13.07.2015 Views

Hur kan handslaget tolkas (2005) - GIH

Hur kan handslaget tolkas (2005) - GIH

Hur kan handslaget tolkas (2005) - GIH

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3 - 2 0 0 5Hur kan Handslaget tolkas? 1Joakim ÅkessonIDROTTSVETENSKAP,Malmö högskolaInledningDen första januari 2004 startadeHandslaget, en statlig idrottssatsningsom löper över fyra år, under vilkaidrottsrörelsen, med Riksidrottsförbundeti spetsen, får ta emot sammanlagten miljard kronor. Handslaget syftartill att skapa bättre möjligheter förfrämst barn och ungdomar att i störreutsträckning än för närvarande stimulerastill att idrotta 2 . Riksidrottsförbundet(RF) distribuerar alltså pengarna inomidrottsrörelsen. Pengarna ska gå tillidrottsföreningarna, via RF, Specialidrottsförbund(SF) och Distriktsidrottsförbund(DF). Pengarna är villkorade,och ska användas till att öppna dörrarnaför fler, hålla tillbaka avgifterna,satsa mer på flickors idrottande, intensifierasamverkan med skolan och deltai kampen mot droger. Handslaget är enöverenskommelse mellan idrottsrörelsenoch staten. Idrottsrörelsen förbindersig att verka på ett visst sätt och fårdärmed motta ett utökat statligt stöd påsammanlagt en miljard kronor under enfyraårsperiod. Pengarna är en del av ABSvenska spels överskott. 3Motivet till stödet, från statens sida,är följande: Idrottsrörelsen förmedlaren aktiv livsstil till barn och ungdomar.Barn och ungdomar rör sig alltmindre och idrottsrörelsen har svårt attnå vissa grupper. Staten vill stimuleraidrottsrörelsen till att utveckla verksamhetenpå ett vis som gör att det skapasmöjligheter för den att nå fler barn ochungdomar. Staten vill alltså stimuleraidrottsrörelsen att utvecklas i en vissriktning i syfte att utöka den svenskavälfärden.I följande inlägg ifrågasätts inteHandslaget som sådant – inte heller statensmotiv till Handslaget. 4 Däremot tasfrågan om hur handslaget kan tolkasupp. Hypotesen är att Handslaget kanframträda på många olika sätt, beroendepå utifrån vilket perspektiv manbetraktar det.Teori och metodI examensarbetet Vad sägs om idrott?Den idrottspolitiska diskursen – ur ettsociologiskt perspektiv 5 studeras densvenska idrottspolitiska diskursen,såväl den historiska som den nutida,utifrån ett specifikt sociologiskt perspektiv,med sin rot i Bourdieus teorier.Begrepp som fält, habitus, kapital,agenter och dominans möjliggjorde enrad åskådliggörande som tidigare vilati det fördolda. Nu är det emellertidviktigt att konstatera att Bourdieusbegrepp och teorier möjliggör ett valav perspektiv. Genom intagande av ettvisst perspektiv väljs alla andra bort– perspektiv utifrån vilka förhållandenframträder på ett annorlunda sätt.Metoden som tillämpades i arbetetvar en kvalitativ litteraturstudie.För att studera den historiska diskursensamt för att sätta in den samtidadiskursen i sin kontext studeradesidrottens och framförallt idrottsrörelsenshistoria. Under den historiskastudien studerades bland annat JohanR Norbergs avhandling Idrottensväg till folkhemmet: studier i statligidrottspolitik 1913-1970 (2004) ochRiksidrottsförbundets jubileumsskriftEtt idrottssekel, Riksidrottsförbundet1903-2003 (2004), författad av JanLindroth och Johan R. Norberg.I studien av den nutida diskursenriktades blickarna mot dokument som:En idrottspolitik för 2000-talet – folkhälsa,folkrörelse och underhållning,Prop. 2004/05:1 (Budgetpropositionen33


S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3 - 2 0 0 5för 2005) och Regeringens handslagmed svensk idrott för Sveriges barnoch ungdomar (2004). Ett avsnitt iexamensarbetet behandlar härmedHandslaget, men som genom följandeartikel får en mer djupgående analys.Jag frågar mig härvid hur man kanbetrakta handslaget, hur det kantolkas?Handslagets sammanhangFör att någonting ska kunna bli begripligtmåste det sättas in i sitt sammanhang(kontext). För att kunna nå endjupare förståelse för hur den idrottspolitiskadiskursen ser ut idag måstevi därför först ta några steg tillbaka ihistorien, till hur idrottens fält i Sverigekonstituerades kring förra sekelskiftet.Vilka agenter som befann sig på fältet,vilka positioner de hade, vilket kapitalsom fanns, vem som besatt kapitalet,vilka positioner agenterna besatt påfältet, vilka agenter som befann sig idominanspositioner på fältet och hurdiskursen såg ut - var förhållande somuppmärksammades. I studien analyseradesockså de strider som ägde rum påfältet, samt hur det förändrades underhistoriens gång. Som exempel kannämnas att idrottens fält, under 1900-talets början, hade flera starka agenteroch Riksidrottsförbundet (RF) var tillen början inte given som idrottsrörelsenssjälvklara företrädare. Men underhistoriens gång, och till följd av någraspecifika incidenter, ackumuleradeförbundet så pass mycket kapital avolika typer (ekonomiskt, socialt ochkulturellt) att det kunde navigera sigfram till en dominansposition på fältet.Statsmakten uppmärksammade tidigtatt idrotten hade mycket att erbjudadet goda samhället (folkhemmet) ochingick en till viss del outtalad alliansmed RF. Sedan denna tidpunkt harRF varit idrottsrörelsens självklaraoch orubbliga företrädare. Alltsedan”Alliansbildningen” har RF och stateni samförstånd dominerat den idrottspolitiskadiskursen, även om massmediamed jämna mellanrum blandat sig ileken och ifrågasatt rådande förhållningssätt.Men alliansen har inte varit oproblematisk.Idrottsrörelsen har ett behovav att vara självständig – det är en delav dess inneboende natur. 6 Samtidigt ärdet en intresseorganisation som måstese efter sina intressen. Att dominerafältet ligger i organisationens intresseoch i strävan att dominera har förbundetkommit att bli beroende av staten.Staten kan också betraktas som enintresseorganisation, men staten harandra intressen som till och med kanvara motstridiga till idrottsrörelsensintressen. Detta kan ge upphov tillintressekonflikter.När det gäller den modernadiskursen antogs propositionen Enidrottspolitik för 2000-talet – folkhälsa,folkrörelse och underhållningår 1999. Denna proposition kan sägasspegla den idrottspolitiska diskurseni Sverige som den sett ut det senastedecenniet. Själva titeln avslöjar mycketav dess innehåll. I den idrottspolitiskadiskursen är idrott till viss del likställtmed folkhälsa. Genom idrotten erhållerstaten friska medborgare. Idrotten tillmätspositiva egenskaper, som demokrati,när den beskrivs som folkrörelse.Att idrotten utgör underhållning förmedborgarna är också ett påtagligtinslag i den dominerande diskursen.Att denna proposition ligger tillgrund för den statliga idrottspolitikensyns också när man studera idrottsrelateratmaterial på regeringens hemsida.Enligt en artikel 7 på denna hemsidabygger den nationella idrottspolitikenpå tre grundstenar: Den första grundstenenlyder: ”För att främja en godfolkhälsa ska samhället och skolornauppmuntra och ge möjligheter förbarn, ungdomar och vuxna att motioneraoch bedriva idrott”. Den andragrundstenen lyder: ”En fri och självstädigidrottsrörelse ska aktivt stödjas.Den ska bygga på ideellt engagemangoch bedriva en verksamhet som värnarom god etik, lika förutsättningar förflickor och pojkar, kvinnor och män,arbetar aktivt för integration samtvärnar om demokratisk fostran”. Dentredje grundstenen lyder: ”Elitidrotten,som till viss del består av kommersiellunderhållning, är också värdefullgenom att den erbjuder förströelse ochglädje”.Även i budgetpropositionen för2005 bekräftas den dominerandeidrottspolitiska diskursen. Målen medidrottspolitiken är enligt denna propositionatt: ”ge människor möjlighet attmotionera och idrotta för att främjaen god folkhälsa, stödja en fri ochsjälvständig idrottsrörelse för alla samtatt ge människor positiva upplevelserav idrott som underhållning.”I den rådande idrottspolitiska diskursenverkar det alltså, så långt, somatt statsmakten har största förtroendeför idrottsrörelsen och dess förmåga.Idrottsrörelsen ska förse staten medhälsosamma medborgare, den skaskola dem i demokrati och underhålladem på lediga stunder. Vid en jämförelsemed idrottsrörelsens politiskadokument 8 kan man se att idrottsrörelsensvisioner och mål är väldigt lika destatliga idrottspolitiska målen. Statenoch idrottsrörelsen är alltså eniga. Denidrottspolitiska diskursen framträder isann samförståndsanda på ett enhetligtoch sammanhållet sätt. Staten och RFhjälps åt att konservera varandras dominanspositionerpå idrottens fält.I den idrottspolitiska diskursenkänns det dock som att det saknasnågonting. Detta någonting uppenbararsig då blickarna riktas mot det massmedialafältet. Här ifrågasätts idrotten påett sätt som den sällan låter sig göras iden politiska sfären. Idrotten är i egenskapav folkrörelse varje mans angelägenhet.Få är de politiker som riskerarkritisera idrotten och idrottsrörelsen.Det har härvid rått stor enighet runtidrotten och dess samhällsnytta.Statsmakten antyder alltså i deidrottspolitiska dokumenten att idrottsrörelsenhar potential. Men detta är intesamma sak som att säga att idrottsrörelsenverkligen verkar på detta sätt.Likaså ger idrottsrörelsen, i sina idrottspolitiskadokument, uttryck för att denhar för avsikt att verka på ett visst sätt.Men detta är inte samma sak som attsäga att den verkar på detta sätt.Det är nu läge att återintroduceraHandslaget i resonemangen. Handslagetär en idrottspolitisk åtgärd som innebäratt idrottsrörelsen ska göra någonting,på ett visst sätt, för att vara förtjänt avdet statliga handslagsstödet.DiskussionHur kan då Handslaget, med ovanståenderesonemang och empiri sombakgrund, förstås?Idrottsrörelsen är som sagt enmäktig agent på idrottens fält ochdikterar i viss utsträckning den idrottspolitiskadiskursen. Detsamma gällerden svenska staten. De båda agenternahar under minst femtio år i samförstånddominerat idrottens fält och dess diskurs.Mellan de båda agenterna föreliggerett ömsesidigt beroendeförhållande,något som kan vara problematiskt dåde även kan ha olika intressen som intealltid är helt förenliga. Till exempel harstaten intresse av att styra det statligaidrottsstödet och idrottsrörelsen harintresse av att förbli självständig i såstor utsträckning som möjligt. (Det skatilläggas att även staten har intresse iatt bibehålla en självständig idrottsrörelse– utan självständighet hade detförmodligen varit svårt att uppbåda detideella engagemang idrottsrörelsen idagmobiliserar.)Handslaget kan förstås som ett34


S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3 - 2 0 0 5uttryck, från statens sida, för en vilja,att i större utsträckning, styra detstatliga stödet till idrotten. Staten villinte längre endast höra idrottsrörelsenupprepa de idrottspolitiska riktlinjerna.Staten vill att idrottsrörelsen ska göranågonting – som staten i sin tur betalarför. Handslaget kan alltså förstås somen misstroendeförklaring av idrottsrörelsen.Staten upplever att sättet påvilket den tidigare gått tillväga intefungerat och vill pröva nya vägar.Detta är som sagt ett sätt att tolkaförhållandet. En annan tolkning äratt Handslaget i själva verket är enförtroendeförklaring. Staten erkänneridrotten och idrottsrörelsen. Statenbelönar idrotten för dess goda inverkanpå samhället genom att förse den medytterliggare medel att utvecklas.Handslaget kan också ses som eninsats som åstadkoms i syfte att konfirmeraoch stärka såväl statens somidrottsrörelsens positioner på idrottensfält. Idrottsrörelsen har under senareår tappat mark. Tillväxten i antaletmedlemmar har varit kraftigt avtagande(kanske till och med nedgående)och allt fler människor engagerar sig iverksamheter utanför idrottsrörelsensregi. För att säkra makten på fältetskjuter staten till ekonomiskt kapitalså att idrottsrörelsen på ett bättre sättkan bemöta konkurrensen från: andraagenter på fältet, andra fält och agenterfrån andra fält. Exempel på andraagenter kan vara idrottsföretag, exempelpå andra fält kan vara interaktivitetensfält och exempel på andra agenterpå andra fält kan vara nöjespalats avskiftande art.Ytterliggare ett tolkningssätt är attbetrakta handslaget som en revitaliseringsinsats.Riksidrottsförbundet är enöver hundra år gammal organisation.Att idrottsrörelsen inte längre lyckastilltala människor på ett lika intensivtsätt kan ses som ett uttryck för att denblivit något föråldrad – eller i alla fallförlorat en del av sin vitalitet. Genomatt skjuta till nya resurser hoppaskanske staten kunna revitalisera eninsomnande rörelse. Samhället harförändrats och förändringstakten isamhället verkar vara av accelererandeart. 9 Kanske har idrottsrörelsen intehängt med? Ett illustrerande exempelpå detta är att individuell träning pågym blivit allt populärare – detta ären aktivitet som är anpassad till denmoderna människan som ställer högakrav på flexibilitet i sina fritidsvanor.Någon av beslutsfattarna bakomHandslaget rynkar kanske på näsannär de läser något av dessa resonemang.De kanske har svårt att kännaförtrogenhet med vad som skrivsoch/eller vill inte känns vid det. Densom är kritisk till resonemangen skullekunna begära att jag skulle intervjuabeslutsfattarna för att fråga dem vilkaavsikterna med Handslaget är. Mendetta skulle vara lönlöst. Analysenskulle stå kvar oavsett vilka svar degav mig. Eftersom jag tar min utgångspunkti Pierre Bourdieus teorier i dennaanalys, tar jag också vara på hansövertygelse om att inte alla handlingarär medvetna. Eller rättare sagt – allahandlingar är inte resultatet av enmedveten reflektion. Enligt Bourdieubesitter varje människa en viss uppsättningdispositioner (habitus) som haneller hon inpräglats med under levnadsloppetoch som han eller hon kan vara– eller inte vara – medvetna om. Det äralltså möjligt att statsmakten agerar påett visst sätt, oreflekterat och omedveteteftersom det framstår som naturligtför de individer som statsmakten utgör– förhållningssättet är ett resultatav deras habitus. Det är alltså medanledning av detta resonemang som jagvalde att inte stanna vid motiveringeni artikelns inledning som enda sätt atttolka Handslaget.Att på detta vis åskådliggöra ettoch samma fenomen genom att belysadet på olika sätt kan vara mycketfruktbart. Pierre Bourdieu var förespråkareav metoden, som även bl aGareth Morgan, via Organisationsmetaforer10 , utvecklat. Men metoden kanockså vara problematisk. Det är lätt attförlora sig i sitt perspektiv och glömmaav att det finns andra – särskilt när detman ser framträder på ett övertygandesätt. Därmed manas till försiktighet;men för all del inte avhållsamhet!HandslagsforskningHandslaget är ett intressant samhällsexperiment.Det går inte att spåranågot liknande under idrottsrörelsensdrygt hundraåriga historia. Det skaverkligen bli intressant att följa dessfortsättning och se vilka effekter detfår på idrotten, idrottsrörelsen ochsamhället.Vid Malmö högskola har en radforskningsprojekt initierats som rörHandslaget vid tidpunkten för dennaartikels författande. 11 Ett av projektenleds av Mats Trondman, och jag självär involverad i projektet som forskningsassistent.Projektet utgår ifrånRobert D. Putnams teorier rörandesocialt kapital. Teorierna handlar blandannat om hur man kan förstå socialaagenter, deras tänkande, agerandeoch förhållningssätt sett i relation tillfaktorer som sociala relationer, nätverkoch socialt kapital. Med hjälp av dessateorier söker Trondman bland annatbesvara frågor som:• Varför söker vissa idrottsföreningarhandslagsmedel medan andra avstår?• Varför får vissa föreningar handslagsprojektbeviljade medan andrafår avslag?• Hur tänker föreningarna?• Hur ser deras sociala kapital ut?• Påverkar det sociala kapitalet sättetatt tänka?• Vilka konsekvenser får förhållningssättenhos idrottsförbund och idrottsföreningarför individen, föreningen,idrottsrörelsen och samhället?Projektet syftar alltså till att studerahur handslaget framstår utifrån ettvisst perspektiv – ett Putnam-inspireratsådant.Referenser1. Föreliggande artikel utgörs av en diskussionkring hur handslaget kan tolkas utifrån examensarbetetVad sägs om idrott? (se not 5)2. http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/14/71/3f48b859.pdf, tillgänglig 2005-06-09.3. Jämför., Norberg, Johan “Idrottsrörelsen ochspelpengarna – högvinst eller nitlott?“, intra.4. Jämför., Peterson, Tomas ”När fältenkorsas”, intra.5. Åkesson, Joakim (2005) Vad sägs om idrott?Den idrottspolitiska diskursen – ur ett sociologisktperspektiv, Malmö högskola.6. Jämför., Carlsson, Bo “Förändras idrotten idess kontakt med juridiken?”, intra.7. http://www.regeringen.se/sb/d/1607/a/12403,tillgänglig 2005-06-09.8. Framförallt idéprogrammet Idrotten vill,antaget vid Riksidrottsmötet 1995.9. Ahrne, G. & Papakostas, A. (2002) Organisationer,samhälle och globalisering, Lund:Studentlitteratur.10. Morgan, Gareth (1999) Organisationsmetaforer,Lund: Studentlitteratur.11. Här kan nämnas: Hur ser utbildningsbehovetut bland idrottsledare i skolan? (IngegerdEricsson), Den fungerande föreningen:Handslagstänkande och praktiker i den skånskaföreningsidrotten (Mats Trondman), EttHandslagsprojekt i belysning – helamalmö somverkar för motion, integration och brottsnegativinställning (Ingela Kolfjord), Arenors lokalisering,betydelse och användning – en studie avHandslaget finansierade arenor i Malmö (KarinBook), När fälten korsas (Tomas Peterson), ochHandslagsprojektet – ett socialiseringsprojekt(Frans Oddner).35

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!