13.07.2015 Views

och familjeomsorgen, jämförelse med andra kommuner (pdf, nytt ...

och familjeomsorgen, jämförelse med andra kommuner (pdf, nytt ...

och familjeomsorgen, jämförelse med andra kommuner (pdf, nytt ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Figuren på föregående sida (den gula triangeln) visar IFO:s uppdrag grupperad i fyranivåer:• Specialinsatser• Tidiga insatser• Riktat förebyggande• Allmänt förebyggandeRelaterat till kostnader är det tydligt mellan <strong>kommuner</strong>na att den största andelen resurseranvänds till botten i triangeln, dvs. specialinsatser vilket också är IFO:s huvuduppdrag.Modellen bygger på en grundtanke om att en väl fungerande kommun har ett mindre behovav en utbyggd IFO-verksamhet. Detta blir speciellt tydligt gällande de allmäntförebyggande insatserna där både innehåll <strong>och</strong> omfattning på IFO-verksamheten är kopplattill hur övriga kommunala verksamheter (skola, fritid, kultur, m.m.) fungerar. Ävenkommunens närings- <strong>och</strong> föreningsliv har betydelse för IFO-verksamhetens omfattning<strong>och</strong> innehåll. En annan viktig parameter är inriktningen på arbetet hos <strong>andra</strong> huvudmänsom landsting, polis, m.m.Rapporten utgår ifrån att mäta effektivitet sett ur ett <strong>med</strong>borgarperspektiv. Det är samtidigtviktigt att inrikta mätningen mot huvuduppdraget (specialinsatser <strong>och</strong> tidiga insatser)eftersom det är individ- <strong>och</strong> <strong>familjeomsorgen</strong>s effektivitet som undersöks. Ju närmare deallmänt förebyggande insatserna man kommer desto svårare blir det också att göra<strong>jämförelse</strong>r mellan <strong>kommuner</strong>na. Kommunernas olika profileringar <strong>och</strong> satsningar påförebyggande verksamhet varierar bl.a. avseende organisatorisk tillhörighet.Ovanstående modell har använts som grund i valet av mått <strong>och</strong> poängberäkning iuppbyggnad av <strong>jämförelse</strong>index, m.m.1.1.1 ValiditetMäter vi det vi vill mäta <strong>och</strong> mäter vi på rätt sätt? Antagligen inte om man strikt håller sigtill ett vetenskapligt perspektiv <strong>och</strong> forskningens krav på validitet. Projektgruppen anserdock att det i ett utvecklingsarbete där det inledningsvis inte finns någon klar bild övervilket resultat som ska fångas kan detta sätt vara gott nog. I Måttbandets första mätning avIFO:s verksamhet testas olika resultatindikatorer. Modeller/metoder prövas för att fångadessa fösta generationens resultat. Kunskapen växer <strong>och</strong> <strong>med</strong> tiden skärps metoderna <strong>och</strong>resultatmåtten blir stabilare.För att komma dit måste vi våga pröva <strong>och</strong> ibland pröva <strong>nytt</strong> för att resultatindikatorernaska bli stabila <strong>och</strong> <strong>nytt</strong>iga för brukaren <strong>och</strong> verksamhetsutvecklingen. I Jämförelseprojektetär det projektledarna (en för varje kommun) som står för kvalitetssäkringen av de data sompubliceras i rapporten. Det är projektledaren som frågar efter/hämtar data <strong>och</strong>sammanställer respektive kommuns data till rapporten enligt föreskriven metod.1.1.2 AvgränsningProjektgruppen har valt att bortse från omvärldsfaktorer som kan påverka <strong>med</strong>borgarnasbehov av insatser inom ramen för individ- <strong>och</strong> <strong>familjeomsorgen</strong>. En del av dessa faktorersom arbetslöshet, sjukersättning, m.m. jämförs mellan <strong>kommuner</strong>na <strong>och</strong> redovisas i bilaga6.5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!