Färingtofta - E-on

Figur 3. Transport av torn. (Källa: E.ON Vind).Figur 4. Preliminär utformning av transport- och tillfartsvägar för vindkraftparken vid Färingtofta.(Källa: E.ON Vind).16(68)

Figur 5. Infartsvägen från sydöst. Bitvis kan denna behöva breddas för att transporterna skall kunnata sig fram.(Foto: Ingvar Svensson, SWECO Architects AB)2.5 Kemikalier och avfallVindkraftverkens växellåda och hydraulsystem innehåller olja och kylsystemet innehållerglykol. Oljorna analyseras med jämna mellanrum och bytes då de är uttjänta.Bytesintervallet varierar naturligtvis med driftförhållanden men normalt brukar oljanbytas med ca 3–5 års intervall. Vid valet av oljor ska det alternativ som är minst farligtför människors hälsa och miljön väljas, om så är möjligt.Risken för att olja från hydraulik eller växellåda läcker ut är liten. Vid ett oljeläckagestoppas verket omedelbart och servicepersonal tar hand om den olja som läckt ut. Detär emellertid mycket osannolikt att olja skulle läcka ut från vindkraftverkets maskinhusoch torn. Eventuellt läckage av olja samlas upp i botten på maskinhuset samt iindividuella behållare vid de enskilda komponenterna i maskinhuset.Det avfall som genereras är främst sådant som uppkommer vid service och underhållsom t.ex. filter, smörjoljor och avfettningsmedel. Förbrukad olja och annat farligtavfall tas om hand enligt gällande regler. Övrig förvaring av farliga ämnen kommeratt ske i ett servicekontor.17(68)

2.6 TidplanTillståndsansökan för de 10 vindkraftverken vid Färingtofta lämnas in till Länsstyrelsenunder 2010 och tillstånd bedöms kunna erhållas inom 12 månader.Anläggningsarbetena beräknas kunna igångsättas tidigast 2012 och driftsättas i slutetav 2012.18(68)

3 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR3.1 Allmän beskrivning av områdetDen föreslagna vindkraftparken ligger i Klippans kommun ca 5 km nordost omFäringtofta. Området utgörs till största delen av mark för produktionsskog av granmed inslag av bok och ek. Här och var öppnar sig landskapet kring den relativt sparsammabebyggelsen i området. Den mest närbelägna bostadsbebyggelsen ligger vidOretorp på ca 1 km avstånd.I figur 6 och 7 redovisas karaktärsbilder av miljön inifrån området för vindkraftparken.Av bilderna framgår att insynen i området från vissa av vägarna är starktbegränsad av främst skog.I Bilaga 2 redovisas bilder från platserna för vindkraftverken.3.2 VindförhållandenVindförhållandena är goda i området. Enligt MIUU (Vindkarteringsdatabas som utvecklatsvid institutionen för Geovetenskaper, Meteorologi vid Uppsala universitet)är medelvinden ca 7,4 m/s på 72 m höjd. Vindmätningar håller på att utföras iområdet för att få en klar bild av vindförhållandena i området.3.3 ElproduktionAnläggningen kommer att ha en sammanlagd effekt på ca 25 MW och beräknas producera60 GWh per år. Det motsvarar 1200 villors årsförbrukning av hushållsel(beräknat vid en årsförbrukning av 5 000 kWh/villa av hushållsel).19(68)

Figur 6. Karaktärsbild inifrån området där Färingtoftaparken planeras att etableras. (Foto: IngvarSvensson, SWECO Architects AB)Figur 7. En annan karaktärsbild från området. De skogklädda omgivningarna kring vägarna kommerpå många platser att begränsa intrycket av vindkraftverken. (Foto: Ingvar Svensson, SWECO ArchitectsAB)20(68)

3.4 Övriga planerade vindkraftanläggningar i närområdetNorr om E.ONs planerade vindkraftpark planeras ytterligare ett 30-tal vindkraftverkgenom HS-kraft och Vindkompaniet. Flertalet av dessa ligger inom Hässleholmskommun men det finns även några vindkraftverk belägna inom angränsande delar avHöörs kommun. Se figur 8.Dessa planerade vindkraftetableringar ligger så pass nära varandra och här aktuelltprojekt att de, om de blir genomförda, kommer att upplevas som en sammanhängandevindkraftparkFigur 8. Övriga planerade vindkraftanläggningar i närområdet (HS-Kraft samt Vindkompaniet).(Källa: E.ON Vind)21(68)

4 ALTERNATIVEnligt Miljöbalken ska det i en miljökonsekvensbeskrivning finnas en alternativutredningsom redovisar alternativa lokaliseringar och utformningar.Att tala om alternativutredningar när det gäller vindkraft skiljer sig från exempelvislokalisering av en fabrik eller motsvarande anläggning där exploatören sällan elleraldrig är intresserad av mer än en etablering. Man vill helt enkelt hitta den bästaplatsen för en tänkt anläggning. De flesta vindkraftprojektörer, däremot, har somaffärsidé att hitta intressanta lokaliseringar, inte för att kunna ställa dem som alternativmot varandra utan med en målsättning att realisera dem alla.Trots detta resonemang fyller en utredning av alternativa lokaliseringar en funktiongenom att se till att de bästa platserna exploateras. Vi har i Sverige de nationella ochregionala utbyggnadsmålen för vindkraft att sträva efter och för att de ska uppfyllasmåste flera bra lägen utnyttjas. Varje område måste i sin tur sedan utnyttjas optimalt.Vid lokalisering av vindkraft är vindtillgången en grundläggande faktor. Att hittalägen som har bra vindförutsättningar är därför det första kriteriet som måste uppfyllasvid val av plats. Andra kriterier kan vara tillgång till ett bra vägnät, möjlighetertill anslutning för el samt små eller inga motstående intressen i form av natur- ochkulturmiljövärden. Dessutom måste avstånden till befintlig bebyggelse vara betryggandeså att störningar i form av ljud och skuggor kan minimeras. Lämpliga områdenatt jämföra i en alternativutredning kan därför vara de områden som föreslagits i deaktuella kommunernas fördjupade översiktsplaner för vindkraft.4.1 UtbyggnadsalternativetFäringtofta vindkraftpark innefattar 10 vindkraftverk på 2,0–3,5 MW med en totalhöjdav 180 m. Jämför även avsnitt 2.2, Lokalisering och utformning.Placeringen av vindkraftverken framgår av figur 2. Jämför även Bilaga 1 där förslagetredovisas i större bildformat. Verken avses kunna flyttas inom 100 m radiefrån angiven koordinatpunkt. Riktvärden för ljud- och skuggvärden kommer att innehållasoavsett placering.Lokaliseringen har främst styrts av vindenergiförhållanden samt att minska störningarnaav ljudutbredning och skuggor. Det har även varit en strävan att få ett större avståndtill Färingtofta by och riksintresseområdet kring Syrkhultamosse samt att få enså sammanhållen grupp som möjligt.Normalt dimensioneras vindkraftverken för att vara i drift under ca 35 år. Därefterkan rörliga delar bytas ut (rotor m.m.) för fortsatt drift.4.2 Noll-alternativetIngen utbyggnad av vindkraft i området. D.v.s. heller ingen investering i dennastorleksordning (Ca 350-400 MSEK för de 10 vindkraftverken vid Färingtofta).22(68)

4.3 Alternativa lokaliseringarVid val av plats för en verksamhet ska enligt 2 kap. 6 § Miljöbalken platsen väljasmed hänsyn till dess lämplighet till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrångoch olägenhet för människors hälsa och miljön.Vid lokalisering av vindkraft är vindtillgången en grundläggande faktor. Att hittalägen som har bra vindförutsättningar är därför det första kriteriet som måste uppfyllasvid val av plats. Andra kriterier kan vara tillgång till ett bra vägnät, möjligheterför anslutning till elnätet samt små eller inga motstående intressen i form av naturochkulturmiljövärden. Dessutom måste avstånden till befintlig bebyggelse varabetryggande så att störningar i form av ljud och skuggor kan minimeras.E.ON Vind har genomfört ett flertal förstudier för vindkraft, förutom Färingtofta. Itabell 1 redovisas en sammanställning av alternativa lokaliseringar som utgår frånfyra områden som har jämförts med varandra.Tabell 1. Jämförelse, alternativ lokaliseringFäringtofta Gastensbo Böda FarabolKommun Klippan(Skåne)Halmstad(Halland)Borgholm(Öland)Olofström(Blekinge)Vindtillgång 7,4 m/s (MIUU).Vindmätning gerbra utfall.7,0 m/s (MIUU).Vindmätning indikerarsämre utfall.7,4 m/s (MIUU) 6,7 m/s (MIUU).Vindmätning indikerardåligt utfall.Områdets Skogsbruk Skogsbruk Skogsbruk SkogsbrukanvändningidagMöjligt antalvindkraftverk10 13 4 13LandskapsbildKulturmiljöNaturmiljöSkog. Samladgrupp på håll. Inärområdet begränsadsynlighetp.g.a. skogensoch terrängensavskärmandeeffekt.Inga fornlämningarellerkulturmiljöerberörs.Inga känsliganaturmiljöer blirdirekt berörda. Inärområdet finnsdock känsligasådana och hänsynbehöver tastill fågellivet inomoch i anslutningtill dessa.Skog. Samladgrupp på håll. Inärområdet begränsadsynlighetp.g.a. skogensoch terrängensavskärmandeeffekt.Inga fornlämningareller kulturmiljöerberörs.Känsliga naturmiljöerfinns inomområdet och hänsynbehöver tastill dessa.Skog. Samladgrupp på håll. Inärområdet begränsadsynlighetp.g.a. skogensavskärmandeeffekt.RI Kulturmiljövårdengränsar tillområdet.RI Naturmiljö ochNaturreservat inärområdet.Skog. Samladgrupp på håll. Inärområdet begränsadsynlighetp.g.a. skogensoch terrängensavskärmandeeffekt.Inga fornlämningareller kulturmiljöerberörs.Inga känsliganaturmiljöerberörs.23(68)

Ljud ochskuggningsamt respektavståndtillbostäderÖvrigaintressenMöjlighet tillelnätsanslutningSamladbedömningFäringtofta Gastensbo Böda FarabolLjud- och skuggkravLjud- och skugg-Ljud- och skugg-Ljud- och skugghållas.kan innekravkan innekravkan innekravkan inne-Närmast hållas. Närmast hållas. Närmast hållas. Närmastbelägna bostäder belägna bostäder belägna bostad ca belägna bostad,ligger drygt ca 700 m bort. 660 m bort. ca 640 m bort.1000 m bort.Få motståendeövriga allmännaintressen. Okfrån LFV och FM.Möjlighet föranslutning tillrimlig kostnadMycket lämpligplats för vindkraft.Försvarsmaktensäger nej till ettantal positioner.Mkt våta områdenoch för lågahöjder i terrängeni relation till omgivningen.Det saknas möjlighetför anslutningtill en rimligkostnadDyr elanslutning.Dålig vindtillgångKommunen beviljarinte bygglov.Försvarsmaktensintressen är starktbegränsande förprojektet.Ej utrettStor påverkan påallmännaintressen.Ej utpekat ikommunensvindbruksplan.FM säger nej.Utpekat somutredningsområdeför RI VindkraftMöjlighet för anslutningtill rimligkostnadDålig vindtillgångOvanstående anläggningar är och har varit aktuella att utveckla med avseende påvindkraft. Vid en jämförelse av dessa alternativ är Färingtofta tydligt identifierat somen mycket lämpad plats för vindkraft. E.ON Vind har därför beslutat att satsa på planeradanläggning i Färingtofta. Valet motiveras dels av jämförelsen ur miljö- ochhälsoskyddssynpunkt dels av vindtillgångarna i respektive område. De eventuellakonsekvenserna på flora, fauna, fåglar och fladdermöss har inte tagits med i tabell 1eftersom dessa har bedömts som ungefär likvärdiga vid jämförelser mellan projekten.Motsvarande kan sägas gälla för vägnätet till och inom respektive projektområde.4.4 Alternativa utformningar inom områdetEnligt Miljöbalken ska det, om möjligt, redovisas alternativa utformningar. Eftersomvarje område som bebyggs med vindkraft bör utnyttjas optimalt är det sällan motiveratatt välja färre antal verk än vad som ryms när aspekter såsom ljud- och skuggpåverkanhar tagits hänsyn till. Ett alternativ med färre antal verk är ett teoretisktalternativ, men leder inte nödvändigtvis till att det upplevda intrånget i landskapetblir mindre. Att utreda ett alternativ med vindkraftverk av mindre storlek, som såledesinte skulle upplevas på lika stort avstånd, är inte rimligt att tänka sig eftersomvindenergitillgången inte är tillräckligt stor på lägre höjd.Från början planerades 23 verk inom den aktuella vindkraftparken. De reduceradessedan till 15 verk i det förslag som presenterades vid samrådet i mars år 2009. Dettaförslag redovisas i figur 9 tillsammans med det nu aktuella alternativet med 10 verk.24(68)

Figur 9. I figuren visas det förslag på 15 verk(blå-markerade) som presenterades för allmänheten imars 2009 och som nu reducerats till 10 verk (röd-markerade). (Källa: E.ON Vind)Tabell 2.Jämförelse, alternativ utformningHuvudalternativet Alternativ 1 Alternativ 2Antal verk 10 23 15Verktyp i Siemens SVT-101 Nordex 2,5 MWNordex 2,5 MWberäkningar 2,3 MW / alt Vestas 3 MWKälljud: 103-106 dB(A) /102,8-104,6 dB(A)Källjud: 102,8 dB(A) Källjud: 102,8 dB(A)UtformningEtt av verken som placeratsnära Syrkhultasjönhar tagits bort och parkensom helhet har givits ensamlad utformning.23 verk placerade över ettstörre område som lågnära såväl Syrkhultasjönsom Färingtofta kyrkby.Större utbredning västerutsamt närmare Syrkhultasjönjämfört med huvudalternativet.LjudSkuggorHuvudalternativet, seäven avsnitt 2.2 i MKB:n,Maximalt 40 dB(A) vidbostadUtförda skuggberäkningarvisar att Boverkets riktlinjerom 8 timmar faktiskskuggtid per kalenderårinte överskrids. Riktvärdethögst 30 min skuggtid perdag samt teoretisk maximalskuggtid överskridsvid en bostadsfastighet.Maximalt 40,0 dB(A) vidbostadRiktvärdet på 8 timmarfaktisk skuggtid per åröverskrids vid en bostadsfastighet.Maximalt 40,0 dB(A) vidbostadRiktvärdet på 8 timmarfaktisk skuggtid per åröverskrids vid en bostadsfastighet.25(68)

EnergiproduktionFördelarNackdelarHuvudalternativet Alternativ 1 Alternativ 2Verken ger en acceptabelproduktion och lönsamhetLjud- och skuggkrav kaninnehållas.Avståndet till några bostäderär kortare än detrespektavstånd som föreskrivsav kommunen.Områden med intressantfågelliv berörs.Verken alstrar max effektoch området utnyttjasoptimalt.Optimalt utnyttjande avområdet för vindkraftändamål.Kortare avstånd till vissabostäder. Flera verk kommernärmare Färingtoftaby samt kulturmiljöintressen.Respektavståndetsom föreskrivsav kommunen underskridsför fler bostadsfastigheter.Något mindre samlad parkän i huvudalternativet.Högre energiutnyttjandeän i huvudalternativet ,men lägre än Alternativ 1.Högre energiutnyttjandeän i huvudalternativet ,men lägre än Alternativ 1.Ett av verken kommernärmare Syrkhultasjön.Vindkraftparken blir intelika samlad som i huvudalternativet.Områden med intressantfågelliv berörs.Områden med intressantfågelliv berörs.Huvudalternativet ger en acceptabel lönsamhet, men med de övriga två alternativenskulle lönsamheten ha blivit ännu något högre. Det skulle dock ha skett på bekostnadav mindre avstånd till bostäder samt intrång i natur- och kulturmiljöer.4.5 Motiv till föreslaget alternativDet aktuella området vid Färingtofta bedöms, med hänsyn till de relativt få konfliktersom föreligger, utgöra ett lämpligt och ändamålsenligt första utbyggnadsalternativ iområdet.4.6 Avgränsning av MKBTillsammans med Länsstyrelsen i Skåne län har följande frågeställningar främst bedömtssom relevanta:- Naturmiljö (påverkan på riksintresseområdet kring Syrkhultasjön/Syrkhultamosseoch övriga närliggande naturvärdesobjekt/nyckelbiotoper, sumpskogsområdensamt fågelliv)- Kulturmiljö (påverkan på kulturhistoriska lämningar inom och i anslutning tillområdet för vindkraftparken- Landskapsbild (påverkan på den visuella miljön kring närliggande bostäder samtlandskapet i stort. Illustreras med fotomontage)- Rekreationsintressen (visuell samt ljud påverkan på omgivande skogs- ochnaturområden)- Hälsa och säkerhet (ljudstörningar, skuggor och reflexer, hinderbelysning)26(68)

- Naturresurser (påverkan på mark- och vatten, arealåtgång)- Risker och sabotage (tillgänglighet för räddningstjänsten, säkerhet vid arbete,brandrisker)- Påverkan under byggskedet (omgivningspåverkan genom kranuppställningsplatser,angöringsvägar samt trädfällning)- Kumulativa effekter av planerade närliggande vindkraftetableringar.I övrigt kommer att redovisas hur uppfyllelsen sker av de nationella, regionala ochlokala miljömålen.27(68)

5 MILJÖMÅL5.1 Nationella, regionala och lokala miljömålRiksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. I november 2005lades miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv" till de 15 som man antagit redani april 1999. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, naturochkulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ettMiljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen, se figur 10.Figur 10. Sveriges miljökvalitetsmål.Miljökvalitetsmålen syftar till att:• främja människors hälsa• värna den biologiska mångfalden och naturmiljön• ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena• bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga• trygga en god hushållning med naturresurserna.Det finns Nationella miljökvalitetsmål, Regionala miljömål samt Lokala miljömål.De regionala målen stämmer i stort överens med de av riksdagen beslutade. I vissafall är det regionala delmålet skarpare än det nationella, t.ex. vad gäller våtmarksanläggningoch fiskeuttaget i havet, där Skåne har ett stort behov av och goda förutsättningarför att klara delmålen.I andra fall ligger ribban lägre än den nationella t.ex. för ökad skötsel av kulturbärandelandskapselement, där länet redan ligger långt framme jämfört med andradelar av Sverige. Vissa nationellt beslutade del mål saknas i dokument som beskrivermiljömålen för Skåne län. Det rör sig om mål där åtgärderna ligger helt på nationellnivå, eller sådana som saknar relevans för länet. Ett exempel på det senare är detnationella delmålet om svaveldioxidhalt i inandningsluft vilket redan är uppnått ilänet. Några delmål är helt regionala, dvs. det saknas nationell motsvarighet. Dethandlar då om delmål som bedömts viktiga för att vi i Skåne ska ha möjlighet att nåde övergripande miljökvalitetsmålen. Majoriteten av delmålen skiljer sig dock intefrån de nationella, varken i ambitionsnivå eller i formulering.28(68)

Klippans kommunKlippans kommun har tagit fram lokala miljömål som bygger på de 16 nationellamiljökvalitetsmålen. Om förnybar energi sägs följande under Miljökvalitetsmålet 13God bebyggd miljö:Kommunen som kommunal förvaltningMål 13.1: Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas påprogram och strategier för hur:• Energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsleoch vindkraft skall främjas.Miljömålsarbetet beskrivs mer i detalj på kommunen hemsida:http://www.klippan.se/5.2 Allmänna hänsynsreglerI Miljöbalkens andra kapitel anges allmänna hänsynsregler som den som vidtar en åtgärdska följa. Dessa regler är:BevisbörderegelnDet är den som ska vidta en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs.KunskapskravetDen som vidtar en åtgärd ska ha tillräcklig kunskap om hur miljön och människorshälsa påverkas och skyddas.FörsiktighetsprincipenDenna princip innebär att om det finns en risk för skador eller olägenheter medfördetta en skyldighet att vidta åtgärder.LokaliseringsprincipenPlatsen för en åtgärd ska väljas så att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet.Hushållnings- och kretsloppsprincipernaDen som vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheternatill återanvändning och återvinning.ProduktvalsprincipenEn bedömning bör göras när produkter ska väljas. Om det är möjligt skall produktersom kan medföra risk för människors hälsa och för miljön ersättas med mindre farligaprodukter.SkälighetsprincipenVid tillämpning av hänsynsreglerna ska en avvägning göras mellan nytta och kostnader.Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomisktorimliga.29(68)

Höörs kommunI ett förslag till tillägg till översiktsplan finns inga lämpliga områden utpekade sompåverkar planerad etablering inom Färingtoftaprojektet. I utställningshandlingen avförslaget har de två områdena Trulstorp 2 km söder om den aktuella parken ochSkuddarp strax öster om den aktuella parken analyserats. Dessa områden har dockansetts vara olämpliga för vindkraft på grund av den inverkan etableringen anses fåpå naturmiljön och friluftslivet.Höörs kommun skriver även i sitt förslag till tillägg till översiktsplanen och i yttrandetill E.ON Vind i samrådsprocessen, att avståndet till Syrkhultasjön bör uppgå tillminst 1 000 m. Skälet är att så långt som möjligt bevara det stora orörda och tystaområdet samt områdets värde för turism och rekreation.6.2 DetaljplanerInga nu detaljplanelagda områden berörs. Från och med 2009-08-01 gäller en ny lagstiftning.Enligt denna behöver detaljplan endast upprättas om det föreligger konkurrensom marken för bostadsändamål eller andra anläggningar. Kommunen skall ävenge sitt samtycke till anläggningen under tillståndsprocessen.32(68)

7 MILJÖKONSEKVENSER7.1 Mark och vattenFörutsättningarDen dominerande jordarten i området utgörs av morän med inslag av organiskt materiali terrängens lågpunkter. Närmaste sjö är Syrkhultasjön och avståndet från närmastevindkraftverk uppgår till 440 m. Det finns inga vattendrag i direkt närhet tillnågot vindkraftverk. Dock kan tillfartsvägar komma att passera över vattendrag.Effekter och konsekvenserVindkraftverken kommer att placeras i terrängens höjdpunkter där grundläggningsförutsättningarnaär goda (moränmark). Se Bilaga 2.Viss omläggning av skogsbilvägar, alternativt avverkning av skog i vissa avsnitt kanbehöva utföras för att öka framkomligheten till platsen för respektive vindkraftverk.Avrinningsförhållanden eller vattenföring kommer inte att påverkas negativt genomden föreslagna etableringen.Allmänna eller enskilda intressen bedöms inte komma att skadas varför anmälan ellertillstånd enligt 11 kap Miljöbalken (Vattenverksamhet) inte anses behövas.Skadeförebyggande åtgärderAvsikten är att minimera påverkan på områden med växande skog. Upplag för materialsamt montering av rotor kommer där det är möjligt också att utföras inom ickeskogbeväxta områden.I det fall omläggning av skogsbilvägar måste utföras kommer eventuella vägtrummorsom berörs att läggas om så att nuvarande vattenföring kan upprätthållas.7.2 NaturmiljöNedan redovisas de naturvärden som finns inom eller i anslutning till området somhelhet. Se figur 11.33(68)

Figur 11. Naturvärden (Källor: Länsstyrelsen i Skåne län, Skogsstyrelsen).FörutsättningarRiksintressen, Natura 2000Syrkhultamosse och Svale mosseSvalemosse är en av de få intakta högmossarna i den nemorala zonen (tempereradezoner, vegetationsregioner som utmärks av sommarvärmekrävande men vinterkalalövskogar. Kustområdena från Bohuslän till södra Öland, inklusive Skåne, hör tillden europeiska nemorala zonen). Mossen är svagt välvd med välutvecklat tuvhöljesystem.Syrkhultamossen består förutom av topogent kärr också av svagt välvda mossarsammanbundna med lövsumpskog.Jämför även Syrkhultamossen/Syrkhult under nedanstående beskrivning av områdensom ingår i länets naturvårdsprogram.Inga Natura 2000-områden berörs.Områden som ingår i länets naturvårdsprogramSyrkhultamossen/SyrkhultOmrådet består av tre svagt välvda mosseytor som är sammanbundna av en sumpskog.Intill mossen ligger Syrkhultasjön. Det kala och tuviga mosseplanet dominerasav tuvull och ris samt omges av kantskog av framförallt björk. En smal lagg före-34(68)

kommer på ett par ställen med flaskstarr, blåtåtel och bladvass. Sumpskogen är artrikmed bl.a älgört, strandklo, kärrsilja, blåtåtel och bladvass samt al och björk iträdskiktet.Strandkärren mellan mossen och sjön domineras av sjöfräken, bladvass och vattenklöver.Fågellivet är rikt med häckande arter som grågås, trana, orre, spillkråka mindre hackspettoch skogsduva. Tillfälligt förekommer också storlom, sparvuggla och pärluggla,Omgivningarna kring Syrkhultasjön utgörs numera till övervägande del av skogsmarksom uppkommit på de forna vidsträckta betesmarkerna. Området är rikt på småvåtmarksskogar och fuktstråk. Rester av det gamla odlingslandskapet med bevaradeekhagar, fuktlövskogar och andra hagmarker finns ännu kvar vid gården Syrkhult vidsjöns sydspets.Nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt samt sumpskogsområdenDet finns inga nyckelbiotoper eller naturvärdeobjekt inom området för vindkraftverkenutan endast ett par mindre sumpskogsobjekt. Dessa kommer inte att beröras.Utanför vindkraftparken finns ett par mindre naturvärdeobjekt. Jämför tabell 3 samtfigur 11.Tabell 3. Sumpskog, naturvärden mm. inom och i anslutning det aktuella området för Färingtoftaparken.(Källa: Skogsstyrelsen)Typ av objekt Information om objektet BeskrivningNaturvärde 030340061 LövskogNaturvärde 030331021 ÄdellövträdSumpskog 030331081KärrskogLövskog, blandat eller ospec. dominerarSumpskog 030330031KärrskogLövskog, blandat eller ospec. dominerarSumpskog 030330021KärrskogLövskog, blandat eller ospec. dominerarÄdellövskogInom området finns en del spridda ädellövskogsbestånd.StrandskyddsområdenStrandskyddet omfattar ett område av 100 m intill strandlinjen vid vissa vattendragsamt sjöarna i området enligt Miljöbalken 7 kap 13§.Syrkhultasjön/Syrkhyltamossen samt vattendragen i området norr om omfattas avstrandskyddsförordnande.35(68)

FaunaHittillsvarande utredningar tyder på att flyttande fåglar sällan kolliderar med vindkraftverk.I andra sammanhang har framförts att det kan finna en risk för att vissarovfåglar kan kollidera med vindkraftverk i samband med bytesjakt.Skånes Ornitologiska Förening (SKOF) framför att det är väl känt att nattsträckandefåglar söker sig mot starka vita ljuskällor, speciellt under nätter när det råder regn, diseller dimma. Man menar därför att effekterna av vit hinderbelysning måste studerasnärmare.För att fördjupa kunskapen av fågelförekomsten kring Färingtofta har denna kartlagtsgenom en inventering av Skånes Ornitologiska förening (SKOF) under 2008-2009.Se MKB-Bilaga 7. Flera av de påträffade arterna anses som hotade eller sårbara arter,som exempelvis havsörn samt mindre hackspett.En fladdermusinventering har även genomförts av Naturvårdskonsult Gerell (RuneGerell) under hösten 2008. Jämför MKB-Bilaga 8.Effekter och konsekvenserVindkraftverken är placerade inom ett område med produktionsskog med såväl växandeskog som hyggen. Trädslagen utgörs av mogen granskog, blandad ungskog samtbestånd med högstammig bokskog.Fem av verken berör mark med bokskog (verk FÄR04, FÄR07, FÄR08, FÄR09 samtFÄR 10).Likaså berör fyra av verken yngre-medelålders granskogsområden (verk FÄR01,FÄR02, FÄR03, FÄR05).Ett verk (verk FÄR06) berör hyggesmark med ung blandskog.Inga särskilda utpekade naturvärden berörs direkt av vindkraftverken. Strax sydöstom vindkraftparken ligger Syrkhultamosse som är av riksintresse för naturvården.Kärnvärdena i själva mossen bedöms inte bli påverkade eller utsatta för någon påtagligskada då den är mycket otillgänglig och avskärmad av en skogszon mot vindkraftverken.Närmaste vindkraftverk ligger ca 300 m från själva mossen. Inom områdetför vindkraftparken finns ett par mindre sumpskogsområden, men dessa kommerinte att beröras.Dispens från strandskyddsbestämmelserna kan komma att krävas. Transport- och tillfartsvägartill vindkraftverken som breddas eller byggs om kommer att korsa 3mindre vattendrag i området norr om Syrkhultasjön.När det gäller fågelfaunan konstateras i SKOFs inventering att fastigheten Glimmingenorr om Syrkhultasjön har de högsta ornitologiska värdena. Bland häckfåglarnainom fastigheten Glimminge finns fiskgjuse, orre, trana, fisktärna ochmindre hackspett. Övriga fastigheter hyser relativt höga ornitologiska värden inom dedelar där det finns högstammig bokskog samt insprängda mossemarker. Havsörn harsynts i området och det bedöms finnas goda möjligheter för denna att etablera häckningnorr och öster om Syrkhultasjön. Av övriga rovfåglar bedöms duvhök, ormvråksamt bivråk häcka i området. Generellt anses vinterfaunan betydligt fattigare än den36(68)

under sommarhalvåret. Sammantaget menar SKOF att området ur såväl ett naturvärdes-som ett fågelskyddsperspektiv är klart olämpligt för vindkraft.Resultatet av den genomförda fladdermusinventeringen visar på en tämligen individfattigfladdermusfauna. Orsaken är i första hand avsaknaden av boplatser i området,dels hålträd samt bebyggelse. Det verkar heller inte finnas några tydliga ledlinjer förflyttande fladdermöss.Skadeförebyggande åtgärderAntalet vindkraftverk har reducerats från ursprungligen 23 till 15 och i liggande förslag10. Ett av de mest närliggande intill Syrkhultamosse/Syrkhultasjön har tagitsbort.7.3 KulturmiljöFörutsättningarRiksintressen, övriga värdefulla kulturmiljöerOmrådet berörs inte av några riksintresseområden för kulturmiljön eller utpekadevärdefulla kulturmiljöer eller kulturmiljöstråk.FornlämningarInom området finns en del fasta fornlämningar. Se figur 12. De utgörs i huvudsak aväldre by/gårdstomter. Nedan redovisa de fornlämningar som ligger i närheten av deplanerade vindkraftverken eller planerade transport/tillfartsvägar:Färingtofta 94:1. Bytomt/gårdsbildning. Övergiven. Inom området iaktttogs 3 husgrunder.Området är kraftigt skadat vid anläggandet av vägar. Hjälmsmas gamlatomt. Hjälmsmas äldsta skriftliga belägg är enligt DAL från år 1675.Färingtofta 93:1. Bytomt/gårdstomt. Övergiven. Inga spår av byggnader syns. Bladhultsgamla tomt. Bladhults äldsta skriftliga belägg är enligt DAL från år 1524.Färingtofta 96:1. Bytomt/gårdstomt. Bebyggd. Oretorps gamla tomt. Ca 100 m NÖhar "Bastuåker" markerats på lantmäterikarta 1861. Ej besökt -95. Oretorps äldstaskriftliga belägg är från 1584.Färingtofta 97:1. Bytomt/gårdstomt. Övergiven. Bradholmas gamla tomt. Bradholmasäldsta skriftliga belägg är enligt DAL från år 1583.Färingtofta 98:1. Bytomt/gårdstomt. Husgrunder, källargropar. Bohus gamla tomt.Bohus äldsta skriftliga belägg är från år 1675.Färingtofta 99:1, 99:2. Obestämbar. Bevakningsobjekt. Linbastu. Lintorkningsgrop.Området är markerat "Baståker" år 1861.Färingtofta 107:1. Fyndplats. Fyndplats, uppgift om en stockbåt. Vid dikning isankmark vid NÖ stranden av Rutenkalv skall en stockbåt av ek ha påträffats. Fyndetskall ha gjorts år 1935. Båten skall enligt pollenanalys ha daterats till 400 e. Kr. I privatägo 1958. Ej återfunnen vid besiktningen. Fyndplatsen är ungefärlig.37(68)

Färingtofta 100:1. Bytomt/gårdstomt. På ägomätningskarta från år 1719 var Fjärhusgårdstomt förlagd hit. Troligen senare flyttad till nr 1. Fjärhus gamla tomt. Fjärhusäldsta skriftliga belägg är enligt DAL från år 1613.Färingtofta 100:2. Bytomt/gårdstomt. Enligt laga skifteskarta från år 1861 var Fjärhusgårdstomt förlagd hit. Inom området iakttogs 2 husgrunder. Området är idag i detnärmaste totalröjt och ställvis belamrat med sentida odlingssten vilket gör det svårtatt avgöra vad somär husgrunder. På ägomätningskarta från år 1719 var Fjärhusgårdstomt förlagd hit. Troligen senare flyttad till nr 1. Fjärhus gamla tomt. Fjärhusäldsta skriftliga belägg är enligt DAL från år 1613.Färingtofta 101:1. Hägnad. Övertorvat inre, beväxt med lövträd, i muren ett parbokar.Färingtofta 102:1. Bytomt/gårdstomt. Bevakningsobjekt. Bebyggd. Ringhults gamlatomt. Ringhults äldsta skriftliga belägg är från år 1583.Färingtofta 103:1. Bytomt/gårdstomt. Husgrunder, jordkällare, igenlagd brunn,fägata samt röjningsrösen. Glimminges gamla tomt. Glimminges äldsta skriftliga beläggär från år 1613.Färingtofta 92:1. Bytomt/gårdstomt. Inom området iakttogs fyra husgrunder och enbrunn. Husgrunderna är kallmurade. I en av grunderna är två källare och ett spismursröse.Brunnen är av okänd storlek, då ett sämre lock ligger över den. Kröglans gamlatomt. Kröglans äldsta skriftliga belägg är enligt DAL från år 1675.Färingtofta 139. Område med fossil åkermark. Röjningsröse område med ca 85 röjningsrösenoch 4 terrasskanter. Anläggningarna är delvis övertorvade med det överstastenmaterialet övermossat. Inga andra fossila odlingselement eller spår efter modernabrukningstekniker kunde identifieras. Lämningarna ska med stor sannolikhet kopplastill bebyggelselämningarna vid Kröglans gamla gårdstomt, beläget ca 100 m Ndärom. Kröglans äldsta skriftliga belägg är enligt Dal från år 1675. På Laga skifteskartanupprättad år 1864 förekommer markeringar för röjningsrösen inom den aktuellaplatsen. Vid denna tidpunkt ägs gården och dess brukningsmark av det utsocknesfrälset baron Sten Ramel och beskrivs utgöra låglänt, skogsbevuxen hårdvall. Vidtiden för Häradskartans upprättande 1926-34 förefaller gården ännu vara i bruk. Dessåkermark överrensstämmer i stort med den mark som brukades 1864. (RAÄ dnr 326-3142-2008).Färingtofta 105:1. Bytomt/gårdstomt. Gårdstomt, ca 70 x 70 m, för Starhults gamlatomt. Inom området iakttogs tre husgrunder, varav en med källare och spismursröse,och en källare. Enligt ägomätningskarta från år 1719 skall tomten ha varit placerad ca30 m längre mot SÖ. Inom det området iakttogs endast en stengärdesgård. Troligenmenas den på kartan inprickade tomten. Starhults äldsta skriftliga belägg är enligtDAL från år 1583.Norra Rörum 184. Fossil åker. Röjningsröse område, ca 180 x 110 m med ca 160röjningsrösen. Flertalet av rösena har en sentida karaktär och utgörs av anläggningarbestående av noggrant staplad sten beväxt med mossa men även av rikligt förekommandemarkfasta block med deponerad röjningssten. Ett förmodat äldre skikt avrösen, kanske förhistoriska eller medeltida, utgörs av ett mindre till antalet låga ochhelt övertorvade rösen med en mycket flack kurvatur. Det kan inte uteslutas att ytterligaresådana, men ej identifierade, rösen förekommer inom området. Inga andra fos-38(68)

sila odlingselement eller spår efter moderna brukningstekniker kunde identifieras.Vid tiden för Häradskartans upprättande år 1926-34 utgör området av lövskog. (RAÄdnr 326-3142-2008)Figur 12. Fornlämningar i området kring vindkraftparken. (Källa: RAÄ, Fornsök)Effekter och konsekvenserOmrådet för den planerade vindkraftparken berör inte några utpekade värdefullakulturmiljöer eller kulturmiljöstråk. I området finns ett antal fast fornlämningar,främst i form av äldre by/gårdstomter, men ingen av dessa kommer att beröras avnågra vindkraftverk. Se figur 12. Planerad infartsväg från sydöst kommer heller inteatt beröra någon fast fornlämning. I de fall tillfartsvägar passerar nära by/gårdstomterkommer eventuell breddning av dessa ske så att fornlämningarna inte påverkas.Skadeförebyggande åtgärderVid placeringen har utgångspunkten varit att några fornlämningsmiljöer inte skallberöras.39(68)

Figur 13. Fotopunkter där fotomontage över Färingtoftaparken har utförts. (Källa: E.ON Vind)Effekter och konsekvenserLandskapets skogklädda karaktär och topografiska förutsättningar medför sammantagetatt vindkraftverken främst är synliga från de öppna delarna i landskapet. Mestpåtagligt kommer de att framträda från de öppna markerna vid den närliggande bebyggelsenvid Oretorp, där vindkraftverken kommer att utgöra ett dominerande intryck.Som grupp betraktad kommer de att synas främst när man befinner sig i detöppna landskapet utmed vägen mellan Färingtofta och N Rörum söder om vindkraftparken.Även från Kopparhatten kommer man att se hela gruppen även om det är påett längre avstånd.Om detta upplevs som positivt eller negativt avgörs till stor del av inställningen tillvindkraftverk i allmänhet.Nya ledningar kommer att förläggas i mark och mindre teknikhus med en yta avhögst ca 15-20 m 2 kommer att placeras i anslutning till vindkraftverken. Dessa anläggningarbedöms inte medföra någon negativ påverkan på landskapsbilden.Nybyggnad av tillfartsvägar kommer att ske, jämför Bilaga 6. I anslutning till vindkraftverkenkommer även en byggarbetsplats med kranmonteringsytor att upprättas,vilket lokalt kommer att innebära att träd måste tas ner och marken jämnas av. Dettabeskrivs närmare under avsnitt 7.9, Påverkan under byggskedet.Skadeförebyggande åtgärderAntalet vindkraftverk har reducerats från ursprungligen 23 till 10 verk i nu aktuelltförslag. Det har även varit en strävan att få en så sammanhållen grupp som möjligt.41(68)

7.5 Rekreation och friluftslivFörutsättningarRiksintressen, övriga områden av regionalt intresse för friluftslivetOmrådet berörs inte av några riksintresseområden för friluftsliv. Eftersom området ärostört har det dock ett allmänt värde som strövområde.Större opåverkade områdenOmrådet är i Klippans kommuns översiktsplan utpekat som ett större opåverkat område.Södra områdetOmrådet är beläget sydost om länsväg 108. Gränsen går vidare norr om de storagrustäktsområdena i Riseberga och Färingtofta, en bit öster om vägen mellan Färingtoftaoch Röstånga. Området fortsätter in i Hässleholms, Höörs och Perstorps kommuneroch utgör sammantaget ett av de större glesbygdsområdena i Skåne. Hässleholmskommun anger området i sin översiktsplan som ett s.k. bullerfritt område.Effekter och konsekvenserOstördheten i området kommer att minska efter utbyggnaden. De visuella effekternaav vindkraftverken, tillfartsvägar samt öppna kranmonteringsytor i anslutning tillverken kommer att upplevas som negativt för rekreationsupplevelsen av skogsmiljön.Tillgängligheten till området kommer dock att finnas kvar.Ett område på ca 5,5 km x 4 km kring vindkraftverken kommer att få en ljudnivå påmellan 35-40 dB(A). Ett område på ca 4 km x 2,5 km kommer att få en ljudnivåöverstigande 40 dB(A).Hinderbelysningen med vitt högintensivt sken kommer också att upplevas som ettstörningsmoment i rekreationsupplevelsen av området. De kommer dock att avskärmasmot marken. Jämför avsnitt 7.8.3 Hinderbelysning.Skadeförebyggande åtgärderUnder projektets gång har antalet vindkraftverk reducerats från ursprungligen 23 till10 i nu aktuellt förslag.7.6 Areella näringar7.6.1 Skogsbruk, jaktFörutsättningarMarken utgörs av produktionsskog och ägs av Barsebäcks Fideikommiss AB. Omfattandejaktverksamhet bedrivs i området med bl.a utfodring till vildsvin m.m.42(68)

Effekter och konsekvenserI samband med anläggningsarbetena kommer viss areal skogsmark att tas i anspråk.Detta redovisas mer ingående under avsnitt 7.9, Påverkan under byggskedet.Preliminärt bedöms ca 3 000 m 2 skogsmark per verk, dvs totalt ca 10 ha behöva tas ianspråk under byggtiden för anläggning av tillfartsvägar, fundament mm. En del avdessa ytor kommer efter byggtidens slut att återgå till skogsmark. Kring vindkraftverkenkommer på sikt en trädfri zon på ca 30 x 30 m att behöva upprätthållas tillsammansmed kranuppställningsytor och tillfartsvägar.Anledningen till att vindkraftetableringen förläggs till skogsmark (jämför Miljöbalken3 kap 4§) är att vindresurserna i området är goda samt att det inte finns utrymmeför så stora vindkraftetableringar i slättbygden. Om de nationella och regionalamålen för vindkraftproduktion skall uppfyllas måste lokalisering av storskaligvindkraftproduktion ske till skogsbygd där det inte finns så mycket bostadsbebyggelse.För att inte försvåra ett rationellt skogsbruk har vindkraftverken så långtmöjligt förlagts i anslutning till skogsbilvägar.Jakt kommer även fortsättningsvis att tillåtas under drifttiden men begränsas underbyggskedet så att risk för skada och/eller olyckor inte uppstår.Skadeförebyggande åtgärderVindkraftverken har placerats invid befintliga skogsbilvägar för att undvika onödigtlånga tillfartsvägar. Stormfällda områden och hyggen kommer även att utnyttjas i såstor utsträckning som möjligt för tillfälliga upplag m.m. Efter byggskedet kommervissa ytor för montering m.m. att återställas till skogs-/naturmark.7.7 Övriga intressen7.7.1 FörsvarsmaktenFörsvarsmakten har inget att erinra mot uppförandet av de 10 föreslagna vindkraftverken.7.7.2 Flygets intressenTransportstyrelsen påpekar att området för vindkraftverken ligger inom den MSApåverkandeytan och man hänvisar därför i första hand till Ljungbyheds, Kristianstadsoch Ängelholm/Helsingborgs flygplatser att yttra sig i frågan.Ljungbyheds Flygplats anser att det är olämpligt att uppföra vindkraftverk inom och ianslutning till flygplatsens kontrollzon samt inom/i anslutning till frekvent användain- och utflygningsvägar. Flygplatsen anser även att vindkraftverken kan påverkaradio-, navigerings- och radarutrustning så att felaktig bäringsinformation samt utsläckningav signaler kan bli följden.Ängelholm/Helsingborgs flygplats har ännu inte yttrat sig.43(68)

Kristianstads Airport anser att placeringen av vindkraftverken kommer att påverkaderas lägsta sektorshöjder. Det saknar operativ betydelse och utgör inget hinder företableringen. Inflygningskartor behöver däremot ritas om.I utredningen från Ramböll, (Luftrumsanalys Vindkraftspark Färingtofta, 2010) seBilaga 10, anges att vindkraftparken i Färingtofta med verkshöjden 150 m alternativt180 m över mark kommer att påverka procedurer för Ljungbyheds flygplats samtMSA (Minimum Sector Altitude) för Malmö och Kristianstad flygplatser.För att kunna genomföra projektet föreslås följande åtgärder:1. Höja Ljungbyhed MSA 11/29 NO till 2000 alt 2100 fot.2. Höja svänghöjden för racetrack bana 29L till 2100 fot (enbart verkshöjd 180 m). vilket innebäratt FAP/FAF flyttas till DME 6,4 och eventuellt och eventuellt att Racetrack förlängs med1NM till DME9.3. Höja Kristianstad MSA 19 NV till 2000 alt 2100 fot.4. Höja Malmö MSA 17 NV till 2000 alt 2100 fot.Ingen av dessa åtgärder kommer att påverka berörda flygplatser operativt.Förkortningarna/begreppen ovan förklaras nedan:Det bör observeras att det är varje enskild flygplats som är sakägare och som bestämmeröver förändringar inom sitt luftrum. Det går idag att vrida och anpassaMSA-sektorerna för att minimera höga hinders påverkan.7.7.3 TelekommunikationTeracom, TeliaSonera, Telenor samt 3GIS, har inga invändningar mot uppförande avde 10 föreslagna vindkraftverken.44(68)

7.8 Hälsa och säkerhet7.8.1 LjudutbredningFörutsättningarVindkraftverk alstrar två olika typer av ljud, mekaniska och aerodynamiska. Modernavindkraftverk alstrar i princip inget mekaniskt ljud, men det ljud som hörs är ett”svischande” från rotorbladen. Se figur 14.Ljudemissionen (det ljud som vindkraftverket skickar ut) från ett vindkraftverk i 2–3 MW-klass brukar ligga i storleksordningen 100 till 107 dB(A) (vindkraftverketss.k. källjud). Det värde på ett vindkraftverks ljudemission som används vid beräkningarär när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd, hos ett verk placerat i öppet landskap.MetodLjudimmission är det värde som uppmäts på ett visst avstånd från verket. Ljudutbredningenfrån vindkraftverk beräknas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer utanhänsyn taget till vegetation eller byggnader som eventuellt kan skärma av eller absorberaen del av ljudet. Det är detta ”worst case” som sätter gränsen för avstånd tillbebyggelse.Figur 14. Ljud från vindkraftverk (Källa: ÅF-Ingemansson AB)Senare tids forskning (Pedersen Eja, 2007) 1 har också visat att ljud från vindkraftverkinte är så störande som man först befarat.Naturvårdsverket har för olika verksamheter angivit riktvärden för buller vid bostäder.För vindkraftverk jämförs med de riktvärden som anges för externt industri-1 Pedersen Eja, 2007. Human response to wind turbine noise – perception, annoyance and moderating factors.Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Inst. f. Miljömedicin.45(68)

uller. Enligt dessa får den ekvivalenta ljudnivån dagtid inte överstiga 50 dB(A).Kvällstid, sön- och helgdagar gäller riktvärdet 45 dBA samt nattetid 40 dB(A). Eftersomvindkraftverken antas vara i drift dygnet runt, har praxis under senare tid varit atttillämpa 40 dB(A) som en ekvivalentnivå för hela dygnet.I Naturvårdsverkets modell förutsätts att källjudet, dvs ljudeffektnivån, ökar linjärtmed vindhastigheten. Det stämmer inte för moderna pitchreglerade vindkraftverk.Ljudnivån ökar linjärt upp till 8–10 m/s mätt på 10 m höjd. Därutöver är ljudnivånrelativt konstant oberoende av vindhastigheten.Tabell 4. Ljudnivåer på olika avstånd från ett vindkraftverkTabell 4 ger exempel på ljudnivåer på olika avstånd från ett vindkraftverk. I gruppermed flera vindkraftverk förstärks den totala ljudeffekten. En enkel tumregel ger attom ljudemissionen fördubblas (2 verk i stället för 1, enligt ovan) ökar ljudimmissionenmed 3 dB(A) på samma avstånd.Infraljud är ljud med låg frekvens (< 20 Hz) som ligger utanför människans perceptionsområde.Lågfrekventa ljud påverkar människor mer än ljud som inte dominerasav låga frekvenser. Exempel på symptom vid exponering av lågfrekvent ljud är trötthet,huvudvärk och störd sömn. Symptomen och besvären kan komma redan vid lågaljudnivåer, strax över den normala hörtröskeln. Lågfrekvent ljud kan också breda utsig över längre sträckor än övrigt ljud. Det finns många källor till infraljud somexempelvis träd och kraftledningar, vilket gör att det är svårt att härleda ursprungskällantill ljudalstringen.Enligt Naturvårdsverket finns det idag inga studier som visar att lågfrekventa ljudfrån vindkraftverk påverkar människor och djur på ett negativt sätt. Men eftersomverken blir allt större bör det lågfrekventa ljudet kontrolleras.I rapporten ”Andmyran vindpark Norge – Riktvärde för lågfrekvent ljud, Projektrapport,ÅF-ingemansson AB”, konstateras att på avstånd större än 500 m överskridsinte riktlinjerna för lågfrekvent buller inomhus (SOSFS 2005:6). Martin Almgren påÅF-Ingemansson AB har vid ett antal seminarier under våren 2010 sammanfattatkunskapsläget med avseende på lågfrekvent ljud i följande punkter:• Lågfrekvent ljud från vindkraftverk bör bedömas enligt SocialstyrelsensSOSFS 2005:5.• Om riktvärdet 40 dB(A) utomhus inte överskrids från en planerad vindkraftparkmed upp till cirka 100 verk klarar man också Socialstyrelsens riktvärde.46(68)

• Infraljud från vindkraftverk bör bedömas genom att jämföra uppmätt ellerberäknad nivå med perceptionströskeln.• Vindkraftverk har hittills inte visats ge ljudnivåer överstigande perceptionströskelnför infraljud.Effekter och konsekvenserEtt antal s.k. ”Noise Sensitive Areas” (bostadsfastigheter) har pekats ut i områdenkring den tänkta vindkraftparken. Se figur 15 samt tabell 5.Gjorda analyser visar att de mest närliggande fastigheterna får en ljudnivå på ca40 dB(A). I figur 15 redovisas ett exempel på ljudspridningen för en grupp beståendeav 10 Siemens SWT 101, 2,3 MW, med källjudnivå 103–106 dB(A). Jämför ävenBilaga 4, Ljudutbredning.Tabell 5. Beräknade ljudnivåer.Tabell 6. Avstånd mellan vindkraftverk och närliggande bostäder.Beräkningar har gjorts med beräkningsprogrammet WindPRO i tio olika punkter vidde mest utsatta bostadsfastigheterna. Beräkningarna i tabell 5 visar att ljudnivåernakommer att ligga på mellan 30,1 och 40,0 dB(A), Det senare är i nivå med Naturvårdsverketsriktvärde för högsta tillåtna ekvivalentnivå över dygnet.47(68)

För att få ner ljudnivån kan vindkraftverkets varvtal sänkas, alternativt att det intekörs under t.ex kvällar och nätter. (Referens: Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket,2001. Ljud från vindkraftverk).I tabell 6 redovisas avståndet mellan vindkraftverken och närliggande bebyggelse.Mer detaljerad information om ljudberäkningarna finns i Bilaga 4, Ljudutbredning.De samlade kumulativa effekterna av samtliga planerade vindkraftverk i områdetredovisas i kapitel 7.11 Kumulativa effekter.Figur 15. Beräknade ljudnivåer vid Färingtoftaparken (Källa: E.ON Vind)Konsekvenserna till följd av infraljud bedöms vara obetydliga för planerad vindkraftpark.Skadeförebyggande åtgärderDet finns tre alternativa åtgärder att reducera ljudimmissionsnivån från vindkraftverken:• Reducering av antalet verk (Från början planerades 23 verk som sedanreducerades till 15 och nu har minskats till 10.• Optimera verkens placering med avseende på ljudspridning48(68)

• Minska ljudemissionen, dvs verkens källjud genom att varvtalet sätts ner.(Avses att användas vid behov)7.8.2 Skuggor och reflexerFörutsättningarDå ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörligskugga. Det som man i dagligt tal avser med skugga är kärnskugga, som uppstår dådet skuggande föremålet skymmer hela solskivan. På större avstånd kommer en vingeinte helt att dölja solen, och skuggbilden blir mindre markant.En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn, utsättas för dessa skuggeffekter,när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktighetenav en sådan enskild situation, vid en fastighet, påverkas bland annat av vindriktningen.Om det blåser parallellt med solinstrålningen, kommer skuggeffekten attfå störst utbredning och ha längst varaktighet, eftersom verket då står med ”bredsidan”mot solen.Som riktvärde för rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges 8 timmar verkligskuggtid (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet). Detta motsvararungefär det riktvärde om 30 timmar per kalenderår som Boverket tidigare angivitför den teoretiska förekomsten vid bostäder. Utifrån detta riktvärde får hellerinte periodiska skuggor överskrida 30 min per dag. Modellen för skuggberäkningräknar även med ett ”worst case” där ingen hänsyn tas till t.ex vegetation eller skogsridåeri terrängen, utan bara fasta hinder i form av topografi eller byggnader.Figur 16. Skiss som visar skuggförhållanden under olika årstider. (Källa: E.ON Vind)För att klara detta riktvärde kan reglersystem för så kallad skuggminimeringinstalleras.49(68)

Effekter och konsekvenserBeräkningar har utförts för att säkerställa att inga riktvärden för skuggeffekter överskrids.Se Bilaga 5. Skuggberäkning.Den teoretiskt maximala skuggtiden beräknas till ca 46,19 tim per kalenderår för denmest utsatta bostadsfastigheten. Se tabell 7, figur 17 samt bilaga 5, Skuggberäkning.Den verkliga skuggtiden/år för de mest utsatta bostäderna är som högst 7,59 timmar,vilket är strax under riktvärdet på 8 tim. Skuggtiden per dag uppgår enligt beräkningarnatill ca 47 minuter, vilket är över riktvärdet på 30 minuter/dag. Då har inte hänsyntagits till t.ex skog eller annan vegetation.För att klara riktvärdena för teoretisk maximal skuggtid kan s.k. skuggregleringsutrustninginstalleras i verken.Tabell 7. Beräknad teoretisk och verklig skuggtid för omkringliggande fastigheter. Hänsyn har tagitstill vind- och väderleksförhållanden (antal soltimmar) (Källa: E.ON Vind).Skadeförebyggande åtgärderFör att minska skuggeffekterna ytterligare kan utrustning för skuggreducering användas,vilket innebär att verken kan stängas av under vissa kritiska tidpunkter. En annanåtgärd att få ner skuggtiden kan eventuellt vara att lägga in serviceintervall vid dekritiska tillfällena då skuggeffekter riskera uppstå.50(68)

Figur 17. Karta visande beräknad verklig skuggtid från Färingtoftaparken. Hänsyn har inte tagits tillskog eller andra hinder). (Källa: E.ON Vind).7.8.3 HinderbelysningFörutsättningarHinderbelysning på vindkraftverk regleras av Transportstyrelsens föreskrifter ochallmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47).Planerade vindkraftverk som har en höjd understigande 150 m över markytan skallförses med rött blinkande sken av medelintensiv karaktär (2000 Candela). Nattetidfinns möjlighet att ”dimma” ner detta till 200 Candela. Vindkraftverken skall ha envit färg och behöver därför inte ha ljusen tända under dagtid.Planerade vindkraftverk med en höjd överstigande 150 m över markytan skall ha ettvitt blinkande sken av högintensiv karaktär (100 000 Candela). Nattetid måste dessa”dimmas” ner till 2000 Candela. Det högintensiva ljuset från ett sådant vindkraftverkskall skärmas av så att det inte når markytan på närmare avstånd än 5 km där det51(68)

finns samlad bebyggelse (definieras av kommunen). Vindkraftverken skall ha en vitfärg.I bilaga 4 till ovan nämnda föreskrift redovisas i detalj hur hinderbelysningen skallutformas med spridningsvinklar i förhållande till horisontalplanet, ljusintensitet m.m.Som allmänna råd anges även att blinkande ljus av medelintensiv och högintensivkaraktär bör synkroniseras med närliggande föremåls blinkande ljus för att minskastörningar på omgivningen. Synkronisering av ljusen i vindkraftparken kommer attske.För Färingtofta vindkraftpark innebär detta att den totalhöjd som slutligen väljs påvindkraftverken kommer att styra vilken typ av hinderbelysning som behöver monteraspå verken.Effekter och konsekvenserGenom ovanstående åtgärder bedöms störningar på omgivningen kunna reduceras sålångt möjligt med hänsyn till kraven på flygsäkerhet.Skadeförebyggande åtgärder”Dimning” av belysningen nattetid. Möjligheterna att avskärma belysningen motmarken i närområdet där det finns enstaka bostäder kommer att diskuteras.7.8.4 Kablar och ledningarFörutsättningarUppbyggnaden av eldistribution och elanläggningar redovisas under avsnittet 2.3, Elanslutning.Effekter och konsekvenserRegler för hur kablarna skall läggas anges i EBR-standard KJ 41.05. Enligt dennastandard skall ledningar förläggas på ett djup som gör att kabeln är väl skyddad förmekaniska påverkan eller direkt skaderisk. Det gör att förläggningsdjupet anpassastill de förutsättningar som ges för varje tillfälla. Beroende på markbeskaffenhetenplöjs eller grävs kablarna ner i marken.Plöjning är den metod som orsakar minst påverkan. Grävning kommer att tillämpas ide fall då annat schaktarbete utförs för vägar. Konsekvenserna av elnätsanslutningkommer att redovisas mer ingående i en kommande ansökan om linje/områdeskoncession.7.8.5 Elektromagnetiska fältI dagsläget finns det inga fastställda riktvärden för elektromagnetiska fält. Detelektromagnetiska fältet bestäms främst av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen iledarna och avståndet mellan ledarna. För att minska magnetfälten från anslutningskablarnaplaceras de tre faserna i en triangelform. På så sätt minskas det magnetiska52(68)

fältet genom att de olika fasernas magnetfält tar ut varandra. Magnetfältet minskardessutom snabbt eftersom det normalt avtar med kvadraten av avståndet från ledningen.Magnetfältet ovanför mark blir således försumbart.Skadeförebyggande åtgärderFör att minimera naturingreppet förläggs kablarna huvudsakligen intill transportvägarna.Utformningen av fasledarna innebär att magnetfälten släcks ut och blir försumbaravid markytan.7.8.6 TransformatorerFörutsättningarUppbyggnaden av eldistribution och elanläggningar redovisas under avsnittet 2.3, Elanslutning.Effekter och konsekvenserDe transformatorer som finns inuti vindkraftverken är torrisolerade och saknar därmedolja. Alternativt byggs mindre teknikhus intill vindkraftverken där de s.k.sekundärstationerna kan placeras.Val av elkraftteknisk utrustning är ännu inte gjord.Skadeförebyggande åtgärderUppsamlingsgropar byggs i transformatorstationen för att förhindra eventuellt oljeläckage.7.9 Risker och sabotageFörutsättningarSkyddsavstånd till allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar brukar generelltanges till fallhöjden för vindkraftverket inklusive rotor, dvs i det här fallet ca 200 m.Tornen kommer att utgörs av en cylinderformad stålkonstruktion som är 4–5 m i diameteroch med en godstjocklek på ca 50 mm. I varje torn finns en låst dörr med eninvändig lejdare. Tornet grundläggs på en kraftig betongkonstruktion under mark, seavsnitt 2.2, Lokalisering och utformning.7.9.1 Brand och säkerhetTillfartsvägarna är utformade för fordon med lång last och stort axeltryck (16 ton).Det bedöms därför heller inte finnas någon begränsning vad gäller framkomlighetenför räddningstjänstens fordon.53(68)

Risken för brand i vindkraftverkets maskinhus som i sin tur skulle kunna orsakabrand på marken har diskuterats. Brand i vindkraftverkets rotor/maskinhus är dockmycket ovanligt. För att undvika detta är vindkraftverken utrustade med följandeskydd:I vindkraftverken finns sensorer som mäter temperaturen i följande punkter:• i verkets transformator (alla tre faserna)• i generatorn (alla tre faserna)• i generatorns lager• i växellådans olja samt i de yttersta lagen (på 2 MW verk)• i hydrauloljan• i omformaren• i maskinhuset.I maskinhuset finns även kylfläktar för att reglera temperaturen.I exempelvis Vestas vindkraftverk finns även ett system som kallas VOG (VestasOverspeed Guard) på vindkraftverken. I princip fungerar det på följande sätt:Generatorns varvtal kontrolleras och systemet skall förhindra att rotorn får för höghastighet. Om det datorbaserade systemet havererar stannas rotorn automatiskt.Vestas vindkraftverk är också utrustade med åskskydd. Det finns ”receptorer” påstrategiska punkter i vingarna som ”fångar upp” blixten och leder bort den frånvingen till vindkraftverket och vidare till tornets jordledning.Angående risken för brand i själva maskinhuset kan följande konstateras:Skärmen kring maskinhuset består av olika höljen. Om det mot förmodan skulle uppståbrand i maskinhuset, så finns det ett stort antal skruvar i kanterna på varje höljesom håller detta på plats, och som skall förhindra att de faller ner till marken.För att förhindra brand genom kortslutning eller liknande finns det i varje rotor ens.k. ”Arc detector” som har till funktion att slå ifrån strömmen i händelse av kortslutning.Sammantaget kan konstateras att det är mycket ovanligt att det uppstår brand i vindkraftverk.Beträffande säkerheten vid arbete i själva vindkraftverket gäller följande:• att man aldrig arbetar ensam,• att det finns såväl hiss som stege invändigt i tornen samt,• att det i varje verk finns nedfirningsutrusning.54(68)

Effekter och konsekvenserRisken för att ett vindkraftverk skall falla omkull eller att det utsätts för sabotagemåste betraktas som liten med tanke på den mycket kraftiga konstruktionen.Risker för nedisning finns när vindkraftverken är stillastående. Erfarenheter frånvindkraftverk vid Varberg visar att isen vid igångsättning faller rakt ner. Varningsskyltarkommer dock att sättas upp för att uppmärksamma förbipasserande om eventuellarisker. I och med ett fåtal människor bor/vistas i området samt att vindkraftverkenär placerade ett stycke från genomfartsvägarna i området bör riskerna för skadortill följd av nedfallande is vara små.Genom den konstruktion och de skyddsåtgärder som presenterats ovan bedöms riskernaför skogsbrand som mycket små.Åtgärder för säkerheten vid arbete i själva vindkraftverket skall förhindra skador omett olyckstillbud skulle uppstå.Skadeförebyggande åtgärder• Vindkraftverken har huvudsakligen placerats utmed mindre skogsbilvägar i områdetsom inte utgör tillfarter till någon bostadsbebyggelse.• God tillgänglighet för räddningstjänstens fordon• Temperatursensorer samt system för hastighetsövervakning i rotorn/maskinhuset• Avstängningssystem vid kortslutning• Trädfri zon kring vindkraftverken• Säkerhetsåtgärder vid arbete i själva vindkraftverket.7.10 Påverkan under byggskedetI ett första moment av byggskedet i fält sker vägdragning fram till platsen. Däreftergjuts fundamenten på plats innan tornen och turbinerna monteras. Fundamentet utgörsav en betongkonstruktion, anpassad till de lokala grundläggningsförhållandena.Betongkonstruktionen kommer att förläggas under mark. Jämför även avsnitt 2.2 Lokaliseringoch utformning.Byggskedet kan leda till lokala störningar av anläggningsmaskiner vid arbetsplatsen.Därtill kommer störningar från transporter. De mest närbelägna bostäderna liggerdock så pass långt från närmaste vindkraftverk (ca 1050 m) att olägenheter inte tordeuppstå. Så långt möjligt kommer byggnationen att ske så att störningar på djur- ochfågelliv inte uppstår. Ett vindkraftverk, FÄR01, är dock placerat i direkt anslutningtill en tillfartsväg till tre fastigheter i området.Under byggtiden kan viss mark intill vindkraftverket behöva tas i anspråk för tillfälligaupplag mm. Det gäller främst vid monteringen av vingarna på rotorn. För attnå vindkraftverken behöver totalt ca 0,3 km nya anslutningsvägar byggas. Ca 12 kmav det befintliga skogsbilvägnätet behöver förstärkas och rätas ut/breddas för att klaratransporterna av vingarna, alternativt kan träd i trånga passager behöva fällas. Eventuellatransportskador på befintliga vägar kommer att åtgärdas efter byggnationen.55(68)

Under byggtiden kan det bli nödvändigt att fälla träd för att skapa tillfälliga ytor påupp till 3 000 m 2 /verk, beroende på utformning av ytan som ska nyttjas för kranuppställnings-och monteringsytor. Efter montering kommer ytorna att behållas öppnaeftersom dessa kan behövas vid underhållsarbeten samt vid framtida nedmontering.Det bedöms inte vara lönsamt ekonomiskt att plantera ny skog på dessa ytor. De ytorsom är öppen naturmark kommer efter byggtidens slut att vara möjliga att återställa.Osäkerheten i arealberäkning beror på att olika fabrikat av vindkraftverk kräver olikastora monteringsytor. Tillgänglig krankapacitet kan även påverka arealåtgången.Vid iordningställande av monterings- och kranytor och liknade ytor kommer i huvudsakbefintliga massor att användas för massbalansering. Vid förstärkning av transportvägarnakan krossmaterial behöva användas. Jämför även bilaga 6, Plan över tillfartsvägar,kranmonteringsytor m.m.Under drifttiden kommer, förutom tillfartsvägen och en mindre parkeringsplats, ca2 000 m 2 /verk att tas i anspråk för själva fundamentet, en mindre teknikbyggnad samtför hårdgjorda ytor intill.7.11 Kumulativa effekter av samtliga vindkraftparker i närområdetNorr om E.ONs planerade vindkraftpark planeras ytterligare 2-3 gruppstationer medett 30-tal vindkraftverk vid Gustavsborg och Skuddarp genom HS-Kraft, samt ettokänt antal genom Vindkompaniet. Flertalet av dessa vindkraftverk är belägna inomHässleholms kommun inom utpekade sk. tysta områden. Om samtliga dessa vindkraftverk,drygt 40 stycken, skulle uppföras kommer detta innebära en väsentlig förändringav områdets helhetskaraktär. Några fastigheter kommer att bli särskilt utsattaför kumulativa (samlade) ljud- och skuggeffekter. Det gäller främst Ringhult 1.12,Oretorp 1:3 Oretorp 1:5 samt Oretorp 1.6.LandskapsbildPåverkan på landskapsbilden kommer att bli avsevärd om ett 40-tal vindkraftverkuppförs i området. Området helhetskaraktär kommer att förändras. Den fria vyn frånkända utsiktspunkter som Kopparhatten på Söderåsen kommer att förändras.Påverkan på fågelliv, naturmiljöEtt stort antal vindkraftverk inom samma område kan innebära en negativ påverkanpå såväl flyttfåglar som häckande arter i Syrkhultasjön och Store Damm utanförPerstorp. Store Damm är sedan gammalt en känd fågellokal som innehåller ettmycket intressant men också störningskänsligt fågelliv. Här finns bl.a knipa, storskrake,häger, fiskgjuse, knölsvan och sångsvan. Andra fåglar som förekommer ärfisktärna, duvhök, fiskgjuse, korp och stenknäck.56(68)

RekreationsintressenOmrådets karaktär av s.k. tyst område kommer lokalt att försvinna genom ökadeljudnivåer samt nya vägdragningar, uppställningsplatser m.m. Sammantaget kommerett område som är ca 6 x 6 km att få en ljudnivå överstigande 35 dB(A). Ett områdesom är ca 5 x 5 km kommer att få en ljudnivå överstigande 40 dB(A).Ljud och skuggorDet kommer att bli svårt att klara ljudnivåerna för närliggande bostadsfastigheter omsamtliga planerade vindkraftanläggningar byggs i området. Störst samlade ljudeffekterblir det om även HS-Kraft planerade anläggning vid Gustavsborg byggs.Beräkningar visar att närliggande fastigheter kommer att få ljudnivåer omkring 41-42dB(A) (Oretorp 1:3, Oretorp 1:5 samt Oretorp 1:6) om de planerade vindkraftverkenvid Gustavsborg norr om Färingtofta vindkraftpark byggs. De av HS-kraft planeradevindkraftverken i den östra delen påverkar inte ljudnivåerna nämnvärt för närliggandebostäder, då de ligger relativt långt ifrån. Se MKB-Bilaga 4A och 4B.Det samlade riktvärdena för skuggtid kommer att överskridas om HS-Krafts anläggningvid Gustavsborg byggs. De mest utsatta fastigheterna Oretorp 1:5, Oretorp 1:3samt Ringhult 1:12 ( obebott ödehus) kommer att få effektiv en skuggtid på mellan 9och 15 timmar, vilket skall jämföras med riktvärdet på 8 timmars effektiv skuggtid.Byggs HS-krafts anläggning i öster kommer den effektiva skuggtiden för en av fastigheterna(Ringhult 1:12) att uppgå till drygt 67 timmar.Ovanstående är ett beräkningsexempel på de kumulativa effekter som kan uppstå omnågon av de angränsande planerade anläggningarna byggs.De sammantagna effekterna om samtliga planerade anläggningar skulle genomföraskommer att innebära att gränsvärden för ljud och skugga inte kan uppfyllas med nuvarandeplacering av bostadshusen i området. Se även MKB-Bilaga 5A och 5B.Hinderbelysning, rött/vitt skenOm vindkraftverken byggs med olika höjder; lägre/högre än 150 m kommer rött ochvitt ljus av olika intensitet att blandas inom närområdet.7.12 Avveckling efter drifttidenNormalt dimensioneras vindkraftverken för att vara i drift under ca 25 år. Därefterkan rörliga delar bytas ut (rotor m.m.) för fortsatt drift.Efter avslutad drifttid kommer vindkraftverken (torn samt rotor) att demonteras. Tillstor del kan det material som används återvinnas efter det att anläggningen tagits urbruk. Stål och koppar kan säljas som skrot. Vingar och annat material i glasfiber kanförbrännas och energin återvinnas.I likhet med byggskedet kan under avvecklingsskedet temporärt ytterligare lite arealmark behöva nyttjas. Under avvecklingsskedet kommer i likhet med byggskedet attske en del transporter. Dessa bedöms inte innebära några särskilda risker för vare sig57(68)

hälsan eller miljön. Efter att vindkraftverken tagits bort återställs marken på så sätt attskog kan återetableras. Fundamentet av betong kommer att täckas över och lämnaskvar i marken. Transportarbetet för att bortföra detta (ca 100 lastbilar/fundament) bedömsur miljösynpunkt som olämpligt och miljönyttan som för liten. Betong avgerheller inte några föroreningar som kan skada omgivande mark- eller vattenområden).7.13 Uppfyllelse av miljömålenVindkraft berör flera miljömål både direkt och indirekt i positiv och negativ riktning.Om elproduktionen från vindkraft ersätter produktionen från fossila bränslen medfördetta minskade utsläpp av föroreningar såsom koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider.Minskade luftutsläpp bidrar till att uppfylla miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”,”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning”, ”Giftfri miljö”, ”Skyddandeozonskikt” och ”Ingen övergödning”.Miljömålen ”Säker strålmiljö”, ”Grundvatten av god kvalitet”, ”Hav i balans samtlevande kust och skärgård”, ”Storslagen fjällmiljö” samt ”Ett rikt odlingslandskap”berörs i princip inte alls av vindkraftanläggningen vid Färingtofta och behandlasdärför inte vidare här.Miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Levande skogar”, ”Myllrande våtmarker”,”God bebyggd miljö” samt ”Ett rikt växt och djurliv” kan direkt och indirektkomma att påverkas negativt.I det nationella miljökvalitetsmålet för ”Levande sjöar och vattendrag” redovisas attsjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöerskall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärdensamt ekologisk och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt somförutsättningarna för friluftsliv värnas. Det regionala delmålet behandlar främst målsättningarkring vilka och hur stora arealer som skall skyddas. Det innehåller ävenmålsättningar kring restaurering av vattendrag.Nedan anges de lokala miljömålen för Klippans kommun:58(68)

Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ”Myllrande våtmarker” skall våtmarkernasekologiska och vattenhushållande funktioner i landskapet bibehållas och värdefullavåtmarker bevaras för framtiden. Det regionala delmålet behandlar främst målsättningarkring vilka och hur stora arealer som skall skyddas samt målsättningar om nyavåtmarker i odlingslandslandskapet.Nedan anges de lokala miljömålen för Klippans kommun:59(68)

Dessa båda miljömål påverkas inte direkt, men i området vid Syrkhultasjön/Svalemossefinns värdefullt fågelliv som kan påverkas negativt. Området är inte tillgängligtför friluftsliv.Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” skall skogens värde förbiologisk produktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och de kulturellaoch sociala värdena bevaras. Det regionala delmålet behandlar främst målsättningarkring det långsiktiga skyddet av skogsmarken samt vilka och hur stora arealersom skall skyddas.Nedan anges de lokala miljömålen för Klippans kommun:Detta miljömål kan komma att påverkas negativt då en del areal mark tas i anspråkför vindkraftverk med tillhörande ytor. De sociala värdena kan också påverkas negativtdå det blir en förhöjd ljudnivå i området och viss begränsning av tillgängligheteni marken närmast vindkraftverken. Detta gäller särskilt i de fall det finns risk för isbildning/iskastfrån verken.Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” skall tätorter ochannan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en godregional och global miljö. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformaspå ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig och god hushållning med mark-,vatten- och andra resurser främjas. Det finns även ett nationellt delmål som innebäratt det senast år 2010 skall finnas ett delmål kring hur energianvändningen kan effektiviserasoch förnybara energiresurser, bl.a vindkraft, kan främjas. I ett delmål redovisasäven att boende- och fritidsmiljön skall uppfylla samhällets krav på gestaltning,frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft. Det regionala delmålet60(68)

ehandlar främst hur transportbehovet skall kunna minska samt hur ett varierat utbudav bostäder skall kunna uppnås.Nedan anges de lokala miljömålen för (endast i sammanhanget relevanta för ”Godbebyggd miljö”) för Klippans kommun:Miljömålet kan komma att motverkas genom att tidigare ostörd bebyggelse kan bliutsatt för ljudstörningar och skuggeffekter. Avsikten är dock att uppsatta riktvärdenskall innehållas. Vindkraftverkens visuella påverkan kan av vissa upplevas som ennegativ miljöeffekt på boendemiljön.Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” skall den biologiskamångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtidagenerationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem skall främjas. Människor skall hatillgång till god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald. Det regionaladelmålet tar främst fasta på hur förlusten av biologisk mångfald skall kunna hejdas.61(68)

Nedan anges de lokala miljömålen för Klippans kommun:Miljömålet bedöms kunna klaras genom att vindkraftverken placeras i terrängenshöjdpartier och inte berör några sumpskogsområden eller andra naturvärden. Viss negativpåverkan på fågellivet kan uppkomma till följd av vindkraftutbyggnaden.Skadeförebyggande åtgärderVid projektering av anläggningen kommer miljömålen att beaktas för att minimeraeventuell negativ påverkan.Allmänna hänsynsregler, bevisbörderegeln m.m.De allmänna hänsynsreglerna bedöms kunna uppfyllas genom följande:Genom den framtagna MKB:n bedöms Bevisbörderegeln vara uppfylld.Kunskapskravet genom den bakgrund och kompetens inom energiområdet som finnsi E.ON Vind. Tidigare har man bland annat byggt grupper av vindkraftverk på fleraplatser i södra Sverige och färdigställer just nu en stor vindkraftpark i Danmark.Försiktighetsprincipen kan anses vara uppfylld genom att vindkraftverken vid behovkan förses med reglerutrustning för ljud- och skuggreducering. Ljudutbredning ochskuggförhållanden har noggrant studerats för att säkerställa att acceptabla värden kanupprätthållas.Hushållnings- och kretsloppsprinciperna genom vindkraftens förnybara karaktär ochfrånvaro av utsläpp av kemiska ämnen.Lokaliseringsprincipen får anses vara uppfylld genom den diskussion om alternativalokaliseringar som förevarit inom Klippans kommun och på den aktuella platsen.Produktvalsprincipen likaså genom att vindkraftverken i sig inte utgör någon farligprodukt och genom att de utförs med bästa och modernaste teknik.Slutligen har Skälighetsprincipen uppfyllts genom de analyser som genomförts underprojektets gång, där miljöfaktorer som ljudutbredning/skuggeffekter och kravet på ensammanhållen grupp vägts mot bl.a energibortfall, vilket slutligen lett till den aktuellautformningen.62(68)

8 UPPFÖLJNING8.1 Kontroll av verksamhetenE.ON Vind bedriver egenkontroll enligt miljöbalken och kommer att upprätta ett förslagtill kontrollprogram.63(68)

9 SAMLAD BEDÖMNING OCH STÖRNINGSANALYS9.1 Jämförelse mellan utbyggnadsalternativet och noll-alternativetPåverkan på olika intressen sammanfattas i nedanstående tabell 8.Tabell 8. Påverkan på olika intressen i förhållande till utbyggnads- och Noll-alternativet.Alternativ/IntresseMark och vattenNaturmiljöKulturmiljöLandskapsbildRekreation ochfriluftslivUtbyggnadsalternativetSkogsmark på morän tas i anspråk förutbyggnaden. Inga vattenområden berörs.Vindkraftverken berör inga sumpskogsområden,naturvärdeobjekt ellernyckelbiotoper. Kring Syrk-hultamossehäckar en del hotade och sårbarafågelarter.Inga fornlämningar eller kultur-miljöerberörs.Vindkraftverken kommer att ge intryck aven samlad grupp på håll. Vindkraftverkenkommer främst att synas söderifrån i deöppna områdena kring vägen mellanFäringtofta och N Rörum.I närområdet kommer endast enstaka verkatt synas p.g.a. skogens och terrängensavskärmande effekt.Tillfartsvägar och kranmonteringsytorkommer sannolikt att upplevas som ettnegativt inslag i landskapsbilden.Området ingår i ett av Klippan kommunutpekat stort opåverkat område avglesbygdskaraktär.Vindkraftverken med tillhörande vägar,kranmonteringsytor m.m. kommer attminska ostördheten ochrekreationsupplevelsen av skogsmiljönOstördheten kommer att minska till följdav ljudpåverkan, skuggeffekter samthinderbelysning.Noll-alternativetIngen förändring jämfört medidag.Ingen förändring jämfört medidag.Ingen förändring jämfört medidag.Ingen förändring jämfört medidag.Ingen förändring av rekreationsvärdenajämfört med idag.64(68)

Alternativ/IntresseAreella näringarHälsa ochsäkerhetUppfyllelse avmiljömålUtbyggnadsalternativetPreliminärt bedöms ca 3 000 m 2 mark/verkatt tas i anspråk för nya tillfartsvägar,anläggning av fundament mm underbyggtiden.Vissa av dessa ytor kan återgå tillskogsmark.Jakt kommer att kunna bedrivas.Vindkraftverken har placerats så attacceptabla nivåer för ljudutbredning samtskuggeffekter skall kunna upprätthållas.Verken kan vid behov förses medreglerutrustning för ljud- ochskuggreducering.Vindkraftverken har som regel placeratsutmed mindre vägar som inte utgörgenomfartsvägar. Riskerna för skador tillföljd av nedfallande is bedöms därför somringa.Brandrisken bedöms som liten genom deskyddsåtgärder som finns ivindkraftverken.Anläggningen medverkar i storutsträckning till att uppfylla uppsattamiljömål såväl nationell, regionalt somlokalt.Noll-alternativetSkogsbruk och jakt bedrivs somidag.Ingen förändring jämfört medidag.Nuvarande andel icke förnybarenergiproduktion bibehålls.9.2 Samlad störningsanalysGenomförda analyser och beräkningar visar att acceptabla nivåer för ljudutbredningoch skuggor kommer att kunna innehållas. Eftergifter vad gäller antal verk ochenergiproduktion har gjorts för att uppnå detta (minskning av antalet verk från ursprungligen23 verk till 10 och kan inte sänkas mer om ekonomiskt lönsam produktionskall kunna upprätthållas). Jämför redovisning i tabell 9.Närliggande bebyggelse vid Oretorp kommer att utsättas för en visuell påverkan genomatt närmaste vindkraftverk kommer att ligga ca 1050 m från bostaden.Ostördheten i området som helhet kommer att minska. Inga natur- eller kulturmiljöintressenberörs direkt.Förekommande fornlämningar (äldre by/gårdstomter) kommer inte att beröras.I närheten ligger dock riksintresseområdet för naturvård kring Syrkhultasjön/-Svalemosse.65(68)

Tabell 9. Samlad störningsanalys (överskridna riktvärden är markerade med rött)FastighetÖrahultet -Trulstorp 3:7LjudnivådB(A)Teoretiskmaximalskuggtid,tt:mm/årBeräknadfaktiskskuggtid,tt:mm/årBeräknadfaktiskskuggtid,tt:mm/dagKortasteavståndtill verk(m)Närmastevkv37,8 0:00 0:00 0:00 1260 FÄR04FotomontageOretorp 1:3 40,0* 46:19** 7:59 0:47** 1050 FÄR05Ringhult 1:12 23:13 4:42 0:24 1125 FÄR10Karup 1:1 0:00 0:00 0:00 3286 FÄR01Hunseröd -Klingstorp 20:7Stampan –Klingstorp 21:1Koholmamölla –Snälleröd 7:1Fritidshus –Koholma 3:17Koholma –Snälleröd 7:1Tranhult –Klingstorp 20:5Andreastorp –Farstorp 1:90:00 0:00 0:00 2633 FÄR010:00 0:00 0:00 4020 FÄR0134,2 0:00 0:00 0:00 1445 FÄR0236,2 0:00 0:00 0:00 1199 FÄR0230,1 0:00 0:00 0:00 2251 FÄR010:00 0:00 0:00 2034 FÄR0132,8 0:00 0:00 0:00 1435 FÄR01Oretorp 1:5 37,9 27:46 3:31 0:27 1079 FÄR01 Fotom. 1Hunseröd V –Klingstorp 20:5Perstorpsgården –Perstorp 2:10:00 0:00 0:00 2932 FÄR0136,2 11:33 3:49 0:24 1124 FÄR01Oretorp 1:6 38,7 13:53 0:24 2:07 1167 FÄR01Syrkhult 1:2 36,6 0:00 0:00 0:00 1264 FÄR07* ) Tangerar riktvärde för ljudnivå (40 dB(A) ekvivalentnivå)** ) Överskrider riktvärde för skuggutbredning (30 tim teoretisk skuggtid, respektive 30 min skugga per dag)66(68)

10 SAMRÅD10.1 Allmänt om samrådsprocessenEnligt Miljöbalken 6 kap 4-5§§ skall samråd hållas med enskilda, särskilt berördasamt myndigheter och organisationer.Tidigt myndighetssamråd har hållits med Länsstyrelsen och Klippans kommun. Samrådhar även hållits med allmänheten och särskilt berörda. Dessa beskrivs närmareunder nedanstående rubriker samt i bilagor till MKBn.Hur sakägarkretsen har avgränsats redovisas närmare nedan i avsnitt 10.3. Handlingarrörande samråden redovisas i Bilaga 9.10.2 Inledande myndighetssamrådInledande samråd har hållits med Klippans kommun 2008-04-18 samt 2009-07-14och 2009-09-08. Samråd med Länsstyrelsen i Skåne län har hållits 2008-05-28.Synpunkter som framkom vid dessa samråd finns redovisade i minnesanteckningar/-samrådsredogörelser i Bilaga 9 till MKB:n.10.3 Samråd med sakägare, allmänheten och övriga intressenterEtt samrådsmöte med allmänheten, enskilda som särskilt berörs samt övriga intressenterhar hållits 2009-03-03 i Färingtofta församlingshem enligt 6 kap 4§ MB. Mötethar annonserats i Helsingborgs Dagblad samt Norra Skåne 2009-03-01 respektive2009-02-28.E.ON Vind har skickat en personlig inbjudan till de som bor inom 1200 m från närmastevindkraftverk.Ett extra informationsmöte har även hållits 2010-03-03.Information inför samrådmötet, minnesanteckningar samt kompletterande samrådredovisas samlat i Bilaga 9.10.4 SamrådsredogörelseKommentarer avseende samrådsredogörelsen som avser tillståndsansökan enligtMiljöbalken redovisas i Bilaga 9. I bilagan finns även samtliga samrådsyttranden.67(68)

11 REFERENSERBoverket, 2003. Handbok. Planering och prövning av vindkraftanläggningar.Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, 2001. Ljud från vindkraftverk.Klippans kommun, 2002. Översiktsplan för Klippans kommun.Klippans kommuns hemsida: http://www.klippan.se/Länsstyrelsen Skåne läns hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/skaneNaturvårdskonsult Gerell, 2008. Planerad vindkraftpark vid Färingtofta, Klippanskommun. En analys av effekterna på fladdermöss.Pedersen Eja, 2007. Human response to wind turbine noise – perception, annoyanceand moderating factors. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Inst. f. Miljömedicin.Ramböll, 2010. Luftrumsanalys Vindkraftpark Färingtofta, 2010-07-05.Skånes Orniotologiska Förening, (SKOF), 2009. Rapport efter översiktlig inventeringpå diverse fastigheter i Klippans kommun.68(68)