Sammanfattning - Konjunkturinstitutet

konj.se

Sammanfattning - Konjunkturinstitutet

7SammanfattningKonjunkturuppgången i världsekonomin har stannat av. En växandeoro för statsfinanserna ibland annat Italien och Spanien harlett till finansiell turbulens med fallande börskurser. Återhämtningentar en paus eftersom osäkra hushåll och företag skjuterupp konsumtion och investeringsbeslut, så även i Sverige. Turbulensenväntas avta under hösten och framtidstron återkommergradvis 2012. Under andra halvåret 2012 kommer även återhämtningenigång igen, men arbetslösheten bedöms sjunka först2013. Men detta förutsätter en oförändrad reporänta det närmasteåret. Det finns också ett utrymme för en expansiv finanspolitik.SKULDORO STOPPAR KONJUNKTURUPPGÅNGEN IVÄRLDSEKONOMIN 2011Under sommaren har det publicerats allt mer statistik som tyderpå en svag ekonomisk utveckling i OECD-länderna. Det är särskilttydligt i USA där också historiken för BNP-tillväxten harreviderats ner påtagligt. I både USA och euroområdet bromsadeBNP-tillväxten in redan i slutet av 2010 och det var väntat meden relativt svag utveckling även andra kvartalet 2011 (se diagram1). Sommarens månadsutfall för bland annat sysselsättning, industriproduktionoch förtroendeindikatorer har dock varit överraskandesvaga för de flesta bedömare.Det har bidragit till att aktörerna på de finansiella marknadernahar blivit mer pessimistiska om möjligheterna för högtskuldsatta länder med stora budgetunderskott i euroområdet attklara sina åtaganden. Samtidigt har de politiska systemen i bådeUSA och euroområdet visat prov på svag handlingskraft vilketytterligare förstärkte oron på de finansiella marknaderna. I dennaosäkra miljö föll börskurser kraftigt över hela världen (sediagram 2) och det fåtal indikatorer på den ekonomiska aktivitetenunder juli och augusti som hittills har publicerats pekar ocksånedåt.Eftersom det kommer att ta tid att hitta lösningar till hurhögt skuldsatta euroländer ska kunna finansiera sin statsskuldkommer den finansiella turbulensen på marknaderna att bestå denärmaste månaderna. Hushållens förtroende för den framtidaekonomiska utvecklingen har minskat på de flesta håll i världenoch kommer sannolikt att fortsätta falla om turbulensen består(se diagram 3). Till följd av osäkerheten minskar tillväxten i hushållenskonsumtion. Även företagens investeringsplaner justerasner. BNP-tillväxten beräknas bli svag under resten av 2011 i deflesta OECD-länder.FÖRTROENDET ÅTERVÄNDER UNDER 2012Det mest troliga är att osäkerheten minskar och den finansiellaturbulensen avtar under hösten. Det förutsätter politiska beslutDiagram 1 BNP i USA och euroområdetProcentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden210-1-2-30103USAEuroområdet05Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat ochKonjunkturinstitutet.Diagram 2 BörsutvecklingIndex 2006-12-29=100, dagsvärden, 5-dagarsglidande medelvärde120100806040070809Diagram 3 Konsumentförtroende i USA,euroområdet och SverigeIndex 1985=100 respektive nettotal07USA (S&P 500)Sverige (OMXS)Euroområdet (STOXX)Källor: Standard & Poor’s, NASDAQ OMX ochSTOXX.140120100806040010305USAEuroområdet (höger)Sverige (höger)Källor: University of Michigan, Eurostat ochKonjunkturinstitutet.07091009111111210-1-2-31201008060406040200-20-40


8 Sammanfattningsom övertygar marknaderna om att euroländer med svaga statsfinanserkommer att klara sina åtaganden. Detta kan sannoliktinte ske utan stöd från EU:s institutioner som Europeiska finansiellastabiliseringsfaciliteten (EFSF) och Europeiska centralbanken(ECB). Det är dock en komplicerad politisk process sominte bara handlar om ekonomisk analys.När turbulensen har lagt sig på de finansiella marknadernaåtervänder hushållens och företagens förtroende i OECDländernaunder loppet av 2012. Då genomförs uppskjutna konsumtions-och investeringsbeslut och tillväxten tar åter fart.UTVECKLINGEN KAN BLI BETYDLIGT SÄMREDiagram 4 BNPProcentuell förändring, årsvärden6420-2-4-60608HuvudscenarioAlternativscenario10Källa: Konjunkturinstitutet.Diagram 5 StyrräntorProcent, dagsvärden7612146420-2-4-676Det finns en betydande sannolikhet att skuldkrisen i euroområdetfördjupas och blir allvarligare och mera utdragen än i prognosen.I fördjupningen ”Effekter av en fördjupad skuldkris ieuroområdet” beskrivs en möjlig utveckling om osäkerhetenbestår under hela 2012. Den makroekonomiska utvecklingen ifrämst euroområdet men även i övriga världen, inklusive Sverige,blir markant sämre.Ju längre tid osäkerheten om statsfinanserna består destostörre är risken att problemen sprider sig till banksystemet sominnehar stora mängder statsobligationer. Det skulle få allvarligaåterverkningar på kreditförsörjningen i Europa även om det inteär troligt att problemen skulle bli lika omfattande som efter LehmanBrothers konkurs i september 2008. Det globala finansiellasystemet är inte lika känsligt nu som då. Men å andra sidan ärstatsfinanserna nu svagare i de flesta länder, vilket gör det merutmanande att formulera stabiliseringspolitik som kan motverkaen kraftig försvagning av konjunkturen.I Sverige är statsfinanserna starka men även här skulle problemeni det europeiska banksystemet innebära allvarliga störningar.Förutom de direkta konsekvenserna av mindre export tilldrabbade länder skulle även hushåll och företag i Sverige bli merosäkra. BNP-tillväxten blir betydligt lägre än i huvudscenariotoch arbetslösheten stiger från dagens redan höga nivå (sediagram 4). I denna situation blir penningpolitiken i både euroområdetoch Sverige betydligt mer expansiv med sänkningar avreporäntan under 2012.543210000204SverigeEuroområdetUSA06Källor: ECB, Federal Reserve och Konjunkturinstitutet.08101214543210TRÖGARE ÅTERHÄMTNING ÄVEN PÅ LÄNGRE SIKTTillväxten i världsekonomin blir jämförelsevis låg de kommandeåren även om turbulensen minskar redan under hösten. Återhämtningenblir trög eftersom finanspolitiken måste stramas åt istora delar av OECD-området samtidigt som hushållen i mångaländer förutses spara mycket för att minska sin skuldbörda. Dettaär ett vanligt mönster efter finanskriser. Den långsamma återhämtningeninnebär att arbetslösheten ännu år 2015 ligger kvarpå förhöjda nivåer i flertalet OECD-länder.Inflationstrycket i världsekonomin har minskat i takt med attden finansiella turbulensen har bromsat uppgången i råvarupri-


Sammanfattning 9serna. Oljepriset har till och med fallit de senaste månaderna.Med lägre inflationstryck, lågt resursutnyttjande och förhöjdosäkerhet kommer centralbanker världen över att vara försiktigamed att höja räntorna. Både den europeiska centralbanken(ECB) och amerikanska Federal Reserve (Fed) förutses låta sinarespektive styrräntor vara oförändrade under mer än ett års tid(se diagram 5). Därefter börjar ECB höja styrräntan långsamtmedan Fed avvaktar till mitten av 2013 innan styrräntan börjarhöjas. Penningpolitiken behöver vara expansiv under lång tid föratt inte äventyra återhämtningen.Diagram 6 Hushållens och näringslivetsförtroendeindikatorerNettotal, säsongsrensade månadsvärden40200-2040200-20ÅTERHÄMTNINGEN I SVERIGE TAR PAUSÄven i Sverige har tillväxten dämpats under loppet av 2011.Konjunkturåterhämtningen fortsatte under första halvåret men ilångsammare takt och arbetslösheten föll med knappt 0,5 procentenheter.Den snabbt ökande finansiella turbulensen undersommaren med bland annat kraftigt börsfall har dock satt storaavtryck i hushållens och företagens förtroende (se diagram 6).Prognosen för andra halvåret 2011 är att BNP i genomsnitt endastökar med 0,2 procent per kvartal (se diagram 7).Redan före sommarens finansiella turbulens utvecklades hushållenskonsumtion svagt (se diagram 7). Det kan tyda på attäven svenska hushåll tycker sig vara väl högt skuldsatta och därförvill öka sitt sparande. Risken för finanspolitiska åtstramningarmed skattehöjningar och/eller sänkta transfereringar tordeupplevas som liten i Sverige. Däremot är huspriserna på en högnivå i förhållande till en historisk trend. Tillsammans med ensvag utveckling av huspriserna det senaste året kan detta ha ökathushållens oro för ett kraftigare prisfall, vilket motiverar ett ökatförsiktighetssparande. Prognosen för hushållens konsumtion harreviderats ner betydligt i ljuset av både svagare utfall och denstigande osäkerheten. Trots en relativt stark ökning av den disponiblainkomsten ökar konsumtionen bara med 2,0 procent i åroch med 2,6 procent 2012. Det innebär att sparkvoten tillfälligtstiger från en redan hög nivå (se diagram 8).MARGINELLT ÅTSTRAMANDE FINANSPOLITIK 2012Regeringen har nyligen meddelat att den skjuter upp planerna påbland annat ett femte jobbskatteavdrag 2012. Regeringen motiverardetta med det osäkra ekonomiska läget. Konjunkturinstitutethar därför ändrat prognosen för finanspolitiken 2012. Nuförutses riksdagen besluta om 10 miljarder kronor i ofinansieradeåtgärder 2012, vilket kan jämföras med 30 miljarder kronor ijuniprognosen. Med den nya prognosen blir finanspolitikensinriktning något åtstramande 2012, vilket dämpar BNP-tillväxtoch sysselsättning 2012.-400305Hushållen (CCI)Totala näringslivet07Källa: Konjunkturinstitutet.0911-40Diagram 7 Hushållens konsumtion ochBNPProcentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden33210-1-2-3-4-50810Hushållens konsumtionsutgifterBNPKällor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 8 Hushållens konsumtion ochsparkvotÅrlig procentuell förändring respektive procent avdisponibel inkomst654321012210-1-2-3-4-516141210864HÖGRE TILLVÄXT 2013När hushållens och företagens tillförsikt om den ekonomiskaframtiden vänder upp under 2012, ökar tillväxten. Uppskjutna-10002040608Hushållens konsumtionHushållens sparkvot (höger)1012Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.142


10 SammanfattningDiagram 9 ArbetslöshetProcent av arbetskraften12108641210864konsumtions- och investeringsbeslut genomförs under slutet av2012 och 2013, vilket driver på tillväxten så att konjunkturuppgångenåterupptas.Återhämtningen blir även i Sverige trögare än vanligt eftersomomvärlden återhämtar sig långsamt efter finanskrisen. Mende inhemska förutsättningarna för en stark tillväxt är goda. Bådehushåll och offentlig sektor har ett jämförelsevis högt sparandeunder 2012. Penningpolitiken blir mycket expansiv med en reporäntasom ligger kvar på 2,0 procent det närmaste året för attdärefter gradvis höjas till ca 3,5 procent 2015 (se diagram 5).20808590950005Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.102015Diagram 10 BNP-gap ocharbetsmarknadsgapProcent av potentiell BNP respektive potentielltarbetade timmar420420TRÖGARE UTVECKLING PÅ ARBETSMARKANDENDen svagare efterfråge- och BNP-tillväxten under hösten ochvintern i år innebär att företagen drar ner på sina anställningsplaner.Men eftersom osäkerheten bedöms vara tillfällig blir detinte några större personalneddragningar utan i stället sjunkerresursutnyttjandet tillfälligt inom företagen. Produktivitetstillväxtenblir därmed svag.Sysselsättningen ökar svagt fram till slutet av 2012, men dåarbetskraften också ökar, planar arbetslösheten ut kring7,5 procent (se diagram 9). Under 2013 när tillväxten har tagitfart igen börjar arbetslösheten åter falla. År 2015 når den6,4 procent, vilket är något högre än jämviktsarbetslösheten.-2-4-6-8-1090 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14BNP-gapArbetsmarknadsgapKälla: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 11 KonsumentpriserÅrlig procentuell förändring4321-2-4-6-8-104321LÅGT KOSTNADSTRYCKHöstens avtalsförhandlingar kommer att föras i ett något gynnsammareekonomiskt läge än när nu gällande avtal slöts. Debedöms därför resultera i högre avtalade löneökningar. Arbetsmarknadslägetär dock svagt under hela prognosperioden medett negativt arbetsmarknadsgap (se diagram 10). Löneökningstakteni näringslivet stiger därför endast gradvis från 2,5 procent2010 till 3,4 procent 2015.Den tröga globala konjunkturuppgången innebär att internationellaenergi- och råvarupriser inte fortsätter att stiga framöver.Kronförstärkningen under det senaste året håller också ner importpriserna.Med måttliga ökningar av arbetskostnaderna ochsvag importprisutveckling är behovet hos företagen att höja sinapriser förhållandevis lågt. Inflationen mätt i termer av KPI medfast bostadsränta (KPIF) faller till 1,3 procent under 2012 för attdärefter långsamt stiga mot 2,0 procent 2015 (se diagram 11).KPI-inflationen som påverkas av höjda bolåneräntor är betydligthögre under hela prognosperioden till och med 2015, men fallerdärefter ner mot 2 procent.00PENNINGPOLITIKEN BLIR EXPANSIV UNDER LÅNG TID-10002KPIKPIF0406081012Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.14-1Den finansiella turbulensen har medfört att utländska centralbankerväntas vara betydligt försiktigare med räntehöjningarframöver. Konjunkturutsikterna har även i Sverige försämratsbetydligt under de senaste månaderna. Prognosen för reporäntanhar därför reviderats ner och nu förutses inga höjningar av repo-


Sammanfattning 11räntan det närmaste året (se diagram 12). Om oron på de finansiellamarknaderna består och/eller effekten på den realekonomiskautvecklingen blir större bör räntesänkningar övervägas.Riksbankens senaste prognos för reporäntan (räntebanan),som innebar ytterligare 2 höjningar till 2,5 procent i slutet av2011, publicerades i början av juli. Utvecklingen sedan dess talarentydigt för en lägre räntebana. Det förväntar sig också marknadenenligt både terminsprissättningen (RIBA-terminer) och implicitaterminsräntor (se diagram 12). Enligt marknadens prissättningkommer Riksbanken till och med att sänka räntan under2012. Det kan förklaras av att marknaden åsätter en betydandesannolikhet för en sämre makroekonomisk utveckling med betydligtlägre styrräntor i Sverige och omvärlden. En sådan alternativutveckling beskrivs i fördjupningen ”Effekter av en fördjupadskuldkris i euroområdet”.För att en sämre ekonomisk utveckling med fortsatt hög arbetslöshetoch för låg inflation ska undvikas behöver penningpolitikenvara expansiv. Konjunkturinstitutets prognos för denekonomiska utvecklingen förutsätter både att reporäntan lämnasoförändrad vid det penningpolitiska mötet i september och attRiksbanken reviderar ned sin räntebana. Penningpolitiken verkarinte bara genom nuvarande reporänta utan även förväntningarom framtida ränta är viktig. Med en sänkt räntebana skulle Riksbankenbidra till att hålla de marknadsräntor som hushåll ochföretag möter fortsatt låga.Diagram 12 ReporäntaProcent, dags-, månads- respektivekvartalsvärden3.53.02.52.01.51.00.50.0101112Konjunkturinstitutets prognos, augusti 2011Konjunkturinstitutets prognos, juni 2011Riksbankens prognos, juli 2011RIBA-terminer 25/8 2011Implicit terminsränta 25/8 2011Källor: NASDAQ OMX, Riksbanken ochKonjunkturinstitutet.3.53.02.52.01.51.00.50.0UTRYMME ÄVEN FÖR EN MER EXPANSIV FINANSPOLITIKKonjunkturinstitutet beräknar att det finns utrymme för sammanlagtca 65 miljarder kronor ofinansierade finanspolitiskaåtgärder 2012–2015 utan att överskottsmålet hotas. Eftersomendast 10 miljarder kronor tas i anspråk 2012 är det Konjunkturinstitutetsprognos att resterande ca 55 miljarder kronor användstill ofinansierade åtgärder 2013–2015 så att det konjunkturjusteradesparandet når 1,5 procent av BNP 2015 (se diagram 13).Regeringen anger den ökade osäkerheten och det minskadereformutrymmet som skäl för att vara återhållsam med ofinansieradereformer. Det finns dock ett pris på att vara alltför försiktigi stabiliseringspolitiken. Mindre omfattning på ofinansieradeåtgärder leder till lägre produktion och högre arbetslöshet. Modellbaseradeberäkningar indikerar att BNP-tillväxten blirca 0,3 procentenheter lägre och arbetslösheten ca 0,2 procentenheterhögre 2012 med den mindre expansiva finanspolitikensom regeringen nyligen har antytt jämfört med 30 miljarder iofinansierade åtgärder 2012 (se fördjupningen ”Tidigarelagdfinanspolitik mildrar lågkonjunkturen”). Om perioden med högarbetslöshet förlängs ökar det också risken för varaktigt lägresysselsättning eftersom långtidsarbetslösa personer har svårareatt återfå ett arbete.Sammantaget är det Konjunkturinstitutets bedömning att detär lämpligt med en mer expansiv finanspolitik 2012. En rimligDiagram 13 Finansiellt sparande ochkonjunkturjusterat sparande i offentligsektorProcent av BNP respektive procent av potentiellBNP43210-1-2-300020406081012Finansiellt sparandeKonjunkturjusterat sparandeFörändring i konjunkturjusterat sparande1443210-1-2-3Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


12 Sammanfattningambition kan vara ca 30 miljarder kronor i ofinansierade reformer2012, vilket kan genomföras utan att man måste besluta ombudgetförstärkande åtgärder åren därefter.Tabell 1 NyckeltalÅrlig procentuell förändring respektive procent2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015BNP till marknadspris –5,3 5,7 4,3 1,9 3,4 2,8 2,6BNP, kalenderkorrigerad –5,2 5,4 4,3 2,3 3,4 2,9 2,6Bytesbalans 1 6,8 6,2 5,7 6,1 6,2 6,1 5,9Antal arbetade timmar 2 –2,6 1,9 1,7 0,8 1,0 1,3 0,9Sysselsättning –2,1 1,1 2,1 0,6 1,0 1,2 0,9Arbetslöshet 3 8,3 8,4 7,5 7,5 7,3 6,8 6,4Arbetsmarknadsgap –4,0 –3,3 –2,4 –2,1 –1,6 –0,7 –0,2BNP–gap –7,7 –4,7 –2,3 –2,1 –1,0 –0,4 –0,2Timlön i näringslivet 4 3,2 2,5 2,8 3,2 3,2 3,3 3,4Arbetskostnad i näringslivet 2 2,3 –0,7 3,8 3,7 3,2 3,3 3,4Produktivitet i näringslivet 2 –4,2 4,1 3,5 1,5 2,8 1,9 2,0KPI –0,5 1,2 3,0 1,9 2,1 2,6 2,6KPIF 1,7 2,0 1,5 1,3 1,7 1,9 2,0Reporänta 5 0,25 1,25 2,00 2,25 2,75 3,25 3,50Tioårig statsobligationsränta 5 3,2 3,2 2,5 3,2 3,8 4,2 4,6Kronindex(KIX) 5 120,3 109,2 107,9 105,1 104,8 104,4 103,8BNP i världen –0,5 5,1 3,9 4,2 4,4 4,6 4,6Offentligt finansiellt sparande 1 –0,9 –0,2 –0,1 0,3 0,4 0,8 1,1Konjunkturjusterat sparande 6 2,3 2,1 1,3 1,5 1,3 1,3 1,51 Procent av BNP. 2 Kalenderkorrigerad. 3 Procent av arbetskraften. 4 Enligt lonjunkturlönestatistiken. 5 Vid årets slut.6Procent av potentiell BNP.Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

More magazines by this user
Similar magazines