årsberättelse 2011 - Teknikföretagen

teknikforetagen.se

årsberättelse 2011 - Teknikföretagen

årsberättelse 2011TeKNIKföretagen


2 ❘ 3 Ett år – två avtal4 ❘ 6 Akuta skuldkriser i omvärlden och nedåt i konjunkturen7 ❘ 9 Försämrat ekonomiskt läge försvårade avtalsförhandlingarna10 ❘ 11 Teknikföretagen bidrar till bättre arbetsmiljö12 ❘ 17 Kompetensförsörjning, produktkrav och miljöfrågor18 ❘ 19 ORGALIMES nya produktleveransbestämmelser klara20 ❘ 21 Stor spännvidd i den regionala servicen22 ❘ 23 Branschgrupper för industrins intressen24 ❘ Fakta OM TEKNIKFöretagen25 ❘ Förtroendevalda26 ❘ 44 ÅRSREDOVISNINGFOTOGRAF: Eva Lindblad


årsberättelse för 2011


2 ❘ 3 Ett år – två avtalVD harordetAtt 2011 skulle följa uppgångstrenden från2010 var ingen överraskning. Våra prognoseroch barometrar visade att medlemsföretagenfortsatte att återhämta sig från de låga produktionsnivåernaunder krisåren 2008 och 2009.Utvecklingen för orderingång och försäljningfortsatte i rätt riktning, i varje fall under åretsförsta halva.


Parallellt var det stor oro runt om i världen. USA hade alltjämt lågtillväxt och arbetslös hetssiffrorna befann sig stadigt på en hög nivå.I Nord afrika exploderade den arabiska våren med en både oförutseddoch kraftig dominoeffekt. I Libyen föll diktaturregimen efter en internationellvapeninsats där även Sverige deltog. I starka utvecklingsregionersom Sydamerika och Asien mattades tillväxten av.På norra sidan av Medelhavet blev de ekonomiska problemen medstora statsskulder i Grekland, Italien, Spanien och Portugal allt tydligare.Även om Grekland är värst utsatt är dess ekonomi relativt settliten och borde därigenom få begränsad effekt på Europas allt mersammanflätade ekonomi. Men sammantaget blev bekymren bådestora och besvärande. Hela hösten och även in på 2012 har EUs ledareägnat stor kraft åt att finna långsiktigt stabila lösningar.Allt detta har fått och kommer att få återverkan på svensk ekonomi.Vi såg också hur våra medlemsföretag under det andra halvåret 2011blev alltmer försiktiga och hur farhågorna under det fjärde kvartaletbesannades i form av sjunkande orderingång och snabbt stigandevarselsiffror. Många oroade sig för en ny nedgång av samma magnitudsom för ett par år sedan.Det var i denna omvärld som Teknikföretagens avtalsförhandlingarskulle genomföras, med ännu relativt bra siffror för medlemsföretagenmen med negativa förväntningar inför de kommande åren. Fackenhade fastställt sina krav redan på våren 2011, i en anda som starktpräglades av en förväntan på kompensation för det tidigare avtaletslägre nivåer, överenskomna i skuggan från den förra finanskrisen.Krav som på grund av den dramatiska utvecklingen under sommarenoch hösten visade sig vara orealistiskt höga.Därför var det nya industriavtal som träffades i juni både viktigtför de kommande förhandlingarna och till sitt innehåll tydligare ändet förra. Visserligen valde ett fackförbund inom industrin att ställasig utanför det nya industriavtalet, vars syfte är att gemensamt mellanparterna skapa goda förutsättningar för industrins internationellakonkurrenskraft och långsiktiga lönsamhet. Men när de tidigare förbundsavtalenlöpte ut utan att nya var på plats, visade sig det nya industriavtaletsförhandlingsordning hålla. I december slöt vi förbundsavtalpå en nivå som parterna kunde acceptera, med en relativt kort löptidmed hänsyn till den fortsatta ekonomiska turbulensen i vår omvärld.Nu återstår den viktiga frågan att övriga arbetsmarknaden respekterardet för svensk ekonomi så viktiga märke som industrins avtal utgör.2011 var även ett år för fortsatt arbete med att förbättrade generella förutsättningarna för våra medlemmar.Vid sidan av återkommande frågor som bevakning ochanalys av den ekonomiska utvecklingen och vårt påverkansarbetei Bryssel, har vi ägnat stor kraft åt förberedelsernainför den kommande forsknings- och innovationspropositionsom regeringen förväntas presenteraunder 2012. Få frågor är så långsiktigt avgörande förkonkurrenskraften för svensk industri som rätta utvecklingsmöjligheteroch detta omfattar allt från utbildningoch kompetensförsörjning, till förutsättningarna föravancerad forskning och utveckling.I samma syfte har vi fortsatt arbetet för att öka denallmänna förståelsen för industrins betydelse för vårtlands välstånd. Förutom att följa upp TV-satsningen”Felix stör en ingenjör” genom ”Sveriges störigaste sommarjobb”,har vi ökat samverkan med övriga industriförbundför att få större effekt i detta påverkansarbete.Det avspeglades under Almedalsveckan och vid de såkallade Tillväxtdagarna i Göteborg och i förberedelsernaför kommande projekt.Under 2011 genomförde föreningen en mindreomorganisation i och med att vår affärsjuridiska avdelninglades in under avdelningen för Teknik och Miljö.Därmed har vi två operativa avdelningar – en för avtalsocharbetsrättsfrågor och en för kompetensförsörjning,FoI, miljö- och energifrågor, regelverk samt affärsjuridik.Genom vår regionorganisation kommer bådadessa frågor nära våra medlemsföretag i hela landet.En mängd utmaningar ligger ännu framför oss.Förutom det egna arbetet för att få så stort gehör sommöjligt i den kommande forsknings- och innovationspropositionensamverkar vi intensivt med våra fackligakollegor inom ramen för Industrirådet och andra aktörer.Och i höst är det uppmarsch mot en ny avtalsrörelsesom förutom sedvanliga utmaningar denna gångsker med en ny ordförande i IF Metall.Den mer långsiktiga frågan om hur exportindustrinframgent ska kunna växa berörde jag i förra årets verksamhetsberättelseoch det arbetet har konkretiseratsoch utvecklats. Tillsammans med de övriga industriförbundenoch Svenskt Näringsliv kommer vi att intensifierapåverkansarbetet för att industrins och därmed förlandet viktiga frågor kommer högre upp på den politiskadagordningen. Vi behöver öka förståelsen för exportensbetydelse för Sverige och för vad som krävs för attexport företag ska ha en framtid med Sverige som bas.I detta arbete behövs Teknikföretagen. Vi gör skillnadoch vår viktigaste uppgift är att uthålligt verka förmedlemsföretagens internationella konkurrenskraft ochlångsiktiga lönsamhet.Åke Svensson, vd


Ekonomiskanalys4 ❘ 6 Akuta skuldkriseri omvärlden ochnedåt i konjunkturen2011 blev sammantaget ett bra år för teknik -före tag i Sverige. Produktionen och ocksåantalet anställda var betydligt högre jämförtmed året dessförinnan. Men i vår omvärldledde resan bort från den initiala återhämtningenefter finanskraschen till alltmer akutaskuldkriser. En utlösande faktor i detsammanhanget var att konjunkturen vändenedåt samtidigt som saneringen av underskotteni allt för många fall dröjt eller varitotillräckliga.Ännu är det väl tidigt att i detalj utvärdera utvecklingenunder året. Ett anmärkningsvärt faktum var att fortsattaunderskott i offentliga budgetar tilläts leda till skuldbergmotsvarande 100 procent av BNP eller ännu mer i fleraländer, stora som små. Detta till nivåer där förtroendetbörjade svikta för ländernas möjligheter att hanterasituationen eller ens motverka ett fortsatt mer okontrolleratförlopp.Mot slutet av sommaren med allt tydligare indikationerpå att konjunkturen återigen var på väg nedåt,blev oron på finansmarknaderna och bland långivarestor. Nu stod det klart för finansmarknader och politikeratt den tidsfrist man köpt med hjälp av en gigantiskupplåning var över. Faktum är att man från politiskt hålloch då i synnerhet i Sydeuropa alltför länge undvikitmer kraftfulla åtgärder. Man hade dröjt med att agera


Produktionsvolym för teknikföretag totalt i Sverige3020Årlig procentuellförändringProduktionsnivå(höger skala)Index 2005=100 130Procent(vänster skala)120110100100-1090-2080-3070-40 dec dec dec dec dec dec dec dec60 dec2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Källa: SCB produktionsstatistik,3 månaders genomsnitt (c o p)Orderingången visar att konjunkturen snabbt försämrats806040200-20-40-60-80nov nov nov nov nov nov nov nov nov1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011Andel teknikföretag (viktat med storlekenpå försäljningen) som anger att totalaorderingången det senaste kvartalet ökat(+) respektive minskat (-). Kurvan visarskillnaden netto (ökat – minskat).Källa: Teknikföretagens kvartalsvisakonjunkturbarometer.med den i sig vällovliga men insiktslösa ambitionen att för tidigtinsatta åtgärder kunde ha dragit igång en spiral nedåt i ekonomin.När konjunkturen vek nedåt blev det ännu svårare att få underskottenunder kontroll. Världen och de ekonomiska förutsättningarna var nuhelt andra efter sommaren än före.Särskilt intressant är att aktiemarknadernas reaktion kom ovanligtsent. Inte heller här såg man i tid att konjunkturen var på väg ned ochdet tillhör ovanligheterna. Indikationerna på att konjunkturen skullevända nedåt var knappast färre denna gång. Måhända hade de storakortsiktiga stimulanspaketen invaggat både politiker och finansmarknaderi en falsk trygghetskänsla.Möjligen var insikten större bland vanliga medborgare. Vi kannämligen konstatera att nedgången i konjunkturen hittills varit konsumentledd,det var här anpassningen till nya förutsättningar inleddes.Så blev fallet både internationellt i andra industriländer och i Sverige.Helt olika bilder av verkligheten underhöstens avtalsförhandlingarDen som följt konjunkturen för industrin i Sverige kunde knappastundgå att notera att konjunkturen vände nedåt runt halvårsskiftet ochatt de ekonomiska förutsättningarna kraftigt förändrades.Utsikterna förändrades därmed i grunden, ettfaktum företrädarna för Facken inom Industrin gjordedet mesta att bortse ifrån, åtminstone utåt.Arbetsgivarna och fackföreningarnas företrädarehar till synes olika uppfattningar i många frågor, särskiltunder pågående förhandlingar. Inget konstigt meddet. Mer anmärkningsvärt är att det under 2011 årsavtalsförhandlingar framfördes helt olika verklighetsbeskrivningarav de ekonomiska förutsättningarna.Konjunkturerna går förstås upp och ned oavsett om detpågår avtalsförhandlingar eller ej men parterna inomindustrin har aldrig i modern tid uppvisat så skildauppfattningar om den faktiska ekonomiska verklighetensom under avtalsförhandlingarna hösten 2011.Facken stod kvar vid den bild av ekonomin mansammanställt före sommaren även om den inte längregällde. Det blev ett märkligt skådespel där man hävdadeatt ”produktivitet” och börsbolagens av analytiker”förväntade vinster” var fullt tillräckliga motiv för de


7 ❘ 9 Försämrat ekonomisktläge försvåradeavtalsförhandlingarnaarbetsrättFörst efter långa och hårda förhandlingarkunde överenskommelser träffas om nyakollektivavtal för arbetare och tjänstemän.Avtalet gav löneökningar på 3 procent för14 månader – eller 2,6 procent i årstakt.Som norm för övriga arbetsmarknaden löperde nya Teknikavtalen ut den 31 mars 2013.Bakgrunden var att Teknikavtalet Unionen/SverigesIngenjörer/Ledarna löpte ut den 31 september 2011medan Teknikavtalet IF Metall löpte ut den 31 januari2012. I början av 2011 enades parterna om att avtalskravenskulle överlämnas den 30 september och attförhandlingarna om nya Teknikavtal skulle vara klarasenast den 30 november.Våren 2011 präglades av en fortsatt återhämtningefter finanskrisen 2008/2009 med en stigande sysselsättning.Detta kom att ha stor inverkan på de krav somsedan presenterades av facken. Under sommaren försämradesdet ekonomiska läget. Skuldkrisen bland euroländernaskapade stor osäkerhet om den ekonomiskautvecklingen med betydande risk för recession. Facken


drevs i samarbete med industrins arbetsgivar organisationer i Tyskland,Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen. Avdelningen hardeltagit vid ett antal seminarier samt anordnat ett tvådagars seminariumi Stockholm där Teknikföretagens verksamhet och det svenskasystemet för tvistelösning och förhandlingar belystes.Förhandlingar och tvistelösningarTeknikarbetsgivarna registrerade 258 nya ärenden under året, varav213 avsåg centrala förhandlingar – en liten ökning från år 2010.Antalet förhandlingar enligt 11 och 38 §§ medbestämmandelagen harökat markant, liksom avskedsärenden.Advokat- och tingsrättsärendenAntalet nya advokatärenden ligger kvar på en hög nivå, 26 nyinkomna.Totalt har 14 advokatärenden avslutats. Antalet nya tingsrättsärendenhar minskat från 11 till 6. Under året har 9 tingsrättsärenden avslutatsgenom förlikning. I tre mål meddelades dom, vilka samtliga överklagatstill Arbetsdomstolen. Vid årets utgång pågick 5 mål i landets tingsrätter.Mål i ArbetsdomstolenEn dom som berörde ett medlemsföretag meddelades under året,AD 2011 nr 30. Bolaget hade två enheter och beslutade att lägga nedden ena, men flytta verksamheten till den andra. Bolaget erbjöd vissaarbetstagare vid enheten som skulle läggas ned att omplaceras tillden kvarvarande enheten. Erbjudandena lämnades inte i turordningenligt 22 § anställningsskyddslagen, utan bolaget valde fritt vilka somvar lämpligast. Arbetsdom stolen var tydlig med att det inte finnsskyldig het för arbetsgivaren att vid omplacering fördela de ledigaTvistefrågorna 2011MBL/bemanning 68Uppsägning 25Löner 37Avsked 20Omorganisation/omplacering 16Övertid 8Arbetstidsfrågor 5Inkomna centrala förhandlingarIndustrifacket Metall 144Unionen 43Sveriges Ingenjörer 18Ledarna 4Omorganisation/omplacering 16Övriga (Svenska Elektrikerförbundet,Transport med flera) 4arbetena mellan arbetstagarna i turordning, utan omplaceringkan ske efter vad som enligt arbetsgivarensbedömning är bäst för verksamheten.Vidare avskrevs 4 mål från domstolens handläggningtill följd av förlikningar. Vid årets utgång hadeTeknikföretagen 9 pågående mål i Arbetsdomstolen.Nämnder och kommittéerEtt ärende har avgjorts i uppfinnarnämnden till bolagetsfördel. Ett ärende avseende lönepott och löneöversyn ilönenämnden avgjordes till arbetsgivarens fördel och ettannat återkallades. Ett ärende i arbetstidsnämnden återkallades.Ett ärende pågår i industrikommittén.MyndighetsärendenUnder året inkom två myndighetsärenden avseendearbetsmiljöfrågor och diskriminering. Sex myndighetsärendenavslutades. Åtta ärenden pågår. Ett ärende pågårhos kronofogdemyndigheten avseende skuldsanering.Nyhetsbrev och hemsidaUnder året har det sista tryckta numret utkommit av”Arbetsrätt och Arbetsmiljö” med redogörelse förförändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen ochgällande regler. Ett elektroniskt nyhetsbrev har i ställetskickats ut. På hemsidan www.teknikforetagen.se hållsockså nyhetsbrev, blanketter, avtalskommentarer medmera tillgängligt för medlemsföretagen. Därtill har sexinformationsbrev till medlemsföretagen sänts ut.Arbetsrättsdag och utbildningI oktober genomfördes Teknikföretagens arbetsrättsdag.Temat var ”Lojalitetsplikt, konkurrensklausuler ochföretagshemligheter”. I samband med det utgavs en bokmed samma titel. Utbildningar har arrangerats omarbetsrätt, arbetsmiljö och förhandlingar.


10 ❘ 11 Teknikföretagen bidrartill bättre ARBETSMILJÖarbetsMILJÖUnder 2011 har regeringen initierat två utredningar om arbetsmiljöndär Teknikföretagen engagerats särskilt. Den ena utredningengäller behovet av ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljön.Den andra avser sanktioner vid överträdelser av arbetsmiljölagenoch arbetstidslagen.I den första utredningen som överlämnades tillarbetsmarknadsministern hösten 2011 framfördeTeknikföretagen synpunkter på behovet av ett nationelltkunskapscenter för arbetsmiljö.Den andra utredningen föreslår skärpta påföljderbland annat genom höjning av sanktionsavgifterna frånmax 100 000 kronor till 1 000 000 kronor. Samtidigtvill man utöka möjligheterna för Arbetsmiljöverket attmeddela föreskrifter om sanktionsavgifter. I Teknikföre -tagens remissvar, via Svenskt Näringsliv motsätter vi osshöjningar av sanktionsavgifter och att Arbetsmiljöverketska ges valmöjlighet att avgöra vilka bestämmelser somsanktioneras med avgift. Samtidigt begär vi att enöver syn görs av hela sanktionssystemet på arbetsmiljöområdet,även reglerna om arbetsmiljöbrott ochföretagsbot.Samverkan på arbetsmiljöområdetSamverkan med Svenskt Näringslivs övriga arbetsgivareorganisationerhar fortgått. Referensgruppen för Arbetsmiljö,TEKO och Teknikföre tagen (RATT) har fortsattsitt arbete med tre möten. Syftet är att förankra insatseroch initiativ hos medlemsföretagen.Arbetsmiljöarbetet utifrånavtalsförhandlingarnaUppdraget från 2010 års avtalsförhandlingar, att genomförapartsgemensamma seminarier om rehabiliteringoch företagshälsovård, avslutades under året med sjuseminarier. Totalt har 427 personer från 158 företag ochorganisationer deltagit i dessa. Avtalsparterna enades


även om att ta fram en praktisk vägledning för hur de lokala parternakan arbeta systematiskt med att förebygga belastningsskador inomindustrin. Vägledningen ”Belastningsergonomi” finns nu tillgängligpå Prevents hemsida och kommer att presenteras vid fem seminarierunder 2012.Referens- och projektgrupperPreventFyra seminarier på temat ”Trucken – en effektiv riskfaktor” har genomförtsunder året. Skriften ”Syn och belysning” har reviderats och uppdateratsbland annat på grund av att nya ljuskällor introducerats.Andra aktuella Preventprojekt har gällt säkerhetskultur och nyckeltalför arbetsmiljöarbetet.Swerea IVF – SWECASTSwerea IVFs AFA-projekt om att förbättra arbetsmiljön för kvinnor iindustrin har avslutats. Teknikföretagen har ingått i referensgruppen.Erfarenheterna kommer att sammanställas av AFA Försäkring.Projektet ”Artificiell optisk strålning i svensk industri” (ARTOP),fick AFA-medel för att ta fram checklistor som ska underlätta arbetsgivarensbedömning av skadlig artificiell optisk strålning. Vanligariskkällor är IR- och värmestrålning från smältor i gjuterier, stålverkoch glasbruk, UV-strålning från svetsning samt UV-strålning vidoförstörande provning och härdning. SWECAST står för projektet isamarbete med SP.IVL – Svenska MiljöinstitutetMed en rapport om integrerade och levande ledningssystem(www.ivl.se/publikationer) avslutades ett treårigt projekt om hurföretag har integrerat sina ledningssystem för arbetsmiljö med tillexempel de för kvalitet och miljö. IVL har även på uppdrag av svetskommissionentagit fram en webbsida (www.svetsaratt.se) med arbetsmiljöinformationkring svetsarbete. I ytterligare ett projekt studerasskärvätskors arbetsmiljöpåverkan.kemiska ämnen. EU ska även anta en arbetsmiljö strategiför 2013–2020.Teknikföretagen har deltagit i ILOs arbete medatt ta fram rekommendationer för säkert arbete medmaskiner.ArbetsmiljöärendenEfterfrågan på Teknikföretagens jurister och arbetsmiljö -experter vid arbetsplatsolyckor och brott mot arbetmiljölagenhar fortsatt. Åklagarna fortsätter att i högre gradålägga våra medlemsföretag företagsbot istället för attåtala enskilda personer.KursverksamhetenTeknikföretagen genomförde 30 (30/2010) arbetsmiljöutbildningarmed 418 deltagare. (376/2010) under 2011.Ett ökat antal åtal för arbetsmiljöbrott – där pressarutan erforderliga skydd används – motiverade ett seminariumi Jönköping där bland annat arbetsmiljö åklagareoch Arbetsmiljöverket redogjorde för sanktionssystemoch skyldigheter. SWEREA IVF beskrev utformningenav produktionsanpassade säkerhetssystem.Publikationer”Säker i jobbet”, en introduktionsskrift för nyanställdaom arbetsmiljö, har moderniserats och omarbetatsunder året i samarbete med IF Metall.Högskolan i DalarnaSpetsprojektet syftar till att minska exponeringen för kemiska ämnen.Genom den så kallade Pimexmetoden mäts luftföroreningarnasamtidigt som arbetet filmas, vilket gör det möjligt att se exponeringsnivåernai olika arbetsmoment. Teknikföretagen samverkar här medHögskolan i Dalarna, en första delrapport har publicerats hösten 2011.Remisser på Arbetsmiljöverkets föreskrifterUnder året har nya förslag på föreskrifter från Arbetsmiljöverket varitpå remiss, bland annat Kemiska arbetsmiljörisker, Hygieniska gränsvärden,Belastningsergonomi och Minderåriga i arbetslivet. Stort missnöjehar riktats mot tidigare förslag om den sistnämnda föreskriften.Verket har i olika omgångar omarbetat förslagen.Internationellt arbete – EU och ILOInom EU fortsätter arbetet med ett nytt omarbetat direktiv kringelektromagnetiska fält. Teknikföretagen följer aktivt detta genomCEEMETs arbetsgrupp Health and Safety. Ännu föreligger inte någotför industrin acceptabelt förslag. Troligen skjuts beslutet ytterligaretvå år framåt, till 2014. Ett nytt direktiv om belastningsergonomi ärpå gång liksom ett för ändrade indikativa gränsvärden för ett antal


12 ❘ 17 KOMPETENSFÖRSÖRJNING,PRODUKTKRAV ochmiljöfrågorTEKNIK OCHmilJÖEn produktionsstrategi för framtiden och arbete för att påverkarevideringen av EUs eko designdirektiv. Det är några exempel påTeknikföretagens påverkansarbete 2011.Andra strategiska områden för denna påverkan är kemikaliesäkerhet,ungdomskommu nikation samt industrins kompetensförsörjning.Ytterligare ett viktigt område är att främja intresset förbehovs inriktad forskning – i Sverige och i EU.Produktionsstrategin, ”Svensk Produktion 2025”, togs under åretfram tillsammans med akademin och forskningsinstituten och överlämnadestill regeringen. Strategin rekommenderar nödvändigainsatser för att stärka tillverkningsindustrins globala konkurrenskraft.Satsningarna på produktionsforskning måste fortsätta och utbildningarinom produktionsteknik vidareutvecklas. Syftet är hållbarproduktion med minimal resursförbrukning och miljöpåverkan samtförstärkning av Sveriges förmåga att fortsätta utveckla innovativaprodukter och tjänster.Runt 120 tillverkningsföretag har 2007–2011 deltagit i ”Produktionslyftet”,som har ”lean production” som ledstjärna. Effektivarekommu nikation, högre produktivitet och ökad leveranssäkerhet ärtydliga resultat liksom ett stärkt produktionskunnande och metoder förständiga förbättringar. Genom samarbetet med åtta högskolor byggerProduktionslyftet en nationell struktur för kompetensutveckling medinriktning på effektiv produktion. Produktionslyftet genomförs isamverkan med bland andra Swerea IVF, Chalmers och IF Metall.Teknikföretagen är aktivt i Europainitiativet ”Factories of theFuture”. Det är europeisk tillverkningsindustri, universitet och forskningsinstitutinom det produktionstekniska området som, tillsammansmed kommissionen, genomför ett projekt om 1,2 miljarder euro.


Mycket goda resultat har hittills visats vad gäller indu strielltdeltagande och snabbare projekthantering. Inriktningen har i högutsträckning motsvarat företagens behov.Standardisering och frihandelSommaren 2008 kom EU-beslut om det så kallade varupaketet somtar upp åtgärder för att förbättra handeln med industrivaror. Vi harunder 2011 fortsatt att följa genomförandet av paketet, främst genomarbete i Orgalime. Vi har också aktivt bidragit till Orgalimes synpunkterpå kommissionens förslag till reglering av den europeiska standardise -ringen (ESS) och vi har lämnat in synpunkter till den svenska regeringeni frågan. Eftersom marknadskontroll är ett viktigt instrumentför kontroll av att standarder efterlevs, deltar Teknikföretagen iMarknadskontrollrådet där samtliga myndigheter med ansvar förmarknadskontroll ingår.Energi och klimatArbetet har fortsatt med att förbättra förutsättningarna för svenskateknikföretag att utveckla och sälja energi- och klimateffektiv teknikbåde i Sverige och globalt. Vi har deltagit i programrådet för PFE(program för energieffektivisering i energiintensiv industri). Ett projekthar genomförts för att peka på åtgärder för att nå ett hållbartenergisystem 2050, liksom ett annat projekt om innovationsupphandlingmed fokus på energieffektiva produkter och system. På Teknikföretagenshemsida demonstreras 24 produkter från våra medlemsföretagsom här och nu kan bidra till att lösa klimatproblem.Ökande energipriser har skapat ett allt större intressehos medlemsföretagen för energieffektivisering i denegna produktionen. Under 2011 har tre seminariergenomförts i syfte att ge grundläggande information omenergieffektivisering, särskilt inom små- och medelstoraföretag.Miljökrav, produkterDet finns ett stort intresse för produktrelaterade miljöfrågori EU, ett tydligt exempel är ekodesigndirektivet,där antalet beslut rörande enskilda produkter ständigtblir fler. Därför har vi tagit fram underlag i syfte att påverkadet förslag till reviderat direktiv som EU-kommissionenförväntas lägga fram 2012. Resultatet presenteradesvid ett seminarium i Bryssel i juni 2011 med deltagarefrån såväl EU-parlamentet som EU-kommissionen.Stora resurser har lagts på att analysera och kommuniceraeffek terna av revideringen av RoHS- och WEEEdirektiven,som båda omfattar elektriska och elektroniskaprodukter och är av stor betydelse för mångamedlemsföretag. Teknikföretagen har bidragit till denguide om RoHS som Orgalime tagit fram. Förhandlingarnaom WEEE avslutades under 2011. Teknikföretagenhar varit aktivt i detta påverkans arbete inomOrgalime.


18 ❘ 19 ORGALIMES nya produktleveransbestämmelserklaraaffärsjuridikNya bestämmelser för leveranser av mekaniska, elektriska ochelektroniska produkter ska finnas tillgängliga för användning i majmånad 2012.Bestämmelserna heter ORGALIME S 2012 och arbetades framunder senare delen av 2011.


ORGALIMEs standardavtal och andra kontraktshjälpmedel hjälperföretagen att reducera juridiska transaktionskostnader för affärsavtalgenom ett minskat förhandlingsarbete. Standardavtalen fyller sin uppgiftbäst om de kan balansera leverantörernas och beställarnas intressenoch har god juridisk precision. Teknikföretagens affärsjurister har idetta syfte deltagit vid revisionen av ORGALIMEs produktleveransbestämmelser– nu med beteckningen S 2012 – som är teknikindustrinsviktigaste och mest spridda allmänna leveransbestämmelser i Europa.Liksom föregångarna kommer de nya bestämmelserna att översättastill många språk.Också ORGALIMEs modellavtal för ensamåterförsäljare respektivehandelsagenter har reviderats. Modellavtalen finns nu tillgängliga påengelska och ska bland annat översättas till tyska, franska och svenska.Revideringen av bestämmelserna för anläggningsleveranser,ORGALIME SE 01 har påbörjats och kommit en bra bit på väg.Målet är att bli klara 2012.I det nordiska samarbetet i kontraktsfrågor har kommentaren tillleveransbestämmelserna NL 09 reviderats. Denna utkommer i bokformi Sverige våren 2012.För övrigt har den nordiska juristgruppen tagit fram leveransbestämmelser,utan tidigare nordisk motsvarighet, för så kallad montageledningsom utförs på löpande räkning. Man har också revideratbestämmelserna för utvecklingsuppdrag, NUA 01. Båda projektenberäknas bli avslutade under 2012.WebbtjänsterDen affärsjuridiska informationen på Teknikföretagens webbsidorbyggs successivt ut. Ledstjärnan är den praktiska medlemsnyttan.Antalet besök på webbsidorna tyder på att informationen upplevssom relevant.Betaltjänsten Standardavtal Online är fortsatt uppskattadoch tenderar att öka något.Vikande konjunktur för kurserDet mycket stora intresset för olika kurser i kontraktsrättunder 2010 vände till en liten avmattning under 2011.Totalt genomfördes ändå sju allmänna kurser och nioföretagsinterna kurser. Avmattningen får sannolikt tillskrivasden allmänna ekonomiska osäkerheten under året.Påverkan i världenPåverkansarbete har främst bedrivits inom ORGALIMEsom till exempel förmedlat industrins kritiska synpunkterpå EU-kommissionens förslag om ”collectiveredress” (grupptalan), liksom dess förslag att reformeraden europeiska köprätten.I Sverige har kontakter med Justitiedepartementetvisat att frågan om en övergång från traditionsprincipentill avtalsprincipen vid köp mellan näringsidkare återblivit aktuell. Avtalsprincipen innebär att köparensvaror redan genom köpeavtalet blir skyddade mot säljarensfordringsägare. Det har störst betydelse vid säljarenskonkurs då köparen enligt avtalsprincipen kommeratt ha separationsrätt till inte avhämtade identifierbaravaror. Frågans förnyade aktualitet kan innebära enframgång för det påverkansarbete som bedrevs avTeknikföretagen redan för över sju år sedan.


20 ❘ 21 Stor spännvidd i denregionala servicenREGionalMEDlemsserVICENärhet till medlemsföretagen är en av de viktiga poängernamed Teknikföretagens regionala medlemsservice.En annan är den väldiga spännvidden i de frågor somföretagen behöver hjälp med – vilket ställer stora krav pårådgivarnas kompetens.Arbetet kan gälla i förhandlingar i frågor som rör för hållandetmellan arbetsgivare och medarbetare med tolkning av lag och avtalom orga nisationsförändringar, anställnings- eller uppsägningsärenden,arbets miljö, arbetstider med mera. Det kan också gälla kurser i praktiskarbetsrätt, förhandlingsteknik, arbetsmiljö, löneadministration.Vidare är det att arbeta för god teknisk utbildning för att tillgodosemedlemsföretagens kompetensbehov.Närheten till medlemmarna främjas av tio regionkontor på följandeorter: Skellefteå, Sundsvall, (Region Norr), Stockholm, Örebro, Falun(Region Mitt), Linköping, Jönköping, Växjö (Region Öst), Göteborg(Region Väst), samt Malmö (Region Syd).Under 2011 har kontoren i Växjö och Falun förstärkts. Beman -ningen ökade från en till två rådgivare på respektive kontor underhösten. Den regionala servicen omfattar även medlemsföretag i TEKO,Sveriges textil- och modeföretag, med tyngdpunkt i västra Sverige.Regional medlemsserviceMedlemsservicen är organiserad så att varje rådgivare ansvarar församtliga medlemsföretag inom ett visst geografiskt område. Därmedfår rådgivaren en större kunskap om ”sina” företag, vilket underlättari rådgivningsfrågor. Samtidigt ska företaget alltid kunna nå någonannan rådgivare genom Teknikföretagens rikstelefonjour. Under 2011besvarade vi 12 600 samtal (2010: 11 300 samtal). Maj toppade åretmed 1 500 inkomna samtal. Sammanlagt hanterar vi runt 25 000samtal årligen inräknat samtalen utanför jouren. Under året har medlemsföretagfått hjälp med 588 lokalt förstärkta förhandlingar. 2010var antalet 678. En mycket stor del av frågorna har gällt regler kringomorganisation och driftsinskränkning samt om uppsägning av personligaskäl.


TEKNIKFÖRETAGensBRANSCHGruPPER22 ❘ 23 Branschgrupperför industrins intressenDet kan vara svårt att se skogen för alla träden. Hundratals projekt,möten och aktiviteter drivs parallellt i våra 26 föreningar och skaparvärde för medlemmarna. Här kommer tre satsningar som gett avtryck.Bättre offentlig upphandlingLagen om offentlig upphandling (LOU) påverkar en stor del av våraföretags affärer. Efter ett antal exempel på missriktad ambitionsnivåoch bristfällig tillämpning av regelverken protesterade några avföreningarna i kör. Resultatet blev flera debattinlägg, bland annat iDagens Industri med Swedtrain, SBCA och VARIM som avsändare.Återkoppling från intressenter, ministrar, utredare och opinionsbildarepåvisar en rörande stor enighet kring vad som måste förbättrassamt på en stor utvecklingspotential. I samband med att frågan väcktshar vi inom Branschgrupperna bland annat arrangerat ett tiotal välbesöktautbildningar inom LOU för att höja kunskapen och förbättraförutsättningarna att effektivisera de affärer som berörs av reglernakring offentlig upphandling.Lastbilar på travetLastfordonsgruppen (LFG) har ett 60-tal företag som medlemmarspridda över hela Sverige. Utmaningarna för medlemmarna, somtillverkar komponenter eller hela fordon specialanpassade efter kundensbehov, har varit att praktiskt demonstrera funktion och nyttaför en större mängd kunder. Lösningen blev Påbyggnad 2011. LFGhyrde travbanor runt om i landet och genomförde en ambulerandeutomhusmässa med fokus på påbyggnad. Inriktningen var till 100procent på påbyggnationer och komponenter såsom kranar, vinschar,kopplingar och hydrauliska verktyg. Detta skapade en mötesplats heltkoncentrerad på hur tekniska innovationer i påbyggarledet kan skapadirekt nytta för den svenska åkerinäringen. Redan från start lyckadesPåbyggnad 2011 locka mänger av potentiella kunder. Både besökareoch utställare var mycket nöjda med arrangemanget och ser framemot Påbyggnad 2013.Hisskolan hissasHisskolan i Enköping beviljades nya starter 2013/2014 i den störstakonkurrensen någonsin om att få anordna yrkeshögskoleutbildningar.– Konkurrensen om att få starta yrkeshögskoleutbildningarhar aldrig varit större än i denna ansökningsomgång,säger generaldirektör Pia Enochsson,Myndigheten för yrkeshögskolan.Antalet ansökningar ökade med 27 procent till 1 127stycken. Denna ansökningsomgång är också den mestomfattande någonsin vad avser utbildningsplatser sommyndigheten har beviljat. Endast 29 procent av de söktautbildningsplatserna kunde beviljas. Hissförbundethar tillsammans med Enköpings kommun sedan 2005bedrivit utbildning av hisstekniker för att trygga branschensbehov av ny personal.BRASVÄRMEFÖRENINGENHEASHISSFÖRBUNDETLFGMHGMTASPORTGRUPPENRULLNINGSLAGERSACESACSSAMSSBBASBCASEESSELCABLESERVICESEKTIONENSMIDESGRUPPENSOASOFFSWEDTRAINSVENSK ARMATURINDUSTRISWEPUMPSWETICTLGTMASVARIMTeknikföretagens Branschgrupper AB är ett helägt dotterbolag tillTeknik företagen. Verksamheten har funnits i över 50 år och drivs somett ”non profit”-bolag för att komplettera Teknikföretagens verksamhet.Bolaget har 13 anställda som tillhanda håller kompetent och effektivservice till 26 branschföreningar med över 500 företag engagerade.


24 ❘ FAKTA OM TEKNIKFÖRETAGENTeknikföretagen är en arbetsgivarorganisation för företag i Sverige.Våra medlemmar omfattar både stora internationella koncerner ochsmå familjeföretag. Företagen är verksamma inom många teknikområden,bland annat telekommunikation, metallindustri, elektronik,industrimaskiner, datateknik, elkraft, instru mentteknik, optik, bilaroch transporter. Tillsammans sysselsatte medlemsföretagen under 2011drygt 270 000 personer i Sverige.I en globaliserad värld är kreativiteten Sveriges styrka. Teknikföretagomsätter kreativitet i praktisk verklighet och det är grunden till vårtvälstånd. Vi hjälper dem att lyckas.Vårt uppdrag är att företräda våra medlemsföretag och vi fullgördet genom att:• nå framgång i de frågor som är viktiga för medlemmarnasinter nationella konkurrenskraft och långsiktig lönsamhet.• ge våra medlemsföretag bästa möjliga service och rådgivning.Vi följer våra medlemsföretag och är lyhörda och utformar organisationensexpertkompetens efter medlemmarnas behov och denpersonella omfattningen till en så effektiv nivå som möjligt.Medlemskap i TeknikföretagenMedlemmar i Teknikföretagen har tillgång till erfarna experter ochaktuell information inom en rad olika områden, såväl i arbetsgivarfrågorsom näringspolitiska frågor.Medlemsföretagens medlemsavgifter till Teknikföretagen uppgick2011 till 0,12 procent av medlemsföretagens inrapporterade lönesummor.En låg avgift i förhållande till många andra bransch- ocharbetsgivarorganisationer. Medlemskap medför även ett medlemskapi huvudorganisationen Svenskt Näringsliv där avgiften är cirka 0,09procent av lönesumman.Medlems- och serviceavgifterAvgifterna baseras på medlemsföretagens lönesumma året före aktuelltår. Fakturerade avgifter 2011 grundas således på lönesumman år 2010.Allmän serviceavgiftÄven den allmänna serviceavgiften är obligatorisk.Den är dock momspliktig och en avdragsgill kostnad.Avgiften är beroende av medlemsföretagets storlek ochberäknas enligt nedan.Steg Lönesumma i MSEK Procent av lönesumma1 – 39 0,072 39 – 78 0,063 78 – 195 0,054 195 – 390 0,045 390 – 0,03Avgift för avtalsserviceMedlemmar som har kollektivavtal med Teknikarbetsgivarnabetalar, förutom en särskild medlemsavgiftom 500 kronor, en avgift för avtalsservice som är 0,05procent på lönesumman. Serviceavgiften är momspliktigoch avdragsgill.MedlemmarnaAntalet medlemsföretag varden 31 december 2011 3 568 (+13)Antalet arbetsställen var 5 333 (+60)Föreningsavgift till TeknikföretagenFöreningsavgiften är obligatorisk för alla medlemmar och uppgick till0,02 procent av lönesumman. Avgiften är inte momspliktig och inteheller en skattemässigt avdragsgill kostnad.


25 ❘ FÖRTROENDEVALDAFöreningen Teknikföretageni SverigeTeknikföretagens styrelse konstituerades den 12 maj 2011.OrdförandeLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeVice ordförandeHans Stråberg, StockholmMats Elfsberg, Sepson AB, VansbroStyrelseRegion NorrBertil Bjugård, StockholmNils Åke Hallström, Hallströms Verkstäder AB, NäldenRegion MittJohan Wibergh, Ericsson AB, StockholmLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeRegion ÖstHåkan Buskhe, Saab AB, StockholmMagnus Yngen, StockholmRegion VästMagnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, GöteborgStefan Johnsson, GöteborgRegion SydGöran Harrysson, AB Tetra Pak, LundPeter Nilsson, Trelleborg AB, TrelleborgDe mindre teknikföretagenMalin Alfredsson, Cellwoodgruppen AB, MariannelundMats Elfsberg, Sepson AB, VansbroErik Fahlgren, Plastex AB, SkellefteåInga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, TörebodaValda av stämmanJan Carlson, Autoliv AB, StockholmJohan Ekesiöö, IBM Svenska AB, StockholmHenrik Lange, AB SKF, GöteborgRonnie Leten, Atlas Copco AB, StockholmJohan Molin, Assa Abloy AB, StockholmJoakim Olsson, StockholmHans Stråberg, StockholmJohan Söderström, ABB AB, VästeråsKlas Wåhlberg, Bombardier Transportation Sweden AB,VästeråsTeknikarbetsgivarnaTeknikarbetsgivarnas styrelse konstituerades den 12 maj 2011.OrdförandeLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeVice ordförandeMats Elfsberg, Sepson AB, VansbroStyrelseRegion NorrBertil Bjugård, StockholmNils Åke Hallström, Hallströms Verkstäder AB, NäldenRegion MittJohan Söderström, ABB AB, VästeråsJohan Wibergh, Ericsson AB, StockholmLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeRegion ÖstHåkan Buskhe, Saab AB, StockholmMagnus Yngen, StockholmRegion VästMagnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, GöteborgStefan Johnsson, GöteborgHenrik Lange, AB SKF, GöteborgRegion SydGöran Harrysson, AB Tetra Pak, LundPeter Nilsson, Trelleborg AB, TrelleborgDe mindre teknikföretagenMalin Alfredsson, Cellwoodgruppen AB, MariannelundMats Elfsberg, Sepson AB, VansbroErik Fahlgren, Plastex AB, SkellefteåInga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, TörebodaArbetsutskott* även ledamot av Teknikarbetsgivarnas arbetsutskottMalin Alfredsson, Cellwoodgruppen AB, Mariannelund *Mats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro *Magnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, Göteborg *Inga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, Töreboda *Stefan Johnsson, Göteborg *Hans Stråberg, StockholmJohan Wibergh, Ericsson AB, Stockholm *Magnus Yngen, Stockholm *Leif Östling, Scania CV AB, Södertälje *Revisorer FöreningenTeknikföretagen i Sverige /TeknikarbetsgivarnaOrdinarieLars Olov Stéen, auktoriserad revisor,Ernst & Young, StockholmMats Andersson, Ericsson AB, StockholmSuppleanterCamilla Ral Ingvarsson, auktoriserad revisor,Ernst & Young, StockholmKerstin Wähl, ABB HVDC, LudvikaRegionstyrelser FöreningenTeknikföretagen i Sverige /TeknikarbetsgivarnaRegion NorrBertil Bjugård, Emhart Glass Sweden AB, Sundsvall,ordförandeErik Fahlgren, Plastex AB, Skellefteå, vice ordförandeJan-Eric Sandberg, Teknikföretagen, Skellefteå, sekreterareNils-Åke Hallström, Hallströms Verkstäder AB, NäldenFredrik Jonsson, Cranab AB, VindelnLennart Kron, Automatindustrier i Hille AB, GävlePeter Norman, Erlandssons Industrier AB, LuleåNiklas Pääjärvi, Nybergs Mekaniska Verkstad AB, KirunaBarry Smith, Wipro Infrastructur Engineering AB, ÖstersundRolf Thelin, BAE Systems Hägglunds AB, ÖrnsköldsvikUlf Åhlin, Cargotec Sweden AB, HudiksvallRegion MittMats Elfsberg, Sepson AB, Vansbro, ordförandeTommy Lind, Teknikföretagen, Stockholm, sekreterarePer-Olof Andersson, Roplan AB, Tumba, t.o.m. juni 2011Anders Bergstrand, Ericsson, Kumla, t.o.m. mars 2011Hans Eckerrot, ABB AB, VästeråsStefan Engström, Metso Paper Sweden AB, KarlstadTorbjörn Eriksson, Zetterbergs Industri AB, Östervåla,t.o.m. juni 2011Dan Johansson, AB Linde Maskiner, LindesbergCamilla Rudberg, Pressmaster AB, Älvdalen, t.o.m. dec 2011Jörgen Svenningsson, Volvo Construction Equipment AB,EskilstunaMikael Tydén, Alfa Laval Tumba AB, SkogstorpRegion ÖstMalin Alfredsson,Cellwoodgruppen AB, Mariannelund,ordförandeMari Kadowaki, SAFT AB, Oskarshamn, vice ordförandeAnnika Arpfors, Teknikföretagen, Linköping, sekreterareKenth Bengtsson, Dometic AB, MotalaAnders Claesson, BT Products AB, MjölbyGerteric Lindquist, NIBE AB, MarkarydJörgen Linell, Xylem Water Solutions AB, EmmabodaBert Ovesson, Nossevo Invest AB, NybroRobert Petersson, Fläkt Woods AB, JönköpingAnders Wenell, Laserkraft i Bredaryd AB, BredarydRegion VästMagnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, Göteborg,ordförandeInga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, Töreboda,vice ordförandeLennart Österlund, Teknikföretagen, Göteborg, sekreterareStaffan Billinger, VaraAnders Birgersson, VBG Produkter AB, VänersborgEbbe Johansson, Waco Jonsereds AB, HalmstadStefan Johnsson, GöteborgPeter Larsson, Carl Larssons Mekaniska Verkstad AB,GöteborgBjörn Nyberg, Helge Nyberg AB, UlricehamnRegion SydGöran Harrysson, AB Tetra Pak, Lund, ordförandePeter Nilsson, Trelleborg AB, vice ordförandeLars Lindqvist, Teknikföretagen, Malmö, sekreterareMikael d´Aubigné, Volvo Personvagnar AB, OlofströmAndreas Ekberg, Haldex Brake Products AB, LandskronaPamela Lundin, ENERCON AB, MalmöLeif Olsson, AB Elektrokoppar, HelsingborgUlf Olsson, Arjo Hospital Equipment AB, EslövDag Richardsson, Höganäs Verkstäder AB, från 2011-09-29Jan Sjöblom, ABU AB, SvängstaValnämnd för valpå Teknikföretagens stämmaHans-Olov Olsson, Göteborg, ordförandeHans Eliasson, VindelnLennart Nilsson, LundJohan Siberg, StocksundKjell Svensson, BredarydKaj Thorén, GöteborgValnämnden förde mindre teknikföretagenOrdinarie ledamöterRegion NorrÅke Karlsson, Indexator AB, VindelnRegion MittJan Magnusson, Lintron Technologies AB, LinköpingRegion ÖstJan-Erik Nilsson, Haga Metall AB, KulltorpRegion VästPeter Larsson, Carl Larssons Mekaniska Verkstad AB,GöteborgRegion SydJörgen Mårtensson, Interlogic AB, LommaSuppleanterRegion NorrPer Lindqvist, Jit Mech se Produktion AB, RobertsforsRegion MittMats Hamping, Andon Automation AB, ÖrebroRegion ÖstConny Kvarnstrand, Kvarnstrands Verktyg AB, EkenässjönRegion VästBjörn Nyberg, Helge Nyberg AB, UlricehamnRegion SydNiklas Larsson, Elektroproduktion L & W AB,LöddeköpingeTeknikföretagens företrädarei Svenskt NäringslivStyrelseInga-Lisa Johansson, Daloc Futura AB, TörebodaJoakim Olsson, StockholmJohan Wibergh, Ericsson AB, StockholmLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeStämmaBertil Bjugård, StockholmGöran Harrysson, AB Tetra Pak, LundMagnus Hellsten, Volvo Personvagnar AB, GöteborgStefan Johnsson, GöteborgGerteric Lindquist, NIBE AB, MarkarydPeter Nilsson, Trelleborg AB, TrelleborgÅke Svensson, Teknikföretagen, StockholmAnders Wenell, Laserkraft i Bredaryd AB, BredarydUlf Åhlin, Cargotec Sweden AB, KistaLeif Östling, Scania CV AB, SödertäljeSvenskt Näringslivs SME-kommittéMats Elfsberg, Sepson AB, VansbroStyrelsens sammanträdenTeknikföretagenKonstituerande sammanträde med styrelsen hölls i anslutningtill stämman den 12 maj 2011. Därutöver hölls fyrasammanträden med styrelsen. Arbetsutskottet sammanträddevid åtta tillfällen.TeknikarbetsgivarnaOrdinarie sammanträde med styrelsen hölls i anslutningtill ordinarie föreningsstämma den 12 maj 2011. Därutöverhölls åtta sammanträden. Arbetsutskottet sammanträddevid sex tillfällen.StämmorTeknikföretagens och Teknikarbetsgivarnas gemensammaordinarie stämma ägde rum den 12 maj 2011.Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström var Årets gästtalare.Årets Teknikutbildning på högskolan förärades ingenjörsutbildningarnai maskinteknik, Högskolan i Halmstad.Slutligen delades Stora Designpriset ut tillBellman & Symfon och Shift Design & Strategy för dettrådlösa lyssningssystemet Domino. Assar Lindbecks förslagtill ny vägtrafikskylt för industriområde presenterades.


26 ❘ 44 ÅRSREDOVISNINGStyrelsen och verkställande direktören för IdeellaFöreningen Teknikföretagen i Sverige (org nr 802016-1140)får härmed avge årsredovisning och koncernredovisningför räkenskapsåret 2011.FörvaltningsberättelseVerksamhetenFöreningen, som är en arbetsgivarföreningför teknikföretag i Sverige, har som mål attstärka medlemmarnas konkurrenskraft ochlångsiktiga lönsamhet. Inom EU bedrivs ettaktivt påverkansarbete tillsammans medOrgalime i tekniska branschfrågor ochCEEMET i frågor som gäller arbetsrätt ocharbetsmiljö.Teknikföretagen har under året bidragitmed 4,8 MSEK från Understödsfonden tillprojektet Årets teknikutbildning vilket gerutmärkelser och belöningar till innovativteknikundervisning och tekniska utbildningar.Framtida utvecklingTeknikföretagen är en respekterad aktöroch företrädare för Sveriges teknikföretagoch kommer framgent att fortsätta arbetaför att stärka konkurrenskraften för sinamedlemmar.Utvecklingen av föreningens medlemsantalär stabil.Finansiella riskerKoncernen utsätts genom sin verksamhet förfinansiella risker så som marknadsrisk, inkl.valutarisk och ränterisk, kreditrisk, motpartsrisk,likviditetsrisk och kassaflödesrisk. Denövergripande riskhanterings policyn fastställsav styrelsen och eftersträvar minimala ogynnsammaeffekter på koncernens finansiellaresultat och ställning utifrån vald risknivå.Regleringen av risk nivån och placeringsinriktningfast ställs i koncernens placeringsreglemente.Finansiella placeringar styrs aven placeringskommitté som på styrelsensuppdrag fastställer övergripande riktlinjer.I place ringskommittén ingår både intern ochextern expertis. För mer information kringfinansiella risker, se not 11.Innehavet i Understödsfonden är långsiktigtoch allokeringen mellan tillgångsslaganpassas därefter.KoncernenServicen till medlemmarna i bransch- ocharbetsgivarfrågor sker genom det helägdadotterbolaget Teknikföretagens Service iSverige AB.Teknikföretagens Service i Sverige ABarbetar bl.a. gentemot medlemmarna medatt lösa tvister med fackliga motparter,anordna kurser och genom att driva förmedlemmarna viktiga frågor som t.ex.bättre arbetsrätt, miljö, industrirelevantFoU, standardiseringar, rörlighet på arbetsmarknadenoch kompetensförsörjning.Satsningarna inom kompetensförsörjninghar fortsatt även under 2011 genomolika satsningar såsom Teknikspanarnasom syftar till att tidigt utveckla elevernasintresse för teknik och skapa förutsättningarför en utveckling av teknikundervisningen.Sajten www.ingenjörsvägen.se riktar sigtill elever i högstadiet och gymnasiet införderas studie- och yrkesvägval. På sajtenfinns all information om ingenjörsutbildningaroch yrken samlat på ett och sammaställe. "Störigaste sommarjobbet" har underåret varit en uppföljning på den stora satsningsom gjordes 2010 på TV-serien "Felixstör en ingenjör". Tillsammans med tolvmedlemsföretag erbjöds sommartraineetjänstersom ingenjör för gymnasieelevervilket skapade stort mediegenomslag.Teknikföretagen stöttar de ideella organisationernaTransfer och Mattecentrum medfinansiella medel för att utveckla deras verksamhettill skolan.Teknikföretagen förvärvade under 200950 procent av bolaget Fastighets ABGuldfisken. Fastighets AB Guldfisken ingickden 21 september 2009 avtal med Teknikföretagensamt Teknikarbetsgivarna om att förvärvafastigheten Guldfisken 22. Tillträdet avfastigheten kommer att ske per 1 januari 2012efter att dom fastställts av Hovrätten till vårfördel och kan ej överklagas.Flerårsjämförelse (kkr)Koncern 2011 2010 2009 2008 2007Nettoomsättning 195 105 181 123 191 365 180 913 180 163Rörelseresultat - 29 523 - 45 023 - 38 274 - 27 237 - 33 353Resultat före skatt 47 616 25 344 200 599 - 234 212 420 124Soliditet 97 % 97 % 97 % 97 % 94 %Förslag till vinstdispositionI enlighet med årsmötets mandat har styrelsen beslutat att sänka avgiften för 2012 med0,02 procentenheter och att disponera motsvarande belopp 23,1 MSEK avUnderstödsfondens avkastning.Styrelsen föreslår att kronorbalanserat resultat 49 392 554och årets resultat 27 529 837Summa 76 922 391överförs till Understödsfonden 21 674 321och balanseras i ny räkning 55 248 070Summa 76 922 391Beträffande koncernens och moderföreningensresultat och ställning hänvisastill nedan intagna resultat- ochbalansräkningar.


KONCERNRESULTATRÄKNING (kkr)Not 2011 2010Nettoomsättning 1 195 105 181 123Rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader 2,3 - 99 763 - 104 920Personalkostnader 4,5 - 123 979 - 119 987Avskrivningar 6,7 - 886 - 1 239Summa rörelsens kostnader - 224 628 - 226 146Rörelseresultat - 29 523 - 45 023Resultat från finansiella investeringar 8Resultat från andelar i intresseföretag - 1 - 1Resultat från övriga värdepapper som 68 578 66 451är anläggningstillgångarÖvriga ränteintäkter 8 574 3 919Räntekostnader och liknande resultatposter - 12 - 2Summa resultat från finansiella investeringar 77 139 70 367Resultat före skatt 47 616 25 344Skatt 9 - 17 583 - 15 054ÅRETS RESULTAT 30 033 10 290


KONCERNBALANSRÄKNING (kkr)TILLGÅNGAR Not 11-12-31 10-12-31AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarByggnader och mark 6 12 752 12 985Inventarier 7 1 255 1 801Summa materiella anläggningstillgångar 14 007 14 786Finansiella anläggningstillgångarAndelar i intresseföretag 10 47 48Andra långfristiga värdepappersinnehav 11 940 824 1 076 778Uppskjuten skattefordran 12 432 519Andra långfristiga fordringar 13 779 950 1 010Summa finansiella anläggningstillgångar 1 721 253 1 078 355Summa anläggningstillgångar 1 735 260 1 093 141OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarKundfordringar 15 189 5 744Skattefordran 7 592 8 829Övriga fordringar 13 105 3 286Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 5 776 14 759Summa kortfristiga fordringar 41 662 32 618Kortfristiga placeringarÖvriga kortfristiga placeringar 15 286 483 888 855Kassa och bank 57 327 68 535Summa omsättningstillgångar 385 472 990 008SUMMA TILLGÅNGAR 2 120 732 2 083 149


KONCERNBALANSRÄKNING (kkr)EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 11-12-31 10-12-31Eget kapital 16Insatskapital 2 000 2 000Understödsfonden 1 895 696 1 888 934Bundna reserver 114 114Summa 1 897 810 1 891 048Fria reserver 132 554 129 026Årets resultat 30 033 10 290Summa 162 587 139 316Summa eget kapital 2 060 397 2 030 364AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 17 5 601 4 951Uppskjuten skatteskuld 12 425 486Summa avsättningar 6 026 5 437Långfristiga skulderÖvrig långfristig skuld 54 54Kortfristiga skulderSkuld till intresseföretag 52 53Leverantörsskulder 11 885 10 446Övriga skulder 14 288 9 816Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 28 030 26 979Summa kortfristiga skulder 54 255 47 294SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 120 732 2 083 149POSTER INOM LINJENStällda panterPantsatt kapitalförsäkring för pensionsåtaganden 1 771 985Ansvarsförbindelser 18 1 070 1 035


KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN (kkr)Not 2011 2010Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 47 616 25 344Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:Avskrivning anläggningstillgångar 886 1 239Avsättning för pensioner – 3 068Resultat från andelar i intresseföretag – 1Förändring värdereglering anläggningstillgångar 11 - 453 347Realisationsresultat anläggningstillgångar - 10 486 - 19 66037 563 10 339Skatt - 17 556 - 14 867Löpande kassaflöde före förändring av rörelsekapital 20 007 - 4 528Förändring fordringar - 9 044 - 99Förändring kortfristiga skulder 6 961 - 5 884Förändring rörelsekapital - 2 083 - 5 983Kassaflöde från löpande verksamheten 17 924 - 10 511InvesteringsverksamhetenFörändring långfristiga fordringar - 778 940 195Inköp andelar i intresseföretag 1 –Investering långfristiga värdepappersinnehav 11 - 354 051 - 478 746Avyttring långfristiga värdepappersinnehav 369 214 315 078Förvärv materiella anläggningstillgångar 6,7 - 120 - 921Avyttring materiella anläggningstillgångar – 507Kassaflöde från investeringsverksamheten - 763 896 - 163 887FinansieringsverksamhetenFörändring långfristiga skulder 650 - 139Kassaflöde från finansieringsverksamhet 650 - 139Årets kassaflöde - 745 322 - 174 537Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar, vid årets början 957 390 556 953Omklassificeringar 11 131 742 574 974Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar, vid årets slut 343 810 957 390


RESULTATRÄKNING MODERFÖRETAG (kkr)Not 2011 2010Nettoomsättning 1 28 412 26 001Rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader 1,2,3 - 33 503 - 51 294Personalkostnader 4,5 - 25 474 - 26 106Avskrivningar 6,7 - 610 - 610Summa rörelsens kostnader - 59 587 - 78 010Rörelseresultat - 31 175 - 52 009Resultat från finansiella investeringar 8Resultat från övriga värdepapper somär anläggningstillgångar 68 578 66 150Övriga ränteintäkter 6 094 3 101Räntekostnader och liknande resultatposter - 10 –Summa resultat från finansiella investeringar 74 662 69 251Resultat före bokslutsdisp. och skatt 43 487 17 242BokslutsdispositionerFörändring periodiseringsfond – –Resultat före skatt 43 487 17 242Skatt 9 - 15 958 - 11 245ÅRETS RESULTAT 27 529 5 997


BALANSRÄKNING MODERFÖRETAG (kkr)TILLGÅNGAR Not 11-12-31 10-12-31AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarByggnader och mark 6 12 752 12 985Inventarier 7 869 1 246Summa materiella anläggningstillgångar 13 621 14 231Finansiella anläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 19 250 250Andelar i intresseföretag 10 50 50Andra långfristiga värdepappersinnehav 11 940 625 1 076 578Uppskjuten skattefordran 12 8 300Andra långfristiga fordringar 13 778 392 277Summa finansiella anläggningstillgångar 1 719 325 1 077 455Summa anläggningstillgångar 1 732 946 1 091 686OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarKundfordringar 3 146 394Skattefordran – 3 486Övriga fordringar 1 979 761Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 3 135 12 150Summa kortfristiga fordringar 8 260 16 791Kortfristiga placeringarÖvriga kortfristiga placeringar 15 211 135 801 702Kassa och bank 41 672 52 150Summa omsättningstillgångar 261 067 870 643SUMMA TILLGÅNGAR 1 994 013 1 962 329


BALANSRÄKNING MODERFÖRETAG (kkr)EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 11-12-31 10-12-31Eget kapitalBundet eget kapital 16Insatskapital 2 000 2 000Understödsfonden 1 895 696 1 888 934Summa bundet eget kapital 1 897 696 1 890 934Fritt eget kapitalBalanserat resultat 49 393 50 158Årets resultat 27 529 5 997Summa fritt eget kapital 76 922 56 155Summa eget kapital 1 974 618 1 947 089AvsättningarAvsättningar för pensioner ochliknande förpliktelser 17 580 666Uppskjuten skatteskuld 12 425 486Summa avsättningar 1 005 1 152Långfristiga skulderÖvrig långfristig skuld 54 54Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 2 457 2 303Skulder till koncernföretag 849 723Skuld till intresseföretag 53 53Övriga skulder 4 412 658Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 10 565 10 297Summa kortfristiga skulder 18 336 14 034SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 994 013 1 962 329POSTER INOM LINJENStällda panterPantsatt kapitalförsäkring för pensionsåtagande 239 277Ansvarsförbindelser – –


KASSAFLÖDESANALYS MODERFÖRETAG (kkr)Not 2011 2010Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 43 487 17 242Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:Avskrivning anläggningstillgångar 610 610Avsättningar för pensioner – - 420Förändring värdereglering anläggningstillgångar 11 - 453 347Realisationsresultat anläggningstillgångar - 10 498 - 19 65933 146 - 1 880Skatt - 15 727 - 11 039Löpande kassaflöde före förändring av rörelsekapital 17 419 - 12 919Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalFörändring fordringar 8 531 15Förändring kortfristiga skulder 4 302 - 4 986Förändring rörelsekapital 12 833 - 4 971Kassaflöde från löpande verksamheten 30 252 - 17 890InvesteringsverksamhetenFörändring långfristiga fordringar - 778 116 483Inköp andelar intresseföretag – –Investering långfristiga värdepappersinnehav 11 - 354 051 - 478 747Avyttring långfristiga värdepappersinnehav 369 214 315 078Förvärv materiella anläggningstillgångar 6,7 – - 737Avyttring materiella anläggningstillgångar – 507Kassaflöde från investeringsverksamheten - 762 953 - 163 416FinansieringsverksamhetenFörändring långfristiga skulder - 86 - 483Kassaflöde från finansieringsverksamhet - 86 - 483Årets kassaflöde - 732 787 - 181 789Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar,vid årets början 853 852 460 667Omklassificeringar 11 131 742 574 974Likvida medel, inkl. kortfristiga placeringar,vid årets slut 252 807 853 852


TilläggsupplysningarAllmänna upplysningarTillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagensamt uttalanden och allmänna råd från Bok f ö-ringsnämnden. När allmänna råd från Bokföringsnämndensaknas har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer.När så är fallet anges detta i särskild ordning nedan.Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Samtligabelopp anges i kkr, om inte annat anges.Tillgångar och fordringarFordringar upptas till det belopp som efter individuell prövningberäknas bli betalt. Övriga tillgångar värderas till anskaffningsvärdeom ej annat anges i nedanstående noter.Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar, inklusive fastigheter, redovisastill anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningaroch eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt övertillgångarnas nyttjandeperiod.Finansiella anläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdemed avdrag för eventuella nedskrivningar. För räntebärandevärdepapper beräknas ett upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden,där räntan beräknas vid anskaffningstidpunkten.Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms utifrån marknadsvärdet.Portföljmetoden tillämpas för aktier, där hela aktieinnehavetklassificeras som en portfölj. För räntebärande värdepapperbedöms nedskrivningsbehovet för varje enskilt innehav för sig.Kortfristiga placeringarSom kortfristiga placeringar räknas placeringar med en löptidsom understiger ett år. Placeringarna redovisas till upplupetanskaffningsvärde. Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms utifrånmarknadsvärdet för varje enskilt innehav för sig.SkulderSom avsättning redovisas sådana förpliktelser som är hänförligatill räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagenär säkra eller sannolika till sin förekomst men oviss tillbelopp eller den tidpunkt då de skall infrias. Skulder har, om ejannat anges nedan, upptagits till anskaffningsvärden med sedvanligareserveringar för upplupna kostnader.Fordringar och skulder i utländsk valutaFordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagenskurs.IntäktsredovisningIntäkter redovisas generellt i den omfattning det är sannolikt attde ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras företaget ochintäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Medlems- ochserviceavgifter erläggs i förskott och intäktsförs i den period deavser. Hyresintäkter redovisas i den period de avser. För skottsbetaldahyror redovisas därmed som förutbetalda intäkter. Andratjänster, som kursavgifter och liknande, intäktsförs i sambandmed genomförd aktivitet. Försäljningsintäkter avseende övrigatjänster och varor intäktsförs i samband med leverans samt näralla väsentliga risker övergått till kunden.Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Utdelningarredovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningenbedöms som säker.Extern finansieringExtern finansiering intäktsförs vid den tidpunkt när det harbedömts som rimligt att anta att stödet kommer att erhållas ochsamtliga villkor kommer att uppfyllas. Stöd som är förenat medåterbetalningsskyldighet eller andra åtaganden intäktsförs i taktmed att respektive projekt upparbetas.LeasingSamtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal,vilket innebär att leasingavgiften kostnadsförs i resultaträkningenlinjärt över leasingperioden.InkomstskatterRedovisning av inkomstskatt inkluderar aktuell skatt samtuppskjuten skatt. För poster som redovisas i resultaträkningenredovisas därmed sammanhängande skatt i resultaträkningen. Förposter som redovisas direkt mot eget kapital redovisas även skattdirekt mot eget kapital.Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skillnader. Entemporär skillnad finns när det redovisade värdet på en tillgångeller skuld skiljer sig från det skattemässiga värdet. Uppskjutenskattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtidaskattemässiga avdrag redovisas i den omfattning det är sannoliktatt avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga överskott.KoncernredovisningKoncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden.I koncernredovisningen ingår dotterföretag i vilka moderbolagethar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ettbestämmande inflytande över. Endast den del av dotterföretagetskapital som intjänats efter förvärvet ingår i koncernens egna kapital.Obeskattade reserver har i koncernredovisningen delats upp ieget kapital och uppskjuten skatt där den uppskjutna skattenberäknats till 26,3 procent.KoncernbidragKoncernbidrag mellan olika koncernbolag används för att minimeraden totala skattebelastningen och redovisas därmed direktmot eget kapital med hänsyn till skatt i enlighet med Rådet förfinansiell rapporterings uttalande.


UPPLYSNINGAR TILL ENSKILDA POSTER (kkr)Not 1 NettoomsättningKoncernModerföretag2011 2010 2011 2010Fakturerade avgifter 154 187 146 815 22 542 22 479Kurser, publikationer 2 476 1 743 – –Försålda tjänster 21 185 21 599 501 249Fastighetsintäkter 3 437 3 196 3 437 3 196Övriga rörelseintäkter 13 820 7 770 1932 77Summa 195 105 181 123 28 412 26 001Nedan anges årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag.2011 2010Försäljning – –Inköp 7 635 7 881Not 2 LeasingavtalGenom leasingavtal disponerar koncernen inventarier med ett ungefärligt anskaffningsvärde på 13 529 kkr (8 617 kkr).Innevarande års och återstående hyresbetalningar uppgår till:År Koncern Moderföretag2011 2 142 –2012 2 142 –2013 1 400 –2014 406 –Summa 6 090 –Not 3 Arvode till revisorerKoncernModerföretag2011 2010 2011 2010Revision 313 299 150 104Revisionsnära tjänster 127 253 50 79Summa 440 552 200 183Not 4 Medeltal anställdaAntalet anställda i moderföretaget har i genomsnitt varit 12 (13) personer, varav 6 (5) är kvinnorsamt i koncernen 94 (97) varav 53 (45) är kvinnor.


Not 5 PersonalkostnaderLöner och andra ersättningar2011 2010Styrelse/vd Övriga anställda Styrelse/vd Övriga anställdaModerföretag 3 457 10 752 3 284 11 186Dotterbolag 3 090 53 523 2 487 48 156Totalt koncernen 6 547 64 275 5 771 59 342Pensioner och sociala kostnader2011 2010Sociala kostnader Varav pensioner Sociala kostnader Varav pensionerModerföretag 9 933 4 272 9 761 4 050Dotterbolag 34 412 12 121 36 330 15 606Totalt koncernen 44 345 16 393 46 091 19 656Av koncernens pensionskostnader avser 2 296 kkr (2 600 kkr) styrelse och VD samt för moderföretaget 1 000 kkr (620 kkr).Ersättningar till ledande befattningshavareTill styrelsens ledamöter har totalt utgått 1 333 kkr (1 454 kkr). Styrelsens ordförande har erhållit 550 kkr (567 kkr)och de två vice ordförandena har erhållit totalt 200 kkr (278 kkr).VD erhåller en årslön om 4 190 kkr från Teknikföretagen och dess dotterbolag. Pensionspremier betalas till entotal kostnad om 50 procent av årslönen i koncernbolagen. Uppsägningstiden från Teknikföretagens sida uppgår till24 månader och från VDs sida till 6 månader.Könsfördelning i företagledning andel kvinnor i procent2011 2010Styrelse Övriga ledande Styrelse Övriga ledandeinkl. vd befattningshavare inkl. vd befattningshavareModerföretag 9 % 38 % 12 % 38 %


Not 6 Byggnader och markKoncern och moderföretag 2011 2010ByggnaderIngående anskaffningsvärde 11 661 11 661Årets aktivering – –Ack. anskaffningsvärde 11 661 11 661Ingående avskrivningar enl. plan - 3 191 - 2 958Årets avskrivningar - 233 - 233Ack. avskrivningar enl. plan - 3 424 - 3 191Bokfört värde 8 237 8 470MarkIngående anskaffningsvärde 4 515 4 515Årets försäljning – –Utgående anskaffningsvärde 4 515 4 515Summa bokfört värde 12 752 12 985Taxeringsvärde byggnader 22 800 22 800Taxeringsvärde mark 32 800 32 800Summa taxeringsvärde 55 600 55 600Skattemässigt restvärde 11 137 11 137Avskrivning byggnader sker enligt plan med 2 procent per år.Not 7 InventarierKoncernModerföretag2011 2010 2011 2010Ingående anskaffningsvärde 8 922 9 609 2 029 2 464Inköp 120 921 0 737Försäljningar/utrangeringar - 651 - 1 608 - 26 - 1 172Ack. anskaffningsvärde 8 391 8 922 2 003 2 029Ingående ack avskrivning enl. plan - 7 121 - 7 318 - 783 - 1 173Försäljningar/utrangeringar 638 1 203 26 766Årets avskrivningar - 653 - 1 006 - 377 - 376Ack. avskrivning enl. plan - 7 136 - 7 121 - 1 134 - 783Bokfört värde 1 255 1 801 869 1 246Avskrivningar enligt plan sker med 20 procent per år.


Not 11 Andra långfristiga värdepappersinnehavKoncernModerföretag2011 2010 2011 2010Ingående anskaffningsvärde 1 077 231 1 468 979 1 077 031 1 468 779Årets inköp 354 051 478 746 354 051 478 746Omklassificering - 131 742 - 574 974 - 131 742 - 574 974Årets avyttring - 358 716 - 295 520 - 358 715 - 295 520Ack. anskaffningsvärde 940 824 1 077 231 940 625 1 077 031Ingående nedskrivningar - 453 - 106 - 453 - 106Årets förändring 453 284 453 284Omklassificering - - 631 – - 631Ack. nedskrivningar 0 - 453 0 - 453Bokfört värde 940 824 1 076 778 940 625 1 076 578KoncernModerbolag2011 2010 2011 2010Svenska noterade aktier 610 095 707 087 610 095 707 087Utländska aktier/aktiefonder 312 172 238 263 312 172 238 263Svenska onoterade aktier 200 200 – –Obligationer 18 357 131 682 18 358 131 682Summa anskaffningsvärde 940 824 1 077 232 940 625 1 077 032Marknadsvärde noterade värdepapper 985 836 1 356 212 985 636 1 356 212Not 11 Andra långfristiga värdepappersinnehav (forts)Finansiella riskerKoncernen utsätts genom sin verksamhet för finansiellarisker så som marknadsrisk, inkl. valutarisk och ränterisk,kreditrisk, motpartsrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk.Den övergripande riskhanteringspolicyn fastställs av sty relsenoch eftersträvar minimala ogynnsamma effekter påkoncernens finansiella resultat och ställning utifrån valdrisknivå. Regleringen av risknivån och placeringsinriktningfastställs i koncernens placeringsreglemente.Finansiella placeringar styrs av en placeringskommitté sompå styrelsens uppdrag fastställer övergripande riktlinjer.I placeringskommittén ingår både intern och extern expertis.MarknadsriskValutarisk förekommer främst i en mindre del placeringar ifinansiella instrument som noteras i utländsk valuta. Ingenvalutasäkring sker för dessa placeringar.Ränterisk förekommer främst i obligationsportföljen. Obligationeri egen förvaltning hålls oftast till förfall. Långfristigaobligationer värderas till det lägsta av upplupet anskaffningsvärdeoch marknadsvärde.KreditriskPlaceringar i finansiella instrument får ske med vissa begränsningari värdepapper som utgivits av Svenska Staten,Svensk bank, Svenska hypoteksinstitut och svenska låntagaremed hög kreditrating. Placeringar i aktier och aktierelateradevärdepapper sker huvudsakligen i noterade värdepapperoch en mindre del alternativa placeringar hos välrenommeradeförvaltare.Kreditrisker i kundfordringar har historiskt varit små och förväntasvara så även framöver då merparten av faktureringenvänder sig till medlemsföretagen.MotpartsriskFinansiella placeringar och förvaltningsuppdrag ges endasttill svensk bank eller förvaltare som står under Finans inspektionenstillsyn.Likviditetsrisk och kassaflödesriskKoncernen har en god likviditet och en stor del av de finansiellaplaceringarna är placerade i instrument som relativtsnabbt kan omsättas med kort varsel vilket medför att likviditetsriskenbedöms vara mycket låg.


Not 12 Uppskjuten SKATTKoncernModerföretag2011 2010 2011 2010Uppskjuten skattefordranVärdereglering värdepapper 8 300 8 300Pensionsavsättningar 403 193 – –Övriga avsättningar 21 26 – –Summa 432 519 8 300Uppskjuten skatteskuldByggnader 425 486 425 486Not 13 Andra långfristiga fordringarKoncernModerföretag2011 2010 2011 2010Ingående anskaffningsvärde 812 1 038 73 593Avgående poster - 317 - 661 - 235 - 558Tillkommande poster 779 554 435 778 403 38Ack. anskaffningsvärde 780 049 812 778 241 73Ingående värdereglering 198 167 204 167Värdereglering - 297 31 - 53 37Utgående värdereglering - 99 198 151 204Bokfört värde 779 950 1 010 778 392 277Not 14 PeriodiseringsposterKoncernModerföretag2011 2010 2011 2010Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterFörutbetalda försäkringar 392 377 71 22Förutbetalda hyror 516 568 – –Förutbetald leasing 146 – – –Upplupna ränteintäkter 3 068 11 805 2 681 11 655Övrigt 1 654 2 009 383 473Summa 5 776 14 759 3 135 12 150Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterSemesterskuld 11 641 10 971 3 306 2 770Sociala kostnader 5 821 5 285 1 598 1 324Löneskatt 4 285 4 174 1 028 1 272Övrigt 6 283 6 549 4 633 4 931Summa 28 030 26 979 10 565 10 297


Not 15 Övriga kortfristiga placeringarKoncernModerföretag2011 2010 2011 2010Anskaffningsvärde 286 515 889 544 211 168 802 391Ingående balans värdereglering - 689 - 1 739 - 689 - 1 695Årets värdereglering 657 1 050 – 1 006Utgående balans värdereglering - 32 - 689 - 689 - 689Bokfört värde 286 483 888 855 210 479 801 702Marknadsvärde 289 571 891 829 213 871 804 514Not 16 Eget kapitalInsats- Understöds- Bundna Fria åretskapital fonden reserver reserver resultatIngående balans 2 000 1 888 934 114 129 026 10 290Vinstdisposition – 6 762 – 3 528 - 10 290Årets resultat – – – – 30 033Utgående balans 2 000 1 895 696 114 132 554 30 033ModerföretagInsats Understöds- Balanserat Åretskapital fonden resultat resultatIngående balans 2 000 1 888 934 50 158 5 997Vinstdisposition – 6 762 - 765 - 5 997Årets resultat – – – 27 529Utgående balans 2 000 1 895 696 49 393 27 529Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelserKoncernModerföretag2011 2010 2011 2010Åtagande ITP 3 399 3 727 283 323Kapitalpensioner 2 202 1 224 297 343Summa 5 601 4 951 580 666Koncernen och moderföretaget har pensionsåtaganden motsvarande den kollektivavtalade ITP-planen,varav delar av åtagandena är försäkrade i SPP Liv. Åtagandet skuldfördes under 2010.Under 2011 har Föreningen Teknikföretagen betalt ut 36 kkr i moderföretaget och 341 kkr i koncernen.Årligen görs en omräkning av skulden.Storleken på framtida uppräkningar är beroende av ett flertal omvärldsfaktorer samt att det pågår förhandlingarom vilken part som ska bära kostnaden för denna uppräkning.


Not 18 AnsvarsförbindelserKoncernAvser koncernens åtaganden för framtida anslag för kollektiv standardisering 1,0 (1,0) MSEK.Not 19 Andelar i koncernföretagAntal Eget årets Kapital- Bokförtandelar kapital resultat andel värdeAktier i dotterföretagTeknikföretagens Service i Sverige AB 250 84 318 1 954 100 % 250556439-0275, Sthlm2011 2010Ingående och utgående anskaffningsvärde 250 250Stockholm den 15 mars 2012Leif Östling Mats Elfsberg Hans Stråberg Åke Svensson Malin AlfredssonOrdförande Vice ordförande Vice ordförande VdBertil Bjugård Håkan Buskhe Jan Carlson Johan Ekesiöö Erik FahlgrenNils Åke Hallström Göran Harrysson Magnus Hellsten Inga-Lisa Johansson Stefan JohnssonHenrik Lange Ronnie Leten Johan Molin Peter Nilsson Joakim OlssonJohan Söderström Johan Wibergh Klas Wåhlberg Magnus YngenVår revisionsberättelse har lämnats den 27 mars 2012Lars Olov StéenAuktoriserad revisorMats AnderssonFörtroendevald revisor


RevisionsberättelseTill föreningsstämman i Ideella Föreningen Teknikföretagen i Sverige,org.nr. 802016-1140Rapport om årsredovisningenVi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningenför Ideella Föreningen Teknikföretagen i Sverige för år 2011.Styrelsens och verkställande direktörens ansvarför årsredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaretför att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning somger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för deninterna kontroll som styrelsen och verkställande direktörenbedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning ochkoncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter,vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.Revisorernas ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningpå grundval av vår revision. Auktoriserad revisorhar utfört revisionen enligt International Standards on Auditingoch god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att viföljer yrkesetiska krav samt planerar och utförrevisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningeninte innehåller väsentliga felaktigheter. Förtroendevald revisorhar utfört revisionen enligt god revisionssed för förtroendevaldarevisorer i Sverige.En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämtarevisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningenoch koncernredovisningen. Revisorn väljer vilkaåtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskernaför väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sigdessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömningbeaktar revisorn de delar av den interna kontrollen somär relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningenoch koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfteatt utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga medhänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalandeom effektiviteten i föreningens interna kontroll. Enrevision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheteni de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheteni styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärderingav den övergripande presentationen i årsredovisningen ochkoncernredovisningen.Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckligaoch ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningenupprättats i enlighet med årsredovisningslagen ochger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderföreningensoch koncernens finansiella ställning per den 31december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflödenför året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen ärförenlig med årsredovisningens och koncernredovisningensövriga delar.Rapport om andra krav enligt lagar och andraförfattningar samt stadgarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även revideratstyrelsens och verkställande direktörens förvaltning av IdeellaFöreningen Teknikföretagen i Sverige för år 2011.Styrelsens ansvarDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaretför förvaltningen.Revisorernas ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om styrelsensoch verkställande direktörens förvaltning på grundval av vårrevision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed iSverige.Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har viutöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningengranskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden iföreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamoteller verkställande direktören har företagit någon åtgärd ellergjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet.Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckligaoch ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.UttalandenStyrelseledamöterna och verkställande direktören har intehandlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att föreningsstämmanbeviljar styrelsens ledamöter och verkställandedirektören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.Stockholm den 27 mars 2012Lars Olov StéenAuktoriserad revisorErnst & Young ABMats AnderssonFörtroendevald revisor


PRODUKTION Tagg, Stockholm TRYCK Modintryckoffset, 2012NorrSkellefteå 0910-78 29 20Sundsvall 060-16 73 28MittFalun 023-580 72Stockholm 08-782 08 00Örebro 019-19 57 26TeknikföretagenBox 5510114 85 Stockholmtfn 08-782 08 00www.teknikforetagen.seÖstJönköping 036-30 32 40Linköping 013-25 30 20Växjö 0470-74 84 24VästGöteborg 031-62 94 40SydMalmö 040-35 25 70

More magazines by this user
Similar magazines