Underlagsdel - Vänersborgs kommun

vanersborg.se

Underlagsdel - Vänersborgs kommun

InnehållSidaNatur och vatten 1Värdefulla naturområden 1Skogar 2Myrmarker 3Sjöar och Vattendrag 5Odlingslandskapet 7Geologi 9Kroppefjäll 9Halle- och Hunneberg 9Naturgeografi 9Förkastningar i kommunen 10Senaste inlandsisen 10Radon 11Hushållning med mark och vatten 13Ekologiskt särskilt känsliga områden (Miljöbalken 3 kap 3 §) 13Särskilt värdefulla naturområden (Miljöbalken 2 kap 6 §) 15Förslag till miljömål 17Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Bara naturlig försurning 17Giftfri miljö - Skyddande ozonskikt 18Säker strålmiljö - Ingen övergödning 19Levande sjöar och vattendrag - Grundvatten av god kvalitet 20Myllrande våtmarker - Levande skogar - Ett rikt odlingslandskap 21God bebyggd miljö 22


Natur och vattenEn aktiv och genomtänkt naturvård är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle bådeekologiskt, socialt och ekonomiskt. Kontakt med naturen är ett basbehov som påverkar våralivsstilar och beteendemönster, och ger oss kraft att orka med arbete och stress.Naturen - en tillgångVänersborgs kommun har fantastiska förutsättningar att ge sina kommuninnevånare tillgång tillnaturupplevelser både i små kvartersskogar, lite större tätortsnära skogar och störrerekreationsskogar såsom Halle- och Hunneberg och Kroppefjäll. Vid all planering har vimöjligheten att ta tillvara denna resurs. Det gäller att utnyttja och spara de områden som harden bästa potentialen ur både ett kvalitets- och ett skötselperspektiv. Värdet av fin natur bör sessom en tillgång som inte kan mätas i pengar.I de flesta fall finns det också ett kulturhistoriskt perspektiv. Många naturvärden har sin historiai ett samspel mellan människan och naturen, där människan i sitt användande av naturresurserhar gett förutsättningar för att speciella naturtyper och arter har utvecklats.Biologisk mångfaldBiologisk mångfald är all den variation vi ser i naturen och variationen hos allt levande påvår jord. Att detta fantastiska myller av liv är viktigt att bevara är de flesta överens om.Ofta talar man om biologisk mångfald på tre olika nivåer:• mångfalden av olika livsmiljöer.• mångfalden av arter, inklusive samspelet mellan arter.• genetisk variation inom och mellan enskilda bestånd av en art.Värdefulla naturområden –många med anknytning till vatten.• Utmed Vänerkusten finns här och var ett småskaligt odlingslandskap med höganaturvärden. Vänersnäs med en vacker och oexploaterad skärgård.• Platåbergen Halle- och Hunneberg som utgör en Ekopark• Västra Tunhem, med anor från Linnés tid, är ett gammalt odlingslandskap på sydvästsidanav Hunneberg. Här finns ekhagar med gamla solitära ekar som har varit med om mycketgenom århundradena. Den så kallade Tunhemseken är mellan 700 och 900 år.• Kroppefjällsområdet med värdefulla naturskogar och lövskogar• Hullsjön, Dättern och Hästefjordarna samt Vänersborgsviken, alla viktiga fågellokaler förbåde häckande och rastande fåglar. Vänersborg har ett unikt läge med stora koncentrationerav flyttande fåglar som passerar vår och höst. Få ställen har en sådan koncentration avmånga värdefulla fågellokaler.Naturvård och friluftslivVänersborgs kommun har många fina natur- och friluftsområden. En stor del av dessa ligger ianslutning till vatten. Utmed hela Vänerkusten finns många omtyckta strövområden ochbadplatser. Här ligger också en stor del av fritidsbebyggelsen. För kommunens innevånarefinns rika möjligheter till friluftsbad. Vid vänerkusten finns flera allmänna badplatserGaddesanna, Nordkroken, Ursand och Sikhall.1


Tillgänglighet till stränderna utmed Vänerkusten är också viktig för båt- och kanotturism.Västra och norra delen av Vänersnäs har en vacker skärgård som är ett omtyckt friluftsområde.Detta område är svårt att nå annat än med båt och kanot.Dättern är klassad som av riksintresse för naturvård och delar är också naturreservat. Dättern äräven ett s k CW-område (Convention of Wheatlands). Här finns betade strandängar medbotaniska och ornitologiska värden.Vid Vassbottens sydöstra ända finns betade botaniskt rika strandängar. Nygårdsängen som ärett kommunalt naturreservat har också ett rikt fågelliv.Större skogsområden av regional betydelse som är viktiga för det rörliga friluftslivet, finns påHalle- och Hunneberg samt Kroppefjäll. Här finns lättillgängliga fiskevatten, märkta leder ochrastplatser. Halle- och Hunnebergs skogklädda platåer är av Svea Skog utsedda till EKOPARK.I kommunens nordvästra hörn går en bit av Kroppefjällsområdet in med stora strövområdenoch många sjöar.FiskeI Dättern, som är en grund, näringsrik, avsnörd vik till Vänern, har vänergösen sin bästareproduktionsplats. Dättern är mycket grund, i genomsnitt 2 m djup, har hög vattentemperaturoch hög biologisk omsättning. Detta är en idealisk miljö för gösyngeln som trivs i varma,lergrumliga sjöar. Vassbotten är en annan näringsrik avsnörd vik till Vänern som ärreproduktionsområde för gösen. Hästefjordarna är klassade som av regionalt intresse förfritidsfisket.Ett alltför hårt nyttjande kan innebära konkurrens mellan olika fiskeintressen. I kommunenfinns fiskevårdsområden för Stora Hästefjorden, Östra Hästefjorden och Rådanesjön.Det är viktigt att kommunen i sin fysiska planering arbetar för säkerställande avfiskevårdsområden och verkar för att trycket från fritidsfisket fördelas över så stora, upplåtnaområden som möjligt. Initiativ till att bilda fiskevårdsområde kan förutom avfiskerättsinnehavarna själva, tas av kommun.SkogarSkogsmarkerna inom kommunen präglas mycket av kalt berg och grunda moräntäcken.Hällmarksskogar av tall med inslag av gran, björk och asp och med ett artfattigt fältskikt, finnspå Kroppefjäll, Halle- och Hunneberg. mellan Vänern och Stora Hästefjorden är områden medmycket hällmarkstallskogar.NaturskogarDet finns några områden som undgått avverkning och möjligen kan kallas naturskog. Detta ärskogsområdet ute på Hallebergs nordspets den s k Hallesnipen. Här finns gott om torrträd ochlågor och trädbestånd som är upp mot 250 år gamla. Förekomsten av olika lunglavar (Lobariasp) är här ovanligt stor och ett tecken på en lång skoglig kontinuitet i området. På centralaHunneberg finns på Öjemossarna partier av tallskog som har naturskogskaraktär med tallar somär uppemot 300 år.På Kroppefjäll finns mindre hällmarkstallskogar på svårtillgängliga höjdområden och brantersom är restbestånd av naturskogar med få spår av avverkningar.2


Lövskogar av naturskogskaraktär är idag sällsynt och finns främst i de svårtillgängligarasbranterna utmed Halleberg och Hunneberg.BarrskogarDe största sammanhängande barrskogsområdena finns på Kroppefjäll, Halleberg ochHunneberg. Även utmed Vänern har barrskogen en framträdande ställning och på mångaplatser i den s k sjöskogen kan man finna strövvänliga bondeskogar särskilt i anslutning tillVänerstranden. De så kallade "blåbärsgranskogarna" som växer på djupare jordtäcke av morän,har en rikt utvecklad bärrisvegetation av blåbär och lingon. Där skogen blir sumpigare kan manibland finna orkidéerna spindelblomster och korallrot.På Kroppefjäll finns partier med artrik ängsgranskog. Ängsgranskogen får i sin vackrasteutbildning ett rikt fältskikt med blåsippa, vitsippa, harsyra, myskmadra, sårläka, skogssvingeloch hässlebrodd. Artrika ängsgranskogar finns också utmed Hallebergs och Hunnebergskalkrika sluttningar, särskilt i nordvända branter. Vackrast är ängsgranskogen utbildad iOvandalen på Halleberg med stor förekomst av krävande arter som myskmadra, dvärghäxört,skogsstarr, lundarv och strutbräken. Grovt vuxen hassel finns rikligt överallt.LövskogarLövskogar och då särskilt ädellövskogar har en liten utbredning i kommunen. Ett undantag ärHallebergs och Hunnebergs rasbranter. Botaniskt värdefulla lövskogar finner vi numera främsti rasbranter, vid bergfötter och i bäckraviner, d v s sådana marker som inte varit möjliga attodla upp och i relativt liten utsträckning varit utsatta för kalavverkningar,Ädellövskogar kallas sådana, som till största delen utgörs av sydliga lövträdsarter såsom alm,ask, lind, lönn, bok och ek samt ytterligare några arter. Dessa träd är krävande men finns utmedHunnebergs syd- och västsida. Mindre skogsbestånd finns också på några gynnsamma platserutmed Vänern bl a på Dalbobergen, vid Timmervik och Rörvik. Längs Kroppefjälls brantaöstsida finns här och var små men botaniskt artrika ädellövskogar av främst ek med förekomstav murgröna, vårärt och skogssvingel.Skyddade skogar i kommunenSkogar som är avsatta som naturreservat finns på Halle- och Hunneberg med rasbranter.Kommunens nordvästra hörn på Kroppefjäll ingår i ett större naturreservat. Södra Kroppefjällväster om Sjöbotten har köpts in av Naturvårdsverket och reservatsbildning pågår.Dalbobergen är ett kommunalt naturreservat utmed vänerstranden, och sträcker sig frånDalbobron upp till Grönvik.Skogar på kommunal markI anslutning till tätorterna ägs mycket av skogsmarken av kommunen. I dessa tätortsnäraskogsområden bedrivs ett FSC-certifierat skogsbruk och stor hänsyn tas till friluftsliv ochnärboende. Dalbobergens naturreservat är en kommunägd skog.MyrmarkerMyrarna kan indelas i mossar och kärr. Mossarna tar sitt vatten och sina näringsämnen enbartfrån nederbörden är oftast mycket näringsfattiga. Kärr tar också emot markvatten frånomgivningen. Många arter av växter och djur är beroende av den vattenrika miljön.Våtmarkerna är på olika sätt viktiga som häcknings- och yngelplatser för t ex fåglar, kräl- ochgroddjur. Våtmarkerna har därför stora naturvärden.3


Vänersborg är rikt på ekologiskt värdefulla myrmarker. Kommunen har ett flertal mycket storahögmossar som är av stor betydelse för myrhäckande fåglar. Artrikast är Trone mosse, densödra delen av Ske mosse samt Kärrsmossen.I Vänersborgs kommun finns många värdefulla våtmarker. Det finns 25 myrar som är större än10 ha, varav 6 är större än 100 ha.De värdefullaste är• Öjemossarna på Hunneberg• Trone mosse, på gränsen mo Färgelanda• Skee mosse norr om Frändefors• Skogsmossen mot Kroppefjäll• Dyre mosse mot Kroppefjäll• Ekenäs mosse söder om Frändefors• Rörmossen på Halleberg• Långe mosse nordväst om Frändefors• Kärrsmossen nordväst om Brålanda• Brännemossen nordväst om Vänersborg• Finnegårdsmossen nordväst om Vänersborg• Skomakaremossen väster om VänersborgArtrikast är Trone mosse, Skee mosses södra del och Kärrsmossen.De stora myrarna är s k högmossar med ett trädlöst mosseplan. Vegetationen utgörs av bl aljung, tranbär, rosling, hjortron och kråkbär. De dominerande mossorna är vitmossor. Iområden som påverkas av fastmarksvatten förekommer ofta olika arter som t ex starr, myrlilja,pors och odon.Fågelfaunan på de stora kalmossarna karaktäriseras av ljungpipare, tofsvipa, storspov, gulärlaoch buskskvätta. De fågelrikaste mossarna är de som är blöta med en rik förekomst av höljoroch smågölar, som är små vattensamlingar och småsjöar ute på mossen.På Kroppefjäll finns några rikkärr med bl a slåtterblomma, sumpnycklar och myggblomsterMycket få våtmarker i kommunen är opåverkade av dikningar och torvtäkter.Länsstyrelsen har inventerat alla våtmarker större än 10 ha och gjort en naturvärdesbedömningav dessa. De största mossarna är de värdefullaste från naturvårdssynpunkt.I Vänersborgs kommun är mossarna på Halle- och Hunneberg skyddade som naturreservat. Ettstort vassområde i Vänersborgsviken är skyddat som fågelskyddsområde.I Västra Tunhem är en alsumpskog skyddad som naturreservat.Trone mosse är av riksintresse för naturvården och ingår i de europeiska ekologiska nätverketNatura 2000.Trone mosse och Ske mosse, samt myrar på Halle- och Hunneberg är upptagna iMyrskyddsplanen för Sverige (Naturvårdsverket). Detta innebär att de av Naturvårdsverketbedöms som så värdefulla att de bör prioriteras vid framtida skydd av myrar.Dättern finns upptagen på den s k CW-listan ( Convention of Wetland eller Ramsar-listan ).Norra Dättern med strandområden är naturreservat.4


Vid utdikningar av myrmarker kan effekterna på hydrologi och vattenkvalitet leda till ändradeavrinningsförhållanden, ökad transport av löst och partikulärt material och sänkning avbäckvattnets pH. Myrmarkerna kan också magasinera vatten och därigenom utjämnavattenföringen i vattendragen. I stillastående vatten omvandlas nitrat till kvävgas som avgår tillluften. Detta kan göra att urlakningen och transporten av kväve i våra vattendrag minskar.Våtmarkerna fungerar alltså som reningsverk i naturen.TorvFör undersökning och bearbetning av torv fordras särskilt tillstånd s k koncession. Det ärlänsstyrelsen som prövar och ger tillstånd. Kommunens översiktsplan är av stor betydelse förbedömningen av tillståndsgivning.Från natur- och miljövårdssynpunkt är det viktigt att man för varje mosse försöker bedöma vadanläggandet av torvtäkt kan få för konsekvenser. Det är också viktigt att man från början har enplan för efterbehandling av torvtäkten. Innan exploatering av en torvmosse sker skall engeohydrologisk undersökning och en bedömning av vad utdikningen kan få för konsekvenserför nedströms liggande vattendrag göras. Då torvtäkten kan medföra olägenheterför omkringboende i form av buller, damm, ökad trafik av tunga fordon ochgrundvattenförändringar är det inte lämpligt med bostäder i närheten av torvtäkter.Sjöar och VattendragBortsett från Vänern utgör bara 3 % av kommunens yta av sjöar. De största sjöarna ligger påslätterna och är näringsrika med stora vassvikar. Hit hör Hullsjön, Stora Hästefjorden och ÖstraHästefjorden. Dättern och Vassbotten är näringsrika avsnörda vikar till Vänern.De flesta små sjöarna ligger på bergsplatåerna Hunneberg och Kroppefjäll. De är omgivna avmyr- och skogsmark och därför ganska sura och humusrika. På Halleberg ligger bara en sjö,Hallsjön, som är en spricksjö och avrinner till Vänern via det vackra vattenfallet Brudslöjan vidNordkroken. Sjöarna i kommunens sydvästra del är spricksjöar, men ganska näringsrika då detill viss del ligger i jordbrukslandskap och är omgivna av en del bebyggelse.Kommunens största vattendrag är Göta älv. Vid Vargön finns en kraftstation som reglerar älvenoch därmed hela Vänern. Lillån är ett mindre vattendrag som går parallellt med Göta älv någrakilometer innan det rinner ut i älven vid Restad.Över Brålandaslätten rinner Frändeforsån, Dälpan och Lillån till Dalbergså. Hakerudsälvenrinner upp vid Kroppefjäll och vidare över Brålandaslätten till Östra Hästefjorden. Dessavattendrag går genom jordbruksmark och är näringsrika.Bodaneälven mot Färgelanda och Risån på kommungränsen mot Uddevalla är relativtopåverkade vattendrag med bra vattenkvalitet.De flesta av kommunens sjöar har någon gång sänkts. Den största sänkningen är den somgjordes av sjön Hästefjorden i mitten av 1800-talet. Den ledde till att två sjöar bildades, StoraHästefjorden och Östra Hästefjorden.FörsurningDe sjöar som i Vänersborgs kommun är känsligast från försurningssynpunkt är sjöarna påHalle- och Hunneberg samt Kroppefjäll.5


De stora slättsjöarna i kommunen är till stora delar omgivna av jordbruksmark med lerjordar.Detta ger ett visst skydd mot påverkan av sur nederbörd. Slättsjöarna är näringsrika och mycketvegetationsrika.Kalkning sker för att minska försurningen. I Vänersborgs kommun kalkas Hallsjön påHalleberg, Igelsjön och Kvarnsjön på Hunneberg samt Hålevattnet, Kvarnemadssjön och NedreIdetjärn på Kroppefjäll.Sjöarnas fågelfaunaVänersborg har ett unikt läge med stora koncentrationer av flyttande fåglar som passerar våroch höst. Få ställen har en sådan koncentration av många värdefulla fågellokaler. Hullsjön,Dättern och Hästefjordarna samt Vänersborgsviken är alla viktiga fågellokaler för bådehäckande och rastande fåglar.Slättsjöar med hävdade strandängar hyser ett stort antal hotade och missgynnade fågelarter somär beroende av sjöarna för häckning och proviantering. Behovet är därför stort att i kommunenvärna om våtmarksområden och strandängar som ännu har förutsättningar för att hysa en rikfågelfauna. Vid Hullsjön, Stora och Östra Hästefjorden samt Dättern finns betade strandängarmed botaniska och ornitologiska värden.Hullsjön är naturreservat och Dättern finns upptagen på den s k CW-listan ( Convention ofWetland eller Ramsar-listan ).GrundvattenGrundvattnet är en viktig del i det hydrologiska kretsloppet. Tillgången styrs av nederbörd,infiltration och grundvattenströmningar. Allt grundvatten är skyddsvärt även om allt inte harsamma skyddsvärde. Grundvattenskydd är också ett skydd för mark och ytvatten. Hänsyn skallinte bara tas till dricksvattenintressen utan också till ekologiska och ekotoxikologiska aspekter.Försurning av grundvattnetDet är det ytliga grundvattnet som först drabbas av försurningen. Ju grovkornigare jordarternaär desto större är risken. I Vänersborgs kommun finns ytligt grundvatten i områden medisälvsavlagringar, grus och sand. Så är det sydväst och öster om Stora Hästefjorden och ikommunens sydvästra del kring Grunnebo. I Lilleskogsdalen finns isälvsavlagringar. VidBrålanda finns ett stråk med randmorän, den s k Levenemoränen och söder om StoraHästefjorden sträcker sig den s k Trollhättanmoränen i SO-NV riktning.Om andelen hällmark är stor inom ett område, så leder det också till ett surare grundvatten.Grundvattnet i skogsmarker ar oftast surare än inom områden med odlingsmark. Försuratgrundvatten kan medföra att metaller frigörs och löses ut i grundvattnet.Provtagningar och analyserProvtagningar sker regelbundet i kommunens sjöar och vattendrag enligt fastställdaprovtagningsprogram. Genom att detta sker regelbundet och har så gjorts under många år kanutvecklingen följas.Provtagningar i brunnar inom kommunen visar att det inte är ovanligt att grundvattnet inomvissa områden har höga halter av klorid och fluorid. Så är det på Tunhemsslätten ochDalboslätten. Den höga kloridhalten kan bero på att Vänern med omland för ca 6 500 år sedanvar hav och att grundvattnet fortfarande innehåller havsvatten. På många ställen finns det ocksåproblem med att grundvattnet innehåller höga halter av järn och mangan.6


VattenregleringarMiljöbalken kap 11 reglerar vattenverksamheter. Kommunen är vid sin planering skyldig att tahänsyn till alla befintliga lagakraftvunna rättigheter och skyldigheter i vattendragen.Vattenregleringar kan påverka vattenkvaliteten och ge grundvattenförändringar. Det kanpåverka möjligheter till bad samt ge erosion och försurning. Stora vattenståndsvariationer kange effekter på strandvegetation och fauna. Dämningar gör att strömlevande laxfiskar ersätts avlugnvattenfiskar. Dammbyggnader hindrar också vandrande fiskar att nå sina lekplatser.I Vänersborgs kommun har från 1800-talets slut projekterats ca 170 företag för torrläggning avmark genom dikning, vattenavledning och invallning. Den största regleringen av vatten ikommunen är Vänerns reglering som sker vid dammanläggningar i Vargön. Dessa börjadeprojekteras redan 1905 för anläggning av kraftverk. Regleringsamplituden för Vänern är 1,7 m.De flesta av kommunens sjöar har någon gång sänkts. Den största sänkningen är den somgjordes av sjön Hästefjorden. Den ledde till att två sjöar bildades, Stora Hästefjorden och ÖstraHästefjorden.Risån rinner genom Källesjö där reglering skedde mellan 1937 och 1946. Dammanläggningarbyggdes då vid sjöns inlopp och utlopp. Idag sker bara en viss nivåhållning. Vattenflödet iRisån regleras med en dammanläggning vid Öresjös utlopp och en vid Jäderfors f d såg.Det finns dammanläggningar vid Övre och Nedre Idetjärns utlopp.Frändeforsån har en dammanläggning och ett kraftverk i Forsane vid Östra Hästefjordensutlopp. Ån har också en reglering vid Brålanda och även där finns ett kraftverk.Bodaneälven berörs av två regleringar, en reglering av utloppet från Rådanesjön och en vidTrombälgen.En avstängning av Baståns utlopp i Göta älv gjordes 1922-24 och Bastån leder nu parallelltmed Göta älv. Lillån har kulverterats från inloppet vid Göta älv ca 500 meter vilket inneburitatt flödet strypts väsentligt. I samband med en ny vattendom har Vattenfall ökat vattenföringeni Lillån.OdlingslandskapetMånga naturvärden har sin historia i ett samspel mellan människan och naturen, där människani sitt användande av naturresurser har gett förutsättningar för att olika naturtyper och arter harutvecklats. Olika kultur- och naturmiljöer ger oss en inblick i våra förfäders livsvillkor ochtraditioner och varje markslag utgör livsmiljö för ett stort antal arter av växter, djur ochsvampar.En förutsättning för att dessa naturvärden skall bestå är att området sköts, vilket kan innebäraslåtter, bete och röjningar. En planering är förutsättningen för att resurser utnyttjas på etteffektivt sätt. Redan idag slås och betas värdefulla naturområden men inte tillräckligt effektivtför att naturvärdena skall bestå. Värdefulla lövträd behöver friställas, t ex grova ekar som stårinträngda i igenvuxna områden. En sådan röjning måste ske på ett planerat sätt så att det finnsförutsättningar för föryngring och ”nyskapande” av ekar som får finnas kvar och växa för attbli grova och gamla för framtiden7


JordbrukKommunen har stora områden med intensivt jordbruk. Mycket stora åkrar präglarodlingslandskapet i Brålanda, Gestad och Sundals Ryrs socknar samt på Tunhemsslätten. Isådana områden är bevarandet av återstående småbiotoper mycket viktigt. Öppna diken,vattendrag, hällmarksområden, lövdungar och ridåer av lövträd samt dammar och småvåtmarker är viktigt för bevarande av flora och fauna. Återskapande av biotoper har här storbetydelse för en ökad variationsrikedom i slättlandskapet.Mindre gårdar med ett mera variationsrikt odlingslandskap finns vid Timmervik, kring Storaoch Östra Hästefjorden samt vid Ramnered och Gundlebo. Här finns rester av miljöer somtillhört det äldre odlingslandskapet såsom botaniskt rika naturbetesmarker och hävdadestrandängar med ett rikt fågelliv. I anslutning till gårdarna finns lövskogsdungar och lövbryn.Vid Västra Tunhem finns också ett gammalt odlingslandskap med månghundraåriga ekar.Många gårdar i kommunen är idag utan djur och därmed är arealen naturbetesmark liten ijämförelse med hur det var för femtio eller hundra år sedan. Naturbetesmarken eller hagen ärnaturtyper som hotar att försvinna. De naturbetesmarker som finns idag utgörs främst avstrandängar som finns vid Stora och Östra Hästefjorden och Hullsjön. Områdena är viktigafågellokaler med en artrik häckfågelfauna. Vår och höst är dessa marker betydelsefullarastlokaler för våtmarksfåglar.8


GeologiBerggrunden i Vänersborgs kommun är mycket omväxlande och utgörs av bergarter medmycket olika ursprung och från skilda bildningsperioder.Mer än 1 700 miljoner år är berggrunden kring Väne-Ryr och i ett stråk norrut motKroppefjäll. Den utgörs av grå och röda relativt finkorniga ytbergartsgnejser med ådrade lagerav ljusa och mörka led. Ursprunget antas vara basiska lavabergarter med inslag av kvartsrikasediment.Den till ytan helt dominerande berggrunden är ca 1 500 miljoner år gammal och består av suraröda eller grå gnejsgraniter. De har bildats ur magmatiska djupbergarter som trängt uppgenom den äldre berggrunden. Vänersnäs, Tunhems- och Dalboslätterna samt områdenaväster och öster om Vänersborg utgörs av dessa gnejsgraniter.Gnejsberggrunden genombryts här och där av mindre partier basiska djupbergarter avvarierande ålder. Särskilt i områdena kring Stora Hästefjorden och söder ut mot Väne-Ryr ärförekomsten av dessa mörka magmabergarter vanliga.Två större massiv av röd granitberggrund som är ca 1 200 miljoner år har trängt upp genomgnejsen. Norr om Stora Hästefjorden finns ett brett stråk av denna bergart upp motkommungränsen i norr, och från Vänersborg över Dalbobergen norr ut till Brålandaslättenfinns ett stråk.KroppefjällKroppefjälls berggrund utgörs av kraftigt omvandlade sedimentära bergarter av bl akonglomerat och kvartsitsandsten som är ca 900 miljoner år. Dalslandsgruppens kraftigtomvandlade sedimentära bergarter.är helt unik och förekommer endast i Dalsland.Genom rörelser i jordskorpan har berggrunden längs förkastningssidan på Kroppefjäll brutitsupp och sedan sammanläkts. Bergarterna inom vissa delar av förkastningsbranten vittrar lättvilket avspeglar sig i en tydlig kalkverkan på vegetationen i detta stråk, som har en ovanligtstor koncentration av sällsynta naturtyper och arter.Halle- och HunnebergDe yngsta bergarterna i kommunen är de sedimentära bergarterna och diabasen som byggerupp Halleberg och Hunneberg. Sedimentbergarterna som bygger upp Västgötabergen bildadesför ca 500 miljoner år sedan. Diabasen trängde fram genom lagerföljden för knappt 300miljoner år sedan och utgör därmed den yngsta bergarten i kommunen. Diabasens mäktighetär i medeltal 70 m, den är hård och svårvittrad och spricker upp i en karakteristiskpelarförklyftning vilket skapat storblockiga rasbranter utmed bergssluttningarna.NaturgeografiPerioden mellan Dalformationens utveckling och bildningen av Västgötabergenssedimentbergarter karaktäriseras av vittring och erosion. Urberget nöttes ner till en så gottsom plan urbergsyta, en stor slätt, som kallas ”det prekambriska peneplanet”. Rester av dennaplana urbergsslätt karaktäriserar fortfarande stora delar avlandskapet inom kommunen menunder årmiljonernas lopp har rörelser i jordskorpan styckat sönder och förskjutit områdena ihöjdled. Peneplanet är bäst bevarat runt Halleberg och Hunneberg och öster om den kraftiga9


Den ringa förekomsten av morän och isälvsavlagringar i form av sand och grus är ocksåmycket påtaglig. Morän påträffas främst i dalgångarna på Kroppefjäll samt utmedisrandsbildningarna, dit också de flesta isälvsavlagringarna är knutna. Större grusförekomsterfinns vid Grunnebo och längs randstråket åt nordost till Hästefjorden.RadonBerggrunden uppvisar inom vissa områden högre radioaktiv strålning än normalt t.ex. vissagraniter, gnejser, pegmatiter, apliter. Alunskiffer som finns runt Halle- och Hunneberginnehåller uran och kan avge mycket radon.Morän kan lokalt ge höga halter av radon om det innehåller radioaktiv alunskiffer frånHalleberg och Hunneberg. Detta gäller exempelvis de moränryggar, som sträcker sig frånHunneberg och ned åt sydväst. Provtagning som har utförts på moränryggarna sydväst omHullsjön i Trollhättans kommun, visar på höga radonhalter i markluften. Vid utvinning avkalk från alunskiffer som, från 1700-talet fram till mitten av 1900-talet, bröts kring Halle- ochHunneberg, uppstod en restprodukt av bränd alunskiffer som kallas rödfyr. Detta finns främsti anslutning till de kalkbrott som finns kring bergen. Svallad morän med höga moränhalteråterfinns längs Hunnebergs sydsida.Isälvsavlagringarna uppvisar normal radioaktiovitet. Undantaget är en isälvsavlagring iGrunnebo, där risk för förhöjd radonhalt föreligger. Inom Vänersborgs kommun finns fåisälvsavlagringar, och de flesta av dessa är mer eller mindre utbrutna.Radonrisken i områden med finkorniga jordarter, såsom sand och mo, är liten. Radiumhalten idessa jordarter är mycket låg. Områden med lera och mjäla hör också hemma i den lågaradonriskklassen på grund av hög täthet.11


Hushållning med mark och vattenEn av utgångspunkterna för den fysiska planeringen är att hushållning med mark och vattenskall ske utifrån ett långsiktigt perspektiv och baseras på en ekologisk grundsyn.I Miljöbalken framhålls att i god hushållning ingår att disponera resurserna och utformanödvändiga ingrepp med hänsyn till människors behov och så att mångformigheten i naturochkulturmiljön bevaras. Stor försiktighet måste iakttas vid åtgärder och verksamheter somkan ge oåterkalleliga förändringar.Ett viktigt inslag i hushållningstanken är att bevara natur- och kulturvärden och att skyddasärskilt ömtåliga mark- och vattenområden. Särskilda bevarandeåtgärder motiveras också avbehovet att behålla handlingsfriheten för framtiden.Ekologiskt särskilt känsliga områdenMiljöbalken kap 3 § 3Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långtsom möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.Områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt kan indelas i två grupper.Områden med instabila och störda produktionsförhållanden (A)Instabila eller störda områden kan vara näringsrika och övergödda sjöar och vattendrag,försurade områden och deponeringsområden.Områden som har särskilda ekologiska värden eller hotade arter (B)Exempel på detta kan vara ädellövskogar, våtmarker, sjöar och vattendrag. Det kan också varabiotoper i jord- och skogsbruket som har särskild betydelse för faunan såsom rast- ochövervintringslokaler samt yngelplatser.Nedan redovisas områden som bedöms vara ekologiskt särskilt känsliga i Vänersborgskommun. Underlag för bedömningen är bland annat olika inventeringar som gjorts avlänsstyrelsen och miljövårdsprogram - del vatten, miljö- och hälsoskyddskontoret.En analys av vilka mark- och vattenområden i kommunen som är särskilt känsliga frånekologisk synpunkt gjordes inför ÖP-arbetet 1990. Viss revidering av dessa områden hargjorts.Observera att ett område kan vara ekologiskt särskilt känsligt utifrån bägge kriterierna.13


Ekologiskt särskilt känsliga områden (3 kap 3 § i Miljöbalken)Områden med instabila och störda produktionsförhållanden = AÖmtåliga områden som har särskilda ekologiska värden eller hotade arter = BKroppefjällHöjdplatå med instabila ekologiska förhållanden på grund av försurande nederbördoch luftföroreningar, skogs skador och försurade sjöar. Särskilda ekologiska värdengenom stor förekomst av hotade och sårbara naturtyper, såsom ängsgranskogar,lövskogar, myrar, bäckraviner och bergsbranter med artrik flora och fauna. Förekomstav många sällsynta och hotade arter, t ex uddbräken, skogs svingel och vitryggighackspett.Stora och Östra HästefjordenStora slättsjöar med grunda vattenområden, långgrunda stränder, beteshävdade maderoch kärrområden. Maderna, kärren och de grunda stränderna har stora ekologiskavärden som häcknings- och rastlokaler för våtmarksfåglar. De långgrunda strändernahyser stora botaniska värden. Sjöarna är av stort intresse för fritidsfisket.FrändeforsånSlättå med instabila ekologiska förhållanden på grund av stark påverkan av närsalterfrån omgivande jordbruksområden och bebyggelse. An är ett värdefullt inslag islättlandskapet och hyser en artrik flora -många småbiotoper, mindre partier medbeteshävdade strandzoner och raviner med hävdgynnad flora. Ån hyser rikligt medkräftor.DälpanSlättå med instabila ekologiska förhållanden, starkt påverkad av närsalter. An är rätadutmed en stor del av sitt lopp. Mindre våtmarksområden finns kvar utmedvattendraget. Vid en lövsumpskog vid gården Högen samt ett mindre parti av ån närakommungränsen till Mellerud har kvar sitt naturliga lopp.Lillån (på Dal)Slättå med instabila ekologiska förhållanden, start påverkad av närsalter. An är starktslingrande med beteshävdade åbrinkar, lövskogar och kärrzoner.VassbottenNärsaltsbelastad sjö med instabila ekologiska förhållanden. Grunda vattenområdenoch vassar. Vid sjön finns beteshävdad naturbetesmark med värdefull flora ochkärrområden med småvatten. Sjön med omgivande kärrområden har stor ekologiskfunktion med häckningsområde för våtmarksfåglar och som reproduktionsområde förVänergös.Hullsjön med StallbackaånHullsjön är mycket näringsrik och tillrinnande vatten är kraftigt påverkade avnärsalter. Sjön med mader är naturreservat på grund av sin stora betydelse som häckochrastlokaI för våtmarksfåglar.Halle- och HunnebergEtt mycket värdefullt område för naturvården och friluftslivet. Delar av bergen harstora ekologiska värden. Rasbranterna med ädel lövskog och ängsgranskogar ärmycket artrika och hyser ett stort antal hotade och sällsynta växter och djur.Platåerna karaktäriseras av barrskog, humösa och försurade smågölar, myrar och häroch var mindre torpställen med förekomst av hävdberoende flora. Smärre områdenmed barrskog finns på Hallesnipen och inom naturreservatet Öjemossarna. Skogenpå platåerna och i rasbranterna är känslig för luftföroreningar och försurning. Delarär naturreservat.A o BA o BAAAA o BA o BA o B14


BodaneälvenBeteshävdade mader och artrik flora utmed opåverkat vattendrag. Förekomst avkräftor i Bodaneälven.Risån med Källesjö och KyrkesjönVattendrag med god vattenkvalitet. Risån hyser en stationär övrig stam samt rikligtmed kräftor. Sjöarna har stora naturvärden med bl a beteshävdade strandängar medrikt fågelliv och intressant Strandflora.Älvsuget -VänernGrunda vattenområden med rik undervattensvegetation samt öar, skär ochvassområden. Vid Göta älvs inlopp är vattnet strömt. Viktig ekologisk funktion somövervintrings-, rast- och provianteringsområde samt häckningsområde förvåtmarksfåglar. Vassområdet vid Skräcklan är fågelskyddsområde.Göta älvÄlven har stora ekologiska värden. Den har ett rikt biologiskt liv. Söder omTrollhättan finns biflöden som hyser lax och öring. Av riksintresse för friluftsliv ochfritidsfiske. Älven som får ta emot stora mängder föroreningar utgör vattentäkt förnedströms liggande kommuner.Dättern med BrandsfjordenOmråde av riksintresse för naturvården. Dättern utgör ett område med stor förekomstav hotade och sårbara naturtyper och biotoper och har därför stora ekologiska värden.Här finns lövsumpskog, starrängar och grundvattenområden och en art- ochindividrik fågelfauna. Området har stor ekologisk betydelse som häcknings- ochrastlokal för våtmarks fåglar och som reproduktionslokal för Vänergös.Vattenområdet är belastat av närsalter.BBBBA o BUtöver ovan redovisade områden kan också våtmarker betraktas som ekologiskt känsliga.Kommunens våtmarker intar en särställning i regionen för bl a fågelfaunan. Viktigaekologiska funktioner som provianterings- och reproduktionsområden har betydelse förfågellivet långt utanför kommunens gränser. Samtidigt som våtmarker ökar mångfalden ijordbrukslandskapet har de en viktig ekologisk funktion som biologiska reningsverk ochdärmed en positiv inverkan på vatttenkvaliten i förorenade vattendrag.Andra särskilt värdefulla naturområdenMiljöbalken kap 3 § 6Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmänsynpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn tillfriluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- ellerkulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskiltbeaktas.Här avses områden med natur- och kulturvärden och av särskilt värde för friluftslivet. Sådanaområden redovisas också i sammanställningen ”Värdefull Natur i Vänersborgs kommun”.Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.Nedan uppräknade områden i kommunen bör särskilt framhållas som sådana särskiltvärdefulla naturområden.15


Lobergsviken -Rörvik -SannebovikenObebyggda stränder utmed Vänern med några badvänliga sandstrandavsnitt. Berggrundenstupar dock ofta brant ner i vattnet och barrskogen når ofta ända ut till vattnet. Vid Timmervikoch Storängen finns väl hävdade odlingslandskap med lundartade lövskogar med rik flora.Gälle uddeHalvö i Vänern vars yttre del är fri från bebyggelse och värdefull för det rörliga friluftslivet.Det igenväxande kulturlandskapet har skapat många värdefulla småbiotoper med ett riktfågelliv. Ögrupperna utanför Gälleudde och vassvikarna har ett rikt fågelliv.Sandvikebergen –TimmervikVid Timmervik når odlingslandskapet fram till Vänerstranden. Vid Sandvikeberget ärstrandenobebyggd och bevuxen med tallskog och ek. I västra delen av området finns en lundartadlövskog med rik flora.Takan -Derre huvudKuperat och omväxlande odlingslandskap med betesmarker, smååkrar och lövskogsdungar.Värdefull flora med hävdgynnade arter. Dalbobergen Värdefullt strövområde medcampingplats och gästhamn för fritidsbåtar. Strandområdena äger en botaniskt rik ädellövskog med många sårbara och sällsynta växter.HolmängenVärdefull lövskog och värdefulla hagmarker med stor förekomst av hålträd. Viktigtnärströvområde.MossedragIgenväxande hagmarker, lövskogar och sumpskogar. Strandområdena är värdefulla förfriluftslivet och lämpliga för bad. Nordkroken Friluftsområde med badplats. Geologisktmycket värdefullt område. Berggrundsytan utgör ett mycket vackert exempel på detprekambriska peneplanet som underlagrar Halle- och Hunneberg.Ramnered –GrunneboKuperat och omväxlande odlingslandskap. Raviner med naturbetesmarker och lövskog. VidGundlebosjön finns hävdade strandängar. Artrik hävd beroende flora i de naturligagräsmarkerna.VassändavikenGammalt kulturlandskap med stora natur- och kulturhistoriska värden. Strandängar och öppnahällmarker. Artrik ängsflora som hotats av igenväxningen. Området restaureras för att medhjälp av miljöstöd och ökat bete hållas öppet.HalleskogenGammalt kulturlandskap nedanför Halleberg. Hagmarker med björk och ek samt hassel.Området är rikt på fornlämningar. Hävdgynnad flora samt intressant lavflora. Sällsynta växteri bäckravin. Idag betas området dåligt. Området restaureras för att med hjälp av miljöstöd ochökat bete hållas öppet. Arbete pågår också för reservatsbildning.Peneplanet vid NordkrokenUnikt urbergspeneplan med sandstrand och sanddyner. Det plana urberget vid Nordkrokenrepresenterar en mycket välutbildad del av det subkambriska peneplanet. Berggrunden är härnederoderad sedan 600 miljoner år till en plan yta. Viktig badstrand och friluftsområde.GaddetorpPeneplanområdet med fossila sanddyner. Geologiskt intressant område och viktigtfriluftsområde med badstrand. Sanddynerna och sandstranden har en intressant insektsfauna.Margreteberg - Munkesten..- VänersnäsVarierat småskaligt odlingslandskap med stor förekomst av åkerholmar, lövdungar,brynkanteroch andra små biotoper. Vacker landskapsbild.Vänersnäs västsidaStrandområdet mellan Vänersnäs gård och Gaddesanda är i stort sett obebyggt. Området harstor betydelse för friluftslivet och vassvikar och öar och skär hyser en artrik fågelfauna.16


Översikt över miljömål Sverige - Västra Götalands län - Vänersborgs kommunMk Sveriges miljökvallitetsmål Delmål Västra Götaland Lokala Vänersborgs kommunMk 1 Begränsad klimatpåverkan VG 1.1 Minskade utsläpp av växthusgaser Vbg 1.1 Totalutsläppen av koldioxid från olika former av energianvändningskall år 2010 ha minskat med 20 % räknat från 1997 års utsläppsnivå.Halterna av övriga växthusgaser ska också minska.VG 1.1 Minskade utsläpp av växthusgaser Vbg 1.2 Energianvändningen skall minska genom effektiviserande åtgärderoch andra energisparåtgärder, hos såväl producenter somkonsumenter.VG 1.1 Minskade utsläpp av växthusgaser Vbg 1.3 Andelen energi som kommer från förnyelsebara energikällor skakontinuerligt öka. Detta gäller inom alla områden där energi används;uppvärmning, elspecifik användning och transporter.Mk 2 Frisk luft VG 2.1 Minskade halter av svaveldioxid Vbg 2.1 Halten 5 mg/m3 för svaveldioxid som årsmedelvärde skall varuppnått år 2005.VG 2.2 Minskade halter av kvävedioxid Vbg 2.2 Halterna 20 mg/m3 som årsmedelvärde och 100 mg/m3 somtimmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år2010.VG 2.3 Minskade halter av marknära ozon Vbg 2.3 Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mg/m3 som åttatimmars medelvärde år 2010.VG 2.4 Minskade utsläpp av flyktiga organiska ä Vbg 2.4 Totalhalten kolväten i tätorten skall år 2010 inte överstiga 15 mg/m3som årsmedelvärde17Mk 3 3. Bara naturlig försurning: VG 3.1 Färre försurade vatten Vbg 3.1 En översyn av försurningssituationen och en målformulering omåtgärder mot försurning av kommunens sjöar och vattendrag ska varagenomfört år 2010.VG 3.2 Trendbrott för markförsurningen Vbg 3.2 All aska från biobränsleanläggningar i kommunen skall återföras somnäring till skogsmarken senast år 2012VG 3.3 Minskade utsläpp av svaveldioxid Vbg 3.3 Vid utbyte från olja till biobränsle ska från år 2010 enbartmiljögodkänd teknik tillåtas i värmeanläggningar som drivs medbiobränsle.VG 3.3 Minskade utsläpp av svaveldioxid Vbg 3.4 Samtliga befintliga biobränslepannor ska senast 2015 vara förseddamed ackumulatortankarVG 3.3 Minskade utsläpp av svaveldioxid Vbg 3.5 Antalet värmeanläggningar som drivs med fossilt bränsle ska haminskats med 40 % år 2010 jämfört med år 2000.VG 3.4 Minskade utsläpp av kväveoxider Vbg 3.6 Minst 75 % av kommunens egna eller leasade fordon ocharbetsmaskiner ska kunna drivas med etanol, biogas eller el senast år2015VG 3.4 Minskade utsläpp av kväveoxider Vbg 3.7 Minst 3 tankställen för alternativa drivmedel som etanol/biogas skafinnas i kommunen senast år 2010


18Mk 4 Giftfri miljö VG 4.1 Bättre kunskap om kemiska ämnenshälso- och miljöegenskaperVG 4.2 Bättre miljö- och hälsoinformation omvarorVG 4.3 Utfasning av särskilt farliga ämnen Vbg 4.1 Kemiska ämnen som tillhör gruppen utfasningsämnen enligtKemikalieinspektionens prioriteringsguide ”PRIO”, skall snarastmöjligt upphöra att användas inom kommunen. Redan befintligavaror, som innehåller dessa skall hanteras på ett sådant sätt attämnena inte läcker ut i miljön.VG 4.4 Fortlöpande minskning av hälso- ochmiljöriskerna med kemikalierVbg 4.2 Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning avkemiska ämnen skall fortlöpande minska fram till år 2010. Undersamma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnensom försvårar återvinning av material minska.VG 4.4Fortlöpande minskning av hälso- ochmiljöriskerna med kemikalierVbg 4.3Verksamheter i Vänersborgs kommun skall ha en miljöanpassadupphandling som prioriterar inköp av miljöanpassade varor ochtjänster och utesluter användningen av ämnen som omfattas avkemikaliestrategins gällande begränsningar. Vid valet mellan två iövrigt likvärda produkter eller tjänster skall alltid den mestmiljöanpassade väljas.VG 4.5 Riktvärden för miljökvalitet Vbg 4.4 Halterna av tungmetaller och organiska föroreningar i slam frånkommunens avloppsreningsverk skall understiga Naturvårdsverketsgränsvärden. De mikrobiologiska processerna i reningsverken skall ejstöras genom påverkan av miljögifter i inkommande vatten.VG 4.3 Utfasning av särskilt farliga ämnen Vbg 4.5 Större fastigheter med PCB-fogar med halter över 500 ppm skasamtliga vara sanerade år 2010.VG 4.6 Fler åtgärdade förorenade områden Vbg 4.6 Kunskapen om kommunens förorenade marker skall kontinuerligtöka. Förorenade områden bör vara undersökta och vid behovåtgärdade år 2020.Mk5Ozonskiktet skall utvecklas såatt det långsiktigt ger skyddmot skadlig UV-strålning.VG 5.1 År 2010 skall utsläpp avVbg 5.1ozonnedbrytande ämnen till största delenha upphört.Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ska ha upphörtår 2010.


Mk 6 Säker strålmiljö VG 6.1 Låga utsläpp av radioaktiva ämnen Vbg 6.1 6.1 År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släppsut från alla verksamheter vara så låg att människors hälsa och denbiologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet tillallmänheten ska understiga 0,01 mSv per person och år från varjeenskild verksamhet.VG6.2. Färre fall av hudcancer orsakad av solen Vbg 6.2 6.2 År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av UVstrålninginte vara fler än år 2000.VG 6.3. Minskade risker med elektromagnetiskafältVbg 6.36.3 Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggasoch nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuellarisker identifieras.Mk 7 Ingen övergödning VG 7.1 Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektivför vattenVG 7.2 Minskade utsläpp av fosforföreningar Vbg 7.1 7:1: Separering av kommunala avloppets ledningssystem för dag- ochspillvatten ska vara genomfört i hela kommunen senast år 2015.VG 7.3 Minskade utsläpp av kväveföreningar till Vbg 7.1 7:2 Industrier anslutna till kommunens avloppsnät ska för utsläppenhavettill dag- och spillvattenledningar ha en beredskapsplan senast år2010.VG 7.4 Minskade utsläpp av ammoniak Vbg 7.1 7:3 Den regionala avfallsanläggningen TRAAB ska senast år 2008vara bortkopplad från det kommunala avloppsnätet.VG 7.5Minskade utsläpp av kväveoxider(trafik?)Vg 7.2 -7.4 motsvaras alla till större ellerminsdre grad av Vbg 7.1 - 7.9Vbg 7.4Vbg 7.5Vbg 7.6Vbg 7.7Vbg 7.87:4 Det kommunala VA-nätet utökas så att så många enskilda avloppkan anslutas som är praktiskt och ekonomiskt möjligt. För störrefritidsområden kan alternativt skapas gemensamhetsanläggningarmed egen rening.7:5 Slammet från kommunala avloppsreningsverken ska kunnaanvändas som gödning på åkermark och anläggningsjord ikommunala parker senast år 2012.7:6 Samtliga enskilda avloppsanläggningar ska ha modern standardsenast år 2009. Kretslopplösningar prioriteras.7:7 För jordbruket formuleras en kommunal plan för arbetet medskyddszoner, fångrödor och gödselvårdsanläggningar.7:8 Våtmarker – se mål 11 om våtmarker – Vad behövs härvåtmarkerför rening och minskning av läckage till sjöar och hav????19Vbg 7.97:9 Bidraget från fartyg och fritidsbåtar, som trafikerar Vänern, KarlsGrav eller Göta älv, till vattnens övergödning ska närma signollpunkten.


20Mk 8 Levandesjöar och vattendrag VG 8.1 Åtgärdsprogram för natur- ochkulturmiljöerVG 8.1VG 8.2VG 8.3Åtgärdsprogram för natur- ochkulturmiljöerÅtgärdsprogram för restaurering avvattendragUpprättande av vattenförsörjningsplanerVbg 8.1Vbg 8.4Tillgång för alla till levande stränder och strandmiljöer utmedvattendragen, sjöar och Vänerkust, med avseende på natur, kultur ochfriluftsliv.Hävdade - betade eller slåttrade - strandängar vid Vassändaviken såatt växter knutna till ängen och maderna gynnas. (se även miljömål8)VG 8.4 Utsättning av djur och växter som lever ivattenVG 8.5 Åtgärdsprogram för hotade arter ochfiskstammarVbg 8.5VG 8.5 Åtgärdsprogram för hotade arter och Vbg 8.6fiskstammarVG 8.6 Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektivför vattenÖringen leker åter i Lillån vid Önafors.En fast stam av havsörn häckar utmed Vänerkusten inom kommunenMk 9 Grundvatten av god kvalitet VG 9.2 Inga negativa förändringar igrundvattennivånVbg 9.19.1 Redovisa resultat av vatteninventeringar med avseende påtätorternas och glesbygdens vattenbehov, tillgång till vattenresursermed god kvalitet och brister i vattenförsörjningen samt värna ombefintliga vattenförekomster senast år 2009.VG 9.1 Skydd av geologiska formationer Vbg 9.2 9.2 Inför exploateringar fastställa skyddet för viktigagrundvattenförande geologiska formationer efter prövning mot andraintressen senast år 2005.VG 9.2 Inga negativa förändringar igrundvattennivånVbg 9.3 9.3 Minska riskerna för grundvattensänkningar ochkvalitetsförsämringar av grundvattnet vid exploatering.VG 9.3 Ökade kvalitetskrav för grundvatten Vbg 9.4 9.4 Klarlägga behovet av skydd för samtliga vattentäkter avsedda för50 personer eller som ger minst 10m 3 /dygn senast år 2007.VG 9.3 Ökade kvalitetskrav för grundvatten Vbg 9.5 9.5 Säkra skyddet mot föroreningar av de kommunalagrundvattentäkterna genom upprättande av skyddsområden senast2005/2006.VG 9.3 Ökade kvalitetskrav för grundvatten Vbg 9.6 9.6 Minska risken för förorening av grundvattenbrunnar.VG 9.3 Ökade kvalitetskrav för grundvatten Vbg 9.7 9.7 Minska bekämpningsmedelsanvändningen i kommunen.VG 9.4Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektivför vattenVbg 9.89.8 God vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv (se även lokalt mål8.6 (Vbg 8.6))


Mk11 Myllrande våtmarkerVG 11.1 Strategi för skydd och skötselVG 11.2 Långsiktigt skydd för våtmarker Vbg 11.1VG 11.3 Inga skogsbilvägar över värdefullavåtmarkerVG 11.4 Anläggning och återställning avvåtmarkerVG 11.5 Åtgärdsprogram för hotade arterBevara de våtmarker och småvatten som idag finns inom kommunen.Mk12Levande skogarVG 12.4 Åtgärdsprogram för hotade arterVG 12.1 Långsiktigt skydd av skogsmarkVG 12.2 Förstärkt biologisk mångfaldVG 12.3 Skydd för kulturmiljövärdenVG 12.4 Åtgärdsprogram för hotade arterVbg 12.1 Alla skogar i kommunen sköts på ett sätt så att biologisk mångfald,kulturhistoria och sociala värden bevaras, samtidigt som denbiologiska produktionen upprätthålls.Vbg 12.2 Öka den biologiska mångfalden i värdefull skogsmark i kommunen,genom lämplig skötsel så att mängden död ved, lövskog och gammalskog gynnas.Vbg 12.3 Bevara och utveckla mindre tätortsnära skogsområden i anslutningtill bebyggelse så att områdenas natur- och kulturvärden bevaras.Mk13Ett rikt odlingslandskapVG 13.2 Bevarande och nyskapande avsmåbiotoper i odlingslandskapetVG 13.3 Skötsel av kulturbärandelandskapselementVG 13.4 Genetiska resurser hos husdjur ochkulturväxterVG 13.5 Åtgärdsprogram för hotade arter ochbiotoperVG 13.6 Åtgärdsprogram för lantbruketsekonomibyggnaderVbg 13.1 Jordbruksmark i kommunen brukas på ett sätt så att biologiskmångfald, kulturhistoria och sociala värden bevaras.Vbg 13.2 Ökad areal ekologisk odling i kommunenVbg 13.3 Småbiotoper i kommunen som utgör rester av det äldreodlingslandskapet, sköts genom slåtter och bete, så att många av degamla ängsväxterna åter blommar.Vbg 13.4 Strandängarna vid Vassändaviken betas och att de växter knutna tillängen och maderna ökar (se även miljömål 8).21


22Mk15God bebyggd miljöVG 15.1 Planering för effektivareenergianvändning och nyttjande avförnyelsebar energiVG 15.2 Skydd för kulturhistoriskt värdefullbebyggelseVG 15.4 Minskade uttag av naturgrusPlanering för en hållbar utvecklingVbg 15.1 Utveckla planeringen för den bebyggda miljön i Vänersborgskommun med ett helhetstänkande i grunden. Planeringen skall ledatill att utvecklingen inom alla kommunens sektorer har en inriktningmot att vår byggda miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö ochdärmed även medverkar till en god global miljö.Vbg 15.2 All planering sker i demokratiska processer med möjlighet tillmedverkan och delaktighet.Hushållning och kretsloppVbg 15.3 Exploatering av naturgrus ska ske efter "grusplanen"VG 15.5 Minskning av avfallsmängderVG 15.6 Miljöriktiga deponierVbg 15.4 Mängden deponerat industriavfall i Vänersborgs kommun skaminskasVbg 15.5 Slam från reningsverk och biogasframställning ska ingå i kretsloppetVG 15.7 Bättre energianvändning i byggnaderVG 15.3 Minskat bullerVG 15.8 Mindre radon, fukt och mögel inomhusVbg 15.6 Biologiskt avfall från hushåll, restauranger ska utnyttjas förbiogasproduktionen vid Heljestorp alternativt kan hushållarnsbiologiska avfall komposteras av hushållen(2010)Vbg 15.7 Matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier skasenast 2010 återvinnas genom biologisk behandling med en kvalitetsom gör det möjligt att återföra produkten till växtodling.Vbg 15.8 Öka andelen förnyelsebar energi för husuppvärmning och minskaenergianvändning i bostäder och offentliga lokaler.Hälsosam miljöVbg 15.9 Utomhusnivån vid bostäder ska år 2010 inte överstiga 55 dBA(ekvivalent ljudnivå) respektive 30 dBA (ekvivalent ljudnivå)inomhus. Maxnivån ska inte överstiga 35-45 dBA (SOSF 1996:7)Vbg Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid15.10 ska senast år 2015 har en god ventilation,Vbg Radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 ska vara lägre än 20015.11 Bq/m³ luft.Vbg Radonhalten i alla bostäder år 2020 ska vara lägre än 200 Bq/m³ .15.12

More magazines by this user
Similar magazines