Bibelstudium GT - Sveriges Ekumeniska kvinnoråd

sek.vbd.se

Bibelstudium GT - Sveriges Ekumeniska kvinnoråd

Världsböndagen 2013 FrankrikeBIBELSTUDIUM ”Jag var främling och ni tog emot mig”3 Mos 19:1-2. 33-37Bibeltext:Lagar om helighetHERREN talade till Mose. Han sade: Säg till Israels barns hela menighet: Ni skall varaheliga, ty jag, HERREN, er Gud, är helig. (3 Mos 19:1-2, Folkbibeln)När en främling bor hos er i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Främlingensom bor ibland er skall räknas som infödd hos er. Du skall älska honom somdig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är HERREN, er Gud.Ni skall inte göra orätt när ni dömer i fråga om längd, vikt eller rymd. Rätt våg, rätta vikter,rätt efa, rätt hin-mått skall ni ha. Jag är HERREN, er Gud, som har fört er ut ur Egyptens land.Så skall ni nu hålla alla mina stadgar och alla mina lagar och följa dem. Jag är HERREN.(3 Mos 19: 33-37, Folkbibeln)Kommentar:Begreppet ”främling”Både hebreiskan och grekiskan har flera ord för begreppet”främling”. Man skiljer mellan personer från ett annatland, dem som kommit för att bosätta sig och dem sombara är på besök.Hebreiska:ger: invandrarenokri/nera: person av utländskt ursprungtzar: främling = fiendeGrekiska:paroikos: från ett annat hushåll; att leva somfrämling i ett landxenos: icke-medborgare, främling från ett annatlandallotrios: ”den andre”, den okände, den som ärfrämmande i detta land3 Mos använder enbart ordet ger – ”invandrare” (engelska:stranger, franska: étranger/ère). I den svenska bibelöversättningen(Bibel 2000) används ordet ”invandrare”,medan 1917 års bibelöversättning hade ”främling”.Matt 25-31-46 använder det grekiska xenos. Bibel2000 har ”hemlös”, medan 1917 års översättning hade”husvill”.Inför Världsböndagen 2013 har vi valt att användaFolkbibelns versioner av 3 Mos 19 och Matt 25, somgenomgående använder ordet ”främling”. Det gör vi, eftersomvåra franska systrar fokuserat just på invandraressituation, inte på de hemlösa (som ju inte behöver varafrån ett annat land).Bakgrund om Tredje MosebokenTredje Moseboken börjar med orden ”Herren kallade”.Detta uttryck ger speciell tyngd åt budskapet som följer.Gud kallade Mose vid tre tillfällen:a. Ur den brinnande busken för att markera den speciellarelationen mellan Gud och Mose (2 Mos3:4)b. På Sinai-berget där Mose får de tio budorden (2Mos 19:3)c. Ur molnet som täcker Sinai, när Gud ger Moseanvisningar om tillverkningen av tabernaklet (2Mos 25-31)Den fjärde kallelsen hittar vi i Tredje Moseboken ochden är annorlunda, eftersom den kommer från uppenbarelsetältet,mötesplatsen för Gud och folket. Tredje Mosebokeninnehåller en mängd detaljer om ritualer, offer ochorenhet. Men bakom varje kapitel finns de tio budorden.Kapitel 17-27 tillhör ”helighetsföreskrifterna”, somexperterna daterar till den tid då de klassiska profeternaAmos och Mika förkunnade att helighet hör samman medrättfärdighet och rättvisa.Inledningsorden i kapitel 19 är riktade till hela folket.Läs gärna hela kapitel 19! Lägg märke till hur orden ”Jagär Herren” upprepas och kan ses som skiljetecken mellanolika teman i kapitlet.Heligt och världsligt/profantCitatet från 3 Mos 19:33-37 ingår i ”helighetslagarna”(kap 17-27). Tredje Moseboken hävdar att det som är heligtär det som tillhör Gud och som har en speciell relationtill Gud.Somliga delar av verkligheten är heliga i sig själva,(Guds namn, platsen där Gud finns). Andra helgas genomGuds ingripande (hans utvalda folk, den sjunde dagen) ellergenom människors agerande (offer, heliga dagar).Helighet är därför både en gåva från Gud och en pliktför människor.I helighetslagarna anges tydligt vad som är heligt. Alltannat är profant eller världsligt och tillgängligt för alla.Man kan röra sig mellan dessa verkligheter genom attgöra något heligt eller vanhelga det.Att vanhelga innebär att behandla något heligt somprofant. En sådan brist på respekt innebär en fara för allaoch kan vara livsfarligt.Helighetsföreskrifterna i Tredje Moseboken är baseradepå en mycket speciell världssyn: världen är utsatt fören ständig strid mellan kaosmakterna och livets makt. Livbevaras och skyddas genom helighet, där hela folket deltar,individuellt och kollektivt.forts nästa sida


Prästernas roll är att bestämma gränsen mellan ordningoch oordning, att övervaka den och vid behov återställaden genom reningsriter, offer och bön.Helighetslagarna är en livets etik som begränsar kaossnarare än en lektion i moral. Trots att Gud är så annorlundaoch så fjärran från människorna, kallar han dematt vara honom trogna och möta honom.När vi utvidgar vår kärlek att inkludera även invandrarenplacerar vi främlingen på samma nivå som medborgaren.Genom likhet inför lagen lyfts invandraren till”min nästas” nivå och blir sådan som ”ni var” när nisjälva var invandrare.Några kvinnors upplevelser som invandrare i Frankrike:1. Jag heter Khadidja och kommer från Marocko.Jag lyckades ta mig till Frankrike på ett turistvisum. Jagbor hos min syster. Eftersom jag inte har lyckats få arbetstillstånd,måste jag jobba svart i familj för småpengar.Jag riskerar att bli hemskickad till mitt land när somhelst, tillbaka till total fattigdom.2. Jag heter Zaira och kom från Tjetjenien för tiomånader sedan med mina fyra barn. Vi fick logi i etthotell på bekostnad av franska myndigheterna. Men enkväll blev vi avhysta. Det var tre andra familjer, fjortonbarn och två gravida kvinnor, och vi hade ingenstansatt ta vägen. Hotellet hade inte fått betalt för våra rumpå grund av dålig adminstrativ och politisk samordning.Efter en natt i det fria fick vi hjälp med tillfällig bostadav en kristen organisation. Men vad kommer att händaom två månader?3. Jag heter Sabina och kommer från Nepal. Jagträffade en fransman som bodde och jobbade i Nepal.Vi vigdes på det franska konsulatet i Katmandu. När jaganlände till Frankrike fick jag veta att jag inte hade lagligrätt att leva tillsammans med min man, eftersom jaginte hade ordnat uppehållstillstånd.4. Jag heter Céline och är rektor för en lågstadieskola.En dag i november när eleverna lekte på skolgårdenkom polisen och grep fyra barn från en familj frånKosovo. Tillsammans med sina föräldrar fördes de tillen förläggning. Alldeles före jul deporterades de. Derasskolkamrater är fortfarande lika skakade som jag övervad som hänt.Att fundera över och samtala kringa. Vad betyder kravet ”att vara helig” för mig imitt liv? Vad är heligt?b. Hur kan/bör min tro påverka mitt möte med invandrare/främlingar?c. Vad innebär det att inte ”utnyttja” främlingen?d. Hur välkomnar vi invandrare/främlingar i vårtland i dag? I vårt närsamhälle? I min församling?e. Vad är kyrkornas roll i invandrardebatten?KOLLEKTTALI mer än 80 år har vi nu firat Världsböndagen i Sverige, och sedan mer än 50 år går den svenska kollektenhuvudsakligen till utbildningsstipendier för kvinnor i utvecklingsländerna.En av dem är Adela Ortega Hanson i Nicaragua. Hon är 48 år gammal och änka efter en pastor i Moravakyrkan,systerkyrka till Svenska Missionskyrkan, och hon har fått böndagsstipendium från Sverige i tvåår. I december 2011 utexaminerades hon som sjuksköterska i Puerto Cabezas. Ulrika Morazan var med videxamenshögtiden i en kyrka och berättar:”Adela bor i en by utmed Coco-floden, som utgör Nicaraguas gräns till Honduras. När hon såg migblev hon tårögd av glädje och uttryckte stor tacksamhet till Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd som gjort detpraktiskt möjligt för henne att genomföra sina studier. Adela är nu tillbaka i byn Bilwaskarma och arbetarsom sjuksköterska.”Stipendiearbetet genomförs i samarbete med svenska samfund, stift och missionsorganisationer. Tyvärrvisar insamlingarna en nedåtgående trend de senaste åren, fastän behoven bara ökar. 2012 utdelades stipendiertill 101 kvinnor i 22 länder. Göteborgs stift och Caritas, Katolska kyrkans biståndsorgan, fick också taemot bidrag till två HIV/aidsprojekt i Afrika.Vi påminns i dag om att vi behöver öppna vår port och våra hjärtan för de främlingar som av olika skältvingats lämna sina egna länder och finns i vår närhet. Låt oss också öppna våra plånböcker och portmonnäer,så att systrar runt om i världen kan få möjlighet att utbilda sig och försörja sig och sina familjer i detegna landet.Vi vädjar om en generös gåva, i förvissning om att Gud välsignar både mottagare och givare.

More magazines by this user
Similar magazines