13.07.2015 Views

Det syns inte utanpå men känns inuti.

Det syns inte utanpå men känns inuti.

Det syns inte utanpå men känns inuti.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

DEGTII.3 – Prix du marché :Les prix sont unitaires et révisables dans les conditions définies à l’article 18 du Code des marchéspublics.La révision est effectuée <strong>men</strong>suelle<strong>men</strong>t par application aux prix unitaires concernés du marché d’uncoefficient Cn (arrondi au millième supérieur) donné par la formule suivante :Cn = 0,15 +0,85 Im/Io (à trois décimales)Dans laquelle :I = TP01 (publié au Moniteur du Bâti<strong>men</strong>t et des Travaux Publics : Indice national du bâti<strong>men</strong>t)Io = valeur de I au mois MoIm = valeur de ce même indice correspondant au mois d’établisse<strong>men</strong>t des prix fixés dans le présentmarché.La révision, le cas échéant, devra apparaître dans le projet de décompte que remet le titulaire du marché.II.4 - Type de marché et étendue de la partie à bons de commande:La consultation est allotie en application de l’article 10 du code des marchés publics tels que :LOT N°1 : Génie civilLOT N°2 : Voierie et réseaux diversPour chacun des deux lots précités, L’étendue des bons de commande n’intègre ni minimum, ni maximum,ni en valeur, ni en quantité, sur la période initiale du contrat soit une année d’une part, et sur chaque annéereconduite d’autre part.L’estimation annuelle de la maitrise d’ouvrage :‐ Lot 1 GC : 900 000 € HT‐ Lot 2 VRD : 600 000 € HTLa présente consultation ne prévoit pas de restriction quant à la possibilité pour un candidat ou ungroupe<strong>men</strong>t candidat de répondre à un seul ou à tous les lots.Code CPV :Classification CPV générale du marché passé au titre du lot n°1 : 45200000-9 (…) Génie civilClassification CPV générale du marché passé au titre du lot n°2 : 32400000 réseaux et45233141 travaux d’entretien routier (classification complé<strong>men</strong>taire).II.5 - Tranches:Sans objetII.6 - Caractéristiques principales et lieu :L’opération est réalisée sur l’ensemble du périmètre de l’Opération d’<strong>inte</strong>rêt national del’Etablisse<strong>men</strong>t public d’aménage<strong>men</strong>t de la Défense-Seine Arche (EPADESA) dans ledéparte<strong>men</strong>t des Hauts-de-Seine (92).RC- EPADESA / Règle<strong>men</strong>t de la consultation commun aux deux lots (Lot 1 : GC / Lot 2 : VRD)3/14


........................................7


Heteronormativitetoch diskrimineringDISKRIMINERING – SÅ FUNKAR DENDiskriminering sker på olika arenor i samhället: på arbetsplatser, i vården, imötet med myndigheter, i affären, på krogen eller i föreningslivet. Den kanbaseras på fördomar om sexuell läggning och ta sig uttryck som verbalaprovokationer i form av skällsord, nedsättande kom<strong>men</strong>tarer, okänsliga uttalanden,outtalade eller uttalade hot med mera. Förutom genom direkta ochöppna angrepp kan den också uttryckas med tystnad och osynliggörande.<strong>Det</strong> är svårare att komma åt en sådan form av diskriminering än den som skergenom öppna påhopp. Orsakerna till diskriminerande handlingar kan varaokunskap, oeftertänksamhet, fördomar eller ett stereotypt sätt att tänka o<strong>men</strong> persons grupptillhörighet. Individuella fall av diskriminering är en del av ensamhällsstruktur som kännetecknas av att det fi nns en normgivande majoriteti befolkningen som utgör ”vi”, och denna ”vi-känsla” baseras på och uttrycksgenom ett tydligt avståndstagande mot dem som <strong>inte</strong> får plats i nor<strong>men</strong>, de”avvikande”, ”dom”. <strong>Det</strong> omöjliggör för underordnande grupper att uppnåsamma rättigheter och möjligheter som dominerande grupper har. Resultatetblir en sorts strukturell diskriminering som bäst kan förklaras genom dettanormativa tänkande. Den strukturella diskriminering som har samband medsexuell läggning bottnar i en heteronormativitet.HETERONORMATIVITET – DET SJÄLVKLARASTE AV ALLT”Heteronor<strong>men</strong> kan leva kvar så länge homo- och bisexualitet <strong>inte</strong> har en likasjälvklar plats i det vardagliga samtalet som heterosexualiteten har.” 4Heteronormativitet är en omedveten föreställning om att heterosexualiteten är denönskvärda nor<strong>men</strong> och den leder till att alla andra former av sexuella läggningar sessom ”avvikande”. Heterosexualiteten lyfts hela tiden fram, utan att det talas om attdet är det som görs. Heteronor<strong>men</strong> innebär att alla människor blir bemötta som omde vore heterosexuella och att det är det mest ”naturliga” sättet att vara. Den är så8


KOMMA UT ELLER INTE?”<strong>Det</strong> är <strong>inte</strong> så att jag tror att någon kommer peka på mig och säga att jag är ful,dum och <strong>inte</strong> har rätt att existera. <strong>Det</strong> är mer risken att bli exkluderad som man alltidmåste väga in om man ska vara öppen. Jag tror <strong>inte</strong> att jag kommer att bli exkluderad<strong>men</strong> är ändå rädd för att bli behandlad annorlunda och att detta annorlunda alltidinnebär att det sker på ett negativt vis.” 7Heteronor<strong>men</strong> innebär att man är heterosexuell tills motsatsen är bevisad: man”kommer ut”. För icke-heterosexuella innebär det hela tiden en avvägning om manska vara öppen eller <strong>inte</strong> med sin läggning. <strong>Det</strong> är en bedömning som kan behövagöras <strong>inte</strong> bara en gång i livet utan ständigt, kanske flera gånger dagen. Homo- ochbisexuella måste ”komma ut” gång efter annan i olika situationer och öppenhetenkan variera från situation till situation. Bedömningen är avhängig faktorer som ”kanjag riskera att bli utsatt för våld?” eller ”kan jag riskera att få sämre vård?”. Självklartär det särskilt svårt att komma ut i ett utsatt läge, om man är sjuk eller blivit offerför våld.FRÅGOR TILL ARBETSGRUPPEN:Har du tänkt på hur människor runt dig pratar om sin sexuella läggning?Hur vet du vem som är hetero-, homo- och bisexuell? I vilka situationerblir det tydligt? Tänk igenom hur ni kan skapa en vårdmiljö där alla kankänna sig bekväma med att vara öppna med sin läggning.NORMAL I SJUKVÅRDEN”Småprata med mig på samma sätt som du gör med andra,om väder och vind och fl ika in frågor om hur länge jag levt med min partner.<strong>Det</strong> behöver <strong>inte</strong> vara så avancerat, neutrala frågor som visar att du bryr dig…” 812På grund av kränkande erfarenheter tvekar homo- och bisexuella inför att uppsökavården om man absolut <strong>inte</strong> måste. <strong>Det</strong> innebär att man avstår från rutinmässiga<strong>men</strong> livsviktiga kontroller till exempel hos gynekolog. Samtidigt är den psykiskaohälsan hos homo- och bisexuella kvinnor dubbelt så stor som hos övriga befolkningenvarpå denna grupp konsulterar vården oftare. Vad möts man av där? Vårdenär en väldigt heteronormativ värld och begreppet normal är själva grunden inommedicinen. Sjukdomsbegreppet blir egentligen <strong>men</strong>ingslöst om man <strong>inte</strong> jämförmed lämpliga normer och normalvärden. Men samtidigt som föreställningen ”normal”innebär något som är genomsnittligt statistiskt sett, så kan det innebära att desom <strong>inte</strong> motsvarar föreställningen betraktas som ”onormala”.


Hälsosituationenför homo- och bisexuellaTYSTNAD OCH UTANFÖRSKAP FÖRSTÄRKER OHÄLSAN”<strong>Det</strong> är alltså farligt att vara öppen. Man blir <strong>inte</strong> bemött alls!Vården är det enda område där jag i mitt liv fått ångra min öppenhet.” 9Människan har ett starkt grundläggande behov av att leva i säkerhet och utan rädsla.<strong>Det</strong> går före behov som vänskap, kärlek, synlighet, självrespekt med mera. Barahunger, törst och sömn är viktigare. Många homo- och bisexuella väljer hellre ettliv i tysthet än att riskera att bli utsatta för våld, diskriminering eller att behandlassom avvikare och abnorma. Man ljuger eller är tyst om sitt liv i vardagliga mötenmed andra människor, på arbetet eller med familjen. Något som bland annat gör detsvårt att etablera nära och vänskapliga relationer. <strong>Det</strong> är en situation som påverkarhälsan negativt då öppenheten är en avgörande faktor för hälsan. I undersökningargjorda av Arbetslivsinstitutet framgår att risken för försämrad hälsa ökar med trettioprocent för homo- och bisexuella som <strong>inte</strong> är öppna jämfört med dem som är det.Fördomsfulla kollegor påverkar också risken för försämrad hälsa med trettio procent.Förekommer trakasserier ökar risken för ohälsa med fyrtio procent.Visste du att...…40 procent av homo- eller bisexuella personer avstår från att gå ut ensamma avrädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt. Bland heterosexuellapersoner var siffran 24 procent. <strong>Det</strong> är avsevärt vanligare bland kvinnor än blandmän att avstå från att gå ut ensam. <strong>Det</strong> är framför allt vanligare bland homo- ellerbisexuella kvinnor i åldrarna 30–64 år och män i åldrarna 16–44 år än bland heterosexuellakvinnor och män i samma ålderskategori.PSYKISK OHÄLSA FÖLJDEN AV DISKRIMINERING<strong>Det</strong> är nästan lika många homo- och bisexuella som heterosexuella som bedömer sinhälsa som bra. <strong>Det</strong> som är oroande i de jämförelser som gjorts är att den psykiskaohälsan är betydligt mer utbredd bland homo- och bisexuella personer än i denövriga befolkningen, och då särskilt bland homosexuella kvinnor. Enligt Folkhälsoinstitutetär det uppenbart att homo- och bisexuellas utsatthet för diskriminering13


ga och antisemitiska motiv. Förmodligen beror det bland annat på att fler homosexuellaunder de senaste åren valt att vara öppna med sin läggning och därmed blivitmer synliga i samhället.Rädslan hos homo- och bisexuella för att utsättas för våld och kränkningar ärbefogad och måste tas på allvar av samhällets institutioner. Hur klarar till exempelvårdpersonalen att möta och ta hand om homo- och bisexuella som utsatts för våldpå grund av sexuell läggning?Visste du att……14 procent av de tillfrågade homo- eller bisexuella personerna i Folkhälsoinstitutetsundersökning om homo- och bisexuellas hälsa har utsatts för hot om våldunder de senaste tolv månaderna. Samma siffra bland heterosexuella är fem procent.<strong>Det</strong> är framför allt vanligare bland homo- eller bisexuella män i åldrarna 16–44 år.…och att……utsatthet för fysiskt våld också är mycket vanligare bland homo- eller bisexuellapersoner än bland heterosexuella (13 procent mot fyra procent för heterosexuella).Homo- eller bisexuella män i åldrarna 16–29 år är mycket utsatta, <strong>men</strong> också män iåldrarna 45–64 år och kvinnor i åldrarna 16–64 år är överrepresenterade.BROTTSOFFER MED BEHOV AV VÅRD OCH FÖRSTÅELSEVåld i samkönade relationer har ägnats lite uppmärksamhet och här finns storakunskapsluckor som kan få fatala konsekvenser för offren. <strong>Det</strong> krävs insikt i ochkännedom om både genus och sexuell läggning för att på ett korrekt sätt kunna tahand om offer för partnervåld. De som drabbats av det har upplevt att de <strong>inte</strong> tagitspå allvar när de sökt vård för sina skador. <strong>Det</strong> är heller <strong>inte</strong> ovanligt att det är justförövaren som ledsagar offret till akuten. Där uppfattas man som en god vän iställetför gärningsman och bjuds med in till behandlingen. En gammaldags uppfattningom kvinnor som fysiskt svaga och oförmögna att alls ta till våld, och män somgenom sin styrka <strong>inte</strong> kan bli utsatta, lever kvar och smittar av sig i bemötandet avdessa våldsoffer.<strong>Det</strong> är svårt att berätta att man blir slagen av sin partner och för vissa kan detkännas ännu svårare att samtidigt behöva berätta om sin sexuella läggning införvårdpersonalen. Den som i en sådan situation söker vård måste få det stöd och denbehandling som situationen kräver utan att riskera att vare sig missförstås, förringaseller diskrimineras.15


Bemötande i vårdenÖPPEN OCH SJUK STÄLLER KRAV PÅ TRYGGHET”Jag vill <strong>inte</strong> ta ansvar för deras reaktioner när jag kommer ut, dessutom <strong>inte</strong>när jag är sjuk. Då vill jag lägga min energi på det. Min läkare blev liksom tveksamoch bytte samtalsämne när jag sade att jag hade en tjej. <strong>Det</strong> kändes abrupt och jagförstod att jag hade gjort henne generad.” 10Om man vid ett läkarbesök bestämt sig för att det bästa alternativet är att vara öppenoch därpå blir kränkt på grund av det tvekar man säkert att vara öppen igen.Patienter berättar om sexuella ofredanden, hårdhänt behandling och förnekande avvård. En homosexuell kvinna i en <strong>inte</strong>rvjustudie hörde att personalen diskuteradeom det var lämpligt att placera henne tillsammans med en heterosexuell kvinna påen sal. Och en läkare lät sin homosexuella patient veta att han <strong>inte</strong> tyckte hennesprovrörsbefruktning skulle finansieras med skattepengar. I en studie har sjuksköterskorockså uppgett att de har svårt att tänka sig att alls vårda homo- och bisexuellamänniskor. 11 <strong>Det</strong> är särskilt allvarligt att sjuksköterskor visar homofoba attityder dåpatienter träffar många sjuksköterskor. Dessa förväntas ha en nära förbindelse till sinpatient och en helhetsbild av patientens vårdbehov varför de har ett stort ansvar föratt sköta relationen professionellt.Upplevelserna av och rädslan för ett negativt bemötande kan skapa ett misstroendeför vården med svåra konsekvenser som följd. Patienter söker till exempel <strong>inte</strong>vård i tid och homosexuella kvinnor undviker rutinmässiga hälsokontroller på grundav heterosexistiskt bemötande.VAD SÄGER VÄNTRUMMET?”Tidningen Kom Ut låg i väntrummetoch det gav en oerhörd lättnadskänsla…” 12På mottagningar kommuniceras ofta icke-verbala heteronormativa värderingarredan i väntrummet. <strong>Det</strong> kan vara via broschyrer, tidningar eller blanketter omfamiljeförhållanden som är omöjliga för homo- och bisexuella att fylla i då de utgårfrån att alla lever i heterosexuella relationer. Även vid inskrivning på vårdavdelningkan denna uppfattning uttryckas då sjuksköterskor frågat efter hennes namn när enman sagt att han är gift och vice versa.16


HETERONORMATIVHETERONORMATIVHETERONORMATIV17


Om ett väntrum signalerar att detta är en mottagning med personal som har förståttatt det finns en mångfald sätt att leva på, så kan mycket osäkerhet och missförståndundvikas från början. Att som personal ta sig en titt i väntrummet och bli uppmärksampå vad det kommunicerar kan bli en viktig ögonöppnare för hur heteronor<strong>men</strong>tar sig uttryck i ens närhet.FRÅGOR TILL ARBETSGRUPPEN:Hur kan fl er känna sig välkomna i ert väntrum? Lägg ut broschyrer ochinformationsmaterial som vänder sig till homo- och bisexuella. Sätt uppaffi scher vars bildspråk inkluderar homo- och bisexuellas vardag. Diskuteramöjligheterna och undersök utbudet av ett mer varierat material!Hur ser era patientformulär ut? Finns det anledning att göra nya?VÄRNA DIALOGEN”De borde <strong>inte</strong> vara så rädda för att kliva någon på tårna…så länge som det är positivt så spelar det verkligen ingen roll…” 13Enligt homo- och bisexuella verkar vårdpersonal många gånger osäkra på hur deska bemöta sina homo- och bisexuella patienter. Var <strong>inte</strong> det! <strong>Det</strong> är <strong>inte</strong> det exaktaordvalet som är det viktiga utan snarare tonläge och sammanhang som avgör om detupplevs som positivt eller negativt. Rädslan hos vårdgivaren för att göra fel och sägafel saker kan få osäkerheten att smitta av sig och stör då den nödvändiga kommunikationen.Dialogen mellan vårdgivaren och patienten är central för hur patientenupplever sin vårdsituation. Därför behöver vårdpersonal bli varse de normer somförmedlas i kommunikationen, till exempel genom sättet att tala, uppträda medgester eller minspel. Att tystna och glida undan är också kommunikation.Tänk på att alla du möter är <strong>inte</strong> heterosexuella. Använd dig av neutrala formuleringarnär det rör sig om frågor kring familj och social situation.ATT SKILJA PÅ SEXUELL LÄGGNING OCH SEXLIV”Att vara lesbisk betyder <strong>inte</strong> att man är på fest, har sexorgiervarje kväll och springer på stan i lustiga kostymer…” 14Vårdgivare säger i <strong>inte</strong>rvjustudier att de <strong>inte</strong> vill förolämpa sina patienter genomatt i onödan fråga om de är homo- eller bisexuella. Men det verkar <strong>inte</strong> vara likakränkande att utgå från motsatt perspektiv – att alla är heterosexuella. Tanken in-18


nebär att homo- och bisexualitet anses vara något negativt i sig. Man undviker attfråga patienter om sexuell läggning om de <strong>inte</strong> söker för gynekologiska besvär ellerproblem från ändtar<strong>men</strong>. Därmed blottas en syn på homosexualitet som direktförknippad med sexuella handlingar. <strong>Det</strong> enda som skiljer homo-, bi-, och heterosexuellaåt är ju vem man blir kär i och väljer att dela sitt liv med, i övrigt har vi allasamma relationsbekymmer och vardagssträvan. Men att bli behandlad som vanligeller normal innebär <strong>inte</strong> att bli behandlad som heterosexuell utan som att homoochbisexualitet är normalt.KVINNOSJUKVÅRD SÄRSKILT HETERONORMATIV”Ibland undrar man om de förstår vad det är att vara lesbisk.Hur kommer det sig annars att de berättar om kondomer ochpreventivmedel – när jag berättar att jag är lesbisk?” 15Särskilt kvinnosjukvården bygger på ett heteronormativt antagande eftersomreproduktiviteten är i fokus. I en enkät som Riksförbundet för sexuellt likaberättigande,RFSL, gjort framkommer att trots att kvinnor själv berättar att de <strong>inte</strong> har sexmed män så får de samma medicinska behandling som om de hade det. En kvinnasvarade i enkäten att hon ville ta cellprov <strong>men</strong> fick veta att hon <strong>inte</strong> behövde deteftersom hon <strong>inte</strong> hade sex med män. En annan blev tillfrågad om hon åt p-pilleroch när hon svarade nekande med förklaringen att hon var homosexuell så blev honändå uppmanad att göra ett graviditetstest.”<strong>Det</strong> förutsätts att jag behöver skydd mot oönskad graviditetnär jag berättar att jag har en fast relation. De tar alltid för givetatt det är en heterosexuell relation.” 16HUR GÖRA ANNORLUNDA?Att homo- och bisexuella lever med en särskild utsatthet är en viktig kunskap förden medicinska bedömningen. För att kunna ge rätt stöd och behandling kan det ivissa situationer vara ovärderligt att få kännedom om att en person lever i ett socialtutanförskap utan stöd från familj och vänner. Om man tror att fakta kring patientensomgivande stöd ger en bättre helhetsbild av vårdsituationen: ställ öppna frågor tillpatienten. Om du vet att patienten är homo- eller bisexuell kan du börja med att frågahur öppen personen är med sin sexuella läggning och vilket stöd som finns från familjoch omgivning. Om du <strong>inte</strong> känner till personens sexuella läggning kan du fråga:19


MAMMA-MAMMA-PAPPA-BARNMAMMA-MAMMA-BARNMAMMA-PAPPA-PAPPA-BARNMAMMA-PAPPA-PAPPA-BARNMAMMA-PAPPA-PAPPA-BARNMAMMA-MAMMA-BARNMAMMA-MAMMA-BARNMAMMA-MAMMA-PAPPA-BARNMAMMA-MAMMA-PAPPA-BARNMAMMA-MAMMA-BARNMAMMA-MAMMA-BARNMAMMA-MAMMA-BARNMAMMA-MAMMA-PAPPA-BARNMAMMA-PAPPA-PAPPA-BARNMAMMA-PAPPA-PAPPA-BARN20


• Har du någon nära anhörig som kan hjälpa dig?• Hur ser ditt sociala liv ut?• Har du stöd bland släkt och vänner?• Kommunicerar dina föräldrar med din partner?BEMÖTANDET AV ANHÖRIGA”Om de nu <strong>inte</strong> ville kalla henne för sambo eller partner så kunde de väl använthennes namn och <strong>inte</strong> kalla henne för kompis…det är otroligt kränkande att kallamin kärlekspartner för kompis särskilt när de vet att hon <strong>inte</strong> är min kompis…” 17När läkare och sjuksköterskor i <strong>inte</strong>rvjustudier ombetts beskriva en familj sägerde flesta att den består av man, kvinna och barn. <strong>Det</strong> är därmed <strong>inte</strong> konstigt atthomo- och bisexuella patienter upplever att deras partners <strong>inte</strong> uppfattats som ”riktiga”anhöriga. Informanter i <strong>inte</strong>rvjustudier berättar om hur kränkande närståendehar tagits emot i vården. <strong>Det</strong> kan många gånger vara i just den situationen som enpatient ”kommer ut” och därför är det ett väldigt sårbart läge. Personal har reageratmed bestörtning eller andra former av avståndstaganden när den har insett attpartnern är av samma kön. Och trots att homo- och bisexuella patienter angett sinapartners som närmast anhöriga händer det att dessa i sin tur <strong>inte</strong> får ut informationom sin partner. Istället har vårdpersonalen vänt sig till patientens föräldrar som <strong>inte</strong>stått upptagna som närmast anhöriga. Homo- och bisexuella partners har blivittillsagda att på grund av smittrisk vänta på en stol utanför salen samtidigt som heterosexuellapartners fick gå in. Många närstående beskriver känslor av övergivenhetoch utanförskap <strong>men</strong> det finns också positiva upplevelser:”<strong>Det</strong> fanns en undersköterska som kom in och hon förstod direkt vem jag varoch behandlade oss från första stund som ett par och det kändes väldigt skönt att detfanns någon som såg mig och förstod oss…” 18”Jag möttes av en sjuksköterska när jag kom som undrade om jaghade behov av att prata med en läkare, jag blev väldigt förvånadatt man brydde sig om att lägga ner tid på mig.” 19Mångfalden i dagens familjer är något som vårdens personal också måste reflekteraöver. <strong>Det</strong> är snarare mer ovanligt att en familj idag består av mamma, pappa, barnän av något annat.21


TÄNK PÅ ATT……alla lever <strong>inte</strong> med en partner av motsatt kön.…din patients pappa kan vara homosexuell.…din patient Barbros sambo kanske heter Eva.…din äldre patients väninna kan vara hennes livskamrat. Den äldregenerationen har varit hemliga med sin läggning under lång tid. Därförbehöver de kanske extra stöd.22


SÅ HÄR VILL VI BLI BEMÖTTA 20•Underlätta för personen att komma ut. Ställ öppna, inkluderandefrågor som ”Har du fl ickvän eller pojkvän?” ”Har du partner?” ”Ärdet en kvinna eller man du lever med?” Ställ <strong>inte</strong> exkluderandefrågor som ”Har du en man?” om personen är kvinna och viceversa om personen är man.•Fråga personen när den hade sex senast. Fråga <strong>inte</strong> när den hadesamlag (vilket är en heterosexuell handling)!•Om du saknar kunskap: Fråga! <strong>Det</strong> upplevs som positivt attpersonalen vill ta reda på det som behövs för att ställa rätt diagnosoch ge god omvårdnad och bemötande. Icke relevanta nyfi knafrågor <strong>känns</strong> däremot <strong>inte</strong>gritetskränkande och snokande. Fråga<strong>inte</strong> hur homosexuella kvinnor har sex till exempel.• Ge partnern som följer med lika god omvårdnad och status somom hon/han vore partner i en heterosexuell relation.• Ha beredskap för svårigheter som kan uppstå på grund av attklienten <strong>inte</strong> är öppen med sin läggning eller partner inför andrasjukhusbesökare, anhöriga och vänner.• Personalen ska <strong>inte</strong> förutsätta att man är homo för att man levermed en kvinna eller hetero för att man lever med en man – detfi nns även bisexuella personer.23


Vården som arbetsplats”Rädsla för att bli avslöjad är för att man är rädd för att bli utfryst. Fanns <strong>inte</strong> dethindret så skulle man ju komma ut redan från början.” 21Att vara öppen med sin läggning leder <strong>inte</strong> automatiskt till diskriminering. Tvärtomvisar studier att öppenhet på arbetsplatsen många gånger för med sig tillit ochpositiv respons. Likväl tycks arbetsplatserna vara de omgivningar där homo- ochbisexuella hemlighåller sin läggning längst. Orsaken till detta kan vara att manvill undvika att bli utsatt för diskriminering och kränkningar. <strong>Det</strong>ta brukar kallas<strong>inte</strong>rnaliserad homofobi – det vill säga att homo- och bisexuella blivit så vana vidförtrycket att de omedvetet accepterat omgivningens fördomsfulla och homofobiskainställning och hjälper till att ge uttryck för den.LESBISK VÅRDPERSONAL SYNS INTEBåde homosexuella kvinnor och män anser att det är svårare att arbeta i vården somlesbisk än som homosexuell man. Personer i <strong>inte</strong>rvjustudier tror att det är för attdet finns fler homosexuella män än kvinnor i vården, <strong>men</strong> möjligheterna finns atthomosexuella män är mer synliga och att män genom genusstrukturen i samhällethar större handlingsutrymme än kvinnor. Lesbiska uttrycker att homosexuella mänses som ett skojfriskt inslag i vården, att heterosexuella sjuksköterskor har lättare attskapa nära relationer till dem därför att de <strong>inte</strong> utgör ett sexuellt hot. <strong>Det</strong> finns iatmosfären en känsla av att kvinnliga heterosexuella sjuksköterskor är rädda för attbli sexuellt påhoppade av homo- och bisexuella kvinnor. Något som speglar hur fördomaroch okunskap betonar sexualiteten just när det gäller homo- och bisexuella.”<strong>Det</strong> är också respektlöst när man vill diskutera sexuella fantasier med migeller sitt sexlivs intimaste delar och jag tror att man gör det för att jag är gayför då handlar hela ens liv om sex…vilket ju <strong>inte</strong> är sant.” 22För att homo- och bisexuella ska kunna vara öppna på sina arbetsplatserär arbetskamraters och chefers attityder av stor betydelse. I vården är detsärskilt viktigt så att homo- och bisexuella vårdgivare även kan vara öppna motsina patienter. På varje arbetsplats bör det också fi nnas antidiskriminerings policiesoch handlingsplaner mot trakasserier på grund av sexuell läggning.Hur ser handlingsplanen ut på din arbetsplats?24


SNYGGTHALSBAND!TACK,DET HAR JAGFÅTT AV MINFLICKVÄN.25


FRÅGOR ATT DISKUTERA I ARBETSGRUPPEN:Hur kan vi arbeta på ett mer inkluderande sätt i vår miljö för attunderlätta för kollegor att vara öppna med sin sexuella läggning?• Hur är vår arbetsmiljö utformad?• Hur använder vi orden?• Vad pratar vi om på fi karasten – och vem pratar?Finns det kollegor som aldrig pratar och i så fall: vet du varför?ETISKA RIKTLINJER ANGER VAR ANSVARET LIGGER”Jag vill slippa bli behandlad som något konstigt eller avvikande, få höjda ögonbryneller undvikande blickar när jag berättar. De ska ha homokompetens, och med det<strong>men</strong>ar jag att de ska ha kunskap om min situation som <strong>inte</strong> är unik eller konstig.” 23Arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetsmiljön är fri från trakasserier och diskriminering,<strong>men</strong> att skapa en arbetsplats där alla känner sig bekväma och kan varaöppna med sin sexuella läggning är allas ansvar. På en arbetsplats där homo- ochbisexuella känner att de kan vara öppna kan de även fungera som positiva förebilder:”Ju fl er som <strong>syns</strong> och finnsdesto svårare att vara homofob…” 24Men tyvärr är homo- och bisexuella <strong>inte</strong> garanterade ett tryggt bemötande när manär öppen. Därför är det viktigt att framhålla att ansvaret för vårdgivares reaktioneri form av privata värderingar och tankar om ens sexuella läggning <strong>inte</strong> ligger påde homo- och bisexuella. <strong>Det</strong> är något som färdigutbildade läkare, sköterskor,psykologer och socionomer bör ha fått verktyg för samt diskuterat igenom undersin utbildning. Förekommer nedsättande språkbruk eller en generell homofobiskjargong så har alla ett ansvar att reagera och påpeka att beteendet är oacceptabelt.<strong>Det</strong> behövs både hetero- homo- och bisexuella som går i bräschen. Vårdpersonal hardessutom hälso- och sjukvårdslagen samt etiska riktlinjer att följa. De måste ta hänsyntill och får <strong>inte</strong> vara rädda för mångfalden hos sina patienter. På så vis bär de etttyngre ansvar för att skapa och inbjuda till öppenhet i vårdens miljöer. Lättare sagtän gjort: utan kunskap och erfarenhet av samkönade familjer och relationer är det26


svårt att sätta sig in i homo- eller bisexuella människors liv. Merparten av de som arbetari vårdsektorn fick dessutom sin utbildning före 1979 då homosexualitet ännuklassades som sjukdom. En uppfattning som verkar svår att bli av med. <strong>Det</strong> finnsdock tecken på att en generationsväxling bär med sig förändrade och mer öppnaattityder till homo- och bisexualitet, något som självklart är positivt. Samtidigt ärdet otillräckligt, lagstiftningen i Sverige är tydlig: det är förbjudet att diskriminerahomo- och bisexuella vilket också betyder rätt till en icke-diskriminerande vård ocharbetsplats.FRÅGOR ATT DISKUTERA I ARBETSGRUPPEN:• Hur kan vi fortbilda oss?• Vilka kurser fi nns?• Vilka krav kan vi ställa på arbetsgivaren?DAGS FÖR UTBILDNING I SEXUELL LÄGGNINGFÖR VÅRDENS PERSONALKurser i sexuell läggning för alla verksamma inom vården skulle kunnaminska diskrimineringen av homo- och bisexuella. Tyvärr saknar yrkesutbildningarnainom vårdsektorn i dagsläget fortfarande sådana. Denkurslitteratur som rör sexuell läggning har tills ganska nyligen förmedlaten förlegad syn på homo- och bisexualitet som en abnormitet ellerpsykisk defekt. Nedan följer råd om ett tänkbart innehåll i en utbildningom sexuell läggning:• Heteronormativitet• Hur påverkar homofobi och heteronormativitethomo- och bisexuellas hälsa• Hälsa och sjukdomar i relation till homo- och bisexuella• Bemötande: Hur ställa frågor för att <strong>inte</strong> återskapa enheterosexuellt normerad världsbild och undvika förutfattade<strong>men</strong>ingar om homo- och bisexuella.27


Utbildning ger nya insikterVissa av hälso- och sjukvårdens arbetsgivare och intresseorganisationer har tagitsitt ansvar för att lyfta frågor som rör sexuell läggning. Här kan du läsa och få tipspå hur och vad ni kan göra.VAD GÖR FÖRBUNDET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING I FRÅGAN?Jämställdhetshandläggare Fredrik Lundkvist på Sveriges kommuner och landsting*säger att förbundet jobbar med frågan genom att delta i det nationella samarbetsprojektetNTG Fritt fram** och nu håller på att följa upp det genom att ta fram ett arbetsmaterialom bemötandefrågor. <strong>Det</strong> finns även en referensarbetsgrupp som bestårav personalchefer och förtroendevalda som diskuterar demokrati- och jämställdhetsfrågor.Samtalen utgör bland annat underlag för utbildningsdagar till exempel medtema hbt (homo- bi- transfrågor). Fredrik Lundkvist önskar sig en större samhälleligdiskussion om sexuell läggningsom demokratifråga för att väckaett större intresse för frågan ochhan <strong>men</strong>ar att det är politikernasom måste göra det:– Vi på Sveriges kommuneroch landsting ger regelbundetutbildningar i diskrimineringslagstiftningen,<strong>men</strong> de fokuserarjust på lagen och saknar aktivitetsinriktning,vilket är synd. <strong>Det</strong>behövs för att råda bot på en visströghet som finns i systemet. I tillexempel sjukvårdsnämnder harfrågan om sexuell läggning väldigtlåg prioritet.* Sveriges Kommuner och Landsting är den nya sammanslagna intresseorganisationen för kommuner, landsting och regioner iSverige. Medlemmar är alla Sveriges 290 kommuner, 18 landsting och regionerna Västra Götaland och Skåne. Förbundet skabland annat utgöra en nationell politisk arena för kommun- och landstingspolitik.** Fritt Fram – Homo, Bi & Hetero på jobbet har tagits fram inom ra<strong>men</strong> för Equal-projekten Normgivande mångfald ochHomo- och bisexuella i omsorgen samt tillsammans med Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning(HomO). <strong>Det</strong> är ett utbildningsverktyg som syftar till att skapa arbetsplatser där det är möjligt att kunna vara öppen med sinsexuella läggning. Läs mer på www.frittfram.se28


MÅNGFALDSFRÅGAN UPPE I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING”Landstinget i Stockholms län är en mångfaldsorganisation.Att verksamheterna däri har en personalsammansättning som speglar befolkningenssammansättning, ökar möjligheten att ge en bra service.”Stockholms läns landstings personalpolicyHåkan Jörnehed är landstingspolitiker i Stockholms län och har länge jobbat föratt sexuell läggning i vården ska bli synlig. Också han <strong>men</strong>ar att det är viktigt attpolitikerna ställer frågan och aktualiserar den i alla tänkbara sammanhang och påalla nivåer. Han är särskilt nöjd med nuvarande personalpolicy som innehåller enskrivning om sexuell mångfald,som han engagerat sig hårt föratt få med. I den står att landstingeti Stockholms län ska varaen förebild när det gäller att tavara på och värdesätta samhälletsmångfald (olika bakgrunderi religion, etnisk tillhörighet,ålder, kön, sexuell läggning ellerfunktionshinder) och att förebyggaoch motverka kränkandesärbehandling och diskrimineringpå arbetsplatserna.– Om vi ska jobba medmångfaldsfrågor så måste vi ocksåveta vad de betyder. Därför är detviktigt att ge dem som ska jobbamed frågan grundverktygen, sägerHåkan Jörnehed.Och landstinget har tagit ettsteg för att förverkliga policyn; under hösten 2005 genomfördes en utbildning isexuell läggning och heteronormativitet för personalhandläggare. Något som enligtlandstingets personalstrateg Ulrika Gellerstedt var mycket uppskattat bland de 50handläggare (av cirka 200) som deltog:– Speciellt resonemanget om heteronormativitet gav den största aha-upplevelsenför deltagarna. Att det är något som bara finns och att vi <strong>inte</strong> tänker på det.29


SÅ KAN VÅRDEN UTBILDA SIN PERSONALMaria Ahlsdotter är kurator på RFSL Stockholm och var med och utbildade personalhandläggarnai Stockholms läns landsting. Hon tycker att kursen var ett steg i rättriktning <strong>men</strong> att bara en halv dag är långt ifrån tillräckligt. Denna typ av utbildningarmåste få ta tid, det är en process man ska igenom.– Att sticka en bok eller en broschyr i handen på någon och förvänta sig att personenska skaffa sig homo- och bikompetens fungerar <strong>inte</strong>. <strong>Det</strong> är <strong>inte</strong> ren fakta somska pluggas in utan det handlar istället om hur väl man hanterar sin egen heteronormativitet.<strong>Det</strong> kan ta tid för sådana nya insikter att sjunka in.Istället tror Maria Ahlsdotter på ett helhetskoncept med en längre grundutbildningoch på det en uppföljning. <strong>Det</strong> är dessutom bra om man är några kollegor somutbildar sig tillsammans och att någon ur ledningen också deltar. Kollektivt ansvarär bra och det är också en god förutsättning för att de nya insikterna ska spridasvidare, säger hon. Men att det hela bygger på frivilligt deltagande är Maria Ahlsdotter<strong>inte</strong> helhjärtat med på.– <strong>Det</strong> finns självklart en pedagogisk fördel att vinna på frivilligheten. <strong>Det</strong> är juroligare om det obligatoriska sprids inifrån typ: ”jag gick en jättebra utbildning som niockså borde gå” än att det kommer påbud uppifrån om att alla ska gå. Samtidigt måstedet bli tydligt att det <strong>inte</strong> är valbart att hantera denna fråga – man måste kunna mötaalla som kommer, det går <strong>inte</strong> att hänvisa vissa till ett särskilt homosjukhus.30


DET HÄR INNEHÖLL STOCKHOLMS LÄNSLANDSTINGS KURS ”LIKA UNIKA”:• Grundkurs i grundläggande begrepp.Vad är sexuell identitet, vad är könsidentitet och hur hänger dessa ihop?• Heteronormativitet – vad är det och hur påverkas vi alla av den;som vänner, arbetskamrater och medmänniskor. Hur ser nor<strong>men</strong>sregler ut och vad händer när någon bryter mot dem? Vilka känslorväcks och vilka reaktioner kan uppstå?• ”Att komma ut” – att berätta, vänta eller låta bli.Vad händer på arbetsplatsen, under anställnings<strong>inte</strong>rvjun eller runtfi kabordet när någon ”kommer ut”.• Tolerans eller acceptans?Övning i att tolerera och att bli tolererad. Vad är det egentligen somhänder när jag väljer att godkänna andra eller <strong>inte</strong>. Och hur <strong>känns</strong> detatt bli godkänd?RIKSBY VÅRDCENTRAL SATSAR PÅ CERTIFIERING I SEXUELL LÄGGNINGPå Riksby vårdcentral i Bromma strax utanför Stockholm arbetar distriktssköterskan Lena Planstedt och kuratorn Johan Wikström. De ingår i en arbetsgruppsom initierats av vårdcentralens ledning och som har till uppgift att utveckla personaleni mångfaldsfrågor och speciellt sexuell läggning.– Vi i arbetsgruppen tittade på nor<strong>men</strong> som råder i vården. Man ska vara vit,medelålders man och heterosexuell. Och så jämförde vi med hur många av osstjugofyra som arbetar här som stämmer in på den. <strong>Det</strong> blev två stycken! Och ändåär det den nor<strong>men</strong> vi hela tiden förhåller oss till, säger Lena Planstedt.Nu planerar gruppen för en utbildning i sexuell läggning för hela personalen undercirka ett halvår. Lena Planstedt <strong>men</strong>ar att det är oerhört viktigt att alla som sökersig till Riksby vårdcentral ska få lika behandling och vård oavsett vilken läggningman har och utan att vara tvungen att smyga. <strong>Det</strong> gäller även som arbetsplats:– En av våra riktlinjer är att ha patienten i fokus. För att klara det måste vi utgåfrån en bra och öppen arbetsplats, annars blir det också svårt att leva upp till kravetpå att ge patienterna den bästa vård vi förmår, säger hon.Ledningens inställning i frågan är mycket betydelsefull, säger Johan Wikström.Utan deras chef som drev på skulle de <strong>inte</strong> alls ha hunnit lika långt:– <strong>Det</strong> borde vara ett krav också när man rekryterar chefer, att de ska ha kompetensi värdegrundsfrågor och att de vill arbeta med dem aktivt.31


32Han anser också att det i både platsannonser och anställnings<strong>inte</strong>rvjuer skaframhållas att om man vill jobba på den här vårdcentralen så är det obligatoriskt attha en människosyn som inkluderar alla:– Känner man att man <strong>inte</strong> kan leva upp till det kanske man <strong>inte</strong> ska jobba härhelt enkelt.Båda två säger att det vore roligt att efter utbildningen av personalen kunnahbt-certifiera vårdcentralen. Att de skulle känna sig stolta över att få kommuniceraatt man tänkt till kring de här frågorna. Och att om man vänder sig hit så får mansamma bemötande oavsett vem man är. De <strong>men</strong>ar att Stockholms läns landstingarbetar hårt med miljöcertifiering, vilket självklart är bra, <strong>men</strong> att det skulle varaminst lika viktigt att arbeta med de ”mjukare frågorna” med likvärdig tydlighet:– <strong>Det</strong> ställs hårda krav på att få ett miljöcertifikat och det görs oerhört strängainspektioner. På samma vis kunde man garantera kvaliteten på en hbt-certifiering.Varje år skulle vårdcentralen inspekteras för att se hur väl man efterlever de centraltuppställda kraven på kompetens om sexuell läggning, säger Johan Wikström.– Ja, det skulle vara roligt att få ett slags utmärkelse som man kan visa upp:det här är vi bra på, det här jobbar vi aktivt med. <strong>Det</strong> skulle säkert sporra fler attengagera sig, tror Lena Planstedt.


OrdlistaBisexuell = Person som kan bli kär, förälskad i och/eller sexuellt attraherad av enperson oavsett om det är en man eller kvinna.Bög = Homosexuell manFlata = Homosexuell kvinna/lesbisk.Gay = Används om homosexuella kvinnor och män, <strong>men</strong> används oftast ommän.Hbt = Benämning av homosexuella, bisexuella och transpersoner som grupp.Heteronormativitet = Betyder att heterosexualitet uppfattas som det normala,givna och förväntade. Därmed blir annan sexualitet betraktad som onormal ochkonstig. <strong>Det</strong> har med makt att göra, den makt som finns just i normer och somfår stor betydelse för hur vi förstår oss själva, <strong>men</strong> också för hur vi organiserarsamhällen och skapar institutioner.Heterosexism = Ingår i heteronormativiteten. Ett ideologiskt system somförnekar, underordnar och stigmatiserar icke-heterosexuella beteenden, identiteteroch relationer.Heterosexuell = Person som kan bli kär, förälskad i och/eller sexuellt attraheradav en person av motsatt kön.Homofobi = En uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, gruppeller samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homosexualitet eller påhomo- och bisexuella människor.Homosexuell = Person som kan bli kär, förälskad i och/eller sexuellt attraherad aven person av sitt eget kön”Kom Ut” = Tidningen Kom Ut är en oberoende tidning som ges ut av RFSL.Deras uppgift är att på ett sakligt sätt granska vad som händer och sker i dagenshbt-Sverige.33


Lesbisk = Homosexuell kvinnaNorm/normer = Accepterade regler för önskvärt beteende och utseende som oftaskapar hierarkiskt ordnade grupper i samhälletSamkönad relation = En samkönad relation är en relation mellan två personer avsamma kön som kan vara homo- eller bisexuella.Sexuell läggning = Enligt svensk lagstiftning finns det tre sexuella läggningar:homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.Outa = Att outa någon betyder att man berättar om personens homo- ochbisexualitet för andra som personen <strong>inte</strong> kommit ut för. Kommer av det engelskaordet ”out” som betyder just ute.Queer = Används av dem som <strong>inte</strong> vill anpassa sig till heteronor<strong>men</strong>. Queer ären akademisk forskningsinriktning där man studerar det ”normala” istället fördet som ”avviker”. Queer vänder sig emot en normerande och normativt framställdheterosexualitet.Straight = Heterosexuell person.Transpersoner = Personer som identifierar sig som eller uttrycker ett annat könän sitt biologiska. Samlingsnamn på till exempel transvestiter och transsexuella.Transpersoner kan vara antingen homo-, bi-, eller heterosexuella.Transsexuell = Person som <strong>inte</strong> kan identifiera sig med sitt biologiska kön. Endel byter kön genom hormonbehandlingar och kirurgiska ingrepp. Transsexualismhandlar om könsidentitet och <strong>inte</strong> om sexuell läggning.Transvestit = Person som klär sig i motsatta könets kläder. Drag kallas det närman använder transvestism som underhållning. Transvestism handlar om könsuttryckoch <strong>inte</strong> om sexuell läggning.34


Förbud mot diskrimineringInom arbetslivet och stora delar av övriga samhällslivet – inklusive vården – finnslagstiftning mot diskriminering. En person som diskrimineras av skäl som har sambandmed sexuell läggning kan anmäla detta till sitt fackförbund eller Ombudsmannenmot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). När det gäller arbetslivsärendenså är det facket som i första hand driver dessa för sina medlemmar. Omfacket väljer att <strong>inte</strong> företräda medlem<strong>men</strong> eller om man <strong>inte</strong> är medlem i facket kanHomO besluta att föra arbetstagarens talan. När det gäller diskriminering av patienterska man vända sig direkt till HomO. Om HomO bedömer att anmälaren harblivit diskriminerad kan myndigheten sätta sig i en förlikningsförhandling med densom är ansvarig för verksamheten. Syftet med en sådan förhandling är att lösa situationenpå ett för anmälaren acceptabelt vis. Om situationen <strong>inte</strong> kan lösas genomförlikning kan HomO väcka skadeståndstalan i tingsrätt eller Arbetsdomstolen förbrott mot diskrimineringsförbuden. <strong>Det</strong> kostar inget för en enskild att bli företräddav HomO i domstol.Följande lagar mot diskriminering berör dig som arbetsgivare, arbetstagare ellervårdgivare (det vill säga omfattar även patienters rättigheter):•Lag (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivetpå grund av sexuell läggning• Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering•Brottsbalken (16 kap 9 § avsnitt om olaga diskriminering.Anmälan görs till polisen)35


FÖRBUDEN MOT DISKRIMINERING OMFATTAR:Direkt diskriminering: att en enskild person missgynnas genom att behandlassämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i enjämförbar situation, om missgynnandet har samband med sexuell läggning.Indirekt diskriminering: att en enskild person missgynnas genom tillämpning avbestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala <strong>men</strong> som ipraktiken särskilt missgynnar personer på grund av sexuell läggning, såvida <strong>inte</strong>bestämmelserna, kriterierna eller förfaringssätten kan motiveras av berättigademål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.Trakasserier: ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som harsamband med sexuell läggning.Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera enperson som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande tillden som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sigatt fullgöra ett uppdrag.Repressalier: den som påstås ha diskriminerat någon får <strong>inte</strong> utsätta en enskildperson för repressalier på grund av att han eller hon anmält eller påtalat diskrimineringeneller medverkat i en utredning om denna.36


Litteraturlistaoch vidare läsningArbetsvillkor och utsatthet. En studie genomförd som ett led i att motverkadiskriminering och kränkande särbehandling på arbetsplatsen, Statistiska centralbyrån,2003.Behöver vården hbt-kompetens? Enkät Kvinnohälsotältet Pridefestivalen 2005,RFSL.Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 2004, Säpo, Rapportserie 2005:4,Säkerhetspolisen, EO-Print, Stockholm, 2005.<strong>Det</strong> där kan man behålla för sig själv. Om heteronormativitet i läkares arbetemed patienter, Sara Sandström, B-uppsats vid Centrum för genusstudier, Stockholmsuniversitet, 2005.Diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, HomO. Informationom lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund avsexuell läggning (HomOL). Information om vad diskriminering är och om hurman kan arbeta förebyggande.Encounters in the Medical Context – Issues of Gender and Sexuality, AnnaWesterståhl, Göteborgs universitet, Depart<strong>men</strong>t of Primary Health Care, 2003.Hetero, Sandra Dahlén, Tiden förlag, Stockholm, 2006.Heteronormativity in a Nursing Context. Attitudes toward Homosexuality andExperiences of Lesbian and Gay Men, Gerd Röndahl, Uppsala universitet, 2005.(I notapparaten: Gerd Röndahl III.)37


Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation, Statens folkhälsoinstitut,Rapport nr A 2005:19.Homosexuella patienter och närståendes upplevelser i vården, Gerd Röndahl,Rapport Uppsala universitet & HomO, 2004. (I notapparaten: Gerd RöndahlII.)Homosexuell vårdpersonal i heteronormativ vårdmiljö, Gerd Röndahl, Uppsalauniversitet, 2005. (I notapparaten: Gerd Röndahl I.)I den akademiska garderoben, red Anna-Clara Olsson och Caroline Olsson,”Hälso frågor och lesbiska kvinnor – ett exempel på heteronormativiteten inomdet medicinska kunskapsområdet”, Anna Westerståhl, Atlas, 2004.Normer i heterofabriken, Cristina Josefsson,Ulla Kindenberg, RFSL, Stockholm, 2005.Om sexuell läggning och funktionshinder, Statens institut för särskilt utbildningsstöd,Stockholm, 2005.Redovisning av regeringsuppdraget att beforska homo- och bisexuellas arbetsvillkor,Carina Bildt, Arbetslivsrapport nr 2004:16.Våldsamt lika och olika – Om våld i samkönade parrelationer, Carin Holmberg,Ulrica Stjernqvist, Eva Sörensen, Rapport nr 36, Centrum för genusstudier,Stockholms universitet, 2005.38


Fotnoter1.2.3.4.5.6.7.8.9.10.11.12.13.14.15.16.17.18.19.20.21.22.23.24.Gerd Röndahl, I: Homosexuell vårdpersonal i heteronormativ vårdmiljö, Uppsalauniversitet och HomO, 2005, s. 23.Gerd Röndahl, II: Homosexuella patienter och närståendes upplevelser i vården,Uppsala universitet och HomO, 2004, s. 19.Ibid.Sara Sandström, ”<strong>Det</strong> där kan man behålla för sig själv.Om heteronormativitet i läkares arbete med patienter.”,B-uppsats vid Centrum för genusstudier, Stockholms universitet, 2005.Röndahl II, s. 28.Ibid, s. 22.Gerd Röndahl III: Heteronormativity in a Nursing Context. Attitudes towardHomosexuality and Experiences of Lesbian and Gay Men, Uppsala universitet,2005, s. 38Gerd Röndahl II, s. 34Gerd Röndahl II, s. 20.”Behöver vården hbt-kompetens?” Enkät i kvinnohälsotältet Pridefestivalen, RFSL,2005.Gerd Röndahl III.Gerd Röndahl II, s.18Gerd Röndahl III, s. 39.Gerd Röndahl II, s. 39.RFSL-enkät 2005.Ibid.Gerd Röndahl II, s. 21.Ibid, s. 24.Ibid, s. 32.RFSL-enkät 2005.Gerd Röndahl I, s. 23.Ibid, s. 27.RFSL-enkät 2005.Gerd Röndahl I, s. 22.39


HomO, Box 3327, 103 66 Stockholm, Telefon 08-508 887 80,Fax 08-508 887 90, E-post homo@homo.se, www.homo.seArtikelnr. 06-060. Juni, 2006. Bromma Tryck

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!