13.07.2015 Views

En ny babyboom i Sverige? (pdf)

En ny babyboom i Sverige? (pdf)

En ny babyboom i Sverige? (pdf)

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

I samband med 1930-talets ekonomiskakris upplevde Sverigehög arbetslöshet och hade delägsta födelsetalen i Europa.På grund av detta publiceradeGunnar och Alva Myrdal ”Krisi befolkningsfrågan” där de argumenteradeför att man måsteförbättra familjernas ekonomiskasituation och trygghet.De åtgärder de förespråkadevar exempelvis kvinnornas rätttill återanställning och ledigheti samband med barnafödande,införandet av barnbidrag ochmoderskapspenning, byggandeav större bostäder, samtutökade hälsokontroller avbarn och mödrar. Majoritetenav de familjepolitiskareformerna genomfördes inteförrän efter andra världskriget,men trots detta började barnafödandetstiga innan krigetsslut. 1940-talets babyboomkan möjligtvis förklaras av enförbättring av svensk ekonomioch en förväntad förbättringav barnfamiljernas situationgenom Myrdalarnas reformer.Under perioden 1963 till 1966kan man också observera enuppgång i barnfödandet. Underdenna period upplevdeSverige en högkonjunktur ochbarnafödandet ökade framförallti de yngsta åldrarna.Utöver högkonjunkturen börjadeäven en del av de tidigaMånga barn...Totala antalet födslar årsvis160 000140 000120 000100 00080 00060 00040 00020 00001900”fyrtiotalisterna” att skaffa barn.1963 utökades dessutom mammaledighetenfrån tre månadertill sex månader. Alla dessaomständigheter kan ha bidragittill 60-talets babyboom.Sedan slutet av 1960-talet tilloch med mitten på 1980-taletsjönk barnafödandet återigen.Under denna period hade andelenyrkesarbetande kvinnorökat i väldigt stor omfattning.År 1950 förvärvsarbetade 29,5procent av kvinnor mellan16–64 år. Denna siffra steg tilldrygt 65 procent 1970 och tillöver 80 procent 1980. Trotsstora familjepolitiska reformersåsom att sambeskattningenavskaffades, att föräldraförsäkringenersatte moderskapspenningenoch att barnomsorgenbyggdes ut så hade mångakvinnor svårigheter att förenaföräldraskap och arbetsliv. Vissamenar även att förändradekönsroller och syn på familjenbidrog till de sjunkande födelsetalen.Födelsetalen steg under80-talet och nådde höga nivåerunder åren 1989–1992. Dessahöga nivåer kan delvis förklarasav att den ekonomiska20-taletsbabyboom 40-talets60-talets 90-talets19201940196019802000Utöver de toppar som syns i befolkningspyramiden syns häräven en topp på 20-talet, efter spanska sjukan.konjunkturen successivt förbättradesunder 80-talet ochen utökning av ”snabbhetspremien”till 30 månader inomföräldraförsäkringen. ”Snabbhetspremien”innebar att omavståndet mellan två födslarvar 30 månader eller mindreså kunde man få samma ersättningsnivåsom med dettidigare barnet, även om maninte hade arbetat i lika storutsträckning mellan födslarna.Detta ledde till att barnen föddesmed kortare mellanrumunder 90 talets babyboom.Det är lite oklart hurmycket fruktsamheten måsteöka och över hur lång tid föratt man ska kunna kalla deten babyboom. En babyboombeskriver vanligtvis hur fruktsamhetenser ut vid en specifiktidpunkt, men det är ävenviktigt att titta på olika fruktsamhetsmåttför att få en ökadförståelse för hur barnafödandetutvecklas över tid. Utöverantalet födslar per år är detockså lämpligt att ta hänsynbefolkningsstorleken och seantalet födslar i relation tillhur många kvinnor det finns ibarnafödande åldrar. År 1900var exempelvis folkmängden20 Välfärd Nr 4 2010


…och många barn per kvinnai babyboomar…Summerade fruktsamheten för kvinnorårsvis5…men slutligt antal barn varierarganska liteSlutgiltig summerad fruktsamhet förkvinnor efter födelseår544321,9432110190019201940196019802000019001910192019301940 1950 1960Födelseår för kvinnornaDet summerade fruktsamhetstalet är ett mått som visar ”konjunkturen” i barnafödandet.En stor del av variationerna förklaras av att olika generationer kvinnor har fött sina barn i olika åldrar.strax över 5,1 miljoner medanden 2009 var drygt 9,3 miljoner.Ett fruktsamhetsmått som inteär beroende av antalet kvinnori barnafödande åldrar är densummerade fruktsamheten,TFR. TFR talar egentligenom hur de rådande förhållandeni barnafödande har settut vid olika tidsperioder. Densummerade fruktsamheten ärett mått på hur många barnen kvinna kan förväntas födaunder sin livstid, givet att honupplever de rådande fruktsamhetstaleni de olika åldrarna vidjust det aktuella året.Barnafödandet har sjunkitmarkant till och med 1930-talet.Denna allmänna nedgångi fruktsamheten började redani slutet av 1800-talet och kanförklaras av större samhällsomvandlingarsåsom en lägrespädbarnsdödlighet och att familjensom den primära produktionsenhetenförlorade sinbetydelse. Efter 1930-talet kanman urskilja stora svängningari fruktsamheten. Men ävennär man tar hänsyn till antaletkvinnor i barnafödandeåldrar så kvarstår uppgångari fruktsamheten under babyboom-åren.Detta tyder på attdet faktiskt var fler barn somföddes under dessa perioderoberoende av befolkningenssammansättning.Ett problem med den summeradefruktsamheten är attden inte tar hänsyn till vidvilka åldrar kvinnor föderbarn. Till exempel kan detvara så att kvinnor föder ungefärlika många barn undersin livstid men att kvinnor vidvissa perioder skjuter upp sittbarnafödande, vilket resulterari de upp- och nedgångar ifruktsamheten som man kanurskilja efter 1930-talet. Detkan därför vara lämpligt attäven undersöka den så kalladekohortfruktsamheten som visardet slutgiltiga antalet barnen genomsnittlig kvinna föderunder sin livstid. Den ansatsenvisar att kohortfruktsamhetenhar varit tämligen stabil.En genomsnittlig kvinna somföddes under 1900-talet föddei genomsnitt runt två barn undersin livstid.Efter att ha tittat närmare påde olika fruktsamhetsmåttenkan man urskilja att babyboom-åreni Sverige till stordel beror på att kvinnor skjuterupp sitt barnafödande tillsenare åldrar vilket resulterar iatt det blir en väldig uppgångi barnafödandet under vissa år.Det kan vara så att det faktiskthar funnits vissa gynnsammaförhållanden under babyboomåren som har lett till ett ökatbarnafödande eller att det harfunnits ogynnsamma förhållandenunder tidigare år somhar lett till en uppskjutning.Troligtvis så är det lite av bådeoch.Så är vi nu inne i en ny babyboom?Det är svårt att säga.Antalet födslar har ökat desenaste åren och i flera delarav landet har det rapporteratsom stort tryck på förlossningsavdelningar.Men med hänsyntill befolkningsstorleken harvi fortfarande inte nått de rekordhöganivåerna som råddeunder 1990-talets babyboom.Vi får helt enkelt vänta och sehur fruktsamheten utvecklasunder de närmaste åren ochom uppgången i barnafödandetfortsätter.lLästipsHoem, Britta & Hoem, Jan, 1996Sweden’s family policies androller-coaster fertilitySCB, 1999Från folkbrist till en åldrandebefolkning – glimtar ur en unikbefolkningsstatistik under 250år. Fakta inför 2000-taletFörfattareJenny Hedströmvar under hösten 2010 praktikantoch arbetade med demografiskanalys på SCB:s PrognosinstitutFör mer information om artikelnkontakta Lotta Perssontfn: 08-506 942 11e-post: lotta.persson@scb.seVälfärd Nr 4 2010 21

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!