Här finns den senaste beräkningen som avser 2009. - Östhammars ...

osthammar.se

Här finns den senaste beräkningen som avser 2009. - Östhammars ...

TEM ® 2009*Ekonomiska och sysselsättningsmässigaeffekter av turismen i Östhammars kommuninklusive åren 2000-2008**Nya beräkningsgrunder åren 2008 och 2009, se mer info på sidan 11.© RESURS AB


INNEHÅLL Definition 3Källor 3Genomförande 4Utveckling turismen i Sverige 2009 5Turismen i Uppsala län 2009 10Utveckling turismen i Östhammars kommun 2009 11RESULTAT TURISMEN I ÖSTHAMMARS KOMMUN 2009Omsättning totalt och per kategori 12Omsättning fördelad på branscher 14Sysselsättning 15Skatteintäkter 15Övernattningar/besök 16Kapacitetsutnyttjande 17Regional handelsstatistik 18© RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparensinterna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras.© RESURS AB 2


DEFINITION AV TURISMAlla beräkningar är gjorda för att följa ”Turismens begreppsnyckel”, utgiven av Turistdelegationen 1995.Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993.Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställtsatt alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet flyttadestill Nutek 2006 som numera ingår i Tillväxtverket.Grunddefinitionen:Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort förövernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid.Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas medatt man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande:Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal,asylsökande (invandrarförläggningar).”Turismens begreppsnyckel” fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas.Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter.Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresandeEnligt Tillväxtverket kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun ellerlän. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen ”utanför ordinarie bostadsort”, innebär att vi harberäknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort.Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måsteutresande turism, genomfartsresenärer och regional shopping läggas till.Utresande turism/regional shoppingDen utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stordel av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning ochsysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer.För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från StatistiskaCentralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik.Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Detfinns dock ingen anledning att göra beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:sregionala omsättningsstatistik.KÄLLORFör att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och denkonsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från:SCB InkvarteringsstatistikStatistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Tillväxtverket, in inkvarteringsstatistik för hotell,stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt ochhur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt, för hotellen, målgrupp förrumsförsäljningen. Svarsfrekvensen ligger på cirka 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande tilllikvärdiga anläggningar. Från 2008 ansvarar SCB även för campingstatistik.SCB HandelsstatistikOmsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistikenredovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för allabranscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 15 åren.© RESURS AB 3


Rese- och TuristDataBasen, TDB ®TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registreratvarumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas omsitt resande. Totalt finns data på över 400 000 dokumenterade resor i databasen.Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för deflesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenskakommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar,vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm.ÖvrigtSCR, Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation, har svarat för statistik på övernattningar påcampingplatser fram till 2007. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsenoch Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik).GENOMFÖRANDEFör området har vi ställt i ordning en ”Anläggningssammanställning”. Där finns alla basfakta samlade föralla kategorier. Källorna är följande:Övernattningar/besökKommersiella övernattningar, hotell, stugbyar, vandrarhem och camping kommer från SCB/Tillväxtverket.Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer frånTDB, till viss del även camping, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg.Från TDB kommer också data på utländska övernattningar hos släkt och vänner i Sverige. Dessa databygger på intervjuer med 6 000 hushåll.Utlägg/utläggsmönsterBesökarnas utlägg och utläggsmönster är tagna från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstalär inklusive moms. Med utläggsmönster avses vilka branscher som besökaren spenderar pengar på, allmäntkallat ”Turistkronan”.Från 2009 har Resurs anpassat ”Turistkronan” för regionala och lokala turistområden. Sverige har härdelats in i olika ”turistklasser”, där varje område/”klass” består av kommuner med likartad storlek ochlikartad turism. Närmare information kan erhållas från Resurs.Från 2009 använder Resurs också den logiintäkt som hotellen rapporterar till SCB som grund för den totalakonsumtionen för hotellgästerna.Sysselsättning/SkatteintäkterFör att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd irespektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkternabygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samtutdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB.TuristEkonomiska Modellen, TEM ®Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet ochdessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988ägs numera av Resurs AB och är ett registrerat varumärke.© RESURS AB 4


UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2009De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer avomvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen internationellt, regionalt ochlokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden.De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, menockså på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst deenklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finnsdock stora regionala variationer.• Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd• Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige• Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd• Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn• Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd• Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd• Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värmeredan i maj och detta varade nästan hela sommaren• Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn• Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och solde tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september• Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddesmed varm och solig juni och juli. Hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter,sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilketpåverkade inledningen på vintersäsongen.• Våren 2007 var det snöbrist som påverkade vinterturismen negativt. Sommaren var en av devädermässigt sämre på många år, sämsta sen år 2000.• Våren 2008 var mycket positiv med god snötillgång och positiva siffror för fjällen. Sommarenvar dålig förutom en kort period i slutet av juli. Året avslutades med en finanskris som innebarett kraftigt minskat affärs-, och fjärresande, men också stor minskning för flyg- och biltrafik.• Våren 2009 var det god snötillgång och de flesta skidområden hade nya omsättningsrekord.Sommarvädret var sämre än snittet med en kort period av värme i början av juli. Finanskriseninnebar ett kraftigt minskat affärsresande med negativa resultat för flyg och hotell i Sverige,men dock en viss återhämtning under årets två sista månader.Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokalavariationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande:• 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder• 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades• Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur• 11 sep 2001 Terrordåden i USA• 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter• 2008 Finanskrisen i slutet av året och bensinpriset når upp till 14:- per liter• 2009 Finanskrisen påverkade affärsresandet negativtHär finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig iIrak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. Dessahändelser har påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer ellermindre.Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi.Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser.© RESURS AB 5


SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGEÖvernattningsresor i Sverige1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 108,6 110,6 110,9Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverigehade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-07 minskadeantalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong.Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Mindre ökning 2008 och 2009avser främst kommersiella övernattningar för hotell och stugor.Övernattningar hos släkt och vänner svarar för de stora minskningarna, från 70 miljoner övernattningar2002 till 46 miljoner 2009. Även övernattningar i enklare boendeformer har påverkat resultatet, först ipositiv riktning och sen negativt de senaste åren. Övernattningar i egna fritidshus har legat på ungefärsamma nivå de tolv senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. Deövriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följervädersituationen respektive år.160140120100806040200Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Dagresa över 10 mil i Sverige1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 19,2 17,8 21,2Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor med mångaresor de fina somrarna 2002-04. Turistresor, resor under 10 mil men enligt angiven definition, kan haökat. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökatmycket.35Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor)3025201510501997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009© RESURS AB 6


SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGEÖvernattningsresor i Sverige1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 8,1 7,2 6,5Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklareboendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boendeär variationerna mindre, men minskningar märks för hotellen både 2008 och 2009.Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur, dels beroendepå terrordåden den 11 september. 2005 kom åter en nedgång och de två senaste åren har det minskat pågrund av finanskrisen med färre resor och färre övernattningar per resa.24Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR2016128401996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Dagresa i Sverige över 10 mil1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 6,6 6,3 7,5Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Dagresor 2009ökade, kanske som kompensation för färre övernattningsresor. Utvecklingen för affärsresor kan också hapåverkats av ökade kontakter via Internet vilket kan innebära att man inte behöver träffas.16Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor)128401996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009TRENDERDe senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i kommersiellt boende har haft en positivutveckling, men hos släkt/vänner minskade det kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen ökakraftigt 2002-2003 och åter minska 2004-2007. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som islutet av 90-talet, enligt följande:• Vi gör hellre flera längre övernattningsresor än få korta, mätt i avstånd, gäller ej dagresor• Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester)• Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra• Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet.© RESURS AB 7


Förändringar 2003-2009 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal.2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 08-09Hotell (SCB/Tillväxtverket) 21 100 21 546 22 936 24 260 25 449 25 921 26 028 + 0,4 %Stugbyar (SCB/Tillväxtverket) 3 640 3 261 3 218 3 403 3 501 3 685 3 285 -10,9 %Vandrarhem (SCB/Tillväxtv.) 2 275 2 282 2 374 2 557 2 716 2 899 2 928 + 1,0 %Camping (SCB/Tillväxtverket)(17 138) (15 591) (16 435) (17 542) (17 012) 14 338 15 206 + 6,1 %Hyrd stuga/lgh (TDB) 6 563 5 545 4 214 3 904 3 913 3 690 5 519 + 49,6 %Fritidshus eget (TDB) 37 429 34 007 29 804 30 265 30 436 29 983 28 308 - 5,6 %Släkt/vänner (TDB) 70 537 67 527 61 831 58 808 46 636 50 686 46 912 -7,4 %Fritidsbåt (TDB) 2 197 1 971 1 553 1 098 1 516 1 542 1 397 - 9,4 %Vild camping (TDB) 3 662 2 956 2 158 1 933 2 298 2 141 1 931 - 9,8 %Totalt övernattningar (TDB)av svenskar i Sverige 164 481 155 095 133 510 128 384 116 706 117 767 117 315 - 0,4 %Övernattningar hos släkt/vännerav utländska besökare (TDB) 11 842 12 847 14 989 12 669 11 727 13 046 13 749 + 5,4 %Källor: SCB/Tillväxtverket = Statistiska Centralbyrån/Tillväxtverket och TDB = Rese- och TuristDataBasen.Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visarbara svenska övernattningar förutom sista punkten.Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige var nästan oförändrat 2009 jämfört med 2008. Ensvag ökning för fritidsresenärer kompenserade minskning för affärsresenärer, men innebar ändå att dentotala konsumtionen ökade något.KONSUMTION120100806040200Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009CAMPINGFrån 2008 är det SCB som ansvarar för campingstatistiken. Med de krav SCB har på statistiska metoder blirresultatet för 2008 och 2009 inte jämförbart med tidigare år. SCR beräknade campingen med redovisatantal campingnätter multiplicerat med 3,134 (antal personer man antog övernattade i varje enhet, byggtpå en undersökning från början av 90-talet).SCB redovisar statistiken i form av faktiskt antal övernattningar. Detta visar att antalet personer i varjeenhet ligger nära 2,7 personer, alltså 15 % lägre än det nyckeltal SCR använt. Redovisningen av antaletövernattningar fram till 2007 är alltså för högt beräknat och den nya redovisningen är inte jämförbar medresultatet fram till 2007.© RESURS AB 8


UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETERDet utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt ochvänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien ochPolen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan,Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien.1 250 000NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEMNorge1 000 000TysklandDanmark750 000500 000StorbritUSAFinlandHollandItalien250 000FrankrikeJapan-1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Diagrammet anger de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. Ovanstående bild blir liteannorlunda om den visas enbart för hotellen. Fyra nationaliteter har många övernattningar i stugbyar ochvandrarhem, Norge, Tyskland, Danmark och Nederländerna, till skillnad mot exempelvis Frankrike, Italien,USA och Japan som har få övernattningar i dessa boendeformer. Sett på längre sikt har många nationer enpositiv utveckling, undantaget är Japan och USA. Största ökningar senaste åren har Danmark och Norge.15 STÖRSTA NATIONALITETER ÖVERNATTNINGARÄndring Ändring Ändring Ändring2006 fr 2005 2007 fr 2006 2008 fr 2007 2009 fr 20081 Norge 1 040 495 + 3,7 % 1 065 743 + 2,3 % 1 150 562 + 8,6 % 1 221 622 + 8,0 %2 Tyskland 962 526 + 2,9 % 1 011 991 + 5,5 % 1 064 899 + 5,4 % 1 040 571 - 0,3 %3 Danmark 712 983 + 2,7 % 668 044 - 5,8 % 812 265 + 21,4 % 914 727 + 17,2 %4 Storbritannien 602 512 - 1,3 % 608 218 + 0,4 % 621 423 + 2,2 % 552 097 - 10,0 %5 Finland 349 669 0,0 % 347 751 - 0,1 % 377 943 + 7,1 % 399 593 + 7,7 %6 USA 412 122 - 2,1 % 440 550 + 4,6 % 396 463 - 9,5 % 356 313 - 9,4 %7 Nederländerna252 755 + 13,1 % 295 104 + 17,1 % 337 053 + 13,8 % 307 779 - 6,7 %8 Italien 213 635 - 3,3 % 234 607 + 9,5 % 244 620 + 3,0 % 297 206 + 22,19 Frankrike 186 768 - 0,9 % 210 978 + 13,3 % 242 257 + 15,0 % 249 867 + 4,7 %10 Spanien 159 173 + 10,8 % 182 319 + 13,6 % 168 024 - 8,0 % 171 201 + 2,1 %11 Ryssland 168 014 + 26,8 % 187 038 + 11,9 % 211 796 + 13,1 % 169 837 - 17,7 %12 Polen 106 253 + 50,7 % 140 120 + 34,1 % 149 173 + 7,0 % 142 378 + 1,6 %13 Schweiz 108 976 - 0,6 % 126 052 + 16,5 % 128 542 + 2,5 % 140 701 + 11,2 %14 Kina 99 943 + 42,6 % 113 882 + 15,0 % 102 037 - 10,4 % 95 624 -5,2 %15 Japan 111 773 - 2,8 % 102 339 - 8,9 % 101 882 - 1,8 % 92 316 - 8,6 %Källa: SCB/Tillväxtverket.© RESURS AB 9


TURISMEN I UPPSALA LÄN 2009Övernattande och besökare i Uppsala län konsumerade för drygt 1,6 miljarder kronor 2009 och detta gaven sysselsättning för 1 500 personer. Resultatet är en ökning från 2008 med drygt 100 miljoner kronor,eller + 6,8 %. För Sverige totalt ökade omsättningen 4,1 % 2009 och detta berodde främst på en bravintersäsong för fjällvärlden.Hotellgäster minskade något 2009 på grund av finanskrisen, men hade högre utlägg per dygn än 2008. Allabesökskategorier hade högre dygnsutlägg 2009 utom de som övernattade i eget fritidshus. Detta gav enökning av omsättningen trots minskning av antal övernattningar.De branscher som fick högsta omsättningsökningen var logi och aktivitet och detta bidrog till en ökadsysselsättning. Detta i sin tur bidrog till ökade skatteintäkter för kommun och landsting.Omsättningens fördelning på branscher visar att 8 % hamnar på aktivitet, ungefär som riksgenomsnittet.Aktivitet är oftast skälet till resan och Uppsala län har länge legat under svenska snittet för aktivitet.Övernattningar hos släkt och vänner svarar för nästan hälften av alla övernattningar i Uppsala län.Tillsammans med övernattningar i eget fritidshus svarar dessa två för 71 %. Övernattningar hos släkt ochvänner finns uppdelat på släkt respektive vänner för de senaste åren och för Uppsala sker 69 % avövernattningarna hos släkt och 31 % hos vänner.© RESURS AB 10


UTVECKLING TURISMEN I ÖSTHAMMARS KOMMUN 2009Rese- och turistindustrin i Östhammars kommun omsätter 314 miljoner kronor och ger arbete åtungefär 320 personer under år 2009.Beräkningarna för åren 2008 och 2009 innehåller några förändringar vilket markant har påverkat omsättning m m för Östhammarskommun i kategorierna hotell, camping, fritidshus och dagbesök. För hotellen används den logiintäkt som hotellen rapporterar tillSCB som grund för det totala utlägget och ingen målgruppsfördelning av omsättning/utlägg redovisas. Dock redovisas antaletgästnätter i målgrupper. Tidigare har logipriser på hotellen redovisats som beräkningsgrund vilket har inneburit en osäkerhet dåhotellen oftast debiterar ett lägre pris än de redovisade riktpriserna. Fördelningen av utläggen i kategorierna hotell, fritidshus,släkt/vänner och dagbesök är fr o m 2008 enligt en specialkörning. Resurs har indelat Sverige i ett antal ”turismklasser” medliknande förutsättningar/turismprofil istället för att använda läns- eller Sverigestatistik. Även utläggsnivån innefattas i de tresistnämnda kategorierna. Fr o m 2008 är det SCB som ansvarar för campingstatistiken i Sverige och först i februari 2010offentliggjordes statistiken vilken inte är jämförbar med tidigare år. SCB redovisar statistiken i form av övernattningar i stället förcampingnätter enligt SCR vilket har inneburit en sänkning. Antalet gästnätter hos släkt/vänner har utökats med antal utländskagästnätter/invånare enligt TDB.Den totala turismomsättningen har ökat med nästan 35 miljoner kronor 2009 jämfört med 2008.Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring,har ökat med 33 miljoner kronor 2009 jämfört med 2008. Den omsättningsmässigt största ökningenhar skett i kategorin vandrarhem som har ökat med nära 17 miljoner kronor p g a ett ökat antal gästnätteroch högre utlägg. Det totala antalet kommersiella gästnätter har ökat med ca 27 000 gästnätter (ökningari kategorierna stuga/rum, camping, vandrarhem, grupplogi och övrig övernattning) och omsättningen harökat med ca 30 miljoner kronor 2009 jämfört med 2008. Omsättningen för dagbesöken har minskat med 3miljoner kronor p g a lägre utlägg.Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en ökning med 1,6 miljoner kronor 2009jämfört med 2008 vilket beror på ett ökat antal övernattningar i fritidshus och något fler genomfartsresenärersamt ökade utlägg i båda övernattningskategorierna fritidshus och släkt/vänner.Fr o m 2003 ingår Forsmarks paviljonger i statistiken för vandrarhem. Ökningen/den utökaderedovisningen har inneburit att vandrarhemmen är den omsättningsmässigt viktigasteövernattningskategorin med 46 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2009. Det äräven den vanligaste kommersiella boendekategorin med 32 % av samtliga kommersiella övernattningar2009.Kategorin camping (inkl campingstugor) svarar för 25 % av samtliga kommersiella övernattningar och 17 % imotsvarande del av omsättningen 2009.Hotellen svarar för 17 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2009. Antalet gästnätterhar minskat med 3,6 % medan omsättningen har ökat med 4,6 miljoner kronor 2009 jämfört med2008 p g a högre logiintäkt per belagt rum enligt SCB.Dagbesöken svarar för 11 % av den totala turismomsättningen 2009. I resultaten fr o m 2004 ingår entilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesökgenerellt och en del av dagbesöken har beräknats med halva ”ordinarie” utlägget då de inte betalar någonentré/avgift och har små/inga utlägg på övrig konsumtion. Antalet beräknade dagbesök har ökat med 23 %2009 jämfört med 2008. Av det totala antalet redovisade dagbesök 2009 uppskattas 63 % som ejkommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 75 % i beräkningarna.Förändringen i kategorin fritidsbåt fr o m 2002 vilken inkluderar övernattningar i fritidsbåt utanförgästhamnarna (naturhamnar o d) har inneburit en kraftig omsättningsökning. Antalet beräknade gästnätterhar minskat med 4,4 % medan omsättningen har ökat med 0,7 miljoner kronor 2009 jämfört med 2008.Den största kategorin mätt i antal övernattningar är fritidshus vilka svarar för 28 % av samtliga övernattningar2009. Tillsammans svarar de icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus ochsläkt/vänner, för 45 % av samtliga övernattningar och 19 % i motsvarande del av turismomsättningen 2009.© RESURS AB 11


RESULTAT TURISMEN I ÖSTHAMMARS KOMMUN 2009OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORIKategori (tusen kronor)Kommersiella 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Hotell 19 731 32 157 31 644 30 503 32 717 30 787 31 704 37 844 31 298 35 876Affärs 4 688 7 074 6 929 6 720 8 058 6 750 7 579 6 051Konferens 11 532 17 115 17 949 14 757 11 886 12 380 14 729 14 317Grupp 346 475 1 088 1 399 2 172 2 934 958 1 580Fritid 3 166 7 492 5 677 7 626 10 602 8 722 8 437 15 896Stugby 44 435 4 324 5 691 5 943 4 546 6 208 5 983 6 251 6 176 4 800Stuga/rum 5 881 5 856 7 389 7 513 5 443 5 485 6 050 6 624 6 862 6 584Camping 18 300 23 874 32 167 33 544 32 469 34 843 41 368 33 123 28 843 36 914Fri camping 4 359 4 839 9 733 9 891 5 377 4 209 2 904 4 414 3 355 2 841Vandrarhem 1 791 2 658 3 385 38 309 33 838 34 770 83 564 83 830 80 912 97 760Grupplogi 1 440 2 760 8 710 2 790 2 970 5 100 8 295 6 930 6 930 8 599Fritidsbåt 455 713 7 464 8 654 8 271 9 229 11 539 14 720 15 723 16 406Övrig övernattning 11 575 0 0 3 740 4 730 720 1 860 1 550 1 550 1 762Dagbesök 35 783 37 492 41 538 49 661 42 780 43 348 45 712 43 760 31 061 34 108Övriga93 750 114 673 147 721 190 548 173 141 174 699 238 979 239 046 212 710 245 650Fritidshus 35 681 30 275 38 925 56 441 41 520 43 531 34 816 36 979 25 535 29 388Släkt/vänner 13 658 25 428 27 521 32 086 24 459 25 825 25 195 17 748 23 300 20 903Genomfartsresenärer 12 136 12 306 13 560 14 249 15 264 16 787 16 720 17 188 17 930 18 09161 475 68 009 80 006 102 776 81 243 86 143 76 731 71 915 66 765 68 382TOTALT 155 227 182 681 227 726 293 324 254 384 260 842 315 709 310 962 279 476 314 033Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att depåverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avsesde tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer.Kommersiell/ej kommersiell omsättning 200922%KommersiellEj kommersiell78%© RESURS AB 12


350000Omsättning åren 2000-2009 (tusen kronor)315000280000245000210000175000140000105000KommersiellEj kommersiellTOTALT700003500002000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Fr o m 2002 inkluderas fritidsbåtar utanför gästhamn och fr o m 2003 ingår Forsmark som vandrarhem.Fördelning av omsättning/kategori 2009Släkt/vänner7%Genomf6%Hotell11%Stugby1%Stuga/rum2%HotellStugbyFritidshus9%Camping12%Stuga/rumCampingFri campingVandrarhemFri camping1%GrupplogiFritidsbåtDagbesök11%Övr övernDagbesökÖvr övern1%Fritidsbåt5%FritidshusSläkt/vännerGenomfGrupplogi3%Vandrarhem31%© RESURS AB 13


OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER(tusen kronor) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Logi 24 763 29 902 37 119 48 505 44 593 44 658 66 922 66 499 62 713 71 518Livsmedel 29 091 30 981 44 877 62 089 44 944 46 292 46 974 41 509 45 270 46 074Restaurang 30 764 36 621 42 580 54 141 50 880 50 443 65 787 70 937 64 816 79 660Transport 26 173 28 777 33 908 42 025 37 255 41 511 43 974 43 147 46 933 46 788Shopping 33 559 42 366 52 914 63 618 55 087 57 196 65 941 63 068 36 687 45 256Aktiviteter 10 877 14 035 16 328 22 946 21 625 20 743 26 111 25 802 23 057 24 737Här visas fördelningen av “Turistkronan” för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierarnormalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under densenaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping.Turistkronan 2009Aktiviteter8%Shopping14%Logi23%Transport15%Livsmedel15%LogiLivsmedelRestaurangTransportShoppingAktiviteterRestaurang25%© RESURS AB 14


SYSSELSÄTTNINGFram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser enperson som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dockarbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antalårsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligthögre.Ny redovisning av sysselsättningFrån 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen iform av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och iblandlokalt anpassade tal för Östhammars kommun. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002.2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Livsmedel 14,2 14,7 20,8 19,2 25,8 18,2 18,2 17,9 16,9 17,8 18,1Restaurang 38,2 43,3 49,1 58,3 71,9 65,9 63,3 80,2 94,6 83,5 102,4Transport 8,4 8,8 10,1 12,7 15,3 13,2 14,2 14,7 13,9 14,6 14,6Shopping 17,1 21,0 25,6 26,3 30,7 25,9 26,0 29,2 24,5 13,7 16,9Aktivitet 14,8 18,2 20,7 25,9 35,3 32,4 30,1 36,8 35,2 30,5 32,5Logi 48,8 50,3 73,3 88,0 96,6 84,6 82,6 129,1 123,9 112,7 132,0Administration 3,3 3,3 3,3 3,3 3,2 3,2 2,5 3,7 3,7 3,7 3,7Totalt163 145 160 203Årssysselsatta, ny metod 234 279 244 237 312 313 277 320Beräknat årsanställda 175 190 245Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilkavolymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till.SKATTEINTÄKTERSkatteintäkterna delas in i två delar:DIREKTATOTALAavser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkasav besökarens utlägg.avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totalaskatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten.Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget.(tusen kronor) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009DIREKTAKommun 5 885 6 926 8 634 11 121 9 645 9 890 11 970 11 790 10 596 11 906Landsting 2 553 3 004 3 745 5 200 4 509 4 624 5 596 5 512 4 954 5 567TOTALAKommun 11 765 14 203 18 870 25 704 22 291 22 313 30 253 32 419 29 948 35 991Landsting 5 104 6 160 8 185 12 019 10 421 10 432 14 143 15 156 14 002 16 829En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget.Kommunens “vinst” vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i formav skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag.Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmedökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markantaökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats.© RESURS AB 15


ÖVERNATTNINGAR/BESÖKÖvernattningar 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Hotellrum 15 813 17 393 19 857 18 452 18 780 18 151 19 220 20 225 18 166 16 616Hotellbäddar 19 138 23 004 25 406 24 874 24 719 23 908 26 121 28 442 25 781 24 845Affärs 3 923 4 716 5 330 5 130 5 596 4 441 5 156 3 854 3 489 4 189Konferens 10 296 11 410 13 807 11 265 8 254 8 145 10 020 9 119 8 499 5 879Grupp 364 391 963 1 181 1 690 2 643 1 019 1 339 1 276 2 041Fritid 4 555 6 487 5 306 7 298 9 179 8 679 9 926 14 130 12 517 12 736Stugby 12 320 11 531 12 646 12 254 11 087 10 261 10 781 11 906 11 763 11 035Stuga/rum 18 970 18 300 19 970 20 305 14 325 14 248 14 938 16 356 16 944 18 038Camping, tält/husvagn 79 566 88 424 101 807 104 447 99 696 103 475 107 541 86 507 73 390 90 128Campingstuga ing ovan ing ovan 5 403 5 525 3 767 5 417 6 863 5 190 4 283 5 331Vandrarhem 55 779 8 573 6 447 48 492 45 420 48 291 112 924 114 054 110 839 121 441Fritidsbåt 3 644 4 916 49 760 54 090 45 950 47 330 52 450 66 910 71 470 68 360Fri camping 22 943 25 467 46 350 44 960 23 380 16 835 11 615 17 655 13 420 11 140Grupplogi 12 000 23 000 26 000 18 000 18 000 15 000 21 000 18 000 18 000 21 770Övrig övernattning 15 000 ing ovan Ing ovan 22 000 22 000 12 000 31 000 10 000 10 000 11 014Kommersiella 189 360 203 215 293 789 354 947 308 344 296 765 395 233 375 020 355 890 383 102Fritidshus 237 875 216 250 259 500 389 250 259 500 263 825 198 950 194 625 177 325 194 625Släkt/vänner 65 040 130 398 131 052 152 789 108 705 117 385 114 522 77 166 156 373 113 601Övriga 302 915 346 648 390 552 542 039 368 205 381 210 313 472 271 791 333 698 308 226TOTALT 492 275 549 863 684 341 896 986 676 549 677 975 708 705 646 811 689 588 691 328Genomfartsresenärer 80 905 82 040 84 747 86 357 87 221 88 355 88 000 90 465 89 650 90 455Dagbesök 162 652 170 420 173 073 191 003 153 068 145 092 140 882 134 495 126 312 155 580Fr o m 2002 inkluderas fritidsbåtar utanför gästhamn och fr o m 2003 ingår Forsmark i kategorin vandrarhem.500000Antal övernattningar åren 2000-2009450000400000350000300000250000200000150000KommersiellaFritidshusSläkt/vänner1000005000002000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009© RESURS AB 16


Fördelning av antal övernattningar/besök 2009Genomf10%Hotell3%Stugby1%Stuga/rum2%Släkt/vänner12%Camping10%HotellFri camping1%StugbyStuga/rumVandrarhem13%CampingFri campingVandrarhemGrupplogiFritidsbåtÖvr övernDagbesökGrupplogi2%FritidshusSläkt/vännerFritidshus21%Fritidsbåt7%GenomfDagbesök17%Övr övern1%KAPACITETSUTNYTTJANDEKapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibelkapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagdhela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/årUtnyttjade dagar/år 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Hotellrum 94,7 102,9 102,9 95,6 102,1 97,6 97,1 108,7 109,4 103,8Hotellbäddar 70,6 81,0 79,1 77,5 78,5 73,6 72,4 85,9 89,2 87,8Stugby 61,3 57,4 62,9 61,0 75,4 66,2 73,3 81,0 80,0 78,3Camping 35,3 36,4 42,9 44,7 41,3 46,8 39,8 32,0 30,4 40,5© RESURS AB 17


REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB)Följande fakta avser år 2008. Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverketoch är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil.BranschInrikes omsexkl momsmilj krAntalanställdaAntalenheterOms/invånareRikssnitt/invånareOms +/-rikssnittmilj krBensinstationer 109 32 8 5 063 7 456 – 51,3Butiker, varuhus och stormarknader 446 221 17 20 824 21 657 – 17,9Specialiserad livsm, sprit & tobak 102 45 9 4 745 3 864 18,9Övriga specialbutiker med nya varor 144 68 48 6 699 21 444 – 316,1Hotell 39 54 6 1 821 3 132 – 28,1Camping, vandrarhem, stugbyar m m 5 6 4 241 288 – 1,0Restauranger 57 65 26 2 674 6 085 – 73,1Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc.Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Avsekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch mednäst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessabranscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen.Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårargränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nyavaror (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produktertillhörande dagligvaruhandeln.Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet,dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.).Denna rapport är utförd av Clas Anderssonpå uppdrag av Turistbyrån Östhammars kommun4 november 2010© RESURS ABHQ/STOCKHOLM • TEL 08-559 232 40 • resurs@resursab.seMalmö • TEL 040-692 81 20 • FAX 040-30 66 91 • ca@resursab.se© RESURS AB 18

More magazines by this user
Similar magazines