Microsoft Word - Underlag natur, dokumentet.doc - Gislaveds kommun

3. Vatten och Natur-/KulturmiljöApril 2006

InnehållNatur............................................................sid 4Naturbeskrivning ............................................................... 4Värdefull natur................................................................... 4Nyckelbiotoper..................................................................... 4Naturvärden i skogsmark ..................................................... 5Värdefull löv-och barrskog………………………………… 5Våtmarker............................................................................. 6Värdefulla våtmarker............................................................ 6Odlingslandskapet ................................................................ 7Värdefulla ängs- och betesmarker........................................ 7Hotade arter.......................................................................... 8Geologiskt värdefulla områden ............................................ 10Bevarandeprogram för odlingslandskapet och nationellbevarandeplan....................................................................... 10Naturvårdsprogrammet F-län ............................................... 10Skyddad natur .................................................................... 11Natura 2000.......................................................................... 11Riksintressen ........................................................................ 12Riksintressen för naturvård .................................................. 12Riksintressen för kulturvård................................................. 17Riksintressen för friluftslivet................................................ 18Riksintresse för yrkesfisket .................................................. 19Stora opåverkade områden ................................................... 19Naturreservat ........................................................................ 19Biotopskydd ......................................................................... 20Naturvårdsavtal .................................................................... 21Naturminnen......................................................................... 22Djur- och växtskyddsområden ............................................. 22Strandskydd.......................................................................... 22Vatten .......................................................... 22Allmänt................................................................................ 22EU:s vattendirektiv ............................................................ 23Ytvatten............................................................................... 23Sjöar ..................................................................................... 23Vattendrag ............................................................................ 26Avrinningsområden ........................................................... 281. Bolmen och dess mindre flöden...............................2. Storån .......................................................................3. Västerån och Österån ...............................................4. Nissans nedre del (nedströms Nissansjöarna ...........5. Anderstorpsån...........................................................6. Nissasjöarna och deras tillflöden..............................7. Nissans övre del .......................................................8. Ätran.........................................................................Fiskevård............................................................................. 37Försurning........................................................................... 372

Kalkning.............................................................................. 38Biologisk återställning........................................................ 39Grundvatten........................................................................ 39Förekomst............................................................................. 39Nyttjande .............................................................................. 40Markavvattning.................................................................. 42Översvämningsrisk i Gislaveds kommun......................... 42Naturresurser........................................................ 48Materialhushållning……………………………………… 49Grus och berg ..................................................................... 49Mineral ................................................................................ 50Torv ..................................................................................... 50Kulturmiljö……………………………….. 53Kulturarvet i Gislaveds kommun……………………….. 53Industrihistoriskt intressanta objekt……………………. 54Fornlämningar……………………………………………. 55Riksintressen……………………………………………… 55Bebyggelsemiljöer………………………………………… 55Kartbilagor Natur 1-133

NaturNaturbeskrivningGislaveds kommun är en skogskommun som domineras av barrblandskogen som förutomgran och tall har inslag av lövträd. Mera utpräglade tallskogar förekommer på de sandigamarkerna i Nissadalen. Floran är relativt artfattig beroende på den näringsfattiga berggrundenmed grå och röda gnejser. Större inslag en av lövträd är begränsat och förekommer främst i desydvästra delarna där inslag av näringsrikare bergrund förekommer. Här finns också beståndav ädellövträd, främst av bok men även något ekbestånd förekommer. Gislaveds kommunligger på gränsen av bokens utbredningsområde. Skogsmarksarealen är drygt 72 000 ha d v s62 % av kommunen och som ägs av 2 551 olika ägare. Medelfastigheten är ca 44 ha stor.Skogsmarkerna kombineras med ett stort inslag av våtmarker av olika slag; kärr, mader,sumpskogar och mossar.. Här finns bl a flera stora mossekomplex som Anderstorps Storemosse, Risamossen och Yxnö mosse. Våtmarksarealen utgör i storleksordningen 20% avkommunen.Insprängt som öar i skogsmarken finns jordbrukslandskapet, större sammanhängandejordbruksmarker finns endast i den sydöstra kommundelen, kring Reftele på marker som engång utgjorde Fornbolmens sjöbotten. I det mera småskaliga jordbruket finns rester av detäldre odlingslandskapets ängar och hagar kvar. En del sköts fortfarande med äldre brukningsmetoderoch kan då ha kvar den rikedom av olika växtarter som präglade denna naturtyp.Åker och betesmark omfattar knappt 12000 ha, ca 10% av kommunens yta.Gislaveds kommun har gott om sjöar, allt från de stora sjöarna Bolmen och Fegen till enmängd små gölar. Sjöarna är ofta grunda och har snabb vattenomsättning p g a den höganederbörden. Årsmedelnederbörd (1961-90) är 965 mm i Mjöhult i sydväst, 865 mm i sydostpå St. Segerstad och 841 i Hestra. Alla de tre västsvenska flodsystemen, Nissan, Ätran ochLagan berör kommunen. Nissan rinner i en bred dalgång från norr till söder och har satt prägelpå det omgivande landskapet. Nissandalgångens mäktiga isälvsavlagringar härstammar fråninlandsisens avsmältning. Nissans meandrande lopp i långa avsnitt har skapat en formriknärmiljö med meanderbågar och korvsjöar. Översvämningar har skapat strandängar ochmader som i sin tur gynnar ett varierat växt och djurliv.Värdefull naturNyckelbiotoperEn nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur,artinnehåll, historik och fysiska miljö har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna.Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Med nyckelbiotop avses en någorlundaenhetlig och avgränsningsbar livsmiljö som dessutom har en avgörande betydelse, ennyckelroll, för den hotade och sällsynta delen av skogens växter och djur. Begreppetnyckelbiotop är inte beroende av storleken. En nyckelbiotop kan vara allt från ett enskiltjätteträd eller en liten källa i södra Sverige till ett mycket stort, urskogsliknande område iNorrlands inland.Nyckelbiotoper har formellt sett inget lagligt skydd. Markägare är dock enligt miljöbalkenskyldiga att samråda med skogsvårdsstyrelsen om åtgärder som förändrar naturmiljön i ennyckelbiotop. De flesta nyckelbiotoper bör undantas från traditionellt skogbruk eftersom4

VåtmarkerFörutom skogen finns här ett stort inslag av våtmarker av skilda slag; kärr, mader,sumpskogar och mossar. Vi har flera stora mossekomplex som Anderstorps Store Mosse,Risamossen och Yxnö Mosse. Store Mosse har ett särskilt rikt fågelliv med exempelvis fördenna del av landet ovanliga ljungpiparen.Våtmarksarealen utgör omkring 20 000 ha, ca 25 % av den totala landarealen. Trots den storaarealen så är det få våtmarker som är helt opåverkade. Strävan att bryta ny odlingsmark, attnyttja torven till bränsle eller jordförbättringsmedel eller att omvandla våtmarken tillskogsmark har betytt att många mossar bär spår av såväl äldre tiders ingrepp som av detmoderna skogsbrukets påverkan.Värdefulla våtmarkerDen naturgeografiska benämning på Gislaveds kommun med omnejd är ”Sydsvenskahöglandets och smålandsterrängens myrrika västsida” vilket antyder våtmarkernas omfattningi regionen.Det finns flera olika typer av våtmarker eller myrar: mossar, kärr, våtmarker vid sjöar ochvattendrag samt fuktängar. Skillnaden mellan en mosse och ett kärr är vattentillförseln.Mossen tillgodogör sig vatten via nederbörd, kärret genom sin omgivning. Ettvåtmarkskomplex som består av flera olika typer av våtmarker betraktas som extra värdefullt inaturvärdeshänsyn då de skapar förutsättningar för många olika typer av växter på en relativtliten yta.Våtmarkerna har också en rad ekologiskt viktiga funktioner. De fungerar som reningsverk därstora kvävemängder i vattendrag omvandlas till luftkväve. En annan funktion är som hydrologiskflödesutjämnare. Våtmarkerna fylls under höga nederbördsperioder och töms när detslutar att regna. Detta medför att vattennivåerna nedströms inte stiger och sjunker lika snabbt,i ett allt mer kultiverat landskap, uppodlat, skogsbrukat och asfalterat landskap, blir effekternaav perioder med höga flöden allt mer dramatiska.Våtmarker är en mycket mångformig naturföreteelse med många olika biotoper och storvariation i öppenhet, fuktighet, näringsförhållanden och artsammansättning. De är nödvändigalivsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter och fungerar som uppväxt- och födoområdenför bland annat grodor och fåglar. Dessutom utnyttjar många andra djur våtmarkerna för födaoch skydd.Naturvårdsverkets våtmarksinventering, VMI, som endast tar upp våtmarker större än 10 haredovisar för Gislaveds kommun 19 314 ha våtmark i kommunen. VMI klassificerarvåtmarker i fyra olika naturvärdesklasser där klass 1 har högst naturvärde. Totalt finns 315objekt i kommunen varav 87 stycken i klass 1 och 2.6

Naturvärdesklassificering av våtmarker i Gislaveds kommun1601501401301201101009080706050403020100I II III IVAntal obj.OdlingslandskapetJordbruket är småskaligt i Gislaveds kommun. Odlingsmarkerna ligger som små insprängdaöar i skogslandskapet. Här finns också rester kvar av det äldre odlingslandskapets ängar ochhagar. En del av dessa sköts fortfarande på gammalt sätt och kan då ha kvar en mycket storrikedom av de växtarter som präglade denna naturtyp.Det är endast i den sydöstra kommundelen från Refteletrakten och söderut som det finns ettmera sammanhängande jordbrukslandskap. På marker som utgör sjöbotten från Fornbolmenfinns kommunens främsta jordbruksområde.Mjölk- och köttproduktion är det vanligaste; nötköttsproduktion förekommer på ca 140 gårdaroch mjölkproduktion ca 60 gårdar. Totalt brukas ungefär 7500 ha åker i Gislaveds kommun.Värdefulla ängs- och betesmarkerSpåren efter det äldre odlingslandskapet blir färre och färre i det av skogsmark prägladeGislaveds kommun. Det kulturpåverkade äldre odlingslandskapet har under århundradenformat och gynnat en hävdberoende flora som idag för en alltmer tynande tillvaro. Ävenkulturspår som sten- och trägärsgårdar, fägator, odlingsrösen mm har också försvunnit. 1987genomfördes den första ängs- och hagmarksinventeringen i länet. I ett nationellt perspektivhar Jönköpings län fortfarande stora arealer av ängs- och hagmarker men Gislaveds kommunhör inte till de med större arealer. Inventeringen 1987 redovisade 530 ha mark med skiftandekvalitet ur naturvärdessynpunkt. Den vanligast typen av mark var den öppna betesmarker följtav blandlövhagar och sötvattenstrandängar (Draven).Denna inventering låg till grund för de nationella stödåtgärder som infördes för att bevaradenna landskapstyp. I och med EU-inträdet förändrades jordbruksstödet radikalt och dessamarker kom att omfattas av EU:s jordbruksmiljöstöd både ur botanisk och kulturhistorisksynpunkt.Under 2002-04 har en ny sk ängs- och betemarksinventering gjorts i Jordbruksverkets regisom dels omfattar de tidigare ängs- och hagmarkerna men också andra marker som omfattararealer som igår i det s k tilläggstödet i EU:s jordbruksstöd. Materialet är inte publicerat ännumen inventeringen är bredare än den gamla ängs- och hagmarksinventeringen och omfattarockså både byggnader och andra kulturspår från det äldre odlingslandskapet. Däremot görs7

ingen ny naturvärdesklassificering Områden ingående i Jordbruksverkets inventeringredovisas i kartbilaga 4.Hotade arterAntal arter4540353025201510502 1Akut hotadAntal hotade arter i Gislaveds kommunStarkt hotad629HotkategoriMissgynnadMånga växt- ochdjurarter är idaghotade, bland annatsom en effekt avmarkanvändningeninom jord- ochskogsbruket, menockså genom försurning,övergödningoch miljögifter.I stor utsträckninghotas arterna genomatt naturtyper(biotoper)förändras ellerförsvinner.För att få enöverblick över tillståndet för flora och fauna, tas listor fram över hotade, sällsynta ochhänsynskrävande arter, s k "rödlistor". Detta görs av ArtDatabanken. I arbetet med rödlistornahar arter bedömts och klassificerats i olika rödlistekategorier. Systemet som följs är det somInternationella Naturvårdsunionen (IUCN) har presenterat för global rödlistning.Länsstyrelsen i Jönköping har lagt till ytterligare en kategori arter i de regionala listorna. Dithör arter som bedömts vara regionalt hotade eller sällsynta.För rödlistade arter som är särskilt hotade tas speciella åtgärdsprogram fram och genomförs.Några aktuella arter i Jönköpings län är utter, barbastell (fladdermus), vårsiklöja, röding,flodkräfta, fältgentiana, finnögontröst och strandjordtunga (en strandsvamp). För arterna utter,barbastell, strandjordtunga med flera har vi dessutom ett nationellt ansvar. Vårsiklöja ochstrandjordtunga är exempel på arter som har halva sin globala förekomst i F-län.Med särskilt hotade arter menas inte alla rödlistade arter utan de som är i särskilt behov avriktade åtgärder för sin överlevnad i Sverige. Nationellt har cirka 400 arter pekats ut somsärskilt hotade. Av dessa finns cirka 70 stycken i Jönköpings län. En översikt över de arterkommer att vara i fokus för åtgärder ses i tabellen nedan.37Regionalt hotad40Kunskapsbrist28

DjurgruppDäggdjurFåglarFiskarKräldjurGroddjurKräftdjurInsekterBlötdjurKärlväxterMossorSvamparArtUtter och barbastell (fladdermus)Kornknarr och kungsörnRöding, vårsiklöja, flodnejonöga och nissögaSandödlaStörre vattensalamanderFlodkräftaLäderbagge, svartoxe, trumgräshoppa ochveronikanätfjärilFlodpärlmussla, tjockskalig målarmussla ochsmal dammsnäckaFältgentiana, finnögontröst, vityxne ochnateväxterHårklomossa och stamkvastmossaStrandjordtunga, strimsporig hjorttryffel ochsaffranstickaBiologisk mångfald i Gislaveds kommun präglas av den relativt sura berggrunden och denhöga nederbörden vilket ger goda förutsättningar för högmossar. I kommunen finnsfortfarande fina slåtterängar och betydande skogliga värden i form av naturskogsliknandeområden och bokskogar. Kommunen genomkorsas även av isälvsavlagringar som skaparvärdefulla sandområden. Stora naturvärden finns också i sötvattensmiljöer med Fegen ochdess vårsiklöja som tydligaste exempel.I Gislaveds kommun finns 77 rödlistade arter registrerade samt ytterligare 40 som ansesregionalt hotade/skyddsvärda. Dessa totalt 117 arter fördelas på 403 lokaler i kommunen.Man får dock vara medveten en hel del äldre uppgifter är knapphändiga och framförallt attlokalangivelsen kan vara osäker. Vidare ingår inte information om fiskar och förekomst avflodkräfta som registreras i andra register. Det innebär bl a den akut hotade arten vårsiklöjainte finns med i uppgifterna liksom att den relativt omfattande utsättning av flodkräfta somgjorts i kommunen inte finns noterad. En nytillkommen art som inte heller finns med istatistiken är ål. Invandringen av ål är numera minimal så att arten klassas som akut hotad.Nedan ses ett diagram hur de rödlistade arterna i Gislaveds kommun fördelas per hotkategorisamt en likadan fördelning över hotartslokalerna. En översikt över hotartslokalerna ses ikartbilaga 5.9

Antal lokaler för hotade arter i Gislaveds kommun180169160140133Antal lokaler1201008060408720017Akut hotad Starkt hotad Sårbar Missgynnad RegionalthotadeHotkategori6KunskapsbristBland de arter som är särskilt hotade och aktuella för åtgärdsprogram i Gislaveds kommunåterfinns kornknarr, flodpärlmussla, fältgentiana, klockgentiana, mosippa, sandödla,skaftslamkrypa, vityxne, och dubbelbeckasin.Särskilt typiska för Gislaveds kommun anses vårsiklöja, vityxne och sandödla vara.Geologiskt värdefulla områdenEn del geologiska formationer är så välutvecklade eller tydliga i landskapet att de ärvetenskapligt intresse för att kunna förstå landskapets utveckling. De kan också utgörareferenslokaler. I Gislaveds kommun finns tre sådana riksintressen.• Vattlasjöområdet• Nissan nedströms Nissasjöarna• Ingelsbo fältspatsbrottI ÖP90 redovisas ytterligare följande värdefulla geologiska områden med åtföljande riktlinjer:• Flygsanddyner söder om Anderstorp - behandlas i den fördjupade översiktplanen förGislaveds tätort• Rullstensås i Finnanäs vid Fegen och rullstensås i Sandvik vid Fegen - skyddas genomnaturvårdsområdeförordnandet• Södra delen av Kållerstadsåsen – täktverksamhet skall inte förekomma. Byggnation avvägar, byggnader och ledningar skall undvikasBevarandeprogram för odlingslandskapet och nationell bevarandeplanLänsstyrelsen redovisar i sitt bevarandeprogram för odlingslandskapet ett antal helhetsmiljöersom är särskilt bevarandevärda. Urvalet baseras på den äldre ängs- ochhagmarksinventeringen. Av dessa har ett mindre antal valts ut att ingå i den nationellabevarandeplanen för odlingslandskapet: Draven vid Väcklinge, Villstad, Isberga, Örnaholm,Ettö och Käshult. Se också kartbilaga 6.Naturvårdsprogrammet F-länNaturvårdsprogrammet för Jönköpings län från är en sammanställning av värdefull natur ilänet. Avsikten var att programmet skulle utgöra en långsiktig handlingsplan för skydd och10

vård av värdefulla naturområden i länet. Den skulle också utgöra ett underlag för länsstyrelse,kommuner och andra myndigheters arbete med planering, ärenden och fördjupadeinventeringar. Områden ingående i naturvårdsprogrammet redovisas i kartbilaga 7.Skyddad naturVärdefull natur- och naturområden kan skyddas på flera olika sätt; genom frivilliga åtagandeneller genom tvingande lagstiftning. Genom Miljöbalkens områdesskydd i form avnaturreservat och biotopskyddsområden fastläggs ett mycket starkt skydd för olikanaturvärden. I ett naturvårdsavtal kan mot ersättning värdefull natur avsättas för en visstidsperiod. I jordbrukslandskapet kan skötsel av värdefull natur tryggas genom ersättningarfrån jordbrukets miljöstöd. I skogslandskapet kan markägare göra frivilliga avsättningar närman certifierar sitt skogsbruk. Frivilligt skydd av värdefull natur görs ibland också av störremarkägare som kyrkan och skogsbolag i form av exempelvis kyrkoreservat.En annan typ av skydd är riktlinjer, områdes- eller planbestämmelser inom den fysiskaplaneringen. Dessa används i första hand för att reglera markanvändningen och inte för hur ettområde skall skötas.Natura 2000Natura 2000 är nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Urvalet av områden grundarsig på EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv som anger vilka naturtyper och vilka arter som ärskyddsvärda. I Sverige omfattas ca 90 olika livsmiljöer och 100 olika djur- och växtarter ihabitatdirektivet och ca 60 fågelarter enligt fågeldirektivet. Det innebär att natur eller artersom vi i Sverige inte uppfattar som ovanliga kan ha ett stort skyddsvärde i ettEuropaperspektiv.I Sverige har urvalet av områden gjorts initialt av länsstyrelsen, förslagen har granskats avNaturvårdsverket och regeringen har beslutat att föreslå områdena till EU-kommissionen.Områden utvalda enligt habitatdirektivet skall granskas och fastställas av kommissionen föratt ingå i nätverket medan områden utvalda enligt fågeldirektivet inte behöver någonytterligare hantering för att ingå i Natura 2000.EU-länderna skall vidta åtgärder så att naturtyper och arter skall ha en gynnsambevarandestatus, d v s de skall kunna finnas kvar långsiktigt.Natura 2000-områden är skyddade enligt miljöbalken som särskilda bevarandeområde ellersärskilt skyddsområde. Ett områdes Natura 2000-status kan endast upphävas av regeringenoch då efter samråd med EU-kommissionen. Åtgärder som på ett betydande sätt kan påverkamiljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen och i vissa fall frånregeringen. Ett Natura 2000-område är också automatiskt ett riksintresse för naturvården.Varje Natura 2000-område skall ha en bevarandeplan som lägger fast vad som skall skyddas,hur, av vem och när det skall genomföras. Sätten att skydda Natura 2000-områden i Sverigevarierar men det vanligaste är någon form av reservats- eller biotopskyddsområde.Skötselavtal eller via ersättningar från jordbrukets miljöstöd kan också vara sätt att tryggahävd eller andra åtgärder som behövs för att långsiktigt trygga en gynnsam bevarandestatus.I Gislaveds kommun finns 16 områden om totalt 4 367 ha som ingår i Natura 2000. Alla 16områdena är utpekade enligt habitatdirektivet men tre också utpekade enligt fågeldirektivet. 3områden är naturreservat, 2 naturvårdsområden och 2 är biotopsskydd. Det arealmässigt näststörsta området, Anderstorps Store Mosse, är idag oskyddat men avses bli naturreservat.11

Sex stycken, som utgör områden i jordbruksmark, avses att skyddas genom någon form avskötselvtal och miljöstödsersättning. Konkret är ej dessa skydd helt klarlagda ännu dåbevarandeplanerna ej ännu är klara utan färdigställs under 2005. Anderstorps Store mosse äridag oskyddat men avses bli naturreservat.Objekt Areal, ha Typ Skyddsform Värden1 Anderstorp, Storemosse1 778 fågeldirektiv,habitatdirektivOskyddat Anderstorps Store mosse är har stora,öppna mosseplan, med inslag av kärr,trädklädda myrmarker och gölkomplex.Växtligheten är den typiska myrmarkens; påett golv av vitmossa växer bl a sileshår,tranbär, ljung, tuvsäv och hjortron. Områdetär ostört och har mycket höga värdenkopplade till fågellivet.2 Draven 436 fågeldirektivhabitatdirektivNaturreservatEutrof sjö omgiven av betade strandängar.En av Smålands viktigaste och artrikastefågellokaler3 Ettödeltat 13,7 habitatdirektiv Naturreservat Ett ugör ett sanddelta format av Nissan vidsitt utlopp i Svarteviken. En stor del avområdet översvämmas under våren ochtillförs då näring. Längs ån ligger enbetesmark med rik flora med bl.a. svinrot,slåttergubbe och jungfrulin. I kanten mot ånfinns värdefull strandskog. Även barrskogmed inslag av äldre lövträd förekommer.4 Fegen (östra) 2 046 fågeldirektivhabitatdirektivNaturvårdsområdeEn av Sydvästsveriges störstanäringsfattiga sjöar. Beståndet avvårlekande siklöja utgör ett av få i världen5 Gräfthult 0,4 habitatdirektiv Välhävdad, artrik slåtteräng som hävdasgenom traditionell lieslåtter. En starktminskande naturtyp och därför särskiltbevarandevärd.6 Isberga 11,6 habitatdirektiv Kulturlandskap med stora öppnabetesmarker med mycket artrikagräsmarker och värdefulla hamlade lövträd.7Kruvebo-Yxebo 1,0 habitatdirektiv Biotopskydd Naturskogsartat ädellövbestånd av främstbok med förekomst av rödlistade mossor,lavar och svampar.8 Mossebo 0,4 habitatdirektiv Artrika torrängar med hävdberoende flora.Mycket höga botaniska värden9 Nennesmo 59 habitatdirektiv Kyrkoreservat Mosaik av naturskogsartad tallskog och myrmed gott om död ved.10 Stenbrohult 3,4 habitatdirektiv En öppen betesmark som är välhävdad ochartrik. Floran består av hävdgynnade artersom stagg, hirsstarr, jungfrulin, prästkrage,slåttergubbe, svinrot, ängsvädd, ochklockljung.11Sunnaryd1,6 habitatdirektivArtrik, frisk till fuktig, sydsluttande välhävdadbetesmark som är opåverkad av gödslingoch har en mycket artrik flora.12 Svinhultsåsen 2,1 habitatdirektiv Naturreservat Äldre granskog med artrik lavflora13 Södra Svinhult 1,4 habitatdirektiv Välhävdad frisk till fuktig slåtteräng med entypisk hävdberonde flora12

14 Tunnabo 1,1 habitatdirektiv15 Villstad 8,0 habitatdirektiv NaturvårdsområdeBetesmark av stagghedstyp med högtnaturvärde p.g.a. en ovanligt artrik flora.Betesmark inom naturvårdsområdet medvärden främst knutna till de gamla grovaekarna.16 Äspås 2 ,8 habitatdirektiv Biotopskydd Lövsumpskog med höga biologiska värdenockså knutna svampfloran.4 367En lägesöversikt ses i kartbilaga 8.RiksintressenRiksintressen är områden som är värdefulla ur nationell synpunkt vilket betyder att de vägertyngre än lokala allmänna intressen vid en avvägning i den fysiska planeringen och attområdets värde eller betydelse inte påtagligt får skadas. Områden av riksintresse skaprioriteras i den fysiska planeringen och det ska framgå av översiktsplanen hur de skatillgodoses. Hänsyn skall inte bara tas till själva området utan också till riksintressetspåverkansområde d v s verksamheter och aktiviteter som äger rum utanför området menpåverkar det.Riksintressen utses enlig Miljöbalkens 3 och 4 kapitel och kan vara av olika typer.Riksintressen för naturvård, kulturvård eller friluftsliv är av bevarandekaraktär medanriksintressen för kommunikationer är av utnyttjandekaraktär. Alla Natura 2000-områden ärockså automatiskt riksintresse för naturvården.Riksintressen för naturvårdFör närvarande finns det 15 riksintressen för naturvård i Gislaveds kommun som omfattartotalt 2 735 ha plus ytterligare 47 km rinnande vatten. För fem av riksintressena finnskommunala riktlinjer i ÖP90, övriga riksintressen är nytillkomna. De nytillkomna utgörfrämst våtmarksområden samt några odlingslandskap. Utöver dessa 15 objekt finns ytterligare10 områden som också skall betraktas som riksintressen då de utgör Natura 2000-objekt.Riksintressena redovisas nedan och i kartbilaga 9.Radan-Svanån-StengårdshultasjönOmrådet utgörs av Svanåns och Radans huvudfåra, Stengårdshultasjön samtvåtmarkskomplexet vid Hulsöån. Stengårdshultasjön är den största sjön inom Svanåns-Radansmycket myr- och barrskogsrika avrinningsområde. Landskapet är på flera håll mycketnaturskönt, särskilt vid Stengårdshultasjön där flera utsiktsplatser ger utblickar. I Svanåns ochRadans huvudfåror finns rester av en relativt genuin öringstam som där det fortfarande ärmöjligt är sjövandrande. Enstaka flodpärlmusslor finns fortfarande kvar i såväl Radan somSvanån. Vidare har åarnas evertebratfauna en artrik och speciell artsammansättning.Stengårdshultasjön har en artrik fiskfauna, sällsynta evertebrater samt flera häckande par avstorlom. Här häckar även fiskgjuse, storskrake, havstrut och gråtrut vid sjön, vilket gör attfågelfaunan måste räknas som intressant och ganska typisk för fågelrika näringsfattiga sjöar.Stengårdshultasjön har en extremt kuperad botten med en mängd stengrund, öar och holmarvilket ger förutsättningar för ett artrikt växt- och djurliv.VärdeSjöarna och vattendragen utgör en viktig del i ett stycke relativt orörd natur. Naturvärdenaspänner över ett stort register och representerar väl de naturvärden som bör bevaras i ettskogslandskap av relativt näringsfattig natur. I vattendragen finns ett sparsamt bestånd av13

flodpärlmussla. Öring förekommer i såväl Svanån som Radan. Bottenfaunan är artrik och harett högt naturvärde. Våtmarker vid Hulsöån utgör ett värdefullt mossekomplex.Anderstorps Store MosseMossen är ett myrkomplex med excentriska mossar med små gölsystem, sluttande mossar ochbreda kärrdråg. Myrkomplexet Anderstorps Store Mosse har flera olika mossetyper med högtvärderade platåformigt välvda mossar, sluttande mossar och topogena kärr. Även excentriskamossar och sumpskogar förekommer. På mossen finns bl.a. sydlig gulärla, ljungpipare,storspov, orre och ängspiplärka. I kanterna ses ofta trädpiplärka och dubbeltrast.VärdeAnderstorps Store Mosse är en av Sydsveriges största och mest värdefulla myrkomplex och äri stora drag orörd. Mossen är ett bra exempel på en sydvästsvensk högmosse. Störremyrmarkskomplex har stor betydelse för flora och fauna så även Anderstorps Store Mosse.Myrkomplexet har flera olika mossetyper med högt värderade platåformigt välvda mossar,sluttande mossar och topogena kärr.Nissan nedströms NissansjöarnaInom den flacka vidsträckta sandavlagringen kring Gislaveds tätort har Nissan med biflödenbildat tydliga meandrar, korvsjöar, levéer, nipor mm. Det mest formrika avsnittet utbreder sigmellan Nissansjöarna i norr och Nissans sammanflöde med Anderstorpsån i söder. På denflacka sandavlagringen vid sidan av Nissan har utbildats vidsträckta myrmarker, bl ariksobjektet Anderstorps Store mosse.Särskilt tydliga erosionsformer finns i Holmenområdet norr om Gislaved och i avsnittet österom Rastamossen.Delar av Nissans meandersystem intill Gislaveds tätort har betydelse som närströvområdemed anlagda stigar, broar och med ett rikt fågelliv.VärdeMeandersystemet kring Nissan i avsnittet mellan Södra Gussjön och sammanflödet medAnderstorpsån utgör ett levande exempel på eroderande och ackumulerande geologiskaprocesser som formar landskapet. Erosionen blottlägger vidare skärningar i den vidsträcktasandavlagringen, vilket kan vara betydelsefullt för möjligheten att tolka sandavlagringensbildningssätt.Nissans meanderlandskap har en tilltalande landskapsbild.Förändrad avgränsningAvgränsningen av riksintresset är gjord i grov detaljeringsgrad vilket får till följd att områdeninom Gislaveds tätort som inte bär några som helst spår av meanderformationer är upptagnasom riksintresse. Gator, villatomter, bostadsområden där utfyllnader har skett långt innanriksintressebegreppet var påtänkt, ingår idag i det skyddade området. Det innebär att en heltonödig prövning sker då det är uppenbart att ingen påverkan på meanderformationernauppstår eftersom de inte existerar.Därför bör riksintresset justeras till en högre detaljeringsgrad inom Gislaveds tätort så att detbättre stämmer överens med verkligheten. Avgränsningen justeras så att större områden medbostäder gator och vägar tas bort. I något fall utökas området då den tidigare avgränsningeninte bedöms som tillräcklig. Förslaget till förändrad avgränsning ses i kartbilaga 10.14

DravenSjön Draven ligger strax söder om Reftele i en flack dalgång och har sänkts flera gångersedan mitten av 1800-talet. Den omges i främst öster och väster av högre belägna odlingsmarkermed jordbruksbebyggelse. Sjön växte kraftigt igen men två restaureringar medhöjningar av vattenståndet och vegetationsbearbetning under 1990-talet har nu skapat enfågelsjö med klarvattenytor och vidsträckta madmarker. Sjön är både häcknings- och rastlokalför ett flertal sjöfågelarter. Sjön är naturreservat.VärdeSjön Draven utgör en mycket viktig fågellokal. Här häckar ett flertal sjöfågelarter främständer, vadare och sothöns. Som rastlokal har Draven regional betydelse. Draven har enkombination av slättsjöarter och nordliga fågelarter som är unik. Vid sjön finns ettrepresentativt och välbevarat odlingslandskap med sötvattenstrandäng och naturbetesmark iform av annan öppen utmark och blandlövhage. Art- och individrika växtsamhällen med artersom blåsuga, knägräs, borsttåg, nål- och loppstarr förekommer.FegenFegen är belägen i sydvästra delen av Gislaveds kommun och tillhör också Svenljunga ochFalkenbergs kommuner. Sjön är en långsträckt, näringsfattig sjö i en ganska markantsprickdal. Den är uppdelad i några bäcken, varav det djupaste når 25 meters djup. Strändernabestår huvudsakligen av stenig moränmark med en del kala bergspartier. På flera ställen finnsmyrmarker i direkt anslutning till sjön. Isälvsmaterial ger upphov till sandiga-grusiga stränder,bl.a. på udden söder om Sandvik och på Finnanäset. I sjön finns flera öar och ögrupper. Sjönhar ett rikt fågelliv med stora populationer av fiskgjuse och storlom samt ett artriktfiskbestånd med bl a vårlekande siklöja. Sjön nyttjas flitigt av det rörliga friluftslivet, främstgenom kanoting. Fegen är naturvårdsområde.VärdeFegen är av stort vetenskapligt intresse, främst p g a förekomsten av den akut hotadevårlekande siklöjan som sannolikt endast förekommer i en sjö i vardera Finland, Sverige ochTyskland. Arten är på gränsen till utrotning. Fegen har stor koncentration av fiskgjuse ochstorlom.Mossjön och närliggande mossarOmrådet ligger till största delarna i Vaggeryds kommun. Mossarna kring Älmhultabäckensom berör Gislaveds kommun utgör tillsammans ett stort och värdefullt myrkomplex.Området omfattar sluttande mossar, svagt välvda mossar, topogena kärr och ett flertal orördarepresentativa småmyrar. Myrkomplexet har botaniska värden, bland annat finner man vidgränsen till Fågelåsamossen, korallrot och spindelblomster. Övriga delområden utgörs avvegetationsfattig sjö, tjärnar, gölar och sumpskogar.VärdeOmrådet utgörs också av värdefulla kärrkomplex och mossekomplex samt högt värderadesluttande mossar. Området har botaniska värden.Sandserydssjöns våtmarkVåtmarken vid Sandserydssjön utgör ett myrkomplex med topogena kärr och sluttandemossar. I myrkomplexet ingår också diverse mossar, sumpskog och tjärn.VärdeVåtmarken är ett värdefullt myrkomplex med topogena kärr och sluttande mossar.15

RisamossenRisamossen utgörs av ett stort mossekomplex bestående av en större mycket välutbildadexcentrisk mosse och några svagt välvda mossar. Den värdefullaste delen är den norra ochutgörs av en ganska orörd, väl utbildad excentrisk mosse. Här finns ett tydligt system avsträngar och höljor. Fastmarksholmar av olika storlek bryter av mossen. Fågellivet i områdetär mycket rikt, bland annat häckar grönbena, ljungpipare, skogssnäppa, orre, tjäder ochstorspov.VärdeRisamossen är ett mossekomplex med högt värderade svagt välvda mossar och excentriskamossar. Mossen har ornitologiska värden.KättesjömossenBergamossen utgör den mindre del av våtmarkskomplexet som ligger i Jönköpings län.Mossen karaktäriseras som svagt välvd mosse bevuxen med ett glest trädskikt. I området finnsockså dråg.VärdeVåtmarkskomplexet består av stora, väl utbildade excentriska mossar, svagt välvda mossar,platåmossar och topogena kärr.Härydsmossen och RövamossenTill största delen utgörs Härydsmossen av en öppen, svagt välvd till sluttande mosse med ettcentralt beläget dräneringssystem av dråg och tydliga höljor. I övrigt finns ett stort plant kärr,ytor av tallrismossar och flera fastmarksholmar. Härydsmossen ansluter till maderna vidHärydsån i söder. Tillhör också Gnosjö kommun.VärdeHärydsmossen är ett värdefullt myrkomplex med högt värderade topogena och soligena kärr.IsbergaIsberga är ett säteri beläget på en mindre höjd väster om Nissastigen med representativa ochvälbevarade naturbetesmarker i form av buskrik utmark, öppen hagmark och annan träd- ochbuskbärande hagmark. Art- och individrika växtsamhällen med arter som slåttergubbe,slåtterblomma, tätört, låsbräken och prästkrage förekommer.VärdeRepresentativt och välbevarat odlingslandskap med naturbetesmarker i form av öppenhagmark, buskrik utmark och annan träd- och buskbärande hagmark. Art- och individrikaväxtsamhällen med arter karakteristiska för naturliga gräsmarker.ÖrnaholmVid Örnaholm finns ett odlingslandskap med naturbetesmarker i form öppen hagmark ochblandlövhage. Art- och individrika växtsamhällen med arter som granspira, stagg, ängsskallra,sommarfibbla och stenmåra finns.VärdeRepresentativt och välbevarat odlingslandskap med naturbetesmarker i form av öppenhagmark och blandlövhage. Art- och individrika växtsamhällen med arter karakteristiska förnaturliga gräsmarker.16

EttöEttö är en smal udde vid Nissans utlopp i Algustorpasjön med strandängar och björkhage. Artochindividrika växtsamhällen med arter som slåtterfibbla, klockpyrola, kattfot, jungfrulin ochstagg förekommer.VärdeRepresentativt och välbevarat odlingslandskap med annan öppen äng, strandäng ochnaturbetesmarker i form av björkhage. Art- och individrika växtsamhällen med arter somslåtterfibbla, klockpyrola, kattfot, jungfrulin och stagg förekommer. Här växer ocksåsvartprickig grafitlav.IngelsboI området finns två fältspatbrott som omges av basisk biotit- och hornbländerik, mörk gnejs.Fältspaten är ljusgul-röd och förekommer i flera meterstora körtlar och kristaller. Mellandessa finns biotitpackar som är 5 cm tjocka och upp till 1 m i diameter. I kontakten mellanbiotit och fältspat finns uraninit och gulaktiga sekundära uranmineral. Kvarts är synlig i flerameter stora körtlar, vilka kan ha både vit och svart färg. Även granater finns i flera centimeterstora kristaller.VärdeReferenslokal. Meterstora kristaller och körtlar av fältspat och kvarts.VattlasjöområdetOmrådet ligger i Nissans dalgång och sträcker sig norrut från Alabosjön i söder till området ca1 km norr om Vattlasjö. I dalens mitt har en plan avlagring bildats, kallad Inmon. Inmons ytaär sönderbruten av större och mindre dödisgropar. I väster begränsas den av de vattenfylldadödisgropar som numera rymmer sjöarna Vattlasjön, Djupasjön, Kvarnasjön, N och SMossebosjön.Mellan Vattlasjön och Djupasjön finns ett område med ryggar och djupa gropar, vilket är ettkameområde. Området stäcker sig fram mot Nissan där höga rasbranter bildats. Nissan rinneröster om området i ett meandrande lopp. Området är huvudsakligen barrskogsbevuxet. Enmindre med själva Vattlasjön tillhör Jönköpings kommun.VärdeOmrådet har flera välutbildade kvartära avlagringar med höga geovetenskapliga värden.Området är ett mycket säreget långsmalt system av åsar och långsträckta sjöar (dödisgropar)som ingår i ett kameområde. Hur formationerna bildats är oklart. Området har också värde förlandskapsbilden.Riksintressen för kulturvårdI Gislaveds kommun finns tre områden som utgör riksintressen för kulturvården, Villstadskyrkby, Sandviks sockencentrum och Finnvedens Folkland. Se kartbilaga 11.Villstads kyrkbyVillstads kyrkby innehåller en rad kulturlämningar från skilda tidsepoker. Tillsammans gör dedet möjligt att förstå hur området fungerat och utvecklats under en längre tid, från järnåldertill nutid. Landskapsbilden domineras av åker- och ängsmark samt av ån Nissan. Området hartvå höggravfält som daterats till yngre järnålder. Det finns flera andra typer av kulturspårbland annat en fägata, stengärdesgårdar, odlingsrösen, stensträngar och terrasskanter tillfornåkrar. Området har också höga naturvärden och stor biologisk mångfald. Dessa värden ärframförallt knutna till det öppna landskapet, jätteekarna och alléträden. Bete och slåtter hargynnat växter som annars har svårt att klara sig, liksom också de insekter som är beroende avdessa växter. På de gamla träden finns en rik lavflora bl a den ovanliga blomskägglaven.17

Bebyggelse i kyrkbyn har i huvudsak tillkommit under 1700- och 1800-talen. Här finns bl aprästgården från 1858, delar av de gamla kyrkstallarna från 1850, Klockaregården från 1830och en brännvinsbod från 1796. Bebyggelsen domineras av Villstads kyrka, belägen på enhöjd vid Nissans östra strand. Den nuvarande kyrkan stod klar 1913 efter att den tidigarebrunnit ned. I Villstad har funnits kyrka sedan mitten av 1000-talet.Villstad kyrkby är naturvårdsområde framförallt för de kulturhistoriska värdena men ävenvärdefull natur finns. Bland annat är ett mindre betesmarksområde även avsatt för Natura2000.Finnvedens folklandFinnvedens folkland, beläget i anslutning till Bolmen inom Gislaveds och Värnamokommuner, var i äldre tider en centralbygd med stark ställning från förhistorisk tid fram tilltidig medeltid. Området är mycket intressant då samtliga tidsperioder från yngre stenålderntill vikingatid finns representerade i form av fornlämningar.Finnvedens folkland präglas av ett öppet odlingslandskap med många fornlämningar. Mestutmärkande är förekomsten av gravhögar från yngre järnåldern. Det finns även lämningar frånstenåldersboplatser samt bronsåldern. Inom området finns 13 byar med byggnadsbestånd avvarierande utseende och ålder. Byarnas namn tyder på att flera av dem sannolikt är mycketgamla, Bröttjestad, Draftinge och Karaby är troligen de äldsta. Flera av byarna har mycketvälbehållen 1800-talsbebyggelse.I Ölmestad finns Brödrahalla som är utpekad som Västbo härads tingsplats, med en runstenoch andra resta stenar.Sandviks sockencentrumSandviks sockencentrum med kyrkan belägen på en udde i sjön Fegen utgörriksintresseområde i äldre gränsområde mot Danmark. Stenkyrkan från sekelskiftet är belägenpå den tidigare medeltida träkyrkans plats. Övriga byggnader är av 1800-talskaraktär och ävenarrendegården Klockebo med vattenkvarn ingår i området.Riksintressen för friluftslivetMed friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelser, fysiskaktivitet och avkoppling. Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärdenpå grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och godtillgänglighet för allmänheten. I Gislaveds kommun finns två riksintressen för friluftslivet;Bolmen och Isaberg/Ranneboområdet. Se kartbilaga 11.Bolmen,Bolmen är Sveriges 10:e sjö till storleken utgör riksintresse för det rörliga friluftslivet. Sjönsstorlek och variationsrikedom ger goda förutsättningar för olika friluftsaktiviteter. Bolmendelas mellan Gislaveds, Värnamo, Ljungby och Hylte kommuner.Sjön är också riksintresse för yrkesfiske.Isaberg/RanneboområdetRanneboområdet är ett ostört vildmarksområde med skogar och sjöar och relativt litebebyggelse. Isabergsområdet är centrum för det mera anläggningsbundna friluftslivet medskidbackar och golfbanor. Området är delvis också beläget i Gnosjö kommun.18

Riksintresse för yrkesfisketBolmenBolmen är riksintresse yrkesfisket genom att flera aktiva yrkesfiskare finns i anslutning tillsjön. Se kartbilaga 11.Stora opåverkade områdenStora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade avexploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärdersom kan påtagligt påverka områdenas karaktär.Några helt opåverkade områden finns inte i Gislaveds kommun, däremot finns områden som imindre omfattning är exploaterade av större vägar och anläggningar. I Gislaveds kommunfinns två områden utpekade; Fegen med omgivningar samt området Rannebo-Stengårdshult-Mosshult. Dessa områden är inte på något sätt opåverkade då det finns bebyggelse, vägar,ledningar och master men har trots detta en karaktär av ostördhet och/eller vildmark.Rannebo-Stengårdshult-Mosshult-området är till största delen beläget inom Gislavedskommun. Rannebodelen är ett område som också är riksintresse för det rörliga friluftslivet p ga sin vildmarkskaraktär. I gällande områdesplan för Isaberg-Nissadalen-Ranneboområdetfinns för Rannebodelen riktlinjer som även tar fasta på de värden som man bör förknippa medett s k stort och opåverkat område.Fegenområdet har också en speciell vildmarkskaraktär med mycket stora naturvärden knutnatill området. Här dock framförallt besöksfrekvens av turister avsevärt högre.Några riktlinjer för stora opåverkade områden tas inte särskilt upp i översiktsplanen då storadelar av utpekade områden ingår i andra områden med högre skyddsdignitet.NaturreservatNaturreservat är skyddsform enligt Miljöbalkens 7 kapitel för att bevara biologisk mångfald,bevara och skydda värdefulla naturmiljöer eller skyddsvärda arter, eller att tillgodose områdenför friluftslivet. Tidigare fanns också naturvårdsområde, en skyddsform som var svagare ännaturreservat och som inte fick hindra pågående markanvändning, som t.ex. skogsbruk.Möjligheten att skapa naturvårdsområden har upphört och befintliga naturvårdsområden skallnumera betraktas som naturreservat. Flera av reservaten är också riksintressen och/ellerNatura 2000-områden.I Gislaveds kommun finns 5 naturreservat, Svinhultsåsen, Isaberg, Ettö, Värö, Draven och 2naturvårdsområden, Villstad kyrkby och Fegen. Se även kartbilaga 12.Svinhultsåsen är ett mindre reservat i Valdshultstrakten bestånde av en bergbrant och bl agammalgranskog med gott om vindfällen och hålträd. Reservatet är avsatt ur ornitologisktperspektiv.Isabergreservatet höjer sig ca 150 m över omkringliggande terräng och drygt 300 m överhavet. Då Isaberg främst är ett reservat för friluftslivet domineras området av anläggningar förfriluftslivet där skidbackarna är mest framträdande. Inom reservatet finns även spår och leder,grillplatser, utsiktsplatser och camping. Skogen domineras av barrskog med både granrespektivetallbestånd. I de skogsklädda branterna finns död ved, äldre träd och en dellövinslag. En äldre grandominerad barrskog breder ut sig på bergets västra sida. Områdetingår i riksintresse för det rörliga friluftslivet19

Ettöreservatet med omgivningar utgör ett deltalandskap uppbyggt av isälvsavlagringar. Ireservatet finns hagmarker, slåttermarker, talldominerad blandskog samt lövskog. I floranfinns gott om hävdgynnade arter som slåttergubbe, gökärt och gråfibbla. I de fuktigarestrandnära delarna växer klockgentiana. Reservatets naturvärden är beroende av att markernabetas och igenväxning förhindras. Området är lättillgängligt från väg 26 och stigar finns inomreservatet. Området utgör också Natura 2000-område, är riksintresse för naturvården ochingår också i riksintresse för det rörliga friluftslivet.VäröVärö är en ö i Algustorpasjön på drygt 5 ha som hyser både gammal tallskog och granskogsåväl som inslag av lövskog.DravenSjön Draven, delvis belägen i Värnamo kommun blev naturreservat 1993 och utgör idag en avSmålands främsta fågellokaler. För att bevara och restaurera sjön och de strandängar som äravgörande för många av de arter som är knutna till sjön har Draven genom gått tvåvattenståndshöjningar. Vegetation har frästs bort för att skapa fria vattenytor ochstrandängarna betas numera intensivt. Vid sjön finns två fågeltorn och runt sjön löper envandringsled. Sjön är också Natura 2000-område, riksintresse för naturvården och belägetinom det kulturhistoriska riksintresset Finnvedens folkland.Villstad kyrkbyVillstad kyrkby är ett naturvårdsområde som bildades 1996 främst för sina kulturvärden medgravfält från yngre järnåldern, 17-1800-talsbebyggelse och kulturspår från det äldreodlingslandskapet men även höga naturvärden knutna till jordbruksmarkens hävdgynnadeflora och de stora ekarna och alléträden, allt beläget i ett öppet landskap. Området är ocksåriksintresse för sina kulturvärden samt ett mindre avsnitt betesmark är också Natura 2000-område.KyrkoreservatKyrkoreservat är frivilliga avsättningar som kyrkan gör av värdefulla naturområden på sinafastigheter. I Gislaveds kommun finns två reservat; Sänkemossen i Valdshult (Skara stift) ochNennesmo urskog (Växjö stift). Nennesmo urskog har sådana värden att det också är Natura2000-objekt.Blivande naturreservatYtterligare två områden är aktuella att avsättas som statligt naturreservat, Anderstorps StoreMosse och delar av Sandvik. Se översiktskarta i kartbilaga 13.Anderstorps Store Mosse är en av Sydsveriges största och mest värdefulla myrkomplex och äri stora drag orörd. Mossen är ett bra exempel på en sydvästsvensk högmosse och har ett riktfågelliv. Området är både Natura 2000-objekt, riksintresse samt ingår i Myrskyddsplan förSverige.I inventeringen av värdefull natur på statlig mark har lövskogsområden kring Sandvikuppmärksammats för höga naturvärden. Området ingår redan delvis i naturvårdsområdet förFegen, utgör Natura 2000 och riksintresse för natur och kultur. Sandvik planeras att avsättassom naturreservat för de skogliga naturvärdena.BiotopskyddEnligt Miljöbalkens 7 kapitel kan mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö förhotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda förklaras som20

iotopskyddsområde. En sådan förklaring kan göras för alla områden av en viss typ inomlandet eller kan också göras för ett enskilt område. Inom biotopskyddsområde får intebedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Om regeringenförordnar att samtliga områden av visst slag skall vara biotopskyddsområden, får den isamband med beslutet meddela föreskrifter om att dispens kan medges för sådan verksamheteller sådana åtgärder. Dispens får endast medges om det finns särskilda skäl.Generellt biotopskyddGenerellt biotopskydd gäller i jordbruksmark för följande biotoper:1. Alléer2. Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark3. Odlingsrösen i jordbruksmark(4. Pilevallar)5. Småvatten och våtmarker i jordbruksmark6. Stenmurar i jordbruksmark7. ÅkerholmarLänsstyrelsen är tillsynsmyndighet över biotopskyddet i jordbruksmark.Biotopskydd för enskilda områdenLänsstyrelsen och har också rätt att förklara enskilda områden av följande typer ijordbruksmark som biotopskydd: rik- och kalkkärr, ängar eller naturbetesmarker.Länsstyrelsen får meddela sådana beslut även för naturliga bäckfåror och ras- ellerbergbranter för mark som inte omfattas av skogsvårdslagen.Skogsvårdsstyrelsen får inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagenförklara sådana särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som biotopskydd. Enskildaområdena följande typer får förklaras som biotopskydd: brandfält, lövbrännor, äldrenaturskogsartade skogar, örtrika allundar, ravinskogar, mindre vattendrag och småvatten medomgivande mark, örtrika sumpskogar, äldre sandskogar, äldre betespräglad skog,kalkmarksskogar, rik- och kalkkärr, alkärr, hassellundar och hasselrika skogar, källor medomgivande våtmarker, myrholmar, ras- eller bergbranter, mark med mycket gamla träd,strand- eller svämskogar. Ett biotopskydd ska inte omfatta större område än 5 ha.I Gislaveds kommun finns för närvarande 25 biotopskydd förordnade av skogsvårdsstyrelsen.Totalt omfattar de 43,9 ha och medelarealen är ca 1,8 ha. Den vanligaste typen avbiotopskydd är ras- eller bergbranter, 6 st, följt av äldre naturskogsartad skog, 4 st.NaturvårdsavtalIstället för att förordna ett biotopskydd enligt Miljöbalken kan ett civilrättsligt avtal träffasmellan fastighetsägare och skogsvårdsstyrelsen i syfte att bevara och utveckla ett områdesnaturvärden, ett s k naturvårdsavtal. Avtal används ofta inom områden som har behov avskötsel och åtgärder för att naturvärdena skall utvecklas väl.I avtalet skall regleras vad resp. part får utföra, vem som står för kostnader och vem som etteventuellt virkesutfall tillfaller. Fastighetsägaren får en engångsersättning som delvis täckervärdet av inskränkningarna i nyttjandet av området. Normalt gäller avtalet 50 år men kan ivissa fall skrivas för en kortare tid. Från och med den 1/1 1999 kan och brukar avtaletinskrivas hos inskrivningsmyndigheten och gäller då mot en ny fastighetsägare.I Gislaveds kommun finns för närvarande 13 naturvårdsavtal om totalt 45,2 ha och enmedelareal på 3,5 ha. 8 av avtalen omfattar ädellövskog, en biotoptyp som är skötselkrävandeför att bevara naturvärdena.21

Avrinningsområdet begränsas av vattendelare. Vattendelarna för yt- och grundvattensammanfaller vanligtvis. Däremot följer avrinningsområdets gränser inte kommungränsen.Avrinningsområdena kan indelas i mindre delavrinningsområden.Marken och dess användning och utsläpp till vatten påverkar vattnets tre, vid planeringbetydelsefulla egenskaper:- flöde- kvalitet- naturvärdeKonflikter om användning av vattenområden kan gälla krav på att få nyttja samma område.Kommunens viljeyttring angående de miljökvaliteter som ska råda i kommunen och somangivits i översiktsplanen ska beaktas vid prövning enligt bl a Miljöbalken och Plan- ochbygglagen.EU:s vattendirektivRiksdagen beslutade 2004 om att dela in Sverige i 5 vattendistrikt. Jönköpings län delas i tvådistrikt; Västerhavsdistriktet och Södra Östersjöns distrikt. Gislaveds kommun tillhör detförstnämnda. Syftet med detta är att skydda och förbättra vattenkvaliteten, gynna en hållbaranvändning, minska utsläpp och förorening av grundvatten samt att mildra effekterna avöversvämning och torka. Vattenmyndigheterna är knutna till länsstyrelserna och har enrelativt liten organisation. Mycket av det konkreta arbetet kommer fortsättningsvis att ske pålänsstyrelserna, som inrättar särskilda beredningssekretariat.Tidplanen säger att första rapporteringen om arbetet med ramdirektivet ska vara inlämnad tillEU i mars 2005 och i december 2012 ska åtgärder vara genomförda. Kommunernas rollär att genomföra åtgärder, tillhandahålla data och att se till att vattenfrågorna får en starkareställning i den fysiska planeringen.Syftet med ramdirektivet är:• Skydda och förbättra kvaliteten hos yt- och grundvatten.• Gynna en hållbar vattenanvändning• Gradvis minska utsläpp av prioriterade ämnen och prioriterade farliga ämnen• Gradvis minskning av förorening av grundvatten• Mildra effekterna av översvämning och torkaYtvattenSjöarI kommunen finns 388 sjöar. Storlekarna varierar mellan 0,5 ha och ca 500 ha. Störst ärBolmen Fegen och Jällunden som endast delvis tillhör kommunen. Andra större sjöar ochsjösystem är Stengårdshultasjön i norr, Nissansjöarna i höjd med Hestra ochStorasjön/Sävsjön och Majsjön i Västerån. Den karakteristiska ”Gislavedssjön” är däremotrelativt liten, har en medelareal på drygt 20 ha, är grund och har snabb teoretiskomsättningstid samt mer eller mindre brunfärgat, humöst vatten.NaturvärdeEn naturvärdesbedömning ur biologisk synvinkel har gjorts av alla sjöar över 20 ha. Av 84bedömda sjöar har 6 bedömts ha ”särskilt högt naturvärde” (klass 1) Dessa sjöar är: Bolmen,Draven, S Gussjön, Stengårdshultasjön, Fegen och Spaden. Högt naturvärde (klass 2) harföljande: Storasjön/Sävsjön, Majsjön, N. Gussjön, Hammarsjön, Algustorpasjön, Vikaresjön,N. Vallsjön, Jällunden, Rasjön och Gräsken.23

Värdefulla vattenLänsstyrelsen har föreslagit ett antalvärdefulla sjöar som ska bli föremål föråtgärdsprogram enligt miljömålet Levandesjöar och vattendrag. I Gislaveds kommunär Södra Gussjön, Norra och SödraVallsjön utvalda som nationellt värdefulla.Regionalt värdefulla är Rasjön, Stengårdshultasjön,Norra Gussjön, och Vikaresjön.NyttjandeFiskeFritidsfiske sker framförallt i de sjöar som bildat fiskevårdsområde, eftersom fiskekort säljsdär. Fisket har stor betydelse både för kommuninnevånarna och turister.I Bolmen förekommer yrkesfiske, men har också ett mycket stort fritidsfiske.Fiskodlingar finns bl a i Majsjön och Bolmen.BadFöljande iordningsställda badplatser finns ikommunen:Örerydsbadet i Norra Gussjön.Valdshultsbadet i Norra VallsjönStengårdshultsbadet i StengårdshultasjönKroksjöbadet i HestraKyrksjöbadet i BårarydTokarpsbadet i Bråarpssjön (Anderstorp)Gläntanbadet i Svarvaretorpssjön (Anderstorp)Flatenbadet i KållerstadKårehamn i BolmenLånghultsbadet i Storasjön (Burseryd)Borlångenbadet i SmålandsstenarÖrsjöbadet i Södra HestraHensjöbadet i GryterydSandviksbadet i Fegen

Båtliv/kanotingAtt åka båt är tillåtet på alla sjöar. Det finns dock hastighetsbegränsningar i följande sjöar:Södra Gussjön, Vikaresjön, Algustorpasjön, Norra Gussjön, del av Storån samt i Fegen, därdet också råder tillträdesförbud på vissa delar under en viss tid på året.I Kyrksjön är motorbåtstrafik förbjuden.Fegen är mycket attraktiv för kanoting, eftersom har finns i ordningsställda lägerplatser ochaktiva kanotuthyrare. Ca 10 000 kanotister/år har registrerats.EnergiI Agnsjön i Hestra finns en större anläggning för energiutvinning i sjövattnet. Den försörjerIsabergsskolan. Privata mindre anläggningar finns också i andra sjöar.BebyggelseSjöstränder är attraktiva byggnadsplatser. Sedan gammalt finns fritidshus byggda närastrandkanten. Särskilt markant är detta vid Bolmen, Majsjön, S.Gussjön, Viksjön och Sävsjön(Arnåsholm). En konflikt kan uppstå mellan bebyggelsen och möjligheterna att ordna VAanläggningari sjönära lägen.Flera av kommunens tätorter har sjöar inom sina gränser, vilket är en stor kvalitet, som kanvidareutvecklas. Detta ger sjöutsikt för många permanentboende.I Hestra finns Agnsjön som omgärdas av både villor, hyreshus och industrilokaler ochKroksjön, vars bebyggelse utgörs till största delen av industri. I Broaryd ligger äldreboendetLugnet intill Hestrasjön. I anslutning till Svarvaretorpssjön i Anderstorp ligger en störreindustri, men också några bostadshus.VattendragGislaveds kommuns karaktärsvattendrag är Nissan som med sitt 8 mil långa vindlande lopphar präglat en stor del av kommunens utveckling. Men här finns också många mindrevattendrag med kvarvarande strömmande vatten.NaturvärdeDe större vattendragen har nyligennaturvärdesbedömts enligt SystemAqua. Hänsyn har tagits till vattendragensnaturlighet, sällsynta arter ochartrikedom.Mycket högt naturvärde:Nissan norr om N.GussjönValånSvanån/RadanHögt naturvärde:NissanRadanFlankabäckenMoa sågbäckBetarpsbäckenBolånFlinterydsbäcken/Olsbäcken25

HänsynstagandeVattendrag är mycket känsliga för påverkan och hänsyn skall tas vid all verksamhet som kanpåverka. Särskild hänsyn bör tas till små vattendrag, om det har höga naturvärden, om det ärgrunt och/eller har klart vatten eller hyser känsliga arter. Bland de åtgärder man särskilt börbeakta är att det alltid bör finnas ordentliga kantzoner och att de har stort lövinslag. Vidarebör man aldrig låta diken från vägar, markavvattning eller annat mynna direkt i vattendragutan att anlägga sedimentationsbassänger. Vägtrummor ska förläggas så att inte onödigavandringshinder skapas. Försiktighet vid gödsling bör iakttas, helst bör ingen gödsling skeinom 20 m. Vidare bör vattenuttag ur små vattendrag och vid torrperioder undvikas.Värdefulla vattendragLänsstyrelsen har föreslagit ett antal värdefulla vattendrag som ska bli föremål föråtgärdsprogram enlig miljömålet Levande sjöar och vattendrag. I Gislaveds kommun ärSvanån och Radan nedströms Stengårdshultasjön utsedda som nationellt särskilt värdefulla.Nissan uppströms sammanflödet med Anderstorpsån och Västerån (Öreryd) är utsedda somnationellt värdefulla. Regionalt särskilt värdefull är Moa Sågbäck. Nissan från sammanflödettill länsgränsen, Radan mellan Rasjön och Stengårdshultasjön, Flankabäcken samtFlinterydsbäcken är regionalt värdefulla vattendrag.NyttjandeRecipienterKommunala VA-verk har följande vattendrag som recepienter: Nissan (Gislaved,Smålandsstenar), Hylteån (Hestra), Ölmestadsån (Reftele), Västerån (Burseryd), Hestrasjön(Broaryd). Problem finns i Ölmestadsån, eftersom vattendraget har ett litet flöde.Många industrier utnyttjar också vattendragen som recepienter.FiskeDet finns inget fritt fiske i vattendragen. Enligt gammal hävd betraktas dock Nissan genomtätorterna som sådant. Ett antal vattendrag ingår i bildade fiskevårdsområden.I vattendomar för vattenkraftverk i Nissan finns bestämmelser om fiskutsättning, framföralltål. I ålplan för Nissan finns fastlagt i vilka proportioner ål skall sättas ut i olika sjöar ochvattendrag i Nissans vattensystem. Utsättningar är dock inte gjorda på senare tid beroende påbrist på sättål.KanotingNissan är attraktiv för kanoting. Idag finns inga iordningsställda lägerplatser eller andraanordningar. Ett projekt har påbörjats för arbeta fram Nissan som kanotled.26

Regleringar-kraftverkFöljande kraftstationer är i drift:- Gyllenfors i Nissan Karta- Ågårdsfors i Nissan- Bölaryd/Skeppshult i Nissan- Vikafors i Västerån- Våthultsström i Västerån- Arnåsholm i Västerån- Mörkebo (2 st) i Västerån- Götsbo i Västerån- Hult i Västerån- Burseryds nedre i Västerån- Långarekull i Västerån- Åhylte i Västerån- Nennesholm i Anderstorpsån- Möllefors i Anderstorpsån- Skogsfors i Västerån (Öreryd)- Forsvik i HylteånBevattningTvå större bevattningsföretag finns i Nissan. Det är bevattningen av Isabergs golfbana ochvatten till snökanonanläggningen på Isaberg.Efter stormen Gudrun har ett behov av bevattning av virke uppstått. Uttag görs redan i idagför bevattning på Vida Timbers anläggning i Hestra. Ytterligare flera tillfälliga upplag äraktuella.BebyggelseNissan rinner genom både Gislaved, Smålandsstenar och Skeppshult. Den utgör inte detinslag i samhällsbilden som är önskvärd. Historiskt sett så har industrin växt upp i anslutningtill vattendraget, vilket gör att industriområdena ligger närmast ån. Det finns inte mångabostäder som har vattenutsikt. Undantaget är kvarteret Dalen i Gislaved.Anderstorpsån rinner genom Anderstorp. Ån är idag inte direkt synlig. Eftersom ett flertalindustrier flyttat ut från centrum finns här möjligheter att bygga bostäder i anslutning tillvatttendraget.27

AvrinningsområdenAvrinningsområdenKommunen indelas här i följandevattenavrinningsområden:Lagan1. Bolmen och dess mindre flöden2. StorånNissan3. Västerån och Österån4. Nissans nedre del (nedströmsNissasjöarna)5. Anderstorpsån6. Nissasjöarna och deras tillflöden7. Nissans övre delÄtran8. Ätran9.1. Bolmen och dess mindre flöden (tillflödena Mjösjöbäcken, Dannäsån, Lillånoch Harasjöbäcken)Arealen inom länet är 433 km 2 . I området förekommer ett markant inslag av myrmark,sankmark och jordbruksmark. Här finns t ex Draftingemossen och Draven. Draven sjösänktespå 1800-talet och fick karaktären av en sankäng. Den restaurerades 1993 och 1997 för attbibehålla sin status som fågelsjö.Bolmen är Sveriges tionde största sjö med en areal av 183 km 2 . Ca 75 % av ytan är belägen iKronobergs län.NaturvärdenVärdefulla sjöar enligt naturvärdesbedömningen är Draven och Bolmen med särskilt höganaturvärden (klass I) medan Harasjön, Flaten och Agnsjön har naturvärden i övrigt (klass III).Draven och Bolmen är båda på sitt sätt helt unika sjöar. Draven är riksintresse, Natura 2000-objekt och naturreservat. De omfattande restaureringsåtgärder som genomfördes avNaturvårdsverket, länsstyrelsen och Gislaveds och Värnamo kommuner under 1990-talet harvisat sig vara mycket framgångsrika. Sjön är numera en av Smålands främsta fågelsjöar bådesom häcknings- och rastlokal.Bolmen, Sveriges till arealen tionde största sjö, delas med Värnmo, Ljungby och Hyltekommuner. Sjön har mycket högt naturvärde med bland annat 16 olika förekommandefiskarter, en mängd sällsynta vattenlevande växter och en omfattande sjöfågelfauna. Lillånsutlopp i norra Bolmen är en viktig rastlokal för flyttfåglar.Vattendragen i området har enligt preliminär bedömning enligt System Aqua mycket låga tillmåttliga naturvärden (klass 1-3). Anledningen är bland annat att området hyser kommunensstörsta arealer av jordbruksmark vilket innebär att vattendragen har både rensats och flyttats istor omfattning.TillståndFörsurningSjön Bolmen har en har normala pH-värden och försurningstrenden är bruten sedan 15 årtillbaka tack vare kalkning i tillrinningsområdet. Innan kalkningarna påbörjades var områdetstarkt försurat med så låga pH-värden som 4,3 i en del sjöar. De biologiska skadorna har

också varit allvarliga med utslagning av mört och braxen i flera sjöar. Även flodkräftan harslagits ut i några vatten.Tillrinningsområdet inom Gislaveds kommun uppdelat i tre åtgärdsområden för kalkning,Lillån, Mjösjöbäcken och Bolmen - Nabbaviken. Idag nås målsättningen om att pH ska varstörre än 6,0 i de flesta sjöar i tillrinningsområdet medan det är svårare att uppnå resultat ivattendragen. Belån, Segerstadsån, Viskeån och Lillån uppvisar då och då för låga pH-värden.De biologiska undersökningar som i form av bottenfaunaprovtagning och provfisken bekräftartill stor del de vattenkemiska provtagningarna.NäringsämnenI själva Bolmen pågår en eutrofiering troligen främst orsakad av luftburna föroreningar somkväve. Ett visst tillskott kommer dock också från tillrinnande vatten. Fosforhalterna ökarockså något under perioden 1998-03. Fosfortillskottet kommer troligen från markområdensom avvattnas direkt till Bolmen eftersom fosfortransporterna minskar i de dominerandetillflödena. Nitrathalterna är stigande även om ökningstakten avtagit. Nitrathalterna berortroligen också på luftburen deposition som kommer från dels trafik och delsstallgödselproduktion vid intensiv djurhållning.Tillflödena till de norra delarna av Bolmen är kraftigt belastade av näringsämnen. Bådefosfor- och kvävehalterna i Lillån nedströms Draven klassas som höga och belastningen ökarytterligare till utloppet i Bolmen där halterna klassas som mycket höga. Uppströms Dravenvisar Ölmestadsån också på mycket höga halter av kväve och fosfor. Ölmestadsån är recipientför Refteles reningsverk. Viskeån som också mynnar i Draven har höga kvävehalter ochfosforhalter som är mycket höga.Svagt syretillstånd uppträder både i Ölmestadsån nedströms Reftele och i Lillån vid utloppet iBolmen.MetallerRegelmässiga undersökningar av metallhalter i vatten, vattenmossa eller sediment görs inteinom tillrinningsområdet till Bolmen inom Gislaveds kommun. I Sjön Bolmen undersökssedimenten och halterna är regelmässigt lägre i de norra delarna än i de södra delarna trotstillförsel i norr från Storån. Metallhalterna i norra Bolmen har kontinuerligt stigit från 70-talettill måttligt höga halter under 90-talet. I slutet av 90-talet minskade halterna återigen utom avzink och krom.Halterna av kvicksilver i fisk är högre än 0,5 mg/kg i Acksjön och Östersjön.Organiska miljögifterHalterna av DDT i gädda har minskat kraftigt från 70-talet och är nu stabiliserade på mindreän 1mg per kg fett. PCB halterna har också minskat kraftigt i gädda och är nu ca 2 mg per kgfett. Det är ca 10 % av gränsvärdet för PCB vid konsumtion.Sedimenthalterna i sjön betraktas som måttligt höga för PCB och låga till måttligt höga förPAH.2. StorånStorån är Bolmens största tillflöde i Jönköpings län. Avrinningsområdet är beläget iVaggeryds, Värnamo och Gnosjö kommuner, samt till en mindre del i Gislaveds kommun.Arealen är ca 670 km 2 . Området har ett ovanligt stort inslag av vidsträckta myrmarker. Härfinns bl a Store Mosse nationalpark, som har en areal av 86 km 2 .Större delen av Storåns dalgång nedströms Flaten i Gnosjö utgörs av jordbruksmark.29

3.Västerån-ÖsterånVästeråns källsjöar är Store Malen och Illeråsasjön. Österåns är Gransjön och Karshultasjön.Arealen är 312 km 2 respektive 158 km.Landskapet präglas av ett småkuperat och myrrikt barrskogslandskap med inslag av lövskog.Sjöarna kan karaktäriseras som näringsfattiga och måttligt till kraftigt humösa.NaturvärdenSärskilt värdefulla sjöar i området är Storasjön/Sävsjön och Majsjön som enligtnaturvärdesbedömningen har högt naturvärde (klass II). Skyddsvärde i övrigt har 14 sjöarinom området bl a Hurven, Hestrasjön, Lången, Borlången och Samserydssjön. Flodkräftaförekommer fortfarande i del sjöar och utplanteringar har gjorts.Västerån och Österån har låga till måttliga naturvärden enligt System Aqua.I Västeråns nedre delar finns ett rensningsföretag som är ålagt att rensa ån. Vidare så är ånockså kraftigt påverkad genom 19 olika fördämningar och regleringar mellan sammanflödetmed Österån i Kinnared och Mörekmalens utlopp. Regleringarnas vattenutnyttjande är intesamordnat. Ån hyser dock fortfarande en öringstam. Förekomsten av flodkräfta i Västerån ioch nedströms Burseryd har troligen slagits ut av kräftpest beroende på olaglig hantering avsignalkräfta. Samma situation har nyligen också uppmärksammats i de nedre delarna avBetarpsbäcken och i Yxabäcken. Försök att återinplantera flodkräfta har gjorts i flera avsjöarna i huvudfåran likväl som i biflödena. Flytsäv och safsa finns i ån norr om Burseryd.Österån är också kraftigt påverkad genom rensningar och rätningar främst i de nedre delarna.Det finns sex definitiva vandringshinder i huvudfåran. Öring förekommer långt ned i Österånmedan flodkräftan är utslagen av pesten. Återintroduktion är gjord i källsjöarna till ån.Högre naturvärden finns enligt System Aqua i några biflöden; Bolån, tillflöde från Hurvenoch Bolsjöarna, Betarpsbäcken från Lången och Värsjön, samt Flinterydsbäcken-Olsbäckenfrån Högshulta- respektive Tunnerbohultasjön. Det är också värt att nämna Yxabäcken somklassas som måttligt naturvärde men har sedan inventeringen genomförts biotopvårdats föröring.TillståndFörsurningHela området har varit gravt försurat med pH-värden under 5,0, förutom i Samserydssjön ochHestrasjön där kalkningar påbörjades innan pH sjunkit så lågt. Försurningsskador har uppträttpå fisksamhällen med utslagna årsklasser av mört likväl som på bottenfauna. Kommunenförsta kalkningar genomfördes i Majsjön 1980. Sedan dess har kalkningarna utvecklats ochalla större sjöar omfattas numera liksom ett stort antal vattendrag. I Västerån vidVåthultsström finns kommunens enda kalkdoserare. Försurningsskadorna är numerabegränsade till några sjöar där tillräcklig effekt är svår att uppnå. Vidare betecknasbuffertkapaciteten fortfarande som svag i flera vattendrag och det kan inte uteslutas att skadoruppträder vid surstötar.NäringsämnenUppföljning av näringsämnen görs främst i Västeråns huvudfåra nedströms Burseryd samt iHestrasjön och Majsjön. Fosforhalterna har under senaste 6-årsperioden varit måttligt höga.Kvävehalterna är måttligt höga i de övre delarna av avrinningsområdet och höga i de nedredelarna. Hestrasjön i Broaryd är näringsrik med höga halter av både fosfor och kväve. Sjön ärdock ingen vanlig eutrof sjö utan en humös sjö med höga näringsämneshalter. Fosforhalternahar också en ovanlig årstidsvariation med höga halter på sommaren.30

MetallerRegelmässiga metallundersökningar görs endast i Majsjöns sediment. Resultaten visar påendast låga eller måttligt höga metallhalter.Förhöjda halter av kvicksilver i fisk (>0,5 mg/kg) har noterats i Södra Bolsjön.Organiska miljögifterSedimentundersökningar i Majsjön visar på låga halter av polyaromatiska kolväten PAHmedan PCB-värden inte utesluter någon form av punktkälla.4. Nissan och dess tillflöden nedströms NissansjöarnaOmrådet omfattar Nissans avrinningsområde söder om S Gussjön. Tätorterna Gislaved ochSmålandsstenar ingår i området. Landskapet är myr- och barrskogsdominerat med inslag avjordbruksmark i den södra delen. Sjöarna präglas av näringsfattigdom och tämligen högahumushalter.NaturvärdenNissan bedöms enligt System Aqua ha höga naturvärden från Skeppshult till Södra Gussjön.Ån är riksintresse för naturvården från Södra Gussjön till inflödet av Anderstorpsån mellanSmålandsstenar och Gislaved. Inom den flacka vidsträckta sandavlagringen kring Gislavedstätort har Nissan med biflöden bildat tydliga meandrar, korvsjöar, levéer, nipor m.m. Särskilttydliga erosionsformer finns i Holmenområdet norr om Gislaved och i avsnittet öster omRastamossen. Ett rikt fågelliv är knutet till ån. I direkt anslutning till Nissan finns ocksåNatura 2000-objektet och naturvårdsområdet Villstad.Öring förekommer troligen, försök till återutsättning i de nedre delarna genomfördes under1980-talet.Från Skeppshult till Nissansjöarna finns tre fördämningar, alla med kraftverk, Bölaryd(Skeppshult), Ågårdsfors (Smålandsstenar) och Gyllenfors (Gislaved). Alla är definitivavandringshinder.Biflöden inom segmentet med höga naturvärden är Lillån och Moa Sågbäck. Öringförekommer i båda vattendragen, Moa Sågbäck har också ett bestånd av flodkräfta som ocksåstärkts med stödutsättningar. Även Lillån med källsjön Smörhultasjön hade tidigareflodkräfta men den är troligen utslagen av kräftpest p g a olagliga utplanteringar avsignalkräfta.Moa Sågbäck har två definitiva vandringshinder, övriga klassas som partiella. Biologiskaåterställningsåtgärder har genomförts vid två hinder.Sjöar med höga naturvärden är Jällunden, klass II i den sydöstra delen av kommunen.Skyddsvärde i övrigt, klass III, har Tannsjön, Mellansjön och Kyrkesjön.TillståndFörsurningNissans huvudfåra har varit måttligt försurningspåverkad men uppvisar nu en godbuffertkapacitet i de flesta provpunkter genom att kalkningar utförs i tillrinnande vatten.Dock kan låga pH-värden uppträda vi högflödessituationer och kan orsaka biologiska skador.I tillflödena i detta område har försurningspåverkan varit kraftig eller mycket kraftig med pHvärdenunder 5,0 och utslagning av måttligt försurningskänsliga arter. Idag ärbuffertkapaciteten i de flesta sjöar och vattendrag god genom avsevärda kalkningar. I några31

vattendrag exempelvis Lillån, uppträder fortfarande episodförsurning ochkalkningsmålsättningarna uppnås inte. Brist på sjöar och/eller lämpliga våtmarker förkalkning är ofta orsaken.NäringsämnenNissans huvudfåra från Gislaveds tätort till Nissansjöarna har låga fosforhalter. NedströmsGislaved ökar halterna till måttligt höga. Halterna av näringsämnen ökar naturlig ju längrenedströms i ett vattensystem man kommer. Höjningen i fosforhalt beror här dock till störstadel på den ökade belastningen från Gislaveds och Anderstorps tätorter. Långsiktigt harfosforhalterna minskat i Nissan.Kvävehalterna i Nissan är uppströms Gislaved måttligt höga medan de klassas som höganedströms. Kvävehalterna har en långsiktigt en ökande trend. Nedfallet av långvägatransporterade kväveföreningar är en bidragande orsak som tillsammans med lokal källor iform av bl a reningsverk ger en stor avvikelse jämfört med bakgrundshalter. En tillfälligbelastning är avrinningsvattnet från de bevattnade upplagen av stormfällt virke som anlagts ispåren efter Gudrun.Den totala transporten av både kväve och fosfor i Nissan ökar i storleksordningen 2,5-3 ggrvid passagen av Gislaveds tätort.MetallerMetallhalterna är generellt låga till måttligt höga i Nissan men vid provpunkt vid Skeppshultfinns en tydlig avvikelse från jämförvärdet för zink, bly och nickel. Analyser av metaller i fiskpå samma lokal visar att krom- och kvicksilverhalterna är förhöjda.5. AnderstorpsånAnderstorpsån är ett att Nissans större biflöden. Den rinner upp norr om Gnosjö.Avrinningsområdets areal är ca 289 km 2 . Anderstorps och Gnosjö tätorter är belägna ianslutning till ån. Hären och Ekhultasjön i Gnosjö kommun och Bråarpasjön är de störstasjöarna i systemet.Landskapet präglas av en myr- och barrskogsrik flack till kullig terräng. Odlingsmarkerförekommer sparsamt. Sjöarna är näringsfattiga, svagt till starkt brunfärgade.NaturvärdenEnligt naturvärdesbedömning enligt System Aqua har Anderstorpsån låga naturvärden. Ån äri flera avsnitt lugnflytande och kraftigt meandrande. Sjöarna inom Gislaveds kommunuppvisar inga särskilda naturvärden. Töråsbäcken, tillflöde till Anderstorpsån i centralaAnderstorp hyser signalkräfta.Tre definitiva vandringshinder finns i ån inom Gislaveds kommun; Nennesholm, Mofors ochMöllefors.TillståndFörsurningOmrådet har varit mycket kraftig försurningspåverkat innan kalkningsåtgärder sattes in.Mörten har slagits ut av försurningen i Hagsjön och Hallasjön. Kalkningar görs främst avGnosjö kommun och av Gislaveds kommun i biflödet Töråsbäcken. Buffertkapaciteten ärdock svag vilket får till följd att låga pH uppträder vid högflöden i de nedre delarna av ån.Mört har återintroducerats i Hagsjön.32

NäringsämnenFosforhalterna i de nedre delarna av Anderstorpsån är måttligt höga och kvävehalten starktförhöjd. Periodvis uppmätts också syrefattigt tillstånd.MetallerFörhöjda metallhalter är ett stort problem i Anderstorpsån avrinningsområde. De nedredelarna av ån belastas av koppar, krom och framförallt nickel som tidvis uppträder i extremthöga halter. Även sedimenten är förorenade av koppar krom och nickel. Orsaken till de högahalterna är inte helt klarlagda; påverkan av förorenade områden och från dagvatten samtutsläpp från industrier. Generellt har dock industrins utsläpp minskat kraftig under 1990-talet.Längre uppströms i ån är främst koppar- och nickelbelastningen hög men även zink och kromförekommer. Här är misstänks kanske i första hand förorenat dagvatten utgöra källa menmisstänkt förorenade områden finns även här. Biflödet Töråsbäcken är också hårtmetallbelastad. Sedimenten i Bråarpssjön/Svaravaretorpssjön har mycket höga kadmium-,koppar- och nickelhalter. Även arsenik uppträder i stor omfattning. Utloppet Töråsbäcken harhöga halter av krom och nickel samt zink. Förorenade markområden och sediment är troligorsak.Några sjöar i Anderstorps avrinningsområde har mycket höga halter av kvicksilver i fisk.Hagsjön och Hallasjön och Kroksjön har halter i nivå med eller över de tidigaresvartlistningsgränserna. Någon direkt koppling till övrigt förekommande höga metallhalter iområdet finns inte. Undersökningar har också gjorts över övriga metaller i fisk. Vissförhöjning kan konstateras.6. Nissansjöarna och deras tillflödenAvrinningsområdet omfattar Nissans avrinningsområde fr o m Norra Gussjön t o m SödraGussjön. I området ingår även Valåns vattensystem med bl a Norra Vallsjön och Västerånmed Lagmanshagasjön, som är till stora delar är belägen inom Tranemo kommun.Kring Valåns vattensystem och norra delen av Nissasjöarna, inom Ranneboområdet; utgörsomgivningarna av ostörda vildmarksartade myr- och skogsbygder.Sjöarna präglas av näringsfattigdom och tämligen höga humushalter. De större sjöarna ärklarvattensjöar medan de mindre kan vara kraftigt humösa.NaturvärdenAv Nissansjöarna har Södra Gussjön särskilt höga naturvärden, klass I, och Norra Gussjön,Hammarsjön, Algustorpasjön och Vikaresjön har höga naturvärden, klass II.Norra Vallsjön i biflödet Valån har också höga naturvärden, klass II. Skyddsvärde i övrigt,klass III, har Södra Vallsjön samt Lagmanshagsjön i biflödet Västerån.Flera av sjöarna har en fiskfauna som omfattar 10-14 rapporterade arter, bland dem mindrevanliga arter som id, sarv, gers och gös. Ej bekräftade uppgifter finns om förekomst avinsjööring. Fågelfaunan är rik i området med förekomst av storlom och fiskgjuse. Även iblandvattenvegetationen förekommer rariteter i form av klotgräs, strandlummer och spikblad.Nissans korta sträckning mellan sjöarna bedöms enligt System Aqua ha höga naturvärden.Biflödet Valån från Vallsjöarna bedöms ha mycket höga naturvärden (högstanaturvärdesklass) medan Flankabäcken och Västerån har höga naturvärden. Stationär öringförekommer i området, flodkräfta och även bestånd av flodpärlmussla. Däremot har intetidigare uppgifter om förekomst av sandkrypare i Nissan kunnat bekräftas.Definitivt vandringshinder finns i Nissan vid Nissafors i form av regleringsdamm. I Valånfinns tre vandringshinder varav två har åtgärdats med fiskvägar. I Flankabäcken finns sjuvandringshinder varav de tre längst nedströms har åtgärdats. I Västerån upp till33

NaturvärdenNissan uppströms Nissansjöarna bedöms enligt System Aqua ha mycket höga naturvärden.Samma klassning har Radan/Svanån från inflödet i Nissan och upp till där de delar sig.Svanån har fortsatt mycket högt naturvärde upp till Svansjön medan Radan har högtnaturvärde upp till Stengårdshultasjön.Radan/Svanån samt Stengårdshultasjön utgör riksintresse för naturvården enligt följandemotivering: Sjöarna och vattendragen utgör en viktig del i ett stycke relativt orörd natur.Naturvärdena spänner över ett stort register och representerar väl de naturvärden som börbevaras i ett skogslandskap av relativt näringsfattig natur. I vattendragen finns ett sparsamtbestånd av flodpärlmussla. Öring förekommer i såväl Svanån som Radan. Bottenfaunan ärartrik och har ett högt naturvärde.Stengårdshultasjön har särskilt höga naturvärden, klass I, och hyser ett tiotal fiskarter samt enrik sjöberoende fågelfauna med fiskgjuse, storlom, havstrut, gråtrut och storskrake. Sjön ärockså nationell uppföljningssjö för kalkningsverksamheten s k IKEU-sjö. Uppgifter finns omförekomst av sjölevande öring.Rasjön är en relativt näringsfattig stor källsjö i Radans vattensystem. Sik och gös förekommeri sjön och den har en rik kiselalgflora samt rapporterad förekomst av en sällsynt blågrönalg.Olaglig inplantering av signalkräfta har uppmärksammats i Rasjön, Radan och Svanån.Vattlasjöområdet med bl a Norra och Södra Mossebosjön utgör riksintresse för naturvårdenmed avseende på de geologiska formationerna. Området har flera välutbildade kvartäraavlagringar med höga geovetenskapliga värden. Området är ett mycket säreget långsmaltsystem av åsar och långsträckta sjöar (dödisgropar) som ingår i ett kameområde.I Svanån finns ett partiellt vandringshinder och i Radan finns 7 vandringhinder. Alla hinder äråtgärdade så att någon form av fiskväg finns.TillståndFörsurningNissans huvudfåra har haft en måttlig försurningspåverkan och öringsbestånd ochflodpärlmusslan har gått kraftigt tillbaka. Flodkräftan har troligen slagits ut av försurningen.Numera är dock buffertkapaciteten generellt god. Surstötar kan dock uppträda.I biflöden och sjöar har försurningspåverkan varit kraftig till mycket kraftig. Skador påfisksamhällen, bottenfauna och flodpärlmussla har uppträtt. Genom kalkningar upprätthållsnumera ett pH över 6,0 och de biologiska skadorna har minskat. Fiskbestånden i sjöarna bärnumera inte spår av försurningsskador och bottenfaunasamhällen har återhämtat sig.Öringstammen har ökat men återhämtningen går mycket långsamt. Biologiskaåterställningsåtgärder har gjorts i stor omfattning av dels Jönköpings kommun i Svanån ochav Gislaveds kommun i Radan. Förutom redan nämnda fiskvägar så har i Rasjöns utlopp ettflödesreglerande utskov byggts för att åstadkomma bättre vattenföring. Vidare så haromfattande biotopvård utförts längs nästan hela Radan.NäringsämnenRasjön och Stengårdshultasjön har låga halter av fosfor och måttligt höga halter av kväve.Kvävehalten är förhöjd jämfört med bakgrundshalter. Låga syrehalter uppträder ibottenvattnet i Rasjön.35

MetallerHöga halter av kvicksilver i fisk uppträdde tidigare i Stengårdshultasjön men har minsaktavsevärt beroende på kalkning. Rasjön har låga eller måttligt höga halter av metaller ibottensedimenten.9. ÄtranÄtran rinner upp strax öster om Ulricehamn. Endast en begränsad areal av biflödet Lillånsavrinningsområde är beläget inom Jönköpings län.Större sjöar inom området, som berör Gislaveds kommun är Fegen, Gräsken och Spaden.Området utgörs av en flack, sjörik och barrskogsbevuxen morän och myr terräng medhällmarker i höjdlägena. Spridda småskaliga odlingsbygder med lövinslag förkommer.Sjöarna och vattendragen är genomgående näringsfattiga klarvatten.Fegens samhälle är enda tätorten inom området.NaturvärdenFegen och Spaden har särskilt höga naturvärden, klass I medan Gräsken anses ha högtnaturvärde, klass II. Fegen och Gräsken utmärks båda av en mångformig fiskfauna, bl aförekommer sik, siklöja, sarv, gers och gös. Vidare finns skyddsvärd sjöberoende fågelfaunaoch förekomst av exempelvis spikblad, flotagräs och dysäv.Fegen har en särställning som en av södra Sveriges mest skyddsvärda sjöar. Antalet fiskarteruppgår till 17, vilket är högt för en näringsfattig sjö som Fegen. Sjön har också stora populationerav storlom och fiskgjuse men även rödbena och havstrut förekommer. Det som dockgör Fegen helt unik är förekomsten av en vårlekande siklöja som endast rapporterats från ettfåtal sjöar i världen. I Sverige är Fegenbeståndet troligen det enda kvarvarande.Sjön är riksintresse för naturvården, Natura 2000-område och naturvårdsområde. I anslutningtill sjön finns även Sandvik som är kulturhistoriskt riksintresse.Fegen är påverkad genom sänkningsföretag och regleringar. På 1860-talet sänktes sjön för attvinna ny odlingsmark. Samtidigt stängdes det naturliga utloppet och en kanal grävdes så sjönistället avvattnades åt Svansjöarna.I Fegen finns en regleringsamplitud på 1,75 m. Det skapar problem med torrlagda respektiveöversvämmande strandzoner. Troligen kan den dåliga häckningsframgången hos storlomtillskrivas den kraftiga regleringen. Samtidigt så skapar Fegens vattenregim problem i dennedströms liggande Kalvsjön med allvarliga översvämningar. I ett försök att mildra effekternaså genomfördes ett frivilligt regleringsförsök under perioden 1997-2003 med ändradreglering. Positiva effekter kunde utläsas både i Kalvsjön och för storlommens häckningsframgång.TillståndFörsurningLägsta uppmätta pH i Fegen innan kalkningar påbörjades är 5,3. I Gräsken och Dalsjönuppmättes pH under 5,0, d v s försurningspåverkan har varit mycket kraftig.Numera är buffertkapciteten god i sjöarna. Låg alkalinitet kan dock uppträda i småsjöaruppströms Gräsken och Fegen.36

NäringsämnenHalterna av kväve och fosfor är låga i Fegen och indikerar att sjön är näringsfattig.Planktonundersökningar indikerar dock måttligt näringsrika förhållanden och påverkan harbedömts som tydlig i förhållande till ursprungligt tillstånd. Syreförhållandena är relativt godai sjön. Att bibehålla näringsämneshalterna på låg nivåer är avgörande för vårsiklöjans framtid.MetallerMetallhalterna i Fegens sediment är relativt låga förutom att höga kopparhalter uppmätts isediment i anslutning till gammalt impregneringsområde i Fegens samhälle.FiskevårdDet finns inget fritt fiske i Sverige utom i några av de stora sjöarna och kring kusterna.Lagen om fiskevårdsområde säger:”I syfte att samordna fiskets bedrivande och fiskevården och främja fiskerättsinnehavarnasgemensamma intressen kan enligt denna lag fiske som tillhör eller utgör två eller flerafastigheter sammanföras till ett fiskevårdsområde och fiskerättsinnehavare inom detta bilda enfiskevårdsområdesförening.”Fiskevårdsområdet är en juridisk organisation, som bildas efter en noggrannfiskerättsutredning. En fastighet behöver inte ligga vid vattnet för att ha fiskerätt. Enfiskevårdsområdesförening kan upplåta fiske till allmänheten och reglera fiskets bedrivande.Länsstyrelsen har en tjänst som fiskevårdskonsulent som arbetar med fiskevård i länet.I kommunen finns ett 30-tal fiskevårdsområdesföreningar av varierande storlek. Alla sjöar ärinte upplåtna för allmänt fiske.Fiskevårdsplaner håller på att upprättas för Bolmen, Fegen och Nissasjöarna.FörsurningGislaveds kommun har varit hårt utsatt av försurande nedfall under lång tid. Under densenaste tioårsperioden har framförallt svavelnedfallet nedfallet minskat kraftigt men ärfortfarande över de nivåer som anses som kritiska belastningsgränser. Försurningen har underde senaste decennierna orsakat stora skador på livet i sjöar och vattendrag. Försurningskänsligfisk som öring och mört har gått kraftigt tillbaka. Bottenfaunaorganismer har tagit skada ochflodkräftor och flodpärlmussla har slagits ut. Även grundvattnet har lågt pH som orsakarskador på ledningsnätet hos dem som har enskilda vattentäkter.37

Uppfylld (cirkel)respektive ej uppfylld(triangel)vattenkemiskmålsättningBiologiskåterställningIbland räcker det intemed kalkning för attlivet i sjöar ochvattendrag ska återvända.Arter kanvara helt utslagnautan möjlighet attåterkolonisera pånaturlig väg eller såkan deras livsmiljöervara förstörda.Genom biologiskaåterställningsåtgärderkan vi förbättralivsmiljöer, t exlägga tillbaks stenar itidigare flottledsrensadevattendrag,riva ut gamlavandringshinder,bygga fiskvägarförbi hinder mm. Arter som har försvunnit eller som är akut hotade av försurningen kanåterinplanteras t ex flodkräfta, mört mm.Åtgärder har genomförts i Radan, där alla vandringshinder har tagits bort (Radaholm,Gunnarsbo, Sandsebo kvarn, Rakalvens utlopp, ”masugnsruinen” och Rasjöns utlopp.)Biotorpvård har dessutom utförts i hela ån. Lekbottnar är skapade i Yxabäcken. Fiskvägar harbyggts vid Skogsfors i Västerån. I Flankabäcken har tre vandringshinder tagits bort ochomflyttning av öring har gjorts. Vandringshinder har också tagits bort i Moa sågbäck.I Timmershult och i Betarpsbäcken planeras arbeten.Mört, braxen och flodkräftor har planterats ut i stora mängder. Resultatet vad det gällerflodkräftorna är tveksamt.GrundvattenFörekomstGrundvatten som naturresursGrundvatten bildas genom att regn- och smältvatten tränger ner genom markytan och fyllerporer i marken och sprickor i berggrunden.Det viktigaste användningsområdet för grundvatten är inom kommunal och enskildvattenförsörjning. Grundvatten som dricksvatten har många fördelar framför ytvatten, blandannat en jämn och låg temperatur, låg halt av organiska ämnen och en bättre mikrobiologisk39

kvalitet. Ofta kan grundvatten användas helt utan förbehandling, men om reningsåtgärdervisar sig nödvändiga är dessa i allmänhet enklare och betydligt mindre kemikaliekrävande änför ytvatten.Hälften av den kommunala vattenförsörjningen i landet baseras på naturligt eller konstgjortgrundvatten. Med konstgjort grundvatten menas att man låter ytvatten infiltrera ned tillgrundvattnet, t.ex. från bassänger i grusavlagringar. På detta sätt kan vattentillgången ökas.Drygt en miljon människor har inte kommunalt vatten utan använder grundvatten från egna,grävda eller borrade brunnar för sin vattenförsörjning. Ungefär lika många utnyttjargrundvatten vid sitt fritidsboende.Förutom för drickvattenförsörjning nyttjas grundvatten i jordbruket, för djurhållning ochbevattning, som processvatten i vissa industrier, för trädgårdsbevattning och förenergiutvinning och luftkonditionering.Eftersom många olika föroreningar lätt kan lösa sig i vatten påverkas ofta vattenkvaliteten ivåra grundvattentillgångar. Gödnings- och bekämpningsmedel, vägsalt och läckage frånsoptippar och septiktankar är exempel på föroreningskällor som kan vara förödande förgrundvattnets kvalitet.GrundvattenbildningGrundvatten bildas genom att regn- och smältvatten tränger ner genom markytan och fyllerporer i marken och sprickor i berggrunden.Innan vattnet infiltrerat genom markytan avdunstar en del direkt tillbaka till atmosfären. Avåterstående mängd tas en del upp av växternas rötter och avgår till atmosfären genomtranspiration, vilket är växternas naturliga sätt att reglera sin vattenbalans. Resten fortsättervidare ner mot grundvattenytan och bildar så småningom grundvatten.Under grundvattenytan, i den så kallade grundvattenzonen, är samtliga porer och sprickorvattenfyllda. Grundvattenzonens mäktighet varierar under året beroende på bl.a. nederbördoch på eventuella grundvattenuttag. Vanligtvis är djupet till grundvattenytan störst påsensommaren eftersom nästan all nederbörd tas upp av växterna. Grundvattennivån kan ocksåvara låg i slutet av vintern innan snösmältningen kommit igång.Grundvattnet har en mycket viktig hydrologisk och ekologisk funktion eftersom ca 80 % avvattnet i sjöar och vattendrag kommer ifrån utströmmande grundvatten. Grundvatten finns isamtliga geologiska formationer men större uttagbara mängder återfinns främst i grovkornigaavlagringar och i sprickrikt eller poröst berg.Grundvattentillgångar i Gislaveds kommunDen geohydrologiska kartan redovisar grundvattenförande jordarter. En särskild markeringhar lagts på de områden som är mest känsliga för föroreningar, dvs områden med grus somhar en infiltrationshastighet av storleksordningen 10m/h.Större delen av kommunen består av morän, där infiltrationshastigheten kan variera mycket,men anses normal. Se karta ÖP06 – Vatten.NyttjandeDricksvattenEnligt definitionen i EUs dricksvattendirektiv är enskild vattenförsörjning vattenuttag fördricksvattenförsörjning som understiger 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mindre än50 personer. Mindre vattenuttag, som används för kommersiell eller offentlig verksamhet,räknas dock ej till enskild vattenförsörjning.I Gislaveds kommun har ca 20 % av kommunens befolkning egen brunn. Ca 24 200 personerär anslutna till kommunalt vatten.Vid en undersökning av privata brunnar 1992 kunde konstateras att 68 % av grävda brunnar40

16 % av de borrade brunnarna hade en dålig buffringsförmåga. I samtliga grävda brunnar ochi 74 % av de borrade var vattnet mjukt eller mycket mjukt, vilket innebär stor risk förkorrosion.De kommunala vattentäkterna är helt baserade på grundvatten. Det finns tio vattenverk. Fr om 2006 kommer Hestra att försörjas från Gislavedstäkten.Råvattenkvaliteten i de kommunala vattentäkterna varierar. De problem som finns är förhöjdajärn- och manganhalter samt låga pH och alkalitetsvärden. En viss höjning av pH-värdena harkunnat märkas de senaste åren.SGU har identifierat geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning. IGislaveds kommun finns områden av klassI – Hela Nissandalen och delar av FinnvedensFolkland. Dessa områden har en uttagskapacitet på 25 l/s och kan behövas för mer än 50 000människor. Delar av dessa områden kan på sikt komma att bli riksintressen.EnergiI kommunen finns 885 registrerade berg- och ytjordvärmeanläggningar.KonflikterKonflikter som kan uppstå är:- mellan enskilda brunnsägare- mellan olika verksamheter och brunnsägare- mellan bergvärme och dricksvattennyttjande- mellan grustäktsverksamhet och grundvatten- mellan förorenade områden och grundvatten- mellan avloppsanläggningar och vattentäkter41

MarkavvattningGenerellt råder förbud mot markavvattning i södra Sverige förutom i de västra delarna avJönköping län där markavvattning är tillståndspliktig. Tillståndsmyndighet är länsstyrelsen.Med markavattning menas åtgärder som görs för att permanent sänka av grundvattennivån.Tillfällig markavattning i form av skyddsdikning är anmälningspliktig. Tillsynsmyndighet ärskogsvårdsstyrelsen. Skyddsdikning görs för att sänka av tillfälligt höga grundvattennivåersom uppträder efter avverkning. Skyddsdiken skall alltid läggas igen när skog åter etableratett hygge. Rensning av befintliga diken är också tillåten men endast till det ursprungligadikets djup och bredd. Rensning räknas som nydikning när igenväxning gått så långt att ettnytt naturtillstånd inträtt.Gislaveds kommun har en mycket stor våtmarksareal, drygt 19 000 ha vilket utgör ca 25 % avlandarealen. Våtmarkerna har också utsatts för stor påverkan. I Naturvårdsverketsvåtmarksinventering noteras endast 1,4 % orörda våtmarker av den totala våtmarksarealen ikommunen. Det i Gislaveds kommun helt dominerande ingreppet är dikning i syfte attförbättra den skogliga produktionen. 385 av 568 delobjekt i kommunen var påverkade avdikning.Dikningen av har fått till följd att våtmarkernas vattenhållande förmågan har försämrats ochhar idag inte samma flödesutjämnande effekt som tidigare. Stora regnmängder transporterassnabbare neråt i vattensystemen och orsaker större översvämningseffekter än tidigare.Översvämningsrisk i Gislaveds kommunBakgrundDe senaste åren har en rad allvarliga översvämningar inträffat, såväl i Sverige och Europasom på andra håll i världen. Sverige drabbas nästan årligen av översvämningar med storamateriella skador och kostnader för miljarder som följd. Experter har dessutom konstaterat attrisken är stor att översvämningar blir allt vanligare i framtiden.För Sveriges del behöver inte översvämningar handla om direkta dödsfall, utan mer omekonomi och ekologi, om vattenförsörjning, vattenkraft och risk för vattenbrist.Stora förändringar av vattentillgången är att vänta om klimatet ändras på det sätt somklimatscenarierna indikerar. Stora ökningar kan i så fall förväntas i norr medan resultatenvarierar i söder. Närmare analyser visar att årsrytmen ändras med mer instabila vintrar ochlägre årsflöden. Då avdunstningen också ändras kan stora delar av Sydsverige få större riskför vattenbrist än i dagsläget. Extrema vårflöden minskar medan det blir vanligare medöversvämningar som beror på regn, d v s händelser av det slag som drabbade Arvika 2000 ochCentraleuropa 2002.Enligt PBL ska samtliga kommuner ha en aktuell översiktsplan, vilken ska innehålla enredovisning av kommunens alla riskfaktorer och översvämning är en av dem.En stor del av bebyggelsen har tillkommit innan noggranna överväganden om riskerna för t exskred och översvämning blev vanliga i kommunernas fysiska planering. Till stöd för denkommunala riskhanteringen låter Räddningsverket utföra översiktliga karteringar av bl aöversvämningshotade områden. Årligen karteras översiktligt ett antal älvsträckor medavseende på översvämningsrisker. Vid årsskiftet 2002/2003 fick Gislaveds kommun ta del avinnehållet, vilket i sin tur ställde kravet på en integration av översvämningsrisken i kommandeöversiktsplaner, härnäst ÖP 06. Utmaningen inför framtiden ligger i att utnyttja och förenakunskaperna i den kommunala planeringen för att styra utvecklingen i önskad riktning.42

KunskapslägetKlimatförändring och dess konsekvenserKlimatfrågan är global och i Sverige pågår klimatmodellering på SMHI. Eftersom det är desamlade utsläppen som styr klimatförändringen är det svårt att se precis hur utvecklingenkommer att se ut. Det är svårt att hitta sektorer som inte berörs av en klimatförändring, mende viktigaste är troligtvis de som är kopplade till tillgången på vatten. Uppvärmningen är i sigallvarlig, men konsekvenserna blir än mer dramatiska om nederbörden förändras.Regionala framtida klimateffekter utifrån förväntad förändring pekar på ett mildare och delvisregnigare klimat fram till år 2100 med temperaturförhöjningar runt 4°C över Skandinavienoch ökad nederbörd i norra Sverige med ca 20 %.ÖversvämningskarteringenRäddningsverkets översvämningskartor har producerats för två nivåer, 100-årsflöde ochberäknat högsta, dimensionerat, flöde.100-årsflödeEtt 100-årsflöde inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång per 100 år, vilket innebär attsannolikheten är 1 på 100 för varje enskilt år. Eftersom man exponerar sig för risken underflera år blir den ackumulerade risken avsevärt större. För ett hus vars livslängd beräknas till100 år, blir den ackumulerade risken hela 63 %. Det är alltså större risk att drabbas av enöversvämning än att klara sig!Sannolikhet för ett visst flöde uttryckt i % under en viss period av år.Period av årFlöde 10 år 50 år 100 år 200 år 500 år 1 000 år20-årsflöde 40 % 92 % 99 % 100 % 100 % 100 %100-årsflöde 10 % 40 % 63 % 87 % 99 % 100 %1 000-årsflöde 1 % 5 % 10 % 18 % 39 % 63 %10 000-årsflöde 0,1 % 0,5 % 1 % 2 % 5 % 9,5 %Dimensionerat flödeFramtagningen av beräknat högsta flöde har skett i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjerför dammdimensionering. Dessa bygger på en systematisk kombination av alla kritiskafaktorer (regn, snösmältning, hög markfuktighet, högt vattenstånd i sjöar, magasinsfyllning ireglerade vattendrag) som bidrar till ett flöde. För dammdimensionering benämns detta flödedet dimensionerande flödet. Någon åtkomsttid kan inte anges för detta flöde, men den ärstörre än 100 år.Det är svårt att beräkna flöden med mycket långa åtkomsttider om 1 000 år eller mer ochosäkerheten blir därför mycket stor. Normalt finns det mindre än 100 års observationer attutgå ifrån och i reglerade system är de observerade vattenföringsserierna betydligt kortare.Plats för beräknat flöde 100-årsflöde [m 3 /s] Dimensionerat flöde [m 3 /s]Huvudvattendraget NissanUtlopp Vikaresjön (Nissafors) 95 317Nedan Anderstorpsån 124Nedan Träppjaån 147Nedan Färgån 170Ovan Kilan 193 509Nedan Kilan 26643

Fröslida kaftverk 278Nissaströms kraftverk 280Nedan Sännan 295Mynningen i havet 300 710Biflödet KilanVästerån ovan Österån 61Nedan Österån 90Snapparp 94Mynningen i Nissan 98 244Flöden enligt Flödeskommitténs riktlinjer för riskklass-I dammar.Konsekvenser i och för Gislaveds kommunElförsörjningLäget är inte kritiskt för Sydkrafts fördelningsstationer inom Gislaveds kommun vid 100-årsflöde. Däremot för en inom Gislaved Energi AB:s koncessionsområde. Det finns enöverhängande risk för totalavbrott i delar av Gislaveds tätort på grund av dessaöversvämningar, men i Smålandsstenar och Skeppshult finns det ingen överhängande risk fördetta. I kommunen finns däremot enstaka nätstationer där det är nästan helt säkert att manmåsta valla in nätstationerna för att klara 10kV-apparater med hänsyn till Energimyndighetenskrav på jordfelsutlösning. Flera kabelskåp på lågspänning kommer helt säkert att hamna undervattenlinjen vid ett 100-års flöde, men erfarenheten visar att det är ett begränsat problem ochdet brukar normalt inte bli strömavbrott bara för att kabelskåpen hamnar under vatten.Någon egentlig beredskap för översvämningar finns inte utöver generell beredskap förelavbrott med ett krav på max en timmes inställelsetid.Vatten- och avloppsförsörjningÖversvämningar kan drabba det kommunala vattenförsörjningssystemet genom attråvattentäkten, grund- som ytvatten, förorenas eller att själva reningsverket slås ut på grund avolämplig placering. Nuvarande vattenverk i Gislaved bedöms inte påverkas av ett 100-årsflöde.Marken där Gislaveds elverk är placerad kommer vid ett ca 200-300-årsflöde att ligga undervatten, vilket innebär att detta blir obrukbart. Detta kan få som konsekvens att VAproduktionsanläggningarnabehöver drivas med reservkraft. Vid denna nivå är ävenkommunens förråd översvämmat.Redan vid ganska måttliga inläckage av ovidkommande vatten kommer reningsprocessen vidavloppsreningsverken att slås ut. I Gislaved kommer redan vid ett 100-årsflöde norra delenbehöva bräddas ut i Nissan. Därefter kommer en successiv bräddning att behöva skeallteftersom vattennivån stiger. Innan det dimensionerade flödet kommer hela verket attstängas eftersom pumpstation och huvudledning till reningsverket kommer att varaöversvämmade.I Smålandsstenar måste östra industriområdets norra del, Korea och Strandsnäsområdet,bräddas vid ett 100-årsflöde. Därefter sker successiv bräddning av norra halvan avSmålandsstenar. Upp emot dimensionerade flöden kommer allt spillvatten att bräddas.44