Gestaltningsprogram del 2 - Nacka kommun

Vy 2 från skolans bollplanFlygvy 3 över östhus 1 och östhus 2GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGPLATÅN/ BEBYGGELSE/ ÖSTHUSEN (Ö1-2)27

GårdarBostadsgårdar platånBostadsgårdarna på platån vänder sig mot söder ochväster och har fina solförhållanden och utblickar övervattnet och naturmarken. Gårdarna terrasseras så attgården närmast spisbrödsfabriken ligger högst och gårdennärmast naturmarken ligger lägst.Gårdarna avgränsas av mur mot gatan och mot naturmarkenför att skapa en tydlig gräns mellan den privatagården och de offentliga ytorna.På gårdarna ska det finnas utrymme för att sitta i solen,för grillning, lek, blomprakt och för cykelparkering.SAMMANFATTNING- Gårdarnas karaktär ska vara ”trädgårdslik” i kontrasttill naturmarken.- Mellan gata och gård ska det finnas en mur varshöjd ska vara max 110 cm.- Mellan naturmark och gård ska det finnas etträcke eller en låg mur för att markera gränsen mellanoffentligt och privat.- Andelen hårdgjord yta ska minimeras och tjocklekpå planterbart bjälklag ska vara minst 450 mm.Under gårdarna ligger garagen. Det är viktigt attjorddjupen är tillräckliga för att säkerställa att grönskaoch mindre träd kan etablera sig. Den planterbaraöverbyggnaden är minst 450 mm. På utvalda platser kanöverbyggnaden ökas till 650 mm för att möjliggöra förstörre träd.Karaktären på gårdarna är grön och trädgårdslik - i kontrasttill det offentliga Diagonalstråket och naturmarken.Strävan är att gårdarna ska vara så gröna som möjligt ochandelen hårdgjord yta minimeras.Uteplatser i marknivå avgränsas med täta häckarför att minimera insynen. Uteplatser som vetter motnaturmarken anpassas till terrängen i karaktär.Vy gård mellan punkthusen mot norrPrincip vid garage/ gård och gataPrincip vid garage/ gård med nivåskillnad motnaturmarkenKoncept: gårdarna är gröna och ”trädgårdslika” och har en tydlig gräns mot naturmarkenoch gatan. Det offentliga Diagonalstråket övergår utan mur i naturmakren.Princip vid garage/ gård i nivå med naturmarkenGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING28 PLATÅN/ BOSTADSGÅRDAR PLATÅN

5m3R3m3M5m3R3m3M5m3R3m3M3m3M3m3R3m3R5m3R34.333m3M3m3RSPISBRÖDSFABRIKENBAGERI-TORNET34.97 34.94 34.86 34.59 34.12 33.52 32.92 32.32 31.7232.20+33.00+32.80+L1P1LEKHUS/KLÄTTERLEK33.40+FG +33.00 FG +34.50LILLA KVARNHOLMENFG +34.50+34.50+34.503m3M+34.5534.3334.48P234.36R10.7%34.24+ 33.70+35.041.0%33.78++34.9034.1234.00L2+35.80+34.00+34.0834.7535.07 35.11 35.08 35.05 35.02 34.99+34.001.0%L32,0%2,0%35.12++34.10TRE KRONORS VÄG+34.95+34.20FG +35.8035.05 +FG +34.50FG +34.50+34.50+34.30FG +35.10 LOKFG +35.80 LGH1.8%2.0%DIAGONALSTRÅKET34.10 34.0034.15++34.08+34.0034.76+34.56+P32.0%L433.89 33.78+35.2134.66++35.40FG +35.40SPISBRÖDS-PLATSENTHUNSTRÖMS VÄG33.66R21,5%P433.55 33.445.0%34.5134.4134.14 33.85 33.4734.37 34.12 33.7733.8134.2434.4734.63 34.5334.1633.3734.2534.0634.1334.3534.03 33.7334.25 33.96 33.61 33.2533.3933.33.29+33.9333.40 +33.3034.07 34.65+++34.50 + 33.67+FG +34.50+33.85FG +34.65+34.65FG +33.80+33.801,2%33.92+ +34.55+34.4034.15+FG +34.40FG +34.5534.55+FG +34.15+34.4532.90FG +33.80+33.80+35.20FG +35.20 LOKFG +35.90 LGH+34.30+35.90+35.16 +34.84FG +35.20 LOKFG +35.90 LGHFG +34.30+33.40+34.38+33.70L533.1034.18VERTIKALSTRÅKET34.2433.9133.79 33.4132.92+33.16+33.5333.35 32.9532.7333.07+ 32.84+ 32.8832.95+33.11HKP32.77++ 35.9532.6932.5732.7332.5132.6332.67+ 32.68+ 32.7232.36+ 33.08 +32.3632.3232.2036.34+Ö133.08 ++ 32.48+ 33.1231.9331.8131.9532.0832.2032.24+ 36.6331.97+ 36.KVAÖ+0,9%32.94+GUNGORIllustrationsplanBALANSLEKKLÄTTERLEKFIKAPLATS,GRILLVERTIKALHUSETKVARNHOLMENPLATÅN FK PLAN 2013-09-23SKALA 1:600 (A3)Vy gård mellan punkthusen mot vattnetGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGPLATÅN/ BOSTADSGÅRDAR PLATÅN29

3m3M3m3M3m3R3m3R5m3R8Bostadsgårdar östhusenÖsthusens bostadsgårdar ligger intill befintlig naturmarkoch karaktären anpassas till denna. På gårdarna ska detfinnas utrymme för att sitta i solen, för grillning, lek ochblomprakt.Strävan är att gårdarna ska vara så gröna som möjligt ochandelen hårdgjord yta minimeras.Uteplatser i marknivå avgränsas med täta häckar för attminimera insynen. Uteplatser som vetter mot naturmarkenanpassas till den omgivande naturmarken i karaktär.SAMMANFATTNING- Gårdarna ska anpassas till intilliggande befintlignaturmark.- Andelen hårdgjord yta ska minimeras.+ 40.00SPISBRÖDSFABRIKENBAGERI-TORNET34.7535.07 35.11 35.08 35.05S VÄG+35.21SPISBRÖDS-PLATSEN+35.20+35.16 +34.8434.25 34.0634.1334.3334.1834.24+ 40.10+ 40.44DISPONENT-VILLAN34.2434.4734.352.0%35.05 +FG +35.20 LOKFG +35.90 LGHFG +35.20 LOKFG +35.90 LGH34.63 34.5334.5134.4134.14 33.85 33.4734.37 34.12 33.774.7634.56L434.66++35.40FG +35.40+35.90FG +34.30+34.3834.1633.8134.03 33.7334.25 33.96 33.61 33.25+33.7033.1033.9133.79 33.4133.5333.35 32.9533.073m3M3m3R33.11+ 35.9536.34+Ö1+ 36.63+ 36.39+ 36.30HKP+ 36.4453m3M33.89 33.785m3R+34.40FG +34.4031,2%THUNSTRÖMS VÄG33.66+34.30R21,5%P433.55 33.4433.40 +33.30+34.50 + 33.67+FG +34.5034.15+FG +34.155.0%+33.40+33.80+33.8033.3733.3933.33.29FG +33.80L532.92+VERTIKALSTRÅKET33.16+32.73+ 32.84+ 32.8832.95+HKP32.6932.5732.7332.5132.6332.67+ 32.68+ 32.7232.3633.08 +32.3632.3232.20+ 32.48+ 33.12D DFG +33.8032.77+32.90+ 33.08 +31.9331.8131.9531.9732.0832.2032.2431.52 30.6731.48 30.6331.36 30.51KVARNHOLMSVÄGENÖ2+33.0831.49 30.64+ 31.1431.62 30.7531.74 31.2231.77 31.26+ 31.9230.32+ 31.3530.5330.4530.620,9%32.94+IllustrationsplanGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING30 PLATÅN/ BOSTADSGÅRDAR ÖSTHUSENVERTIKALHUSET

3m3M5m3R3m3M3m3M3m3R3m3R5m3ROffentliga ytorSprisbrödsplatsen och DiagonalstråketNärmast bageritornet skapas en offentlig yta: Spisbrödsplatsen.Ytan utgör nod för Tre kronors väg, passagengenom bageriet och Diagonalstråket. Den är direkt koppladtill Kvarnholmstorget intill de kommersiella ytornavid Spisbrödsfabriken. Solförhållandena är goda och vidbottenplanet, som lämpar sig väl för butikslokaler, finnsutrymme för t.ex. en uteservering.SAMMANFATTNING- Ett genomgående markmaterial ska läggs på helaytan för Spisbrödsplatsen och Diagonalstråket.- Trafiken ska vara underordnad fotgängare påThunströms väg.- Trappan ska anpassas omsorgsfullt till naturmarkenstopografi och vegetation.Diagonalstråket är huvudpassage för fotgängare genomplatån i nordsydlig riktning.Stråket utformas så att det bjuder in allmänheten.Hela stråket lutas – ca 2% - från den övre delen vidSPISBRÖDSFABRIKENBAGERI-TORNET34.97 34.94 34.86 34.59 34.12 33.521G +34.50KHUS/ÄTTERLEK33.40+FG +34.50+34.50+34.50E3m3M34.555m3R+34.3334.48P234.36R10.7%34.24BC+ 33.70+35.041.0%3m3M5m3R34.1234.00+34.00+34.0834.7535.07 35.11 35.08 35.05 35.02 34.99A1.0%2,0%2,0%TRE KRONORS VÄG1.8%2.0%DIAGONALSTRÅKET34.10 34.00ABC+34.90L2+35.80L334.45+35.12++34.95+34.20FG +35.8035.05 +FG +34.50FG +34.50+34.50+34.3034.76+34.56+P32.0%L433.89 33.78+35.2134.66++35.40THUNSTRÖMS VÄG33.66+35.20R21,5%+35.90P4+35.16 +34.84+34.10+34.30+34.08+34.00++34.0033.40+34.15+33.9333.40 +33.3034.07 34.65+++34.50 + 33.67+FG +34.50+33.85FG +34.65+34.65FG +3++33.7833.801,2%33.92+ +34.55+34.40FG +34.5534.55+FG +35.10 LOKFG +35.80 LGHFG +34.40FG +35.40SPISBRÖDS-PLATSENFG +35.20 LOKFG +35.90 LGH34.15+FG +34.15FG +35.20 LOKFG +35.90 LGH33.55 33.44FG +34.305.0%34.51 34.4134.47 34.3734.63 34.53 34.16+33.8034.35 3+34.3833.81+33.3LF0,9%GUNGORBALANSLEKIllustrationsplanGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGPLATÅN/ OFFENTLIGA YTOR/ SPISBRÖDSPLATSEN OCH DIAGONALSTRÅKETKLÄTTERLEKFIKAPLATS,GRILL31

Spisbrödsplatsen till den nedre vid naturmarken.Sektion A91:200Sektion A-ASektion A91:200Sektion B-BSektion A101:2001m 4m 7m12mDIAGONALSTRÅK1m 4m 7m12mDIAGONALSTRÅK2m 5m 7,5m14,5mDIAGONALSTRÅKEn genomgående markbeläggning håller samman ytanför Spisbrödsplatsen och Diagonalstråket och fungerarockså som ett identitetsskapande drag. Markmönstretsföreslagna triangelform tar avstamp i den övretorgbildningens trekantsform. Mönstret består av textrianglar i minst fyra olika nyanser med låg kontrast.Dessa kombineras så att marken blir ljusare när mannärmar sig naturmarken. Utrymme för träd kan skapasgenom att ta bort en triangel. Likaså kan mönstretmjukas upp genom tillägg av ytterligare kulör på utvaldaställen. Mönstret på markbeläggningen är underordnat2m 5m 7,5mvikten av ett platsspecifikt stråk och identitetsskapande14,5mmaterial.Sektion A10Karaktären i 1:200 den övre delen är DIAGONALSTRÅKmer formell; närmastbageritornet finns utrymme för en uteservering på stråketsöstra sida. De publika sittplatserna är förlagda till möbleringszonenlängs stråkets västra sidan liksom utrymmeför aktiviteter och att sitta i solen och beskåda utsikten.Den nedre delen av stråket som ligger närmast naturmarkenkan med fördel inrymma aktiviteter som ansluter2m 5m 7,5m14,5mtill naturlekplatsen nedanför som tillexempel en mindreinformell Sektion lekyta. A101:200DIAGONALSTRÅKStråket avslutas i söder med en trappa i trä som löper nerlängs bergets kant till naturlekplatsen ”Lilla Kvarnholmen”.Trappan följer bergets sluttning och läggs utanpåberget. Dragningen tar hänsyn till befintliga träd samtformerna i berget. Diagonalstråket ligger i nivå med överkantenav den befintliga naturmarken och det finns ingengräns mellan de båda ytorna.Sektion A111:2009,5 6m15,5mDIAGONALSTRÅKAngöringstrafik är underordnad fotgängare 7,5m och ytor 7,5mförtillexempel vändzoner och parkering integreras i utformningenav stråket. Vid övergången vid Tre Kronors väg15mSektion A12är trafiken överordnad 1:200 Diagonalstråket. VERTIKALSTRÅKVid övergångenvid Thunströms väg är stråket/fotgängare överordnadetrafiken.sektioner skala9,5 6m15,5mSektion A11Sektion C-C1:200DIAGONALSTRÅKVegetationen är låg och sammanhållen och växtmaterialetskaraktär ansluter till naturmarken nedanför. Planteringarnakan liknas vid en stiliserad 7,5m hällmark. 7,5m Planteringarnafungerar som rumsbildare och dekoration i stråket.Sektion A121:20015mVERTIKALSTRÅKsektioner skala 1:27,5m 7,5mSektion A121:20015mVERTIKALSTRÅKsektioner skala 1:200Vy stråkVy stråk mot SvindersvikenGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING32 PLATÅN/ OFFENTLIGA YTOR/ SPISBRÖDSPLATSEN OCH DIAGONALSTRÅKET

0FG +34.50+34.501.0%+ 34.00+33.9334.07+1.0%L3+34.1034.10 34.00+34.08+34.00FG +34.50+34.65+33.85FG +34.65+34.65+33.7833.92+LILLA KVARNHOLMENLEKHUS/KLÄTTERLEK34.15+34.55+P22,0%3m3M33.89 33.785m3R+34.40+ 33.7034.50 +1,2%33.78+1.0%33.92+TH33FG +FG +34R+ 33.70GUNGORDetalj av triangelformad markbeläggning och informella sittplatsermellan planteringsytor och trädgrupper.FG +34.55BALANSLEK34.45+34.55+2,0%Detalj av den terränganpassade trappan som förbinder naturlekplatsen”Lilla Kvarnholmen” och Diagonalstråket.FG +34.40P3KLÄTTERLEKFIKAPLATS,GRILLPrincip övergång mellan stråker och naturmark.Offentligt stråk övergår i offentlig naturmark ”sömlöst” utan mur.0,9%KLÄTTERLEKFIKAPLATS,GRILLKVARNHOLMENPLATÅN FK PLAN 2013-09-23SKALA 1:600 (A3)Perspektiv trappaGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGPLATÅN/ OFFENTLIGA YTOR/ SPISBRÖDSPLATSEN OCH DIAGONALSTRÅKET33

MR3m3M5m3R3m3M3m3M3m3R3m3R5m3R3m3M3m3R8VertikalplatsenVertikalplatsen är en del av stråket mellan Kvarnholmstorgetoch Vertikalhuset. Byggnaderna kring platsenförstärker riktningen mot Vertikalhuset.SAMMANFATTNING- Platsens karaktär, form och material ska ansluta tillKvarnholmstorgets.ktion A9200I material och karaktär är Vertikalplatsen en enklare versionav Kvarnholmstorget. Det finns möjlighet att stannaupp och sitta ner: sittpuffarna i granit som finns som elementpå Kvarnholmstorget återkommer här. Markmaterialetär smågatsten. Där det krävs tillgänglighet ska hällarav granit läggas.12m1m 4m 7mDIAGONALSTRÅKAngörande trafik är underordnad fotgängare. Framför Ö2finns en HKP anvisad. Ytan inlemmas i platsens utformning.- Platsen ska fungera både som platsbildning ochför angöring. Ev. trafikfunktioner ska vara underordnadefotgängare.- Utrymmet närmas Ö2 ska rymm en HKP, vilken ska2m 5m 7,5minlemmas i utformningen av platsen.14,5m- Markmaterialet ska vara granit lika Kvarnholmstorget.Sektion A101:200DIAGONALSTRÅK+ 40.00Höjdskillnaden mellan gatan och stråk tas upp med entrappa närmast byggnad Ö2.SPISBRÖDSFABRIKENBAGERI-TORNET24.3034.97 34.94A11B35.04+FG +35.803m35m334.1234.00+34.00+34.0834.7535.07 35.11 35.08 35.05 35.02 34.99A+33.9333.40 +33.3034.07 34.65+++34.50 + 33.67+FG +34.50+33.85FG +34.6534.65FG +33.80+++33.7833.801,2%33.92+ +34.55+34.4034.1570+FG +34.40FG +34.5534.55+FG +34.15+34.4532.90FG +33.80+33.80C+34.90L2+35.80+34.00BL31.0% 2.0%2.0%1.0%2,0%35.12++34.10TRE KRONORS VÄG2,0%1.8%DIAGONALSTRÅKET34.10 34.00+34.1534.95+FG +35.10 LOKFG +35.80 LGH9,5 6m15,5mDIAGONALSTRÅK+34.08+34.00+34.76AFlygperspektiv mot VertikalplatsenP3L433.89 33.78+35.2134.56+34.66++35.40FG +35.40SPISBRÖDS-PLATSEN35.05 +THUNSTRÖMS VÄG33.66+34.30R2+35.20FG +35.20 LOKFG +35.90 LGH1,5%+35.90P4+35.16 +34.84FG +35.20 LOKFG +35.90 LGH33.55 33.44FG +34.30Sektion Sektion A12 D-D1:2005.0%+33.4034.47 34.37 34.63 34.5334.1634.12 33.7734.51 34.41+34.3833.8134.24 34.14 33.85 33.4734.35 34.25 33.96 33.6133.25+33.7033.3933.3733.33.29L534.1833.7334.25 34.0634.13 34.0333.1034.33VERTIKALSTRÅKET34.2433.9133.79 33.4132.92+33.16+33.5333.35 32.9533.0732.73+ 32.84+ 32.8832.95+33.11HKP+ 35.957,5m 7,5m15mVERTIKALSTRÅK32.6932.5732.7332.5132.6332.67+ 32.68+ 32.7232.3632.3632.3232.20D D32.77+33.08 ++ 33.08 +36.34+Ö1+ 32.48+ 33.1231.9331.8131.9532.0832.2032.24+ 36.6331.97+ 36.30+ 36.39HKP31.52 30.6731.48 30.6331.36 30.51KVARNHOLMSVÄGENÖ2+33.0831.49 30.6431.62 30.7531.74 31.2231.77 31.26+ 31.92+ 40.10sektioner skala 1:200+ 40.443+ 31.14+ 31.30,9%32.94+KFIKAPLATS,GRILLVy mot VertikalhusetIllustrationsplanKVARNHOLMENGESTALTNINGSPROGRAM, PLATÅN FK PLAN 2013-09-24 KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING34 SKALA 1:600 (A3) PLATÅN/ OFFENTLIGA YTOR/ VERTIKALPLATSENVERTIKALHUSET

RMNaturlekplatsen, ”Lilla Kvarnholmen”I sluttningen nedanför Diagonalstråket skapas en plats förlek och samvaro. Naturlekplatsen ”Lilla Kvarnholmen”skjuts in i naturmarken på platsen för den befintliga parkeringensom är horisontell och därför möjlig att vistaspå. I ryggen skyddar den södervända naturslänten.”Lilla Kvarnholmen” är en plats som ska fungera bådeför barn och vuxna. Mot den södervända sluttningen finnssittplatser för picknick och grillning.SAMMANFATTNING- Naturlekplatsen ”Lilla Kvarnholmen” ska utformassom en offentlig stadsdelslekplats som är till för alla.- Lekhus och lekredskap ska specialbyggas ochanpassas till platsen. Stilmanér och form ska anknytatill Kvarnholmens historia.- Det ska finnas skyltning till lekplatsen från centralaKvarnholmen.Parkens element och lekredskap har en koppling tillKvarnholmens historia och arkitektur. Lekhus och redskapär specialbyggda, platsanpassade och har ett genomgåendeunikt stilmanér.Parken förses med räcken för att skydda från fall i denbranta terrängen.Lekplatsen utformas så att det är tydligt att den är enoffentlig stadsdelslekplats som är till för alla. Eftersomparken ligger lite dold på en mindre central plats är detlämpligt att det skyltas till ”lilla Kvarnholmen” frånstråk och platser där många rör sig. Väl på plats kan eninformationstavla berätta om Kvarnholmens historia ochbyggnader.Sektion E-EP2L3FG +34.50Referensbilder från lekplatsen ”Bryggartäppan” på SödermalmC1.0%+33.78+BFG +34.6534.55+5m33m3LILLA KVARNHOLMENSkala 1:500+ 33.7033.92+34.45CFG +34.5534.55+E+2,0%LILLA KVARNHOLMENLEKHUS/KLÄTTERLEKGUNGORBALANSLEKKLÄTTERLEKFIKAPLATS,GRILLEIllustrationsplanKVARNHOLMENGESTALTNINGSPROGRAM, LILLA KVARNHOLMEN FK PLAN 2013-09-24 ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGPLATÅN/ OFFENTLIGASKALA 1:250 (A3)YTOR/ NATURLEKPLATSEN35

GatorTre Kronors väg vid platånGatan, som är en lokalgata i området, löper från Spisbrödsfabrikenfram till västhusen. Här beskrivs gestaltningenav sträckan fram till och med radhusen.Framför bageriet är den norra sidans trottoar och körbananen förlängning av det centrala rummet och Kvarnholmstorgetoch utförs i samma material dvs smågatsten.Gatan utförs med dubbelsidig kantstensparkering.SAMMANFATTNING- Norra sidans gångbanan ska, fram till och medbageriet, utföras med smågatsten med en extra bredkantsten i granit. Där det krävs tillgängligheten skahällar av granit läggas. Bortanför bageriet ska trottoarenutformas lika södra sidan.- Södra sidans gångbana ska utföras i asfalt medkantsten av granit.- Körbanan ska, fram till och med bageriet, utförasmed smågatsten. Bortanför bageriet ska körytanutföras i asfalt.- Parkeringsfickor ska markeras med nedsänktkantsten.BELYSNINGSSTOLPEL4KANTSTEN NEDSÄNKT I MARKNIVÅ 50cmGÅNGBANA SMÅGATSTENKANTSTEN 10cmPARKERINGKANTSTEN NEDSÄNKT I MARKNIVÅ 10cmKÖRBANA ASFALTKANTSTEN NEDSÄNKT I MARKNIVÅ 10cmTORG BETONGPLATTORPARKERINGPARKARMATUR6m3 m2 m5,5 m2 m2,7 m15,2 mIllustrationsplanSektionTre Kronors väg vid platånLokalgataSektion A71:200L2plan för sektion A7skala 1:200Vy mot Tre Kronors väg vid spisbrödsfabrikenVy från Tre Kronors väg mot Diagonalstråket och spisbrödsfabrikenGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING36 PLATÅN/ GATOR/ THUNSTRÖMS VÄG

Thunströms vägGatan som är en kvartersgata löper genom platåområdet iöst-västlig riktning och utformas med en mjuk rundningför att ge en spänning till gaturummet.Möbleringszonen med parkering, angöring, belysningsarmatureroch träd förläggs längsmed gatans södra sida.Gatan fungerar även för angöringar, nedfarter till garageoch plats för sophämtning.Den mur som avgränsar gatan från gårdsrummen ovangaragen är en viktig gräns mellan den offentliga gatanoch de privata gårdarna. Muren bör inte vara högre änmax 110 cm över trottoaren.BELYSNINGSSTOLPESAMMANFATTNING- Vägbana och trottoar ska utföras av asfalt ochkantsten av granit- Parkeringsfickor ska markeras med nedsäktkansten.- Murarna mellan gårdar och gatan ska vara max110 cm- Möbleringszonen ska förläggs på gatans södrasida.R2GÅNGBANA ASFALTKANTSTEN 10cmKÖRBANA ASFALTKANTSTEN NEDSÄNKT I MARKNIVÅ 10cmPARKERINGKANTSTEN 10cmGÅNGBANA ASFALT5m2 m5,5 m2 m 2 m11,5 mIllustrationsplanSektionThunströms gataKvartersgataKANTSTEN GRANIT 10cmASFALTKANTSTEN GRANIT 50cmplan för sektion A8skala 1:200Perspektiv längsmed Thunströms vägGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGPLATÅN/ GATOR/ TRE KRONORS VÄG37

VÄSTRA OMRÅDETDet västra området i DP5 präglas av den befintligabostadsbebyggelsen och placeringen överst på Kvarnholmen.Härifrån erbjuds utblickar vida kring: både åt söderoch väster. Den äldre bebyggelsen är olika sinsemellani sin karaktär och utformning men är fint anpassade tillplatsen och har stora kulturhistoriska värden.Den nya bebyggelsen kännetecknas av anpassningen tilllandskapet och de befintliga byggnaderna. De två nyapunkthusen har sju våningar samt två respektive tre suterrängvåningar.De sluter an till de intilliggande smalhusengenom sina smala gavlar och utgör en kontrast genomsina vertikala former, kulörer och byggnadsdetaljer. Förskolanslågmälda byggnad vid de röda villorna omfamnarmed sin rundade form klippan bakom.Brofästet från den rivna vägen till Kvarnholmen utgöralltjämt ett entrémotiv för besökare som kommer tillKvarnholmen söderifrån. En park för utsikt och sitta isolen tillskapas på brofästet.BEF. BYGGNADGÅRDKVARNHOLMSVÄGEN,VÄSTRA UDDENTRE KRONORSVÄGKVARNHOLMSVÄGEN14,06112,766Sektion västhus, förskola, radhus och Stora stenhusetVy 1 västhus från Finnboda kaj38GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING

BebyggelseVästhusen (v1-2)Västhusens punkthus utgör ett tydligt nytt tillägg somkontrasterar till befintlig horisontell bebyggelse genomsin vertikala gestalt. De har sitt ursprung i en skiss avOlof Thunström från 1940-talet där sex punkthus liggerlängst ut på klippan. Av dessa återstår nu två, men deär placerade i ungefär samma läge som Thunströms ursprungliga.Placeringen av punkthusen skapar med befintlig bebyggelseett kringbyggt gaturum utan att skymma befintlighus.Inslag av kontrasterande material förstärker vertikalitetenoch knyter samman hus och gårdsmur. Förskjutningar iplan och ett indrag ger byggnaderna en slank gestalt.Västhusens punkthusform medger milsvid utsikt motStockholms inlopp för de boende.Balkonger ska vara genomsiktliga och utförs i glas, smideeller perforerad metall.Bostadsentréer markeras tydligt i fasad och ges ett gedigetoch välkomnande utförande.Vy 1 Vy 3V1AVy 2SAMMANFATTNING- Fasaderna ska vara i ljus puts. Inslag av kontrasterandematerial och accentfärger som förstärkervertikaliteten kan finnas.- Balkongundersidor ska målas- Balkongfronter ska vara genomsiktliga ochutföras i glas, smide eller perforerad metall.- Bostadsentréer ska utföras i stål eller trä och markerastydligt i fasad.V2AVy västhusGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGVÄSTRA OMRÅDET/ BEBYGGELSE/ VÄSTHUSEN (V1-V2) VÄSTRA OMRÅDET39

47,89044,42041,65038,880BEF. BYGGNAD36,11033,34030,570KVARNHOLMSVÄGEN,VÄSTRA UDDEN27,80025,03021,60025,00021,300GÅRD26,50023,00020,150TRE KRONORSVÄGKVARNHOLMSVÄGEN14,06112,7662,999Sektion A-A genom hus, gård och garageVy 2 västhusFlygvy 3 västhus och vattnetGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING40 VÄSTRA OMRÅDET/ BEBYGGELSE/ VÄSTHUSEN (V1-V2)

FörskolebebyggelseKvarnholmen förskola (F1)Den nya förskolan planeras för 8 avdelningar i två planoch kommer att bestå av äldre befintlig bebyggelse somkompletteras med en ny halvcirkelformad byggnad sombinder samman förskolans lokaler.AFBBVy 1Bebyggelsens disposition är orienterad utifrån en angöringfrån Tre Kronors väg.AVarje byggnad planeras innehålla två avdelningar samtmatsal. Ett tillagningskök förläggs i butikshuset.Den nya tillbyggnaden ges en rund form med en starkegen identitet. Från gaturummet kommer den att utgörabakgrund till de befintliga byggnaderna. Taket utformasmed låg profil för att minimera skuggning. På denflackare takdelen föreslås sedumbeläggning. Fasadenutförs med en slät putsad yta och fönster med låg bröstninganpassad till barnen. Färgsättningen anpassas tillbutikshusets. Terrassen i övre planets innerradie får enskyddad uteplats.SAMMANFATTNING- Platsens unika kvalitéer med sitt högt placeradeläge i en starkt kuperad terräng ska tas tillvara.- De antikvariskt värdefulla byggnaderna ska tastillvara.- Bebyggelsen ska vara koncentrerad till tomtensnorra del, delvis skyddat bakom berget och medangöring från Tre Kronors väg.Flygvy 1 förskola mot sydvästGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGVÄSTRA OMRÅDET/ FÖRSKOLEBEBYGGELSE/ KVARNHOLMEN FÖRSKOLA (F1)41

De befintliga byggnaderna kommer att anpassas för attuppfylla dagen krav på klimat, teknisk försörjning, konstruktionmm.De två trävillorna uppfördes ursprungligen som bostäderca 1920. Dessa befintliga hus har bedömts vara betydelsefullaur stadsbildsynpunkt varför det är viktigt attkaraktären bibehålls vid renovering och återuppförande.Materialen ska vara rödmålad panel, vita snickerier ochlertegel. Se vidare kap. bef. bebyggelse. Detaljplanenmöjliggör återuppförande av den södra villan med sammastil och uttryck som befintlig. Villan kopplas ihop medden nya tillbyggnaden som placeras väster om villorna.Norra villan integreras med förskoleverksamheten utansammankoppling men tillåts byggas ut på västra gavelnmed hiss- och trapphus. Denna tillbyggnad ges ett modernareuttryck men anpassas till befintlig bebyggelse genomen faluröd fasadpanel, men med en avvikande typ utanvita knutar.Butikshuset är från 1934. Butikshuset utseende med destora skyltfönstren behålls. De spritputsade fasaderna ersättsmed en slät puts som målas i ursprunglig ljus kulör.Fasad A-ASektion B-BGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING42 VÄSTRA OMRÅDET/ FÖRSKOLEBEBYGGELSE/ KVARNHOLMEN FÖRSKOLA (F1)

+23,708B8GårdarBostadsgårdar västhusBostadsgårdarna ligger ovanpå garaget i sluttningen mellande två punkthusen. Mitt emellan Västhusen löper ettoffentligt stråk som binder samman Tre Kronors väg ochbusshållplatsen nedanför.Gårdarna terrasseras för att ansluta till befintliga höjder.På gårdarna ska det finnas utrymme för att sitta i solen,för grillning, lek, blomprakt och för cykelparkering.SAMMANFATTNING- Gårdarnas karaktär ska vara ”trädgårdslik” i kontrasttill naturmarken.- Det genomgående gångstråket ska utformas meden tydlig offentlig karaktär.- Andelen hårdgjord yta ska minimeras och tjocklekplanterbart bjälklag ska vara minst 450 mmGårdarna får, eftersom de ligger på bjälklag, en planterbaröverbyggnad på minst 450 mm för att öka fördröjningenav dagvatten. På utvalda platser kan överbyggnaden ökastill 650 mm för att möjliggöra för större träd. Gårdarnaska vara så gröna som möjligt och andelen hårdgjord ytaminimeras.Vy mellan västhusenNYA STENHUSET26272825 28+30,04+29,65+28,91252428292220V1+26,50+27,50+27,623m3M3m3B5m3B+28,40+28,18+28,77+28,50+28,76+28,57STORA STENHU1914%2018%+21,20+20,2023222118%18,5%+22,10+23,1014%24+25,00+25,00+26,505.0%+27,50+27,75+27,65+27,801,500+19,00+27,65BUTIKSHUSET+25,00+26,50+18,009%V2 F+25,8011.07 10.89 10.71+25,70Illustrationsplan9%7.20GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGVÄSTRA OMRÅDET/ GÅRDAR/ BOSTADSGÅRDAR VÄSTHUSEN+24,5043

G8q88q888q88q8qq88qq88qq8qq88LILLA KVARNHOLMENOffentliga platserRadhusgröningenPå den lilla gröna plana ytan framför Olof Thusströmslåga radhuslängor skapas en liten offentlig parkyta. Föratt öka åtkomsten till platsen och för att skapa en gränsmellan radhusen och gräsytan som signalerar att den ärtill för alla dras en smal gångväg i grus mellan gräsytanoch radhusen.888SAMMANFATTNING- En gångväg ska ställas iordning mellan rashuslänganoch gräsytan framför.- Det ska finnas plats för att sitta i solen.8Ett par bänkbord placeras på gräsytan för att möjliggörapincknick och sitta i solen.885m3R83m3M888888888RADHUSGRÖNINGENIllustrationsplan0.5%0.5%0.5% 0.5%ENTRÉ BERGRUM0.5%0.5%0.5%3.0%KVARNHOLMENVÄGBANKSPARKEN FK PLAN 2013-09-24SKALA 1:500GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGVÄSTRA OMRÅDET/ OFFENTLIGA PLATSER/ RADHUSGRÖNINGEN45

ÇÇÇÇÇ ÇÇ ÇÇGG8q88G8qq8888qq8888888q888888qqq888q8888qq888888qqq888888qqqq8888888PipelinepromenadenLängs Kvarnholmens södra bergsslänt löper en pipeline,som använts för pumpning av olja till och från bergrummen.Pipelinen förelås ges ett nytt liv som promenadstråk.Det är ett sätt att återanvända en industrihistoriskanläggning och samtidigt skapa en unik möjlighet att rörautmed branten utan att göra ingrepp i naturmarken.9%V2 F+25,80Promenaden kommer att löpa från Hästholmsbron i västertill Bergbebyggelsens terrassgård i öster. Dragningenföljer så långt det är möjligt sträckningen hos befintligpipeline. (Borttaget om bef. fundament.)+24,509%+25,70SAMMANFATTNING- Promenaden ska följa befintlig pipeline så långtdet är möjligt.- Det ska finnas plats för att sitta och se på utsikten.- Promenaden ska förses med räcken som medgergod visuell kontakt med omgivningen.Utmed pipelinepromenaden ordnas ett flertal ”sittorg”,breddningar av gångytan, företrädesvis vid kopplingartill andra stråk, där sittplatser ordnas med möjlighet tillmöten och uppehåll. Promenaden kan med fördel ocksåplaneras som ett stråk med konstnärlig utsmyckning.Promenaden förses med räcken som medger god visuellkontakt med omgivningen, t.ex med stolpar och överliggareav stål och en fyllning av genomsiktliga nät.Ç Ç Ç ÇÇ ÇÇ ÇÇ Ç Ç ÇBROFÄSTETÇ ÇÇ Ç ÇFÖRSKOLAÇ Ç ÇÇ ÇBefintlig pipelineRADHUSGRÖNINGEN5.2%0.5%0.0%0.0%0.0% 0.0%0.5%0.5%0.5%0.5%0.5%0.5% 0.5%0.5%0.5%0.0% 0.5%0.5%ENTRÉ BERGRUM0.5%IllustrationsplanKVARNHOLMENPIPELINEPROMENADEN FK PLAN 2013-09-24SKALA 1:500Vy mor öst längs pipelinepromenadenGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING47

888GÅNGBANA ASFALTBELYSNINGSSTOLPEKANTSTEN 10cmPARKERINGKANTSTEN NEDSÄNKT I MARKNIVÅ 10cmKÖRBANA ASFALTKANTSTEN NEDSÄNKT I MARKNIVÅ 10cmPARKERINGKANTSTEN 10cmGÅNGBANA ASFALT888888888qqGatorTre Kronors väg västra områdetTre Kronors väg vid västhusen utgör en lokalgata i området.SAMMANFATTNING- Vägbana och trottoar av asfalt och kansten avgranit8Mellan radhusen och Stora stenhuset kompletteras dentidigare breda gatan med dubbelsidig kanstensparkeringför att få en kontinuerlig gatusektion från bageriet framtill vändplanen vid västhusen.- Parkeringsfickor markeras med nedsäkt kantsten.Där stödmurar krävs - till exempel kring eken vid vändplanenoch mellan butikshuset och trottoaren utförs dessamot brädform platsgjuten betong.8q8q5 m2,5m 2m 5,5m 2m 2,2mq814,2 mIllustrationsplan8SektionTre Kronors väg vid västhusKvartersgatagata10.1.12plan för sektion A13skala 1:200Sektion A131:200Vy från Tre Kronors väg vid radhusenGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING48 VÄSTRA OMRÅDET/ GATOR/ TRE KRONORS VÄG VÄSTRA OMRÅDET

BebyggelseNorrhusen (N1-5)Bebyggelsen på nordvästra kajen trappas ner mot vattnetoch utsikten över Djurgården. Höjdskillnaden gör atthusen har entréer i två nivåer; dels nerifrån kajen, delsfrån Kvarnholmsvägen i söder. Det uttrycks även i huskropparnasom blir ”tudelade” genom att visa sju till åttaplan mot kajen och mellan tre och fem plan mot Kvarnholmsvägen.I den indragna delen är de tre mellerstabyggnaderna totalt elva våningar från kajen räknat. Husetnärmast munspelet är nio våningar och det västra huset äråtta våningar från kajen räknat.Vy 2Vy 5Vy 1Vy 6Vy 4Vy 3AAVy 8Vy 7Husen ges en stram och robust karaktär för att ansluta tillden befintliga bebyggelsen. Husens volymer är besläktadesinsemellan men är ändå individuellt utformade. Hushöjdentrappas ner mot munspelet liksom mot utsiktsplatsenpå udden. Gårdarna terrasserar sig upp mot Kvarnholmsvägen.Terrasseringen följer formen på det befintligaberget och möter ljuset från söder.En kulörskiftning mellan de olika husen ger variation ochrytm. Husgavlarna mot kajen får också ett mer offentligtuttryck med balkonger som är integrerade i fasaden.Sockelvåningen och gårdsmurarna följer samma uttryckoch material. Sockelvåningen längs med kajen för deupphöjda gårdarna ges en robust karaktär och utförs iplatsmurat tegel. Den innehåller lokaler och stadsradhus,vilket ger en trygg och livfull miljö på kajen ävenkvällstid.Från lägenheterna i det västra huset kan man se ut överutsiktsplatsen vilket ger en tryggare miljö på udden.Balkonger ska vara genomsiktliga och utföras i glas,smide eller perforerad metall. Bostadsentréer ska utföras istål eller trä och markeras tydligt i fasad.SAMMANFATTNING- De olika huskropparna ska vara besläktade medvarandra men ändå individuellt utformade.- Sockeln utefter kajen och det östra huset skautföras i platsmurat tegel. Övriga hus ska utföras iljusa putskulörer. Vit kulör ska ej användas.- Husens fronter mot vattnet ska betonas och brytasupp vertikalt för att ge ett balanserat intryck. Balkongerska integreras i fasaden.- Balkongfronter ska vara genomsiktliga och utförasi glas, smide eller perforerad metall.-Balkonger mot kaj skjuter max 1 m utanför fasdliv.- Balkongundersidor ska målas- Fasader mot gårdar ska utföras i ljus puts i varierandetoner på de olika husen. Inslag av accentfärgerkan finnas på balkonger och skärmtak etc.- Bostadsentréer ska utföras i stål eller trä och markerastydligt i fasad.- Fönsterpartier i lokaler ska uföras i stål eller trä.-Tak ska utföras av sedum.-Samtliga hus ska ha takterrass.Flygvy 2, över norrhusen mot sydost.GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING50 NORDVÄSTRA KAJEN/ BEBYGGELSE/ NORRHUSEN (N1-5)

Gatuvy 3, Mjölnarvägen stadsradhusFlygvy 4, från vattnet mot västerGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGNORDVÄSTRA KAJEN/ BEBYGGELSE/ NORRHUSEN (N1-5)51

Vy från Saltsjön mot sydostVy 5 från vattnet mot sydostVy från Djurgården mot söder52GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING

5m3B5m3B3m3M3m3B5m3B3m3MGårdarBostadsgårdar norrhusenBostadsgårdarna vänder sig mot norr och har vackrautblickar över vattnet och Djurgården. Gårdarna terrasserasi två nivåer där en nivå utgör bostadsgård och en utgörprivata uteplatser.I förgårdsmarken längs Kvarnholmsvägen skapas platserför cyklar, sopkassuner och träd.På gårdarna ska det finnas utrymme för att sitta ute ochför lek.SAMMANFATTNING- Gårdarna ska utformas med så mycket grönskasom möjligt.- Murarna mellan gårdarna ska ses som en helhetoch utförs i tegel.- Ytan för förgårdsmarken till radhusen ska utförasmed markmaterial av platsgjuten betong, mur avhårdbränt marktegel alt. platsgjuten betong samträcke av smide.Under gårdarna finns garage. Det är viktigt att jorddjupenär tillräckligt för att ge vegetation en möjlighet attetablera sig. Gårdarna ska vara så gröna som möjligt ochandelen hårdgjord yta minimeras.Uteplatser i marknivå avgränsas med täta häckar för attminimera insynen.För att skapa en trivsam miljö på gården kan med fördelen pergola skapas vid foten av den nedersta muren. Påhåll utgör pergolan en del av muren men på närmare hållgör pergolan att det skapas ett trivsammare, intimare”rum i rummet”.De höga murarna mellan gårdsnivåerna ses som en helhet.Tekniska öppningar, såsom brandgasventilation, somkrävs i muren inordnas i en genomgripande gestaltningsidé.3.33Förgårdsmarken till radhusen utformas med stor omsorgom detaljerna. Materialen är få men gedigna och inspirerasav den industriella karakären på kajen. Markmaterialetär platsgjuten betong, muren utförs av hårdbräntmarktegel som harmonierar med husets tegel alternativtplatsgjuten betong och räcket, som fästs på insidan avmuren, är ett smidesräcke.14.513.223.1915.0115.51N116.0116.5117.01N2KVARNHOLMSVÄGENMJÖLNARVÄGEN2.88 2.54 2.27 2.20 2.25 2.30 2.352.96 2.79+9.74+12,51+9.74+15.2817.51 18.01 18.51N3Gård mellan N3 och N219.01 19.47 19.89N4N52.40 2.45 2.50 2.55 2.60 2.65 2.70 2.75 2.79 2.76 2.71 2.66+9.74 +9.74+15.28 +15.28212223242520.26 20.58 20.88 21.18 21.48 21.78 22.08 22.38262725GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGNORDVÄSTRA KAJEN/ BOSTADSGÅRDAR/ NORRHUSEN53

Flygvy över takterrasser vid KvarnholmsvägenVy 6 Kvarnholmsvägen mot Kvarnholmen C54GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING

Offentliga ytorUtsiktsplatsen på uddenPå den avsats som bildas mellan den befintliga och nyavägdragningen anläggs en park.Platsen är utgör en av Kvarnholmens bästa utsiktsplatsermed en vy över Stockholms inlopp och in mot GamlaStan och slottet.Parken utgör också en vegetationsskärm framför bergsskärningensom kravet på ökad trafiksäkerhet medför.För närliggande bostäder behövs parken som som enkvarterspark och ett komplement till den egna bostadsgården.SAMMANFATTNING- På den befintliga vägbanken ska en park anläggs.- Växtmaterialet ska ansluta till den omgivandenaturmarkens.- Muren till den befintliga vägbanken ska bevaras.- Murarna mellan den nya och gamla vägbankenska lutas mjukt ut mot vägen för att det inte skapas ettschakt mellan berg och den gamla vägbanan.- Växtmaterialet ska anknyta till omgivande naturmark.Höjdskillnaden mellan den gamla och nya vägbanan tasupp med murar och trappor. Närmast hus N1 kommerbesökare in till utsiktsplatserna via en tillgänglig ramp.Murarna mot vägen sluttas för skapa en mindre slutet rummellan berget och parken. Murens lutning leder ocksåblicken mot utsikten och upp mot platsen.Närmast vattnet skapas ett band av gröna rum med bänkardär man kan fika och titta på utsiken.Växtmaterialets karaktär ansluter till den kringliggandenaturmarken. Tallar placeras gruppvis mellan sittplatserna.Den äldre karaktärsfulla stenmuren mellan den överstaoch den mellersta vägen bevaras.Utsiktsplats på västra uddenGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGNORDVÄSTRA KAJEN/ OFFENTLIGA PLATSER/ UTSIKTSPLATSEN PÅ UDDEN55

9.45F4.784.574.404.24 3.90 3.563.923.56 3.333.223.192.88 2.54 2.27 2.202.96 2.79N1+9.74+12,51N4.815.014.494.696.055.5914.5115.0115.5116.0116.5117.014.296.5014.016.9513.514.097.4013.01F3.8912.519.11 8.75 8.30 7.852.92 3.10 3.30 3.50 3.7012.0211.62Illustrationsplan2526272811.3224259.34232411.07222210.82KVARNHOLMENUTSIKTSPLATSEN PÅ UDDEN PLAN 2013-09-24SKALA 1:500Sektion F-FGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING56 NORDVÄSTRA KAJEN/ OFFENTLIGA PLATSER/ UTSIKTSPLATSEN PÅ UDDEN

GatorKvarnholmsvägenKvarnholmsvägen utgör infartsgata till Kvarnholmen ochbinder samman Kvarnholmens centrala delar med Finnbergetoch Henriksdals trafikplats. Gatan är dimensioneradför busstrafik och har gångbana på en eller två sidor.Cykelbanan är placerad i nivå med körbanan.SAMMANFATTNING- Vägbana och trottoar ska vara asfalt med kantstenav granit- Cykelbanan ska avgränsas mot körbanan av enmålad linje.- I kurvan och södertut mot Hästholmsbron ska detfinnas en separat GC-väg.KANTSTEN 10cmSOPKASSUNERGÅNGBANA ASFALTKANTSTEN 10cmCYKELBANAKÖRBANA ASFALTBELYSNINGSSTOLPECYKELBANAKANTSTEN 10cm8m1,25 m2,5m6,5 m1,25 mN2IllustrationsplanSektionSektion A141:20011,5 mKvarnholmsvägenInfartsgata1. L-10.1.14 plan för sektion A14skala 1:200Vy 7 Kvarnholmsvägen, Munspelet mot Västerg 5:1GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGNORDVÄSTRA KAJEN/ GATOR/ KVARNHOLMSVÄGEN57

MjölnarvägenMjölnarvägen är en del av kajmiljön i norr. Gatan ärdubbelriktad och utgör en lokalgata i området. Gatan ärockså en del av gång- och cykelstråket utmed vattnet frånFinnboda mot Kvarnholmen och vidare längs kajen. Påden södra sidan av gatan löper en trottoar som övergår ibyggnadernas förgårdsmark. Trottoarens bredd varierarfrån två meter upp till fyra och en halv meter på detbredaste stället. Normalbredden ligger dock på ca 2 ochen halv meter.SAMMANFATTNING- Vägbana och trottoar ska vara av asfalt med kantstenav granit.- Murar och räcken som avgränsar förgårdsmarkska utföras i gedigna material som anknytter till kajensindustriella karaktärMjölnarvägen vid Nordvästra kajen ansluter i sinutformning till Mjölnarvägen öster om sträckan.Gatorna asfalteras och avgränsas med kansten i granit.Gång- och cykelbanan avgränsas mot vattnet av en lågmur och räcke. På ett ställe finns en utsiktsplats av trä.FörgårdsmarkFörgårdsmarken till radhusen utformas med stor omsorgom detaljer. Materialen är få men gedigna och inspirerasav den industriella karakären på kajen. Markmaterialet ärplatsgjuten betong, muren utförs av hårdbränt marktegelsom harmonierar med husets tegel alternativt platsgjutenbetong. Räcket, som fästs på insidan av muren, är ettsmidesräcke.BELYSNINGSSTOLPE6 mMUR MED RÄCKEGÅNGBANA ASFALTKANTSTEN 10cmKÖRBANA ASFALTKANTSTEN 10cmGÅNGBANA ASFALTFÖRGÅRDSMARKN43,5m 6m 2,5m12mSektion gataMjölnarvägenKajSektion A151:200IllustrationsplanKS 12plan för sektion A15skala 1:2002,5m1,6m 1,4mSektion förgårdsmark58KAMjölnarvägenFörgårdsmarkGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGNORDVÄSTRA KAJEN/ GATOR/ MJÖLNARVÄGEN

BEFINTLIG BEBYGGELSEDetaljplanen anger förvanskningsförbud för de äldrebostadshusen. För att kunna uppnå detta krävs insikteri vilka arkitektoniska drag som är betydelsefulla för karaktären.Nedanstående beskrivning av karaktärsdrag ochmaterialtyper syftar till att fungera som en vägledning vidtolkningen av planbestämmelserna.Lamellhus (smalhus) 1929, ”Stora stenhuset”, arkitektOlof ThunströmHuset är uppfört med bärande yttermurar av massivttegel som är slätputsade. Grund och källarbjälklag är avbetong. Alla övriga bjälklag är av trä, likaså de lätta innerväggarna.Husets samtliga fönster, balkongräcken och entrédörrarär utbytta. Inte heller den gula fasadfärgen är ursprunglig,men sammantaget har husets huvuddrag bevarats.Det som är viktigast att återställa i framtiden är fönstrensom betyder mycket för den funktionalistiska karaktären.Nuvarande entrédörrar, balkongfronter och fasadkulörkan vara kvar, men planen ger möjlighet att återställa tillett mer ursprungligt utförande. Viktiga egenskaper attbevara är fönstrens förhållande till fasadliv, det plåttäcktasadeltaket utan påbyggnader, takfotens utseende,entrétrapporna utan skärmtak, trappräcken samt balkongernaskonstruktion, läge och storlek. Fler balkonger ochinglasningar kan inte tillkomma då detta skulle förvanskaarkitekturen. Informationen nedan ger mer detaljeradinformation och vägledning till vad man bör tänka på vidett eventuellt återställande.Bilder från byggnadstiden visar ljusputsade fasader, inte som idag gula. Sockeln är något mörkare, troligen grå. Fönstersnickerier är vitmålade,möjligen svagt brutna. Spår av en ljus avfärgning på fasaderna anas ännu på Gunnar Silléns gatubild från 1970 (nedan). Vit fasadkulör hörde till dentidiga modernismen. Gatumiljön har en enkel, okomplicerad karaktär utan planteringar.GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING59

Bilden ovan från 1970 och de två äldre bilderna visar fönsteröppningar i form av s k fönsterband med lika stora fönsterlufter som upprepar sig medsmäckra poster och bågar, inte som idag kopplade tvåluftsfönster med grövre dimensioner. Fönsterband hör till den tidiga funktionalismen. Arkitekternahade inspirerats av fönsterraderna på ångfartygens överbyggnader. Men förutom dessa estetiska kvaliteter gav fönstertypen rikligt med ljus tilllägenheterna.Bilden till höger visar hur fönstersektionerna såg ut på 1930-talet med jämn rytm i indelningen. Fönstren har stor betydelse för utseendet och karaktären.Under funktionalismen skulle fönstren inte markeras utan se ut som utskurna hål och ligga så nära fasadlivet som möjligt.Det funktionalistiska idealet var välplanerade lägenheter som skulle erbjuda ljus och luft. Stora fönsterpartier och balkonger var därför något maneftersträvade. Stora stenhuset kunde erbjuda detta till alla lägenheter. Balkongerna som går runt hörn är ytterligare en kvalitet, som samtidigt påminnerom den maritima estetik man sneglade på – atlantångarnas kommandobryggor. Den snabba utvecklingen i dåtidens fartygsbyggande där funktionoch form ofta hängde ihop ansågs som eftersträvansvärt. Här har balkongernas lägen bestämts av att man inte vill skugga nedanförliggande balkonger,vilket ger en effektfull diagonalitet åt fasaden. Fler eller större balkonger skulle skada fasadrytmen, vilket även gäller den stramare nordfasaden.60GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING

Ursprungligen var balkongernas räcke av galler/nättyp påminnande om de som fanns på ångbåtar, ytterligare en koppling till den maritima formvärlden.Samtidigt ger flätverksstängslet med sina rörformade stolpar och överliggare maximalt med ljus och sikt för lägenhetsinnehavaren. Ganska snartbörjade man dock klä in de luftiga räckena med tyger för att förhindra insyn, för att till slut ersättas av dagens heltäckande balkongfronter av korrugeradplåt. Mittersta bilden visar radhusens altanräcken som fortfarande har kvar järntrådsflätverket, vilket också gäller för vädringsbalkongerna pådet andra lamellhuset. Lamellhusets balkongsmiden är på tidiga fotografier mörka, på fotot från 1970 närmast gröna men inte så ljusgröna som idag.Längst till höger detalj av S/S Storskärs fartygsräcke.Detalj av balkongernas utseende idag med trapetskorrugerad frontplåt. Plattans kantbalkar av järn är ursprungliga. Undersidan är avfärgad isamma kulör som fasaden. Räckesstommen av rör är detaljer som ska bevaras eller vid behov ersättas likt originalet. Detaljplanen möjliggör attfrontplåten ersätts av ursprungligt näträcke, förutsatt att detta genomförs på husets samtliga balkonger för att kunna behålla enhetligheten.Entré med portomfattning, trappa och räcke. Avsaknaden av skärmtak är ett viktigt karaktärsdrag. Dörrsnickerierna är sentida men är anpassade.Från början var det en dubbeldörr med lika stora fönster – se det första äldre fotografiet.GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING61

Lamellhus (smalhus) 1934, ”Nya stenhuset”, arkitektArtur von SchmalenseeByggnaden har en armerad betongkonstruktion med slätputsadeytterväggar av 1-stens tegel. Det platta taket varursprungligen klätt med skifferpapp och hade en nättaretakfot än dagens plåtavtäckning ner på fasad.Ett viktigt karaktärsdrag att behålla är de okomplicerade fasaderna utan lägenhetsbalkonger, vilket ger huskroppen en stramare uppsyn än det äldrelamellhuset. Detta är särskilt tydligt på sjöfasaden som saknar entrésidans vädringsbalkonger. Trapphusens vädringsbalkonger med näträcken ärursprungliga, om än förändrade vad gäller nätets infästning. Även balkongernas fönster- och dörrsnickerier av trä är bevarandevärda, vilket ävengäller deras läge i liv med fasaden. I likhet med det äldre lamellhuset har även detta hus haft fönsterband, inte som idag kopplade tvåluftsfönster.Fasaderna har haft en ljusare färgsättning. Det är önskvärt att man återgår till ett mer ursprungligt utförande i framtiden.Den helt balkonglösa nordfasaden mot farleden. För att husets strikta uttryck ska kunna kvarstå är det viktigt att fasaden inte kompletteras med balkongeroch att fönstrens storlek och läge inte ändras. Ett återställande av snickeriernas och takfotens tunnare utförande är önskvärt.62GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING

Radhus 1928-30, arkitekt Olof ThunströmRadhusens byggnadssätt skiljer sig från lamellhusensgenom att det rör sig om reveterade trähus, med inslag avbetong. Beskrivning enligt följande:• Grund av cementsten, s k X-sten• Bottenbjälklag av betong mellan järnbalkar• Utvändiga trappor av ”stålslipad” cement• Väggarna är av 6,2 cm spåntad plank med spräckpaneloch puts och puts på bägge sidorna av brandskyddssynpunktNummerskylt ovanför entrédörr.• Avskiljande brandmurar mellan varje radhus av 17cm gasbetong• Tak av galvaniserad plåt, idag papp• Träfönster kopplade och utåtgåendeÅr 1962 byggdes varje radhuslänga ut på varje gavel med27,1 kvm. Garage tillkom då under bostaden.Radhusen hade ursprungligen en ljusare och slätare fasadputs än idag. Fönstersnickerier var vitmålade, möjligen med en svag grå ton. Dagens brunafönsterkulör har tillkommit efter 1960-talet. Husen har ett mycket flackt sadeltak, idag klätt med takpapp. Från början hade taken falsad plåt. Denlåga takarkitekturen utan större påbyggnader är ett viktigt karaktärsdrag. Flacka tak hade också en praktisk funktion genom att den låga profilenminimerade påverkan på ovanliggande längors sikt- och ljusförhållanden.GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING63

Altanerna framför de indragna uteplatserna betyder mycket för karaktären.De tillhör de få element i arkitekturen som har ett lättare uttryck.Till detta bidrar den öppna undersidan och räckenas genomsiktliganät. Från början saknades altantak, vilket är något man bör återgå tilli framtiden.På bl a gavlarna finns tvåluftsfönster, till höger syns en öppnad koppladbåge. Att det rör sig om reveterade trähus märks av fönstrens läge närafasadlivet. Väggarna får därför ett skivliknande uttryck.Radhusen har kvar äldre, kopplade träbågar. Mot söder och i norr är de kopplade i fönsterband. Vardagsrummets fönster går över hörn, ett modernistisktstilgrepp. Takfoten har inte utskjutande taksprång, utan hängrännan ligger dikt an takfotsbrädan. Husen får på så sätt en skarp profil. Ett tilläggsom t ex skärmtak ovanför entréerna skulle förändra karaktären markant och kan därför inte anses vara lämpliga. Till karaktären hör också att delånga fasaderna har en enhetlig och upprepande fasadkomposition.Trädgårdstäpporna har sedan byggnadstiden omgärdats av nätstaket, ibland kompletterade med häckplanteringar. De små trädgårdsytorna ärkänsliga för tillägg som kan påverka upplevelsen av tomtbilden och de låga och enkla radhusfasaderna. Komplementbyggnader och altaner är därförinte lämpliga. Bilden visar också husens medvetna asymmetriska fönstersättning och de framträdande putsytor som uppstår i de släta fasadpartierna.Detta samspel mellan sluten vägg och fönsterhål är karaktäristiskt för arkitekturen. Nya fönsteröppningar är därför inte tänkbara64GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING

F d konsumbutik 1934, arkitekt Arthur vonSchmalenseeButikshuset har en tegelstomme med ljusa slätputsade fasaderoch ett ganska flackt, plåtklätt sadeltak. Till skillnadfrån Olof Thunströms hus är takfoten utskjutande medblottade taksparrar. En trappa upp inreddes fyra lägenheter,varav en för butiksföreståndaren. De övriga tre varavsedda för kvarnarbetare. Lägenheterna fick uteplatsermot baksidan. Bostadsvåningens fönster var från börjanvita, idag är de bruna, de stora butiksfönstren är av brunteak eller mer troligt målad ek.1955 skedde en ombyggnad, 1977 lades butiken ner och1984 blev butikslokalen kontor. Exteriören har behållitett modernistiskt uttryck, interiören uppvisar vissa äldredetaljer och ytskikt. Vid ombyggnad bör dessa värdenidentifieras och så långt det är möjligt sparas.Detalj av butiksfönster i teak, till höger entrédörr och butiksfönster somgår över hörn.Butikshusets ursprungliga användningsområden kan avläsas med butiksfönsterpå bottenvåningen och bostadsfönster på övervåningen.Detalj av fasad med utskjutande taksprång. Synliga taksparrar ochtunna plåtavtäckningarna ger taket ett lätt uttryck. Nedanför ett tvåluftsfönstersom ligger i liv med fasadytan. Från början var fönstren vita ochfasaderna slätputsade i en ljusare kulör.Butiksfönster med bågar av teak. Entrédörrarna är till skillnad frånfönstren indragna från fasadliv. Sockeln är putsgrå.Butikshusets baksida med indragna uteplatser och burspråksliknandefönsterpartier för lägenheterna. Utformningen påminner om radhusenssöderfasader med indragna uteplatser. Delar av denna fasad skakopplas ihop med en ny byggnadsvolym inrymmande förskola. Det är dåviktigt att återstående delar behåller sin karaktär.GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING65

Äldre arbetarbostäder 1919-20, f dförmansbostäder för Gäddvikens superfosfatfabrik,arkitekt W Nygård och G GötherströmKvarnholmens äldsta bostadsbebyggelse utgörs av tvåröda villaliknande arbetarbostäder. De uppfördes ursprungligenav konstgödselfabriken i Gäddviken somförmansbostäder, men blev arbetarbostäder under kvarnepoken.Den södra byggnaden låg tidigare på radhusensplats. Att den är flyttad kan ses i sockelns betongmaterialmedan den andra villan har kvar stensockeln. Husen äruppförda med en panelad plankstomme och träbjälklag.De rustades upp av KF i början av 1970-talet i sambandmed upprustningen av hela bostadsbeståndet. 1974om- och tillbyggdes södra bostadshuset till förskola avarkitekt Olov Blomkvist.Detaljplanen möjliggör återuppförande av den flyttadeoch vattenskadade södra villan med samma stil ochuttryck som befintlig. Villan kopplas ihop med en nyförskolebyggnad som placeras väster om villorna. Norravillan integreras med förskoleverksamheten utan sammankopplingmen tillåts byggas ut på västra gaveln medhiss- och trapphus. Denna tillbyggnad ges ett modernareuttryck men anpassas till befintlig byggnad genom enfaluröd fasadpanel, men av en avvikande typ och utanvita knutar.Till nationalromantiken hörde en strävan att komma ifrån industrialismensperfektionism i hanteringen av material som kännetecknade detsena 1800-talets arkitektur med t ex fint huggna och jämnt murade socklar.Norra arbetarvillans oregelbundet huggna stensockel som inte harövermålats följer detta ”äkta-material-ideal” och är ett bevarandevärtkaraktärsdrag. En fotbräda markerar bottenbjälklaget och fasadensmöte med den grova sockeln. Källarfönstret är gammalt och har engrå kulör. Livförhållandet mellan sockel och fasad, men även takfotoch fasad, är viktigt att behålla för att inte förändra det arkitektoniskauttrycket.Husen har en för 1910-talet typisk, herrgårdsliknande utformning med brutet tak och markerat mittparti (frontespis). Under denna nationalromantiskaera såg man tillbaka på äldre tiders byggnadskonst, t ex herrgårdsarkitektur och allmogens byggnadskonst, gärna i kombination med utländskvillaarkitektur. Takpannor av tegel hör också till den nationalromantiska arkitekturen samt den röda färgsättningen. .Panelarkitekturen med listverk och omväxlande stående och liggande fasspontpanel hörtill stilen, även den lådliknande takfoten. Till höger äldre fönstertyper som karaktäriserasav tunna dimensioner på båge och karm. Raka fönsterfoder hör till arkitekturen.Fönster- och dörrsnickerier är idag vita. Men en vanlig fönsterkulör vid denna tid var denkromgröna, en mustig färg som idag finns på en entrédörr.Verandaräcke med utsågningar.66GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING

Exempel på bevarandevärda interiöra kvaliteterAv arbetarvillorna från 1910-talet är det främst den norrasom har vissa invändiga detaljer i behåll, i huvudsak dörrbladoch snickerier som t ex foder. I de funktionalistiskahusen – lamellhus, radhus och butikshus – har också endel äldre detaljer bevarats. Detaljplanen rekommenderardärför antikvarisk medverkan vid ändringar för att kulturhistoriskakvaliteter ska kunna identifieras och hanteras.Följande bilder visar några viktiga interiöra kvalitetersom kan återfinnas i husen, men är inte en fullständig redovisningav äldre detaljer. Detta måste göras inför varjeenskild projektering.Varsamhetskravet vid invändig ändringMed tanke på plan- och bygglagens allmänna varsamhetskravär det nödvändigt att kommunen tydliggör ibygglovsprocessen vilka kontrollfrågor som kan komma ifråga vid invändig ändring. Ett enkelt sätt för kommunenatt ta reda på om interiöra kulturvärden berörs av ändringenär att begära in fotografier, för att utifrån dessa taställning till om antikvarisk kompetens behöver anlitas.I det äldre lamellhuset hittas denna typ av spegeldörr med tre lika storaspeglar som förekom omkring 1930. Dörrtypen finns även i radhusenoch bör så långt det är möjligt bevaras. Funktionalismens helsläta dörrbladhade ännu inte kommit i bruk. Dörrfodren har slanka dimensioner.Om lägenhetsdörrar mot trapphus måste bytas ut bör man utgå frånbefintlig utformning.Trapphus i det äldre lamellhuset med svängda hörn. Även handledarenföljer hörnets form. Till höger detalj av handledaren med mjuk avslutningoch elegant väggfäste med profilerad plåtrosett.Mjukt formade profiler på dörrkarm och dörrspegel.Trapploppets avslutning med böjt rörräcke och murkrön beklätt medsamma material som trappstegen. Planstegen har karaktären av rödbrunkalksten.Dörrfoder, trycke och nyckelskylt av 1930-talstyp. Det nätta fodrethar en liten profilering utmed ytterkanterna. I snickeridetaljerna harfunktionalismen ännu inte blommat ut, vilket kan berätta om att husetbefinner sig i ett arkitektoniskt brytningsskede.GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLING67

1.Huvudgata; Kvarnholmsvägen3.Kvartersgator, gång- och cykelstråk2. Lokalgata; Tre Koronors väg6. Vertikalplatsen; accentbelysningFörbindelsen mellan Västhusen och Kvarnholmsvägenska förses med god trygghetsbelysning. Omkringliggandevegetation, slänter och byggnader får del av ströljusetoch miljön upplevs mer lättöverskådad i mörker.4.Byggda element, socklar och murarMurverk och socklar mot Mjölnarvägen vid nordvästrakajen föreslås få en dekorativ men nedtonad effektbelysning.Ljussättningen ska utformas så platsen blir etttryggt och intressant inslag i gatubilden. Murens materialitetföreslås lyftas fram i användning av ljuskällor medvarma ljustemperaturer och med god färgåtergivning.Sett ur ett större perspektiv är nordvästra kajen en del avstadens siluett från Stockholms inlopp. Det är då viktigtatt murverket ljusmässigt underordnar sig Kvarnholmenssignaturbyggnader.2. Lokalgata: enkelsidig armatur vid MjölnarvägenGESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGBELYSNING69

4.Byggda element, socklar och murar5.DiagonalstråketBelysningsstolparna placeras i anvisad möbleringzonoch med ett avstånd mellan stolparna som tar hänsyn tillplatsens rumsliga kvaliteer.Trygghetsbelysningen föreslås kompletteras med accentbelysningsom lyfter fram Diagonalstråkets rumsbildningaroch platsspecifika objekt. Det kan ske i form avatt stolpbelysningen kompletteras med spotlight eller attljuskällor integrerade vid sittplatser eller växtlighet.Mindre platsbildningar i anslutning till Diagonalstråketföreslås använda samma typ av stolparmatur.6. VertikalplatsenVertikalplatsen ljussätts som en del i stråket mellanKvarnholmstorget och Vertikalhuset.Vertikalplatsen bör ljusmässigt ses som en version avKvarnholmstorget med liknande belysning av karaktärsfullaelement, till exempel sittpuffarna i granit.ljus och mörker.8. BostadsgårdarGårdsmiljöerna ska fungera hela dygnet och bör därförha en god allmänbelysning. Trappor, ramper och entréerbör vara tillräckligt upplysta för att klara gällande krav påtillgänglighet. Gårdsmiljöerna behöver däremot inte överbelysasutan ska kommunicera en privat miljö kvällstid.9.EntréerKvarnholmens entréer ska ljusgestaltas med omsorg menmed hänsyn till områdets helhet.Utvalda hus ljussätts med lågmäld fasadbelysning. Tillexempel kan takfötter belysas med en ljusstyrka somavtar och försvinner någon meter ner på fasaden.Besökarens eller de boendes blick ska främst orientera sigmot bagerisilon och fasadbelysningen ska därför underordnasig de viktiga landmärken i ljusstyrka.7. Lilla KvarnholmenPlanområdets naturlekplats ”Lilla Kvarnholmen” skaljussättas så den upplevs som en trygg och inbjudandeplats. ”Lilla Kvarnholmen” bör hållas lågmält belyst, somen skimrande glänta i skogen med ett sublimt spel mellan70GESTALTNINGSPROGRAM, KVARNHOLMEN ETAPP 5, SAMRÅDSHANDLINGBELYSNING