Fingerad arbetsbrist - Juridicum - Stockholms universitet

1. 2 BAKGRUNDAtt som anställd omfattas av begreppet arbetstagare gör att denne i och med deterhåller ett rättsligt skydd för sin anställning genom lag (1982:80) omanställningsskydd, (LAS). Det innebär bland annat att arbetstagaren, enligt 7 § LAS, ärskyddad från uppsägning så länge inte saklig grund föreligger. Vad saklig grund ärframgår inte av lagtexten. Det har i förarbetena till lagstiftningen sagts att det inteskulle vara möjligt, eller ens lämpligt, att närmare precisera vad som menas medsaklig grund. Detta eftersom begreppet i sig borde vara dynamiskt och beroende avden samhällsutveckling som i många fall leder till förändringar och ändradevärderingar. 15 Enligt förarbetena kan saklig grund dock vara antingen arbetsbrist ellerpersonliga skäl. 16 Det är en väsentlig skillnad för arbetsgivaren om denna önskar attsäga upp den anställde på grund av arbetsbrist eller personliga skäl. Lagstiftningen ärutformad så att arbetsgivaren inte kan åberopa båda grunderna utan måste ipraktiken välja grund för uppsägning. Det beror på att uppsägningen får olikaverkningar. 17 Vid fingerad arbetsbrist menar arbetstagaren att uppsägning skett pågrund av personliga skäl medan arbetsgivaren menar att arbetsbrist är saklig grund.Idén till denna uppsats kom under ett seminarium anordnat av juridiska föreningensgenusgrupp. Malin Persson Gilioto var inbjuden för att diskutera sin bok “Dubblaslag”. Boken, som till viss del är självbiografisk, handlar om advokaten Hanna som islutet av sin tredje graviditet undan för undan blir fråntagen alla kvalificeradearbetsuppgifter. Till sist blir Hanna inkallad på ett möte och tillsagd att söka sig enannan anställning. Det förelåg inte arbetsbrist utan skälen var att betrakta somhänförliga till Hanna personligen. Detta seminarium fick mig att vilja undersökanärmare vad som kännetecknar en provocerad uppsägning och vadrättsverkningarna av en sådan blir.15 Prop. 1973:129 s. 118 ff.16 Prop. 1981/82:71 s. 64 ff.17 Källström, Kent & Malmberg, Jonas ”Anställningsförhållandet” s. 131. Se även AD 1994 nr 122.6