Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län

keller.lisa41

Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län

Rapport 2004:24Att främja internationella affärerEn utvärdering av Tillväxt Öst, det regionala tillväxtavtaleti Stockholms län


Författare:Markus Burman, FBA Holding ABChristina Johannesson, FBA Holding ABAndreas Johansson, FBA Holding ABPeter Kempinsky, FBA Holding ABFoto omslag:Tryckeri:Björn Malmberg / MegapixDocusysISBN: 91-7281-154-4Denna rapport kan beställas från Avdelningen för regional utveckling,Länsstyrelsen i Stockholms län, tel 08-785 50 65Besök också vår webbplats www.ab.lst.se


FörordPå uppdrag av Länsstyrelsen, för det regionala partnerskapet, har FBAHolding AB haft i uppdrag att utvärdera det regionala tillväxtavtalet, RTATillväxt Öst som pågått under perioden 2000-2004.Syftet med utvärderingen har varit att bedöma de samlade resultaten avStockholmsregionens RTA samt att bidra med underlag inför ett fortsattregionalt agerande i Östersjöområdet inom ramen för det regionalatillväxtprogrammet (RTP). Parterna kommer under den närmaste tiden attutarbeta en Östersjöstrategi strategi för vilken utvärderingen utgör ett underlag.Rapportens innehåll och slutsatser står FBA för.Ett stort tack riktas till alla de som tagit sig tid för att bli intervjuade, deltagiti fokusgrupper eller på annat sätt bidragit med material till utvärderingen.Detta har varit en nödvändig förutsättning för att genomföra utvärderingen.Arbetet har utförts av Christina Johannesson, Markus Burman, AndreasJohansson och Peter Kempinsky, FBA Holding AB. Beställare har varitBerit Pettersson, Länsstyrelsen.Stockholm i november 2004Mats HellströmLandshövdingOrdförande partnerskapet för Regionalt Tillväxtprogram


InnehållSammanfattning .......................................................................................................................... 31. Uppdraget................................................................................................................................. 9Bakgrund och uppdrag.............................................................................................................. 9RTA:s insatsområden, finansiering, projekt och organisation .................................................. 9Metod och genomförande ....................................................................................................... 112. Health Care............................................................................................................................. 13Hur var det tänkt?.................................................................................................................... 13Hur blev det?........................................................................................................................... 163. Miljöexport och miljödriven tillväxt ..................................................................................... 19Hur var det tänkt?.................................................................................................................... 19Hur blev det?........................................................................................................................... 214. IT ............................................................................................................................................. 25Hur var det tänkt?.................................................................................................................... 25Hur blev det?........................................................................................................................... 275. Utbildning............................................................................................................................... 31Hur var det tänkt?.................................................................................................................... 31Hur blev det?........................................................................................................................... 336. Resultat för insatsområdena som helhet............................................................................ 37RTA:s betydelse för Stockholmsregionens långsiktiga tillväxt................................................ 37Överförbarhet och generiska egenskaper .............................................................................. 38Horisontella mål - jämställdhet, miljö och integration.............................................................. 38Likheter och skillnader i resultat..............................................................................................407. Att främja internationella affärer för hållbar tillväxt ......................................................... 43Offentlig logik och affärslogik i samverkan, på en internationell spelplan .............................. 43Om offentlig logik .................................................................................................................... 43Mötet mellan två logiker .......................................................................................................... 448. Programprocessen................................................................................................................ 47Regionbegreppet..................................................................................................................... 47Aktörerna................................................................................................................................. 48Insatsområden och projekt...................................................................................................... 51Samverkan .............................................................................................................................. 53Frågor att reflektera över ........................................................................................................ 54Styrning av RTA-processen .................................................................................................... 54Frågor att reflektera över ........................................................................................................ 569. Främja affärer-processen .....................................................................................................58Perspektivet Inhemska leverantörer ....................................................................................... 58Perspektivet Bortamarknaden................................................................................................. 66Perspektivet Utländska leverantörer....................................................................................... 72Perspektivet Hemmamarknaden............................................................................................. 7510. Avslutande rekommendationer ......................................................................................... 78Tre delvis otydliga bilder behöver förtydligas.......................................................................... 78Bilagor ........................................................................................................................................ 81Bilaga 1. Intervjupersoner ....................................................................................................... 81Bilaga 2. Intervjuguide ............................................................................................................ 83Bilaga 3. Organisation RTA Tillväxt Öst ................................................................................. 86


SammanfattningUtvärderingStockholmsregionens partnerskap tecknade regionalt tillväxtavtal (RTA) med regeringenden 24 februari år 2000. Avtalet avser åren 2000-2004 och har tecknats av ett regionaltpartnerskap bestående av Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting,Stockholms stad, Kommunförbundet i Stockholms län och Stockholms Handelskammare.Det regionala partnerskapet har valt att utvärdera RTA Tillväxt Öst. Länsstyrelsen iStockholms Län har efter upphandling givit FBA Holding AB uppdraget att utföra utvärderingen.Föreliggande rapport utgör FBA:s slutredovisning av utvärderingsuppdraget.RTA Tillväxt ÖstSyfte, resurser, insatsområdenTillväxtavtalets övergripande syfte är: ”Långsiktig ekonomisk tillväxt i Stockholmsregionenoch därmed också i övriga landet genom att svenska företag tidigt etablerar affärsförbindelsermed nordvästra Ryssland, de baltiska staterna och Polen”. Det praktiskaarbetet har bedrivits som projekt med syfte att stödja, stimulera och betjäna näringslivetsförbindelser med Östersjöregionen.Stockholmsregionens partnerskap har tilldelats totalt 50 miljoner kronor (20 Mkr år2000 och 30 Mkr år 2001) av Östersjömiljard 2 för att genomföra RTA Tillväxt Öst.Satsningen har också haft finansiering från andra statliga, regionala, övernationella ochprivata aktörer i Sverige och Europa. Totalt, inklusive medfinansiering, har programmetomsatt ca. 133 Mkr.RTA Tillväxt Öst har haft fem insatsområden:• IT• Miljöexport och miljödriven tillväxt• Health Care• Utbildning• Finansiell verksamhet.Utvärderingen avser samtliga insatsområden utom Finansiell verksamhet.3


Mål och resultatResultat – generelltSamtliga insatsområden har i huvudsak genomfört planerade aktiviteter. Över hälften avrespondenterna anser också att RTA har haft, eller kommer att få betydelse för Stockholmsregionenslångsiktiga tillväxt. De menar att viktiga exportfrämjande verksamheteroch insatser inte hade blivit av utan RTA:s finansiering och stöttning.Marknaderna bedöms som mycket stora men projekten har ännu så länge lett till få affärsavslut.Flertalet respondenter menar att resultat med avseende på affärsvolymer tarbetydligt längre tid än vad projekten har haft till förfogande.Utvärderingen visar dock att ett stort antal projekt lett till att företag, både i Stockholmsregionenoch andra delar av Sverige, ligger betydligt närmare affärsmöjligheter än tidigare.Företag får exempelvis delta i upphandlingar, utvecklingsprojekt och EUansökningar.De har även kunnat bygga upp eller fått tillgång till demonstrationsarenor(i Sverige och i öst) och distributionspartners i öst. Många projektresultat bedöms somgeneriska och har förutsättningar att föras över till andra marknader, länder, aktörer ochorganisationer.Att på sikt transformera detta ”kapital” till konkreta affärer, och en påverkan på tillväxteni Stockholmsregionen, handlar i stor utsträckning om förmågan till underhåll ochvidareutveckling för att det inte ska tunnas ut och försvinna. Det finns, enligtrespondenterna och FBA, ännu ingen automatik i regionens affärer med öst. Det tordevara oundgängligen nödvändigt att kontinuerligt:• formera erbjudanden, som står sig i konkurrensen från övriga Europa och östersjöländernasjälva• formera konstellationer som genom Public Private Partnership i Sverige och ettnära samarbete med aktörer i öst, kan erbjuda produkter och tjänster för specifikasystem (exempelvis sjukvårdsstrukturer, miljömässigt hållbara infrastrukturer)• inventera marknadsförutsättningarna i öst, som dels ändras snabbt, dels skiljer sigåt mellan länder och mellan sektorer• inventera och rigga finansieringslösningar, både i Sverige och i öst, som gör detmöjligt för såväl leverantörer som marknad att mogna, vilket är ett långsiktigt arbete.Resultat – insatsområdenInsatsområdena Health Care och Miljö har bedrivit projekt som idag gör att regionenligger nära en sådan förmåga. Båda insatsområdena väcker dock frågor rörandevem/vilka som egentligen kommer att vara säljare/leverantörer i de fall man får lämnaoffert eller göra affärer.• Har projekten haft en sådan laguppställning och diskussion att detta är säkrat?4


• Vem driver processen fram till affärsavslut (inte bara i det specifika RTA-projektetutan i andra liknande affärer)?• Vem har kontroll, kunskap och ägarskap över det som faktiskt ska säljas, exempelvissjukvårdssystem inkl. diagnostikkompetens, eller avfallsanläggningar inkl.miljöledningskompetens?Problematiken rör det faktum att systemexport på dessa områden torde kräva ett PublicPrivate Partnership. Villkoren för främst de offentliga parterna (arbetsvillkor, attityder,budget, kommunal kompetens) kan dock försvåra möjligheterna att formera ett genomförbarterbjudande. Hinder i öst rör främst förekomsten av politiska prioriteringar ochkompetens för hållbara lösningar samt den därmed sammanhängande förmågan ochviljan till finansiella investeringar.Insatsområdena IT och Utbildning har haft ett färre antal projekt , smalare aktörskonstellationeroch färre systemexportinriktade aktiviteter än Miljö och Health Care. Vimenar därför att de har längre väg till ”skarpa” affärer om man ser till projektstockensom helhet. Marknads-, aktörs- och produktbilden är otydligare även om det finns någraundantag. Produkterna och tjänsterna finns, men det är osäkert hur de ska föras vidaretill specifika marknader och affärer. Båda insatsområdena väcker fortfarande frågorrörande hur affärerna egentligen kan se ut.• När och var uppstår affärerna?• Vilka är regionens erbjudanden och leverantörer?• Vilka är regionens konkurrenter – inhemska, i öst eller i andra länder?Här bör nämnas att det största projektet inom insatsområde Utbildning – KLÖS – haften annan inriktning än övriga projekt inom insatsområdet. Projektet har på ett förtjänstfulltsätt, och med stort genomslag hos företag och ungdomar i regionen, arbetat för attpåverka målgruppernas attityder till öst. Man har därmed också kunnat lägga en grundför kontakter och affärer inom övriga insatsområden.Kritiska faktorerUtvärderingen redovisar resultat för RTA. Därutöver har vi även analyserat vilka kritiskafaktorer som hindrar eller möjliggör internationella affärer för hållbar tillväxt. Härska nämnas att RTA använder begreppet långsiktig tillväxt, men då det har kombineratsmed horisontella mål har FBA valt att använda begreppet hållbar tillväxt i sin analysmodell.FBA menar att processen att främja affärer internationellt kräver en mer komplex arbetsmodellän ett endimensionellt köp-säljförfarande mellan inhemska leverantörer ochutländska köpare. Starka beställare på hemmamarknaden, liksom samarbetsrelationermed producenter på bortamarknaden eller konkurrenter, kan vara väl så viktiga komponenteri främjandeprocessen.5


Längs främjandeprocessen, och i olika perspektiv, kan vi återfinna kritiska faktorer(hinder och nödvändiga förutsättningar för resultat) som kan fungera dels som ett avstämningsinstrumentför hur väl processen har hanterats, dels som ett verktyg för lärandeinför fortsatta insatser. I analysen har vi, i lärande syfte, delat upp huvudprocessen itvå delprocesser: programprocessen resp. främja affärer-processen. De får dock intebetraktas frikopplade från varandra utan är två sidor av samma mynt och med gemensammamål.ProgramprocessenMöjligheter• I RTA har insatsområdena valts dels utifrån en ”aktörspragmatism” (vem vill ochkan vara med), dels utifrån en analys av på vilka områden regionen har störst internationellkonkurrenskraft. Flertalet respondenter menar att detta har varit en tillräckligtbra strategi jämfört med att utreda förutsättningarna alltför länge och intekomma igång. Enligt FBA förefaller dock IT och Utbildning vara mindre väl förankrati en tillräckligt bred aktörskonstellation.• Stockholmsregionen har i Tillväxt Öst formerat sig med utgångspunkt i såväl ettadministrativt som ett mer funktionellt regionbegrepp. De konkreta verksamheternahar inneburit projektkonstellationer med aktörer också från andra delar av Sverige,vilket flertalet respondenter uppfattar som positivt och nödvändigt.• Partnerskapet har bidragit till att fördjupa arbetet med att knyta ihop Stockholmsregionen.De regionala aktörer som deltagit i partnerskapet har huvudsakligenkommit fram till att man behöver samla sig för den regionala tillväxten, inte vadman bör göra eller hur.• Det finns drag av medveten rollfördelning i projekten: ”dörröppnare”, ”mäklare”och ”lokomotiv”. Detta har varit en tillgång för projekten, men kan i fortsatta satsningargöras ännu tydligare och utnyttjas ännu mer medvetet.Ovanstående menar FBA är viktiga landvinningar i regionens förmåga till kraftsamlingför internationella affärer. Fortfarande återstår dock viktiga frågetecken att lösa för regionensaktörer: vilka bör prioriteringarna och strategierna vara, vem ska tillåtas ageradrivande part, vad ska ”partnerskap” i Stockholmsregionen innebära i praktiken, och irelation till hur andra regioner agerar?Att utveckla• Drygt 1/3 av projekten har haft medfinansiering från medverkande företag Bådestora och mindre företag har medverkat i olika aktiviteter och konstellationer.Samtidigt menar många respondenter att företagsmedverkan är för svag, liksom företagsperspektivensintegrering i projekten.• Det går även att konstatera ett underskott av kommunmedverkan, trots kommunernasstora betydelse i satsningar som denna.6


• Offentliga organisationer har i många fall svårt att frigöra de resurser som behövsför att kunna medverka, både i projekt och i ”skarpa” affärslägen. Det finns en tydligmedvetenhet om att regelverken kan ”hämma” eller begränsa de offentliga organisationernasmedverkan.FBA menar att partnerskapet bör diskutera vilka aktörer som är oundgängligen nödvändigaför processens framgång, och när och på vilket sätt dessa i så fall kan engageras.• Målen för RTA och styrningen av processen är inte helt tydlig även om projektenhar följts upp kontinuerligt.• De horisontella målen har i många fall varit sidoordnade i bemärkelsen att de harbeskrivits och återrapporterats, men inte styrt projekten.Partnerskapet bör diskutera vilken typ av mål och styrning som är relevant. FBA menaratt fokus bör ligga på att säkra steg i processen snarare än att formulera (långsiktiga)tillväxtmål i termer av sysselsättning, affärer, företag etc. Det bör också diskuteras vilkenrelevans de horisontella målen har i satsningar som denna och hur de i så fall kanhanteras på ett för processen konstruktivt sätt.• Samverkan mellan olika insatsområden och projekt i RTA har förekommit i relativtbegränsad omfattning. Detta har i vissa fall lett till dubbelarbete eller ett mindreeffektivt sätt att inventera möjligheter och skapa kontakter.FBA menar att det är angeläget att insatsområden och projekt inte hanteras friståendefrån varandra i de fall de har behov av samma kontaktytor, i Sverige, i öst, i Bryssel etc.Och att marknadsinventeringar, leverantörskataloger och databaser etc med snarlik informationinte byggs upp parallellt.7


Främja affärer-processenUtvärderingen visar hur projekten har verkat för att leverantörer och kunder ska uppmärksamma,intressera sig för och delta i de processer som syftar till att främja affärerför hållbar tillväxt i Stockholmsregionen. Utvärderingen frilägger följande faktorer somsärskilt kritiska (hinder och nödvändiga förutsättningar) i de fyra perspektiv som harutgjort basen för FBA:s analys.MarknadOffentlig upphandlingPolitisk kraftsamlingHemmaSocial samvaroBeställarkompetensLokal anpassningFinansieringBortaMarknadskunskapAffärslogikFinansieringInhemskt samarbeteImport av kompetens och produkterSamarbete med tredje partLeverantörerProjekten har främst hanterat kritiska faktorer i de två perspektiven Inhemska leverantörerresp. Bortamarknaden. Perspektiven Hemmamarknaden resp. Utländska leverantörer,med tillhörande kritiska faktorer, har varit mer osynliga.Möjligheter till ett mer strategiskt grepp om samtliga kritiska faktorer i de fyra perspektiven,främst ur ett systemexportperspektiv, bör övervägas i det fortsatta arbetet med attfrämja internationella affärer för hållbar tillväxt i Stockholmsregionen.8


1. UppdragetBakgrund och uppdragDet regionala partnerskapet har valt att utvärdera RTA Tillväxt Öst. Länsstyrelsen iStockholms Län har efter upphandling givit FBA Holding AB uppdraget att utföra utvärderingen.Stockholmsregionens partnerskap tecknade regionalt tillväxtavtal (RTA) med regeringenden 24 februari år 2000. Tillväxtavtalet är en avsiktsförklaring – inte ett juridisktbindande avtal – för åren 2000-2004 och har tecknats av ett regionalt partnerskap beståendeav Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Stockholms stad,Kommunförbundet i Stockholms län och Stockholms Handelskammare.Tillväxtavtalets övergripande syfte är: ”Långsiktig ekonomisk tillväxt i Stockholmsregionenoch därmed också i övriga landet genom att svenska företag tidigt etablerar affärsförbindelsermed nordvästra Ryssland, de baltiska staterna och Polen”. Det praktiskaarbetet har bedrivits som projekt med syfte att stödja, stimulera och betjäna näringslivetsförbindelser med Östersjöregionen.Bakgrunden till utvärderingsuppdraget är bland annat Statskontorets rekommendationatt samtliga enskilda ramprogram inom Östersjömiljard 2 bör utvärderas innan en slutligutvärdering påbörjas (se: Statskontoret 2004:5).Föreliggande rapport utgör FBA:s slutredovisning av utvärderingsuppdraget. Rapportenredovisar lärdomar och resultat från arbetet både på program- och projektnivå. Utvärderingensresultat har presenterats vid en muntlig dragning den 22 september 2004 förpartnerskapets högsta beslutande organ, den s.k. Landshövdinggruppen.RTA:s insatsområden, finansiering, projekt och organisationStockholmsregionens partnerskap har tilldelats totalt 50 miljoner kronor (20 miljoner år2000 och 30 miljoner år 2001) av Östersjömiljard 2 för att genomföra RTA Tillväxt Öst.Satsningen har också haft finansiering från andra statliga, regionala, övernationella ochprivata aktörer i Sverige och Europa. Figuren nedan visas hur finansieringen fördelar sigmellan olika parter.9


Finansiering 2000-2003Privata19%EU3%Utländska parter9%Andra regioner1%Regional offentlig16%ÖM II37%Övriga statliga15%Fig. 1Finansiering av RTA Tillväxt ÖstTotalt, inklusive medfinansiering, har programmet omsatt ca. 133 Mkr, varav närmare26 Mkr kommer från privata aktörer. Statliga aktörer (ÖM-finansiering ej inräknad) ochregionala offentliga aktörer har bidragit med ca 20 Mkr vardera.InsatsområdenStockholmsregionens tillväxtavtal har haft fem insatsområden: IT, Miljöexport och miljödriventillväxt, Health Care, Utbildning samt Finansiell verksamhet. Den största satsningenrent finansiellt har insatsområde Health Care varit följt av Miljö, IT och Utbildning.Det minsta insatsområdet har varit Finansiell verksamhet.Nedan visas en översikt över beslutade medel per insatsområde och år.År IT Miljö Health Care Utbildning FinansiellTotaltverksamhet2000 4 000 3 289 3 187 10 4762001 770 304 2 387 1 738 1 388 6 5872002 250 6 532 14 385 2 420 589 24 1762003 3 100 550 3 700 110 - 7 460Summa 8 120 10 675 23 659 4 268 1 977 48 699Fig. 2Fördelning på insatsområde och år av beslutade Östersjömiljard 2-medel (tkr)Geografisk inriktningEkonomiskt har den största satsningen skett mot de baltiska länderna med totalt 43% avRTA:s länderspecifika finansiering, främst Litauen (27%). Detta kan jämföras medRysslandsinriktade projekt som utgjort ungefär 15% medan satsningar i Polen har utgjortungefär 11%. Därutöver har det funnits en gemensam pott för projekt som riktatsmot hela Östersjöregionen. Se tabell på nästa sida.10


Estland Lettland Litauen Ryssland Polen Gemensamt Summa2 740 5 007 13 112 7 336 5 350 15 154 48 699Fig. 3Östersjömiljardens finansiering av projekt uppdelat på länder (tkr)ProjektTotalt har 61 projekt startats inom ramen för RTA. Många av projekten hänger sammangenom att de utgör en kedja av aktiviteter, från förstudie till implementering.OrganisationDet regionala tillväxtavtalet har organiserats med den s.k. Landshövdinggruppen somhögsta beslutande organ, en styrgrupp samt ett kansli (för deltagare se bilaga 3). Kansliet,som är lokaliserat till länsstyrelsen, stödjer insatsområdenas arbete, bereder ärendentill styrgrupp och Landshövdinggrupp, sköter information, samordning, kontakter medlänsstyrelsen angående ramanslag samt bereder uppföljning och utvärdering av insatsområdenoch projekt inom RTA. Medlen från Östersjömiljard 2 har oavkortat gått tillmedfinansiering av projekt. Administrativa kostnader har belastat deltagande organisationersordinarie budget.Metod och genomförandeUtvärderingen av RTA Tillväxt Öst har fokuserat på tre frågeställningar:1. Hur var RTA tänkt (mål)?2. Hur blev RTA (resultat och process)?3. Hur skulle arbetet kunna utvecklas i framtiden (lärande)?De två första frågorna besvaras i rapportens första block (kap. 2-6). Den tredje fråganbesvaras med de tre därpå följande kapitlen (kap. 7-9).Det empiriska underlaget för utvärderingen är hämtat från flera olika källor: partnerskapetsprogramskrivningar och analyser, externa utvärderingar, programmet och de enskildaprojektens redovisningar samt de kvalitativa intervjuer och fokusgrupper somgenomförts med aktörer på projekt- och programnivå (se nedan).DjupintervjuerTotalt har 37 djupintervjuer genomförts. Merparten av intervjuerna har skett med projektledare,ledamöter i Landshövdinggruppen, styrgruppen och ansvariga i tillväxtavtaletskansli. Intervjuer har även gjorts med handelssekreterare på Exportrådet i de aktuellaländerna i öst.11


Insatsområde Finansiell verksamhet har på uppdragsgivarens inrådan inte tagits med iutvärderingen. I övriga insatsområden har projektägare/-ledare för 90% av projektenintervjuats.Syftet med intervjuerna har varit att fördjupa förståelsen rörande projekten och programmetsarbetssätt och effekter. Samt att få en djupare inblick i kritiska faktorer (hinderoch nödvändiga förutsättningar) för verksamheternas genomförande. Intervjuernahar genomförts med utgångspunkt i en intervjuguide (se Bilaga 2). Intervjuerna har isamtliga fall genomförts per telefon.FokusgrupperTvå fokusgrupper har genomförts. En med RTAs styrgrupp och en med kansliet. Bådautfördes på Länsstyrelsen i Stockholm i månadsskiftet augusti/september 2004. I fokusgruppernadeltog från styrgruppen 11 ledamöter och från kansliet 8 av de insatsområdesansvariga.Detta innebär att nästan samtliga från dessa grupper har deltagit i intervju.Intervjuerna pågick i ungefär 2 timmar.Inriktningen i fokusgrupperna har varit att utifrån ett antal fokusfrågor, ställda av enmoderator från FBA, ge deltagarna möjlighet till dialog och fritt associationsflöde kringprogrammet och projekten.Fördelen med fokusgruppsintervjuer är dels att de ger möjlighet att skapa en specifikkontext med hjälp av fokusfrågornas inriktning och ordning, dels att deltagarna får möjlighetatt diskutera med varandra. Detta leder ofta till att frågeställningar som inte frånbörjan har identifierats kan lyftas fram och penetreras.GenomförandeUtvärderingen har genomförts av ett konsultteam från det oberoende konsultföretagetFBA Holding AB. Teamet har bestått av Christina Johannesson (uppdragsansvarig),Markus Burman, Andreas Johansson och Peter Kempinsky. Gruppen har arbetat gemensamtmed intervjuer, analys samt skrivande av utvärderingsrapporten. Utvärderingen harutförts under perioden juni- oktober 2004.12


2. Health CareHur var det tänkt?Utgångspunkten för satsningen på insatsområde Health Care var en östlig hälso- och sjukvårdstrukturi tydliga behov av rustning, och hälso- och sjukvårdsmarknader i tillväxt på båda sidorav Östersjön. Insatsområdet inriktar sig främst på offentliga marknader på vilka Stockolms regionenhoppas kunna formera sig i konsortier för systemexport.Tillväxtidé/affärsidéAnalysen av insatsområde Health Care har visat att Ryssland, de baltiska länderna ochPolen på sikt kan bli viktiga tillväxtmarknader för Stockholmsregionens Health Careföretagande.Tillväxtavtalets tidiga analysarbete poängterade bland annat behoven av attrusta sjukvården i framför allt Ryssland och de baltiska länderna. Insatsområdet konstrueradesutifrån regionens kompetens och kommersiella struktur inom vårdproduktion,forskning och undervisning med bäring på hälso- och sjukvård, samt produktion av varoroch tjänster som används inom vården.Projekt, inriktning och aktiviteterArbetet inom insatsområdet har i huvudsak varit tänkt att främja affärer och affärsförbindelsermellan aktörer i Stockholmsregionen och olika aktörer på östsidan. Utgångspunktför det exportfrämjande arbetet har varit de kompetenser, kunskaper, produkter,nätverk och organisationer som finns i Stockholmsregionen. Insatserna är i hög utsträckningkunskaps- och kompetensrelaterade, vilket framgår av aktivitetsmålen somofta innehåller begrepp som kunskapsöverföring, kartläggning, förändringsförslag,utbildning, utställning, seminarium, studiebesök, mässa etc.Nedan redovisas projektens huvudsakliga syften (ett projekt kan ha flera syften) ochvilken typ av aktiviteter som har bedrivits.• Strategiskt kunskapsbete rörande potentiella Health Care-relaterade insatser iStockholmsregionen och i öst.o Förstudiero Kartläggning av pågående och planerade sjukvårdsprojekt och samarbetsavtal,svenska sjukvårdsinstitutioners och företags exportmöjligheteri östersjöområdeto Kartläggning av källor för finansiering av Health Care insatsero Investeringsplaner13


• Nätverks – och samarbetsinriktade insatser.o Skapa kontaktnät och strategiska nätverk för Stockholmsregionens aktörerinom Östersjöområdets Health Careo Utvecklings - och utbildningsinsatser utifrån tidigare etablerade samarbetenoch nätverk• Marknadsföringsinsatser/introduktion – förevisande, marknadsföring samt introduktionav produkter, företag, system och kunskaper på plats i öst (vid ett tillfälleockså i Stockholm).o Mässverksamhet och utställningar för att skapa intresse kring svenskaprodukter och aktörero Utveckling av ett modellsjukhus för marknadsföring av produkter, tjänsteroch arbetssätto Etablering av svenskt kompetenscentrum för rehabilitering och hälsoutvecklingo Etablering av agentkontakter och starta försäljning av hälso- och sjukvårdproduktero Produktrelaterad utbildningsverksamhet• Introduktion av produkter och tjänster genom utvecklingsinsatser (ofta tekniskt inriktade)på plats i öst.o Anpassning av hälso- och sjukvårdsrelaterade system och tekniker i östo Introduktion och implementering av svensk teknisk utrustning och systemi östo Introduktion och implementering av nya modeller och arbetssätt i östo Testning och utprövning av ny hälso- och sjukvårdsrelaterad teknikMarknaderDe marknader man velat närma sig genom insatsområdet är i relativt hög utsträckningoffentliga sjuk- och hälsovårdsmarknader (nationellt skattefinansierade, EU-medel ellermed exempelvis lån från Världsbanken). ”Marknadstyp” och finansieringsmöjligheterhar inte alltid specificerat i projekten, men i tillväxtavtalets tidiga analysmaterial (se:bilaga 2, Stockholmsregionens tillväxtavtal 000215) diskuteras exempelvis de möjligheterolika projekt från Världsbanken i de baltiska länderna och Ryssland kan erbjuda.Man skriver också:”Mönstret med entreprenöravtal rör sig nu mot sjukvårdens kärnprocesser där allt flerprivata aktörer etablerar sig. I denna omstrukturering kommer samverkan mellanprivata och offentliga aktörer att bli allt vanligare. När kopplingen mellan privataproducenter och offentliga finansiärer ökar, renodlas funktionerna köpare/ finansiäroch producent.”14


Målgrupper, aktörer, organisationer och rollerMarknaderna befinner sig i förändring vilket har ökat betydelsen av att vända blickenmot både det privata och det offentliga, även om fokus har legat på det offentliga. Målgruppsanalyserna,i den mån sådana har förekommit, skiljer sig naturligt mellan projektenoch har fokuserat båda sidor av Östersjön, privat och offentlig sektor, primär ochsekundär hälso- och sjukvård, vårdföretag, myndighetsvärlden och den akademiskavärlden. Målgrupper är därför både de man direkt (eller på sikt) kommer att kunna göraaffärer med, och de grupper eller aktörer som ger ingångar till själva affärerna och affärskontakterna.Målgruppernas bredd inom insatsområde Health Care uppmärksammadesi förarbetena:”Inom näringslivet är inte bara läkemedelsindustri och medicinsktekniska företag utanockså fastighetssidan med byggnation och drift, serviceföretag med bl.a. mat, städ,kläder, IT och transport m.m. knutna till vården.”Detta helhetsgrepp återkommer också genom RTAs inriktning på systemexport där såkallade PPP-projekt ( Public Private Partnership), formerade genom exempelvis konsortieroch samägda exportbolag, kan bidra till att skapa förtroende för svensk Health Care.Ägare till projekten inom insatsområde Health Care har varit:• Stockholms Läns Landsting (marknadsföring, kartläggning, insatser runt övergripandesjukvårdsstruktur, engagemang rörande utbildning, forskning och ledning)• Euromed Networks AB (introducera, implementera svenskt tekniskt sjukvårdsrelateratsystem )• Sweden Multitech and Marketing AB + Preis Consulting AB (demonstrera ochmarknadsintroducera produkter och företag )• Exportrådet (exportfrämjande insatser relaterat till bland annat upphandling ochfinansiella lösningar)• Flexibel Telesystem AB (introduktion av system och utrustning)• Karolinska sjukhuset ( utvecklings - och utbildningsinsatser utifrån tidigare samarbeten)• Stockholm Care AB (främja projektexport inom vårdsektorn, infrastruktur, bygganätverk och kontakter, strategiarbete)• Stockholms stad (introducera tekniskt relaterade modeller och arbetssätt i öst)• Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté (skapande av modellsjukhus förmarknadsföring av produkter, tjänster och arbetssätt)• Scandinavian Care Holding AB (genomföra en förstudie rörande en specialdesignadkontors- och laboratoriebyggnad inklusive service och tjänster för bioteknikföretag,ett s.k. incubation center)• Informationslogik Sweden AB (tekniskt orienterade insatser samt nätverksinsatser)15


• Birgersson International AB ( produkt och utvecklingstester angående Tbcbakterieri luften)• Novum forskningspark (samarbetsinsatser rörande bioteknik)• Hjälpmedelsinstitutet (introduktion av svenska produkter och kunskaper)Hur blev det?Genom arbetet inom insatsområde Health Care har ett stort antal svenska vård- och omsorgsrelateradeföretag och koncept, produkter och tankesätt introducerats i Polen, de baltiska ländernaoch Ryssland. Nya affärsförbindelser har skapats och insatserna har, menar FBA, fungeratexportfrämjande om än med begränsade affärsvolymer som utfall i det kortare perspektivet.Arbetet har genererat nya insikter, kontaktnät och kunskaper på båda sidor om Östersjön. Dekan komma att bli av verklig kommersiell betydelse om regionens aktörer förmår ta tillvara democh forma konkurrenskraftiga affärserbjudanden.Måluppfyllelse – projektenFBA kan konstatera att svenska företag på Health Care-området, som en effekt av RTA,har etablerat nya affärsförbindelser i Östersjöregionen. Särskilt om man i begreppet affärsförbindelserockså lägger in förbindelser, kontakter och nätverk som projekten trorpå sikt kommer att leda till konkreta affärer.Enligt respondenterna har en huvudpart av Health Care-projekten fungerat exportfrämjande,om än oftast i ett längre tidsperspektiv. Intervjumaterialet som helhet ger bildenav ett antal satsningar som tillsammans givit Stockholmsregionen en chans att skapanätverk, kunskaper, ingångar till marknader och att visa upp vad regionens näringsstrukturhar att erbjuda på området Health Care. FBA ser ganska få konkreta affärer hittillssom ett direkt resultat av satsningen, men vi uppfattar ändå att ansträngningarna på siktkommer att påverka företagens möjligheter positivt inom de marknadssegment som relaterartill projektaktiviteterna.FBA kan också konstatera att aktivitetsmålen i regel uppfyllts i projekten. Endast i enstakaprojekt har enskilda planerade aktiviteter inte kunnat genomföras. Inget projekthar rapporterat att aktiviteterna inte alls kunnat genomföras.Måluppfyllelse – affärsvolymI enlighet med vad som sades ovan rörande antalet konkreta affärer drar FBA slutsatsenatt insatsområdet på kort sikt genererat begränsade affärsvolymer. I det längre perspektivetså har projekten, enligt intervjupersonerna, åstadkommit ett exportfrämjande arbetesom kommer att gå att avläsa i enskilda företags konkreta affärer och kontrakt. Endast iett projekt är man beredd att redan nu diskutera konkreta siffror för potentiella affärsvolymer.I ett annat projekt har flera företag tecknat avtal med distributörer för försäljning,marknadsföring och tillverkning av produkter på plats i öst. Och i anslutning till fleraandra enskilda projekt syns framsteg som pekar mot framtida affärsvolymer.16


Ett mer specifikt svar, i kronor och ören, går idag inte att fastställa.Insikter i StockholmsregionenIntervjupersonerna anser generellt att arbetet inom insatsområde Health Care genereratnya insikter, kunskaper och förhållningssätt bland berörda aktörer i regionen. Både angåendede länder mot vilka man riktat sina insatser, men också specifikt rörande hur detarbete man själv engagerat sig i bör bedrivas i framtiden. Lärdomarna relaterar därmedbåde till RTA, exportfrämjande satsningar som liknar RTA, till det egna projektet ochtill Health Care-området generellt. Men även till kultur, arbetssätt, affärsklimat, offentligastrukturer etc på andra sidan Östersjön. Flera av dessa insikter och kunskaper specificerasoch utvecklas också i denna rapports slutkapitel.Det är dock oklart vilken spridning dessa lärdomar fått utanför de kretsar i regionen somvarit aktivt engagerade. Insatsområdet har inte i speciellt hög grad arbetat med informationsspridningi Stockholmsregionen. Det är därför rimligt att anta en relativt modestpåverkan på andra än direkt involverade aktörer och nätverk. Samtidigt är naturligtvisjust dessa nätverk speciellt viktiga för att främja export genom samlade regionala satsningar.Insikter i ÖstersjöregionenDet har genom insatsområdet Health Care troligtvis skett en ganska betydande kunskapsöverföringöver Östersjön. De exportfrämjande insatserna har i hög grad byggtsupp kring ett kunskaps- och kompetensrelaterat arbete gentemot vårdsektorn i öst. Intervjupersonernaanser också att arbetet gett kunskaper och förhållningssätt hos involveradeaktörer och nätverk vad avser Stockholmsregionen, både generellt och beträffandenäringslivet. I det här sammanhanget bör man dock hålla i åtanke att intervjupersonernafrämst har varit svenskar med verksamhetsmässig bas i Stockholmsregionen. Etableringenav nya affärsförbindelser och kunskaper om vår regions aktörer har i hög utsträckningförväntats ske genom olika kunskapsrelaterade aktiviteter och genom överföringenav de färdigheter, upplägg, tekniker och arbetssätt som svenska aktörer kunnatvisa upp och erbjuda.Andra resultat och utfallEnligt respondenterna har insatsområdet och projekten åstadkommit ett exportfrämjandearbete som på sikt kommer att kunna avläsas i enskilda företags konkreta affärer ochkontrakt. Förväntningarna var inte helt klarlagda i RTA. Var syftet med satsningen attpå kort sikt driva på och direkt påverka tillväxten i regionen, eller skulle RTA vara ettbidrag till den långsiktiga tillväxten i regionen? Detta handlar alltså om behovet av attspecificera ambitionsnivån och se till att samtliga inblandade har samma syn på satsningensambitionsnivå. Om ambitionsnivån har varit att ge ett, av förhoppningsvis flera,långsiktigt bidrag till tillväxten så finns det stora möjligheter att nå målet.17


Oavsett om RTA har skapat tillväxt i Stockholmsregionen eller inte så kan vi noteraandra värden och resultat som programmet genererat. Mycket talar för att sjukvårdsrelateradeförvaltningar och företag i öst (förutom värdefulla insikter, kunskaper och förhållningssätt)vunnit materiella och kunskapsbaserade ”nyttigheter”. Exempelvis gratisutvecklingsarbete och därtill hörande planer, sjukvårdsprodukter, tjänster, utbildningar,system o.s.v. Förhoppningen är kanske att när RTA på det sättet fungerar som mer generellautvecklingsinsatser mot sjuk- och hälsovården i öst så kan resultaten på siktkomma att bidra positivt till svenska företags förutsättningar på de aktuella marknaderna.Flera intervjupersoner lyfter fram hur samverkan inom Stockholmsregionen påverkatspå ett positivt sätt av de insatser som gjorts. Men man nämner också en förbättrad samverkanmellan olika Health Care-relaterade offentliga aktörer i och mellan länderna runtÖstersjön där nya kontakter och nätverk har skapats liksom en uppmärksamhet runt området,goodwill o.s.v.En viktig del i resultatdiskussionen berör också fortsättningen på processerna, vad somlever vidare och på vilket sätt, d.v.s vad finns det för fortlevnad och hållbarhet utifråninsatserna? Health Care kan exempelvis visa på upparbetade planer och förslag för fortsattarbete, förändrade eller nya projektupplägg utifrån dragna erfarenheter och enskildafortgående verksamheter. Dessa fortlevnadsresultat handlar i grunden om utvecklingenav arbetssätt för den här typen av exportfrämjande ansatser. De innebär ett lärande påbåda sidor av Östersjön vilket nu förs vidare genom nya satsningar, i andra länder, pånya marknader och i nya projekt. Överförbarheten har uppmärksammats och tagits tillvara, nya projekt har växt fram ur gamla o.s.v.18


3. Miljöexport och miljödriven tillväxtHur var det tänkt?Utgångspunkten för satsningen på insatsområde Miljö var en kraftigt ökande marknadspotentiali öst för miljöteknik och systemlösningar, främst till följd av EUs harmoniseringskrav och –satsningar, där miljö är den största sektorn. Även annat multilateralt samarbete, exempelvisBaltic 21, skapar efterfrågan. Företagen i Stockholmsregionen har idag en låg andel av svenskmiljöexport, men denna bedöms kunna öka radikalt i kraft av den höga miljökompetensen ochen krävande hemmamarknad.Tillväxtidé/affärsidéDen initiala analysen av marknadspotentialen för insatsområde Miljö gav vid handen attefterfrågan på miljöteknik och systemlösningar ökar kraftigt i Östersjöländerna. Starkaincitament för efterfrågan är EUs harmoniseringskrav beträffande miljöstandard ochanpassning till miljödirektiv, men även annat multilateralt samarbete som exempelvisBaltic 21. Det finns beräkningar som visar att behovet av miljöinvesteringar i öst, förEU-anpassningen, beräknats till 1.000 miljarder kr under en tioårsperiod, och att miljöinvesteringarnaunder de närmaste åren kommer att uppgå till över 170 miljarder.Miljökompetensen i Stockholmsregionen bedöms som hög och det finns stora tillgångari form av demonstrationsanläggningar och –produkter. Omställningen och profileringenav det svenska samhället mot Sustainable Sweden skapar samtidigt en hemmamarknadsom kan ge kommersiell mognad och internationell trovärdighet åt svenska produkteroch tjänster på området.Exporten från miljöindustrin i Stockholms län är idag totalt 1,5 miljarder, vilket bedömsvara en låg andel (14% av Sveriges totala export från miljöindustrin) i relation till förutsättningarna.Ett viktigt syfte med insatsområdet har varit att främja förutsättningarnaför regionens företag att ta en större andel av den marknad som skapas när EU ställerinvesteringsmedel till de nya medlemsländernas förfogande.Projekt, inriktning och aktiviteterTill stöd för val av projekt inom RTA tog en arbetsgrupp fram en strategi som innehölltre delar: utveckling av hemmamarknader, utveckling av vänortssamverkan och samordningav exportstimulerande åtgärder. Det är dock oklart hur denna strategi har påverkatinsatsområdets genomförande.Följande anger projektens huvudsakliga syften (ett projekt kan ha flera syften) och vilkentyp av aktiviteter som har bedrivits.19


• Dokumentera och presentera information om regionens företag för att underlättamarknadsföring och partnerskap.o Kartläggning av svenska miljöteknikföretago Uppbyggnad av kataloger på Internet och annat informationsmaterial omföretag, produkter och tjänster med hög miljöprestanda samt referensobjekt• Skapa ökad kunskap om och förutsättningar för export hos regionens företag.o Marknadsanalyser, konkurrensstudiero Kartläggning av kritiska framgångsfaktorer för miljöteknikexporto Konferenser, mässor/utställningaro Aktionsprogram för grupper av företag (nätverk, rådgivning kring export,exportdiagnos, partnersökning, säljkontakt-/affärsresor, besökande/deltagandepå mässor m.m),o stöd för licensiering och certifiering, bevakning av offentliga upphandlingaro Match-making mellan regionens företag med lokala partners och beslutsfattare/kunder• Öka kunskapen i öst om miljöteknik, miljöledning och systemlösningar och därmedbereda väg för regionens företag att delta i kommande upphandlingar.o Studiebesök/vänortsutbyteo Framtagning av demonstrationsexempelo Utbildning i och implementering av miljöledningssystemo Upprättande av nätverk för miljöchefero Översättning av handbok i miljöledningo Seminarieprogramo Förslag till handlingsprogram och organisationo Kartläggningar av investeringsbehov• Skapa förutsättningar i öst för finansiering av miljövänlig teknik.o Kartläggning av finansieringsförutsättningaro Upprättande av en fond för finansiering av vattenrening, avlopp ochenergio Gemensamma EU-ansökningar20


MarknaderProjekten har varit inriktade på att främja export både av enskilda produkter med högtmiljövärde, och systemlösningar som innehåller både tjänster och teknik med inriktningpå exempelvis vattenrening och avfallshantering.De huvudsakliga marknaderna utgörs av offentliga köpare och offentlig finansiering.Några projekt har dock riktat sig specifikt mot (stora) företag som vill minska sin miljöpåverkan,och mot företag som kan agera som distributörer för certifierade svenska produkter.Projekten fördelar sig relativt jämnt mellan Polen, Baltikum och Ryssland.Målgrupper, aktörer, organisationer och rollerStrategin för insatsområdet är främst inriktad på små- och medelstora miljöteknikföretagoch miljödrivna företag i regionen. Även större företag, forskare, offentliga aktöreroch ideella organisationer utgör viktiga samarbetspartners. De kan dels fungera drivandei miljörelaterat utvecklingsarbete i regionen, dels fungera som ”lokomotiv” med erfarenheterav internationella marknader.En tjänsteexport från Stockholmsregionen kan också ge tillväxteffekter i andra delar avlandet genom att öppna dörrar för en bredare varuexport från företag i andra regioner.Flera projekt inventerar och sammanför därför företag från flera regioner i Sverige.Ägare till projekten inom insatsområde Miljö har varit:• Stockholms stad (inventering och marknadsföring av regionens företag)• Kommunförbundet (erfarenhetsutbyte och match-making baserat på vänortssamarbete)• Länsstyrelsen (stöd till organisation och ledning av miljöarbete i Öst)• Exportrådet (aktionsprogram för svenska företag)• Handelshögskolan (modell för fondfinansiering och konkret uppbyggnad av ett investmentbolag)• KTH, Eco Baltic ekonomisk förening, Östhandelsforum, Miljöteknik Öresund(marknadsanalys och match-making)Hur blev det?Ett stort antal svenska företag har fått ta del av marknadsutredningar och konkurrensstudier,både generella för aktuella länder och teknikområden, och specifika för de olika företagens produkter.Företagen har också fått möjlighet att såväl på hemmaplan som i länderna i öst presenterasig både fysiskt och elektroniskt för beställare och samarbetspartners. Intresset för densvenska kompetensen bedöms som stort och marknaderna är i mångmiljardklassen, men defaktiska affärerna är ännu få.21


Måluppfyllelse – projektenPlanerade aktiviteter har i allt väsentligt genomförts trots att uppemot hälften av projektenhar drabbats av förseningar, oftast utanför projektens kontroll. Den vanligast diskrepansenmellan mål och resultat handlar om att man inte har fått det antal deltagare somman har planerat i seminarier, studiebesök etc, vilket ibland har lett till inställda aktiviteter.Det kan noteras att det aktiva intresset för möten förefaller större (i numerär)bland beslutsfattare i öst än bland företag och kommuner i Stockholmsregionen.Samtliga projekt har aktiverat båda ”flankerna” samtidigt, d.v.s man har samlat informationoch bearbetat aktörer både i öst och i Stockholmsregionen, i syfte att skapa förutsättningarför möten mellan aktörerna. Projekten har tagit fram studier, utställningar,utbildningar, seminarier, besöksprogram, investeringsplaner och finansieringslösningaretc, som syftar till att stärka såväl beställar- som leverantörskompetensen. Databaseroch Internettjänster kompletterar det skriftliga materialet och syftar både till att ge överblicköver marknader, företag och produkter, och hålla samman nätverk av aktörer påmiljöområdet.Projekt som har bedrivits av större organisationer har arbetat med ett 40-tal företag var,medan mindre projektägare har arbetat med kring 10 företag var. Därutöver har någrastörre informationsinsatser genomförts, vilka har nått 150 resp. 250 företag. Det finnsolika sätt att bedöma insatsområdets genomslag bland miljöföretagen i Stockholms län.Enligt OECDs breda definition av miljöindustri har Stockholmsregionen 700 sådanaföretag (97% har


Det finns flera exempel på att projektresultaten uppvisar en hållbarhet genom att dedrivs vidare i andra former, exempelvis som:• medlemsfinansierade föreningar• gemensamma EU-ansökningar och investeringsstöd från DEMO-Öst för fortsattfinansiering• ett investmentbolag för långsiktig finansiering• en modell och stabil plattform för exportinriktat vänortsutbyte• ett strukturerat system för organiserade studiebesök• kontrakterat samarbete som underlättar marknadsintroduktion för svenska företagGenom synergier med andra projekt och genom att etablerade organisationer driver fråganvidare i regional och interregional samverkan (främst med Region Skåne och Västernorrlandslän) kan också en uthållighet spåras.Måluppfyllelse – affärsvolymDen uppnådda affärsvolymen är låg. Det handlar om knappt 10 miljoner kronor hittillsoch det finns konkreta planer som förväntas ge lika mycket det närmaste året, d.v.s totalt20 miljoner. Siffran kan dock vara i underkant då många företag agerar på egenhand utifrån de kontakter som har skapats på mässor, vid besök etc. Uppgifter tyderdock på att företagen i många fall är ”nära” affärer, genom att de deltar iutvecklingsprojekt och upphandlingar och genom direkta kommersiella förfrågningar,främst i Polen och Ryssland men även i Lettland. Detta följer troligen av att många avprojektsatsningarna har fokuserats här.Det förefaller som om såväl helhetssyn som konkretion i projekten kan ha en avgörandebetydelse då de satsningar som har lett till affärsnära resultat oftast handlar om en kombinationav en eller flera av följande faktorer: identifiering av konkreta investeringsprojektinkl. beställare och finansieringslösningar, ett stort antal individuella möten/matchningoch nätverksbyggande, samt testning, licensiering, certifiering och/ellerdemonstrationer av såväl enskilda produkter som systemlösningar.Samtliga projektägare betonar att projekten har för kort tidrymd för att kunna etableraaffärer i större omfattning än vad som har skett. Att komma till affärsslut tar ofta längretid än beräknat och ”trögheterna” finns både hos beställaren (bristande betalningsförmåga,politiska hänsyn, konkurrens etc) och hos leverantören (ovilja eller oförmåga att ökasin risk genom att öppna nya marknader). Det handlar om att bygga relationer och nätverkoch därmed förtroende för att på lång sikt få beställarna att ”automatiskt” vända sigtill svenska företag.Insikter i StockholmsregionenSatsningen har enligt flera respondenter ökat förståelsen för problem och möjlighetermed att arbeta exportinriktat och vad det innebär att omsätta teorin i praktik. Enligt re-23


spondenterna hjälper projekten till att minska fördomarna mot öst genom att bättra påkunskapsnivån hos aktörer i Stockholmsregionen.Någon menar dock att en hög omsättning bland nyckelpersoner i projekt och organisationerförsvårar möjligheterna till kontinuitet och gemensam kunskapsuppbyggnad ochkraftsamling i Stockholmsregionen. Och att trafik och bostäder, i flera regionala sammanhang,riskerar att ”ta all energi” från frågor om regionens internationalisering ochexportmöjligheter. Andra menar att RTA på ett positivt sätt har tänt en politisk diskussionom vad tillväxt egentligen är och vilken typ av tillväxt regionen önskar.Några pekar på att RTA har bidragit till att Sverige syns mer och blir mer bekant igrannländerna. En viktig lärdom är dock att det inte räcker att skapa nätverk i öst utanatt sådana måste formeras även på svensk sida. Man är beroende av andra och för attlyckas, särskilt när det gäller export på nya marknader, krävs en bättre uppställning ochatt man har bättre kunskap om vilka de svenska ”spelarna” är.Insikter i ÖstersjöregionenFlera pekar på att den allmänkulturella samordningen och harmoniseringen som skergenom kontakter och erfarenhetsutbyte, och då självfallet inte bara genom RTA, harskapat insikter i öst om att saker inte händer av sig själv för att man går över till enmarknadsekonomi. Aktörerna har fått en ökad förståelse för hur övriga Europa ”tänker”,och har börjat få upp ögonen för kraven på att man måste ta ett eget ansvar för att kunnalösa finansieringsfrågorna, bl.a genom prioriteringar som skapar utrymme för motfinansiering.Andra resultat och utfallFlera pekar på att RTA har gett en möjlighet att både haka tag i och generera en kedjaav projekt. Detta gör det i sin tur möjligt att ”hänga kvar” på de olika marknaderna tillräckligtlänge för att kunna skapa synlighet, nödvändiga kontakter, legitimitet och förtroende.Därmed skulle insatserna i slutänden kunna resultera i affärer. Någon poängterarockså att det finns andra vinster än affärer, som miljöeffekter i form av exempelvisreducerade utsläpp. Detta är ju också ett bakomliggande syfte med RTAs inriktning påhållbar tillväxt, inte bara i Sverige utan i hela Östersjöregionen.24


4. ITHur var det tänkt?Utgångspunkten för satsningen på insatsområde IT var att Stockholmsregionens ledande ställninginom IT-området skulle bevaras och stärkas. Tillgången till en väl utvecklad IT-infrastrukturoch IT-tjänster bedömdes som avgörande för den regionala tillväxten. Genom insatserna skulleäven Östersjöområdet som helhet stärkas.Tillväxtidé/affärsidéInsatsområde IT grundades i en analys som visade att goda förbindelser för tele- ochdatakommunikation (s.k. IT-infrastruktur) hade stor, och ökande, betydelse för regionensnäringsliv och samhälle. Den accelererande efterfrågan på bredband utgjorde enviktig input. På motsvarande sätt bedömdes också utbudet av IT-tjänster som en viktigproduktionsförutsättning för företagssfären.Tillgången till såväl IT-infrastruktur som användningen av den genom IT-tjänster, betraktadessåledes som strategiska komponenter för regionens utveckling och tillväxt.Regionen bedömdes ha förutsättningar att bli ett nav för telekommunikationer i Östersjöområdetoch projekten syftade till att bevara och stärka Stockholmsregionens ledandeställning inom IT-området. Samtidigt bedömde man att insatsområdet var viktigt ävenför övriga delar av RTA och att det även hade en strategisk och långsiktig betydelse förÖstersjöområdet som helhet:”En öppen, operatörsoberoende IT-infrastruktur i Östersjöområdet kan stimulera utvecklingeninom olika samhällssektorer genom att sänka etableringströsklar för investeringaroch utveckling av företag och branscher. Ökade kommunikationsmöjligheteroch lägre kostnader för teletjänster gynnar flera sektorer i samhället, särskilt TIMEbranscherna.Inom området Health Care skapar bredbandsförbindelse förutsättningarför utbyte av telemedicinska tjänster med länderna på andra sidan Östersjön. Inom områdetutbildning och forskning finns verksamheter med stor utvecklings- och tillväxtpotentialvilka skulle gynnas av en förbättrad IT-infrastruktur inom Östersjöområdet.”(text ur RTA)Projekt, inriktning och aktiviteterInom insatsområdet har följande projekt bedrivits:• Baltic Open Net, etapp 1 och 2• Baltic Challenge, förstudie och implementeringsfas• Kontaktforum mCity Riga• Baltic IT-forum25


• Lokalsökning S:t Petersburg, förstudie• ISR 2002 - Baltic Sea Project. Internationellt Robotsymposium• Modeller för planering och utveckling av lokala och regionala bredbandsnät i PolenSom nämndes ovan avsåg man att genomföra insatsområdets aktiviteter inom två komplementäradelar av IT-området: dels tekniska förutsättningar för kommunikation (ITinfrastruktur),dels användning av kommunikationstekniken (IT-tjänster).Mer konkret var aktiviteterna i hög utsträckning tänkt att fungera projektförberedande,intresseskapande, kontaktknytande och kompetenshöjande. De enskilda projektens syftenformulerades i linje med detta utifrån begrepp som ”skapa plattform”, ”arrangerasymposium”, ”bistå företag”, ”undersöka förutsättningar för”, ”förbereda uppstart inför”,”ge underlag för beslut”, ”introducera företag och erfarenheter” etc.Aktivitetsmålen handlade bl.a. om att arrangera och delta i konferenser, utställningar,samarbetsforum, workshops och symposier, att genomföra olika typer av förstudier/planer/översikter(exempelvis tekniska, juridiska, och marknadsmässiga), att utvecklawebbplatser, att ge strategisk rådgivning, att lägga grunden för konsortiebildningar, attpresentera utrustning, arbetsmodeller och organisationsformer, etc.Målgrupper, marknader, aktörer, organisationer och rollerProjekten inom insatsområde IT har vänt sig till målgrupper på båda sidor av Östersjönoch inom olika sektorer av samhället, både offentliga och privata, och både SME ochstörre företag.Stockholms stad har varit värdorganisation för insatsområdet och projektägare till fleraav projekten. Övriga projektägare har varit Lynx & Partners Ekonomisk förening (introduktionav modeller för planering och utveckling av lokala och regionala bredbandsnäti Polen), SWIRA - Svenska robotföretagens branschorganisation (internationelltrobotsymposium), samt Mälardalsrådet (Baltic IT-Forum). Organisationsförändringarinom Stockholms stads näringslivskontor medförde att projektägandet av Baltic Challengeövergick till länsstyrelsen.26


Hur blev det?Insatsområde IT har bedrivit förstudier som har växlats över i mer operativt inriktad verksamhet.Ett antal företag har fått möjlighet att upprätta nya kontakter och affärsförbindelser med aktörer iÖstersjöländerna. En kommunikationslänk har byggts mellan Sverige och Lettland. Vidare harförutsättningar skapats för ett genomförande av tävlingen Baltic Challenge. Samtidigt har vissakontaktknytande verksamheter haft svårt att uppamma tillräckligt intresse från deltagare, vilketfrämst förklaras av IT-branschens nedgång och minskat intresse för mässor och utställningar.Måluppfyllelse – projektenFBA kan konstatera att projektens aktivitetsmål i huvudsak har uppfyllts. Genomfördaaktiviteter överensstämmer således i övervägande utsträckning med de som planeradesinitialt.Så har exempelvis ett antal konferenser, seminarier, symposium, workshops, mässor,marknadsföringsresor (bl.a. till St Petersburg, Tallinn och Warszawa), och enskilda mötenmellan svenska och utländska investerare arrangerats. Syftet har varit att sammanförarelevanta aktörer inom området, skapa plattformar för marknadsföring samt bidra tillkompetensutveckling och kompetensöverföring.Ett antal förstudier har också tagits fram, förstudier som vi kan konstatera har lett vidaretill mer omfattande ”operativa” verksamheter. Här återfinns bl.a. en kartläggning av detekniska plattformar och IT-system som tillämpas inom Riga stad. Nämnda analys hargivit svenska företag ökade kunskaper om vilka affärsmöjligheter som finns inom denlettiska offentliga sektorn. Ett antal partnerskap har också knutits mellan deltagandesvenska företag och offentliga och privata lettiska parter.Vidare har insatsområdet resulterat i en kartläggning av förutsättningarna för att genomföratävlingen Baltic Challenge. IT-sektorn i Stockholmsregionen och i deltagarländernahar analyserats, vilket har lagt grunden för ett genomförande av tävlingen. En webbplatshar också tagits fram för tävlingen, Baltic Challenge. Webbplatsen är byggd medStockholm Challenge som förebild och syftar till att utgöra plattform och mötesplats förinnovativa entreprenörer i Östersjöregionen. Den officiella lanseringen kommer enligtprojektets hemsida att ske i Stockholm i början av 2005.Inom ramen för insatsområdet har också förutsättningarna för en öppen IT-infrastrukturmellan Stockholm och S:t Petersburg undersökts. Detta har tillsammans med förhandlingaroch överenskommelser mellan olika svenska och internationella aktörer resulterati byggnationen av två kommunikationslänkar, dels mellan Gotland och svenska fastlandet,dels mellan Gotland och Lettland. Som ett utflöde av de kontakter som upprättatshar också ett forsknings- och utbildningssamarbete mellan KTH och Ventspils Universitetutvecklats, vilket i förlängningen kan utgöra första steget i ett utvidgat samarbetemellan olika universitetsorter i Östersjöregionen.27


Projekten har genomgående haft en god måluppfyllelse avseende aktivitetsmål. Degenomförda aktiviteterna har dock inte i alla lägen givit önskat resultat. I kapitlet ominsatsområde Miljö observerades att den vanligaste diskrepansen mellan mål och resultatinom Miljöområdet handlar om att man inte fått det antal deltagare som man planerati seminarier, studiebesök etc. Vi kan konstatera att motsvarande observation kan görasäven inom insatsområde IT.I några av projekten, och framförallt vad beträffar de insatser som kan klassificeras somkontaktknytande, har bristande intresse från målgrupperna rapporterats. Konferens-/symposieaktiviteter har inte lockat det antal deltagare som planerades. Projekten framhålleratt den spruckna IT-bubblan påverkat intresset negativt. Så nämns t.ex. att”...nedgången på marknaden för mässor och konferenser generellt och inom ITbranschenspeciellt” respektive ”..lågkonjunktur och sparprogram kopplat till denna”förklarar det bristande intresset att delta. Även den webbaserade marknadsplatsen förlokalsökning tycks efter ett initialt stort intresse ha hamnat i skymundan.Måluppfyllelse – affärsvolymFBA kan mot bakgrund av tillgängligt material konstatera att ett par svenska företag harerhållit affärskontrakt med aktörer i mottagarländerna relaterat till insatsområde IT.Att uttala sig om vilka affärsvolymer kontakterna resulterat i är inte alltid görligt. Endasti ett fall, Baltic Open Net, kan vi uttala oss om ungefärliga affärsvolymer. Här haraffärsavtal tecknats till ett värde om åtminstone 30-50 Mkr (vi noterar att det har varitkabeltillverkning hos Ericsson i Hudiksvall som varit aktuellt i sammanhanget). Projektetförväntas på sikt generera affärer för fyra till sex företag till ett värde av 200-300Mkr.Även projektet mCity har resulterat i konkreta affärer mellan åtminstone två svenskaföretag och aktörer i Lettland. Hur stor affärsvolymen är känner vi inte till. Sju företaghar dessutom upparbetat nya affärskontakter. Enligt uppgift kommer projektet att genereramer affärer på sikt. Så förbereder Välfärdsdepartementet upphandlingar där svenskaföretag kommer att kunna lämna offert på system för verksamhet och dokumentation.Vi har inte sett några uppskattningar av vilka affärsvolymer det kan röra sig om. Enintervjuperson framhåller rent allmänt att svenska företag genom projektet kunnat visaatt de har relevant kompetens och erfarenheter, varför de stärkt sin ställning på marknaden.Vad gäller övriga satsningar är det oklart om de resulterat i konkreta affärer. Ett av deföretag som introducerats på den polska bredbandsmarknaden har dock erhållit kommersiellasamarbetsförslag och har skrivit kontrakt med två polska och två andra svenskaföretag.28


Insikter i StockholmsregionenDe intervjuade projektföreträdarna gör bedömningen att arbetet inom insatsområde ITgivit svenska aktörer såväl ökad kunskap om, som förändrat förhållningssätt till, ländernarunt Östersjön. Nedan presenteras några av iakttagelserna.”Ibland ligger de före oss i utvecklingen – vi kan lära oss av dem”Rent generellt kan vi konstatera att resonemangen i mångt och mycket emanerar ur uppfattningatt IT-utvecklingen i Östersjöländerna är mycket snabb. Sverige och svenskaaktörer kan inte gå in i en relation med dessa länder utifrån uppfattningen att det är påden svenska sidan av Östersjön som den senaste kunskapen inom området finns. En avde tydligaste insikterna som intervjupersonerna uttrycker rör det faktum att Östersjöländerna”inte alltid ligger 40 år efter” utan att de på flera områden ”ligger före oss då dekunnat hoppa över steg i utvecklingen”. Respondenterna upplever att östersjöländernavisar en tydlig strävan att ligga i frontlinjen av IT-utvecklingen.En iakttagelse som respondenterna gör är att Östersjöländerna bygger strukturer som serannorlunda ut än de svenska, varför Stockholmsregionen kan ha mycket att hämta i termerav nytänkande. En respondent exemplifierar med att det sker en imponerande utvecklingi öst inom området papperslösa ärendehanteringssystem och menar att det utgörett exempel på ett område där vi snarare har att lära än att tillföra. Enligt respondenternakan Östersjöländerna komma att ställa krav på kompetens och lösningar somStockholmsregionen inte äger.”Dessa marknader har stor potential”Intervjupersonerna poängterar vilken potential de aktuella marknaderna har, både i kraftav deras egen position men också i kraft av att de utgör möjliga ”inkörsportar” till Vitrysslandoch Ukraina. En av de intervjuade nämner i sammanhanget att RTA-arbetetmot de baltiska marknaderna kan tjäna som referensobjekt för andra marknader längreösterut och nämner även Grekland som konkret exempel på en marknad som man nunärmar sig.”De är verkligen kompetenta kunder”En annan lärdom intervjupersonerna för fram är att aktörerna i de länder man varit verksamär mycket kompetenta, duktiga på att ställa krav samt har god överblick över vadsom händer i Europa. En av de intervjuade poängterar att de är kvalificerade kunder ochatt projekten inte har handlat om bistånd. ”De vill lära av oss när det gäller användningav teknik på ett kvalificerat sätt.””Att bara dansa in och göra affärer går inte”Ytterligare en insikt som lyfts fram är att affärsrelationer med dessa länder inte handlarom att ”åka över med väskan och sälja tjänster”. Snarare handlar det om ett långsiktigtsamarbete och upparbetande av långsiktiga relationer som på sikt kan ge affärer. Det ärsåledes, som en av de intervjuade säger, inte bara att ”dansa in i de nya länderna ochgöra affärer”, snarare handlar det om att vara ödmjuk och att förstå deras behov och29


situation. Kulturkodskompetens upplevs som en viktig faktor i en framgångsrik affärsrelation.Insikter i ÖstersjöregionenIntervjumaterialet pekar på att aktörer i öst har erhållit ny kunskap och nya perspektivpå regional utveckling och tillväxt. Vidare anses de nya kontaktnät som byggts upp genomRTA ha betydelse och vara viktiga för dem på både kort och lång sikt.Andra resultat och utfallVad beträffar infrastruktursatsningarna (kommunikationslänkar till Lettland) är man nupå väg att ”knyta ihop säcken” för att få trafik till Moskva, men nu med ny operatör ikonsortiet. En intervjuperson anför att ”detta kommer att driva utvecklingen i Stockholm/Sverige– vi kommer att ha teleoperatörer här samt investering och utveckling avservice och tjänster kommer att ske här.” Den intervjuade menar också att det finns”free space” på kabeln för universitet och sjukvården.30


5. UtbildningHur var det tänkt?Utgångspunkten för satsningen på insatsområde Utbildning var att ett aktivt och medvetet arbetemed Stockholmsregionens kompetensprofil var såväl önskvärt som nödvändigt för att RTAsatsningensom helhet skulle få förutsättning att nå framgång.Tillväxtidé/affärsidéInom insatsområde Utbildning erhöll sju projekt stöd från RTA. Projekten formerades itvå delområden, Högre utbildning respektive Folkbildning.Huvuduppgiften för delområde Högre utbildning var att samordna högskolornas insatser/projekti syfte att främja och stödja tillväxt i Östersjöregionen. Målgrupp var samtligauniversitet och högskolor i Stockholmsregionen, samtidigt som området förutsatte ettsamarbete med övriga högskolor i landet med intresse för Östersjöregionen.Huvuduppgiften för delområde Folkbildning var att medverka till en stegvis anpassningav kompetensprofilen i Stockholmsregionen till de faktiska villkoren i en omvärld staddunder snabb förändring. Bedömningen var att Östersjöområdet, under 2000-talets inledandedecennier, skulle kunna bli en primär tillväxtmarknad för svenskt näringsliv.Tillväxt-/affärsidéerna inom insatsområdet har i huvudsak formulerats utifrån ett främjandeperspektiv.Nyckelformuleringar från de olika projektbeskrivningarna är exempelvisatt de ska ”stödja”, ”stimulera”, ”förbereda”, ”höja kunskapen om”, ”lägga grundenför”, ”underlätta skapandet av” eller ”förbättra möjligheterna för”. Tillväxt-/affärsidénkanske har inte främst varit att projekten själva skulle ”bedriva affärer”. Snarare hartanken varit att projekten, genom att tillhandahålla olika aktiviteter, skulle möjliggöraoch underlätta för andra att bedriva affärsverksamhet.Det har emellertid även funnits avsikter att, exempelvis i samband med överväxlandettill planerade huvudprojekt, få till stånd konkreta affärer. I dessa fall har det bl.a. rört sigom en ambition att exportera svensk kompetens och utbildning. Som exempel fanns detinom projektet S:t Petersburg, port mot väst och öst en önskan att i förlängningen överförasvensk utbildningstradition och svenska utbildningsmetoder till det ryska systemetför kompetensutveckling. Även svenska och nordiska företag utgjorde tänkbara köpare.Ett annat exempel är projektet Young Entrepreneurship i St Petersburg o NV Ryssland,inom vilket det fanns en tanke om att möjliggöra för svenska aktörer att vara med ochutveckla området ”ung företagsamhet” inom det ryska skolsystemet. En intervjuperson31


påpekar att de eventuella affärer det rör sig om handlar om kunskapsexport, inte exportav särskilda produkter.Projekt, inriktning och aktiviteterInom insatsområdet har följande projekt bedrivits:• KLÖS - Kompetenslyft ÖST• Vetenskapsstad Peterhof St Petersburg, förstudie• Young Entrepreneurship i St Petersburg o NV Ryssland, förstudie• Internationellt centrum för entreprenörskap i Öst, förstudie, etapp I• Projekt St Petersburg - port mot Öst (och Väst), förstudie, etapp I• Kvinnors kulturkodskompetens• Ledande levande laboratorierAktivitetsmålen har varit mångfacetterade. De har rört sig över ett spektrum av skildaföreteelser som seminarier, workshops, enkätundersökningar, intervjuer, översättningfrån andra språk, förankring av medverkan i projekten hos olika typer av aktörer, prövningav samverkan, näringslivssamarbete, inspirations- och kreativitetsövningar, praktik,rådgivning, mentorskap för blivande entreprenörer, utveckling av utbildningsmaterial,planering av informationsinsatser, m.m.I några av projekten har avsikten varit att i förlängningen skapa en slags knutpunkter,arenor eller ”resursstöd” för andra aktörer. I ett av projekten ville man t.ex. bygga uppett center till stöd för små och medelstora företag, i ett annat strävade man efter att skapaen situation där man kunde fungera som en aktiv, icke vinstgivande knutpunkt ochinkubator för samarbete mellan entreprenörer, Handelshögskolans utbildning och forskningsamt aktörer inom näringslivet. I ytterligare ett projekt var målsättningen att skapamöjligheter för invandrade kvinnor att fungera som kulturkodstolkar och ”brobyggare” iarbetslivet.Målgrupper, marknader, aktörer, organisationer och rollerProjekten har riktat sig till målgrupper både i Sverige och i Östersjöländerna. Vi kanrent allmänt konstatera att insatsområdet Utbildning, i linje med de ovan identifieradetillväxt- och affärsidéerna, haft aktiviteter som varit riktade mot aktörer både på ”hemmaplan”och på ”bortaplan”.Tanken med arbetet på ”hemmaplan” har varit att det behövs en fungerande ”mentalinfrastruktur” i regionen, d.v.s att regionens aktörer måste vara ”mentalt förberedda” påatt handla med Östersjöländerna. Målgrupper i fokus för denna typ av satsningar är näringslivsaktörer,offentlig förvaltning samt studenter.32


Särskilt ett av projekten, KLÖS, skiljer ut sig i sammanhanget. Projektet har av en intervjupersonbeskrivits som att det utgör en bottenplatta för hela RTA-satsningen. Syftetmed projektet var att höja kompetensen i Stockholmsregionen om länderna i Östersjöområdet,bidra till att höja kvaliteten i de projekt som genomförs inom ramen för RTA,samt bereda mark för en framgångsrik integration mellan Sverige och de länder som dåansökte om medlemskap i EU.Organisationer som på ett eller annat sätt verkar inom utbildningsområdet har utgjortcentrala aktörer i satsningarna. Majoriteten av projektägarna har hört till dennaaktörskategori. Ägare till projekten inom insatsområde Utbildning har varit:• Handelshögskolan i Stockholms Business Lab AB• Stockholm University Holding AB• CECID AB - Stockholms universitet• Folkuniversitet Stockholm• Södertörns högskola• Länsstyrelsen i Stockholms län• Baltic FemHur blev det?Genom satsningen på insatsområde Utbildning har den regionala (i bred bemärkelse) kunskapenom och intresset för Östersjöländerna sannolikt ökat. Kontakter har också upparbetats ochförstärkts med viktiga aktörer i dessa länder. För några projekt är fortlevnaden god. Samtidigthar vissa av projektsatsningarna inte kunnat genomföras som avsett, alternativt inte fått denfortlevnad som avsågs. Insatsområdets affärsvolym kan ännu så länge endast räknas i någrahundratusen kronor.Måluppfyllelse – projektenMajoriteten av projekten har i huvudsak genomfört de insatser som planerats. Endast inågot fall går det att karakterisera projektet som ett mer genomgripande misslyckandeavseende genomförande av de planerade aktiviteterna.Som exempel på vad som åstadkommits inom insatsområdet kan nämnas utveckling ochdistribuering av olika typer av utbildningsmaterial, bl.a. spelet ”Baltic Mission”. Spelethar, tillsammans med annat material, spridits till 34.000 personer, varav ett betydandeantal gymnasieelever. Spelet har också fått pris av KK-stiftelsen som ett av Sverigesmest innovativa IT-projekt.Vidare har ett antal konferenser, workshops, studiebesök, mässor, utställningar, kurser,samt nätverksträffar anordnats. Enligt tillgängligt projektmaterial/statistik har dessasammantaget samlat över 7.000 deltagare/besökare från både Sverige och Östersjölän-33


derna. Nyckelpersoner inom myndigheter, organisationer och föreningar har erhållituppskattade utbildningsinsatser.Därutöver har nära 100 svenska företags affärsaktiviteter i S:t Petersburgsregionen kartlagts.Ett samarbetsavtal har också slutits med Handelshögskolan i Warszawa. Vidarehar ett nytt utbildningsprogram, ”Språk, kultur och marknad med inriktning mot Polen”,utvecklats. Slutligen vill vi peka på att ett nytt projekt, DIREKT, startats.FBAs sammantagna bedömning är att aktiviteterna inom insatsområde Utbildning medstor sannolikhet bidragit till att höja viktiga regionala aktörers kunskap om och intresseför Östersjöländerna och affärsmöjligheterna där. Även en bredare publik, beståendebl.a. av små- och medelstora företag, organisationer och gymnasieungdomar, har nåtts.FBA ser emellertid få konkreta affärer hittills som ett direkt resultat av satsningen påinsatsområdet. Samtidigt uppfattar vi att flera av de genomförda aktiviteterna torde haökat svenska företags och organisationers intresse för och kunskap om de affärsmöjlighetersom erbjuds. Vidare tyder tillgängliga uppgifter på att kontakter som etableratsmellan aktörer från regionen och aktörer i Östersjöländerna legat till grund för att sökatänkbara affärspartners.Vad gäller projektens fortlevnad så pekar flera exempel på att resultaten uppvisar enhållbarhet genom att de t.ex. drivs vidare i andra projekt eller satsningar. Här återfinnsbl.a. det ovan nämnda DIREKT, ett projekt som startats som direkt utflöde av projektetKvinnors kulturkodskompetens. Vi kan också konstatera att Internationellt centrum förentreprenörskap i Öst lever vidare som EnterÖst. Ett annat exempel på att projektresultattagits tillvara är Södertörns högskolas nya utbildningsprogram Språk, kultur ochmarknad med inriktning mot Polen, ett utbildningsprogram som även det tillkommitsom resultat av Internationellt centrum för entreprenörskap i Öst.Samtidigt kan vi konstatera att några av de projekt som genomförts inom insatsområdetinte växlats över i planerade satsningar. I ett fall visade förstudien att det inte fanns någonegentlig efterfrågan på de tänkta aktiviteterna. Att då gå vidare var varken önskvärteller möjligt. I ett annat fall tycks förändringar inom projektorganisationen på svensksida, samt finansieringsproblem, ha omöjliggjort vidare aktivitet. Detta trots att förstudienlevererades och att det enligt uppgift från en intervjuperson fanns intresse från såvälsvenska som ryska aktörer att fortsätta. Som nämndes inledningsvis i detta avsnittdrabbades ett av projekten av betydande svårigheter under genomförandeprocessen,varför inte heller det, enligt den intervjuade projektföreträdaren, drevs vidare.Satsningarnas fortlevnad i dessa fall råder det således frågetecken kring. Åtminstone förett av projekten finns det emellertid uppgifter som tyder på att delar av erfarenheternafrån de genomförda aktiviteterna lever vidare i form av att andra organisationer ”snappatupp” dem och inkorporerat dem i den egna verksamheten. Bilden är emellertid någotoklar.34


Måluppfyllelse – affärsvolymMot bakgrund av tillgängligt material kan vi konstatera att affärsvolymen har varit låg.FBA ser få konkreta affärer hittills som ett direkt resultat av satsningarna inom insatsområdetoch de kan räknas i några hundra tusen kronor.Samtidigt vill vi poängtera att detta bör ses mot insatsområdets tydliga inriktning motatt främja affärer. Samt mot att den eventuella affärsmässiga avkastningen av projekten,om det överhuvudtaget är möjligt att isolera en sådan, med stor sannolikhet kommer attvisa sig först på sikt.Insikter i StockholmsregionenDe troligen främsta insikterna som aktörerna i Stockholmsregionen erhållit frånaktiviteter inom insatsområdet relaterar till aktörernas allmänna syn påÖstersjöländerna, deras kultur och historia, och möjligheterna att göra affärer i dessaländer.Särskilt projektet Kompetenslyft Öst bedöms av flera intervjupersoner ha haft en storbetydelse för att påverka de i många fall negativa föreställningar till Östersjöländernasom enligt intervjupersonerna varit vanliga i Stockholmsregionen. Enligt de intervjuadehar KLÖS framgångsrikt påverkat regionens ”mentala infrastruktur”, varför satsningensom sådan kan ses som ett fundament för andra insatser inom RTA.Insikter i ÖstersjöregionenEnligt respondenterna finns en stor öppenhet i Östersjöländerna för vidare kontakter. Enintervjuperson upplever att man bl.a. från Rysslands sida är intresserade av att hitta nyautvecklingsområden. En annan av de intervjuade bedömer också att det på sikt kommeratt finnas en marknad för svenska utbildningsanordnare att erbjuda företagsanpassadeutbildningar till ryska företag. Samtidigt poängterar de att det är av central vikt att inseatt efterfrågan kan ha ett ”elitistiskt” perspektiv på utbildning som kanske inte direktmatchar de svenska intressena av att sälja in en annan pedagogik.Andra resultat och utfallTillgängligt material tyder på att RTA-satsningarna inom detta insatsområde, särskiltKLÖS, lett fram till att personer som medverkat i satsningarna själva i ökad omfattningkommit att engagera sig i nya utvecklingssatsningar, exempelvis inom ramen för EUfinansieradeprojekt. Enligt uppgift har tjänstemän som deltagit i KLÖS själva blivitprojektägare och ansvariga för ansökningar till Interreg, bl.a. inom IT-, miljö- och innovationsområdena.På motsvarande sätt har flera aktörer som deltagit i utbildningsinsatserna själva kommitatt anordna egna utbildnings-/informationsinsatser om Östersjöområdet. Organisationerhar också som ett resultat av RTA ställt om sina internationella strategier och lagt omsina personalresor till förmån för Östersjöländerna.35


Vi kan också konstatera att intresset för KLÖS spridit sig utanför regionen. Under dentid som KLÖS bedrevs anslöt sig bl.a. Gotlands kommun, Regionförbundet i Kalmarlän, Region Blekinge och Baltic Business School vid Högskolan i Kalmar.36


6. Resultat för insatsområdena som helhetVilken betydelse uppfattar då intervjupersonerna att RTA Tillväxt Öst mer övergripandehar haft? Hur ser man på verksamheternas överförbarhet och generiska egenskapergentemot nya marknader, organisatoriska sammanhang och länder? Och sist men inteminst, hur har arbetet med de så kallade horisontella målen (jämställdhet, integrationoch miljö) fungerat?RTA:s betydelse för Stockholmsregionens långsiktiga tillväxtÖver hälften av intervjupersonerna anser att RTA har haft eller kommer att få en betydelse förStockholmsregionens långsiktiga tillväxt. Ungefär en tredjedel av intervjupersonerna är någotmer avvaktande, villkorar tydligt betydelsen eller poängterar att bidraget är litet och kommer pålång sikt. En mindre grupp (10-12%) av intervjupopulationen är skeptiska till att satsningen harhaft eller kommer att få något betydelse för tillväxten i regionen.Tillväxtavtalets övergripande inriktning är som tidigare nämnts: ”Långsiktig ekonomisktillväxt i Stockholmsregionen och därmed också övriga landet genom att svenska företagtidigt etablerar affärsförbindelser med nordvästra Ryssland, de baltisk länderna ochPolen”. FBA kan konstatera att över hälften av respondenterna anser att RTA har hafteller kommer att få betydelse för Stockholmsregionens långsiktiga tillväxt. Dessa personer,som dock själva i många fall varit aktiva på någon nivå i tillväxtavtalet, anser iregel att RTA gjort en skillnad just genom att avtalet på sikt främjat exporten mot deaktuella marknaderna. Detta betyder inte att man med nödvändighet tror att satsningenger eller kommer att ge ett direkt avtryck i regionens tillväxtstatistik, men däremot attsatsningen ger ett bidrag till den ekonomiska utvecklingen i regionen.Ungefär en tredjedel av intervjupersonerna i utvärderingen intar en slags mellanliggandeposition angående RTAs betydelse. De är något mer avvaktande, villkorar tydligt betydelseneller poängterar att RTA snarare ger ett mindre bidrag på lång sikt (främst genomnya nätverk). En mindre grupp (cirka 10-12%) av intervjupopulationen är skeptiska tillatt satsningen har haft eller kommer att få något betydelse för tillväxten i regionen. Generelltkan vi konstatera att personer som själva varit direkt aktiva i projekten eller administrativtinom RTA också är mer positiva angående satsningens betydelse. Någotsom naturligtvis kan tolkas på olika sätt. Eget deltagande ger kanske både en god insikti satsningen och incitament att försvara densamma.Ett flertal av de positiva intervjupersonerna diskuterar RTA:s betydelse i termer av attviktiga exportfrämjande verksamheter och insatser helt enkelt inte hade blivit av utanRTA:s finansiering och stöttning. Dessa intervjupersoner menar bland annat att enskildamindre och medelstora företag inom berörda branscher inte hade vågat eller kunnat tasteget över Östersjön om inte RTA funnits. RTA har enligt dem åstadkommit en intro-37


duktion av ett antal företag på dessa marknader, man har byggt kunskap och nätverk påbåda sidor av Östersjön etc.Mer avvaktande och tydligt skeptiska intervjupersoner villkorar eller ifrågasätter heltsatsningens betydelse genom att diskutera och problematisera runt bristen på finansiellaresurser i Östersjöländerna, tillgången på konkreta ingångar till avsedda marknader iprojekten, satsningens relativa litenhet, vad man menar är en brist på långsiktighet isatsningen, bristen på företagsförankring, inriktningen på makronivå och sektorer iställetför mikronivå (enskild företag och affärer) samt den inriktning man anser sig se mot”projekt istället för process”.Överförbarhet och generiska egenskaperEn majoritet av intervjupersonerna anser att projektverksamheter och arbetssätt i RTA varitgeneriska och att de kan överföras till andra marknader, länder, projekt och organisationer.Angående frågan om huruvida projekten har varit generiska, d.v.s om de kan överförastill andra marknader och länder så svarar en majoritet av intervjupersoner att detta ärmöjligt. Intervjupersonerna är ofta positiva till att faktiskt göra detta, och relativt mångauppger att verksamhetskoncept och arbetssätt också i praktiken har förts över till nyamarknader, länder, projekt och organisationer.Överhuvudtaget så har RTA inneburit ett upparbetande av olika arbetsformer och exportfrämjandekoncept. Med kopplingen till specifika organisationer, personer och eldsjälar,har de nu en mer komplett karaktär genom den konkreta projektverksamhetensalla lärdomar.RTA har därmed skapat ett slags ”kapital”, men ett kapital som kräver ett tydligt underhålloch en vidareutveckling för att inte tunnas ut och försvinna. Även de mest genialaexportfrämjande insatser och arbetssätt riskerar att förlora sitt värde om de inte hakartag i någon typ av affärsprocess, om de inte genererar ett verkligt lärande eller åtminstonedokumenteras och kommuniceras vidare i fortsatta satsningar.Horisontella mål - jämställdhet, miljö och integrationDet förefaller, menar FBA, ha varit svårt att på ett bra sätt arbeta med de horisontella måleninom det regionala tillväxtavtalet. Arbetet har dock inte fungerat sämre än i andra jämförbarasatsningar. Generellt kan vi konstatera att arbetet med det horisontella målet miljö har fungeratbättre än arbetet med målen jämställdhet och integration.38


FBA uppfattar att det i grunden har varit svårt för projekten att arbeta med de horisontellamålen på ett riktigt bra sätt. Viktigt är dock att påpeka att problematiken inte ärprogramspecifik utan i stor utsträckning förekommer inom andra offentliga och tillväxtorienteradeprogram där FBA haft inblick. Generellt kan vi konstatera att miljömål harvarit lättare att integrera än arbetet med målen runt jämställdhet och integration. Detberor bl.a på att ett insatsområde varit just Miljöexport och miljödriven tillväxt (för perspektivetintegration mellan Stockholmsregionen och öst, se exempelvis Kap. 9 PerspektivetBortamarknaden: Vad har RTA bidragit med?).En ganska stor grupp intervjupersoner som varit aktiva direkt i enskilda projektverksamheterdiskuterar de horisontella målen som en slags formaliteter, komplikationereller distraktion på väg mot det som man uppfattar är det egentligt viktiga. Man haribland en bristande förståelse för idén med horisontella mål och vad de kan bidra med iden här typen av satsningar. Men det finns också en mindre grupp intervjupersoner somär positiva och som exempelvis ser en poäng när man tvingas tänka till i dessa, iblandnya, banor.RTAs ansats, där man genom vägledning, tidigare projekterfarenheter och checklista ibroschyrform sökt informera och stimulera tankearbetet kring hur projekten kan arbetamed horisontella mål, är i grunden positiv. Men det finns naturligtvis också anledningatt fundera över vilket genomslag det är möjligt att få genom broschyrer. Kanske bör dekompletteras med andra typer av mer interpersonella pedagogiska grepp då tankesättetkan vara svårt att tillägna sig endast genom skriftlig information.Problematiken relaterar också till målens natur. Att exempelvis jämställdhetsarbete intealltid löper helt friktionsfritt är i sig delvis naturligt eftersom utgångspunkten för jämställdhetsarbeteär en analys om en faktisk föreliggande ojämställdhet. Detta förutsätteren slags konfliktdimension, och konfliktdimensioner är per definition svårhanterade.Angående det horisontella målet integration så har man ibland i projekten haft svårt attse kopplingen mellan den konkreta projektverksamheten och detta mål. Den andra delenav problematiken berör naturligtvis att inriktningarna är just horisontella, d.v.s löper påtvären oavsett verksamhet. Den som inte ser behoven kan uppfatta att detta skapar ettsvårbegripligt och byråkratiskt extraarbete.39


Likheter och skillnader i resultatDe exportfrämjande aktiviteterna inom Health Care samt Miljö förefaller sammantaget ha varitnågot mer framgångsrika än aktiviteterna inom IT och Utbildning. Generellt så har insatsområdenaHealth Care och Miljö i något högre utsträckning än IT och Utbildning förmått styra motstarka koncept för systemexport. Detta är enligt FBA mer relaterat till vilken typ av aktivitetersom har bedrivits, och hur konstellationerna har sett ut, än till insatsområde.Health Care och MiljöInom insatsområdena Health Care och Miljö har ett antal företag introducerats på mognaeller tydligt potentiella miljardmarknader i öst. Man befinner sig nu i ett läge därinvolverade företag från Stockholmsregionen deltar eller kommer att beredas möjlighetatt delta i olika typer av upphandlingar. På Health Care-området kan en tydlig uppbackningoch legitimitet spåras tillbaka till det faktum att området i huvudsak har en gemensam”ägare”/beställare på hemmamarknaden (landstinget). Denna har bidragit till ettgrundligt ”förarbete för affärer” i form av marknadsanalyser, demonstrationsprojekt,investeringsplaner, finansieringslösningar och kontakter. Insatserna har, menar FBA,fungerat exportfrämjande om än med begränsade affärsvolymer som utfall i det kortareperspektivet.Inom insatsområde Miljö har testning och certifiering av produkter och kompetensutvecklingav beställare liksom tillgång till demonstrationsanläggningar och -produkter,framtagning av investeringslösningar/finansieringslösningar etc gett en legitimitet sompå sikt främjar affärer i öst för Stockholmsregionens företag. Även här har dock insatsernaresulterat i begränsade affärsvolymer som utfall i det kortare perspektivet. Inomdetta insatsområde har man agerat utifrån en situation med ett mer otydligt ägarskap äninom Health Care. FBA kan konstatera att det finns en stor mängd offentliga organisationer,på nationell, regional och lokal nivå, som arbetar med att främja affärer inomområdet miljöteknik. Vänortssamarbetet har dock på ett positivt sätt bidragit till att göraägarbilden (kommuner) tydligare. Exportrådet avbröt sin satsning inom RTA för att inteytterligare splittra aktivitetsbilden.Resultatet för dessa två, enligt vår mening, något mer framgångsrika insatsområden, ärett antal processer som inte, utom i undantagsfall, når fram till den konkreta affäreninom ramen för projektets tidrymd. Processerna har dock resulterat i många ”skarpa”lägen inför kommande upphandlingar på i båda fallen miljardmarknader.40


Båda insatsområdena väcker frågor rörande vem som egentligen kommer att vara säljare/leverantöri de fall man får lämna offert eller göra affärer.• Har projekten haft en sådan laguppställning och diskussion att detta är säkrat?• Vem driver processen fram till affärsavslut (kontinuerligt)?• Vem har kontroll, kunskap och ägarskap över det som faktiskt ska säljas, exempelvis sjukvårdssysteminkl. diagnostikkompetens, eller avfallsanläggningar inkl. miljöledningskompetens?Problematiken rör det faktum att systemexport på dessa områden torde kräva ett Public PrivatePartnership, men där villkoren för främst de offentliga parterna (arbetsvillkor, attityder, budget,kommunal kompetens) kan försvåra möjligheterna för ett genomförbart erbjudande.IT och UtbildningNär de gäller insatsområde IT kan vi konstatera att det funnits och finns en delvis otydligmarknads-, aktörs- och produktbild samt en slags ”efter IT-bubblan situation”. Dettahar påverkat intresset och förutsättningarna negativt och man kan se att behovet av infrastrukturerkomplicerar möjligheterna till affärer. En del affärer har dock kommit tillstånd, men med små affärsvolymer som resultat i det korta perspektivet.Vi kan också konstatera att utvecklingen går mycket snabbt på området och Östersjöländernakan ibland hoppa över flera utvecklingssteg och därigenom ställa krav påkompetens och lösningar som Stockholmsregionen inte äger. FBA kunde exempelvis ien studie rörande utvecklingen av konceptet 24-timmarsmyndigheter i fem storstadsregionerkonstatera att Tallinnregionen kommit relativt långt i detta arbete och bokstavligen”jagar i hasorna” på Stockholm (se: RTK, APM 3: 2004).Inom insatsområde Utbildning är affärsvolymerna än mer blygsamma i det kortare perspektivet.Konsultteamet kan med utgångspunkt i resultatet se att det här har funnits endelvis otillräcklig eller otydlig marknadsanalys. Inriktningen förefaller också i hög gradvara att leverera utbildningar och vetenskaplig kompetens och är i mindre grad inriktademot systemexport.Det är vidare osäkert hur inriktade involverade aktörer (universitet och utbildningsinstitut)faktiskt varit på att skapa tillväxt och driva affärsfrämjande processer. I flera fall harorganisationsförändringar och nya ekonomiska förutsättningar tvingat projekten till attsöka annan finansiell bas. Resultatet speglar också en generell svårighet att kombinerauniversitetens styr- och incitamentstruktur med tillväxtorienterade insatser. Produkternaoch tjänsterna finns, menar FBA, men det är osäkert om de kan föras vidare mot kunderna.41


Båda insatsområdena väcker fortfarande grundläggande frågor rörande hur affärerna egentligenkommer att se ut.• När och var uppstår affärerna?• Vilka är regionens erbjudanden och leverantörer?• Vilka är regionens konkurrenter – inhemska (i Sverige eller öst) eller andra länder?Här bör nämnas att det största projektet inom insatsområde Utbildning – KLÖS – haften annan inriktning än de övriga. Projektet har på ett förtjänstfullt sätt, och med stortgenomslag hos företag och ungdomar i regionen, arbetat för att påverka målgruppernasattityder till öst. Man har därmed också kunnat lägga en grund för kontakter och affärerinom övriga insatsområden.42


7. Att främja internationella affärer förhållbar tillväxtOffentlig logik och affärslogik i samverkan, på en internationellspelplanI detta kapitel vill vi skissera en referensram som kan ge ett stöd för att dels säga någotom varför RTAs resultat blev som de blev, dels säga något om hur regionen i framtidenskulle kunna utveckla tillväxtfrämjande processer. Detta är således den lärande (formativa)delen av utvärderingen medan det tidigare blocket har varit konstaterande (summativt).FBAs utgångspunkt är att RTA bör förstår som att det syftar till att främja internationellaaffärer för hållbar tillväxt i Stockholmsregionen och därmed i förlängningen hela landet.Detta innebär att affärslogik (näringsliv) och offentlig logik (politik och myndigheter)måste kunna mötas på en internationell spelplan där målet är affärer för hållbar,inte bara ekonomisk, tillväxt.Internationell spelplanAffärslogikAffär förhållbar tillväxtOffentlig logikFig. 4Modell för att forma en spelplan för att främja internationella affärer (© FBA)Om offentlig logikTillväxtavtalet, och troligen också framtida liknande satsningar, blir begripliga inom enspecifik offentlig/demokratisk logik och genom en kontinuerligt förfinad regional formering.Hållbar tillväxtEftersom den offentliga arenan i hög utsträckning styrs utifrån kompromiss/förhandlingoch kontrasterande/kompletterande värdegrunder så kan och bör inte tillväxtsträvandenske förutsättningslöst. Ett sätt att formulera detta är genom begreppet hållbar tillväxt.Begreppet finns inte inskrivet i RTA:s syfte (man talar istället om långsiktig tillväxt)men det åskådliggör att RTA inte har haft för avsikt att styra på tillväxt till priset av en43


negativ utveckling för människa och miljö, vilket bl.a framgår av att RTA förutsätterhorisontella mål i projekten.Tillväxten, som genereras i offentligt initierade och drivna satsningar, bör också varahållbar i meningen uthållig, d.v.s generera långsiktiga ekonomiska värden. RTAs inriktningmot systemexport kan tjäna som exempel på denna tanke. Utgångspunkten är jubland annat att skapa långsiktiga relationer till kunderna och inte primärt att göra enstakaaffärer eller sälja enstaka delar av exempelvis sjukvårdssystem.Hinder, nödvändiga förutsättningar och möjligheterSatsningar som RTA emanerar ur demokratiska processer. Därför styrs de också (medveteteller omedvetet) utifrån fler värden än tillväxt. Detta kan uppfattas om en försvårandeomständighet i arbetet, men är i grunden både en nödvändig förutsättning, ett hinderoch en möjlighet. Detta har också fått tydliga avtryck i RTA:s inriktning, projektoch organisation.De offentliga beslutsprocedurerna möjliggör arbetet och skapar legitimitet, men komplicerarockså styrningen. De offentliga organisationerna bär också främjande kontaktnät,kunskaper och resurser för en specifik typ av satsningar inriktade på hållbar tillväxt.Men styr ibland mer på organisationsinterna mål än på exempelvis gemensamt regionala.Vidare utgör specifika lagar och bestämmelser, men också föränderliga politiskaattityder och prioriteringar, ramverk för offentliga insatser. Till denna bild av offentlighetensförutsättningar kan vi också lägga den regionala nivåns delvis oklara status i Sverige.Regionen är sällan en helt självklar eller relevant utgångspunkt för offentliga insatser,i synnerhet inte för att främja affärer.Mötet mellan två logikerPartnerskapstankenI RTA och andra liknande satsningar bör den offentliga logiken och affärslogiken jämkasihop runt målet ”affärer för hållbar tillväxt”. Detta bör också, enligt FBA, vara utgångspunktenför partnerskapstanken. I RTA skriver man att partnerskapet syftar till att:”samordna parternas näringspolitiska insatser utifrån regionens förutsättningar och näringslivetsbehov”. Det torde vara angeläget att näringslivets behov definieras av affärslivetsaktörer själva inom ramen för partnerskapet för att inte affärsperspektivet ska tappasbort till förmån för en mer generell näringspolitik. På samma sätt bör självfallet relevantaoffentliga aktörer bidra med sin syn på hållbar tillväxt i regionen.Arbetsmodell för en internationell spelplanAtt främja affärer på en internationell spelplan, med utgångspunkt i ett offentligt ramverk,innebär, menar FBA, att arbeta med processerna utifrån fyra perspektiv: på hemmaplanoch på bortamarknaden, och med aktörer i såväl kund- som leverantörsledet.Detta illustrerar vi med följande modell.44


Kunder/marknadHemmaBortaLeverantörerFig. 5Modell för att främja affärer på en internationell spelplan (© FBA)Vi menar att processen att främja affärer internationellt kräver en mer komplex arbetsmodellän ett endimensionellt köp-säljförfarande mellan inhemska leverantörer och utländskaköpare. Starka beställare på hemmamarknaden liksom samarbetsrelationer medproducenter på bortamarknaden eller konkurrenter kan vara väl så viktiga komponenteri främjandeprocessen. Längs processen, och i de olika perspektiven, kan vi återfinnakritiska faktorer (hinder och nödvändiga förutsättningar för resultat) som kan fungeradels som ett avstämningsinstrument för hur väl processen har hanterats, liksom ett verktygför lärande inför fortsatta insatser.Två sammanlänkade processerEtt andra steg för att förstå arbetet med RTA är att beskriva satsningen som två delprocesser.I det följande beskriver vi dessa separat av analytiska skäl. I praktiken är destarkt relaterade. De får/kan inte frikopplas från varandra utan utgör två sidor (delprocesser)av samma exportfrämjande satsning (huvudprocess). Arbetsmodellen med defyra perspektiven ovan bör, menar vi, styra arbetet i båda processerna.ProgramprocessenFBA:s begrepp ”programprocess” motsvarar arbetet i det regionala partnerskapet,Landshövdinggruppen, styrgrupp och kansli, Programprocessen handlar om tillväxtavtaletsformering på den regionala nivån, samt den övergripande styrningen av projektverksamheternaoch programmet som helhet. Grundfrågeställningen är om RTA somhelhet varit rätt ”riggat” och haft rätt styrning för att främja internationella affärer förhållbar tillväxt. Vi har redan konstaterat behovet av ett möte mellan affärslogik och offentliglogik i partnerskapet.Programprocessen ska tillsammans med främja affärer-processen leda till resultatetsjälvgående affärsprocesser där det finns leverantörer och kunder som möts och där regionenstår sig i konkurrensen.45


Främja affärer-processenMed främja affärer-processen menar FBA det arbete som sker i programmets konkretafrämjande insatser, d.v.s i de enskilda projekten. Som tidigare redovisats innebär RTAatt skapa förutsättningar (främja) för affärer för att i ett senare skede kunna göra affärer.Det ligger således i insatsernas natur att det finns ett slags ”glapp” i tiden mellan denfrämjande insatsen och själva affären. Slutmålet, affärer, bör emellertid självfallet styrainsatserna och glappet får inte vidgas till en ravin av tid där affären knappt går att skönjai ett framtida fjärran. Främja affärer-processen och den offentliga logiken bör alltså varamedlet medan den ”skarpa” affärsprocessen bör vara målet.Den ideala främja affärer-processen kan, menar FBA, ta sin utgångspunkt i några vanligabegrepp som återfinns i marknadsföringssammanhang nämligen: Attention, Interest,Desire och Action. Att skapa uppmärksamhet, intresse och efterfrågan är medlet (främjaaffärer), medan själva handlingen (att göra affärer), action, är målet. En utgångspunktsom nedanstående bild åskådliggör.Främja affärerAttention, Interest, DesireGöra affärerActionFig. 6Modell för sambandet mellan att främja affärer och att göra affärer (© FBA)Ett liknande processkoncept finns hos Exportrådet där åtgärder för att främja affärerdelas in i Intresseskapande, Kompetenshöjande, Information, Kontaktknytande, Projektförberedandesamt Situationsanpassat stöd. Projekten inom RTA har själva kodat sinainsatser med hjälp av denna typologi.Att främja affärer genom att skapa uppmärksamhet, intresse och efterfrågan (önskan attdelta) menar vi bör löpa som en röd tråd i både programprocessen och främja affärerprocesseni samtliga fyra perspektiv: hemmamarknad, bortamarknad, inhemska leverantöreroch utländska leverantörer.Kunder/marknadAttention, Interest, DesireHemmaBortaLeverantörerFig. 7Modell för samband mellan aktiviteter och perspektiv (© FBA)46


8. Programprocessen• Stockholmsregionen har i RTA Tillväxt Öst formerat sig med utgångspunkt i såväl ettadministrativt som ett mer funktionellt regionbegrepp• Partnerskapet har bidragit till att fördjupa arbetet med att knyta ihop Stockholmsregionen.• De regionala aktörer som deltagit i partnerskapet har huvudsakligen dragit slutsatsen attman behöver samla sig för den regionala tillväxten, inte vad man bör göra eller hur.• Valet av insatsområden har gjorts såväl ”aktörspragmatiskt” (vem vill och kan vara med)som utifrån en analys av på vilka områden regionen har störst internationell konkurrenskraft• Det finns drag av en medveten rollfördelning i projekten: ”dörröppnare”, ”mäklare” och”lokomotiv”.• Samverkan mellan olika insatsområden och projekt i RTA har förekommit i relativt begränsadomfattning.• Drygt 1/3 av projekten har haft medfinansiering från medverkande företag och både storaoch mindre företag har medverkat i olika aktiviteter och konstellationer. Samtidigt menarmånga respondenter att företagsmedverkan är för svag liksom företagsperspektivensintegrering i projekten.• Det går även att konstatera ett underskott av kommunmedverkan, trots kommunernasstora betydelse i satsningar som denna.• Offentliga organisationer har i många fall svårt att frigöra de resurser som behövs för attkunna medverka. Det finns också en tydlig medvetenhet om att regelverken kan ”hämma”eller begränsa offentliga organisationernas medverkan.• Målen för RTA och styrningen av processen är inte helt tydlig även om projekten harföljts upp löpande.• De horisontella målen har i många fall varit sidoordnade, d.v.s. de har beskrivits ochåterrapporterats, men inte styrt projekten.Utgångspunkten för föreliggande utvärdering är, som redovisades i föregående kapitel,att RTA syftar till att främja internationella affärer för hållbar tillväxt i Stockholmsregionen.Detta utgör programmets bakomliggande logik. Med detta i åtanke avser vi här attbelysa frågan om huruvida RTA har varit rätt ”riggat” och styrt för att uppnå målet,d.v.s hur har programprocessen fungerat?RegionbegreppetRTA har tagit sin utgångspunkt i såväl ett administrativt som ett mer funktionellt ochdynamiskt regionbegrepp. Partnerskapet har varit sammansatt och drivits av ett antalsamverkande organisationer med länet som verksamhetsbas, medan de konkreta verksamheternainneburit projektkonstellationer med aktörer också från andra delar avSverige.47


Intervjupersoner från samtliga insatsområden pekar på att näringslivets struktur inteföljer länsgränserna, varför viktiga samarbetspartners och företag kan finnas i andradelar av landet, både i övriga Mälardalsregionen och i andra regioner. Samarbete skermed aktörer i exempelvis Uppsala län, Gävleborgs län, Småland, region Skåne, Västerbottenm fl. En uppfattning bland respondenterna är att det är viktigare att man har medde rätta företagen än att de kommer från regionen. Något som kanske blir särskilt viktigtdå RTA är inriktat mot systemexport – ”Hela systemen görs knappast i samma region.”Respondenterna betonar vikten av att vara flexibel i regiontänkandet. Ett dynamisktregionbegrepp betraktas som en helt nödvändig förutsättning för att kunna sätta sammankonkurrenskraftiga affärsfrämjande verksamheter.Vidare betonar respondenterna att det inte är regioner som är utgångspunkten för samarbete,utan enskilda aktörer. Aktörer som utifrån sina olika utgångspunkter och förmågorkan bidra med olika typer av kompetens, kontakter etc, och som tillsammans kan geett ökat mervärde för aktörskonstellationen som helhet. Eller som en av de intervjuadeuttrycker det – ”Våra nätverk femdubblas genom att vi går ihop.”Samtidigt som fokus i intervjumaterialet, med viss självklarhet, ofta ligger på aktörsnivånkan vi konstatera att ”Stockholm”, snarare än Stockholmsregionen, uppfattas ha ettviktigt signalvärde. Begreppet ”Stockholm”, och den förståelse detta väcker hos olikaaktörer, anses ”ha en bra klang utomlands”. Det är också i Stockholm som de drivandeintressenterna och branschföreningarna finns.Sammanfattningsvis kan man kanske säga att den administrativa länsindelningen harbetydelse för att det ska finnas en eller flera beslutsfattare som har såväl mandat somförmåga att organisera, koordinera och finansiera satsningarna. Därutöver bör formeringenske med hjälp av landets samlade resurser.AktörernaIntervjupersonerna menar överlag att RTA varit rätt riggat som programorganisation.Även om nyansskillnader förekommer så uppfattar de flesta även att rätt regionala aktörervarit med på central nivå inom programmet. Kritik har emellertid framförts mot vadman uppfattar som bristande företags- och kommunal medverkan i RTA som helhet.Företagsmedverkan i RTAVi kan konstatera att drygt 1/3 av projekten har haft medfinansiering från företag, vilkaockså har medverkat i projekten. Vi ser också ett relativt stort antal företag i samverkanskonstellationerna.De har introducerats på nya marknader och har som en effekt avRTA-projekten fått ta del av upphandlingar (speciellt inom insatsområden Health Careoch Miljö).Samtidigt påvisar bland annat intervjumaterialet viss brist i satsningen rörande just företagsmedverkanoch företagsperspektivens integrering i projekten. Intervjupersonerna48


har ofta upplevt ett behov av att involvera fler företag och företagare i såväl projekt somi programorganisation, och man har ibland också upplevt en brist på affärsperspektiv,marknadsanalyser och marknadsförståelse.Här vill vi poängtera att intervjupersonerna ofta gör en distinktion mellan att få medföretagens representantorganisationer och att få med företagen själva – ”Det räcker inteatt bara få med Företagarna, företagen behövs också.”.Företag och företagare är (naturligtvis) oundgängliga samverkansparter i en satsningsom eftersträvar internationella affärer. FBA menar att RTA nått längre än många andraliknande/relaterade satsningar där FBA haft inblick, men man hade troligen kunnat nåännu längre.Relaterad är också den lärdom som handlar om att i högre utsträckning söka involveraaffärsinriktade personer/aktörer med tydliga ingångar (nätverk, kontakter, kunskap,språk) till marknaderna i öst. Det förefaller naturligt att verkligt konkurrenskraftiga,internationellt inriktade affärssatsningar bör involvera fler partners från de specifikamarknadernas affärsliv, eller från andra internationella aktörer med ett intresse för enspecifik marknad. När affärerna och marknaderna är internationella, samt uppvisar enstark konkurrens, så behöver sannolikt affärskonstellationerna ha en internationell inriktning.Det torde finnas goda förutsättningar för att engagera sådana företag i Stockholmsregionen,som har den högsta andelen internationella företag i landet.Intervjupersonerna menar att det i huvudsak är två punkter man bör ha i beaktande viden satsning som vänder sig till SME. Främst de små företagen lider ofta brist på kunskapom affärsförutsättningarna. I ett initialt skede lider de också ofta brist på resurseratt ge sig in i nya satsningar. En intervjuperson menar att SME oftast har större behovav snabb avkastning medan de större har råd att göra mer strategiskt långsiktiga satsningarutan omedelbara vinster. I kombination med en begränsad kunskap om exportfungerar bristen på resurser hämmande på exportsatsningar till nya, okända marknader.Flera respondenter menar att det behövs tydligare insatser för att underlätta för dessaföretag att delta. Ett förslag som förs fram är att kansliet utformar en arbetsmetodik såatt SME kan få stöd när det kommer till ”skrivarbetet” runt RTA. Flera uppfattar att justdetta moment är kritiskt då de mindre företagens ”fria resurser” är mycket begränsade.Någon nämner att en särskild organisation kanske borde skapas för att stödja företagenmed t.ex. ansökningsförfarandet. Några föreslår även utbildningar inom områden somexempelvis avtalsjuridik, certifieringar, tullfrågor, registreringar, regelverk, myndighetskontakterför att möta företagens ”kunskapsunderskott”.Kommunmedverkan i RTADet går även att konstatera ett kommunalt underskott i RTA. Stockholms stad ochKommunförbundet i Stockholms län finns med i arbetet, men övriga 25 enskilda kommunerär relativt osynliga, annat än i vänortssamarbeten, eller representeras genom49


Kommunförbundet. Ingen kommun förutom Stockholms stad har agerat projektägareför enskilda RTA-projekt.Konsultteamet menar att kommunerna i hög utsträckning behövs i den här typen avsatsningar. De är en offentlig part med en relativt nära och naturlig koppling till ochkunskaper om det lokala näringslivet.Resurser och offentliga organisationerDen resursproblematik som identifierades ovan gäller naturligtvis inte endast privatanäringslivsaktörer. Flera intervjupersoner pekar på att offentliga organisationer i mångafall har svårt att frigöra de resurser som behövs för att kunna medverka i satsningar somligger utanför deras egna vardagliga och direkta verksamhet. ”För 10 år sedan hade deoffentliga aktörerna en sådan buffert att de kunde vara med. Det var t.ex. lätt att få medsjukvården. Idag är det annorlunda.”Medverkan från det offentliga i bred bemärkelse uppfattas av respondenterna som bådeönskvärt och nödvändigt, särskilt i fall satsningarna syftar till systemexport. Men detfinns också en tveksamhet kring exempelvis enskilda sjukhus möjligheter att ”dra sittstrå till stacken” genom att låta anställd personal medverka. ”På deras arbetsplatserfinns inte pengar för att få in dem i systemen”.En intervjuperson uttrycker troligen det många känner – ”Satsas det inte tillräckligtuppifrån så är det svårt att sätta igång det hela”.Det offentligas mandatFlera respondenter menar att det ibland handlar om att gå en inte helt lätt balansgångmellan vad offentliga aktörer får och inte får göra. Även om de flesta i stora drag äröverens om vad de anser att det offentligas roll är, så finns det en tydlig medvetenhetom de olika regelverkens mer eller mindre ”hämmande” eller begränsande inverkan påvad som är möjligt. En av de intervjuade påpekar t.ex. att man måste vara försiktig dådet är lätt att hamna i en diskussion om (otillåtna) företagssubventioner. ”Vad får egentligengöras i näringslivsfrämjande syfte?” Åtgärder som uppfattas som nödvändiga attgenomföra kanske inte går att genomföra då de ligger utanför den offentliga kompetensen.”Vi får inte sälja kunskapen” eller ”vi får inte verka utanför Sveriges gränser”uttrycker det som respondenterna har framförts.Denna problematik försvårar ett systemexportperspektiv. Kunskapen inom hälso- ochsjukvårdsområdet exempelvis är i stor utsträckning inbyggd i den offentliga sfären. Vilkakan leverera denna kunskap på en marknad? Och om produkterna säljs privat, samtidigtsom kunskapen om deras användning finns i det offentliga – hänger tekniken ochtjänsten ihop? Vem är det egentligen som ska sälja systemen? Om det är offentligatjänstemän – ryms i så fall den uppgiften inom deras arbetsuppgifter och mandat?50


Aktörernas roller – ”dörröppnare”, ”mäklare” och ”lokomotiv””Tillväxtavtalet gäller insatser som offentliga aktörer har särskilda förutsättningar föroch som företagen inte klarar på egen hand […] Staten, landstinget och kommunernakan öppna dörrar för företag på Östersjöområdets exportmarknader […] …identifierainternationellt finansierade utvecklingsprojekt, utöva inflytande tidigt när sådana projektaktualiseras, kartlägga juridiska förutsättningar för offertgivning m.m….” (text urRTA)FBA kan konstatera att det finns ett medvetet drag av rollfördelning i projekten. De offentligaaktörerna, som exempelvis länsstyrelsen, Kommunförbundet, landstinget,Stockholms stad och Hjälpmedelsinstitutet agerar ”dörröppnare” och legitimerar företagenoch produkterna såväl vad avser kvalitet som kapacitet. Olika företag och organisationer(privata, halvoffentliga etc) agerar å sin sida som konkreta ”mäklare” av kontakterför match-making eller formering. Mäklandet sker antingen på uppdrag av det offentligaeller organisationernas medlemmar, eller därför att det i företagets affärsidéingår att bygga nätverk med andra för att stärka sin egen konkurrenskraft i större affärer.Varje insatsområde har sådana mäklare med specialkompetens och kontakter inom resp.område, exempelvis Exportrådet, KTH, Handelshögskolan, Eco Baltic, Östhandelsforum,Miljöteknik Öresund, Lynx & Partners (IT), Karolinska institutet, Sweden Multitech& Marketing, Scandinavian Care, Euromed Networks, Informationslogik, Hälsoochsjukvårdens Östeuropakommitté m.fl.Vidare kan vi konstatera att rollerna kan vara mer eller mindre överlappande. Som exempelagerar ofta Stockholms stad och Exportrådet både som dörröppnare och mäklare.I flera projekt har det också funnits idéer om att större, internationella företag skullekunna agera ”lokomotiv” för olika konstellationer av främst mindre företag. Utifrån sinakontakter och erfarenheter på en internationell arena kan de fungera som draghjälp. Sådanaföretag har funnits med i alla insatsområden utom Utbildning och är exempelvisEricsson, ABB, Siemens, Vattenfall, Fortum, och Tieto Enator.Således har ett stort antal projekt inneburit samverkan mellan företag, myndigheter ochutbildnings- och forskningsinstitutioner. Ett så kallat Private Public Partnership (PPP)där aktörerna innehar olika roller.Insatsområden och projektVid en genomlysning av intervjumaterialet framgår det att valet av insatsområden ochprojekt analytiskt kan hänföras till två utgångspunkter, dels till vad man kan kalla för”den regionala kompetens- och konkurrensprofilen”, dels till vad man på motsvarandesätt skulle kunna benämna ”RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofil”.51


Den regionala kompetens- och konkurrensprofilenValet av insatsområden för RTA byggde på en analys av inom vilka områden Stockholmsregionenkan stå stark i ett internationellt perspektiv. Och där man kunde göratroligt att starka företag skulle kunna backa upp satsningarna. Insatsområdena valdes såatt säga utifrån en bedömning av inom vilka områden regionen har internationell lyskraft”vi hade något att komma med inom dessa områden”. På så sätt fokuserades typiskaStockholmskompetenser.Detta förfaringssätt uppfattas i huvudsak som en styrka i RTA. Vi kan emellertid konstateraatt det finns de som upplever att tillvägagångssättet varit för ”utbudsdrivet”. Attfokusera på Stockholmsregionens starka sidor har till viss del gått ut över analysen avvad som faktiskt efterfrågas i Östersjöländerna. En av intervjupersonerna uttrycker detsom att det har funnits ett slags ”mantra i politiken” under de här åren. Det var ett antalområden som det togs för givet att de skulle vara intressanta. ”Det vi missade vargrundanalysen. Hur ser det egentligen ut där?”.RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofilDet går också att skönja en annan utgångspunkt för valet av insatsområden, vilken vihar valt att kalla ”RTA-aktörernas intresse- och nätverksprofil”. Det innebar att valet avinsatsområden också grundade sig på förekomsten, eller icke-förekomsten, av aktörerinom RTAs programorganisation som var extra intresserade av och kunniga inom vissainsatsområdena, samt att de hade upparbetade nätverk och kontakter inom dessa områden.Valet av insatsområden skedde således inte förutsättningslöst. En intervjuperson berättar:– ”Att sjukvård överlevde berodde på att en av de starkaste aktörerna var landstinget.Och IT hade vi innanför väggarna här…. Det var inte så att man satt med tioområden och gjorde en objektiv evaluering av vart vi inom regionen hade störst möjlighet”.Åsikten är inte frekvent återkommande i intervjumaterialet men fler intervjupersonerhar varit inne på samma linje.Viss kritik har riktats mot själva projekturvalet. Ett par intervjupersoner menar att manborde ha haft ett mer öppet förfarande och använt sig av s.k. ”calls”. Detta, menar man,skulle ha gjort urvalsförfarandet mer rättvist samt även förbättrat förutsättningarna förRTA att nå mer kvalitativa projektsatsningar.För att inte ge en oförtjänt negativ bild vill FBA i sammanhanget poängtera att flertaletintervjupersoner varit överens om att det till syvende och sist ändå handlat om att mannågonstans måst ”sätta ner foten” och starta den aktiva processen.Det samlade intervjumaterialet ger således vid handen att valet av insatsområden gjordesdels ”aktörspragmatiskt”– inom vilka områden kan vi få kontakt med personer ochorganisationer som vill vara med, och där kansliet dessutom har kompetens? Dels utifrånen analys av de områden där man menat att regionens internationella förutsättning-52


ar varit som störst. Vi kan också konstatera att de valda sektorerna varit sådana där detoffentliga har en egen relation som beställare och finansiär. Man har valt områden somvarit särskilt betydelsefulla för offentligt-privata samarbeten. Det är också typiska områdenför offentliga inköp och upphandlingar.SamverkanSamverkan som arbetsform”All verksamhet inom ramen för tillväxtavtalet bedrivs i det regionala partnerskapetsnamn och i samverkan mellan parterna.” (text ur RTA)Tanken om partnerskap är naturligtvis central i en satsning som bygger på funktionellasamverkanslösningar för exportfrämjande arbete. Processen växer fram genom gränsöverskridandesamverkan, privat-offentligt, över gränserna inom den offentliga sfären,mellan olika verksamheter, affärsområden etc. Helt enkelt genom en funktionell formeringför tillväxt utifrån insatsområden, parternas förutsättningar och marknadens spelregler.Men hur har då samverkan som arbetsform fungerat i RTA och på vilka sätt har mansamverkat?Inledningsvis kan vi konstatera intervjupersonerna har uppfattat det som mycket viktigtatt diskutera frågor som relaterar till samverkan i bred bemärkelse. Huvuddelen av dekritiska faktorer (hinder och nödvändiga förutsättningar) som nämnts i intervjumaterialethandlar i grunden om hur samverkan fungerat eller borde ha fungerat. Utan samverkaninget avtal, inga projekt och ingen påverkan på tillväxten.FBA uppfattar att partnerskapet i viss mån bidragit till att fördjupa det mödosammaarbetet att knyta ihop Stockholmsregionen. Att detta inte är ett lätt arbete är dock knappastnågon hemlighet. Genom RTA och RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmslän) och vidare in i RTP (Regionalt tillväxtprogram) och RUP (Regionalt utvecklingsprogram)så växer dock en ”regionaliserande” process fram där aktörerna så sakteligajämkar ihop sig. Mängden sådana regionala akronymer vittnar dock samtidigt omen viss fragmentisering. Viktiga frågetecken återstår alltså fortfarande att lösa för regionensaktörer: vilka bör prioriteringarna och strategierna vara, vem ska tillåtas att ageradrivande part?De aktörer i Stockholmsregionen som deltar i det regionala partnerskapet har i grunden,menar FBA, huvudsakligen bestämt att man behöver samla sig för den regionala tillväxten,inte vad man bör göra eller hur. Vi ser en ökad medvetenhet och ett visst ökat samarbetepå toppnivå i regionen kring en inriktning mot internationalisering, men det saknasen uppbackning runt de mer specifika hur-frågorna. Flera intervjupersoner inompartnerskapet tycks inte till fullo ställa sig bakom och ”backa upp” tillväxtavtalets prioriteringaroch inriktningar, och som man har ett gemensamt ansvar för. Enligt vissa berordetta på parternas olika syn på vad som egentligen krävs för att stärka tillväxtförutsättningarna.En konflikt uppfattas föreligga mellan de som betonar ”det infrastrukturel-53


la” (banker, fysiska kommunikationer etc.) och de som betonar mer ”mjuka värden”,eller vad som kanske kan kallas för den mentala infrastrukturen.Samverkan mellan projekt och mellan insatsområdenMerparten av de intervjuade menar att samverkan mellan projekt inte har förekommit,att man inte lyckats i sina föresatser rörande detta, eller att det av olika projektspecifikaanledningar inte har varit aktuellt. För att undvika en (felaktig) bild av fragmentiseringbör man dock komma ihåg att det i hög utsträckning funnits andra typer av kopplingaroch släktskapsband mellan projekten. Konsultteamet har exempelvis utifrån den totalaprojektpopulationen kunnat urskilja sex grupper av projekt innehållandes tre eller flerinbördes relaterade enskilda projekt och där dessa sex grupper innehåller ungefär entredjedel av den totala projektpopulationen. Samverkan har handlat dels om att projektenbygger på varandra, dels att de utgör olika delar av samma satsning. Samverkan överinsatsområdesgränserna tycks dock ha förekommit i mycket begränsad utsträckning.Frågor att reflektera över• Viktiga frågetecken återstår fortfarande att lösa för regionens aktörer: vilka börprioriteringarna och strategierna vara och vem ska tillåtas agera drivande part?• Hur får man fler kommuner att delta?• Hur får man fler företag att delta? Ett förslag är att inrätta en särskild stödorganisationför att stödja i första hand de mindre företagen med t.ex. ansökningsförfarandet.Företagsutbildningar inom områden som exempelvis avtalsjuridik,certifieringar, tullfrågor, registreringar, regelverk, myndighetskontakter, etc. är ettannat förslag. Som framgår av analysen av främja affärer-processen nedan tordedock specifika affärssituationer, och att engagera företagen i rätt fas av affärsprocessen,vara ett framgångsrikt koncept för att skapa intresse.• Vore mer öppna ”calls”, men kanske riktade till specifika grupper, ett bättre urvalsförfarandeavseende projektansökningar?• Kan synergieffekter skapas genom utökad samverkan mellan projekt och mellaninsatsområden?Styrning av RTA-processenOm styrning av RTARTA karaktäriseras delvis av att insatserna, av nödvändighet, styrs utifrån flera olikamål och från flera olika nivåer och organisationer samtidigt (se även: Om offentlig logik,ovan). Målet är inte bara att uppnå tillväxt utan att uppnå någonting än mer kompliceratnämligen hållbar tillväxt.Dessutom är RTA uppbyggt på ett inte helt okomplicerat sätt, genom satsningens ursprungi staten och genom fokus på en offentlig nivå – regionen – som fortfarande har54


en delvis oklar roll och avgränsning i tillväxtsammanhang. Staten och de enskilda partnerskapenfår försöka styra en formering där gemensamma aktiviteter fortfarande måsteutvecklas ur ett slags, mer eller mindre, frivilligt stöd från en mängd aktörer.Alla dessa enskilda aktörer, parter och nivåer har dessutom sannolikt egna interna bevekelsegrunderför att delta i partnerskap eller projekt. Dessutom kanske organisationsinternaoch individuella föreställningar om satsningen inte alltid stämmer överens med demer kompromissade lösningar som kännetecknar satsningen som helhet.Styrfrågorna är därmed, menar FBA, viktiga när det gäller förståelsen för RTA TillväxtÖst och planeringen av framtida liknande satsningar. Vi kan också konstatera att Statskontoreti två utvärderingar (Statskontoret 2004:3, 2004:5) fokuserat på utvecklingsbehovrunt styrningen av arbetet med Östersjömiljard 2 och RTA nationellt.Mål och syften, uppföljning och utvärderingDet övergripande målet för RTA är : ”långsiktig ekonomisk tillväxt i Stockholmsregionenoch därmed också övriga landet genom att svenska företag tidigt etablerar affärsförbindelsermed nordvästra Ryssland, de baltisk länderna och Polen”. Men detta mål harinte varit så självklart att arbeta mot. Programmets olika skrivningar innehåller flerasyften och mål som sammantaget ger bilden av en inte helt tydlig målstruktur. En delförklaringtill detta är sannolikt den relativt stora mängden intressenter och nivåer somfunnits i RTA.Men det är inte optimalt att behöva tveka på eller diskutera vilka mål som egentligengäller, och vilken hierarki som mål och syften bildar. För att styrningen av verksamhetenska fungera bör målen vara mycket tydliga och specificerade, mät- och utvärderingsbara.Men man bör också se upp så att man inte har ”mål- och syftesliknande formuleringar”inskrivna på olika ställen i programmets texter och som komplicerar målbilden.Vi menar att ambitionsnivån (bidra till affärer, direkt påverka affärer) inte har specificeratstillräckligt väl i RTA:s mål och syften, vilket delvis försvårar arbetet att bedömaprogrammets framgång. Samma utvecklingsbehov har för övrigt också noterats angåendearbetet centralt (på statlig nivån) med Östersjömiljard 2 (se: Statskontoret 2004:3,sid: 92).Konsultteamet möter olika bilder angående när och efter hur lång tid de konkreta resultatenav en sådan här satsning kan förväntas komma. Vilka resultat bör man nå på kortresp. lång sikt? En grund till problemet är att målen inte är tidsatta. Det finns relativtliten gemensam förståelse för när tillväxtmålet bör vara realiserat för att programmetska ses som framgångsrikt. Är det nu när vi utvärderar RTA, om fem eller om tio år?Vi vill samtidigt poängtera att styrningen mindre handlar om mätbara mål för tillväxten,om det ens är möjligt att mäta denna relaterat till en specifik satsning, än om mätbara55


mål för den process som ska leda till tillväxt. Hur många leverantörer och vilka ska varamed, vilka kunder och partners är aktuella i Östersjöregionen, hur många företagsbesökhar gjorts, hur många upphandlingar har man haft möjlighet att delta i, hur många flerEU-projekt involverar aktörer från Sverige och Östersjöregionen i samverkan, andelföretagsfinansiering av utvecklingsprojekt etc.Återrapportering från projektenEn annan aspekt av styrningen rör hur återrapporteringen från projekt till programnivåfungerat. Vi kan konstatera att RTA har haft en löpande uppföljning av projekten därolika delar av programorganisationen också fått möjlighet att fundera över resultat, diskuteraoch justera inriktningarna.Som vi uppfattat saken bygger partnerskapets projektspecifika redovisningar i uppföljningarnaoch årsredovisningar på skriftlig rapportering från projektägarna/-ledarna.Kanske finns en möjlighet att göra denna återrapportering än mer användbar i styrhänseendeom den skriftliga rapporteringen kompletteras eller ersätts med någon form avkvalitativa intervjudiskussioner ”ansikte mot ansikte” (någon timme, en gång i halvåretunder projektets gång). Eventuellt skulle konkretion och djup i känslan för enskilda projektsutvecklingsbehov, möjligheter och resultat kunna öka med en sådan uppföljningsteknik.FBA ser dock inte behovet av ytterligare kvantifierad eller ekonomisk återrapporteringfrån enskilda projekt utanför en sådan ”ansikte mot ansikte-rapportering”. Vår erfarenhetär att skriftlig återrapportering ofta är mer svårtolkad än den information man kantillgodogöra sig vid personliga möten som strukturerats kring ett antal skarpa diskussionsfrågor.Det viktiga här är att man på programnivå tillägnar sig rätt instrument föratt kunna styra processen i projekten.Frågor att reflektera överSom framgått tidigare menar FBA att framtida RTA-liknande satsningar genomgående,från riggningsfasen och in i programprocessen och främja-affärsprocessen, bör styrasmed den konkreta affären i blickfånget. Utgångspunkten för styrningen bör vara att kontinuerligtåstadkomma och forma ett möte mellan tydlig affärslogik och offentlig logikpå en internationell spelplan. Det enskilda projektets mål är affären som skapar hållbartillväxt. I enlighet med denna syn menar vi att partnerskapet, ur styrhänseende, bör diskuteratre frågor.Vad innebär det att styra på affär?När det gäller att styra på affärer så är deltagandet i satsningen, på alla nivåer, av affärsinriktadepersoner och organisationer ett viktigt sätt att styra. Ett annat styrinstrument ärnaturligtvis målen för programmet som helhet. Dessa bör slå fast vikten av affärsfokusoch vara tydligt utvärderingsbara med indikatorsystem som bedömer affärsinriktningenoch exempelvis antalet potentiella och genomförda affärsslut efter en specificerad tidsperiod.Ytterligare ett möjligt sätt att ”styra på affär” är kanske att höja ribban angående56


hur många projekt som bör ha medfinansiering från dels leverantörer, dels avnämare/kunder.Vad innebär det att styra insatser som kräver en internationell spelplan?Även den internationella spelplanen kräver, menar FBA, styrning på specifika personeroch organisationer. Hur ser vi till att personer och organisationer med rätt ingångar tillde aktuella marknaderna, affärsnätverken o.s.v. involveras i projekten? Hur säkrar viden rätta affärsinriktade konstellationen när en optimal samverkansparter finns på deninternationella arenan eller exempelvis är en företagare i nordvästra Polen? Hur utnyttjarvi på bästa sätt den offentliga sektorns roll och kunskap som kund vid internationellasatsningar av det här slaget? Hur säkrar vi ett gott marknadsspecifikt analysarbete tidigti satsningarna?Vad innebär det att styra på hållbar tillväxt och horisontella mål?Centralt för styrning på horisontella mål och hållbar tillväxt är att man slår fast prioritetför de olika målen samt att man tillser att målen bryts ned på ett relevant sätt (aspektersom också, i relativt hög utsträckning, hanterats i RTA).Men man bör också klarlägga ambitionsnivån runt enskilda horisontella mål som jämställdhetoch integration. Tydligt i arbetet med de horisontella målen integration ochjämställdhet i RTA är att projekten och projektidéerna inte har utformats med dessaaspekter i fokus utan de har i många fall beskrivits och återrapporterats som separat (påhängd)information. Kopplingen till hållbar tillväxt finns i princip enbart genom att manhar valt att ha ett särskilt insatsområde för miljödriven tillväxt.Troligen finns det ett behov av ytterligare analys som input till styrning när det gällerdessa mål. En analys skulle kunna ge en bild av vilka kritiska faktorer som bör hanterasför att skapa ”skarpa” affärsinriktade projekt med jämställdhets-, integrations-, ellermiljöprofil.57


9. Främja affärer-processenI detta kapitel tar vi upp främja affärer-processens kritiska faktorer i de fyra perspektivenHemmamarknad och Bortamarknad, Inhemska leverantörer och Utländskaleverantörer, hur de har hanterats i RTA och vilka som eventuellt kvarstår.Redovisningen visar hur projekten genom konkreta aktiviteter har verkat för attleverantörer och kunder ska uppmärksamma, intressera sig för och efterfråga (Attention,Interest, Desire) de processer som syftar till att främja affärer (action) för hållbar tillväxti Stockholmsregionen.Perspektivet Inhemska leverantörerDen materiella, strukturella och institutionella utvecklingen i Östersjöregionen utgör engigantisk marknad i vardande. Inledningsvis är den till stor del finansierad av internationelltkapital, i synnerhet EU-medel för investeringar i de nya medlemsländerna.Flera menar dock att Sverige och svenska företag, i mindre utsträckning än i andra länder,är engagerade i de exportmöjligheter som skapas. I projekt finansierade av utvecklingsbankernakallas Sverige för ett Major Underutilized Donor Country. Ett citat frånutvärderingen speglar synen på de mindre företagens begränsade intresse och vilja attutveckla internationella affärer.”Företagen är tillräckligt nöjda med den svenska marknaden.”Som vi kan se av underlaget för utvärderingen är dock detta en grovt generaliserad bild.Intresse finns, men underlaget för utvärderingen av RTA Öst vittnar om svårigheternaför svenska SME att söka sig till nya marknader utomlands. Detta trots att många menaratt den regionala och nationella marknaden för spetsprodukter och –kompetenser, exempelvisinom IT för sjukvården och miljöteknik, börjar bli mättad. Svårigheterna geren viktig relief till varför företagen är ”nöjda” med den svenska marknaden.58


Kritiska faktorerUtvärderingen frilägger följande faktorer som särskilt kritiska (hinder och nödvändigaförutsättningar) för ett ökat engagemang från företagens sida.MarknadHemmaBortaMarknadskunskapAffärslogikFinansieringLeverantörerFig. 8Kritiska faktorer för perspektivet Inhemska leverantörerMarknadskunskapProblem och möjligheterMindre företag har ofta krav på snabb avkastning i kombination med begränsad kunskapom nya marknader, vilket kan hämma exportsatsningar. Dåliga kunskaper ommarknaden och osäkerhet om affärsvillkoren i öst gör att många företag tvekar inför attta steget. Kompetensutveckling krävs kring de verkliga affärsförutsättningarna som lagstiftning,upphandlingsregler och beslutsprocesser i resp land och affärskulturer. Ökadekunskaper kring förutsättningarna ger bättre underlag för riskbedömning och kan ökaviljan till engagemang. ”Oavsett vem som ska in på en annan marknad så måste mansätta sig in i de förhållanden som råder.”Behovet av marknadskunskap sätter också fokus på valet av projektledare och -medarbetare. Många respondenter lyfter fram vikten av personliga erfarenheter av internationelltsamarbete och från projekt i de olika länderna samt ett stort kontaktnät.Vad har RTA bidragit med?Nästan alla projekt inom samtliga insatsområden har gjort större kartläggningar ellerriktade insatser som tyder på att man har inventerat vilka företag och organisationer sombör informeras om eller engageras i exportaktiviteter mot öst. Vidare har nästan allaprojekt inom samtliga insatsområden gjort större kartläggningar eller riktade insatser föratt ta reda på marknadspotentialen i öst. Kunskaperna har i en del fall funnits somingångsvärden genom tidigare projekt eller vänortsutbyten, eller genom att man har utnyttjatolika organisationers kontaktytor, exempelvis Exportrådet.59


Deltagarna i projekten och aktörer i projektens närhet äger också viktiga kunskaper,utöver fakta om marknadernas storlek, om mer specifika förutsättningar för att göraaffärer i resp. land och hur länderna skiljer sig åt. Det kan gälla exempelvis:• huruvida det är offentliga eller privata aktörer, unga eller gamla, politiker ellertjänstemän som bör bearbetas• på vilken nivå kontakter bör tas, och vem som bör ta dem• hur mogen marknaden är för de olika insatsområdena• politisk stabilitet/instabilitet• politiska prioriteringar av investeringar• grad av korruption och kriminalitet• ”regler” för kommunikation (avtal, muntlig eller skriftlig kontakt, elektronisk ellerpersonlig kontakt)• beslutsstrukturer och transparens (byråkratiskt, auktoritärt, centraliserat/decentraliserat)• synen på privatisering och entreprenörskap• kunskapssyn• språk (engelska eller tolk)• tillgång till egen resp. internationell finansieringDet framgår dock inte specifikt vilken kompetens och erfarenheter projektledare ochandra medverkande i projekten har för att agera på marknaderna i öst eller vilken betydelsedet har haft för godkännande av projektansökningar. I några fall har svenskar medinvandrarbakgrund engagerats, vilket förefaller att på ett positivt sätt ha påverkat måluppfyllelseni projekten. I andra fall har projektledarna haft erfarenheter från aktiviteterpå internationella marknader, vilket också märks i förmågan att knyta kontakter och attdriva stora projekt. Andra har känt sig mer främmande för att agera i en ny kultur ochkan ha haft svårare att engagera medaktörer och skapa rätt allianser, och att ta sig fram iicke-transparenta byråkratier.AffärslogikProblem och möjligheterMindre företag har ofta små möjligheter att avsätta tid och pengar för allmänt hållnaprojekt där konkreta affärsslut och leveranser dröjer eller är svåra att överblicka. ”Dehar varken ro eller tid att sitta på möten som ligger långt från affärsmöjligheter…dekan inte sitta som vi andra byråkrater.”Situationen kompliceras av att en av RTAs grundidéer är att regionens konkurrenskraftligger i systemexport där företag, offentliga aktörer och även forskare bildar partnerskapsom kan utveckla och offerera hela system (funktioner) snarare än enstaka produkter60


och tjänster. Öst ska exempelvis kunna erbjudas kompletta lokala sjukvårdsstrukturereller vattenreningslösningar.Partnerskap är troligen nödvändigt för att de mindre företagen alls ska ha möjlighet attdelta i upphandlingar och affärssammanhang som är så stora att de på sikt kan påverkaregionens tillväxt. Partnerskap där offentliga aktörer och forskare ingår ger också nödvändiglegitimitet på många marknader.RTA är inte begränsat till Stockholms län utan ska innefatta partnerskap med Uppsalaregionen,övriga Mälardalsregionen och Gotland. Också andra partnerskap över länsgränsernakan bli aktuella inom avtalets ram i syfte att ytterligare stärka ”erbjudandet”.Systemexport genom partnerskap kan ur de mindre företagens synvinkel te sig som entungrodd och svåröverblickbar process som begränsar viljan att delta. Företagen kanockså behöva relativt lång betänketid för att fatta beslut om att delta. De kan samtidigtha orealistiska förväntningar på hur snabbt affärerna ”faller ut”. Företagen måste erbjudasett upplägg med tydliga mål och som tidsmässigt passar in i deras ramar. De behöverockså ha en ”säker” plattform där de kan lita på att få in pengar för sina produkter.”Det är svårt att motivera svenska företag att gå med i projekt utan att erbjuda konkretaleveransmöjligheter.”Detta kräver att de får insyn i teman, aktiviteter och tidplan både på ett tidigt stadiumoch löpande, samtidigt som de engageras konkret i rätt skeden i processen. Offentligaaktörers kunskap om och kontakter med beställare och lokala partners kan exempelvisanvändas för mer direkta match-makinginsatser som kan göra det möjligt för företagenatt med en mindre insats prova på att exportera. Erfarenheter som i förlängningen kangöra det möjligt att delta i större affärer.Vad har RTA bidragit med?Projekten kan tydligt delas in i tre typer av aktiviteter och mål/resultat:• allmän marknadsföring• match-making mellan enskilda leverantörer och beställare• formering för systemexportAllmän marknadsföringProjekt med inriktning mot allmän marknadsföring är få. Med utgångspunkt i problembildenovan, och de resultat projekten har nått i relation till mål och resursåtgång tordedetta vara rätt tänkt. Projekten är fyra (4) till antalet och återfinns inom insatsområdenaIT, Health Care och Miljö.Insatserna har inneburit att arrangera mässor/utställningar i Stockholmsregionen. Antaletdeltagare blev i samtliga fall väsentligt lägre än beräknat och vissa aktiviteter fick61


ställas in på grund av för få anmälda. I tre av projekten har utställningarna inte kompletteratsmed andra aktiviteter varför det inte går att utröna om konkreta affärskontakteroch affärer har uppstått som en följd. Endast ett av projekten har explicit redovisat attman har gjort en undersökning av intresset bland potentiella deltagare. I detta fall vardet dock betydligt fler som var intresserade än som senare deltog.Match-making resp. formeringMiljöHealth CareITUtbildningMatch-making och viss formeringFormering och viss match-makingMatch-making eller formeringMatch-makingFig. 9Inriktning på match-making resp. formering inom varje insatsområdeProjekten inom insatsområde Miljö är till stor del inriktade mot match-making mellanenskilda leverantörer och beställare och till en mindre del mot formering av företag försystemexport (avfall, vatten, energi). I många fall bygger projekten på varandra ellerkompletterar varandra (förstudie, huvudprojekt, följdprojekt, komplement) och kangrupperas utifrån syfte, tema, land etc. Intressant att notera är då att ett antal ”projektkluster”sammantaget innehåller både match-making och formering.Projekten inom insatsområde Health Care är i huvudsak inriktade direkt mot formeringdär både offentliga aktörer, forskare och privata företag samverkar för systemexport(sjukvårdsstrukturer). Några projekt har mer fokus på match-making.Insatsområde IT har relativt få projekt totalt (9 st), vilka kan delas i två hälfter. Delsnågra med inriktning mot match-making, dels några inriktade mot formering (Östersjökabeln,bredbandsstrategier, mCity-tjänster).Även insatsområde Utbildning har relativt få projekt (6 st). Projektet KompetenslyftÖst, som riktar sig till svenska gymnasister och företag i syfte att öka det entreprenöriellaintresset för östersjömarknaden, kan sägas ha fungerat som en utbildningsplattformför aktörer inom samtliga insatsområden. Övriga projekt är inriktade mot matchmaking.Projekten tar visserligen i flera fall upp möjligheterna till formering, men då snarare ibemärkelsen samverkan mellan utbildare kring konkreta utbildningar, utbildningsformeroch annan kompetensöverföring än om systemexport. Projekten har samtliga (exkl.KLÖS) karaktären av förstudier av utbud och efterfrågan och har bara i ett fall fått enkonkret uppföljning genom annan finansiering än RTA. Givet förstudiernas resultat hardet sannolikt varit relevant att avbryta de övriga projekten i den form de hade.62


Materialet tyder på att projekt som bygger på vänortsutbyte, samarbetsavtal eller andratidigare samverkansprojekt, och/eller som inriktas på att stötta beställaren i tidiga faserav stora investeringsprojekt tenderar att i större utsträckning än övriga lyfta fram formeringsom en förutsättning för framtida export (exempelvis avfallsplanering, uppbyggnadav finansieringsformer, planering av nya sjukvårds- och rehabstrukturer).Aktiviteter och materialOavsett inriktning på projekten, match-making eller formering, innehåller de sammantagetungefär samma typer av aktiviteter i olika kombinationer (utbildningar, studiebesök,seminarier, projektmöten). Formeringsprojekt är dock mer inriktade på projektmötenför att gemensamt formulera problem och möjliga lösningar inför framtida upphandlingarav ”stora system”, medan match-making har mer inriktning på säljmöten och distributörskontakter.I båda fallen förefaller aktiviteterna vara skräddarsydda snarare änallmänna, d.v.s vänder sig till ett medvetet urval aktörer (dock olika stora grupper) bådei öst och i Sverige.Tio webbtjänster har utvecklats (tre IT, fyra Miljö, tre Health Care) i form av demonstrationskataloger,forum för nätverk etc, vilka dels gör kartläggningar av företag ochmarknader mer allmänt tillgängliga, dels erbjuder verktyg för att de kontakter som harskapats genom projekten ska kunna överleva och utvecklas.Både webbplatser och tryckt företags- och produktinformation har i viss mån översatts,främst till engelska, ryska eller polska beroende på vilka länder man vänder sig till.FinansieringProblem och möjligheterFöretagens uthållighet är en grundförutsättning för processen, från ”marknadsöppning”till formering av leverantörer, till utveckling och anpassning av produkter, till offertskrivandeoch slutligen till beställning och betalning i konkreta affärer. Brist på riskkapitalunder denna oftast långa väg, och en oöverskådlig flora av offentlig finansieringoch bidrag, kombinerat med tidsödande ansökningar och återrapportering och en osäkerlönsamhet i slutänden, avhåller de flesta mindre företag från att ge sig in på nya marknader.Utbudet av EU-program utnyttjas inte effektivt av regionens SME, och dessutomenligt utsago i mindre utsträckning än i övriga landet. Hållbarheten och transparansenöver tid i de offentliga satsningarna kan därför vara en viktig grundbult för företagensvillighet att agera.De förstudier av marknader och samarbetspartners som har presenterats tidigare i dettakapitel, liksom konkret match-making och formering av aktörer både på hemmaplan ochi öst är exempel på stöd som minskar företagens risk. Ett problem kan dock vara att resursernaendast räcker till inventering och formering av befintliga företag och produkter.Avsaknaden av riskvilligt kapital för innovativa produkter och tjänster med exportpotentialkan leda till att konkurrenskraften minskar på sikt. Vidare är finansieringskällornaofta avsedda för ett bestämt syfte, vilket skapar problem för exportprojekt som ofta63


grundas på flera blandade motiv och intressen. Ett annat argument, mot stöd till förstudieroch formering, kan vara att företagen riskerar att lägga sin tid på utveckling somgynnar konkurrenter, eller att man förlorar rätten att lämna anbud när den investeringman har hjälpt till att utreda kommer ut i upphandling.Vad har RTA bidragit med?Projektpengarna har i nu nämnd ordning använts för följande typer av resultat. Sammanställningenär gjord utifrån huvudaktivitet i projektet.Med referensobjekt menas en lösning som prövas på en pilot, men där resultatet är generisktoch kan användas hos fler liknande beställare. Det kan också avse modeller förutbildning, bredbandsstrategier etc. Här återfinns oftast konkret formering av företag försystemexport. Med marknadskunskap menas inventering av leverantörer och marknader,och möten dem emellan genom olika former av match-making.Typ av resultat ÖMII-medel (utbetalt) Total finansReferensobjekt/modeller 18,5 Mkr 77,3 MkrMarknadskunskap 5,5 Mkr 34 MkrSöka finansiärer/finansiering (både privat och EU) 3,5 Mkr 9 MkrProvförsäljning 2,5 Mkr 7,5 MkrKompetenscentra 1,8 Mkr 7 MkrMässor, konferenser 2,3 Mkr 5,5 MkrAttitydförändring (KLÖS) 1 Mkr 4,4 MkrWebbplatser 0,8 Mkr 2,7 MkrCa 36 MkrCa 148 MkrFig. 10Resultat kopplat till resurserIntressant att notera är att Östersjömiljardens andel av den totala finansieringen är somlägst på de mest marknadsnära insatserna, d.v.s referensobjekt resp. marknadskunskap(exkl. provförsäljning). Omvänt är det på dessa områden som företagens medfinansieringär som högst (33 Mkr, d.v.s 1/3). Och i stort sett hela medfinansieringen från östavser referensobjekt (11 Mkr).Varje insatsområde innehåller sammantaget en kombination av aktiviteter och resultat,vilka tillsammans stärker insatsområdet som helhet gentemot ett land eller marknad. Detfinns relativt få överlappningar i den bemärkelsen att flera projekt gör samma sak. Härskiljer endast insatsområde Miljö ut sig genom att innehålla flera projekt som har gjortlikartade inventeringar av företag och marknader och inrättat flera webbplatser för attgöra denna information tillgänglig.Resursfördelningen per insatsområde hänger nära samman med vilken tyngdpunkt insatsområdethar, formering eller match-making. Fokus på referensobjekt/modeller sam-64


varierar med fokus på formering, medan fokus på marknadskunskap hänger sammanmed fokus på match-making. Insatsområdena har således något olika profil vad gällertyngdpunkt i aktivitet/resultat.IT resp. Utbildning har satsat främst på referensobjekt/modeller. IT har dock i störreutsträckning än Utbildning satsat på att försöka rigga både initial och fortsatt finansiering.Health Care har en profilering mot konkreta referensobjekt, professionella kompetenscentra(fysiska och virtuella) och provförsäljning i öst med fokus på ”skarpa” funktionellaupphandlingar (systemexport).Miljö slutligen har sin tyngdpunkt i bredare undersökningar av marknadsförutsättningar(leverantörer i Sverige resp. marknader i öst) med tillhörande webbplatser samt sökningav EU-medel och privat finansiering för att förverkliga möjligheterna. Men även härfinns några referensobjekt (på avfalls- resp. energisidan) samt viss provförsäljning.Respondenterna i samtliga insatsområden är eniga om att RTA-medlen har gjort storskillnad främst i följande avseenden. De har:• lett till att leverantörer alls har mäktat med att pröva den nya marknaden i öst• lett till utveckling av referensobjekt som kan utnyttjas för större marknader• minskat den initiala risken och därmed lockat privata finansiärer• lett till att aktörer i regionen har fått igång partnerskap som i sin tur har kunnatsöka både internationella och svenska medel exempelvis Interreg, Phare, Tacis,Tempus, UD, SIDA och NutekEn respondent menar att utan Östersjömiljarden skulle Stockholmsregionen haft svårtatt komma in. ”Som exempel har länsstyrelsen ett regionalpolitiskt anslag på 6 miljonerjämfört med Norrbotten som har 150 miljoner.”En annan menar att medlen varit betydelsefulla i ljuset av att exempelvis Danmark ochFinland haft större framgångar än Sverige just på grund av de mer aktiva offentliga insatsernaoch finansieringen.Några pekar också på att medlen har varit särskilt viktiga för de mindre företagens möjligheteratt delta eftersom Exportrådet i huvudsak uppfattas som orienterat mot störreföretag. De tar bl.a ut en avgift i förskott, vilket kan uppfattas som en alltför hög risk förSME.65


Samtliga projekt uttrycker behovet av ett långsiktigt perspektiv och fortsatt finansieringför att i slutänden nå konkret export och de tillväxtmål som har legat i RTA. Majoritetenav respondenterna menar att det är en betydligt längre resa från att skaffa kontakter tillatt göra konkreta affärsavslut än den tidrymd som RTA omfattat. De anger cykler på 3-20 år beroende på komplexitet i affären och beställarens former för upphandling ochfinansiering.Behovet av kontinuitet och uthållighet är samtidigt en ödesfråga för de investeringarsom har gjorts. Regionen växlar nu över till ett läge där flera av de drivande aktörernakommer att ha ännu mindre särskilda medel än tidigare.Perspektivet BortamarknadenÖstersjöregionen är satt under unionens tryck att utveckla bl.a infrastrukturen, miljöhänsynenoch offentliga tjänster som sjukvård, vilket påverkar dels behovet av investeringaroch nya driftslösningar, men också behovet av nya organisationsformer. Brist påkompetens att hantera förändringsbehoven, liksom begränsade erfarenheter av decentraliseringoch entreprenörskap och begränsade kunskaper i engelska kan leda till brist påinitiativ och naturliga kontakter och mötesplatser, liksom långa ledtider för beslut. Ochäven om utbildningsnivån kan vara hög så har kunskapen tillämpats i en annan verklighetän den marknadsorienterade.Stora finansieringsproblem vad gäller investeringar, och medborgarnas ovilja att betalaför tidigare ”fria” offentliga tjänster, påverkar möjligheterna till avgiftsfinansierad driftoch sätter ramen för den ekonomiska verklighet som möter exportören. Regelsystem,både officiella och inofficiella, och organiserad brottslighet, sätter den ”juridiska” ramen.Bilden är dock grovt generaliserad (men motsvarar i hög grad den gängse uppfattningenbland svenska aktörer). Beroende på land och bransch kan politisk stabilitet, företagskultur,regeltransparens, finansiell marknad och kunskaps-/utvecklingsnivå vara mereller mindre lik Sverige. Det finns också en snabbt framväxande skara välutbildade,yngre aktörer med goda språkkunskaper. Svenska företag kan också i många fall mötaen ”miljö” utan belastning från äldre teknik och system, vilket kan erbjuda gynnsammaförhållanden för utveckling av svenska produkter inom exempelvis IT-området, somkan ha betydelse även på den svenska marknaden.66


Kritiska faktorerUtvärderingen frilägger följande faktorer som särskilt kritiska (hinder och nödvändigaförutsättningar) för att marknadsaktörerna i öst ska uppmärksamma och välja svenskaleverantörer.MarknadSocial samvaroBeställarkompetensLokal anpassningHemmaFinansieringBortaLeverantörerFig. 11Kritiska faktorer för perspektivet BortamarknadenSocial samvaroProblem och möjligheterPersonliga erfarenheter av internationellt samarbete och från tidigare projekt i området,ett stort kontaktnät och en kontinuerlig närvaro på marknaderna, liksom uppföljning avmöten och konversationer, är en viktig förutsättning för projektledare och andra som”mäklar” affärer. Det finns sällan någon organiserad offentlig information att tillgå omexempelvis företag och den personliga kontakten blir avgörande för tillgången till djupareinformation av betydelse för att främja affärer. ”Det är svårt att bedriva affärsutvecklingpå distans. Det är ju mycket de lokala nätverken och regelbundna möten somavgör. Man kan inte lyckas från Sverige.”Skillnader mellan Sverige och öst vad gäller ”regler” för den sociala affärsprocessenoch de språkliga barriärerna är enligt många respondenter lätt att underskatta. Mångapekar på att beroendet av tolk är stort, vilket komplicerar den naturliga kontakten ochmedför begränsningar vid exempelvis förhandlingar. Eftersom det här handlar om affärsrelationerär det heller inte ”bara” att översätta utan även tolkarna måste ha förtroendei regionen. Det är inte självklart att en inhemsk tolk/konsult eller en infödd somflyttat till Sverige har detta förtroende. Och även tolkarna/konsulterna är delaktiga i attbygga relationer. Kontinuiteten blir en del i strukturkapitalet och personer, såväl affärsaktörersom tolkar och konsulter, kan inte självklart bytas ut, då bryts förtroendet.Flera påpekar också att ”reglerna” för social samvaro skiljer sig åt genom att den personligakontakten och relationen är viktigare i öst än i Sverige. E-post fungerar dåligt,inte bara på grund av ovana eller brist på tillgång till datorer och nätverk, utan genomatt det kräver en djupare personlig relation innan det kan brukas. Detta skiljer i och försig inte affärsrelationer i öst från affärer i andra länder eller nationellt. ”Sverige fokuse-67


ar på sakfrågor i affärssammanhang medan för dem är den personliga kontakten ochrelationen av större betydelse.”Traditionen av central styrning kan göra att beslut, som i Sverige kan tas lokalt ellerregionalt, i öst tas ända uppe på departementsnivå. Detta ställer krav på att rätt personertar kontakt på rätt nivå. För större investeringar kan beroendet av kontakter mellan politikervara centralt. Här blir också graden av politisk stabilitet en viktig kritisk faktor.Nyval kan över en natt rasera mödosamt uppbyggda nätverk och kontakter.Återigen är det viktigt att markera att länderna skiljer sig åt. Respondenterna menar attförhållandena i Baltikum i snabb takt har kommit att likna de svenska (västeuropeiska).Polen är mer och Ryssland mest olika, främst på grund av politisk instabilitet och inofficiellaeller icke-transparenta regelverk, samt en skepsis såväl mot privat företagandesom myndigheter, beroende på vem som tillfrågas. ”Särskilt i Ryssland är det viktigt attha personliga relationer med viktiga personer för att kunna driva igenom olika momenti projekten, exempelvis att få alla papper klara och det är lång väg till myndigheter. Detär en strikt hierarki och det är svårt att nå fram till rätt person. I de baltiska staterna ärdet tvärtom mycket lätt att komma i kontakt med myndighetspersoner.”För de svenska aktörerna kan det vara lätt att underskatta resursåtgången för den lokalanärvaron, både i form av tid och utgifter för resor, som kan bli en tung post i projektbudgeten.”Det går inget direktflyg till Kaliningrad.” och ”Det tar 30-40% mer tid attdriva projekt i Ryssland än i andra länder. Det är även omöjligt att förutsäga vilka utgiftersom kommer då det ändras hela tiden och varierar från projekt till projekt.”En komplikation i de fall främjande av affärer kräver partnerskap mellan myndigheter,forskare och företag, och samtidigt lokal, kontinuerlig närvaro av aktörerna, är de olikavillkoren för arbetsgivaren. Offentliga aktörer har allt mindre möjligheter att ersättautlandsstationerad personal med vikarier och övertid. Om insatser utomlands inte ingår iuppdraget saknas medel för kompensation för vikarier och övertid, vilket minskar viljanatt ställa medarbetare till förfogande. Självfallet kan det även vara svårt att locka människortill att flytta utomlands eller ha dubbel bosättning.Vad har RTA bidragit med?Av projekten har 90% haft olika former av ”närvaro” i Östersjöregionen. De få projektsom faller utanför är de som har fokuserat på förutsättningarna i Stockholmsregionen(attitydförändring, kartläggningar av företag etc).Det finns dock några skillnader mellan typer av projekt, och mellan insatsområden. Projektmed inriktning på formering arbetar med en relativt jämn fördelning av aktiviteterbåde i Stockholmsregionen och i öst. Aktörerna reser till varandra och utbyter erfarenheter,har projektmöten, utbildningar etc som successivt för projektet framåt. Projektinriktade på match-making å sin sida har en större andel aktiviteter i öst än i väst medfokus på möten hos tänkbara kunder och distributörer.68


Ryssland (främst S:t Petersburg), Polen och Lettland har bearbetats i större utsträckningän Estland och Litauen. Valet av orter och kontakter förefaller vara i hög grad styrt avtidigare kontakter, exempelvis genom kommunernas vänortssamarbete, landstingetssamarbetsavtal och Stockholms stads kontor i S:t Petersburg. Det finns därmed ett sambandmellan vilka länder/orter de olika insatsområdena fokuserar och vilka projektägaresom förekommer inom de olika insatsområdena.Internationella affärer kräver också översättning och anpassning av både produktinformationoch produkter, exempelvis programvaror. Webbplatser och tryckt företags- ochproduktinformation har i viss mån översatts, främst till engelska, ryska eller polska beroendepå vilka länder man vänder sig till.BeställarkompetensProblem och möjligheterOm beställare i öst ska kunna formulera investeringsbehov, och en marknad ska kunnauppstå och utvecklas, torde det krävas att de har tillgång till både en formell och en”mental” infrastruktur. De formella förutsättningarna är inte alltid för handen genom attdet saknas fungerande upphandlingssystem, eller lagstiftning exempelvis kring miljökrav.Eller genom att aktörskollektivet utgörs av många små kommuner som var och enär för liten för att ta stora investeringsbeslut samtidigt som det saknas en samordningmellan dem.Problemen i den mentala infrastrukturen kan handla om brist på kompetens för att värderamöjligheterna tekniskt, ekologiskt och ekonomiskt. Eller att man i öst inte har haftlika lång tid att utveckla attityder och värderingar som gör att man är mottaglig för, ellerprioriterar sådana typer av investeringar i exempelvis miljö, utbildning och hälsovårdsom RTA presumerar. Detta kan medföra att kontakter och personliga relationer blirviktigare än produkterna.”Utvecklingsländerna kan komma att prioritera investeringar i försvar, utbildning, fastigheter,transporter och andra områden framför hälso- och sjukvårdens utveckling.Man tycks i dessa länder inte gör samma bedömning som i Sverige beträffande hälsansbetydelse för välfärd.”Vidare är systemexport oftast en typ av affärer där potentiellt konkurrenskraftiga erbjudandenmåste formuleras långt innan anbudshandlingarna offentliggörs.Utvärderingen visar att beställarkompetensen i öst kring såväl affärs- och upphandlingsformersom systemsyn, teknikval och lagstiftning måste utvecklas för att jämna vägenför systemexport. Ovan har redovisats några möjligheter för svenska leverantörer, nämligenatt profilera och marknadsföra en viss typ av kompetens i strategiska allianser(formering) och med kontinuerlig lokal närvaro på strategiska arenor. Här presenterasen annan del i lösningen, nämligen att med utgångspunkt i en väl avgränsad mål-69


grupp/upphandlingssituation skräddarsy beställarutbildning, och att i samråd med beställarnautforma planer och investeringsunderlag.Vad har RTA bidragit med?Inom tre av fyra insatsområden (ej Utbildning) har det funnits projekt inriktade på attutveckla beställarkompetensen i riktning mot systemimport. Inom insatsområde Hälsahar majoriteten av projekten denna inriktning, inom Miljö är det ungefär hälften ochinom IT 1/3 medan insatsområde Utbildning främst är inriktat på förstudier av marknadenoch förankring/demonstration av enskilda produkter.Insatsområde Miljö har främst haft projekt inriktade på planering och finansiering avavfallshantering men också av biobränsleanläggningar och vattenreningsverk. Sådanaprojekt har funnits i samtliga länder som ingår i RTAs målgrupp. Insatsområde HealthCare har främst inriktats på att stötta beställaren att utveckla och finansiera modernavårdstrukturer. Insatsområde IT å sin sida har fokuserat på beställarens förmåga att utvecklaoch finansiera IT-infrastruktur och nättjänster. Projekten har stöttat beställarenatt se behovet av både organisation, kompetens, IT-stöd och produktionsutrustning, ochhar utvecklat både projektplaner och finansieringsplaner. I projekten har ingått ävenkonkret utbildning, seminarier och studiebesök för beställare, och i vissa fall har nätverkupprättats, exempelvis för miljöchefer och för patologer.Som nämndes i avsnittet ovan kan det finnas anledning att även pröva ”enklare” lösningarför att successivt utveckla kontakter som kan skapa förtroende hos olika målgrupper,och som kan leda vidare till projekt som rör systemexport snarare än grossistförsäljning.Här finner vi många av de match-makingprojekt som vi redogjorde för iavsnittet om Inhemska leverantörer. Även dessa projekt har ofta ett inslag av beställarutbildninggenom de har erbjudit seminarier och demonstrationer och kompetenscentrasom sätter in produkterna i ett sammanhang. Insatsområde Utbildning, som inte har någrauttalat systeminriktade projekt, har däremot flera projekt där man har arbetat med attförankra produkter (utbildning, kompetens) hos olika beställare.Projekt för beställarkompetens inriktad på systemimport har främst förlagts till Baltikummedan Ryssland och Polen har ett par projekt vardera. Liksom tidigare kan vi konstateraatt vänortssamarbete och samarbetsavtal i hög grad styr i vilka miljöer projektenförläggs. Andra styrande faktorer kan vara förekomsten av lokalkontor (Exportrådetresp. SEU) och projektledarens ursprungsland eller speciella länderkompetens.Vi kan konstatera att inom område Health Care finns det en något tätare koppling mellanproduktdemonstrationer och systemprojekt än inom Miljö, IT och Utbildning. Detförefaller vidare finnas ett orsakssamband mellan förekomsten av beställarinriktade projektoch förutsättningarna för svenska företag att kunna bevaka och erhålla anbudsförfrågningar.Majoriteten av dessa projekt menar att de har fått sådana möjligheter och inågra fall har även kontrakt skrivits.70


Lokal anpassningProblem och möjligheterEn viktig framgångsfaktor är att projekten bygger på ett reellt behov och efterfrågan idet aktuella landet. Det är således viktigt att se till vilken bas det finns att bygga projektetpå och att det genomförs på mottagarlandets villkor. Detta kan kräva att tekniska ochorganisatoriska lösningar anpassas så att det är möjligt att finna både finansiering avsjälva investeringen och ekonomiska möjligheter till fortsatt utveckling och drift. Erfarenhetervisar att det har funnits projekt som blivit fel i skala eller på annat sätt intekunnat anpassas till de lokala förhållandena. ”Det är viktigt att ha en ödmjuk attityd ochinte säga att ’det här är det riktiga’.”Att kunna föreslå känd och beprövad teknik, och att dessutom kunna visa att den kanimplementeras i landets egen kontext där systemen kan vara på en annan (lägre, ellerhögre!) nivå är en konkret möjlighet. Att kunna visa upp demonstrationsanläggningar, iöst eller i Stockholmsregionen, och att kunna testa och anpassa investeringsförslag påplats torde vara en klar konkurrensfördel. Det kan också handla om att välja enkla lösningarförst, för att beställaren ska kunna ta itu med primära problem, innan man föreslårmer komplexa affärer (systemförsäljning).Liksom har nämnts tidigare är det nödvändigt att bygga upp lokala kontakter och en godlokal förankring, både för att skaffa kunskap kring behov och förutsättningar men ocksåför att på ett tidigt stadium skapa förtroende.Vad har RTA bidragit med?Det är främst systemprojekt, men även i viss mån match-makingprojekt, som har förankratsi öst. På IT-sidan har förankringen skett hos andra finansiärer, kommuner ochdepartement. Projekt inom insatsområde Health Care har förankrats i departement ochkommittér, hos ledningar och personal på sjukhus och vårdcentraler, och hos lämpligadistributörer. Miljöprojekt å sin sida har främst förankrats hos kommuner, privata anläggningsägare,miljömyndigheter och forskningsinstitut, men även distributörer. Utbildningsprojektslutligen har förankrats i universitet och utbildningsinstitut samt företag/företagarföreningar.Målgrupperna förefaller i allmänhet ha valts med två utgångspunkter. Dels vem som är”ägare” till de verksamheter som ska utvecklas med hjälp av svenska produkter ochkompetens. Dels hur beslut om investeringar tas och på vilka nivåer. Projektägarenskontaktnät och ”miljö” har troligen också spelat roll (sjukhus-sjukhus, kommunkommun,universitet-universitet), vilket ju i och för sig också var en av poängerna medval av ”värdar” för de olika insatsområdena i RTA.Samtliga insatsområden har projekt som antingen har visat befintliga svenska demonstrations/-referensobjekt,eller utvecklat särskilda sådana show cases i öst. InsatsområdenaMiljö, IT och Health Care har gjort både och, medan insatsområde Utbildning harvisat svenska utbildningskoncept, som kan anpassas till olika behov i öst.71


FinansieringProblem och möjligheterEn gemensam nämnare för länderna i öst är behovet av kapital för investeringar, menockså behovet att kunna skapa lösningar som bär sig ekonomiskt även i driftsfasen.Bristen på kompetens, och intresse, att värdera effekterna av hållbara lösningar kanmedföra att de har svårt att övertyga banker och andra om vilka vinster som kan erhållas,även om det finns tillgängligt kapital på marknaden. I flera av länderna är det hellerinte möjligt att ta sin utgångspunkt i privatisering av statliga verksamheter eftersom detinte finns lagstiftning som stödjer detta. Insatserna är således starkt beroende av internationellfinansiering, både bilaterala och multilaterala allianser.Vidare skiljer sig länderna åt vad gäller ekonomisk och politisk stabilitet, och korruption,vilket påverkar såväl den egna förmågan till finansiering som externa investeraresintresse. Flera respondenter menar att Ryssland i den meningen är den svåraste marknadenäven om den långtgående privatiseringen och ett starkt entreprenöriellt inslag ocksåskapar öppningar. Samtidigt kan liberaliseringen, i samtliga Östersjöländer, vara ett”hot” mot möjligheterna att styra mot hållbara lösningar. Det kan också finnas skillnadervad gäller de olika staternas vilja till garantiåtaganden vid lån från exempelvisEBRD.Flera respondenter pekar vidare på att vissa länder, exempelvis Finland, automatiskt germotfinansiering om projekt har fått godkänt från EU. Upplevelsen är att det är svårt attfå svensk motfinansiering, vilket skulle skapa sämre konkurrenskraft för Sverige.Vad har RTA bidragit med?Uppemot hälften av alla projekt har explicit arbetat med att försöka säkra uthålligheten iprojekten genom att söka, eller åtminstone identifiera, fortsatt finansiering. Inriktningenhar främst varit EU-medel (exempelvis ramprogram, Interreg, Phare, Tacis, Tempus),men också att rigga särskilda finansieringsfonder (Miljö) eller –konsortier (IT) ellergenom att involvera UD, SIDA eller Nordiska Investeringsbanken.Som vi har redovisat tidigare så har öst, trots den i många fall prekära finansiella situationen,bidragit med en inte oväsentlig medfinansiering (11 Mkr) till RTA. Denna medfinansieringavser uteslutande systemprojekt. Genom att tolka intervjuunderlaget så förefallerdet också som det är här som det finns möjligheter till fortsatt inhemsk medfinansiering,exempelvis från regionerna, ministerier och privata finansiärer.Perspektivet Utländska leverantörerProblem och möjligheterMarknaderna i öst är på intet sätt obrukad mark. Svenska företag möter en hård konkurrensfrån många andra nationaliteter som har funnits här en längre tid. Östersjöländerna72


har i regel flera alternativa projekt och partners att välja bland. Svensk teknik och kompetensär relativt okänd trots att vi ligger långt fram på vissa områden. Många andraländer, både våra nordiska grannar och andra västeuropeiska länder, har agerat både mersäljande, uppbackade politiskt på hög nivå, och med erbjudanden om delfinansiering.Detta har påverkat den svenska konkurrenskraften negativt. Incitament i form av mjukfinansiering där myndigheter helt eller delvis bekostar introduktionsarbetet inför en exportsatsningär ett välanvänt instrument i flera länder. Tillika kan det förekomma otillbörligkonkurrens och korruption i samband med offentliga upphandlingar.Till den utländska konkurrensen kommer den inhemska. Östersjöländernas egna företaghar självfallet ett försprång. Dels genom sin förankring både i språk och kultur, delsgenom lokal närvaro och nationella och regionala behov av att utveckla det egna näringslivet.Försprånget konstitueras också av löne-/prisnivån, som är betydligt lägre änden svenska. ”De har månadslöner på 3.000 kr. Det går inte att konkurrera med enprogrammerare från Sverige. Det är förhoppningen att vi ska kunna utnyttja detta genomatt lägga vissa saker i Litauen.”Ett samarbete mellan svenska leverantörer och lokala tekniska konsulter, distributörer,byggföretag, forskare m.fl kan både sänka priset och förbättra imagen för Stockholmsregionensföretag. Lokala partners kan också ordna en del av det praktiska så som attboka besök samt även göra kundbesök för en första ”kontroll”. Detta torde, särskilt underde första exportåren, vara nödvändigt för att dels vara tillräckligt tidigt ute för attidentifiera behov och skapa förtroende, och för att senare nå framgång vid upphandlingar.Ett sådant samarbete kan också leda till en framgångsrik rekrytering av kompetens tillSverige på områden med personalbrist. Eller import av innovativa lösningar som harkunnat uppstå på en marknad utan ”arv” av gammal teknik. Ett samarbete kan vidareinnebära att man gemensamt skapar ett ”brohuvud” till andra östeuropeiska och asiatiskamarknader. Mindre företag i öst har dock, liksom de svenska, begränsad erfarenhetav marknadsföring och försäljning av tjänster på en exportmarknad, och brist på medelför sådana satsningar.Således handlar ett konkurrenskraftigt, hållbart svenskt erbjudande inte bara om att haidentifierat efterfrågan och möjliga leverantörer. Det handlar lika mycket om att kartläggaoch kanske skapa allianser med både ländernas egna och andra länders leverantörer.Eller att skapa ett så unikt och prisvärt erbjudande i förhållande till efterfrågan attkonkurrensen faller.Kritiska faktorerUtvärderingen frilägger följande faktorer som särskilt kritiska (hinder och nödvändigaförutsättningar) för att svenska leverantörer ska kunna utveckla en stark marknadspositioni öst.73


MarknadHemmaBortaInhemskt samarbeteImport av kompetens och produkterSamarbete med tredje partLeverantörerFig. 12Kritiska faktorer för perspektivet Utländska leverantörerVad har RTA bidragit med?Inhemskt samarbeteAv det totala antalet projekt har 3/4 startat och utnyttjat samarbete med lokala aktörer.Insatsområde Utbildning har i huvudsak etablerat samarbete med högskolor och högreutbildningsinstitut i deras egenskap av lokala leverantörer. Insatsområdena IT, HealthCare och Miljö har en bred samarbetsyta om än med en viss profilering beroende påtema. Samarbetskontakterna beror av vilka aktiviteter och faser projekten genomlöper.Typiska konstellationer, ofta i kombination över tiden, är:• departement/myndigheter – dörröppnare, beslut• konsulter/forskare/studenter – kartläggningar, mäklare, expertstöd• företag/organisationer/myndighetspersonal – projektgenomförande• agenter/distributörer – återförsäljning.I flera fall är det uppenbart att de upparbetade kontaktytorna har haft betydelse inte baraför RTA-projektets genomförande utan också för förmågan till kraftsamling inför ansökningarom eller rigga fortsatt finansiering. Ju starkare partnerskap desto mer sannoliktatt man förmår ansöka, och får ansökningarna beviljade.Import av kompetens och produkterI två projekt har det funnits ett ”importperspektiv”, men bara vad gäller kompetens. I detena fallet rörde det att skapa en bredare rekryteringsbas för sjukvårdspersonal (från Polen).I det andra fallet att skapa ett studentutbyte med Östersjöländerna genom en stipendiefond.I det förra fallet bedöms idén ha stor potential (utbildning av potentiell arbetskraft).I det andra fallet var det inte (just då) möjligt att genomföra på grund av atten fond inte kunde upprättas, och ett begränsat intresse från svenska studenter.74


Det finns inga exempel på projekt där man har haft för avsikt att utveckla ett utbyte avprodukter, trots att flera pekar på både behovet och nödvändigheten av detta. ”Jag förstårinte hur vi svenskar kunde tänka oss att man skulle kunna göra stora affärer utanatt göra upphandlingar från motparten, att vi skulle få dem rakt av.”Samarbete med tredje partRespondenter för mer än hälften av projekten menar att konkurrensen är hård. Men hävdarsamtidigt att de produkter man har satsat på i hög grad äger en unicitet, särskilt urett hållbarhetsperspektiv. Därför är de inte i sig så sårbara för konkurrens. Respondenternamenar dock att Östersjöländernas finansiella situation och bristande kompetens attvärdera hållbara lösningar, i kombination med andra länders förmåga till delfinansieringoch politisk backning, är ett större hot mot svenska leverantörer än att produkterna inteskulle stå sig i konkurrensen. ”Ett exempel från Lettland är att man har väckt idén, menaffären går till exempelvis Tyskland.”Enligt det underlag som har kommit utvärderingen till del är det dock endast i två fallsom projekt explicit uppger att man har skapat allianser med tredje part. I det ena fallet(med Helsingfors) för att få tillgång till upparbetade kontakter i öst, kring avfallshantering.I det andra fallet för finansiell samverkan kring Östersjökabeln där ett aktiebolagägt av ryska, svenska och holländska intressenter ansvarar för en del av kommunikationslänken.Perspektivet HemmamarknadenProblem och möjligheterStockholmsregionens attraktionsvärde (bl.a enligt internationell ranking) påverkar synlighetenoch legitimiteten för regionens kompetens, produkter och tjänster i ett exportperspektiv.Det kan således krävas målmedvetna och offensiva insatser även på hemmaplanför att göra varumärken och näringsliv kända på en internationell marknad.Offentlig upphandling har en stor potential för att stödja en hållbar utveckling. Att synliggöraprodukter och företag som utvecklas enligt svenska yrkesmässiga och juridiskakrav och specifikationer, och visa att de har ett högt förtroende på hemmamarknaden,kan skapa en legitimitet även på utländska marknader. ”Vi måste veta att vi själva skullevilja handla från de företag som vi skickar över.” och ”Om de ryska företagen ser attdetta är sanktionerat från officiellt håll i Sverige så fäster de stor vikt vid det.”Stockholms läns landsting investerar och upphandlar för ca 15 miljarder per år. Därtillkommer inköp som görs inom den kommunala vården. Landsting och kommuner hardärmed en stark potential som ”legitimerare” för kompetens och produkter inom hälsoochsjukvård. Samordnade funktions- och teknikupphandlingar som Stockholms stadslokala investeringsprogram och Statskontorets (och vissa kommuners och länsstyrelsens)strategier och ramavtal för e-services, 24-timmarsmyndigheter, mobila tjänster,GIS etc, är ett annat exempel. Vidare kan Sustainable Stockholm Region, inkl. det regi-75


onala miljöhandlingsprogrammet, kommunala klimatinvesteringsprogram och miljödiplomeringav företag användas för att både driva på hemmamarknaden och skapa förtroendeutomlands. Ett utvecklat samspel mellan Stockholmsregionen och den nationellanivå kan också fylla en funktion för att öka regionens identitet och synlighet.Kritiska faktorerUtvärderingen frilägger följande faktorer som särskilt kritiska (hinder och nödvändigaförutsättningar) för att skapa förtroende för regionens leverantörer genom en legitimerandehemmamarknad.MarknadOffentlig upphandlingHemmaPolitisk kraftsamlingBortaLeverantörerFig. 13Kritiska faktorer för perspektivet HemmamarknadenVad har RTA bidragit med?Offentlig upphandlingInom insatsområde IT har koppling skett både till den nationella IT-politiken och satsningenpå bredband, och scenarios för Stockholms stads teknikinfrastruktur. Tanken harbl.a varit att stimulera den egna tjänsteutvecklingen genom att bygga ut den egna infrastrukturen.Hammarby sjöstad och Stockholm IT Challenge har kunnat användas somdemonstrationsexempel. Några av Stockholms stads huvudleverantörer har agerat motoreri flera av projekten.Inom insatsområde Health Care har möjligheten att sälja in processer och produkteräven hos svenska landsting och vårdgivare fungerat som ett incitament för företag attdelta i RTA. Detta har funnits med som ett argument även för vissa projektägare inominsatsområde Utbildning. De ser inte bara möjligheten att exportera utan också att, genomden kompetenshöjning projekten ger, lättare kunna möta behoven i svenska företag.Inom insatsområde Miljö har ett antal projekt tagit sin utgångspunkt i kommunernasvänortssamarbete med länderna i öst. Kommunerna har kunnat fungera som neutralaparter med drifterfarenhet av de system som demonstreras. Därigenom har man skapattrovärdighet för de företag och produkter som man utnyttjar. Flera av de kommuner somhar agerat i RTA stöttar även småföretag genom miljödiplomering, vilket dels synliggör76


miljöarbetet och dels förbättrar kommunernas kontakter med företagen. Vidare pågår ennationell diskussion kring att kvalitetssäkra miljödiplomeringen för att nå en viss enhetligheti en idag (alltför) rikhaltig flora av diplomeringssystem.Politisk kraftsamlingMånga respondenter menar att RTA har gett regionens aktörer viktiga mötesplatser ochinsikter i såväl tillväxt- som exportproblematik. Detta har på ett positivt sätt påverkatmöjligheterna till kraftsamling. Under den tid som RTA har verkat har även departementoch nationella utvecklingsmyndigheter, om än inte på grund av RTA, gett Stockholmsregionenmandat att utvecklas på egna meriter.Många intervjuade menar dock att det trots detta ännu saknas en tydlig drivkraft iStockholmsregionen. Politikerna tenderar att betrakta sig som ombud för hela landet.Detta gör att regionen tappar i konkurrens med andra regioner som mer helhjärtat satsarpå den egna utvecklingen. I regionens kommuner har kunskapen om RTA och den politiskauppbackningen varit svag, och avsaknaden av debatter i kommunfullmäktige etchar gjort processen mindre offensiv än vad den kunde ha varit. Några projekt har ocksåbytt projektägare eller upplevt en ökad risk genom det politiska maktskiftet i Stockholmsstad som har medfört ändrade strategier för stadens internationella samarbete.”Det jag ser att jag saknat är den tydliga politiska tron och stödet för genomförandet.Det finns ingen politisk enighet.”Mycket kraft i projekten har gått åt till att hitta medfinansiering, både före och underprojektets gång. Och för att kunna säkra den uthållighet som krävs även efter projekttidenför att kunna skörda de resultat som man menar kommer först på längre sikt. Bildenav oöverskådliga och icke-samordnade finansieringskällor har starkt bidragit till att projekthar försenats eller har problem att föra investeringen till ett tillfredställande resultat.Vidare har en allt stramare ekonomisk verklighet hos de offentliga aktörerna gjort detallt svårare för dessa att medverka i utvecklingsprojekt, särskilt internationellt. Detta harnegativt påverkat både den egna utvecklingen och möjligheten att bygga nödvändigaPublic Private Partnerships för en exportmarknad.Ytterligare en problematik har varit en osäkerhet inför vad projektägarna egentligen harmandat att göra i näringslivsfrämjande syfte. Man balanserar mellan olika regelverk förbl.a kommunal kompetens och konkurrensneutralitet. ”Mycket som behöver göras liggerutanför den kommunala kompetensen”.77


10. Avslutande rekommendationerTre delvis otydliga bilder behöver förtydligasVi kan konstatera att det i vår grundanalys av RTA Tillväxt Öst finns tre huvudsakligabilder som på olika sätt behöver förtydligas tidigt i processen i framtida insatser. Dessaär: bilden av själva processen, bilden av affären/ marknaden samt bilden av leverantören/affärsintresset.Bilden av processenDet är, menar FBA, viktigt att erkänna och ta konsekvenserna av att det regionala tillväxtorienteradearbetet behöver en tydlig processkaraktär. Behovet följer av det exportfrämjandearbetets relativt komplicerade natur (särskilt när målsättningen är hållbar tillväxt),kontinuerliga lärandebehov och långsiktiga behov av att förvalta och utvecklakontakter och kapital. Arbete med långsiktigt verkande projekt bör alltid stabiliseras ochintegreras i processer. Projektformen är en praktisk/organisatorisk och nödvändig förutsättning,men vars fragmentiserande egenskaper behöver balanseras av sammanhållandeprocesser.Parterna behöver också göra sig en tydlig bild både av den övergripande processen samtde olika delprocesserna. När FBA ovan laborerar med två relaterade processer (programprocessenresp. främja affärer-processen), begreppen Attention, Interest, Desireoch Action samt föreställningen om ett mindre tidsglapp mellan främjande insatser ochaffärer (action) så är det vårt sätt att steg för steg konkretisera och skapa en förståelseför processerna i RTA, hur det varit tänkt, hur det faktiskt fungerat och hur det bordefungera. Lärandet behöver ske kontinuerligt och successivt utveckla ett kunskapsbaseratstrukturkapital för regionala exportfrämjande insatser. Med kunskapsbaserat strukturkapitalmenar vi här arbetssätt, modeller, lärdomar, verktyg, rutiner, d.v.s. sammantagetden kunskap som växer fram över tiden. Tanken bör vara att successivt i regionen utvecklaarbetsmodellerna och processkännedomen i enligt med visionen om ”länsvisametodiska lärande system”.I RTA går det ofta att skönja de komponenter som tillsammans skulle kunna utgöra en”hel” och ”ideal” process. Men dessa komponenter måste då ”plockas” från olika insatsområden,olikartade aktiviteter eller från arbetet med olika marknader, och sedanvärderas utifrån ett mer idealt processflöde. Man har i RTA inte ännu uppnått ett naturligtflöde där ett antal nödvändiga steg skapar en medveten process för den specifikaaktiviteten, eller vid arbetet med en speciell marknad. Processkomponenterna/pusselbitarnafinns där, men har varit delvis fragmentiserade. Och i den mån det harfunnits länkar har det oftare varit ett uttryck för aktörernas kompetens än en medvetenstrategi.78


Bilden av affären/ marknadenBilden av den affär som bidrar till regionens tillväxt (ekonomiskt, socialt och ekologiskthållbar) är också bilden av målet. Som framgått ovan är förmågan att hålla den konkretaaffären, och därmed också marknaden, i fokus en central funktion i FBA:s modell. Mendetta handlar också om att kontinuerligt, i både programprocessen och främja affärerprocessen,arbeta för att skärpa detta fokus, d.v.s att hitta, specificera och konkretiseraaffärer och marknader (se även: bilden av leverantören, nedan). Generellt kan vi härkonstatera tydliga skillnader mellan insatsområden och insatser i olika länder.Centralt är alltså att analysarbetet vad gäller marknad och affär behöver en skärpa ochkonkretion. Vem, konkret, är kunden? Är marknaden offentlig, privat eller befinner densig någonstans mittemellan? Precis hur hård är konkurrensen och vilka är konkurrenterna?Hur ser betalningsförmågan och finansieringsmöjligheterna ut? Talar vi om en potentiellmarknad eller en nu aktualiserad konkret kund? Vilka scenarier och potentiellautvecklingsvägar ser vi för affär och marknad? Hur når vi fram till just denna marknadoch/eller affär? Var konkret uppstår egentligen affären? I Bryssel genom specifik EUfinansiering?I Stockholm genom en specifik persons kontaktnät. Eller i Polen genom enorganisations behov och efterfrågan? Eller kanske genom ett antal samverkande faktorer,personer, organisationer, politiska nivåer i flera olika länder?Bilden av leverantör och affärsintresseFBA:s utgångspunkt är att det inte går att uppnå affärs- och marknadsfokus i programresp.främja affärer-processen utan att aktörer som gör affärer tydligt involveras – företagare,affärsmän och affärskvinnor. Det är ytterst dessa som kan avgöra om en affärfaktiskt skymtar vid främja affärer-processens bortre horisont. Men det är också främstde offentliga aktörerna som i programprocessen styr och riggar arbetet så attoffentlighetens värden, horisontella mål och inriktningar blir uppfyllda och kansammanfalla med företagarens affärsintresse i ett konkret projekt för hållbar tillväxt.En skillnad mellan affärsaktören och den offentliga tillväxtorienterade aktören är kanskeockså att affärsaktören ser affären medan den offentliga tillväxtorienterade aktörenfrämst ser marknader. I bästa fall. I många fall skymmer dock fokus på ökad sysselsättningäven förmågan att se marknader. De konkret affärsinriktade aktörerna bör alltsåfrån början vara ett grundfundament i främja affärer-processerna och de bör också deltaaktivt i programprocessens riggning och styrning. Affärsparterna säkrar affären, de offentligaden hållbara inriktningen och partnerskapet i stort jämkar ihop intressena.Detta har också en central betydelse för att bilden av leverantören ska vara klar och tydlig.I RTA har det ibland, som tidigare nämnts, funnits oklarheter angående vem ellervilka som förväntas lämna de konkreta affärsanbuden när möjlighetsfönstren faktisktöppnats. Om man då vill sälja hela system, som RTA förordar, har man då haft rätt laguppställningför detta i projekten? Vem drar processen fram till affärsavslut och vem harkontroll, kunskap och ägarskap över det som faktiskt ska säljas, exempelvis när det gällernya sjukvårdsstrukturer eller avfallshantering?79


Genom FBAs modell, som beskriver arbetet med att främja affärer i ett regionalt offentligtramverk, och där man arbetar med processerna utifrån fyra perspektiv: på hemmaplanoch i andra länder, med aktörer i såväl kund- som leverantörsledet, så försökte viockså illustrera den ofta mycket sammansatta affärs- och leverantörsanalys som börgöras i väl riggade främja affärer-processer. Starka beställare på hemmamarknaden liksomsamarbetsrelationer med producenter, eller konkurrenter, på bortamarknaden kanalltså vara väl så viktiga komponenter. Den offentliga sfären saknar i hög utsträckningsäljarkompetensen, men har stor erfarenhet samt ett inflytande som köpare på hemmamarknaden.Observera också att representanter för företagare och företagsorganisationer inte göraffärer. Verkligt Public Private Partnership och fokus på internationella affärer kräveraffärsmän och affärskvinnor, och tjänstemän som har arbetsvillkor och budget som gördet möjligt att agera på internationella marknader. Detta är ett större behov än medverkanav organiserade intressen, representanter och företrädare. Vilket inte innebär attorganiserade företags- och kommunintressen inte också har en plats.80


BilagorBilaga 1. IntervjupersonerKristina Adolfsson, Upplands Väsby KommunKerstin Aggefors, NUTEKLars-Olof Almquist, Tieto Enator/TrigonTobias Axerup, UDAnders Bauer, Anders Bauer konsult ABBarbro Berg, Stockholms StadRené Berglund, FöretagarnaStina Bergman, Stockholms stadCarl Bäcklund, Länsstyrelsen i Stockholms LänAnders Comstedt, dåvarande vd StokabRutger Engzell, ExportrådetBjörn Fjällseter, fristående konsultBörje Granlund, LYNX & partnersBirgitta Göthberg, HjälpmedelsinstitutetBo Hansson, Länsstyrelsen i Stockholms LänKjell Haglund, Länsstyrelsen i Stockholms länChris Heister, Landstingsråd (m)Mats Hellström, landshövdingMaria Hinas, Stockholms stadHenrik Hjelm, Östhandelsforum ABJohan Holmberg, Exportrådet WarszawaSofia Hylander, LänsarbetsnämndenHans Jeppson, Stockholms HandelskammareKjell Johnson, SIF StockholmNore Kamoun, Exportrådet St. Petersburg81


Tommy Karlsson, Stockholms Läns LandstingErik Langby, Nacka kommun (m)Bernt Lindstenz, Kommunförbundet Stockholms LänIrena Lundberg, Stockholms stadGöran Lundberg, Kommunförbundet Stockholms länAnn Lundell, partnerskapets kansli, Länsstyrelsen i Stockholms LänRolf Mirlas, Stockholms stadSven-Inge Nylund, Regionplane- och trafikkontoretIngela Nylund Watz, finanslandstingsråd (s)Ingemar Paulsson, ESF-rådetBerit Pettersson, Länsstyrelsen i Stockholms LänIwona Preis, Preis Consulting ABPeter Severgårdh, Euromed NetworksGunnel Sjöstedt Karlsson, Länsstyrelsen i Stockholms LänBarbro Spörndly, partnerskapets kansli, Länsstyrelsen i Stockholms LänTomas Stavbom, Länsstyrelsen i Stockholms LänLena Söderman, Stockholms Läns LandstingLars Ulmgren, KemaktaJarmo Villanen, Stockholms FolkhögskolaGöran Wijkmark, AndefoTomas Wildig, fristående konsultJens Wilkens, IndevelopMichel Wlodarczyk, Stockholms akademiska forumMantas Zalatorius, Exportrådet VilniusJenny Örtegren, Handelshögskolan82


Bilaga 2. IntervjuguideInledning• Vilken typ av marknad är det som avses? Offentlig (skattefinansierad, EUfinansierad,biståndsfinansierad) eller privat? Hur har marknaden analyserats? Vilkaär köpare resp. säljare/utförare? Är det en mogen marknad, d.v.s finns konkretefterfrågan/köpförmåga eller är det behov som ska utvecklas till en marknad?• Tillväxtidén/affärsidén med just detta insatsområde/projekt – hur har den formulerats?Var står ni nu? Vilken är utvecklingen på sikt? Vad är rimligt att lyckas medpå kort resp. lång sikt?• Vilka värden i Stockholmsregionen replierar projektet på (företag och cluster,kompetens, konkurrenskraftiga produkter, relationer till/image i Öst etc?• Vilken typ av projekt har projektledaren varit ansvarig för?o främja affärer? (skapa nätverk och relationer för att sedan kunna göra affärer)o göra affärer?• Vilka aktörer (offentliga resp. privata i Sverige, i Öst) har varit inblandade i projektet?Varför har dessa valts/ingått? Vad har de förväntats bidra med? Har aktörskonstellationenförändrats (avhopp, nytillkommande)?• Vilken typ av affärer främjas/görs? Ex.vis licenser för koncept, export av modellerför offentlig förvaltning, försäljning av varor/tjänster, affärssamverkan med partnersi Öst, motköp (d.v.s Öst säljer saker till Stockholmsregionen) etc, etc• Kräver affären att svenska aktörer finns ”på plats” eller sker exporten från Sverige?• Hur ser konkurrensen ut? Andra aktörer (offentliga, privata) i Sverige, i Öst, i andraländer? Hur står sig Stockholmsregionen i konkurrensen?• Finns det samverkan/samordning med andra projekt inom insatsområdet/mellaninsatsområden resp inom visst land/mellan länder?• Är satsningen/projektet generiskt, d.v.s kan det överföras/expanderas till andramarknader och länder? Har den processen säkrats?Resultat• Utifrån Dina erfarenheter, hur stor betydelse har RTA haft, hur stor betydelse kandet komma att ha på sikt? Vilka resultat har man uppnått/kan man uppnå? Vadhade hänt utan RTA?• Hur har inriktningarna för RTA hittills uppfyllts?o främja affärero göra affärer83


• (I tillämpliga fall) har aktiviteter riktade mot offentliga upphandlare och uppbyggnadav institutionella kontakter gett resultat?• Hur stor affärsvolym har de ingående projekten och hur stor affärsvolym kan förväntasfalla ut inom de närmaste två åren?• Har RTA givit några andra resultat och utfall? Finns indikationer på att andra resultatoch utfall är att vänta på längre sikt?• Har RTA givit regionens aktörer nya insikter, kunskaper och förhållningssätt tillÖstersjöländerna och deras näringsliv?• Har RTA givit Östersjöländernas aktörer nya insikter, kunskaper och förhållningssätttill Stockholmsregionen och deras näringsliv?Process• Vilken typ av aktiviteter har bedrivits? Har de varit rätt i förhållande till målen?Vilka aktiviteter har saknats? Vilka aktiviteter/metoder är nödvändiga nu för attföra processen vidare?• Vilken/vilka målgrupper har man riktat in sig på? Har dessa varit rätt? Vilka harsaknats/varit svåra att nå givet målet? Vilka är viktiga i fortsättningen?• Aktörskonstellationen i projektet (i regionen, i Sverige, i Öst) – har den varit rätt iförhållande till krav på resurser, mandat, kontakter…? Är det några aktörer somsaknats/bör vara med i fortsättningen? Finns det planer för hur dessa ska integrerasoch formera sig?• Vilka roller har det offentliga? Vilken profil kan/bör länsstyrelsen har? Finns detkrav på de företag som ska vara med (exempelvis förmåga att samarbeta med fleraföretag, återrapportering och idégenerering etc). Hur har samverkan/roller fungerathittills? Hur kan/bör det utvecklas?• Horisontella mål – hur har jämställdhet, integration och miljö hanterats inom ramenför projekten?Kritiska faktorer• Vilka har de mest kritiska faktorerna (hinder, nödvändiga förutsättningar) varit föratt:o främja affärero göra affärerExempel: gemensamma mål och värderingar, resurser, (etablerade) nätverk, företagensengagemang, avsaknad av marknad/köpare, produkten, kompetensen, spelregler/juridik,politik, språk, attityder (mind set), kulturskillnader, avsaknad av samhällelig (infra)struktur)OBS! Fler av faktorerna kan finnas både på den svenska sidan och i Öst.• Regionbegreppet – är det en tillgång eller en komplikation eller irrelevant?• Vilka lärdomar kan dras inför ett fortsatt regionalt agerande i Östersjöområdetinom ramen för det regionala tillväxtprogrammet (RTP)?84


Summering• Hur skulle du vilja sammanfatta resultat, process och kritiska faktorer av betydelseför dels bedömningen av om RTA har haft ett värde hittills, dels för det fortsattaarbetet i RTP?• Vem skulle vara lämplig att intervjua mer (i Sverige, i Öst, företagare) för att få enbra bild av satsningen? Namn, funktion, organisation, telefonnummer.85


Bilaga 3. Organisation RTA Tillväxt ÖstLandshövdinggruppen RTA år 2000 – 2002Beslutar om nya RTA-projektLänsstyrelsen Landshövding Ulf Adelsohn (ordf) –fr o m 1.1.02 Mats HellströmStockholms läns landstingKommunförbundet Stockholms länStockholms stadHandelskammarenRalph Lédel (m)Ingela Nylund Watz (s)Erik Langby (m)Anders Arnesson (s) år 2000Gun Eriksson (s) år 2001Staffan Holmberg (s) år 2002Carl Cederschiöld (m)Annika Billström (s)Peter EgardtFr o m september år 2000 tillkom följande parter i partnerskapet:UniversitetenGustaf Lindencrona, SULO-distriktet Stockholms län Sylvia LindgrenLandshövdinggruppen fr o m 2003Huvudansvarig för RTP-programmet, policy, inriktning/avgränsningLänsstyrelsenStockholms läns landstingKommunförbundet Stockholms länStockholms stadHandelskammarenUniversitetenLO-distriktet Stockholms länLandshövding Mats Hellström (ordf)Ingela Nylund Watz (s)Chris Heister (m)Lotta Edholm (fp)Anders Lago (s)Annika Billström (s)Kristina Axén Olin (m)Peter EgardtGustaf Lindencrona, SU(fr 1.7.03 Anders Flodström, KTH)Sylvia Lindgren86


(fr 1.7.03 Maria Bosdotter)Sif Stockholms länChristina JohanssonFöretagarna Stockholms länKarl-Erik GränsESF-rådet Växtkraft Mål 3Kenneth SjökvistLänsarbetsnämnden Birgitta Heijer (fr 1.5.04)Styrgrupp 2000 - 2002LänsstyrelsenStockholms läns landstingKommunförbundet Stockholms länStockholms stadHandelskammarenUniversitetenBo Hansson (ordf)Kjell HaglundSven Andréason, LandstingskontoretBörje Wredén, RTKBernt LindstenzChrister Asplund, näringslivskontoretKlas Thorén, stadsledningskontoretPer-Olof Gustafsson, näringslivskontoretHans JeppsonGunnel Stenqvist, Södertörns högskola(fr 25.8.00)Styrgrupp fr o m 2003Ansvarig för RTP-programförslag till Landshövdinggruppen. Landshövdinggruppen beslöt i nov2002 att Styrgruppen skall besluta om nya RTA-projekt från och med 2003.LänsstyrelsenStockholms läns landstingKommunförbundet Stockholms länStockholms stadHandelskammarenUniversitetenSif Stockholms länFöretagarna Stockholms länBo Hansson (ordf)Kjell HaglundSven Andréason, Landstingskontoret(fr 1.1.04: Tommy Karlsson)Börje Wredén, RTK(fr 1.9.03: Sven-Inge Nylund)Bernt LindstenzPer-Olof Gustafsson, NäringslivskontoretHans JeppsonMichel Wlodarczyk,Stockholms Akademiska ForumKjell JohnsonRenée Berglund87


Länsarbetsnämnden Stockholm Ingela Söderman(fr 1.9.03: Sofia Hylander)ESF-rådet Växtkraft mål 3Ingmar PaulssonLO-distriktet Stockholms län Elisabeth Brandt -Ygeman (fr 1.1.04)Kansliberedning 2000 – 2004Beredning av RTA-ärenden till Styr- och LandshövdinggruppFörslag på synopsis och programskrivning RTP till StyrgruppenBarbro SpörndlyKanslichef, partnerskapets kansli, Länsstyrelsen i Stockholms länAnn LundellAdministratör, partnerskapets kansli, Länsstyrelsen i Stockholms länIrena LundbergStockholms Näringslivskontor ABBerit PetterssonKontaktperson insatsområde Miljö, Länsstyrelsen i Stockholms län,Avd f Regional utvecklingSam YildirimKontaktperson Integration, Länsstyrelsen i Stockholms länAvd f Regional utvecklingGunnel Sjöstedt KarlssonKontaktperson Jämställdhet, Länsstyrelsen i Stockholms Län,JämställdhetsenhetenTomas StavbomKontaktperson insatsområde Utbildning, Länsstyrelsen i Stockholms län,Avd f Regional utvecklingLena SödermanKontaktperson insatsområde Health Care, Stockholms läns landsting,Landstingsstyrelsens förvaltningEva SöderholmKontaktperson insatsområde IT, IT-Forum Stockholm88


Länsstyrelsens rapportserieTidigare utkomna rapporter under 200401 Projekt eller fasta strukturer, avdelningen för regional utveckling02 Barn i storstad - socialtjänsten och barn som anmäls för brott, socialavdelningen isamarbete med länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland03 Billigare livsmedel i Stockholms län, avdelningen för regional utveckling04 Svenska för akademiker, SFA vård - slututvärdering, avdelningen för regionalutveckling05 Strandexploatering i Stockholms län - Mälaren och Östersjön, miljö- ochplaneringsavdelningen06 Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder -Östermalms stadsdel: tillsyn på tre nivåer - planering, verksamhet och individ,socialavdelningen07 Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder -Vantörs stadsdel: tillsyn på tre nivåer - planering, verksamhet och individ,socialavdelningen08 Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder -Norrtälje kommun: tillsyn på tre nivåer - planering, verksamhet och individ,socialavdelningen09 Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder -Salems kommun: tillsyn på tre nivåer - planering, verksamhet och individ,socialavdelningen10 Jämställd integration eller integrerad jämställdhet?, socialavdelningen11 Förorenade områden - inventering av oljedepåer i Stockholms län, miljö- ochplaneringsavdelningen12 Hur mår sjöarna & vattendragen? : undersökningar av vattenkemi i sjöar ochvattendrag i Stockholms län, miljö- och planeringsavdelningen13 Brottö - ett representativt skärgårdsjordbruk i Stockholms län, miljö- ochplaneringsavdelningen14 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2004-2015,avdelningen för regional utveckling15 Hur mår vattendragen?: undersökningar av bottenfauna i vattendrag i Stockholmslän år 2000, miljö- och planeringsavdelningen16 Nationell rapport om skyddat boende m.m., socialavdelningen17 Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2004, socialavdelningen18 Bostadssubventioner 2003, socialavdelningen19 Fartygstrafik och stranderosion i Stockholms skärgård, miljö- ochplaneringsavdelningen. Finns endast som pdf.20 Äldreskyddsombudens verksamhet under ett år, socialavdelningen21 På cykel för miljö och hälsa, miljö- och planeringsavdelningen22 Skarvar och fågelskär : inventeringar i Mälaren 2004, miljö- ochplaneringsavdelningen23 Så använder vi naturreservaten : resultat från en enkät till 1000 hushåll iStockholms län 2003, miljö- och planeringsavdelningen24 Att främja internationella affärer, avdelningen för regional utveckling


Stockholmsregionens partnerskap tecknade regionalt tillväxtavtal (RTA) medregeringen år 2000. Tillväxtavtalet avslutas i och med utgången av år 2004.Syftet har varit ”Långsiktigt ekonomisk tillväxt i Stockholmsregionen och därmedockså i övriga landet genom att svenska företag tidigt etablerar affärsförbindelsermed nordvästra Ryssland, de baltiska staterna och Polen”. Insatsområden har varitHealth Care, Miljö, IT, Utbildning och Finansiell verksamhet. I rapporten redovisasutvärderingen av tillväxtavtalet med resultat och lärdomar. Bedömningen är atttillväxtavtalet har eller kommer att få betydelse för Stockholmsregionens långsiktigatillväxt. Exportfrämjande verksamheter och insatser hade inte blivit av utantillväxtavtalets finansiering och stöd. Marknaderna i öst bedöms som stora mentillväxtavtalet har ännu så länge givit få affärer. Att komma till affärsslut tar betydligtlängre tid än vad projekten haft till förfogande. Utvärderingen visar dock att ett stortantal projekt medfört att företag, både i Stockholmsregionen och i andra delar avSverige, ligger betydligt närmare affärsmöjligheter än tidigare. I rapporten redovisas ettantal kritiska faktorer för det fortsatta arbetet med att främja internationella affärer förhållbar tillväxt i Stockholmsregionen.Ytterligare exemplar av denna rapportkan beställas från LänsstyrelsenAvdelningen för regional utvecklingTel: 08- 785 50 65Rapporten finns också som pdf på vår hemsidawww.ab.lst.seISBN 91-7281-154-4AdressLänsstyrelsen i Stockholms LänHantverkargatan 29Box 22 067104 22 Stockholm, SverigeTel: 08- 785 40 00 (vxl)www.ab.lst.seGrafisk formgivning: Peo Olsson

More magazines by this user
Similar magazines