Hela programmet som broschyr - Statsvetenskapliga institutionen ...

Mod att mötasDe allra flesta barn är livs- och överlevnadskonstnärer.Med obändig kraft strävar de framåti sin utveckling, nyfikna och förväntansfulla pådet goda i livet. I den spontana leken formar ochbearbetar de sina föreställningar om världen, redoatt ta nya roller, de prövar känslor och utforskarnya världar och äventyr. Men vi vet att många barntyvärr utsätts för besvikelser och påfrestningarsom äventyrar deras fortsatta växande. Som vuxnaanar vi ibland i mötet med ett barn en tyngd, rädslaeller kanske sorg som kan utgöra ett tillfälligt ellermer varaktigt hinder på barnets väg. I ett sådantmöte kan vi utgöra en viktig skillnad genom attfinnas till på ett närvarande och äkta sätt.Under seminariet kommer vi att tala om sådanamöten och vad som hjälper oss som vuxna attsamla det mod som krävs för att effektivastbistå barnet.Michael Lundgren, psykolog, författare ochverksam på ungdomsmottagning, arbetar medutbildning och handledning. Kerstin Kristensen,pedagog, författare, verksam som kvinnofridskonsult.LikabehandlingslagenNy lag som främjar barns och elevers lika rättigheter- en möjlighet att utveckla värdegrundsarbete.Du får information om den nya lagen, ”Omförbud mot diskriminering och annan kränkandebehandling” (SFS 2006:67) och dess förarbetensamt hur den kan vara ett redskap för att utvecklavärdegrundsarbetet i verksamheten.Jannicke Hansson, Center för SkolutvecklingGöteborg .Pedagogisk dokumentationoch IUP i förskolanPedagogisk dokumentation gör det möjligt att följaen läroprocess över tid, vilket är en förutsättningför att kunna följa upp och utvärdera verksamhetenoch därmed vara ett redskap för att påverka lärandemiljönför såväl barn som pedagoger. Dokumentationhandlar om att utveckla och om att utvecklassamt om att äga sitt lärande och sitt uppdrag. Hurkan IUP bli ett led i en sådan utveckling, ett utvecklingsredskapsom barn och pedagoger ”äger”gemensamt?Ann-Charlotte Lindgren, universitetsadjunkt,Göteborgs universitet m fl.Sinnesträningen i lärprocessen-teori och praktik i montessoripedagogikenI Sverige har antalet montessoriskolor på senare årökat kraftigt. Som en följd av den utbredning sommontessoripedagogiken fått, växer också ett alltstörre behov av att få kunskap om vad montessoriundervisningverkligen är och den diskussion somomger Montessoris idéer är minst lika livlig, intensivoch full av kontroverser idag, som den var närde publicerades första gången. Montessoripedagogikeninnefattar många olika delar såsom praktisktarbete, språk, matematik och kultur (geografi,biologi, botanik, zoologi, fysik, kemi, historia)samt sinnesträning. Föreläsningen grundar sig iforskning om sinnesträningen inom Montessorispedagogik, och följs upp av en grupp förskollärareoch lärare från en montessoriskola, som berättarhur dessa teorier visar sig i praktiken.Kerstin Signert, doktorand vid Göteborgs universitetsamt representanter från Montessoriskolan iCentrum, Göteborg.Små barns matematik-erfarenheter från ett pilotprojektI ett 30-tal arbetslag i olika kommuner har lärarei förskolan under ett år fått möjlighet att utvecklasitt kunnande i och om matematik för barn i åldern1– 5 år. Syftet har varit att utarbeta ett kompetensutvecklingsprogramsom fördjupar och vidgar detkunnande i och om matematik och didaktik, somförskolans lärare behöver för att kunna stimuleraoch utmana barns intresse för och lärande i matematikenligt Lpfö 98. Under föreläsningen gestalrika exempel på hur barnböcker, vardagssituationeroch tema kan vara utgångspunkt för barnsoch vuxnas upplevelser, dokumentationer ochreflektioner om matematik. Fokus i förskolans matematikarbeteriktas mot kreativitet och skapandeaktiviteter där matematik kan komma till uttryck it ex rörelse, musik, språk, lek och bild.Elisabet Doverborg, förskollärare, forskare ochprojektledare samt Lillemor Emanuelsson , lågstadielärareoch projektledare, båda vid Nationelltcentrum för matematikutbildning, NCM.Social kompetens i förskolan- att bygga broar mellan teori och praktik iförskolanFöreläsningen kommer att handla om hur socialkompetens upplevs i vardagen både hos barn ochvuxna. Begrepp som ofta används i samband medsocial kompetens förklaras och sätts in i förskolansvardag. Kari beskriver mycket träffsäkert enförskolepersonals vardag. Hon tar utgångspunkti händelser från det dagliga arbetet och beskriverglädjeämnen och svårigheter på ett underhållandesätt. Med denna ansats resonerar Kari om kvaliteti arbetet. Hur förskolan på ett enkelt sätt återkopplarprocesskvalitet till föräldrar. Föreläsningenkommer även att ta upp hur man kan ”omvandla”handling till ord och hur man skapar processkvalitetoch hur man dokumenterar det.Kari Pape, förskollärare, föreståndare och pedagogiskledare inom förskolan.Arrangör: CEBUH, Centrum för Barns ochUngdomars HälsaUniverseum som inspirerandeoch lärande miljöOBS! På UniverseumIbland kan klassrummet upplevas som begränsandenär det gäller undervisning inom naturvetenskapoch teknik. Universeum har fantastiskamöjligheter för lärare att ge både sig själv ochsin klass fördjupning inom dessa områden. Medhjälp av kompetent personal och unika miljöervill vi informera om och inspirera till att delta ivåra lärarfortbildningar och skolprogram. Skolprogrammetriktar sig till alla åldrar. En aktuellforskare kommer att hålla en föreläsning kopplattill någon av våra utställningar som är Vattnetsväg genom Sverige, Akvariehallen med sina hajar,Regnskogen samt Hands-on-utställningar påexperimentavdelningarna Explora och Kalejdo.Dessutom erbjuds möjlighet att med guider göraen rundvandring i huset.Forskare från Göteborgs universitet samt Universeumspedagoger.Arrangör: Universeum, som ligger i direkt anslutningtill Svenska mässanÖmma öron och Hesa halsarRösten och hörseln är dina viktigaste arbetsredskap.Använder du dem rätt på jobbet? Medhumor, musikalitet och lätta konkreta övningarmedvetandegör vi några av pedagogens vanligastearbetsmiljöproblem. Om bullersanering, röstvård,arbetsro och bra pedagogiska material.Andreas Lindahl, journalist, pedagog och altviolinist,Francis Shaughnessy, sångpedagog och sångaremed examen från Musikhögskolorna i Örebrooch Göteborg.Seminarier måndagAlla har något viktigt att berätta!15.00-16.20Hur kan alla känna sig delaktiga? Kommunikation,kroppens uttrycksförmåga och lekfullhet användsför att stärka barnens förmåga till självkänsla,samarbete och språkutveckling. Delta i en rytmiskresa i form av en workshop där Pontus Edmarberättar och visar hur man kan arbeta med barninom förskola och grundskola. Fokus ligger påberättelsen och rytmiken används som metod isamarbete med förskollärare och lärare i ämnensom svenska, engelska osv.Pontus Edmar, rytmikpedagog Bergsjönskulturskola.Att arbeta med webbquest sommetod -Göteborgsresan och Luft att andas15.20-16.20Metoden webbquest, utvecklad av Bernie Dodgeoch Tom March (San Diego State University), utgörett bra stöd för dig som vill låta eleverna arbetasjälvständigt, problembaserat, och ämnesintegreratmed Internet som redskap. Kring ett ämnesområdeskapar man en webbresurs - en webbquest - meden tydligt beskriven uppgift, handledningar ochresurser till såväl lärare som elever. Eleverna lärsig att, utifrån tydligt satta mål, själva söka kunskappå nätet inom de ramar som uppgiften ochde givna resurslänkarna i webbquesten ger dem.Under seminariet får du lära dig mer om metodenwebbquest samt ta del av spännande erfarenheteroch exempel från skolor som testat metoden utifrånwebbquestarna ” Göteborgsresan” och ”Luftatt andas”. Målgrupp: Främst Grundskola år 5-9,Gymnasieskola. Seminariet är ett samarbete mellanCenter för Skolutveckling Göteborg ochGöteborg Stad Trafikkontoret. Ylva Bergstedt,Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla, CamillaHenriksson.Barnboksfiguren flyttade in iklassrummet - vad hände då?14.50-16.30Under flera år har Castor, Linnea, Findus och enrad andra barnboksfigurer i språkutvecklingsprojektet”Barnboksfiguren – en tillgång på olikaplan” brevväxlat med eleverna i en F-3-klass.Figurerna och alla problem de behöver hjälp medutgör tillsammans med elevernas egna erfarenheter,tankar och funderingar den röda tråden iundervisningen. Inriktningen på arbetet är ytterstberoende av vilka frågor som intresserar eleverna.I kommunikationen med barnboksfigurerna fåreleverna möjlighet att möta skriftspråket i ettlustfyllt och meningsfullt sammanhang.Ulla Sundemo, lärare på Internationella Skolan iGårdsten F-3 i Angered.