LUM nr 4 - 16 april (PDF 2,6 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

www4.lu.se

LUM nr 4 - 16 april (PDF 2,6 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

Första terminenviktigastPå resa medhumanisterLUNDSUNIVERSITETMEDDELAR----------------NUMMER 4APRIL 2004ÅRGÅNG 37PedagogisktradarparI


L UNDS UNIVERSITETMEDDELAR-------------------------------Lunds universitets tidskrift LUM utkom förstagången 1968. Den når i dag samtliga anställda ochnästan lika många utanför universitetet. LUM har enupplaga på 12.400 ex och utkommer med 11 nr per år.Adress: LUMInformationsenheten Lunds universitetBox 117, 221 00 LundFax: 046-222 47 11Internpost: Hs 31E-post: LUM@info.lu.seVIIIIIXLUM på nätet: www.lu.se/info/lum/Lum.htmlRedaktion:Maria Lindh, redaktör och layout insidor046-222 95 24, Maria.Lindh@info.lu.seEva Johannesson, ansvarig utgivare046-222 70 08, Eva.Johannesson@info.lu.seIngela Björck, forskningsjournalist046-222 76 46, Ingela.Bjorck@info.lu.seBritta Collberg, journalist046-222 31 58, Britta.Collberg@info.lu.sePetra Francke, journalist och layout färgsidor046-222 03 16, Petra.Francke@info.lu.seGöran Frankel, forskningsjournalistnaturvetenskap,046-222 94 58, Goran.Frankel@info.lu.seUlrika Oredsson, journalist046-222 70 28, Ulrika.Oredsson@info.lu.seChrister Hjort,046-222 70 15, Christer. Hjort@upv.lu.seAnnonser:tomat annonsbyrå, tel 046-13 74 00/02www.tomat.sefax 046-5400150e-post PC: info@tomat.see-post Mac: material@tomat.sePrenumerationer, notiser, meddelanden:Eva Mattisson: 046-222 70 10e-post: Eva.Mattisson@info.lu.seAnställda vid LU får LUM gratis.Enskilda abonnenter – 190 kr/11 nr. Inbetalas påpostgirokonto 15650-5 med angivande av”Prenumerationsavgift för LUM” samt namn & adress.Adressändring:Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vidinstitutionen (motsv). Övriga skickar ändringsuppgiftertill LUM, gamla adressrutan bifogas.Tryck: VTT Grafiska i VimmerbyNästa LUM: 19 maj. Manusstopp: 6 maj.ISSN: 0345-7354Omslag: Elisabeth Nilsson och Göran Jönsson,sambos och lärare på Kurslaboratoriet för fysik påLTH. Foto: Kennet Ruona.InnehållIII Historien genom Hollywoods ögonHollywoodfilmer som skildrar historiska händelser säger mer om dentid de är gjorda i än om epokerna de skildrar. Men det har nästan intealls utnyttjats i historieforskningen. Det menar filmvetaren MatsJönsson som har skrivit en avhandling i ämnet.VI Från flyktinggömmare till doktorPå 70-talet hjälpte etnologen Eva Norström till att gömma flyktingar,och hon har arbetat med flyktingfrågor sedan dess. Nu har hon skrivitavhandlingen ”I väntan på asyl”, där hon bl.a. konstaterar att asylhandläggarnahar ett omöjligt uppdrag. Solidaritet är svårt att kombineramed restriktivitet i asylärenden.IX Par i fysikElisabeth Nilsson och Göran Jönsson är ett par både privat och professionellt.De är båda uppskattade lärare på Kurslaboratoriet för fysik påLTH och delar en vurm för undervisning och resor till Sydasien.XII Uppmärksammad cancerupptäcktNu regnar forskningsanslagen över Catharina Svanborg och hennesforskargrupp, och deras resultat publiceras i internationella tidskrifter.Bakom detta flyt ligger HAMLET, ett protein som finns i bröstmjölkoch som har visat sig ha sällsynt god effekt vid behandling av cancer.XIV Studerar metalljon mot cancerI tio år har den oorganiska kemisten Sofi Elmroth försökt kommaunderfund med varför metalljonen cisplatin är en effektiv cancermedicin.Men ett förbättrat cancerpreparat ligger långt fram i tiden och somforskare kan man inte i det långa loppet leva på en sådan dröm.Grundforskningen är i sig belöning nog, menar hon.XVI Hallå Ulf Teleman……professor emeritus i nordiska språk vid Lunds universitet, somnyligen mottog Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning– det största pris en nordisk humanist kan få.II


▲Världskrigetsom fredagsnöjeCoca-cola, chips och Hollywoods tappning avAndra världskriget i teverutan – då är vi trygga.Vi känner igen oss och vet att de goda segrar.Det är en tröst i en värld där konflikternatycks allt mer komplicerade. Andra världskrigetblir det perfekta fredagsnöjet, åtminstone föross som inte var med.En sådan association skulle man möjligen kunnagöra efter att ha läst ”Film och historia. HistoriskHollywoodfilm 1960–2000” som är Mats Jönssonsavhandling i filmvetenskap.Mats Jönsson analyserar ett urval Hollywoodfilmermed historiska teman – filmer som haftstora publikframgångar både i USA och resten avvärlden. Han gör det framför allt utifrån den tidsom filmerna gjorts i; tidsandan speglas i berättarteknikenoch historiebeskrivningen, men ocksåi publikreaktionerna och i hur filmerna tagitsemot av kritiken i både USA och Sverige.Hollywoodfilmerna säger mer om den tidsom de är gjorda i, än om epokernade skildrar – det är Mats Jönssonsslutsats. Men trotsatt spelfilmerna är enenorm kulturhistorisk källa, fulla av nycklar tillsamtiden, så har de hittills nästan inte alls utnyttjatsav historieforskningen.– Det var när jag började läsa recensionerna,som jag upptäckte att man inte reflekterade överfilmernas samtidshistoriska roll, trots att filmernabåde präglats av samtidens värderingar ochpåverkat publikens bild av det förflutna, sägerMats Jönsson.De samtida recensenterna skilde inte på detsom Mats Jönsson kallar ”historiskt tänkande”och filmer som berättar ”Historien med ett stortH”. Historiskt tänkande innebär att filmen genomsyrasav en övertygelse att man aktivt kanförändra historiens lopp. Detta till skillnad frånde filmer som skildrar historien som ett bestämtskeende – och gör gällande att ”detta är vad somhände”, detta är historien med stort H; historienframställs som en källa till lärdom, men det somhar hänt går inte att ändra.Recensenterna förstod heller inte vilkabehov filmerna tillfredställde hospubliken. Svens-Filmvetaren Mats Jönsson haranalyserat ett urval Hollywood-filmermed historiskateman. FOTO: BRITTA COLLBERG.i fileSoldater redo för invasionen av Normandiei filmen ”Saving Private Ryan”.III


▲”Vi är tilltalade, närvarande, nästan vittnen. Filmen blir ett mötemed historien, i historien. Samtidigt har vi ingen distans. Vi uppleverberättelsen som ”Historien med stort H”, som sanningen.”IVMats Jönsson menar att vimåste ta Hollywoodfilmernapå allvar och studera dem,eftersom de är så populära.FOTO: BRITTA COLLBERG.ka recensenter representerar egentligen de flestaeuropeiska filmkritiker, menar Mats Jönsson. Dehar av tradition sett ner på amerikansk film; amerikanerhar ansetts syssla med enbart kommersiellunderhållning, medan européer velat lyfta filmentill konstnärliga höjder.– Recensenternas fördomar har ofta gjort att”de har inte sett filmen för Hollywood”.Bearbeta traumanVissa filmer har haft tydliga patriotiska förteckenoch genom att revidera historien har de hjälptamerikanerna att bearbeta trauman som t.ex.förlusten i Vietnamkriget.– Men det förklarar inte filmernas framgångari resten av världen. Det gör däremot det historiskakunnande som finns i filmerna, den dramaturgiskafinessen och de stilistiska greppen – depassar in i samtiden och gör filmerna attraktivatill både form och innehåll för fler än amerikaner.Oavsett vad Hollywoodfilmerna säger ideologisktmåste vi ta dem på allvar, menar Mats Jönsson.– Vi måste studera dem för att de är så populära,och vi måste inse att de är betydligt meravancerade än vad vi vill erkänna.Alltfler historiska fikmerDe historiska Hollywoodfilmerna har intagit olikapositioner under de fyra decennier som hangranskat (se separat artikel), men antalet historiskafilmer verkar inte minska, tvärtom. Det finnsi dag ett tydligt behov av historiska skildringar.Det visar sig också i dataspelsindustrin och isvenska teveproduktioner som serien om JanGuillous romanfigur Arn. Men om filmerna under60- och 70-talen ville skaka om publiken, fåden att reflektera och ta ansvar, så fungerar alltsådagens historiska produktion mest som verklighetsflykt.Människor vill inte bli oroade ochupplysta – de vill vara med och uppleva, få hoppoch tröst.– Jag tror att detta är ett svar på den mångfacetteradeoch motsägelsefulla bild som förmedlasav världen i dag. Vi har svårt att välja sida, vivet inte vem som är god eller ond eller vem somhar rätt. Vi tvingas allt som oftast tänka om ochändra åsikt. Det är positivt på många sätt, menockså förvirrande. Då är det tilltalande med detförflutna och tydliga, som Andra världskriget.I händelsernas centrumDagens historiska filmskildringar avtvingar osssällan några svåra val, men gör oss delaktiga. Produktenför verklighetsflykten är nämligen ytterstverklighetstrogen – ta exempelvis Steven Spielbergs”Saving Private Ryan” som skildrar invasionen avNormandie. Digitalt manipulerade bilder, filmscenersom känns autentiska och som byggts upp medhjälp av historisk expertis, subjektiv kamera ochdet nya ”surround”-ljudet som nästan attackerarpubliken fysiskt – sammantaget placerar det åskådarenmitt i händelsernas centrum.– Vi är tilltalade, närvarande, nästan vittnen.Filmen blir ett möte med historien, i historien. Samtidigthar vi ingen distans. Vi upplever berättelsensom ”Historien med stort H”, som sanningen.Även om spelfilmen som forskningskälla utnyttjatsmycket lite, börjar historiker intressera sigför filmen. Mats Jönsson ser fram emot ett samarbetekring historiska filmer som källa för samtidsanalyser,där filmvetarna tolkar stilen ochfilmhistorien, medan historikerna står för kunskaperom sammanhanget, rådande värderingar etc.– Det kan bli mycket fruktbart!BRITTA COLLBERG


Ger publiken vad den vill haHollywoods filmindustri visar en stor följsamhetmot publikens förväntningar. Vill publikenha revolt, så får den det – bara den betalar.Denna pragmatiska hållning visar Mats Jönssonsanalys av fyra decenniers Hollywoodfilmmed historiska teman. Men han hävdar ocksåatt publikens förväntningar infrias med storskicklighet och känsla för vad som rör sig i tiden,även utanför USA.Tiden 1962–76 skiljer sig från många andra iHollywood. Då producerades nämligen samhällskritiskafilmer som speglade samtidens intresse förpolitiska analyser, uppgörelser och självkritik.1962 kom John Fords ”The Man Who Shot LibertyValance” som kontrasterar mot hans episkafilmer om den heroiska pionjärtiden. ”TheMan Who Shot Liberty Valance” visar istället attmånga processer i den amerikanska historien haftett högt pris och sällan varit av godo. Filmen lyfterfram okända fakta om USA som aldrig tidigarerymts i den nationella självbilden. Dessutom bryterFord illusionen och tvingar publiken att distanserasig, reflektera och ta ställning.Arthur Penns ”Bonnie and Clyde” från1967 om bankrånarparet somunder 1930-talet revolterade motsamhällets normer harmonieradepå ett plan med 60-talets protestermot Vietnamkriget. Men den kopplingengick svenska recensenter förbi.”All the President’s Men” från 1976 omRambo – en ensam hjälte som gör skillnad.Watergateskandalen är också samhällskritisk,men här är distansen borta. Filmen döljer sina stilistiskagrepp och problematiserar inte journalisternashjälteroll: det är sanningen och ”Historienmed stort H” som presenteras. Åskådaren slipperfundera över vad som är rätt och fel.– Detta säger något om 70-talet. Man granskadeinte sina egna politiska åsikter, utan satsade alltpå att kritisera motparten.80-talet beskriver Mats Jönsson som ”det andrafemtiotalet” – en längtan tillbaka till ett mer välordnat50-tal och tidigt 60-tal. Reagan och Thatchersatt vid makten, det rådde patriotiska ochnationalistiska stämningar. Hollywood förmedladeen omskrivning av historien i ”First Blood” från1982. Sylvester Stallone som Rambo invaggadeden amerikanska publiken i förvissningen att medfler soldater av Rambos kaliber, så hade USA lämnatVietnam som segrare. Men att Rambo blev ensuccé världen över visar att filmens tema angicksamtiden på ett djupare plan. Det handlade intebara om USA, utan om en ny individualism och omatt en ensam hjälte kan göra skillnad.Under det digitala 90-talet producerar Hollywoodett historieberättande som verkar på fleranivåer samtidigt och där gränserna mellan fiktionoch dokumentär suddas ut. Exempel är Spielbergs”Saving Private Ryan” och Oliver Stones ”JFK”från 1991 – den senare en film som i hög gradpräglat vårt framtida historiska minne av mordetpå John F Kennedy.BRITTA COLLBERGNy doktorandkurs i virtuell historia”Virtuell historia” är en ny 5-poängskurs för doktoranderi historia. Bakom den står historieprofessorn KristianGerner. Filmvetaren Mats Jönssons nya avhandling”Film och historia” ingår i kurslitteraturen.– Historievetenskapen är konservativ, och har av traditionvarit inriktad på texter. Allt som kallas konst och film har manavstått från – trots att den sfären är lika verklig som politiken,det sociala livet och ekonomin, säger Kristian Gerner.Kursen utgår från att historievetenskapen bör analyseraallt som motiverar och bildar bakgrund till ett historisktmedvetande, även fiktion.Kristian Gerner tar ett exempel: 1989 demonstreradepolska oppositionella inför de första fria parlamentsvalen iPolen under affischer med Gary Cooper i Fred Zinnemansfilm ”Sheriffen” (”High Noon”) från 1952. Men demonstranternahade målat Solidaritets logo över sheriffstjärnanpå Coopers skjorta, och affischerna blev därför en källa tillförståelse av demonstranternas världsbild och politiska målsättningar.Och en analys av filmen blir en del av analysenav Polen 1989.En andra grundläggande tanke i den nya kursen är atthistorien måste presenteras i form av berättelser, men intebara genom ord, fakta, tabeller och diagram, utan lika gärnabilder, målningar och filmer. Examinationen sker i formav en uppsats där bilder, skulpturer, arkitektur och filmerutnyttjas både i analysen och presentationen.Kursen har fem teman – förutom historieskrivning i sigägnas Texten, Staten och Folket särskilda avsnitt liksomStaden – en föreläsning kommer att handla om människorsupplevelse av Staden som en självständig historisk aktör –i det här fallet S:t Petersburg. Upplägget är tvärvetenskapligtoch inbjudna forskare ska gästföreläsa.BRITTA COLLBERGV


”Asylhandläggarna harett omöjligt uppdrag”På 70-talet hjälpte etnologen Eva Norströmtill att gömma flyktingar, och vid ett tillfällesmugglade hon in personer så att de kundeåterförenas med sina familjer i Sverige.Idag anlitas hon som konsult både av frivilligorganisationeroch av Migrationsverket.Nyligen blev hon färdig med sitt tolvårigaavhandlingsarbete ”I väntan på asyl”.En dimmig förmiddag i slutet av februari tar EvaNorström emot LUM i sitt hem vid strandpromenadeni Höganäs.Medan hon häller upp kaffe berättar hon omsin första kontakt med asylsökande, våren 1977.Hon hade fått ett vikariat som svensklärare påflyktingförläggningen i Tyringe. Där fanns mångaassyrier och syrianer, och som lärare engageradeEva Norström sig i elevernas hemförhållanden.– De hade så mycket ångest och varje gångnågon familj hade fått avslag på sin ansökan vardet helt omöjligt att undervisa, säger hon.Mötet med barnen och deras föräldrar beskriverhon som ett uppvaknande.– Jag fick ofta en känsla av att något var fel. Jagförsökte sätta mig in i utlänningslagen och kundeinte förstå varför människor som enligt mina bedömningarvarit utsatta för förföljelser fick avslag.Jag kunde inte se något samband mellan den officiellautfästelsen om att flyktingar har rätt till skyddoch de beslut som fattades i en del av ärendena.Eva Norström vid strandenhemma i Höganäs.Omöjligt uppdragIdag, 25 år senare, skriver Eva Norström i sinavhandling att asylhandläggarna har ett omöjligtuppdrag.– Regeringen talar om solidaritet och rättvisa.Samtidigt är invandringen reglerad. Tillämpningenav utlänningslagen är restriktiv och möjlighetenatt ge tillstånd är begränsad. Ekvationen ärsvår att få ihop. Konsekvensen av motsägelsenrestriktivitet och solidaritet har blivit en kulturdär handläggarna i hög utsträckning letar efterfakta som gör det möjligt för dem att avvisa flyktingen.Det finns gränser för hur långt solidaritetensträcker sig – att inte erkänna det är hyckleri,tycker Eva Norström.– Idag verkar det som om beslutsfattarna läggerstörre vikt vid kontrollfrågor om flyktvägarän om själva asylskälen.Ett annat resultat av handläggares och beslutsfattaresomöjliga situation är den kultur av misstroendesom uppstått, påpekar Eva Norström.VI


Alla misstror alla. Handläggarna blir misstroddaoch framställs ofta som omänskliga och känslokalla.Medias rapportering anses inte trovärdig.Frivilligorganisationerna ”bara överdriver ochtycker synd om alla”. Framförallt misstror manflyktingens berättelse.– Jag tror att just misstroendet är en av de viktigasteanledningarna till att integrationen i detsvenska samhället fungerar så dåligt, säger EvaNorström. Den utbredda uppfattningen att flyktingarljuger i asylprocessen bidrar till att mångaarbetsgivare är ovilliga att anställa dem när de välhar fått uppehållstillstånd.Det fanns särskilt två familjer i förläggningeni Tyringe på 70-talet som Eva Norström inte kundeförstå varför de fick beslut om avvisning. I tronatt det handlade om missförstånd som kunde rättastill, tog hon kontakt med högt uppsatta tjänstemänvid Invandrarverket, Arbetsmarknadsstyrelsenoch vid departementet.Frustrerande behandling– Det var oerhört frustrerande, berättar Eva Norström.Tjänstemännen klappade mig på huvudetoch behandlade mig som mindre vetande, trots attjag hade mycket information om familjerna somkunde ha varit av värde i en asylutredning. Menjag var ju ”bara” en folkskolelärare, säger honmed en grimas. Jag blev tillsagd att ”ditt jobb äratt se efter de asylsökande barnen på dagtid ochinte lägga dig i hur de har det i övrigt”.Det var då som Eva Norström bestämde sig föratt ta en akademisk examen.– Jag insåg att jag måste skaffa mig ett annatspråk om någon skulle lyssna på mig.Men det skulle dröja ytterligare några år innanhon började studera.Hennes vädjan för flyktingfamiljerna hade alltsåinte hjälpt och när avvisningsbeslutet skulleverkställas för den ena familjen gick familjefadernoch familjens fyra pojkar under jorden.– När jag fick reda på det gick jag genast hemtill familjens lägenhet på förläggningen för att sehur mamman mådde. Hon var gravid och skullesättas på ett flygplan till Turkiet nästa dag tillsammansmed sin ettåriga bebis. Mamman bara lågpå sängen och grät och Eva Norström minns hurtafatt hon kände sig över en chokladkartong somhon hade med sig i present.Chokladkartongen gömde hon bakom en gardin.Istället hjälpte hon mamman ett halvår senaregenom att smuggla henne, ettåringen och en nyföddbebis tillbaka till Sverige igen. Historien fickett lyckligt slut och idag, 25 år senare, arbetar”bebisen” som busschaufför och är en uppskattadfotbolls- och innebandydomare.Under perioden som svensklärare på förläggningeni Tyringe var Eva Norström fullt upptagenmed att stötta sina elever och deras familjer. Honhjälpte också flyktingar som gått under jordenmed att skaffa bostad, träffa läkare och med attordna nya biträden.– Till slut blev det alldeles för slitsamt, berättarEva Norström som själv hade familj och småbarnpå den tiden. Jag beundrar dem som orkararbeta med människor i kris år efter år.Själv övergick Eva Norström till att försökapåverka genom att skriva rapporter och sitta medi olika styrelser.På 80-talet blev hon invandrarassistent i Hässleholmskommun och i samma veva började honläsa etnologi på distans vid Lunds universitet.– För mig var det som en gåva, berättar EvaNorström. Plötsligt fick jag ett nytt språk och ordför det jag ville uttrycka. Medan studierna i etnologiavancerade blev hon alltmer anlitad för atthålla föredrag och skriva utredningar och rapporterför olika frivilligorganisationers och myndighetersräkning. Idag är Eva Norström ett tungtnamn i båda lägren. Hon är ordförande både iSvensk flyktinghjälp och i Imer-förbundet ochstyrelsemedlem i Euro Mediterranean RefugeeNetwork. Samtidigt gör hon utredningar åt bådeEU och Integrationsverket.Inte längre aktivistMed facit och en nyskriven avhandling i hand trorhon att det är bra att hennes tid som aktivist liggerlångt bak i tiden.– Jag kanske inte hade uppfattats som trovärdigom jag hade forskat om asylprocessen samtidigtsom jag hade gömt och smugglat in flyktingari landet, säger hon. Dessutom ser situationen förde asylsökande bättre ut idag än vad den gjorde islutet av 70-talet när jag var aktiv.– Idag finns mer hjälp att hämta för flyktingarna,säger hon och nämner Rådgivningsbyrånför asylsökande och flyktingar och FARR, Flyktingoch Asylkommittéernas riksråd.Eva Norström tvekar när LUM frågar henneom hon skulle gömma flyktingar idag.– Det känns avlägset just nu, men man vet aldrig.Det är tillfället som avgör. Under andravärldskriget smugglade varenda fiskarfamilj häri Höganäs judiska flyktingar från Danmark, sägerhon och gör en gest mot Öresund som brederut sig utanför fönstret.TEXT & FOTO: ULRIKA OREDSSONEva Norström har en bakgrundsom svensklärare och invandrarassistentoch blev nyligen färdigmed avhandlingen ”I väntan påasyl”.VII


Annons SIDAAnnons Akademiska husVIII


INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNAResultaten har publicerats iNature Genetics, en stor internationelltidskrift som redantidigare uppmärksammat FelixMitelman och hans medarbetareBertil Johansson ochFredrik Mertens. År 1997 ägnadetidskriften ett helt nummeråt det stora material somlundagruppen sammanställtom kromosomavvikelser vidcancer. Detta material är nutillgängligt via nätet som enständigt växande databas,Mitelman Database of ChromosomeAberrations in Cancer,vid amerikanska NationalCancer Institute.Ny förklaring tillhur cancer uppstårFusionsgenerDet är databasen om kromosomavvikelsersom gett FelixMitelmans forskargrupp underlagettill deras teori om attalla icke ärftliga cancrar uppstårpå samma sätt. De tror attdet är s k fusionsgener ochfusionsproteiner som liggerbakom.En välkänd mekanism förcanceruppkomst är nämligenatt kromosomerna i en cellbryts av och sedan förenas påett felaktigt sätt. Vid brottpunkternauppstår genfragmentsom kan kombinera sigtill så kallade fusionsgener,som ger upphov till fusionsproteiner.Leukemier uppstårvanligen ur celler som innehållersådana fusionsproteiner,vilka på något sätt får dittillsnormala celler att omvandlasig till cancerceller.Andra förklaringarI leukemiceller är det ganskalätt att hitta fusionsgener ochfusionsproteiner. Detta är avtekniska skäl mycket svårare iceller från s.k. solida tumörer,bröstcancer, mag- och tarmcanceretc. som utgör majoritetenav all cancer.– När man inte sett demhar man utgått från att de intefunnits, och hittat andra förklaringar.Men skälet är snararebristen på bra undersökningsmetoder,menar FelixMitelman.Forskargruppen har funnitatt antalet fusionsgener i solidatumörer står i sammaproportion till antalet undersöktapatientfall som vid leukemier.Det visar att sammamekanismer är inblandade:Den etablerade ”sanningen”inom forskarvärlden är att canceri blodet – leukemier – och canceri resten av kroppen – bröst-,prostata-, mag- och tarmcanceretc. – uppstår på olika sätt.Professorn i klinisk genetik FelixMitelman går nu mot strömmengenom att hävda motsatsen: attalla icke ärftliga cancerformer harsamma bakgrundsmekanismer.Felix Mitelman går mot strömmen. FOTO: KENNET RUONAchansen att denna överensstämmelseskulle uppstå av enslump är mindre än en tiotusendedelsprocent!Det positiva med upptäcktenär att den skulle kunnaleda till effektivare behandlingav de stora cancerformerna.Det finns i varje fall för en typav leukemi nu en medicin somspecifikt riktar sig mot detaktiva fusionsproteinet, ochsom är både effektiv ochskonsam.Ett fåtal patienterDet negativa är att det troligenfinns väldigt många olikafusionsgener bakom de storacancerformerna. Varje genförändringfinns då bara hosett fåtal patienter.– En alltför liten patientgruppblir ointressant för läkemedelsföretagen.Det är åandra sidan möjligt att flerafusionsproteiner kan ha gemensammadrag som gör demmöjliga att angripa medsamma läkemedel, hoppasFelix Mitelman.INGELA BJÖRCKINSIDORNAIngendebatt omgenpatentsid 3”Bologna”hot ellermöjlighet?sid 5Handledarereagerarmot kurssid 91


KTH och Chalmersskrämmer inte LTHDe tekniska högskolorna i Stockholmoch Göteborg– KTH ochChalmers – har deklarerat ettsamarbete på grund av den hårdainternationella konkurrensen. Arbetsnamnetär Technical Universityof Sweden, och inledningsvishandlar det om gemensamma utbildningar.I Lund tar man dock”kraftsamlingen” med ro.– Vi har också samarbete medbåde KTH och Chalmers, sägerLTHs rektor Gunilla Jönson, sominte oroar sig för minskad konkurrenskraft.Att universiteten och högskolornamåste samarbeta och tillviss del profilera sig är naturligtenligt Gunilla Jönson och sådanadiskussioner förs överallt i högskolevärlden.– Viktigast för ett tekniskt lärosäteär att kunna erbjuda braingenjörsutbildning, och för attdet ska vara möjligt måste utbildningenvila på vetenskapliggrund, säger hon. Vi har varitframgångsrika när det gäller atterbjuda våra studenter en utbildningsom de är intresserade avoch det kommer vi fortsätta med.Chalmers och KTH tänker siggemensamma spetsutbildningar –några av dem med huvudverksamhetenpå Chalmers och andrapå KTH. På sikt kan de tänkasig omstruktureringar även inomforskningen. Ett första samarbetsområdeplaneras bli ”miljöoch bygg”.Gunilla Jönson menar attLTHs profilområden ligger inomenergi och förbränning, livsmedelsteknologioch nanoteknologi.MLGunilla Jönsonräds inte enkraftsamlingfrån storstäderna.Nya rekryteringsrön:Bra start är viktigastStudenternas start är avgörande för hur det går sedan.Framgångsrik rekrytering av nya studentgrupperkräver större insatser frånuniversitetets sida. Det framgår av enny rapport från Lunds universitets utvärderingsenhet.Än en gång poängterashur viktigt det är att studenterna fåren bra start – erfarenheterna första terminenkan inte överskattas.Många nybörjare på fristående kurserlämnar universitetet redan efter en ellertvå terminer. Drygt hälften av nybörjarnapå fristående kurs stannar högstett år, och efter den tiden har också varsjätte programstudent lämnat universitetet.Det visar den nya rapporten sombygger på en enkät bland 2.500 studenterav totalt 5.300 som började vidLunds universitet hösten 2000. 1543(62 procent) svarade på enkäten.Hur nybörjaren lyckas hänger intebara samman med studiernas svårighetsgradutan också med stödet från lärareoch kamrater och hur man lagt uppundervisningen och examinationen.Den första terminen är mest avgörandeför studenter från ickeakademiskahem. Efter hand som studenterna klararav sina studier avtar studiebakgrundensbetydelse, studenterna känner sig merhemmastadda och självförtroendet ökar.Diagnostiska provEtt sätt att låta nybörjarna växa meduppgiften vore att införa diagnostiskaprov den första terminen istället förregelrätta tentor. Då fick nybörjaren entydlig feedback och chans att anpassastudiearbetet efter förväntningarna. Detfinns ingen anledning att tvinga nybörjaresom misslyckats på ettprov gång på gång, att göra detigen, skriver rapportförfattarenOlof Nelsson vid Utvärderingsenheten,och refererartill ny forskning på området.Ett annat sätt att lockaotraditionella studentgrupperär fler utbildningar som knyteran till gymnasiets yrkesförberedandeprogram. Viktigt ärockså att klargöra vilka jobbutbildningarna leder till ochinrikta sig mer på elever frångymnasiets samhällsvetarprogram – deflesta naturvetare går redan vidare tillhögskolan. Mer samarbete med Komvuxoch folkhögskolor kan också lockanya grupper studenter.Tydligare informationGenerellt måste alla ansvariga vid universitetetbli tydligare i sin informationtill gymnasieskolan – om olika utbildningarsinnehåll och vilka jobb eller arbetsuppgifterde leder fram till. Men detbehövs också fler och bättre beskrivningarav hur undervisning och effektivtstudiearbete går till – det är en utmaningatt utforma dessa så att icke-traditionellastudentgrupper känner sig välkomna,menar Olof Nelsson.I de flesta avseenden är nybörjarnavid Lunds universitet nöjda. Trots detfinns vissa åtgärder som kunde underlättaintroduktionen. Rapporten tar exempelfrån LTH, där studieintroduktionenockså ger sociala kontakter. Flersociala mötesplatser för de över hälftensom inte är ungdomsstudenter, liksomfler studentbostäder är andra önskemål.– En av de viktigaste åtgärderna ärkanske ändå att öka lärartätheten; utanfler lärare kan inte det stöd ges sommånga från icke traditionella grupperbehöver, menar Olof Nelsson. Och konstateraratt det behövs mer kunskap omde tidiga studieavhoppen. Detta inteminst för att rekryteringssträvandenainte ska leda till kampanjer som resulterari studiemisslyckanden.BRITTA COLLBERGFOTNOT:Rapporten finns på www.evaluat.lu.se2


Delade meningarom patent på generNu har Sverige fått en EG-anpassad lagom rätten till patent på genteknik. Riksdagentillstyrkte en regeringspropositionden 1 april. Det blir med andra ordmöjligt att ta patent på en naturligt förekommandegensekvens, förutsatt attman också funnit ett sätt att tekniskttillämpa denna kunskap. Att det råderdelade meningar om denna lag i denakademiska världen framgick vid endebatt som ägde rum i Genetikhusetnågradagar före riksdagsdebatten .”Genpatent – för vem?”hette arrangemangetsom Mendelska Sällskapet, Naturvetenskapligafakulteten, SLU i Alnarp,Avdelningen för klinisk genetik ochForskningspolitiska institutet stod bakom.Bland deltagarna fanns åtminstone enforskare som drabbats direkt av genpatenten,åtminstone i dess amerikanskaform. Det är professor Håkan Olssonvid Avdelningen för onkologi. LUM hartidigare berättat om hur Olsson ochhans medarbetare hittade en mutationsom förklarade hur en viss typ av bröstcancerkunde ärvas. Myriad Genetics iUSA sekvenserade genen och tog patentpå den. Sedan dess kräver företaget attalla de genprov som kan analyseras iSverige måste skickas till USA och testasdär mot en hög avgift. Såväl HåkanOlsson som andra europeiska cancerforskarehar hittills vägrat att göra detta.Biotekniska uppfinningarI Sverige har den allmänna patentlagstiftningentillämpats på biotekniskauppfinningar. EG-lagen väntas inte hanågra omedelbara effekter på praxis.Juristprofessorn Hans Henrik Lidgardpåpekade att med en gemensam europeiskpatentlag behövde man inte längresöka patentet i land efter land. Han trorockså att det går att skydda sig mot”parasitiska patent” där företag somkommit över rön från den fria forskningensnabbt utnyttjar dessa och sökerpatent.– Forskarna bör lägga ut sina rön såsnabbt som möjligt på Internet, råddeprofessor Lidgard. Då är det inte längreBengt Olle Bengtsson ser en risk för att klyftanmellan allmänhet och politiker ökar eftersom debattenom patent på genteknik ströps. FOTO:KENNET RUONAexklusiv kunskap man kan ta patent på.Problemet är väl att det finns forskaresom själva gärna vill ta patent men intevill hindras av andras patent.Professorn i genetik, Bengt OlleBengtsson, som nyligen kommit hemfrån en stor genetikkonferens i Sydney,kunde meddela att hans kollegor där toggemensam ställning mot genpatent.Genpatenten hotar det fria flöde av informationoch ideer som är tradition iforskarvärlden. Tillfrågad om sin personligainställning efter omröstningen iriksdagen svarar professor Bengtsson:– Naturligtvis ska man kunna ta patentpå biotekniska uppfinningar. Detjag vänder mig mot är att man kan tapatent på en gen. Jag anser att det är enupptäckt, inte en uppfinning.– I praktiken hade det kanske inteändrat så mycket om vi avvisat EG-lagen.Men då hade vi i alla fall fått igången debatt som hade engagerat såväl politikersom allmänhet. Utan en sådan debattär risken att biotekniska framstegkan skapa en klyfta mellan politiker ochallmänhet. Folk grips av en känsla av attetablissemanget håller på att fixa ochtrixa och sälja ut väsentliga värden. Sådanastämningar kan utnyttjas avextremhögern och andra populistiskarörelser, säger Bengt Olle Bengtsson.GÖRAN FRANKELVarför syns inteinvandrare i media?Personer med icke-svensk bakgrundär mindre synliga i mediernaän svenskar. Och i de fall deförekommer beskrivs de oftasom offer för sin kultur eller somgärningsmän.Hur man kan ändra på dettavar utgångspunkten för ett seminariumsom journalistutbildningenvid LU arrangerade i mars.”Bleka medier i ett mångfärgat samhälle”var titeln på seminariet, där journalistenoch författaren AlexandraPascalidou var moderator. Hon inleddeden avslutande debatten med att efterlysatips på hur bilden av invandare kanbli mer nyanserad i medierna.Sydsvenskanjournalisten LilithWaltenberg framhöll att man ständigtmåste ha en aktiv diskussion om de härfrågorna på redaktionerna. MedieforskarenYlva Brune från Göteborgs universitetpåpekade att det är svårt för enskildajournalister att göra någon skillnad,eftersom många arbetssätt är inbyggdai mediernas organisation.Det höll inte Ulku Holago och JosefEl Mahdi från Quick Response riktigtmed om. Quick Response granskarnyhetsrapporteringen om invandring,integration och främlingsfientlighet,och jobbar för att skapa en diskussionom hur nyhetsrapporteringen ser ut ochhur den kan förbättras.Ulku Holago och Josef El Mahdi menadeatt journalisterna inte kan väntapå att det ska anställas fler med invandrarbakgrundpå redaktionerna.– Varje reporter har ett val att sökaupp nya källor och leta fram andra nyheter.Invandrare behöver inte bara uttalasig om integrationsfrågor, påpekadeJosef El Mahdi.Sydsvenskans chefredaktör HansMånsson tyckte att medierna börjadegå i rätt riktning. Samtidigt medgav hanatt det är svårt att avgöra när det är relevantatt ange etniskt ursprung i artiklar.Ylva Brune konstaterade att fråganbara är aktuell i negativa sammanhang,och att angivande av etnisk bakgrundofta uppfattas som en slags förklaring.– Det blir skillnad om man skriver attvåldtäktsmannen kom från Gambia,eller att han kom från Borås.PETRA FRANCKE3


Doktorand bör hasju kvadratmeterVarje LU-doktorand inom ”torra” ämnenbör ha en arbetsplatsyta på minstsju kvadratmeter, och inom ”våta” ämnenminst fem kvadratmeter.Det har rektor beslutat.Med doktorandarbetsplats avsesskrivrumsarbetsplatsen. Det anses rimligareatt doktorander i ”våta” ämnen,som tillbringar mycket tid i laboratorier,har en mindre skrivyta.Beslutet om sju respektive fem kvadratmeterär inte tvingande, utan enriktlinje att sträva efter. Detta sedannågra fakulteter påpekat att varken lokalereller resurser finns att leva upp tillde i och för sig berättigade kraven.Dessutom är det många kontorsmodulerpå tolv kvadratmeter som delasav två doktorander.Riktlinjen tas med i universitetets internaregler och rekommendationer förutformning av lokaler vid ny- och ombyggnad.Ny e-tidskriftom vetenskapskommunikationScieCom, Svenskt resurscentrum förvetenskapliga kommunikation, är enlundabaserad enhet inom den växandes.k. Open Access-rörelsen (se LUM 10/03). Open Access står för fri tillgänglighet,dvs. möjligheten att publicera ochläsa vetenskaplig information utan attbehöva betala för de allt dyrare tidskrifterna.Förutom den information man gerpå hemsidan, så startar ScieCom nuockså en elektronisk tidskrift medoriginalartiklar, intervjuer, rapporter m.m. inom området vetenskaplig kommunikation.I det första numret avScieCom info medverkar bl.a. professorni neurovetenskap Patrik Brundinoch chefen för Social- och beteendevetenskapligabiblioteket Catta Torhellfrån LU samt riksbibliotekarien GunnarSahlin från KB. Tidskriften kan läsas påwww.sciecom.org/sciecominfo, därman också kan prenumerera för att fåinnehållsförteckningen via e-post.IBMisstanke om jäv fördröjerbeslut om programområdenInrättandet av nya programområden vidMedicinska fakulteten, som skulle havarit klart i slutet av förra året, har fördröjts.Fakultetsstyrelsen vänder sig nutill Vetenskapsrådet för att få hjälp meden ny genomgång av ansökningarna ochett nytt förslag på vilka som ska utses.”Programområden” är forskningssatsningarsom spänner över flera medicinskaämnen och utgör en kraftsamlingkring ett speciellt tema. Programområdenaär tänkta att under en startperiodav tre till fem år få en till tre miljoner kronorper år i anslag av fakulteten.Tre sådana områden är redan i gång:diabetes, stamceller och ”blod och försvar”,som handlar om kroppens försvarmot infektioner. De utsågs på rekommendationerav den brittiska expertgruppsom stod för den förra vårenframlagda s.k. Bell-rapporten.I förra numret skrev LUM att UB Helgonabackenoch Biblioteksdirektionen i fortsättningenkommer att ha en gemensam styrelse.Så är det inte riktigt. När det gäller biblioteksorganisationenså finns det en övergripandestyrelse för det samlade biblioteksnätverket LUBLunds universitets bibliotek. Den har ansvar förkvalitetskrav samordning m.m. Den fungerarEnligt engelsk modellNär nästa omgång programområdenskulle inrättas gjordes bedömningen påett lite annorlunda sätt. Då deltog baradelar av den brittiska gruppen och mantog i stället in konfidentiella utlåtandenfrån specialsakkunniga enligt den modellsom är gängse i England.– Det visade sig sedan att en del avdessa sakkunniga var jäviga: de hadepågående forskningssamarbeten mednågra av de sökande till våra programområden.Att professor Bell inte uppmärksammadedetta beror på att vi intetillräckligt noga informerat om de jävsreglersom tillämpas av fakulteten, förklarardekanus Jan Nilsson.Fakultetens styrelse var inte hellerojävig, visade det sig. Som aktiva forskarehar de flesta av styrelsemedlemmarnanågon sorts band till något ellernågra av de föreslagna programområdena.Av dessa båda skäl sköt styrelsenupp sitt beslut om Bells prioriteringar idecember, och beslöt vid sitt möte i januariatt satsa på en helt ny ansökningsomgång.De motiveringar som framlades imötenas protokoll var dock ganskaknapphändiga, vilket lett till en stundtalshet debatt på fakultetens e-postlistaför lärare. Det har förekommit spekulationerom att intressenter vars förslaginte blivit utvalda kunnat påverka processen,och det har talats om en trovärdighetskrisför styrelsen.Knapphändig informationJan Nilsson förklarar den knapphändigainformationen med att man velat väntatills man fått alla detaljer kring Bellsarbete. Han betonar att styrelsen inteanser att vare sig de sökande eller Belloch hans medarbetare gjort något fel,utan själv tar ansvaret för att man varitotydlig i sitt uppdrag.– Styrelsen har inte heller något attinvända mot Bells prioritering av de treområdena Chronic Inflammation, TheVascular Wall och Tissues in Motion.Men eftersom vi ser programområdenasom ett så viktigt inslag i fakultetensforskning, så vill vi att beslutet ska ståpå en fast grund som inte kan kritiseras!Därför har styrelsen alltså gettVetenskapsrådet i uppdrag att göra enny bedömning av ansökningarna ochvälja ut de tre bästa förslagen. Det valetska sedan utan diskussioner antas avstyrelsen. Samma procedur ska följas vidinrättandet av ytterligare två programområdeni höst.INGELA BJÖRCKFörtydligande om biblioteksorganisationenockså som styrelse direkt för biblioteksdirektionen.De olika biblioteken lyder undersina ”huvudmän”, dvs oftast under områdeneller institutioner. I några fall under tionde området,som exempelvis Östasienbiblioteket. Dennuya biblioteksorganisationen innebär bl.a. attUB Helgonabacken lyder direkt under rektoroch har då ingen egen styrelse.4


Bolognaprocessen:En möjlighet som kräver eftertankeÄr Bolognaprocessen ett hot eller enmöjlighet? Den frågandiskuterades påett välfyllt seminarium i LTHs kårhus.Och svaret blev entydigt: Bolognaprocessenöppnar för fantastiska möjlighetermen den kräver eftertanke.Så gott som alla som kom till kårhusetden 5 april hade ett vältummat exemplarav en grön bok i handen. Det var denstatliga utredningen ”Högre utbildningi utveckling – Bolognaprocessen i svenskbelysning”. Utredningen är på remissbland områdena och snart ska remissvarenlämnas in.– Ju mer eniga vi kan vara i ett remissvardesto slagkraftigare blir svaret frånLunds universitet, sa rektor GöranBexell som inledde och avslutade seminariet.En panel med representanter för studenternaoch från nästan alla universitetetsområden gav sina synpunkter påutredningen. Förre statssekreterarenAgneta Bladh, nu rektor vid Kalmarhögskola, var moderator.Det var framför allt två av regeringensförslag som många av paneldeltagarnavar tveksamma till. Det enagällde införandet av en mastersexamenmed två olika nivåer. Det andra gälldeinförande av ECTS betygsskala.Regeringens förslagEnligt regeringens förslag ska den nuvarandemagisterutbildningen ersättas aven internationellt konkurrenskraftigmastersexamen. Ett av regeringens argumenttill detta är att den nuvarande ordningenär alltför otydlig. Regeringenföreslår att längden på en mastersexamenska vara flexibel. Studenten skakunna välja om han eller hon vill ha enmastersexamen på antingen 40 eller 80poäng. Den som väljer den längremastersutbildning ska kunna tillgodoräknasig delar av den i forskarutbildningen.– Med en varierande längd på mastersexamenfinns risken att man än engång bygger in en otydlighet i systemet,sa Lise Alm, som är ordförande i Juridiskaföreningen och studentrepresentanti Bolognagruppen. Dessutomriskerar man att få en A- och en B-examen.Per Warfvinge, vicerektor för grundutbildningenpå LTH, pekade på att regeringensförslag skulle innebära treolika mastersnivåer på civilingenjörsutbildningarna.Utbildningen kommeratt ta fyra år om man väljer en ettårigpåbyggnad på grundnivån, fyra och etthalvt år för den student som går civilingenjörsprogrammetså som det ser uti idag och fem år för den som väljer attta en mastersexamen på 80 poäng.Förlängas med ett halvårFör att råda bot på otydligheter och föratt anpassa sig till europeiska civilingenjörsutbildningar,som är femåriga,tyckte Per Warfvinge att utbildningarnaborde förlängas med ett halvår. VidKTH och Chalmers har man redan tagitdet steget, framhöll han.Varken moderatorn Agnetha Bladheller studentrepresentanten Lise Almtrodde att en förlängning av utbildningenvar lösningen.– Det är som en slags akademisk driftatt vi som jobbar på universitet alltid villförlänga utbildningarna, även om detofta varken ligger i studentens eller isamhällets intresse, sa Agnetha Bladh.Lise Alm pekade på faran av att studenternablir mer skuldsatta och att detfinns en risk för ökad privat finansieringvilket i sin tur leder till att snedrekryteringentill högskolan ökar.Bara Ekonomihögskolans rektor,Olof Arwidi, tyckte att det fanns enpoäng med en flexibel mastersutbildning.Han var också den ende i panelensom konstaterade att en ökad rörlighetmellan universiteten faktiskt även innebäratt man riskerar förlora sina toppstudenter.– Vi kommer att utsättas för en ständigutvärdering av mobila studenter.Kjell Nilsson, sociolog och representantför samhällsvetenskapliga fakulteten,förutspådde framtidens ”vandrarstudenter”– ett kringflyttande släktesom flyttar runt mellan universiteten.Kjell Nilsson var den ende i panelen somuttalade sig positivt om utredningensförslag till en betygskala med fler steg.Regeringen föreslår att den sjugradigaECTS-skalan införs som huvudalternativvid svenska lärosäten.Johannes Johansson representeradede konstnärliga utbildningarna i Malmö.Han berättade att deras grundutbildningarvarit uppdelade på tre årsstudier på grundnivå och två års studierpå avancerad nivå ändå sedan 1993. Dehar alltså erfarenhet av modellen somförespråkas inom Bolognaprocessen ochJohannes Johansson berättade att utbytetmed andra lärosäten har underlättatsavsevärt sedan det systemet infördes.Han var även positiv till ECTS somöversättningssystem.– Det är ett mycket bra verktyg istudentutbytet, påpekade han.Paneldebatten avrundades av rektorGöran Bexell som konstaterade attpanelen var ganska enig i många frågoroch att det fanns en stark drivkraft ochen positiv inställning till Bolognaprocessensövergripande mål.– Det verkar också finnas en ganskastor enighet om att mastersutbildningenbör vara tvåårig och om att en eventuellbetygsskala enligt ECTS kommer attkräva omfattande analyser, sammanfattadehan.ULRIKA OREDSSSONFOTNOT. Läs mer om Bologna processen påwww.lu.se/info/bologna/FAKTA - Bolognaprocessen• De övergripande målen i Bolognaprocessenhandlar om ökad rörlighet, ökad anställningsbarhetoch tydligare och jämförbara examinasom ska främja Europas attraktionskraft somutbildningskontinent.• Bolognaprocessen är ett samarbetsprojektmellan utbildningsministrar och utbildningsdepartementi Europa.• Bolognaprocessen sattes i gång 1999 och beräknasvara avslutad år 2010.• Sammanlagt deltar 40 europeiska länder inomoch utom EU i projektet• De olika ländernas utbildningsministrar träffasvartannat år för ett avstämningsmöte.• Det senaste mötet ägde rum i Berlin år 2003och nästa möte äger rum år 2005 i Bergen.5


Mentorer ett alternativtill lärare för ekonomer?– Vi har för få lärarledda undervisningstimmar.Jag håller med studenterna iden kritiken. Det säger Ekonomihögskolansrektor Olof Arwidi apropå densenaste Studentbarometern som LUMberättade om i förra numret.Studentbarometern visade att ekonomernainte ens lägger ner trettio timmari veckan på sina studier, trots att föreläsningarnaräknats in. En bra bit under ettheltidsengagemang alltså. Kraven upplevssom ”lagom” av de flesta, men ändåär det många som klarar av heltidsstudierpå halvtid.– Resultatet begränsar sig till studenterpå A- och B-nivå, konstaterar OlofArwidi. Det har stor betydelse. Men detär ändå bekymmersamt att vi inte får utmer av A- och B-studenterna, säger han.Även om det kanske är naturligt motbakgrund av att de flesta inte har mer än6–8 timmars undervisning i veckan, varaven del i storföreläsningar.Erfarenheten visar att med flerlärarledda timmar ökar nämligen bådestudenternas förståelse och engagemang;de lägger inte färre timmar påsjälvstudier för att föreläsningarna blirfler, snarare tvärtom.Olof Arwidi tycker att 10–12 undervisningstimmari veckan är ett minimum,medan studentkårerna helst villha 16 timmar i veckan.– Problemet är bristen på utbildningsresurser.För det handlar inte om attforskningen skulle prioriteras på utbildningensbekostnad.Ekonomihögskolan ska fundera överär hur man ska kunna motivera ekonomstudenternaatt lägga mer tid påsjälvstudier.–Vi kan förstås höja kraven ochlägga på dem mer läsning. Fler egna arbeteneller praktiska övningar lär det intebli, eftersom det kräver återkoppling somi sin tur kräver lärarresurser. Studentmentorerkan möjligen vara ett sätt.I Studentbarometern påpekas att universitetoch högskolor har ett ansvar attbredda rekryteringen och förändrapedagogiken så att studenter från studieovanamiljöer får chansen att klara sig.– Vi har inte så bred rekrytering –våra platser fylls av studenter med högapoäng. Vi hade ändå gärna haft ett heltbatteri av nya pedagogiska åtgärder,men våra studenter klarar sig bra ändå.”Obehagligt lite undervisningtid”Nils Thott, ordförande för studentkårenLundaekonomerna, tycker också attbristen på lärarledd tid är det stora problemet.–Vi har räknat ut att ekonomerna iLund har 7,8 undervisningstimmar iveckan – det är obehagligt lite, och ställerkrav på att studentenska bedrivasjälvstudier 30 timmari veckan. Detär inte rimligt, sägerNils Thott.Han tycker dockinte man ska flyttaresurser från kandi-Nils Thott menar att detär orimligt med 30 timmarssjälvstudier iveckan. FOTO: MARIA LINDHBRITTA COLLBERGdat- och magisternivå till första åretskurser, det är viktigt att jobba med djupeti utbildningen också. Resursförstärkningarbehövs faktiskt på allanivåer, menar Nils Thott.Eftersom det finns 27 ekonomutbildningari landet, tycker inte Nils Thott attekonomprogrammet i Lund behöver”jobba så mycket på bredden”, dvs. ansträngasig för att bredda rekryteringen.Tvärtom tycker han det vore befogat attförbättra kvaliteten på utbildningen genomatt minska intaget av studenter, ochprofilera Lund på det sättet.– Det förutsätter dock att vi får ettannat system för fördelning av utbildningsresurser.I dag fördelas de ju efterantalet helårsplatser, säger Nils Thott.BRITTA COLLBERGInformatikpå rätt vägDet finns många IT-utbildningar på högskolenivåi Sverige men för få studentersom vill gå dem. Forskarutbildningendrivs i för många och små miljöer ochdet är stor brist på disputerade lärare.Det menar Högskoleverket, HSV, somhar utvärderat grund- och forskarutbildningeni data- och systemvetenskap/informatik.Institutionen för informatik i Lund harhaft stora bekymmer genom åren ochkritiserats många gånger för sina brister,konstaterar HSV. Nu har emellertid ettstort förändringsarbete satts igång ochav 60 startade projekt är hälften avslutade.Grundutbildningen har gjorts omoch antalet undervisningstimmar harutökats till 12 per vecka på A-nivån.Informatik har också fått ett extra ekonomiskttillskott, två miljoner under treår. Det är dock i minsta laget, tyckerHSV, som anser att lundainstitutionenhar bland de sämsta ekonomiska förutsättningarnai hela Sverige.Hans Lundin, universitetsadjunktoch prefekt på Institutionen för informatik,håller med om att ekonomin ärdålig.– Vi är dåligt betalda och ersättningenper student ligger till och medunder lägsta nivån, säger han.Varför har ni så låg status?– Det handlar nog inte om låg status,utan om ekonomisk ersättning och att viär en ekonomisk institution som bedriverteknisk utbildning. På vissa andrahögskolor har ämnet fått en annan placeringoch kunnat få mer pengar.Hade ni passat bättre på LTH?– Inte med vår nuvarande profileringsom känns viktig och rätt för oss, sägerHans Lundin.Bedömargruppen träffade en grupp6


studenter som var kritiska mot lärarnaoch utbildningen. Hans Lundin säger attden studentgruppen följer den gamlautbildningsplanen och påpekar attStudentbarometern som gjordes undersamma period visar ett annat resultat.HSV tycker att kvalitetsstyrningen pågrundutbildningen är god med bra rutiner,men att bättre uppföljning och återkopplingbehövs.Forskarutbildningen får kritik försvag miljö och oklar ledning. Hans Lundinberättar att en studierektor medansvar för forskarutbildningen har tillsattsoch att man redan har uppnått tydligaförbättringar med bl.a. doktorandcirklaroch fler seminarier.Institutionen kritiseras också för sinaomvärldskontakter och forskarna uppmanassöka externa forskningsmedel istörre utsträckning. Hans Lundin hållerinstämmer och berättar att en ny professorhar anställts som ska arbeta särskiltmed de frågorna. Insitutionen har ocksånyligen inlett ett samarbetet medKazakhstan.MARIA LINDHEtnologin i Lund står stark och utmärkersig genom samverkan med ämnen somteknik och medicin, visar en ny utvärdering.Institutionen får också beröm föratt trots resursbrist satsa på pedagogiskutbildning av lärarna. Forskarutbildningenhåller hög kvalitet, men villkorenmåste bli tydligare. Lundaetnologernaborde också få ett eget hus, tyckerbedömarna. En dröm hos lundaforskarnaär att skapa ett ”kulturlaboratorium”.Högskoleverket har gjort en nationellutvärdering av grund- och forskarutbildningarnai etnologi. Alla hållergod kvalitet, men det finns vissa gemensammaproblem.Etnologiutbildningarna är alltför nationelltoch i vissa fall lokalt inriktade.De bör bli mer internationella genom attbl.a. använda nordisk och annan inter-Brister i semitiska språkOrientaliska och afrikanska språk är småoch sårbara ämnen men i Lund ifrågasättsinte examensrätten. Det slår Högskoleverketfast efter att ha utvärderatutbildningarna i Stockholm, Uppsala,Göteborg och Lund. Däremot finns bristeri forskarutbildningen i Lund i semitiskaspråk.Etnologin är stark ochborde få ett eget hus– Vi har ingen anledning med att varamissnöjda med Högskoleverkets utvärdering,säger Jan Svensson, ordförandeför HT-området. Trots strukturella problemgör vi ett bra jobb. De problemsom HSV påpekar är gemensamma föralla småspråk , det vill säga låg genomströmning,dålig ekonomi och få lärare.Arabiska i Lund skiljer sig positivtfrån de andra utvärderade småämnena.Lundastudenter som studerar arabiskahar en prestationsgrad på 74 procent,medan snittsiffran för de andra utvärderadeämnena är 53 procent. Även närdet gäller studentutbyte utmärker sigarabiskan i Lund genom att ha ett fungerandestudentutbyte med ett annat universitet.På de övriga institutionerna lyserde internationella studentutbytenamed sin frånvaro, skriver utvärderarna.Högskoleverket påpekar svagheter iden lundensiska forskarutbildningen isemitiska språk.– Bristen på sökande till forskarutbildningenkan tolkas som en signal ombehov av förändring och nyskapande,skriver Högskoleverket. Forskarmiljönanses inte tillräckligt kritisk och kreativ,och institutionen får ett år på sig attvidta nödvändiga åtgärder. Utvärderarnarekommenderar bl.a. att införa externametodkurser vid forskarutbildningen,bredda inriktningen som idag ärstarkt präglad av klassisk filologi samtatt ta in nya doktorander så att forskarmiljönförnyas.– Vi är överens med Högskoleverketom att något måste göras för att få liv iforskarutbildningen, säger Jan Svensson.Vi för diskussioner om innehållet iutbildningen och bland annat har vi talatom att öka samarbetet med Köpenhamnså att vi kan dra nytta av varandraskompetenser.ULRIKA OREDSSONnationell kurslitteratur mer.Grundutbildningarnas olika profilerär svåra att skilja åt, och bör utvecklasmer.Etnologerna i Lund har ett 60-talanställda. I grundutbildningen tonasfaktainhämtningen ner till förmån förträning i att formulera problem, utarbetamaterial och presentera resultatbåde skriftligt och muntligt. Här skiljersig Lund från landets andra etnologiinstitutioner.Undervisningen bygger i hög grad påproblembaserat lärande, PBL, vilket verkarfungera och uppskattas av studenterna.En invändning kan vara att vissaövningsuppgifter förutsätter att studenternahar kunskaper om och gemensammaperspektiv på svenska förhållanden,vilket kan marginalisera studentermed annan bakgrund, menar bedömarna.Institutionen får beröm för att mantrots ansträngd ekonomi inte gör avkallpå den s.k. fältveckan.Doktorerna får jobbHela 23 doktorsavhandlingar och tvålic-avhandlingar har lagts fram i etnologii Lund under åren 1995–2002. Institutionenssamarbete med andra ämnenoch högskolor och universitet iÖresundsregionen har dessutom bidragittill att de nya doktorerna fått jobb.Men de nya doktoranderna i Lundkänner, liksom landets övriga doktorander,en ökad stress. Bedömarna betonaratt doktoranderna tidigt bör välja avhandlingsämne,material och metod –det är inte rimligt att hela första utbildningsåretägnas åt det. Forskarutbildningenhar ont om resurser, och bedömarnastödjer förslaget att fördelningssystemetbör gynna forskningsintensivainstitutioner som Lunds.Andelen disputerade lärare är hög iLund, och de flesta har fått pedagogiskutbildning. För att kunna forska krävsexterna medel, vilket många lärare lyckatsfå. Det är positivt tycker bedömarna,men framhåller att tillfälle att forska börfinnas inom ramen för anställningen.BRITTA COLLBERGFOTNOT: Läs samtliga utvärderingar i sin helhet på Högskoleverkets hemsida www.hsv.se7


Image och verklighet IV:Universitetet ska leva upp till paradoxala krav. En förutsättning ärarbetsdelning och enighet om olika arbetsuppgifters nödvändighet.Men uppgifterna vid universitet har inte lika värde – inte lönemässigt,inte åldersmässigt, inte könsmässigt, konstaterar kulturgeografenAnn-Katrin Bäcklund.GästkrönikanFOTO: BRITTA COLLBERGAtt läsa policyn som BibelnJA, DET ÄR VÄL SOM i Big Brother.Alla vill vara ”någon” och ändå bliringen tillräckligt sedd. Doktorander ärosedda och mår dåligt, studenter artikulerarallt tydligare att universitetet bordevara till för dem. Läraren som en gångvar medelpunkten får inte längre denuppskattning hon förtjänar och i den internationellakonkurrensen försvinnerden hemmavid erkände forskaren.Arenornas gränser blir bara diffusare.Träder man över kanten riskerar manatt försvinna och inte synas mer. Alla ärindivider med rätt till självförverkligande,ingen vill vara anonym i kollektivet.Individualiseringen är tydlig ochdriven av samhällsinstitutionernas förändringoch arbetets nya konstruktion.ETT UNIVERSITET ÄR en organisationsom på samma gång skall vara lokaloch global. Ett universitet skall förmedlabestående samhällsvärden ochsamtidigt föda samhällskritik, skallmassproducera och samtidigt skapaunika produkter, skall utveckla elitenoch samtidigt ge alla övriga de bästaförutsättningar. Det skall arbeta långsiktigoch vara mycket konjunkturkänsligt.Det skall vara självreflekterande ochinomdisciplinärt och förvalta samverkansuppdragetmed omgivande samhälle.Universitetet skall både vara en platsför självförverkligande och rättssäkermyndighetsutövning. Det skall varatraditionsbevarande men aktivt rekryteramänniskor som utgör minoriteter iden traditionen. Det har en tungtkunskapskontrollerande roll samtidigtsom det skall skapa en miljö som födernya och kreativa idéer. Allt detta sker ien centralt reglerad organisation medmycket decentraliserat ansvar. Individernaskall vara extrema individualisteroch samtidigt teammedlemmar. De skallvara kreativa men samtidigt välstrukturerade,besitta djup kunskap och varatvärvetenskapligt breda. Kort sagt ettuniversitet är lika fragmenterat som ettpost-modernt samhälle.Ill: AinurElmgrenDET SÄGS ATT FRAMGÅNGSRIKAföretag är framgångsrika just för att deklarar paradoxer. Det är nog sant. Organisationerkan klara paradoxer, mendet kan inte individer. Förutsättning föratt en organisation skall klara paradoxerär arbetsdelning och konsensusom olika arbetsuppgifters nödvändig-8


het. Se på paradoxerna ovan, noterauppgifternas status! Uppgifterna harinte lika värde, inte lönemässigt, inteåldersmässigt, inte könsmässigt. I deflesta paren finner man motsättningenlågstatus och högstatus. Det går ocksåatt finna motsatserna vårdande/vägvinnande,betalda/obetalda i dem.EN UNIVERSITETSANSTÄLLNINGger inte längre en automatisk status, individenmåste här liksom därute varaadvokat för sin egen position på enmarknad av möjligheter – projektnomaderpå en internationell arena i ständigjakt efter nya pengar och nya partners.Den enskilde kan inte med bevaradmental hälsa omfatta alla samtidigakrav, utan väljer några av kraven somledstjärnor. Då kan universitetets uppdragoch policy läsas som Bibeln. Därkan man finna belägg för att de av migvalda strategierna är de ”rätta” och andrasval de orätta.Bokstavstolkning är en strategi somvi inte förknippar med upplysta universitet.Men det är en överlevnadsstrategii en kaotisk värld av motstridiga krav. Ien sådan värld blir det möjligt att skapaverkligt paradoxala motsättningar;ställa vetenskaplighet mot jämlikhet,forskning mot undervisning, publiceringmot samverkansuppgift, lust mot nytta.Motsättningen blir ofta inte stimulerandeutan personlig.INOM SAMHÄLLSVETENSKAPENställs för närvarande frågan hur det allsär möjligt att integrera ett fragmenteratpost-modernt samhälle. Vi kan ställa osssamma fråga. För att bygga en individualiseradmen ändå integrerad värld behövsvärdegemenskap eller ett gemensamtmateriellt intresse. Sådana gemenskaperuppstår i kortsiktiga nätverksgrupper.Institutioner i sig kan inte garanterasamhörigheten. Institutioner äroftast grundade på gamla föreställningarom sociala relationer, trots attindividerna för länge sedan har börjatorientera sig efter nya regler.Det gäller att gilla läget. Endast dinCV bevisar att du finns!ANN-KATRIN BÄCKLUNDDOCENT I KULTURGEOGRAFI OCHEKONOMISK GEOGRAFI, LUHandledare reagerarmot obligatorisk kursEtt bra sätt att öka kompetensen hosforskarhandledarna till gagn för doktoranderna?Eller en förolämpning moterfarna handledare som tvingas gå påkurs för att få fortsätta göra det jobb degjort i många år?Åsikterna går isär om den nya obligatoriskahandledarutbildningen.Beslutet om utbildning av forskarhandledarevid LU innebär att alla somutses till handledare för nyantagnaforskarstudenter från den 1 januari2005, måste ha genomgått en utbildningpå två dagar. Bakgrunden är bl.a. attHögskoleförordningen föreskriver attuniversiteten ska anordna utbildning avhandledare. Utvecklingen av forskarhandledareär även ett led i universitetetskvalitetsarbete.Fast det nya behörighetskravet harretat vissa. Professor Håkan Wennerströmpå Avdelningen för fysikaliskkemi 1 känner sig kränkt. Han har ingetemot utbildning av forskarhandledare isig. Tvärtom – han har själv arbetat medatt konstruera just sådana kurser.– Det är själva sättet att hantera medarbetarnajag irriterar mig på. Viblir skrivna på näsan att vi är dåligahandledare, säger Håkan Wennerström.Själv är han anställd för att bl.a. varajust forskarhandledare, och har arbetatsom sådan i tjugo år. Att han nu plötsligtinte skulle uppfattas som kompetentför uppgiften om han inte går en tvådagarskurstycker han är bisarrt.– De man borde arbeta med är ju deunga, säger han.Han påpekar också att en utbildningav samtliga handledare blir dyr, ochtycker att man ska överväga om det manvinner står i proportion till kostnaden.Professor Mats Alvesson på Företagsekonomiskainstitutionen är också kritisk.Visst måste handledarnas kompetenshållas uppe. Men det görs inte bästgenom en kurs, i synnerhet inte om denbetonar formella regler. Sånt kan manväl läsa själv, tycker han.– Det här visar på en överdriven tilltrotill byråkratiska styrmedel – ett slagi luften, säger han.Om Mats Alvesson skulle ha tid överskulle han inte gå på kurs, utan ägna denåt att bli en bättre forskare, söka meraanslag, snabbare ge feedback åt doktorandernaeller utveckla sina internationellakontakter. Det skulle hans doktoranderha större nytta av, menar han.Rektor Göran Bexell påpekar i enkommentar att LU har många engagerade,erfarna och kunniga handledare.Syftet med den beslutade tvådagarsutbildningenär heller inte att ge en kursi handledningens svåra konst, utan attge en uppdatering i alla de nyare bestämmelsersom finns i regelverket, t.ex.om arbetsrätt, individuell studieplan,arbetsinsats och liknande. Och om dettagörs i ett möte mellan handledare frånolika fakulteter är det desto bättre förutbytet av erfarenheter.– Jag är bekymrad över att beslutetuppfattats som att alla de erfarenhetersom finns inte skulle räknas. Det är fjärranfrån hur det är tänkt, säger GöranBexell. Håkan Wennerström och jag hargått igenom detta och mellan oss är detuppklarat. Jag förstår hans sedan mångaår tillbaka uppbyggda reaktion, somgrundar sig på att det ofta bara sägsnegativa saker om forskarutbildningen,medan alla goda handledare, som arbetarår efter år, sällan får uppskattning.Det behövs mer av positiv respons.– Självklart finns det likväl mångasom behöver en genomgång av regelverket,men det finns också många somhar gått olika slags kurser eller på annatsätt är uppdaterade. Därför beslötsockså om möjligheter till dispens, somvarje fakultet beviljar.Göran Bexell poängterar att det ärviktigt att universitetet får ett jämtkunskapsläge bland handledarna.– Vi får in rapporter om handledningsom inte ens följer regelverket. Till exempelsaknas det fortfarande individuellstudieplan för många doktorander.Doktorander är en utsatt grupp och derasarbetssituation måste vi kontinuerligtfölja upp.PETRA FRANCKE9


Medicinarna hargjort film om PBLAtt beskriva den pedagogiskametoden PBL, problembaseratlärande, är inte helt lätt. Bäst äratt visa metoden i användning,men det kräver schemaläggningav en studentgrupp plus en ”tutor”och är av det skälet inte hellerså enkelt. Därför har medicinskafakulteten låtit göra en filmom PBL.Sju läkarstuderande plus grupphandledarenJakob Donnér spelarhuvudrollerna i filmen. Despelar alltså sig själva i arbetemed ett fall som handlar om kolera.Det går likt alla PBL-fall gårut på att diskutera frågor ochoklarheter, notera vilken kunskapsom saknas och till nästaträff fylla i kunskapsluckorna.– Rollen som ”tutor” är olikandra roller man som lärare ärvan vid. Det är inte samma saksom att vara diskussionsledare.Men det kan vara svårt att förståom man inte sett en PBL-grupp iarbete, säger medicinska fakultetensprodekanus för grundutbildningStefan Lindgren.Bra verktygHan tror att filmen kan bli ett braverktyg både för nya studentgrupperoch nya grupphandledare.Den kan också användasvid uppföljningen av grupphandledaresom arbetat ett par åroch kanske kommit ifrån deegentliga PBL-principerna ochhalkat in på egna spår.Gudrun Edgren från Enhetenför medicinsk pedagogik har varitprojektledare tillsammansmed Jakob Donnér. Hon är nöjdmed resultatet, och tycker att studenternavarit duktiga på attagera avspänt inför kameran.Det gör att filmen inte ter siguppstyltad och konstruerad utanger en realistisk bild av hur PBLgår till.INGELA BJÖRCKHedda Andersson förebildför förening om genusHedda Andersson var Lunds universitetförsta kvinnliga medicine studerandeoch, år 1892, första färdiga läkare. Honhar fått ge namn åt en förening förmedicinstudenter som vill öka kunskapenom genusfrågor i medicinska sammanhang.”Hedda Andersson vill öka medvetenhetenoch få in ett genusperspektiv påläkarutbildningen för både studenter,forskare och anställda” heter det bl a iföreningens programförklaring.– Det behövs! säger Hedda-medlemmarnaAnna Oskarsson, Maja Ahlzénoch Leila Tamaddon.De anser att både medicinen och läkarutbildningenofta och ensidigt sätterbiologiska modeller i fokus. Hur genus,socioekonomisk ställning och etnicitetpåverkar människors hälsa diskuterasalltför sällan.Föreningen Hedda Andersson har sedanstarten för två år sedan bl a hunnitordna en genusvecka och stå för gruppövningarnavid den temadag om genussom ordnas under nya läkarstudentersförsta termin. Nu, den 16–18 april, hållerföreningen ett möte i Skanör för studenterfrån hela landet, med syfte bl.a.att skapa ett nationellt nätverk kring genusoch medicin. Intresset har varit stortoch alla kårorter kommer att vara representerade.Föredragshållarna i Skanör är allafrån LU. Det är genusvetaren KerstinSandell, socialantropologen Sara Johnsdotter,medicinarna Birgitta Essén ochMargareta Söderström samt AnnaBexell, läkare på Studenthälsan.En av dagens”heddor”Maja Ahlzén.Hedda Andersson var Lunds universitet förstakvinnliga medicine studerande.Programmet omfattar bl.a. föredragom kvinnliga läkare i ett historiskt perspektivoch om medicinsk forskning urett genusperspektiv, samt en diskussionom skillnader och likheter mellan kvinnligkönsstympning och kosmetiskaunderlivsoperationer.De tre Hedda-medlemmarna tyckeratt det är viktigt för alla läkarstuderande– manliga såväl som kvinnliga – att varamedvetna om genusperspektivet. Detgäller både under studietiden och i detframtida arbetet.– I yrkeslivet handlar det om att somläkare bemöta och behandla alla patienterpå ett så bra sätt som möjligt, attkunna hantera eventuella konfliktermellan arbetskamrater och yrkeskategorier,och att kritiskt kunna granskaden medicinska forskningen, förklararAnna Oskarsson.Medicinska fakultetens prodekanusför grundutbildningsfrågor Stefan Lindgrenhåller med ”Heddorna” om attgenusproblematiken kunde uppmärksammasbättre. Man håller därför på attskapa en grupp med både studenter ochlärare, som ska fundera på hur dessafrågor kan tas upp inom utbildningen iframtiden.INGELA BJÖRCK10


Bibliotekarier firadeframgångsrik utbildningInte ska man väl behöva studera två årpå universitet för att stämpla böcker påett bibliotek? Den reaktionen var vanlignär bibliotekarieutbildningen startade iLund. Det berättade BIVILs föreståndareBirgitta Olander vid utbildningenstioårsjubileum i mars.När BIVIL, Biblioteks- och informationsvetenskapi Lund, grundades varutbildningen en uppstickare i skugganav Bibliotekshögskolan i Borås. Idag harlundautbildningen ett gott rykte i biblioteksvärlden,en god genomströmning avstudenter och många prisbelönta magisteruppsatser.– Men för närvarande är det svårt attfå jobb här i Skåne, sa Birgitta Olandertill en grupp nybakade bibliotekariersom fick sina utbildningsdiplom underjubileumsfestligheterna.Hon påpekade att de utbildat sig tillett yrke med en mycket hög förändringstakt,och det viktigaste som de lärt sigunder den tvååriga utbildningen varmetoder för inlärning och rätt attityd tillkompetensutveckling.– Ingen vet hur ett bibliotek ser utom tio år, men sökmotorn Google kanaldrig ersätta en duktig bibliotekarie,slog Sten Henriksson fast när han taladetill bibliotekarierna. Han är universitetslektori datavetenskap och var med ochplanerade utbildningen.Över 300 studenter har passeratBIVIL sedan starten för tio år sedan. Ettständigt problem har varit den dåligatillgången på lärare. Idag har man tre lärartjänster,men en är vakant eftersomdet är svårt att få tag på disputerade lärare.För att lösa problemen har mantagit hjälp från Danmark.Jubileumsfestligheterna varade i tvådagar och innehöll bland annat en konferensdär bibliotekens framtid diskuterades.Dessutom hade man bjudit ingamla BIVILare från olika arbetsplatsersom berättade hur de fått användning avden utbildning som de fick i Lund.ULRIKA OREDSSONNybakade bibliotekarien Sara Fältskog höllBIVILarnas tal vid jubileumshögtiden. RektorGöran Bexell (i bakgrunden) delade ut diplomen.FOTO: ULRIKA OREDSSONStartskottet har gått för ”nya” Kemicentrum– Det är skönt att vi äntligen kommerigång med ombyggnaden av Kemicentrumefter alla dessa turer, säger Kemiskainstitutionens prefekt Eva Hansson.Det officiella startskottet för projektetägde rum den första april. I stället förett spadtag bestod ceremonin i det symboliskakrossandet av ett byggnadselement.Ombyggnaden pågår i etapper framtill 2009 och beräknas totalt kosta ca300 miljoner kronor.Kemicentrum byggdes på 1960-talet. Dåvar arbetsmiljökraven inte lika högasom idag. Det gäller framför allt ventilationeni laboratorierna. Lokalproblemenhar t.ex. medfört att viss verksamhetpå KC har förlagts till Ideon iväntan på en ombyggnad. Frågan omhur en sådan ombyggnad ska göras harstötts och blötts under hela 90-talet.Nu är alltså tiden mogen att gå tillverket. Arbetsmiljön kommer att i grundenförbättras – det framhöll talarna vidstartskottsceremonin, dvs. LU:s rektorGöran Bexell, Akademiska Hus i Lundsvd Sune Walter och Eva Hansson.I etapp ett (2004 – 2006) byggs nyalaboratorier för syntesverksamhet i denforna apparathallen. Man får en mindremen helt renoverad apparathall och enhalverad livsmedelshall. I övrigt utnyttjasutrymmena för elektronmikroskopoch en bioteknisk fermentationsanläggning.Det blir en modern installationsstandardpå en nivå tekniskt jämförbarmed t.ex. BMC, BiomedicinsktCentrum.Bättre samverkanI etapp två (2006 – 2008) byggs kurslaboratoriernai östra delen av KC 1 om.Det kommer att ske på ett sådant sätt attman bättre kan samverka och utnyttjalokalerna mellan närbesläktade ämnesområdenöver fakultetsgränserna.I etapp tre (2008 – 2009) skapas lätttillgängligaoch trivsamma mötesplatseri mitt huset. Där byggs bibliotek ochcafeteria. Det kommer att bli gott omläsplatser, bl.a. därför att biblioteket fårnya utrymmen för att magasineraböcker och tidskrifter.Miljövänligt och energisnåltÄven husen 3 och 4 som vetter motGetingevägen kommer att göras vid. Iförsta hand gäller det allmänna utrymmen,efterhand också laboratorier ochkontor. Nya el- och ventilationssystemska också installeras.Kemicentrums lokaler ska med andraord bli modernare och merändamålsenliga. De ska uppfylla dagensoch morgondagens krav på arbetsmiljöoch också bli miljövänliga och energisnåla.GÖRAN FRANKEL11


HUMANISTDAGARNAEva Rystedt, professor i Antikens kultur och samhällsliv,bland gipsskulpturerna på Antikmuseet.FOTO: KENNET RUONAEva Rystedt fårRausingprisetProfessorn i Antikens kultur och samhällsliv,Eva Rystedt, får det Rausingskaforskarpriset på 40 000 kronor. Ett tungtvägande skäl är hennes förbehållslösaarbete och engagemang för Antikmuseet,står det i prismotiveringen.Eva Rystedt var chef på Medelhavsmuseeti Stockholm när hon anställdessom professor vid Lunds universitet år1996.Hon har framför allt ägnat sig åt treforskningsområden: etruskisk kultur,grekisk ikonografi och antikreception,det vill säga Antikens influenser i västerländskkultur, närmare bestämt inomsvenska byggnader och konsthantverk.Lördagen den 24 april håller honRausingföreläsningen klockan 14.15 iuniversitetshusets aula.TEXTER: ULRIKA OREDSSONResor i olika världarFölj med på en resa till världens mestsjukskrivna folk, lyssna till filosofersom funderar över om marsmänniskorockså blir frälsta eller res in i huvudetpå en hund. Vid årets humanistdagarär temat ”Resor i olika världar”.– Tidsmaskinen har inspirerat mångaav föredragshållarna, liksom bildningsresor,klassresor och resor till Andra sidan,berättar Greger Andersson, dekanusför den historisk-filosofiska sektionenvid Humanistiska fakulteten. Förnittonde gången anordnas humanistdagarvid Lunds universitet och allmänhetenbjuds på över 80 populärvetenskapligaföreläsningar.På fredagskvällen kommer Stå-uppkomikernLena Frisk att stå för underhållningenoch håller ett föredrag i AFsHur kan vi förbättra vår kommunikationmed djuren? Kan vår relation bli öppnareoch mer jämlik eller är den hopplöststyrd av vår uppfattning av vad djur äroch kan vara? Under humanistdagarnabjuds besökaren på en resa över artgränserna.Monica Libell, lektor i idé och lärdomshistoria,har studerat litteratur om relationermellan människor och djur.– Idag finns forskare som förespråkarett personligare förhållande mellan djuroch människor, berättar hon.En av dessa är den amerikanska antropologenBarbara Smuts som menaratt relationerna till våra husdjur styrs avförutfattade meningar. Hon vill se öppnareoch mer fördomsfria möten överartgränserna. Istället för att avkrävatotal lydnad bör vi försöka möta djurensom personer och lära från dem, tyckerBarbara Smuts. Men för att detta skavara möjligt måste vi låta djuren utvecklasmer självständigt, låta hunden självbestämma ibland när den vill gå ut ochvilken runda den ska ta till exempel.Andra forskare hävdar att vi användeross av fel metoder när vi forskar omdjur. Vi studerar dem som objekt menförsöker inte lära känna dem som personer.Lilla Sal med rubriken ”Våga vägraresa”. Samma kväll talar ocksåchokladfabrikören och vinkännarenNils Stormby om ”Att resa på vinst ochförlust”. Samma kväll kommer ocksåstudenterna att dela ut ett pris till bästastudierektor vid Humanistiska fakulteten.Precis som förra året anordnas humanistdagarunder samma helg, den 23-25april, vid Malmö högskola och Köpenhamnsuniversitet. Nytt för i år är attäven Roskilde Universitetscenter anordnaren humaniorafestival. Sammanlagtbjuds allmänheten på över 200 populärvetenskapligaföreläsningar.LUM har intervjuat tre forskare omderas föredrag under humanistdagarna.Se hela programmet här som bilaga ochpå www.lu.se/humanistdag/Hur talar vi med djuren?– Det finnsforskare i sociologisom tror attdet kommer attuppstå en ny gemensamkulturom vi ändrarvåra relationertill djuren, sägerMonica Libelloch berättar attden här typen av Monica Libell.forskning möttsmed skepsis.Monica Libell har också läst en annantyp av litteratur som handlar omrelationer mellan människor och djur,nämligen berättelser om barn som kommitbort från sina föräldrar och adopteratsav djurflockar. De flesta av de härhistorierna, som härstammar från 1600-talet och fram till början av 1900-talet,ger en helt annan bild av mötet mellandjur och människor.– Man förfäras över att barnens andligautveckling gått förlorad då de vuxitupp tillsammans med djur, säger MonicaLibell. I de här berättelserna förefallerdet omöjligt att det skulle kunnaförekomma någon genuin gemenskap ien djurflock där barnen bara tvingasunderkasta sig ledardjuret.12


Roland PoirierMartinssonFick även marsmänniskor frälsning närJesus dog på korset? Eller måste Jesusgöra om bravaden om även dessa skanå saligheten?Under humanistdagarna ventilerar filosofenRoland Poirier Martinsson frågorsom uppstår om det finns liv i andravärldar.– Om det finns intelligent liv på andraplaneter måste vi omdefiniera vår roll,slår Roland Poirier Martinsson fast. Fråganhar sysselsatt vetenskapsmän ändasedan de på 1400–1500-talet insåg attdet kunde finnas annat liv i rymden. Enav deras mest centrala frågor blev då omäven dessa varelser fick frälsning närJesus dog på korset. En del menade attFrihet är att sitta på en bergstopp i Indienmed en caffelatte i handen och ettinternetkafé runt knuten. Det är denvästerländske ryggsäcksturistens Nirvana.Sarah Kjaer, doktorand vid Etnologiskainstitutionen, berättar under humanistdagarnaom ryggsäcksturistens evigasökande efter oaser.– Många unga människor i västvärldenhar privilegiet att ha hela världen somlekplats, säger Sarah Kjaer. I norra Europaär ryggsäcksturism ett måste blandmedelklassungdomen. Den obligatoriskaresan handlar lika mycket om attfinna friheten som att möta nya kulturer.– Om man ska hitta friheten måstekulturmötet vara friktionsfritt, sägerSarah Kjaer. Därför gäller det att noggrantvälja sitt resmål. I Israel ser mantill exempel sällan tyska ryggsäcksturistereftersom de där skulle kunnaOm det okända livet i rymdende inte blev frälsta och då skulle detinnebära att Jesus måste frälsa liv påplanet efter planet. De flesta troddedock att Jesus frälste allt liv genom attdö på korset. Om så inte hade varit falletskulle Jesus insats ha reducerats väsentligt,menade man. Arvsynden gavockså huvudbry: Eftersom annat liv irymden inte kom från Adam så hade detinte någon arvsynd att bli frälst från.Andra frågor som 1500-talets vetenskapsmänställde var om livet på andraplaneter var högre stående än det påjorden. Eftersom man ansåg att andraplaneter låg närmre himlen, där Gudbor, så borde detta andra liv vara någotmellanting mellan änglar och människor.– Idag utgår inte vetenskapen frånreligionen, men precis som på 1500-taletdiskuterar vi fortfarande andravarelsers värde i förhållande till oss, sägerRoland Poirier Martinsson.Vad skulle det innebära för den modernamänniskan om vi hittade liv i rymdensom är högre stående än oss själva?– Det vet jag inte. Men det väckermånga intressanta frågor. Om vi blirplacerade mellan apor och dessa varelser,hur skulle det vara förenligt med enställas till svars för en alltför obehagligdel av den tyska historien. Amerikanerfår också se upp med vart de reser om deinte ska tyngas av sitt lands politik.Skandinaver däremot har en ofarlighistoria och kan resa nästan vart de vill.Många väljer Asien. Ryggsäcksresenärernaär i själva verket mycket bekvämaav sig. Man bor gärna ett par dagar hoslokalbefolkningen och äter deras exotiskamat, men sedan måste man ta sigtill en oas och vila upp sig.Sarah Kjaer har gjort ett fältarbete iAsien där hon kartlagt hur oaserna skase ut för att ryggsäcksturisten ska trivas.– I den västliga föreställningen omfrihet ingår den känslan som vi får då viblickar bort mot en avlägsen horizont,säger Sarah Kjaer. Ryggsäcksturistensoaser är ofta vykortsliknande idyllersom antingen ligger högt uppe i bergeneller invid en strand där man se ut överhavet. Det får inte finnas alltför mångasjälvbild som fortfarande präglas avuppfattningen att människan är skapelsenskrona, och kanske till och medGuds avbild? Hur skulle våra drivkraftertill kunskap och förkovran påverkasom vi visste att andra varelser redan sattinne med all den kunskap som vi söker?Man kan jämföra med tekniskt lågt utveckladesamhällen som kommit i kontaktmed Västerlandet. För det mestahar det skett till priset av kulturell degenerering.Och om vi hittar varelser irymden som är lägre stående än vi,skulle vi rent av börja äta dem då?– Kärnan i de här resonemangenhandlar om vad ett människoliv är värtoch idag ställs dessa frågor på sin spetsi etiska frågor om abort, dödshjälp ochgenteknik, avrundar Roland PoirierMartinsson.– Men frågan som 1500-talets vetenskapsmänställde sig, det vill säga omvarelser i andra världar blir frälsta ellerinte, förblir olöst. Vad tror du själv omden frågan?– Om Gud är god, vilket man får förmodaatt han är, så tror jag att intelligentliv på andra planeter har möjlighet attnå frälsning.”Unga i väst har hela världen som lekplats”andra ryggsäcksturister på platsen, ochdefinitivt inga charterturister. Lokalbefolkningenska finnas representerad,men i lagom stor doser. Ett måste är tillgångtill internet, västerländsk medicin,kaffe med mjölk och film till kameran.Sara Kjaer har fältarbetat i Asien. FOTO: ULRIKAOREDSSON13


Kort-nyttBomässa till LundI samband med att Stiftelsen AF-bostäderfyller 50 år får studenterna sin egenbomässa. Under fem dagar i septemberbjuds fackfolk och allmänhet på en radevenemang med studentboende somgenomgående tema.På Sparta håller Svenska studentbostadsföreningenen nationell kongressför politiker och fackfolk. I Lundagårdkommer det att finnas en utställningav modulhus, som ett exempel påkostnadseffektivt byggande av studentbostäderoch mindre lägenheter. Densom är intresserad av hur studenter boridag kan besöka något av alla stadensstudentboenden som har öppet husunder bomässan. På Kulturen invigs enutställning ”Korridoren – och andrastudentbon” och universitetshistoriskasällskapet är just nu i full färd med attfärdigställa boken Bott i Lund.Mer om mässan på www.studbo04.seNya tryckeriavtalLunds universitet har nyligen skrivitramavtal med sex externa tryckerier. Iförsta hand ska personal vid LU dockvända sig till universitetets internatryckerier för att trycka avhandlingaroch annat. Media-Tryck är universitetetsstörsta tryckeri, men även Sociologenoch E-huset har god tryckkapacitet.De externa tryckerier som nu harupphandlats är: Elanders Berglings iMalmö, Elanders Gummessons i Falköping,Holmbergs i Malmö, Ljungbergsi Klippan, VTT Grafiska i Vimmerby ochMalmö Centraltryckeri i Malmö ochLund (f.d. Rahms).För kontaktuppgifter för både deinterna och externa tryckerierna sewww.upphandling.lu.seFörtydligandeom ECTS-labelLunds universitet planerar att starta ettprojekt för att ansöka om en internationellkvalitetsstämpel, en så kallad ECTSlabel.Under våren ska man fatta beslutom projektet ska dras igång eller inte.Ny forskningsdagdrog fullt husDet var ett myller i korridorerna kring universitetssjukhusetsaula och föreläsningssalarpå Den translationella forskningens dagi mars. Vissa programpunkter drog så mycketåhörare att många fick stå eller sitta pågolvet.Framgången kunde också mätas i antaletuppätna knakar: 1 000 var beställda tilllunchpausen, och de allra flesta gick åt.– Det var väldigt roligt att det gick såbra. Eftersom det var första gången visstevi ju inte alls vad vi kunde vänta oss,säger den huvudansvarige för arrangemanget,professor Leif G. Salford.”Translationell” står för forskningsfrågorsom väcks i den praktiska sjukvården,förs över till pre-kliniska forskarei laboratoriet och därifrån förhoppningsvistillbaka till vården i form av nyametoder för diagnos och behandling. Ettmål med forskningsdagen var att ökaden här sortens forskning vid Lunds universitet.– Vi ville ge pre-kliniker från laboratorietoch kliniker verksamma i sjukvårdenen chans att mötas och presenterasin forskning för varandra. På det sättethoppas vi att nya kontakter och nyasamarbetsidéer kan uppstå, förklararmedicinska fakultetens dekanus JanNilsson.Öka kontakternaAndra viktiga mål var att öka kontakternamellan Lund och Malmö, och attlocka fler medicinstuderande in på enforskningsbana. Idag ger sig t.ex. ungaläkare sällan in i klinisk basforskning,som i stället utförs av molekylärbiologeroch andra naturvetare. Därför hade allastuderande vid Medfak fått ledigt frånsina ordinarie uppgifter för att kunnalyssna på forskningspresentationerna.Dessa handlade om en lång rad områden:hjärtstillestånd, ögonsjukdomar,fetma, vaccin mot hjärtinfarkt, hjärntumörer,stamcellsbehandling medmera.Vid ett seminarium om mag-tarmkanalenberättade lektorn i neuroendokrincellbiologi Eva Ekblad attLeif G. Salford är nöjd.denna är kroppens största producent avhormoner både när det gäller variationoch mängd. Magtarmkanalen har ocksåett eget nervsystem med känselnerveroch rörelsenerver som styr glatt muskulatur,körtlar och blodkärl. BengtJeppsson, professor i kirurgi i Malmö,redogjorde i samma session för sina studierav mjölksyrabakterier som verkarläka tarmskador både hos försöksdjuroch cellgiftsbehandlade cancerpatienter.Alzheimers sjukdomDoktoranden Martin Sjöbeck redogjordevid ett seminarium om hjärnanssjukdomar för den ganska nyupptäckta”vitsubstanssjukdom” som hänger sammanmed Alzheimers sjukdom. Vitsubstansenär en del av hjärnan som sitterunder hjärnbarken, och som är skadadhos mer än hälften av alla Alzheimerspatienter.Hans doktorandkollega Johan Hellstentalade om elbehandling, det somtidigare kallades elchocker. Elchockerhar kommit i vanrykte eftersom metodenofta hade obehagliga biverkningar,men visar sig nu i mildare former hagoda effekter på bl.a. depression. Metodenhar också i djurförsök stimuleratbildningen av nya nervceller.Tanken är att Den translationellaforskningens Dag ska bli ett årligt arrangemangsom nästa år avhålls iMalmö. Eftersom årets program intekunde rymma alla de förslag om seminarieämnensom kommit in, så har manredan en god stomme att bygga på införnästa år.INGELA BJÖRCK14


Utmaningar för hållbarhetDet är naturvetarna som har definieratoch beskrivit miljöproblemen, men orsakeroch lösningar sträcker sig långt utanförderas kunskapsfält. Det krävsinsatser av andra discipliner, t.ex. samhällsvetenskap,ekonomi och humaniora.Men dessa världar talar olika språk.Hur ska de kunna förstå varandra? Detär bakgrunden till ett stort projekt somhar initierats av MICLU, MiljövetenskapligtCentrum vid Lunds universitet.Projektet kallas ”Seven Challenges forSustainability” vilket syftar på sju storaglobala samhällsutmaningar. Dessa skabehandlas under sju debattdagar medinledning eftermiddagen den 28 och förmiddagenden 29 april. Då handlar detom de globala klimatförändringarna.Ekonomiska tillväxtteorier kolliderarmed tankar på långsiktig ekologisk hållbarhet.Konsumenterna får dubbla budskap.De bör köpa miljövänliga produkter,men helst mycket, så att den ekonomiskautvecklingen inte går i stå.Spänna broarKlimatförändringarna kommer att diskuterasav bland andra Carlo Jaeger,Potsdam Institute for Climate ImpactsStudies, EU-parlamentarikern AndersWijkman, ambassadör Bo Kjellen, somvarit Sveriges huvudförhandlare vidmiljökonferenserna i Rio och Kyoto,och professor Bert Bolin, Stockholmsuniversitet, som tidigare varit ordförandeför IPCC, den internationellamiljöpanelen för klimatförändringar.–Tanken bakom ”de sju utmaningarna”är att vi ska spänna broar mellanfakulteterna och lära av varandra. Vihar något att lära ekonomer och samhällsvetare,men de har också mycket attlära oss naturvetare, säger MICLUs föreståndareLennart Olsson.Han berättar om upprinnelsen tillprojektet då han satt med i en expertkommittésom utredde integrering avmiljöfrågor i grundutbildningen. Då efterlystesen lärobok om uthållig utvecklingför dem som inte har naturvetenskapligbakgrund.– Vi fick pengar för att skriva en sådanbok och tyckte att vi också villeskapa en mötesplats vid universitetet fördiskussioner över fakultets- och disciplingränser.Material från de ”sju utmaningarna”kommer att ingå i boken.Utmaningarna bildar även stommeni en doktorandkurs som ett femtiotaldoktorander med olika inriktningar haranmält sig till.Varför barn med HIV?Den 12 maj är det dags för nästa utmaningsom heter ”Combating HIV/AIDS,Malaria and TB”. Den handlar om klyftanmellan marknadskrafterna och behoven:varför föds 250.000 barn medHIV varje år när detta kan förhindras?Den 27 maj är utmaningen ”GlobalFood Security” och på hösten följer”The global water crisis, Loss of biodiversitythrough deforestation, Depletionof oceanic fish stocks”, samt ”Desertificationanddegradation of crop land”.Målgruppen för alla dessa arrangemangär studenter, lärare och forskare menäven allmänheten är välkommen.I referensgruppen som arbetat med”de sju utmaningarna” sitter bl.a. humanekologenAlf Hornborg och sociologenStaffan Lindberg.– Det här är en utmärkt idé som kanengagera hela universitet. Det finnsockså ideer om att bygga vidare på basenav ”utmaningarna”, säger StaffanLindberg.LUNASHan och Alf Hornborg har föreslagit attman bildar ett lokalt och globalt nätverkkallat LUNAS, Lund University Arenafor Sustainable Development. Det skullevara en plats för möten för alla dem somär intresserade av dessa frågor. De internationellaexperter som olika institutionersamarbetar med skulle också dras ini nätverket.– På sikt skulle Lund universitetrentav kunna utveckla den bästa webbsajteni världen för frågor kring uthålligutveckling.LUNAS presenterades på ett särskiltseminarium om ”Globalt hållbar samhällsutveckling”som prorektor BjörnWittenmark bjudit in till den siste mars.GÖRAN FRANKELFOTNOT: Mer information kring arrangemangenfinns på www.miclu.lu.seNya vårsångenavslöjas först i tvI år är det 30 år sedan Lunds Studentsångföreningsvårkonsert började sändasi tv den första maj.Inför jubiléet utlystes en vårsångstävling,där uppdraget var att skriva enmelodi till poeten Niklas Törnlunds text”Påskdag”. Kompositionen skulle varaminst fyrstämmig, för manskör ácappella och maximalt två minuter lång.82 bidrag har kommit in till tävlingen,och vinnaren är utsedd och kontaktad.Men identiteten kommer inteatt avslöjas förrän under själva den tvsändavårkonserten, där verket framförsav studentsångarna.Eftersom det är 30-årsjubileumkommer tv-sändningen att vara en heltimme, alltså dubbelt så länge sombrukligt. Bortsett från Kalle Ankas jul ärprogrammet det äldsta som fortfarandevisas i svensk tv. Som vanligt sänds detfrån universitetstrappan kl 18.00, ochdet kommer att vara flera extra inslagbl.a. från studentsångarnas vårkonsertersom framförs den 17 och 18april i universitetets aula. Biljetter säljsav Studentinfo på AF.Europakurs i höstCentrum för Europaforskning arrangerartill hösten en tvärvetenskaplig 5-pläskursför doktorander "Europa: enheteller splittring". Kursen ges under perioden14/9-7/12. Föreläsare från olika fakulteterbelyser Europatematiken ursina respektive ämnens synvinklar alltifrånnationalekonomi till religionsvetenskap.Kursen åtföljs av en filmserie medeuropeiska teman som Kieslowskis filmerblå, vit och röd. Kursansvarig: fil drAndreas Önnerfors, Kulturvetenskaperandreas.onnerfors@kult.lu.se15


16 april:Inga Zelvyte i experimentell medicin:”Alpha 1-antitrypsin: A role in cancerprogression”. Kl 09.00 i aulan ing35, Universitetssjukhuset MAS i Malmö.Tomas Åkerud i fysikalisk kemi”Protein dynamics studied by NMR– kinetics of the adipocyte fatty acidbindingprotein and oligo-merisationof the low molecular weight proteintyrosine phosphatase”. Kl 10.15 i hörsalB, Kemicentrum, LTH, Lund. NilsO.L.Carlsson i limnologi: ”Invadingherbivory. Effects of the golden applesnail (Pomacea canaliculata) in AsianWetlands”. Kl 09.00 i Blå hallen, Ekologihuset,Lund.23 april:Maria Alvardo Kristensson i experimentellpatologi: ”Regulation ofneutrophil apoptosis”. Kl 09.15Föreläsningssalen, Patologen, ing 78,Universitetssjukhuset MAS i Malmö.Catharina Sjödahl Hammarlund isjukgymnastik: ”Gait re-educationin trasfemoral amputees. The trainingprogramme, gait analysis, oxygenconsumption and coping”. Kl 09.15Auditoriet, Kulturen i Lund. MariaHansson i zoologisk ekologi: ”Evolutionand ecology of AhR genes inAtlantic salmon (Salmo salar L.)3 maj:Inger Thörnqvist i kyrkohistoria:”Flannery O´Connor´s view of themodern alienation from sacramentalreligion”. Kl 13.15 i Carolinasalen,Kungshuset, Lundagård.Följande disputationer har ägt rum:Daniel Landström i signalbehandling:”Synchronization formulticarrier systems”. RebeccaSchweder i teoretisk filosofi: ”Aunificationist theory of scientificexplanation”. Fredrik Sebelius ielektrisk mätteknik: ”Myoelectriccontrol for hand prostheses”. AsadShariff i fysik: ”Development of newexperimental facilities at the LundNuclear Microprobe Labo-ratory”. PeterUtgenannt i byggnadsmaterial: ”Theinfluence of ageing on the salt-frostresistance of concrete”. JohanPalmfeldt i teknisk mikrobiologi:”Physiology of industrially relevantbacteria – Freeze-Drying tolerance ofLactobacillus reuteri and Pseudomonaschlororaphis and – Product formationof Lactococcus lactis MetabolizingMaltose”. Attila Frigyesi i matematiskstatistik: ”Topics in multifractalmeasures, nonparametrics and biostatistics”.Gun Hägerfelth i svenskamed didaktisk inriktning: ”Språkpraktikeri naturkunskap i två mångkulturellagymnasieklassrum. En studieav läroprocesser bland elever med olikaförstaspråk”.Forskarassistent i Antikens kulturoch samhällsliv. Ref nr 1234, ans16 april. Info 046-2228386.Forskarassistent i franska. Ref nr1232, ans 16 april. Info 046-2228804.Forskarassistent i fonetik med talteknologisktinriktning. Ref nr 1233,ans 16 april. Info 046-2228453.Utbildningsbidrag i biologi, inriktningmot zoologisk cellbiologi. Refnr 205, ans 21 april. Info 046-2229497.Doktorand i medicinsk strålningsfysik.Ref nr 1747, ans 21 april. Info040-331374.Universitetslektor i kulturvetenskapmed intermedial inriktning. Ref nr1270, ans 23 april. Info 046-2220963.Universitetslektor, 50%, i kulturvetenskapmed intermedial inriktning.Ref nr 1269, ans 23 april. Info046-2220963.Universitetslektor, 50%, i idé- ochlärdomshistoria. Ref nr 1268, ans23 april. Info 046-2227589.Research position (postdoc) intheoretical nanomechanics atDivision of mathematical physics,The Physics department. Ref nr 300,ans 25 april.Doktorand i fysik, inom experimentellkärnstrukturfysik. Ref nr 1524,ans 26 april. Info 046-2227724.Doktorand i industriell elektroteknik.Ref nr 490, ans 3 maj. Info 046-2224788.Doktorand och forskningsutbildningsplats,i Programvarusystemmed inriktning mot risk- ochsårbarhetsanalys av Tele- och ITsystem.Ref nr 502, ans 3 maj. Info046-2229325.Three postdoctoral fellowships atthe Center for East and South-EastAsian Studies. Application deadline14 May. Info 222.ace.lu.se, 046-2223861.Universitetsshopen16


16/4 Föreläsningsserie. Temat förserien är :”För en bättre arbetsmiljöpå Lunds universitet”. Föreläsare ärJitka Lindén och Lars Edgren. Kl 12.00-15.00 i Edens hörsal, Lund. Info LilianDahl 046-222881019-20/4 Temadagar: Finland ochSverige möts i Lund. Arrangemangetsyftar till att öka kännedomen omLunds universitet i Finland och kunskapenom Finland i Lund. Info TarmoHaavisto 046-2227211. Infowww.lu.se/info/finlandsdagar.pdf20/4 Seminarium: Mänsklighetensstörsta utmaning – Är en hållbarutveckling möjlig? Kl 19.00-21.00Geocentrum 1, Sölvegatan 10, Lund.Arr Miljövetenskapligt Centrum. Infowww.miclu.lu.se20/4 Filosoficirkeln. ”Variation imänskligt beteende över tiden”, DickHarrison. Kl 19.30 i Lunds universitetsaula.21/4 Lunchseminarium: Ett fakultetsgemensamtunderlag för pedagogiskreflektion. Kl 12.15-13.00 UCLU:sseminarierum, Tornavägen 9B, Lund.För mer info www.uclu.lu.se/sem2004vt/default.asp?formid=621/4 Föredrag. Marie Cronqvist,doktorand i historia, ”Spionen i kallakrigskulturen”. Kl 18.15 på Historiskainstitutionen, sal 3, Lund.21/4 Teknik- och naturvetar-cirkeln.”Naturens stora bok är skriven medmatematikens tecken” – om konstenatt ingjuta liv i fysikens ekvation,Hans-Uno Bengtsson, Institutionenför teoretisk fysik, LU. Kl 19.30– 21.00 på Palaestra hörsal, Lund.22/4 Kurs i databashantering medAccess. Information och övriga kurserfinns på www.ldc.lu.se/utbildningel telefon 046-2227453.22/4 IVA Syd inbjuder till möte.Temat är ”Innovationssystem skapartillväxt i regionen”. Kl 17.30-20.15 IDEON, Beta, Scheelev. 17, Lund.Info 08-6115623. Info www.iva.se/23/4 Humanistdagarna 2004.Köpenhamn, Lund, Malmö ochRoskilde. För mer informationwww.lu.se/info/humanistdag/23/4 Idéseminarium: Lärare ochbibliotekarier i samverkan, mot eninformationskompetent student. Kl13.15-16.00 i UCLUs utbildningslokal,Tornavägen 11, Lund. Info http://www.uclu.lu.se/26-28/4 Second Nordic Confe-renceon Scholarly Communi-cation,NCSC 2004. Stadshallen i Lund. Förmer information www.lub.lu.se/ncsc2004/27/4 Open lecture at the Centrefor East and South-East AsianStudies. ”The tibet issue, 1987-1997:Internatonlazation and mediamobilization”, Dr Senthil Ram,Göteborgs universitet. Kl 15.15-17.00Alpha 1, Scheelev 15B, Lund. Se ävenwww.ace.lu.se27/4 Filosoficirkeln. ”Jung och denmänskliga naturen”, Ingela Romare.Kl 19.30 i Palaestra, Lund.28/4 Teknik- och naturvetar-cirkeln.”Latin – vetenskapernas språk”, Hans-Uno Bengtsson, Institutionen förteoretisk fysik. Kl 19.30-21.00Palaestra hörsal, Lund.29/4 Kurs i databashantering medAccess. LDC, Lund. Iformation ochövriga kurser på www.ldc.lu.se/utbildningel 046-2227453.3/5 Lunds universitetshistoriskasällskaps vårmöte. Kl 19.00 i Botaniskaträdgården, Lund.4/5 Mänsklighetens största utmaning– Är en hållbar utvecklingmöjlig? Kl 19.00-21.00 Geocentrum1, Sölvegatan 10, Lund. Infowww.miclu.lu.se/4/5 Filosoficirkeln. ”Homoeconomicus – finns han?”, IngemarStåhl. Kl 19.30 i Lunds universitetsaula.5/5 Konferens. ”Morgondagensvärmeväxlare – en stark sydsvensknisch för utveckling och produktion”.Kl 09.00-15.45 Tekniska museetshörsal, Malmö. Info 040-970555.5/5 Lunchseminarium: Hur kan manfå deltagare från olika länder attsamarbeta? Kl 12.15-13.00 UCLUsseminarierum, Tornavägen 9 b, Lund.Info www.uclu.lu.se/5/5 Teknik- och naturvetar-cirkeln.”Språkens logik – om språkens uppbyggnad”,Christer Platzack, Institutionenför nordiska språk. Kl 19.30-21.00.7-8/5 Workshop. ”Piracy andnontraditional threats to maritimeBackagårdenUCLUMedia-Tryck17


security in Asia”. Centrum för östochsydöstasienstudier Lund. För merinformation Stefan Eklöf 046-2223471. Se även www.ace.lu.se7/5 Endagssymposium i Lund.”Cutting edge rheumatology in Lund.The 2004 Frank Wollheim Symposium”.Kl 09.00-18.00 Universitetssjukhusetsaula, Lund. Info ochanmälan Ingrid Jönsson 046-171620,fax 046-128468.10/5 Fokus på Case-metodik. Kl13.15-16.30 UCLUs utbildningslokal,Tor navägen 11, Lund. Infowww.uclu.lu.se/11/5 Kurs på LDC. ”Nytt – dubestämmer! Word-verkstad”. Kl09.00-12.00 LDC, Lund. För mer informationoch övriga kurser finnspå www.ldc.lu.se/utbildning eller 046-2227453.11/5 Filosoficirkeln. ”Den mänskliganaturen på vita duken”, Erik Hedling.Kl 19.30 i Lunds universitets aula.12/5 Föredrag. ”Populärkultur, mytoch historia. Ett exempel från detamerikanska inbördeskriget”, ErikHedling, professor i filmvetenskap.Under föreläsningen visas avsnitt urfilmen ”Gods and Generals” från2003. Kl 18.15 i Historiska institutionen,sal 3, Lund.12/5 Teknik- och naturvetar-cirkeln.”Teckenspråk”, Kajsa Mattsson. Kl19.30-21.00 Palaestra hörsal, Lund.14/5 Föreläsningsserie. Temat förföreläsningsserien är ”För en bättrearbetsmiljö på Lunds universitet”.Eva Holmström, Staffan Skerfvingoch Hampus Lyttkens. För mer informationLilian Dahl 046-2228810.18/5 Open lecture at the Centrefor East and South-East AsienStudies. Kl 15.15-17.00 Alpha 1,Scheelev 15 B, Lund. Info 222.ace.lu.se18/5 Filosoficirkeln. ”Etik i ekonomi– en oxymoron eller ett nödvändigtvillkor”, Hans De Geer. Kl19.30 i Lunds universitets aula.19/5 Lunchseminarium: Campuskurseller nätbaserad? Eller både och?”Kl 12.15-13.00 UCLUs seminarierum,Tornavägen 9 B, Lund. Infowww.uclu.lu.se21/4 Introduktionsdag för nyanställdavid Lunds universitet.Alla nyanställda vid LU inbjuds tillen gemensam introduktionsdag. Syftetär att underlätta för den nyanställdeatt komma in i sitt arbete.Info www.lu.se/pers/PeU/index.html22-23/4 Personalutbildning.”Utvecklingssamtal”. Utbildningenvänder sig till personer i arbetsledandeställning – prefekter, dekaner,avd.föreståndare, kansli- och enhetscheferm fl. För mer informationwww.lu.se/pers/PeU/kalendar.htmeller 046-2227151.13-16 juni: The 10th InternationalConference of Maternity CareResearchers. Lunds universitet,Institutionen för omvårdnad. Konferensenvänder sig till barnmorskorsamt sjuksköterskor inom peri- ochn e o n a t a l v å r d . Infowww.maternity2004.omv.lu.se ellerwww.malmo-congress.com, samt046-2221888.14-17 juni: 19:e Organikerdagarna.Arrangör är Linköpings universitetoch uppmärksammar särskilt denavgörande roll som organiska kemisterkan och skall spela i naturvetenskaplig,medicinsk och tekniskvetenskap. Info www.chemsoc.seeller 08-4115260, e-postanna@chemsoc.seAv utrymmesbrist har LUM intenågon information om stipendier& forskningsanslag. Aktuella listorhittas däremot på www.eken.lu.se/stipendier och www.lu.se/intsek/EU:eu.htmlSLUInspirationskonferens på LTHGenombrottet vid LTH inbjuder till den 2:a Pedagogiska Inspirationskonferensentorsdagen den 27 maj 2004 mellan 9.30 och 17.00. Huvudsyftet är att ökamöjligheterna till samverkan och till utbyte av pedagogiska erfarenheterlärare emellan. För mer information, Torgny.Roxa@uclu.lu.se,Pernille.Andersson@genombrottet.lth.se samt Lisbeth.Tempte@kansli.lth.se18


Onsdagsluncherigen till höstenFakultetsklubben firade under hösten2003 sitt 25-årsjubiléum. Universitetetoch AF instiftade en plattformför särskilda föreläsningsevenemangom 10 000 kronor. Efterårsskiftet har diskussioner förtsoch beslut tagits om Fakultetsklubbensomorganisation. AF:s styrelsehar fattat beslut om attFakultetsklubben blir ett utskottinom Akademiska Föreningen meden förman och ett utskott som ansvararför programmets organisationoch genomförande.Av olika skäl har arbetet med attbilda detta utskott fördröjts men tillhöstterminen 2004 räknar manmed att kunna påbörja onsdagslunchernaigen med ett förnyatkoncept. Som förman har tillförordnatsAndreas Önnerfors, vidInstitutionen för kulturvetenskaper.Neurovetenskapligttvå gånger i majDen 6 maj är det Neuroscience Dayvid LU, följt den 8–9 maj av det årligaSegerfalksymposiet som ocksåär inriktat på neurovetenskapligforskning.Neuroscience Day vänder sig tillalla unga forskare på området iLund, Malmö och Köpenhamn,med målet att ge dem både nyakunskaper och nya kontakter. Nyttför i år är en ”möt experten-lunch”,där unga forskare får en chans attsitta i närheten av och samtala meden av dagens talare. De som ställtupp som samtalspartners är OleIsacson från Boston, StevenGoldman från Rochester och RolandJohansson från Umeå.Årets Segerfalkföreläsare den 6maj är professor Kamil Ugurbilfrån Minneapolis, som kommer atttala om hjärnans funktion som denkan studeras med MR, magnetresonansteknik.Professor Ugurbildeltar också i Segerfalksymposietsom handlar just om olika bildgivandetekniker och vad de kanlära oss om den friska och sjukahjärnan.HÄNTSTORA BARNMEDICINPRISETför bästa avhandlingen år 2003 hargått till barnläkaren Petru Liubafrån LU, som forskat om infektionersbetydelse för uppkomsten avkärlskador hos barn. Han delar prisetmed Stockholmsforskaren OlaNilsson. Priset delas ut av RonaldMcDonald barnfond på rekommendationerav en medicinsk jury.Petru Liuba har också fått ett stipendiumpå ca 200 000 dollar frånFAMRI, Flight Attendant MedicalResearch Institute.FAMRI är en forskningsstiftelsesom skapats på basis av ett skadeståndutbetalat av den amerikanskatobaksindustrin, sedan den stämtsav flygpersonal som skadats av passivrökning. FAMRIs stöd går tillforskning om passiv rökning, ochPetru Liubas projekt handlar ompassiv rökning och infektioner påblodkärlen hos barn med diabetes.MIKAEL AKKE, docent i biofysikaliskkemi, har fått Svenskakemistsamfundets Arrhenius-plakettför sina studier av proteinersdynamik. Arrhenius-plaketten hardelats ut en gång om året sedan1960 till personer som utmärkt siggenom värdefull forskning inomkemins och dess gränsvetenskaper.SOCIALHÖGKOLAN har fått åretsjämställdhetspris av Akademitjänstemännensförening vid Lundsuniversitet. Socialhögskolan får priset”för en verklighetsförankradoch föredömlig jämställdhetsplan,där begreppet genus som socialkonstruktion belyses och uppmärksammarkvinnor och mäns olika villkori samhället.”FÖR FÖRSTA GÅNGEN delas”Premium Res Politica & ChristopherJarnvall” ut åt bästa student vidgrundutbildningen i latin. PerStobaeus får priset på 15 000 kronorav Christopher Jarnvall somsjälv har studerat latin i Lund ochsom instiftade priset för att värnaom ämnet.DESIGNÅRET. Den 16 mars hölls iMalmö den första konferensen införDesignåret 2005. Det skedde påK3, Malmö högskola. Under designåretska god design lyftas frami en rad olika sammanhang. Ambitionenär att belysa hur design kanbidra till kulturell utveckling, tillväxt,välfärd och bättre miljö. Under2005 hålls också världsdesignkonferenseni Skandinavien, mestadelsi Köpenhamn, men utbildningskonferensenhålls på Ingvar Kampraddesigncentrum på LTH, Lundsuniversitet. Malmökonferensen inleddesvid den superdesignadeskyskrapan Turning Torso.BÄSTA AVHANDLING. CharlotteChristensen-Nugues, idé- ochlärdomshistoria vidLU, har tilldelatsSven Lindroths prisför årets bästasvenska avhandlingi idé- och lärdomshistoria.Titeln är ”Och deskall vara ett hjärta. Konsensusdoktrineni medeltida kanoniskrätt” och handlar om äktenskapsuppfattningi 1100-talets Frankrikeoch om förhållandet mellan denenskildes känslor, samhället ochkyrkan.GYMNASISTDAGAR. Årets Naturvetenskap& teknikdagar för gymnasieeleverfick även denna gångett stort genomslag. Cirka 4 400elever från 62 skolor kom undernågra dagar i mars till Lund för attfölja populärvetenskapliga föreläsningar,demonstrationer ochshower. Det fanns 105 föreläsningstitlaratt välja mellan och över200 föreläsningstider bokades in.Som arrangörer står LTH och Naturvetenskapligafakulteten.STEN ÅKE NILSSON, professoremeritus i konstvetenskap har fåttAkademiens förtjänstmedalj i guld.Medaljen delades ut vid KungligaVitterhets, Historie och Antikvitetsakademiensårshögtid i Riddarsalen.KULTUREN I LUND har utsetts tillårets museum av Svenska museiföreningen.I juryns motiveringframhålls bland annat att museet”rör sig obehindrat mellan folkbildningoch nöje, historia och samtid,smalt och brett.”CRAFOORDSKA STIFTELSEN gerdrygt en miljon kronor till forskareinom reumatologi, ortopedi ochcell- och molekylärbiologi.Mottagarna är Terrence Heathfield,Patric Nitsche-Schmitz, LovisaHessle, Pilar Lorenzo, KyraGelderman, Eszter Rockenbauer,Leendert Trouw, KatarinaHåkansson och Anders Bengtsson.RESESTIPENDIER. Kungliga fysiografiskasällskapet, en organisationmed säte i Lund, har delat ut resestipendierför yngre forskare vid LUsom vill resa på kongress, göra studiebesökeller bedriva fältarbeteutomlands. 36 yngre forskare inomnaturvetenskap, medicin och teknikhar fått resestipendier på sammanlagtnära 400 000 kronor..STIG BENGMARK, professor em ikirurgi vid LU, och hans samarbetspartnersvid Universitet i Berlin hartilldelats ”The 9th John Kinneyaward for contribution to nutritionand metabolism”. Priset överlämnadesi februari vid en cermoni iCesars Palace i Las Vegas i sambandmed den årliga nutritionsveckan iUSA.BÖRJE TJÄDER,professor i nordiskaspråk fårBlomska stipendietpå 30 000 kronor.Stipendiet är avsettför dem som”gjort sig förtjänta om svenskaspråkets rykt och ans.”19


Kort-nyttLunds studenter skärper tonenLunds Universitets Studentkårersting har beslutat att anta ett nyttåsiktsprogram. Bland annat kräverkårerna rösträtt för studenter tillbåde val av prefekter, dekaner ochrektor. Dessutom kräver man att• skriftliga tentor ska vara anonyma• högskoleprovet ska vara gratis• uppdragsutbildning ska tillåtas gåmed vinst• Skånetrafiken ska ge studentrabatt• studentföreträdare ska få deltavid kommunstyrelsernas sammanträdenmed närvaro- och yttranderättNils Gustafsson, vice ordförandei LUS , är en av författarna tilldet nya programmet.–Vi är mycket nöjda, säger han.Det här är ett resultat av flera årskompromissande mellan studentkårerna,och det är viktigt att vi nuhar ett starkt åsiktsprogram somdet råder enighet om.Tinget beslutade också att beviljaTeknologkåren vid LTH utträdeur LUS från 1 juli 2004.Gymnasiereformen får kritikKungl. Vetenskapsakademiens vicepreses Leif Wastenson och ständigesekreterare Gunnar Öquisthar i ett debattinlägg yttrat sig motförslagen i den nyligen presenteradegymnasiereformen.Naturvetenskap och teknik fårbara dryga två veckor per termin iutredningens förslag. Detta är alldelesför lite tid för att introduceraden naturvetenskapliga världsuppfattningenoch går dessutomstick i stäv mot utredningens direktiv,menar akademiens företrädare.De pekar på risken att universitetoch högskolor blir tvungna attlägga alltmer resurser på förberedandekursmoment, vilket minskarmöjligheterna att upprätthålla internationellstandard i de svenskakandidat- och magisterexamina.Utredningen har alltså inte beaktatsynpunkterna från dessa instanseroch inte heller tagit intryck av hurandra europeiska länder gått tillväga.Vetenskapspris i Ludvig Holbergs namn4,5 miljoner norska kronor är prissummanför det Holberg InternationalMemorial Prize som i decemberi år ska delas ut för förstagången. Priset ska tillfalla en ellerflera forskare som har gjort framståendeinsatser inom humaniora,samhällsvetenskap, juridik eller teologioch det kan därmed i viss utsträckningses som ett komplementtill nobelprisen. Pengarna kommerfrån The Ludvig Holberg MemorialFund vid Universitetet i Bergen. Envetenskaplig kommitté kommer attföreslå fondens styrelse vem ellervilka som ska belönas. Nomineringarkan före den 1 maj i år görasav forskare som har en högretjänst inom något av de nämndaområdena vid universitet eller vetenskapligainstitutioner runt om ivärlden. Den 15 september offentliggörspristagarnas namn.Se vidare: www.holberg.uib.no/e_index.htmInnovationer på BMCHur kan mer eller mindre slumpmässigaiakttagelser leda till patenterbarauppfinningar inom läkemedelsindustrin.Satish Batra berättarom egna erfarenheter i ett föredragden 27 april kl 15 på BMC.Johanna Nilsson och DanielKremer från Junior Faculty, deyngre forskarna vid KI, talar sedanom deras verksamhet. Arr. är NYES,Network for Young ExperimentalScientists.Så här ska det se ut i AF-borgens nya kafé som planeras att öppna i oktober.ILL: FOJAB ARKITEKTER.Nya Aten återuppstår i höstNu är det klart att studentkaféetAteneum i AF-borgen återuppstår.Om allt går enligt planerna ska kaféetöppnas redan i oktober.AF har lyckats tigga ihop tvåmiljoner kronor och projektet beräknaskosta mellan sex och sjumiljoner. En rad företag har gåttmed i det s.k. AF-sällskapet och skasponsra investeringar och driftskostnader.Det nya Aten ska haDen akademiska friheten hotasIndirekt tvingas forskarna vara taktiskaoch vinkla sina ansökningar pårådande trender för att få forskningspengar.Det menar docent LiBennich-Björkman, biträdandeprofessor i statsvetenskap vid Uppsalauniversitet, som gjort en pilotstudieåt HSV om den akademiskafriheten.Studien heter ”Överlever denakademiska friheten?” och skaman tro rapportförfattaren ser detdystert ut. Hon menar att dagensfinanseringssystem tvingar forskarnatill s k. dubbel bokföring. Anpassningenutåt blir en del av vardagensamtidigt som man inåt settdrivs av övertygelser som delvis skil-jer sig från den yttre presentationen.– Det är farligt för kreativitetenom forskarna styrs av krav på atttillfredsställa finansiärerna. Det ledertill modetrender och flockbeteende,till konformism och likriktningistället för originalitet, självständighetoch oberoende. Denständiga jakten på forskningspengartar också oproportionerligtlång tid, menar Li Bennich-Björkman.Forskarnas tid går åt till fel saker.Hela rapporten finns på HSVshemsida www.hsv.se under publicerat,rapporter.Forskningsutbyte med John Hopkins UniversityInstitutionen för kulturgeografi ochekonomisk geografi och RiksbankensJubileumsfond inbjuder tillseminarium om forskningsutbytemed Johns Hopkins University i Baltimore,Maryland, USA. De ska tillsammansinsrätta och finanseria ettårligt ”Fellowshop for UrbanStudies”. Vid ett seminarium denöppet mellan 8 på morgonen till 22på kvällen på vardagar, och någotmer begränsat under helgerna. Därska finnas servering, läsplatser ochsoffgrupper samt en scen mitt i lokalen.Lunds Ateneum öppnade 1830som en mötesplats för studenter,och stängde 1973. Vad det nyakaféet ska heta är inte klart, och ennamntävling kommer att utlysas.29 april mellan klockan 10 och 12,Sölvegatan 12, ska programmetpresenteras. Seminariet öppnas avprofessor Gunnar Törnqvist ochbland deltagarna finns representanterfrån Johns Hopkins Universityoch Jubileumsfonden. Anmälanom deltagande görs per e-post tilllena.eskilsson@keg.lu.se.20


▲Elisabeth Nilsson och Göran Jönsson är ett par både professionellt och privat. Undervisningen delar de på, som här under en räkneövning.Bara lärare...– Men forskar ni inte?Kommentaren sägs ofta deltagande till GöranJönsson och Elisabeth Nilsson – underförståttatt forskning är det som alla universitetslektoreregentligen helst vill ägna sig åt.Men de har valt att ”bara” vara lärare.Och de har gett sig den på att göra ett brajobb.Göran Jönsson och Elisabeth Nilsson på Kurslaboratorietför fysik på LTH gör det mesta ihop.De undervisar ihop, skriver läroböcker ihop, reserihop, bor ihop och är ihop.– Jag tror att studenterna anar att det är någotmellan oss, säger Göran Jönsson med ett snettleende.Det har det varit i en 18–19 år nu, sedan deträffades genom jobbet på Fysikum. Idag har dearbetsrum bara ett par dörrar från varandra.Innan de möttes hade båda skaffat sig gymnasielärarutbildning,men återvände till universitetsvärldenför att doktorera. Efter doktorsexamenvalde de att undervisa, inte bara som födkrok,utan för att de ville det. Idag lockar undervisningstjänsterbetydligt fler sökande än när Göran fick sinför drygt femton år sedan. Men det tror han harmindre att göra med ett plötsligt uppflammandeintresse för undervisning, än med att det idag finnsväldigt ont om pengar i forskningen.– Och som du säkert förstår blir en arbetslösforskare självklart en lyckad lärare…Göran blir lite syrlig när han talar om undervisningensstatus.– Det är helt klart ett slags b-klassificering attenbart undervisa. Men det är feltänkt att all kompetensmåste finnas hos en enda människa, bådenär det gäller undervisning, forskning och dentredje uppgiften. Elisabeth och jag har satsat påatt bli duktiga på två saker – att undervisa ochskriva läroböcker.Det verkar de ha lyckats med. Studenterna påLTH har flera gånger gett Elisabeth och Göranpris för deras lärarinsatser. Båda är också medlemmarav LTH:s pedagogiska akademi som startadesför några år sedan för att premiera läraresom medvetet och systematiskt utvecklat sin pedagogiskakompetens. Ett bra initiativ, tycker Elisabeth,som fick ut mycket av arbetet med attsätta ihop sin pedagogiska meritportfölj.Göran tillhörde den första gruppen utvaldalärare som delvis skulle diktera förutsättningarnaför hela satsningen. Han irriterar sig på att haninte fick igenom att det borde krävas pedagogiskutbildning för att bli medlem. Det ansågs blockera”Och som dusäkert förstårblir en arbetslösforskare självklarten lyckadlärare…”IX


▲Göran Jönsson ochElisabeth Nilsson arbetari 180 under hela läsåret.När sommaren kommerdrar de på sig sinaryggsäckar och åker ivägtill Sydasien där de bådesemestrar och arbetarunder åtta veckor.Xför de forskare som inte hunnit att skaffa sig det.– Det tycker jag är futtigt. Men universitetettror inte på utbildning, säger han.– Nu hårddrar du, invänder Elisabeth.– Vad jag menar är att om det inte krävs någonpedagogisk utbildning för att bli lärare, så bordedet i alla fall krävas i den pedagogiska akademin.Kurslaboratoriet för fysik på LTH är en avdelningsom nästan alla studenter på ingenjörsutbildningarnakommer i kontakt med. 1500 studenterflödar igenom per år och det kräver en fast lärarstab,i synnerhet som det handlar om en experimentellverksamhet där alla ska göra laborationer.Lär sig alla namnGöran har som mest haft 220 studenter på enkurs, men försöker ändå skapa någon sorts förtrolighet.Han tycker t.ex. att det är viktigt att lärasig allas namn.– De som går på räkneövningarna lär jag migdär, och resten på omtentorna…Elisabeth och Göran framhåller att det är storskillnad på att undervisa få studenter på en valbarfortsättningskurs, jämfört med stora grupperpå obligatoriska grundkurser. Det senare ställerhelt andra krav på att vara medryckande och underhållande,speciellt som alla inte alltid är så positivtinställda till fysik.– Många tycker att fysik är svårt. Och det kanjag förstå. Jag känner tydligt att ju mer jag lär mig,desto mer inser jag att jag inte kan, säger Elisabeth.– Vi arbetar med modeller av verkligheten, ochmodellerna är inte verkligheten själv, så de stämmerinte alltid. Ren matematik är något annat.Den är en påhittad strukturvetenskap, ungefärsom ett slags spel, och upplevs därför som enklareav ungdomarna, säger Göran.Studenterna får inte sällan problem med fysikeneftersom de är ovana vid att använda mattentill något.– Men vi vill ge dem en förståelse av världende lever i. Våra kurser beskriver dagens naturfenomensom mikrovågsugnar, cd och dvd…Mycket av den avoga inställningen skulle nogförsvinna om fysikundervisningen i ungdomsskolaninte krånglade till saker i onödan, menar Elisabethoch Göran. Många begrepp införs för tidigt,innan eleverna är mogna att förstå vad dehandlar om.– Vi är skyldiga att ta emot studenterna där deär när de kommer hit. Och jag tycker inte att detär vi som ska diktera villkoren. Men jag skullegärna se en röd tråd genom hela skolan när detgäller den naturvetenskapliga utbildningen. Denfinns inte idag – varje skola har stor frihet att göralite som den vill. Och visst görs mycket bra saker,men de sprids inte, säger Elisabeth.Fragmenterade kunskaperHon är särskilt insatt i skolfrågor eftersom honjobbar halvtid för Nationellt resurscentrum förfysik. Det har dock tyvärr fått neddragna anslagså framtiden är oviss.Göran tycker att det är stor skillnad på gymnasiekunskapernaidag och för tio år sedan.– Idag är kunskaperna mer fragmenterade.Rätt som det är kan våra tredjeårsstudenter intelösa det enklaste matteproblem, eftersom de ald-


ig har förstått sammanhanget. Jag tror att mångaprojektarbeten i grundskolan är fördärvande:”Nä, jag kan inget om kamelen. Jag hade älgen.”Helheten är oerhört viktig i naturvetenskap.– Samtidigt är fysikundervisningen på gymnasietför omfattande. Man har inte valt ut något attfördjupa sig i. Man ska lära sig allt som man skullekunna för fyrtio år sedan plus allt som har häntsedan dess, säger Elisabeth.– Jag har stött på gymnasister som fått arbetamed radioaktivt sönderfall på kvarknivå. Vad hardet med att förstå omvärlden att göra? Varför lärde sig det i gymnasiet? frågar sig Göran.– Det ser naturligtvis olika ut i olika skolor, menmånga ställen designar experiment som inte harnågon relevans för ungdomar. Varför tvinga dem?Man dödar ju intresset! Man måste uppmuntraderas kreativitet istället, framhåller Elisabeth.Själva gillar de att arbeta med öppna laborationer– frågeställningar där svaret inte nödvändigtvishittas på en exakt sida i kursboken. Dejobbar också gärna med muntliga redovisningar,eftersom studenterna då verkligen måste ha begripitvad de pratar om.Fem läsperioderI den bästa av världar skulle undervisningsgruppernavara mindre, men det tillåter inte ekonomin.Elisabeth och Göran befarar istället att detkan bli fråga om att dra ner på antalet laborationer.Det skulle spara mycket på pappret, eftersomvarje laboration idag kostar mer än tusen kronorper student. Men det går inte att spara pengarutan att göra sig av med lokaler och personal.– Samtidigt står lokalerna tomma stora delar avåret. Det är fullkomligt vansinnigt, tycker Elisabeth.Hon och Göran har erbjudit sig att ge sommarkurser,men utan att få respons. Man kunde t.ex.införa ett system med fem läsperioder istället förfyra, tycker de. Sommarstudier skulle avlasta studenterna,och de skulle få större chanser att tatillräckligt med poäng för att få studiemedel. Detskulle nog kunna minska avhoppen och öka genomströmningen,tror Göran och Elisabeth.Om de blivit lediga om vintern istället skulle degöra exakt samma sak som de nu gör på sommaren– resa till Sydasien. Åtta veckor brukar de varaborta. Halva tiden reser de runt med sina ryggsäckar,sedan stannar de på en plats och jobbar – skriverläroböcker och sätter ihop omtentor och liknande.– Hemma går allt i 180 hela tiden, så när allt ärklart för terminen känns det skönt att reducera sittliv till innehållet i en ryggsäck, tycker Elisabeth.– Fast det blir väldigt tungt med alla böcker vitar med oss. Men nu har vi upprättat ett systemmed ett basläger där vi lämpar av dem i början påresan, berättar Göran.Rensar systemetÄven om de faktiskt jobbar på Bali eller i Goaeller var de nu befinner sig, så blir det något heltannat än hemma i Lund.– Jag brukar vakna när solen går upp och jobbafram till ett, två på dagen. Då får jag ändåmycket mer gjort än på institutionen där jag sällangår hem före klockan sju på kvällen. Sedan gårman ut och vandrar någon mil och rensar ur systemet.Då slipper man att vakna i panik mitt inatten, säger Göran.– Att resa bort och jobba så här bygger på attman är två som verkligen delar på jobbet bådehemma och borta. Det är en fördel och en förutsättningatt vi jobbar ihop, säger Elisabeth.Att vara ett par både professionellt och privatär sällan besvärligt, tycker hon.– Tvärtom, i vissa situationer när något krisarpå jobbet är det skönt att prata ut hemma mednågon som vet vad det handlar om. Fast det blirklart en hel del fysikprat även privat.– Men vi pratar om annat också. Det finns alltidnågon resa som man kan planera. Och så brukar viförhöra varann på sånt som vilket hotell vi boddepå där och där i två nätter för tre år sedan, skrattarGöran.TEXT: PETRA FRANCKEFOTO: KENNET RUONA”Jag tror attmånga projektarbetenigrundskolan ärfördärvande:’Nä, jag kaninget om kamelen.Jag hadeälgen.’ ”Annons RödpennanXI


HAMLET är ettproteinkomplex som harvisat sig vara verksamtmot cancer. Den vanligaformen av proteinet ärbunden som ett hårtlindat garnnystan. Men iHAMLET-formen harnystanet löst upp sig. Dethar också kopplat på sigen fettsyra som ser till atthålla veckningen öppen.Protein i bröstmjölkdödar cancercellerEtt protein som finns naturligt i bröstmjölk ochfår cancerceller av många olika slag att lugntoch stillsamt begå självmord – det låter väl förbra för att vara sant? Det tyckte i början till ochmed forskarna själva i Catharina Svanborgsforskargrupp. Men deras fortsatta studier harstyrkt sambanden, och i vår publiceras de förstaresultaten av behandlingar som på sikt kantillämpas på patienter.Catharina Svanborg är professor i klinisk immunulogioch egentligen inriktad på bakterier.Cancerspåret kom hon in på av en slump. Vid enstudie av bröstmjölkens bakteriehämmande effekterråkade man välja odlade tumörceller somunderlagsmaterial, vilket överraskande nog leddetill att många av tumörcellerna snabbt dog.Detta hände 1994. Sedan dess har forskargruppenägnat mycket tid åt att studera dels hur ettbröstmjölksprotein kan få denna verkan, delsvarför det har effekt just på tumörceller. Man harockså lärt sig framställa HAMLET, det verksammaproteinkomplexet, i större mängder.Arbetet har gett god utdelning. Gruppen harbland annat fått ett extra ”center of excellence”-anslag från Vetenskapsrådet och ett specialanslagfrån Cancerfonden för s.k. translationell forskning.Samtidigt är deras två första artiklar omtumörbehandling med HAMLET på väg in i deviktiga tidskrifterna Cancer Research och NewEngland Journal of Medicine.Specialveckat proteinHAMLET står för ”Human Alfa-lactalbuminMade LEthal to Tumor cells” och är namnet påforskargruppens proteinkomplex. Det är nämligeninte ett bröstmjölksprotein vilket som helst,utan en variant som har en speciell form och somslagit sig ihop med en fettsyra.Proteiner med olika tredimensionella former,veckningar, är ett hett forskningsområde idag.Tidigare trodde forskarna att varje gen åstadkomAmmade barn får mer sällan barncancer än flaskbarn,sannolikt på grund av innehållet i bröstmjölken. FOTO: PETRAFRANCKE.ett visst protein som åstadkom en viss funktion ikroppen. Men den tanken fick överges när kartläggningenav det mänskliga genomet visade attvi, trots våra kroppars komplexa funktion, intehar så väldigt många fler gener än t ex rundmasken.I stället tror man nu dels att varje gen kanåstadkomma flera proteiner, dels att proteinernasolika veckningsformer ger dem möjlighet att varierasin funktion.– Den vanliga formen av vårt protein är bundensom ett hårt lindat garnnystan. Men i HAM-LET-formen har nystanet löst upp sig och ser merut som en garnhärva. Det har också kopplat påsig en fettsyra som ser till att hålla veckningenöppen, förklarar Catharina Svanborg.Det märks att hon är van att beskriva sitt proteinför den icke-specialiserade omvärlden och atthon är entusiastisk över gruppens fynd. Ord som”spännande” och ”fascinerande” dyker ofta uppnär hon beskriver HAMLET och dess funktion ikroppen.Och nog är det spännande med ett ämne somhar en bevisad förmåga att döda cancerceller meninte friska kroppsceller, och som i provrörsförsökhar fungerar på över 40 olika cancerformer (tu-XII


mörer från lungor, njurar, prostata, äggstockar,tarm m m, plus melanom, leukemier och en sortshjärntumörer). Fort går det också: hälften av cancercellernai ett prov dör inom ett dygn.En ytterligare poäng med HAMLET är att cancercellernadör på ett städat sätt, så som cellersjälvmant gör när t ex gamla hudceller ska bytasut mot nya. Denna naturliga process kallas apoptosoch skiljer sig från sjuklig celldöd då vävnadenblir inflammerad eller på andra sätt skadad.Att HAMLET kan få tumörceller att begå apoptosförbryllade lundaforskarna mycket i början.I tumörcellers natur ligger just att de har förändratsså att de är oåtkomliga för apoptos. Det ärdärför de blir odödliga och motstår alla attackerfrån kroppens immunförsvar.Tar sig in i kärnanDet visade sig också så småningom att HAMLETarbetar på ett annat sätt än den vanliga celldöden.Proteinet har en förmåga att ta sig in i tumörcellernaskärna och angripa de ämnen som hållerihop dess DNA. På så sätt slår det mot tumörcellernasgenetiska maskineri, själva grunden förderas fortlevnad.Lundagruppens patentsökta protein har nutestats i djurförsök på en sorts mycket allvarligahjärntumörer kallade glioblastom. Råttor somtransplanterats med mänskliga tumörceller fickdropp med HAMLET under ett dygn och jämfördessedan med en kontrollgrupp. Resultatet varpositivt: de proteinbehandlade råttornas tumörerkrympte och djuren levde längre. Man fann inteheller några skadliga bieffekter av behandlingen.Det andra projektet gäller urinblåsecancer. Härfick man tillstånd till en liten studie av tumörerfrån patienter som ändå skulle opereras för sincancer. De preliminära resultaten är lovande ocksåhär, och man hoppas snart kunna gå vidaremed större försök.Bildas i magen?HAMLET, dvs den ”upplösta garnhärvan” tillsammansmed den fettsyra som håller molekylen öppen,finns inte i mammans nybildade bröstmjölk.Där finns bara den vanliga formen av molekylen,”garnnystanet”. Lundagruppen tror att HAMLETbildas först nere i magen på det ammade spädbarnet,där lågt pH och rik tillgång på fetter ger rättmiljö för att molekylen ska kunna uppstå.I mag-tarmkanalen på ett spädbarn finns ocksåmängder av nybildade celler, och proteinetsuppgift kan vara att utrota felaktiga exemplarsom kunde ha utvecklats till tumörceller. Teorinstämmer med faktum att ammade barn mer sällanfår barncancer än flaskbarn.Här finns uppenbarligen forskningsuppslagnog för många år framöver. Vid horisonten finnsockså ett extremt samhällsnyttigt mål: att utvecklaeffektiva och biverkningsfria medel mot cancer.Bättre läge kan en biomedicinsk forskargruppknappast ha.INGELA BJÖRCKCatharina Svanborg lederforskargruppen bakomHAMLET, som just nu har ettväldigt flyt. FOTO: INGELABJÖRCK.Försök med vårtorI två andra tumörformer har försök på människorpåbörjats. Den ena är vårtor, papillom. Vanligavårtor är mest en utseendefråga, men vårtori kvinnors underliv (kondylom) är allvarliga eftersomde ökar risken för sterilitet och livmoderhalscancer.I detta projekt bar försökspersonerna en proteinlösningunder ett plåster i tre veckor, varpåresultatet fotograferades och jämfördes med enkontrollgrupp som fått en vanlig saltlösning påsina vårtor.Studien publiceras snart i en internationell tidskrift,och Catharina Svanborg får inte i förväg genågra detaljer om resultaten. Hon kan bara sägaatt de varit mycket positiva – så positiva att hontycker att HAMLET i den här användningen ganskasnabbt borde kunna utvecklas till ett läkemedel,eftersom dagens vårtborttagningsmedel inteär särskilt effektiva.Gänget bakom HAMLETBakre raden fr.v.: Jenny Svensson, Irene Leijonhufvud, CatharinaSvanborg, Oskar Hallgren, Helena Ågerstam och Taras Manolov.Främre raden fr.v: Susan Basiri, Babu Ahmad, Ann-Kristin Mossberg,Lotta Gustafsson, Niamh Roche och Walter Fischer. Björn Wullt,Annika Aronsson och Caroline Düringer tillhör gruppen men ärinte med på bilden. FOTO: ANDERS SJÖHOLM.XIII


Kemi i gränsland– platina mot cancer”Det är grundforskningensomsådan som kanmotivera en i detlånga loppet ochinte minst gemenskapenochsamarbetet i enforskningsgrupp.”XIVVad månde det bliva...?undrar Sofi Elmroth ochgranskar i glasburkenen nyframtagencisplatinförening somnu är klar för testning.Den organiska kemin handlar om kolbaseradeföreningar och är därmed förknippad med begreppetliv. Kontrasten mellan det levande ochdet döda ligger på något sätt i bakhuvudet påoss när vi betraktar organisk och oorganisk kemisom två skilda världar.Men öst är inte längre öst och väst inte längreväst; möt Sofi Elmroth, en oorganisk kemistsom i tio år envetet försökt komma underfundmed varför metalljonen cisplatin är en effektivcancermedicin.I dag är det allmän kunskap att kroppen behöversmå mängder av spårämnen, däribland metaller.Metaller ingår också i vissa vitaminer, t.ex. vitaminB 12. För att nu inte tala om de nya läkemedel sombygger på metaller och metallföreningar: litiummot manodepressiva störningar, guldföreningarmot reumatism och platinaföreningar mot cancer.– Tidigt visste man att någonstans i en storkomplicerad proteinmolekyl kunde det finnas enliten metalljon. Men den var svår att detekteraoch man trodde vanligen inte att den hade någonfunktion, säger Sofi Elmroth som arbetar på Kemicentrumsavdelning för oorganisk kemi.– Så när Barnett Rosenberg i mitten av 60-taletansökte om medel för att undersöka vilkeneffekt cisplatin hade på tumörceller blev det kallahanden. Man gav bara pengar till läkemedelsforskningsom handlade om organiska molekyler.Sedan 1980-talet är cisplatin ett behandlingsalternativvid testikelcancer. Testikelcancer är enrelativt ovanlig cancersjukdom. Men den drabbarunga människor och är livshotande. Man har nueffektiva mediciner; majoriteten av patienternatillfrisknar.Cisplatin ges intravenöst i en saltlösning. Detsprider sig alltså till alla kroppens celler. Inga cellermår bra av att utsättas för cisplatin; men sämstförsvar har cancercellerna. Vid en lyckad behandlingkan en tumör helt försvinna. Cisplatinettränger snabbt genom cellernas membran ochsöker sig till arvsmassan, fäster vid DNA-molekylenoch stör den genom att böja den.Snabbresa in i cellen– Min doktorsavhandling handlade om hursnabbt metaller som platina, palladium och guldreagerar. Jag blev nyfiken när man berättade förmig att det bara tog tre timmar för en cisplatinmolekylatt ta sig genom cellen och fästa vidDNA:et, berättar Sofi Elmroth och fortsätter:– Det stämde inte med mina egna undersökningar.I dem tog samma process tio timmar. Det varså mitt intresse kom att fokuseras på cisplatin. Denaktiva formen av föreningen är elektriskt laddadoch det är också DNA:et. De elektriska krafternagör att jonen attraheras till DNA:et. Jag kunde sesamma effekt i mina egna experiment. Men efter-


som man gärna förenklar en experimentuppställninganvände jag inte hela DNA-molekylen, utanbara en del och därmed blev attraktionen svagare.I dag leder Sofi Elmroth en forskargrupp sombestår av tre doktorander och tidvis av någongästforskare. Hon tror inte längre att hela sanningenom cisplatinets verkningsmekanismer ståratt finna i dess verkan på DNA-molekylen. Gruppensintresse har efter hand inriktats på tRNAsom hjälper till att överföra information frånDNA till ribosomerna där cellproteiner tillverkas.t i tRNA står för ”transport”. tRNA plockarnämligen upp de aminosyror som behövs för byggaupp proteinet. För att rätt tRNA ska plocka upprätt aminosyra krävs ett styrsystem. Det består aven familj av enzymer som kallas syntetaser.Påverka styrsystemet– Vi misstänker att cisplatin-lika föreningar kanpåverka själva styrsystemet, dvs. när tRNA plockarupp och transporterar aminosyror. Vi har resoneratoss fram till ett antal intressanta föreningarsom vi kommer att testa.Drömmen är naturligtvis att få fram något somkan bli en precisare och skonsammare cancermedicinän dagens platina-preparat. Men kanman leva på en sådan dröm i tio år?– Nej, det kan man inte, blir svaret. För atthitta de ersättningspreparat som i dag finns förcisplatin fick läkemedelsbranschen gå igenom3000 föreningar som alla var ganska lika cisplatin– så även om jag hade arbetat på ett läkemedelsföretaghade oddsen varit dåliga! Vi kan tyvärrinte vara med och tävla med länder som harsådana resurser som USA. Jag arbetade två år sompost-doc på MIT och där kunde man satsa på ettannat sätt för att bli först med den nya upptäckterna.I Sverige är det annorlunda. Man får varaglad om man kan hålla jämna steg med amerikanerna.Det är grundforskningen som sådan somkan motivera en i det långa loppet och inte minstgemenskapen och samarbetet i en forskningsgrupp.Det är min belöning.– De senaste åren har amerikanernas intresseför tRNA och syntetaserna växt, konstaterarSofi Elmroth. Det håller på att bli ett hett forskningsområde,bland annat därför att man troratt syntetaserna skulle kunna fungera som målmolekylerför en helt ny generation av antibiotika.Vi är för övrigt själva intresserade av atttitta på detta!TEXT: GÖRAN FRANKELFOTO: MARIA LINDH– Visst hade det varit roligt attkunna hitta en ny cancermedicinmen man kan inte i det långaloppet leva på en sådan dröm.Grundforskningen är i sigbelöning nog, säger Sofi Elmroth.AnnonsServiceenhetenXV


Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 LundHallå!…Ulf Teleman, professor emeritus i nordiskaspråk vid Lunds universitet, som nyligenmottog Gad Rausings pris för framståendehumanistisk forskargärning. Prisetpå 600.000 kronor delas ut av KungligaVitterhetsakademin. Det är detstörsta pris en nordisk humanist kan få,och detta är andra gången det delas ut.Du fick priset ”för ett omfattande arbete medatt utveckla språkvetenskapen särskilt inom områdenasvensk grammatik, språkhistoria ochspråkvård.”– Ja, det är vad jag har hållit på med under desenaste 10–15 åren. Jag har lett skrivandet avSvenska Akademiens Grammatik – fyra tjockaband som kom ut 1999. På senare tid har jag arbetatsom svensk redaktör för en nordisk språkhistoria.Det är två stora band där jag ocksåmedverkar med flera artiklar.Vad handlar de om?– Jag har skrivit bl.a. om språkvård och språkpolitikfrån Gustav Vasa och framåt, om svenskansstruktur och de nordiska språkens framtid.Du intresserar dig mycket för sambandet mellansamhällets och språkets utveckling?– Ja, jag drog igång den forskningsinriktningenen gång i tiden, och nu har jag alltså börjat ägnamig åt den igen. Dialekterna trängdes tillbaka på1800-talet och ett nationellt talspråk växte fram.Det hängde ihop med nationens utveckling ochframväxten av en borgarklass, som såg sig sommer nationell än provinsiell. Det blev viktigt attha ett språk så att man i alla fall kunde tala medoch förstå varandra i telefon över hela riket.Vad händer med språket i dag?– Som ordförande i Svenska språknämnden ägnadejag mig främst åt hur vi ska förhålla oss tillengelskans utbredning. Det handlar inte längreom lånord utan om hela språkdomäner som gårförlorade för svenskan, inte minst inom universitetendär mycket kurslitteratur och undervisningsker på engelska.Men är inte det bra?– Det är bra och nödvändigt på många sätt, mendet är inte bra om svenska naturvetare inte kanformulera sig i sitt ämne utan att använda engelskaord. Då blir det svårare för dem att delta iden allmänna debatten.Men är det verkligen så?– Ja, utvecklingen har gått mycket längre än vadmånga känner till. Det blev uppenbart redan närNationalencyklopedin skrevs för flera år sedan.Många naturvetarkolleger berättade då att detvar första gången de skrev om sitt ämne påsvenska – och att det var svårt! För studenternablir det problem att skriva tentamenssvar påsvenska när kurslitteraturen och alla begrepp ärpå engelska.Vad kan universitetet göra?– Jag tycker vi ska ha ögonen öppna och inse attsvenskan har ett värde, det gäller kanske mersjälva undervisningssituationen än facklitteraturen.Vi överskattar ständigt våra kunskaper iengelska. Och när man tvingar t.ex. svenska teknologeratt studera på engelska – med tanke påatt språk kanske inte är deras starkaste ämne –så minskar man deras kapacitet med kanske 15-20 procent jämfört med dem som läser på sittmodersmål. Att läsa på ett annat språk minskarförståelsen och inlärningen. Det är bl.a. därförman på KTH i Stockholm enligt uppgift ärmycket återhållsam med engelska i undervisningen,och kräver av sina utländska studenteratt de lär sig svenska.TEXT & FOTO: BRITTA COLLBERGXVI

More magazines by this user
Similar magazines