Nummer 4 2012 - GilleScouterna

Här kommer den nya tidenScoutrörelsen i Sverige harlänge strävat efter att ökasammanhållningen och gemenskapeni vår rörelse. Vihar alltid haft en gemensamgrund i våra värderingar men samtidigtsett en styrka i våra olika inriktningarav scoutverksamheten. Under senare århar vi skapat ett gemensamt program,gemensamma utbildningar och en gemensamscoutdräkt. Att gå vidare ochse över vår gemensamma organisationhar varit ett naturligt nästa steg. Med engemensam organisation kan scoutrörelsenstå enig även utåt, både nationelltoch internationellt. Vi har värderingarsom vi tror på och vill sprida. När vitillsammans kommunicerar dem kan vifå större genomslag och fler kommer attlyssna på oss.Rösterom Kjesäter”Vi har inte haft kontroll påekonomin””Ett skenande underskott uppstod underhösten 2010. På frågan om hur ettså stort underskott helt plötsligt kanuppstå, fick personalen, i samband meduppsägningsbeskeden, svar från ordförandeoch vice ordförande (tillika generalsekreterarei SSF och Scouterna): ’Vihar inte haft kontroll på ekonomin’.”Pär Lindar och Camilla Lundborg,lärare på Kjesäters folkhögskola, iinsändare i Scoutmagasinet nr 3, 2012.”Personliga skadestånd””Såvitt man kan bedöma är det uppenbartatt här föreligger både oskicklighetoch vårdslöshet vilket kan innebära kravfrån ägaren om skadestånd. Här får maninte som ideell organisation lägga fingrarnaemellan. Alla papper på bordet såalla medlemmar får klart för sig att mangenom okunnighet har medverkat till attKjesäter och hela scoutrörelsens rykteoch renommé skadats. Här kan det blifråga om personliga skadestånd.”Efter flera års utredningar och diskussionerhar vi nu hittat fram till en gemensamorganisation. Nu får våra medlemmarstörre inflytande och vägen mellanidé och beslut är kortare. Frälsningsarménsscouter, NykterhetsrörelsensScoutförbund, Svenska Scoutförbundet,equmenia KFUK-KFUMs scoutförbundoch Salt har nu tillsammans skapat enny riksorganisation. Alla scouter ochscoutkårer i Sverige är nu medlemmari den nya organisationen som får uppdragetatt ta hand om den gemensammautvecklingen av program, utbildningar,kommunikation, den internationella”Begrava i tystnad”” Man trodde att man kunde begravaKjesäter i tystnad då hela Scoutsverigevar engagerat i den kommande världsjamboreen.[... ] Var det ett strategisktbeslut att sluta med all information omKjesäter? Om man för 1½ år sedan letadepå SSF:s hemsida fanns inget omKjesäter, förutom att SSF:s museumoch arkiv låg där. Ingenting! Den enskiltstörsta satsningen i Svenska Scoutförbundetshistoria – om det stod ingentingpå hemsidan!Till Riksarkivet för 300 000 kr”Scoutmuseet och arkivet inhystes påKjesäter för 12 000 kr/år. Idag väntarman på att flytta arkivet till Riksarkivetför en kostnad på 300 000 kr. Det ärmånga årshyror på Kjesäter.”Ylva Sundmark ledare i Arkhyttansscoutkår, uppväxt på Kjesäter, i brevtill SSFs distriktsstyrelser 2012-08-19.SaxatSSRs generalsekreterareslutar”Maria Graner har lett Svenska Scoutrådetsedan hösten 2009, men tackar försig i samband med att Svenska Scoutrådetupplöses och Scouterna Riksorganisationentar över.”verksamheten och mycket annat. Detviktigaste och kanske även det roligastesteget i vår organisationsprocess har vidock framför oss. De nationella styrelsernahar under året kommit överens omolika samverkansavtal mellan de tidigarescoutförbunden och den nya riksorganisationen.Avtalen är grunden för detfortsatta arbetet. Nästa steg ska dock tasav landets alla scoutkårer som tillsammanspå Demokratijamboreen ska fattabeslut om den nya organisationens vägframåt. För min egen del innebär Demokratijamboreenatt lämna över stafettpinnentill en ny ledning. Stämman skavälja inte bara en, utan två ordförande,till en ny och gemensam styrelse för dekommande två åren.Vår nya organisation enar oss menlämnar samtidigt utrymme för olikainriktningar. Vi drivs av våra gemensammavärderingar och visionen omatt vara världens bästa ungdomsrörelse.Hur vi gör det är olika eftersom vi ärolika, men vi delar övertygelsen om attscouting gör unga redo för livet och attvi tillsammans kan vi nå fler. Tillsammansär vi vad vi heter.Vi är Scouterna.Erik SillénOrdförande ScouternaSkum Nils bästaNils Nilsson, Skum Nils som skämttecknare,presenterades Nils Nilssons i Gille ruta scouten från nr 1950-talet 2, 2010.Här en av hans teckningar från 1950-talet.Adress tillFrimärksbankenBjörnar JohnsenKyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västeråstel 021-35 16 51b.johnsen43@gmail.comJan Waldner (bilden) föddes1923 av scoutföräldrar iStocksund. Han startade senareVällingby Scoutkår tillsammansmed Erik Rust. Jan var medlemi S:t Georgs Scoutgille Vingai Göteborg. Han avled 2010 iGöteborg. Hans ingående ochintressanta berättelse om sinscouttid har gjorts tillgängligför Gillescoutens läsare genomGjermund Aust vik i Vinga Scoutgillei Göteborg. Här kommerden första delen.Aldrig på en söndag! -Trots att jag gått två åri Stocksundsskolan harjag aldrig ställt mina stegtill skolan på en söndag.Dessutom, jag är inte tillsammans medmor som var lärarinna där och som jagvanligen hade sällskap med både dit ochhem.Nu går jag i stället vid fars hand. Hansom är vice kårchef i Stocksunds scoutkåroch har en likadan toppig hatt somden kanadensiska ridande polisen. Medstora brätten och fyra bucklor. För nugäller det inte bokliga utan praktiskakunskaper. Nu skall jag få bli ömfotingbland vargungarna i scouternasstora världsomfattande brödraskap. I enscoutkår som grundades under olympiaåret1912.Under den stora tallen mitt på skolgårdenstår Barbro Wieselquist, minblivande ledare. Hon som bland scouterkallas Akela och är Den gamla vargen iflocken. Hon tar mig i vänster hand, minbästa hand eftersom jag är vänsterhänt,och hälsar mig välkommen. Samtidigtsom hon förklarar att scouter alltid hälsarpå varandra med vänster hand, förden handen ligger närmast hjärtat.Aldrig tidigare har jag känt mig så behagligtlycklig som då, och aldrig senarehar jag ångrat att jag den dagen börjadepå en karriär inom föreningslivet. Enkarriär som ännu inte sett sitt slut."En gång scout - alltid scout!" är engrundsats som jag ännu ställer upp på.Och mina erfarenheter från scouternasgemenskap har gjort att jag i många falllyckats finna gemenskap och möjlighetertill roliga arbetsinsatser även inomandra ideella organisationer. "En gångSCOUTING – en inkörsporttill föreningsliv och ledarskap Del 1Triangelpunkten, eller p. 48 som denockså kallas, eftersom den ligger påtoppen av det 48 meter höga berget norrom Inverness, är målet för den första utfärden.Den som börjar med en vänsterhandshälsningpå skolgården en vackerseptembersöndag 1931.Avståndet till 'orörd natur' är inte sålångt på den tiden. Nu ligger där, påandra sidan Mormors grind och motorvägenE 18 tre stora hyreshusbjässarmed namnet 'Mörbylund', ett namnsom de fått ärva efter det gamla kronojägmästarboställetsom låg närmaresjukhuset och som nu är rivet. Då vardet, åtminstone för oss småknattar, renavildmarken där vi kunde genomförade vildaste äventyrslekar och smygövningarunder ömsevis högljutt stoj ochömsevis hemlighetsfull tystnad. Utanatt störa några vuxna grinollar.Annars håller scouterna på den tidentill i bottenvåningen på Stocksundsgamla vattentorn, när vi vid våra veckoövningarbehöver krypa inomhus. Lokalenär inredd med spännande möbleroch fantastiska väggdekorationer. Ochden värmdes med en vedeldad kamin.De större scouterna får turas om med attefter skolans slut gå upp till lokalen ochsätta fyr i kaminen. Det är ett spännandeuppdrag jag får den dag, jag är så storatt jag motsvarar det förtroendet. Mendå måste jag dessförinnan ha visat uppatt jag både kan elda och utan fara förliv och lem hantera både kniv och litenyxa.Elden spelar över huvud taget en storroll i scoutlivet. Både vid matlagningoch som värmekälla. Men den har ocksåen stor roll som ceremoniinslag blandannat vid de romantiska lägerbålen somofta bildar avslutningen på upplevelsefylldascoutdagar ute i naturen. Detgäller alltså att bli god vän med elden,det vill säga inte bara lära mig sätta fyr,utan också välja bränsle och eldplats föratt vara på den säkra sidan att elden intevållar någon skada. Och sist att kunnasläcka elden och helst även att utplånaspåren av brasan.Det är nog inte för inte som vi scouterlätt skämtsamt men ändå med en stornypa allvar kallas: 'Legaliserade pyromaner'.Det som så här efteråt är lättast attframkalla ur minnet är utfärderna, helstde som sträcker sig över flera dagar ochkanske allra mest sommarlägren.Några episoder från ett par sådanatillfällen kan vara värda att teckna ned.Redan då vi var vargungar, det villsäga 9–11 år, hörde övernattningar tillprogrammet. Pingsten 1934 hyr kårenen godsfinka placerad på ett stickspårUlf Svensson, f d scoutkonsulent,Kolmården, i insändare ivid Rydbo station.Scoutmagasinet nr 4, 2012.Scoutmagasinet nr 3, 2012.föreningsknutte alltid föreningsknutte!"forts i nästa nummer4 Gillescouten 4–2012Gillescouten 4–20125

Stemorsblomst (Viola tricolor L.)Ångermanlands landskapsblommautviklet et lite oljelegeme på frøet (elaiosom)som bl.a. maurene er interesserti, og som får dem til å bære frøenemed seg og på den måten hjelpe til medspredningen.Fiolblomstene inneholder noen duftstofferog ble tidligere brukt i parfymeindustrien.Utvinningsprosessen var såkomplisert at fiolene ikke brukes lenger.I dag har andre metoder kommet tilerstatning for fiolene. I apotekene kandu fremdeles finne tørkede fioler somdroge. Denne har vært brukt mot hudsykdommer,luftveissykdommer, blærekatarrog som urindrivende middel.For 40 år siden var jeg på er forelesningom droger holdt av en apoteker, og hanfortalte at plutselig hadde forbruket avdrogen Herba Violae tricoloris (Herbajacae i den svenske farmakopéen) gåttrett til værs. Det viste seg at en artikkeli et ukeblad hadde priset fiolens kreftforebyggendeegenskaper. Forbruket gikketter kort tid ned igjen.Opphavet til navnet Viola er ukjent,men man antar at det er en forminskelsesformog avledning av det greske ion(opphav ukjent).Stemorsblomst har artsepitetet tricolorsom betyr trefarget. Og dette gjørat vi kjenner igjen den. De aller flestefioler er ensfarget blå eller svakt fiolett.I fjellet kan vi finne en med helt guleog i lavlandet en med blekt gulhviteblomster.Hvor kommer så denne stemoren(styvmoderen) inn? Studerer du blomsten,ser du at det nedre, midtre kronbladeter mye større enn de andre. Snur dublomsten, ser du at dette kronbladet harto begerblad som støtter det opp. Detteer da stemoren. De to kronbladene påhver side har ett begerblad hver. Detteer døtrene til ”stemoren”. De to øverstekronbladene peker oppover, og ser du påbaksiden av dem, finner du at de delerett begerblad. Dette er stedøtrene. Deter stemoren som har de peneste fargene,og hun har alltid en gul flekk innerst.Denne og stripene på dette kronbladet,viser insektene veien til nektaren.Døtrene hennes har som regel også endel av hennes farger, mens stedøtrenealltid bare er blå.Ingemar Skymning berättar härom sina minnen från 25 år iGröna Spårets tjänst.Som gammal Örn ut på jakt jag gårMed ungdom vid min sida.Vid minnet av mitt Gröna SpårI stillhet vill jag bida.Du tände eld, mitt hjärta kom i brand.Du förde mig tillbaks till scouters land.O, Gröna Spår Du sände,Den eldpil som mig tände.Gröna Spår-tanken föddes i ettvindskydd under en vinterhajki Uvberget i Stora Tuna den 11mars 1967. Hajken har genomförts 45gånger. Gröna Spåret (GS) nr 1 genomfördesunder augusti 1967.Deltagarna gör en vandring genomscoutings historia, upplever scoutingsinnersida. Det åskådliggörs genom ettantal ceremonier.Hajken följer samma spår, saker ochupplevelser sker på samma platser, årefter år. Jag tror att det skapar en starktradition. Vi kallar det GS-anda. Allahar varit med om samma saker.Syftet och målet med GS är att gedeltagarna tips och idéer till sina egnascoutarbeten hemma på kåren. Hajkenskall även vara en personlig upplevelse,som består av lite ”tuffa” äventyr somflottbygge och transport över en sjö,linbanebyggande ut till en ö och bergsklättring.Man får tips till hantverk ochwood-craft, saker som tillverkas för attta med sig hem till kåren. Lägerbål,ljusspår, invigningar och avslutningarvid olika arrangemang inom vår rörelseingår i hajkupplevelsen. Deltagarnaindelas i fyra patruller, sex medlemmari varje. Patrullen lever sitt eget liv,förflyttning, mellan de olika övernattningsplatserna,mathållning mm. Ledarpatrullen”Örnen” träffar deltagarna,ger dem uppgifter och servar med förnödenheter.25 år med Gröna Spåretatt minnas”. ”Roligt med alla överraskningar,tips och idéer till det egna scoutarbetet”.” Man klarar mer än man tror,när man jobbar ihop i en patrull och allahjälps åt”. ”Jag är glad att mina barn ärscouter, och gått GS, nu har vi sammaupplevelser att prata om.”En artikel hämtad ur Simrishamnskårtidning av Knut Möller, GS 1970:”I inbjudan till Gröna Spåret talade arrangörernaom att det var en annorlundahajk, som innehöll äventyr, upplevelserav bästa scoutmärke, romantik, överraskningar,vildmark, ja allt vad mankunde önska sig som scout med stortS.”Jag tror att GS var ett av de första arrangemangenav ”Äventyr och Utbildning”.Nu finns det arrangörer som kanordna ”Utbildning och Äventyr” till anställdainom företag. Vi fick förfråganav en som gick om vi kunde ordna såatt ”mina” anställda fick vara med påhajken. Det skulle stärka gemenskapenoch sammanhållningen i arbetsgruppen.Svaret vi lämnade, det finns inga scouteri gruppen, de har ingen scoutbakgrund.Kanske skulle det bli svårt att låta demgå hela spåret.Visst var det lite tragiskt att lämnaÖrnpatrullen efter så många år. Menjag har minnen av lägerbål, ljusspår,invigningar, äventyren och kamratskapetkvar. Alla spår har tillfört mig någotnytt, beroende på deltagare, medhjälpare,väder och vind. Jag vill inte varautan dessa upplevelser och strapatser.Det har varit en intressant och stimulerandetid. Att ha varit ”patrulledare” i enkamratkrets av så hög lojalitet. Mångaentusiastiska ungdomar har gjort mig”ung” själv. En tid jag inte vill varautan, men som har gett mig så mycketpositivt.Ingemar SkymningTuna scoutgille, BorlängeVinjetten: fotomontage av Mattias Öjenhed.Därinvid vers 5 av Gröna Spår-sången (text: BengtFriberg, melodi: tysk studentsång). Sid 1: Örnpatrullenpå Reunion 2001, foto: Ingemar Skymning.Scouter i litteraturenFörstaklassfärdenGFiolene utgjør en stor slekt med Nektaren produseres av to omdannedestøvbærere som i motsetning til derarutbildare vid Göteborgs Uni-öran Strömqvist, pensionerad lä-over 400 arter. I Norge ogSverige er det henholdsvis 17 andre, peker motsatt vei og ned i honningsporen.De andre støvbærerne erScoutkår i slutet av 1930- och början avB-P said:versitet, var scout i Stora Tuna Kyrkligaog 19 arter. Alle plantene hari utgangspunktet samme blomsteroppbygningen,med fem kronblad og en jobben med bestøvning sammen medA fellow who hasgarna till Tullgarn 1938 (se bild i bokennormalt plassert slik at de kan utføre1940-talet, och fanns med bland delta-honningsspore som utgjør en del av det passende insekter. Det finnes faktiskScouter i Tunabygden).accustomed himselfnedre, midterste kronbladet. Lengden fiolblomster som ikke åpner seg i detHan har skrivit boken Crescent, sompå honningsporen varierer fra art til art, hele tatt. Den mest kjente er krattfiol,to se a funny side inJag har aldrig gått GS, men varit mederinrar om livet i Borlänge på 1940-talet.Ett av kapitlen heter Förstaklassfär-og stemorsblomst har en av de lengste som på latin heter Viola mirabilis. Selvbestøvningensom her foregår, var til I Sverige er stemorsblomst vanlig iret var en” testhajk” och det räknar jag trough the difficulties den, som berättar om Gunnar och Hil-i ledarpatrullen i 25 år. Det första spå-everything can goblant våre fioler. Her er det sommerfugler(fjärilar) som er best egnet for jobbenmed sine lange sugesnabler. Så er artsepitetet ble mirabilis, for dette var jo kommer her og der i Norrland. Vanligstkommande GS, träffat alla deltagare och light heart and, what från Sellnäs till Mockfjärds kapell överså stor forundring blant botanikerne at størstedelen av Sør-Sverige og fore-som mitt spår. Sedan har jag besökt alla and dangers with amer och deras strapatser vid vandringendet selvsagt noen som går snarveien og et mirakel!er den i Götaland og Svealand, men påhört deras inställning till hajken. NågraTrysjöbodarna.biter seg vei inn i honningsporen. Enis more, can give hopeFiolfrøkapselen består av tre båtformedeklapper som spretter opp og kas-er alle fiolarter fredlyste. Den er land-gett mig en god utbildning för att fort-Global Print AB, Solna 2002,Vinga i Göteborgs søndre skjærgårdsynpunkter från deltagare: ”Hajken harav de vanligste nektartyvene i stemorsblomstener bier. De er sterke nok i kjeterfrøene ut. Noen arter har likevel en skapsblomst i Ångermanland.sätta med scouting”. ”Jag har aldrig varit ers around him.och kan beställas av författaren,and confidence to oth-Boken Crescent är tryckt hos Nykopiavene til komme til og stjele.reservemekanisme i bakhånd. De harOlav Bscout, nu har jag blivit invigd, en högtide-post: aeu377y@tninet.se6 Gillescouten 4–2012Gillescouten 4–20127

Gillena berättarMöt Europa på hemmaplan!I Åstads bokskogarEn underbar augustivecka med sommarvärmeoch strålande sol. Trettiofyrasextioplussare på “lyxbudgetsemester”i Hallands bokskogar. Vi varett gäng gillescouter från Danmark ochHelsingborg i söder till Umeå i norr somsamlades i Ästad 4H-gård för att vandrai bokskogarna öster om Varberg.Vid ankomsten togs vi emot av Yvonneoch Gjermund Austvik, som arrangeratårets gillevandring, samt av HarrietAndersson som stod för mathållningen.Vi inkvarterades, bjöds på en härligNio scoutmuseerJag gjorde ett fem timmars besöki sommar på Danmarksstörsta jamboree i Holstebropå västra sidan av Danmark med32 000 deltagare. Spejdernes Lejrvar lägernamnet. Bland annatbesökte jag det stora tältet sominhyste nio danska scoutmuseersamt den danska gillerörelsen.Med scouthälsning, eller kanskeheter det gillehälsningLennart Jonson Malmöhus gillesoppa och fick information om skogarna,växt- och djurlivet samt vandringslederna.Det finns tolv utmärkta lederav olika svårighetsgrad och längd. Bl.a.kan man studera Bexells talande stenaroch platsen där man fann Bockstensmannen.Skogarna är i stort sett orördaför att växter och djur ska kunna levaoch utvecklas naturligt. Den lilla hackspettenhar många döda träd att byggabo i och skogsduvan tar ofta över derasbon.Förläggningen var enkel men ren ochRegionting i VästeråsSöndagen den 16 september var det S:t Georgs Scoutgille i Västerås, som stod itur att ordna Regionting för gillescouterna i Bergslagen.Gillescouter från Tuna i Borlänge, Creutz Lave i Falun, S:t Georgs Scoutgille iVästerås och fyra gillescouter ända från Åland samlades i S:t Olovs Scoutgård i Västerås,där vi bland annat fick information om NBS i Litauen och Europakonferensen2013 till en kopp kaffe och en smörgås. Därefter blev det sightseeing med buss, därStefan Abrahamsson både rattade bussen och guidade oss genom Västerås och undervägen till Strömsholm. Där möttes vi av Rolf Carvenius klarinettoner framför Jazzensmuseum. Rolf Carvenius är föreståndare och grundare av Jazzens Museum. Härblev det mycket jazznostalgi både i ord och toner och till slut en tur genom museet.Bussen tog oss efter dennahögtidsstund till Utvretagård, där Petterssons dukatupp en god måltid åt oss.Härlig gemenskap blev detdenna dag och nu ser vi framemot nästa Regionting någonstansi Region Bergslagen.Anna-Brita Pricken Lundahländamålsenlig. Vi sov i allt från dubbelrumtill sexpersonsrum. En av deltagarnatältade vid eldplatsen bakom huset.Att sova sex damer i sextioplusålderni ett rum med tre våningssängar och minimalplats för tillhörigheter fungeradeöver all förväntan. Det var som att varasexton på nytt förutom allt toaspring pånätterna. På kvällarna satt eller låg vi ivåra sängar och tjattrade och på morgnarnasmög vi upp efter hand för attinte behöva trängas i tvättrum och vidpåklädning.Varje morgon klockan åtta stod frukostenframdukad och sedan vi ätit ochpackat våra matsäckar med lunchen gavvi oss gruppvis ut på de olika lederna.Det fanns också tillfälle att besöka Varberg,Grimeton, Öströö fårfarm, Ästadgård, olika kyrkor och mycket annat.Vi fick uppleva mycket av både natur,kultur och vänskap. När vi kom tillbakastod middagen framdukad och senareblev det kaffe med hembakt tilltugg.Det var Yvonne och Harriet, med hjälpav deltagarna, som jobbat hela dagenför att maten skulle stå på bordet. Påkvällarna blev det sång till ukulelespeloch småprat. Sista kvällen blev vi nerbjudnatill lägerplatsen där en fin avslutninghölls och avslutades med ettmycket vackert ljusspår med tänkvärdaaforismer.Lisbeth BengtssonGillescouter på utflykt”19 stycken gillescouter träffades påKinnekullegården för att inta sommarbuffé.Efter detta var det dags förett studiebesök på Thorsbergs stenhuggeri.Här fick vi se en imponerande maskinpark,där man bland annat sågade,slipade och polerade sten till köksinredningar,trappor och annat. Besöketavslutades med en film om företagetsverksamhet. Nu var det tid för att åkatill Falkängen för kaffe och besök i butikerna.Ordföranden Sonja Magnussonläste en dikt och mötet avslutades medScoutsången.Nästa träff är grötfesten i scoutstugani Hentorp i början av december.”Tag chansen och träffa gillescouterfrån hela Europa! Den 5–8september nästa år, alltså 2013,är det vår tur att hålla i europakonferensen.Vi i Sverige gör det tillsammansmed Danmark, Finland och Norge,inget av våra länder i nordisk-baltiskaunderregionen kände sig berett att ta etteget ansvar för den. Island och Litauenkommer att stötta oss med bland annatprogram. Att göra den tillsammans stärkersamarbetet och ger oss chans att fåännu fler kontakter över gränserna.Konferensens tema är Crossing Borders.Vi ska rent fysiskt förflytta ossöver gränsen mellan Sverige och Finland,men vi vill också att deltagarnaska vidga sina vyer, överskrida sinaegna gränser, genom de möten ochworkshops vi kommer att ha. EftersomEU nu fick fredspriset så har vi ett samtalsämnetill!Programmet i korthetKonferensen börjar på Stockholm CityConference Center, gamla Norra Latin,torsdagen den 5 september. Där blir detförhandlingar och ett energigivande talav en insatt och spännande person. Dagenavslutas med gemensam middagValberedningen har startat sitt arbeteinför LGT 2013 och vi vill hadin hjälp. Vi önskar att du som enskildgillescout eller gillena föreslår namn påkandidater till LGR, revisorer samt tillvalberedning.Mandatperioden går ut för Lgm GunillaEngvall, vLgm Laila Boxström,samt LGR-ledamöterna Kristina Sundbergoch Leif Granéli.OBS! Gunilla och Laila blev valda2007 och kan således inte omväljas, ominte LGT fattar särskilt beslut i varje enskiltfall. (Följande är valda till ordinarieLGT 2015; Gjermund Austvik, Carl-Magnus Klärcke och Märta Teljebäck.)Revisorer: Lars Gauffin, Stockholm,Arne Sandin, Vendelsö, Stockholm,samt suppleant Birgitta Maddisson,Umeå.Mariella Viking Line påinsegling till Helsingfors.Foto: Janne Kortesmaa.på kvällen. Fredagen den 6/9 åker allamed Viking Lines Mariella till Helsingfors.Vi går ombord redan kl 11 för attha workshops, äta lunch på båten ochinkvartera oss. Under tiden vi glidergenom skärgården ligger inte något program,men vi hoppas på en informationom Östersjön som ett fredens hav ochmed utblickar mot miljöfrågorna. Påkvällen nyttjar vi konferensavdelningenför sångstund och samtal. Om någonvill ta sig en svängom på dansgolvet gårdet också bra!Efter frukost på lördagen kommergillescouterna i Finland att stå bereddamed fyra olika utflykter i och omkringHelsingfors och när båten avgår sen eftermiddagär det dags för avslutningsmiddagoch ”lägerbål” i konferensavdelningen.Söndag morgon kommerbåten in i Stockholm och konferensensofficiella del är över. Deltagarna kan sedanåka till Dalarna, Oslo eller Köpenhamnom de så önskar.Det här är ett lite nytt koncept för eneuropakonferens! Det har blivit allt populärareatt åka på Cold Water Cruises,alltså sjöturer i våra vatten, och vi hoppasatt bli minst 250 deltagare från helaEuropa. Det finns 28 medlemsländerValberedningen vill ha din hjälpUtdrag ur stadgarna §33;”Lgm och vLgm väljes för tiden fram tillnästa ordinarie LGT. Övriga ledamöterväljes för en tid av fyra år, två respektivetre vid ordinarie LGT. Ledamot får tillhöraLGR högst tio år i följd. Lgm och vLgm fårinneha respektive post högst sex år i följd,om inte LGT fattar särskilt beslut i varje enskiltfall.”Kontakta någon av oss i valberedningen!HälsarHeinz Frohm (sammankallande),Rydebäck, Helsingborg, 042-22 12 33,0705-104 174, hg.frohm@telia.comGunnel Högberg,Borlänge, 0243-22 55 95, 0703-51 50 24,gunnel.hogberg@tele2.seÅke Olsson,och fyra blivande medlemmar. Prislägethär är ju lite högre än i en del andra länder.Vi har ordnat det praktiskt med etthotell centralt och gångavstånd till konferenscentretoch kommunikationerna.Inga dyra taxiresor behövs!Planering är i full gångAnmälan ska vara inne den 31 marsmed slutbetalning den 30 juni. Ni kommeratt få ett utskick med underlag menallt material kommer att finnas på vårhemsida och på ISGFs hemsida, förstås.Vi behöver värdar och värdinnor på Arlanda,Cityterminalen och Centralen.Ett ypperligt tillfälle att tala om att vifinns! Eftersom vi erbjuder sightseeingredan på onsdagen, så tror vi att kanskeganska många kommer då och bor ennatt längre på hotellet. Mottagningskommitténbehövs redan från onsdagmorgon. Hur många och när den behövsvet vi när vi får in ankomsttiden för deltagarna.Vi kommer att ha registreringpå hotellet och där behövs också personal.Alla deltagare får förstås en bag ochinnehållet i den bagen ska läggas i, gärnaveckan före. Vid invigningen behövsalla deltagande länders flaggor/fanor.De ska sedan tas med till båten och kaninte lämnas förrän på måndagen. Vemkan ordna det?Vi behöver sponsorer!Har ni kontakter med företag eller organisationer,som arbetar över hela ellerdelar av Europa så tar ni kontaktmed dem och presenterar vad som skahända. Om ni behöver underlag ellersupport av annat slag tar ni kontakt medoss! Små och stora bidrag är välkomna!Det kan gälla material eller ekonomisktbidrag. Vi kommer att tydligt visa vilkasom är sponsorer, både på CCC och påbåten. Hjälp till!Smakar det så kostar det, dessvärre.En natt på hotell, all mat och resor framtill och med söndag förmiddag kostarrunt 4500 kronor. Vi har inte den definitivasumman klar än. Titta på nätet ochi utskicket! Planeringsgruppen kommeratt betala lika mycket som alla andra, deenda som bjuds är två världskommittéledamöteroch ordförande för konferensen.En tung summa i budgeten är tolkningenmed tolkar och all utrustning!Tidningsklipp ur Nya Lidköpings-TidningenFrån Jazzens museum.2012-08-31 översänt av Inge-Gammelstad, Luleå, 0920-25 35 48, 0703-Foto: Torsten Hansson. mar Nyberg, 0510-2317239 07 67, 0920.253548@telia.comGunilla Engvall och Calle Klärcke8 Gillescouten 4–2012Gillescouten 4–20129

Arkivet kvar i StuvstaDet är inte många som ringer till vårt kansli i Stuvsta, inkommande post harminskat. Kommunikationen sker nu oftast via mail. Tekniska lösningar hjälpeross att bättre och billigare få och ta kontakt med våra medlemmar. Naturligtvisska det gå att snabbt komma fram till oss och därför har vi gjort följandeförändringar från och med 1 januari 2013:Medlemsregistreringen kommeratt skötas i Skåne, av IngalillSjunnesson. Mer information om dettakommer i brev före jul.God jul &Gott nytt årönskarYvonne & Gjermund AustvikAnna BensowBirgitta EckerstedtGunilla EngvallAnna-Brita ”Pricken” LundahlFrimärksbanken - BjörnarJohnsenBirger Jarls ScoutgilleBromma ScoutgilleKristianstads ScoutgilleVinga ScoutgilleS:t Georgs scoutgillen Malören iLuleå, Guldgrävarna i Skellefteå,Tre Renar i Umeå och Jämtlandsscoutgille hälsar alla gille scoutervälkomna tillLandsgilletingden 25–26 maj 2013 i LuleåVälkomna till Luleå ochGammelstad!Gammelstads kyrkstad är sedan1996 upptagen i UNESCOS världsarvslista.Försäljningen har redan flyttat tillCreutz Lave i Falun.Telefonen, samma nummer, flyttasmed till Birgitta Eckerstedt, som ocksåtar hand om den post som kommer.Adressen till kansliet har inte ändrats!Mailen skickas vidare och kommernaturligtvis att besvaras.Arkivet blir kvar i källaren i Stuvsta.Scouting i pressenGunilla Engvall”Bara en slump?””Man frestas i dessa sammanhang attställa frågan om det bara var en slumpatt kung Carl Gustaf och Carl Bildt inovember 2011 var på besök i Saudiarabienoch gav kung Abdullah en uppskattandemedalj för hans insatser i –scoutrörelsen (!).”Mats Lindberg, professor istatsvetenskap, om Saudivapenaffären iFrisinnad Tidskrift nr 4, 2012.Rapport frånFrimärksbankenHösten är här och det är hög tidatt krypa ned i källaren för attsortera och studera alla sändningarmed frimärken som kommit inunder sommaren och hösten.Det har blivit många påsar med sorteradefrimärken och vykort. Jag och minavänner i gilllet har sorterat på olika länderi olika påsar och jag tror att samtligaländer i världen är representerade i skokartongersom står högt och lågt.Det kommer fortfarande frågor omhur man klipper runt frimärket. Om manlämnar en kant på ca 5 mm runt om, såfinns det möjlighet att få tag i det bakomliggandepappret när man ”tvättarloss” frimärket. Detta är ingen lag, utanett tips, det händer att frimärket sitterända uppe i högra hörnet, och kuvertetär sprättat längs den övre kanten, då blirdet inte mycket papper kvar.Trasiga frimärken, skador i tandningeneller sönderrivna, kan ni kasta bort.Det är även bra att ni sorterar svenskaoch utländska frimärken var för sig.I mitt gille har vi 7 olika påsar när visamlas för frimärksklippning.Sverige brev (privatpost, föreningspostingen valör)•Sverige med valör (kr och ören)även•frimärken av nyare datoSnygg och tydlig stämpel (gammal•som ny)Julfrimärken•Ostämplade frimärkenUtländska frimärken•Hjälpmärken fr olika organisationerFortsätt ert fina arbete och skicka (jagfick en stor, hög brevlåda i födelsedagspresent)eller lämna över frimärken,kort och brev (helsaker) när vi träffas.Till alla er som skickat in, ett stortTACK. Jag försöker skicka ett tackkort/brev till avsändaren, men det kan händaatt jag har missat någon, i så fall ber jagom ursäkt för detta.Har ni frågor och funderingar kringfrimärkshanteringen, så hör gärna aver så skall jag svara på era funderingar.Uppgifter om adress och telefonnummerfinns i tidningen.NyamedlemmarS:t Georgs Scoutgille KullaGertrud OlssonJan-Erik OlssonS:t Georgs Scoutgille SkaraborgInger NybergS:t Georgs Scoutgille VästeråsGösta MartinsIngvor Turegård-OhlssonS:t Georgs Scoutgille i KristianstadInga-Lis MohlinS:t Georgs Scoutgille KullaEva MöllerS:t Georgs Scoutgille S:t ErikMinnesordöver bortgångna medlemmarkan införas i Gillescouten, ochbör inte överskrida 150 ord.Red.MinnesgåvaEtt sätt att hedra vänner på högtidsdagareller när de går bort är att skänkaen summa pengar till en av SGSS fonder.Det finns fem olika fonder: Bärarlaget,Fredsljusfonden, Dan Winthers minne,Jenny Rieck-Müllers fond och Sten Thielsfond. Syftet med de olika fonderna kan duläsa under rubriken ”Handbok för scoutgillen”på hemsidan (uppslag 07-01) ellerfå genom att kontakta mig.Minnesgåvan sätter du in på SGSS plusgiro35 91 06-2 eller bankgiro 197-1266.Ange vilken fond som ska ha pengarna,avsändarens namn och adress, namn ocheventuell adress till den som ska hedras.Om det är en avliden vän kan du angenamnet på den avlidne samt namn ochadress till en efterlevande, så skickar vitackadressen dit. I tackadressen finns enkort beskrivning av fonden.Gjermund AustvikLandsgilleskrivareDebatt om medlemstappet”Det är LGR som äger frågan”Gillerörelsen i Sverige hade sintopp 2001 med 1515 medlemmar,i dag är vi ca 650.Medlemstappet har engagerat migen längre tid. På LGT i Falun 2011 uttaladejag mig lite skämtsamt då jagpläderade för Skånemotionen att om viinte tar tag medlemstappet nu, så har vibara LGR kvar om sju år. De senaste18 månaderna har vi förlorat 152 medlemmar(19%). Gillena som lämnar gillerörelsenär ju välmående med mångamedlemmar. Gillen som är kvar har ennaturlig avgång men fyller på så det blirstatus quo.Hur blir vi då fler? Som jag ser detmåste fler gillen starta upp. Det bordefinnas minst ett gille i varje kommun.Det finns en stor potential ute i landet.Hur tar vi tag i detta? Det skall vinaturligtvis alla göra, men det är LGRsom äger frågan, ingen annan. Jag menarinte att LGR skall göra det fysiskajobbet, men det är LGR som äger fråganoch skall ta initiativet.Det har säkert gjorts en massa sakersom jag inte känner till eftersom jag intehar det historiska perspektivet i gillerörelsen,men jag kan konstatera att detsom är gjort har inte hjälpt.I verksamhetsplanen som antogs påLGT i Åhus 2007 står, att sex nya gillenskall start upp till 31 december 2009.Ett startade upp 2007, ett 2009, därefterhar inga nya gillen startat upp.Jag läser i Gillescouten nr 3 2012 sid13 upp till höger, tredje stycket. 1 ”Varförlämnar scoutgillena gemenskapen?”2 ”Vad är det som brister?” 3 ”Vad trorDu?” 1 och 2 är helt relevanta frågormen hur skall vi ute i gillena som ärkvar i gillerörelsen veta varför gillenalämnar gillerörelsen. Svaren finns enbarthos medlemmarna i de 19 gillen(fr o m 2005) som lämnat oss. Torsten(Red.) ställ frågan till LGR.Vi i gillena ska naturligtvis göra vårtarbete. Så här har vi gjort i Kullagillet.För två år sedan inbjöd vi 15 föredetta scoutledare till ett informationsmötedär vi berättade om gillerörelsen.Sju kom och sju är nu aktiva gillemedlemmar.Samma år, 2010, besökte gilletKulla Scoutdistrikts distriktsstämmadär vi hade ett bokbord med informationsmaterialom gillerörelsen. Resultatetblev tre gillemedlemmar. Nu införhösten satt en liten grupp och spånadeför att ta fram fd ledare, ledare som vikände från vår egen aktiva tid i kår ochdistriktsarbetet. Vi har i dagarna skickatut en inbjudan till 39 scoutledare och f dscoutledare till en informationskväll omgillescouting. Hur detta avlöper återkommerjag gärna med.Nu är vi till och med en del av scoutrörelsen.På Svenska Scoutrådets hemsidaunder rubriken vår organisation,räknar man upp de fem scoutförbunden,de två internationella förbunden och S:tGeorgs Scoutgillen.Med stora gillehälsningarHeinz FrohmGm i Kullagillet i Helsingborghg.frohm@telia.comFrågorna går vidare till LGRTack, Heinz Frohm! Med debattinläggetovan blev du först att ta uppde för vår framtid avgörande frågorna.”Det är LGR som äger frågan”,konstaterar du helt riktigt, och Redaktionskommitténsänder därför frågornavidare till LGR: Vad vet LGR om medlemsopinioneni de 19 scoutgillen somlämnat? Vad har den vetskapen lett till?Hur ser strategin ut för att vända den katastrofalautvecklingen?Heinz Frohm hänvisar till verksamhetsplanensom antogs 2007. Den senasteverksamhetsplanen, som antogs2009, förklarar: ”Vid utgången av 2012har 25 nya scoutgillen startat”.Kyrkstaden omfattar ca 400 stugorVi är snart där nu. Hur har LGR ageratgrupperade runt den senmedeltidaför att följa upp Landsgilletingetsstenkyrkan, och användes under söndagar,stora kyrkhelger, marknader anslutning till Gammelstads kyrkstad ochSpalten står öppen. MedlemmarnaLandsgilletinget kommer att hållas i direktbeslut?och ting. i den gamla miljön. Fotot från april 2012.Hälsningar Björnar Johnsenväntar med intresse på svar.FrimärksbankenRed.10 Gillescouten 4–2012Gillescouten 4–201211