13.07.2015 Views

Inlaga 1/00 (pdf)

Inlaga 1/00 (pdf)

Inlaga 1/00 (pdf)

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

PENSIONSveriges nya pensionssystem är finansielltstabilt och har förmåga att pareraförändringar i befolkningsstrukturen.Systemet står pall för genomsnittligt höjdlevnadsålder och för förändringar i antalyrkesverksamma per pensionär. Systemetär flexibelt och ger möjlighet till gradvisutträde ur arbetskraften från 61 års ålder.Sveriges nyaPensionssystemFörvärvsinkomst = lön,arbetslöshetsersättning,föräldrapenning, sjukersättningoch andra ersättningarför lön.PGI = pensionsgrundandeinkomst.Ed Palmer är professor isocialförsäkringsekonomivid Uppsala universitet ochchef för UtredningsenhetenRiksförsäkringsverket, tfn08-786 92 40,e-post:edward.palmer@rfv.sfa.seAv Ed PalmerIkorthet fungerar systemet så här. Allasom har ett avlönat arbete betalar en årligavgift på 18,5 procent av förvärvsinkomsten(efter avdrag för allmän pensionsavgiftupp till visst tak). Avgiften, och därmedpensionen, kan höjas om det finns enpolitisk vilja och majoritet bakom det.Var och en som betalat in avgifter får ettpensionskonto. Detta utgörs av bokfördaavgifter plus förräntning. Systemet är såledesinkomstrelaterat och uppbyggt som ettrenodlat försäkringssystem med stabilafinansiella egenskaper.Den årliga pensionen utgörs av kontotfördelat över ett beräknat genomsnittligtantal återstående levnadsår. Ju fler återståendelevnadsår pengarna fördelas på destolägre blir då den årliga pensionen.Man kan motverka effekten av ökandemedellivslängd genom att vänta med att taut pensionen. Ju längre man väntar destohögre blir pensionen – och detta oavsett hurmycket man arbetar. Varför? För det förstaväxer behållningen med fortsatt förräntning– precis som ett bankkonto. För det andraska pensionskontot fördelas på färre återståendeår. Och slutligen tillkommer nyaavgiftsinbetalningar och de höjer pensionskontot.Fördelningssystem och fritt fondvalDe inbetalda beloppen, 18,5 procent avförvärvsinkomsten, delas upp i två delar med16 procentenheter till fördelningssystemet(som ger s.k. inkomstpension) och 2,5 procentenhetertill premiereservsystemet (dendel där vi själva kan välja hur pengarna skallplaceras). I fördelningssystemet växer debokförda beloppen med allmän lönetillväxt.Förräntningen i premiereservsystemet utgörsdäremot av den finansiella avkastningen påfondvalet. Det fria fondvalet i premiereservsystemet,med premiepensionsmyndigheten(PPM) som hanterar alla transaktioner, är enkostnadsbesparande innovation för ettfonderat system med individuella val.Utöver pensionerna i det nya pensionssystemethar många också en s.k. avtalspension.Den har avtalats mellan arbetstagare ocharbetsgivare och kan se olika ut på olikadelar av arbetsmarknaden. Den pensioneningår inte i den beskrivning som ges här. Detgör inte heller utfallet av de privata pensionsförsäkringarsom många tecknat med bankeroch andra finansinstitut.8VälfärdsBulletinen Nr 3 2000


PENSIONGarantipension, förtidspensionärer ochbarnårsrättDet nya systemet har viktiga socialpolitiskainslag som t.ex. garantipension och barnårsrätt.Garantipensionen är ett minsta garanteratpensionsbelopp till vilket staten tillskjutermedel om inbetalningar från förvärvsinkomsteninte räcker till. Den utgör ett skydd fördem som inte kan arbeta alls eller enbart ibegränsad utsträckning.För förtidspensionärer baseras de avgiftersom betalas in på den inkomst man hadeföre förtidspensionen. De exakta reglerna ärdock ännu inte färdiga.Barnårsrätten utgörs av avgiftsinbetalningarsom görs under högst fyra år per barn ochför ett barn i taget. Man kan välja att stannahemma helt eller delvis utan att pensionenpåverkas nämnvärt. Man behöver inte stannahemma alls men har ändå rätt till barnår.Inbetalningarna baseras på det mest fördelaktigaför individen av följande tre regler. 1)Individens egen pensionsgrundande inkomst(PGI) året före barnets födelse 2) 75 procentav PGI för alla försäkrade under 65 års ålder(detta är till fördel för den som ännu inte harpåbörjat arbete eller som har arbetat lite) och3) Ett inkomstbasbelopp – vilket man fårtrots att man kan vara heltidsarbetande. Dockfår bara en av föräldrarna denna inbetalning.Både garantipension och barnårsrätt finansierasöver statsbudgeten. Pengar tillskjutsäven för andra ändamål. Bland dessa ärperioder med sjukpenning- och arbetslöshetsförsäkring,föräldrapenning, plikttjänstoch högre utbildning. Sammantaget innebärdetta stora åtaganden. Sverige behåller enställning som utpräglat välfärdsomfördelandeland även efter reformen.I det nya systemet har de socialpolitiskainslagen blivit tydliga. De kan förändras övertid utan att grundprinciperna för fördelnings-och premiereservsystemen påverkas.Politikerna kan överväga alternativa användningarav skattemedel.LivsinkomstprincipenGrundprincipen i det nya systemet är attvarje inbetald krona i avgift skall ge lika storpensionsrätt. All tid i förvärvsarbete räknasoch ger pensionsrätt. Det innebär att det nyasystemet kan komma att ge större spridningav pensionerna än ATP. Icke-förvärvsarbetesubventioneras inte längre automatiskt inomsystemet.ATP-systemet gav full pension efter 30 arbetadeår. Avgifter som betalats in för ytterligarearbetsår gav inte mer pension. Femtonårsregelninnebar därutöver att en personsom haft en genomsnittlig heltidslön underendast 15 år och för övrigt låg lön fick sam-Det nya pensionssystemet– Hur fungerar det?1 Dina kontonDu får två konton:ett i fördelningssystemet och ett i premiereservsystemet• En fast avgift på 18,5 % av din lön (efter att pensionsavgifterbetalats) fördelas med 16,0 % till fördelningssystemet och 2,5 %till premiereservsystemet. Hela beloppet motsvarande 18,5 % ärtänkt att delas 50/50 mellan en egen avgift och en arbetsgivaravgift.• Ersättning vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet med ersättningfrån A-kassan fungerar i princip på samma sätt som dinlön. Arbetsgivaravgiften betalas då av staten med allmännaskattemedel.• När du gör plikttjänst, deltar i högre utbildning eller under enperiod av upp till 4 år i samband med barnafödande inbetalaspengar på ditt konto med medel från statsbudgeten.• Om du är förtidspensionär baseras dina avgifter till fördelningsochpremiereservsystemen på basis av en ”antagen” inkomst somi sin tur baseras på din tidigare inkomstkarriär. (Lagstiftning fattasforfarande på denna punkt för tid efter år 2002.)2 Kontoställningen i slutet av åretKontoställningen (”behållningen”) i slutet av året förändras med:• Nya insättningar under året.• Förräntning på kontovärdet. I fördelningssystemet består räntanav en indexering som återspeglar inflation och samhällets reallönetillväxt.I premiereservsystemet avgörs förräntningen under åretav marknadsavkastningen för just ditt fondval.3 Den inkomstrelaterade pensionenDu kan ta ut en del eller hela pensionen från fyllda 61 år. Det finnsingen övre gräns. Pensionen beräknas som:Pension = Behållningen på ditt konto/delningstalet• Delningstalet återspeglar den förväntade återstående medellivslängdendet år du väljer att gå i pension för en genomsnittligperson (män och kvinnor tillsammans) i den specifika födelseårgångdu tillhör.• Delningstalet i fördelningssystemet innehåller också en tillväxtfaktorpå 1,6 % årligen – en sorts förväntad årlig real (exklusiveinflation) avkastning inräknad i din nybeviljade pension.• Pensionen i fördelningssystemet indexeras årligen med KPIutvecklingenoch justeras gradvis för skillnaden mellan detfaktiska utfallet för real lönetillväxt och antagandet om de 1,6 %som ingick i beräkningen av din nybeviljade pension.• Pensionen i premiereservsystemet beräknas i princip också enligtformeln ovan. Du kan välja mellan en fast förmån (”annuitet”) elleren förmån som rör sig i takt med ditt privata fondval.4 GarantipensionenDet finns ett garanterat minsta pensionsbelopp, som prisindexeras,och som avtrappas mot inkomstpensionen. Värdet av garantipensionefter skatt är lika med folkpensionens värde efter det särskilda skatteavdrageti det gamla systemet. I vissa fall kan garantin vara bättre ändet belopp samma person hade fått i det gamla systemet.5 BeskattningPensionen kommer att beskattas som inkomst av tjänst utan (somtidigare) någon särskild skattereduktion för pensionärer. Garantin ärutformad för att, efter skatt, motsvara värdet av en pension medskattereduktionen i det gamla systemet.ma pension som den som hela tiden haft engenomsnittlig heltidslön.▲VälfärdsBulletinen Nr 3 20009


PENSIONTvå personer som är födda samma år (sammaantal levnadsår i pensionskalkylen) ochhar samma yrke och heltidslön, får med detnya systemet olika pension om de arbetarolika mycket. Den som väljer att användamer tid för avlönat arbete får högre pension.Alla har inte möjlighet att arbeta så mycketsom de vill. För den som haft en svaginkomstkarriär finns garantipensionen somtillägg upp till en viss nivå som bestäms avriksdagen. Garantipensionen betalas viastatsbudgeten.Normalt kommer inte pensionen attpåverkas av att man har varit hemma helteller delvis under högst fyra år per barn.Däremot kommer utfallet att skilja sigmellan exempelvis en person som förvärvsarbetarnormalt efter denna period och en somväljer att vara hemma ännu längre. I ATPsystemetvar däremot ett individuellt val attvara hemma länge subventionerat – blandannat av mödrar som valde kortare ledighetsperiod.Valet av vad som skall subventioneras ochges pensionsrätt utöver arbete är ett politisktval. En av poängerna med det nya systemetär kravet på att det betalas in medel tillpensionssystemet för all pensionsrätt, dvs.alla socialpolitiska subventioner måste haen finansieringskälla. Med sådana reglerupprätthålls långsiktig balans inom såvälpensionssystemet som statskassan. Samtidigtblir besluten tydliga.Finansiell stabilitet – ”löftet” hållerFördelningssystem är generationssystem perdefinition och finansiell stabilitet är viktig föratt behålla samhällskontraktet mellan generationerna.Tanken bakom det nya fördelningssystemetär att kostnaderna för samhället alltidkommer att motsvara de 16 procent av förvärvsinkomstensom betalas in till kontot ifördelningssystemet plus avkastning.Det finns en enkel ”finansiell” matematikatt tillämpa när man vill räkna ut hur storavgiften behöver vara för en viss nivå påpensionen. Kostnaden – uttryckt som enavgift – är kvoten mellan pensionsutbetalningaroch betalningsunderlaget. Enkeltuttryckt:Genomsnittlig pension * Antalet pensionärerAvgift i % =Genomsnittlig förvärvsinkomst * Antalet som betalar avgifterMan kan se uttrycket som produkten av fördet första en genomsnittlig pension i förhållandetill en genomsnittlig förvärvsinkomst isamhället (kompensationsgraden) och för detandra antalet pensionärer delat med antaletJu fler som betalar desto lägre avgiftAvgift i procent av förvärvsinkomsten för olikakompensationsgrad och olika försörjningskvotKompen- Försörjningskvot =sations- Antalet avgiftsbetalande per pensionärgrad 3,5 2,5 1,530 % 8,6 12,0 20,040 % 11,6 16,0 26,850 % 14,5 20,0 33,560 % 17,4 24,0 40,2▲Tabellen visar t.ex. att om det finns 2,5avgiftsbetalande per pensionär så krävs en avgiftpå 24,0 procent för att en genomsnittlig pensionärskall få 60 procent av genomsnittlig lön.som betalar avgifter. Det senare är en försörjningskvot.Med detta tankesätt kan man lättvisa vilka finansiella krav som ställs för att enviss kompensationsgrad skall uppnås. Tabellenovan visar den avgift vi måste betala fören viss kompensationsgrad och med hänsyntagen till försörjningskvoten.För närvarande är vi ca 4,3 miljoner personersom betalar avgifter och det finns ca 1,6miljoner pensionärer (inkl. utlandsboendepensionärer). Med en avgift på ca 18,5 procentskulle kvoten mellan en genomsnittligpension och en genomsnittlig förvärvsinkomstbli 50 procent. För närvarande, medATP-systemet, ligger kvoten mellan engenomsnittlig pension och en genomsnittligförvärvsinkomst på ca 49 procent.Någon kanske förvånar sig över att dagenskvot inte ligger närmare 65 procent, denkompensationsgrad vi är vana vid att tro attvi har. Kvoten är lägre av flera skäl. För detförsta har inte alla full pension. En del harinte bott i Sverige tillräckligt länge för att fåfull folkpension (det krävs 40 år) eller fullATP (det krävs 30 år), och en del äldrepensionärer har enbart eller nästan enbartfolkpension.Men det finns en ännu viktigare förklaring.Pensionsrätter och pensionen i ATPsystemetprisindexeras – enbart. Förvärvsinkomsterväxer realt, dvs. med något över denallmänna prisutvecklingen, och därför blirkvoten mellan en genomsnittlig pension ochen genomsnittlig förvärvsinkomst väl under65 procent. Hur mycket lägre en genomsnittligpension blir med tiden, i förhållandetill en genomsnittlig förvärvsinkomst, berorpå tillväxttakten. Ju högre lönetillväxten ärdesto lägre blir den genomsnittliga kompensationsgraden.Det var ett av problemen medde ”gamla” folkpensions- och ATP-systemen:De kostade mer när tillväxten var låg ochmindre när tillväxten var hög. I det nyasystemet indexeras pensionen med hela löne-10VälfärdsBulletinen Nr 3 2000


PENSIONtillväxten, dvs. med pris- och reallönetillväxt.På det viset uppstår inte denna ”perversa”situation.Hur blir det då framöver? Vi förväntas bliöver 2 miljoner ålderspensionärer senast år2020 med i stort sätt samma antal personer iarbete som i dag. Då finns det ca 2,1 avgiftsbetalandeper pensionär (i stället för 2,7 i dag)om pensionsåldern blir oförändrad.I det nya pensionssystemet påverkas täljareni uttrycket ovan av återstående antallevnadsår. Eftersom medellivslängden ökarkommer den genomsnittliga pensionen attminska dvs. om vi fortsätter med att ta utpensionen vid precis samma ålder som i dag.Men skulle vi arbeta längre än i dag kommerantalet pensionärer att minska av den anledningenoch antalet personer som betalar ökar.Vad som troligen kommer att ske i praktikenär en blandning av dessa två tendenser.Å ena sidan minskade pensioner för att vilever längre och å andra sidan högre pensionerför att vi kanske också arbetar längre.Färre förvärvsarbetande påverkarMånga år med låga födelsetal och/eller lågnettoinvandring minskar också antalet personeri yrkesverksam ålder. Vad händer då? Vibehöver få drygt 2 barn per kvinna för attuppnå en stabil befolkning. För närvarandeär fruktsamhetstalet kring 1,5 och vi vet inteom det kommer att vända upp igen – ochom det skulle bli så högt som 2,0. Denlösning som föreslås för det nya systemet ärbevakning av den finansiella balansen i systemet– mellan tillgångar (inkl. AP-fonderna)och skulder – och justering av behållning ochpensioner när obalans uppstår. Men avgiftentill fördelningssystemet förblir fast vid 16procent.Med den s.k. automatiska balanseringen(som riksdagen ännu inte har fattat beslutom) ser vi till att pengarna räcker i framtidenäven om antalet förvärvsarbetande skulleminska. Färre personer i arbete ger ett mindrebetalningsunderlag. Understiger kvotenmellan tillgångar och skulder värdet 1,0justeras såväl pensionerna som behållningenför dem som inte gått i pension.Hur ser indexeringen av pensionen ut iframtiden?Anta att inflationen har varit 2 procent ochlönetillväxten 1,9 procent. Detta i sig skullege en indexökning av 2,3 procent sammanlagt.Den extra 0,3 procent kommer frånskillnaden mellan 1,9 procent och en normpå 1,6 procent som ingår tillsammans medmedellivslängden i delningstalet. Om balansräkningenvisar att skulderna i systemet överstigertillgångarna – t.ex. att balansindexet ärAlltfler år efter 65Återstående medellivslängd vid 65 års ålderÅterstående medellivslängd vid 65 års ålder242220181614▲KvinnorMän1985 1995 2005 2015 2025 2035 2045Kvinnor lever längre än män. I dag förväntas65-åriga kvinnor ha drygt 20 år kvar att leva ochmän i genomsnitt 16,5 år. Men vid beräkning avpensionerna är det antalet återstående år för mänoch kvinnor tillsammantagna som gäller. I dag ärdet förväntade antalet återstående år 18,5 för en65-åring. År 2040 förväntas en 65-åring ha 21,5 årkvar att leva.0,995 (1,000 =balans) indexeras pensionernai fördelningssystemet (men inte premiepensionen)med enbart 1,8 procent (= 2,3 procentx 0,995) i stället för 2,3 procent i dettaexempel. Innebördan av ”balansering” ärsålunda att pensionären inte får full priskompensation.Gradvis övergång till pensionI det nya systemet är det lätt att lämna yrkeslivetgradvis. Man kan ta en del av pensioneneller hela pensionen före 65 år eller mankan fortsätta jobba efter 65. Pensionsinkomstoch arbetsinkomst kommer att beskattaslika. Denna stora flexibilitet kännskanske naturlig i Sverige där många redanarbetar deltid i alla åldrar. I den värld vimöter framöver under de kommande 2–3decennierna där mer arbetskraft behövs ärdet en stor fördel att lämna porten öppen fördem som kan och vill arbeta längre. Sverigehar tagit ett långt steg åt det hållet medpensionsreformen.●VälfärdsBulletinen Nr 3 200011

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!