Redovisning objekt – vattendrag och sjöar ... - Lycksele kommun

28 UmeälvenUmeälven och dess huvudfåra är det största rinnande vattendraget genom Lycksele kommun. Älvenfungerar trots den omfattande vattenregleringen fortfarande som en mycket värdefull vattenväg ilandskapet. Älven har pga av sin storlek fortfarande många värdefulla delar. Miljöerna i älven har istora delar omvandlats från att utgöra unika strömvattensystem till att idag utgöra stora sjösystem medhuvudsaklig funktion för utbyte mellan större bifloden inom respektive magasin (sjö). De största,grunda och arealmässigt mest utbredda delarna utgör också värdefulla fågelområden som exempelinne i centrala delarna av Lycksele samhälle eller vid Rusele. Bedömningen är att naturvärdet fråninnan regleringen till idag sjunkit med 50-75% i huvudfåran, men att de större biflödena som harintakta vattenvägar inte påverkats lika negativt. Som exempel fanns tidigare i Umeälven ett mycketstarkt bestånd av storväxt öring som idag är nästan utslaget trots stödutplanteringar. Även harren hardrabbats ganska hårt om än inte i samma omfattning som öringen.Ingen särskild redovisning av Umeälvens huvudfåra ingår i detta arbete.Storbäcken nedom Tallberg

28:14 Tuggen bäcken 715436-164797Tuggenbäcken är en slingrande klarvattensbäck med ett välbuffrat vatten och en skyddsvärd fauna.NaturvärdeBäcken kantas bitvis av en frodig och rik högörtsvegetation och trädskiktet i kantzonerna är i storadelar intakt. I bäcken finns ett relativt starkt, men minskande bestånd av den hotade artenflodpärlmussla. Utter förekommer regelbundet och med trolig reproduktion kring bäcken.Tuggenbäcken har en fin stationär bäcköringstam och en typisk och relativt opåverkadströmbottenfauna. Bäcken har bedömts som mycket skyddsvärd, värderad till högsta skyddsvärde inationellt perspektiv.Naturvärdesklass2Skyddsvärde1IntresseområdeZ,BBeskrivningTuggenbäcken är en ganska liten skogsbäck (medelbredd 2-4 meter) belägen en dryg mil söder omLycksele. Bäcken är ungefär 13 km lång med en fallhöjd på c:a 160 m mellan Gravsjöns utlopp iväster och mynningen strax nedströms Tuggens kraftstation i Umeälven. Avrinningsområdet utgörs avett antal mindre bäckar och förutom Gravsjön den i väster därom liggande Gravtjärnen. Väster omGravtjärnen ligger Djupbäcken som också ingår i avrinningsområdet. Tuggenbäcken avvattnar i norrbergen Hästliden och Rörmyrberget och i söder en mindre del av Brånaberget.Grandominerad löv- och tallblandskog dominerar närmast vattendraget och omgivningen utgörs av ettkuperat barrskogslandskap. Större delen av bäcken har intakta kantzoner närmast vattnet. Bäcken harett slingrande lopp genom landskapet med i huvudsak strömmande till forsande partier i hela sin längd.Flera av bäckens små biflöden har också fina relativt opåverkade näromgivningar.Elfisken genomförda av länsstyrelsen 1992 och 2001 och tidigare av Umeå Universitet 1988 (TommyOlsson) visade på förhållandevis täta öringförekomster vid olika provfiskesträckor. Sommaren 2001återinventerades Tuggenbäcken på förekomsten av flodpärlmussla. Tidigare har inventeringargenomförts åren 1986 och 1993. 2001 års inventering tyder på en kraftig minskning av antaletflodpärlmusslor sedan 1993 (Länsstyrelsen 2001, opubl.).Arterflodpärlmussla,öring, utter, tibastKemiska/fysikaliska egenskaperTuggenbäcken ligger helt inom det sydligaste av tre större områden med ”rikare” kalkhaltig berggrundmed basiska mineraler som finns inom Lycksele kommun. I de delar där den underliggandeberggrunden kommer till uttryck på markytan är vegetationen frodigare och floran artrikare.Tuggenbäcken har därför bra pH-värde och en stabil alkalinitet. Den är inte näringsbelastad men

troligen påverkad av minerogena finsediment till följd av det intensiva skogsbruket inomavrinningsområdet. Bäcken är källpåverkad.851030 pH 7,2 Alkalinitet 0,22Hot/påverkanAvrinningsområdet som helhet är präglat av intensivt skogsbruk med en relativt hög andelnyavverkningar i de övre delarna. Den översta sträckan närmast Gravsjön har rätade sträckor och sjönhar varit reglerad genom en damm i utloppet (ersatt av tröskel 2005). Hela bäcken rotenonbehandladespå 1970-talet för att utrota gädda ur systemet. Bäckröding hölls i en damm nedströms Gravsjön och urdenna smet ett stort antal (100-tals) bäckrödingar i slutet på 1980-talet.Befintliga och nya skogsbilvägar och vägdiken är ett stort hot mot bäckens naturvärde. Avverkningarnära bäcken eller i strandskogar är ett annat allvarligt hot.Flodpärlmusslebeståndet har minskat kraftigt de senaste 15 åren. En bidragande orsak kan vara starkpåverkan av skogsbruket under det senaste decenniet och/eller avsaknaden av ett tillräckligt stortöringbestånd. Flodpärlmusslan larver, glochidierna, är beroende av öringyngel för sin fortlevnad.Flodpärlmusslan är en hotad art och i länet finns 40 vattendrag med flodpärlmusslebestånd, varav ett20-tal med föryngring. Tuggenbäcken i Lycksele är ett av de vattendrag där musslan finns men inteförökar sig längre. Åtgärder har därför satts in för att förbättra livsmiljön för musslorna.Bibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötselRegleringsdammen nedströms Gravsjön har gjorts vandringsbar genom att ersätta dammen med entröskel. Vidare har hindrande trummor ersatts med halvtrummor. Fortsatt arbete med att byta utvägtrummor pågår och nya lekbottnar för öring skapas genom att lägga ut naturgrus på ett antal platserlängs bäcken. Förutom att gynna öringföryngringen ökar också chanserna för de allra minstamusslorna att finna lämpliga livsmiljöer att växa upp i.Genom att återinventera musselbeståndet samt genomföra elfiskeundersökningar kommer beståndetsfortsatta utveckling följas av länsstyrelsen i Västerbotten.Biotopförbättrande åtgärder genomförs i ett pågående samverkansprojekt (länsstyrelsen, markägare,kommunen, skogsstyrelsen och skogsbolag). Dåligt lagda vägtrummor byts ut och lekgrus läggs ut.Dammen vid Gravsjön har ersatts av en tröskel. En gemensam förvaltningsplan ska upprättas förTuggenbäckens avrinningsområde.Igenläggning eller anpassning av direktpåverkande vägdiken bör i framtiden bli en del avförvaltningsplanen. Likaså bör fortsatt teoretisk och praktisk information om skogsbruket inomavrinningsområdet vara en viktig del i förvaltningsplanen för att uppnå målen om biologiskaförbättringar.Ytterligare Kunskapsbehov• En utredning av skogsbilvägar och vägdikens betydelse och direkta påverkan är angeläget.• Gravsjön och Gravtjärnen med strandzoner bör biotopkarteras. Sjön bör också djupkarterasoch provfiskas

SkyddNatura 2000 hela i avrinningsområdet men områdesskydd saknas i övrigt.ReferenserLänsstyrelsenBiotopvårdsplan Tuggenbäcken - http://www.ac.lst.se/files/poJptwQQ.pdfhttp://www.ac.lst.se/naturochmiljo/miljoovervakning/sjoarochvattendrag/projektskogligvattenmiljo

28:14:1 Gravsjön 715429 - 164030NaturvärdeNaturvärdena är inte närmare kändaNaturvärdesklass3? - Ej bedömt – underlag saknasSkyddsvärdeEj bedömtIntresseområdeEj bedömtBeskrivningGravsjön är en liten sjö med en areal av ca 0,5 km 2 . Den utgör övre delarna av Tuggenbäckensavrinningsområde som tillsammans den lilla Gravtjärnen och Djupbäcken i väster avvattnar de i norrliggande bergen Hästliden och Rörmyrberget och i söder en mindre del av Brånaberget.Gravsjön ligger helt inom det sydligaste av tre större områden med ”rikare” kalkhaltig” berggrundmed basiska mineraler som finns inom Lycksele kommun. I de delar där den underliggandeberggrunden kommer till uttryck på markytan är vegetationen frodigare och floran artrikare. Markensbördighet inom området kommer också till utryck genom att skogen är grandominerad medan storadelar av Lycksele kommun i övrigt har talldominerade skogar.Naturvärdena i och runt sjön är mycket lite kända.ArterInga uppgifterKemiska/fysikaliska egenskaper85 10 30 pH 7,2 Alk 0,22Hot/påverkanSkogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng, dämningRekreation och nyttjandeFiske?Bibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötselTeoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdetnärmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kringsjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering itidigare avverkade strandskogar.

Ytterligare Kunskapsbehov• Gravsjön och Gravtjärnen med strandzoner bör biotopkarteras. Sjön bör också djupkarterasoch provfiskasSkyddsaknasReferenserLänsstyrelsenBiotopvårdsplan Tuggenbäcken - http://www.ac.lst.se/files/poJptwQQ.pdf

Bibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötselMånga av de flottledspåverkade delarna av Tannbäcken har en stor potential förrestaureringsåtgärder, vilka också delvis har utförts under de senaste åren.• Hålldammar bör åtgärdas så att fri passage uppnås och den dämmande effekten av dammenavlägsnas.• I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran.• Ledarmar som stänger av sidofåror bör avlägsnas.• Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna ochfisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion.Ytterligare Kunskapsbehov• strandzoner biotopkarteras• bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisknaturvärdesbedömning• elfisken – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år – genominlandsfiskeprojektetSkyddsaknasReferenserInlandsfiskeprojektetVindel-Piteälvsprojektet – bottenfauna Björn Malmqvist Umeå Universitet

28-15-1 Storbacksjöbäcken 716163-163919Storbacksjöbäcken är en liten intressant bäck med bra vattenkvalitet och rik vattenvegetation.NaturvärdeStorbacksjöbäcken är trots sin korta längd intressant då dess vattenmiljö är ovanlig i övrigt inomLycksele kommun. Det klara vattnet, den stabila vattenkvaliteten och mångformigheten ibottensubstrat ger speciella förutsättningar för vattenvegetation och bottenfaunan i bäcken. Faunan ochfloran är inte undersökt närmare men skulle troligen ge intressanta resultat. Den ringa storleken gör attvärdet med dagens knapphändiga biologiska information ändå inte bedöms så högt.Naturvärdesklass3Skyddsvärde2IntresseområdeZ, BBeskrivningBäcken är bara drygt en kilometer lång och sträcker sig från utloppet av Storbacksjön till mynningen iTannbäcken vid Kvarnbäck. Den är 5-8 bred med platt bottenstruktur utan särskilda djupfåror. Den ärdärför grund men har ändå trots tidigare flottning ett varierat bottensubstrat med en stor andelmedelstora - stora block i hela fåran. De riktigt stora blocken saknas dock helt.Vattnet är rent och klart och hela bäcken är vegetationsrik med ett flertal olika arter av slinga, nate,starr och kransalger. I de nedre mer lugnflytande delarna finns nästan sammanhängandeundervattensskogar. Bottenfauna är inte undersökt närmare men en översiktlig håvning visade på enart- och individrik bottenfauna där alla sländgrupper och flera olika snäckor var väl representerade.Bäcken kantas av ung till medelålders skog längs hela dess längd. Det högkvalitativa och ganskanäringsrika vattnet från Storbacksjön ger förutsättningar för en hög produktion i vattenmiljön. Då skogsaknas eller är mestadels ung i strandzonerna blir ljusinsläppet stort vilket ytterligare påverkarproduktionen positivt. I bottnarna finns ganska mycket av minerogen sedimentpålagring och en hel dellånga trådformiga grönalger. Två olika minkar noterades vilket tyder på rikligt med fisk i bäcken.Hålldammen vid utloppet åtgärdad?ArterKransalger, rik vattenvegetation, mångformig och artrik bottenfaunaKemiska/fysikaliska egenskaperStorbackjöbäcken ligger inom ett område med basisk berggrund. Storbacksjöbäcken har därför högtpH-värde och en stabil alkalinitet. Den är inte näringsbelastad men troligen påverkad av minerogenafinsediment till följd av det intensiva skogsbruket inom avrinningsområdet. Produktionen är onormalthög pga stort ljusinsläpp.85 10 30 pH 7,4 Alk 0,31

Hot/påverkanAvrinningsområdet som helhet är präglat av intensivt skogsbruk. Den översta sträckan närmastStorbacksjön har delvis rätade sträckor och sjön har varit reglerad genom en damm i utloppet. Destörsta blocken har sprängts eller bortförts under flottningsperioden men många medelstora block finnskvar.Ytterligare avverkningar nära bäcken eller i strandskogar är ett annat allvarligt hot.Bibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötselRegleringsdammen nedströms Storbacksjön har gjorts vandringsbar genom att ersätta dammen med entröskel. Ytterligare en damm har åtgärdats nere vid mynningen i Kvarnbäck. Bäcken är nuvandringsbar för all fisk i hela sin längd.• Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna ochfisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion.Ytterligare Kunskapsbehov• strandzoner biotopkarteras• bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisknaturvärdesbedömning• elfiskeSkyddsaknasReferenserLycksele kommun, Miljö- och plankontoret 1997. Översiktlig bottenfaunaprovtagning.

28-15-1:1 Storbacksjön 716071 – 163933Välbuffrad klarvattensjö med ganska okänd biologisk status men med botaniskt intressantanäromgivningar.NaturvärdeSjön ligger i ett geologiskt ovanligt och intressant område med basiska till ultrabasiska bergarter inästan hela avrinningsområdet. Hela området är riksintresse för naturvården med anledning av ensäregen flora. En svag öringstam finns i sjön och dessutom abborre och gädda. I övrigt är naturvärdenaganska okända i själva sjön.Naturvärdesklass2?Skyddsvärde2IntresseområdeB, ZBeskrivningStorbacksjöns avrinningsområde är litet och sjön ligger orienterad i nordväst sydöstlig riktning i endalsänka. I både norr och söder lutar det kraftigt ner mot sjön, medan väst- och oständarna har flackaretopografi. Ett flertal små bäckar mynnar i sjön från bergssidorna. Från öster tillrinner ett något störrevattendrag som avvattnar Lill-Tannträsket och utloppet ligger i den norra spetsen. Vattnet från sjönmynnar efter en knapp kilometer i Tannbäcken vid Kvarnbäck. Sjön är knappt 3 kilometer lång ochmellan 0,5-1 kilometer bred.Ett omfattande skogsbruk har bedrivits i stora delar av avrinningsområdet och i flera delar på densödra sidan ända ner till vattenlinjen. I den västra delen finns fortfarande en del äldre skog kvar.Tidigare fanns en stark självreproducerade öringstam i sjön men denna är på kraftig tillbakagång.Hålldammen vid utloppet har öppnats nyligen och förhoppningsvis kan detta bidra till att öringen kankomma tillbaka. Storbacksjöbäcken nedströms utloppet har betydligt större förutsättningar än denuppströms liggande Lill-Tannsjöbäcken för uppväxande öringyngel.Arteröring, gädda, abborre i sjön. Bottenfaunan är inte undersökt. Mycket rik och speciell flora iomgivningarna, särskilt i de västra delarna om sjön.Kemiska/fysikaliska egenskaperSjön har ett välbuffrat klart vatten till följd av den basiska till ultrabasiska berggrunden i området.85 10 30 pH 7,4 Alkalinitet 0,31Hot/påverkanSkogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng, dämningRekreation och nyttjandeFiske och fritidbebyggelse i västra delen av sjön

Bibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötselTeoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdetnärmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kringsjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering itidigare avverkade strandskogar. En stor del av terrängen runt sjön är starkt sluttande varför skogsbruknära strandlinjen är mycket negativt för sjöns biologiska liv och bör därför undvikas helt.Ytterligare Kunskapsbehov• Biotopkartering av ständer och strandzoner• Vattenvegetationsundersökning• Sjön är neutral till svagt basisk varför en undersökning av bottenfauna-sammansättningen voremycket intressant.• DjupkarteringSkyddRiksintresse NRO 24060Ett område på drygt 15 ha väster om sjön är Natura 2000 områdeReferenserJohansson Mats. 2003. Kraftigt modifierade ytvattenförekomster i Sverige:Identifikation och bedömningLänsstyrelsen i Västerbottens län. Riksintresse för naturvård, Meddelande 4: 2001.Naturvårdsverket 2003. Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd 2003:9.Naturvårdsverket 2005. Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Rapport 5434.Naturvårdsverkets art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000. Naturvårdsverketswebbplats, www.naturvardsverket.se.

28:16 Lycksabäcken 717219-163599Lycksabäcken är en kraftigt modifierad större å/bäck som har potential att återta en del av tidigarenaturvärdeskvaliteter med främst öppning av dammar och restaurering av strömsträckor somflottledsränsats.NaturvärdeLycksabäcken har i de nedre delarna begränsat naturvärde pga av tidigare flottningsverksamhet,dämningar och hårt skogsbruk. I de övre delarna vid Lycksamyran är naturvärdena av högsta klass.Rika fågelområden finns i denna övre del. Bäcken har ett stort och varierat avrinningsområde medmånga sjöar inom systemet och har därför potential att återfå högre naturvärden om allavattenregleringar avlägsnas och skogsbruket i framtiden anpassas inom närmiljöerna till bäcken.Lycksabäcken är geovetenskapligt sett mycket intressant och är på grund av det utpekat somriksintresse.Naturvärdesklass3 i nedre delen men klass 1 i den översta delen inom Storumans kommunSkyddsvärde2* IntresseområdeBi, Z, B, GBeskrivningLycksabäcken sträcker sig från källområden öster om Juktån i Storumans kommun ner till utloppet iUmeälven nedom Lycksträsket, en sträcka på över 50 km. Bäckssystemet är det längsta i Lyckselekommun med ett stort antal mindre till medelstora sjöar inom avrinningsområdet. Naturvärdena ärganska dåligt kända men med den påverkan som bäcken utsatts för i samband med flottningen och avdet moderna skogsbruket så är värdena betydligt lägre idag än före flottningsepoken.I de övre delarna av avrinningsområdet vid Lycksamyran finns ett av länets finaste våtmarksområdenmed delvis opverkade skogar och våtmarker. Lycksabäcken är också riksintresse ur geovetenskapligsynpunkt som innefattar gamla deltat och dyner, dödismoräner, isälvssediment, isälvserosion,proximala tråg mm. Hela bäckens avrinningsområde visar på spår från en stor isälv och dessavsmältningsförlopp.ArterÖring, Tibast,Kemiska/fysikaliska egenskaperVattensammansättningen varierar med humusrikt vatten inom delar av avrinningsområdet och ettvatten som är svagt surt och måttligt till svagt buffrat. Inga vattenprover har tagit under senare år.85 10 15 pH 6,4 Alkalinitet 0,08Hot/påverkan• hålldammar• rensningar• stora block är bortförda eller sprängda.• Intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer

Bibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötselMånga av de flottledspåverkade delarna av Lycksabäcken har en stor potential förrestaureringsåtgärder.• Hålldammar bör åtgärdas så att fri passage uppnås och den dämmande effekten av dammenavlägsnas. Bottnar nedom dammar återställs med naturligt bottenmaterial och till en höjd så attinte vattennivåerna i ovanliggande sjöar ändras mer än marginellt. Om det finns dammar medstor höjdskillnad mellan damm och bäcken nedanför kan alternativt sk. omlöp konstrueras.• Restaurera flottsledspåverkade sträckor som ännu inte är åtgärdade I rensade strömsträckorbör särskilt stora block men även mindre block och sten återföras till strömfåran.• Ev. ledarmar som stänger av sidofåror bör avlägsnas.• Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna ochfisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion och förhög temperatur i vattnet.• Åtgärda hindrande vägtrummor• Vid behov rekonstruera lekbottnar• Lägga igen diken som för med sand eller finarematerialYtterligare Kunskapsbehov• strandzoner biotopkarteras• bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisknaturvärdesbedömning• elfisken – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år – genominlandsfiskeprojektet.SkyddSaknas men övre delarna ingår i myrskyddsplanen för SverigeRiksintresse Lycksabäcken - NRO24057ReferenserArtdatabanken och Naturvårdsverket. Artportalen.se – Svalan – rapportsystemet för fåglar.Forslund, M., Forslund, S. R. & Löfroth, M. 1993: Våtmarker i Västerbottens län. Meddelande 1,Länsstyrelsen i Västerbottens län.Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO24057Naturvårdsverket (red. Lonnstad. J, Löfroth M),. 1994: Myrskyddsplan för Sverige,Naturvårdsverket.Inlandsfiskeprojektet 2000-2005.

28:16:3 Sikträskbäcken 718594-163004En nästan opåverkad liten bäck – orensad i samband med flottningenNaturvärdeAntalet från flottningen något större”opåverkade” bäckar är inte många. Sikträskbäcken är en av dessaoch med fri vattenväg mellan Lycksabäcken och ovan liggande lilla sjösystem. I de nedre delarnaomges bäcken av fin skog i ravinmiljö. Bäcken har flottats men den är orensad och bredvid ravinenanlades en flottningsränna för att komma förbi med timmer. Bäcksträckan har hög naturlighet.Naturvärdesklass3Skyddsvärde3IntresseområdeBi, KBeskrivningSikträskbäcken är en kort mindre-medelstor bäck som avvattnar ett litet sjösystem (Sikträsket plus ettantal tjärnar) på östra sidan om Lycksabäcken. Den mynnar i Lycksabäcken ovan Långtjärnen.Bäcksträckan från utloppet i Sikträskkalven har flottats men utan att botten rensats. En flottningsrännahar byggts i den nedre delen i höjd med den brantaste delen av ravinen. Naturvärdena är inte närmareundersökta men naturligheten bedöms som hög både i vattenmiljön och bitvis i den omgivandeskogen. Bäcken omges av ganska fin och opåverkad strandnära skog.ArterTibastKemiska/fysikaliska egenskaperEj käntHot/påverkan• dämning, rensning• Intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöerBibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötsel• Behålla de intakta miljöerna i och omkring bäckenYtterligare Kunskapsbehov• strandzoner biotopkarteras• bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisknaturvärdesbedömning• elfisken genomförsSkyddSaknasRiksintresse Lycksabäcken - NRO24057

28-17:1 Storbäcken – Rusbäcken 718222-161532Storbäcken har det mest opåverkade avrinningsområdet och de naturligaste strandmiljöerna ikommunen. I Rusbäcken fin stor harr och öringNaturvärdeLängs bäckens sträckning finns en stor variation av olika naturtyper och rika naturmiljöer. I de övredelarna vid Källflödena och på ca en mils sträcka på ömse sidor om Sörträsket har bäcken och dessomgivningar högsta naturvärde omgiven av naturskogsartad skog och mycket rika våtmarker. I övrigadelar är den mer eller mindre starkt påverkad av skogsbruk. Biotopvariationen med forsar, sel, sjöaroch omfattande fina våtmarker ger bitvis en stark känsla av opåverkad vildmark. Storbäcken är detenda större vattendraget i Lycksele kommun som på en längre sträcka kantas av så opåverkadenaturmiljöer i form av skogar och våtmarker. Bäcken har flottats med påverkan som rensningar i forsarmen vissa forsar är branta (nedre delen) och därför relativt opåverkade. I Rusbäcken finns stor harr ochett fint öringbestånd med trolig vandring från Umeälven. Två dammar utgör definitivavandringshinder.Naturvärdesklass2Skyddsvärde1IntresseområdeBi, Z, B, KBeskrivningStorbäcken/Rusbäcken utgör ett av Lyckseles längsta bäcksystem med en sträcka på 30-35 km. Denhar sina källflöden i Stöttingfjället vid natur/urskogsartade områden kring Svartliden och Krokliden. Ide mellersta avsnitten rinner bäcken genom omfattande våtmarkssystem runt Sörträsket och mynnar iden stora sjön Rusträsket via Rusträskbäcken till utloppet i Umeälven vid Rusfors. Bäcken är stor ochskulle med sydsvenska mått kallas å eller mindre älv (i nedre delen). Flera värdefulla delområden haruppmärksammats i tidigare inventeringar.Svartliden-Krokliden – urskogsartat område med stora arealer helt opåverkade skogar och medmånga rödlistade arter lavar, svampar, fåglar mmTorrmyrheden – ligger norr om Sörträsket i huvudsak på västsidan Storbäcken och är enurskogsartad myr- och skogsmosaik med lövrika sumpskogar i bäverrika omgivningar. På en sträckaav upp mot en mil omges Storbäcken på ömse sidor av genuin gammal skog vilket är unikt i Lyckselekommun.Stormyran sydväst om Sörträsket – Stort myrkomplex i nordostlig sluttning med olika myrtyper ochmed en mosaik av mellanliggande naturskogsartade fatmarksholmar. Fågellivet är rikt med arter somFiskgjuse, tjäder, trana, sångsvan och sädgås. Delar av myrarna har översilats och slåttrats. Spår avgamla ladruiner finns.Fisk i Rusbäcken - I Rusbäcken finns ett fint harrbestånd med harrar över ett kilo och gott om finöring. En av de få vandrande storöringstammar som har klarat Umeälvens utbyggnad kan finnas kvar iRusbäcken och som fortfarande söker sig upp i bäcken för att leka. Denna stam är mycket värdefull.

En avelsverksamhet planeras för att förstärka denna stam om behov finns. Även harrbeståndet iStorbäcken är mycket gott.Enligt uppgift (Länsstyrelsens damminventering) finns fyra dammar längs Storbäcken varav två ärdefinitiva vandringshinder. De två hindrande dammarna ligger dels nedströms Sörträsket och långtuppströms i systemet vid Sandås. Den övre dammen har med all sannolikhet främst använts i sambandmyrslåtter och översilning av de stora våtmarkerna Bäckmyran och Svanamyran. Dammen vidSörträsket har också nyttjats i samband med myrslåtter men i den nedre delen har flottning varitviktigt.Arter10-talet arter rödlistade kryptogamer, tibast, liljekonvalj, ängsnycklar, björnbrodd, videsparv, tjäder,bäver, öring, harrKemiska/fysikaliska egenskaperVattensammansättningen varierar med stor del humusrikt vatten inom de övre och mellersta delarna avavrinningsområdet. Vattnet har nästan neutralt pH-värde och är måttligt till svagt buffrat.85 10 22 pH 6,8 Alkalinitet 0,10Hot/påverkan• dammar• rensningar• stora block är bortförda eller sprängda.• Intensivt skogsbruk nära strandzoner och vid bäcken i området kring Högås-Björkberg ochdelvis i den nedre delen innan Rusträsket. Annars har bäckens omgivningar en förvånansvärtliten andel hyggen och ungskogar.Bibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötselOm dammen nedströms Sörtäsket är vandringshinder har denna högsta prioritet att avlägsnas ochbäcken restaureras nedströms dammen.• De två dammar som är vandringshinder bör åtgärdas så att fri passage uppnås och dendämmande effekten av dammen avlägsnas. Bottnar nedom dammar återställs med naturligtbottenmaterial. Omlöp kan byggas om det finns önskemål om att dammen ska bevaras avkulturellt intresse.• I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran.• Ledarmar som stänger av sidofåror bör avlägsnas.• Restaurera flottsledspåverkade sträckor som ännu inte är åtgärdade• Åtgärda hindrande vägtrummor inom avrinningsområdet• Vid behov rekonstruera lekbottnar• Efter provfiske bedöma om avelsverksamhet behövs för att förstärka den vandrandeöringstammen i Rusbäcken och för att kunna nyttja samma öring i fler biflöden till Umeälven.• Lägga igen diken i lutande terräng och som för med sand eller finareMaterial

Ytterligare Kunskapsbehov• Utredning om återställning av vandringshinder (utrivning av dammar) bör genomföras• strandzoner biotopkarteras• bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisknaturvärdesbedömning• elfisken – elfiskeundersökningar och viss biotopkartering av forssträckor har genomförtsunder senaste åren – genom inlandsfiskeprojektet och Hushållningssällskapet i Västerbotten.SkyddsaknasReferenserLänsstyrelsen i Västerbotten - Stöttingfjället - NRO24061Länsstyrelsen i Västerbotten, 2004. Damminventering i Västerbottens län 2003. Meddelande 8: 2004Inlandsfiskeprojektet.Naturvårdsverket, rapport 5343. 2004. Skyddsvärda statliga skogar: Jämtlands ochVästerbottens län.

28-17:1:1 RusträsketStor fiskrik sjö med flikiga stränder med stor potential som uppväxtplats för olika fiskarter isjön och i Storbäcken/RusbäckenNaturvärdeNaturvärdena är inte närmare kända men sjön är en av Lyckseles största och den är fiskrik med främstgädda, abborre, sik och mört. Med fri vattenväg genom Rusbäcken och kanske genom hela Storbäcken( restaurering, skapa fria vattenvägar) kan Rusträsket bli en värdefull uppväxtplats för eventuelltvandrande fisk uppströms och nerströms Rusbäcken/Storbäcken.Naturvärdesklass3Skyddsvärde3IntresseområdeBiBeskrivningRusträsket är en av Lyckseles största sjöar belägen väster om Umeälven i höjd med Kattisavan. I sjönmynnar Storbäcken och ett antal mindre bäckar längs södra sidan av sjön. Rusträsket avvattnas via denkorta, (drygt 5 km) långa, delvis restaurerade Rusbäcken. Sjöns naturvärden är inte närmare kändaeller undersökta men sjön har bl a ett rikt gäddbestånd.ArterGädda, öring, abborre, mörtKemiska/fysikaliska egenskaperVattenkvaliteten är god med ett neutralt pH-värde och ett måttligt buffrat vatten. Rusträsket liggerutanför och söder om de basiska till ultrabasiska områdena kring Paubäckens avrinningsområde ochner till Mörtträsket.85 10 22 pH 7,0 Alkalinitet 0,13Hot/påverkanSkogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng, dämningRekreation och nyttjandeFritidsfiskeBibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötselTeoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdetnärmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring

sjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering itidigare avverkade strandskogar.Ytterligare Kunskapsbehov• Sjön bör djupkarteras och provfiskasSkyddsaknasReferenserLycksele kommun, fiskeplan 1985.

28-19:1 Mörtträsket 719071 - 160599Sjö med klart vatten, varierade strand- och bottenmiljöer och stor abborre och gädda.NaturvärdeNaturvärdena är inte närmare kända men sjön har ett mycket klart och välbuffrat vatten med delvisvegetationsrika stränder och ett stort och stark bestånd av abborre, gädda och mört. Ytvattentillflödensaknas i stort sett helt och sjöns goda vattenkvalitet och klara vatten tyder på att sjön har en stor andeltillrinnande vatten i form av grundvatten. Sjön är skyddsvärd pga den fina vattenkvaliteten ochvegetationsrikedomen.Naturvärdesklass3Skyddsvärde2IntresseområdeBi, G?, K?BeskrivningMörtträsket ligger i den nedersta delen av Toskbäckens avrinningsområde några kilometer väster omUmeälven i höjd med Medelås- Söderfors. Sjön är drygt 2 kilometer lång och lite mer än en kilometerbred. Den har bara två mycket små ytvattentillflöden. Troligen består andelen tillrinnande vatten tillstor del av grundvatten. Våtmarker dominerar avrinningsområdet på den östra/norra sidan medan påden västra sidan ligger den branta Mörtliden. Skogsmarken närmast sjön är tyvärr nyligen avverkad(Mörtliden) eller består av ungskogar. Vid Mörtliden har enbart en allt för smal remsa lämnats ner motsjön.Det är svårt att veta sjöns omsättningstid vilken beror av djupet i sjön och storleken pågrundvattentillflödet. Utloppsbäcken i norr till Toskbäcken är ganska liten vilket antyder ett lågtutflöde. Sjön kan därför vara känslig för påverkan genom dikningar, ökad ytvattenavrinning mm.Mörtträsket har grunda vegetionsrika stränder längs alla sidor utom västsidan där stränderna ärdjupare. I norr finns fina sandstränder med fina förutsättningar för bad. Vegetationen runt strändernahar ett stort inslag av bladvass förutom olika starrarter. Vattenkvaliteten i sjön är ännu bra och gertillsammans med vegetationsrikedomen förutsättningar för en rik bottenfauna och rika fiskbestånd.ArterStor abborre och gädda, mörtKemiska/fysikaliska egenskaperVälbuffrat klart vatten med högt pH-värde. Sjöns avrinningsområde ligger inom ett område medbasisk till ultrabasisk bergrund.85 10 22 pH 7,4 Alkalinitet 0,34

Hot/påverkanSkogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng – vidMörtliden?.Rekreation och nyttjandeSveaskog – fritidsfiskeområde, bad, fisketävlingarBibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötsel• Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inomavrinningsområdet närmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiskaförutsättningarna i och kring sjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel medinriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar.Ytterligare Kunskapsbehov• Sjön bör också djupkarteras, provfiskas och undersökas på bottenfauna.• Påverkan i samband med avverkningarna vid Mörtliden bör undersökas. Terrängen lutarkraftigt mot sjön varför markberedning i lutningsriktningen kan påverka sjön negativt viaytavrinning.SkyddsaknasReferenserFiska i Norr - http://www.umea-it.se/fiskainorr/nyheter/2004/28.html

28:20 Paubäcken 719894-159937Paubäcken har en av Europas rikaste förekomster av flodpärlmussla.NaturvärdePaubäcken har höga till mycket höga naturvärden främst med anledning av en intressant bottenfaunaochfiskförekomst. Strandskogarna har fläckvis en rik flora. Bäcken är påverkad sedan tidigare avflottning och den nedre delen av bäcken av den reglerade Umeälven. Skogsbruket har delvis varit hårtinom avrinningsområdet och vägar och avverkningar når ända fram till själva bäcken i vissa delar. Isamband med flottningen har de stora blocken sprängts eller avlägsnats från bäckfåran.Naturvärdesklass2Skyddsvärde1IntresseområdeZ, B, F, KBeskrivningPaubäcken ligger på gränsen mellan Lycksele och Storumans kommun. Den har sitt ursprung kringPauträsk med källflöden från Stöttingfjällets nordöstra delar. Bäcken är drygt 30 kmlång och har drygt 40 tillrinnande biflöden. Antalet sjöar …Paubäcken utgör ett av de större biflödenatill Umeälven och mynnar vid Pausele. Bäcken har utgjort en viktig transportled underflottningsepoken vilket syns i form av gamla stenkistor och upplagt blockmaterial längsbäckstränderna. En damm finns också i anslutning till Pauträsket som har använts i reglerande syfte. Idagsläget är den inte i bruk och utgör idag inget vandringshinder.Avrinningsområdet domineras av barrskog men också av ett stort antal våtmarksområden iskiftande storlek och karaktär. Närmast bäcken finns strandskogar med större lövinslag med träd somglasbjörk och gråal som dominerande trädslag. Vissa år är isgången kraftig under vårfloden och isenrensar stränderna och näromgivningen på löst material. Flackare delar översvämmas och detta gör attstrandskogarna får ett stort näringstillskott vilket. Till följd av detta är vegetationen frodig och artrik ianslutning till bäcken med karaktärsarter som nordisk stormhatt, tolta och många ormbunksarter.Paubäcken är relativt lång och med en varierande karaktär. Närmast Pauträsket är bäcken djup ochganska lungflytande, medan mittendelen kännetecknas av kraftig fallhöjd med forsande partier somdomineras av grova stenar och block. Den sista milen ändrar vattendraget åter karaktär och blir merstråkande i sitt lopp. Fallhöjden från Pauträsket till utloppet i Umeälven är ca 160 meter. Vattennivånden sista kilometern i bäcken påverkas av reglering från Rusfors kraftverk i Umeälven. Paubäckenhyser ett av Sveriges och Europas största kända, reproducerande bestånd av flodpärlmussla. Floran ärrik i bäckens näromgivningar.Arterharr, öring, flodpärlmussla, rik kärlväxtflora

Kemiska/fysikaliska egenskaperVattensammansättningen inom avrinningsområdet är varierad med delvis humusrika biflöden, medanhuvudfåran har ett ganska klart, ganska välbuffrat vatten med neutralt pH-värde. En ganska stor del avavrinningsområdet ligger inom delar med basiska bergarter.85 10 22 pH 6,9 Alkalinitet 0,11Hot/påverkan• Flottad sedan tidigare och därmed rensad från stora block som är bortförda eller sprängda.• Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer• Gruvnäring?Bibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötselMånga av de flottledspåverkade delarna av Paubäcken har en mycket stor potential för återställninggenom restaureringsåtgärder. Återställningsåtgärder har genomförts.• I rensade strömsträckor bör stora block återföras till strömfåran.• Ledarmar som stänger av sidofåror bör avlägsnas.• Plantering av lövdominerad strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd förbottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt högproduktion.• Utläggning av naturliga stockar av död ved med förankring på landSe vidare länsstyrelsens bevarandeplan för Natura 2000-området där följande tas upp:• Restaurera flottsledspåverkade sträckor somännu inte är åtgärdade• Åtgärda hindrande vägtrummor• Åtgärda dammar som är hindrande• Vid behov rekonstruera lekbottnar• Lägga igen diken som för med sand eller finarematerialYtterligare Kunskapsbehov• Strandzoner bör biotopkarteras• bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en mer underbyggdnaturvärdesbedömning• elfisken – elfiskeundersökningar har genomförts under senare år och bör fortgå

SkyddNatura 2000, SCI SE0810487ReferenserLänsstyrelsen i Västerbotten, 2005. Bevarandeplan SE0810487Vallin, R och Vennman, T 2002. Flodpärlmusslan i Västerbottens län – Metodutveckling i sjuvattendrag. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 1, 2002

28:12:3 Gäddbäcken med biflöden 714230-165194NaturvärdeGanska opåverkad större bäck som sammanbinder Gäddträsket med Byssträsket och som utgör en stordel av Byssjans avrinningsområde. I nedre delen 7-12 m bred och längs sträckan från YttreGäddträsket är bäcken varierad med ömsom forsar och starkt slingrande partier med lugnflytande sel.En lång sträcka med ganska opåverkade våtmarksområden ligger mellan Gäddträsk och Byssträsk.Tyvärr är bäcken kraftigt rensad för flottning i forssträckor. En hel del mindre block och sten finnskvar i bäckfåran medan grova block är borta. Naturvärdena i och runt bäcken är inte närmare kända.Naturvärdesklass3Skyddsvärde3IntresseområdeBiBeskrivningGäddbäcken med biflöden utgör den västra/norra armen av Byssjans avrinningsområde. Från södertillrinner det andra större biflödet som genomkorsar sjöarna Vittanträsket, Lappträsket, Holmträsketoch Byssträskkalven. Gäddträsket har på sin drygt en mil långa sträcka från Yttre Gäddträsket fleramindre biflöden som tillrinner (Kväckbäcken, Västerbäcken och Bubäcken norr om Gäddträsket).Vattensystemet har ganska bra vattenkvalitet och de norra delarna ligger inom ett område med basiskberggrund varför vattnet i bäcken är ganska välbuffrat. Vattensystemet är relativt lite påverkat avdikningar mm och Gäddbäckens fåra har mestadels ett naturligt lopp. Ett flertal medelstora sjöar medflikiga stränder ingår i systemet. Dessa sjöar är huvudsakligen av gädd- och abborrtyp. Fina beståndmed stor gädda och abborre finns i flertalet sjöar runt omkring och i Byssträsket.Gäddbäcken har ganska mycket alger och humus på botten vilket troligen främst är spår av aktivtskogsbruk med många skogsbilvägar och stora vägdiken som ökar på avrinningen från den kuperadeterrängen inom avrinningsområdet.Dammen mellan Övre Gäddträsket och Gäddträsket är passerbar medan hålldammen mellanByssträsket och Byssträskkalven utgör ett definitivt vandringshinder. Dammen vid utloppet avGäddträsket har restaurerats under senare år och där är nu fri vattenväg.ArterStor Gädda och abborre i sjöarna i systemetKemiska/fysikaliska egenskaperVattensammansättningen varierar med humusrikt vatten inom delar av avrinningsområdet men ihuvudsak med ett vatten som måttligt till bra buffrat och med ett nästan neutralt pH-värde.85 10 30 pH 6,7 Alkalinitet 0,17

Hot/påverkan• hålldamm/ar• rensningar• stora block är bortförda eller sprängda.• Intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer• SkogsbilvägsdikenBibehållande och förstärkning av värden – åtgärder/skötsel• Hålldammar mellan Byssträsk och Kalven bör åtgärdas så att fri passage uppnås och dendämmande effekten av dammen avlägsnas. Bottnar nedom dammar återställs med naturligtbottenmaterial. Vattennivån i Kalven kan behållas om en trappstegssfors byggs upp nedströmsdammen.• I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran.• Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna ochfisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion.• Åtgärda hindrande vägtrummor• Vid behov rekonstruera lekbottnar• Lägga igen diken som för med onormala mängder sand eller finarematerial till vattensystemet.Ytterligare Kunskapsbehov• strandzoner biotopkarteras• bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisknaturvärdesbedömning• elfisken bör genomförasSkyddsaknasReferenserHemsida för Byssträsk-Bastunäs - http://bysstrask.se/fiskeinfo.htm

Byssträsket