Framtid- Falkenberg.pdf - Falkenbergs kommun

Falkenberg - en tidning från Falkenbergs kommun - Nr 4 2006Shopping och lägerger napp i Ätran Sid 6-7Farväl Falkenberg på världsturné Sid 2-3Investeringar för en kvarts miljard! Sid 4-5Företagsamma gymnasieelever Sid 10-11

Saken är OscarFarväl Falkenberg slåss om statyettenBlir Farväl Falkenberg en av de fem filmerna som nomineras till en Oscarstatyett?Den 23 januari kommer beslutet. Oavsett vad som händer: Varumärket Falkenberghar fått oväntad draghjälp när stan fått en bild i filmvärldens ögon.– Ta vara på tillfället, råder Thomas Carlhed på Svenska Institutet som spriderbilden av Sverige utomlands.Farväl Falkenberg har varit höstenskanske mest diskuterade svenska film.Regissören Jesper Ganslandts skildring avsista sommaren i Falkenberg för fembarndomskamrater som motvilligtär på väg in i de vuxnas trista världhar gett het debatt.Det räcker att surfa runt enstund. Betyg från topp tillbotten. Omdömen som växlarfrån ”förhäxande bra” till”som ett dödsstraff”. På fleraav världens mest prestigetyngdafilmfestivaler, som Toronto ochAten, har filmen bedömts,berömts och belönats. Nyligenfick den också Falkenbergskommuns eget kulturpris.Glad av baconMen hos svenska distributörenhar inte champagnekorkarnagått i taket. FarvälFalkenberg hade i slutet avnovember setts avomkring 46 000 biobesökare.Tiogånger såmånga har i år satt sig ibiomörkret för att seColin NutleysHeartbreak Hotel, somär årets mest besöktasvenska film. Och nästan tio procent avFarväl Falkenberg-publiken, 3 851, hadeköat på Stadsteaterns bio.– Besökssiffran är okej med tanke påatt det inte är någon ”bred” film. Nuförsvinner den från den ordinarie reperto -aren men kommer att visas mycket undervåren på skolor och Bio Kontrast, sägerGöran Bagge, filmchef på Sonet Film.Där avvaktar man också spänt beskedetom filmen nomineras till en Oscarsom bästa utländska film eller inte.61 bidrag kämpar om de fem platserna.Lågbudgetskildringen om en falkenbergsksommar tävlar med storheter som PedroAlmodovars Att återvända och SusanneBiers Efter bröllopet.Spåren av Farväl Falkenberg är tydligapå nätet. Över 130 000 träffar påFarväl Falkenberg, 28 000 på den engelskatiteln Falkenberg Farewell.På turistbyrån har man funderatöver hur uppmärksamheten skahanteras. En rapport man beställdeger rådet att inte dra för stora växlarpå filmen. På FalkenbergsTurists hemsida kan man laddaner en broschyr och karta över deplatser där filmen spelats in.– Igenkänningseffekten medFalkenberg i titeln är väldigt värdefull,säger Reino Jacobsson, VD iFalkenberg Turist AB, som ringdekollegor i Åmål och Pajala för att höraom deras erfarenheter efter Fuckin´Åmål respektive Populärmusik frånVittula.Svårt att synasBo Söderström är kommunikationsdirektörpå Visit Sweden,f d Sveriges Turistråd, sommarknadsför turistlandetSverige. Han tycker att mani Falkenberg ska haka påintresset kring FarvälFalkenberg. Filmvärldens ögon har öppnats,kan det bli fler?– Bara att den är svenskt bidrag kanvara tillräckligt. Jag har förflutet på Carls -berg Sverige så jag känner stan ganskaFramtid FalkenbergNr. 4. 2006Ansvarig utgivare: Rolf LandholmRedaktionellt: Lars AnderssonGrafisk design: Jonas AhlgrenProjektledning, layout, foto & tryck:Wernersson Idé AB & HN Civiltryckeri ABväl. En mindre ort som Falkenberg fårinte så många chanser att vara med ochkämpa om den globala stenhårda uppmärksamheten.Ta vara på tillfället.På Svenska Institutet, som spriderinformation om vårt land utanför gräns -erna, är Thomas Carlhed brand manager.Även länder – och orter – är numeravarumärken. Sverige för övrigt värderattill över 3 000 miljarder. Det svåra, sägerhan, är att över huvud taget synas.– Bara det att folk får kännedom omen plats har ett värde. Då först kan enkommunikation starta, människor kan fåett förhållande, bli intresserade och skapasig en bild av den platsen, säger han.Ett belysande exempel – också frånfilmens värld – är succén om den kazakstanskereportern Borat. Det central -asiatiska landet hamnade över en natt imediafokus.Har då Thomas Carlhed något råd tillFalkenberg?– Man kan dels spinna vidare påfilmen i sin egen kommunikation, delslyfta Jesper Ganslandt som förhoppningsvisfortsätter att göra sevärd film. Mervisionärt handlar ju filmen om livet i enliten stad och om tankar inför framtiden.I förlängningen berör det småstädersutveckling och position. Falkenbergskulle kunna bli stan som med utgångspunkti filmen verkligen tar tag i denfrågan och tillsammans skapar en visionom hur stan ska utvecklas.TEXT: Lars Andersson FOTO: Tom BengtssonFramtid Falkenbergges ut avFalkenbergs Kommun311 80 FalkenbergTel. 0346-88 60 00info@falkenberg.se,www.falkenberg.se2 FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006

Juryvalet? Affischbilden som följt medFarväl Falkenberg på visningarna i Sverigeoch utomlands. Om några veckor kommerbeskedet om Oscarjuryn fallit för JesperGanslandts debutfilm.FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006 3

4 FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006

2007 – de stora investeringarnas årNu delar vi budgettårtanKommunråden Mari-Louise Wernersson (c) och Gerry Norberg (s) måttar medtårtspadarna. Fast tårtan är den samma vill de göra bitarna olika stora.När kommunfullmäktige godkändebudget en 2007 var det fördelningenav över 1 600 miljoner kronor sombestämdes. Alltså 40 000 kronor förvarje invånare.Budgeten är den första för den nyapolitiska majoritet som består av centerpartiet,moderaterna, folkpartiet, krist -demokraterna och nykomlingen aktivpolitik. Det är också en budget där tecknenav valet syns. Nu ska vallöften infrias.Lång listaInvesteringsbudgeten sticker i höjden.Den beräknas bli hela 272 miljonerkronor nästa år, att jämföras medomkring 80 miljoner i år. Om det nublir så mycket är osäkert. Investerings -Fler händeri (s)kuggbudget– 99 procent av budgeten är kostnadersom vi är överens om. Men vi prioriterarlite annorlunda, garderar oss bättre och villha fler händer i skola och omsorg.Så sammanfattar kommunrådet GerryNorberg socialdemokraternas skuggbudget.Räknat i pengar är utgifterna i drift -budgeten cirka 40 miljoner kronor högre isocialdemokraternas version. Det gäller bl a:■ Fem miljoner mer för löneökningarunder 2007.■ Till socialbidragen avsätts 30 miljonerkronor, också det fem miljoner mer än imajoritetens budget.■ 16 miljoner kronor mer anslås till merpersonal i skola-omsorg.I investeringar har oppositionen objektför cirka 100 miljoner kronor mindre under2007.– Den stora delen är att vi inte avsätterpengar till Centrumhallen nästa år. Vår linjeär att en ny inomhushall borde placeras ianslutning till en ishall på Kristineslätt.Dessutom prioriterar vi fler gruppboenden,säger Gerry Norberg.budget ar blir lätt en önskelista somdrabbas av förseningar. Men för nästaår har arbetet avancerat så långt attspadarna lär komma i jorden för flerastorsatsningar.Det gäller till exempel Centrumhallensom ersätter Lusthuset. Totalt beräknasden kosta 110 miljoner när den stårfärdig 2008. En valfråga var också is -hallen. Planen är en byggstart nästa åroch de första skären tas året därpå.En storinvestering – 100 miljonerkronor under två år – är kvarteret Boken,ett nytt äldreboende och en förskola,intill Schubergstorpsskolan. Ett objektsom drabbats av förseningar men där nualla ljus står på grönt. Och till sommarenrullar utryckningsfordonen ut från nyabrandstationen. 40 miljoner kronorkostar nästa års slutetapp.Broar överI Ullared byggs för att minska trafikeninne i samhället. Från väg 154 frånFalkenberg får en ny bro över Högvadsånmot Gekås parkering och anslutning tillväg 153 mot Varberg. Kommunen förskotterarpengar för att få igång projektetnästa år, men slutnotan på 21 miljonerkronor ska till stor del betalas medstatliga pengar från Vägverket.Minst lika efterlängtad för Ullareds -borna är idrottshallen. 2008 ska den ståklar för 15 miljoner kronor.Allt byggande nästa år gör attkom munen måste låna pengar, omkring200 miljoner kronor enligt prognosen.– Det överskott som vi räknar med2007 på nästan 23 miljoner ska vara en delav den självfinansiering som måste till föratt klara kommande investeringar, sägerkommunrådet Mari-Louise Wernersson.Grädden på tårtanSå i kalkylen ligger att nämnderna lyckashålla sina budgetramar.– Vi måste hårdgranska utgifterna ochvända på varje krona, betonar hon.Borde man då inte ha avstått frångrädden på budgettårtan, som Centrumochishall?– Nej, ska den positiva utvecklingenför Falkenberg fortsätta måste vi ha braanläggningar för ett rikt utbud inom kulturoch fritid. Med budgeten tar vi nyakliv framåt. Hade vi avstått skulle vitappa attraktionskraft och det är en farligväg, säger Mari-Louise Wernersson.TEXT: Lars Andersson FOTO: Tom BengtssonKort om budgeten■ Fyra nya förskoleavdelningar tillkommer,två vid Slöingeskolan och två i centralorten.■ Ombyggnaden av Wabenos gamla lokalertill gymnasieskolans byggprogram beräknaskosta 15 miljoner kronor.■ Arvidstorpskrysset görs trafiksäkrare genomen rondell. Kostnad: Två miljoner kronor.■ En ny nämnd, Tekniska nämnden, inrättas.Den ska bl a sköta drift och underhåll avgator och kommunens fastigheter,parkeringsfrågor, gatubelysning, kollektivtrafikoch färdtjänst.■ Hemtjänsten tillförs ytterligare 3,2 miljonerkronor för fler hemtjänsttimmar.■ Fler elever i gymnasiet och förskolan ökaranslaget dit med 8,8 miljoner kronor,medan ramen till grundskolans verksamhetminskar med 2,6 miljoner kronor.■ Skatten blir nästa år oförändrad, 20,48 kr.Kommunens budget 2007 i %45,1Kommunstyrelsen 7,0Tekniska nämnden 3,2Kultur- och fritidsnämnden 4,5Barn- och utbildningsnämnden 45,1Socialnämnden, inkl socialbidrag 36,8Övrigt 3,436,83,47,03,24,5Fotnot: I övrigt ingår:Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,3. Bygglovsnämnd 0,3. Kommungemensammakostnader för bl a pensioner och lönehöjningar 1,3. Överskott 1,4. Revision 0,1.FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006 5

Företag och kommun i samarbeteÄtran lockar turisterEfter tuffa sex år och flera kursändringar vet Benny Packendorff att idén håller.Det går att locka turister till Ätran. Nu har avtalet med kommunen förlängts två år.– Det är värt all beundran vad de har åstadkommit, säger Curt Wirström,kultur- och fritidschef.Ätrans Turist AB är exemplet på hurett samarbete mellan kommun ochprivat personer kan leda till ett resultatsom båda parter vinner på.Sjövikens fritidsanläggning är en70-talsskapelse. Bibliotek, kök och matsalför Ätranskolans 100 elever, idrottshall,utomhusbassänger, sju stugor för självhushållmed 56 bäddar. Allt intillEseredssjön med motionsslingor i skogen,fisk i sjön och utedansbana vid strandkanten.År 2000 hyrde kommunen ut allt,totalt cirka 1 500 kvm, till Ätrans Turist.Nu samsas kommunal verksamhet ibibliotek, idrottshall och bad med shopping-och inlandsturister och idrottsläger.Stort stegBenny Packendorff hade erfarenhet avturistsatsning innan Ätrans Turist bildades.FaBo stod med lediga lägenheter iÄtran i slutet av 1990-talet, som Bennymöblerade och hyrde ut till turister. Menatt ta över hela Sjöviken blev att spela ien annan division, ungefär som omÄtrans FF skulle ta steget upp iSuperettan.– Så det behövdes ett bredare ägande,säger Benny, mångsysslare som driverbåde bilverkstad och bokföringsfirma.Kompisen Stefan Gerhardsson nappadepå att gå in i projektet och tog med sinsvåger Per Arne Rosén.– Han är snickare, Stefan elektrikeroch jag ekonom – så det blev en brablandning.Bilden blev komplett när BjörnNordberg anställdes som vaktmästare ochallt i allo. Han har gymnasieutbildningför bad- och idrottsanläggningar, kryddatmed massor av förenings- och ledarerfarenhetfrån sin målvaktstid i HalmstadsBK och som tränare i Ullareds IK.Kombinationen av flexibilitet och närhetär förtjänsten i driftformen för ÄtransTurist. Det är nära mellan gäster ochansvariga – också på kvällar och helger.– Med ett snack kan man lösa de flestaav frågorna som besökarna kommer med.Vägarna är nog lite besvärligare i en kommunalorganisation, säger BjörnNordberg.I kommunal regi var flera olikaförvaltningar inblandade i Sjöviken.Kostnader som inte var kända när ÄtransTurist tog över dök upp och ifjol sademan upp kontraktet med kommunen.Det nya som tecknats speglar kostnadsbildenbättre.– Vi fick ta förluster på kommunalverksamhet och det hade inte hållit ilängden, konstaterar Benny.Står på tre benÄtrans Turist omsätter nu omkring tvåmiljoner kronor om året. Inriktningenhar tre stora delar: Lägerverksamhet förföreningar, uthyrning till främst danskaungdomsgrupper samt stuggäster somövernattar vid shoppingresor till Ullared.Totalt ger det omkring 7 000 gäst -nätter om året – och det sätter sin prägelpå Ätran.– Besökarna handlar i affären, de hyrkanoter, det ger körningar för buss -bolaget, exemplifierar Benny.Tankarna vid starten att kompletteramed en campingplats har lagts på is.Likaså har satsningarna mot företag medteambuilding och äventyrsbana liksommarknadsföring på mässor dragits ned.Man har hittat de nischer som passar föranläggningens förutsättningar.– Vi kan ha en god beläggning, hållanere kostnaderna, ge bra priser till degrupper som vi vänder oss speciellt motoch för vilka anläggningen passar perfekt,säger Benny.Så från juli och in på hösten haridrottsläger en dominerande roll. Frånsenhösten och fram till jul och undersommaren fyller Gekås-kunder stugorna.På våren och försommaren njuter danskagrupper av en vildmark som de intekunde drömma fanns några timmar frånKöpenhamn.Konstsnö blir kanon?– I början av året är det lite lugnare. Änhar inte konstnöspåret lockat så mångaatt längdträna inför Vasaloppet som vihoppats på, men det kommer, tipparBenny Packendorff.Erfarenheter har företagets ägare blivitrika på under se sex åren. Den nya uppgörelsenmed kommunen gör att denekonomiska bilden blivit lite ljusare.– Det måste nog finnas en känsla ochkärlek till bygden för att driva den härrörelsen. Vi har lärt oss mycket de häråren och tar de erfarenheterna med oss idet nya avtalet med kommunen, sägerStefan Gerhardsson.TEXT: Lars AnderssonFOTO: Tom Bengtsson6 FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006

Visst nappar det! Med Sjövikens fritidsanläggningsom bete lockar Stefan Gerhardsson,Benny Packendorff (tv) Per-Arne Rosén (th) ochvildmarksturister, ungdomsidrottare och Gekåsshopparetill Ätran året om.FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006 7

8 FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006Vedmedvetet. Braskaminenhemma hos Anna-Lena Falksänker hushållets elräkningrejält.

Kan du banta energinotan?Energikoll ger svaretNu kan kommunens 12 000 småhusägare få hjälp med att banta energinotan.Den kommunala energirådgivningens nya hjälpmedel Energikoll ger ett snabbtsvar om energiförbrukningen i ditt hus är för hög.– Bor man i en 70-talsvilla eller äldre ochinte har gjort några speciella sparåtgärdergår det att få ner energiförbrukningenmed 30 procent, säger MargaretaGunnarsson, projektledare för Energy inMinds i Falkenbergs kommun. I EUprojektetingår pengar till rådgivning somnu ska användas för att hjälpa villaägareatt undersöka om de kan spara energi.Anna-Lena Falk har gjort testenEnergikoll. Hon, maken Niklas och tvåtonårssöner bor sedan 15 år i ett kedjehuspå Slätten. Som de flesta husen på om -rådet värms det med direktverkande el.– Som elpriset stigit märks det ordentligtpå räkningarna, säger Anna-Lena.✘✘Anna-Lena Falk421✘✘1541968Brasa sparar elDen braskamin som fanns när husetköptes eldas morgon och kväll och fårelmätaren att snurra betydligt långsammare.– En hel del i området har braskamin,andra har skaffat luft-/luftvärmepump,säger Anna Lena, och brasan sprakar i detsnart 40 år gamla huset.– 1976 kom nya byggregler som slogigenom helt runt 1980. Är ditt hus minstså gammalt är det extra motiverat att göraen Energikoll, råder Margareta.För förbrukningen kan skilja ordentligt.I konventionellt nybyggda hus äranvändningen100–120 kWh/m 2 per årför värme, varmvatten och hushållsel.I äldre fastigheter är 250–350 kWh/m 2ingen ovanlighet. Hos Anna-Lena ochNiklas är siffran, med braskaminens tillskottinräknat 160 kWh/m 2 , år. Ett lågtvärde för ett 60-talshus enligt Energikoll.– De höjda priserna på olja och el hargjort att samtalen till energirådgivaren iFalkenberg, Krister Svensson, ökatkraftigt, säger Margareta Gunnarsson.Dags att göra din egen Energikoll?TEXT: Lars AnderssonFOTO: Tom BengtssonSå här gör du!Energikoll gör du antingen direkt på Interneteller på en blankett från Energirådgivningen.På en A4-sida lämnar du uppgifter om hushålletsstorlek, fakta om huset, energiförbrukningm m. Från Energirådgivningen får dusedan ett omdöme om förbrukningen är högeller låg. Det grundas på jämförelser med husav samma typ och ålder och hushållsstorlek.Påpekas ska att energiförbrukningen ocksåpåverkas mycket av de personliga vanorna.Hemsida: www.falkenberg.se,klicka på Kommunal service, ellerwww.greenhouse.falkenberg.seTelefon till Energirådgivningen:0346-88 62 88, måndag till torsdag 10–12och 13–15.Dessutom tisdag och onsdag 15-18.1200010✘✘Margaretas enkla tips■ Sänk rumstemperaturen en grad ochdu minskar värmeförbrukningenmed 5 procent.■ Tänk på energieffektivitet när detblir dags att byta vitvaror. En 15 årgammal frys kan göra av med tregånger mer el än dagens energisnåla.■ Du sparar hushållsel genom att t exsätta in lågenergilampor, stänga avdatorn och inte ha apparater i standby-läge.■ Långa duschtider slukar varmvattenoch pengar.■ Skriv regelbundet upp din energiförbrukningoch jämför.FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006 9

Fantasi och kreativitet blommar i Falkenbergs Gymnasieskola.I salarna finns både unga företagare och taggade glashantverkare.I den ena kursen har intresset formligen exploderat i höst. I den andra pågår ettsamarbete mellan tekniker och esteter som är unikt i undervisnings-Sverige.Den fantasirikagymnasieskolanDet är rena Gnosjöandan blandgymnasisterna i höst. 68 eleverhar gått in i realistiska roller somegna företagare.– Extra kul att det inte bara ärekonomelever, säger KarolinaDavidsson, regionchef för UngFöretagsamhet i Halland.Mårten Hansen och Joel Cohn sökerbutiker som vill vara med i deras rabatthäfte.Johannes Nilsson och HampusRundberg funderar på hur deras festbokska bli en storsäljare. Emma Carlsson ochJohanna Runevad tar fram en affärsplantill sitt koncept för egendesignade trosor.Det råder lite av skapande kaos på lek -tionen hos sistaårseleverna på Samhälls -programmet. Anders Karlsson, lärare iekonomiska ämnen, har elva av skolansUF-företag bland sina elever som valtSmåföretagande som fördjupningskurs.Från 4 till 68Förra läsåret fanns endast fyra elever somdrev UF-företag, och nu alltså 68.Förklaringen?Gymnasiechefen Jan Roos har gettUF-konceptet sitt stöd och i våras fickKarolina Davidsson och kommunensnäringslivschef Jan Stålnacke tillfälle attpresentera det på en studiedag.– För mina elever ger UF en praktiskanvändning av deras teoretiska kunskaperi ekonomi, säger Anders Karlsson. Hanbetonar att betyget inte bestäms av hurmycket de lyckas sälja, utan av sättet somde redovisar de olika momenten i sinaföretag.– Här är ofta rådet till eleverna ”tänksjälv”, och det sporrar dem, tycker han.Också till mammaEmma och Johanna sliter med sittPersonal Underwear UF.– Kunden kan själv bestämma texteller bilder på trosorna, säger Emma ochde hoppas att de hittat julklappen somkillarna vill ge sina flickvänner.– Eller till sina mammor. ”Tycker omdej lilla mamma” blir väl sött, frågarJohanna, och förklarar varför det blev justtrosor:– Enkelt. Pappa spelar i BeHå-bandetoch mamma jobbar med reklamfilm ochhjälper oss med det.I sina UF-förtag ska eleverna under ettläsår gå igenom ett företags livscykel. Deska själva bestämma vilka produkter ellertjänster deras företag ska syssla med. Deska göra marknadsundersökning, affärsplanoch budget, öppna konto, presenterafinansiering och ha minst två sälj -aktiviteter. De ska också skaffa enmentor utanför skolans väggar.När sommaren närmar sig ska bok -slutet fram och företaget avvecklas. OchUF-företagarna går ut och startar eget?De är åtminstone fyrfaldigt överrepresenteradejämfört med sina jämnåriga sominte kämpat med festböcker, rabatthäfteneller 99-kronorstrosor, enligt en undersökningfrån Ung Företagsamhet.10 FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006

Glasklart – självklart. Markus Dahlqvist,Victoria Jonson, Jimmy Berthag ochMia Johansson med en del av de 54glasbitar som ska pryda en trappentrépå Köpmansgatan.Glas bryter mönstretEtt bildprogram på estetlinjenmed nästan bara tjejer. Ettteknik- och industriprogram därandelen killar år efter år liggerrunt hundra procent.I ett ovanligt samarbete i gymnasievärldenarbetar de tillsammans och glasarbetenbryter könsmönstret.Bildläraren Yvonne Wingren är egentligenbara ledsen för en sak där hon gårrunt bland eleverna i designkursen: Atthon inte kom på den här idén tidigare.Det är inte lektion men så fort salen ärledig hänger eleverna på låset för attarbeta med sina glasprodukter. Bara föratt det är så roligt.– Vi har ökat till 37 elever och måstedela upp i grupper för att alla ska få plats,berättar Yvonne.Intresset var stort när skolans samarbetsprojekti november presenterades förskolfolk från hela landet på Skolforum iStockholm. Produkter i glas är kursenssignum. Lyftet kom med en trasig glas -ugn. Reparatören tipsade om en högskolai Barcelona, Yvonne skickade ett mejl ochtogs emot på glasutbildning. Hon upptäckteglasets möjligheter och att de blevän fler när de kombinerades med teknikkillarnasmetallkunskaper och ”form- ochdesign-tjejernas” skisser och förslag.Sporrade eleverI två omgångar har Yvonne åkt tillbakatill soliga Spanien med sina elever ochlärt glasarbeten av spanska lärare. Så nugör gymnasisterna egna blyinfattadeglasfönster, med teknik importerad frånKatalonien. Ryktet om deras kompetenssprider sig och de får också beställningarutifrån.– Som gör att eleverna sporras ännumer. Det kommer med ett entreprenörskapi bilden, att samarbeta från idé ochskiss fram till ett slutresultat som kundenblir nöjd med, säger rektorn Sven-ÅkeBengtsson.Och blandningen av elever från tvåprogram krossar på köpet den jargongsom lätt frodas i en grupp tonårskillar.TEXT: Lars AndressonFOTO: Tom BengtssonFRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006 11

Kommunchef med måDet rullar på för Rolf Landholm. I tre år har han suttit i sadeln som kommunchef– och åren har passerat fort, tycker han. I backspegeln ser han resultat av storasatsningar på infrastrukturen i kommunen. Bakom nästa krök anar han behovet avökade insatser på flera områden.2004 steg Rolf Landholm in i Stadshusetsom kommunens högste tjänsteman.Medvetet har han hållit ner visiret de häråren.– Det är politikerna som ska stå fördialogen med invånarna och ange visioneroch mål för verksamheten. Personalenhar sedan att formulera handlingsplaneroch verkställa besluten. Jag har därför enviktig roll i att kommunicera med med -arbetarna i organisationen, säger han.Som nyanställd talade han mycket omrollfördelningen med de två heltids -politikerna, Ingemar Johansson ochBill Andersson. Nu är det ny bemanningpå bådas poster.– 2006 har varit ett omtumlande år.De samlade åren i ledarskapsroller harlärt Rolf att prioritera och hålla distans.Och han har förstått att ingen är oersättlig,inte ens kommunchefer. Däremot ärnyfikenheten och otåligheten oförändratstor, och han vill se resultat av det sombeslutas.Gillade inte många nollorDet var en ambitiös grabb som växte uppi doften av färskt virke i träindustriernasKort om Rolf LandholmFödd: 1951 i Hultsfred.Bor: Villa på Grimsholmen sedan 2001.Familj: Hustru Maria, specialpedagog ochtvå hundar. Två utflugna barn, en son ekonomi Göteborg, en dotter undersköterska iTräslövsläge och två barnbarn.Utbildning: Ekonom- och lärarutbildningArbete: Kommunchef i Falkenberg från2004. Innan dess barn- och utbildningschefi Varberg, skolledare på olika platser i 20 år,lärare, ekonom på privatföretag och landsting.Med mer tid över: Den skulle jag användatill att umgås mer med barn och barnbarn.Ville bli som liten: Snickare.Hultsfred. Redan som elvaåring cykladehan runt i samhället och drev in avgiftenav lokaltidningens prenumeranter. Detekonomiska sinnet gjorde honom ocksåtidigt till föreningskassör och ekonom -utbildningen efter gymnasiet var logisk.Några jobbyten gav visserligen störresummor i kolumnerna men inte störreutmaningar.Så Rolf sadlade om till lärare. Hanblev ung rektor (33 år) och unggymnasie chef (37 år). Sitt intresse av attarbeta med människor och av ledarskapfick han under åren som tränare för barnoch ungdomar i fotboll och basket.Tusentals medarbetareNär han börjar tala om de tre kommunchefsårenblir det medarbetarna somhan först nämner. Så många – drygt3 000 – att han inte kan lära kännadem alla.– Undersöker man folks allmännainställning till ”kommunen” blir resul -tatet ofta negativt. Men utvärderar mande olika områdena, som t ex äldreomsorgeller förskoleverksamhet skjuter betygen ihöjden. Det görs ett enormt arbete i dettysta och de kommunanställda ska kännasig stolta.Idag är hans roll långt ifrån det dagligaslitet i storkök och nattpatruller, och merriktat på att Falkenberg ska fungera änbättre bakom nästa krök.– Järnvägsomläggningen, den nyabron över Högvadsån i Ullared, utbyggnadenav bredband som vi börjar se slutetpå, är nödvändiga projekt för att ge kommunenen bättre infrastruktur, säger han.Samarbetet med näringslivet är framgångsriktoch idag finns klara detaljplanerbåde för industri och bostäder. Områdensom kommer att kräva kommunal kraftframöver är t ex barn och ungdomar iriskzonen och ungdomsarbetslösheten.De två frågorna går hand i hand ochkommunen har avsatt speciella pengarför att bereda ungdomar arbete.Den växande gruppen äldre kräverlikaså insatser. En ökad anpassning avvåra bostadsmiljöer är en sådan åtgärd.Kommunens egen profilNu pågår det politiska arbetet med attge kommunen en tydlig profil, ett varu -märke. Det ska vara en profil som står sigöver mandatperioderna. Att den hamnarkring begreppet Hållbar utveckling äringen kvalificerad gissning, då i en vidbemärkelse: ekologiskt , ekonomiskt ochsocialt.Han reagerar mot beskrivningen avFalkenbergs kommun som liten.– Vi tillhör de 50 största och vi växer.Men vi måste samverka mer överkommun gränserna i framtiden.Göteborg, som är regionens lok, drar såatt det märks också i Falkenberg.– Vi och Varberg har ungefär sammaförutsättningar. Tillsammans är vi nära100 000 invånare och en attraktiv region.Vi samarbetar redan på en del områden,men detta samarbete kan utvecklas mycket.Något att fundera över när Hondanrullar norrut mot de älskade barnbarnen iTräslövsläge.TEXT: Lars Andersson FOTO: Tom Bengtsson12 FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006

nga kubikIngen återfallsknutte. Utflyktermed Hondan har blivit en källatill avkoppling för Rolf Landholm.FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006 13

Falkenbergs nya kommunfullmäktige 2006–2010Moderaterna: Börje Tönsgård, Heberg, Angela Malmgren, Falkenberg, GunMarie Stenström, Slöinge, Håkan Johansson,Falkenberg, Anders Treschow, Abild, Martin Johnsson, Älvsered, Claës-L Ljung, Fegen, Rie Boulund, Skrea, Johan Andersson, Falkenberg.Centerpartiet: Stig Agnåker, Skrea, Ulla Rickardsson, Vessigebro, Bo-Gunnar Andersson, Falkenberg, Ingemar Johansson, Okome,Ann-Margret Kristensson, Krogsered, Mari-Louise Wernersson, Falkenberg, Lena Carlbom, Falkenberg, Per Johansson, Falkenberg,Kerstin Angel, Heberg, Anders Rickardsson, Årstad, Mats-Uno Svensson, Fagered, Helena Lindqvist, Okome. Folkpartiet: ElisabetKarlsson, Falkenberg, Lars Fagerström, Falkenberg. Kristdemokraterna: Eva Olofsson, Falkenberg, Ester Lindstedt-Staaf,Falkenberg. Aktiv Politik: Kjell Johansson, Falkenberg, Leif Eskelid, Falkenberg. Socialdemokraterna: Lena Dygården,Falkenberg, Lennart Torstensson, Fagered, Per-Gunnar Andersson, Falkenberg, Gerry Norberg, Falkenberg, Dahn Persson, Falkenberg,Majvor Wallin, Älvsered, Sara Grimpe, Falkenberg, Ann-Britt Ek, Falkenberg, Britt-Marie Jonsson, Falkenberg, Anna Bresche, Vessigebro,Lisa Granlöf, Falkenberg, Marcelle Farjallah, Falkenberg, Fredrik Johansson, Falkenberg, Veronica Norberg, Falkenberg, Bernt Zander,Falkenberg, Calle Fredin, Falkenberg, Bengt Hackberg, Falkenberg, Thomas Fagenheim, Falkenberg. Vänsterpartiet: MikaelHallberg, Falkenberg, Eva Kronwall, Falkenberg. Miljöpartiet: Pär Allvin, Falkenberg, Lena Berglund, Ullared.Sverigedemokraterna: Anneli Hägglund, Falkenberg, Sven Möller, Falkenberg.Fotnot. På bilden saknades de ordinarie ledamöterna Helena Lindqvist (c), Veronica Norberg (s), Per-Gunnar Andersson (s), MartinJohnsson(m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd) vilka ersattes i nämnd ordning av Herdis Pixsjö(c), Stafsinge, Runar Kaattari(s), Slöinge,Monika Bretí(s), Falkenberg, Lars Svensson(m), Falkenberg och Sofia Larzon(kd), Falkenberg.14 FRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006

Kort & gott från kommunen!Klitterbadetfår ny attraktionOm ungefär ett år hoppas badchefChristian Fager att Klitterbadets nyaattraktion ska invigas. En hisnandevattenrutschbana som endast finns påtre andra platser i Sverige.För sex miljoner kronor byggs enhundra meter vindlande vattenfärd inutiett rör med 2,5 meter i diameter.Anläggningen läggs på Klitterbadets”baksida”, skild från de andra bassängernaså att besökare som stressar av i storabassängen i stearinljusens sken inte skastöras.På Klitterbadet är man redan i färdmed planeringen av nästa förnyelseetappför den snart 25 år gamla anläggningen,Bastulandskapet. Kultur- och fritidsnämndenhar sagt att till Bastulandskapet skaman också söka alternativ finansieringgenom samarbetspartners.Centrumhallenklar om två årI mars påbörjas schaktarbeten förCentrumhallen, som beräknas kostacirka 110 miljoner kronor. Byggstartenär planerad till juni och runt årsskiftet2008-2009 kan hallen invigas.Centrumhallen ska bli en anläggningför vardag och fest och ersätta två över70-åriga trotjänare, Lusthuset/Visnings -hallen och Idrottshallen.Dagtid kommer hallen att användas avgymnasieskolans estetiska program medlokaler för dans, musik och teater. Hallenfår en fullt utrustad teaterlokal med platsför upp till 500 personer.Den stora sporthallen kan delas i tredelar. En av dem blir hemmabord för träningoch matcher för pingisklubben. Deövriga två används dagtid av gymnasieskolan,kvällstid för t ex innebandy, handbolloch volleyboll. Behöver en arrangörhela hallen, för t ex konsert, har den enpublikkapacitet på 3 500 personer.Tipsa redaktionenHar du synpunkter på tidningen, ellertips om vad vi borde skriva om.Hör av dig till redaktionen pånyhetstips@falkenberg.se, eller”Redaktionen Framtid Falkenberg”,Falkenbergs kommun, 311 80 FalkenbergSnart sprängs40 000-vallenFalkenberg närmar sig 40 000 invånare.I början av nästa år passeras gränsen somkommunen legat just under sedan mittenav 1990-talet. Det såg länge ut som40 000-vallen skulle passeras redan i år.– Men den preliminära månadsstatistikeni höst har haft låga, men dock minussiffror,säger Sabina Andersson, informatör/utredarepå kanslienheten.En utveckling som kan förklaras medatt många yngre efter sommaren flyttaroch skriver sig på högskoleorter.Efter tredje kvartalet hade Falkenberg39 913 invånare, en ökning med 308sedan årsskiftet. Befolkningen ökargenom inflyttning. Födelsenettot, dvsskillnaden mellan nyfödda och avlidna,ligger runt noll.Sedan 2002 har folkmängdssiffrornavarit positiva. Då var invånareantalet38 720, och snart om alla tecken slår inalltså 40 000.Håll kontaktenBehåll kontakten med nyheterna iFalkenberg även när du är på annan ort.Beställ nyhetsbrevet ”Kontakten”till dig själv, eller nära och kära påwww.falkenberg.se/kontaktenDubbelspåretföre tidtabellDubbelspårsutbyggnaden mellan Torebooch Heberg håller tidtabellen med godmarginal.I vår avslutas arbetet med den sista storabron för järnvägen, den över väg 154 vidnya stationen. En bro som ska få engenomarbetad utformning med inslag itegel för att markera den som port förtrafikanter på väg in mot Falkenberg.Totalt investerar Banverket 1,2 miljarderkronor och sommaren 2008 flyttar tågtrafikentill det nya läget. För kommunenväntar bl a beslut om framtida sträckningav industrispåret till Smedjeholm. Sålänge den frågan inte är löst behövs störredelen av gamla stationsområdet.Men söderut, från järnvägsbron överNygatan till Heberg, kan spåren eftergamla järnvägen tas bort, bl a genomGamla stan. Klart är också attJärnvägsbron rivs. Dock behålls fundamentenom man skulle vilja bygga engång- och cykelbro.Händer i naturen:Nu sover naturen sin törnrosasömn.Träden har fällt sina blad och näringenhar återgått till grenverket. Först togs dengröna energin omhand och sedan de gulaoch röda färgämnena. Nu är trädeninställda på energisparläge fram till nästavår!En mångfald av däggdjur, ormar, ödloroch grodor slumrar också in för att sparaenergi Vackra fjärilshonor kan övervintraför att föra släktet vidare när vårsolenvärmer. Påfågelögat sover i väntan på attde första spröda nässlorna skall spira ochge mat åt hungriga fjärilslarver.Lästips: Naturnytt på kommunens hemsidaFåglarna är en djurgrupp som inte kanställa om till energisparläge. Därför flytt -ar många arter söderut till varmare länder.De som stannar kvar måste hittatillräckligt med föda för att hålla sinkroppstemperatur på 38 grader. Vissakanske är glada över hjälpen från denglobala värmeperioden. Men gladast blirde om de får en julkärve och lite extravintermat från vänliga människor somtänker på dem och vårdar naturen somger oss så mycket glädje och rekreation.TEXT & FOTO: Ingemar AlenäsFRAMTID FALKENBERG – NR 4 2006 15

Ett riktigt gott nytt år!Nu lämnar vi ett händelserikt och dramatiskt år bakom oss ochser fram emot ett spännande 2007. Ett år med stora kommunalainvesteringar som ger ökad service och bättre verksamhet menockså blir en spännande symbol för en kommun på frammarschmed stark framtidstro.2007 – ett år där vi hoppas att gemenskap och trygghet kommeratt vara viktiga delar i människornas tillvaro.2007 – ett år då vi ska arbeta för en social, ekologisk och eko -nomisk hållbarhet. Det är vi tillsammans som gör att vi kommer attuppnå de högt ställda målen.Falkenberg har alla möjligheter om vi bara fortsätter att hjälpasåt med att tillsammans utveckla vår kommun. Allas insatser är likaviktiga – ingen nämnd och ingen glömd.Gott Nytt År tillönskas Er alla!Mari-Louise WernerssonKommunstyrelsens ordförandeRolf LandholmKommunchefFalkenbergs Kommun311 80 FalkenbergTel. 0346-88 60 00www.falkenberg.se