Att arbeta med ANDT i klassrummet. - Kristianstad

ATT ARBETA MEDAlkohol och Narkotika iKLASSRUMMET- ÖVNINGAR, TIPS OCH LÄNKARSammanställt av Maria Asklund, Kristianstads kommun

InledningDet här är ett kompendium till dig som är lärare eller annan skolpersonal och som ska jobbamed frågorna kring alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i skolan. Här kommer dufå tips och idéer på hur skolan kan jobba med dessa frågor. Här finns praktiska övningar ochexempel på hur ni kan jobba med frågorna och hur dessa kan integreras iämnesundervisningen.För hur ska man egentligen undervisa om ANDT? Vad ingår i skolans uppdrag och hur kanman lägga upp undervisningen om ANDT på bästa sätt? Utbildningsforskaren John Hattie,menar att lärande bäst uppnås när lärarna ser inlärningsprocessen genom elevernas ögon ocheleverna ser sig själva som sina egna lärare. Hatties viktigast budskap är att inget slår enskicklig lärare, med särskild betoning på samspelet mellan lärare och elev. Det är dock intetillräckligt för en lärare att tycka om att undervisa, eller att eleverna är engagerade. Läraremåste inse att undervisning inte bara handlar om att lära ut. Undervisning handlar om attlöpande få mer kunskap om hur elevernas lärande går till (Hattie 2009).”Den bästa undervisningen är den somutgår från elevernas verklighet. Enundervisning där deras egnaerfarenheter och upplevelser bearbetasoch det finns tid att återuppleva hur detegentligen var att bli plakatfull! Vimåste våga tala om sådana saker iskolan och göra det utan attskuldbelägga.” Mats Ekholm, professoremeritus Karlstads universitet/Folkhälsoinstitutet 2002).Under 1990-talet uppgav 25-35 procent av eleverna i åk 9 att de inte haft någon ANDTundervisningunder läsåret. År 2010 hade den siffran ökat till ca 50 procent. I gymnasiets åk2 var motsvarande andel 2010 drygt 60 procent.”Jag kommer inte ihåg. Ja det kom väl nån snubbe som berättade om rökning ochallt sånt där. Jag vet inte, jag lyssnade inte så noga. Nej alkoholist, han var väl föredetta alkoholist eller knarkare eller nånting. Det höll på i flera timmar, jag satt baradär och ville gå ut och röka. Jag kände mig sådär dum, han sitter där och pratar omdroger och rökning och jag sitter här och faan vad röksugen jag är, så jag lyssnadeinte så noga. Jag är inte sån där, jag vet det mesta om sånt där, jag vet att det ärfarligt, att det inte är bra och så där. De flesta vet det liksom, sitta där i flera timmaroch lyssna. Tråkigt!”(En 16-årig elevs svar på frågan om hon har fått någon information om alkohol, narkotikaeller tobak i skolan (Folkhälsoinstitutet, 1997).Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 2

Vem inom skolan ansvarar då för att eleverna får ANDT undervisning? Är detvarje enskild lärare eller kanske elevhälsan?Enligt läroplanen är det rektors ansvar att eleverna fårkunskap om riskerna med ANDT.Skolan förebygger!Det är många instanser i ett samhälle som hjälper till i det drogförebyggande arbetet. Tilldessa hör bland andra kommun, landsting, tull, polis och ideella organisationer. Inomkommunen är skolan en viktig pusselbit. Skolans förebyggande arbete vilar på tre ben, baseratpå den forskning som finns.1. Generella förebyggande och främjande insatser som stärker skyddsfaktorernarunt barn och unga.2. Handlingsplaner och policyer med tydliga strategier för en tobaksfri skoltid,drogfria skolavslutningar med mera.3. En ANDT-undervisning som stärker elevernas förmåga att ta ställning ochargumentera för sina åsikter, värdera reklambudskap och genomskåda myter.1. Risk/skyddsfaktorerMånga ungdomar som befinner sig i riskzonen har många riskfaktorer knutna till sig.Forskning säger att en person som har många riskfaktorer kan klara sig bra i livet om där finnstillräckligt med skyddsfaktorer.Hur ser risk- och skyddsfaktorerna ut inom skolan?SkolanRiskfaktorerOtrivsel, skolkLåg kunskapsnivåOordningBrist på strukturLåga förväntningar påeleverSkyddsfaktorerTydliga normer/regler ochförväntningarfrån vuxnaAtt uppmärksammas för positivahandlingarAtt känna tillhörighet ochanknytningEtt gott socialt och emotionelltklimatKristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 3

Forskningen visar att en god anknytning och studieframgång i skolan kan fungera somskyddsfaktor och en vaccination mot framtida drogmissbruk. När en elev lyckas medskolarbetet, tillhör en skolmiljö som präglas av goda sociala relationer med jämnåriga ochvuxna och samtidigt blir sedd och bekräftad på ett positivt sätt, minskar risken för missbrukoch utanförskap. Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna är andra skyddsfaktorer.Precis som det finns skyddsfaktorer finns även riskfaktorer inom skolans värld. Dessa kanbland andra vara otrivsel, låg kunskapsnivå, oordning, brist på struktur och låga förväntningarfrån lärare. Det finns en tydlig koppling mellan dålig skolgång och kriminalitet och missbruk.Allvarlig kriminalitet efter 20-årsdagen är 12 gånger så vanligt bland dem med låga betyg i åk9 jämfört med de som har medel/höga betyg. Alkohol- eller narkotikamissbruk är 7-9 ggrvanligare (Socialstyrelsen).2. Handlingsplan/policy för din skolaKristianstads kommun upprättade 2006 en droghandlingsplan för grundskolor ochgymnasieskolor. I denna betonas vikten av att skolan skall ha en genomtänkt modell för attengagera eleverna i drogförebyggande arbete samt skapa förutsättningar för dialog ochsamarbete med eleverna. Där står även att ” Skolledningen inom varje skolområde ansvararför att en handlingsplan innehållande en förebyggande del tas fram samt att denna ochåtgärdsprogrammet revideras regelbundet.”*(http://www.kristianstad.se/upload/%c3%96versta%20menyn/Organisation/Socialforvaltningen/Handlinsplan_drogfragor.pdf)Tips: Det är viktigt att ANDT-undervisningen inte hamnar mellan stolarna. Kom överens iarbetslaget om vad som ska tas upp i respektive ämne under läsåret. Det är även viktigt attANDT-undervisningen inte blir för fragmentarisk. Försök att få ett sammanhang, knyt ihopoch sammanfatta de olika aspekter av ANDT som tagits upp under läsåret. Utse någon somansvarar för att detta genomförs. Först och främst är det rektors ansvar, sedan kan enarbetsgrupp utses för att jobba fram en modell som skolan kan jobba med kontinuerligt.För lärarna att diskutera:Inom preventionsarbetet skiljer man på främjande och förebyggande. Främjandearbete bygger vidare på det som redan är bra, medans förebyggande syftar till attmotverka något som är skadligt. Vad är hälsofrämjande inom er verksamhet idag? Hurjobbar ni förebyggande? Vad kan utvecklas?3. ANDT-undervisningUndervisningen kan ofta ha ett individperspektiv på droger, dvs. att droger ger upphov tillberoende, fysisk ohälsa, sämre ekonomi, brottslighet mm.Detta är viktig kunskap, men det finns många andraperspektiv på ANDT, till exempel ett …folkhälsoperspektivvåldsperspektivbarnperspektivsamhällsekonomiskt perspektiv, med mera.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 4

3.1 Kritiskt tänkandeEnbart kunskap minskar inte risken för att unga börjar använda droger eller förändrar ettbeteende. Men om unga människor känner till riskerna för skador har de större möjlighet attfatta egna välgrundade beslut kring sin livsstil. Och om de vet hur man kritiskt granskar demyter som sprids kring droger och förstår de lagar och regler som svensk drogpolitik byggerpå, kan de bättre försvara sina ställningstaganden.Långt upp i högstadiet har flertalet elever mycket måttfulla drogvanor. De flesta använder intetobak, berusar sig sällan eller aldrig och få har erfarenhet av narkotika. Då bör man alltsåförstärka ett redan befintligt positivt beteende för flertalet elever. Därför behöver eleverna intefå kunskap om hur man blir missbrukare, hur det är att vara missbrukare och hur man slutarmed sitt missbruk.3.2 Att bjuda in en före detta missbrukareNär skolor bjuder in före detta missbrukare till skolan finns en risk att en del elever uppfattarden före detta missbrukaren som en cool och häftig person, som trots missbruket har klarat sighyfsat och levt ett spännande liv. Forskning har visat på att sådana insatser kan varakontraproduktiva, det vill säga att ungdomarna i större utsträckning testar narkotika.En amerikansk utvärdering av en insats som syftade till att avskräcka unga i riskzonen förkriminalitet och missbruk genom att låta dem träffa brottslingar i fängelsemiljö, visade attinsatsen tvärtom ökade risken för att ungdomarna skulle börja begå brott.Vad ska man då göra?? Det är viktigt att skolan följer forskningen på området för att se vilkapedagogiska metoder som ger bäst effekt och vilka som ger mindre önskad effekt. Givetvisbör skolan även se till sina egna behov och önskemål och utgå ifrån det. Längre fram ikompendiet följer olika förslag på övningar och undervisningsmetoder som kan genomföras.3.3 Samarbeta med föräldrarnaFöräldrarna kan inbjudas till regelbundna diskussioner, kanske en föräldrautbildning, som tarupp olika teman. Drogsituationen i närområdet, alkohol, langning, gränssättning och skolhälsaär exempel på teman som brukar locka.En föräldrautbildning passar bra att ordna i samverkan med andra aktörer. Föräldraföreningen,något studieförbund, kyrkan, fältassistenter, polisen och frivilligorganisationer är utmärktaexempel på samarbetsparter.Ibland hörs klagomål över att de föräldrar som bäst skulle behöva komma till ett möte omdroger aldrig syns till. Även om det kan stämma att de mest resursstarka föräldrarna kommertill skolans möten, är det inte säkert att deras barn har lägre drogkonsumtion än andra barn.Man ska inte heller underskatta informationsflödet i föräldragruppen efter en intressant ochengagerande föräldraträff. De som inte kom får säkerthöra en del när de träffar andra föräldrar i olikasammanhang – på bussen, i bostadsområdet och iaffären.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 5

ALKOHOLSamtal sompedagogiskt verktygDet finns några områden som skolan bör lägga tonvikt på när det gäller samtal om alkohol.Tänk på att alla elever inte dricker alkohol. Anpassa frågorna och diskussionsämnena så attdet passar alla.1. MajoritetsmissförståndetEn vanlig företeelse bland ungdomar är att de har förutfattade meningar om andra ungdomarserfarenheter av t ex alkohol, narkotika och sex. Många gånger tror unga att det är fler somanvänder droger, att många ungdomar ofta berusar sig, att alla har sexuella erfarenheter etc änvad som faktiskt är fallet. Om ungdomar tror att alla andra dricker, röker på och festar på, ärrisken större att den enskilde individen själv också gör det. Detta kallas”majoritetsmissförståndet” och innebär att det lätt kan bli en självuppfyllande profetia - manvill leva upp till det man tror att alla andra gör.1.1 Grupparbete – diskussionSom grund för diskussion kring majoritetsmissförståndet finns nedan ett formulär som du/nikan be eleverna svara på. Samla sedan ihop dessa, sammanställ svaren och ha det somunderlag för diskussion i mindre grupper. Jämför gärna med nationella siffror frånCentralförbundet för alkohol- ochnarkotikaupplysnings (CAN) undersökningar,eller lokala drogvaneundersökningar(http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstadskommun/Halsa/Drogforebyggandearbete/Skolelevers-drogvanor/).Lektionslängd: 20-40 minMaterial och förberedelser: Kopiera uppelevmaterial 1 till varje elev.Syfte: Syftet med övningen är att avslöjamajoritetsmissförståndet. Lektionen bygger påatt eleverna individuellt fyller i ett formulär omalkoholkonsumtionen i klassen. Därefter kandu som ledare använda materialet somunderlag för ert fortsatta preventiva arbetemed alkohol.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 6

AlkoholvanorSätt först ett kryss för den bokstav som du själv tillhör, i denvänstra spalten, "Jag själv"Sedan ska du gissa, hur många i klassen som hör till de olikabokstäverna. Du ska skriva ett tal i var och en av rutorna i högraspalten, under "De andra i klassen". När du lägger ihop talenska de stämma överens med hur många ni är i klassen (du skaförstås räkna med dig själv.)”Jagsjälv”A: Dricker ingen alkohol allsB: Smakar en klunk eller högstett glas någon enstaka gångC: Dricker en del ibland, meninte så mycket att de blirberusadeD: Dricker ibland så mycket attde blir berusadeAntal i klassen:”De andra i klassen”Hur länge får du vara ute på kvällarna?”Jag själv”Kl 22.00Kl 23.00Kl 24.00Längre än ovanstående”De andra i klassen”Varför dricker du?Varför tror du att dina kompisar dricker?Jag dricker inte för att:Samla in alla elevers svar och sammanställ. Redovisa resultaten och diskutera.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 7

Med utgångspunkt från ovanstående punkter;Finns det anledning att tro att alkoholvanorna i den egna klassen/skolan skiljer sig frånCAN:s nationella siffror eller kommunens lokal siffror?Om resultatet av undersökningen visar att eleverna överskattat andelen som druckit alkohol såatt de känt sig berusade kan man diskutera orsakerna till att man tror det.Betona gärna att en ganska stor andel i åk 9 (ca 40 procent 2011) faktiskt inte dricker någonalkohol alls.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 8

2. Att synliggöra risker med alkohol2.1 BrottsperspektivUngdomar som är påverkade av alkohol ärutsatta för större risker än vidnyktert tillstånd. Detta är viktigt att diskuteramed eleverna. Exempel påsådan information kan vara att:ju fortare och ju starkare alkohol man dricker desto större är risken att man förlorarkontrollenlämnar man en kraftigt berusad kamrat utomhus är det risk att han/hon fryser ihjälberusade personer blir oftare offer för rån, våldtäkt, misshandel och andra brottrisken att själv misshandla någon eller begå något annat brott ökar om man är berusadfaran med alkohol i trafiken.Vad ser du/ni mer för faror med alkohol ur ett brottsperspektiv? Diskutera gärna iarbetsgruppen. Vad ser eleverna för faror med detta?2.2 Hälsoperspektiv:Hjärnan – alla hjärnfunktioner kan påverkas negativt av alkohol:Tänkande, känslor, omdöme, minne, aggressivitet, liksom balansen och förmågan attsamordna muskelrörelser. Särskilt tydligt syns dessa effekter då man dricker sig full,men dessa effekter uppträder redan vid små mängder alkohol och blir mer uttalade jumer man dricker. I grava fall kan kroniska skador uppstå.Psykiska problem – alkoholkonsumtion ökar risken för en rad psykiska problem,främst depression, ångest och sömnstörningar.Hjärta och blodkärl – regelbundet alkoholdrickande kan skada hjärtmuskeln medhjärtsvikt som följd. Redan vid måttlig konsumtion stiger blodtrycket, vilket ökarrisken för hjärtinfarkt och stroke. Berusningsdrickande ökar risken för oregelbundenhjärtverksamhet.Cancer – alkohol ökar risken för flera cancerformer: bröstcancer, tjocktarmscancer,mun- och svalgcancer, strupcancer och levercancer.Levern – redan efter några dagars alkoholdrickande kan levern bli svullen och öm.Cellerna skadas och fungerar sämre. Vid fortsatt högkonsumtion ökar risken förinflammation, skrumplever och levercancer.Magsäcken – alkohol kan ge magkatarr med smärtor och kräkningar.Bukspottkörteln – drabbas av inflammationer, med svåra buksmärtor och försämradförmåga att tillgodogöra sig födan, likaså risk för en form av diabetes.Benstommen – risken för benbrott ökar. Benstommen blir skörare, vilket gör att riskenför frakturer ökar.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 9

Sexuella problem – alkoholkonsumtion påverkar hormonerna, stör den sexuellafunktionen och kan leda till infertilitet.Alkohol och graviditet – dricker man alkohol undergraviditeten är risken för fosterskador stor. Fostret fårsamma alkoholhalt i blodet som mamman, vilket ökarrisken för missbildningar, hjärnskador ochbeteendestörningar. Någon gräns för skadlig konsumtionfinns inte. Det säkraste är att avstå helt från alkohol omman väntar barn eller planerar att bli gravid.2.3 FolkhälsoperspektivCirka en miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol, det vill säga de har enalkoholkonsumtion som ökar risken för skador. Gränsen för sådant riskbruk brukar för mänanges till 14 standardglas per vecka, där ett standardglas motsvarar 33 cl starköl, 12 cl vineller 4 cl sprit. För kvinnor ligger motsvarande gräns på nio standardglas per vecka.Berusningsdrickande, det vill säga fem eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle förmän och fyra eller fler standardglas för kvinnor, är också riskbruk. Cirka 300 000 personer iSverige har utvecklat ett alkoholberoende. Alkoholens totala samhällskostnad har av olikaforskare beräknats till mellan 20 och 80 miljarder kronor. Åsikterna går dock isär om hur ensådan beräkning kan och bör göras. Klart är emellertid att samhällets kostnader vidaöverstiger dess inkomster av alkoholen.2.4 GenusskillnaderDet finns biologiska skillnader när det gäller hur pojkar och flickor reagerar på alkohol.Flickor kan hamna i destruktiv sexualitet och sexuellt våld. Det gör pojkar också, men dehamnar oftare än flickor i bråk och olyckor. Bland pojkar har hög aggressivitet i skolåldern ettstarkt samband med senare problematiskt alkoholbruk. För flickor i skolåldern finns ettsamband mellan upplevd ångest och senare problematiskt alkoholbruk.Vad tror eleverna själva?Att diskutera:Är du medveten om riskerna med alkohol? Vad kan hända? Vad vill du interåka ut för?Hur skulle du vilja vara/uppträda på en fest? När har du som mest roligt?Vad säger du till en kille resp. tjej som blir full? Vad gör du om din bästakompis blir full? Hur hjälper du denne på bästa sätt? Om han eller hon säger”du får inte ta hem mig” – vad gör du då?Kan du prata med dina föräldrar om vad som händer på en fest? Kan du bedina föräldrar om hjälp?Om det finns alkohol på fester – vem har köpt ut?Vilka är de viktigaste motiven för att inte köpa ut till sina barn?Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 10

3. Förmågan att motstå kamrattryckAtt diskutera:‣ Är det mer eller mindre allvarligt att våldta en berusad person än ennykter? Vad tycker eleverna? Vad tycker samhället (domstolsbeslut)?‣ Slipper man stå för sina handlingar om man är berusad?‣ Varför dricker man?‣ Har vuxna och unga olika skäl att dricka?‣ Varför börjar man missbruka?‣ Kan vem som helst bli beroende?‣ Vad är risk och skyddsfaktorer?Det är viktigt att ge eleverna tid att reflektera hur de ställer sig till att dricka alkohol. Viktigtatt reflektera över hur man skulle reagera i olika situationer. Då kan det vara bra att användasig av olika diskussionsmaterial samt rollspel för att sätta sig in i situationer där man ska säganej. Det är kanske inte alla elever som vet hur de skulle ställa sig i alla situationer. Om enperson redan har bestämt sig innan för att säga nej blir det lättare att argumentera när välgrupptrycket faller på. Förbered eleverna på olika situationer som kan uppstå.Övriga diskussionsfrågor:Vad betyder en fest för dig? Vad betyder vänner för dig?Hur kan du säga ja till fest och vänner, dvs vara med igemenskapen – utan att dricka?Om du inte vill dricka, innebär det då att du måste avstå frånatt vara med dina vänner? Fundera gärna enskilt först ochdiskutera sen i grupp.Vilka är de viktigaste motiven till att tacka nej till alkohol?Om du har druckit alkohol – vågar du göra mer då? Om ja,hur skulle du kunna våga detta utan alkohol?Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 11

ALKOHOLÖvningar1. VärderingsövningarLägg ut tre lappar på golvet. En som det står JA på, en som det står NEJ på och en KANSKE.Läs upp ett av nedanstående påståenden i taget. Eleverna värderar genom att gå till den lappsom bäst stämmer överens med deras åsikt. I par berättar de för varandra om hur de tänkte närde valt. Därefter kan man låta några vid varje lapp berätta hur de har tänkt.Vem som helst kan bli rattfyllerist.Man är mer sig själv när man är full.Att festa varje helg är mest ett uttryck för dålig fantasi.Inför alkolås på alla bilar.Den som inte säger emot, är med.Man får bättre självförtroende av alkohol.Det är obehagligt att åka buss och tåg med påverkade människor.De som använder droger har problem.2. RollspelDela in eleverna i grupper om tre alt. fyra. Be dem bestämma vem som är A, B, C (alt. D).Läs sedan upp följande:Mira och Hanna är kompisar sedan länge och har alltid roligt ihop. De är hemma hos enklasskompis och har druckit några cider. Nu vill de dra vidare till nästa fest och Cicci erbjuderMaria skjuts på sin moped.A. Du är Hanna 16 år. Du vill vidare och du känner dig inte alls full.B. Du är Mira 16 år. Du vill också till nästa fest men vill inte åka moppe eftersom nidruckit.C. Du är observatör och tittar på hur vänskapen påverkar argumentationen.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 12

Rasmus föräldrar har haft gäster på middag. Alla har ätit och druckit vin till maten. När sistagästen ska ge sig iväg visar det sig att hon, Monica, tänker köra bilen hem.A. Du är Monica 56 år. Du vill hem direkt och om man kör försiktigt är det ingen fara.Du tycker att det går ganska bra att dricka två glas vin och sedan köra bil.B. Du är Rasmus 16 år. Du tycker att Monica får ta taxi eller buss hem. Du är upprördeftersom en kompis blev överkörd och dödad av en rattfyllerist för två år sedan.C. Du är Rasmus mamma. Du tycker att Rasmus har rätt, men Monica är din vän och duvill inte att det ska bli otrevlig stämning.D. Du är observatör som tittar på de övrigas kroppsspråk.Låt deltagarna rollspela i ett par minuter. Sedan berättar en i taget för de andra i gruppen hurdet kändes att spela och vad som hände. Observatören berättar vad hon/han såg. Gruppen kansedan samtala om alkohol kopplat till trygghet.Låt smågrupperna samtala om när det är svårast att stå för vad man tycker, är det blandkompisar eller bland nya människor?3. Fyra hörnVälj ut någon eller några av nedanstående övningar. Läs upp respektive fråga och de olikasvarsalternativen. Varje hörn av rummet representerar ett svarsalternativ. Deltagarna väljerhörn och berättar för någon i samma hörn om vad som fick dem att gå just hit. Står någonensam går du dit och lyssnar på henne/honom.Fråga sedan några ifrån varje hörn om hur de tänkt.A. Rattonykterheten har ökat i Sverige. Vad tror du är den främsta orsaken till det?1. Man dricker mer alkohol.2. Fler har bil eller moped.3. Folk är större egoister nu för tiden.4. Öppet hörn med eget förslag.B. Vilket tror du är det främsta skälet till att folk åker med rattfyllerister?1. Man är lat och tycker det är bekvämt att få skjuts.2. Man är rädd för att säga ifrån.3. Man är själv berusad.4. Öppet hörn med eget förslag.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 13

C. Vilket tror du är det främsta skälet till att folk inte åker med rattfyllerister eller körberusade?1. Man känner någon som råkat illa ut.2. Man har kompisar som hindrar en.3. Man vill inte riskera att skada sig själv eller att dö.4. Öppet hörn med eget förslag.D. Vad tror du skulle hindra unga människor från att åka med eller köra påverkade?1. Att någon närstående blir allvarligt skadad eller dör pga rattfylleri.2. Om alla i fordonet dömdes som ansvariga vid olyckor.3. Att det blev billigare att åka taxi eller kollektivtrafik.4. Öppet hörn med eget förslag.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 14

NARKOTIKAÖvningar1. MajoritetsmissförståndetLåt eleverna gissa hur stor andel av elever i åk 9 som någon gång har testat narkotika (hämtauppgifter från lokala drogvaneundersökningen på kommunens hemsida eller på www.can.se).Resultaten från drogvaneundersökningarna visar att en klar majoritet (i åk 9) inte har provatcannabis (ca 93% år 2009) och att de allra flesta är negativt inställda till att prova.Rita ett enkelt stapeldiagram på tavlan som visar en stapel med vad eleverna tror och en stapelmed hur det faktiskt förhåller sig.Diskutera resultaten med eleverna och fråga dem varför de flesta ungdomar faktiskt inteanvänder narkotika? Lista på tavlan, brainstorma eller diskutera i grupper.Fråga också eleverna varför de tror att de överskattar andelen som har provat? Hur och varföruppstår majoritetsmissförståndet?Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 15

2. Heta stolenAlla sitter i en ring på varsin stol. En stol är tom. Ledaren sitter med i ringen och läser upppåståenden, men deltar inte själv i övningen. Deltagarna tar ställning till ett påstående genomatt byta plats eller sitta kvar. Håller man med flyttar man sig till en tom stol. Håller man intemed sitter man kvar. Ledaren ber deltagarna att motivera sina ställningstaganden, Man kanvälja om man vill låta många prata och ge ordet fritt så att en diskussion uppstår eller om manbara vill låta någon prata och sedan gå vidare för att istället ta en diskussion efter att övningenär genomförd.• Narkotika är skadligt för hälsan• Det är lätt att få tag på narkotika i Kristianstad• Det märks på en person om han/hon är påverkad av narkotika• Det är var och ens ansvar om de vill hålla på med narkotika• Den som tar en tablett ihop med alkohol på en fest är narkoman• Vem som helst kan bli narkoman• Att röka cannabis ibland är ok• Det är bra att drogtesta ungdomar som man misstänker använder droger• Det vore bra om det inte fanns någon narkotika i samhället• Ungdomar använder droger mest pga grupptryck• Ungdomar får bra och tillräcklig information om droger i skolan• Det är rätt att kontakta föräldrarna om någon ungdom provar hasch• Det är lätt för mig att säga ”nej tack” om jag blir bjuden på cannabis3. Fyra hörnLäs upp ett påstående och de fyra svarsalternativ som följer. Varje svar representerar ett avrummens hörn. Det fjärde alternativet är ett öppet hörn. Dit går man om man inte håller medom något av alternativen, utan istället har ett eget förslag. Efter varje påstående låter mandeltagarna förklara hur de har tänkt. Om någon står ensam i ett hörn kan du som ledare ocksåställa dig där, för att ge lite extra stöd i den efterföljande diskussionen. Det är helt okej attdeltagarna byter hörn om de ändrar sig när de hör argument från någon annan.Vem är narkoman?1. Den som exempelvis röker marijuana eller hasch2. Den som tar tabletter som innehåller narkotika3. Den som använder sprutor t.ex. heroin4. Egna förslagKristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 16

När finns det risk för att du skulle prova narkotika?1. När kompisarna testar2. I samband med att jag är påverkad av alkohol3. Aldrig4. Egna förslagVad tror du är den vanligaste orsaken till att någon börjar ta droger?1. För att han eller hon är nyfiken2. För att vara häftig/cool3. För att det finns för lite för ungdomar att göra4. Egna förslagVad skulle du göra om du såg en klasskompis sälja droger på skolgården?1. Inte någonting2. Polisanmäla honom/henne3. Säga till en lärare4. Egna förslagFör att få mindre narkotika i samhället bör man satsa på1. Hårdare straff för de som håller på med narkotika2. Bättre information till ungdomar om narkotikans skadeverkningar3. Fler behandlingshem4. Egna förslagVad gör du om en kompis börjar röka hasch?1. Pratar med honom/henne2. Berättar för hans/hennes föräldrar3. Berättar för någon annan vuxen4. Egna förslagSkolan har avslutningsbal. Några kompisar föreslår att ni ska följa med hem till en av tjejernaoch fortsätta festa. Linnea erbjuder sig att köra. Hon verkar inte påverkad och du har inte setthenne dricka men däremot har du sett henne ta en liten tablett.Vad gör du?1. Åker med eftersom Linnea verkar opåverkad och skärpt som vanligt och du vill fortsättafesta. Man slutar ju bara skolan en gång om året.2. Frågar henne rakt ut om hon tagit något för att sedan kunna avgöra om du ska åka med ellerinte.3. Stannar kvar eftersom du inte är säker.4. Öppet hörn eget förslagKristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 17

Du är på stan en fredagskväll och ser en påtagligt narkotikapåverkad person sätta sig i en bilpå förarplatsen. Du känner inte personenVad gör du?1. Går fram och säger ungefär – ”Du ska väl inte köra!”2. Ringer polisen3. Struntar i det4. Öppet hörn för eget förslagHur borde narkotikapolitiken se ut i Sverige?1. Droger borde legaliseras – det är upp till var och en om man vill använda.2. Betydligt hårdare tag och strängare straff mot både dem som säljer och använder narkotika3. Mer pengar till missbruksvården, de som är beroende måste få hjälp att bli drogfria4. Eget förslag.4. ”Post-it”övningDela in eleverna i smågrupper om tre – fyra personer. Låt varje grupp diskutera en fråga itaget samt skriva ner sina svar och funderingar på post-itlappar. Fäst elevernas svar på tavlan,om det är möjligt så försök att gruppera dem. Diskutera i storgruppVarför provar eller missbrukar en del ungdomar narkotika?Varför väljer många att inte prova?Varför är narkotika olagligt i SverigeVarför får en del droger användas på sjukhus och i medicinskt syfte?Varför är inte alla droger som säljs på nätet olagliga?5. ScenariospelSyftet med scenariospel är att få elever att fundera på och ta ställning till hur de skulle agera ivissa situationer. Övningen nedan består av tre olika situationer delat i tre olika scenarier (densista vänder sig till föräldrar och ska alltså användas på t ex föräldramöte). Dela in klassen igrupper om 3-4 elever i varje. Kopiera situationerna nedan i lika många antal som det finnsgrupper. Klipp med en sax så att varje scenario går att dela ut ett i taget.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 18

Vad gör du?-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------SCENARIOSPEL – Försäljaren2. Du bestämmer dig för att du inte vill vara med i hans affärer. Några dagar senareser du hur Johan står och pratar med några från din parallellklass. De talar lågt,fnissar och beter sig ser underligt misstänkt. Du anar starkt vad det är som håller påatt hända.Vad gör du?-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------SCENARIOSPEL – Försäljaren3. Ytterligare några veckor går. Du anar att försäljningen har fortsatt eftersom Johanfortsätter att synas på skolan med jämna mellanrum. Han verkar ha fått en fastkundkrets. Ni burkar heja på varandra men pratar sällan. En dag kommer han framoch du märker att han är påverkad av något. Johan verkar allmänt slö, pratar släpigtoch osammanhängande och verkar ha svårt för att koncentrerar sig på samtalet. Dublir orolig för honom och misstänker att han själv har börjat använda droger.Vad gör du?-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------SCENARIOSPEL – Föräldrar1. Din dotter Sara kommer hem från skolan en eftermiddag och är dämpad ochfrånvarande. Du märker att något inte är som ska och frågar henne vad det är somhar hänt. ”Inget”, svarar Sara. ”Jag är bara lite trött”. När ni sitter och äter middagsenare på kvällen så frågar du igen. Den här gången berättar Sara att hennes bästakompis Mira provade att röka hasch på en fest förra fredagen.Vad gör du?-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------SCENARIOSPEL – Föräldrar2. Oavsett vad du beslutar dig för att göra så säger din dotter till dig att du absolutinte får ringa hem till Miras föräldrar. Sara hotar med att hon aldrig kommer pratamed dig igen eller sätta sin fot i skolan om du tar kontakt med Miras familj.Vad gör du?-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------SCENARIOSPEL – Föräldrar3. Ett halvår senare är du på ett föräldramöte med din dotters klass. Med på mötet ärockså Miras mamma. På föräldramötet diskuterar ni vad man bör göra som förälderom man får reda på att andra elever i klassen röker, dricker alkohol eller användernarkotika. Samtliga föräldrar kommer överens om att det är jätteviktigt att man hör avsig till varandra då.Hur tänker/resonerar du om ditt eget agerande nu?Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 20

6. SamhälleHur når vi ett narkotikafritt samhälle? - Hur skulle du fördelainsatserna om du fick bestämma?Den här övningen blir lättare att genomföra om läraren har haft ett eller några lektionspass omnarkotika, t ex i samhällskunskap. Eleverna bör ha grundläggande kunskaper om hur olikaverksamheter, myndigheter och organisationer arbetar.Dela in klassen i grupper om 3-6 elever per grupp. Varje grupp får 100 miljoner att fördela påförebyggande arbete mot narkotika.Hur fördelar de pengarna mellan följande alternativ:tullpolisbehandlingshemstöd till föräldrar (ex via kommunens socialtjänst)fritidsgårdarskolorfältsekreterarefängelserfrivilligorganisationer (ex KRIS, IOGT-NTO, BRIS, Frälsningsarmén etc)idrottsföreningar och andra fritidsföreningaregna alternativLåt eleverna redovisa skriftligt på tavlan för varandra med åtföljande motiveringar. Prata omatt alla insatser är viktiga i ett samhälle på flera olika nivåer, individ, grupp och samhällsnivå.LektionsarbeteFortsätt att prata med eleverna om vad de kan göra för att skapa ett narkotikafritt samhälle ochen narkotikafri närmiljö. Hur tycker de att ANTD-undervisningen i skolan ska se ut, vad skaden innehålla, hur får man elever att ta ställning mot droger?A) Ge halva klassen (alternativt grupper) i uppgift att skapa en lektion/ta fram ettundervisningsmaterial som handlar droger, ca 40 min. Uppmuntra dem att användaolika medier och arbetssätt (film, värderingsövningar, rollspel mm).B) Ge andra halvan av klassen (alternativt grupper) i uppgift att förbereda ett 30 minlångt pass om droger som riktar sig till föräldrar, för att användas vid ettföräldramöte. Eleverna kan t ex göra och presentera en kartläggning om hur vanligtdet är med alkohol och droger bland ungdomar samt göra en lista/informera om huren förälder ska vara/göra för att tonåringen inte ska dricka alkohol eller testanarkotika.För att få igång tankarna om föräldrars förhållningssätt till sina tonåringar, gör gärnaövningen nedan.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 21

7. FöräldrarLäs upp påståendet nedan. Låt eleverna ta ställning genom att ställa sig på en föreställd linjesom sträcker sig mellan 1(håller inte alls med) och 5(instämmer helt).1-------2-------3-------4-------5• Det är rätt att föräldrar låter sina tonåringar (från 16 år och uppåt) smaka på alkoholnär man har fest hemma och föräldrarna är med• Det är rätt att föräldrar köper ut från systembolaget till tonåringar (16 år och uppåt)• Det känns tryggt om någon av ens föräldrar är vaken och väntar på att man skakomma hem en lördagskväll efter en fest.• Det är bra att föräldrar kommer och hämtar en efter en fest.• Det är bra att föräldrar känner till att deras barn dricker alkohol.• Tonåringar ska alltid lyssna på och lyda sina föräldrar• En bra förälder respekterar sin tonårings åsikter, även om tonåringen har en liberalinställning till att röka cannabisDiskutera vidare, gärna i smågrupper:När ska föräldrar släppa taget om sina barn?Vad är bra och vad är dåligt med föräldrar som oroar sig för sina barn?Hur är en bra förälder?Hur kommer du att göra om du blir förälder, kommer du att bjuda dina barn påalkohol?8. Perspektiv- och konsekvensövningVad krävs för att fler ungdomar ska använda narkotika? Vilka konsekvenser skulle det få församhället, för den enskilda individen samt för personer runt omkring honom/henne?Ställ följande fråga till eleverna ”Vad krävs för att allt fler ungdomar ska börja användanarkotika?”. Förslagen ska rymmas inom den lagstiftning som finns idag dvs att all befattningmed narkotika är olaglig. Det är alltså inte meningen att svaren ska handla om att legaliseranarkotika eller att sk coffee shops tillåts. Du som lärare listar ner svaren på tavlan. Svaren kant ex handla om:att priset på narkotika sjunkeratt stora mängder narkotika förs in i landetatt det är lätt att få tag påatt polisens resurser inte räcker till för att ta fast dem som säljeratt kommuner skär ner på förebyggande verksamhet inom t ex skola och socialtjänstKristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 22

att fler ungdomar tycker det är ok att testaatt färre ungdomar vågar säga nejDiskutera därefter vidare vilka konsekvenser den typen av förändringar skulle få för samhälletoch för den enskilde, på lång sikt och på kort sikt.Exempel- På individnivå: svårt att skaffa jobb, svårt att klara skolan, dömas för narkotikabrott intekunna ta körkort, få problem med kompisrelationer, hamna i konflikt med föräldrar, svårt attfå eget boende, skador i hjärnan som försämrar utveckling och inlärningsförmåga etc- Samhällsnivå: mer pengar skulle gå åt till missbruksvård och behandling vilket i sin turskulle innebära mindre pengar till skola, fritidaktiviteter, sjukvård etc. Våldsbrott, stölder ochannan kriminalitet skulle öka. En missbrukare försörjer ofta sitt missbruk genom att begåbrott. Mer pengar till den organiserade brottslighetenAvsluta med att prata om vilket samhälle ungdomarna vill växa upp i.9. DebattövningarArgumentera för och emotDela in eleverna i grupper med ca fem elever i varje grupp. Låt grupperna debattera motvarandra två och två utifrån nedanstående åsiktspar.Varje grupp ska nu formulera argument för ”sin” åsikt. Betona att de inte själva behöver ståför den åsikt de blivit tilldelade, men att de måste göra sitt yttersta för att argumentera för den.När de har formulerat sina tre argument för ”sin” åsikt ska varje grupp presentera argumentenoch motivera sitt ställningstagande. Därefter går övningen vidare genom att varje grupp får tilluppgift att bemöta ”motståndarlagets” argument, d.v.s. argumentera mot argumenten. Låtvarje lag diskutera internt innan de får presentera sina motargument. Avsluta hela övningenmed att släppa diskussionen fri.1. Släpp alla droger fria MOT Hårdare tag mot droghanteringen2. Staten ska ge narkomaner fri narkotika MOT Tvinga in alla narkomaner påbehandlingshem eller kliniker för beroende.3. Låt alkoholen vara en tillåten drog (som idag) MOT Inför alkoholförbud för allaKristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 23

10. Att granska källor kritisktDela upp klassen i två halvor. Dela sedan upp eleverna i mindre grupper, ca 3-4 elever i varjegrupp.Berätta för eleverna att de nu ska hämta information om narkotika på Internet. Den ena halvanav klassen får i uppgift att leta efter drogliberalinformation, den andra halvan sökerinformation som hävdar att narkotika är skadligt.Låt arbetsgrupperna redovisar vad de kommit fram till och jämför deras svar. Diskutera sedanvilken typ av källor informationen kommer ifrån, vilken forskning informationen lutar sigmot, vem som står bakom informationen/webbsidan, vilka intressen som finns bakom osv.Vilka källor anser eleverna vara mest trovärdiga?Media & droger, ett forskningsuppdragSyftet med övningen är att låta eleverna undersöka mediernas värld och se hur tobak, alkoholoch narkotika visas där.Låt eleverna välja om de vill arbeta individuellt eller två och två. Ge eleverna i uppgift atthemma studera ett mediaalternativ (se nedan) och presentera resultatet för klassen. Se till såatt samtliga alternativ blir valda och sprids över klassen. Be gärna eleverna görahemuppgiften tillsammans med sina föräldrar.Exempel på mediaalternativ:en dokusåpa typ Big Brotherfamiljeprogram typ Solsidan (eller andra som är aktuella i nuläget).en utländsk serieen eller flera musikvideosprogram från MTVen dagstidning + en lokaltidningveckotidningarmusiktidningar och facktidskrifter om sport, djur eller bilar eget alternativDela ut elevbladet (se nedan). Efter genomförd uppgift berättar eleverna i helklass vilka svarde fått fram.1. Om det går att se skillnad på inställningen till droger i olika medier.2. Hur vi som mediakonsumenter påverkas av budskapet.3. Om olika grupper påverkas på olika sätt.4. Om och i så fall hur de själva kan påverka medias budskap.Uppgiften avslutas med att eleverna kommenterar om, och i så fall vad, de lärt sig avuppgiften.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 24

Jag/vi_______________________________________________________________har studerat följande TV-program/tidning___________________________________________________________________1 Förekommer droger av något slag?____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________2 Vilka droger förekommer? (tobak, alkohol, narkotika eller andraberoendeframkallande medel)____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________3 Vilka personer gäller det?____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________4 Ålder och kön på de ovan nämnda?_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________5 Notera i vilka sammanhang narkotika, alkohol eller tobak visas eller nämns!____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________6 Talas eller skrivs det positivt eller negativt om droger eller nämns dessa intealls?__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 25

11. Global organiserad brottslighetDela ut en stor världskarta till eleverna som de kan skriva och rita på.Eleverna ska därefter:Rita ut odlingar, fabriker och laboratorier, flygplanens och båtarnas vägar.Beskriv vägen från odling fram till Sverige och Kristianstad.Ta reda på vilka som far illa på vägen.Ta reda på vem som tjänar de stora pengarna.Hur arbetar Sverige, EU och FN mot narkotika? Ta reda på om det finns särskildahandlingsplaner.Länktips och litteraturförslag:Narkotikabrottslighetens organisationsmönster - Rapport 2005:11 (Brå)http://www.tomelius.se/tempus/Mexiko3908.htmlhttp://www.snpf.org/Artiklar/Narkoterrorism.htmhttp://rand.org/pubs/occasional_papers/OP325/Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 26

12. ProjektarbeteNedan presenteras exempel på frågeställningar som elevernakan arbeta med. Formulera gärna ytterligare frågeställningar.FaktaDroger1. Vad är en drog?2. Hur länge har människor använt droger?3. Är det förbjudet att använda droger?4. Vad är beroende?I er skolaVad anser du och dina kompisar? Intervjua och diskutera.Vad säger vuxna? Intervjua dina föräldrar, en äldre släkting, enannan äldre person eller en lärare.Vad säger lagen? Undersök lagtexten.Sök information i litteratur, media, undersökningar och på Internet.Intervjua en jurist eller polis.1. Förekommer det droger i er skola?2. På vilket sätt hanteras drogfrågor i er skola?3. Vilken inställning har eleverna på er skola till droger?4. Vilken inställning har era föräldrar och de vuxna som arbetar på er skola till droger?5. Är de oroliga för er skull?Vad anser du och dina kompisar? Intervjua och diskutera.Vad anser de vuxna som arbetar i skolan? Intervjua och diskutera.Hur var det förr i skolan? Intervjua någon äldre släkting.I ert närområde1. Förekommer det någon form av droghantering i ert närområde/ kommun?2. Hur var det förr i er kommun när det gällde droger?3. Finns det någon organisation eller liknande som arbetar mot droger i er kommun?4. Vad gör politiker, närpolis m.fl. i er kommun för att bekämpa drogproblemen?Intervjua människor som bor i närområdet/kommunenIntervjua närpolis, socialarbetare, drogförebyggande samordnare, lokalabrottsförebyggande rådet m.m.Ta kontakt med lokaltidningen och be dem ta fram artiklar om eventuelladrogproblem.Intervjua lokalpolitikerna.Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 27

Analysera och bearbetaNedan presenteras exempel på frågeställningar som eleverna kan arbeta med. Motiveraeleverna att söka svar på frågor som: Vad finns det för orsaker? Vilka blir konsekvenserna?Hur ser det ut om vi jämför? Vilka skillnader finns? Och vad beror det på? Formuleraytterligare frågor.KonsekvenserDroger1. När är man beroende?2. Vilka konsekvenser kan ett drogmissbruk få på liv och hälsa?3. Vilka sociala konsekvenser kan ett drogmissbruk få?4. Vilka straff kan utdömas för brott mot narkotikastrafflagen?I er skolaVad anser du och dina kompisar? Intervjua och diskutera.Vad säger vuxna? Intervjua dina föräldrar, en äldre släkting, en annan äldre personeller en lärare.Vad säger lagen? Undersök lagtexten.Intervjua en jurist eller polis.Ta kontakt med en drogberoendeklinik exempelvis.Har er skola mer eller mindre problem med droger än en annan närliggande skola?Är eleverna i er skola mer eller mindre positivt inställda till droger än eleverna i en annannärliggande skola?Hur skiljer sig er drogundervisning mot andra skolors?Hur skulle drogundervisningen i skolan kunna bli bättre? Vad finns det för olika alternativ?Ta kontakt med en annan skola och jämför. Vad beror likheter och olikheter på.Leta information i litteratur, undersökningar och på Internet.Sök efter undervisningsmaterial om droger.Ta kontakt med organisationer som arbetar med drogprevention.I ert närområde1. Har ni i er kommun mer eller mindre problem med droger nu jämför med för exempelvis 20år sedan?2. Har ni ett större eller mindre problem med droger i er kommun än de har i en närliggandekommun?3. Om ni jämför er kommun med andra i Sverige, hur ligger er kommun till då?4. Finns det några exempel på kommuner där man arbetar aktivt med drogprevention- ochhar fått bukt med drogproblemen- som er kommun skulle kunna ta efter?Intervjua människor som bor i en annan kommun.Intervjua närpolis, socialarbetare, drogförebyggande samordnare, lokalabrottsförebyggande rådet m.m.Ta kontakt med andra lokaltidningar och be dem ta fram artiklar om dessa problemLeta information i litteratur, undersökningar och på InternetKristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 28

Sammanställa och ageraNedan ges några exempel på hur eleverna kan sammanställa de kunskaper som de harinhämtat och några idéer på hur eleverna kan gå vidare med t.ex. en handlingsplan.Låt eleverna utifrån det de lärt sig fundera på vad de själva kan göra för att de självaoch deras kompisar ska förbli drogfria.Låt eleverna producera ett eget undervisningsmaterial om droger, presentera det t expå ett föräldramöteLåt eleverna anordna en temadag och bjuda in människor med erfarenhet avområdet. Diskutera attityder, värderingar, drogers påverkan på hälsan, mentalitet ochsocialt liv.Låt eleverna skriva en uppsats/göra en pjäs där de får beskriva varför en personbörjar ta droger och vilka konsekvenser detta får för honom/henne. Spela upp pjäsenför yngre elever, föräldrar, kompisar m.m.Låt eleverna göra en tidning eller utställning om det de lärt sig. Bjud in lokalpolitiker,närpolis, lokala brottsförebyggande rådet och lokala organisationer som arbetar meddrogprevention till diskussion om elevernas förslag för ett drogfritt närsamhälle.Referenser:Alkoholkommittén (2004), Samtal om alkohol i skolan – ett material för högstadielärare.Stockholm: EditaStatens folkhälsoinstitut (2010), Berusning på schemat: Stöd och inspiration förundervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Östersund: EditaHattie, John. (2009), Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating toAchievement. Oxfordshire: RoutledgeKristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 29

LÄNKAR OCH FAKTA – För dig som vill läsa merwww.can.sewww.prataomalkohol.sewww.fhi.sewww.tullverket.sewww.drugsmart.comwww.mentorsverige.sewww.drugnews.sewww.dopingjouren.sewww.socialstyrelsen.sewww.fmn.org.se (föräldraföreningen mot narkotika)www.ecad.net (European cities against drugs)Publikationer:Balansering på medvetandets gräns. Riskbruk, missbruk och beroende av GHBoch närbesläktade preparatStatens folkhälsoinstitut, 2011Berusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol,narkotika, dopning och tobak - i grundskolans senare årStatens Folkhälsoinstitut, 2010Berusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol,narkotika, dopning och tobak - för gymnasieskolanStatens Folkhälsoinstitut 2010Skador av Hasch och Marijuana – en genomgång av vetenskapliga studierpublicerade till och med år 2008Statens Folkhälsoinstitut, 2009Samtal om alkohol i skolan : ett material för högstadielärareStockholm : Alkoholkommittén, 2004.Tobaksfria ungdomar Hur når vi dit?Statens Folkhälsoinstitut, 2002Ungdomsliv, identitet, alkohol och drogerStatens folkhälsoinstitut, 2003Filmer*:Beroendet, 7x30 minEn serie i sju avsnitt om droger och missbruk med fokus på unga människor. Serienär producerad för UR av Panthera film & TV. (2004)Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 30

Livet är en fest, eller?Handlar om Simon som just börjat gymnasiet, om vardag och fest, om familj, vänner,skola och fritid. Här beskrivs verkligheten som den är. Innehållerdiskussionsunderlag.(ATAD Prevention Center, 2006)Farväl lillebrorBåda hade en älskad lillebror. Båda förlorade honom för alltid på grund av enberusad bilförare.(Vägverket, 2009)Gräsmark var så tyst och stillaEn sann berättelse om några ungdomar som gjorde det ödesdigra misstaget att köramoped onykter.(Vägverket 2008)Länge leve livetEn film om livet, livsglädje och framtidstro, men framförallt om drömmar som aldrigblev uppfyllda och om val som aldrig borde ha gjorts. Det här är en film om rattfyllerioch dess värsta konsekvenser.(Vägverket 2009)Tilda, ecstasy och det förlorade livet ca 26 minEn dokumentär om Tilda, 19 år och en helt ”vanlig” tjej som reser till London efterstudenten för att arbeta. Strax innan det är dags för hemresa bestämmer sig Tilda föratt ”fira” genom att testa ecstasy. Firandet får ett tragiskt slut.Bra film som varierar fakta med känsloupplevelser.(Filmator i Norden AB 2009)Tobakens barnI dokumentärfilmen Tobakens barn skildras den internationella tobakindustrinscyniska agerande i utvecklingsländerna. Innehåller diskussionsunderlag.(Syndikatet television, 2007)Vi mot världenGenom en kombination av film och text ges möjligheter att arbeta med känslor,relationer, etik, moral, alkohol och droger i klassen.(Spartacus preventions- & missbrukscenter, 2005)*Samtliga filmer finns hos kommunens drogförebyggande samordnare för utlåningKontakt:Maria Asklundmaria.asklund@kristianstad.seTfn: 044-135590 / 0733-135590Kristianstads kommun | Att arbeta med alkohol och narkotika i klassrummet 31