv.- 23 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.6.3 Nyttjande och bevarande av kulturmiljöerPåverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):KulturlämningarProblembeskrivningBiosfärområdet präglas av en lång kulturhistoria med traditioneroch rikt kulturarv. Det saknas dock inventeringar och uppdateratkunskapsunderlag om kulturmiljöer och fornlämningar, vilket är enförutsättning för att kunna genomföra en hållbar planering. Kommunernahar inte utarbetade kulturmiljöprogram och idag riskerasdelar av utpekade riksintresseområden för kulturmiljö att exploateraseftersom de till stor del inte är säkerställda. Kommunerna saknarantikvarisk kompetens. Nuvarande kulturmiljöprogram på regionalnivå är föråldrat och kräver uppdatering.Skärva var Fredrik Henrik af Chapmans residens. Karlskrona.Det saknas en helhetssyn på kulturlandskapet och det historiskasambandet människa – natur. I detta ingår inte bara den varieradehävden utan också fysiska lämningar, ”eller kulturelement”, som försvarsanläggningar,vrak, submarina skogar, maritima lämningar, hägnadssystem,odlingsrösen, ängslador, fähus och fägator m.m. Dessamåste ses som delar i landskapet, inte som separata objekt. Dagenssynsätt på kulturmiljöer är omodernt och saknar samsyn och vision.Det behövs ett integrerat arbetssätt mellan natur- och kulturmiljöoch en helhetssyn generellt för att utveckla och bevara de kulturellavärden som finns inom Blekinge Arkipelag.Kulturmiljöer kan ge en god ekonomisk omsättning och denna aspektbör uppmärksammas liksom det idag svaga entreprenörskapetsom behöver stärkas. Det är viktigt att utveckla nyttjandet av kulturmiljöerför att uppnå ett bevarande av de kulturvärden som inte harnågot formellt skydd.Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem?Strategierna kopplade till kulturmiljö hanterar både bevarande ochutvecklingsfrågor. Med ett bra kunskapsunderlag är ambitionen attlyfta och integrera kulturmiljön i myndigheters och verksamhetsutövaresvardag.Genom att uppdatera och initiera inventeringar på regional nivå,som fornminnesregister och andra inventeringar som även utvärderas,kommer kunskapsunderlaget att förbättras avsevärt. Det måstefinnas en beredskap för hanteringen av försvarsanläggningar ochde försvarshistoriska miljöer som riskerar att försvinna när försvaretdrar ner på sin verksamhet. Genom att följa utvecklingen av avställdaförsvarsanläggningar och föra samman aktörer (t.ex. entreprenörer)som kan nyttja anläggningarna i annat än militärt syfte,ökar möjligheten till bevarande av genuina miljöer. Strategier förutveckling och nyttjande av områdets kulturvärden, handlar mycketom intresse, ansvar, idéer och aktivitet hos boende/brukare i området.Förvaltningsplanen för världsarvet Örlogsstaden Karlskronaspelar här en viktig roll. Det finns ett stort behov av att bygga uppoch förmedla kunskap kring kulturmiljöer i området, för att säkra ett- 24 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokumenthållbart nyttjande, vilket bl.a. kan göras genom att samverkan mellan BlekingeArkipelag och världsarvet formaliseras.Lotstornet på Aspö är numera vandrarhem. Karlskrona.2 FörvaltningDet krävs ett modernt synsätt, bättre samarbete och samsyn på kulturmiljöeroch deras utveckling. För att skapa en förenad värdegrund är det lämpligtatt genomföra en kompetensutveckling för inblandade parter. Vidare bör dettas fram riktlinjer för länsövergripande natur- och kulturmiljöprogram samten bättre integrering av kulturmiljöaspekterna i Länsstyrelsens verksamhetsplanering.I detta sammanhang bör även landskapets geovetenskapliga värdenoch Östersjöns långsiktiga utveckling beaktas. Resultatet från för studienav ”Kulturarv och entreprenörskap” har stora samordningsvinster medbiosfärarbetet och genom seminarium och goda exempel från andra ställen,kan kommunerna motiveras till att utveckla en bra kulturmiljöstrategi ochstarta gemensamma delprojekt. En kulturlandskapsanalys bör genomförasoch ligga till grund för en strategi för utveckling av presumtiva besöksmål.Ansvarig för strategiernas genomförandeKommunerna och Länsstyrelsen har gemensamt det största ansvaret för strategiernasgenomförande. Biosfärkontoret kommer att arbeta för att upprätthållaen plattform för möten och dialog mellan olika parter. Det är viktigt attFörsvarsmakten, Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket även i framtidenär aktiva i diskussionerna och möter entreprenörer med kreativa idéerför nyttjande av lämpliga kulturmiljöer och således bevarande av dessa.Strategi 3: Stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljöGenom att stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljö ökarintresset och resurserna för att bevara och restaurera detta.Strategi 4: Prioritera kulturarvetKulturarvet värdesätts och prioriteras högre inom kommunernavilket leder till ett hållbart nyttjande och utveckling av detta.- 25 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.6.4 Bibehållet öppet landskapPåverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):Grunda vikar(0-10 meter)ProblembeskrivningÖppetKulturlandskapkulturlandskapLövskogskust medekhagmarkerDet öppna landskapet, format av människa och mule, är idag hotatav igenväxning. Skälen till detta är flera. Ett skäl är den starka strukturförvandlingsom har skett inom lantbrukssektorn, inte minst ivåra kust- och skärgårdsbygder. Igenväxning och övergång till barrskogsproduktionfår en negativ inverkan på landskapet under långBetade strandängar är karakteristiska för skärgården. Ronneby.tid framöver. Många lantbrukare har slutat med djurhållning och denkvarvarande djurhållningen och betesdriften har koncentrerats ochrationaliserats till färre och större enheter.Det i kustbygderna tidigare vanligt förekommande kombinationsföretagetmed lantbruk, fiske och andra verksamheter har i stortsett upphört. Vidare upplevs många gånger lagstiftning och regelverksom svåröverskådliga, osäkra och svårhanterliga. Olika undersökningarvisar att av de kvarvarande, huvudsakligen småskaliga,djurhållarna kommer flera troligen att avveckla sin verksamhet inomen snar framtid. Detta hotar det öppna landskapet, inklusive lövskogskusten,med igenväxning och därmed också en förändring avsåväl flora som fauna och i slutänden också områdenas attraktivitetsåväl för där boende som besökande. Vinterhållning av betesdjur,foder¬anskaffning, tillsyn och transporter är andra faktorer som kanvara problematiska i synnerhet om betesdrift sker på öar utan fastlandförbindelse. Kostnaderna i djurhållningen är stora och intäktsmöjligheternasvaga och begränsade. Konflikter mellan djurhållningoch friluftsliv kan också förekomma vilket riskerar minskat intresseför djurhållning och betesdrift inom sådana områden.Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem?I biosfärområdet är lantbruket och djurhållningen med tillhörandebetesdrift en del av kulturarvet. Befolkningen inom området hartidigare ofta haft sin försörjning genom kombinerade verksamheterdär lantbruk med boskapsskötsel och tillhörande betesdrift varit enav flera försörjningskällor. Strategierna för att vidmakthålla och ökabetesdriften syftar till att hålla landskapet öppet, bevara kulturarvet,öka möjligheterna till entreprenörskap och ge ökade utkomstmöjligheter.En ökad betesdrift och bibehållandet av det öppnalandskapet stärker den biologiska mångfalden och möjligheterna tillett bibehållande av och öka möjligheter att tillgodogöra sig olikaekosystemtjänster. En sådan utveckling kan också ge bättre förutsättningarför det öppna landskapet liksom för en bättre lönsamhetinom betesdriften och verksamheter kopplade till denna.- 26 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – PlandokumentStrategierna är kopplade till utvecklingen inom lantbrukssektornliksom skogsbruket och betonar vikten av nya former av samverkanmellan olika aktörer. Dessa kan vara olika djurhållare/ brukare,myndigheter och andra offentliga organ liksom olika entreprenörerinom eller med koppling till tjänster gentemot betesdrift och närliggandeverksamheter. Även utvecklingen inom vetenskap och FoU(Forskning och utveckling) måste följas. Dialogen mellan djurhållareoch myndigheter bör fördjupas så att rätt insatser görs på rätt ställeoch att regelverk och tillämpning av detsamma kan hanteras på ettför alla parter klokt sätt. Det är viktigt att utveckla infrastruktur,transporter, tillsyn och vinterhållning. Ökad status för djurhållning ärangeläget. Kunskapsuppbyggnad samt kunskapsspridning bör initierashos de involverade parterna liksom hos allmänheten.Djurhållning byggd på betesdrift kan ha en stark utvecklingspotentialbåde för att hålla landskapet öppet men också för att produceralivsmedel av hög kvalitet. Inventeringar och kartläggningar bör genomförasför att hitta rätt förutsättningar inför framtiden. Lönsamheteninom verksamhetens olika delar bör höjas. Samverkan mellanolika parter och aktörer är av största vikt. Optimalt utnyttjandeav ex. landsbygdsprogrammet kan vara ett stöd för att förebyggaigenväxning.Ansvarig för strategiernas genomförandeDet är angeläget att lantbruksnäringen (djurhållare och markägare),myndigheter och andra offentliga organ liksom kommunerna, delvisgenom biosfärkontoret, är kopplade till detta arbete. Delar avarbetet, exempelvis inventeringar av olika marktyper och skötselrådför dessa, ligger på myndighetsnivå medan olika utbildningsinsatserlämpligen genomförs av näringen och biosfärkontoret. Möjligheteratt få medel genom Leader Blekinge eller EU-stöd kopplade till lantbrukoch landsbygd ska nyttjas där så är möjligt. Vissa av insatsernabygger dock på en bred och fördjupad möjlighet till samverkanmellan olika djurhållare, markägare och entreprenörer varför det ärviktigt att föra samman dessa. Ansvaret för detta ligger delvis hosnäringen, men också inom ramen för biosfärkontorets arbete.2 FörvaltningStrategi 5: Skapa förutsättningar för ett öppetlandskapEkonomisk lönsamhet och kontinuitet i djurhållningen förutsätteren förenklad och relevant lagstiftning vid sidan av gott samarbete.Det öppna landskapet är beroende av fortlöpande bete och slåtter.Strategi 6: Bättre kunskap gällande bete och hävdGod kunskap och respekt hos allmänheten för betesdjur och godkompetens hos djurhållare om hur det öppna landskapet ska skötasbevarar kulturlandskapet och gynnar en levande skärgård .Betande djur är viktiga för ett öppet landskap.- 27 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.6.5 Minskad övergödningPåverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):FiskHårdbottnarLövskogskust medekhagmarkerGrunda vikar(0-10 meter)Djupa mjukbottnar(10-40 meter)ProblembeskrivningÖstersjön är starkt påverkad av övergödning på grund av det överskottav näringsämnen som människan ger upphov till och som tillslut hamnar i havet. Enligt den statusbedömning som har fastställtsför samtliga Sveriges kustvatten i december 2009 så når inte någotav Blekinges kustvatten målnivån ”god ekologisk status”. Samtligadessa kustvatten har som bäst bedömts ha måttlig status 1 med avseendepå näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (VFF2004:660).Övergödningen rubbar ekosystemens balans, vilket kan få allvarligaeffekter på djur- och växtlivet. Den marina miljön drabbas t.ex. avalgblomningar, syrebrist, försämrad fiskreproduktion, igenväxningav havsvikar osv. Orsakerna till övergödning är delvis storskaligaoch kommer till Blekinge Arkipelag via det öppna havet eller nedfallfrån luften. Samverkansplanen fokuserar dock på regionala påverkansfaktorersom bidrar till övergödningen och som kan minimeraspå regional nivå. Utsläpp från reningsverk och industrier står förde större punktutsläppen i Blekinge. I kust- och skärgårdsområdetfinns det ett stort antal enskilda avlopp som är i behov av åtgärderför att minska näringsämnesläckaget till havet. I kustlandet och norrom biosfärområdet bedrivs både jord- och skogsbruk som bidrartill övergödningen eftersom en stor del av näringsämnena förs ut ihavet via åar och andra vattendrag.1 VISS (Vatteninformationssystem Sverige) länk: http://www.viss.lst.seAlgblomning i Listerby skärgård, Ronneby.Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem?Ett flertal strategier med åtgärder för att minska den regionalaövergödningen inom Blekinge Arkipelag har tagits fram med stödfrån bl.a. vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2 . Principen är attmånga mindre åtgärder tillsammans ger en större effekt.Stora delar av befintlig och framtida bebyggelse är beroende avfungerande enskilda avlopp för att skydda havsmiljön mot övergödning.Blekinges geologiska förhållanden med berggrund somdelvis saknar jordtäcke, ställer särskilda krav på teknik för enskildaavlopp för att bli godkända enligt lagstiftningen. Strategierna syftartill att tydliggöra vilka krav som ställs på enskilda fastighetsägareoch öka kunskapen om vikten av fungerande enskilda avlopp hos2 http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/sodra-ostersjon/beslut-fp/FP_SO_webb.pdf- 28 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokumentsåväl beslutsfattare som enskilda. Tillsynen av enskilda avloppbehöver effektiviseras och förbättras på olika sätt. Ett sätt att göranäringsämneseffektiva, men ändå moderna, toalettlösningar är attha urinseparerande och komposterande toaletter. Det krävs mycketsamordning, utredning och acceptans för att få ett sådant systematt fungera, men det kan vara det mest effektiva på svårtillgängligaplatser där anslutning till det kommunala avloppsnätet inte är aktuellt.När det gäller de kommunala avloppsanläggningarna kan ettarbete mot minskade bräddningar ge goda resultat. Avloppsvattnetbräddas när systemet inte klarar av att ta emot stora volymer avloppsvattenfrån samhället, t.ex. vid kraftiga regn. Det betyder attorenat avloppsvatten går ut i havet. För att minimera bräddningarkrävs samordning mellan olika verksamheter, kontroll, god planeringvid nybyggande etc. Förtydligande av vissa regler och samordningmellan kommunerna är önskvärt.2 FörvaltningJord- och skogsbruket står för en del av näringsämnesläckaget ochskulle kunna minimeras ytterligare genom att effektivisera näringsämnesupptagetfrån gödseln så mycket som möjligt. Investeringarinom jordbruket i form av t.ex. bevattningssystem och system föratt återföra dräneringsvatten till åkern/grödan, skulle optimera gödselanvändningen.Detta är ekonomiskt fördelaktigt för lantbrukarensamtidigt som näringsämnesläckaget till Östersjön minskar. Skyddszonermot diken, vattendrag, sjöar och kust ökar vattenkvalitén.En skyddszon innebär att man lämnar en bit växtlighet (som intebrukas) som tar upp de flesta näringsämnena innan de når vattnet.Våtmarker kan fungera som reningssystem ifall de är utformade pårätt sätt. Hållbart skogsbruk är ett annat viktigt område där samverkansgruppenhar formulerat strategier för minskade utsläpp avfosfor och kväve till Östersjön. Produktionsmål i skogsbruket kan ståi konflikt med miljöhänsyn och här är dialog och samverkan ledord.Ansvarig för strategiernas genomförandeFör att minska näringsämnesläckaget inom Blekige Arkipelag krävsen kontinuerlig och god samverkan mellan olika aktörer som t ex.Vattenmyndigheten, Vattenrådet för Blekingekusten, Blekingekustensvattenvårdsförbund, Länsstyrelsen, kommunerna, markägarem.fl.De tre kommunerna ansvarar för sina respektive kommunala avloppsnätoch avloppsreningsverk. Det är avgörande med god kommunikationmellan kommunerna samt med planerings- och miljökontorinom kommunerna. När det gäller enskilda avlopp så vilar ettgemensamt ansvar på kommunerna, fastighetsägarna och biosfärkontoretför strategiernas genomförande.Installation av enskilt avlopp RonnebyLänsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Vattenmyndigheten och kommunernahar tillsammans med näringarnas organisationer (t.ex. LRF, Skogssällskapetoch Södra Skogsägarna) en betydande roll för att samlaoch sprida kunskap och information om vad som är aktuella åtgärder,när det gäller minskad övergödning från jord och skog.- 29 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – PlandokumentStrategi 7: Minska näringsämnesläckage frånenskilda avloppBra samarbete och tydlig lagstiftning kring enskilda avlopp (EA).Kommunala planer/policy för hur enskilda avlopp ska hanteras.Hållbar teknikutveckling och nya lösningar för enskilda avlopp.Strategi 11: Utveckla det hållbara skogsbruketGod samverkan mellan skogens aktörer och ett skogsbruk somförhindrar näringsämnesläckage från skog. Ett blandat skogsbrukoch bra skogsbruksplaner resulterar i god tillgång på värdefulllövskog.Strategi 8: Främja kretsloppslösningar inom vattenoch avloppIntresse för alternativa hållbara avloppslösningar ex. urinseparering,ger mindre belastning och näringsämnesläckage från reningsverken.Strategi 9: Minska näringsämnesläckage frånkommunala reningsverkStrategin syftar till att se över ledningsnätet och optimera fl ödetså att antalet bräddningar (höga fl öden orsakar överbelastning)minimeras.Strategi 10: Utveckla det hållbara jordbruketStrategin syftar till att minimera näringsämnesläckaget från jordbrukgenom att anlägga våtmarker, skyddszoner och kretslopp avdräneringsvatten samt förbättra mängd och tidpunkt för gödning.Åker utan kemiska bekämpningsmedel.- 30 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.6.6 Hållbart båtlivPåverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):HårdbottnarFiskProblembeskrivningÖppetKulturlandskapkulturlandskapDjupa mjukbottnar(10-40 meter)Grunda vikar(0-10 meter)Lövskogskust medekhagmarkerKobbar och skärBåtlivet kan delas in i två kategorier. Dels är det rörligt friluftsliv iförsta hand för boende inom området, dels är det båtturism somkommer utifrån. Behoven och miljöpåverkan skiljer sig inte så mycketmellan grupperna. Bägge har behov av småbåtshamnar/gästhamnar,tankställen och målpunkter. Däremot kan turisterna väntas hållasig till farlederna och iordninggjorda rastställen i större utsträckningoch de boende sprida ut sig mer. Det rörliga friluftslivet användersig också i högre utsträckning av mindre båtar. Detta kan ge bekymmermed grumling av grunda vikar.Stora delar av Blekinge och biosfärområdet har under lång tid varitmilitärt skyddsområde, vilket har inneburit att utländska båtar ej harhaft tillträde till området. Skyddsområdet avvecklades år 1995, menpå vissa sjökort står det fortfarande kvar som militärt skyddsområde.Detta har medfört att merparten av utländska båtar passerarförbi området och rutten är normalt från Bornholm till Utklippanoch vidare upp i Kalmar sund. Region Blekinge och kustkommunernaplanerar gemensamt en satsning på att stimulera utländskbåtturism och därför förväntas en ökad båtturism inom biosfärområdet.En ökad båtturism innebär en ökad påverkan på den känsliganatur- och kulturmiljön. Deproblem som identifieratsi samband med båtlivet äri första hand föroreningarfrån de numera (för svenskaÖstersjöbåtar) förbjudnagiftiga båtbottenfärgernasom fortfarande finnspå gästande båtar frånandra områden, avgaserfrån utombordsmotorer,utsläpp av toalettavlopp ,nedskräpning på öarna ochi havet samt bullerstörningar.Ett annat problemär den bristande tillgångenpå tankställen för båtar,vilket leder till onödigtlånga transportsträckor.Idag saknas service ochinformationsmaterial somfrämjar ett hållbart båtliv.2 FörvaltningHavstulpanerVad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem?Inom Blekinge Arkipelag är det viktigt att göra befintligt och framtidabåtliv hållbart. En ökad båtturism kan vara fördelaktig för helaturismnäringen och näringslivet eftersom kundunderlaget ökar.Detta kan i sin tur ge bättre möjligheter för mångsyssleri så att flermänniskor kan bo och verka i skärgården. Samtidigt är det viktigtatt den ökande fritidsbåtstrafiken inte förstör de natur-, kultur- ochupplevelsevärden som finns, utan snarare stärker dem. Det börfinnas en förberedelse för det slitage som kan tänkas uppstå kringpopulära naturhamnar, både på öarna och under ytan i form av ankringsskador.I framtiden kan det bli aktuellt att kanalisera båtlivetoch styra det till utpekade områden där det är möjligt att hanteraett högt besökstryck. Till exempel genom turistvänliga åtgärder förmer gästhamnsövernattningar samt att lägga ut fasta förtöjningsbo-- 31 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokumentjar vid frekventa naturhamnar. I strategierna har fokus lagts på attminimera och förebygga negativ miljöpåverkan från fritidsbåtar.Havstulpaner som fäster på båtbotten och ökar bränsleförbrukningenär ett stort problem för båtägaren. För att komma tillrätta medpåväxten på ett miljömässigt riktigt sätt (utan förbjudna giftfärger)kan flera åtgärder vidtas, bl. a den miljövänliga möjligheten att låtabåten ligga ett dygn i en åmynning för att eliminera havstulpanpåväxt.Det finns en SMS-tjänst som meddelar när havstulpanerna ärpå gång att fästa, så att båtägaren vet när det är dags för en punktinsats.Försök med flytande och mobila båtbottenvättar genomförspå ett par platser i skärgården sommaren 2011 och kan få ökadspridning. Mer information, och forskning kring miljövänliga båtbottenfärger,som fungerar, behövs också.Båtmotorer (särskilt tvåtaktare) släpper ut mycket avgaser i vattnet.Båtägarna bör uppmuntras att i första hand byta ut sin gamla utom-bordsmotor. I andra hand att köra på alkylatbensin och använda biologisktnedbrytbara motoroljor. Det finns även s.k. eco-driving förbåtar som bör vara en obligatorisk del i utbildningen för båtkörkort.Det finns ett behov av fler båtmackar inom området som även säljeralkylatbensin på pump.När det gäller toalettavlopp från båtar behöver tillgängligheten tilltömningsstationer öka. Det är även viktigt att båtägare uppmuntrastill att bygga om befintliga äldre båttoaletter som inte har tömningsbaratankar, så att de kan nyttja tömningsstationerna, samt informeraom de nya regler som finns för tömning av båttoaletter. Ävenen ökning av antalet fasta toaletter på öarna kan minska utsläppenfrån båtar, men då krävs ett fungerande underhåll av dessa. Dettaär särskilt viktigt för det numera ökande rörliga friluftslivet medsmå båtar av olika slag från kanoter/kajaker till styrpulpetbåtar ochmindre segelbåtar som helt saknar toaletter ombord.Båtbottentvätt är bättre för miljön än giftiga färger- 32 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – PlandokumentFör att komma tillrätta med nedskräpningen på skärgårdsöarna,behövs i första hand informationsinsatser så att folk tar med sig sittskräp tillbaka till fastlandet. Viss ökning av antalet utplacerade soptunnorpå strategiska platser med sopsortering, bör också kommatill stånd.Många söker lugn och ro i skärgården, och bullerstörningar kan tidvisvara ett problem. Här är det främst informationsinsatser som ärviktiga. Listerby skärgård som ligger ungefär mitt i biosfärområdethar fått status av hänsynsområde genom frivilliga överenskommelser.Där poängteras allemansrätten i kombination med att besökarerekommenderas att visa extra mycket hänsyn till andra människorgenom att hålla en dämpad ljudnivå. Erfarenheter från Listerby skärgårdkan användas för att utveckla respekten för fridfulla naturupplevelserinom hela området.Ansvarig för strategiernas genomförandeBlekinge Båtförbund med sina båtklubbar och gästhamnar är tillsammansmed kommunerna, Länsstyrelsen och biosfärkontoretviktiga aktörer för att sprida information om ett grönare båtliv ochse till att strategierna genomförs.2 FörvaltningStrategi 12: Utveckla det hållbara båtlivetStrategin syftar till att skapa en respektfull attityd så att båtlivetspåverkan på natur- och kulturmiljöer blir minimal.Strategi 13: Minskad användning av giftigabåtbottenfärgerFrämja användandet och marknadsföra miljövänliga alternativ tillgiftiga båtbottenfärger.Strategi 14: Främja eco-drivingÖka tillgängligheten på alkylatbensin, fasa ut 2-taktsmotorer ochökad kunskap om s.k. eco-driving hos båtägarna. Föroreningaroch påverkan på det marina livet minskas då markant.När det gäller de påtryckningar som behövs på nationell nivå (t.ex.införande av skrotningspremie för gamla utombordare) så är kommunerna,Länsstyrelsen och biosfärkontoret ansvariga.Kommunerna har det formella ansvaret för nedskräpning i naturennär ingen skyldig hittas. Därför är det i första hand en kommunal angelägenhetatt se över situationen. Kommunerna bör även verka föratt fler tömningsstationer för båttoaletter kommer till stånd inomområdet.- 33 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.6.7 Hållbar turismPåverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):Grunda vikar(0-10 meter)ProblembeskrivningÖppetKulturlandskapkulturlandskapLövskogskust medekhagmarkerKulturlämningarTurismen inom Blekinge Arkipelag är på uppgång och kommer troligtvisatt öka markant de kommande åren. Utmaningarna är mångaför att turismutvecklingen ska vara långsiktigt hållbar, bl.a. kommerdet att krävas miljövänliga transporter, bra serviceanläggningar avolika slag, sophämtning och annan infrastruktur. Vatten- och avloppsfrågornaär högaktuella och avgörande för en utveckling avsåväl boende som näringsliv i kust- och skärgårdsområdet.Ökad turism och mer rörligt friluftsliv, med alltför många besökaretill vissa områden, kan ge stort slitage på såväl avgränsade naturochkulturområden, som på de infrastrukturella inrättningar somfinns. Detta kräver god planering av anläggningar, gångstråk, utsiktsplatserm.m. Likaså kan ökad turism orsaka mer buller från ökadtrafik i kust- och skärgårdsområdet.Turismutveckling kan också vara en orsak till konflikter mellan denbofasta befolkningen, sommarboende och besökare som har olikaönskemål om turismens omfattning. Fritidsboende är ofta intresseradeav rekreation och avkoppling, medan den fasta befolkningenofta är positiv till turism då detta kan innebära bättre inkomstmöjligheter.Turismen kräver att alla delar i den värdekedja som möter besökarenfungerar. Det måste finnas möjlighet att bedriva verksamhetåret runt för att turismen ska överleva och kunna expandera, vilketställer höga krav på kontinuerligt fungerande infrastruktur och samhällsservice.En utveckling av turismen kommer på sikt att innebäraatt det måste skapas plats och möjlighet för etablering av störreanläggningar och verksamheter, enbart det småskaliga utbudetkommer inte att räcka till. Det krävs således en hög grad av samverkanmellan privat, offentlig och ideell sektor för att skapa ett lokaltengagemang.Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem?I samverkansplanen läggs stor vikt vid att utveckla turismen på etthållbart sätt. Här kommer begrepp som ekoturism och ansvarsfulltresande att bli ledord i framtiden, samtidigt som entreprenörskapetoch villkoren för företagande i området tydligt står i fokus.Turismen kräver fungerande transporter och serviceanläggningar.Blekinge Arkipelag behöver en utökad service och tillgänglighetför att kunna möta de behov och förväntningar som besökare har.Samtidigt är det ett område som ska utvecklas och tillgängliggöraspå ett hållbart sätt. Balansgången mellan nyttjande och bevarandekommer att mana till strategiska processer som på ett hållbart sättleder till ökad attraktionskraft i området. Genom en medveten för-- 34 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokumentvaltning av områden och resurser i kombination med pedagogiskainsatser, kan en ökad efterfrågan mötas på ett bärkraftigt sätt.Identifiering av områden som är känsliga för ett högt besökstryckskulle underlätta för en strategisk planering och, om nödvändigt,en styrning av den framtida turismen. En utveckling av större anläggningaroch verksamheter på lämpliga ställen skulle även gynnaomgivande och småskaliga entreprenörer, t ex fisketurism. Det börfinnas knutpunkter för turism som även blir informationscentrum förBlekinge Arkipelag. Det är viktigt att planeringsansvariga myndigheterär medvetna om turismens förutsättningar så att nyetableringaroch utökning av befintliga verksamheter blir möjlig i de plandokumentsom tas fram.Ökad turism innebär en ökning av transporter såväl till och från sominom området. Genom att stimulera miljövänliga transporter kanbiosfärkontoret inspirera till större miljömedvetenhet hos besökarna.Bra informationsmaterial om olika besöksrutter genom biosfärområdetoch ett väl utvecklat nätverk av cykel- och vandringslederSportfiske är en växande turistgren. Dragsö camping, Karlskrona.2 Förvaltningkommer att bli viktiga. En Arkipelagrutt som knyter samman skärgårdarnafrån öst till väst (Utklippan med Hanö), och möjlighet tillkollektivt resande längs med kusten, kan stimulera entreprenörskapetoch turismen.Strategierna i samverkansplanen blir en viktig överenskommelsemellan huvudmännen. Den kan utgöra grunden för det arbete somkrävs för att gemensamt stärka entreprenörskapet i området ochdärigenom stärka service och tillgänglighet för att kunna möta debehov och förväntningar som besökaren har. Kompetenshöjande åtgärderoch produktutveckling kommer att bli viktiga inslag i arbetetmed att attrahera fler besökare till Blekinge Arkipelag. Den hållbaraturismen skulle stärkas ytterligare genom utvecklandet av ett varumärke.Om turismen stärks i området blir allt fler medvetna omvikten av att vårda och i viss mån skydda och säkerställa de höganatur- och kulturvärden som finns.Ansvarig för strategiernas genomförandeAlla tre kommunerna inom Blekinge Arkipelag har idag enheter varsuppgift är att arbeta med turismutveckling. Region Blekinge haransvaret för den gemensamma, regionala utvecklingen av turismen.Sedan 2009 har det gemensamma turismutvecklingsarbetet stärktsmellan kommunerna. En ny plattform för samverkan, informationoch försäljning (Visit Blekinge) har skapats. Tillsammans med entreprenörerhar dessa parter ansvaret för att utveckla hållbar turisminom biosfärområdet.Strategi 15: Stimulera hållbar turismÖkad men varsam turism. Förlängd turismsäsong. Besökare skalockas till området och uppleva unika värden inom en växandebesöksnäring (ex. historisk segelled, Arkipelagrutt).- 35 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.6.8 Hållbart entreprenörskapPåverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):Grunda vikar(0-10 meter)Lövskogskust medekhagmarkerÖppetKulturlandskapkulturlandskapKulturlämningarProblembeskrivningNäringslivet inom kust- och skärgårdsområdet bestod tidigare avjordbruk och fiske, ganska ofta av en kombination av dessa bådanäringar. En förutsättning för att människorna i skärgården skullekunna livnära sig, var att man var engagerad i många verksamheters.k. mångsyssleri. En annan förutsättning var en skärgård som varlevande dvs. med en permanent befolkning som var aktiv underhela säsongen.Den ökande avfolkningen i skärgården, med en omvandling frånpermanentboende till fritidsboende, har inneburit en minskandebefolkning och marknad. Detta resulterar bl. a. i att infrastruktureni skärgården fungerar sämre (vatten och avlopp, transporter, kommunikationeroch samhällsservice), vilket gör det svårare att bedrivalångsiktigt hållbar näringsverksamhet. Skärgårdslivet har genomdenna omvandling blivit mer säsongsbetonat och fungerar enbartunder de tre sommarmånaderna. Avfolkningen i skärgården kanäven innebära en svårighet för företagare i kustområdet att hittalämplig personal.Lagar och förordningar är idag detaljerade. Detta kan i vissa fallinnebära problem för somliga småföretagare och hota hållbaranyetableringar och utökning av befintlig verksamhet inom branschersom ex. turism, service, tillverkning och tjänsteföretag.Traditionellt hantverk, vettar som använts vid sjöfågeljakt.Kommuner och andra myndigheter bör även fortsättningsvis samverkaför att förbättra förutsättningarna för ett ökande entreprenörskapoch överkomma de hinder som finns. Med tanke på områdetsstruktur med tre städer och glesa ytterområden finns en mångfaldav företag som har en potential för att kunna utvecklas. Det krävssåledes en målmedveten strategi och samverkan mellan företag,kommuner och myndigheter inom Blekinge Arkipelag för att stödjaoch stimulera entreprenörskapet.Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem?Strategi: Stimulera entreprenörskapet i kust- och skärgårdStrategin ska leda till ökat entreprenörskap inom Blekinge Arkipelagoch leda till att vi får en levande kust och skärgård. Inom detsmåskaliga entreprenörskapet finns både närodlat, närproducerat(som efterfrågas av konsumenter) och ett bevarande av kultur ochnatur. Detta tillsammans med inspirerande och nytänkande verksamheterär något som biosfärarbetet ska uppmuntra och stödja.- 36 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2 FörvaltningFör att bättre nyttja Blekinge Arkipelags unika förutsättningar, serbiosfärkontoret stor potential i att använda militärens fastigheter tillkreativa affärsidéer. Att spegla kultur, natur och militärens tidigareverksamhet tillsammans, är ett bra sätt att visa områdets historiskamiljö, för besökare.Den viktigaste förutsättningen för att långsiktigt driva företag ikustbandet, är möjligheten till försörjning året om. Att förbättraförutsättningarna för mångsyssleri blir en viktig aktivitet. En fungerandeinfrastruktur är grundläggande för att behålla befolkningeni kust- och skärgårdsområden samt att företagande ska fungerasmidigt, vare sig det är kunder eller varor som ska transporteras.Företagarnätverken bör stimulera kreativa idéer som t.ex. samordning,vikariepool, produktförädling, samordnad marknadsföring etc.Företagen skall själva stå i spetsen och styra sin egen utveckling ochta fram lokala utvecklingsplaner. Det är viktigt att nätverken breddarsig över kommungränserna och möts för att skapa långsiktigthållbara affärsidéer inom biosfärområdet.Blekinge Arkipelag skall stödja och stimulera den enskilde entreprenörensförmåga och möjligheter till utveckling av områdetsnaturliga förutsättningar. Det är viktigt för en levande bygd att olikaverksamheter kan utvecklas och inte enbart bli enskilda försörjningsföretagutan också kan ge flera, nya arbetstillfällen. Regler ochförordningar bör anpassas till lokala problemställningar. Pilotprojektkan sjösättas som en draghjälp till inspiration och utveckla nya idéeroch arbetssätt inom företagen.Ett samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskola (BTH), kommunernaoch företagsnätverken kan leda till kreativa lösningar på fastlåstaproblem. Biosfärkontoret kan tillsammans med BTH ta fram underlagför pilotprojekt som leder till ett hållbart entreprenörskap.Rökt fisk från SturköStrategi: Utveckla varumärket Blekinge ArkipelagDet är viktigt att marknadsföra Blekinge Arkipelag med hjälp avde verktyg som redan finns, men även genom inrättande av ettvarumärke ”Blekinge Arkipelag”. Varumärket skapar identitet ochsärskiljer produkter och tjänster i jämförelse med andra varumärken.Det skapar en lokal platstillhörighet som framhäver produktens geografiskaursprung och som gör det möjligt för producenten att ta utett merpris. Målsättningen är att skapa ett starkt varumärke. Framtagandeav kriterier för att använda varumärket Blekinge Arkipelagtas fram i diskussion med andra aktörer. Att koppla på ett ambassadörskapmed en utbildning för dem som vill/får använda logotypen/varumärket,stärker både nyfikenhet om området och kvaliteti marknadsföringen. Detta kan stärka och lyfta hela områdets näringsliv,både i skärgården och i städerna inom området.- 37 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – PlandokumentAnsvarig för strategiernas genomförandeTillsammans med biosfärkontoret har kommunerna, Länsstyrelsen,Region Blekinge och andra organisationer, så kallade ”företagensvänner”, ett gemensamt ansvar för att utföra strategin för en levandekust och skärgård med entreprenörsanda. Alla tre kommunernasnäringslivskontor har landsbygdsutvecklare eller näringslivsutvecklaresom kan vara en länk ut till företagen. Företagsnätverken kan bli ettstöd till företagarna samt vara kommunövergripande.Arkipelagrådet kan ha en roll som en naturlig mötesplats och forum,där man kan lyfta frågor som berör företagens utveckling. Genom Arkipelagrådetkan biosfärkontoret bli ett språkrör för de frågor som därdiskuteras och föra dessa vidare in i kommuner och organisationer.Strategi 16: Stimulera entreprenörskapet i kust ochskärgårdStrategin ska leda till ett ökat entreprenörskap inom BlekingeArkipelag och till en levande skärgård. Förbättra förutsättningarnaför nyetablering genom förenkling av existerande regler och förordningarsamt utveckling av pilotprojekt.Strategi 17: Etablera varumärket Blekinge ArkipelagEtt varumärke och logotype för hållbara varor och tjänster inombiosfärområdet gynnar det småskaliga näringslivet och skaparekonomiska förutsättningar för en levande skärgård. Levandeskärgårdssamhällen skapar i sin tur förutsättningar för ett öppetlandskap.- 38 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.6.9 Hållbart fiskePåverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):FiskProblembeskrivningIdag hotas fisken i Östersjön, och således även inom Blekinge Arkipelag,av såväl övergödning och klimatförändringar som förstördalivsmiljöer, vandringshinder och ett överfiske. Myndigheterna haragerat i form av fiskestopp vid olika tidsperioder, men även införtbegränsningar av fiskeredskap.Det traditionella yrkes- och husbehovsfisket i Blekinge påverkaskraftigt av dessa förändringar och håller på att försvinna och meddet en viktig del av det levande kulturarvet. Det är viktigt att bemötade hot som påverkar fiskens fortplantning och tillväxt, men2 FörvaltningDefinitionerYrkesfiske: Kommersiellt fi skeFritidsfiske: Allt fi ske utom yrkesfi ske (samlingsterm för nedanstående)Husbehovsfiske: Traditionellt fi ske som kust- och skärgårdsbefolkningenhar bedrivit i huvudsak för eget behov. Vanligen används redskap som t.ex. nät,ryssjor och långrev.Sportfiske: Fiske för rekreation och nöje, främst med spö.samverkansplanen fokuserar på fisket och hur konflikter bättre kanförebyggas och öka förutsättningar för ett framtida fiske på fiskensvillkor. När resursen minskar, ställs större krav på fisket i form avanpassade och hållbara fiskemetoder och ökad konkurrens om fiskevatten.Dessutom rivaliserar säl och skarv med fiskenäringen och detfinns ett stort behov av en fastställd säl- och skarvförvaltning medtydliga mål. Lagar och regler kring det småskaliga yrkesfisket upplevssom krångliga och orealistiska, vilket försvårar en generationsväxling,med goda förutsättningar.Traditionella fiskeredskap på torkFiskebåtar vid Hasslö, Karlskrona- 39 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – PlandokumentVad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem?I Blekinge Arkipelag är fisket en del av ett anrikt kulturarv. Skärgårdsbefolkningenhar genom tiderna livnärt sig av husbehovsfiskevid sidan om jakt och mindre jordbruk. Strategierna för ett hållbartfiske syftar till att hålla kulturarvet levande, öka entreprenörskapetinom fiske, utveckla turismnäringen och områdets attraktionsvärdesamt att etablera en balans med förstärkande samverkan mellanyrkes-, husbehovs- och sportfiske samt andra intressenter.Strategierna som är kopplade till utveckling av yrkesfisket, betonarvikten av samverkan mellan alla som hanterar fisken, från fiskaretill konsument. Dialog mellan forskare och fiskare är viktigt, för attkunna besluta om rimliga kvoter och utveckla redskap som är bådeeffektiva och skonsamma. För att utveckla det traditionella yrkesfisket,behövs realistiska regleringar som är anpassade till nät- ochkrokfiske i mindre skala. En fungerande infrastruktur med levandehamnar och lokal beredningsindustri är grundläggande för näringenoch den levande kulturmiljön. Yrkesfiskarnas status och anseendebör förbättras och som tillsammans med god lönsamhet förhoppningsviskan locka yngre att ta över. Försöksverksamhet inom vattenbruksprojektmed bäring på sysselsättning och minskad övergödningskulle till viss del kunna öka möjligheten till mångsyssleri hoskust- och skärgårdsbefolkningen. Blekinge Arkipelag kan fungerasom ett modellområde med utvecklingsarbete genom försöksverksamhetoch pilotprojekt som kan vara inspirerande exempel förandra.Fritidsfisket har en stark utvecklingspotential i Blekinge Arkipelagoch delas upp i husbehovsfiske (främst med redskap som nät, ryssjoroch långrev) och sportfiske (främst med spö). Inom strategiernaför att stimulera ett hållbart fritidsfiske vill Blekinge Arkipelag blandannat öka kunskapen om fiskeregleringar, hantering av och ökakunskap om ev. påver¬kan på fisk vid återsläpp samt ökad hänsyn.Genom att etablera årliga arrangemang som ex. ”Kustfiskets dagoch gäddfiskefestivaler” lyfts fisket och nätverk skapas. Ambitionenär vidare att genomföra en granskning av fredningsområdenaför fisk och uppdatera dessa i tid och rum för att optimera effekten.Kontrollen av yrkes- och fritidsfisket inom Blekinge Arkipelagska inte vara mer omfattande än kontrollen normalt sett är i andrahavsområden, men den ska fungera. Samarbete mellan husbehovsochsportfiskare är viktigt för att förebygga konflikter och uppnå enlångsiktighet som möjliggör ett hållbart fiskeuttag.Ansvarig för strategiernas genomförandeBlekinge Arkipelags ambition är att utveckla fisket så att det kan bedrivaspå ett hållbart sätt i entreprenörsanda.Det är viktigt att kommunerna tar en aktiv roll i diskussion om BlekingeArkipelags framtida fiske. Även Havs- och vattenmyndigheten,Kustbevakningen, Länsstyrelsen och naturligtvis fiskarna själva (bådeyrkes- och fritidsfiskare) har ett gemensamt ansvar för att utvecklafisket enligt strategierna.Den gamla fiskhamnen har fått konkurrens av bostäder. Karlskrona.- 40 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – PlandokumentUnder 2010 blev Blekinge Arkipelag i samverkan med Leader Blekinge,utsett till fiskeområde vilket innebär möjlighet till EU-stöd förhållbar utveckling inom fisket under 2010-2013. Strategierna som isamverkansplanen har tagits fram för yrkesfisket, planeras till stor delatt genomföras inom ramarna för fiskeområdet.Strategi 18: Stödja det småskaliga yrkesfisketSyftet med strategin är att verka för en förenkling av regelverketoch gynna det småskaliga och hållbara yrkesfi sket. Genom attinitiera ett demonstrationsprojekt kan Blekinge Arkipelag fungerasom ett modellområde för hållbart småskaligt fi ske.2 FörvaltningStrategi 22: Arrangera Kustfiskets DagUppmärksamma både det traditionella, nutida och framtida fi sketunder 1-2 ggr/år. Ökad förståelse för yrkes-, sport- samt husbehovsfisket, inkl. ökad kunskap om aktuella förutsättningar.Fritidsfiske och yrkesfiske kan samspela.Strategi 19: Öka tillgängligheten av närproduceradoch hållbart fiskad fiskMärkning av lokalt och hållbart fångad fi sk i kombination med ökatengagemang hos kommunerna, ger ökad lönsamhet och möjlighetatt bedriva ett småskaligt fi ske i Blekinge Arkipelag både idag och iframtiden.Strategi 20: Stimulera hållbart fritidsfiskeKunskapsuppbyggnad och förtydligande av regler kring fritidsfi sket.Strategi 21: Minimera antalet vandringshinderVandringshinder i vattendragen i form av t ex. dammar och vägtrummorutgör ett hot mot migrerande fi sk. Anlägga s.k. fi skvägaroch minimera antal vandringhinder (ex. dammar, vägtrummor etc)för migrerande fi sk.- 41 -

2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.7 Uppföljning och utvärdering av planenSamverkansplanen är långsiktig, minst 10 år och inom strategiernahar tidsatta åtgärder föreslagits liksom aktiviteter, kortsiktiga delmåloch långsiktiga bevarandemål. Biosfärkontoret kommer årligenatt göra en utvärdering av det gångna året och de åtgärder ochaktiviteter som genomförts. Resultaten från utvärderingen kommersedan att samordnas med nästa års verksamhetsplan för biosfärområdet.Varje år kommer det att vara nödvändigt att prioritera blandföreslagna åtgärder i samverkansplanen.Ambitionen är att hela samverkansplanen ska uppdateras undervarje mandatperiod i samklang med översiktsplanen i kommunerna.2.8 FinansieringBiosfärkontorets basverksamhet finansieras med medel från statenvia Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Blekinge samt de treberörda kommunerna. Utöver detta kommer externa medel sökasfrån EU-program, landsbygdsprogram etc. för särskilda projektinom ramen för samverkansplanen och biosfärverksamheten. Vårdav skärgården och underhåll av servicefunktioner sker bland annatgenom kommunernas olika förvaltningsorgan.Föreslagna åtgärder och aktiviteter (se kapitel 5) ska i första handintegreras i kommunernas, Länsstyrelsens och andra aktörers dagligarutiner och inte innebära en belastning. Där det inte finns resurser/kunskaper/erfarenheter,kan biosfärkontoret initiera, utvecklaoch initialt driva projekt under en begränsad tid, med extern finansiering.Sådana projekt ska sedan övertas och drivas av verksammaaktörer inom området.Båtar från olika epokerCafé på Långören i östra skärgården, Karlskrona.- 42 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument2.9 KonsekvensanalysInnan föreslagna aktiviteter/åtgärder i kapitel 5 genomförs kommerkonsekvensanalyser göras vid behov. I konsekvensanalysen måstestrategiernas effekter på bevarandemålen bedömas för att uppnåen hållbar utveckling. Dessa bedömningar görs eller planeras i sambandmed biosfärkontorets årliga verksamhetsplanering.En enkel analys av samverkansplanens utmaningar och möjligheterfinns nedan.Utmaningar• Det finns en risk att arbetet med en förvaltningsplan som byggerpå samverkan inte blir optimal, eftersom det idag saknas erfarenheter.• Syftet är att förvaltningsplanen ska vara ett levande redskap somföljer ett dynamiskt arbete, samtidigt som planen inte ska varaoprecis.• Beroende på de lokala aktörernas inställning och engagemangkan det bli svårt att genomföra somliga åtgärder.• Tillräckliga resurser är en förutsättning för att samverkansplanenska kunna genomföras.• En förvaltningsplan som grundar sig på lokal förankring har ingetjuridiskt stöd, vilket kan skapa problem med legitimiteten.Möjligheter2 FörvaltningMöjligheterna finns beskrivna i syftet med projektet, ytterligaremöjligheter kan vara t ex:• Samverkan och lokal delaktighet betyder att de som verkar inomområdet känner ett ansvar för att förvalta området på ett långsiktigtoch hållbart sätt. Det ger också en ökad förståelse förolika särintressens behov och förutsättningar.• En helhetssyn på områdets utveckling innebär en större förståelseför ekosystemens inbördes beroende.• Öka samverkan/samordning mellan olika strategier och verktyg.• Samverkansplanen ska drivas av Blekinge Arkipelag som är ettlångsiktigt arbete och inte något projekt som avslutas när resursernaär slut.En viktig del i den adaptiva förvaltningen är att man kontinuerligtutvärderar och uppdaterar planen. Konsekvenserna hanteras dåefterhand.Skärgårdsemester!- 43 -

3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag- 44 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag3 OmrådesbeskrivningKUNSKAPSUNDERLAG- 45 -

3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag3 OMRÅDES-BESKRIVNINGUnder 2010 skickades en ansökan om att blibiosfärområde in till Unesco. I ansökan finns en detaljeradbeskrivning av de förutsättningar, värdenoch utvecklingspotential som finns inom BlekingeArkipelag. Nedan beskrivs området kortfattat.Biosfärkontoret hänvisar i övrigt till ansökan somfinns påwww.blekingearkipelag.se3.1 ProjektområdeLän: BlekingeKommun: Karlshamns kommun, Karlskrona kommun,Ronneby kommunBlekinge Arkipelag är 210 000 ha stort, varav156 000 ha är vatten och 54 000 ha land. Blekingeskustlandskap är ett av Sveriges mest tätbefolkadeområden. Totalt bor ca 85 000 personer inombiosfärområdet, varav ca 4 000 på öar med ellerutan fast landförbindelse.Blekinge skärgård med kust är ett variationsrikt och småbrutetlandskap i Östersjöns södra del. Området har höga natur- ochkulturvärden, med få, om ens några motsvarigheter på andra håll ivärlden. Landskapet karakteriseras av en blandning av ädellövskogoch vidsträckta öppna ekhagmarker som möter havet. Kusten ärsmyckad med ett pärlband av öar med intressanta kulturmiljöer ochbiologiska och geologiska värden, både över och under havsytan.Två tredjedelar av området består av hav och Blekinge Arkipelagär det enda biosfärområdet i Sverige med östersjöfokus. De marinaStreckat områdevisar biosfärområdeBlekinge Arkipelagmiljöerna är artrika och typiska för Blekinge. Skärgården med dessgrunda vikar och rika algflora är en förutsättning för viktiga lek- ochuppväxtområden för fisk, fågelliv och rekreation.Traditionella näringar som fiske och jordbruk är fortfarande viktiga försörjningskällor,men turismens och friluftslivets inflytande ökar. Lokalbefolkningensmöjligheter till åretruntboende och nyttjande av naturresursernapå ett långsiktigt hållbart sätt är en förutsättning för att dettypiska blekingska skärgårds- och kustlandskapet ska finnas kvar.- 46 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag3.2 Områdets egenskaperDetaljerat underlagsmaterial och kartor finns i ansökan till Unescoom biosfärområde Blekinge Arkipelag. www.blekingearkipelag.se3.2.1 Bakgrund till biosfärarbetetSedan 2005 pågår arbetet med att bilda ett biosfärområde i Blekingesskärgårds- och kustlandskap. Biosfärområden fungerar sommodellområden för långsiktigt hållbart brukande och bevarande avbiosfärens resurser. Följande beskriver biosfärområden:• Biosfären är den del av jorden där människan och andra organismerkan leva.• Ett biosfärområde handlar om samspelet mellan människan ochmiljön.• Ett område utnämns till biosfärområde av Unesco, FN:s organ förutbildning, vetenskap och kultur.• Insatser fokuseras på att främja natur- och kulturvärden, samhällsutvecklingsamt forskning och utbildning.• Lokal samverkan är grunden.• Ett biosfärområde formas efter lokala förutsättningar, vilket görvarje biosfärområde unikt.Blekinge skärgård är Östersjöns sydligaste större skärgård. Den harfortfarande en levande karaktär, men liksom i många andra skärgårdsområdenpågår utflyttning och omvandling från året-runtboende tillfritidsboende. Blekinge Arkipelag är ett utpräglat kulturlandskap,som hyser höga natur- och kulturvärden och som är av stor betydelseför rekreation och friluftsliv. Områdets naturresurser är viktigaför många näringsverksamheter, såväl inom traditionella näringarsom småskaligt kustnära fiske och jordbruk som inom nyare näringsgrenarsom t ex turism. Lokalbefolkningens möjligheter till åretruntboendeoch nyttjande av naturresurserna på ett långsiktigt hållbartsätt är en förutsättning för att det karaktäristiska blekingska skärgårds-och kustlandskapet ska finnas kvar. Områdets vidare utvecklinggynnas av att ta ett helhetsgrepp och arbeta integrerat med3 Områdesbeskrivningutveckling av näringsverksamheter, naturresursnyttjande, naturvärdenoch kulturarv. Bildandet av ett biosfärområde är en möjlighetför att skapa en hållbar utveckling ur ett helhetsperspektiv och medlokal delaktighet. Dagens instrument i form av juridiska styrmedelär inte relevanta i ett större och mer komplext sammanhang, utanandra verktyg är nödvändiga och bildandet av ett biosfärområdepassar Blekinge Arkipelag.Samverkansplanen utgår i stora delar från den kunskap som finns iansökan (www.blekingearkipelag.se) och ambitionen är att målsättningaroch vision inom biosfärområdet ska uppnås med hjälp av deföreslagna strategierna i samverkansplanen.Hästholmen–Ytterön, Karlskrona3.2.2 Fysikaliska egenskaperBiosfärområdet består till största delen av en urbergskust medtillhörande skärgård. Urbergsskärgården kan delas in i fyra olikahuvuddelar; Hällaryds skärgård, Ronneby skärgård, Listerby skärgårdoch Karlskrona–Torhamns skärgård. Längs områdets södra kust- 47 -

3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlagär variationen i vattendjup mycket stor, från blott några decimeteri de grundaste havsvikarna (t.ex. Bredasund, Ronneby) till omkring50 meter, som är områdets största djup, sydväst om Utklippan. I deinre grunda vikarna dominerar mjukbottnar med organiska sedimenteller sand. I innerskärgårdens yttre delar finns ett betydande inslagav hårdbotten såsom undervattensklippor och rev. Längst ut, påstörre djup, dominerar mjukbotten. Den flacka östkusten är mycketlånggrund, med ett största vattendjup på drygt 30 meter, och harett stort inslag av hårda bottnar.Endast ett fåtal sjöar finns inom området. Den största är Färskesjönsöder om Jämjö, Sveriges sydöstligaste sjö. Biosfärområdet är ocksåmycket våtmarksfattigt, vilket delvis beror på det nederbördsfattigaklimatet. Större våtmarker saknas helt. Biosfärområdets högstapunkt, ca 69 m ö.h., finns i ett höjdområde norr om Boråkra i Karlskronakommun. Tydligare höjdpunkter i landskapet är Högarör ochBålabacken, båda på Stärnö nära Karlshamn, som når strax över 50m ö.h. Områdets lägsta punkt är bottnen på Stärnö diabastäkt, somidag ligger 37 meter under medelhavsnivå.Blekinge Arkipelag tillhör klimatzon Cfb enligt Köppens klimatklassifikation,det vill säga varmtempererat fuktigt klimat. Det innebärper definition att den kallaste månadens medeltemperatur är över-3 °C, minst fyra månader har medeltemperatur över 10 °C och nederbördfaller året runt utan utpräglad torrtid.Unesco-definition: Temperate and sub polar broadleaf forests orwoodlandsEU-definition: Kontinental och Boreal region, Marin baltisk regionSvensk definition: Södra lövskogsregionen och Södra barrskogsregionen.Vattendirektivet: Blekinge skärgård och Kalmarsund inre- och yttrekustvatten.För en grundligare beskrivning, se s. 47 i Blekinge Arkipelag ansökan.3.3 Utpekade intresseområdenAntal Yta (ha)Baltic sea protected area (BSPA) 1 10 556Världsarv 1 1 425Hänsynsområde 1 940Ekologiskt känsliga områden 59 63 048Ramsar-område 4 13 657Natura 2000, habitat 65 14 193Natura 2000, fågel 15 7 946Naturreservat 38 10 950Kulturreservat 1 102Biotopskydd (skog) 32 102Biotopskydd (odlingslandskap) 4 12Naturvårdsavtal (skog) 11 178Nyckelbiotoper 446 1 606Djurskyddsområden 137 1 234Bevarandeplaner för odlingslandskapet 25 000Registrerade fornminnen 3 400Byggnadsminnen 74Vattenskyddsområden 3 6 921Riksintresse Naturvård 19 52 777Riksintresse Kulturmiljövård 14 9 936Riksintresse Friluftsliv 4 31 555Riksintresse Kustzonen 1 181 345Riksintresse Totalförsvaret 14 1 851Riksintresse Sjöövningsområde 1 120 106Riksintresse Landövningsområde 25 2 299Riksintresse Yrkesfiske 2 28 473Riksintresse SjöfartDjupa skyddade ankringsområden 1 50Hamn 3 3 475Farled 36 552Riksintresse för värdefulla material och ämnen 1 46Riksintresse för turism och friluftsliv 1 960Aktuella kartor finns på länsstyrelsens och kommunernas hemsidor.- 48 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag3.3.3 ZoneringBiosfärområdet har delats in i tre olika zoner, se karta nedan.Kärnområdena utgörs av naturreservat, Natura 2000-områden,kulturreservat, naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Dessaområden har idag en tillfredställande förvaltning genom sitt områdesskydd.Buffertzonerna utgörs av Ramsarområden, BSPA-område (BalticSea Protected Area, utsett av Helcom), Världsarv, riksintresse förnaturvård och kulturmiljövård, strandskyddsområden längs kust ochstörre åar, skogliga naturvårdsavtal samt växt- och djurskyddsområden.Förvaltningen fungerar i vissa områden (ex. naturvårdsavtal),medan samverkansplanen är ett användbart instrument i andra områdensom ex. riksintresseområden och BSPA-området.Utvecklingsområdet utgörs av övrig mark. Idag finns det ingen förvaltningav utvecklingsområdet och samverkansplanen spelar här enviktig roll som instrument för att säkerställa en balans mellan bevarandeoch utveckling.3 OmrådesbeskrivningZoneringen är en form av fysisk planering som ska vara förankradhos berörda i området och ha betydelse för den ekologiska, ekonomiskaoch sociala utvecklingen i området. Utgångspunkten för zoneringeni biosfärområdet innebär ingen ny lagstiftning, utan stödjersig helt på befintliga lagar. Det finns flera lagar med olika processersom reglerar markanvändning i Sverige. I den fysiska planeringenregleras byggande samt mark- och vattenanvändning genom bl.a.PBL (plan- och bygglagen, 2010:900). Innehållet i verksamheternastyrs av främst miljöbalken (1998:808). Ett antal andra lagar ochprocesser som har konsekvenser för markanvändningen är t ex.Kulturminneslagen (1988:950), Artskyddsförordningen (2007:845),Landskapsbildsskydd, Skogsvårdslagen (1979:429), Fiskelagen(1993:787), Jaktlagen (1987:259), Väglagen (1971:948), Farledslagen(1983:293) m.fl. I övrigt regleras markanvändningen genomfrivilliga överenskommelser och avtal.Angående milkökonsekvensbeskrivning (MKB), är det kommunerna,d.v.s. byggnadsnämnderna (som är pbl-ansvariga), som i första handavgör om genomförandet av en detaljplan medför en ”betydandemiljöpåverkan”. Kommunerna ska alltså för varje enskild detaljplanbedöma om det krävs en MKB och fatta ett beslut i frågan.För en grundligare beskrivning, se s. 28 i Blekinge Arkipelag ansökan.3.3.4 PåverkansområdeMånga av de miljöproblem som hotar bevarandevärdena i BlekingeArkipelag är storskaliga och beror av den pågående markanvändningenbåde inom och utom området. Det är därför av stor vikt attanalysera detta och inleda samarbete med aktörer som är verksammautanför området. Pågående och framtida markanvändning ochverksamheter som sjöfart, militär verksamhet, industrier etc. kan haen stor påverkan på områdets bevarandevärden, ifall de inte planerasoch utvecklas på ett hållbart sätt.För en grundligare beskrivning, se s. 153 i Blekinge Arkipelag ansökan.- 49 -

3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag3.4 Historisk och nuvarande mark- ochvattenanvändning3.4.1 MarkanvändningLandskapet har inte lämnat utrymme för ett storskaligt jordbruk ochvisar därför ett småskaligt odlingslandskap, som till stora delar harsitt ursprung i 1800-talets markskiftesreformer. Kust- och skärgårdslandskapethar skapats genom människors brukande av marken sedanförhistorisk tid och detta är fortfarande tydligt avläsbart. Ute iÖstersjön blir dalarna till djupt inskärande vikar. Dessa vikar var ochär väl skyddade hamnar. Bebyggelsens framväxt i skärgården ochlängs kusten är starkt förknippad med det inkomstbringande fisket.Skärgårds- och kustekonomin har karakteriserats av mångsidighet.Skärgårdsbönderna levde av fiske och av jakt på sjöfågel och säl,men de höll även betesdjur och odlade jorden där det var möjligt.För att skaffa sig kontanta medel sålde de fisk samt jordbruks- ochhantverksprodukter. Transporter och lotsningsverksamhet inomskärgården, stenhuggeri och båtbyggeri var viktiga bi-inkomster.Vedtäkt och Flottans behov av virke har även skapat och präglatlövskogslandskapet. Försvarsmaktens närvaro har också varit en viktiginkomstkälla för skärgårdsbefolkningen, eftersom städerna varberoende av vad omlandet kunde producera till avsalu, såsom vedatt elda med och mat att äta. Dessutom skapades många arbetstillfällenför kvinnorna inom exempelvis Kronans beklädnadsindustri.Kusten är tätbefolkad och här ligger Blekinge läns fyra städerSölvesborg, Karlshamn, Ronneby och residensstaden Karlskrona,varav de tre sistnämnda ingår i biosfärområdet. Mellan dessa finnsett band av jordbruksbyar, fritidshus- och villaområden. Exploateringstrycketär högt i kustzonen. Skärgården har däremot haft ettlågt exploateringstryck jämfört med många andra svenska skärgårdar,beroende på att militärens långa närvaro i området begränsattillgängligheten. Blekinge skärgård innehåller många obebodda öar.För stadsborna är skärgården viktig för fritidsboende och rekreation.För en grundligare beskrivning, se s. 153 i Blekinge Arkipelag ansökan.3.4.2 InfrastrukturInfrastrukturen i Blekinge kust- och skärgårdsområde behöver i vissaavseenden förbättras för att uppfylla de behov som förväntas finnasi framtiden. Ett problem är att det idag saknas väl utbyggda vattenochavloppsnät.Från bronsåldern finns spår i form av hällristningar. Karlskrona.Skärgårdstrafik året runt finns till Östra skärgården, Aspö och Hanö.Under höst- och vintersäsongen finns skärgårdstrafik till de öar somhar permanentboende, med daglig förbindelse. Denna trafik börutökas, med morgon- och kvällstrafik, för att tillåta arbetspendling.Permanentboendet skulle därmed kunna öka och även bestå avbarnfamiljer och aktivt arbetande personer. Under sommaren utökasskärgårdstrafiken betydligt vilket ger sommarboende i skärgårdenoch turister en god service.- 50 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagDe större öarna med fast landförbindelse är Sturkö, Tjurkö och Hasslö,och dessa har busstrafik året runt som är anpassad för främstskol- och arbetsresor. Kollektivtrafiken (främst båt och buss) möjliggörinte pendling, vilket innebär att de individuella transporterna(med bil) utgör en onödig miljöpåverkan.Skärgårdstrafikens infrastruktur, bryggor, hamnar och parkeringsplatseri anslutning till hamnarna har behov av en uppgradering föratt uppnå en tillfredställande standard och kapacitet (båtbottentvättar,tömningsmöjligheter etc.). Detta bör uppmärksammas underkommande år t.ex. vid fördelning av statsbidrag till länets infrastruktur.Bredbandsnätet behöver genomgå en översyn och eventuellt byggasut inom kust och skärgård för att uppfylla kraven som ställs aven aktiv kust och skärgårdsbefolkning.Länets kommuner och landsting har fastlagt mål för länets skärgårdstrafik.Ett sådant mål är att behålla nuvarande standard ochutbud vad gäller åretrunttrafiken. Vidare är ett mål att successivtöka sommartrafiken som en del i länets turistsatsning.3.4.3 NäringsverksamhetBlekinge Arkipelag präglas av sitt läge i södra Östersjön med öppnahavsområden, relativt glesbefolkad skärgård och en tätbefolkadkust med tre städer; Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. I dag ärstörre delen av näringslivet med industri, handel och service koncentrerattill städerna. I skärgårdsområdet finns en del småskaligtnäringsliv med lokala entreprenörer. Många driver säsongsföretagdär målgruppen är turister. I dag finns det flera företagsnätverk somär etablerade i kustområdet där inriktningen är matkultur, odling,hamnutveckling, upplevelseindustri och småindustri. Det finns ocksåkonsulter som har bosatt sig i ytterområden där kommunikationenmed kunderna sker elektronisk. Blekinge Arkipelag är idag unikt ochmycket attraktivt för boende, turistverksamhet och för det rörligafriluftslivet.3 OmrådesbeskrivningUnder den lokala processen med att bilda ett biosfärområde inomBlekinges skärgårds- och kustlandskap har ett antal initiativ tagitsi syfte att främja ekonomisk utveckling och en samhällsutvecklingsom är sociokulturellt och ekologiskt hållbar. Ett flertal projekt ochverksamheter som rör hållbar utveckling bedrivs redan inom BlekingeArkipelag, såväl av kommuner och länsstyrelse som av andraaktörer.3.4.4 TurismEn stor del av Blekinges kust och skärgård har fungerat som militärtskyddsområde, vilket har inneburit att utländska besökare ejhar kunnat vistas i området utan tillstånd. Det har således negativtpåverkat utvecklingen av turismen i området. Från 1995, när detmilitära skyddsområdet avskaffades, har turismen expanderat. Idaghar området en stor utvecklingspotential, inte minst tack vare dehöga natur- och kulturvärden som finns inom Blekinge Arkipelag.Paddling är populärt- 51 -

3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagRegion Blekinge påbörjade 2010 ett regionalt turismprojekt somheter ”Attraktionskraft Blekinge”, som är tänkt att utveckla turismenvidare. Projektet har identifierat kust och skärgård som ettfokusområde, som har bra utvecklingspotential. De höga natur- ochkulturvärden som finns inom området innebär att området är specielltlämpat för arrangemang inom ekoturismområdet.Området attraherar en mängd olika typer av besökare. Såväl deninhemska befolkningen som inkommande besökare ser områdetsom rekreationsyta för olika slags aktiviteter. I området finns fleracampingplatser, men här finns också de tre städerna med hela sittutbud av boende och aktiviteter. Båtlivet är omfattande och detfinns önskemål om att öka och utveckla båtturismen i framtiden.Det finns inga undersökningar som på ett konkret sätt mäter antaletbesökare just inom Blekinge Arkipelag. Däremot mäts årligenantalet gästnätter på kommersiella anläggningar i hela Blekinge.Enligt 2009 års mätning uppgår det totala antalet kommersiellagästnätter i de tre kommunerna Karlshamn, Karlskrona och Ronnebytill 850 000. En stor andel av det totala antalet gästnätter sker påanläggningar inom det föreslagna biosfärområdet, då en stor delav utbudet i de tre kommunerna ligger inom detta område. Andelenutländska kommersiella gästnätter är ca 15 % av totalen. I denrapport som tas fram årligen finns också en uppskattning av antaleticke kommersiella gästnätter (fritidshus, släkt och vänner). Dessauppgick under 2009 till ca 1,1 miljon. Därutöver uppskattas ävenantal dagbesök och genomfartsresenärer i Blekinge och denna uppskattningvisar på att ytterligare drygt en miljon personer passerareller besöker kommunerna i det aktuella området under ett år.För en grundligare beskrivning, se s. 118 i Blekinge Arkipelag ansökan.3.4.5 Forskning och UtbildningI områdets närhet finns flera universitet och högskolor som bedrivitoch bedriver omfattande forskning inom Blekinge Arkipelag. Särskiltbör nämnas Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet(Alnarps campus), Linnéuniversitetet (Kalmar–Växjö) samt Högskolani Kristianstad, med omfattande erfarenhet av utvecklingen av- 52 -biosfärområde Kristianstads Vattenrike. World Maritime Universityi Malmö medverkar tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola(BTH) i utveckling av beredskapsplanering för olyckor i Östersjöområdet.Också myndigheter med forsknings- och utvecklingskompetensfinns inom regionen: Fiskeriverket (fram till sommaren 2011),Kustbevakningen, Boverket och Länsstyrelsens enheter (miljö-,natur- och kulturmiljövård).Vid BTH bedrivs forskning och högre utbildning bl.a. med inriktningmot fysisk planering och miljökonsekvensbedömning, innovationssystemoch regional utveckling, hållbar produktutveckling samtstrategiskt ledarskap för hållbarhet. BTH har framgångsrika internationellautbildningar inom dessa områden.Under våren 2011 tas ett förslag till biosfärambassadörsutbildningfram av biosfärkontoret.För en grundligare beskrivning, se s. 123 i Blekinge Arkipelag ansökan.3.4.6 YrkesfiskeFisket har präglat och präglar kulturen och livet i skärgården. Öbornahar brukat marken för jordbruk och hantering av fiskeredskapoch fångst, vilket har format den fysiska miljön i fiskelägena ochlandskapet. Fisket har bedrivits och bedrivs till stor del ännu idagmed mindre enheter. Hamnarna har skapats utifrån fiskenäringensbehov och det går att utläsa en lång kontinuitet. Hotet mot dessamiljöer är fiskenäringens strukturella omvandling under de senastedecennierna, dels orsakad av fiskeripolitiken och dels av fiskbeståndensnedgång.Antalet fiskare med yrkesfiskelicens inom biosfärområdet var 2011,54 stycken varav 1 ungdomslicens. Antalet yrkesfiskare minskarmycket snabbt och nedgången i Blekinge har varit större än riksgenomsnittet.Som jämförelse fanns det cirka 3 000 yrkesfiskare iBlekinge för 60 år sedan, idag finns det totalt 115 yrkesfiskare i helalänet. En av orsakerna till detta är de överutnyttjade torskbeståndeni Östersjön som har varit en förutsättning för större delen avBlekinges yrkesfiskare.

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagBiosfärområdet strävar efter att bli ett modellområde för småskaligt,kustnära och hållbart fiske genom att fiskenäringen kopplasihop med forskare och myndigheter. Blekinge Arkipelag blev 2010utsett till Fiskeområde (2010–2013) under Leader Blekinges ansvar.Detta innebär att lämpliga åtgärder, som främjar det lokala ochsmåskaliga fisket, är berättigade till EU-stöd genom Europeiskafiskerifonden.3.4.7 YrkessjöfartSjöfarten är viktig och har stor betydelse för området. Transportgodsetbestår av bl.a. skogsprodukter, flytande bulk (kemikalier ochpetroleum) pch torrbulk. Karlshamn har sydöstra Sveriges störstahamn och Karlskrona har en omfattande färjetrafik till Polen. Detföreslagna biosfärområdet genomkorsas av flera farleder och dentunga sjöfarten är betydande. Antalet anlöp inom biosfärområdet ärca 2 600/år. Sjöfartsverket ansvarar för farledshållningen i området,vilket innebär säkra och miljöanpassade sjövägar. Sjöfarten, inklusivefärjetrafiken, ger ifrån sig utsläpp, både till luft och vatten, ochalstrar även buller.3 OmrådesbeskrivningDen internationella sjöfartsorganisationen IMO har klassat Östersjönsom ett särskilt känsligt område (Particulary Sensitive Sea Area,PSSA). Karlskrona kommun med hamn och Karlshamns hamn ingår iprojektet ”East West Transport Corridor” där Region Blekinge jobbarmed miljövänliga transporter inom bl.a. sjöfart.3.4.8 IndustrierInom biosfärområdet finns ett antal större industrier som samtligaligger inom risklass 2 1 . Dessa är t.ex.• AarhusKarlshamn AB (AAK) - tillverkning av vegetabiliska oljor,övrig organisk kemisk industri.• Södra Cell AB -massa och pappersindustri• Tarkett AB - golv, organisk kemisk industri• ABB Power Technology Products AB -verkstadsindustri, kraft- ochautomationsteknik• Kockums AB Karlskronavarvet - verkstadsindustri, marin högteknologi.• Karlshamns kraft - elförsörjning, oljedepå• Ifö Sanitär AB - verkstadsindustri, VVS-produkter• Dynapac Compaction Equipment AB - verkstadsindustri, packnings-och utläggningsutrustningUtanför Tarkett AB har undersökningar visat att det finns utläckageav ftalater och utanför Kockums AB Karlskronavarvet har undersökningarpåvisat metaller i sedimentet. För mer information om utsläpp,se Kemikalieutsläppsregistret på Naturvårdsverkets hemsida 2 .Industriernas inverkan på biosfärområdet är negativ i form av utsläpp,men positiv eftersom de skapar arbetstillfällen och ekonomisktillväxt.Karlshamns hamn1 Naturvårdsverkets risklassifi cering av industrier.2 www.naturvardsverket.se- 53 -

3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagBlekinge skärgårds övnings- och skjutfält. Källa: Försvarsmakten3.4.9 Militär verksamhetAllmäntMilitär verksamhet av olika slag och i varierande omfattning har förekommiti Karlskrona med omgivningar oavbrutet sedan staden grundadesår 1680, i syfte att utgöra flottans huvudbas. Ett led i dettavar att etablera varv, hamn och militära anläggningar samt verksamheterpå öarna utanför Örlogshamnen, ett s.k. inloppsförsvar.Från början var det främst öarna kring örlogsvarvet på södra Trossösamt Aspö och Tjurkö i anslutning till Drottningskär och Kungsholmsfortsom utnyttjades. Efterhand utökades verksamheten till att såsmåningom omfatta så gott som hela Karlskrona skärgård. Vid mittenav 1900-talet etablerades flyg och helikopterverksamhet i Ronneby.Försvarsbesluten i slutet av 1900-talet och början av år 2000har inneburit att verksamheten vid de fasta befästningarna så gottsom upphört. Många av öarna i innerskärgården och delar av de såkallade storöarna är fortfarande i Försvarsmaktens verksamhet ochutnyttjas för övningar av olika slag, en verksamhet som beräknasfortsätta. Blekinge Arkipelag är till stor del av riksintresse för totalförsvaret.För att säkerställa förmåga och kompetens att försvara marinensbasområde och Sveriges kuststräcka krävdes både då som nu, attpersonal och förband övar i att lösa de uppgifter som åvilar dem.Den militära verksamheten i biosfärområdet styrs övergripande avpolitiska beslut från riksdag och regering samt av aktuell hotbildoch behovet av lämplig infrastruktur för utbildningar och övningar.- 54 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag3 OmrådesbeskrivningMarinbasens uppgift är att basera och stödja de marina förbanden.Sjöstridsskolan har till uppgift att utbilda kadetter till officerare,vidareutbilda officerare och att yrkesutbilda soldater och sjömän.De sjögående förbanden har till uppgift att utveckla och bibehållaubåtsförmåga samt utbilda, beredskapssätta och genomföra insatsermed minröjnings-enheter, ytstridsenheter och stödfartygtill sjöss. Flyg- och helikopterflottiljerna samverkar med mark ochsjöstridskrafterna i insatsförbanden.SkärgårdsövningsområdenInom skärgårdens övnings- och skjutfält genomförs övningar medskarp och lös ammunition. Man genomför bl.a. stridsutbildning,systemskjutövningar, granatkastarskjutning, robotskjutning, tillämpadekast med spränghandgranat, sprängning och övningar medsäker hetsförband. De olika typerna av skjutningar som bedrivs påövnings- och skjutfälten varierar och hänför sig till erhållet miljötillstånd.Flygets båttropp övar i skärgården, ofta i samverkan medhelikoptrar (t.ex. vinschningsövningar, räddningsövningar).Marina sjöövnings- och skjutområden med restriktionsområde för flyg.Källa: FörsvarsmaktenSjöövningsområdenInom sjöövningsområdet bedrivs alla former av övningsverksamhetmed ytfartyg, ubåtar och helikoptrar i samverkan mellan sjö- ochflygförband samt civila myndigheter som verkar till havs. Områdenanyttjas för grundläggande övningar, tillämpade övningar och övningari sammansatta förband. Området gränsar till det internationellaövningsområdet i södra Östersjön, varför det även nyttjas vidinternationella övningar.Visbykorvetterna är svenska Flottans modernaste sjöstridsbåtar.Skjutövningar bedrivs med artilleri genom flackbana och luftvärnsamt torpedskjutning. Sjöövningsområdena nyttjas även som riskområdenvid flygmålföljningsövningar. Ett skjutmål bogseras efterett flygplan på en vajer med en längd av 1-3 km. Avlysning i höjdkan idag ske till 12 000 m höjd över havsytan.- 55 -

3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag3.5 Nuvarande övervakningMiljöövervakning har skett under lång tid och inom många olikaämnessektorer. Den del av miljöövervakningen som är statligtfinansierad samordnas av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen ochbedrivs numera inom tio olika programområden, uppdelade efterolika miljöer t.ex. sötvatten, jordbruksmark, våtmarker och skog.Utöver den statliga miljöövervakningen görs undersökningar av bl.a.kommunerna, vattenvårdsförbund, universitet/högskolor och ideellaorganisationer. Länsstyrelsen har i samband med etableringsprocessenav biosfärområdet och den pågående revideringen av detregionala miljöövervakningsprogrammet utfört en sammanställningav all miljöövervakning i området. Mer än 950 platser ingår i någontyp av miljöövervakning i det planerade biosfärområdet. Se bilaga 8i ansökan till Unesco 3 för detaljerad beskrivning av nuvarande miljöövervakning.Flygövningssektorer. Källa: FörsvarsmaktenFlygövningsområdenRent allmänt kan sägas att hela södra Östersjön används av F17 somövningsområde, i princip söder om en linje Gotlands sydspets – Trelleborg.Inom detta område övas bl.a. lågflygning, ner till 20 m överhavet, och bedrivs även övningar i överljudsfart.Havsområden är ypperliga övningsplatser ur många aspekter, bl.a.genom att bullerpåverkan över land minimeras vid övning över hav.Det är idag svårt att hitta svenska havsområden utan omfattandefartygstrafik eller luftfart, som möjliggör flyg- och helikopterövningari en relativt ostörd miljö. Hanöbukten är ett av få kvarvarandesådana områden.Vid in- och utflygning till F 17 passeras biosfärområdet och dettakan även ske på låg höjd, dels i samband med övningar, dels beroendepå väderförhållanden.- 56 -3.6 KontaktuppgifterBiosfärområde Blekinge ArkipelagGymnastikenRonneby BrunnsparkSE 372 36 RONNEBYSwedenTelefon: (+46) 455 87 000Fax (eller telex): (+46) 455 87 01E-mail: info@blekingearkipelag.seHemsida: www.blekingearkipelag.se3 Ansökan om att bli utnämnt till biosfärområde av Unesco fi nns på www.blekingearkipelag.se under fl iken”Om Blekinge Arkipelag”.

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag4 BEVARANDEMÅL4.1 ProcessbeskrivningSamverkansplanen har vuxit fram och under processen har samverkansgruppenutvecklat ett arbetssätt som passar in i det pågåendebiosfärarbetet. År 2010 skickades en biosfärområdesansökan in tillUnesco för beslut under 2011. I den finns en god beskrivning av områdetsvärden och utvecklingspotential; kunskap som utgör en bragrund för samverkansplanen. För en detaljerad beskrivning av områdetshistoria, nuläge och framtida potential, hänvisar vi till ansökan 1 .Blekinge Arkipelag är ett stort och komplext område med mångaolika verksamheter. I arbetsgruppen för samverkansplanen ingick 11personer med olika kompetenser som har träffats ett 20-tal gånger.Gruppen har arbetat fram en vision 2 för Blekinge Arkipelag ochdiskuterat sig fram till en samsyn på bevarande- och utvecklingsvärdenför biosfärområdet. Genom att gemensamt analysera ochdefiniera de största påverkansfaktorerna mot värdena och behovenav önskvärd utveckling, skapas en helhetssyn och god tillämpningav ekosystemansatsen. Bedömningarna har krävt stöd av experteroch samordning med pågående miljöövervakning, åtgärdsprogram,forskning osv.En del av processen med framtagandet av samverkansplanen har varitformuleringen av konkreta målsättningar för bibehållandet av deviktigaste natur- och kulturvärdena i Blekinge Arkipelag. Det handlarhär om för området karakteristiska och delvis unika landskapsmiljöeroch ekosystem såsom den strandnära lövskogen, det öppnasmåbrutna kulturlandskapet samt de olika marina naturmiljöerna.Planen fokuserar även på den ansenliga mängd fysiska kulturlämningarsom finns i området, från förhistorisk tid och framåt, och somoftast bildar komplexa fornlämnings- och bebyggelsemiljöer.1 Ansökan om att bli utnämnt till biosfärområde av Unesco fi nns på www.blekingearkipelag.se under fl iken”Om Blekinge Arkipelag”.2 Blekinge Arkipelag står för en levande kust och skärgård där utvecklingen sker i harmoni mellan företagandeoch ekologi. Grunden är lokalt engagemang och omtanke om kommande generationers framtid.4 BevarandemålEn annan del av samverkansplanens process har varit att utformaoch anta konkreta mål och strategier för en gynnsam samhällsutvecklingi det kommande biosfärområdet, där landskapets värdenoch den lokala kunskapen ska betraktas som grundläggande resurser.Under projektets gång har biosfärkontoret arrangerat ett flertalkunskapshöjande aktiviteter som seminarier, temadagar, informationsträffaroch etablerat en snorklingsled 3 . Seminarier ochföreläsningar har bl.a. handlat om förvaltning av Östersjön, ekosystemtjänster,livet under ytan, entreprenörskap, vatten- ochavloppsfrågor, hållbart båtliv samt fiske och fiskar. Biosfärkontorethar samordnat arbetsgrupper för betesfrågor i skärgården, vattenochavloppsfrågor och återupplivandet av en historisk båtled genomskärgården, teman som har påtalats av aktörer i området. Informationsmötenhar arrangerats inom området för olika aktörer, föratt informera om projektet och hämta in synpunkter. De tre kommunfullmäktigehar informerats om och kommit med synpunkter påplanens innehåll. Samverkansplanen har diskuterats med myndigheter,verksamma aktörer och representanter för olika organisationerunder fyra Arkipelagråd. Resultaten från diskussionerna har påverkatsamverkansplanens innehåll.Temaområden & utvecklingsstrategierSamverkansgruppen har främst bestått av representanter från detre kommunerna och Länsstyrelsen, men även från Blekinge TekniskaHögskola och Marinbasen (se kapitel 7). Varje person i samverkansgruppenhar ansvarat för var sitt temaområde:• Hållbar bebyggelseutveckling• Infrastruktur och samhällsservice• Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer• Bibehållet öppet landskap• Minskad övergödning3 Naturstig under vatten med informationsskyltar. Mer information på: www.blekingearkipelag.se- 57 -

4 Bevarandemål Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag• Hållbart båtliv• Hållbar turism• Hållbart entreprenörsskap• Hållbart fiskeInom varje temaområde har gruppansvarig sammankallat lämpligapersoner att delta i framtagandet av strategier inom samverkansplanen.Personerna i arbetsgrupperna har valts utifrån god kompetensoch geografisk spridning. Biosfärkontoret har försökt få medhuvudmännen i alla arbetsgrupperna, men i vissa arbetsgrupper harpersoner från andra myndigheter eller ideella organisationer valtsut. Det har varit viktigt att personerna representerar sin organisationoch ej enbart sig själva. Totalt har knappt 60 personer deltagit itemagrupperna från såväl myndigheter som näringsliv och organisationer.Se kapitel 7 för en lista över deltagare. Varje temagrupp harhaft 3-5 möten under våren 2010. Anders Thurén, koordinator förBlekinge Arkipelag och Jenny Hertzman, projektledare för samverkansplanenhar deltagit och dokumenterat resultaten från samtligamöten och ansvarat för samordning och helhetsperspektiv mellangrupperna. Det har varit upp till varje gruppansvarig att förankratankar, förslag och åtgärder hos huvudmännen, myndigheter och andraaktörer som berörs av de utvecklingsstrategier som vi har tagitfram.Metod – Open StandardsSedan 2009 har biosfärkontoret valt att nyttja ett processverktyg iframtagandet av samverkansplanen som kallas för Open Standards 4 .Verktyget ger god struktur åt planen och underlättar planering,genomförande och utvärdering av områdets förvaltning. För attplanen ska vara flexibel, krävs mätbara och realistiska delmål samten kontinuerlig uppföljning och justering av aktiviteter för att uppnåuppsatta mål. Erfarenheter ska tas tillvara och fortlöpande tillförassamverkansplanen. Arbetsmetoden är uppdelad i fem steg:1. Definiera området (storlek, vision, mål, påverkansfaktorer)2. Definiera strategier (åtgärder/aktiviteter, delmål för uppföljningoch ansvariga aktörer)3. Genomför planen (tidsplan, budget)4. Uppdatera planen (uppföljning och utvärdering)5. ErfarenhetsutbyteTre av de andra fyra projektområdena (Norra Bohuslän, Höga Kusteni Västernorrland och St Anna i Östergötland) inom projektet”Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden” användersamma metod vilket underlättar erfarenhetsutbytet och samverkanpå nationell nivå.4.2 Långsiktiga bevarandemålEn förutsättning för att uppnå hållbar utveckling är att definieralångsiktiga bevarandemål som ska uppfyllas och säkerställa att områdetskvaliteter bibehålls.Bevarandemålen har gemensamt tagits fram av de ansvariga förtemaområdena och följer arbetsmetoden Open Standards. Ambitionenär att bevarandemålen ska täcka in den största delen av biosfärområdetsnatur- och kulturvärden och ligga till grund för den framtidautvecklingen. Genom att analysera hur olika faktorer påverkar deuppsatta bevarandemålen, har utvecklingsstrategier som eliminerareller minimerar negativ påverkan, kunnat tas fram och på så sättskapas en långsiktig harmoni mellan nyttjande och bevarande.4 Arbetsmetod för att förvalta ett område och utvärdera effekter av åtgärder. Mer information www.conservationmeasures.orgKonsultstöd: Ilke Tilders, Foundations of Success. www.fosonline.org- 58 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag4.2.1 Djupa mjukbottnar (10–40 meter)De djupare bottnarna består till största delen av sand, lera ochgyttja. Det finns knappt någon växtlighet på detta djup eftersomtillgången på ljus är begränsad. Många av de mjukbottenlevandedjuren är grävande och mycket viktiga för syresättningen av bottnen.Mjuka djupbottnar definieras med ett djup på över 10 meter4 Bevarandemål(max. cirka 40 m.) och inkluderar även ovanliggande vattenpelare.På större djup är främst östersjömusslan ett karakteristiskt inslag.Fiskar som torsk, skrubbskädda, sill och skarpsill är vanliga och beroendeav en god vattenkvalitet.Mål• År 2021 ska statusen med avseende på bottenfauna uppgåtill minst god status på samtliga undersökta lokaler.• År 2021 ska statusen med avseende på näringsämnen i vattnetha förbättras jämfört med 2011-2015.• År 2021 ska statusen med avseende på växtplankton ha förbättratspå de fl esta undersökta lokalerna, jämfört med 2011-2015.Skrubbskäddan trivs på de djupa mjukbottnarna.- 59 -

4 Bevarandemål Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag4.2.2 FiskFiskfaunan i området är artrik och innehåller arter som lever i bådesött och bräckt vatten. Två av områdets viktigaste fiskarter, ekologisktoch ekonomiskt, är laxen och torsken. Fiskar som lever pådjupare vatten, som torsk, sill och skarpsill är vanliga i Blekinge. I degrunda vikarna finns mycket gädda, sik, abborre och vitfisk av olikaslag. Samverkansgruppen har valt att peka ut fisken som ett egetbevarandemål i samverkansplanen, eftersom ett hållbart fiske krävergoda fiskbestånd. Dessutom är fisken avgörande för balansen ide marina ekosystemen. Arter som är globalt rödlistade; torsk, ål,flodnejonöga och bäcknejonöga. De nationellt rödlistade fiskarternai Blekinge är (2010); sjurygg, tånglake, lake, havsnejonöga, fyrtömmadskärlånga, mal, torsk, ål och vimma.Torsken är av stor vikt för det blekingska fisket.Mål• År 2020 ska minst 2000 laxfi skar räknas i Mörrumsån vidMarieberg.• År 2020 ska rapporterade fångade gäddor inom sportfi sketunder den årliga gäddfestivalen inte vara mindre i storlek än2012.• År 2020 ska mängden och antalet fi skar som rapporteras inper yrkesfi skare och ansträngning vara densamma som idageller öka.• År 2020 ska sammansättning av antal yngel av gädda ochabborre vara minst 60 % av total fångst samt ej understigamängden från år 2008, i varje undersökt grund vik.• År 2020 ska storleken på den torsk (medelvikt) som landas avyrkesfi sket vara minst 20 % större än 2010.- 60 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag4.2.3 HårdbottnarPå hårdbottnar som utgörs av stenblock och klippor växer främstblåstång som är livsmiljö för ett stort antal lägre växter och djur,vilka utgör viktig föda för många fisk- och fågelarter. Ejdern, en avskärgårdens karaktärsarter, är exempelvis helt beroende av blåmusslor,vilka dels sitter fästa i blåstången, dels bildar “musselbankar”på undervattensklippor. Tångskogarna finns framförallt ned till4 Bevarandemålsju meter, men man kan hitta enstaka tångplantor på större djup. Itångskogarna finns ungefär hälften av alla djurarter i havsområdetoch fiskyngel är beroende av dem för sin uppväxt. På större djupersätts tången (grön- och brunalger) av rödalger som inte är likaberoende av ljus. Salthalten i ytskiktet är sju promille.Mål• Fram till år 2020 ska det ske en förbättring/ökning av täckningsindexför blåstång och sågtång.• År 2021 ska samliga lokaler som undersöks inom den samordnaderecipientkontrollen och de nationella trendområdenainom Blekinge Arkipelag (29 st), minst ha uppnått god statusmed avseende på makroalger.• År 2021 ska statusen näringsämnen på de fl esta av de undersöktalokalerna i Blekinge Arkipelag ha förbättras jämfört med2011-2015.Blåstången är ett tecken på god vattenkvalitet.- 61 -

4 Bevarandemål Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag4.2.4 Grunda vikar (0-10 meter)I skärgårdens innersta vikar och sund är salthalten vanligen lägre(omkring sex promille) än i det öppna havet och ofta förekommerväxt- och djurarter som normalt lever i sötvatten. I skyddade grundavikar med mjukbotten breder ibland undervattensängar av kransalgerut sig samtidigt som bestånd av lösliggande blåstång kan täckastora bottenarealer i Blekinge skärgård. De grunda och vegetationsrikavikarna är mycket viktiga som uppväxt- och födosöksområdenför flera fiskarter och de är samtidigt av stor betydelse för mångahäckande, rastande och övervintrande fågelarter. Exempel på viktigavikar med kransalgsängar är Tromtesundaviken, Runstensfjärden,Sibbabodaviken och Pajen. Innerskärgården innehåller ocksåvikar med sand- och grusbotten. På sandiga bottnar ner till omkringsex meters djup breder undervattensängar av ålgräs ut sig, och gerliksom kransalgsängarna skydd och föda åt flera fiskarter. Ålgräsängarnaförhindrar dessutom erosion av sandbotten och tar upp enstor del av vattnets koldioxid genom sin fotosyntes.Grunda vikar utgör barnkammare för flera fiskarter.Mål• År 2020 ska täckningsgraden av växter (ej trådalger) inteminska och påväxten ska inte öka i någon undersökt vik jämförtmed 2010.• År 2020 ska livskraftiga populationer och framgångsrika häckningarhos strandängsfåglar i Blekinge öka eller vara oförändradejämfört med 2011.• År 2020 ska rekrytering av abborre och gädda förekomma ide grunda vikar som har naturliga förutsättningar för detta.• År 2021 ska statusen med avseende på näringsämnen påde fl esta av de undersökta lokalerna i Blekinge Arkipelag haförbättras jämfört med 2011-2015.- 62 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag4.2.5 VåtmarkerVåtmarker har stor betydelse för växt- och djurlivet och fungerardessutom som naturliga reningsverk för vattnet. Våtmarker ärviktiga biotoper både för våtmarksarter som långbensgroda ochstrandpadda och för arter knutna till intilliggande ekosystem, liksom4 Bevarandemålför rastande flyttfåglar. Blekinge är ett våtmarksfattigt län, där idagendast ca 5 % av arealen utgörs av våtmark. Sedan slutet av 1800-talet har minst 90 % av våtmarksarealen försvunnit genom mänskligpåverkan.Mål• År 2015 ska samtliga utpekade våtmarker inom myrskyddsplanenvara långsiktigt skyddade.• År 2020 ska länets naturliga våtmarker och småvatten (antal,areal) fi nnas kvar.• År 2020 ska arealen anlagda våtmarker ha ökat med minst80 ha.Våtmarker är viktiga som filter för näringsämnsesläckage.- 63 -

4 Bevarandemål Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag4.2.6 Kobbar och skärMindre och exponerade urbergsöar, moränöar och skär saknar oftastträdskikt; även buskskiktet brukar vara mer eller mindre obefintligt.De är viktiga häckningsplatser för sjöfågel, bl.a. tärnor ochär därför ofta också starkt påverkade av fågelgödsling. Det finns engråsälskoloni på Utklippan och här finns även ett livskraftigt beståndav den hotade grönfläckiga paddan. På Blekinges östkust finns enav få knubbsälskolonier i Östersjön.Mål• År 2015 ska antalet häckande ådor (ejderhonor) på Utklippanuppgå till minst 200 st.• År 2015 ska Blekinge Arkipelag ha en livskraftig population avgråsäl som inte stör den ekologiska balansen.• År 2020 fi nns en livskraftig population av grönfl äckig paddapå Utklippan med minst 100 honor, och en god balans mellanhanar och honor.Utklippan, Sveriges sydostligaste ö.- 64 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag4.2.7 KulturlandskapSkärgårdens öar och kuster utgör ett kulturlandskap som sedanmånga hundra år präglats av fiske och betesdrift. Så gott som varendaö och kuststräcka i skärgården har varit betad. Idag är dockantalet betesdjur alldeles för litet för att kunna hålla samtliga öarbetade. Den långsamma igenväxningen, ofta med björk och enbusksnår,gör att den månghundraåriga betesprägeln fortfarande ärtydlig i stora delar av skärgården. Egentligt trädskikt finns bara påde största öarna, där de tidigare hagmarkerna och betade buskmarkernatill stor del nu slutit sig till skog.4 BevarandemålNaturbetesmarkerna och slåtterängarna inom området utgör enviktig natur- och markanvändningstyp som indikerar både lång hävdkontinuitetoch avsaknad av gödsling. Naturbetesmarkerna omfattarallt ifrån torra, magra gräshedar till åmader och havsstrandängar.Den största anhopningen av havsstrandängar finns vid östkusten.Dessa är mycket viktiga för de arter av vadarfåglar som häckar ochrastar här. Slåtterängarna är få och små, men viktiga för den biologiskamångfalden samtidigt som de har ett betydande kulturhistorisktvärde.Bete i kust och skärgård gör landskapet attraktivt och tillgängligt.Mål• År 2015 ska hävdad areal öka jämfört med 2010, enligt jordbruksverketsstatistik för miljöersättningar.• År 2015 ska antalet och arealen småbiotoper och kulturspår iodlingslandskapet vara inventerade.• År 2020 är utpekade områden enligt ängs- och betesmarksinventeringenhävdade.• År 2020 ska minst 70 % av lantbruksföretagen i BlekingeArkipelag sköta kulturspår i åkermark (t.ex. fornlämningar,odlingsrösen, stenmurar och alléer).• År 2020 ska arealen områden med artrik ängsslåtter bibehållaseller ökas jämfört med 2010.- 65 -

4 Bevarandemål Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag4.2.8 Lövskogskust med ekhagmarkerBlekinge Arkipelag karakteriseras av ädellövskog med ek och boksom når ända ut till havet. Denna naturtyp är i det närmaste unikför Blekinge. I området förekommer också avenbokskog samt småbestånd med ask, lind och alm. Ädellövskogarna hyser stora biologiskavärden. Ungefär 50 % av de nationellt rödlistade arterna ärknutna till ädellövskog. Det gynnsamma klimatet med milda vintraroch varma somrar och höstar gör att många sydliga värmekrävandearter, s.k. värmetidsrelikter, av framförallt vedlevande insekter kanförekomma i området, som t.ex. ekoxe och läderbagge. Dessutomså finns det i området ett stort antal ovanliga och rödlistade lavaroch vedsvampar. Eklackticka och saffransticka är två goda exempelpå områdets exklusiva vedsvampar. Exempel på ovanliga ochskyddsvärda ryggradsdjur i den kustnära skogen är havsörn, mindrehackspett och långbensgroda. Sist men inte minst, skogarna har enstor betydelse för det tätortsnära friluftslivet och innehåller betydandekulturmiljövärden.Trädbevuxna hagmarker är vanliga inom området. Det vanligasteoch på många sätt viktigaste trädslaget i hagarna är ek, men ävenhagar med björk, bok och andra trädslag förekommer. Även askenkan uppnå en hög ålder och utgör ibland ett viktigt inslag i hagarna.Ekhagar finns främst i herrgårdslandskap i anslutning till de störregårdarna, t.ex. Stensnäs, Göholm, Vambåsa, Tromtö och de gamlaherrgårdarna kring Karlskrona.Mål• År 2020 ska arealen ädellövskog ha ökat med minst 200 ha,jämfört med referensåret 2010.• År 2020 ska antalet kända lokaler för läderbagge respektiveekoxe vara minst lika många / stora som 2010.• År 2020 ska det fi nnas minst lika många som antal kändanuvarande (150) lekvatten för långbensgroda inom BlekingeArkipelag.• År 2020 ska minst 60 % av alla kända jätteträd inom BlekingeArkipelag ha en gynnsam bevarandestatus.Blekinge Arkipelags lövskogskust är unik.- 66 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag4.2.9 KulturlämningarBlekinge Arkipelag är mycket rikt på lämningar efter mänskligverksamhet. Kulturlandskapet består både av en varierad hävd ochfysiska lämningar, som hägnadssystem, odlingsrösen, ängslador,fähus och fägator mm. Dessa ses som delar i landskapet, inte somseparata objekt.Spåren från brons- och järnålder är tydliga på vissa ställen4 BevarandemålFarledsmiljöerna uppvisar sammanhängande spår av äldre farledssträckningarså som fyrar, båkar, rösen, prickar och andra element iäldre signalsystem. Det finns även spår av enkla hamnanläggningar,handels-, lastage- och övernattningsplatser, lots- och förtullningsstationer.Det finns idag 218 rapporterade fartygslämningar i Blekinge.Ett skeppsvrak blir fornlämning först 100 år efter förlisningen. Kulturlagerhar hittats på havsbotten i anslutning till vindhamnar. Pålochvrakspärrar är vanliga (främst runt Karlskrona) och farledsspärrarfinns i form av stenförsänkningar. På 1200-talet upprättade dendanske kungen Valdemar Seir en segelled, där Utlängan i Blekingeomnämns som en av anhalterna.Fästningsmiljöerna omfattar bl.a. dansktidens Kristianopel, Karlskronabefästningslinje och anläggningar i 1940-talets s.k. Per-Albinlinjesamt mer sentida förläggningar och skyddsvärn. De äldre befästningarnahar oftast ett formellt skydd medan det saknas hos 1900-talets enklare konstruktioner.Industrimiljöer som stenhuggeriet på Tjurkö och tidiga rekreationsmiljöersom Karön och Ronneby Brunnspark har stor potential attutvecklas till intressanta besöksmål.Havet och skärgården har haft stor betydelse ur försvarssynpunkt,från förhistorisk tid fram till modern tid. De många försvarsanläggningarnafrån olika epoker är ett karakteristiskt inslag i BlekingeArkipelag och en del av vårt kulturarv.Mål• År 2015 har minst 50 besöksmål med koppling till Blekingesdansktid (tiden före 1658) gjorts besöksvänliga genom fornvård,information och marknadsföring. Minst 20 av dessa ärkulturhistoriska besöksmål utmed den medeltida segelleden,Kung Valdemars segelled.• År 2020 är kulturmiljövårdens riksintresseområden säkerställdaoch har lyfts fram som besöksmål och rekreationsområden.• År 2020 fi nns ett väl fungerande kontaktnät mellan kulturarvsentreprenörer,samt antikvariskt kompetenta personer inomkommun och statliga myndigheter och verk.- 67 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 FÖRSLAG PÅ DELMÅL OCH ÅTGÄRDERUnder processen och möten i de olika tematiska arbetsgrupperna hardet framkommit en stor mängd resultat och åtgärder som vi inomBlekinge Arkipelag gemensamt vill genomföra för att främja framtidahållbar utveckling!Totalt har arbetsgrupperna tagit fram 22 olika strategier som innehållerflera förslag på resultat och delmål som kan uppnås genomdiverse aktiviteter och/eller åtgärder. För att kunna utvärdera samverkansplanensframgång, har delmål satts upp till somliga resultat,vilka kan fungera som indikatorer och bör följas upp efter hand.I detta kapitel redovisas arbetsgruppernas resultatkedjor för samtligastrategier liksom föreslagna delmål och åtgärder/aktiviteter.Framtagna s.k. resultatkedjor för respektive strategi illustreras schematisktenligt bilden nedan:Delmål När Ansvar/kontaktDelmål 1Aktivitet/åtgärdDelmål 2Delmål 3Aktivitet/åtgärdSyfteUppskattadkostnadFinansieringEfter varje strategi följer en tabell där delmål och aktiviteter är uppställdai kronologisk ordning för att ge en överblick. Under somligadelmål (blå rader) finns aktiviteter/åtgärder (gula rader) som kangenomföras för att uppnå delmålet. Se exempel ovan.Strategierna ska leda mot visionen för biosfärområdet och skapaintresse och engagemang för arbetet med en hållbar utveckling.StrategiResultatResultatDelmålHuvudresultatDelmålBevarandevärdeDet är viktigt att poängtera att prioriteringar av både åtgärder ochdelmål kommer att vara nödvändigt. Tanken är att samverkansplanenska fungera som en långsiktig verksamhetsplan för biosfärområdetoch prioriteringar kommer att genomföras i början av varjeverksamhetsår. Strategierna är också ett värdefullt underlag förframtida projekt och flera strategier kan implementeras i redan pågåendearbete.ResultatKostnaderna för respektive åtgärd är grovt uppskattade och bestårenbart av en uppstartskostnad t.ex. framtagandet av en ansökan/projektplan, idéskiss, bakgrundsmaterial men även mindre konsultinsatser.Denna kostnad kan i de flesta fall täckas in av den årligaprojektbudgeten för biosfärkontoret. Den totala kostnaden föråtgärden kan inte beräknas i nuläget utan först när alla detaljer hardiskuterats igenom.Finansiering ger bara en indikation om vilken extern finansiär somkan vara möjlig för extern finansiering av åtgärden.- 68 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi och åtgärdsförslag inom temaområde hållbar bebyggelseutveckling (kapitel 2.6.1 i planen)5 Bevarandemål4 BevarandemålDelmål3 Bevarandemål2 Delmål3 BevarandemålDelmålDelmål2 Delmål3 Bevarandemål2 Delmål3 Bevarandemål2 Delmål5 BevarandemålStrategi 1: Planering av en integrerad och hållbar bebyggelseEn integrerad och hållbar kustzonsplanering är nödvändig för att främja en utvecklingsom tar hänsyn till både natur- och kulturvärden samtidigt som den inte hindrar ensamhälls- och ekonomisk utveckling – utan snarare utvecklingen den långsiktigt hållbar.4 Bevarandemål3 Bevarandemål- 69 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 1: Planering av en integrerad och hållbar bebyggelseDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2011 ska turismorganisationerna inom BlekingeArkipelag vara överens om vad en knutpunkt ärI slutet av 2011 ska befintliga knutpunkter vara inventerade.2011 Region Blekinge och turistbyråerna2011 Region Blekinge och turistbyråernaUtveckla ett forskningsprogram för hållbar utveckling 2012 Biosfärkontoret, BlekingeTekniska HögskolaSamarbete med andra liknande områden, ex. norra Bohuslän 2011 Kommunerna, BiosfärkontoretTa fram gemensamma ramar och riktlinjer för Blekinge Arkipelags kustoch skärgårdsutvecklingÅr 2013 har ett gemensamt planeringsunderlag förbiosfärområdets utveckling påbörjatsÅr 2015 ska det finnas ett underlag som visar vilkaområden som är känsliga för slitage från turismÅr 2015 sker ingen bebyggelseutveckling i anslutningtill utpekade reproduktionsområden för fiskÅr 2015 finns ett tillräckligt kunskapsunderlag för ettgemensamt planeringsunderlag för biosfärområdet2011 Kommunerna, Länsstyrelsen,Biosfärkontoret2014 Kommunerna, Länsstyrelsen2015 Länsstyrelsen2015 Kommunerna, Länsstyrelsen2015 Länsstyrelsen, Kommunerna,BiosfärkontoretEffektivisera framtagandet av en hållbarkustzonsplanering20 000 Blekinge TekniskaHögskolaSamverkan 5 000 BiosfärkontoretSamsyn/ gemensam vision för hållbarutvecklingInventeringar initieras och utvärderas där det saknas kunskap 2011 Länsstyrelsen Förbättra kunskapsunderlaget som är enförutsättning för en god/hållbar planeringTa fram heltäckande GIS-skikt + tolkning/rapport 2011 Kommunerna, Länsstyrelsen Kunskapsunderlag med helhetssyn, bådegeografi skt och ämnesmässigtÅr 2012 finns det en plan för hur man ska hantera ev.exploatering av nationellt utpekade områden (riksintressen)2015 Länsstyrelsen, Boverket,Naturvårdsverket, RiksantikvarieämbetetDialog med Boverket angående regional planering 2011 Kommunernas plankontor,Biosfärkontoret, BoverketBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärdNyttja resurser som fi nns i länet, samverkan10 000 Biosfärkontoret10 000 Riksantikvarieämbetet,Naturvårdsverket etc20 000 Kommunerna, Länsstyrelsen5 000 Biosfärkontoret- 70 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderForts. Strategi 1: Planering av en integrerad och hållbar bebyggelseDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2015 finns det en aktuell kustzonsplanering förBlekinge ArkipelagMöte mellan stadsarkitekter, plangrupp och LänsstyrelsenÅr 2020 efterföljs den aktuella kustzonsplaneringenför Blekinge ArkipelagDokumentation av avvikande detaljplaner från biosfärområdetsriktlinjerÅr 2020 har befolkningen i skärgården ökat medminst 20 %Blå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd2015 Kommunerna, Länsstyrelsen2011 ochframöverKommunerna, Länsstyrelsen Samverkan 3 000 Kommunerna, Länsstyrelsen2020 Kommunerna, Länsstyrelsen2020 Kommunerna Utvärdering av hållbar utveckling inombebyggelse2020 Kommunerna10 000 Kommunerna- 71 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi och åtgärdsförslag inom temaområde infrastruktur och samhällsservice (kapitel 2.6.2 i planen)Strategi 2: Utvecklingsprojekt – levande skärgårdStrategin syftar till att tillgängliggöra skärgården och erbjudaden infrastruktur och samhällsservice som är nödvändig för attrealisera året-runt-boende och ett fungerande näringsliv.4 Bevarandemål5 Bevarandemål2 DelmålDelmålDelmål3 Delmål4 Bevarandemål3 Delmål3 BevarandemålDelmålDelmålDelmål- 72 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 2: Utvecklingsprojekt – levande skärgårdDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2011 finns en samverkan mellan finansiella institutoch näringslivsenheten etableradDialog med fi nansiella institut (främst banker) angående planer påhållbar utveckling och stimulering av lånevillkorÅr 2011 finns god kunskap om egenskydd vid olyckoroch tillbud för enskilda och verksamheter samt vidsamhällsplaneringÅr 2015 finns områden utpekade där man avser attutveckla permanentboendeKonsekvensanalys/studie av möjligheterna att låta fritidshusägarebetala skatt i den kommun som de har sitt fritidshus iÅr 2015 måste transporterna till knutpunkter för turismvara godaÅr 2020 ska kollektivtrafiken i kust- och skärgårdsområdetvara diversifierad och konkurrenskraftig2011 Kommunerna, Finansiella institut2011 Kommunerna, Finansiella institut Samverkan 5 0002011 Räddningstjänsten, Kommunernasnäringslivskontor2015 Kommunerna2013 Biosfärkontoret2015 Kommunerna2020 KommunernaUtveckla en övergripande plan för önskvärd service på olika platser 2016 Kommunerna, Biosfärkontoret Kunskapsunderlag, planering 20 000År 2020 ska antalet familjer och människor som lever 2020 Kommunerna, SCBpermanent i skärgården, ökat till XXXAnalys av vilka lagar som ställer krav på samhällsservice 2011 Kommunerna Kunskapsunderlag 10 000Analys av vilka lagar som hindrar utveckling 2011 Kommunerna Kunskapsunderlag 10 000Analysera exempel med boplikt (Norge och Bornholm) 2012 Kommunerna, Biosfärkontoret Kunskapsunderlag, inspiration 10 000Analys av förändringar av samhällsservice som krävs vid en 20 %befolkningsökning i skärgården2013 Kommunerna, Biosfärkontoret KonsekvensanalysBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 73 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategier och åtgärdsförslag inom temaområde nyttjande och bevarande av kulturmiljöer (kapitel 2.6.3 i planen)Strategi 3: Stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljöGenom att stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljö ökar intresset ochresurserna för att bevara och restaurera dessa.2 Delmål 3 BevarandemålStrategi 3: Stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljöDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2020 är alla kulturlämningar som är utpekade i detregionala strategidokument restaurerade och underhållna.2020 LänsstyrelsenInitiera/anordna en kompetensutveckling inom utveckling av kulturmiljöer 2012 Länsstyrelsen, Biosfärkontoret Inspiration och kunskapsuppbyggnadTa fram riktlinjer för länsövergripande natur- och kulturmijöprogram 2012 Länsstyrelsen KunskapsuppbyggnadÅr 2020 ses kulturmiljöer som en tillgång och alla riksintresseområden2020 Kommunerna, Länsstyrelsenför kulturmiljö är säkerställda.Lyfta goda exempel från hur man har arbetat i andra områden. 2011 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen Inspiration och kunskapsuppbyggnad. 10 000 LänsstyrelsenSeminarium om den ekonomiska nyttan av kulturmiljöer och stimulans aventreprenörskapet.Samverkan med Försvarsmakten, Fortifi kationsverket och Statens Fastighetsverksamt entreprenörer för hur byggnaderna kan användas2011 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen Öka intresse och kunskap om entreprenörskapsom är möjligt inom kulturmiljöer.2012 Entreprenörer, Biosfärkontoret,Fortifi kationsverket, StatensFastighetsverk, Försvarsmakten,LänsstyrelsenGenomföra en kulturlandskapsanalys 2013 Länsstyrelsen, Biosfärkontoret KunskapsuppbyggnadBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärdÖka samverkan 5 0005 000 Länsstyrelsen- 74 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 4: Prioritera kulturarvetKulturarvet värdesätts och prioriteras högre inom kommunernavilket leder till ett hållbart nyttjande och utveckling av detta.Delmål2 DelmålDelmålDelmål3 BevarandemålDelmål3 DelmålStrategi 4: Prioritera kulturarvetDelmål När AnsvarÅr 2011 finns ett register över avställda militära anläggningar(oavsett deras ålder)2011 Fortifi kationsverket ochStatens FastighetsverkÅr 2016 finns ett kulturmiljöprogram i varje kommun 2016 KommunernaGoda exempel som visar nyttan/vinsten av ett kulturmiljöprogram 2011 Biosfärkontoret Öka kommunernas förståelse och prioriteringför att ta fram ett kulturmiljöprogramTa fram ett kulturmiljöprogram för Blekinge Arkipelag 2011-2014Kommunernas plankontorÅr 2014 har varje kommun en kommunantikvarisk kompetens 2014 KommunernaÅr 2016 finns ett kommunalt kulturmiljöprogram i varje kommun 2016 KommunernaFörbättra kunskapsunderlaget som är enförutsättning för en god/hållbar planering20 00020 000 KommunernaBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 75 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategier och åtgärdsförslag inom temaområde bibehållet öppet landskap (kapitel 2.6.4 i planen)Strategi 5: Skapa förutsättningar för ett öppet landskapEkonomisk lönsamhet och kontinuitet i djurhållningen förutsätter en förenklad ochrelevant lagstiftning vid sidan av gott samarbete. Det öppna landskapet är beroendeav fortlöpande bete och slåtter.Delmål4 BevarandemålDelmålDelmål2 Delmål4 Delmål5 BevarandemålDelmål4 Bevarandemål- 76 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 5: Skapa förutsättningar för ett öppet landskapDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2011 finns det en jourgrupp för djurhållning 2011 SamarBETE, Biosfärkontoreti skärgårdenSkapa ett centrum för djurhållare t.ex. Göholms gård 2015 SamarBETE, Biosfärkontoret Skapa en arena för samverkanÅr 2011 finns det juridiskt lämpliga arrendeavtal2011 LRF, SamarBETEtillgängliga för djurhållarnaTa fram juridiskt rätt utformade arrendeavtal 2011 LRF Förenkla djurhållningenGe assistans till brukare om hur man skriver ”bra” arrendekontrakt2011 LRF Förenkla djurhållningenÅr 2011 ska ängs- och betesinventering vara 2011 Länsstyrelsen (TUVA)utfördÅr 2014 har de värdefullaste markerna ersättningför miljöstöd och /eller utvald miljö i detlandsbygdsprogrammet2014 LänsstyrelsenÅr 2015 ska hävdad areal bibehållas eller ökajämfört med 2011Nätverk: Länsstyrelsen (djurinspektörer, lantbruksenhet)–Kommunerna (miljötillsyn)År 2015 finns det bra utbud av tjänster ochtransporter i skärgårdenÅr 2015 & 2020 har lönsamheten i djurhållningökat2015 Länsstyrelsen (DAWA)2011 Länsstyrelsen, Kommunerna Öka samverkan2015 SamarBETE, Biosfärkontoret2015,2020LRF, LänsstyrelsenDemonstrationsgårdar 2012 Biosfärkontoret, SamarBETE Öka kunskapen om hur man kan bedrivadjurhållning på ett hållbart sättÅr 2015 ska antalet betesdjur ha bibehållitseller ökatÅr 2015 ska artsammansättningen av nötkreatur& får bibehållas & båda arterna bör öka2015 Jordbruksverket, Statiska centralbyrån(SCB)2015 Jordbruksverket, Statiska centralbyrån(SCB)Infomationsseminarium om värden i landskapet 2011 Länsstyrelsen Öka kunskapen om det öppna landskapet 5 00010 000Blå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 77 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagForts. Strategi 5: Skapa förutsättningar för ett öppet landskapDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2015 har antalet djurhållare bibehållits ellerökat.2015 SCB, Jordbruksverket (Centrala Djurdatabasen (CDB))Inventering av djurhållare inom området 2011 Länsstyrelsen, SamarBETE, CDB Undersöka förutsättningarna för utvecklingSkrivelse till Jordbruksverket där problemen lyfts och lösningarföreslåsÅr 2020 har antalet djurhållare bibehållits ellerökat.År 2020 är utpekade/identifierade områdenhävdade.2011 Biosfärkontoret, SamarBETE Lyfta frågan till nationell nivå. Ev. underlagtill pilotområde2020 SCB, Jordbruksverket (CDB)2020 Länsstyrelsen, BiosfärkontoretBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 78 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 6: Bättre kunskap gällande bete och hävdGod kunskap och respekt hos allmänheten för betesdjur och god kompetenshos djurhållare om hur det öppna landskapet ska skötas bevarar kulturlandskapetoch gynnar en levande skärgård.2 Delmål4 Bevarandemål2 Delmål5 BevarandemålDelmål4 Bevarandemål2 Delmål2 Delmål2 Delmål- 79 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 6: Bättre kunskap gällande bete och hävdDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2012 finns ett kompetensutvecklingsprojekt medrådgivning, kurser och information avseende betesmarkeroch slåtterängarÅr 2012 har 10 entreprenörer genomgått en kortarekurs i manuellt komplement (t.ex. röjning) till godhävd.2012 Länsstyrelsen2012 LänsstyrelsenAnordna kurs i manuellt komplement till god hävd 2011 Länsstyrelsen Ökad kompetens hos djurhållare ochentreprenörerÅr 2012 har en enkätundersökning om allmänhetens 2012 Biosfärkontoretattityd till betesdjur genomförts.Kompetens-utvecklingsdagar (temadagar) för djurhållare. 2012 Länsstyrelsen Öka kunskapen om värden i det öppnalandskapetArrangera beteshagens dag! (temadag) 2012 Biosfärkontoret, SamarBETE Öka allmänhetens kunskap och intresse 10 000Informationsdag – integration 2011 Biosfärkontoret, SamarBETE Öka allmänhetens kunskap och intresseSamarbete med grundskolor 2011 SamarBETE, Biosfärkontoret,LRF-skolkontaktInformationsskyltar vid hagarnas grindar 2012 Kommunerna, Biosfärkontoret,SamarBETEÖka kunskap om vikten av det öppnalandskapetÖka allmänhetens kunskap och intresse 10 000Skolor ”adopterar” beteshage 2012 LRF-skolkontakt, SamarBETE Öka allmänhetens kunskap och intresse”Adoption” av djur 2015 SamarBETE Öka allmänhetens kunskap och intresseÅr 2014 har ett mentorprojekt påbörjats i BlekingeArkipelag.2014 LRFProjekt: Skapa/hitta mentorsystem 2013 Ev Leader Blekinge, LRF,Biosfärkontoret och Samar-BETE.Traditionell kunskap och kompetensfi nns kvarÅr 2014 görs en utvärdering av behov och attityd 2014 BiosfärkontoretAnalys av ”goda exempel” – erfarenheter från andra håll. 2011 Biosfärkontoret Samverka med andra områdenBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 80 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderForts. Strategi 6: Bättre kunskap gällande bete och hävdDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2015 genomförs en utvärdering för att se omattityden hos allmänheten har förändratsÅr 2016 finns det en landsbygdskurs/biosfärkurs iBlekinge Arkipelag.2015 Biosfärkontoret2016 Biosfärkontoret, Blekinge länsfolkhögskola (Bräkne-Hoby),Littorina folkhögskolaUppstart av landsbygdskurs/biosfärkurs 2015 Biosfärkontoret Öka kunskap, intresse, kometens 10 000År 2016 har 20 entreprenörer genomgått en längreutbildning i manuellt komplement (t.ex. röjning) tillgod hävd.2016 Biosfärkontoret, LänsstyrelsenBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 81 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategier och åtgärdsförslag inom temaområde minskad övergödning (kapitel 2.6.5 i planen)2 DelmålDelmål5 Bevarandemål3 Delmål4 BevarandemålDelmål2 Delmål2 Delmål3 Bevarandemål2 DelmålDelmål3 BevarandemålDelmålStrategi 7: Minska näringsämnesläckagefrån enskilda avloppBra samarbete och tydlig lagstiftning kring enskildaavlopp (EA). Kommunala planer/policy för hur enskildaavlopp ska hanteras. Hållbar teknikutveckling och nyalösningar för enskilda avlopp.- 82 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 7: Minska näringsämnesläckage från enskilda avloppDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2011 ska Länsstyrelsens tillsyn på kommunerna 2011 LänsstyrelsenfungeraÅr 2011 finns det en fungerande samverkansgrupp 2011 Kommunerna, Länsstyrelsenmellan de tre kommunerna och LänsstyrelsenSamverkansgrupp mellan Länsstyrelsen och miljökontoren bildas 2011 Miljökontoren, Länsstyrelsen Öka samverkan mellan tillsynsmyndigheternaÅr 2011 är en LOVA-ansökan för en gemensam VAplan(inklusive enskilda avlopp) för hela områdetinskickad2011 Kommunerna, BiosfärkontoretTa fram underlag för status på enskilda avlopp inom biosfärområdetår 2013År 2012 finns en fungerande tillsynsvägledning förenskilda avlopp2013 Kommunerna, LOVA-projekt Hitta de enskilda avlopp som göder havetmest, öka kunskapen.2012 Länsstyrelsen50 000 LOVATa fram en tillsynsvägledning 2012 Länsstyrelsen Förenkla och tydliggöra kommunernasarbeteÅr 2012 har beslutsfattare, på kommunal nivå, fått 2012 Kommunernatillräcklig kunskap om arbetet med enskilda avloppPåtala för politiker vilka resurser som krävs för tillsyn 2011 Miljökontoren Högre prioritering av arbetet med enskildaavlopp på kommunal nivåStudieresa till ”goda exempel” riktad mot politiker 2012 Kommunerna Öka kunskap/intresse hos beslutsfattare 20 000 LOVAÅr 2012 pågår ett arbete med att ta fram en VA-plan 2012 Kommunerna, Länsstyrelseninklusive budget för hela kust- och skärgårdsområdetÅr 2014 pågår fortfarande ett arbete med att ta framen VA-plan inklusive budget för hela kust- och skärgårdsområdet2014 Kommunerna, LänsstyrelsenÅr 2014 visar en enkätunderundersökning en positivattityd till miljöhänsynstagande enskilda avloppEnkätundersökning om attityden till enskilda avlopp 2014,2021Blå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd2014 Biosfärkontoret, miljökontoren,kommunstyrelsenBiosfärkontoret och kommunernasmiljökontorUndersöka vilken inställning allmänhetenhar till enskilda avlopp20 000 LOVA- 83 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagForts. Strategi 7: Minska näringsämnesläckage från enskilda avloppDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2015 finns det samarbetsgrupper mellan miljökontor,tekniska sidan, planavdelning och kommunledninginom varje kommun.År 2015 finns en gemensam policy för hållbaraenskilda avlopp inom Blekinge Arkipelag2015 Kommunerna2015 Kommunerna (miljökontoren),Länsstyrelsen, BiosfärkontoretKunskapssammanställning över kretsloppsval 2012 Länsstyrelsen, Kommunerna Hitta effektiva lösningar anpassade tillBlekingeÅr 2018 ska antalet bristfälliga enskilda avlopp ha 2018 Miljökontoren, fastighetsägarnaminskat, jämfört med underlaget som togs fram år2013Informationsinsats. Mini-mässa med teknik. 2014 Kommunerna, Biosfärkontoret Öka kunskapen, hitta hållbara lösningar,ny teknik för enskilda avloppÅr 2020 finns det fortfarande samarbetsgrupper mellan2020 Kommunernamiljö kontor, tekniska sidan, planavdelning ochkommunledning inom varje kommun.År 2020 finns en tillsyn av enskilda avlopp vart 15:eårÅr 2020 ska näringsämnesläckage från enskilda avloppha minskat med 50 % jämfört med 2010.Översyn av kraven (gränsvärdena) för kväve och fosfor på enskildaavloppÅr 2021 ska alla bristfälliga enskilda avlopp varaåtgärdade2020 Miljökontoren50 000 LOVA20 0002020 Kommunerna, fastighetsägarna Data från beräkningar som görs enligt Vattendirektivet.2015 Länsstyrelsen, Kommunerna Hitta rimliga kravnivåer på enskilda avlopp 25 0002021 Miljökontoren, fastighetsägarnaBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 84 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 8: Främjakretsloppslösningarinom vattenoch avloppIntresse för alternativahållbara avloppslösningarex. urinseparering,germindre belastning ochnäringsämnesläckagefrån reningsverken.DelmålDelmålDelmålDelmål3 Delmål5 Bevarandemål3 Bevarandemål3 Bevarandemål2 DelmålStrategi 9: MinskanäringsämnesläckagefrånkommunalareningsverkStrategin syftar till attse över ledningsnätetoch optimera fl ödetså att antalet bräddningar(höga fl ödenorsakar överbelastning)minimeras.Delmål4 Bevarandemål- 85 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 8: Främja kretsloppslösningar inom vatten och avloppStrategi 9: Minska näringsämnesläckage från kommunala reningsverkDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2015 fungerar gruppen som arbetar med uppströmsarbetet 2015 KommunernaÅr 2015 är inställningen till urinseparering positiv hos allmänhetoch beslutsfattare2015 Biosfärkontoret, KommunernasmiljökontorEnkätundersökning om inställningen till urinseparering. 2012 Biosfärkontoret Förutsättningar för framtida 10 000arbeteHitta avsättningar för urin 2013 Biosfärkontoret, Kommunerna Skapa kretsloppslösningarHitta avsättning för slam 2013 Biosfärkontoret, Kommunerna Skapa kretsloppslösningarTa fram och analysera ”goda exempel” med hållbara vatten- och avloppslösningar 2014 Kommunerna, Biosfärkontoret Hitta effektiva lösningar anpassade10 000till Blekinge (kommunalt VA)År 2015 ska inte utsläppen från kommunala reningsverk ha 2015 Kommunernaökat jämfört med 2010Samverkansmöte mellan VA-huvudmän & entreprenörer 2011 Kommunerna, entreprenörer, Öka samverkan 5 000BiosfärkontoretÅr 2020 har alla reningsverk maximal rening 2020 KommunernaÅr 2015 finns en prioritering mellan hydraulisk & nödbräddning 2015 Kommunerna (VA-huvudman)Beräkning av utsläpp från bräddningar 2012 Kommunerna Var gör åtgärder bäst effekt? KommunernaÅr 2015 följer alla fastighetsägare Allmänna bestämmelser förbrukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen(ABVA)2015 KommunernaÅr 2015 och 2020 ska utsläpp av N/P från bräddningar ha minskatÅr 2016 har de tre större reningsverken en kväverening på 80% och max. 0,2 mg fosfor/ liter utgående vatten.År 2020 finns det bostadsområden med urinseparering påstörre skala2015,2020Kommunerna (VA-huvudman)2016 Kommunerna2020 KommunernaDemonstrationsprojekt för urinseparation 2012 Biosfärkontoret Skapa intresse, inspirera 100 000 LOVAÅr 2020 ska inte utsläppen från kommunala reningsverk ha 2020 Kommunernaökat som 5-års medelvärdenKlassifi cering av vattendrag och recipienter 2020? Vattenmyndigheten Kunskapsunderlag VattenmyndighetenBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 86 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 10: Utveckla det hållbara jordbruketStrategin syftar till att minimera näringsämnesläckaget från jordbruk genom att anlägga våtmarker,skyddszoner och kretslopp av dräneringsvatten samt förbättra mängd och tidpunkt för gödning.DelmålDelmål3 Bevarandemål5 Bevarandemål4 Delmål4 Bevarandemål3 Delmål3 Bevarandemål- 87 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 10: Utveckla det hållbara jordbruketDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2011 finns ett kompetensutvecklingsprojektmed kurser, rådgivning och information avseendevåtmarker, skyddszoner, fosfordammar etc.2011 Länsstyrelsen, upphandling från aktörerÅr 2014 har andelen skyddszoner ökat 2014 LänsstyrelsenUtforma ett system med långsiktiga ersättningar för skyddszoner 2013 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen, SLU Öka andelen skyddszonerDemonstrationsprojekt (gott exempel) där skyddszoner anlagts 2017 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen, SLU Inspirera och öka kunskap 20 000Analys av omfattningen av skyddszoner2011 och Biosfärkontoret, Länsstyrelsen, SLU Kunskapsunderlag 5 000löpandeAnalysera/hitta alternativa växter på skyddszoner 2013 Greppa Näringen, Biosfärkontoret, Hushållningssällskapet,Optimera effekten av skyddszoner 5 000LRFRådgivning om anläggande av skyddszoner 2013 Hushållningssällskapet, Greppa Näringen Öka kunskap och kompetensAnalys för att hitta en mer lämplig fånggröda 2011 LRF, SLU Hitta mer effektiva fånggrödorÅr 2015 ska andel/antal våtmarker inom2015 Länsstyrelsen, markägarejordbruket ha ökatBeräkning av hur stor del och antal av Blekinge Arkipelag som 2011 Länsstyrelsen Kunskapsunderlagutgörs av våtmarker inom jordbruket.Etablera våtmarker. 2012 Markägare, Länsstyrelsen, Lantbrukare, Öka näringsämnesupptagetkommunerÅr 2015 finns det ett tydligt syfte med alla2015 Länsstyrelsennyanlagda våtmarker under 2011-2015Utvärdera/provta befi ntliga våtmarker 2012 Länsstyrelsen Kunskapsunderlag för att optimeradesignen på befi ntliga våtmarkerAnalys/utvärdering/tolkning av hur våtmarker ska skötas. 2011 Länsstyrelsen Öka våtmarkernas effektivitetSprida kunskap om lämplig skötsel av våtmarker 2012 Biosfärkontoret, LRF, hushållningssällskapet,Öka kunskap och kompetensLänsstyrelsenÅr 2020 har användandet av konst(handels-) gödsel2020 LRFminskat med 50%Fortsatt samverkan – gödselförmedling Löpande Hushållningssällskapet SamverkanBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 88 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderForts. Strategi 10: Utveckla det hållbara jordbruketDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2020 har näringsämnesläckaget från jordbruket2020 Länsstyrelsen, LRFminskat med 50%Utveckling av bevattningsteknik 2013 SLU, LRF Optimerad bevattning då näringsämnenahålls kvar i jordenAnalys av pågående markanvändning och dess effekt på havsmiljön2012 Länsstyrelsen, LRF KonsekvensanalysPilotprojekt för effektiv bevattning 2014 Biosfärkontoret, LRF, Lantbrukarna, SLU Öka bevattningseffektivitet, minskanäringsämnesläckagetErsättning till bevattningsdammar 2013 Jordbruksverket, Länsstyrelsen Öka andelen bevattningsdammarÅr 2020 ska arealen våtmarker ha ökat med 80 ha 2020 Länsstyrelsen. LRF20 000Blå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 89 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 11: Utveckla det hållbara skogsbruketGod samverkan mellan skogens aktörer och ett skogsbruk som förhindrarnäringsämnesläckage från skog. Ett blandat skogsbruk ochbra skogsbruksplaner resulterar i god tillgång på värdefull lövskog.3 Bevarandemål5 Bevarandemål2 Delmål3 Delmål4 Bevarandemål3 Bevarandemål2 Delmål2 Delmål3 Delmål4 Bevarandemål- 90 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 11: Utveckla det hållbara skogsbruketDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2012 ska andelen värdefull lövskog vara framtagen2012 Skogsstyrelsenför Blekinge Arkipelag, inklusive mål förönskvärd andel värdefull lövskogSätta upp mål för önskvärd andel lövskog inom Blekinge Arkipelag 2012 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen? SamverkanInventering av andel värdefull lövskog inom Blekinge Arkipelag 2012 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen? KunskapsunderlagDefi nition av värdefull lövskog 2012 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen,Biosfärkontoret, skogsägarnaÅr 2013 ska samtliga skogsbruksplaner inom Blekinge2013 SkogsstyrelsenArkipelag vara kvalitetsgranskadeGenomgång av samtliga skogsbruksplaner för kvalitetssäkring 2012 Skogsstyrelsen Kunskapsunderlag(proj. inom landsbygdsprogrammet)År 2013 ska åldersstrukturen ha undersökts vid 2013 Skogsstyrelsenriksskogstaxeringen + andra inventeringarÅr 2015 anordnas fungerande samverkansmöten 2015 SkogsstyrelsenMöte med Skogsstyrelsen för att öka samarbetet samt insatser 2011 Biosfärkontoret, Skogsstyrelsen Öka samverkaninom Blekinge ArkipelagSamverkansprojekt mellan Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen gällande”rätt markanvändning”2011 Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen Öka samverkan 10 000Samverkansinsatser mellan planens samtliga temaområden(turism, övergödning, planering etc)2011 Biosfärkontoret, Skogsstyrelsen,Länsstyrelsen, skogsägarna- 91 -Öka samverkan 10 000Samverkan mellan ideella föreningar och brukare 2011 Biosfärkontoret, Skogsstyrelsen, Öka samverkanLänsstyrelsen, skogsägarnaÅr 2017 ska andelen värdefull lövskog vara bibehållen2017 Skogsstyrelsen Jämfört med inventeringen 2012eller ha ökat.Inventering av andel värdefull lövskog inom Blekinge Arkipelag 2017 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen? KunskapsunderlagÅr 2018 ska samtliga skogsbruksplaner inom Blekinge2018 SkogsstyrelsenArkipelag vara uppföljdaÅr 2020 anordnas fungerande samverkansmöten 2020 SkogsstyrelsenÅr 2020 har näringsämnesläckaget från skogbrukminskat med 30% jämfört med 2010Blå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd2020 Vattenmyndigheterna,Skogsstyrelsen

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagForts. Strategi 11: Utveckla det hållbara skogsbruketDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringAnalys av skyddszonens värden och värdefulla växter att användai skyddszonerAnalys av pågående markanvändning och dess effekt påhavsmiljönInformation och utbildning om värdefull lövskog/skogens värde tillskolor och allmänhet2012 Skogsstyrelsen, SLU Öka skyddszonernas effektivitet2012 Länsstyrelsen, LRF Konsekvensanalys2012 Biosfärkontoret, Skogsstyrelsen,LänsstyrelsenÖka kunskap 20 000Utbildning/träning inom t.ex. röjning/avverkning 2012 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen Öka kunskap och kompetens 10 000Identifi era lämpliga demonstrationsområden (goda exempel) 2011 Länsstyrelsen Inspirera och öka kunskapInformationsinsats för entreprenörer och markägare/förvaltare 2012 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen Öka kunskap och kompetensKurs om skogsbruk vid vatten 2011 Skogsstyrelsen, Biosfärkontoret Öka kunskap och kompetens 10 000Utbildning i dikning/rensning 2012 Skogsstyrelsen/SLU Öka kunskap och kompetensUtreda förutsättningar för ett certifi kat för dikning 2012 Biosfärkontoret, Skogsstyrelsen Minimera näringsämnesläckaget från dikningRådgivning och information till entreprenörer, markägare, skogstjänstemän2012 Skogsstyrelsen Öka kunskap och kompetensAnalys av vilka krav som markägare/förvaltare ställer på2014 Skogsstyrelsen Öka samverkanentreprenörerÅr 2022 ska andelen värdefull lövskog vara bibehållen2022 Skogsstyrelsen Jämfört med inventeringen 2017.eller ha ökatInventering av värdefull lövskog inom Blekinge Arkipelag 2022 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen? KunskapsunderlagÅr 2023 har andelen etablerade skyddszoner ökat 2023 Skogsstyrelsenjämfört med flygbildstolkningen 2017Flygbildstolkning av andel skyddszoner i Blekinge Arkipelag 2013 Skogsstyrelsen KunskapsunderlagFlygbildstolkning av andel skyddszoner i Blekinge Arkipelag 2017 Skogsstyrelsen KunskapsunderlagÅr 2023 genomföra en uppföljningsanalys av 2023 Skogsstyrelsenskogens åldersstrukturÅr 2050 finns det bara bakgrunds-näringsämnesläckagefrån skogsbruket2050 Skogsstyrelsen, skogsägarnaBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 92 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategier och åtgärdsförslag inom temaområde hållbart båtliv (kapitel 2.6.6 i planen)5 Bevarandemål2 Delmål2 Delmål4 Bevarandemål3 Bevarandemål2 DelmålDelmålDelmålDelmål3 Bevarandemål2 Delmål3 BevarandemålStrategi 12: Utveckladet hållbara båtlivetStrategin syftar till att skapaen respektfull attityd såatt båtlivets påverkan pånatur- och kulturmiljöer blirminimal.DelmålDelmål2 Delmål5 Bevarandemål4 Bevarandemål- 93 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 12: Utveckla det hållbara båtlivetDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2011 upplevs bullernivån som försumbar i2011 Länsstyrelsenhänsynsområde Listerby SkärgårdÅr 2012 finns det en lagstiftning som förbjuder2012 Sjöfartsverket?tömning av avloppstankar på båtar direkt i havetInformation om vilka som säljer fosfatfritt diskmedel/schampo 2011 Biosfärkontoret Öka kunskapenUndersökning av hur avfallet hanteras av större fartyg (trålare, skärgårdstrafi2012 Kommunernas hamnkontor/hamnfogdar Kunskapsunderlagk etc)År 2014 finns det tömningsstationer för båtar i alla 2014 Kommunerna, Blekinge båtförbundstörre gästhamnarDefi niera vad som är en hamn för fritidsbåtar (måste då ha servicemöjligheter)2011 Biosfärkontoret, kommunerna KunskapsunderlagÅr 2015 finns det informationstavlor om Blekinge 2015 BiosfärkontoretArkipelag på strategiska ställenFramtagande och utplacering av informationsskyltar gällande2011 Biosfärkontoret Ökad kunskap, respekt 10 000biosfärområde och hänsynsområde (i gästhamnar + större öar)År 2015 har 80 % av de båtar som hör hemma i2015 Blekinge båtförbund, båtägarnaBlekinge Arkipelag, tömningsbara tankarPågående projekt. Båtturism-projektet som styrs av Region Blekinge, 2011 Biosfärkontoret SamverkanBlekinge Arkipelag bör säkerställa att utvecklingen blir hållbarÅr 2015 finns det en god sophantering i kust- och 2015 Kommunerna, LänsstyrelsenskärgårdenUtreda vem som ansvarar för tömning av soptunnor i skärgården 2011 Biosfärkontoret Minska nedskräpningÅr 2016 fi nns bättre tillgänglighet till toaletter jämfört med 2013 2016 Kommunerna, LänsstyrelsenSamverkan mellan kommunerna och Länsstyrelsen ang. utplacering 2012 Biosfärkontoret Samverkanoch ansvar gällande mulltoaletter på öarUndersöka marknaden för mulltoaletter och visa på goda exempel 2011 Biosfärkontoret Kunskapsunderlag 20 000Blå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 94 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 12: Utveckla det hållbara båtlivetDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2016 har nedskräpningen i skärgården minskat jmf 2016 Kommunerna, Blekinge båtförbundmed 2013Information gällande hantering/problem med engångsgrillar (brandrisk) 2011 Biosfärkontor, Båtklubbar,Minska nedskräpning, brandrisk 5 000kajakuthyrningsklubbarKampanjer för insamling av sopor/skräp (speciellt på våren) 2012 Kommunerna, Biosfärkontoret Ökad samverkan, kunskap 5 000Kampanj mot nedskräpning riktad mot befi ntliga båtklubbar 2012 Biosfärkontor, Båtklubbar Minska nedskräpning, Öka kunskapÅr 2018 har alla fritidsbåtar, som hör hemma inom 2018 Blekinge båtförbund, båtägarnabiosfärområdet, med toalett tömningsbara tankarÅr 2019 finns bättre tillgänglighet till toaletter jämfört 2019 Kommunerna, Länsstyrelsenmed 2016År 2019 har nedskräpningen i skärgården minskat 2019 Kommunerna, Blekinge båtförbundjämfört med 2016År 2020 tömmer samtliga fritidsbåtar med toalett sitt 2020 Blekinge båtförbund, båtägarnaavlopp i befintliga tömningsstationerÅr 2020 har utpekade känsliga områden inte utsatts 2020 Länsstyrelsenför ett slitage från turism och friluftslivInventering av befi ntliga militär- och stenbryggor samt upprättande avhandlingsplan.2011 Biosfärkontoret, Båtklubbar Kunskapsunderlag 5 000Blå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 95 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 13: Minskad användning av giftiga båtbottenfärgerFrämja användandet och marknadsföra miljövänliga alternativ till giftigabåtbottenfärger.Delmål5 BevarandemålDelmål4 Bevarandemål4 Delmål3 BevarandemålDelmål3 BevarandemålDelmål- 96 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 13: Minskad användning av giftiga båtbottenfärgerDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2011 finns en lokal (på kommunnivå) SMS-tjänst med 2011 Skärgårdsstiftelsen, BiosfärkontorethavstulpanvarningPressmeddelande när det är dags att ta bort havstulpanerna 2011 Kommunerna, Länsstyrelsen, BiosfärkontoretÖka kunskapen, informationsinsatsUndersökning av möjlighet till information på kommunnivå av havstulpanvarning2011 Biosfärkontoret Öka kunskapen 5 000År 2012 finns undersökningar som visar effekten/ nyttanav kopparfria båtbottenfärger2012 Kemikalieinspektionen, Blekinge båtförbund,BiosfärkontoretUpplysning av miljönyttan av förbud mot koppar i båtbottenfärger (-89) 2012 Kemikalieinspektionen Öka kunskapenInformation om positiva effekter i miljön av vad som har hänt sen förbudmot kopparKemikalieinspektionen Öka kunskapen 5 000År 2013 och 2016 visar tester vilka miljövänliga färgersom är bäst!2013,2016Blekinge båtförbund, BiosfärkontoretInformation om användning/nytta med båtbottentvättar 2011 Biosfärkontoret Öka kunskapen, informationsinsats 5 000Demonstrationsprojekt? Testa vilka alternativa båtfärger som ger ett braresultat (ingen påväxt)2012 Blekinge båtförbund Hitta miljövänliga och effektivaalternativÅr 2014 har varje kommun minst en båttvätt 2014 Biosfärkontor, KommunernaUtvärdering av båtbottentvättar 2013, Håll Sverige Rent, entreprenörerna Kunskapsunderlag2016År 2015 används inga giftiga västkustfärger inom Blekinge2015 Blekinge BåtförbundArkipelagUndersöka möjligheterna att nyttja sötvatten för att avlägsna havstulpaner 2011 Blekinge båtförbund, Biosfärkontoret Hitta miljövänligt alternativ, ökakunskapenInitiera forskning (lokalt) för att identifi era alternativa lösningar för attminimera påväxt.År 2020 använder 50 % av båtägarna inom BlekingeArkipelag miljövänliga alternativ/metoder.Blå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd2012 Biosfärkontoret, Blekinge båtförbund Hitta miljövänliga och effektivaalternativ2020 Blekinge Båtförbund10 00020 000- 97 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 14: Främja eco-drivingÖka tillgängligheten på alkylatbensin, fasa ut 2-taktsmotorer ochökad kunskap om s.k. eco-driving hos båtägarna. Föroreningaroch påverkan på det marina livet minskas då markant.DelmålDelmålDelmål5 Bevarandemål4 BevarandemålDelmål4 Delmål3 Bevarandemål3 Delmål3 Bevarandemål- 98 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 14: Främja eco-drivingDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2014 finns information om eco-driving2014 Kommunernatillgängligt i varje kommunInfo om hur man kör miljövänligt 2011 Blekinge båtförbund, Håll Sverige Ökad kunskap 2 000RentInformation om grumling från motorbåtstrafi k i grunda vatten 2012 Blekinge båtförbund, Håll Sverige Ökad kunskapRentÅr 2014 finns det en skrotningspremie för utbyte 2014 ????av 2-taktsmotorerIdédokument angående skrotningspremie för utfasning av tvåtaktsmotorer2011 Biosfärkontoret Initiera processPilotprojekt med skrotningspremier av tvåtaktsmotorer 2012 Biosfärkontoret Stimulera ett miljövänligt båtlivÅr 2015 och 2018 har försäljningsandelen såldalkylatbensin ökatÅr 2020 kör alla båtförare inom BlekingeArkipelag på ett miljövänligt sätt2015,2018Kommunerna, Försäljningsställen2020 Blekinge båtförbundInitiera båtmässa i Blekinge 2012 Biosfärkontoret, Kommunerna Samverkan, kunskap, kompetens 10 000Pilotprojekt med hybrid och / eller elmotordriven båt 2012 Biosfärkontoret Hitta miljövänliga och effektiva alternativ 20 000År 2020 har alla fritidsbåtar som hör hemma i 2020 Blekinge båtförbundbiosfärområdet 4-taktsmotorerÅr 2020 erbjuder alla sjömackar alkylatbensin på 2020 KommunernapumpKartlägga vilka mackar som tillhandahåller alkylatbensin och 2011 Biosfärkontoret Kunskapsunderlagderas försäljningUndersökning av möjlighet att erbjuda alkylatbensin på pump till 2011 Biosfärkontoret Öka tillgängligheten, förenklasamma prisÅr 2020 ska alla lokala båtägare inom Blekinge 2020 Blekinge båtförbundArkipelag använda sig av alkylatbensinLyfta fram positiva miljöeffekter av alkylatbensin 2011 Biosfärkontoret Ökad kunskap 5 000Blå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 99 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi och åtgärdsförslag inom temaområde hållbar turism (kapitel 2.6.7 i planen)Strategi 15: Stimulera hållbar turismÖkad men varsam turism. Förlängd turismsäsong. Besökare skalockas till området och uppleva unika värden inom en växandebesöksnäring (ex. historisk segelled, Arkipelagrutt).4 BevarandemålDelmålDelmål3 DelmålDelmål3 Delmål5 BevarandemålDelmålDelmål4 BevarandemålDelmålDelmål2 Delmål3 Bevarandemål2 DelmålDelmålDelmål- 100 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 15: Stimulera hållbar turismDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringForskningstudie initierad på BTH påbörjad 2011 2011 BTH, BiosfärkontoretSamverkan med BTH att ta fram bakgrundsinfo och förutsättningar för enArkipelagrutt (Hanö till Utklippan)2011 Biosfärkontoret och BTH Skapa förutsättningar för hållbar turism.Undersöka ifall det fi nns någonkommersiell bärighet i etablerandetav en Arkipelagrutt.Slutrapport från forskningsstudie finns tillgänglig år 2012 BTH, Biosfärkontoret2012Dialog med Blekingetrafi ken 2012 Biosfärkontoret Skapa samverkanHitta hållbara boende och aktiviteter som vill vara med och lansera enArkipelagen Runt tur.År 2012 finns en karta med tillhörande informationsbroschyrframtagen för Kung Valdemars segelled genomBlekinge ArkipelagÅr 2013 finns det ett utvecklat och tillgängligt nätverkav cykel- och vandringsleder2012 Biosfärkontoret, BTH Skapa samverkan, hitta förutsättningarför en hållbar turism2012 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen,Blekinge Museum?2013 BiosfärkontoretGenomföra ett kommunövergripande ekoturismprojekt 2013 Biosfärkontoret Skapa goda exempel 20 000År 2014 har antal besökare till Blekinge Arkipelag har 2014 Turistbyråerna, SCBökat med 25 % (jmf med 2010).År 2011, 2016 och 2021 ska antalet besökare ha ökat påde identifierade turismpunkterna under april-maj ochseptember-oktoberIdentifi era lämpliga hotell och andra turismpunkter för uppföljning av denförlängda säsongenBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd2011, 2106,2021Turistbyråerna + biosfärkontor2011 Turistbyråerna Större turismpunkter är viktiga föruppföljning av turismen20 0005 000- 101 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagForts. Strategi 15: Stimulera hållbar turismDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2015 har antalet turismföretag inom Blekinge Arkipelag2015 Turistbyråerna, SCBökatÅr 2015 är förslaget (Arkipelagrutt) presenterat för alla 2015 BTH, Biosfärkontoretparter och intresse finnsÅr 2016 visar en enkätundersökning att fritidshusboende2016 Biosfärkontoretär positiva till turismInformation och dialog med fritidshusboende 2012 Biosfärkontoret Samverkan, skapa en gemensam 5 000visionPHD forskning på fritidshusägares motvilja mot utvecklingen av lokalahållbara turism-idéer2012 BTH, Biosfärkontoret Skapa samverkan, samsyn 20 000Ökad kunskap/medvetenhet om turismens vikt som inkomstkälla förlokalbefolkningenÅr 2020 ska entreprenörer uppleva att det är enkelt attetablera och driva företag i skärgården jämfört med2011 och 2015Pilotprojekt som undersöker vilka möjligheter som fi nns för förenkling avnyetablering av verksamheter i kust- och skärgårdsområdet2012 Biosfärkontoret, Näringslivskontorenpå kommunerna2020 Nyföretagarcentrum genomförsådana undersökningar årligenÖka intresset för den småskaligaturismen2012 Biosfärkontoret, Kommunerna Skapa förutsättningar för hållbarturismAnsöka om försöksdispenser för verksamheter i skärgården 2012 Biosfärkontoret, KommunernasmiljökontorTa fram förslag på blanketter som förenklar ansökningsförfarandet videtablering av verksamheterÅr 2020 uppgår den totala vinsten till XX kr för BlekingeArkipelag-märkt hållbar turism2012 Biosfärkontoret, Länsstyrelsenoch Kommunerna2020 Turistbyråerna, SCB, BiosfärkontoretModellområde för hållbar utvecklingÖka intresset för den småskaligaturismenDokumentera nuläget innan biosfärområde är utnämnt 2010 Biosfärkontoret, Turistbyråerna Skapa ett noll-läge för turismen 10 000År 2020 finns en båtlinje, Arkipelagrutt 2020 BiosfärkontoretBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd5 00020 0005 000- 102 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi och åtgärdsförslag inom temaområde hållbart entreprenörskap (kapitel 2.6.8 i planen)Strategi 16: Stimulera entreprenörskapet i kustoch skärgårdStrategin ska leda till ett ökat entreprenörskap inom BlekingeArkipelag och till en levande skärgård. Förbättra förutsättningarnaför nyetablering genom förenkling av existerande regleroch förordningar samt utveckling av pilotprojekt.Strategi 17: Etablera varumärket Blekinge ArkipelagEtt varumärke och logotype för hållbara varor och tjänster inombiosfärområdet gynnar det småskaliga näringslivet och skaparekonomiska förutsättningar för en levande skärgård. Levandeskärgårdssamhällen skapar i sin tur förutsättningar för ett öppetlandskap.4 Bevarandemål4 BevarandemålDelmålDelmål Delmål3 Delmål5 BevarandemålDelmål3 Bevarandemål4 Delmål- 103 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 16: Stimulera entreprenörskapet i kust och skärgårdStrategin kommer att utvecklas med delmål och aktiviteter i framtiden.Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringUtveckling av ett livskraftigt hållbart näringsliv inom biosfärområdetBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd2012 Biosfärkontoret, Näringslivskontoren,entreprenörerAtt stimulera områdets hållbara entreprenörskapoch främja förutsättningaran för hållbartnyttjande av ekosystemtjänster- 104 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 17: Etablera varumärket Blekinge ArkipelagDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering2011 BiosfärkontoretÅr 2011 är kriterierna för varumärket framtagnaoch accepteradeTa fram kriterier för användning av logotypen Blekinge ArkipelagÅr 2012 står alla nätverksmedlemmar förvarumärket och dess innebörd2010-2011Karlskrona kommun2012 Biosfärkontoret, EntreprenörernaVem får använda logotypen? Ska det var närproducerat,ekologiskt etc?Anordna nätverksträffar kontinuerligt 6 ggr/ år 2012 Biosfärkontoret Skapa samverkan 10 000År 2013 känner alla nätverksmedlemmar till dettotala utbudet av Blekinge Arkipelags produkteroch tjänster2013 Biosfärkontoret, EntreprenörernaÅr 2014 finns det minst 2 försäljningsställen förBlekinge Arkipelags produkter i varje kommunÅr 2014 har vi minst 20 produkter/tjänster somanvänder varumärketBjuda in kust- o skärgårdsentreprenörerna 2ggr/år till seminariumangående utveckling av verksamheter i skärgården2014 Undersöks av näringslivsenheten ivarje kommun2014 Biosfärkontoret, Entreprenörerna2011 Biosfärkontoret, Kommunerna(Karlshamn, Ronneby, Karlskrona)Skapa forum för samarbete och utveckling.Kunskapshöjande aktiviteter och arrangemang.Inspirera till mångsyssleriSamverkan med matupplevelser i Blekinge 2011 Länsstyrelsen, LRF, samarBETE Förädling av lokala hållbara livsmedel gynnarbåde producent och försäljareSkapa kundunderlag genom marknadsföring av biosfärområdet 2012 Biosfärkontoret Förutsättning för avsättning av varumärktatjänster och produkter. Skapar förutsättningar fören levande skärgårdHitta entreprenörer som vill ha biosfärprodukter i sina butiker 2013 Kommunernas näringslivsenheter Skapa ett nätverk mellan entreprenörer somstödjer varandraEnkätundersökning hos konsumenter som handlar i butikerna 2011löpandeuppföljningBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd”Bonde i butik”, LRFHur ser attityden till Blekinge Arkipelags varoroch tjänster ut? Hur kan kundunderlaget öka?Biosfärkontoret3 000 Biosfärkontoret5 000 Länsstyrelsen, LRFBiosfärkontoret,20 000 Biosfärkontoret5 000Kommunerna- 105 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagForts. Strategi 17: Etablera varumärket Blekinge ArkipelagDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2015 marknadsför alla nätverksmedlemmaraktivt det totala utbudet av varumärkta tjänsteroch produkterÅr 2016 och 2021 har antalet entreprenörer somär anslutna till näringslivsnätverken ökatKoppla ihop företagsnätverk för skärgård och kust inom de 3kommunerna2015 Entreprenörerna2016,2021Näringslivsenheten påkommunerna2011 Biosfärkontoret, Kommunerna Samverkan mellan företagsnätverk i de tre kommunernaUtveckling av ett livskraftigt hållbart näringsliv inom området 2012 Biosfärkontoret,Näringslivskontoren, EntreprenörerKartläggning av verksamheter och framtidsplaner 2013 Kommunerna Skapa underlagsmaterial till planering ochutvecklingArbetspool i skärgården (vikariepool) där småskaligaföretagare hjälper varandraUtvärdering av information, aktiviteter och kurserÅr 2020 har antalet familjer och människor somlever i skärgården, ökat till XXX2013 Landsbygdsutvecklarna i de trekommunerna2013 och Biosfärkontoret, Kommunerna20162020 KommunernaBiosfärkontoret10 000 KommunernaBättre förutsättningar för en levande skärgård KommunernaHur kan vi bli bättre på att stötta företagare somnyttjar Blekinge Arkipelag?Kommuner ochBiosfärkontorBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 106 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategier och åtgärdsförslag inom temaområde hållbart fiske (kapitel 2.6.9 i planen)Strategi 18: Stödja det småskaliga yrkesfisketSyftet med strategin är att verka för en förenkling av regelverket och gynna det småskaliga och hållbara yrkesfi sket. Genomatt initiera ett demonstrationsprojekt kan Blekinge Arkipelag fungera som ett modellområde för hållbart småskaligt fi ske.DefinitionerYrkesfiske: Kommersiellt fi skeFritidsfiske: Allt fi ske utom yrkesfi ske (samlingsterm för nedanstående)Husbehovsfiske: Traditionellt fi ske som kust- och skärgårdsbefolkningenhar bedrivit i huvudsak för eget behov. Vanligen används redskap som t.ex. nät,ryssjor och långrev.Sportfiske: Fiske för rekreation och nöje, främst med spö.DelmålDelmål2 Delmål5 Bevarandemål2 Delmål- 107 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 18: Stödja det småskaliga yrkesfisketDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2012 finns det en tydlig säl- ochskarvförvaltning som respekterasInitiera forskningsaktiviteter för att defi niera hållbarapopulationer för säl och skarvUndersöka reglerna för säljakt i närliggande områden, t.ex.FinlandÅr 2012 finns det tidsbundna testlicenser för detsmåskaliga och hållbart fiskande yrkesmässigafisket inom Blekinge ArkipelagPilotprojekt med stängningstider av lekområden i realtid (tidernakan variera från år till år)2012 Havs- och vattenmyndigheten,Naturvårdsverket2011 Naturvårdverket, Havs- ochvattenmyndigheten2011 Leader Blekinge, Biosfärkontoret2012 Havs- och vattenmyndigheten,Leader Blekinge,Biosfärkontoret2011 Leader Blekinge, BiosfärkontoretÅr 2015 finns det torskkvoter som bestånden tål 2015 Havs- och vattenmyndighetenAnordna en workshop om det kustnära fi sket (forskare/fi skare) 2012 Leader Blekinge, Biosfärkontoret,yrkesfi skarnaDialogmöten mellan fi skare och politiker 2011 Leader Blekinge, BiosfärkontoretBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärdEn målsättning för bestånden ökar förståelsen försäl- och skarvpopulationerÄr det ett ”gott exempel”? Skulle det fungera i BlekingeArkipelag?Utforma en reglering av det småskaliga fi sket somfungerar och är hållbarSkapa en samverkan/samsyn mellan forskare ochfi skare25 000 Naturvårdsverket25 000 Fiskeområde BlekingeArkipelag50 000 FiskeområdeBlekinge Arkipelag(EU-projekt)10 000 Fiskeområde BlekingeArkipelagSkapa samverkan mellan fi skare och politiker 10 000 Fiskeområde BlekingeArkipelag- 108 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderForts. Strategi 18: Stödja det småskaliga yrkesfisketDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2012 är det möjligt för det småskaliga fisketatt bedriva ett blandfiske (på olika arter).År 2020 finns det minst 40 st småskaliga yrkesfiskareinom Blekinge Arkipelag som fiskar påett fortsatt hållbart sätt.År 2020 stödjer fiskelagstiftningen ett hållbartfiske som efterlevs inom Blekinge ArkipelagUppmärksamma Havs- och vattenmyndigheten om att reglernamåste ändrasInitiera samarbete med regelbundna möten mellan Havs- ochvattenmyndigheten och fiskarna2012 Havs- och vattenmyndigheten,Leader Blekinge,Biosfärkontoret2020 Yrkesfiskarna2020 Havs- och vattenmyndigheten2011 Leader Blekinge, Biosfärkontoret2012 Havs- och vattenmyndigheten,Biosfärkontoret,yrkesfiskarnaStarta upp ett demonstrationsprojekt för småskaligthållbart fiske som Havs- och vattenmyndighetenstödjer. Uppmärksamma Havs- och vattenmyndighetenpå existerande behov.50 000 Fiskeområde BlekingeArkipelagInformationsbroschyr 2012 Biosfärkontoret Öka allmänhetens kunskap om ett hållbart yrkesfiske 25 000 Fiskeområde BlekingeArkipelagBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 109 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 19: Öka tillgängligheten av närproduceradoch hållbart fiskad fiskMärkning av lokalt och hållbart fångad fi sk i kombination med ökatengagemang hos kommunerna, ger ökad lönsamhet och möjlighetatt bedriva ett småskaligt fi ske i Blekinge Arkipelag både idag och iframtiden.DefinitionerYrkesfiske: Kommersiellt fi skeFritidsfiske: Allt fi ske utom yrkesfi ske (samlingsterm för nedanstående)Husbehovsfiske: Traditionellt fi ske som kust- och skärgårdsbefolkningenhar bedrivit i huvudsak för eget behov. Vanligen används redskap som t.ex. nät,ryssjor och långrev.Sportfiske: Fiske för rekreation och nöje, främst med spö.DelmålDelmål5 Bevarandemål- 110 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 19: Öka tillgängligheten av närproducerad och hållbart fiskad fiskDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2011 har varje kommun en fiskerepresentant 2011 KommunernaDefi niera önskvärd kompetens hos kommunernasfi skerepresentanter2011 Fiskare (yrkes-, husbehovs- ochsportfi skare)År 2015 finns det möjlighet att köpa lokala fiskprodukter2015 Kommunernas näringslivsenheteri 80 % av de traditionellafiskehamnarnaUndersöka regelverket mellan köpare och säljare 2011 Leader Blekinge, Biosfärkontoret,yrkesfi skarnaBättre samarbete mellan fi skare och restaurangnäringen– dialogmöten2011 Leader Blekinge, Biosfärkontoret,yrkesfi skarna och restaurangnäringenBättre samarbete, dialog. 5 000 FiskeområdeBlekinge Arkipelag(EU-projekt)Underlätta för lokal försäljning. Närproduceratoch hållbart.Ökad lönsamhet för fi skarna, hållbar råvara tillrestauranger20 000 Fiskeområde BlekingeArkipelag20 000 Fiskeområde BlekingeArkipelagSkapa förutsättningar för kajförsäljning av fi sk i hamnarna 2011 Biosfärkontoret, yrkesfi skarnaTa fram kriterier för varumärket (kopplat till fi ske) 2012 Biosfärkontoret Närproducerat? Ekologiskt? 10 000 BiosfärkontoretFörädla fi skprodukter från Blekinge Arkipelag 2015 Leader Blekinge, Biosfärkontoret,yrkesfi skarna och fi skberedningsindustrinUtbildningsinsatser inom produktutveckling och marknadsföringVärdet ökar, lokal försäljning och förädlingökar, minskade transporter2011 Kommunernas näringslivsenheter Öka entreprenörskapet inom yrkesfi sket. Nyafi skemetoder och/eller produkter som visarvärdet av ett hållbart fi skeMediainsatser fokuserat på det småskaliga fi sket 2011 Biosfärkontoret Öka allmänhetens kunskap om det småskaligaoch hållbara fi skets värde. Konsumenter väljerhållbart fi skad fi skUtvecklingsplan för ett hållbart fi ske inom Blekinge Arkipelag 2010 Leader Blekinge, Biosfärkontoret,yrkesfi skarnaBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärdSkapa förutsättningar för ett hållbart och småskaligtyrkesfi ske som bevarar fi skbestånd,traditioner och utveckling av näringenFiskeområde BlekingeArkipelag100 000 Fiskeområde BlekingeArkipelag50 000 Biosfärkontoret100 000 Fiskeområde BlekingeArkipelag- 111 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 20: Stimulera hållbart fritidsfiskeKunskapsuppbyggnad och förtydligande av regler kring fritidsfi sket.DefinitionerYrkesfiske: Kommersiellt fi skeFritidsfiske: Allt fi ske utom yrkesfi ske (samlingsterm för nedanstående)Husbehovsfiske: Traditionellt fi ske som kust- och skärgårdsbefolkningenhar bedrivit i huvudsak för eget behov. Vanligen används redskap som t.ex. nät,ryssjor och långrev.Sportfiske: Fiske för rekreation och nöje, främst med spö.DelmålDelmålDelmålDelmålDelmål3 Delmål 4 Delmål5 BevarandemålDelmål- 112 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 20: Stimulera hållbart fritidsfiskeDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2012 är påverkan på fisken vid återsläppsfiskeminimalÅr 2012 är 80 % av tillfrågade sportfiskare medvetna omhur de bör hantera fisken vid återsläppsfiske”Breda” aktiviteter som lockar fl er än frälsta sportfi skare till befi ntligaarrangemangÅr 2012 vet turister och andra fiskande besökare vilkalokala regler/regleringar som gäller2012 Sportfi skarna2012 Sportfi skarna2011 Sportfi skarna Öka allmänhetens kunskap om etthänsynsfullt fritidsfi ske2012 Sportfi skarna, TuristbyråernaInformation via fi skeshopar och sportfi skeorganisationer 2011 Sportfi skarna Öka fritidsfi skarnas kunskap om etthänsynsfullt fritidsfi skeÅr 2012 finns det fiskekompetens hos turistbyråerna 2012 Turistbyråerna, Sportfi s-karnaUtbildningsinsats om fi ske till turismföreningarna 2012 Sportfi skarna, LänsstyrelsenÅr 2012 bedriver fiskarna informationsinsatser inomungdomsverksamhet.2012 Sportfi skarna, yrkes- ochhusbehovsfi skareMarknadsföring av ett hållbart fritidsfi skeoch god information till turister om reglerInformation till ungdomsverksamhet 2011 Sportfi skarna Öka kunskapen om ett hänsynsfulltfritidsfi skeÅr 2013 finns det ett tydligt förslag på hur lekområdenoch regleringar av fritidsfisket är koordinerade.År 2013 finns det förslag/uppdatering av fredningsområdenasplacering och utformning2013 Länsstyrelsen, yrkes-,fritids- och Sportfi skarna,fi skevattenägarna2013 Länsstyrelsen, yrkes-,fritids- och Sportfi skarna,fi skevattenägarnaRevidering av fredningsområdena inom Blekinge Arkipelag 2012 Länsstyrelsen Rätt placering av fredningsområden, så attde får maximal effektDra upp punkter som tydligt utmärker fredningsområdena 2012 Länsstyrelsen Öka kunskap och respekt för fredningsområdenaoch minska överträdelserBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd20 000 Sportfi skarna10 000 Fiskeutrustningsförsäljarna,Sportfi skarna20 000 Fiskeområde BlekingeArkipelag20 000 Sportfi skarna10 000 LänsstyrelsenLänsstyrelsen- 113 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagForts. Strategi 20: Stimulera hållbart fritidsfiskeDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2020 stödjer fiskelagstiftningen ett hållbart fritidsfiskeoch lagstiftningen efterlevs2020 Havs- och vattenmyndigheten,fiskarnaSamarbeta med Kustbevakningen för att öka fokus på fritidsfisket 2012 Länsstyrelsen, Havsochvattenmyndigheten,KustbevakningenÅr 2020 pågår inget olagligt fiske på ål och inget olagligtfiske på gädda2014 KustbevakningenInga riktade sportfisketävlingar under lek år 2014 2014 SportfiskarnaÅr 2015 finns det ett tydligt förslag på hur återsläppsfiskebör bedrivas för minsta möjliga påverkan påfisken, ifall det är en hållbar metod2015 Biosfärkontoret, Sportfiskarna,UniversitetenSammanställa senaste forskningen på återsläppsfiske 2012 Länsstyrelsen, UniversitetenSe till att lagstiftning kring fritidsfisketefterföljsKunskap om hur fisken bör hanteras vidåtersläppsfiske. Är det en hållbar metod?Utbildning/presentation om hur man ska hantera fisk vid återsläppsfiske 2011 Sportfiskarna Minska skador på fisken vid återsläppsfiske,öka fiskens överlevnadÅr 2015 anordnas alla sportfisketävlingar med hänsyntagen till fiskarnas lekperioder.Blå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd2015 SportfiskarnaHavs- och vattenmyndigheten20 000 Universiteten20 000 Sportfiskarna- 114 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderStrategi 21: Minimera antalet vandringshinderVandringshinder i vattendragen i form av t ex. dammar och vägtrummor utgör ett hot mot migrerande fi sk.Anlägga s.k. fi skvägar och minimera antal vandringshinder (ex. dammar, vägtrummor etc.) för migrerande fi sk.3 Delmål 5 BevarandemålStrategi 21: Minimera antalet vandringshinderDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2016 är 50 % av alla vandringshinder 2016 Kraftverk, Länsstyrelsen, Fiskevårdsföreningarför fisk korrigerade.Analys av nytta/risk med elcertifi eringsavgifter 2015 Länsstyrelsen, Biosfärkontoret, Sportfi skarna,KraftverkenHitta en fi nansiering för att anlägga fi skvägarsom gynnar fi sken.10 000 KraftverkenStudie av hur bra/dåligt fi skvägar fungerar 2015 Biosfärkontoret, Sportfi skarna, Universiteten Hitta bästa möjliga utformning av fi skvägar 20 000 Universitet (Exjobb?)År 2020 finns inga vandringshinder förfisk (som går att lösa på annat sätt)2020 Kraftverk, Länsstyrelsen, Fiskevårdsföreningar- 115 -

5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagStrategi 22: Arrangera Kustfiskets DagUppmärksamma både det traditionella, nutida och framtidafi sket under 1-2 ggr/år. Ökad förståelse för yrkes-, sport- samthusbehovsfi sket, inkl ökad kunskap om aktuella förutsättningar.DefinitionerYrkesfiske: Kommersiellt fi skeFritidsfiske: Allt fi ske utom yrkesfi ske (samlingsterm för nedanstående)Husbehovsfiske: Traditionellt fi ske som kust- och skärgårdsbefolkningenhar bedrivit i huvudsak för eget behov. Vanligen används redskap som t.ex. nät,ryssjor och långrev.Sportfiske: Fiske för rekreation och nöje, främst med spö.Delmål5 BevarandemålStrategi 22: Arrangera Kustfiskets DagDelmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2012 arrangeras Kustfiskets Dag i BlekingeArkipelag 1-2 ggr/årMöjlighets-/konsekvensanalys för att undersöka ifall detär realistiskt att försöka fi ska ål under Kustfi skets DagLyfta frågan om skillnader i nationella lagstiftningar i EU(gällande ål)2012 Yrkesfi skarna, Leader Blekinge, Biosfärkontoret,husbehovsfi skarna, Sportfi skarna2012 Yrkesfi skarna, Länsstyrelsen, Leader Blekinge,Biosfärkontoret, husbehovsfi skarna,Sportfi skarna2012 Biosfärkontoret, Yrkesfi skarna, Leader Blekinge,husbehovsfi skarna, Sportfi skarnaAnalys av den danska modellen (ålfi sket) 2012 Biosfärkontoret, Yrkesfi skarna, Leader Blekinge,husbehovsfi skarna, Sportfi skarnaBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 116 -Konsekvensanalys 10 000 EU-projektÖka förståelsen för att alla länder ska göranågot för att rädda ålen.Lyfta ”goda exempel” där ålfi skelagstiftningenfungerar och respekteras50 000 EU-projekt20 000 EU-projekt

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag5 Förslag på delmål och åtgärderAllmänna delmål och åtgärdsförslagAllmänna åtgärdsförslag kommer att utvecklas och kompletteras med både delmål och aktiviteter/åtgärder.Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad FinansieringÅr 2011 arrangeras ett visionsseminarium för att belysahållbar utveckling ur ett ekonomiskt/ekologiskt/socialtperspektiv2011 BiosfärkontoretÅr 2012 finns ett delmål för ”Skola och utbildning” 2012 BiosfärkontoretBildandet av ett ungdomsråd 2011 BiosfärkontoretSkapa en idéverkstad för ungdomar 2012 BiosfärkontoretStödja ung företagsverksamhet 2012 BiosfärkontoretNätverk för unga forskare inom hållbar utveckling 2012 BiosfärkontoretArrangera certifi eringsdagar för ”Grön Flagg” eller ”Skola för hållbar 2013 Biosfärkontoretutveckling”Skapa en idébank för gymnasiearbete 2012 BiosfärkontoretÅr 2012 finns en plan för uppföljning av uppsatta bevarandemål2012 Biosfärkontoretoch delmålAnalys av pågående miljöövervakning 2011 BiosfärkontoretDefi nition av uppföljningsbehov 2011 BiosfärkontoretÅr 2012 finns en komplett analys av befintliga förvaltningsverktyg/regler2012 BiosfärkontoretBlå rader = DelmålGula rader = Aktivitet/åtgärd- 117 -

6 Påverkansfaktorer Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag6 PÅVERKANSFAKTORER6.1 Metodbeskrivning av påverkansanalysPåverkansanalysen har genomförts enligt de steg som beskrivs iOpen Standards och tillhörande programvara Miradi. Där definierasområdets avgränsning och en vision tas fram. Samverkansgruppendefinierade de bevarandevärden (ekosystem, arter, kulturvärden)som täcker in området i stort. Långsiktiga mål för dessa bevarandevärdensattes upp och en bedömning av deras status i nulägetgjordes med hjälp av tillgänglig kunskap där det var möjligt. Manbör även definiera indikatorer som kan användas för att följa uppmålen och statusen för de utpekade bevarandevärdena, delar avdetta arbete återstår.Efter detta analyserades bakomliggande orsaker/drivkrafter som”bygger upp” påverkansfaktorerna. De olika bitarna kan då varaenklare att förstå och påverka. I nästa steg speglades påverkansfaktorernaoch tillhörande bakomliggande orsaker/drivkrafter till sinpositiva motsats och s.k. resultatkedjor skapades. Resultatkedjornafinns illustrerade i kapitel 5 (blå rutor visar önskvärda resultat) ochdessa ligger till grund för framtagandet av strategier.Strategierna består av åtgärder och aktiviteter (gula rader i tabeller,kapitel 5) som ska bidra till att ta bort eller minimera de negativapåverkansfaktorerna och dess drivkrafter och istället sträva mot attuppnå önskvärda resultat. Till resultaten kopplas mätbara delmålsom fungerar som en kontinuerlig uppföljning av samverkansplanenoch dess intentioner.Nästa steg i processen, var att diskutera sig fram till de störstapåverkansfaktorerna som har eller kan ha en inverkan på bevarandevärdena.När dessa definierats gjordes en analys och prioritering avpåverkansfaktorerna enligt tre kriterier:1. Hur stor del av bevarandevärdet påverkas?2. Hur allvarligt påverkas bevarandevärdet?3. Kan bevarandevärdet återhämta sig ifall påverkansfaktorn tasbort?Varje påverkansfaktor bedömdes enligt de tre kriterierna på enfyra-gradig skala: Mycket hög, Hög, Medium och Låg. Bedömningenresulterade i en rangordning av påverkansfaktorerna, se sida 120.Notera dock att biosfärkontorets ambition är att bedöma påverkansfaktorernaenligt ytterligare kriterier (se sida 15) vilket kan kommaatt förändra rangordning och prioritering.Samverkansgruppen i arbete- 118 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag- 119 -6 Påverkansfaktorer3 Bevarandemål5 Bevarandemål3 Bevarandemål4 Bevarandemål3 Bevarandemål4 Bevarandemål5 Bevarandemål4 Bevarandemål3 Bevarandemål

6 Påverkansfaktorer Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagPåverkansfaktor / BevarandevärdeKobbaroch skärFiskGrundavikarVåtmarkerHårdbottnarKulturlämningarLövskogskustmedekhagmarkerBullerPrioritering av bevarandevärde Mycket hög Mycket hög Mycket hög Mycket - 120 hög-Mycket hög Mycket hög Hög Hög MediumDjupamjukbottnarKulturlandskapPrioriteringavhotGiftiga föroreningar (till havet) Låg Mycket hög Mycket hög Mycket hög Mycket högOhållbar bebyggelseutveckling Medium Låg Medium Hög Mycket hög Medium Mycket hög Låg Mycket hög Mycket högOhållbart yrkesfi ske - trålning Mycket hög Låg HögNäringsämnesläckage från jordbruk Hög Hög Mycket hög Medium HögYrkesstrafi k/risk för oljeutsläpp Låg Mycket hög Hög Låg Hög HögVandringshinder för fi sk i åar Mycket hög HögNäringsämnesläckage från enskilda avlopp Hög Medium Hög Hög HögLuftutsläpp Låg Mycket hög Låg Låg Låg HögFöroreningar från fritidsbåtar Låg Hög Hög Medium HögNäringsämnesläckage från industrier med Hög Medium Hög Hög Högeget avloppAvverkning Mycket hög Medium HögNäringsämnesutsläpp från avloppsreningsverk Medium Låg Medium Medium MediumSlitage från friluftsliv Låg Medium Låg Medium Låg Låg Medium MediumMuddring Medium Låg Låg Medium MediumNäringsämnesläckage från skogsbruk Medium Låg Medium Medium MediumDränering Hög MediumUnderhåll av kulturmiljöer Hög MediumIgenväxning Låg Låg Medium Hög MediumFiskodling Låg Låg Låg Låg LågDrivande skräp från fartygen Låg Låg Medium Låg Låg LågOhållbart småskaligt fi ske Låg LågFågeldöden Låg Låg Låg LågAvlopp från båtar Medium Låg Låg Låg LågOhållbart fritidsfi ske Låg LågMilitära spärrlinjer Låg Låg LågFrämmande och invasiva arter Medium Låg Låg LågFrämmande marina arter Låg Låg Låg Låg LågNedskräpning på öar, kust och i havet Låg Låg Låg LågKlimatförändringEj bedömdEj bedömd

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag7 ARBETSGRUPPER7.1 Samverkansgruppen• Jenny Hertzman, Marinekolog, Länsstyrelsen• Anders Thurén, Biosfärkoordinator, Blekinge Arkipelag• Kenneth Gyllensting, Miljöstrateg, Karlskrona kommun• Leifh Stenholm, Länsantikvarie, Länsstyrelsen• Hans-Erik Fröberg, Stf C MarinB, Marinbasen Karlskrona• Birgith Juel, Näringslivsutvecklare, Karlskrona kommun• Lena Axelsson, Turistchef, Karlshamns kommun• Sven-Olof Petersson, Agenda 21- samordnare, Karlskronakommun• Nina Södergren, Planarkitekt, Karlshamns kommun• Eva-Marie Lundberg, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Ronnebykommun• Kerstin Carlson, Avdelningschef, Marinbasen, Karlskrona7.2 Arbetsgrupper temaområdenAnsvarig person står först och har ansvarat för varje grupps sammansättningoch strategiernas innehåll. Anders Thurén, koordinatorBlekinge Arkipelag och Jenny Hertzman, projektledare, har deltagiti samtliga grupper.Hållbart båtliv• Kenneth Gyllensting, Miljöstrateg, Karlskrona kommun• Tommy Engvall, ordförande Blekinge båtförbund• Joanna Haraldsson, Miljöombud, Blekinge båtförbund7 Deltagare i arbetsgrupper• Christer Hoff (ers. Karl-Johan Svärd), Chef för hamnavdelningen,Karlskrona kommun• Jonny Johansson, hamnfogde, Karlshamns kommun• Per Engkvist, fritids- och turistchef, Ronneby kommun• Lars-Göran Forss, BåtlivsentusiastHållbart fiske• Jenny Hertzman, Marinekolog, Länsstyrelsen• Bengt Larsson, Sveriges yrkesfiskares ekonomiska förening,Ronneby kommun• Olle Schuschel, yrkesfiskare, Karlskrona kommun• Glenn Fridh, yrkesfiskare, Karlshamns kommun• Per Månsson, yrkesfiskare, Karlskrona kommun• Karl-Erik Karlsson, Blekinge kust- och skärgårdsförening• Thomas Höijer, Ordförande i Sportfiskarna Blekinge• Yvonne Walther, Fiskeriverket, havsfiskelaboratoriet Karlskrona• Lars Lundahl, Länsfiskekonsulent, LänsstyrelsenNyttjande och bevarande av kulturmiljöer• Leifh Stenholm, Länsantikvarie, LänsstyrelsenInfrastruktur och samhällsservice• Hans-Erik Fröberg, Stf C MarinB, Marinbasen Karlskrona• Kerstin Carlson, Avdelningschef, Marinbasen, Karlskrona• Anna-Karin Sonesson, Samhällsbyggnadssamordnare, Ronnebykommun• Anders Jaryd, Chef Tekniska Kontoret, Karlskrona kommun• Ulf Ohlsson, Förvaltningschef Samhällsbyggnadsavdelningen,Karlshamns kommun- 121 -

7 Deltagare i arbetsgrupper Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagHållbart entreprenörskap• Birgith Juel, Näringslivsutvecklare, Karlskrona kommun• Anna Althini, Samhällsutveckling, Länsstyrelsen• Fredrik Gummesson, Näringslivsutvecklare, Karlshamns kommun• Ebon Kaisajuntti, Landsbygdsutvecklare, Ronneby kommunHållbar turism• Lena Axelsson, Turistchef, Karlshamns kommun• Lena Israelsson, Turistbyråchef, Ronneby kommun• Tommy Gustavsson, Turistchef, Region Blekinge• Terje Pedersen, Turistchef, Karlskrona kommunDet öppna kulturlandskapet• Sven-Olof Petersson, Agenda 21- samordnare, Karlskronakommun• Per Håkansson, Lantbrukarnas Riksförbund• Sigge Johansson, Djurhållare, Esketorp• Helene Reiter, Lantbruk, LänsstyrelsenHållbar bebyggelseutveckling• Nina Södergren, Planarkitekt, Karlshamns kommun• Victoria Nordholm, Planarkitekt, Karlskrona kommun• Karin Svensson, Planarkitekt, Ronneby kommun• Ulla Haglund, Doktorand, Sektionen för planering och mediedesign,Blekinge Tekniska Högskola• Carina Burelius, Planarkitekt, LänsstyrelsenMinskad övergödning (2 grupper)1. Näringsämnesläckage från jord- och skogsbruk• Eva-Marie Lundberg, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Ronnebykommun• Åsa ”Felix” Evebrand, Lantbrukarnas Riksförbund Sydost• Lars Karlsson, Lantbrukarnas Riksförbund Sydost• Olof Dahlqvist, Lantbrukare• Ola Runfors, Skogskonsulent, Skogstyrelsen• Gunnar Milvert, Vattenvårdshandläggare, Länsstyrelsen2. Vatten och avloppsfrågor• Eva-Marie Lundberg, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Ronnebykommun• Inger Hansson, Vatten- och avloppschef, Karlshamns kommun• Kenneth Johansson, Vatten- och avloppschef, Karlskrona kommun• Anders Nilsson, Vatten- och avloppschef, Miljöteknik AB, Ronnebykommun• Jörgen Hanak, Miljöchef, Miljöförbundet Blekinge Väst• Anders Klar, Miljöchef, Karlskrona kommun• Monika Oredsson, Miljöchef, Ronneby kommun• Elin Bremberg, Miljöinspektör, Miljöförbundet Blekinge Väst• Emma Sjögren, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Ronneby kommun• Bertil Svensson, Miljöinspektör, Karlskrona kommun• Gunnar Milvert, Vattenvårdshandläggare, Länsstyrelsen• Eva Steiner, Miljösamordnare, Karlskrona kommun- 122 -

Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag7 Deltagare i arbetsgrupper- 123 -

7 Deltagare i arbetsgrupper Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – KunskapsunderlagSamverkansplan för Biosfärområde Blekinge ArkipelagMålet med samverkansplanen för Blekinge Arkipelag är att utforma och tillgängliggöraen förvaltningsplan för ett biosfärområde med havsmiljöfokus.Bevarande av värdekärnor för biologisk mångfald och kulturmiljö, ska ses iett större sammanhang och sättas i relation till både nyttjandeintressen ochpågående utveckling av biosfärområdet. En hållbar utveckling för BlekingeArkipelag måste utgå både från det befintliga landskapet med dess karaktäroch förutsättningar och de olika behov av näringsverksamheter och servicesom finns. Vi måste sträva mot en helhetssyn och hitta en bra balans mellanperspektiven kultur, natur och entreprenörskap.KontaktuppgifterBiosfärområde Blekinge ArkipelagGymnastikenRonneby BrunnsparkSE 372 36 RONNEBYSwedenTelefon: (+46) 455 87 000Fax (eller telex): (+46) 455 87 01E-mail: info@blekingearkipelag.seHemsida: www.blekingearkipelag.se