13.07.2015 Views

2005:02 Avfall blir värme och el – en rapport om ... - Avfall Sverige

2005:02 Avfall blir värme och el – en rapport om ... - Avfall Sverige

2005:02 Avfall blir värme och el – en rapport om ... - Avfall Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Avfall</strong> <strong>blir</strong> värme <strong>och</strong> <strong>el</strong>En <strong>rapport</strong> <strong>om</strong> avfallsförbränningRVF <strong>rapport</strong><strong>2005</strong>:<strong>02</strong>ISSN 1103-4092


RVF <strong>rapport</strong> <strong>2005</strong>:<strong>02</strong>ISSN 1103-4092©RVF Service ABTryck: Daleke Grafiska <strong>2005</strong>Upplaga: 1400 ex


FörordSyftet med d<strong>en</strong>na <strong>rapport</strong> är att pres<strong>en</strong>tera avfallsförbränning med <strong>en</strong>ergiutvinning i <strong>Sverige</strong>.<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningarna har <strong>en</strong> viktig roll både s<strong>om</strong> <strong>en</strong>ergiproduc<strong>en</strong>ter <strong>och</strong>avfallsbehandlare.Rapport<strong>en</strong> fokuserar på förbränning av hushållsavfall samt annat avfall i de anläggningar s<strong>om</strong>definieras s<strong>om</strong> avfallsförbränningsanläggningar. Det karakteristiska för dessa anläggningar är<strong>en</strong> hög <strong>en</strong>ergieffektivitet i form av produktion av fjärrvärme <strong>och</strong> <strong>el</strong>. Samtliga anläggningar harockså jämför<strong>el</strong>sevis mycket höga krav på såväl drift av anläggning<strong>en</strong> s<strong>om</strong> på rökgasr<strong>en</strong>ing<strong>och</strong> <strong>om</strong>händertagande av rester från förbränning <strong>och</strong> r<strong>en</strong>ing.Rapport<strong>en</strong> har utarbetats med målet att d<strong>en</strong> ska kunna användas både av personer s<strong>om</strong> arbetarmed avfalls- <strong>och</strong> återvinningsfrågor <strong>och</strong> av övriga personer s<strong>om</strong> är intresserade av dessafrågor.Uppdraget att g<strong>en</strong><strong>om</strong>föra d<strong>en</strong>na <strong>rapport</strong> anförtroddes <strong>en</strong> styrgrupp in<strong>om</strong> arbetsgrupp<strong>en</strong> föravfallsförbränning bestå<strong>en</strong>de av Ulf Kullh, ordförande, Barbro Br<strong>om</strong>an, Åsa Hag<strong>el</strong>in <strong>och</strong>Christer Knutås. S<strong>om</strong> utredare <strong>och</strong> sekreterare i grupp<strong>en</strong> <strong>en</strong>gagerades Nils Ahlgr<strong>en</strong>, UNOkonsultAB. Resultatet av grupp<strong>en</strong>s arbete för<strong>el</strong>igger i form av d<strong>en</strong>na RVF-<strong>rapport</strong>.Malmö januari <strong>2005</strong>RVF – Sv<strong>en</strong>ska R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>Weine Wiqvistvd2


InnehållsförteckningFörord 2Sammanfattning 51 Hundra år med avfallsförbränning 81.1 <strong>Avfall</strong>shantering<strong>en</strong> i ett historiskt perspektiv 81.2 Förbränning av avfall 101.3 Utbyggnad av avfallsförbränning med <strong>en</strong>ergiutvinning 111.4 Moratoriet 1985 – 1986 141.5 Modernisering <strong>och</strong> utbyggnad av avfallsförbränning<strong>en</strong> 162 Kunskap, politik <strong>och</strong> lagstiftning 182.1 <strong>Avfall</strong> - vad är det? 182.2 Forskning <strong>och</strong> utveckling 192.3 Några huvudlinjer i sv<strong>en</strong>sk avfallspolitik 2<strong>02</strong>.4 Lagstiftning <strong>om</strong> avfallshantering <strong>och</strong> förbränning 233 Mängder, hantering <strong>och</strong> behandling 263.1 <strong>Avfall</strong>smängder i <strong>Sverige</strong> 263.2 <strong>Avfall</strong>shantering 273.3 Ökade mängder avfall 293.4 Behandling av avfallet 304 <strong>Avfall</strong>sförbränning – principer <strong>och</strong> tekniker 324.1 Energiutvinning med höga miljökrav 324.2 <strong>Avfall</strong> s<strong>om</strong> bränsle 334.3 Energiproduktion 364.4 Förbränningstekniker 374.5 R<strong>en</strong>ing av rökgaser <strong>och</strong> rökgaskond<strong>en</strong>sering 394.6 Rester från avfallsförbränning 434.7 Ett modernt kraftvärmeverk baserat på avfall s<strong>om</strong> bränsle 465 Fortsatt utbyggnad av avfallsförbränning<strong>en</strong> 495.1 Utgångsläget 495.2 Miljöfrågor 515.3 Ekon<strong>om</strong>iska förhålland<strong>en</strong> 545.4 Utbyggnadsplaner 56BilagorA Om RVF – Sv<strong>en</strong>ska R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>B Mått, <strong>en</strong>heter, <strong>om</strong>vandlingsfaktorer <strong>och</strong> förkortningarC Källförteckning3


Figurer1 Principschema för torr rökgasr<strong>en</strong>ing 412 Principschema för våt rökgasr<strong>en</strong>ing 423 Principskiss över <strong>en</strong>ergiproduktion<strong>en</strong> i Sysav:s kraftvärmeverk 464 Principskiss över system för r<strong>en</strong>ing av rökgaser <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong>vid Sysav:s kraftvärmeverk 47Tab<strong>el</strong>ler1 <strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningar i <strong>Sverige</strong> år 1985 132 <strong>Avfall</strong>sförbränning <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergiproduktion vid sv<strong>en</strong>skaavfallsförbränningsanläggningar 1985 – 2003 173 Totala avfallsmängder i <strong>Sverige</strong> år 1998 274 <strong>Avfall</strong>smängder s<strong>om</strong> år 1998 hanterades av k<strong>om</strong>muner,k<strong>om</strong>munägda bolag <strong>och</strong> privata avfallsföretag 285 Mängd hushållsavfall i <strong>Sverige</strong> 1975 – 2003 296 Behandling av hushållsavfallet i <strong>Sverige</strong> 1980 – 2003 307 Utsläpp av tungmetaller från förbränning av olika bränsl<strong>en</strong> 348 Utsläpp av koldioxid vid förbränning av olika bränsl<strong>en</strong> 359 Innehåll av metaller <strong>och</strong> dioxiner i rökgasr<strong>en</strong>ingsrester (RGR) 4510 <strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningar i <strong>Sverige</strong> år 2003,avfallsmängder <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergiproduktion 5011 Utsläpp till av föror<strong>en</strong>ingar till luft från avfallsförbränning<strong>en</strong>i <strong>Sverige</strong> 1985 – 2003 5112 Utsläpp till luft från avfallsförbränning i <strong>Sverige</strong> 1985 – 20<strong>02</strong>,mängd per ton förbränt avfall 5313 Utsläpp till luft från avfallsförbränning i <strong>Sverige</strong> 1985 – 20<strong>02</strong>,mängd per producerad MWh <strong>en</strong>ergi 544


Sammanfattning<strong>Avfall</strong> <strong>blir</strong> värme <strong>och</strong> <strong>el</strong><strong>Sverige</strong> har g<strong>en</strong><strong>om</strong> ett mycket väl utbyggt fjärrvärmesystem <strong>en</strong> unik möjlighet att distribueravärme för uppvärmning. Hälft<strong>en</strong> av uppvärmningsbehovet i bostäder <strong>och</strong> lokaler täcks idag avfjärrvärme. <strong>Avfall</strong>sförbränning<strong>en</strong> svarar för drygt 15 % av fjärrvärmeproduktion<strong>en</strong> i landet. Iett par större tätorter utgör värme från avfallsförbränning närmare 50 % av värmebehovet.Utvinning<strong>en</strong> av <strong>en</strong>ergi per ton avfall har nästan dubblerats under de s<strong>en</strong>aste 15-20 år<strong>en</strong>.Förbränning av avfall kan sammanfattas i följande punkter:• Energin i avfallet utvinns <strong>och</strong> används för produktion av fjärrvärme <strong>och</strong> <strong>el</strong>.• Energiproduktion med avfall, s<strong>om</strong> till största d<strong>el</strong><strong>en</strong> utgörs av bi<strong>om</strong>assa, kan ersättaproduktion med fossila bränsl<strong>en</strong> <strong>och</strong> därmed bidra till att minska växthuseffekt<strong>en</strong>.• Förbränning av avfall vid de höga temperaturer s<strong>om</strong> används innebär att avfalletdesinficeras <strong>och</strong> att risk<strong>en</strong> för sanitära problem <strong>el</strong>imineras.• En d<strong>el</strong> av föror<strong>en</strong>ingarna i avfallet bryts vid de höga förbränningstemperaturerna nertill ofarliga ämn<strong>en</strong>.• Utsläpp<strong>en</strong> till luft <strong>och</strong> i förek<strong>om</strong>mande fall till vatt<strong>en</strong> är g<strong>en</strong><strong>om</strong>gå<strong>en</strong>de mycket låga<strong>och</strong> ligger i många fall på nivåer långt under gällande villkor.• D<strong>en</strong> allra största d<strong>el</strong><strong>en</strong> av de föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> återstår efter förbränning lagras in iaskorna.• <strong>Avfall</strong>ets vikt reduceras viktmässigt med 80 – 85 % <strong>och</strong> volymmässigt med95 – 96 %.• Spridning<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar i miljön minimeras g<strong>en</strong><strong>om</strong> tekniska åtgärder <strong>och</strong> säkerhantering av askorna.De sv<strong>en</strong>ska avfallsförbränningsanläggningarna har blivit alltmer k<strong>om</strong>plicerade <strong>och</strong> teknisktavancerade. De är jämförbara med processindustrier, järn- <strong>och</strong> stålverk <strong>och</strong> andra störreindustrianläggningar när det gäller teknik <strong>och</strong> k<strong>om</strong>plexitet.NulägetÅr 2003 fanns det 28 avfallsförbränningsanläggningar i landet, s<strong>om</strong> tillsammans tog emot <strong>och</strong>behandlade 3,1 milj. ton avfall. Dessa anläggningar producerade med detta avfall s<strong>om</strong> bränsle8,6 TWh fjärrvärme <strong>och</strong> 0,7 TWh <strong>el</strong>. Detta motsvarar värmebehovet för ca 600 000 läg<strong>en</strong>heterper år <strong>och</strong> <strong>el</strong> till att täcka årsbehovet av hushålls<strong>el</strong> för ca 100 000 – 125 000 hushåll.Förbränning av avfall svarade för <strong>om</strong>händertagande <strong>och</strong> behandling av 45 % av dethushållsavfall s<strong>om</strong> uppk<strong>om</strong> in<strong>om</strong> landet.Historik<strong>Avfall</strong>sförbränning var <strong>en</strong> praktisk åtgärd för att få plats med mer på soptipparna <strong>och</strong> minskarisk<strong>en</strong> för spridning av sjukd<strong>om</strong>ar g<strong>en</strong><strong>om</strong> råttor <strong>och</strong> annat otyg. Öpp<strong>en</strong> förbränning av avfallpå avfallsupplag<strong>en</strong> <strong>el</strong>ler i <strong>en</strong>kla ugnar var också vanligt förek<strong>om</strong>mande i <strong>Sverige</strong> fram till1960-talet. Det blev allt svårare att få plats för de ökande avfallsmängderna på de befintligaavfallsupplag<strong>en</strong> <strong>och</strong> att hitta nya platser för deponier. Fjärrvärm<strong>en</strong> hade dessut<strong>om</strong> byggts ut iett antal städer, vilket innebar att avfallsförbränningsanläggningarna kunde få avsättning för5


sin viktigaste produkt – fjärrvärme. På 1970-talet tog utbyggnad<strong>en</strong> av avfallsförbränning<strong>en</strong>ord<strong>en</strong>tlig fart. M<strong>en</strong> under vår<strong>en</strong> 1985 blev det tvärstopp efters<strong>om</strong> naturvårdsverket införde ettmoratorium för utbyggnad av nya anläggningar. Skälet härtill var alarmerandeforskningsresultat <strong>om</strong> spridning av tungmetaller <strong>och</strong> bl. a. dioxiner. Moratorium upphävdes ijuli påföljande år efter <strong>en</strong> <strong>om</strong>fattande utredning vilk<strong>en</strong> ledde fram till nya hårda miljökrav.Fram till år 2003 hade 7 anläggningar avvecklats <strong>och</strong> 8 nya tillk<strong>om</strong>mit jämfört med 1985.Miljö- <strong>och</strong> avfallsfrågor<strong>Avfall</strong>et s<strong>om</strong> bildas i hushåll, industrier <strong>och</strong> på andra platser är <strong>en</strong> speg<strong>el</strong> av det modernakonsumtions- <strong>och</strong> produktionssamhället. Trots ambitiösa insatser för att få fram mindreföror<strong>en</strong>at avfall innehåller dag<strong>en</strong>s avfall <strong>en</strong> mängd föror<strong>en</strong>ingar. Det ställs därför krav påbehandling<strong>en</strong> så att föror<strong>en</strong>ingarna i avfallet så långt s<strong>om</strong> möjligt <strong>om</strong>vandlas <strong>och</strong> bryts ner tillofarliga <strong>och</strong> oskadliga ämn<strong>en</strong>. Föror<strong>en</strong>ingar avskiljs <strong>och</strong> konc<strong>en</strong>treras i form av <strong>en</strong> finkorningrökgasr<strong>en</strong>ingsrest <strong>och</strong> förvaras på ett säkert sätt. Övriga förbränningsrester i form av slaggåtervinns i allt större utsträckning.Med modern teknik för rökgasr<strong>en</strong>ing är avskiljningsgrad<strong>en</strong> för föror<strong>en</strong>ingarna mycket hög.T.ex. har utsläpp<strong>en</strong> av kvicksilver <strong>och</strong> andra tungmetaller till luft från avfallsförbränning<strong>en</strong> i<strong>Sverige</strong> minskat med 98 – 99 % från 1985 till 20<strong>02</strong>. De samlade utsläpp<strong>en</strong> av dioxiner till luftfrån <strong>Sverige</strong>s samtliga avfallsförbränningsanläggningar har minskat från ca 100 g år 1985 till1,1 g år 20<strong>02</strong>. Utsläpp<strong>en</strong> vid samtliga anläggningar ligger under EU:s gränsvärde på 0,1nanogram per kubikmeter i utgå<strong>en</strong>de rökgas, vilket gäller för befintliga anläggningar fråndecember <strong>2005</strong>.Produktion av <strong>en</strong>ergi g<strong>en</strong><strong>om</strong> förbränning av avfall är positivt med hänsyn till växthuseffekt<strong>en</strong>,efters<strong>om</strong> 85 % av avfallet har biologiskt ursprung. Detta är följd av att bi<strong>om</strong>assan undertillväxt<strong>en</strong> bundit motsvarande mängd koldioxid. Övergång<strong>en</strong> från användning av fossilabränsl<strong>en</strong> för fjärrvärmeproduktion till avfallsbaserad produktion har därför inneburit ett inteoväs<strong>en</strong>tligt bidrag i arbetet att minska utsläpp<strong>en</strong> av växthusgas<strong>en</strong> koldioxid.Ekon<strong>om</strong>i<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningarna drivs med ett par undantag i aktiebolagsform <strong>el</strong>ler s<strong>om</strong>resultat<strong>en</strong>heter in<strong>om</strong> större bolag. Verksamheterna ska vara ekon<strong>om</strong>iskt självbärande medintäkter från behandling av avfall <strong>och</strong> försäljning av fjärrvärme <strong>och</strong> i förek<strong>om</strong>mande fall äv<strong>en</strong><strong>el</strong>. Avgifter för behandling av avfall <strong>och</strong> intäkter från försäljning av <strong>en</strong>ergi ska täcka såväl derörliga driftkostnaderna s<strong>om</strong> kapitalkostnaderna.Intäkterna vid <strong>en</strong> anläggning för förbränning av avfall består av två olika d<strong>el</strong>ar. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>a d<strong>el</strong><strong>en</strong>avser avgifter s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>muner, industrier <strong>och</strong> andra ”avfallsproduc<strong>en</strong>ter” betalar. D<strong>en</strong> andrad<strong>el</strong><strong>en</strong> utgörs av intäkter från försäljning av fjärrvärme <strong>och</strong> vid kraftvärmeverk äv<strong>en</strong> av <strong>el</strong>.Kostnaderna för <strong>en</strong>ergiproduktion med avfall s<strong>om</strong> bränsle är väs<strong>en</strong>tligt högre vid användningav andra typer av bränsle. Det beror främst bero<strong>en</strong>de på miljökrav s<strong>om</strong> kräver storainvesteringar i utrustning <strong>och</strong> därmed höga kapital <strong>och</strong> driftkostnader.FramtidUtveckling<strong>en</strong> av avfallsförbränning<strong>en</strong> påverkas i ett längre perspektiv av sådana faktorer s<strong>om</strong>deponeringsförbud<strong>en</strong>, miljölagstiftning<strong>en</strong>, skatteregler, prisfrågor m.m. Redovisade planer på6


utbyggnader talar för att avfallsförbränning äv<strong>en</strong> i fortsättning<strong>en</strong> k<strong>om</strong>mer att ha <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral rollvid behandling<strong>en</strong> av såväl konsumtions- s<strong>om</strong> produktionsavfall.UtbyggnadsplanerDet finns <strong>en</strong>ligt <strong>en</strong> kartläggning s<strong>om</strong> konsultföretaget Profu g<strong>en</strong><strong>om</strong>förde vid årsskiftet2003/2004 planer på <strong>en</strong> kraftig utbyggnad av avfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong>. Antaletanläggningar skulle k<strong>om</strong>ma att öka från 26 till 40 under period<strong>en</strong> 20<strong>02</strong> – 2008. Det skullesamtidigt innebära <strong>en</strong> ökning av kapacitet<strong>en</strong> till 4,9 milj. ton per år, vilket kan jämföras medatt under år 20<strong>02</strong> förbrändes 2,8 milj. ton avfall. I dessa värd<strong>en</strong> ingår inte det processavfalls<strong>om</strong> industrin själv tar hand <strong>om</strong> <strong>och</strong> förbränner i egna anläggningar. Profu betonar dock i sin<strong>rapport</strong> att osäkerhet<strong>en</strong> är betydande.7


1 Hundra år med avfallsförbränning1.1 <strong>Avfall</strong>shantering<strong>en</strong> i historiskt perspektivÅterbruk av ”avfall” i det gamla bondesamhälletI det gamla bondesamhället hade man inte några stora avfallsproblem, efters<strong>om</strong> det mesta s<strong>om</strong>”föll av” i hushåll<strong>en</strong> <strong>och</strong> på gårdarna återanvändes <strong>el</strong>ler utnyttjades på annat sätt. Trasigaverktyg <strong>och</strong> redskap lagades, matavfallet gavs till hushållsgris<strong>en</strong>, stallgöds<strong>el</strong> <strong>och</strong> latrin kördesut på åkrarna. Detta återbruk av dåtid<strong>en</strong>s ”avfall” var i praktik<strong>en</strong> <strong>en</strong> förutsättning för attmänniskorna <strong>och</strong> samhället skulle överleva. Det var <strong>en</strong> livsform s<strong>om</strong> utvecklats underårtus<strong>en</strong>d<strong>en</strong> i nära kontakt med natur<strong>en</strong> <strong>och</strong> s<strong>om</strong> med ett modernt modeord varkretsloppsanpassad.Det s<strong>om</strong> trots allt blev över <strong>och</strong> inte längre kunde användas la man h<strong>el</strong>t <strong>en</strong>k<strong>el</strong>t i <strong>en</strong> grop <strong>el</strong>ler i<strong>en</strong> hög ett stycke från hus<strong>en</strong>. Om hög<strong>en</strong> av avfall blev för stor, luktade illa <strong>och</strong> drog till sigråttor satte man h<strong>el</strong>t <strong>en</strong>k<strong>el</strong>t <strong>el</strong>d på d<strong>en</strong>..<strong>Avfall</strong>et bort ur städernaLäget var ett h<strong>el</strong>t annat i de framväxande trånga <strong>och</strong> tättbefolkade städerna. Där fanns det intesamma möjligheter <strong>och</strong> inte h<strong>el</strong>ler samma behov av att ta vara på det avfall s<strong>om</strong> uppstod. Förstadsborna gällde det framförallt att bli av med avskräde <strong>och</strong> avfall på behörigt avståndutanför stadsportarna. Det var också nödvändigt för att man skulle k<strong>om</strong>ma till rätta med demiserabla sanitära förhålland<strong>en</strong>a s<strong>om</strong> orsakade ständiga epidemier bland stadsbefolkning<strong>en</strong>.Därför hamnade det mesta av städernas avfall på soptippar in<strong>om</strong> <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> s<strong>om</strong> inte utnyttjades<strong>el</strong>ler tippades h<strong>el</strong>t <strong>en</strong>k<strong>el</strong>t i sjöar, vatt<strong>en</strong>drag <strong>el</strong>ler havsvikar.Efters<strong>om</strong> städerna var små var det sett utifrån ett nutida perspektiv länge fråga <strong>om</strong> r<strong>el</strong>ativt småmängder av latrin <strong>och</strong> annat avfall s<strong>om</strong> måste tas <strong>om</strong> hand. Så s<strong>en</strong>t s<strong>om</strong> i mitt<strong>en</strong> av 1800-taletuppgick stadsbefolkning<strong>en</strong> till bara <strong>en</strong> tiond<strong>el</strong> av d<strong>en</strong> totala folkmängd<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> på3,4 miljoner. ”<strong>Avfall</strong>sproduktion<strong>en</strong>” per capita var också betydligt lägre än i dag<strong>en</strong>s modernasamhälle.En d<strong>el</strong> av det avfall s<strong>om</strong> uppk<strong>om</strong> i de framväxande städerna utnyttjades för olika ändamål.Det gällde framförallt latrin <strong>och</strong> köksavfall s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>posteras <strong>och</strong> användes s<strong>om</strong> göds<strong>el</strong> iträdgårdar <strong>och</strong> jordbruk. M<strong>en</strong> det fanns också andra användnings<strong>om</strong>råd<strong>en</strong>. De många krig<strong>en</strong>s<strong>om</strong> härjade gjorde att behovet av krut var stort <strong>och</strong> här var urin <strong>en</strong> viktig råvara. Gustav Vasaförordnade därför att ”salpeterjord<strong>en</strong>” under ladugårdarna var ett kronoregale <strong>och</strong> därmedblev bönderna skyldiga att forsla urindränkt jord till sjuderierna.Om hur dåtid<strong>en</strong>s återvinningsverksamhet kunde vara organiserad skriver Ernst Brunner i sinbok <strong>om</strong> Carl Micha<strong>el</strong> B<strong>el</strong>lman.”Redan före gryning<strong>en</strong> baxades i laxtunnor borgarträck<strong>en</strong> ur grändhål<strong>en</strong> <strong>och</strong> bars påbuktande stänger i gåsmarsch till stad<strong>en</strong>s latrinpråmar s<strong>om</strong> låg förtöjda vid Mälarvattnet.Framåt kväll<strong>en</strong> forslades de av de trasklädda latrinkärringarna ut ur stad<strong>en</strong> tillsalpeterladorna vid Rålambshov. Där förädlades sedan träck<strong>en</strong> av spinnhushjon<strong>en</strong> tillsvartkrut för fältkanoner.”8


Och så låter han B<strong>el</strong>lman fälla k<strong>om</strong>m<strong>en</strong>tar<strong>en</strong> ”Jag fann det överhuvudtaget anmärkningsvärtatt det s<strong>om</strong> redan avlossats ur tarm<strong>en</strong>s själva laddningsrör med modern vet<strong>en</strong>skap kunde<strong>om</strong>vandlas till sv<strong>en</strong>skt svartkrut för fältkanoner.”Införande av system för vatt<strong>en</strong>, avlopp <strong>och</strong> r<strong>en</strong>hållningD<strong>en</strong> snabbt ökande befolkning<strong>en</strong> med industrialisering <strong>och</strong> urbanisering medförde allt störreproblem i städerna med sanitära missförhålland<strong>en</strong> <strong>och</strong> urusla levnadsförhålland<strong>en</strong>. Bristfälligr<strong>en</strong>hållning <strong>och</strong> dåligt dricksvatt<strong>en</strong> bidrog till att situation<strong>en</strong> blev mycket allvarlig särskilt i destörre städerna. Det kan illustreras med att på 1860-talet var dödlighet<strong>en</strong> bland befolkning<strong>en</strong> iStockholm dubb<strong>el</strong>t så hög s<strong>om</strong> på landsbygd<strong>en</strong>. Åtgärder för att k<strong>om</strong>ma till rätta med dessaproblem blev därför c<strong>en</strong>trala uppgifter för de snabbt växande städerna.Det första moderna systemet för vatt<strong>en</strong>försörjning tillk<strong>om</strong> i Stockholm under 1860-talet <strong>och</strong>snart därefter började vatt<strong>en</strong>- <strong>och</strong> avloppssystem byggas ut i de större städerna. Samtidigtförsågs städer <strong>och</strong> större samhäll<strong>en</strong> med k<strong>om</strong>munal r<strong>en</strong>hållning för hämtning av framförallthushållsavfall <strong>och</strong> borttransport av avfallet till soptippar. Man bör då inte glömma bort attlatrinhämtning länge var <strong>en</strong> viktig d<strong>el</strong> i k<strong>om</strong>munernas r<strong>en</strong>hållning. Så s<strong>en</strong>t s<strong>om</strong> 1945 var<strong>en</strong>dast hälft<strong>en</strong> av bostäderna i tätorterna utrustade med WC.Behovet av åtgärder för att förbättra levnadsvillkor<strong>en</strong> för befolkning<strong>en</strong> i städerna k<strong>om</strong> ocksåtidigt till uttryck i politiska beslut <strong>och</strong> i lagstiftning<strong>en</strong>. År 1874 trädde både <strong>en</strong>byggnadsstadga för rikets städer <strong>och</strong> d<strong>en</strong> första hälsovårdsstadgan för landet i kraft. D<strong>en</strong>k<strong>om</strong>munala r<strong>en</strong>hållning<strong>en</strong> blev härmed, liks<strong>om</strong> vatt<strong>en</strong>försörjnings- <strong>och</strong> avloppssystem<strong>en</strong>, <strong>en</strong>c<strong>en</strong>tral d<strong>el</strong> i städernas <strong>och</strong> samhäll<strong>en</strong>as infrastruktur <strong>och</strong> <strong>en</strong> viktig länk i k<strong>om</strong>munernas servicetill medborgarna.Soptipp<strong>en</strong> s<strong>om</strong> slutstation för avfalletUtbyggnad<strong>en</strong> av hälsovård<strong>en</strong> ställde höga krav på formerna <strong>och</strong> teknik<strong>en</strong> för insamling,hantering <strong>och</strong> borttransport av avfallet. Dessut<strong>om</strong> måste avfallet placeras <strong>och</strong> förvaras på ettlångsiktigt säkert sätt. Dessa krav k<strong>om</strong> också att öka i takt med stigande levnadsstandard <strong>och</strong>bättre bostäder.Industrialisering<strong>en</strong> hade skapat nya möjligheter för massproduktion av varor <strong>och</strong> därmedkunde det moderna konsumtionssamhället växa fram. Teknik<strong>en</strong> att utnyttjad skog<strong>en</strong>,mineraltillgångarna <strong>och</strong> andra naturresurser förbättrades, vilket gjorde att d<strong>en</strong> snabbt stigandeproduktion<strong>en</strong> kunde baseras på ”färska” råvaror. Därmed minskade också behovet av <strong>och</strong>intresset för att återanvända produkter <strong>och</strong> att utnyttja återvunnet material. Baksidan av d<strong>en</strong>nautveckling var att avfallsmängderna från både produktion <strong>och</strong> konsumtion k<strong>om</strong> att ökakraftigt. D<strong>en</strong> fortsatta snabba urbanisering<strong>en</strong> innebar dessut<strong>om</strong> att tätortsbefolkning<strong>en</strong> ökadekraftigt <strong>och</strong> för att år 1920 vara lika stor s<strong>om</strong> befolkning<strong>en</strong> på landsbygd<strong>en</strong>.Sammantaget innebar detta att k<strong>om</strong>munerna måste ta hand <strong>om</strong> allt större mängderhushållsavfall <strong>och</strong> annat avfall. Någon mer <strong>om</strong>fattande behandling av avfallet i modernm<strong>en</strong>ing skedde inte, vilket ställde särskilda krav på lokalisering<strong>en</strong> av soptipparna <strong>el</strong>ler medmodernare begrepp avfallsupplag <strong>el</strong>ler deponier. Dessa måste därför placeras in<strong>om</strong> <strong>om</strong>råd<strong>en</strong>där de vark<strong>en</strong> störde vark<strong>en</strong> människor <strong>el</strong>ler verksamheter <strong>och</strong> där risk<strong>en</strong> för skador påmänniskors hälsa <strong>och</strong> miljön var så lit<strong>en</strong> s<strong>om</strong> möjligt.9


Behandling<strong>en</strong> av avfallet från hushåll <strong>och</strong> andra verksamheter k<strong>om</strong> länge att - förut<strong>om</strong>k<strong>om</strong>postering i lit<strong>en</strong> skala - i stort sett begränsas till förbränning av avfall öppet påsoptipparna <strong>el</strong>ler i brännburar <strong>och</strong> <strong>en</strong>kla ugnar. Detta k<strong>om</strong>binerades i reg<strong>el</strong> med packning avavfallet <strong>och</strong> därefter täckning med massor. På så sätt kunde avfallets volym minskas kraftigttill <strong>en</strong> tiond<strong>el</strong> av ursprunget.Spontana bränder orsakade av självantändning med svårsläckta bränder s<strong>om</strong> följd var ocksåvanliga. D<strong>en</strong> öppna förbränning<strong>en</strong> av avfallet på soptipparna gjorde visserlig<strong>en</strong> att tipparnaräckte längre <strong>och</strong> att de sanitära problem<strong>en</strong> minskade. M<strong>en</strong> problem<strong>en</strong> kvarstod med rykande<strong>och</strong> illaluktande soptippar s<strong>om</strong> släppte ut föror<strong>en</strong>ingar till luft <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong> <strong>och</strong> klag<strong>om</strong>ål<strong>en</strong> varmånga från framförallt <strong>om</strong>kringbo<strong>en</strong>de.1.2 Förbränning av avfallTid<strong>en</strong> fram till andra världskrigetDe ökande avfallsmängderna s<strong>om</strong> måste tas <strong>om</strong> hand ställde allt större krav på tillgång till<strong>om</strong>råd<strong>en</strong> s<strong>om</strong> kunde användas s<strong>om</strong> soptippar. Dessa <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> fick inte ligga alltför långt frånstäder <strong>och</strong> tätorter för att långa transporter skulle undvikas. Samtidigt fick inte soptipparnaplaceras så att de störde befolkning<strong>en</strong> <strong>och</strong> k<strong>om</strong> i konflikt med andra verksamheter.Förbränning av det obehandlade avfallet k<strong>om</strong> därför att äv<strong>en</strong> fortsättningsvis bli <strong>en</strong> nödvändigåtgärd för att minska avfallsvolymerna <strong>och</strong> därmed få soptipparna att räcka längre.D<strong>en</strong> öppna förbränning<strong>en</strong> innebar samtidigt stora oläg<strong>en</strong>heter med rökbildning <strong>och</strong> utsläpp avhälsofarliga ämn<strong>en</strong>. För att k<strong>om</strong>ma tillrätta med dessa <strong>och</strong> andra problem med avsiktlig <strong>och</strong>oavsiktlig förbränning på soptippar började man in<strong>om</strong> tättbebyggda regioner planera förutbyggnad av särskilda anläggningar för avfallsförbränning.<strong>Sverige</strong> fick sin första avfallsförbränningsanläggning år 1903 då anläggning<strong>en</strong> i Lövstautanför Stockholm togs i bruk. Förbränning<strong>en</strong> av avfall i landet skedde i övrig fortfarandeg<strong>en</strong><strong>om</strong> öpp<strong>en</strong> förbränning av avfallet på soptipparna <strong>el</strong>ler i brännburar <strong>och</strong> <strong>en</strong>kla ugnar.Problem<strong>en</strong> med d<strong>en</strong>na öppna förbränning blev allt större <strong>och</strong> konflikterna med närbo<strong>en</strong>de <strong>och</strong>andra ökade. K<strong>om</strong>munerna fick också allt svårare att få fram <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> s<strong>om</strong> kunde användass<strong>om</strong> avfallsupplag för de ökade mängderna hushållsavfall <strong>och</strong> annat avfall. En utbyggnad avsärskilda anläggningar för avfallsförbränning ansågs därför s<strong>om</strong> ett bra alternativ <strong>och</strong>k<strong>om</strong>plem<strong>en</strong>t till fortsatt deponering av obehandlat avfall på soptippar <strong>och</strong> avfallsupplag.Några fler anläggningar utöver avfallsförbränningsanläggning<strong>en</strong> i Lövsta k<strong>om</strong> dock inte attbyggas ut före andra världskriget.KristiderAndra världskrigets utbrott i augusti 1939 innebar för <strong>Sverige</strong> med isolering <strong>och</strong>avspärrningar att samhällets resurser behövdes för h<strong>el</strong>t andra ändamål än att byggaavfallsförbränningsanläggningar. Produktion <strong>och</strong> konsumtion fick anpassas till i huvudsakvad de inhemska tillgångarna medgav. Allt s<strong>om</strong> kunde återanvändas <strong>el</strong>ler återvinnas samladesin <strong>och</strong> utnyttjades i d<strong>en</strong> civila <strong>och</strong> militära produktion<strong>en</strong>. Hårda kristidsregleringar infördes<strong>och</strong> mer <strong>el</strong>ler mindre alla varor var ransonerade.10


Det innebar att återanvändning av produkter <strong>och</strong> återvinning av material fick <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral rollin<strong>om</strong> avfallshantering<strong>en</strong>. En positiv effekt av d<strong>en</strong>na av <strong>om</strong>ständigheterna påtvingadehushållning med knappa resurser var att avfallsmängderna minskade <strong>och</strong> därmed behovet avfler soptippar.Efter d<strong>en</strong>na period med <strong>en</strong> ” kretsloppsanpassad planhushållning” vände utveckling<strong>en</strong> ett parår efter krigsslutet. Med <strong>en</strong> snabbt växande produktion <strong>och</strong> konsumtion börjadeavfallsmängderna åter att öka. <strong>Avfall</strong>et fick också <strong>en</strong> alltmer k<strong>om</strong>plicerad sammansättning,s<strong>om</strong> följd av att många nya kemikalier <strong>och</strong> material introducerades.Samhället saknade dock resurser för att gå vidare med utbyggnad av anläggningar förförbränning av avfall. Läget inför 1950-talet var att <strong>Sverige</strong> fortfarande bara hade <strong>en</strong>anläggning för förbränning av hushållsavfall <strong>och</strong> annat liknande avfall. Förbränning av avfallvar liktydigt med öpp<strong>en</strong> förbränning på soptipparna <strong>el</strong>ler i brännburar.<strong>Avfall</strong>sförbränning <strong>och</strong> fjärrvärmeK<strong>om</strong>munerna hade under s<strong>en</strong>are d<strong>el</strong><strong>en</strong> av 1940-talet börjat intressera sig för fjärrvärme s<strong>om</strong>alternativ till <strong>en</strong>skild uppvärmning. Bak<strong>om</strong> detta intresse låg både stadsbyggnadsmässiga <strong>och</strong>ekon<strong>om</strong>iska skäl i ett läge där stora d<strong>el</strong>ar av bostadsbeståndet skulle förnyas. Det förstak<strong>om</strong>munala fjärrvärmesystemet i <strong>Sverige</strong> togs i drift i Karlstad år 1948. Därefter skedde <strong>en</strong><strong>om</strong>fattande utbyggnad av fjärrvärm<strong>en</strong> i många sv<strong>en</strong>ska städer i samband med nybyggnad <strong>och</strong>förny<strong>el</strong>se av bostadsbeståndet.Med <strong>en</strong> utbyggnad av fjärrvärm<strong>en</strong> kunde produktion<strong>en</strong> av värme konc<strong>en</strong>treras till <strong>en</strong> <strong>el</strong>ler parplatser in<strong>om</strong> tätorterna, vilket bl.a. hade stora förd<strong>el</strong>ar ur transportsynpunkt. Till detta k<strong>om</strong>miljömässiga förd<strong>el</strong>ar g<strong>en</strong><strong>om</strong> att de många små värmekällorna med egna utsläpp utan r<strong>en</strong>ingkunde ersättas med större värmec<strong>en</strong>traler <strong>el</strong>ler värmeverk med åtminstone stoftavskiljning.Utbyggnader av fjärrvärmesystem skapade i sin tur förutsättningar för attavfallsförbränningsanläggningarna skulle kunna få <strong>en</strong> stabil avsättning för d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ergi s<strong>om</strong>uppk<strong>om</strong> vid förbränning<strong>en</strong>. Detta var särskilt viktigt efters<strong>om</strong> produktion av <strong>en</strong>ergi vidavfallsförbränning i första hand gäller värme. G<strong>en</strong><strong>om</strong> sammankoppling medfjärrvärmesystem<strong>en</strong> förbättrades givetvis också de ekon<strong>om</strong>iska förutsättningarna förutbyggnad <strong>och</strong> drift av avfallsförbränningsanläggningar. D<strong>en</strong> stora utbyggnad<strong>en</strong> avanläggningar för avfallsförbränning k<strong>om</strong> dock att starta först under 1970-talet.1.3 Utbyggnad av avfallsförbränning med <strong>en</strong>ergiutvinningProblem med ”avfallsberget”För k<strong>om</strong>munerna blev det <strong>en</strong> huvudfråga hur man skulle kunna ta hand <strong>om</strong> <strong>och</strong> behandla deökande avfallsmängderna på ett miljömässigt godtagbart sätt. Det bör då noteras att 80 % avbefolkning<strong>en</strong> på 1970-talet bodde i tätorter, <strong>och</strong> därav merpart<strong>en</strong> i orter med mer än 10 000invånare. D<strong>en</strong> k<strong>om</strong>munala strategin för att klara problem<strong>en</strong> inriktades efter två huvudlinjer –att finna lämpliga metoder för att behandla avfallet <strong>och</strong> minska avfallsmängderna samt attbygga upp regionalt samarbete.11


Miljö <strong>och</strong> miljövård hade nu blivit <strong>en</strong> allt viktigare fråga i samhällsplanering<strong>en</strong> <strong>och</strong>samhällsbyggandet. Det manifesterades bl.a. g<strong>en</strong><strong>om</strong> <strong>en</strong> rad nya lagar – naturvårdslag<strong>en</strong> 1964,miljöskyddslag<strong>en</strong> 1969 <strong>och</strong> produktkontrollag<strong>en</strong> 1973 – <strong>och</strong> <strong>en</strong> ny c<strong>en</strong>tral myndighet –naturvårdsverket. Det internation<strong>el</strong>la samarbetet hade också tagit fart med d<strong>en</strong> första storamiljökonfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> i Stockholm 1972.En kraftig expansion 1970 - 1985I storstads<strong>om</strong>råd<strong>en</strong>a satsade man i allmänhet på förbränning s<strong>om</strong> d<strong>en</strong> metod s<strong>om</strong> bästtillgodosåg kravet att deponering<strong>en</strong> skulle minska, vilket blev ett huvudmål, efter tillk<strong>om</strong>st<strong>en</strong>av miljöskyddslag<strong>en</strong> 1969 <strong>och</strong> efter antagande av riksdag<strong>en</strong>s avfallsproposition 1975.<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningar byggdes ut i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm <strong>och</strong>Uppsala. M<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> mindre <strong>och</strong> med<strong>el</strong>stora tätorter satsade på utbyggnad avförbränningsanläggningar med <strong>en</strong>ergiutvinning. Under period<strong>en</strong> tillk<strong>om</strong> utöver de fem störstaanläggningarna ytterligare ett tjugotal andra avfallsförbränningsanläggningar med kapaciteterfrån 3 500 ton per år upp till 110 000 ton per år, se tab<strong>el</strong>l 1.En bidragande faktor till d<strong>en</strong>na kraftiga utbyggnad av avfallsförbränning med <strong>en</strong>ergiutvinningvar d<strong>en</strong> oljekris s<strong>om</strong> uppstod under mitt<strong>en</strong> av 1970-talet. Inhemska bränsl<strong>en</strong> blev nu plötsligtmycket mer intressanta än tidigare <strong>och</strong> här k<strong>om</strong> avfallsbränsl<strong>en</strong> att bli viktiga s<strong>om</strong> alternativtill olja.Utbyggnad<strong>en</strong> av avfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> innebar att antalet avfallsförbränningsanläggningarökade från två styck<strong>en</strong> 1960 till 27 styck<strong>en</strong> 1985. D<strong>en</strong> sammanlagda kapacitet<strong>en</strong>ökade från knappt 100 000 ton till 1 800 000 ton. En förutsättning för d<strong>en</strong>na kraftigaexpansion var att förbränning<strong>en</strong> av avfall kunde k<strong>om</strong>bineras med utvinning av <strong>en</strong>ergi. Medd<strong>en</strong> snabba utbyggnad<strong>en</strong> av fjärrvärmesystem<strong>en</strong>, s<strong>om</strong> medfört att <strong>en</strong>ergibehovet förfjärrvärme trefaldigades från 15 TWh år 1970 till 45 TWh år 1985, skapades också godamöjligheter att få avsättning för d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ergi s<strong>om</strong> kunde utvinnas ur avfallet.D<strong>en</strong> värme s<strong>om</strong> producerades vid avfallsförbränningsanläggningarna k<strong>om</strong> i huvudsak attutnyttjas s<strong>om</strong> baslast i fjärrvärmesystem<strong>en</strong>. Vid d<strong>en</strong> prövning av tillstånd för utbyggnader avavfallsförbränningsanläggningar s<strong>om</strong> skedde <strong>en</strong>ligt miljöskyddslag<strong>en</strong> ställdes dessut<strong>om</strong> s<strong>om</strong>ett absolut miljövillkor att <strong>en</strong>ergin i avfallet skulle tas tillvara vid förbränning<strong>en</strong>.Dessa 27 avfallsförbränningsanläggningar tog under år 1985 emot, förbrände <strong>och</strong> användes<strong>om</strong> bränsle drygt 1,4 milj. ton avfall. Merpart<strong>en</strong> härav (1,3 milj. ton) utgjordes avhushållsavfall, medan d<strong>en</strong> resterande d<strong>el</strong><strong>en</strong> var industriavfall. Energiproduktion<strong>en</strong> vid dessaanläggningar uppgick till 2,6 TWh, varav i stort sett allt utgjordes av fjärrvärme.De fem största anläggningarna svarade med drygt 1 milj. ton för 70 % av d<strong>en</strong> samladeförbränning av hushållsavfall m.m. S<strong>om</strong> jämför<strong>el</strong>se kan nämnas att de 13 minstaanläggningarna – med <strong>en</strong> kapacitet mindre än 25 000 ton per år – <strong>en</strong>dast tog emot sammanlagt0,1 milj. ton avfall. Det bör också noteras att ett flertal anläggningar hade tillstånd <strong>och</strong>kapacitet att förbränna väs<strong>en</strong>tligt mer än vad s<strong>om</strong> skedde under år 1985.Utbyggnad<strong>en</strong> av stora avfallsförbränningsanläggningar innebar att dessa kunde ta emot avfallfrån allt större regioner. S<strong>om</strong> exemp<strong>el</strong> kan nämns att av d<strong>en</strong> totala avfallsmängd<strong>en</strong> på250 000 ton s<strong>om</strong> anläggning<strong>en</strong> i Uppsala behandlade k<strong>om</strong> <strong>en</strong>dast 60 000 ton från d<strong>en</strong> egnak<strong>om</strong>mun<strong>en</strong>. Transporter upp till 10 – 12 mil hade också blivit vanliga.12


Tab<strong>el</strong>l 1<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningar i <strong>Sverige</strong> år 1985, tonAnläggning Startår <strong>Avfall</strong>smängd KapacitetAvesta 1980 42 000 42 000Bollmora 1967 3 500 20 000Bollnäs 1983 11 500 20 000Borås 1966 35 000 35 000Borlänge 1983 8 300 10 000Eksjö 1979 4 500 10 000Göteborg 1972 282 000 300 000Halmstad 1972 43 700 55 000Huddinge 1972 2 800 3 500Hässleholm 1984 0 20 000Högdal<strong>en</strong>, Stockholm 1970 151 500 200 000Karlskoga 1985 provdrift 35 000Kinda 1984 11 500 5 000Kiruna 1985 7 800 13 000Köping 1972 37 500 50 000Landskrona 1983 0 8 000Lidköping 1986 0 20 000Linköping 1981 143 000 200 000Lövsta, Stockholm 1903 44 000 50 000Malmö 1973 211 000 230 000Mora 1981 17 900 20 000Sundbyberg 1954 8 000 25 000Sundsvall 1984 8 500 40 000Trollhättan 1968 18 800 20 000Umeå 1970 77 000 110 000Uppsala 1961 250 000 250 000Västervik 1984 12 300 25 000Summa 1 432 100 1 816 500Källa. Energi ur avfall. Rapport 1986:6 Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiverk <strong>och</strong> Naturvårdsverket.R<strong>en</strong>ing av rökgasernaUtbyggnad<strong>en</strong> av rökgasr<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> vid avfallsförbränningsanläggningarna startade med attanläggningarna försågs med cykloner s<strong>om</strong> gjorde det möjligt att avskilja upp till 90 % avstoftet. Detta innebar <strong>en</strong> väs<strong>en</strong>tlig förbättring, efters<strong>om</strong> halt<strong>en</strong> stoft i rågas<strong>en</strong> vid förbränningav obehandlat avfall varierade m<strong>el</strong>lan 1 500 <strong>och</strong> 5 000 mg/nm 3 .13


När krav<strong>en</strong> skärptes måste annan teknik tillgripas, vilket i praktik<strong>en</strong> innebar installation av<strong>el</strong>filter. Med <strong>el</strong>filter kunde man i början k<strong>om</strong>ma ner till stofthalter på 150 mg/nm 3 <strong>och</strong> in på1980-talet hade teknik<strong>en</strong> utvecklats så att utsläpp<strong>en</strong> nu g<strong>en</strong><strong>om</strong>gå<strong>en</strong>de låg under 50 mg/nm 3 .Det innebar att 97 – 99 % av stoftet i rågas<strong>en</strong> avskiljdes innan rökgaserna släpptes ut g<strong>en</strong><strong>om</strong>skorst<strong>en</strong>arna.Krav<strong>en</strong> på begränsningar av utsläpp<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar till luft från avfallsförbränning skärptesytterligare <strong>och</strong> k<strong>om</strong> att <strong>om</strong>fatta äv<strong>en</strong> andra gasformiga föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> klorväte <strong>och</strong>kvicksilver. För att klara dessa nya krav måste d<strong>en</strong> tidigare stoftr<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> k<strong>om</strong>pletteras medt.ex. teknik för inblåsning av kalk i rökgaserna för neutralisering av saltsyra. Avskiljning<strong>en</strong> avstoft måste också förbättras med hjälp av textila spärrfilter. D<strong>en</strong> första anläggning<strong>en</strong> medsådan teknik togs i bruk i början på 1980-talet.S<strong>om</strong> ett alternativ till d<strong>en</strong> torra teknik<strong>en</strong> utvecklades metoder för våt rökgasr<strong>en</strong>ing s<strong>om</strong>innebär att rökgas<strong>en</strong> efter stoftavskiljning kyls ner till <strong>en</strong> temperatur av ca. 30 o C. Enutrustning för våt rökgasr<strong>en</strong>ing installerades i full skala i början av 1980-talet vid <strong>en</strong> av destörsta avfallsförbränningsanläggningar i <strong>Sverige</strong>.1.4 Moratoriet 1985 - 1986DRAV-projektetLäget för avfallshantering<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> blev i början av 1980-talet alltmer k<strong>om</strong>plicerat <strong>och</strong>svårbemästrat. K<strong>om</strong>munerna, företrädda av RVF, <strong>och</strong> Naturvårdsverket beslöt därför i dettaläge att gem<strong>en</strong>samt g<strong>en</strong><strong>om</strong>föra <strong>en</strong> utvärdering av tillgängliga metoder för behandling avavfall, det s.k. DRAV- projektet (Driftstudie <strong>Avfall</strong>sbehandling), s<strong>om</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>fördes underår<strong>en</strong> 1982 – 1985, för att på så sätt få fram ett bättre beslutsunderlag.Drav-projektet redovisade <strong>en</strong> positiv inställning till avfallsförbränning <strong>och</strong> konstaterade attavfallsförbränning med <strong>en</strong>ergiutvinning visat sig vara <strong>en</strong> fungerande återvinnings- <strong>och</strong>behandlingsmetod med möjlighet till ytterligare utveckling. Det fanns också ett stort intresseför <strong>en</strong> fortsatt kraftig utbyggnad avfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong>.<strong>Avfall</strong>sförbränning<strong>en</strong> ifrågasättsKatastrof<strong>en</strong> i Seveso i Itali<strong>en</strong> år 1976, då <strong>en</strong> klorf<strong>en</strong>olfabrik exploderade, hade visat hurextremt giftigt dioxinet var <strong>och</strong> vilka allvarliga skador på människor <strong>och</strong> miljö s<strong>om</strong> kundeuppstå. Sevesokatastrof<strong>en</strong> innebar därför startskottet för <strong>en</strong> kraftigt ökad satsning på forskning<strong>om</strong> dioxiner både nation<strong>el</strong>lt <strong>och</strong> internation<strong>el</strong>lt. Det gällde såväl källor till <strong>och</strong> spridning avdioxiner s<strong>om</strong> effekter på människor <strong>och</strong> miljö.Under 1980-talet k<strong>om</strong> alarmerande forskningsresultat <strong>om</strong> spridning<strong>en</strong> av tungmetaller <strong>och</strong>klorerade organiska för<strong>en</strong>ingar i miljön <strong>och</strong> <strong>om</strong> effekter av dessa föror<strong>en</strong>ingar på människor<strong>och</strong> djurliv. Forskarna hade bl.a. uppmätt höga halter av kvicksilver i fisk <strong>och</strong> förhöjda halterav dioxiner i modersmjölk <strong>och</strong> fisk. Undersökningar har dessut<strong>om</strong> visat att förbränning avavfall var <strong>en</strong> av de stora föror<strong>en</strong>ingskällorna både vad gällde tungmetaller <strong>och</strong> dioxiner.En bidragande orsak till att dioxindebatt<strong>en</strong> i så hög grad k<strong>om</strong> att fokuseras påavfallsförbränning var nog också att kunskaperna <strong>om</strong> andra dioxinkällor var vid d<strong>en</strong>na14


tidpunkt mycket begränsade. S<strong>en</strong>are forskning <strong>och</strong> undersökningar har visat att det fanns <strong>och</strong>finns många andra dioxinkällor. De totala utsläpp<strong>en</strong> av dioxiner under början av 1980-taletsannolikt var betydligt större än vad man då antog, se RVF Rapport 01:13. Förbränning avavfall. En kunskapssammanställning <strong>om</strong> dioxiner.Stopp för utbyggnad av avfallsförbränning<strong>en</strong>Naturvårdsverket beslöt mot bakgrund av de nya forskningsresultat<strong>en</strong> under vår<strong>en</strong> 1985 <strong>om</strong>ett <strong>om</strong>ed<strong>el</strong>bart stopp för utbyggnad av nya avfallsförbränningsanläggningar. Dettamoratorium skulle gälla till dess riskerna med utsläpp<strong>en</strong> av kvicksilver, kadmium, dioxiner<strong>och</strong> andra miljögifter hade utretts <strong>och</strong> klarlagts. I praktik<strong>en</strong> innebar detta ett totalstopp för allutbyggnad av avfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> – äv<strong>en</strong> av befintliga anläggningar.Regering<strong>en</strong> gav i maj samma år dåvarande Stat<strong>en</strong>s Energiverk <strong>och</strong> Naturvårdsverket iuppdrag att ”utreda <strong>en</strong>ergitekniska förutsättningar <strong>och</strong> utsläppskrav s<strong>om</strong> bör gälla vidförbränning av avfall”. I direktiv<strong>en</strong> framhölls att avfall bör betraktas s<strong>om</strong> <strong>en</strong> resurs, s<strong>om</strong> istörsta möjliga utsträckning ska återanvändas. Vidare underströks att förbränning av avfall<strong>en</strong>dast får ske på ett miljömässigt acceptab<strong>el</strong>t sätt. Framförallt betonades riskerna med utsläppav försurande ämn<strong>en</strong>, stoft, metaller <strong>och</strong> organiska ämn<strong>en</strong>. Vid förbränning av avfall måstedärför miljöproblem<strong>en</strong> minimeras <strong>och</strong> särskild hänsyn tas till utsläpp<strong>en</strong> av kvicksilver <strong>och</strong>toxiska ämn<strong>en</strong> s<strong>om</strong> dioxiner.En viktig uppgift för de båda myndigheterna var att utreda de tekniska <strong>och</strong> ekon<strong>om</strong>iskaförutsättningarna för att förbättra förbränningsteknik<strong>en</strong> <strong>och</strong> rökgasr<strong>en</strong>ingsteknik<strong>en</strong> med siktepå minskade utsläpp. Vidare skulle förutsättningarna för askdeponering utredas liks<strong>om</strong>konsekv<strong>en</strong>serna för miljön av olika deponeringsalternativ.ENA(Energi ur avfall)-utredning<strong>en</strong>De båda myndigheterna organiserade ett gem<strong>en</strong>samt utredningsprojekt, d<strong>en</strong> s.k. ENAutredning<strong>en</strong>i nära samarbete med andra myndigheter, organisationer, forskningsinstitutioner,k<strong>om</strong>muner <strong>och</strong> företag. Det var fråga <strong>om</strong> <strong>en</strong> bred satsning s<strong>om</strong> k<strong>om</strong> att <strong>om</strong>fatta alla tänkbaraaspekter på avfallsförbränning med fokus på frågor <strong>om</strong> hälso- <strong>och</strong> miljöeffekter.Hälso- <strong>och</strong> miljöfrågorna fick givetvis <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral roll i utredningsarbetet. Tre grupper avföror<strong>en</strong>ingar prioriterades:• Försurande ämn<strong>en</strong>, främst klorväte• Kvicksilver <strong>och</strong> kadmium• Dioxiner <strong>och</strong> andra organiska föror<strong>en</strong>ingarStat<strong>en</strong>s Energiverk <strong>och</strong> Naturvårdsverket redovisade i juni 1986 resultatet av ENAutredning<strong>en</strong>i <strong>rapport</strong><strong>en</strong> Energi ur avfall, 1986:6. De båda myndigheterna konstaterade i<strong>rapport</strong><strong>en</strong> att de utredningar, undersökningar <strong>och</strong> analyser s<strong>om</strong> gjorts visat att det var möjligtatt väs<strong>en</strong>tligt reducera utsläpp<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar <strong>och</strong> andra negativa effekter frånavfallsförbränning. Det krävdes då <strong>en</strong> k<strong>om</strong>bination av åtgärder för att få ett ”r<strong>en</strong>are” avfall,förbättrad <strong>och</strong> effektivare förbränning av avfallet, införande av avancerad rökgasr<strong>en</strong>ing samtett säkert <strong>om</strong>händertagande av askor <strong>och</strong> andra rester från förbränning<strong>en</strong>.När det gällde utsläpp till luft ställdes särskilt höga krav på reduktion av utsläpp<strong>en</strong> avtungmetaller <strong>och</strong> stabila organiska föror<strong>en</strong>ingar. Dioxinerna hade <strong>en</strong> avgörande roll i de15


iskbedömningar s<strong>om</strong> gjorts <strong>och</strong> krav<strong>en</strong> på reduktioner av utsläpp<strong>en</strong> av dioxiner till luft blevdärför särskilt hårda. Vid nya anläggningar krävdes att halt<strong>en</strong> dioxin i rökgaserna inte ficköverskrida 0,1 nanogram per kubikmeter, vilket är id<strong>en</strong>tiskt med det krav s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer attgälla från <strong>och</strong> med <strong>2005</strong>.Det ställdes vidare krav på bl.a. god förbränning, säker hantering av restprodukter, åtgärdermot damning, reduktion av buller <strong>och</strong> r<strong>en</strong>ing av rökgaskond<strong>en</strong>sat <strong>och</strong> annat avloppsvatt<strong>en</strong>.Slagg <strong>och</strong> aska skulle matas ut separat <strong>och</strong> deponeras <strong>en</strong>ligt samma principer s<strong>om</strong> gällde förrestprodukter från annan fastbränsle<strong>el</strong>dning s<strong>om</strong> kol<strong>el</strong>dning.Moratoriet upphävsSlutsats<strong>en</strong> från ENA-utredning<strong>en</strong> var att avfallsförbränning är <strong>en</strong> acceptab<strong>el</strong>behandlingsmetod för hushålls- <strong>och</strong> industriavfall. Förutsättningarna var att de krav påutsläppsbegränsningar <strong>och</strong> andra miljöåtgärder s<strong>om</strong> ställdes i <strong>rapport</strong><strong>en</strong> uppfylls.De båda myndigheterna ansåg med hänsyn härtill att det inte fanns skäl att förlänga detmoratorium för utbyggnad av avfallsförbränningsanläggningar s<strong>om</strong> infördes av miljöskälvår<strong>en</strong> 1985.1.5 Utveckling<strong>en</strong> efter av moratorietUtgångsläge <strong>och</strong> förutsättningarNågra citat ur RVF:s jubileumsskrift ”50 år i sv<strong>en</strong>sk r<strong>en</strong>hållning” kan illustrera bransch<strong>en</strong>sreaktioner på moratoriet <strong>och</strong> på de krav s<strong>om</strong> ENA-utredning<strong>en</strong> ställde.Blixt<strong>en</strong> slog ner i början av 1985. För de befintliga anläggningarna upplevdes moratorietspontant s<strong>om</strong> ett dråpslag. Vad skulle detta innebära opinionsmässigt för befintligaanläggningar när man stoppade de nya s<strong>om</strong> rimligtvis skulle ha d<strong>en</strong> modernaste <strong>och</strong>effektivaste utrustning<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> moratoriet blev <strong>en</strong> utmaning. Bransch<strong>en</strong> knöt näv<strong>en</strong> i byxfickan<strong>och</strong> beslöt att visa vad man dög till. Alla insåg situation<strong>en</strong>s allvar <strong>och</strong> inriktade sig på att nåresultat.ENA-utredning<strong>en</strong> initierade ett int<strong>en</strong>sivt operativt utvecklingsarbete vid de befintligaanläggningarna. Det gav riklig utd<strong>el</strong>ning i form av förbättringar, inte bara beträffandeutsläpp<strong>en</strong> utan också för kvalitet<strong>en</strong> på inmatat bränsle, förbränningsprocess<strong>en</strong> <strong>och</strong><strong>en</strong>ergiproduktion<strong>en</strong>. En kris skapad vid rätt tidpunkt kan upp<strong>en</strong>barlig<strong>en</strong> fungera s<strong>om</strong> <strong>en</strong>utmaning <strong>och</strong> uppamma till storverk.<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningarna ställdes inför krav på begränsning av utsläpp<strong>en</strong> till luft avframförallt tungmetaller <strong>och</strong> dioxiner s<strong>om</strong> var mycket hårdare än i något annat land. I det<strong>en</strong>skilda fallet hade man bara att välja m<strong>el</strong>lan att anting<strong>en</strong> vidta de åtgärder s<strong>om</strong> krävdes föruppfylla dessa krav <strong>el</strong>ler att lägga ner verksamhet<strong>en</strong>. Det bör också noteras att det då fanns <strong>en</strong>mycket kraftig opinion både g<strong>en</strong>er<strong>el</strong>lt mot fortsatt avfallsförbränning <strong>och</strong> lokalt motutbyggnad av nya anläggningar.In<strong>om</strong> bransch<strong>en</strong> gjorde man bedömning<strong>en</strong> att de åtgärder s<strong>om</strong> skulle krävas i form av<strong>om</strong>byggnader <strong>och</strong> k<strong>om</strong>plettering med avancerad rökgasr<strong>en</strong>ing var ekon<strong>om</strong>iskt g<strong>en</strong><strong>om</strong>förbara16


<strong>och</strong> försvarbara. I detta sammanhang var möjligheterna att k<strong>om</strong>binera dessa miljöåtgärdermed ökad utvinning av <strong>en</strong>ergi g<strong>en</strong><strong>om</strong> t.ex. rökgaskond<strong>en</strong>sering också av stor betyd<strong>el</strong>se.K<strong>om</strong>munerna hade inte h<strong>el</strong>ler något bra alternativ till avfallsförbränning när det gällde<strong>om</strong>händertagande <strong>och</strong> behandling av hushållsavfall.Ombyggnader, nedläggningar <strong>och</strong> nybyggnaderVid tjugo av de befintliga anläggningarna g<strong>en</strong><strong>om</strong>fördes <strong>om</strong>fattande <strong>om</strong>byggnader,moderniseringar <strong>och</strong> k<strong>om</strong>pletteringar. Sju av k<strong>om</strong>munerna valde i stället att lägga ner sinaavfallsförbränningsanläggningar. Under period<strong>en</strong> 1986 – 20<strong>02</strong> tillk<strong>om</strong> fem nyaavfallsförbränningsanläggningar i <strong>Sverige</strong>. Söder<strong>en</strong>ergis anläggning i Södertälje hade vidarebyggts <strong>om</strong> från att ha varit baserat på kol s<strong>om</strong> bränsle till <strong>el</strong>dning med torv, biobränsl<strong>en</strong> <strong>och</strong>industriavfall. Dessut<strong>om</strong> ökades kapacitet<strong>en</strong> vid bl.a. anläggningarna i Stockholm <strong>och</strong>Göteborg.Åtgärder gjordes i h<strong>el</strong>a kedjan från behandling av ink<strong>om</strong>mande avfall över förbränning,<strong>en</strong>ergiutvinning, r<strong>en</strong>ing av rökgaser <strong>och</strong> r<strong>en</strong>ing av avloppsvatt<strong>en</strong> till <strong>om</strong>händertagande avslagg, aska <strong>och</strong> andra rester. Samtidigt förbättrades också möjligheterna att utvinna <strong>en</strong>ergig<strong>en</strong><strong>om</strong> framför allt installation av rökgaskond<strong>en</strong>sering.Ökad förbränning <strong>och</strong> större <strong>en</strong>ergiproduktionDessa <strong>om</strong>byggnader, nedläggningar <strong>och</strong> nybyggnader innebar att antaletavfallsförbränningsanläggningar i drift ändrades från 27 år 1985 till 28 år 2003. Samtidigt merän fördubblades förbränning<strong>en</strong> av avfall från 1,4 milj. ton år 1985 till 3,1 milj. tonår 2003 <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergiproduktion<strong>en</strong> ökade med mer än tre gånger från 2,6 TWh per år till9,3 TWh per år, se tab<strong>el</strong>l 2.Tab<strong>el</strong>l 2<strong>Avfall</strong>sförbränning <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergiproduktion vid sv<strong>en</strong>skaavfallsförbränningsanläggningar 1985 – 2003År Förbränning, ton Energiproduktion MWh1985 1 400 000 2 600 0001990 1 700 000 4 300 0001995 1 800 000 5 000 0001999 1 900 000 5 000 00<strong>02</strong>0<strong>02</strong> 2 800 000 8 600 00<strong>02</strong>003 3 100 000 9 300 000Källa: RVF Sv<strong>en</strong>sk avfallshantering 2004 <strong>och</strong> Förbränning av avfall.En kunskapssammanställning <strong>om</strong> dioxiner. RVF Rapport 01:13.17


2 Kunskap, politik <strong>och</strong> lagstiftning2.1 <strong>Avfall</strong> - vad är det?Allt kan bli avfallPraktiskt taget alla prylar <strong>och</strong> allt annat s<strong>om</strong> används <strong>och</strong> <strong>om</strong>ger oss människor i ett moderntsamhälle <strong>blir</strong> förr <strong>el</strong>ler s<strong>en</strong>are avfall när det tjänat ut. <strong>Avfall</strong> kan ju vara allt från ett parmiljoner ton gruvavfall ner till några kilo matavfall från ett <strong>en</strong>skilt hushåll.<strong>Avfall</strong>et är <strong>en</strong> speg<strong>el</strong> av produktion <strong>och</strong> konsumtion i det moderna samhället, <strong>och</strong> därmedökar antalet ”avfall” i takt med att produkter <strong>och</strong> material <strong>blir</strong> alltfler. Mångfald<strong>en</strong> kanillustreras med följande förteckning över avfallsslag s<strong>om</strong> sorterats ut på avfallsupplag underår 20<strong>02</strong>: papper <strong>och</strong> w<strong>el</strong>lpapp, glas, kylmöbler, vitvaror, metaller, <strong>el</strong>skrot, skrot, plast,textilier, batterier, däck, flis, övriga bränsl<strong>en</strong>, k<strong>om</strong>posterbart material, inerta material <strong>och</strong>farligt avfall.Tradition<strong>el</strong>lt brukar man in<strong>om</strong> r<strong>en</strong>hållnings- <strong>och</strong> avfallsbransch<strong>en</strong> skilja m<strong>el</strong>lan- hushållsavfall,- industriavfall,- bygg- <strong>och</strong> rivningsavfall,- park- <strong>och</strong> trädgårdsavfall samt- farligt avfall.<strong>Avfall</strong> <strong>el</strong>ler icke-avfallTidigare var frågan <strong>om</strong> ett föremål/material s<strong>om</strong> inte längre fyllde sin ursprungliga funktionhade ett värde avgörande för <strong>om</strong> det skulle betraktas s<strong>om</strong> avfall <strong>el</strong>ler inte. Om det hade ettvärde för innehavar<strong>en</strong> var det inte ett avfall utan <strong>en</strong> restprodukt, biprodukt <strong>el</strong>ler ettreturmaterial s<strong>om</strong> innehavar<strong>en</strong> själv hade rätt att förfoga över. Använda tidningar <strong>och</strong> annatpapper s<strong>om</strong> hushåll<strong>en</strong> lämnade för återvinning var med d<strong>en</strong>na utgångspunkt avfall förinnehavar<strong>en</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> råvara för pappersbruk<strong>en</strong>.I dag gäller EG:s vidare avfallsdefinition<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt sv<strong>en</strong>sk lag, se miljöbalk<strong>en</strong> 15 kap 1 §.Frågan <strong>om</strong> <strong>en</strong> produkt <strong>el</strong>ler ett material har något värde <strong>el</strong>ler ej saknar numera betyd<strong>el</strong>se vid<strong>en</strong> bedömning <strong>om</strong> produkt<strong>en</strong> <strong>el</strong>ler materialet ska anses vara avfall <strong>el</strong>ler icke-avfall. Detinnebär att mycket mer klassas s<strong>om</strong> avfall. Biprodukter från produktion<strong>en</strong> i ett företag skadärmed klassas <strong>och</strong> behandlas s<strong>om</strong> avfall.<strong>Avfall</strong>sförbränning <strong>och</strong> avfallsförbränningsanläggningBegrepp<strong>en</strong> avfallsförbränning <strong>och</strong> avfallsförbränningsanläggning har också <strong>en</strong> vidarebetyd<strong>el</strong>se i EU:s direktiv <strong>om</strong> förbränning av avfall än i tradition<strong>el</strong>lt sv<strong>en</strong>skt språkbruk.I d<strong>en</strong>na <strong>rapport</strong> används dessa begrepp i mer avgränsad betyd<strong>el</strong>se. Medavfallsförbränningsanläggning avses <strong>en</strong> anläggning s<strong>om</strong> utformats <strong>och</strong> dim<strong>en</strong>sionerats för attta hand <strong>om</strong> hushållsavfall <strong>och</strong> annat avfall <strong>och</strong> använda dessa s<strong>om</strong> bränsle för<strong>en</strong>ergiproduktion.18


2.2 Forskning <strong>och</strong> utvecklingForskning, undersökningar <strong>och</strong> utredningarFör att säkerställa att det finns tillräckliga kunskaper för att kunna hantera avfalls- <strong>och</strong>återvinningsfrågorna i samhället har betydande satsningar gjorts g<strong>en</strong><strong>om</strong> forskning,utredningar <strong>och</strong> undersökningar. Det har varit fråga <strong>om</strong> såväl grundläggande s<strong>om</strong> tillämpadforskning <strong>om</strong> avfall <strong>och</strong> avfallshantering vid universitet, högskolor <strong>och</strong> forskningsinstitut.Utrednings- <strong>och</strong> undersökningsverksamhet har dessut<strong>om</strong> under många år g<strong>en</strong><strong>om</strong>förts avmyndigheter, organisationer, konsultföretag m.fl.Det bör också noteras att avfalls- <strong>och</strong> återvinningsfrågor varit föremål för ett antal off<strong>en</strong>tligautredningar <strong>och</strong> behandling i propositioner, riksdagsbeslut etc. En <strong>om</strong>fattandekunskapsuppbyggnad har också skett g<strong>en</strong><strong>om</strong> det arbete s<strong>om</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>förts i samband medutbyggnad <strong>och</strong> drift av system <strong>och</strong> anläggningar för <strong>om</strong>händertagande <strong>och</strong> behandling avavfall.Resultat<strong>en</strong> av forskning, utredningar <strong>och</strong> andra former av kunskapsuppbyggnad <strong>om</strong> avfall,avfallshantering <strong>och</strong> återvinning har dokum<strong>en</strong>terats i ett stort antal böcker, <strong>rapport</strong>er, artiklaretc. Det gäller alla typer av frågor från utveckling av teknik för insamling <strong>och</strong> transport avavfall till principer för avancerad rökgasr<strong>en</strong>ing <strong>och</strong> miljökonsekv<strong>en</strong>sbedömningar.Samhällets insatser in<strong>om</strong> avfalls<strong>om</strong>rådet har under lång tid varit konc<strong>en</strong>trerade på att i förstahand lösa problem<strong>en</strong> med avfallet in<strong>om</strong> tätorterna <strong>och</strong> då särskilt hushållsavfallet. Detta hargivetvis också påverkat inriktning<strong>en</strong> av FoU-verksamhet. D<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tliga dokum<strong>en</strong>tation<strong>en</strong> <strong>om</strong>sv<strong>en</strong>sk avfallshantering täcker därför i första hand sådana frågor <strong>och</strong> <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> s<strong>om</strong>k<strong>om</strong>munerna haft ansvar <strong>och</strong> tradition<strong>el</strong>lt svarat för.StatistikUtbyggnad<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> k<strong>om</strong>munala r<strong>en</strong>hållning<strong>en</strong> <strong>och</strong> avfallshantering<strong>en</strong> k<strong>om</strong> efterhand attställa allt större krav på <strong>en</strong> mer samlad kunskapsförsörjning <strong>och</strong> på <strong>en</strong> utbyggd avfallsstatistik.R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> RVF, s<strong>om</strong> bildades i slutet av 1940-talet, fick <strong>en</strong> viktig roll idetta arbete. Utbildning, kunskapsspridning <strong>och</strong> information är också i dagslägethuvuduppgifter för för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>, se bilaga A.Arbetet med uppbyggnad av statistik k<strong>om</strong>, mot bakgrund av samhällets prioriteringar avinsatser in<strong>om</strong> avfalls<strong>om</strong>rådet, att inriktas på hushållsavfallet – mängder, innehåll,<strong>om</strong>händertagande, transporter, återvinning, behandling <strong>och</strong> deponering. Det finns därför sedanett par dec<strong>en</strong>nier tillbaka <strong>en</strong> detaljerad <strong>och</strong> i stort sett täckande statistik <strong>om</strong> hushållsavfall <strong>och</strong>hantering<strong>en</strong> av detta avfall. I d<strong>en</strong>na statistik ingår uppgifter <strong>om</strong> d<strong>en</strong> d<strong>el</strong> avavfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> s<strong>om</strong> vår <strong>rapport</strong> behandlar, d.v.s. förbränning av avfall vid desärskilda avfallsförbränningsanläggningarna.En viktig informationskälla är RVF:s årsskrift Sv<strong>en</strong>sk <strong>Avfall</strong>shantering, s<strong>om</strong> innehållerinformation <strong>om</strong> avfallshantering <strong>och</strong> återvinning med inriktning på hushållsavfall. Någonmotsvarande samlad statistik finns inte för avfall <strong>och</strong> avfallshantering in<strong>om</strong> industrin <strong>och</strong>andra näringsgr<strong>en</strong>ar. Här är man i huvudsak hänvisad till information från branschorgan <strong>och</strong>19


<strong>en</strong>skilda företag. Bland annat saknas längre tidsserier med statistik över avfallshantering<strong>en</strong>in<strong>om</strong> industrin. Under s<strong>en</strong>are år har <strong>en</strong> d<strong>el</strong> övergripande statistik tagits fram av StatistiskaC<strong>en</strong>tralbyrån <strong>och</strong> in<strong>om</strong> ram<strong>en</strong> för särskilda studier <strong>och</strong> utredningar.Det finns således <strong>en</strong> i stort sett h<strong>el</strong>täckande information med god noggrannhet i <strong>en</strong>skildauppgifter <strong>om</strong> d<strong>en</strong> d<strong>el</strong> av avfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> s<strong>om</strong> sker i särskildaavfallsförbränningsanläggningar. Information<strong>en</strong> <strong>om</strong> d<strong>en</strong> förbränning av avfall s<strong>om</strong> sker in<strong>om</strong>industrin är däremot mer begränsad <strong>och</strong> osäker. Enligt d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste kartläggning<strong>en</strong> från 1998kan det vara fråga <strong>om</strong> 6 milj. ton avfall s<strong>om</strong> förbrändes in<strong>om</strong> industrin jämfört med 2,5 milj.ton vid avfallsförbränningsanläggningarna. Dessa osäkerheter gäller äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> förbränning avavfall s<strong>om</strong> sker i andra anläggningar för <strong>en</strong>ergiproduktion, vilk<strong>en</strong> dock hittills haft r<strong>el</strong>ativtlit<strong>en</strong> <strong>om</strong>fattning.2.3 Några huvudlinjer i sv<strong>en</strong>sk avfallspolitik<strong>Avfall</strong>shierarkinEn viktig d<strong>el</strong> i EU:s första avfallsstrategi från år 1989 var d<strong>en</strong> s.k. avfallshierarkin s<strong>om</strong> angavi vilk<strong>en</strong> prioritetsordning s<strong>om</strong> avfall ska <strong>om</strong>händertas. En reviderad gem<strong>en</strong>skapsstrategiantogs av EU år 1996. I d<strong>en</strong>na fastlades bl.a. att d<strong>en</strong> tidigare etablerade avfallsstrategin skullegälla äv<strong>en</strong> i fortsättning<strong>en</strong>. Samtidigt betonades att tillämpning<strong>en</strong> av d<strong>en</strong>na strategi skulle skemed hänsyn tag<strong>en</strong> till ekon<strong>om</strong>iska <strong>och</strong> sociala kostnader.D<strong>en</strong>na avfallshierarki utgör också <strong>en</strong> av hörnp<strong>el</strong>arna i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska politik<strong>en</strong> in<strong>om</strong>avfalls<strong>om</strong>rådet. D<strong>en</strong> innebär att avfall ska <strong>om</strong>händertas <strong>och</strong> behandlas i följande ordning.• Uppk<strong>om</strong>st<strong>en</strong> av avfall ska förebyggas.• <strong>Avfall</strong>ets innehåll av hälso- <strong>och</strong> miljöfarliga ämn<strong>en</strong> ska reduceras.• Det avfall s<strong>om</strong> trots allt uppstår ska så långt möjligt återanvändas <strong>el</strong>ler utnyttjas föråtervinning av material <strong>och</strong> utvinning av <strong>en</strong>ergi.• I ett sista steg ska återstå<strong>en</strong>de avfall tas <strong>om</strong> hand för deponering <strong>el</strong>ler annat säkert<strong>om</strong>händertagande.Materialåtervinning prioriteras framför <strong>en</strong>ergiutvinning, under förutsättning att detta efter <strong>en</strong>h<strong>el</strong>hetsbedömning visat sig vara miljömässigt motiverat. Båda metoderna måste dockanvändas i dagsläget för att allt avfall ska kunna <strong>om</strong>händertas.Naturvårdsverket har gjort bedömning<strong>en</strong> att såväl återvinning av material ur avfall, inkl.biologisk behandling, s<strong>om</strong> förbränning med <strong>en</strong>ergiutvinning är från miljösynpunkt godtagbarametoder för att ta hand <strong>om</strong> avfall. En förutsättning är dock givetvis att både behandling<strong>en</strong> <strong>och</strong>anläggningarna uppfyller höga krav på miljöskydd.Det råder allmän <strong>en</strong>ighet <strong>om</strong> att utifrån ett miljöperspektiv bör deponering inte användas för<strong>om</strong>händertagande av sådant avfall s<strong>om</strong> kan utnyttjas för att återvinna material <strong>el</strong>ler <strong>en</strong>ergi.Det är mot d<strong>en</strong>na bakgrund man ska se förbudet mot deponering av brännbart avfall (1 januari20<strong>02</strong>) samt förbudet mot deponering av organiskt avfall (1 januari <strong>2005</strong>).20


Minskade mängder avfallMindre mängder avfall att ta hand <strong>om</strong> har länge varit ett viktigt miljöpolitiskt mål både i<strong>Sverige</strong> <strong>och</strong> i andra europeiska länder. M<strong>en</strong> ”produktion<strong>en</strong>” av avfall har i vårt land liks<strong>om</strong> iandra industriländer ökat kontinuerligt sedan mitt<strong>en</strong> av förra seklet. Det finns inte h<strong>el</strong>ler någrat<strong>en</strong>d<strong>en</strong>ser till någon avmattning i ökningstakt<strong>en</strong>. En utvärdering av resultatet av miljöarbetetin<strong>om</strong> EU under 90-talet gjordes år 1999. Där konstaterades att g<strong>en</strong><strong>om</strong>förda åtgärder vark<strong>en</strong>lett till någon stabilisering av avfallsmängderna <strong>el</strong>ler till att avfallets farlighet hade minskat.Utveckling<strong>en</strong> har också visat att det inte går att frikoppla ekon<strong>om</strong>isk tillväxt <strong>och</strong> ökadkonsumtion från uppk<strong>om</strong>st<strong>en</strong> av avfall. Problemet är att både hög tillväxt <strong>och</strong> minskadeavfallsmängder är viktiga samhäll<strong>el</strong>iga mål, m<strong>en</strong> att det är svårt att för<strong>en</strong>a dessa båda mål.I EU:s sjätte miljöhandlingsprogram har d<strong>en</strong>na fråga lyfts fram med fastläggande av följandemål: Att bryta sambandet m<strong>el</strong>lan avfallsproduktion <strong>och</strong> ekon<strong>om</strong>isk tillväxt <strong>och</strong> att kraftigtminska de totala avfallsmängderna s<strong>om</strong> g<strong>en</strong>ereras g<strong>en</strong><strong>om</strong> ökade insatser för att förebyggauppk<strong>om</strong>st<strong>en</strong> av avfall, effektivare användning av resurser <strong>och</strong> <strong>en</strong> övergång till mer hållbarakonsumtionsmönster.<strong>Avfall</strong>spolitik<strong>en</strong>s inriktning <strong>och</strong> utvecklingRegering<strong>en</strong> understryker i proposition 20<strong>02</strong>/03:117 att d<strong>en</strong> tidigare inriktning<strong>en</strong> avavfallspolitik<strong>en</strong> bör fortsätta <strong>och</strong> utvecklas <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong> in<strong>om</strong> EU beslutade avfallshierarkin.S<strong>om</strong> ett led i detta arbete ska avfallshantering<strong>en</strong> tydliggöras inte bara s<strong>om</strong> ett miljöproblemutan också s<strong>om</strong> <strong>en</strong> fråga <strong>om</strong> samhällets infrastruktur.Regering<strong>en</strong> betonar särskilt att det är nödvändigt att både mängd<strong>en</strong> avfall <strong>och</strong> dess farlighetminskar. Det finns därför <strong>en</strong>ligt regering<strong>en</strong> anledning att k<strong>om</strong>plettera styrmedl<strong>en</strong> för attutifrån bl.a. ekon<strong>om</strong>iska <strong>och</strong> praktiska förutsättningar åstadk<strong>om</strong>ma ett ekologiskt<strong>om</strong>händertagande av avfall i <strong>en</strong>lighet med avfallshierarkin.För att minska uppk<strong>om</strong>st<strong>en</strong> av avfall <strong>och</strong> främja <strong>en</strong> hälso- <strong>och</strong> miljömässigt godtagbarhantering av avfall föreslås att produc<strong>en</strong>ter ska kunna åläggas att se till att varor har <strong>en</strong> visssammansättning, återanvändbarhet <strong>el</strong>ler återvinningsbarhet. Det nuvarande lagregleradeproduc<strong>en</strong>tansvaret bibehålls. Dessut<strong>om</strong> föreslår regering<strong>en</strong> att det ansvar s<strong>om</strong> d<strong>en</strong> s<strong>om</strong>innehar avfall har för att avfallet hanteras på ett hälso- <strong>och</strong> miljömässigt godtagbart sätt skauttrycklig<strong>en</strong> anges i miljöbalk<strong>en</strong>.Regering<strong>en</strong> vill vidare öka d<strong>en</strong> biologiska återvinning<strong>en</strong>. Man har satt upp ett nation<strong>el</strong>lt målatt minst 35 % av matavfallet från hushåll, storkök, restauranger <strong>och</strong> butiker ska s<strong>en</strong>ast år2010 föras till biologisk behandling. Regering<strong>en</strong> har tillsatt <strong>en</strong> särskild utredare med uppgiftatt föreslå hur <strong>en</strong> skatt på förbränning av avfall lagtekniskt kan utformas. Utredar<strong>en</strong> ska vidarebedöma lämplighet<strong>en</strong> att införa <strong>en</strong> sådan skatt <strong>el</strong>ler <strong>om</strong> andra styrmed<strong>el</strong> i stället bör förordas. Iuppdraget ingår också att följa upp <strong>och</strong> utvärdera d<strong>en</strong> nuvarande avfallsskatt<strong>el</strong>ag<strong>en</strong>, s<strong>om</strong>innebär att vid deponering av avfall utgår skatt med 400 kronor per ton.K<strong>om</strong>munernas ansvarDet är k<strong>om</strong>munerna s<strong>om</strong> <strong>en</strong>ligt miljöbalk<strong>en</strong> har ansvaret för k<strong>om</strong>munal avfallsplanering inkl.r<strong>en</strong>hållningsordning, <strong>om</strong>händertagande av hushållsavfall mm. Ansvaret <strong>om</strong>fattar21


myndighetsutövning med bl.a. tillsyn av verksamheter s<strong>om</strong> bedriver tillståndspliktigverksamhet <strong>en</strong>ligt miljöbalk<strong>en</strong>. Andra arbetsuppgifter är framtagande <strong>och</strong> fastställande avr<strong>en</strong>hållningstaxa. Insamling, transport <strong>och</strong> källsortering åvilar k<strong>om</strong>munerna m<strong>en</strong> uppdraget attutföra dessa sysslor läggs normalt ut på <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>ad.Återvinnings- <strong>och</strong> produc<strong>en</strong>tansvarEtt lagstadgat produc<strong>en</strong>tansvar gäller för returpapper, förpackningar, däck, bilar samt för<strong>el</strong>ektriska <strong>och</strong> <strong>el</strong>ektroniska produkter. Det innebär att produc<strong>en</strong>terna är skyldiga att se till attdessa avfall samlas in, transporteras, återvinns, återanvänds <strong>och</strong> bortskaffas på det sätt s<strong>om</strong>kan krävas för <strong>en</strong> hälso- <strong>och</strong> miljömässigt godtagbar avfallshantering.Mindre föror<strong>en</strong>at avfallEn förutsättning för att avfallet ska bli mindre föror<strong>en</strong>at är att ämn<strong>en</strong> <strong>och</strong> substanser s<strong>om</strong> kanvara hälso- <strong>el</strong>ler miljöfarliga tas bort ur produkter <strong>och</strong> material. Produc<strong>en</strong>terna måste därförförmås att styra över sin produktion mot mer hälso- <strong>och</strong> miljövänliga produkter. M<strong>en</strong> dethandlar i lika hög grad <strong>om</strong> att förändra konsumtionsmönster <strong>och</strong> påverka konsum<strong>en</strong>terna ideras val av produkter <strong>och</strong> varor.I <strong>en</strong> d<strong>el</strong> fall har användning av vissa ämn<strong>en</strong> begränsats <strong>el</strong>ler förbjudits g<strong>en</strong><strong>om</strong> k<strong>om</strong>pletteringav lagstiftning<strong>en</strong>. Det gäller t.ex. asbest s<strong>om</strong> isoleringsmaterial <strong>och</strong> klorf<strong>en</strong>oler förimpregnering. I andra fall har ökad miljömedvet<strong>en</strong>het hos både produc<strong>en</strong>ter <strong>och</strong> konsum<strong>en</strong>termedfört att användning<strong>en</strong> av miljö- <strong>och</strong> hälsofarliga ämn<strong>en</strong> kunnat begränsas kraftigt. Ettexemp<strong>el</strong> på detta är utveckling<strong>en</strong> av batterier utan kadmium <strong>och</strong> kvicksilver <strong>och</strong>effektiv insamling av miljöfarliga batterier.Det är dock realistiskt att räkna med att problem<strong>en</strong> med ”föror<strong>en</strong>at” avfall s<strong>om</strong> kräver särskildbehandling i form av avfallsförbränning, k<strong>om</strong>mer att finnas kvar under överskådlig tid.Erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong> talar för det är svårt att åstadk<strong>om</strong>ma <strong>en</strong> h<strong>el</strong>täckande utsortering <strong>och</strong> insamling av”föror<strong>en</strong>at” avfall ur hushållsavfall <strong>och</strong> annat sammansatt avfall. Dessut<strong>om</strong> finns miljö- <strong>och</strong>hälsofarliga ämn<strong>en</strong> inlagrade i byggnader, konstruktioner <strong>och</strong> andra produkter med långlivslängd.Farligt avfallUtmärkande för farligt avfall är att det kan vara giftig, cancerframkallande, frätande,fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande <strong>och</strong> brandfarligt. Det är därför viktigt att farligtavfall s<strong>om</strong> uppk<strong>om</strong>mer i hushåll, in<strong>om</strong> industrier <strong>och</strong> i andra verksamheter inte blandas ihopmed annat avfall utan <strong>om</strong>händertas <strong>och</strong> behandlas separat.K<strong>om</strong>munerna har därför in<strong>om</strong> ram<strong>en</strong> för sitt ansvar för <strong>om</strong>händertagande av hushållsavfallbyggt upp system med bl.a. återvinningsc<strong>en</strong>traler <strong>och</strong> miljöstationer för insamling avbatterier, färgrester <strong>och</strong> annat farligt avfall från hushåll<strong>en</strong>. Under år 2003 samlades g<strong>en</strong><strong>om</strong>k<strong>om</strong>munernas försorg in 26 700 ton sådant farligt avfall.Företag<strong>en</strong> är också <strong>en</strong>ligt bestämm<strong>el</strong>serna i miljöbalk<strong>en</strong> <strong>och</strong> avfallsförordning<strong>en</strong> skyldiga attse till att det farliga avfall s<strong>om</strong> uppk<strong>om</strong>mer tas <strong>om</strong> hand på ett korrekt sätt. Totalt samladesunder 2003 in 850 000 ton farligt avfall från industrierna i <strong>Sverige</strong>.22


Förbränning av avfallRegering<strong>en</strong> gör i proposition<strong>en</strong> 20<strong>02</strong>/03:117 bedömning<strong>en</strong> att avfallsförbränning med<strong>en</strong>ergiutvinning är <strong>en</strong> metod för att hantera sådant avfall s<strong>om</strong> inte lämpar sig förmaterialåtervinning <strong>el</strong>ler biologisk behandling. Det konstateras vidare att avfallsförbränning<strong>en</strong>k<strong>om</strong>mer att öka under de närmaste år<strong>en</strong> s<strong>om</strong> följd av förbudet att deponera brännbart avfall.Regering<strong>en</strong> understryker dock att det är ang<strong>el</strong>äget att kapacitet<strong>en</strong> för förbränning inteöverstiger det behov s<strong>om</strong> finns på längre sikt.D<strong>en</strong> ökade förbränning<strong>en</strong> innebär att avfallets <strong>en</strong>ergiinnehåll kan tas till vara i betydligt högreutsträckning än vid deponering. Miljöpåverkan minskas också jämfört med <strong>om</strong> avfallet istället hade deponerats. Det noteras också i proposition<strong>en</strong> att avfallsförbränning<strong>en</strong>smiljöpåverkan minskat kraftigt sedan 1980-talet. När det gäller t.ex. utsläpp<strong>en</strong> till luft avdioxiner har dessa reducerats med 98 % <strong>och</strong> utsläpp<strong>en</strong> av kvicksilver, bly, kadmium <strong>och</strong>andra tungmetaller med 99 %.Avslutningsvis betonar regering<strong>en</strong> i avsnittet <strong>om</strong> avfallsförbränning vikt<strong>en</strong> av attmöjligheterna till <strong>el</strong>produktion övervägs <strong>och</strong> utnyttjas vid förbränning av avfall. Frågan <strong>om</strong>huruvida avfallsförbränning ska kunna <strong>om</strong>fattas av det nya <strong>el</strong>certifikatsystemet utreds.2.4 Lagstiftning <strong>om</strong> avfallshantering <strong>och</strong> avfallsförbränningEtt <strong>om</strong>fattande reg<strong>el</strong>verk<strong>Avfall</strong>shantering regleras liks<strong>om</strong> annan verksamhet i <strong>Sverige</strong> av <strong>en</strong> <strong>om</strong>fattande lagstiftning<strong>och</strong> numera också av direktiv <strong>och</strong> andra EU-bestämm<strong>el</strong>ser. Ett av de viktigaste reg<strong>el</strong>verk<strong>en</strong> ärmiljöbalk<strong>en</strong> med tillhörande förordningar <strong>och</strong> andra lagar in<strong>om</strong> miljö<strong>om</strong>rådet.Miljöbalk<strong>en</strong> trädde i kraft d<strong>en</strong> 1 januari 1999. Ett huvudsyfte med d<strong>en</strong> nya balk<strong>en</strong> var attsamla miljölagstiftning<strong>en</strong> i ett gem<strong>en</strong>samt lagverk. Miljöbalk<strong>en</strong> är uppbyggd s<strong>om</strong> <strong>en</strong> ramlag.Bestämm<strong>el</strong>serna är allmänt formulerade <strong>och</strong> k<strong>om</strong>pletteras <strong>och</strong> preciseras i andra lagar,förordningar <strong>och</strong> föreskrifter. En h<strong>el</strong> d<strong>el</strong> av d<strong>en</strong>na lagstiftning – s<strong>om</strong> totalt <strong>om</strong>fattaruppskattningsvis ca. 150 lagar <strong>och</strong> förordningar – är tillämplig på frågor <strong>om</strong> avfallshantering.Härtill k<strong>om</strong>mer <strong>en</strong> <strong>om</strong>fattande annan lagstiftning s<strong>om</strong> gäller samhällsplanering, hälsovård,arbetsmiljö, skatter m.m.Miljöbalk<strong>en</strong> innehåller bl.a. allmänna hänsynsregler s<strong>om</strong> gäller g<strong>en</strong>er<strong>el</strong>lt för alla typer avverksamheter <strong>el</strong>ler åtgärder s<strong>om</strong> påverkar <strong>om</strong>givning<strong>en</strong>. Därutöver finns särskilda sådanaregler för vissa typer av verksamheter <strong>el</strong>ler för särskilda <strong>om</strong>råd<strong>en</strong>. För avfallshanteringåterfinns dessa bestämm<strong>el</strong>ser i 15 kap med tillhörande förordningar <strong>och</strong> föreskrifter.G<strong>en</strong><strong>om</strong> tillk<strong>om</strong>st<strong>en</strong> av miljöbalk<strong>en</strong> upphörde 15 tidigare lagar <strong>och</strong> de frågor s<strong>om</strong> behandladesi dessa integrerades i balk<strong>en</strong>. Det gällde bl.a. naturvårdslag<strong>en</strong>, miljöskyddslag<strong>en</strong>,r<strong>en</strong>hållningslag<strong>en</strong>, hälsoskyddslag<strong>en</strong> <strong>och</strong> lag<strong>en</strong> <strong>om</strong> hushållning med naturresurser. Ett antal”miljölagar” är fortfarande fristå<strong>en</strong>de. Det gäller bl.a. plan- <strong>och</strong> bygglag<strong>en</strong>, skogsvårdslag<strong>en</strong>,strålskyddslag<strong>en</strong> <strong>och</strong> räddningstjänstlag<strong>en</strong>.När det gäller avfallsförbränningsanläggningar med <strong>en</strong>ergiutvinning visade <strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>gångs<strong>om</strong> gjordes vid <strong>en</strong> av de större anläggningarna att 10 lagar, 25 förordningar <strong>och</strong> 1523


föreskrifter var direkt tillämpliga på verksamhet<strong>en</strong>. Merpart<strong>en</strong> av detta reg<strong>el</strong>verk behandladefrågor <strong>om</strong> miljö <strong>och</strong> hållbar utveckling. Andra viktiga regleringar gällde bl.a. fysisk planering,produktion av <strong>el</strong>, säkerhetsfrågor <strong>och</strong> skatter.Miljöfarlig verksamhet<strong>Avfall</strong>sförbränning med <strong>en</strong>ergiutvinning klassas s<strong>om</strong> miljöfarlig verksamhet <strong>och</strong> får intebedrivas utan särskilt tillstånd. De mest miljöstörande anläggningarna ha måste ha tillstånd avmiljöd<strong>om</strong>stol för att få bedriva sin verksamhet. Andra miljöstörande verksamheter av någotmindre karaktär <strong>och</strong> storlek tillståndsprövas av <strong>en</strong> särskild miljöprovningsd<strong>el</strong>egation vidlänsstyr<strong>el</strong>s<strong>en</strong>.Förordning <strong>om</strong> avfallsförbränning, SFS 20<strong>02</strong>:1060Syftet med d<strong>en</strong>na förordning <strong>och</strong> de föreskrifter, s<strong>om</strong> är medd<strong>el</strong>ade med stöd av förordning<strong>en</strong>,är att förhindra <strong>el</strong>ler så långt s<strong>om</strong> möjligt begränsa d<strong>en</strong> negativa inverkan s<strong>om</strong>avfallsförbränning kan ha på människors hälsa <strong>och</strong> miljön. Förordning<strong>en</strong>, s<strong>om</strong> bygger på EUdirektivetfrån december 2000 <strong>om</strong> förbränning av avfall, är gällande för nya anläggningar <strong>och</strong>för alla anläggningar fr.o.m. 28 december <strong>2005</strong>.Bland de krav s<strong>om</strong> ställs i förordning<strong>en</strong> kan noteras skyldighet<strong>en</strong> för d<strong>en</strong> s<strong>om</strong> bedriververksamhet med förbränning av avfall i <strong>en</strong> förbränningsanläggning att skaffa sig kunskap <strong>om</strong>vilka mängder av varje slag av avfall s<strong>om</strong> tas emot för förbränning. Vidare understryks iförordning<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ergi s<strong>om</strong> alstras i anläggning<strong>en</strong> ska återvinnas så långt det är praktisktmöjligt.När det gäller resterna från förbränning ställs bl.a. krav på att mängderna s<strong>om</strong> uppk<strong>om</strong>merminimeras, att deras skadlighet begränsas så långt det är möjligt <strong>och</strong> återvinns <strong>om</strong> så ärlämpligt. Vid transport <strong>och</strong> m<strong>el</strong>lanlagring ska spridning i miljön i form av stoft förhindras.Analyser bör vidare göras för att klarlägga vilka föror<strong>en</strong>ingsrisker s<strong>om</strong> kan vara för<strong>en</strong>ade medinnehållet i dessa rester.Naturvårdsverkets föreskrifter <strong>om</strong> avfallsförbränning, NFS 20<strong>02</strong>:28Naturvårdsverket har med stöd av förordning<strong>en</strong> utfärdat särskilda föreskrifter, i vilka villkorför drift <strong>och</strong> för utsläpp till luft <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong> preciseras. Dessut<strong>om</strong> ställs krav på mätningar <strong>och</strong>kontroller. I föreskrifterna ställs bl.a. konstruktionskrav på förbränningsanläggningar så att deuppfyller fastställda krav på temperatur <strong>och</strong> uppehållstider vid förbränning <strong>och</strong>utbränningsgrad av avfallet.Rökgaserna ska släppas ut g<strong>en</strong><strong>om</strong> skorst<strong>en</strong> på ett kontrollerat sätt <strong>och</strong> på sådan höjd attmänniskors hälsa <strong>och</strong> miljön skyddas <strong>och</strong> med beaktande av gällande miljökvalitetsnormer förluftkvalitet. Förut<strong>om</strong> sedvanliga krav på buller ställs <strong>en</strong> lång rad preciserade krav påbegränsningar av utsläpp av föror<strong>en</strong>ingar till luft <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong> <strong>och</strong> på hur dessa utsläpp skamätas <strong>och</strong> uppfyllas i övrigt.24


Anläggningsspecifika kravTillståndsmyndighet<strong>en</strong> kan ställa ytterligare villkor - förut<strong>om</strong> de s<strong>om</strong> ställs i förordning<strong>en</strong> <strong>och</strong>föreskrifterna - <strong>om</strong> så erfordras med hänsyn till risk för människors hälsa <strong>och</strong><strong>om</strong>givningsmiljön. Alla anläggningar i <strong>Sverige</strong> har sådana särskilda villkor i olika <strong>om</strong>fattnings<strong>om</strong> <strong>en</strong> förutsättning för erhållet tillstånd.TillsynAnläggningar för förbränning av avfall klassas s<strong>om</strong> miljöfarlig verksamhet. Det innebär att destår under myndighetstillsyn av länsstyr<strong>el</strong>s<strong>en</strong>s miljö<strong>en</strong>het <strong>el</strong>ler k<strong>om</strong>munernasmiljöförvaltningar. Frågor <strong>om</strong> tillsyn <strong>och</strong> <strong>rapport</strong>ering regleras i miljöbalk<strong>en</strong>.25


3 Mängder, hantering <strong>och</strong> behandling3.1 <strong>Avfall</strong>smängder i <strong>Sverige</strong>D<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste h<strong>el</strong>täckande kartläggning<strong>en</strong> <strong>och</strong> analys<strong>en</strong> av avfallsmängder <strong>och</strong> avfallshanteringi <strong>Sverige</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>fördes av Statistiska C<strong>en</strong>tralbyrån, SCB, <strong>och</strong> avser år 1998. Man har därförnär det gäller frågor <strong>om</strong> d<strong>en</strong> samlade avfallshantering<strong>en</strong> <strong>och</strong> avfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong>varit hänvisade till att använda 1998 s<strong>om</strong> basår, se tab<strong>el</strong>l 3. Det kan noteras attavfallsmängderna sedan dess har ökat med 2 – 3 % per år. D<strong>en</strong> totala mängd avfall s<strong>om</strong>hushåll, industrier <strong>och</strong> i andra verksamheter g<strong>en</strong>ererade i <strong>Sverige</strong> år 1998 uppgick <strong>en</strong>ligtSCB:s kartläggning till ca. 94 milj. ton.Härav utgjordes 1 milj. ton av farligt avfall, för vilket gäller särskilda regler för<strong>om</strong>händertagande, transport <strong>och</strong> destruktion. Det innebär bl.a. att anläggningar s<strong>om</strong> bedriverm<strong>el</strong>lanlagring, återvinning <strong>och</strong> bortskaffande av farligt avfall ska ha tillstånd för att bedrivad<strong>en</strong>na verksamhet.Gruvindustrin med utvinning<strong>en</strong> av mineraler svarade med ca.64 milj. ton för två tredjed<strong>el</strong>ar avd<strong>en</strong> samlade ”produktion<strong>en</strong>” av icke-farligt avfall i <strong>Sverige</strong> under år 1998. Det är fråga <strong>om</strong>avfall från verksamheter s<strong>om</strong> bedrivs på ett begränsat antal platser <strong>och</strong> s<strong>om</strong> på grund av sin<strong>om</strong>fattning måste tas <strong>om</strong> hand i anslutning till verksamhet<strong>en</strong>. Karaktär<strong>en</strong> på detta avfall ärockså sådan att det kräver särskilt <strong>om</strong>händertagande <strong>och</strong> speci<strong>el</strong>l behandling. Med hänsyn tilldessa speci<strong>el</strong>la förhålland<strong>en</strong> lämnas frågan <strong>om</strong> hantering<strong>en</strong> av gruvavfallet i d<strong>en</strong> fortsattag<strong>en</strong><strong>om</strong>gång<strong>en</strong> <strong>och</strong> redovisning<strong>en</strong>.Totalt bildades uppskattningsvis 29,5 milj. ton icke-farligt avfall i <strong>Sverige</strong> under år 1998, setab<strong>el</strong>l 3. En tredjed<strong>el</strong> <strong>el</strong>ler 9,8 milj. ton utgjordes av s.k. konsumtionsavfall. De tre störstaavfallsslag<strong>en</strong> var hushållsavfall 37 %, bygg- <strong>och</strong> rivningsavfall 21 % samt slam frånr<strong>en</strong>ingsverk 17 %. De andra tvåtredjed<strong>el</strong>arna <strong>el</strong>ler 19,7 milj. ton var industri<strong>el</strong>ltproduktionsavfall <strong>el</strong>ler med ett annat begrepp branschspecifikt industriavfall. Tre bransch<strong>en</strong>svarade här för merpart<strong>en</strong>: trä- <strong>och</strong> trävaruindustri 39 %, massa-, pappers- <strong>och</strong> grafisk industri20 % samt stål- <strong>och</strong> metallverk 17 %.26


Tab<strong>el</strong>l 3Totala avfallsmängder i <strong>Sverige</strong> år 1998, tus<strong>en</strong>tal ton<strong>Avfall</strong>sslag/näringsgr<strong>en</strong> Mängd, kton Proc<strong>en</strong>tand<strong>el</strong>Hushållsavfall 3 600 3,8Park- <strong>och</strong> trädgårdsavfall 350 0,4Industrins förbrukningsavfall 1 050 1,1Bygg- <strong>och</strong> rivningsavfall 2 100 2,2<strong>Avfall</strong> från sjukvård etc. 5 0<strong>Avfall</strong> från avfallsbehandling, avloppsr<strong>en</strong>ing 1 650 1,8Ospecificerat ej farligt avfall 1 050 1,1Summa konsumtionsavfall 9 805 10,4Industrins produktionsavfall, ospecificerat 715 0,8Livsmed<strong>el</strong>s-, dryckes <strong>och</strong> tobaksindustrin 1 800 1,9Textil-, beklädnads-, pälsindustri, garverier 30 0Trä- <strong>och</strong> trävaruindustri, möbler 7 650 8,1Mass-, pappers- <strong>och</strong> grafisk industri 4 000 4,3Kemisk, gummi- <strong>och</strong> plastvaruindustri 440 0,5Jord- <strong>och</strong> st<strong>en</strong>varuindustri 570 0,6Stål- <strong>och</strong> metallverk 3 400 3,6Verkstadsindustri 1 050 1,1Övrig tillverkning 25 0Summa produktionsavfall, exkl gruvavfall 19 680 20,9Summa utvinning av mineral 63 800 67,6Farligt avfall från tillverkningsindustri 800 0,9Övrigt farligt avfall 200 0,2Summa farligt avfall 1 000 1,1Totalsumma för <strong>Sverige</strong> 1998 94 285 100Källa: Naturvårdsverket. Ett ekologiskt hållbart <strong>om</strong>händertagande av avfall.Rapport 2001-12-20.3.2. <strong>Avfall</strong>shanteringHushållsavfallTotalmängd<strong>en</strong> hushållsavfall i <strong>Sverige</strong> uppgick år 1998 till total 3,6 milj. ton. År 2003 hademängd<strong>en</strong> stigit till 4,2 milj. ton. Med hushållsavfall avses här avfall s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer från hushållsamt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet, se miljöbalk<strong>en</strong> 15 kap. 2 §. Det innebäratt förut<strong>om</strong> avfall från hushåll ingår avfall från skolor, restauranger, kontor, byggarbetsplatserfritidsanläggningar <strong>och</strong> andra platser där människor uppehåller sig. K<strong>om</strong>munerna är <strong>en</strong>ligtmiljöbalk<strong>en</strong> skyldiga att ta hand <strong>om</strong> detta hushållsavfall <strong>och</strong> se till att det samlas in <strong>och</strong>transporteras till behandlingsanläggning.27


Produc<strong>en</strong>tansvarDet lagstadgade produc<strong>en</strong>tansvaret innebär att produc<strong>en</strong>terna är skyldiga att se till att dessaavfall samlas in, transporteras, återvinns, återanvänds <strong>och</strong> bortskaffas på det sätt s<strong>om</strong> kankrävas för <strong>en</strong> hälso- <strong>och</strong> miljömässigt godtagbar avfallshantering. Detta gäller för returpapper,förpackningar, däck, bilar samt för <strong>el</strong>ektriska <strong>och</strong> <strong>el</strong>ektroniska produkter.Övrigt avfallUnder år 1998 svarade industrin för utnyttjande, behandling <strong>och</strong> deponering av 97 – 98 % avproduktionsavfallet. Gruvindustrin tog <strong>om</strong> hand allt eget avfall från produktion<strong>en</strong> <strong>och</strong>deponerade merpart<strong>en</strong> av detta. Däremot lämnade industrin merpart<strong>en</strong> av sittförbrukningsavfall (icke-branschspecifikt avfall) till k<strong>om</strong>munala <strong>el</strong>ler privata avfallsföretagför <strong>om</strong>händertagande <strong>och</strong> behandling, se tab<strong>el</strong>l 4.Äv<strong>en</strong> andra verksamheter har utnyttjatmöjlighet<strong>en</strong> att, utöver vad s<strong>om</strong> gäller för hushållsavfall <strong>och</strong> farligt avfall, ta hand <strong>om</strong> detegna avfallet. Det har t.ex. varit fråga <strong>om</strong> bygg- <strong>och</strong> rivningsavfall, avloppsslam från r<strong>en</strong>ingav avloppsvatt<strong>en</strong> <strong>och</strong> olika former av specialavfall.<strong>Avfall</strong>shantering i k<strong>om</strong>muner <strong>och</strong> in<strong>om</strong> k<strong>om</strong>munägda <strong>och</strong> privata avfallsföretagK<strong>om</strong>munala förvaltningar, k<strong>om</strong>munägda bolag <strong>och</strong> privata avfallsbolag tog år 1998 hand <strong>om</strong>10 milj. ton avfall för återvinning av material <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergi, behandling <strong>och</strong> oskadliggörande avdetta avfall samt slutförvaring av resterna från behandling<strong>en</strong> på deponier. Härav återvanns 1,1milj. ton s<strong>om</strong> material ur framförallt hushållsavfallet. Dessut<strong>om</strong> användes 1,2 milj. ton bygg<strong>och</strong>rivningsavfall, avloppsslam m.m. s<strong>om</strong> markfyllnad. Det innebär att år 1998 återstod 7,7milj. ton avfall s<strong>om</strong> togs <strong>om</strong> hand av k<strong>om</strong>muner, k<strong>om</strong>munägda bolag <strong>och</strong> privataavfallsföretag för biologisk behandling, förbränning med <strong>en</strong>ergiutvinning <strong>el</strong>ler deponering.Av d<strong>en</strong>na avfallsmängd bedömdes 5,7 milj. ton ha utgjorts av brännbart <strong>och</strong> övrigt organisktavfall.Tab<strong>el</strong>l 4<strong>Avfall</strong>smängder s<strong>om</strong> år 1998 hanterades av k<strong>om</strong>muner, k<strong>om</strong>munägda bolag <strong>och</strong>privata avfallsföretag, tus<strong>en</strong>tal ton <strong>och</strong> proc<strong>en</strong>t<strong>Avfall</strong>sslag Mängd, kton %Hushållsavfall 3 640 36Industriavfall, ej branschspecifikt (förbrukningsavfall) 1 220 12Industriavfall, branschspecifikt (produktionsavfall) 710 7Bygg- <strong>och</strong> rivningsavfall 2 090 20Park- <strong>och</strong> trädgårdsavfall 350 4Avloppsslam 1 200 12Ospecificerat 880 9Summa 10 090 100Källa: Profu i Göteborg AB. Kapacitet för att behandla brännbart <strong>och</strong> organiskt avfall.Rapport 2003-06-04.28


3.3 Ökade mängder avfall”Produktion<strong>en</strong>” av avfall har i <strong>Sverige</strong> liks<strong>om</strong> i andra industriländer ökat kraftigt <strong>och</strong> i r<strong>el</strong>ativtjämn takt under efterkrigstid<strong>en</strong>. S<strong>om</strong> exemp<strong>el</strong> kan nämnas att i Göteborg fyrfaldigadesmängd<strong>en</strong> hushållsavfall från 50 000 ton år 1950 till 200 000 ton år 2000.Hushållsavfall<strong>Avfall</strong>sstatistik<strong>en</strong> visar att d<strong>en</strong> totala årliga mängd<strong>en</strong> hushållsavfallet ökade under period<strong>en</strong>1975 – 20<strong>02</strong> med totalt 1,57 milj. ton <strong>el</strong>ler med i g<strong>en</strong><strong>om</strong>snitt med 57 000 ton per år. Detinnebär med 1975 s<strong>om</strong> basår <strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>snittlig ökning med 2,2 % per år, se tab<strong>el</strong>l 5.Ökningstakt<strong>en</strong> för d<strong>en</strong> d<strong>el</strong> av avfallet s<strong>om</strong> tagits <strong>om</strong> hand för behandling var betydligt lägres<strong>om</strong> följd av att återvinning<strong>en</strong> av material ökat framförallt under s<strong>en</strong>are år. Det hushållsavfalls<strong>om</strong> måste tas <strong>om</strong> hand för biologisk behandling, förbränning <strong>och</strong> deponering ökade underperiod<strong>en</strong> 1975 – 20<strong>02</strong> med totalt 0,43 milj. ton <strong>el</strong>ler med i g<strong>en</strong><strong>om</strong>snitt 16 000 ton per år,motsvarande 0,6 % per år.Under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> har d<strong>en</strong> totala mängd<strong>en</strong> hushållsavfall ökat i g<strong>en</strong><strong>om</strong>snitt 5 % per år.Härav har hälft<strong>en</strong> tagits <strong>om</strong> hand för materialåtervinning. Nettoökning<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> mängd s<strong>om</strong>förts till biologisk behandling, förbränning med <strong>en</strong>ergiutvinning <strong>el</strong>ler deponering har därmedbegränsats till <strong>en</strong> ökning med i g<strong>en</strong><strong>om</strong>snitt 2,5 % per år.Tab<strong>el</strong>l 5Mängd hushållsavfall i <strong>Sverige</strong> 1975 - 2003, tus<strong>en</strong>tal tonÅr Totalmängd1975 2 6001980 2 7001985 2 7501990 2 9601995 3 83<strong>02</strong>000 3 7752001 3 93<strong>02</strong>0<strong>02</strong> 4 17<strong>02</strong>003 4 210Källa: RVF Sv<strong>en</strong>sk avfallshantering 2004 <strong>och</strong> Förbränning av avfall.En kunskapssammanställning <strong>om</strong> dioxiner. RVF Rapport 01:13.Industriavfall, bygg- <strong>och</strong> rivningsavfall m.m.Någon motsvarande mångårig löpande statistik på samma sätt s<strong>om</strong> för hushållsavfall finnsinte när det gäller andra avfallsslag. De mer begränsade studier s<strong>om</strong> gjorts av utveckling<strong>en</strong> avavfallsmängderna från industrier, hand<strong>el</strong>, byggnadsverksamhet <strong>och</strong> andra källor talar för attutveckling<strong>en</strong> har varit jämförbar med d<strong>en</strong> s<strong>om</strong> skett beträffande hushållsavfallet.29


3.4 Behandling av avfalletMaterialåtervinningÅtervinning<strong>en</strong> av material har framförallt under s<strong>en</strong>are år ökat kraftigt, både när det gällerhushållsavfall <strong>och</strong> industriavfall. Större d<strong>el</strong><strong>en</strong>, 7,6 milj. ton, av d<strong>en</strong>na återvinning ärproduktionsavfall från industrin där materialet återanvänds i produktion<strong>en</strong>.För att utveckla <strong>en</strong> fungerande marknad för återvunnet material <strong>och</strong> tillgodose de krav s<strong>om</strong>ställs sorteras avfall direkt vid hushåll, kontor, industrier <strong>och</strong> andra ”avfallskällor”.Källsortering är därmed att bli ett viktigt med<strong>el</strong> in<strong>om</strong> avfallshantering<strong>en</strong> för återanvändningav kasserade produkter <strong>och</strong> återvinning av material.Återvinning<strong>en</strong> av material har successivt ökat <strong>och</strong> år 20<strong>02</strong> sorterades 1 295 000 ton, 31 %, avhushållsavfallet ut för materialåtervinning. De största materialposterna var här 435 000 tonreturpapper, 271 000 ton w<strong>el</strong>lpapp, 149 000 ton glasförpackningar <strong>och</strong> 123 000 tonkontorspapper.Biologisk behandlingBiologisk behandling, rötning <strong>och</strong> k<strong>om</strong>postering, av hushållsavfall har r<strong>el</strong>ativt sett ökatkraftigt under s<strong>en</strong>are år, se tab<strong>el</strong>l 6. Hälft<strong>en</strong> av d<strong>en</strong>na mängd utgjordes av utsorterat avfall frånhushåll <strong>och</strong> d<strong>en</strong> andra hälft<strong>en</strong> av park- <strong>och</strong> trädgårdsavfall.Tab<strong>el</strong>l 6Behandling av hushållsavfallet i <strong>Sverige</strong>1980 - 2003, tus<strong>en</strong>tal tonBehandlingsform 1980 1990 2000 2001 20<strong>02</strong> 2003 %Materialåtervinning 200 460 1 095 1 135 1 295 1 313 650Biologisk behandling 200 200 360 390 355 403 200Förbränning 850 1 400 1 460 1 505 1 675 1 893 220Deponering 1 450 900 850 880 825 575 -60Totalmängd 2 700 2 960 3 765 3 910 4 170 4 170 150Källa: RVF Sv<strong>en</strong>sk avfallshantering 2003 <strong>och</strong> Förbränning av avfall.En kunskapssammanställning <strong>om</strong> dioxiner. RVF Rapport 01:13.Det fanns dessut<strong>om</strong> 12 biogasanläggningar i <strong>Sverige</strong> s<strong>om</strong> tog emot 0,17 milj. ton göds<strong>el</strong> <strong>och</strong>slakteriavfall samt 0,015 milj. ton hushållsavfall. Dessa anläggningar producerade under åretsammanlagt 0,1 TWh rågas, vara merpart<strong>en</strong> uppgraderades till fordonsbränsle.Kvalitet<strong>en</strong> på k<strong>om</strong>post <strong>och</strong> rötrester är avgörande för att dessa produkter ska kunna användas<strong>och</strong> bli accepterade på marknad<strong>en</strong>. Ett särskilt certifieringssystem för anläggningar s<strong>om</strong>producerar k<strong>om</strong>post <strong>och</strong> utsorterat bioavfall s<strong>om</strong> källsorterat biologiskt hushållsavfall <strong>el</strong>leravfall från livsmed<strong>el</strong>sindustrin har därför tagits fram av RVF tillsammans med aktörerna ibransch<strong>en</strong>. Sådan k<strong>om</strong>post <strong>och</strong> sådana rötrester s<strong>om</strong> baserats på källsorterat biologiskthushållsavfall är godkända för användning s<strong>om</strong> göds<strong>el</strong> in<strong>om</strong> ekologisk odling.30


<strong>Avfall</strong>sförbränning med <strong>en</strong>ergiutvinningÅr 2003 fanns 28 särskilda avfallsförbränningsanläggningar s<strong>om</strong> tog emot 3,1 milj. ton avfalls<strong>om</strong> behandlades <strong>och</strong> utnyttjades s<strong>om</strong> bränsle för <strong>en</strong>ergiproduktion, se tab<strong>el</strong>l 7. Häravutgjordes 1,9 milj. ton av hushållsavfall <strong>och</strong> rest<strong>en</strong> av industriavfall. Vid dessa anläggningarproducerades 8,6 TWh fjärrvärme <strong>och</strong> 0,7 TWh <strong>el</strong>.DeponeringDeponering är d<strong>en</strong> metod s<strong>om</strong> är placerad längs ner i avfallshierarkin <strong>och</strong> det råder <strong>en</strong> allmän<strong>en</strong>ighet <strong>om</strong> att deponering <strong>en</strong>dast ska användas för sådant avfall s<strong>om</strong> inte kan tas hand <strong>om</strong> påannat sätt. Förbud gäller fr.o.m. d<strong>en</strong> 1 januari 20<strong>02</strong> mot deponering av utsorterat brännbartavfall. Ett g<strong>en</strong>er<strong>el</strong>lt förbud mot deponering av allt organiskt avfall träder därefter i kraft d<strong>en</strong> 1januari <strong>2005</strong>. Detta k<strong>om</strong>mer givetvis att ställa stora krav på utbyggnad av kapacitet förbehandling av avfall, <strong>och</strong> då inte minst anläggningar för avfallsförbränning, se kapit<strong>el</strong> 5.Deponering<strong>en</strong> av avfall har successivt minskat sedan lång tid tillbaka i takt med attåtervinning, förbränning <strong>och</strong> biologisk behandling byggts ut . Totalt deponerades år 2003 i<strong>Sverige</strong> 2,9 milj. ton avfall på avfallsupplag s<strong>om</strong> tar emot avfall från k<strong>om</strong>munerna, vilketinnebär <strong>en</strong> minskning med 2 milj. ton sedan år 1998. Utöver dessa deponier finns ett antalavfallsupplag för <strong>en</strong>bart industriavfall. Uppgifter från år 1998 talar för att det på dessa kanvara fråga <strong>om</strong> <strong>en</strong> årlig deponering av storleksordning<strong>en</strong> 1 milj. ton.Deponering av avfall har således minskat kraftigt. D<strong>en</strong>na minskning k<strong>om</strong>mer också attfortsätta s<strong>om</strong> följd av införandet av deponeringsförbud<strong>en</strong> <strong>och</strong> deponiskatt<strong>en</strong>.31


4 <strong>Avfall</strong>sförbränning – principer <strong>och</strong> tekniker4.1 Energiutvinning med höga miljökravHushållsavfall <strong>och</strong> annat avfall s<strong>om</strong> bildas i det moderna samhället utgör <strong>en</strong> speg<strong>el</strong>bild av d<strong>en</strong><strong>om</strong>fattande produktion<strong>en</strong> <strong>och</strong> d<strong>en</strong> mångskiftande konsumtion<strong>en</strong>. <strong>Avfall</strong>et innehåller alla dekemikalier <strong>och</strong> andra ämn<strong>en</strong> s<strong>om</strong> används i produktion<strong>en</strong> <strong>och</strong> s<strong>om</strong> sedan i samma <strong>el</strong>ler<strong>om</strong>vandlad form återfinns i produkterna. Det avfall s<strong>om</strong> återstår sedan användbara produkter<strong>och</strong> användbart material har sorterats ut <strong>och</strong> s<strong>om</strong> måste <strong>om</strong>händertas k<strong>om</strong>mer därmed attutgöras av <strong>en</strong> k<strong>om</strong>plex <strong>och</strong> svårhanterlig blandning.Mot d<strong>en</strong>na bakgrund <strong>och</strong> med hänsyn till avfallets innehåll av tungmetaller <strong>och</strong> andraföror<strong>en</strong>ingar krävs <strong>en</strong> <strong>om</strong>sorgsfull behandling <strong>och</strong> ett säkert <strong>om</strong>händertagande för attföror<strong>en</strong>ingarna inte ska spridas <strong>och</strong> därmed kunna orsaka skador på människor <strong>och</strong> miljö.Samtidigt innehåller avfallet stora mängder <strong>en</strong>ergi s<strong>om</strong> kan <strong>och</strong> bör nyttiggöras s<strong>om</strong> ett led iarbetet med för <strong>en</strong> ekologiskt <strong>och</strong> ekon<strong>om</strong>iskt hållbar utveckling. Detta är med hänsynväxthuseffekt<strong>en</strong> särskilt viktigt efters<strong>om</strong> merpart<strong>en</strong> av avfallet har ett biologiskt ursprung.<strong>Avfall</strong>sbehandling är därför <strong>en</strong> fråga <strong>om</strong> både att sluta nyttiga kretslopp av material <strong>och</strong><strong>en</strong>ergi <strong>och</strong> att bryta skadliga kretslopp av tungmetaller, dioxiner <strong>och</strong> andra föror<strong>en</strong>ingar. Medmodern teknik för förbränning av avfall kan praktiskt taget all <strong>en</strong>ergi i avfallet utvinnas i formav värme <strong>och</strong> <strong>el</strong>. M<strong>en</strong> efters<strong>om</strong> avfallet har <strong>en</strong> k<strong>om</strong>plicerad sammansättning <strong>och</strong> innehållermånga olika typer av föror<strong>en</strong>ingar ställs höga krav på såväl förbränning <strong>och</strong> rökgasr<strong>en</strong>ing s<strong>om</strong><strong>om</strong>händertagande av aska <strong>och</strong> andra rester.Anläggningar måste uppfylla <strong>en</strong> lång rad olika krav för att behandling<strong>en</strong> ska bli effektiv <strong>och</strong>miljöanpassas <strong>och</strong> för att <strong>en</strong>ergin i avfallet ska kunna återvinnas så långt s<strong>om</strong> möjligt. Detinnebär bl.a. krav på förbränning vid mycket höga temperaturer, effektiv utvinning av <strong>en</strong>ergi,långtgå<strong>en</strong>de avskiljning av föror<strong>en</strong>ingar <strong>och</strong> ett säkert <strong>om</strong>händertagande av rester frånförbränning <strong>och</strong> rökgasr<strong>en</strong>ing.Omhändertagande av avfall för förbränning <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergiåtervinning innebär utifrån ettmiljöperspektiv bl.a följande.• Energin i avfallet utvinns <strong>och</strong> används för produktion av fjärrvärme <strong>och</strong> <strong>el</strong>.• Energiproduktion med avfall, s<strong>om</strong> till största d<strong>el</strong><strong>en</strong> utgörs av bi<strong>om</strong>assa, kan ersättaproduktion med fossila bränsl<strong>en</strong> <strong>och</strong> därmed bidra till att minska växthuseffekt<strong>en</strong>.• Förbränning av avfall vid de höga temperaturer s<strong>om</strong> används innebär att avfalletdesinficeras <strong>och</strong> att risk<strong>en</strong> för sanitära problem <strong>el</strong>imineras.• En d<strong>el</strong> av föror<strong>en</strong>ingarna i avfallet bryts vid de höga förbränningstemperaturerna nertill ofarliga ämn<strong>en</strong>.• Utsläpp<strong>en</strong> till luft <strong>och</strong> i förek<strong>om</strong>mande fall till vatt<strong>en</strong> är g<strong>en</strong><strong>om</strong>gå<strong>en</strong>de mycket låga<strong>och</strong> ligger i många fall på nivåer långt under gällande villkor.• D<strong>en</strong> allra största d<strong>el</strong><strong>en</strong> av de föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> återstår efter förbränning lagras in iaskorna.• <strong>Avfall</strong>ets vikt reduceras viktmässigt med 80 – 85 % <strong>och</strong> volymmässigt med95 – 96 %.32


• Spridning<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar i miljön minimeras g<strong>en</strong><strong>om</strong> tekniska åtgärder <strong>och</strong> säkerhantering av askorna.Väl utbyggda fjärrvärm<strong>en</strong>ät i framförallt stora <strong>och</strong> med<strong>el</strong>stora tätorter har dessut<strong>om</strong> skapatgoda förutsättningar för att använda avfallsförbränning med <strong>en</strong>ergiutvinning s<strong>om</strong> baslast idessa system. Värme från förbränning av avfall har här <strong>en</strong> viktig roll <strong>och</strong> täcker f.n. 10 – 15 %av fjärrvärmebehovet i landet. I ett par större tätorter svarar avfallsvärme för uppemot hälft<strong>en</strong>av behovet av fjärrvärme.D<strong>en</strong> årliga produktion<strong>en</strong> av fjärrvärme med avfall i <strong>Sverige</strong> räcker uppskattningsvis tilluppvärmning av ca. 600 000 trerumsläg<strong>en</strong>heter. <strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningarnasproduktion av <strong>el</strong> kan täcka <strong>el</strong>behovet i 100 000 – 125 000 hushåll.De sv<strong>en</strong>ska avfallsförbränningsanläggningarna har blivit allt effektivare både s<strong>om</strong>avfallsbehandlare <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergiproduc<strong>en</strong>ter. Arbetet fortsätter vid anläggningarna med attframförallt maximera <strong>en</strong>ergiutvinning<strong>en</strong>, ytterligare minska emissionerna till luft <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong>,nyttiggöra slagg<strong>en</strong> samt förbättra <strong>om</strong>händertagandet av aska <strong>och</strong> rester. Detta innebärsamtidigt att anläggningarna <strong>blir</strong> alltmer k<strong>om</strong>plicerade <strong>och</strong> tekniskt avancerade. De är nu närdet gäller teknik, storlek <strong>och</strong> drift jämförbara med processindustrier, järn- <strong>och</strong> stålverk <strong>och</strong>andra större industrianläggningar.Principerna för utformning <strong>och</strong> uppbyggnad är r<strong>el</strong>ativt likartade vid anläggningarna, m<strong>en</strong> detfinns också betydande skillnader bero<strong>en</strong>de på olika förutsättningar <strong>och</strong> val av teknik. Det kangälla tillgång<strong>en</strong> på avfall <strong>och</strong> andra bränsl<strong>en</strong> <strong>och</strong> deras kvalitet. Det kan också vara fråga <strong>om</strong>val av förbränningsteknik, där rosterugnar d<strong>om</strong>inerar, m<strong>en</strong> där ett antal anläggningar i ställetförbränner avfallet i fluidiserade bäddar, s.k. FB-pannor. Krav<strong>en</strong> på r<strong>en</strong>ing av rökgaserna <strong>och</strong>andra miljöåtgärder är r<strong>el</strong>ativt likartade, m<strong>en</strong> anläggningarna använder olika metoder <strong>och</strong>k<strong>om</strong>binationer av metoder för att uppfylla de krav s<strong>om</strong> ställs. Det kan t.ex. vad gällerrökgasr<strong>en</strong>ing vara fråga <strong>om</strong> torr r<strong>en</strong>ing <strong>el</strong>ler våt r<strong>en</strong>ing med <strong>el</strong>ler utan rökgaskond<strong>en</strong>sering.En modern avfallsförbränningsanläggning är i reg<strong>el</strong> uppbyggd med följande huvudfunktioner:• Mottagning av avfall med leveranskontroll, lagring <strong>och</strong> inmatning.• Förbränning med ugn, panna <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergiutvinning.• Rökgasr<strong>en</strong>ing med torr <strong>och</strong> i många anläggningar äv<strong>en</strong> våt r<strong>en</strong>ing med <strong>el</strong>ler utanrökgaskond<strong>en</strong>sering.• R<strong>en</strong>ing av avloppsvatt<strong>en</strong> (vid våt r<strong>en</strong>ing <strong>och</strong> rökgaskond<strong>en</strong>sering).• Produktion av fjärrvärme <strong>och</strong> i <strong>en</strong> d<strong>el</strong> anläggningar äv<strong>en</strong> av <strong>el</strong>.• Behandling <strong>och</strong> <strong>om</strong>händertagande av askor <strong>och</strong> rökgasr<strong>en</strong>ingsrester.4.2 <strong>Avfall</strong> s<strong>om</strong> bränsleEnergiinnehållHushållsavfall innehåller <strong>en</strong> mängd olika fraktioner med mycket varierande bränslevärde.Skillnader är t.ex. stora m<strong>el</strong>lan de tre vanligast <strong>och</strong> största fraktionerna i hushållsavfall.Energivärdet i papper uppgår till 3,5 – 3,7 MWh per ton, plast innehåller 8 – 10 MWh per ton<strong>och</strong> matavfall <strong>om</strong>kring 2 MWh per ton.33


Industriavfallets sammansättning varierar bero<strong>en</strong>de på in<strong>om</strong> vilka branscher <strong>och</strong> företag s<strong>om</strong>det uppk<strong>om</strong>mit. Studier talar för att med <strong>en</strong> väl fungerande källsortering kan det brännbaraindustriavfallet till minst 90 % bestå av brännbart material. Undersökningar har visat attutsorterat industriavfall i allmänhet har ett <strong>en</strong>ergivärde på 3,5 – 4,0 MWh per ton <strong>och</strong> därmedett högre <strong>en</strong>ergiinnehåll än hushållsavfall.Det avfall s<strong>om</strong> användes s<strong>om</strong> bränsle i avfallsförbränningsanläggningarna är s<strong>om</strong><strong>en</strong>ergibärare jämförbart med skogsbränsle med 50 % fukthalt <strong>och</strong> något bättre än torv medsamma fukthalt. Eldningsolja, s<strong>om</strong> avfallsbränsl<strong>en</strong> ofta har ersatt in<strong>om</strong> fjärrvärmesektorn, hardäremot ett betydligt högre <strong>en</strong>ergivärde, 11,6 MWh per ton.Föror<strong>en</strong>ingarStora insatser har gjorts <strong>och</strong> görs för att i hushåll<strong>en</strong>, vid industrierna <strong>och</strong> vid andra källorsortera ut farliga produkter <strong>och</strong> skadligt material ur avfallet för särskilt <strong>om</strong>händertagande <strong>och</strong>behandling. Innehållet av tungmetaller <strong>och</strong> <strong>en</strong> d<strong>el</strong> andra föror<strong>en</strong>ingar i det avfall s<strong>om</strong> måstetas <strong>om</strong> hand för biologisk behandling, förbränning <strong>el</strong>ler deponering har härig<strong>en</strong><strong>om</strong> kunnatreduceras. Trots fortsatta åtgärder k<strong>om</strong>mer troligtvis allt avfall under överskådlig tid innehållaämn<strong>en</strong>, för<strong>en</strong>ingar <strong>och</strong> material s<strong>om</strong> gör att risker finns att dessa kan skada människors hälsa<strong>och</strong> miljön.Det bör noteras att all förbränning medför utsläpp av föror<strong>en</strong>ingar efters<strong>om</strong> bränsl<strong>en</strong>ainnehåller föror<strong>en</strong>ingar i större <strong>el</strong>ler mindre <strong>om</strong>fattning. Variationerna är dock stora, vilketframgår av <strong>en</strong> undersökning av utsläpp s<strong>om</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>fördes av Uppsala Energi AB, se tab<strong>el</strong>l 7.Utsläpp<strong>en</strong> av vanadin <strong>och</strong> nick<strong>el</strong> var således stora vid förbränning av olja <strong>och</strong> st<strong>en</strong>kol jämförtmed användning av torv, bi<strong>om</strong>assa <strong>och</strong> avfall. Utsläpp av kvicksilver förek<strong>om</strong> vid utnyttjandeav samtliga fem bränsl<strong>en</strong> med högst värde vid avfallsförbränning. Bild<strong>en</strong> var likartat vadgäller kadmium, medan koppar <strong>och</strong> bly uppvisade <strong>en</strong> mer spridd bild.Tab<strong>el</strong>l 7Exemp<strong>el</strong> på utsläpp av tungmetaller från förbränning med olikabränsl<strong>en</strong>, redovisade i mg per MWh producerad <strong>en</strong>ergiFöror<strong>en</strong>ing Olja, Eo5 St<strong>en</strong>kol Torv Bi<strong>om</strong>assa <strong>Avfall</strong>Vanadin 25 12 1,2 0,2 0,6Nick<strong>el</strong> 60 19 0,9 0,4 1,2Kvicksilver 3 1 0,2 1,2 4,5Kadmium 0,1 0,1 0,1 0,3 0,6Koppar 4 1,3 0,8 2 1,2Bly - 8 0,8 6 4,5Källa: Uppsala Energi AB 1999.Anm.- Olja Eo5: Nordsjöolja med 95 % stoftavskiljning.- St<strong>en</strong>kol: polskt kol med 99,9 % stoftavskiljning- Torv: torv från Härjedal<strong>en</strong> med 99,9 % stoftavskiljning- Bi<strong>om</strong>assa: Ångpanna med planrost med 99,9 % stoftavskiljning- <strong>Avfall</strong>: Med<strong>el</strong>värd<strong>en</strong> för 1999, uppgifter från RVF Sv<strong>en</strong>sk <strong>Avfall</strong>sförbränning34


Med modern teknik för rökgasr<strong>en</strong>ing är dock avskiljningsgrad<strong>en</strong> för flertalet föror<strong>en</strong>ingarmycket hög, se avsnitt 5.2. <strong>Avfall</strong>ets innehåll av föror<strong>en</strong>ingar sp<strong>el</strong>ar därför i dagsläget mindreroll när det gäller möjligheterna att begränsa utsläpp<strong>en</strong> till luft än tidigare. Däremot kaninnehållet i askan <strong>och</strong> i rökgasr<strong>en</strong>ingsresterna påverkas av de mängder av föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong>finns i avfallsbränslet <strong>och</strong> s<strong>om</strong> inte bryts ner vid förbränning<strong>en</strong>. Det gäller äv<strong>en</strong> ämn<strong>en</strong> s<strong>om</strong><strong>om</strong>vandlas vid förbränningsprocess<strong>en</strong> <strong>och</strong> s<strong>om</strong> ger upphov till nya föror<strong>en</strong>ingar. Hantering<strong>en</strong>av resterna från förbränning <strong>och</strong> rökgasr<strong>en</strong>ing har därför fått <strong>en</strong> allt större uppmärksamhet <strong>och</strong>betyd<strong>el</strong>se vid avfallsförbränning.Koldioxid bildas vid förbränning av alla bränsl<strong>en</strong> s<strong>om</strong> innehåller kol. Utsläpp<strong>en</strong> ärproportion<strong>el</strong>la mot kolhalt<strong>en</strong>, efters<strong>om</strong> det inte finns några användbara r<strong>en</strong>ingsmetoder. Förbränsl<strong>en</strong> s<strong>om</strong> till viss d<strong>el</strong> har biologiskt ursprung avräknas d<strong>en</strong>na d<strong>el</strong> vid beräkning avnettoutsläpp<strong>en</strong>. Det gäller bl.a. hushållsavfall s<strong>om</strong> innehåller 85 % bi<strong>om</strong>assa, se tab<strong>el</strong>l 8.Tab<strong>el</strong>l 8Utsläpp av koldioxid vid förbränning av olika bränsl<strong>en</strong>,g CO 2 per MJ (megajoule) bränsle - brutto <strong>och</strong> nettoBränsle g CO 2 /MJ br (brutto) g CO 2 /MJ br (netto)Eldningsolja 1 (Eo1) 77 77Eldningsolja 2-5 (Eo2-5) 78 78St<strong>en</strong>kol 92 92Naturgas 56 56Gasol 65 65Biobränsle 98 0Torv 120 0Hushållsavfall 112 25Källa: Lit<strong>en</strong> bok med fakta <strong>om</strong> <strong>en</strong>ergi <strong>och</strong> miljö, 2003, ÅF<strong>Avfall</strong>sbränsl<strong>en</strong><strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningarna använder f.n. i huvudsak följande avfallsbränsl<strong>en</strong>.• Hushållsavfall s<strong>om</strong> källsorterats med återvinning av material, utsortering av farligtavfall <strong>och</strong> ibland av våta fraktioner.• RDF (Refuse Derived Fu<strong>el</strong>) s<strong>om</strong> är <strong>en</strong> utsorterad, krossad <strong>och</strong> ibland p<strong>el</strong>leteradfraktion av hushållsavfall. RDF används bl.a. i anläggningar s<strong>om</strong> förbränner avfallmed fluidiserade bäddar i s.k. FB-pannor.• Returflis s<strong>om</strong> utgörs av <strong>en</strong> träfraktion utsorterad från huvudsaklig<strong>en</strong> bygg- <strong>och</strong>rivningsavfall.• Returbränsle/industriavfall (bränslekross) s<strong>om</strong> huvudsaklig<strong>en</strong> består av avfall frånindustrier <strong>och</strong> utgörs till största d<strong>el</strong><strong>en</strong> av papper <strong>och</strong> trä samt mindre mängder plats,textilier, gummi m.m.• Gummiflis s<strong>om</strong> är sönderd<strong>el</strong>ade bildäck <strong>och</strong> spill från produktion.Flertalet anläggningar utnyttjar i varierande <strong>om</strong>fattning <strong>en</strong> blandning av hushållsavfall,industriavfall samt bygg- <strong>och</strong> rivningsavfall. Hushållsavfall var år 1999 det d<strong>om</strong>inerande35


änslet i flertalet anläggningar <strong>och</strong> utgjorde i femton av anläggningarna 60 % <strong>el</strong>ler mer avd<strong>en</strong> förbrända mängd<strong>en</strong> avfall. Det gällde bl.a. de fem största i Göteborg, Linköping, Malmö,Stockholm <strong>och</strong> Uppsala, vilka tillsammans svarade för ungefär två tredjed<strong>el</strong>ar av d<strong>en</strong> totalaavfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong>. Ett par anläggningar tog <strong>en</strong>bart emot hushållsavfall <strong>och</strong> <strong>en</strong>större anläggning baserade sin <strong>en</strong>ergiproduktion på industriavfall <strong>och</strong> annat liknande avfall.Bränslemottagning <strong>och</strong> leveranskontroll<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningar använder i sin <strong>en</strong>ergiproduktion avfall s<strong>om</strong> källsorterats ihushåll<strong>en</strong>, vid industrierna <strong>och</strong> hos andra ”avfallsproduc<strong>en</strong>ter”. Det innebär att användbartmaterial s<strong>om</strong> papper, glas, plast, metaller m.m. tas till vara för att användas s<strong>om</strong> råmaterial inya produkter <strong>och</strong> därmed ersätta naturråvaror. Samtidigt sorteras batterier, <strong>el</strong>ektronik <strong>och</strong>annat material bort, vilket gör att det brännbara avfallet k<strong>om</strong>mer att innehålla mindre mängderav tungmetaller <strong>och</strong> andra föror<strong>en</strong>ingar.Industriavfallet utgörs av utsorterade bränslefraktioner med mer <strong>el</strong>ler mindre h<strong>om</strong>og<strong>en</strong>sammansättning. Merpart<strong>en</strong> utgörs av trä <strong>och</strong> papper, m<strong>en</strong> industriavfallet kan äv<strong>en</strong> innehållat.ex. plast <strong>och</strong> gummi, vilket väs<strong>en</strong>tligt ökar <strong>en</strong>ergivärdet. Bygg- <strong>och</strong> rivningsavfall bestårhuvudsaklig<strong>en</strong> av trä <strong>och</strong> kan vara flisat.<strong>Avfall</strong>et vägs vid ank<strong>om</strong>st<strong>en</strong> <strong>och</strong> dess ursprung <strong>och</strong> innehåll kontrolleras mot de krav s<strong>om</strong>anläggning<strong>en</strong> ställt. Uppfylls inte dessa krav återförvisas avfallet till leverantör<strong>en</strong> <strong>el</strong>lerbehandlas på leverantör<strong>en</strong>s bekostnad innan det går till förbränning. Efter leveranskontrolltippas avfallet i <strong>en</strong> bunker s<strong>om</strong> har plats för något <strong>el</strong>ler några dygns produktion. Medgripskopa <strong>och</strong> transportband matas sedan avfallet efterhand in i ugn<strong>en</strong> för förbränning.Det bör observeras att vid anläggningar med FB-pannor måste avfallet s<strong>om</strong> ska förbrännasvara finförd<strong>el</strong>at <strong>och</strong> h<strong>om</strong>og<strong>en</strong>t. Detta kräver försortering <strong>och</strong> sönderd<strong>el</strong>ning av avfallet iseparat anläggning.4.3 EnergiproduktionFjärrvärme<strong>Sverige</strong> har g<strong>en</strong><strong>om</strong> ett mycket väl utbyggt fjärrvärmesystem <strong>en</strong> unik möjlighet att distribueravärme för uppvärmning. Hälft<strong>en</strong> av uppvärmningsbehovet i bostäder <strong>och</strong> lokaler täcks idag avfjärrvärme. Fjärrvärmesystem finns på 570 orter <strong>och</strong> de samlade leveranserna uppgår till ca.50 TWh per år. Det innebär att fjärrvärm<strong>el</strong>everanserna ökat med fyra gånger under d<strong>en</strong>s<strong>en</strong>aste trettioårsperiod<strong>en</strong>. Vissa anläggningar producerar äv<strong>en</strong> <strong>el</strong>, samtidigt med värm<strong>en</strong>.D<strong>en</strong>na produktion kräver <strong>en</strong> betydligt mer avancerad teknik.<strong>Avfall</strong>sförbränning<strong>en</strong> svarar för drygt 15 % av fjärrvärmeproduktion<strong>en</strong> i landet. I ett par störretätorter utgör värme från avfallsförbränning närmare 50 % av värmebehovet. I orter medavfallsförbränning används värme från d<strong>en</strong>samma h<strong>el</strong>a året. Under perioder med högtvärmebehov k<strong>om</strong>pletteras avfallsvärm<strong>en</strong> med värme från andra bränsl<strong>en</strong>. En d<strong>el</strong> avavfallsförbränningsanläggningarna producerar äv<strong>en</strong> <strong>el</strong>.Fjärrvärm<strong>en</strong> har medfört mycket stora förbättringar i miljöavse<strong>en</strong>de, framförallt g<strong>en</strong><strong>om</strong> attutsläpp<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar till luft från uppvärmning minskat kraftigt. Under de två sista36


dec<strong>en</strong>nierna på 1900-talet minskade fossilbränsl<strong>en</strong>as and<strong>el</strong> till <strong>en</strong> tiond<strong>el</strong> samtidigt s<strong>om</strong>fjärrvärm<strong>en</strong> expanderade med 75 %. D<strong>en</strong> samtidiga tillväxt<strong>en</strong> <strong>och</strong> <strong>om</strong>ställning<strong>en</strong> har minskatkoldioxidutsläpp<strong>en</strong> från uppvärmning med ca 11 miljoner ton, vilket motsvarar 20 % avdag<strong>en</strong>s totala utsläpp i <strong>Sverige</strong>. (källa: Sv<strong>en</strong>sk Fjärrvärme AB)Fjärrvärmebransch<strong>en</strong> räknar med <strong>en</strong> fortsatt tillväxt med 2 – 3 % per år, vilket skulle innebäraleveranser av 60 TWh år 2010. I ett längre perspektiv är målet att fjärrvärm<strong>en</strong> ska svara för 75% av uppvärmningsbehovet. Det finns därmed <strong>en</strong> betydande pot<strong>en</strong>tial för <strong>en</strong> resursmässigteffektiv samtidig produktion av <strong>el</strong> <strong>och</strong> värme.Principer för <strong>en</strong>ergiproduktionI <strong>en</strong> anläggning för <strong>en</strong>bart värmeproduktion hettas pannvattnet upp till <strong>en</strong> temperatur på 60-120 o C. Vattnet pumpas sedan g<strong>en</strong><strong>om</strong> ett rörsystem i mark<strong>en</strong> till fastigheterna. Viavärmeväxlare i hus<strong>en</strong> överförs värm<strong>en</strong> till de vatt<strong>en</strong>burna uppvärmningssystem<strong>en</strong>. G<strong>en</strong><strong>om</strong> <strong>en</strong>annan värmeväxlare värms tappvarmvattnet. Det avsvalnade fjärrvärmevattnet leds därefterfrån värmeväxlarna tillbaka till anläggning<strong>en</strong> för att hettas upp på nytt.I <strong>en</strong> anläggning för samtidig produktion av värme <strong>och</strong> <strong>el</strong> överförs värm<strong>en</strong> från förbränning<strong>en</strong> ipannan till vatt<strong>en</strong> s<strong>om</strong> hettas upp till ånga med hög temperatur <strong>och</strong> under högt tryck. D<strong>en</strong>höga temperatur<strong>en</strong> <strong>och</strong> det höga trycket på ångan gör det möjligt att samtidigt producera både<strong>el</strong> <strong>och</strong> värme. D<strong>en</strong> överhettade ångan leds till <strong>en</strong> ångturbin s<strong>om</strong> driver <strong>en</strong> <strong>el</strong>g<strong>en</strong>erator. Ig<strong>en</strong>eratorn <strong>om</strong>vandlas turbin<strong>en</strong>s rör<strong>el</strong>se till <strong>el</strong> s<strong>om</strong> levereras ut på <strong>el</strong>nätet. Ångan s<strong>om</strong> passeratturbin<strong>en</strong> innehåller fortfarande mycket <strong>en</strong>ergi i form av värme s<strong>om</strong> tas tillvara s<strong>om</strong>fjärrvärme. Det sker i <strong>en</strong> stor värmeväxlare – <strong>en</strong> s.k. kond<strong>en</strong>sor – där värme från ångan försöver till vattnet i fjärrvärm<strong>en</strong>ätet. Under d<strong>en</strong>na avtappning av <strong>en</strong>ergi kond<strong>en</strong>serar ångan tillvatt<strong>en</strong>, s<strong>om</strong> pumpas tillbaka till pannan.4.4 FörbränningsteknikerAlternativa tekniker<strong>Avfall</strong>sförbränning används i dagligt tal s<strong>om</strong> ett <strong>en</strong>tydigt begrepp, m<strong>en</strong> det finns <strong>en</strong> rad olikasätt att termiskt behandla avfall med <strong>en</strong>ergiutvinning. Förbränning på roster i murade <strong>och</strong>kylda ugnar har länge varit d<strong>en</strong> d<strong>om</strong>inerande metod<strong>en</strong> <strong>och</strong> merpart<strong>en</strong> av avfallsförbränning<strong>en</strong>i <strong>Sverige</strong> sker också i anläggningar med roster. I slutet av 1970-talet introducerades teknik<strong>en</strong>med fluidiserande bäddar för avfallsförbränning, där förbränning sker i s.k. FB-pannor. Ettantal mindre avfallsförbränningsanläggningar med FB-pannor byggdes också ut <strong>och</strong> togs ibruk under första d<strong>el</strong><strong>en</strong> av 1980-talet.Termisk förgasning <strong>och</strong> pyrolys av avfall kan utifrån principi<strong>el</strong>la utgångspunkter vara ettalternativ till förbränning av avfall. Teknik<strong>en</strong> befinner sig sedan länge under utveckling <strong>och</strong>det finns ett antal pilot- <strong>och</strong> demonstrationsanläggningar.RosteranläggningI <strong>en</strong> rostugn sker förbränning<strong>en</strong> av avfallet på <strong>en</strong> s.k. rost s<strong>om</strong> är uppbyggd av parall<strong>el</strong>lastavar. Rost<strong>en</strong> är rörlig <strong>och</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong> stavarnas rör<strong>el</strong>se flyttas avfallet successivt framåt i<strong>el</strong>dstad<strong>en</strong>, samtidigt s<strong>om</strong> det förd<strong>el</strong>as <strong>och</strong> blandas för att förbränning<strong>en</strong> ska bli så fullständig37


s<strong>om</strong> möjligt. Teknik<strong>en</strong> varierar med upp- <strong>och</strong> nedgå<strong>en</strong>de rost<strong>el</strong>em<strong>en</strong>t, fram- <strong>och</strong> återgå<strong>en</strong>de<strong>el</strong>ler vippande rör<strong>el</strong>ser. Under s<strong>en</strong>are år har vatt<strong>en</strong>kylda rosterstavar blivit allt vanligare,efters<strong>om</strong> de använda avfallsbränsl<strong>en</strong>a har fått ett allt högre värmevärde, bl.a. s<strong>om</strong> följd av attand<strong>el</strong><strong>en</strong> industriavfall har ökat.Förbränning<strong>en</strong>, s<strong>om</strong> sker vid temperaturer m<strong>el</strong>lan 850 <strong>och</strong> 1 100 o C, kräver stora mängderluft. Man räknar med att för att effektivt förbränna ett ton avfall åtgår 4 000 – 5 000 m 3 luft.För att förbränning<strong>en</strong> ska bli så fullständig s<strong>om</strong> möjligt tillsätts luft<strong>en</strong> i olika zoner. D<strong>en</strong>största d<strong>el</strong><strong>en</strong> av lufttillförs<strong>el</strong> sker under rost<strong>en</strong> i form av primärluft s<strong>om</strong> i huvudsak hämtasfrån avfallsbunkern. För att säkra <strong>en</strong> god utbränning blåses dessut<strong>om</strong> in sekundärluft <strong>och</strong>återförd rökgas g<strong>en</strong><strong>om</strong> dysor över ovanför <strong>el</strong>dstad<strong>en</strong>.Mängd<strong>en</strong> förbränningsluft <strong>och</strong> sättet att tillföra luft<strong>en</strong> har stor betyd<strong>el</strong>se för hur väl avfalletk<strong>om</strong>mer att brännas ut. En god luftinblandning är <strong>en</strong> förutsättning för att kalla stråk <strong>och</strong>reducerande atmosfär ska kunna undvikas. Risk finns annars att ofullständigt förbrändarökgaser i form av organiska föror<strong>en</strong>ingar går ut g<strong>en</strong><strong>om</strong> skorst<strong>en</strong><strong>en</strong>. Det kan vara fråga <strong>om</strong>s.k. polyar<strong>om</strong>atiska kolvät<strong>en</strong> <strong>och</strong> andra föror<strong>en</strong>ingar. För låg temperatur vid förbränningmedför i princip samma negativa effekter s<strong>om</strong> för litet luft i process<strong>en</strong>.Gaserna från förbränning<strong>en</strong> av bränslet på <strong>el</strong>dstad<strong>en</strong> stiger under fortsatt förbränning uppg<strong>en</strong><strong>om</strong> pannans förbränningsrum. De heta gaserna lämnar samtidigt ifrån sig <strong>en</strong> d<strong>el</strong> av värm<strong>en</strong>till vatt<strong>en</strong> s<strong>om</strong> cirkulerar i tuber inbyggda i pannväggarna. Rökgaserna håller fortfarande <strong>en</strong>hög temperatur, m<strong>el</strong>lan 200 <strong>och</strong> 600 o C när de lämnar pannan. I efterföljandevärmeupptagande d<strong>el</strong>ar tappas rökgaserna på ytterligare värme s<strong>om</strong> överförs till slutna vatt<strong>en</strong><strong>och</strong>ångsystem.När avfallet är utbränt återstår slagg s<strong>om</strong> tappas i ett vatt<strong>en</strong>fyllt släckningstråg. Slagg<strong>en</strong> från<strong>en</strong> rosteranläggning utgör volymmässigt ca 5 % av d<strong>en</strong> inmatade avfallsmängd<strong>en</strong> <strong>och</strong>viktmässigt 15 – 20 % . D<strong>en</strong> består av större <strong>el</strong>ler mindre obrännbara föremål <strong>och</strong> sintradeklumpar av obrännbart material.Fluidiserad bädd (FB-panna)Förbränning av avfall i fluidiserade bäddar sker i <strong>en</strong> sandbädd, ev<strong>en</strong>tu<strong>el</strong>lt med tillsats av kalk.Bränslet utgör i <strong>en</strong> FB-panna <strong>en</strong>dast några få proc<strong>en</strong>t av bäddmaterialet. Bädd<strong>en</strong> vilar på <strong>en</strong>perforerad platta. G<strong>en</strong><strong>om</strong> att blåsa förbränningsluft g<strong>en</strong><strong>om</strong> plattan k<strong>om</strong>mer bädd<strong>en</strong> attuppträda s<strong>om</strong> <strong>en</strong> vätska, därav b<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> fluidisera.Det finns två typer av fluidiserade bäddar s<strong>om</strong> är aktu<strong>el</strong>la vid förbränning av avfall – d<strong>en</strong>bubblande med hög partik<strong>el</strong>täthet <strong>och</strong> d<strong>en</strong> cirkulerande (svävande) där bäddmaterialet pågrund av högre lufthastighet rycks med. För att inte bäddmaterialet ska försvinna avskiljspartiklarna i <strong>en</strong> cyklon efter ugn<strong>en</strong> <strong>och</strong> återförs till bädd<strong>en</strong>.Anläggningar med fluidiserade bäddar kräver ett finförd<strong>el</strong>at <strong>och</strong> h<strong>om</strong>og<strong>en</strong>t bränsle, vilketställer stora krav på förbehandling av det ink<strong>om</strong>mande avfallet. Temperatur<strong>en</strong> vid fluidiseradförbränning ligger i allmänhet kring 900 o C. Teknik<strong>en</strong> för utvinning av <strong>en</strong>ergi i pannan <strong>och</strong> iefterföljande konvektionsd<strong>el</strong>ar är likartad s<strong>om</strong> vid rosteranläggningar.Resterna från förbränning<strong>en</strong> utgörs vid användning av fluidiserade bäddar av bott<strong>en</strong>aska s<strong>om</strong>innehåller både det utbrända bränslet <strong>och</strong> <strong>en</strong> d<strong>el</strong> bäddmaterial s<strong>om</strong> följt med. Mängd<strong>en</strong>38


ott<strong>en</strong>aska är mindre vid förbränning i FB-pannor än motsvarande mängd slagg vidförbränning på rost. Detta är framförallt <strong>en</strong> följd av att ett mer utsorterat <strong>och</strong> finförd<strong>el</strong>atbränsle används i FB-pannor. Däremot är mängd<strong>en</strong> rökgasr<strong>en</strong>ingsrester större än vidanvändning av rosterpannor, bero<strong>en</strong>de på att <strong>en</strong> d<strong>el</strong> sand från bädd<strong>en</strong> följer med rökgaserna<strong>och</strong> avskiljs.Termisk förgasningTermisk förgasning <strong>el</strong>ler pyrolys bygger på princip<strong>en</strong> att avfallet upphettas vid underskott avluft. Det organiska materialet brinner då inte i eg<strong>en</strong>tlig bemärk<strong>el</strong>se utan sönderd<strong>el</strong>as i <strong>en</strong>klaregasformiga k<strong>om</strong>pon<strong>en</strong>ter s<strong>om</strong> koloxid, metan <strong>och</strong> vätgas. Gas<strong>en</strong> kan sedan användas s<strong>om</strong>bränsle i <strong>en</strong> gas<strong>el</strong>dad panna <strong>el</strong>ler i <strong>en</strong> gasmotor för <strong>el</strong>produktion.Förgasningsteknik<strong>en</strong> är sedan länge under utveckling <strong>och</strong> det finns ett antal pilot- <strong>och</strong>demonstrationsanläggningar på kontin<strong>en</strong>t<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na form för avfallsbehandling har hittills intekunnat konkurrera med avfallsförbränning, vilk<strong>en</strong> varit föremål för <strong>en</strong> snabb fortsatt tekniskutveckling under s<strong>en</strong>are dec<strong>en</strong>nier.4.5 R<strong>en</strong>ing av rökgaser <strong>och</strong> rökgaskond<strong>en</strong>seringStoftformiga <strong>och</strong> gasformiga föror<strong>en</strong>ingarFöror<strong>en</strong>ingarna i rökgaserna från avfallsförbränning kan ind<strong>el</strong>as i två huvudgrupper –stoftformiga <strong>och</strong> gasformiga. I vilk<strong>en</strong> form olika ämn<strong>en</strong> uppträder är bl.a. bero<strong>en</strong>de påtemperatur<strong>en</strong> i rökgaserna. Till grupp<strong>en</strong> stoftformiga föror<strong>en</strong>ingar hör flygaska <strong>och</strong> flertaletmetaller. Klorväte, fluorväte, svav<strong>el</strong>dioxider <strong>och</strong> kväveoxider är exemp<strong>el</strong> på gasformigaföror<strong>en</strong>ingar. Organiska föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> dioxiner kan liks<strong>om</strong> kvicksilver finnas både i stoft<strong>och</strong>gasform.Innehållet av stoft, metaller <strong>och</strong> försurande ämn<strong>en</strong> i rökgaserna styrs huvudsaklig<strong>en</strong> avavfallets sammansättning. Förbränningsprocess<strong>en</strong> påverkar <strong>en</strong>dast margin<strong>el</strong>lt dessa ämn<strong>en</strong>,med undantag för bildning<strong>en</strong> av kväveoxider <strong>och</strong> stoft. För att begränsa spridning<strong>en</strong> av dessaföror<strong>en</strong>ingar krävs därför fortsatta insatser för mindre föror<strong>en</strong>at avfall, effektiv r<strong>en</strong>ing avrökgaserna <strong>och</strong> ett säkert <strong>om</strong>händertagande av resterna.Vid förbränning av avfall bildas äv<strong>en</strong> föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> inte från början funnits i avfallet. Ettexemp<strong>el</strong> på detta är kväveoxider s<strong>om</strong> kan bildas i förbränningsprocesserna g<strong>en</strong><strong>om</strong> att kvävet ibränslet oxideras. D<strong>en</strong>na bildning påverkas av förhålland<strong>en</strong>a vid förbränning<strong>en</strong> <strong>och</strong> avtemperatur<strong>en</strong>. G<strong>en</strong><strong>om</strong> optimering av förbränning<strong>en</strong> <strong>och</strong> val av r<strong>en</strong>ingsmetoder har utsläpp<strong>en</strong>av kväveoxider kunnat begränsas.Dioxiner <strong>och</strong> andra organiska föror<strong>en</strong>ingar finns i varierande <strong>om</strong>fattning i det avfall s<strong>om</strong> tasemot <strong>och</strong> förbränns vid avfallsförbränningsanläggningarna. Dioxinerna sönderd<strong>el</strong>as vid dehöga förbränningstemperaturerna i pannorna <strong>och</strong> bildar koldioxid, vatt<strong>en</strong> <strong>och</strong> klorväte. Vidogynnsamma förhålland<strong>en</strong> i anläggningarna bildas åter dioxiner vid nedkylning<strong>en</strong> avrökgaserna bero<strong>en</strong>de på gasernas innehåll <strong>och</strong> sammansättning. D<strong>en</strong> kritiska temperatur<strong>en</strong> förbildning av dioxiner ligger m<strong>el</strong>lan 200 o C <strong>och</strong> 600 o C. Bildning<strong>en</strong> är <strong>en</strong> följd av att <strong>en</strong>katalysator – vanlig<strong>en</strong> koppar – <strong>om</strong>vandlar det klorväte s<strong>om</strong> finns i rökgaserna till klor, s<strong>om</strong>sedan kan klorera kolsk<strong>el</strong>ett med lågt <strong>el</strong>ler inget klorinnehåll.39


SyfteSyftet med rökgasr<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> är att skilja av de föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> följer med rökgaserna frånförbränning<strong>en</strong> <strong>och</strong> därmed minimera utsläpp<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar till luft. Målet är att dessaföror<strong>en</strong>ingar ska så långt det överhuvudtaget är möjligt avskiljas, föras över till <strong>och</strong>konc<strong>en</strong>treras i askor <strong>och</strong> andra rester från rökgasr<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.En effektiv förbränning av avfall k<strong>om</strong>binerad med avancerad rökgasr<strong>en</strong>ing innebär atttungmetaller, dioxiner <strong>och</strong> andra föror<strong>en</strong>ingar lyfts bort från ”teknosfär<strong>en</strong>”, där de annarsskulle utgöra <strong>en</strong> fara för människor <strong>och</strong> miljö. En konc<strong>en</strong>tration av föror<strong>en</strong>ingarna i resternafrån avfallsförbränning kan därför betraktas s<strong>om</strong> ett kvitto på att anläggningarna fungerareffektivt s<strong>om</strong> ”föror<strong>en</strong>ingsfällor”. Dessut<strong>om</strong> underlättar d<strong>en</strong>na avskiljning <strong>och</strong> konc<strong>en</strong>trationbehandling<strong>en</strong> <strong>och</strong> slutförvaring<strong>en</strong> av oönskade <strong>och</strong> oanvändbara rester s<strong>om</strong> tyvärr alltid <strong>blir</strong>kvar <strong>och</strong> måste tas <strong>om</strong> hand.Metoder <strong>och</strong> utvecklingDe metoder s<strong>om</strong> används vid avfallsförbränning brukar ind<strong>el</strong>as i fyra grupper:• stoftavskiljning• torr r<strong>en</strong>ing• våt r<strong>en</strong>ing• r<strong>en</strong>ing av kväveoxiderRökgasr<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> vid avfallsförbränningsanläggningarna <strong>om</strong>fattade från början <strong>en</strong>dastavskiljning av stoft ur rökgaserna med hjälp av cykloner <strong>el</strong>ler <strong>el</strong>filter. D<strong>en</strong>na begränsader<strong>en</strong>ing syftade i första hand till att minska utsläpp<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar lokalt. Höga skorst<strong>en</strong>ark<strong>om</strong>pletterade r<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong> att återstå<strong>en</strong>de föror<strong>en</strong>ingar släpptes ut på hög höjd <strong>och</strong>späddes ut i lufthavet.Efterhand s<strong>om</strong> krav<strong>en</strong> skärptes installerades <strong>el</strong>filter <strong>och</strong> i några fall spärrfilter påanläggningarna. Elfiltr<strong>en</strong> hade nu utvecklats <strong>och</strong> förbättrats så att utsläpp<strong>en</strong> av stoft låg under50 mg/m 3 i utgå<strong>en</strong>de rökgas, vilket kan jämföras med 500 mg/m 3 vid användning av cykloner.År 1985 var samtliga avfallsförbränningsanläggningar utrustade med <strong>el</strong>filter <strong>el</strong>ler spärrfilter.Nästa steg i utveckling<strong>en</strong> innebar k<strong>om</strong>plettering med torr r<strong>en</strong>ing för att framförallt bli av medklorväte (saltsyra). D<strong>en</strong> torra r<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> med kalk visade sig också ha god förmåga att avskiljakvicksilver. Våta r<strong>en</strong>ingsmetoder har sedan k<strong>om</strong>mit att införas vid både större <strong>och</strong> mindreanläggningar. D<strong>en</strong> våta r<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> k<strong>om</strong>bineras ofta med rökgaskond<strong>en</strong>sering för att på så sättöka <strong>en</strong>ergiutbytet.När det gäller kväveoxider är samtliga anläggningar i <strong>Sverige</strong> numera försedda medutrustning för att begränsa dessa utsläpp. Några anläggningar har också k<strong>om</strong>pletterat medaktivt kolfilter.StoftavskiljningAvskiljning av stoft sker numera vid avfallsförbränningsanläggningar med spärrfilter <strong>el</strong>ler<strong>el</strong>filter <strong>el</strong>ler i k<strong>om</strong>bination med båda teknikerna. Vid våta r<strong>en</strong>ingssystem med skrubbraravskiljs stoftpartiklarna g<strong>en</strong><strong>om</strong> r<strong>en</strong>ing av vattnet från skrubbrarna.40


I ett <strong>el</strong>filter passerar rökgaserna g<strong>en</strong><strong>om</strong> ett <strong>el</strong>ektriskt laddat fält bestå<strong>en</strong>de av emissions- <strong>och</strong>utfällnings<strong>el</strong>ektroder med olika laddningar. Partiklarna fastnar på utfällnings<strong>el</strong>ektroderna <strong>och</strong>samlas efter hand in för <strong>om</strong>händertagande s<strong>om</strong> flygaska.Textila spärrfilter <strong>el</strong>ler slangfilter består av slangar av temperaturtåligt material s<strong>om</strong>rökgaserna får passera ig<strong>en</strong><strong>om</strong>. Släckt kalk <strong>och</strong> aktivt kol brukar injiceras i rökgaserna förefiltret för att effektivisera <strong>och</strong> bredda r<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.Torr rökgasr<strong>en</strong>ingTorra metoder används för r<strong>en</strong>ing av gasformiga <strong>och</strong> stoftformiga föror<strong>en</strong>ingar. Det kan t.ex.ske g<strong>en</strong><strong>om</strong> att kalk sprutas in rökgas<strong>en</strong> <strong>el</strong>ler g<strong>en</strong><strong>om</strong> att rökgas<strong>en</strong> r<strong>en</strong>as i särskilt utformadereaktorer där kalk tillsätts. Kalk<strong>en</strong> har till uppgift att neutralisera <strong>och</strong> binda de sura ämn<strong>en</strong> irökgaserna s<strong>om</strong> uppstår när klorhaltigt <strong>och</strong> svav<strong>el</strong>haltigt avfall förbränns. För att förbättrar<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> har det blivit vanligt att äv<strong>en</strong> tillsätta aktivt kol till rökgaserna innan spärrfiltret.Dioxiner <strong>och</strong> andra gasformiga föror<strong>en</strong>ingar sugs då upp av det aktiva kolet <strong>och</strong> adsorberas såhårt att det är mycket svårt att frigöra dem ig<strong>en</strong>.De sura gaserna, framförallt svav<strong>el</strong>dioxid, reagerar med kalk<strong>en</strong> <strong>och</strong> absorberas, medantungmetaller <strong>och</strong> dioxiner binds till kolet. En b<strong>el</strong>äggning i form av <strong>en</strong> filterkaka byggs upp närrökgaserna passerar filtret <strong>och</strong> d<strong>en</strong> fungerar därmed s<strong>om</strong> <strong>en</strong> viktig d<strong>el</strong> i r<strong>en</strong>ingsprocess<strong>en</strong>.B<strong>el</strong>äggning<strong>en</strong> på filtret – rökgasr<strong>en</strong>ingsrest<strong>en</strong>, RGR - består av kalk, kol <strong>och</strong> stoft medavskilda föror<strong>en</strong>ingar. B<strong>el</strong>äggning<strong>en</strong> avskiljs när motståndet i filtret <strong>blir</strong> för högt <strong>och</strong> försvidare för behandling <strong>och</strong> förvaring.Vid torr r<strong>en</strong>ing absorberas först försurande gaser med hjälp av t.ex. släckt kalk, se figur 1.Figur 1. Principschema för torr rökgasr<strong>en</strong>ing1 23 41. Reaktor/reaktorer2. Slangfilter3. Rökgasfläkt85674. Skorst<strong>en</strong>5. Recirksilo6. Kalksilo7. Blåsmaskin kalk/recirk8. Asksilo41


Absorb<strong>en</strong>tmedl<strong>en</strong> doseras i <strong>en</strong> reaktor (1) för att gaserna ska hinna med att reagera <strong>och</strong> bilda<strong>en</strong> pulverformig produkt före avskiljning. I slangfiltret (2) avskiljs flygaskan,reaktionsprodukterna <strong>och</strong> överskottet av absorb<strong>en</strong>tmedlet. De r<strong>en</strong>ade rökgaserna trycks medhjälp av <strong>en</strong> rökgasfläkt (3) ut g<strong>en</strong><strong>om</strong> skorst<strong>en</strong><strong>en</strong> (4). En d<strong>el</strong> av resterna återcirkuleras ir<strong>en</strong>ingssystemet <strong>och</strong> överförs först till <strong>en</strong> s.k. recirksilo (5) för tillfällig förvaring. Rest<strong>en</strong>transporteras till <strong>en</strong> asksilo (8). I systemet ingår vidare <strong>en</strong> kalksilo (6) <strong>och</strong> <strong>en</strong> blåsmaskin förinblåsning av kalk <strong>och</strong> för cirkulation (7).Våt r<strong>en</strong>ingVåta r<strong>en</strong>ingsmetoder bygger på princip<strong>en</strong> att rökgas<strong>en</strong> tvättas med vatt<strong>en</strong> i <strong>en</strong> <strong>el</strong>ler fleraskrubbar <strong>el</strong>ler tvättreaktorer. En våt r<strong>en</strong>ingsanläggning kan t.ex. bestå av <strong>en</strong> s.k. qu<strong>en</strong>ch -störtkylare - samt två skrubbrar, <strong>en</strong> sur <strong>och</strong> <strong>en</strong> neutral, se figur 2.Figur 2. Principschema för våt rökgasr<strong>en</strong>ingI qu<strong>en</strong>ch<strong>en</strong> kyls rökgas<strong>en</strong> ner kraftigt till ca. 60 o C. I d<strong>en</strong> första skrubbern absorberasföror<strong>en</strong>ingarna av det cirkulerande processvattnet. Det är här fråga <strong>om</strong> små stoftpartiklar,saltsyra, fluorvätesyra, ammoniak, kvicksilver <strong>och</strong> andra tungmetaller s<strong>om</strong> till följd av detlåga pH-värdet gått i lösning. I d<strong>en</strong> andra skrubbern sker först <strong>en</strong> höjning av pH-värdet iprocessvattnet till 7 – 8 g<strong>en</strong><strong>om</strong> tillsats av kalk. Svav<strong>el</strong>dioxid<strong>en</strong> i rökgaserna tvättas därefter ut<strong>och</strong> bildar tillsammans med kalk<strong>en</strong> först kalciumsulfit s<strong>om</strong> sedan oxideras till kalciumsulfat(gips).Rökgaskond<strong>en</strong>seringOm rökgas<strong>en</strong> kyls ner så långt att vatt<strong>en</strong>ångan i rökgas<strong>en</strong> övergår från gasfas till vätskefasanvänds begreppet rökgaskond<strong>en</strong>sering. Huvudsyftet med rökgaskond<strong>en</strong>sering är att ökautbytet av <strong>en</strong>ergi vid förbränning<strong>en</strong> av avfallet. G<strong>en</strong><strong>om</strong> utnyttjande av ångbildningsvärm<strong>en</strong>kan produktion<strong>en</strong> av <strong>en</strong>ergi vid <strong>en</strong> avfallsförbränningsanläggning höjas med 15 – 20 %.En positiv bieffekt med rökgaskond<strong>en</strong>sering är att d<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> fungerar s<strong>om</strong> ett k<strong>om</strong>pletterander<strong>en</strong>ingssteg. Metod<strong>en</strong> bygger på princip<strong>en</strong> att när rökgas<strong>en</strong> kond<strong>en</strong>seras bildas <strong>en</strong>vätskedimma <strong>och</strong> vätskedroppar. Vid kontakt<strong>en</strong> m<strong>el</strong>lan gasfas<strong>en</strong> <strong>och</strong> d<strong>en</strong> bildade dimma lösesgasformiga ämn<strong>en</strong> i rökgas<strong>en</strong> <strong>och</strong> överförs till kond<strong>en</strong>satet. Väteklorid <strong>och</strong> kvicksilver ärexemp<strong>el</strong> på ämn<strong>en</strong> s<strong>om</strong> h<strong>el</strong>t övergår till kond<strong>en</strong>satet, medan ämn<strong>en</strong> med låg löslighet s<strong>om</strong>kväveoxid stannar kvar i gasfas<strong>en</strong>.42


Vatt<strong>en</strong>r<strong>en</strong>ingProcessvatt<strong>en</strong> från våt rökgasr<strong>en</strong>ing <strong>och</strong> kond<strong>en</strong>sat från rökgaskond<strong>en</strong>sering innehåller deavskilda föror<strong>en</strong>ingarna <strong>och</strong> måste därför r<strong>en</strong>as före utsläpp till recipi<strong>en</strong>t. Processvatt<strong>en</strong> <strong>och</strong>kond<strong>en</strong>sat r<strong>en</strong>as i ett antal steg, varvid föror<strong>en</strong>ingarna överförs till slam s<strong>om</strong> sedan avskiljs.I princip används samma teknik s<strong>om</strong> vid r<strong>en</strong>ing av k<strong>om</strong>munalt <strong>och</strong> industri<strong>el</strong>lt avloppsvatt<strong>en</strong>.Det innebär i korthet att fällningsmed<strong>el</strong> <strong>och</strong> flockningsmed<strong>el</strong> tillförs för att binda framföralltmetaller. Flockarna avskiljs sedan i sedim<strong>en</strong>teringsbassänger. För att öka avskiljningsgrad<strong>en</strong>filtreras vattnet g<strong>en</strong><strong>om</strong> sandfilter <strong>och</strong> kolfilter innan det avleds till recipi<strong>en</strong>t. Dessavatt<strong>en</strong>r<strong>en</strong>ingssystem har hög verkningsgrad, vilket gör att praktiskt taget alla föror<strong>en</strong>ingaravskiljs <strong>och</strong> konc<strong>en</strong>treras i slammet, s<strong>om</strong> sedan tas <strong>om</strong> hand för behandling <strong>och</strong> deponering.Katalytiska <strong>och</strong> andra k<strong>om</strong>pletterande r<strong>en</strong>ingsmetoderKatalysatorer används för att reducera utsläpp<strong>en</strong> av kväveoxider, m<strong>en</strong> det har visat sig attkatalysatorer äv<strong>en</strong> bryter ner <strong>och</strong> förstör organiska ämn<strong>en</strong> s<strong>om</strong> dioxiner. En förutsättning föratt d<strong>en</strong>na process ska fungera väl är att man arbetar med r<strong>en</strong>a gaser. För mycket stoft kanmedföra att ytorna sätter ig<strong>en</strong> med försämrad effekt s<strong>om</strong> följd. Temperatur<strong>en</strong> på rökgasernamåste dessut<strong>om</strong> uppgå till ca. 200 o C för att nedbrytning<strong>en</strong> av kväveoxider ska fungera. Detinnebär att rökgaserna måste återvärmas, vilket ger kräver <strong>en</strong>ergi <strong>och</strong> därmed minskar<strong>en</strong>ergiutbytet.Vid s.k. s<strong>el</strong>ektiv katalytisk reduktion (SCR) tillsätts ammoniak till rökgaserna s<strong>om</strong> sedan fårpassera <strong>en</strong> katalysator, vanlig<strong>en</strong> baserad på titaniumoxid med vanadin. Kväveoxidernareduceras till kvävgas <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong>. De flesta SCR-anläggningarna är dim<strong>en</strong>sionerade för <strong>en</strong>minskning av kväveoxiderna med 70 – 80 %, m<strong>en</strong> det finns äv<strong>en</strong> anläggningar s<strong>om</strong> klarar <strong>en</strong>reduktion med 90 %.S<strong>om</strong> alternativ till SCR används s.k. s<strong>el</strong>ektiv icke katalytisk reduktion (SNCR) där det s<strong>om</strong>framgår av namnet inte behövs någon katalysator. Kväveoxiderna reduceras här termisktg<strong>en</strong><strong>om</strong> tillsats i pannan av ammoniak <strong>el</strong>ler urea. Reaktionerna sker vanlig<strong>en</strong> vid temperaturerm<strong>el</strong>lan 850 <strong>och</strong> 1100 o C, m<strong>en</strong> med särskilda tillsatser kan äv<strong>en</strong> reaktioner ske vid lägretemperaturer.SNCR ger lägre reduktionsgrader än SCR <strong>och</strong> har högre kemikaliekonsumtion, m<strong>en</strong> är ig<strong>en</strong>gäld <strong>en</strong>klare <strong>och</strong> billigare att installera. Reduktion<strong>en</strong> av kväveoxider uppgår vanlig<strong>en</strong> tillca. 50 %, m<strong>en</strong> minskningar med 70 – 80 % kan uppnås vid gynnsamma förhålland<strong>en</strong>.Filter med aktivt kol <strong>el</strong>ler koks har under s<strong>en</strong>are tid installerats i <strong>en</strong> d<strong>el</strong> anläggningar för attbl.a. fånga in dioxiner. Sådana filter består av behållare med aktivt kol <strong>el</strong>ler koks s<strong>om</strong>rökgaserna får passera. Det aktiva kolet adsorberar dioxiner <strong>och</strong> andra föror<strong>en</strong>ingar.4.6 Rester från avfallsförbränningVid avfallsförbränning uppstår d<strong>el</strong>s <strong>en</strong> grov fraktion i form av slagg, d<strong>el</strong>s <strong>en</strong> finkorningbestå<strong>en</strong>de av pannaska, flygaska, filterkaka från slangfilter <strong>och</strong> slam. D<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are fraktion<strong>en</strong>brukar med ett samlingsnamn kallas rökgasr<strong>en</strong>ingsrest (RGR).43


SlaggMängd<strong>en</strong> slagg uppgår vid förbränning i roster<strong>el</strong>dade anläggningar till 15 – 20 viktsproc<strong>en</strong>t avdet tillförda avfallet, medan slaggmängd<strong>en</strong> vid FB-pannor är väs<strong>en</strong>tlig mindre. Vidförbränning<strong>en</strong> år 2003 av 3,1 milj. ton avfall vid avfallsförbränningsanläggningarna i <strong>Sverige</strong>bildades ca 0,5 milj. ton slagg.Slagg<strong>en</strong> består d<strong>el</strong>s av obrännbara föremål av olika storlek, d<strong>el</strong>s av sintrade klumpar avobrännbart material. Slagg från roster<strong>el</strong>dning består <strong>en</strong>bart av rester från avfallet, medan slagg(bott<strong>en</strong>aska) från FB-pannor äv<strong>en</strong> innehåller <strong>en</strong> d<strong>el</strong> bäddmaterial. Slagg<strong>en</strong> innehåller bl.a.skrot s<strong>om</strong> sorteras ut för återvinning.Siktad <strong>och</strong> sorterad slagg, s.k. slaggrus, används bl.a.s<strong>om</strong> bygg- <strong>och</strong> fyllnadsmaterial <strong>och</strong> kandå i många fall ersätta naturgrus <strong>och</strong> bergkross. Ut<strong>om</strong>lands används sådant slaggrus ibetydande <strong>om</strong>fattning vid vägbygg<strong>en</strong> <strong>och</strong> andra anläggningsarbet<strong>en</strong>. I <strong>Sverige</strong> utnyttjasslagg<strong>en</strong> framförallt på deponierna för invallning, avjämning, vägbyggnad <strong>och</strong> försluttäckning.Rester från förbränning av avfall bör <strong>en</strong>ligt EU:s direktiv <strong>om</strong> avfallsförbränning i störstamöjliga utsträckning återvinnas. Dessut<strong>om</strong> finns ett behov att finna ersättning förnaturmaterial. RVF har sedan lång tid tillbaka arbetat med att ta fram former förkvalitetssäkring <strong>och</strong> avsättning av slaggrus från avfallsförbränning.Rökgasr<strong>en</strong>ingsrester, RGRD<strong>en</strong> samlade mängd<strong>en</strong> rökgasr<strong>en</strong>ingsrester uppgår vid roster<strong>el</strong>dade anläggningar till 3 – 5viktsproc<strong>en</strong>t av d<strong>en</strong> tillförda mängd<strong>en</strong> avfall <strong>och</strong> något mer vid användning av FB-pannor.Vid avfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> under år 2003 bildades ca. 0,15 milj. tonrökgasr<strong>en</strong>ingsrester.Med d<strong>en</strong> effektiva rökgasr<strong>en</strong>ing s<strong>om</strong> sker vid avfallsförbränningsanläggningar överförstungmetaller <strong>och</strong> andra föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> finns i avfallet till RGR. RGR innehåller äv<strong>en</strong>dioxiner <strong>och</strong> andra föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> har bildats under nedkylning av rökgaserna, se tab<strong>el</strong>l 9.44


Tab<strong>el</strong>l 9Innehåll av metaller <strong>och</strong> dioxiner i rökgasr<strong>en</strong>ingsrester (RGR)från sv<strong>en</strong>ska avfallsförbränningsanläggningar år 20<strong>02</strong>Ämne Enhet Med<strong>el</strong>värde Medianvärde Antal anläggn.Antimon mg/kg TS 434 200 5Ars<strong>en</strong>ik mg/kg TS 103 52 13Bly mg/kg TS 2 500 2 250 14Kadmium mg/kg TS 92 110 13Kobolt mg/kg TS 49 19 11Koppar mg/kg TS 1 870 960 14Kr<strong>om</strong> mg/kg TS 205 185 14Kvicksilver mg/kg TS 10 8,5 17Mangan mg/kg TS 1 680 1 385 10Nick<strong>el</strong> mg/kg TS 77 83 15Tallium mg/kg TS 1,2 1,2 4T<strong>en</strong>n mg/kg TS 191 178 6Vanadin mg/kg TS 32 35 7Zink mg/kg TS 16 100 9 600 15Dioxin (I-TEQ) ng/kg TS 201 219 6Källa: R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.Vid anläggningar s<strong>om</strong> använder både torra <strong>och</strong> våta rökgasr<strong>en</strong>ingssystem erhålls två typer avrester med olika eg<strong>en</strong>skaper att ta hand <strong>om</strong>. Vid d<strong>en</strong> torra r<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> bildas <strong>en</strong> aska s<strong>om</strong>innehåller både tungmetaller <strong>och</strong> organiska föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> dioxiner. G<strong>en</strong><strong>om</strong> blandning medslammet från d<strong>en</strong> våta r<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> får man <strong>en</strong> rest med <strong>en</strong> torrsubstanshalt s<strong>om</strong> minskar risk<strong>en</strong>för damning <strong>och</strong> motverkar utlakning av föror<strong>en</strong>ingar.Hantering <strong>och</strong> behandling av förbränningsresterRökgasr<strong>en</strong>ingsrester från avfallsförbränning hanteras med hänsyn till deras innehåll avframförallt tungmetaller <strong>och</strong> organiska föror<strong>en</strong>ingar s<strong>om</strong> farligt avfall. Särskilda krav ställsdärför på transporter, <strong>om</strong>händertagande <strong>och</strong> deponering. För att undvika att askorna dammar<strong>och</strong> sprids vid transporter <strong>och</strong> hantering brukar man befukta dessa. Tillstånd krävs för såvältransport <strong>och</strong> m<strong>el</strong>lanlagring s<strong>om</strong> deponering <strong>och</strong> annan behandling avrökgasr<strong>en</strong>ingsprodukter.Det finns <strong>en</strong> rad olika metoder <strong>och</strong> tekniker för att ta hand <strong>om</strong> <strong>och</strong> slutförvararökgasr<strong>en</strong>ingsrester. Solidifiering innebär att rökgasr<strong>en</strong>ingsresterna blandas med någon formav bindningsmaterial s<strong>om</strong> exemp<strong>el</strong>vis kalk <strong>el</strong>ler cem<strong>en</strong>t, vilket medför att <strong>en</strong> solid produkterhålls. Materialet <strong>blir</strong> fysiskt stabilare <strong>och</strong> är mindre känsligt för sättningar <strong>och</strong> damning.Stabilisering s<strong>om</strong> behandlingsmetod används vid <strong>en</strong> tredjed<strong>el</strong> av förbränningsanläggningarna.45


Undersökningar visar att med d<strong>en</strong> tillämpade deponering<strong>en</strong> av rökgasr<strong>en</strong>ingsrester frånavfallsförbränning minimeras utlakning<strong>en</strong>. Därmed förhindras spridning av tungmetaller <strong>och</strong>organiska föror<strong>en</strong>ingar. När det gäller t.ex. dioxiner är dessa hårt bundna till partiklar. Underförutsättning att rester s<strong>om</strong> innehåller dioxiner inte blandas med hushållsavfall <strong>och</strong> andraavfall är risk<strong>en</strong> för utlakning mycket lit<strong>en</strong>. För mer information <strong>om</strong> dioxiner se RVF Rapport01:13. Förbränning av avfall. En kunskapssammanställning <strong>om</strong> dioxiner.Arbetet inriktas nu mot att ytterligare öka säkerhet<strong>en</strong> vid deponering <strong>och</strong> minska utlakning<strong>en</strong>av farliga ämn<strong>en</strong>. Karbonat/koldioxidstabilisering är <strong>en</strong> metod s<strong>om</strong> är under utveckling.Andra alternativ, s<strong>om</strong> används i bl.a. Tyskland <strong>och</strong> Norge, är slutförvaring i salt- <strong>och</strong>kalkgruvor.4.7 Ett modernt kraftvärmeverk baserat på avfall s<strong>om</strong> bränsleSYSAV:s kraftvärmeverk i MalmöFör att ge <strong>en</strong> så konkret <strong>och</strong> verklighetsnära bild s<strong>om</strong> möjligt av dagsläget in<strong>om</strong>avfallsförbränning med <strong>en</strong>ergiproduktion illustreras uppbyggnad<strong>en</strong> av <strong>och</strong> funktion<strong>en</strong> hosSysav:s nya linje för kraftvärmeproduktion i Malmö. D<strong>en</strong>na redovisning baseras på <strong>en</strong>information s<strong>om</strong> företaget pres<strong>en</strong>terat i broschyrform under 2003. Anläggning<strong>en</strong> är ettkraftvärmeverk s<strong>om</strong> med 200 000 ton avfall s<strong>om</strong> bränsle årlig<strong>en</strong> producerar 540 000 MWhfjärrvärme <strong>och</strong> 145 000 MWh <strong>el</strong>.<strong>Avfall</strong> <strong>blir</strong> <strong>en</strong>ergiProcess<strong>en</strong> startar med att sopbilarna s<strong>om</strong> samlat in det brännbara avfallet tippar detta i <strong>en</strong> storbunker (1), se figur 3. Med <strong>en</strong> gripskopa s<strong>om</strong> kan lyfta fem ton tar traversförar<strong>en</strong> sedan uppavfallet <strong>och</strong> släpper ner det i påfyllningstratt<strong>en</strong> (2). <strong>Avfall</strong>et glider sedan ner g<strong>en</strong><strong>om</strong> tratt<strong>en</strong><strong>och</strong> in i ugn<strong>en</strong>. <strong>Avfall</strong>et brinner medan det rör sig nedåt på <strong>en</strong> rörlig bädd, <strong>en</strong> s.k. roster (3)samtidigt s<strong>om</strong> förbränningsluft tillförs. Temperatur<strong>en</strong> i <strong>el</strong>dstad<strong>en</strong> är ca. 1000 grader, vilket göratt allt brännbart brinner upp. De heta rökgaserna stiger uppåt <strong>och</strong> fortsätter in i pannan.Det s<strong>om</strong> <strong>blir</strong> kvar efter förbränning<strong>en</strong> är slagg s<strong>om</strong> faller ner i ett vatt<strong>en</strong>fyllt tråg <strong>och</strong> kyls ner(4). Slagg<strong>en</strong> transporteras sedan bort för att sorteras <strong>och</strong> återvinnas.Figur 3. Principskiss över <strong>en</strong>ergiproduktion<strong>en</strong> i Sysav:s kraftvärmeverkKälla: SYSAV, broschyr<strong>en</strong> ”<strong>Avfall</strong> <strong>blir</strong> <strong>en</strong>ergi” 2003.46


Inne i pannan (5) finns långa sammansvetsade rör, s.k. tuber. I dessa leds pannvatt<strong>en</strong> runt <strong>och</strong>värms upp av de heta rökgaserna. Vattnet hettas upp till ånga med <strong>en</strong> temperatur på400 grader <strong>och</strong> med ett tryck på 40 bar (40 gånger atmosfärstrycket). Efter pannan gårrökgaserna in i det första r<strong>en</strong>ingssteget (<strong>el</strong>ektrofiltret), se figur 4.Utifrån d<strong>en</strong> höga temperatur<strong>en</strong> <strong>och</strong> det höga trycket på ångan kan man producera både <strong>el</strong> <strong>och</strong>värme. D<strong>en</strong> överhettade ångan leds till turbin<strong>en</strong> (6) s<strong>om</strong> sätts i rör<strong>el</strong>se <strong>och</strong> driver g<strong>en</strong>eratorn. Ig<strong>en</strong>eratorn (7) <strong>om</strong>vandlas turbin<strong>en</strong>s rör<strong>el</strong>se till <strong>el</strong> s<strong>om</strong> levereras ut på <strong>el</strong>nätet.Ångan s<strong>om</strong> passerat turbin<strong>en</strong> innehåller fortfarande mycket <strong>en</strong>ergi i form av värme s<strong>om</strong> tastillvara s<strong>om</strong> fjärrvärme. Det sker i <strong>en</strong> stor värmeväxlare – <strong>en</strong> s.k. kond<strong>en</strong>sor (8) – där värmefrån ångan förs över till vattnet i fjärrvärm<strong>en</strong>ätet. Under d<strong>en</strong>na avtappning av <strong>en</strong>ergikond<strong>en</strong>serar ångan till vatt<strong>en</strong>, s<strong>om</strong> pumpas tillbaka till pannan.Kraftvärmeverket producerar tillräckligt mycket fjärrvärme för att värma upp 60 000trerumsläg<strong>en</strong>heter. Fjärrvärm<strong>en</strong> levereras till Malmö <strong>och</strong> Burlöv (9). Produktion<strong>en</strong> av <strong>el</strong>räcker till 300 000 styck<strong>en</strong> 60 watts lampor.R<strong>en</strong>ing av rökgaserna <strong>och</strong> ytterligare utvinning av <strong>en</strong>ergiRökgaserna från pannan får i ett första r<strong>en</strong>ingssteg passera ett <strong>el</strong>ektrofilter (11), se figur 4, därdet mesta av stoftet tas bort. Avskiljning<strong>en</strong> sker g<strong>en</strong><strong>om</strong> att <strong>el</strong>ektroder ger stoftpartiklarna <strong>en</strong>negativ laddning s<strong>om</strong> gör att partiklarna sedan fastnar på stora metallplåtar s<strong>om</strong> är positivtladdade. Stoftpartiklarna skakas av från plåtarna, samlas upp på bott<strong>en</strong> <strong>och</strong> transporteras till<strong>en</strong> asksilo.Figur 4. Principskiss över systemet för r<strong>en</strong>ing av rökgaser <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong> vid Sysav:skraftvärmeverkKälla: SYSAV, broschyr<strong>en</strong> ”<strong>Avfall</strong> <strong>blir</strong> <strong>en</strong>ergi” 2003I nästa steg tvättas rökgaserna med vatt<strong>en</strong> i tre torn, s.k. skrubbar. Vatt<strong>en</strong> sprayas g<strong>en</strong><strong>om</strong> finamunstyck<strong>en</strong> över rökgaserna. Vattnet innehåller olika ämn<strong>en</strong>, t.ex. kalk s<strong>om</strong> reagerar med <strong>och</strong>r<strong>en</strong>ar rök<strong>en</strong>. I d<strong>en</strong> första skrubbern tvättas tungmetaller, sura ämn<strong>en</strong> <strong>och</strong> klorider bort (12). Id<strong>en</strong> andra skrubbern (13) tas svav<strong>el</strong>dioxid bort <strong>och</strong> i d<strong>en</strong> tredje (14) avskiljs bl.a. dioxiner.Efter detta steg utvinns ytterligare ca 15-20 % <strong>en</strong>ergi i form av kond<strong>en</strong>sering av de r<strong>en</strong>aderökgaserna. Detta görs med hjälp av värmepumpar s<strong>om</strong> ser till att värme<strong>en</strong>ergin kan överförastill fjärrvärm<strong>en</strong>ätet.47


Efter rökgaskond<strong>en</strong>sering<strong>en</strong> leds rökgas<strong>en</strong> vidare till ett s.k. <strong>el</strong>ektrov<strong>en</strong>turifilter (15) s<strong>om</strong> tarbort mer stoft. Detta filter fungerar nästan på samma sätt s<strong>om</strong> <strong>el</strong>ektrofiltret i början avr<strong>en</strong>ingsprocess<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> då i <strong>en</strong> våt miljö. Stoftpartiklarna laddas negativt <strong>och</strong> fångas upp avpositivt laddat vatt<strong>en</strong>. När rökgaserna lämnar detta filter innehåller de bara ett milligram stoftper kubikmeter.Det sista steget i r<strong>en</strong>ingsprocess<strong>en</strong> utgörs av <strong>en</strong> stor katalysator (16). D<strong>en</strong> fungerar i princip påsamma sätt s<strong>om</strong> katalysatorn i <strong>en</strong> bil <strong>och</strong> d<strong>en</strong> minskar kväveoxiderna. Rökgaserna får passeraett finporigt, keramiskt material <strong>och</strong> för att få bra effekt tillsätts <strong>en</strong> ammoniaklösning.Kväveoxiderna <strong>om</strong>vandlas då till kväve <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong>ånga.D<strong>en</strong> r<strong>en</strong>ade rök<strong>en</strong> leds ut g<strong>en</strong><strong>om</strong> <strong>en</strong> hög skorst<strong>en</strong> (17). Skadliga ämn<strong>en</strong> har då tagits bort <strong>och</strong>det s<strong>om</strong> släpps ut är i huvudsak fråga <strong>om</strong> koldioxid, kväve, syre <strong>och</strong> vatt<strong>en</strong>ånga.Mycket av föror<strong>en</strong>ingarna s<strong>om</strong> tidigare fanns i rökgaserna hamnar i vattnet från skrubbarna –vilket också är syftet med d<strong>en</strong>na r<strong>en</strong>ing. Därför måste detta vatt<strong>en</strong> givetvis r<strong>en</strong>as innan det kansläppas ut.Vattnet får passera ett antal r<strong>en</strong>ingssteg (18) där bl.a. tungmetaller fälls ut med hjälp av olikakemikalier. Det slam s<strong>om</strong> bildas sjunker till bott<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> största tank<strong>en</strong> <strong>och</strong> tappas ur. VattnetspH-värde justeras efter r<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (19) för att anpassas till havsvattnet. Innan det släpps ut iÖresund filtreras det g<strong>en</strong><strong>om</strong> ett sandfilter <strong>och</strong> ett kolfilter.Slammet från vatt<strong>en</strong>tankarna blandas med aska från pannan <strong>och</strong> <strong>el</strong>ektrofiltret (20).Blandning<strong>en</strong> pressas till <strong>en</strong> s.k. Bambergskaka s<strong>om</strong> är mycket stabil. Det innebär att ämn<strong>en</strong>s<strong>om</strong> finns i kakan inte lakas ut. D<strong>en</strong>na rest slutförvaras på ett säkert sätt på Spillep<strong>en</strong>gsavfallsupplag.48


5 Fortsatt utbyggnad av avfallsförbränning<strong>en</strong>5.1 UtgångslägetÅr 2003 fanns 28 avfallsförbränningsanläggningar i drift, s<strong>om</strong> tillsammans tog emot <strong>och</strong>förbrände 3,1 milj. ton avfall, se tab<strong>el</strong>l 10. Energiproduktion<strong>en</strong> vid dessa anläggningaruppgick till 8,6 TWh fjärrvärme <strong>och</strong> 0,7 TWh <strong>el</strong>. Detta innebär att avfallsförbränning<strong>en</strong> harfördubblats sedan 1985 med <strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>snittlig ökning med 100 000 ton per år. Produktion<strong>en</strong>av <strong>en</strong>ergi har samtidigt trefaldigats. Antalet anläggningar är däremot i stort sett oförändrat.Av d<strong>en</strong> totala mängd<strong>en</strong> s<strong>om</strong> förbrändes i dessa anläggningar utgjordes 1,7 milj. ton <strong>el</strong>ler60 % av hushållsavfall. Det innebar att 40 % av d<strong>en</strong> totala mängd<strong>en</strong> hushållsavfall s<strong>om</strong>bildades i <strong>Sverige</strong> under år 2003 togs <strong>om</strong> hand för förbränning. Resterande avfallsmängd av1,1 milj. ton utgjordes främst av industriavfall <strong>och</strong> <strong>en</strong> mindre d<strong>el</strong> bygg- <strong>och</strong> rivningsavfall.De åtta största anläggningarna, med <strong>en</strong> mottag<strong>en</strong> mängd avfall på mer än 100 000 ton, svaradeför 75 % av d<strong>en</strong> totala förbränning<strong>en</strong> av avfall i <strong>Sverige</strong> under år 2003. M<strong>el</strong>langrupp<strong>en</strong> med<strong>en</strong> förbränning av 30 000 – 100 000 ton <strong>om</strong>fattade tretton anläggningar s<strong>om</strong> tillsammansförbrände 21 %. De fem minsta anläggningarna (10 000 – 30 000 ton) svarade för 4 % av d<strong>en</strong>samlade avfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> under året.Förbränning i ugnar med roster är d<strong>en</strong> d<strong>om</strong>inerande form<strong>en</strong> för förbränning av avfall. Totaltnitton av anläggningarna är utrustade med ugnar av rostertyp <strong>och</strong> i d<strong>en</strong>na grupp ingår sju avde åtta största anläggningarna. Sju av de med<strong>el</strong>stora <strong>och</strong> mindre anläggningarna är förseddamed pannor för förbränning i fluidiserade bäddar, s.k. FB-pannor. Sådana FB-pannor är ocksåinstallerade parall<strong>el</strong>lt med rosterugnar vid ett par större anläggningar.49


Tab<strong>el</strong>l 10<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningar i <strong>Sverige</strong> år 2003, avfallsmängder (ton) <strong>och</strong><strong>en</strong>ergiproduktion (MWh)Anläggning Typ av ugn <strong>Avfall</strong> (ton) Energiutvinning (MWh)Värme ElAvesta roster 43 670 163 000 0Bod<strong>en</strong> roster 44 070 121 350 0Bollnäs fluidbed 39 510 95 440 0Borlänge roster 37 340 120 900 0Eksjö fluidbed 21 900 51 790 3 090Göteborg roster 401 820 1 072 410 203 900Halmstad roster 115 500 301 290 0Haninge roster 12 990 57 040 0Hässleholm roster 12 590 37 500 910Karlskoga roster 42 290 112 610 0Karlstad roster 48 840 126 160 0Kiruna roster 39 210 86 440 10 560Köping roster 23 550 74 770 0Kumla roster 100 000 175 000 37 000Landskrona fluidbed 29 <strong>02</strong>0 99 220 0Lidköping fluidbed 80 040 252 910 11 740Linköping roster 210 930 659 760 0Ljungby roster 40 240 75 700 6 500Malmö roster 321 780 838 140 104 850Mora roster 15 930 35 240 0Norrköping fluidbed 252 820 676 430 115 230Stockholm roster + fluidbed 470 570 1 182 200 146 700Sundsvall fluidbed 38 430 89 600 0Södertälje * roster + fluidbed 192 640 728 070 0Umeå Dåva roster 160 120 406 800 46 780Umeå Ålidhem roster 49 770 112 890 0Uppsala roster 232 960 731 990 0Västervik fluidbed 54 000 128 710 0TOTALT 3 132 530 8 613 360 687 260varavhushållsavfall 1 893 087*Endast industriavfall, ej hushållsavfall, klassas ejs<strong>om</strong> avfallsförbränningsanläggning.Källa. RVF, Sv<strong>en</strong>sk <strong>Avfall</strong>shantering 2004.50


5.2 MiljöfrågorKraftigt minskade utsläpp av föror<strong>en</strong>ingar till luft från avfallsförbränningSamhället har under lång tid ställt hårda miljökrav på avfallsförbränning. En kraftig skärpningvad gällde framförallt utsläpp<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar till luft g<strong>en</strong><strong>om</strong>fördes i mitt<strong>en</strong> av 1980-talet isamband med att det införda moratoriet för utbyggnad av nya avfallsförbränningsanläggningarupphävdes. För att uppfylla dessa krav g<strong>en</strong><strong>om</strong>fördes <strong>om</strong>fattande <strong>om</strong>byggnaderav befintliga anläggningar. Vid dessa <strong>om</strong>byggnader <strong>och</strong> nybyggnader av anläggningarnyttjades ny teknik för bl.a. effektivare rökgasr<strong>en</strong>ing. Insatser för att få ett mindre föror<strong>en</strong>atavfall g<strong>en</strong><strong>om</strong> utsortering av farliga ämn<strong>en</strong> <strong>och</strong> produkter var också av stor betyd<strong>el</strong>se.Framförallt minskade detta mängd<strong>en</strong> kvicksilver <strong>och</strong> andra tungmetaller i ink<strong>om</strong>mande avfall.Miljöarbetet har fortsatt med utveckling av r<strong>en</strong>ingsteknik<strong>en</strong> <strong>och</strong> åtgärder för att minskatillförs<strong>el</strong> av föror<strong>en</strong>ingar g<strong>en</strong><strong>om</strong> ink<strong>om</strong>mande avfall. Resultatet har blivit att utsläpp<strong>en</strong> avföror<strong>en</strong>ingar till luft reduceras mycket kraftigt från 1985 till 2003, se tab<strong>el</strong>l 11.Tab<strong>el</strong>l 11Utsläpp av föror<strong>en</strong>ingar till luft från avfallsförbränning i <strong>Sverige</strong> 1985 – 2003Föror<strong>en</strong>ing 1985 1990 1995 2000 20<strong>02</strong> 2003 Redukt. %Stoft ton 415 40 30 35 35 27 93,5Väteklorid ton 8 300 390 360 180 140 126 98,5Svav<strong>el</strong>dioxid ton 3 450 670 1 100 630 790 526 84,8Kväveoxider ton 3 450 3 100 1 600 1 600 1 800 1745 49,4Kvicksilver kg 3 300 160 90 30 21 23 99,3Kadmium kg 400 35 7 7 15 7 98,2Bly kg 24 300 670 130 40 140 116 99,5Zink kg 54 400 2 650 1 500 140 290 356 99,3Dioxin g 100 8 2,2 1,7 1,1 2,5* 97,5* Varav <strong>en</strong> anläggning står för 1,3 g. Anläggning<strong>en</strong> ska byggas <strong>om</strong>.Källor: Förbränning av avfall. En kunskapssammanställning <strong>om</strong> dioxiner.RVF Rapport 01:13 <strong>och</strong> RVF Sv<strong>en</strong>sk avfallshantering 2004.Utsläpp<strong>en</strong> av stoft hade redan innan moratoriet infördes begränsats kraftigt g<strong>en</strong><strong>om</strong> att flertaletavfallsförbränningsanläggningar utrustats med <strong>el</strong>filter. G<strong>en</strong><strong>om</strong> fortsatt utveckling <strong>och</strong>utbyggnad av rökgasr<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> har utsläpp<strong>en</strong> av stoft ytterligare minskat betydligt. Det innebäratt 99,8 – 99,9 % av det stoft s<strong>om</strong> finns i rågaserna från förbränning<strong>en</strong> avskiljs i form av aska.När det gäller de försurande ämn<strong>en</strong>a klorväte, svav<strong>el</strong>dioxid <strong>och</strong> kväveoxider har framföralltutsläpp<strong>en</strong> av väteklorid kraftigt begränsats. Detta var också ett viktig mål efters<strong>om</strong> klorvätevar d<strong>en</strong> föror<strong>en</strong>ing s<strong>om</strong> vid avfallsförbränning i mitt<strong>en</strong> av 1980-talet hade störst betyd<strong>el</strong>semed hänsyn till försurningseffekterna. Utsläpp<strong>en</strong> av svav<strong>el</strong>dioxid har minskat till <strong>en</strong> tredjed<strong>el</strong>51


<strong>och</strong> kväveoxiderna halverats trots att mängd<strong>en</strong> avfall till förbränning dubblerats från 1985-2003.För kvicksilver, bly <strong>och</strong> zink är det under period<strong>en</strong> 1985 – 2003 fråga <strong>om</strong> reduktioner på merän 99 % <strong>och</strong> för kadmium med drygt 96 %. Utöver införandet av avancerad rökgasr<strong>en</strong>ing vidanläggningarna har källsortering av hushållsavfall <strong>och</strong> mindre användning av tungmetaller iolika produkter bidragit till att utsläpp<strong>en</strong> kunnat reduceras till nuvarande låga nivåer.D<strong>en</strong> utlösande faktorn för införande av moratoriet 1985 var utsläpp<strong>en</strong> av dioxiner frånavfallsförbränningsanläggningarna s<strong>om</strong> då uppgick till sammanlagt 100 g. Från att ha varit <strong>en</strong>d<strong>om</strong>inerande utsläppskälla för dioxiner svarar nu avfallsförbränning för uppskattningsvis<strong>en</strong>dast 2 – 3 % av de totala utsläpp<strong>en</strong> av dioxiner till luft i <strong>Sverige</strong>.Förbränning av avfall alstrar liks<strong>om</strong> all annan förbränning koldioxid, m<strong>en</strong> efters<strong>om</strong> ca. 85 %av det avfall s<strong>om</strong> förbränns har biologiskt ursprung <strong>blir</strong> nettotillförs<strong>el</strong> till atmosfär<strong>en</strong> r<strong>el</strong>ativtlit<strong>en</strong>. Skälet härtill är att utsläpp<strong>en</strong> av koldioxid k<strong>om</strong>p<strong>en</strong>seras av att bi<strong>om</strong>assan undertillväxt<strong>en</strong> bundit upp motsvarande mängd koldioxid.<strong>Avfall</strong>sförbränning med <strong>en</strong>ergiproduktion bidrar därmed väs<strong>en</strong>tligt mindre tillväxthuseffekt<strong>en</strong> än annan <strong>en</strong>ergiproduktion baserad på olja, kol <strong>och</strong> andra fossila bränsl<strong>en</strong>.Efters<strong>om</strong> förbränning<strong>en</strong> av avfall mer än fördubblats i <strong>Sverige</strong> under period<strong>en</strong> 1985 – 2003,<strong>och</strong> då d<strong>en</strong> producerade <strong>en</strong>ergin till stora d<strong>el</strong>ar ersatt oljebaserad fjärrvärmeproduktion, haravfallsförbränning<strong>en</strong> med sin <strong>en</strong>ergiproduktion lämnat ett icke oväs<strong>en</strong>tligt bidrag tillminskning<strong>en</strong> av utsläpp<strong>en</strong> av växthusgas<strong>en</strong> koldioxid.”Nyck<strong>el</strong>tal” för utsläpp av föror<strong>en</strong>ingar till luft – mängd per ton avfallFrågan <strong>om</strong> hur miljöeffektiv <strong>en</strong> produktion, <strong>en</strong> verksamhet <strong>el</strong>ler anläggning är kan illustrerasmed redovisning av hur stor mängd avfall s<strong>om</strong> g<strong>en</strong>eras i förhållande till mängd tillverkadprodukt. Sådana ”nyck<strong>el</strong>tal” kan på också användas för att visa hur effektiv olika former föravfallsbehandling är för att begränsa utsläpp<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar till luft <strong>och</strong> andra former förmiljöstörningar.Förd<strong>el</strong><strong>en</strong> med ”nyck<strong>el</strong>tal<strong>en</strong>” – t.ex utsläpp till luft per ton behandlat avfall – är att det ger <strong>en</strong>bättre uppfattning <strong>om</strong> hur effektiv behandling<strong>en</strong> är jämfört med uppgifter <strong>om</strong> de totalautsläpp<strong>en</strong>. De speglas också på ett mer rättvisande sätt effekterna av de insatser s<strong>om</strong> gjorts föratt minska utsläpp<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar. Nyck<strong>el</strong>tal kan därmed utgöra ett bra k<strong>om</strong>plem<strong>en</strong>t tillannan information <strong>om</strong> avfallsförbränning <strong>och</strong> dess miljöeffektivitet.Utgångspunkt<strong>en</strong> i redovisning<strong>en</strong> av de totala utsläpp<strong>en</strong> till luft från avfallsförbränning<strong>en</strong> i<strong>Sverige</strong> räknat fram nyck<strong>el</strong>tal s<strong>om</strong> visar hur stora utsläpp<strong>en</strong> har varit räknat per ton avfallunder period<strong>en</strong> 1985 – 20<strong>02</strong>, se tab<strong>el</strong>l 12. Det bör då observeras att d<strong>en</strong> proc<strong>en</strong>tu<strong>el</strong>lareduktion<strong>en</strong> här givetvis <strong>blir</strong> högre än vid jämför<strong>el</strong>ser m<strong>el</strong>lan de totala utsläpp<strong>en</strong> under år<strong>en</strong>,efters<strong>om</strong> förbränning<strong>en</strong> av avfall fördubblats från år 1985 till 20<strong>02</strong>.S<strong>om</strong> exemp<strong>el</strong> kan noteras att utsläpp<strong>en</strong> av dioxin räknat per ton avfall minskat med från 70g/ton år 1985 till 0,4 g/ton år 20<strong>02</strong>, dvs med 99,4 %. Det innebär att det totaladioxinutsläppet under 20<strong>02</strong> från <strong>en</strong> anläggning s<strong>om</strong> förbrände 100 000 avfall skulle hauppgått till 0,04 g.52


Tab<strong>el</strong>l 12Utsläpp av föror<strong>en</strong>ingar till luft från avfallsförbränning i <strong>Sverige</strong>1985 – 20<strong>02</strong>, mängd per ton förbränt avfallFöror<strong>en</strong>ing Enhet 1985 1990 1995 2000 20<strong>02</strong> Redukt. %1985-20<strong>02</strong>Stoft g/ton 290 25 15 16 13 96,5Väteklorid g/ton 5 800 240 200 75 50 99,1Svav<strong>el</strong>dioxid g/ton 2 400 410 610 270 280 88,2Kväveoxider g/ton 2 400 1 900 890 700 650 72,9Kvicksilver mg/ton 2 300 100 50 13 7,5 99,7Kadmium mg/ton 280 21 4 3 5,4 98,1Bly mg/ton 17 000 410 70 16 50 99,7Zink mg/ton 38 000 1 600 830 60 100 99,7Dioxin g/ton 70 5 1,2 0,7 0,4 99,4Källor: Förbränning av avfall. En kunskapssammanställning <strong>om</strong> dioxiner.RVF Rapport 01:13 <strong>och</strong> RVF Sv<strong>en</strong>sk avfallshantering 2003.”Nyck<strong>el</strong>tal” för utsläpp av föror<strong>en</strong>ingar till luft – mängd per producerad MWh <strong>en</strong>ergiEtt sätt att värdera olika metoder för produktion av <strong>en</strong>ergi utifrån ett miljömässigt perspektivkan vara att jämföra utsläpp<strong>en</strong> av föror<strong>en</strong>ingar per producerad <strong>en</strong>het. Vad innebär t.ex.produktion av <strong>en</strong> MWh <strong>en</strong>ergi g<strong>en</strong><strong>om</strong> förbränning av avfall miljömässigt jämfört medmotsvarande produktion baserad på fossila bränsl<strong>en</strong>?S<strong>om</strong> <strong>en</strong> utgångspunkt för sådana jämför<strong>el</strong>ser <strong>och</strong> s<strong>om</strong> <strong>en</strong> illustration har nyck<strong>el</strong>tal för utsläppräknats fram av tidigare redovisade föror<strong>en</strong>ingar från de sv<strong>en</strong>ska avfallsförbränningsanläggningarnaunder period<strong>en</strong> 1985 – 20<strong>02</strong>. Dessa nyck<strong>el</strong>tal anges i g, mg <strong>el</strong>ler g perproducerad MWh bero<strong>en</strong>de på utsläpp<strong>en</strong>s storlek, se tab<strong>el</strong>l 13. Det bör då observeras att d<strong>en</strong>samlade produktion<strong>en</strong> av <strong>en</strong>ergi vid dessa anläggningar har under d<strong>en</strong>na tidsperiod ökat meddrygt tre gånger.53


Tab<strong>el</strong>l 13Utsläpp till luft från avfallsförbränning i <strong>Sverige</strong> 1985 - 20<strong>02</strong>,mängd per producerad MWh <strong>en</strong>ergiFöror<strong>en</strong>ing Enhet 1985 1990 1995 2000 20<strong>02</strong> Redukt. %1985-20<strong>02</strong>Stoft g/MWh 140 10 5 5,3 4 97,2Väteklorid g/MWh 2 800 95 70 25 17 99,4Svav<strong>el</strong>dioxid g/MWh 1 100 160 220 85 90 81,8Kväveoxider g/MWh 1 100 730 320 230 210 81,1Kvicksilver mg/MWh 1 100 40 18 4,3 2,4 99,8Kadmium mg/MWh 130 8 2 1,1 1,7 98,7Bly mg/MWh 8 300 160 25 5,3 16 99,8Zink mg/MWh 18 000 640 300 20 34 99,8Dioxin g/MWh 38 2 0,4 0,2 0,12 99,7Källor: Förbränning av avfall. En kunskapssammanställning <strong>om</strong> dioxiner.RVF Rapport 01:13 <strong>och</strong> RVF Sv<strong>en</strong>sk avfallshantering 2003Det kan noteras att dioxinutsläpp<strong>en</strong> har under d<strong>en</strong>na period reduceras från 38 g per MWhproducerad <strong>en</strong>ergi till 0,12 g per MWh. Detta beror på effektivare förbränning <strong>och</strong> införandeav avancerad rökgasr<strong>en</strong>ing. Det finns, <strong>en</strong>ligt bransch<strong>en</strong>, vissa möjligheter att ytterligarereducera dessa utsläpp, m<strong>en</strong> man börjar nu närma sig detektionsgräns<strong>en</strong> för analyser avdioxiner.5.3 Ekon<strong>om</strong>iska förhålland<strong>en</strong>Organisation<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningarna drivs med ett par undantag i aktiebolagsform <strong>el</strong>ler s<strong>om</strong>resultat<strong>en</strong>heter in<strong>om</strong> större bolag. Flertalet av dessa utgörs av k<strong>om</strong>munägda bolag, m<strong>en</strong> ettantal anläggningar ingår numera i <strong>en</strong>ergikoncerner med privat <strong>el</strong>ler statlig ägare. Ett par avanläggningarna drivs s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>munala förvaltningar.Verksamheterna ska vara ekon<strong>om</strong>iskt självbärande med intäkter från behandling av avfall <strong>och</strong>försäljning av fjärrvärme <strong>och</strong> i förek<strong>om</strong>mande fall äv<strong>en</strong> <strong>el</strong>. Det innebär att avgifter förbehandling av avfall <strong>och</strong> intäkter från försäljning av <strong>en</strong>ergi ska täcka såväl de rörligadriftkostnaderna s<strong>om</strong> kapitalkostnaderna.InvesteringarEtt nytt avfallskraftvärmeverk för ca 150 000 ton avfall <strong>och</strong> med <strong>en</strong> effekt av 40 – 50 MWkräver uppskattningsvis investeringar av storleksordning<strong>en</strong> 1 000 milj. kr. De tre största54


posterna vid <strong>en</strong> sådan investering utgörs av byggnader <strong>och</strong> anläggningar, ugn <strong>och</strong> panna samtutrustning för rökgasr<strong>en</strong>ing. Vid <strong>el</strong>produktion tillk<strong>om</strong>mer kostnader för turbin med utrustning.Investeringarna i kraftvärmed<strong>el</strong><strong>en</strong> med utrustning <strong>och</strong> byggnader för bränslemottagning,förbränning, <strong>en</strong>ergiutvinning <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergiproduktion kan uppgå till två tredjed<strong>el</strong>ar av de totalakostnaderna. Resterande tredjed<strong>el</strong> av kostnaderna avser miljöskyddsd<strong>el</strong><strong>en</strong> med utrustning <strong>och</strong>byggnader för r<strong>en</strong>ing av rökgaserna <strong>och</strong> ev<strong>en</strong>tu<strong>el</strong>lt processvatt<strong>en</strong> samt <strong>om</strong>händertagande avrester från förbränning<strong>en</strong>. Kostnader för de olika steg<strong>en</strong> i process<strong>en</strong> kan variera in<strong>om</strong> r<strong>el</strong>ativtvida gränser bero<strong>en</strong>de på vilka krav s<strong>om</strong> ställs på anläggning<strong>en</strong> vad gäller drift, flexibilitet,miljöskydd m.m. <strong>och</strong> med hänsyn till de tekniker s<strong>om</strong> används.Med de höga krav s<strong>om</strong> ställs när det gäller såväl förbränning s<strong>om</strong> r<strong>en</strong>ingsåtgärder <strong>blir</strong>kostnaderna för utbyggnad av <strong>en</strong> avfallsförbränningsanläggning väs<strong>en</strong>tligt högre än för t.ex.<strong>en</strong> motsvarande biobränsleanläggning. Ett kraftvärmeverk baserat på biobränsle kan därförbyggas betydligt billigare än motsvarande avfallskraftvärmeverk. Det kan med hänsyn till demiljökrav s<strong>om</strong> ställs vid avfallsförbränning innebära <strong>en</strong> minskning av investeringarna med <strong>en</strong>femted<strong>el</strong>.Intäkter <strong>och</strong> kostnaderIntäkterna vid <strong>en</strong> anläggning för förbränning av avfall med <strong>en</strong>ergiutvinning består av två olikad<strong>el</strong>ar. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>a d<strong>el</strong><strong>en</strong> avser avgifter s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>muner, industrier <strong>och</strong> andra ”avfallsproduc<strong>en</strong>ter”betalar för att anläggning<strong>en</strong> tar emot <strong>och</strong> behandlar avfall. D<strong>en</strong> andra d<strong>el</strong><strong>en</strong> utgörs av intäkterfrån försäljning av fjärrvärme, <strong>och</strong> vid kraftvärmeverk äv<strong>en</strong> av <strong>el</strong>.De s.k. behandlingsavgifterna uppgår vad gäller hushållsavfall i allmänhet till m<strong>el</strong>lan 300 <strong>och</strong>600 kr per ton, m<strong>en</strong> variationerna är stora bero<strong>en</strong>de på vilka avtal s<strong>om</strong> träffats. Ersättning<strong>en</strong>för att ta emot <strong>och</strong> behandla industriavfall påverkas av avfallets bränslevärde, hanterbarhet<strong>och</strong> andra kvalitetsfrågor. Det innebär att priset kan vara både högre <strong>och</strong> lägre än vad gällerhushållsavfall. För <strong>en</strong> anläggning s<strong>om</strong> tar emot 200 000 ton per år <strong>och</strong> med <strong>en</strong>behandlingsavgift på 400 kr per ton skulle detta ge <strong>en</strong> årlig intäkt på 80 milj. kr.Med ett <strong>en</strong>ergivärde för hushållsavfall på 2,5 – 3 MWh per ton innebär <strong>en</strong> behandlingsavgiftpå 300 – 600 kr per ton <strong>en</strong> intäkt för anläggning<strong>en</strong> på 10 – 20 öre/kWh. S<strong>om</strong> jämför<strong>el</strong>se kannoteras att priset på skogsflis, s<strong>om</strong> har ungefär samma <strong>en</strong>ergivärde, uppgick under år 2001 tilli g<strong>en</strong><strong>om</strong>snitt 250 kr per ton, vilket motsvarar 10 - 14 öre/kWh. Skillnad<strong>en</strong> i kostnad m<strong>el</strong>lan attanvända hushållsavfall s<strong>om</strong> bränsle för <strong>en</strong>ergiproduktion i stället för skogsflis skulle underdessa förutsättningar uppgå till 550 – 750 kr per ton <strong>el</strong>ler 20 – 30 öre/kWh. D<strong>en</strong>namerkostnad s<strong>om</strong> är följd av de högre krav s<strong>om</strong> ställs på avfallsförbränning kan ge <strong>en</strong>uppfattning <strong>om</strong> storlek<strong>en</strong> på ”miljökostnaderna” för behandling av avfall.Parall<strong>el</strong>lt med ersättning för behandling av avfall är försäljning av fjärrvärme d<strong>en</strong> andra storaintäktskällan för <strong>en</strong> avfallsförbränningsanläggning. Priserna varierar här kraftigt m<strong>el</strong>lan olikaanläggningar bero<strong>en</strong>de på vilka avtal s<strong>om</strong> träffats med de aktu<strong>el</strong>la fjärrvärmeföretag<strong>en</strong>. Iallmänhet ligger priser per levererad kWh i form av hetvatt<strong>en</strong> m<strong>el</strong>lan 10 <strong>och</strong> 20 öre. För <strong>en</strong>anläggning s<strong>om</strong> säljer 500 000 MWh per år skulle detta vid ett pris på 10 öre per kWhinnebära <strong>en</strong> intäkt av 50 milj. kr per år.<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningarnas intäkter från försäljning av <strong>el</strong> har för landet s<strong>om</strong> h<strong>el</strong>hetvarit r<strong>el</strong>ativt begränsade, produktion<strong>en</strong> år 20<strong>02</strong> uppgick till 600 GWh. För de <strong>en</strong>skilda55


anläggningarna kan försäljning<strong>en</strong> av <strong>el</strong> vara <strong>en</strong> viktig intäktskälla. Med förväntad höjning av<strong>el</strong>priserna kan produktion av <strong>el</strong> baserad på avfall få ökad betyd<strong>el</strong>se. Detta är dock i hög gradbero<strong>en</strong>de av vilka regler för beskattning s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer att gälla. Det bör också observeras att<strong>el</strong>produktion i ett avfallskraftvärmeverk är av tekniska skäl begränsad till 20 – 30 % av d<strong>en</strong>totala <strong>en</strong>ergiproduktion<strong>en</strong>. Bland de stora posterna när det gäller driftkostnader kan nämnaspersonal, <strong>en</strong>ergi, kemikalier, underhåll, deponiavgifter m.m.<strong>Avfall</strong>s- <strong>och</strong> <strong>en</strong>ergimarknad<strong>en</strong>Utveckling<strong>en</strong> av avfallsförbränning<strong>en</strong> påverkas i ett längre perspektiv av sådana faktorer s<strong>om</strong>deponeringsförbud<strong>en</strong>, miljölagstiftning<strong>en</strong>, skatteregler, prisfrågor m.m. Redovisade planer påutbyggnader talar för att avfallsförbränning äv<strong>en</strong> i fortsättning<strong>en</strong> k<strong>om</strong>mer att ha <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral rollvid behandling<strong>en</strong> av såväl konsumtions- s<strong>om</strong> produktionsavfall.<strong>Avfall</strong>sförbränning med <strong>en</strong>ergiproduktion svarar för drygt 15 % av fjärrvärmeproduktion<strong>en</strong> ilandet <strong>och</strong> i ett par större tätorter för upp till 50 %. <strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningarna svararmed sin produktion för baslast<strong>en</strong> under året i fjärrvärmesystem<strong>en</strong>. De samverkar in<strong>om</strong> d<strong>en</strong>namarknad främst med biobränslebaserade värmeverk <strong>och</strong> kraftvärmeverk. Idag producerasfjärrvärme med fossila bränsl<strong>en</strong> huvudsaklig<strong>en</strong> vid kall väderlek. Fjärrvärmeproduktion medolja <strong>och</strong> andra fossila bränsl<strong>en</strong> är knappast något alternativ i ett längre perspektiv.Med hänsyn till att fjärrvärme kräver stora investeringar med långa avskrivningstider är dethär i reg<strong>el</strong> fråga <strong>om</strong> långsiktiga kontrakt m<strong>el</strong>lan fjärrvärmeföretag <strong>och</strong> värm<strong>el</strong>everantörer,vilket påverkar avtals- <strong>och</strong> konkurr<strong>en</strong>sförhålland<strong>en</strong>a. Utveckling<strong>en</strong> av behandlingsavgifterna ir<strong>el</strong>ation till prisutveckling<strong>en</strong> för biobränsl<strong>en</strong> har haft <strong>och</strong> k<strong>om</strong>mer äv<strong>en</strong> i fortsättning<strong>en</strong> att ha<strong>en</strong> avgörande betyd<strong>el</strong>se för konkurr<strong>en</strong>ssituation på marknad<strong>en</strong> för leverans av fjärrvärme. Detgäller också frågan <strong>om</strong> vilka miljökrav s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer att ställas på olika slag av<strong>en</strong>ergiproduktion <strong>och</strong> bränsl<strong>en</strong>. Förändringar i skatte- <strong>och</strong> avgiftssystem<strong>en</strong> kan givetvisförändra konkurr<strong>en</strong>släget m<strong>el</strong>lan olika fjärrvärmeproduc<strong>en</strong>ter.<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningarna svarade 20<strong>02</strong> för 0,4 % av d<strong>en</strong> totala <strong>el</strong>produktion<strong>en</strong> i<strong>Sverige</strong>, vilket ligger i nivå med vad vindkraft<strong>en</strong> producerar. Med ökande <strong>el</strong>priser kanproduktion<strong>en</strong> av <strong>el</strong> från avfall k<strong>om</strong>ma att få större betyd<strong>el</strong>se både in<strong>om</strong> <strong>en</strong>skilda anläggningar<strong>och</strong> totalt. Liks<strong>om</strong> när det gäller fjärrvärm<strong>en</strong> har utveckling<strong>en</strong> på skatte- <strong>och</strong> avgifts<strong>om</strong>råd<strong>en</strong>aavgörande betyd<strong>el</strong>se för utbyggnad<strong>en</strong> av <strong>el</strong>produktion baserad på avfall. Tillämpning<strong>en</strong> av detnya <strong>el</strong>certifikatsystemet är <strong>en</strong> sådan fråga.5.4 UtbyggnadsplanerInförandet av förbud<strong>en</strong> att deponera brännbart avfall <strong>och</strong> organiskt avfall väntas medföra ettökat behov av utbyggnad av avfallsförbränningskapacitet. D<strong>en</strong> förväntade utbyggnad<strong>en</strong> avfjärrvärm<strong>en</strong>ät<strong>en</strong> k<strong>om</strong>mer dessut<strong>om</strong> att öka behovet av <strong>och</strong> efterfrågan på fjärrvärme.Elproduktion baserad på förbränning av avfall kan också k<strong>om</strong>ma att öka under k<strong>om</strong>mande år.Ekon<strong>om</strong>i <strong>och</strong> konkurr<strong>en</strong>skraft k<strong>om</strong>mer givetvis att vara avgörande för hur avfallsförbränningmed <strong>en</strong>ergiutvinning k<strong>om</strong>mer att utvecklas.Förbud<strong>en</strong> mot att deponera brännbart avfall <strong>och</strong> organiskt avfall k<strong>om</strong>mer att ställa stora kravpå utbyggnad av kapacitet<strong>en</strong> för avfallsförbränning <strong>och</strong> andra former för avfallsbehandling.Samtidigt ökar behovet av <strong>och</strong> efterfrågan på fjärrvärme i takt med att fjärrvärmesystem<strong>en</strong>56


yggs ut, vilket i sig innebär <strong>en</strong> växande marknad för fjärrvärmeproduktion baserad på avfall.Produktion<strong>en</strong> av <strong>el</strong> i avfallskraftvärmeverk kan också väntas öka under k<strong>om</strong>mande år.Utbyggnader av avfallsförbränning<strong>en</strong> styrs <strong>och</strong> påverkas äv<strong>en</strong> av många andra faktorer i<strong>om</strong>värld<strong>en</strong> <strong>och</strong> av hur dessa utvecklas <strong>och</strong> förändras. En sådan grundläggande faktor ärgivetvis inriktning<strong>en</strong> <strong>och</strong> utformning<strong>en</strong> av politik<strong>en</strong> in<strong>om</strong> framförallt <strong>om</strong>råd<strong>en</strong>a miljö <strong>och</strong>hållbar utveckling. Lagstiftning<strong>en</strong> <strong>och</strong> dess tillämpning är <strong>en</strong> annan c<strong>en</strong>tral faktor när detgäller beslut <strong>om</strong> <strong>en</strong> avfallsförbränningsanläggning ska få byggas ut <strong>och</strong> i så fall under vilkavillkor. Erfar<strong>en</strong>hetsmässigt har också opinioner <strong>och</strong> opinionsbildning ofta stor betyd<strong>el</strong>se närfrågor <strong>om</strong> avfallsförbränning behandlas på olika nivåer i samhället. Till sy<strong>en</strong>de <strong>och</strong> sist brukardock ekon<strong>om</strong>i <strong>och</strong> konkurr<strong>en</strong>skraft vara avgörande i beslut <strong>om</strong> ett projekt med utbyggnad avavfallsförbränning ska g<strong>en</strong><strong>om</strong>föras.Det finns <strong>en</strong>ligt <strong>en</strong> kartläggning s<strong>om</strong> konsultföretaget Profu g<strong>en</strong><strong>om</strong>förde vid årsskiftet2003/2004 planer på <strong>en</strong> kraftig utbyggnad av avfallsförbränning<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong>. Antaletanläggningar skulle k<strong>om</strong>ma att öka från 26 till 40 under period<strong>en</strong> 20<strong>02</strong> – 2008. Det skullesamtidigt innebära <strong>en</strong> ökning av kapacitet<strong>en</strong> till 4,9 milj. ton per år, vilket kan jämföras medatt under år 20<strong>02</strong> förbrändes 2,8 milj. ton avfall. I dessa värd<strong>en</strong> ingår inte det processavfalls<strong>om</strong> industrin själv tar hand <strong>om</strong> <strong>och</strong> förbränner i egna anläggningar.Drygt hälft<strong>en</strong> av d<strong>en</strong>na kapacitetsökning skulle ske g<strong>en</strong><strong>om</strong> utbyggnader vid de år 20<strong>02</strong>befintliga anläggningarna. Fjorton nya anläggningar in<strong>om</strong> södra <strong>och</strong> m<strong>el</strong>lersta <strong>Sverige</strong> skullesvara för rest<strong>en</strong> av ökning<strong>en</strong>. Tre av dessa togs för övrigt i drift under år 2003. De nyaanläggningarna är g<strong>en</strong><strong>om</strong>gå<strong>en</strong>de av mindre storlek än de befintliga. Utveckling<strong>en</strong> skulledärmed gå mot fler småskaliga anläggningar, samtidigt s<strong>om</strong> de stora anläggningarna <strong>blir</strong> ännustörre.Om samtliga dessa planer realiseras skulle i <strong>Sverige</strong> år 2008 finnas:• 8 stora anläggningar ( 200 000 ton/år) med 3,0 milj. ton i årlig kapacitet,• 5 med<strong>el</strong>stora anläggningar (100 000 – 200 000 ton/år) med 0,6 milj. ton i årlig kapacitet,• 27 små anläggningar (< 100 000 ton/år) med 1,3 sammanlagd i årlig kapacitet.Profu betonar dock i sin <strong>rapport</strong> att osäkerhet<strong>en</strong> är betydande. Det illustreras med det faktumatt sedan år 2000 – när dessa kapacitetsstudier inleddes – hade 57 k<strong>om</strong>muner <strong>el</strong>ler bolagplaner på nya pannor, m<strong>en</strong> att nu har 19 av dessa avskrivits. Flera av de kvarvarandeprojekt<strong>en</strong> har också förs<strong>en</strong>ats.57


Om RVF – Sv<strong>en</strong>ska R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>Bilaga AEn intresse- <strong>och</strong> branschorganisationMedlemmarRVF – Sv<strong>en</strong>ska R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> är <strong>en</strong> intresse- <strong>och</strong> branschorganisation in<strong>om</strong>avfallshantering <strong>och</strong> återvinning s<strong>om</strong> bildades år 1947. Medlemmar i för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> är d<strong>el</strong>sk<strong>om</strong>munmedlemmar i form av k<strong>om</strong>muner, k<strong>om</strong>munalförbund, k<strong>om</strong>munala bolag <strong>och</strong>k<strong>om</strong>munala regionbolag d<strong>el</strong>s företag. För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> är k<strong>om</strong>munmedlemmarnas repres<strong>en</strong>tantg<strong>en</strong>temot politiker, beslutsfattare myndigheter <strong>och</strong> EU.För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> har 400 medlemmar. Kansliet med 16 anställda är b<strong>el</strong>äget i Malmö.PolicyRVF:s policy för avfallshantering har sin utgångspunkt i <strong>en</strong> hållbar utveckling <strong>och</strong> att avfallska hanteras så att människors hälsa <strong>och</strong> miljön skyddas. Dessut<strong>om</strong> finns utfäst<strong>el</strong>ser föransvaret för avfallshantering<strong>en</strong>s olika d<strong>el</strong>ar, avfallets <strong>om</strong>händertagande g<strong>en</strong><strong>om</strong> olikaåtervinnings- <strong>och</strong> behandlingsmetoder, kvalitet in<strong>om</strong> avfallshantering<strong>en</strong>,r<strong>en</strong>hållningspersonal<strong>en</strong>s k<strong>om</strong>pet<strong>en</strong>s <strong>och</strong> status, kostnadseffektivitet, teknisk utveckling samtinformation.VerksamhetFör<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s huvudaktiviteter är:• <strong>om</strong>världs- <strong>och</strong> intressebevakning• erfar<strong>en</strong>hetsutbyte• utvecklings- <strong>och</strong> utredningsverksamhet• utbildning <strong>och</strong> kunskapsspridning• informationRVF har i sitt arbete nära kontakt med beslutsfattare, myndigheter, departem<strong>en</strong>t, off<strong>en</strong>tligautredningar <strong>och</strong> organisationer. En viktig d<strong>el</strong> i verksamhet<strong>en</strong> är samarbetet med näraliggandebranschorganisationer in<strong>om</strong> <strong>en</strong>ergi- <strong>och</strong> miljö<strong>om</strong>rådet <strong>och</strong> med näringslivetssammanslutningar <strong>om</strong> etablerat <strong>och</strong> tänkt produc<strong>en</strong>tansvar.RVF är medlem i FEAD – Fédération Europé<strong>en</strong>ne des Activitès du Déchet – <strong>och</strong> i ISWA –International Solid Waste Association. Syftet med detta <strong>och</strong> annat internation<strong>el</strong>lt arbete är d<strong>el</strong>skunna bevaka utveckling<strong>en</strong> i andra länder, d<strong>el</strong>s påverka EU. På det nordiska planet skersamarbetet framförallt in<strong>om</strong> NAF – Nordiska <strong>Avfall</strong>sför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>.58


En av RVFs viktigaste uppgifter är att främja erfar<strong>en</strong>hetsutbytet m<strong>el</strong>lan medlemmarna. Detsker på många olika sätt, m<strong>en</strong> kärnan utgörs av de arbetsinsatser s<strong>om</strong> medlemmarna bidrarmed i för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s åtta arbetsgrupper. Dessa arbetsgrupper svarar för följande <strong>om</strong>råd<strong>en</strong>:• Deponering• Förbränning• Biologisk avfallshantering• Beställarfrågor• Logistik <strong>och</strong> transport• Återvinning• Farligt avfall• Information <strong>och</strong> k<strong>om</strong>munikationUtbildning <strong>och</strong> informationFör att utveckla medlemmarna in<strong>om</strong> deras k<strong>om</strong>pet<strong>en</strong>s<strong>om</strong>råd<strong>en</strong> arrangerar RVF ett flertalkurser varje år in<strong>om</strong> i stort sett alla <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> av avfallshantering<strong>en</strong>. Dessut<strong>om</strong> ordnas fleraseminarier kring aktu<strong>el</strong>la teman.RVF:s information riktar sig främst till medlemmarna. G<strong>en</strong><strong>om</strong> för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s tidning,nyhetsbrev, hemsida, intranät <strong>och</strong> <strong>rapport</strong><strong>en</strong> hålls medlemmarna informerade <strong>om</strong> d<strong>en</strong> tekniska<strong>och</strong> politiska utveckling<strong>en</strong> in<strong>om</strong> avfalls<strong>om</strong>rådet i <strong>Sverige</strong>, EU <strong>och</strong> rest<strong>en</strong> av värld<strong>en</strong>. RVF:sinformation är också av intresse för grupper utanför medlemskrets<strong>en</strong>.UtvecklingsarbeteRVF bedriver utvecklingsarbete in<strong>om</strong> h<strong>el</strong>a avfalls<strong>om</strong>rådet. Detta arbete finansierashuvudsaklig<strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong> att de k<strong>om</strong>munala medlemmarna, inkl. k<strong>om</strong>munala bolag, årlig<strong>en</strong> satsarmotsvarande 50 öre per invånare, vilket ger drygt 4 milj. kr per år. Därutöver g<strong>en</strong><strong>om</strong>förssärskilda satsningar av medlemmarna s<strong>om</strong> i detta fall av arbetsgrupp<strong>en</strong> för avfallsförbränning.Arbetsgrupp<strong>en</strong> avfallsförbränningSyftet <strong>och</strong> uppgifterArbetsgrupp<strong>en</strong> startade år 1978 sitt arbete med frågor <strong>om</strong> förbränning av avfall med<strong>en</strong>ergiutvinning. D<strong>en</strong> består av repres<strong>en</strong>tanter från de sv<strong>en</strong>ska anläggningarna för förbränningav avfall. Grupp<strong>en</strong>s uppgifter kan sammanfattas i följande punkter:• att verka för <strong>en</strong> hög standard <strong>och</strong> status för sv<strong>en</strong>sk avfallsförbränning med<strong>en</strong>ergiutvinning,• att verka för utveckling <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>hetsutbyte in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet avfall med<strong>en</strong>ergiutvinning,• att g<strong>en</strong><strong>om</strong> satsning på utveckling, utredningar, information m.m. underlätta för sv<strong>en</strong>skavfallsförbränning att ha hög beredskap för att möta nya krav <strong>och</strong> utmaningar så snartde uppträder samt• att verka för att RVF anordnar utbildning <strong>och</strong> annan kunskapsuppbyggnad s<strong>om</strong> stödjerk<strong>om</strong>pet<strong>en</strong>s- <strong>och</strong> kvalitetsutveckling.59


VerksamhetArbetsgrupp<strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>för projekt i olika grupper med d<strong>el</strong>tagare från anläggningarna. Projekt<strong>en</strong>är inriktade på frågor <strong>om</strong> utveckling, teknik, statistik, utbildning, k<strong>om</strong>munikation m.m. in<strong>om</strong><strong>om</strong>rådet förbränning av avfall.Anläggningarna medverkar dessut<strong>om</strong> i <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam ekon<strong>om</strong>isk utvecklingssatsning in<strong>om</strong>arbetsgrupp<strong>en</strong>s verksamhets<strong>om</strong>råde. Årlig<strong>en</strong> avsätts med<strong>el</strong> för att g<strong>en</strong><strong>om</strong>föra projekt <strong>och</strong>utredningar för att främja utveckling<strong>en</strong> av förbränning av avfall med <strong>en</strong>ergiutvinning. Enprojektk<strong>om</strong>mitté avgör vilka projekt s<strong>om</strong> anses vara av gem<strong>en</strong>samt intresse föranläggningarna <strong>och</strong> beslutar <strong>om</strong> med<strong>el</strong> till dessa projekt. K<strong>om</strong>mittén består av ordförand<strong>en</strong>a irespektive undergrupp, ordförande <strong>och</strong> vice ordförande i arbetsgrupp<strong>en</strong> samt <strong>en</strong> repres<strong>en</strong>tantför RVFs kansli. Det nu g<strong>en</strong><strong>om</strong>förda projekt med utarbetande av <strong>rapport</strong><strong>en</strong> ”Från avfall till<strong>en</strong>ergi” – <strong>en</strong> <strong>rapport</strong> från RVF <strong>om</strong> avfallsförbränning” är ett exemp<strong>el</strong> på <strong>en</strong> sådan satsning.Kontinuerlig utbildning <strong>och</strong> utbyte av erfar<strong>en</strong>heter är viktiga förutsättningar för att etteffektivt arbete ska kunna bedrivas <strong>och</strong> dessa frågor har därför hög prioritet in<strong>om</strong>arbetsgrupp<strong>en</strong>. Dessa behov tillgodoses g<strong>en</strong><strong>om</strong> utbildning, seminarier, möt<strong>en</strong> <strong>och</strong>internation<strong>el</strong>lt <strong>en</strong>gagemang. S<strong>om</strong> ett led i detta arbete g<strong>en</strong><strong>om</strong>för RVF tillsammans medrepres<strong>en</strong>tanter för arbetsgrupp<strong>en</strong> utbildning in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet förbränning med <strong>en</strong>ergiutvinning.<strong>Sverige</strong> har sedan många år haft ordförandeskapet in<strong>om</strong> ISWA WGTT (International SolidWaste Managem<strong>en</strong>t Association Working Group Thermal Treatm<strong>en</strong>t) <strong>och</strong> har varit ledandein<strong>om</strong> d<strong>en</strong>na arbetsgrupp i arbetet för internation<strong>el</strong>lt erfar<strong>en</strong>hetsutbyte in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådetförbränning av avfall.MålArbetsgrupp<strong>en</strong> <strong>Avfall</strong>sförbränning har s<strong>om</strong> långsiktiga mål för sin verksamhet att d<strong>en</strong> skabidra till• att anläggningar utformas <strong>och</strong> drivs så att miljön <strong>och</strong> människors hälsa skyddas påsåväl kort s<strong>om</strong> lång sikt,• att hushållning med naturresurser ska vara vägledande,• att förbränning av avfall sker med <strong>en</strong>ergiutvinning,• att slagg från avfallsförbränning återvinns så långt s<strong>om</strong> möjligt <strong>och</strong> att askandeponeras under säkra former samt• att teknik<strong>en</strong> <strong>och</strong> system<strong>en</strong> för förbränning av avfall med <strong>en</strong>ergiutvinning kontinuerligtutvecklas.Mer informationMer information <strong>om</strong> arbetsgrupp<strong>en</strong> <strong>och</strong> de sv<strong>en</strong>ska anläggningarna för förbränning av avfall –inklusive länkar till anläggningarnas egna hemsidor – finns på RVFs hemsida, www.rvf.se.60


Bilaga BMått, <strong>en</strong>heter, <strong>om</strong>vandlingsfaktorer <strong>och</strong> förkortningarMått <strong>och</strong> <strong>en</strong>heterTera, T 10 12 1 000 000 000 000Giga, G 10 9 1 000 000 000Mega, M 10 6 1 000 000kilo, k 10 3 1 000milli, m 10 -3 0,001mikro, 10 -6 0,000 001nano, n 10 -9 0,000 000 001pico, p 10 -12 0,000 000 000 001femto, f 10 -15 0,000 000 000 000 001TWhGWhMWhkWhWhJTerawattimmarGigawattimmarMegavatttimmarkilowattimmarwattimmarjouleOmvandlingsfaktorer1 joule = 1 wattsekund1 wattimme = 3 600 jouleLätt <strong>el</strong>dningsolja 1 ton = 11,9 MWhTung <strong>el</strong>dningsolja 1 ton = 11,6 MWhNaturgas 1000 m 3 = 11,1 MWhKol 1 ton = 7,6 MWhSkogsbränsle 1 ton = 5-5,5 MWh torrsubstansP<strong>el</strong>lets, briketter m.m. 1 ton = 4,5-5 MWhTorv 1 ton = 2,5-3 MWh 50 % fukthaltHushållsavfall 1 ton = 2,7-2,8 MWh• 1 kWh är d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ergi s<strong>om</strong> används för att värma <strong>en</strong> platta på spis<strong>en</strong> under 1 timme.• 1 MWh är d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ergi s<strong>om</strong> behövs för att driva <strong>en</strong> personbil 100 mil.• 1 GWh är <strong>en</strong>ergianvändning<strong>en</strong> i <strong>en</strong> med<strong>el</strong>stor stad under ett dygn.• 1 TWh är d<strong>en</strong> <strong>el</strong><strong>en</strong>ergi s<strong>om</strong> ett stort kärnkraftsaggregat levererar under två månadersfull drift.61


FörkortningarDRAV Driftstudie <strong>Avfall</strong>sbehandlingEG Europeiska Gem<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>ENA Utredning<strong>en</strong> Energi ur avfall (SOU 1986:6)EU Europeiska Union<strong>en</strong>FB fluidiserad bäddFEAD Fédération Europènne des Activitès du DéchetISWA International Solid Waste AssociationISWAWGTT International Solid Waste Association Working Group Thermal Treatm<strong>en</strong>tMB Miljöbalk<strong>en</strong>NFS Naturvårdsverkets föreskrifterNAF Nordiska <strong>Avfall</strong>sför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>PBL Plan- <strong>och</strong> bygglag<strong>en</strong>Profu Profu i Göteborg ABProp RegeringspropositionRDF utsorterad, krossad <strong>och</strong> ibland p<strong>el</strong>leterad fraktion av hushållsavfallRGR rökgasr<strong>en</strong>ingsresterRVF Sv<strong>en</strong>ska R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>SCB Statistiska C<strong>en</strong>tralbyrånSCR s<strong>el</strong>ektiv katalytisk reduktion av kväveoxiderSFS Sv<strong>en</strong>sk författningssamlingSNCR s<strong>el</strong>ektiv icke-katalytisk reduktion av kväveoxiderSNV NaturvårdsverketTS torrsubstans62


Bilaga CKällförteckning<strong>Avfall</strong>sförbränningsanläggningarna i <strong>Sverige</strong>. Tekniska <strong>rapport</strong>er, miljö<strong>rapport</strong>er,informationsmaterial m.m.2001 års avfallsskatteutredning. Skatt på avfall idag – <strong>och</strong> i framtid<strong>en</strong>. Betänkande.SOU 20<strong>02</strong>:9.Ernst Brunner. Fukta din aska. C.M. B<strong>el</strong>lmans liv från början till slut. Albert Bonniers förlag20<strong>02</strong>.EFO Energiaskor AB. Energiaskor för väg- <strong>och</strong> anläggningsändamål. Miljöaspekter.Rapport oktober 1998.Energimyndighet<strong>en</strong> (20<strong>02</strong>). Energiläget 20<strong>02</strong>. ET 18:20<strong>02</strong>.Energimyndighet<strong>en</strong> (20<strong>02</strong>). Energiläget i siffror 20<strong>02</strong>. ET 19:20<strong>02</strong>.Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiverk <strong>och</strong> Naturvårdsverket (1986). Energi ur avfall. Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiverk. Rapport1986:6.Sv<strong>en</strong>ska Fjärrvärmeför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>. Fjärrvärme 21. Rapport.Sv<strong>en</strong>sk Fjärrvärme AB. Fjärrvärme <strong>och</strong> kraftvärme i framtid<strong>en</strong>. Rapport.Miljödepartem<strong>en</strong>tet. Förordning (1996:971) <strong>om</strong> farligt avfall.Miljödepartem<strong>en</strong>tet. Förordning (20<strong>02</strong>:1060) <strong>om</strong> avfallsförbränning.Naturvårdsverket <strong>och</strong> R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (1984). DRAV. Driftstudie.<strong>Avfall</strong>sbehandling. Energi ur avfall. Avsättning, teknik <strong>och</strong> ekon<strong>om</strong>i. SNV PM 1883. RVFpublikation84:16.Naturvårdsverket (2000). EG:s avfallsdefinition – ett hinder för kretsloppsanpassning?Rapport 4950.Naturvårdsverket (2000). Regeringsuppdrag. Kartläggning av hur k<strong>om</strong>munerna planerar att<strong>om</strong>händerta sitt avfall. Rapport 2000-06-29.Naturvårdsverket (2001). Ett ekologiskt <strong>om</strong>händertagande av avfall. Rapport 5177.Redovisning av ett regeringsuppdrag.– Naturvårdsverket fick i december 2000 ett uppdrag avregering<strong>en</strong> <strong>om</strong> ekologiskt hållbart <strong>om</strong>händertagande av avfall. Bakgrund<strong>en</strong> till uppdraget varatt d<strong>en</strong> pågå<strong>en</strong>de <strong>om</strong>ställning<strong>en</strong> av avfallshantering<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt regering<strong>en</strong> inte skett i d<strong>en</strong> takts<strong>om</strong> bedömdes rimlig när förbud<strong>en</strong> mot att deponera brännbart <strong>och</strong> organiskt avfall fattades. Iuppdraget ingick bl.a. att redovisa hur avfallshantering<strong>en</strong> in<strong>om</strong> k<strong>om</strong>muner <strong>och</strong> industri63


utvecklats under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> samt att redovisa <strong>en</strong> handlingsplan för att uppnå ettekologiskt <strong>om</strong>händertagande av avfall.Naturvårdsverket (20<strong>02</strong>). På väg mot miljöanpassade produkter. Rapport 5225.Naturvårdsverket (20<strong>02</strong>). Uppföljning av deponeringsförbud<strong>en</strong>. Rapport.Naturvårdsverket (20<strong>02</strong>). Samla in, återvinn! Uppföljning av produc<strong>en</strong>tansvaret för 2001,m<strong>en</strong> också mycket mer…. Rapport 5237.Naturvårdsverket. Föreskrifter <strong>om</strong> avfallshantering (NFS 20<strong>02</strong>:28).Naturvårdsverket (2003). Uppföljning av deponeringsförbud<strong>en</strong>. Rapport 5298, juni 2003.Regering<strong>en</strong> gav i regleringsbrevet för budgetår 20<strong>02</strong> Naturvårdsverket i uppdrag att följautveckling<strong>en</strong> <strong>och</strong> efterlevnad<strong>en</strong> av deponeringsförbud<strong>en</strong> för brännbart <strong>och</strong> organiskt avfall.Av redovisning<strong>en</strong> skulle också framgå hur verket följer <strong>och</strong> driver på aktörerna i utveckling<strong>en</strong>mot ett ekologiskt <strong>om</strong>händertagande av avfall. Uppdraget ska redovisas årlig<strong>en</strong> till regering<strong>en</strong>fram till år <strong>2005</strong>. Verket lämnade med d<strong>en</strong>na <strong>rapport</strong> <strong>en</strong> första redovisning av det aktu<strong>el</strong>laläget.Profu i Göteborg AB. CO 2 -utsläpp från sv<strong>en</strong>sk avfallsförbränning. Rapport 2003-11-10.Profu i Göteborg AB. Kapacitet för att behandla brännbart <strong>och</strong> organiskt avfall.Fyra <strong>rapport</strong>er: RVF Utveckling Rapport 00:13, september 2000; RVF Rapport <strong>02</strong>:<strong>02</strong>,november 2001; intern <strong>rapport</strong> ej publicerad, vår<strong>en</strong> 2003; <strong>och</strong> RVF-<strong>rapport</strong>, årsskiftet2003/2004. – Profu har på uppdrag av R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>, Naturvårdsverket m.fl. idessa fyra <strong>rapport</strong>er kartlagt <strong>och</strong> analyserat konsekv<strong>en</strong>serna av införandet av förbud<strong>en</strong> attdeponera brännbart avfall. Här redovisas också de planer på utbyggnader avavfallsförbränning<strong>en</strong> s<strong>om</strong> fanns i <strong>Sverige</strong> vid dessa fyra tidpunkter för att klara av de bådadeponeringsförbud<strong>en</strong> <strong>och</strong> frågan <strong>om</strong> hur lång tid det kan ta innan jämvikt uppnås m<strong>el</strong>lantillgänglig <strong>och</strong> efterfrågad behandlingskapacitet.Proposition 20<strong>02</strong>/03:117. Ett samhälle med giftfria <strong>och</strong> resurssnåla kretslopp. Överlämnad tillriksdag<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 15 maj 2003., daterad d<strong>en</strong> 15 maj 2003 <strong>och</strong> antag<strong>en</strong> av riksdag<strong>en</strong> under höst<strong>en</strong>2003. I d<strong>en</strong>na proposition, s<strong>om</strong> behandlar avfalls- <strong>och</strong> återvinningsfrågor, ingår s<strong>om</strong> <strong>en</strong>c<strong>en</strong>tral d<strong>el</strong> behandling av frågor <strong>om</strong> ett ekologiskt <strong>om</strong>händertagande av avfall medmaterialåtervinning inkl. biologisk behandling, förbränning av avfall samt deponering.Regering<strong>en</strong> understryker här betyd<strong>el</strong>s<strong>en</strong> av att avfallshantering<strong>en</strong> tydliggörs inte bara s<strong>om</strong> ettmiljöproblem utan också s<strong>om</strong> <strong>en</strong> fråga <strong>om</strong> infrastruktur. Det betonas också att det ärnödvändigt att både mängd<strong>en</strong> avfall <strong>och</strong> dess farlighet minskar.R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>. RVF-50 år i sv<strong>en</strong>sk r<strong>en</strong>hållning. En jubileumsskrift 1997.R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (2000). Kapacitet för att ta hand <strong>om</strong> brännbart <strong>och</strong> organisktavfall. RVF Utveckling. Rapport 00:13.R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (2001). Förbränning av avfall. En kunskapssammanställning<strong>om</strong> dioxiner. RVF Rapport 01:1364


R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (2001). <strong>Avfall</strong>sförbränning med <strong>en</strong>ergiutvinning – <strong>en</strong> d<strong>el</strong> av<strong>Sverige</strong>s <strong>en</strong>ergiförsörjning. Fakta<strong>rapport</strong> 2001 från RVF.R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (2001). Kapacitet för att ta hand <strong>om</strong> brännbart <strong>och</strong> organisktavfall. RVF Rapport <strong>02</strong>:<strong>02</strong>.R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (2003). Sv<strong>en</strong>ska <strong>Avfall</strong>shantering – 2003. Årsskrifter från RVF.R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (2004). Sv<strong>en</strong>ska <strong>Avfall</strong>shantering – 2004. Årsskrifter från RVF.R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (20<strong>02</strong>). Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall.RVF Rapport <strong>02</strong>:10.R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (2003). Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämförtmed annan avfallsbehandling <strong>och</strong> annan <strong>en</strong>ergiproduktion. PM november 2003.R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>. RVF Nytt. BranschtidningR<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>. rvfnyheterna. NyhetsbrevJohanna Rose. Ett gigantiskt samhällsexperim<strong>en</strong>t. Artik<strong>el</strong> i Forskning <strong>och</strong> Framsteg, Nr 5,2003.Statistiska C<strong>en</strong>tralbyrån. Statistisk Årsbok för <strong>Sverige</strong> 20<strong>02</strong>.Stefan Rub<strong>en</strong>sson (1998). Miljöbalk<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> nya miljörätt<strong>en</strong>. Nordstedt Juridik AB.Stefan Rub<strong>en</strong>sson (1999). Lagbok i miljörätt. Miljöbalk<strong>en</strong> <strong>och</strong> andra lagar <strong>och</strong> förordningarpå miljö<strong>om</strong>rådet. Nordstedt Juridik AB.J<strong>en</strong>ny Sahlin. <strong>Avfall</strong>sförbränning<strong>en</strong> på frammarsch i fjärrvärmesystem<strong>en</strong>. Artik<strong>el</strong> i RVF-nyttnr 5, 20<strong>02</strong>.Johan Sundberg, Mattias Olofsson <strong>och</strong> Mika<strong>el</strong> Johnsson. Stadigt ökande avfallsmängder.Artik<strong>el</strong> i RVF-nytt nr 3, 20<strong>02</strong>.SYSAV. <strong>Avfall</strong>et <strong>blir</strong> <strong>en</strong>ergi. Broschyr 2003.UNO-konsult AB (1998). Söder<strong>en</strong>ergi i kretsloppsamhället. Rapport juli 1998.Utredning<strong>en</strong> <strong>om</strong> slutförvaring av kvicksilver. Kvicksilver i säkert förvar. Betänkande.SOU 2001:58.Utredning<strong>en</strong> <strong>om</strong> översyn av produc<strong>en</strong>tansvaret. Resurs i retur. Betänkande. SOU 2001:1<strong>02</strong>.65


Rapporter från RVF <strong>2005</strong><strong>2005</strong>:01 Vägledning för klassificering av förbränningsrester <strong>en</strong>ligt <strong>Avfall</strong>sförordning<strong>en</strong><strong>2005</strong>:<strong>02</strong> <strong>Avfall</strong> <strong>blir</strong> värme <strong>och</strong> <strong>el</strong>. En <strong>rapport</strong> <strong>om</strong> avfallsförbränningRVF – Sv<strong>en</strong>ska R<strong>en</strong>hållningsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>Prostgatan 2211 25 MalmöT<strong>el</strong>. 040-35 66 00Fax. 040-35 66 26www.rvf.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!