30.07.2015 Views

Ladda ner - Centrum för Näringslivshistoria

Ladda ner - Centrum för Näringslivshistoria

Ladda ner - Centrum för Näringslivshistoria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Framtidsvisio<strong>ner</strong> kan vara frestande! Bilden visar det spektakulära projektet Alweg, som initierades av Axel Wen<strong>ner</strong>-Gren. Bilden är från1953, även om den mer påmin<strong>ner</strong> om ett modernt höghastighetståg. Men varför blev det inget av i slutändan? Fotograf okänd.Vad har ditt företags historiamed framtiden att göra?Vi på <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria tar hand om svenskaföretags minnen, en grundläggande del av samhällets historia.Vi bevarar och berättar deras historier, till nytta för företagensjälva, forskare och andra intresserade. Historierna hjälpeross förstå vad som bygger tillväxt och välfärd i företaget och isamhället.Ditt och andra företags berättelser sätter aktuella skeendeni ett sammanhang. De hjälper dig stärka företagskulturen,bygga dina varumärken och stödja din marknadsföring.Vi förvaltar dina minnen i vårt arkiv och berättar din historia– i form av föredrag, böcker, utställningar eller på webbplatser.Bli medlem i föreningen <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoriaoch se hur andra företag använder sin historia. Sommedlem får du även denna tidskrift, en och annan bok samtinbjudningar till evenemang hos våra medlemsföretag.För mer information, besök www.naringslivshistoria.seeller kontakta vd Alexander Husebye på 08-634 99 14 elleralexander.husebye@naringslivshistoria.se.CE N T RU M F ÖR NÄ R I NG SL I VSH I STOR I A4 CENTR E FOR BUSINESS HISTORY IN STOCK HOLM företagsminnen 2009;4


krönikan | staffan thorsellKan ett företag ha samvete?en ny förkortning breder ut sig i affärspressen. Vet maninte vad CSR betyder har man inte hängt med. Den förrefolkpartiledaren och statsministern Ola Ullsten kuskar runt ivärlden och håller föredrag om CSR. En skara nya konsultersom ägnar sig åt CSR växer fram. En nygammal modevågdrar fram genom affärsvärlden.Nu gäller det inte bara att tjäna pengar. Företagen skallockså ta socialt ansvar och visa Corporate Social Responsibility.Även om förkortningen är ny, är idén att företag har ettansvar som sträcker sig längre än till strävan att tjäna pengar,gammal. En skrift som <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria justgett ut och en konferens man ordnade hösten 2008, gör detklart redan på titelbladet. Skriften heter 125 år med CorporateSocial Responsibility. Tanken att ett bra företag inte bara skallsträva efter att tjäna så mycket pengar som möjligt, utan ocksåmåste göra det på ett ansvarsfullt sätt, har en lång tradition.Att företag strävar efter största möjliga vinst, skall lydalandets lagar och hålla ingångna avtal är självklart och okontroversiellt.Men skall man också, stödd bara på sitt egetsamvete, sträva efter att vara en god samhällsmedlem ävenom det kanske går ut över lönsamheten? En skola med nobelpristagarenMilton Friedman som sin profet svarar nej ochmenar att ”The business of business of business is business”.Affärsmän som ägnar sig åt något annat har gått vilse.Många vill lösa konflikten mellan CSR och lönsamhet genomatt förneka att den finns. Resonemanget är enkelt. Ettföretag som hotar miljön, sliter ut sina anställda eller gör sinakunder besvikna förstör sitt eget anseende och skadar sinaegna affärer, även om man håller sig inom lagens råmärken.Mediernas inflytande och kundernas reaktion gör att det,åtminstone på längre sikt, är olönsamt att inte visa ansvarskänsla,inte vara en god samhällsmedlem och skaffa sig dåligtrykte på kuppen.Resonemanget kan visserligen leda företagen ett stycke inpå den smala vägen åt rätt håll men ur moralisk synpunkt ärdet ändå tvivelaktigt. Företagens ansvar blir en fråga för pravdelningen.Klarar man att göra tvivelaktiga saker utan attfå kritik är det okej. Socialt ansvarstagande blir mer en frågaom vilket intryck företagets åtgärder gör, än en fråga om vadman verkligen har för sig.Skillnaden mellan vad som fungerar på kort och på lång siktkan vara dramatisk. De flesta av dagens verkställande direktörerhar större anledning att bry sig om resultatet för nästa kvartaloch nästa år än effekten på tio och tjugo års sikt av de beslutman fattar nu. Den som låter samvetet styra kan, särskilt påkort sikt, faktiskt komma till ett helt annat resultat än den sombara ser till det omedelbara resultatet på sista raden i bokslutet.När det kommer till kritan tvivlar jag, med Milton Friedman,på att ett företag har ett samvete. Med företagens ägare ärdet annorlunda. De slipper inte undan.De kan inte nöja sig med att företagenssociala ansvarstagande reduceras tillen smula välgörenhet och en hel delpr-arbete. De måste också i fortsättningendelta i en hederlig brottningsmatchmed verkligt svåra frågor ochvisa att de har ett samvete.staffan thorsell är kolumnisti Dagens Industri och f.d.chefredaktör för Expressen.företagsminnen 2009;45


NoteratSuccé för optimistkampanj”Var Optimist” – det var <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoriasbudskap på Svenskt Näringslivs framtidsdagar i maj 2009.Trettonhundra deltagare mötte positiva exempel ur historien.Själva uppmaningen myntades av AGAs grundareGustaf Dalén, som mitt under finanskrisen efter Kreugerkraschenlät ta fram en blänkande rockslagsnål med dettabudskap och dela ut till alla dystergökar i sin omgivning.Nålen har reproducerats av Dalénmuseet i Stenstorp och<strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria har kompletterat med etthäfte där man presenterat en rad optimisterur historien, som i svåra tider och motgångarstadigt trott på sina idéeroch tack vare det gått en ljusnandeframtid till mötes. Kampanjenuppmärksammades i både SvDoch DI, och en hel del representanterför det svenska näringslivetses numera med glänsandeVar Optimist-nålar på sina kavajslag.Nålen har även ”gått på export”till Finland, USA och Kanada!Företagsledare vann OS-silverSkulle ni kunna tänka er någon av våra framståendevd:ar ställa upp som deltagare i de olympiska spelen? Idag när idrotten blivit allt mer professionaliserad framstårdet som närmast omöjligt att kunna ha någon karriärvid sidan om. Men annat var det förr: J.P. Åhlén,handelsgeniet som redan vid 13 års ålder blev postorderagentoch vid fyllda 20 startade Åhlén & Holm,dagens Åhléns, var medlem av det svenska olympiskacurlinglaget.Man kan kanske tro att han fortfarande var ung närhans idrottsliga karriär nådde denna kulmen, men så varinte fallet. J.P. var faktiskt 45 år fyllda och företaget, somhan ägde och drev, hade hunnit bli landets största postorderföretagdå han ställde upp i vinter-OS i Chamonix1924 – och vann silvermedaljen.Vd för Åhléns i dag är Thomas Axén. Thomas, vihoppas på Dig i Vancouver!Fashion history i MilanoUnder några intensiva dagar i juniträffades ett par hundra ”business historians”på Bocconi-universitetet iMilano. Tema för konferensen varFashions: Business Practicesin Historical Perspective.Seminarierna synade varumärkesfrågor,miljöpåverkan,Corporate Social Responsibility,successio<strong>ner</strong> i familjeföretag ochmycket annat. Ingrid GiertzMårtenson, senior advisor på <strong>Centrum</strong>för Näringslivshistoria, presenterade ett pågåendeprojekt för H&M som säkerställer arkivmaterial och därbåde äldre och yngre medarbetare intervjuas. Stor uppmärksamhetväckte presentationen av <strong>Centrum</strong> förNäringslivshistoria som världens största arkiv för företag.6 företagsminnen 2009;4


Mathistoria på tvFöretagsminnens redaktör Edward Blom har undersommaren spelat in en serie matlagningsprogram medlegenden Jan-Öjvind Swahn. Professor Swahn, somkanske är mest känd som programledaren i FrågaLund och domaren i Kvitt eller Dubbelt, har framförallt inriktat sitt författarskap påtraditio<strong>ner</strong> och mathistoria,vilket också kommer att märkasi programmen. Blomkompletterar denetnologiska beskrivningenav matenshistoria med en mernäringslivshistorisk.Historia, anekdoteroch gammeldags,rustika rätter står påprogrammet.Det är pla<strong>ner</strong>atatt sändas i slutetav oktober i TV8.Institutet förNäringslivsforskning fyller 70Den 2 september hölls ett jubileumssymposium för attfira ett av våra viktigaste forskningsinstitut. Institutetför Näringslivsforskning (f.d. Industrins Utredningsinstitut)fyller i år 70 och med på symposiet var Handelsbankenslegendariske Jan Wallander, som varit vd ävenför IUI på 1950-talet. En jubileumsbok har getts ut ochden kommer att presenteras närmare i nästa nummer avFöretagsminnen.Kamprads liv som operaIKEAs grundare Ingvar Kamprads liv har blivit opera/musikal i Tyskland. En föreställning ägde rum den 10juni under Ruhrfestspelen i Recklinghausen. Den 24september har Das Wunder von Schweden – einemusikalische Möbelsaga, som operan/musikalenheter, sin officiella premiär vid Deutsches Schauspielhausi Hamburg. Föreställningen skildrar IngvarKamprads väg från uppväxten i Småland till positionensom global möbelkung. Den Schweizföddetonsättaren och regissören Erik Gedeon har i musiksaganintegrerat beståndsdelar från svensk folkmusiksom schottis och hambo. To<strong>ner</strong>na framförs av bl.a. densjungande sittgruppen Bornholm. Den svenske dramatikernKlas Abrahamsson har skrivit texten.Kajta Danowski, Foto: A T Scahefer, Das Schauspielhaus, Hamburg.företagsminnen 2009;47


8 företagsminnen 2009;4


miljöfarliga fabriker och hjälpte dem attsatsa nytt. Behoven var skriande på allaområden – de stackars kontoristernafick skriva fakturan tolv gånger för attde inte kunde ta kopior ... Vi gav demkalkerpapper. Det saknades muttrar,skruvnycklar, allt.God kapitalism eller ej – IKEAsinsats för att återuppbygga polsk möbelindustrihar prisats av presidentensjälv. Vad som började som en order på70 000 kronor till en okänd småländskpostorderfirma är i dag en polsk möbelexportpå mellan fyra och fem miljarder.IKEA har dessutom sju varuhus påplats och flera fabriker.”God kapitalism” låter sig ändå inte beskrivasenbart med sådana exempel somsenare upprepats i utvecklingsländer somKina, Indien och Vietnam. Allmänhetenväntar sig något annat – nämligen attkapitalisten ska göra gott i den barmhärtigesamaritens anda, bokstavligen hjälpade lidande. Kort sagt: miljardärerna skaöppna den egna börsen.Så länge jag talat med IKEAs grundarehar han skyggat för att säga någotsom kan tolkas som skryt. Därför kanman få gå bakvägen för att få reda påsanningen eller delar av den. Jag tarmig på hemvägen en sväng i varuhuset iÄlmhult och stannar av en slump på belysningsavdelningenframför en bordslampakallad Sunnan, pris 199 kronor.Den drivs med solceller, inget nytt i detmen textplakatet ovanför är nära nog enpolitisk pamflett:”Visste du”, frågar texten, ”att närsolen går <strong>ner</strong> i många fattiga länder kaninte barnen läsa sina läxor för de haringet ljus? Därför ger IKEA en lampatill Unicef för varje lampa du köper. Såkan flera fattiga barn läsa sina läxor.”Bakom ligger en mångbottnad historia.IKEA har under åren – förvisso ickeutan interna kontroverser – byggt uppett långtgående samarbete med främstFN:s barnfond Unicef. Företaget köperexperter från organisationen som sedanutför konkreta insatser i u-länderna,mot barnarbete och, ja, alltid för barnensbästa (som med Sunnan-lampan).Det är i dag en inofficiell hemlighet,som Ingvar Kamprad inte vidrör i vårtsamtal, att IKEA är den största enskildagivaren till barnfonden. Samarbetetskonstruktion gör att företaget på platsi verkligheten självt kan konstatera attpengarna kommer till direkt nytta tilldem som har de största behoven – ochatt det sker utan byråkratiskt spill.Inget att skräppa medSå kan god kapitalism verka i det tysta,vilket passar grundaren. Han talar intealltför högt ens om företagets intensivamiljöarbete – det är så lätt att görafel även om man ansträngt sig till detyttersta. Det dyker plötsligt upp enundersökning om något kemiskt farligtämne och så får man börja om från börjanigen. Därför hör man inte så mycketom IKEAs satsning på att ta tillvaraskräpskog som annars bara skulle eldasupp men som i stället kan förädlas i träfiberplattor.Alltför lite tycker jag manhör om hur en ny förpackningslogistikmer än halverat bränslekostnaderna ivissa utsläppsrika möbeltransporter.Därför pratas det föga om varuhusvärmda med solkraft etc. Miljöarbetetska vara självklart, inget att ”skräppamed”, god kapitalism ska uppträdaföredömligt i allt. ”Jag har alltid ogillatdjungelkapitalismen”, säger IngvarKamprad.Men begreppet ”god kapitalism” kanproblematiseras mer än så. Man görexempelvis skillnad på det kapitalistiskaföretaget i sig och på kapitalistensom individ. Framstående amerikanskaindustrialister åstadkommer rubrikermed sina donatio<strong>ner</strong> till välgörenhet.Bill Gates och hans hustrus satsningarmot HIV-epidemin är välbekanta, ochGates åker världen runt och lyfter doktorshattarmed den äran. Kamprad förringarinte betydelsen av dessa skänktaförmögenheter men påpekar stillsamtatt lagstiftningen i USA skiljer sig frånEuropas. I USA kan mecenaten lånatillbaka sina donatio<strong>ner</strong> mot god räntaoch kapitalet arbetar alltså så att sägadubbelt till både företagets och mottagarnasglädje.I Europa är välgörenhetsstiftelserna– inklusive IKEAs egen i Holland –omgärdade av närmast rigida regler.Först efter rader av överklaganden iolika instanser har Stichting INGKAFoundation (stiftelse grundad 1982)nyligen fått tillstånd att vidga ramen förden välgörenhet som från början fokuseradepå framsteg inom arkitektur ochdesign, men som nu kan innefatta olikaaktio<strong>ner</strong> i u-länder och då särskilt förbarnens bästa.Så formuläret för ”god kapitalism”är inte hugget i sten. Innebörden skiftar.Jag tänker på det när jag kör förbilanthandeln i Agunnaryd. Det var tillöverförmyndaren i denna hemsockensom ”IK”, 17 år gammal, vände sig 1943för att få lov att starta sitt eget företag”Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd”,med de sedan världsberömda initialerna.Häromåret skänkte bygdens son en halvmiljon av egna pengar till en grundplåtsom gjorde det möjligt för folk i traktenatt, med lika mycket egna slantar, få nyttliv i den hotade lanthandeln.Stor glädje tills två stormar anlände,Gudrun och Per. Båda slog ut elnätetunder lång tid, dränkte varor för storabelopp i frysdiskarna och släckte nedbensinpumparna, alltsammans nog för attknäcka en liten tapper lanthandlare ochorsaka elände för kunder och pendlare.Men undrens tid är icke förbi: i daghar lanthandeln i Agunnaryd ett dieseldrivetelverk som kör igång så snart enny katastrof tänker kasta sig över socknen,frysarna funkar direkt, bensin ochetanol kan fylla tankarna. Elverket kostadeen bra slant. Vem betalade? Gissatvå gånger. Den gode kapitalisten. Fastdet är förstås bra om han är född på enplats nära dig.bertil torekull är f.d. chefredaktör förSvenska Dagbladet och Östgöta Correspondenten,grundare av Dagens Industri ochförfattare till boken ”Historien om IKEA”.10 företagsminnen 2009;4


Ruben Einarsson utanför Dalarnas Paraplyfarik, som han är tredje ge<strong>ner</strong>ationen att äga och driva.I anknytning till fabriken finns även en fabriksbutik.Mångs Einars paraplyer lever ännuSommarregn? Javisst det har vi fått, men nu när hösten närmar sigbehövs det rejäla paraplyer. Från Malung där Sveriges enda paraplytillverkarefinns. | text: maria kapla och johannes ståhlberg. foto: jonny mattssoni den gamla skinnmetropolen Malungi Västerdalarna ligger en oansenlig industribyggnad.På utsidan ser den intemycket ut för världen, men i själva verketär den unik – här huserar nämligenDalarnas Paraplyfabrik, Sveriges endakvarvarande paraplytillverkare.Vi sitter i köket tillsammans medvd:n Ruben Einarsson och äter vetekrans.Ute i verkstaden tävlar en radiomed surret från symaski<strong>ner</strong>na, ochlösryckta fraser på Malungsmål drunknari oväsendet. Hela fabriken ärsprängfylld med paraplyer, parasoller,tyger, kryckor och spröt i alla färgeroch former. Ruben föddes in i paraplymakaryrket– hans far, farbröder ochfarfar har alla varit i branschen. Ändåtvekade han att ta emot stafettpinnen:– Jag fick hugga i här redan som litengrabb. Men löneförhandlingarna medfarsan bröt ihop när jag var tretton, sådet blev jobb på en mack i stället. Visstkom det erbjudanden om att ta över,men det var först 91 – 92 som jag höggpå kroken. Då var jag runt 25.Startade 1928Rubens farfar, Mångs Einar Jonsson, varden som grundade verksamheten 1928.Paraplytillverkning var då långt ifrån enokänd företeelse i Malung – redan runtår 1900 hade Malungsbördige Torrisföretagsminnen 2009;411


Dalarnas Paraplyfabrik har ännu ett stort sortiment av vanliga paraplyer, men framtiden ligger nog mer i specialparaplyer för fotografer,hantverkare etc. Här pågår en genomgång av sortimentet med en nyanställd säljare.Gustaf Danielsson åkt till Stockholmoch startat en paraplyfabrik.Det var vida känt i hembygden attaffärerna gick bra. Torris Gustaf lät sinstora gård stå tom under vinterhalvåretoch använde den bara som sommarstuga,vilket var en ofattbar lyx. När han välkom hem blev det fest – flaggstångenskulle målas om och grannarna bjudas påkalas. Att paraplyfabriken verkligen varlönande bekräftas också av räkenskapersom finns bevarade hos Lars Henriksson,den släkting som i dag bebor fabrikörensforna sommarnöje.Paraplyet i sig var dessutom en statussymbolsom förknippades med dyrakläder och storstadsmanér. SpecielltTorris Gustafs kundansvarige säljareBritt Ola Nilsson var känd där hemmaför sina fina kostymer och sitt belevadesätt. Det var han som öppnade MångsEinars ögon för paraplyernas potential.Vid den här tiden var Malung ettetablerat skinncentrum – flera störrefabriker hade öppnats, och i vart ochvartannat hem satt folk och sydde motbetalning. Skickliga sömmerskor fannsdet gott om och steget från skinn tillparaply var inte långt. Kopplingen tillskinnindustrin fanns redan personifieradi Torris Gustaf, som fungerade somStockholmsagent för en eller flera avMalungs skinnfirmor.I lära hos Torris GustafMångs Einar blev intresserad, och tillsammansmed kamraten Hol LarsLarsson gav han sig iväg till Stockholmför att lära sig hantverket. GustafDanielssons paraplyfabrik (sedermeraGustaf Danielsson & Co och därefterAlbert Danielssons paraplyfabrik) låginrymd i en lägenhet på Kungstensgatan29. Fem av rummen användessom fabrikslokal, och det sjätte var bostad.Här fick de båda unga lärlingarnainblick i såväl produktion som försäljningunder överinseende av Britt Ola.När Mångs Einar och Hol Lars komhem igen satte de igång, var och en påsitt håll, med paraplytillverkning i ladoroch uthus. Mångs Einar slog sig <strong>ner</strong> pågården i Tällbyn, medan Hol Lars etableradeLarssons paraplyfabrik i Idbäck.Affärsidén höll – båda företagen växteoch gick i arv inom familjerna. Underkriget rådde visserligen materialbrist,men man använde de tygbitar man komöver, sydde bland annat slipsar ochlyckades ta sig igenom krisen.Tekodöden tog 11 fabrikerVärre var det under teko-döden på70-talet, då landets totalt 13 paraplyfabrikerdrogs med i fallet. Elva av dem– bland andra läromästaren Danielssons– försvann. De två Malungsfabrikernablev ensamma kvar, även om också dehade stora svårigheter. Larssons paraplyfabriki Idbäck slog igen i början av80-talet, men familjen Einarsson påDalarnas Paraplyfabrik vägrade att geupp. Överlevnadsstrategin har enligtRuben Einarsson varit att se framåt ochligga steget före:– Min far läste fyra – fem tidningar perdag och följde med i världsutvecklingen.Många andra Malungsföretag ville tillvarje pris ha kvar all produktion härhemma, men farsan tänkte längre. Haninsåg att tillverkningen måste flyttas ut,och redan i mitten av 60-talet åkte hanoch rekade i Fjärran Östern. Vi var förstpå plan, med andra ord.12 företagsminnen 2009;4


Rubens farbror, Sune Einarsson, har arbetat i fabriken sedan 1956. Här synar han ett helvitt paraply före leverans.Sverige saknar etikettSedan rullade det på. Kontakter etableradesi Japan, Taiwan, Thailand, Koreaoch Hong Kong. Företaget gick riktigtbra, och innan nedgången på 70-talethade man 49 anställda – nästan femgånger fler än i dag. Men sedan komkrisen, och en ökad import av billigaparaplyer gick hand i hand med nyaideal; sportighet, bekvämlighet och slitoch-slängrimmade illa med elegantakvalitetsparaplyer som självklara accessoarertill hatt, dräkt eller kostym. Ochtrenden verkar hålla i sig.– Det är så fel! Ruben sätter nedkaffekoppen med en smäll. Snart ärparaplyer så billiga att det inte är någonidé att sälja några. Sverige är en uselmarknad på det viset. Här finns ingenetikett längre. En svensk kvinna kanfå för sig att gå på begravning med ettorange paraply.Japan drömlandetRubens drömland är Japan, där paraplyerfortfarande är något man är stoltöver och visar upp, inte gömmer undani fickan eller väskan. Där finns enligthonom de verkliga kännarna, som harett paraply för varje tillfälle:– Japanskorna har förstått vad dethandlar om. Ett riktigt paraply ska varaväldigt långt och kraftigt, med tio spröteller mer. Ju mer du fäller ihop, destosämre blir det – fullt av nitar och lederoch jäkelskap. Ett långt paraply är ettbra paraply, som jag brukar säga.Breddat sortimentI väntan på att det svenska modet skata sitt förnuft till fånga har lösningenblivit att bredda sortimentet. En fjärdedelav produktionen består numera avfotoparaplyer. Och efter rökförbudet pårestauranger säljer parasoller som aldrigförr. Det Ruben själv brin<strong>ner</strong> mest förjust nu är specialparaplyer för olikayrkesgrupper:– Ta ett paraply och placera det i”fel” miljö, då öppnas nya möjligheter.Elektriker, skogsarbetare, svetsare – härfinns behov av praktiska lösningar. Etttält är så mycket krångligare att monteraoch ha med sig.Även om produkterna alltså kan selite annorlunda ut i dag än på MångsEinars tid finns det likheter. Medsonsonen Ruben har man alltmer återupptagittraditionen att tillverka frångrunden på hemmaplan, precis som för70 – 80 år sedan. Det ger möjlighet attskräddarsy specialbeställningar medovanliga mått och former.Lever änDet symbiotiska förhållandet tillskinnindustrin och andra lokala företagråder än i dag och kommunensskinnutbildning garanterar återväxt avyrkeskunnigt folk, också för Sverigesenda paraplyfabrik. Men egentligenskulle man inte behöva tillverka såmånga nya paraplyer, enligt RubenEinarsson. Mångs Einars produkterlever än:– Jag hittade ett av farfars gamlaparaplyer på vinden, och det var fortfarandei gott skick. Det enda jag behövdefixa till var tyget.maria kapla och johannesståhlberg är verksamma som frilansskribenter,översättare och språkgranskarebland annat av Företagsminnen.företagsminnen 2009;413


Kvinnor som företagare på 1800-taletForskning pågår: Var det av nödvändighet eller avmöjlighet som många kvinnor startade egna företag i slutetav 1800-talet? Sveriges första annonsbyrå och flera skolorskapades av kvinnor som givit verksamheterna sina namn:Gumaelius och Whitlock är goda exempel. | birgitta wistrandi mitten av 1800-talet insåg medelklassenatt unga kvinnor behövde ettnytt slags utbildning. Undervisningenhade till dess mest handlat om attförbereda sig för äktenskapet. Allt flerkvinnor accepterade inte längre attbli gifta och därmed försörjda, utanbehövde skaffa sig en egen inkomst.I Stockholm var kvinnoöverskottetsärskilt markant och dessutom fannsett stort antal ogifta mödrar medförsörjningsbörda. Därmed blev detkvinnliga företagandet och kvinnorsförvärvsverksamhet särskilt framträdandedär.Stockholm erbjöd också en mer öppenoch tillåtande miljö än övriga landet,och Stockholms högskola hade en mervälkomnade attityd mot kvinnor än detraditionstyngda universiteten i Uppsalaoch Lund. Den växande medelklassen ihuvudstaden hade också fått ökade ekonomiskaresurser att köpa tjänster somutbildning, sömnad och annan service.Det var därför naturligt att det var tillhuvudstaden som företagsamma kvinnorsom Sofia Gumaelius och WilhelminaSkogh reste för att finna sin utkomst.Fortfarande är det dock bara ett mindreantal som fått sina biografier skrivna somtill exempel Hanna Lindmark.Många möjligheter i arkivenDet är ett spännande initiativ som <strong>Centrum</strong>för Näringslivshistoria tagit för attundersöka kvinnlig förvärvsverksamhet.I den skrift som CfN nu publicerar frånett seminarium hösten 2008 presenterarAnn-Marie Lenander de möjlighetersom står till buds att i olika arkiv finnauppgifter om dessa framgångsrika kvinnor.Mycket finns exempelvis att hämtafrån kyrkoarkiven som skildrar hemförhållanden.I Kvinnohistoriskt arkiv i Göteborg liksomi handelsregistren och bolagsregistren14 företagsminnen 2009;4


Axel Wen<strong>ner</strong>-Gren hade ett gott väderkorn för vilka uppfinningar som var värda att köpa in.Både dammsugarna och kylskåpen såldes över hela världen.Mannen bakom90-årsfirande ElectroluxVem var Axel Wen<strong>ner</strong>-Gren? Stjärnsäljare med makalösaframgångar. Men samtidigt naiv, slarvig och med världspolitiskaambitio<strong>ner</strong>. Ronald Fagerfjäll tecknar ett snabbporträttöver den svenske företagsgrundaren som USAstämplade som spion. | ronald fagerfjälldet finns flera bra orsaker till attintressera sig för Electrolux. Den viktigasteär att vitvaruföretaget är så annorlundajämfört med övriga internationellaföretag som grundades i Sverige i börjanav förra seklet. När andra lyckosamt satsadepå kullager, fyrbelysningar, verktyg,motorer och fartyg valde entreprenörenAxel Wen<strong>ner</strong>-Gren att attackera i en internationellkonsumentmarknad.Det var svårare eftersom Sverige lågklart efter Förenta Staterna på det nyaområdet hushållskapitalvaror. Det varinte bara en liten marknad att börja frånutan också en outvecklad sådan. Mankan jämföra det med om Bill Gateshade kommit från Sverige. Amerika<strong>ner</strong>fick se sig slagna av en utböling på tvåav sina främsta nya produktmarknader,dammsugare och kylskåp. Hur kundedetta hända?Axel Wen<strong>ner</strong>gren, som han hettefrån början, föddes 1881 och växte uppunder enkla förhållanden, men fattigvar han knappast med tidens mått.Släkten hade ägnat sig åt affärer ochjordbruk i Uddevallatrakten i Bohuslän.Entreprenörer kommer oftast från sådanaföretagarfamiljer.Privatlektio<strong>ner</strong> i språkHan visade själv tidigt intresse för affärer.Vid 15 års ålder slutade han i läroverketoch anställdes i en släktings importföre tagi Göteborg. Målet var redan inställt påinternationell verksamhet och det var år1897, i elektricitetens första tid.När Wen<strong>ner</strong>gren gick ut Handelsakademini Berlin var detta medtidens måttstock bland det bästa somfanns för en blivande företagare. Ochatt han dessförinnan tagit privatlektio<strong>ner</strong>i tyska, franska och engelska påföretagsminnen 2009;417


Motstående sida: ”Sitt bästa visitkort”, kallade Axel Wen<strong>ner</strong>-Gren sin lyxyacht SouthernCross för. I verkligheten ledde denna ”flytande ambassad”, som lade till lika frankt i USAsom i Nazityskland, till att han förlorade sitt Electrolux. Electrolux historiska arkiv hos<strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.och värst blev rostproblemet. Wen<strong>ner</strong>-Gren tvingades bygga upp kvalificeradeut vecklingsresurser för att möta problemen.Den tekniskt helt okunnigeföretagaren fick anställa en stor stab avingenjörer och forskare för att ro innovationeni land, eller snarare till världsmarknaden.Det blev också besvär medpatenträttigheter.Från hästkärror till kylskåpDet amerikanska företaget Servel, enfirma som tillverkat små hästkärror,ställde om till kyl skåpstillverkning ochblev representant på ganska riskablavillkor. I det varma klimatet fick emellertidden nya sortens kylskåp genastproblem med kyl ningen och ansvarigaServel fick stora finansiella bekymmerpå grund av alla returer. Därtill komett priskrig.Det var nog därför som Wen<strong>ner</strong>-Greni slutet av 1925 lämnade posten somElectrolux-chef i Sverige för att på heltidägna sig åt de amerikanska prob lemen,och han lyckades hålla affärerna uppe påen accep tabel nivå tills problemen löstes.När Electrolux-aktien (USA-delenvar inte med) kom till börsen 1930, ettår efter det stora amerikanska börsraset,blev dock mottagandet ganska svalt.Hemlighetsmakeriet kring koncernbolagengav intrycket att det fanns flerän finansmannen Kreuger som verkadevara hårt trängda. När Kreugerkraschenkom våren 1932 förbättrades inte lägetoch det blev först några år senare somaktiemarknaderna förstod vilken formidabelprestation Axel Wen<strong>ner</strong>-Grenhade lyckats med.Kylskåpens decennium1930-talet blev kylskåpens decennium.Koncernens omsättning fortsatte att ökatrots depressionen och trots de politiskaomvälvningarna. Intresset för att kylaoch bevara livsmedel hade vaknat bådei USA och Europa, med större kylskåpi USA och mindre i Europa. Wen<strong>ner</strong>-Grens företag ökade både omsättningoch vinst år efter år i en depressionstid.Hoten mot drömmarna om rikedomfanns dock i form av pessimistiskafinansmarknader, protektionism och,värst av allt, ett nytt världskrig.Wen<strong>ner</strong>-Gren var en man som lyckatsforma en slags ideologi för ”en nyekonomi” och pröva den med en närmastotrolig framgång. Han ville bådevinna erkännande för detta och försökajämka samman de politiska krafter iTyskland och de anglosachsiska ländernavilkas konflikt hotade hans framtidaimperium i hushållsprodukter.Politikerna irriteradeLyckat entreprenörskap låter sig förenasbåde med självöverskattning och mytomanadrag. Wen<strong>ner</strong>-Gren var naiv,lögnaktig och rent av slarvig, men hanhade också målmedvetenhet, försäljartalangoch förmåga att ta fasta på detpositiva. Denna arsenal av konkurrensvapenskulle visa sig vara närmastlivsfarlig i den politiska sfären.De svenska politikerna var redanirriterade över finansmannens socialaambitio<strong>ner</strong> och öppet visade fåfänga.Man misstrodde kapitalister av hanssort efter Kreugerkraschen.Det var också högst märkligt attWen<strong>ner</strong>-Gren gick in i vapenföretagetBofors samtidigt som han började skissapå ett manifest om världsfred, vetenskapoch ekonomisk utveckling.Världsfred och kano<strong>ner</strong>År 1937 åkte finansmannen omkring ivärlden med sin lyxyacht och sålde fred,kylskåp och Boforskano<strong>ner</strong>. Wen<strong>ner</strong>-Gren var kanske helt enkelt så stolt överatt stå som huvudägare för världensfrämsta kanonföretag att han inte kundelåta bli att posera i den rollen också. Troligenvar han bulvan för tyska Krupp.”Mitt bästa visitkort”, sade finansmannenom sitt privatfartyg SouthernCross med 40 mans besättning. Därkunde han bjuda pre miärministrar,utrikesministrar och presidenter ellerledande affärs- och bankmän till sinmatsal, som rymde 24 perso<strong>ner</strong>. Närhan lade till i tyska hamnar väckte hanamerikanska underrättelse tjäns tensmisstankar.Överallt där den svajige och självöverskattandesvenske finansmannendrog fram blev det irritation ochmisstankar. Och förvaltningens folk,lika oförstående inför affärsmän somWen<strong>ner</strong>-Gren var inför dem, kundebara finna en rimlig förklaring. KändisenWen<strong>ner</strong>-Gren avhandlades påtoppmöte efter toppmöte, en närmastpinsam överskattning av hans politiskabetydelse.Svartlistad ochspionmisstänktDet utgick ett påbud från den amerikanskepresidenten att svensken skullesvartlistas och så skedde också. Alltdetta samverkade till att den kanskefrämste svenske företagsbyggaren i sintid drabbades av två katastrofer. Denförsta var kriget som stängde utvecklingsmöjligheternaför hans företag ochdärmed förstörde en stor del av förmögenheten.Den andra var att han självstängdes ute från alla kontakter med sittföretag under fem långa år, misstänktför att vara spion. Han framlevde sinadagar i Mexiko. En efterlämnad dagbokvittnar om en period av depression,sjukdom och likviditetssvårigheter.Därmed tog Wen<strong>ner</strong>-Grens periodi Electrolux slut. Företaget sålde hantill familjen Wallenberg och pengarnaförslösades i olika fantasifulla projekt,som snabbtåget Alweg (se bild på s. 4).Men ända fram till sin död i början av1960-talet poserade han som miljardär.Electrolux, som hade förlorat sittpatent på absorptionskylskåpet och fåttmånga låglönekonkurrenter, fick räddasav nya entreprenörer.ronald fagerfjäll är ekonomijournalist,bl.a. ledarskribent på Dagens Industrioch tidigare chefredaktör på Affärsvärlden.Han har skrivit flera böcker om näringslivoch näringslivshistoria, t. ex. ”Företagsledarnasårhundrade” i tre delar.företagsminnen 2009;419


AXA – spannmåloch hockeymålI Elitserien i ishockey 2009 / 2010 spelar SödertäljeSK sin första match i hemmaarenan AXASports Center torsdagen den 24 september. Motståndareär Linköpings HC. Södertälje SK är enanrik klubb som bildades 1902 och började medishockey 23 år senare. AXA har ännu äldre anoroch i maj 2005 slog varumärket och sportklubbensina påsar ihop. | nicolas jändelhälsoaspekten har löpt som ett långtmålsnöre genom hela AXAs historia.Redan på annonsplats i Stockholmstidningenår 1920 förkunnades havreprodukternasnyttiga egenskaper med parollen”Giv barn och sjuklingar det finasteav allt”. På den tiden var det produktersom havregryn, havremjöl och havremustsom utgjorde stommen i AXAsproduktbygge. I dag är det bland annatolika müsliblandningar som står i fokus,men hälsoaspekten finns kvar i säljandebegrepp som ”Ät bättre, må bättre”.Allt började på 1890-talet då danskenPeter Otto Stokkebye startade enimport- och exportrörelse i Göteborg.Firman importerade spannmål ochexporterade havre. I sortimentet ingickäven vete och råg. Den danske företagarenhade pla<strong>ner</strong> på att utveckla sin försäljningav havregryn, men blev nobbadav gryntillverkarna. Så han byggde heltenkelt en egen kvarn för tillverkningav pressade havregryn. Kvarnen sometablerades i Agnesberg utanför Göteborgstod klar 1910 och ett par år senarebörjade man lansera havregrynen undernamnet AXA.Vid den tiden lyckades man ångpreparerahavregrynen så att koktidenkunde sänkas från en timme till baratre minuter. Och havregrynet hadebörjat saluföras i paket i stället försäckar. År 1959 sålde Stokkebye bolagettill Lantmännenägda KungsörnenAB och 1979 flyttades verksamhetentill Järna, men AXA-namnet kom attleva vidare.Starkt varumärkeUnder åren som följde, från 1963 ochfram till 1990-talet lanserades en radproduktnyheter, som Rågflingor,Snabbhavregryn, Havremix, Vetegroddaroch Fiberberikade havregryn. Ochdet verkar ha varit en hel del starkafibrer även i AXA-namnet. Från attha ingått i olika formatio<strong>ner</strong> inomLantmännenkoncernen har varumärketAXA haft en fortlöpande inneboendestyrka och sägs numera vara själva”loket” som 2006 till och med fickLantmännens paraplykoncern CerealiaFood & Bread att byta namn till LantmännenAxa.Men det har inte varit en spikrakresa för AXA, som 1999 hade problemmed lönsamheten. Strategin blev attfokusera på tydliga målgrupper. AXAhar satsat hårt på den hälsosammavinkeln och knutit till sig en rad framträdandeidrottsmän och -kvinnor somrepresenterar ett sunt leverne i sundakroppar.Under senare år har bl. a. hockeyspelarenPeter Forsberg, landslagsryttarenLinda Heed, skidåkarbrödernaMathias och Thobias Fredriksson ochfriidrottssystrarna Susanna och JennyKallur åkt med på AXA-tåget. De harblivit medlemmar i föreningen AXASports Club där alla som är intresseradefår fortlöpande råd om mat och träning.Och i dag vet vi att de är många.Och AXAs hälsoprofil består, ävenom det knappast lär ha varit före dettaMoDo-spelaren Peter Forsbergs idé attAXA skulle gå in som samarbetspart<strong>ner</strong>och bygga ut Scaniarinken i Södertälje.Hallen invigdes 1970 men har nu moderniseratsoch fått en helt ny kostym.Den ingår i AXA Sports Center, somfrån maj 2005 är det officiella namnetpå Södertälje SK:s hemmaarena förelitserielaget i ishockey. AXA SportsCenter är ett fullt utvecklat sportcentrummed galleria, barer, restaurangeroch gym.nicolas jändel är frilansjournalist.Han har skrivit artiklar åt så gott somsamtliga av Sveriges stora tidningar ochmagasin. Inriktningen är på reportagejournalistik.20 företagsminnen 2009;4


ÖgonblicketAtt Turkiet ska bli fullvärdig medlemi EU är en av de frågor som svenskaregeringen driver hårdast under sittpågående EU-ordförandeskap. Ävennäringslivet är engagerat i frågan –många svenska företag har under långtid haft affärsförbindelser med Turkiet.År 1950 startade Atlas Diesel,nuvarande Atlas Copco, ett turkisktdotterbolag, och under en industriellmässa i turkiska Izmir tre år senare varintresset stort för produkterna från detsvenska moderbolaget.Inför fasci<strong>ner</strong>ade åskådare demonstrerashär utrustning för att borra iberg. Det är en ny typ av produkt därflera knämatade lättmetallborrar arbetarsamtidigt. Bergborrmaskinen blir enav efterkrigstidens stora exportsuccéer,kallad ”Den svenska metoden”.Ur Atlas Copcos bildarkiv hos <strong>Centrum</strong>för Näringslivshistoria.företagsminnen 2009;421


Motstående sida: Helsingborg på 1960-taletmed utsikt över hamnen och Danmark påandra sidan sundet. Foto: Gösta Nordin.<strong>Centrum</strong> för Näringslivshistorias bildsamlingar.HelsingborgPå sin rundresa genom Sverige tar Anders Johnson dennagång med oss till Helsingborg, landets konsul-tätaste stad.anders johnsonhelsingborg har beståtts med detstoltaste epitet som har förärats någonsvensk stad, nämligen ”Konsulernasstad”. Staden har nämligen präglats avinternationellt engagerade affärsmänsom utnämnts till konsuler för andraländer. År 1930 fanns 20 konsuler istaden.Under 1800-talet gjordes stora vinsterpå spannmålsexporten till Storbritannien,vilka användes till omfattandeindustriinvesteringar och till uppförandetav den ståndsmässiga stenstaden.Helsingborg fick Skånes mest allsidiganäringsliv med industrier i många branscheroch därtill starka inslag av handel,transport och andra tjänstenäringar somtill exempel reklam. Företagen byggdestill stor del upp av kraftfulla lokala entreprenörer.Två framträdande konsuler var NilsPersson och Petter Olsson. Perssonöppnade egen diversehandel 1860 ochbörjade där sälja importerad guano, somanvändes som gödningsmedel i jordbruket.Persson grundade sedan flera industrierför tillverkning av bland annatkonstgödning, tegel och socker.Petter Olsson fick burskap somhandlare 1853 och kom att bli en av landetsstörsta spannmålsexportörer. Hanbidrog även till anläggandet av en ångkvarnoch flera andra industrier. KonsulPerssons ståtliga villa ligger kvar påSödergatan. Vid Kullagatan finnsPetter Olssons hus som inrymde bostad,spannmålsmagasin och bönesal (Olssonvar nämligen starkt religiös).År 1872 rekryterade Petter Olssonden danske hamningenjören JohanDunker för att leda hamnutbyggnaden iHelsingborg. År 1891 grundade DunkerHelsingborgs Gummifabrik medOlsson som huvudfinansiär. SonenHenry Dunker blev disponent 1894.År 1905 blev Dunker även chef förTrelleborgs Gummifabrik (från 1964Trelleborg AB). Henry Dunker utveckladeföretagen så att de blev störst pårespektive ort. Helsingborgsfabrikenkom på 1960- och 70-talen att mötahård konkurrens från låglöneländer ochlades <strong>ner</strong> 1980.Trelleborgsfabriken tillverkadebildäck och industrigummi och hadelättare att klara den internationella konkurrensen.Trelleborg AB är nu en globalkoncern inom polymerteknik, somtillverkar komponenter för bland annat.byggnader, bilar och rymdfarkoster.Henry Dunker blev en av Sverigesrikaste perso<strong>ner</strong> och ledde företagen tillsin död 1962. Han testamenterade sinförmögenhet till fonder och stiftelsersom är majoritetsägare i TrelleborgAB men vars avkastning ska främjaHelsingborg. Pengar har bland annat.bidragit till Stadsteatern och Dunkerskulturhus. Dunkers magnifika bostad,Villa Hevea (hevea av det latinska namnetpå gummiträdet), blev ett sjukhem.Dunkers byst står utanför Stadsteatern.anders johnson är skriftställare. I varjenummer av Företagsminnen 2009 presenterarhan någon av sina favoritplatser.anders johnsons Fånga platsen– Guide till Sveriges företagsammahistoria är på hela 550 sidormed 400 illustratio<strong>ner</strong>. Utgivareär SNS Förlag i samarbete med<strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria,Riksantikvarieämbetet och TekniskaMuseet i Stockholm. Beställpå www.naringslivshistoria.se22 företagsminnen 2009;4


företagsminnen 2009;423


Handel, handel och handel– Axfood fyller tio årMånga dagligvaror har under årens lopp stått på inköpslistan hos Axel Johnson AB.Den senaste anrättningen, Axfood, fyller i år 10 år. Som arvtagare till ”tredje blocket”är rörelsen dock betydligt äldre. | anders johnsonår 2000 bildades dagligvarukoncernenAxfood. Den står alltså nu inför sitttioårsjubileum. Det hade varit en långoch omständlig resa av företagssammanslagningaroch omstruktureringarinnan huvudägaren Axel Johnson ABfått bitarna på plats. Genom Axfoodskapades en stark struktur för det såkallade ”Tredje blocket” i svensk dagligvaruhandelvid sidan av ICA och KF.Axel Johnson hade sedan 1970-taletvarit engagerad i branschen genom delsfrukt- och grönsaksbolaget J S Sabaoch dels dagligvarugrossisten Dagab.J S Saba hade bildats 1972 med Johnsonsoch Saléns som ägare. Dagabs röttersträckte sig till 1937 då AB SvenskaKolonialgrossister (ASK) bildadessom en motvikt till KF och ICA.Stort strukturgrepp 1999År 1999 gjordes ett stort strukturgrepp.D & D Dagligvaror bildadesgenom sammanslagning av D-gruppen(detaljister) och Dagab (grossister).Året därpå grundades alltså Axfood(ursprungligen under namnet Nya Dagligvarubolaget)genom att D & D gicksamman med Hemköp. I samband meddetta förvärvades även Spar-butikernamed tillhörande partihandel.I Axfood fanns nu en rad olika varumärken:Exet, Hemköp, HP, Matex,Spar, Tempo, Willys och Vivo. Enav de mest spännande delarna i dennya koncernen var Hemköp. FörstaHemköpsbutiken hade öppnat 1958.Men den moderna historien startadenär den dynamiske entreprenören Nils-Erik Johansson blev vd 1982. Han föddesi den anrika handelsorten Insjön iDalarna, varifrån även J.P. Åhlén ochClas Ohlson kom. Johansson införde ettkvalitetskoncept i stället för att huvudsakligenanvända priset som konkurrensmedel.Axfood har genom åren köpt en radytterligare butiksrörelser, till exempelBra och PrisXtra. Samtidigt genomfördesomstruktureringar av butiksnätet isyfte att minska antalet butiksprofiler.Ett exempel är när Spar, Hemköp ochBilhälls samlades under det gemensammavarumärket Hemköp år 2004.Ett annat exempel är att Willys gjordestill Axfoods samlande varumärkeför lågprisbutikerna 2002. Exet ochMatex konverterades till Willys. HPBilligt & Nära konverterades till Willyshemma. Namnet Willys kommer frånWilly Schlee som 1986 öppnade lågprisbutikenWillys Cash i Kungsbacka.Turbulens kring VivoEn viss turbulens uppstod 2004 närVivo bröt inköpssamarbetet med Dagab.Eftersom Axfood ägde varumärketVivo, fick Vivo-butikerna byta namntill Vi-handlarna, Fria handlare i samverkan(Vi). År 2009 återupprättadesdock samarbetet mellan Axfood ochVi-butikerna.Det har naturligtvis hänt mycketinom de olika butiks- och grossiströrelsernaunder de tio åren. Någraexempel: År 2002 lanserade AxfoodNärlivs (koncernens grossistverksamhetför servicehandeln) ett nytt konceptför lösgodis, Smått & Gott. Året därpålanserade Axfood ett etniskt sortiment.År 2005 inleddes Hemköps långsiktigahälsosatsning. Den innebär bland annatatt alla medarbetare utbildas i kost- ochnäringslära.anders johnson är skriftställare ochhar skrivit ett antal böcker om näringslivsochsamhällsfrågor, ofta ur ett historisktperspektiv.24 företagsminnen 2009;4


Ovan: Denna chokladask har onekligen en bisarr framsida. Inte nog med attmotivet är en svensk sjöman som luras i land av en vacker infödingskvinna ochdär övriga stammen väntar med knivar, gryta och en modern köttkvarn. Allainblandade är dessutom framställda som barn för att göra motivet extra gulligt.Humor på 1930-talet ...Höger: En doft av den fina värden. Förpackningen var dessutom ovanligtavancerad med flera lager kartong som höll fast chokladstängerna.Söderhavsflirt och Marabou-mixedward blommarabou grundades 1916 av norskaFreia, namnet togs efter Freias logotypsom föreställde en maraboustork. Pågrund av första världskriget kom denegentliga verksamheten igång först1919.Chokladen och den andra konfektyrenblev framåt mitten av 1920-taletmycket populär och sortimentet växtesig allt bredare. I början av 1930-talethade man kommit upp i nästan 700olika artiklar. I och med andra världskriget,och bristen på kakao, sockeroch grädde, blev man tvungen att bantaproduktportföljen kraftigt. Kvar blevbara de allra mest populära sorterna.Den enorma produktrikedomen komaldrig tillbaka efter kriget, vare sig hosMarabou eller hos andra företag. Snartgällde även en ny estetik och 1930-taletssirliga, detaljerade förpackningar varhistoria. Företagsminnen har därförgjort en djupdykning i Marabous arkivhos <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoriaoch valt några favoriter.edward blom är chef, särskilda projektvid <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria ochFöretagsminnens redaktör. Han är ävenbekant som programledare på TV8.företagsminnen 2009;425


Ovan: Start – då ett ord förknippat med bilsport – lanserades i mittenav 1930-talet. Senare fick den namnet Frukt och mandel. NamnetStart återanvändes först för en engelsk kola och senare som beteckningpå Marabous flingor.En av de elegantaste chokladaskarna på 1930-talet hettekort och gott Prali<strong>ner</strong>. Ursprungligen såldes chokladprali<strong>ner</strong>styckvis, man pekade ut de man ville ha och fick dempackade i presentaskar utan tryck. Men på 1930-taletkom Aladdin och flera andra färdiga pralinaskar.Ursprungligen vara pappret kring alla Marabou-chokladkakor grå. På1930-talet fick de färg och redan då valdes gult till mjölkchokladen. Enligt tidenssed avbildades även fabriken, och den fanns det anledning att vara stolt över:arkitekt var Ivar Tengbom, känd för Konserthuset och Handelshögskolan iStockholm.Serien Marabou-mix byggde på den geniala idén att blandabitar med två olika smaker i samma kaka. Här har alltsåhälften av bitarna punsch- och hälften kaffefyllning. Engentlemans dröm.Redan på 1930-talet tillverkade Marabou sockerfri diabetikerchokladi två sorter, en vanlig och en med nötter. Sötningsmedel var sionon,som tillverkas av sorbitol och än i dag är ett vanligt sötningsmedel it. ex. Tyskland.26 företagsminnen 2009;4


En chokladserie bar manliga smeknamn: Lasse,Hasse, Kalle och Pelle. Fast smakerna var inte särskiltmanliga: banan, apelsin, persika och hallon.Denna förpackning är en kopia av den då populära piptobaken TidemannsTiger Brand. Exakt samma tigerbild har använts, man har bara ändrattexten och satt MC (Marabou Choklad) i ovalerna.Ovan: Mörk s.k. bitterchoklad var ursprungligen den vanligaste chokladsorten,men mjölkchoklad tog över mer och mer. Marabous Mörk levdekvar ända in på 1980-talet och hade då alltjämt sin starka oranga förpackningsfärg.Då var den en omodern produkt som mest köptes av äldreherrar. Sedan slog trenden om och i dag har Marabou en hel serie medpopulära mörka chokladsorter.Höger: I dag kän<strong>ner</strong> vi Körsbär i likör från Aladdinasken, där den delarbefolkningen i de som älskar den och de som hatar den. I äldre tider kundeman köpa den separat.företagsminnen 2009;427


Storstrejken 1909– arbetarrörelsens självstympningSocialdemokraterna förlorade mycket av sin prestige som politisk kamporganisationoch LO tappade hälften av sina medlemmar. Det är facit av SAFs storlockout ochLO:s storstrejk sommaren 1909. Lugnet återvände dock snart till arbetsmarknadenoch sekelskiftets framtidstro återkom. | anders edwardssonsverige präglades kring sekelskiftet1900 av stark framtidstro och optimism.Genom en rad liberala reformeri mitten på 1800-talet hade grundenlagts för ett blomstrande företagsklimat.Och efter en lång internationelllågkonjunktur på 1880-talet hadetillväxten tagit rejäl fart. Svenskarnaåtnjöt ett snabbt växande välstånd, somtack vare låga skatter och stigande reallö<strong>ner</strong>för både arbetare och tjänstemänsnabbt spreds till nya, bredare befolkningslager.Konjunkturen mattades dock motslutet av 1907, varpå Sverige drabbadesav en kort men intensiv lågkonjunktur,som påminde lite om dagens finanskris.Då som nu hade nämligen svenskarnahunnit vänja sig vid de goda tiderna ochförträngt faktumet att den ekonomiskautvecklingen ibland bromsas upp. Ochdå de dåliga tiderna plötsligt infann sigblev chocken över nedgången stor ochskulle få stora konsekvenser.Fackföreningsrörelsenpolitiseras ...Huvudorsaken till detta var att dentidigare i grunden liberalt sinnadefackföreningsrörelsen genom LO:s konstituerandekongress 1898 i praktikenomvandlats till en socialdemokratisksido- och kamporganisation. Detta28 företagsminnen 2009;4


Motstående sida: Propagandaaffischer frånarbetsgivarsidan som visade på hur storstrejkenskulle leda till konkurser och svält.Svenskt Näringslivs historiska arkiv hos<strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.hade lett till att fackföreningarna, istället för att fokusera på sin huvuduppgiftatt förhandla om bättre lö<strong>ner</strong>och anställningsvillor, tvingats börjagenomföra strejker och andra aktio<strong>ner</strong>med rent politiska motiv.... och SAF bildasNackdelarna med detta hade blivit tydligaredan 1902, när LO utlyst en storstrejkämnad att stödja socialdemokraternaslinje i en då pågående debatt ominförandet av allmän manlig rösträtt.Denna hade dock blivit ett stort misslyckandedå den, bland annat genom attleda till kravaller utanför riksdagshuset,uppskjutit en rösträttsreform. Den fickockså arbetsgivarna att organiseradesig i Svenska Arbetsgivareföreningen(SAF). Och detta blev en snabbt växandeorganisation som blev en kraftfullmotpart till LO.Åren därpå genomfördes likväl enlång rad nya, mindre strejker. Med antaletkonflikter steg dock strejkkostnadernaför båda sidor, och LO kände sigsnart tvingat att tillsammans med SAFförsöka hitta ett eget, från partipolitikenfristående, konflikthanteringssystem.Efter hot om storlockout från SAFgick också LO i december 1906 med påett nationellt avtal, där arbetsgivarens”rätt att leda och organisera arbetet”erkändes i utbyte mot arbetarnas rätt attorganisera sig.LO accepterade genom detta avtalockså principen om bindande kollektivavtal,som man dessförinnan motsattsig med motiveringen att sådana skulleinkräkta på ”arbetets frihet”. Och näråret därpå, 1907, även rösträttsfråganfick sin lösning genom en kompromissframmanglad av den dåvarande statsministern,högerns Arvid Lindman,trodde många att situationen på arbetsmarknadenskulle stabiliseras.Oroliga årInom socialdemokratin, som vid dennatid ännu var ett ”brett tält” omslutandeallt från radikala socialliberaler via reformistertill revolutionära kommunister,hade dock idén om en storstrejk bititsig fast. Många såg nämligen en sådansom ett politiskt stridsmedel – ett presumtivtAlexanderhugg som i ett slagskulle kunna kasta den gamla, borgerligaordningen över ända och bereda vägenför ett nytt, socialistiskt samhälle.Och under krisåret 1908 väcktes drömmenom att kunna genomföra en sådanaktion hos många på nytt till liv.Krisstämningen lade dock hinder ivägen för en storkonflikt. Många arbetarevar nämligen mer intresserade avatt behålla sina jobb än att medverkatill en radikal samhällsomvälvning.Och inom socialdemokraterna stretadereformistiska krafter kring partiledarenHjalmar Branting emot. En radikal falang,omslutande bland annat Per AlbinHansson, drev dock på och fick stödfrån många fackföreningsaktiva.”Småmord”Under 1908 agiterade dessutom mångamer hårdföra marxister för en konfrontationslinje.Däribland Hinke Berggren,som talade om behovet av ”småmord”för att driva på samhällsutvecklingeni ”rätt” riktning. Sådana genomfördesunder året också i Malmö genom detså kallade Amaltheadådet, där en båtmed strejkbrytare sprängdes och enperson dog. Året därpå sköts också ensvensk ge<strong>ner</strong>al som vandrade genomStockholm i galauniform till döds av enungsocialist, som trodde att mannen varden ryske tsaren Nikolaus II som då vardär på statsbesök.Mot storkonfliktI denna förgiftade atmosfär såg mångabåde arbetstagar- och arbetsgivarorganisatio<strong>ner</strong>nasom brickor i tidenspolitiska, ideologiska strid mellan högeroch vänster om hur samhället långsiktigtborde utvecklas.Vänsterradikaler lyckades under 1909därför driva fram ett beslut om att en nystorstrejk borde genomföras. Konjunkturenhade då visserligen åter vänt uppåt,men detta var ännu under sommareninte uppenbart. Många företag satt dockefter lågkonjunkturen på stora, osåldalager och inom SAF tyckte därför vissaatt det vore bättre att ta strid med fackföreningarnainnan högkonjunkturenåterkom på allvar.Sommaren 1909Krafter på båda sidor önskade med andraord ett avgörande. Och så blev det.Efter ett varsel från SAF om storlockouti mitten av juli 1909, i avsiktatt förekomma motparten, svarade LOmed hot om en allmän arbetsnedläggelseämnad att lamslå hela det svenskasamhället, varpå storkonflikt utbröt den4 augusti. Denna skulle dock, precissom 1902, bli ett stort nederlag för fackföreningssidan.LO tvingades nämligeni praktiken avblåsa strejken efter barafyra veckor eftersom strejkkassorna dåredan var tömda.Och detta blev ett så svårt nederlagbåde för socialdemokraterna, som förlorademycket av sin prestige som politiskkamporganisation, och för LO, somblev av med hälften av sina medlemmar.Lugnet återLugnet återvände därefter under 1910till den svenska arbetsmarknaden. Degoda tiderna återkom. Tillväxten tog nyfart och reallö<strong>ner</strong>na började åter stiga.Och med undantag för en kort menintensiv kris efter första världskrigetskulle välståndstillväxten vara i ytterligare20 år. Sverige skulle därför hinnabli ett av världens rikaste länder redan imitten på 1920-talet, innan politiska reaktio<strong>ner</strong>på den stora depressionen 1929skulle föra in samhällsutvecklingen påen långsiktigt ny bana.Men det är en annan historia.anders edwardsson är frilansjournalist,historiker och författare, aktuell medboken ”En annorlunda historia” (Timbro).företagsminnen 2009;429


Recensio<strong>ner</strong> i urvalFeskekôrka, fin fisk och goa gubbarav bill mason och ingrid eliasson, gullersbörje isakson är journalist och författaremed förflutet på Teknikens Värld,Månadsjournalen och Dagens Industri.Han har bl.a. recenserat litteratur ochskrivit böcker om historia – den senasteheter ”Två dygn som förändrade Sverige.Revolutionen 1809”.1874 invigdes fiskhallen vid Rosenlundskanaleni Göteborg. Den ersattefiskmarknaden vid Stora Torget (somsenare döptes om till Gustav Adolfstorg). Fiskhallens spektakulära form –ritad av stadsarkitekten Victor vonGegerfelt – gjorde att den i folkmunraskt döptes om till Feskekôrka.Om denna byggnad och dess nuvarandeinnehåll och omgivningar handlarBill Mason och Ingrid Eliassonsbok. I många bilder och jämförelsevisfå ord berättar de om Feskekôrkas tillkomstoch liv, och om de nu verksammahandlarna och serveringarna.De olika aktörerna får också presenteraegna recept till ett stort antal fiskrätter.Författarna vidgar dessutom perspektivetoch ger sig ut till några avdem som levererar de varor som säljsi Feskekôrka. Läsaren får bland annatfölja med till Fiskeauktionen, beskådaistillverkning (på Björkö), följa med påålfiske (med Olle Hansson), lära sig någotom sillfiskets historia, besöka KlädesholmenSeafood – som producerar3 600 burkar sill i timmen – och hälsapå vid musselodlingen på Orust.Resultatet är en vacker och på flerasätt aptitretande bok.The Match King av frank partnoy, profile booksdetta är berättelsen om ”IvarKreuger and the financial scandal of thecentury”. Den spän<strong>ner</strong> över en tioårsperiod,från Kreugers USA-besök 1922 tillhans självmord – den troligaste teorin,enligt författaren – i Paris 1932.Med hjälp av bland annat en stormängd dokument, som upptäckts iLandsarkivet i Vadstena, berättarPartnoy hur Ivar Kreuger satte igångett pyramidspel i miljardklassen.I samarbete med Lee, Higginson &Co, då en av USA:s mest ansedda banker,skapade han International Match.Och genom sitt goda anseende och löftenom osedvanligt hög avkastning ellerränta fick han amerikanska investerareatt satsa i företaget.Kapitalet lånades sedan ut till ettstort antal europeiska regeringar, blandandra Polen, Frankrike och Tyskland.Som motprestation krävde Kreugermonopol på tändstickstillverkningeni landet. Men systemet byggde på attKreuger hela tiden lyckades skaffa nyttkapital. Den ränta regeringarna betaladetäckte inte den höga avkastning/ränta som utlovats.När så USA 1929 drabbades av denstora börskraschen började Kreuger fåproblem. Det blev allt svårare att hittainvesterare. Och tre år senare kollapsadeallt. Kreuger kunde inte längre klara avdet skuldberg han hade byggt upp. I desperationpasserade han gränsen för detlagliga och försökte bland annat användaredan pantsatta aktier för att få nya lån.Efter hans död avslöjades också att hanhade förfalskat italienska obligatio<strong>ner</strong>.The Match King är populärhistoriaav bästa märke: spännande, levande,välskriven, väl dokumenterad och gar<strong>ner</strong>admed träffande personporträtt ochfina miljöskildringar.Och även om fokus ligger på Kreugersäventyr i USA redogör Partnoyockså för hans tidigare liv, uppbyggnadenav bland annat Kreuger & Toll ochSvenska Tändsticksaktiebolaget, liksomför hans betydelse för Greta Garbosupptäckt och karriär.30 företagsminnen 2009;4


”Folkhemmet i nytt ljus”. En annorlunda historiaav anders edwardsson, timbrosverige är i dag ett land bland allaandra. Det är inte bäst på något områdeoch ganska dåligt i flera grenar. Hurkunde det bli så?Den som vill ha svar ska läsa historia,men det är inte säkert att den ger det riktigasvaret. Enligt Anders Edwardssonär den ”offentliga” historien förenkladoch bitvis förljugen.För att rätta till detta har han skriviten svensk historia med ett annorlundafokus. Den börjar med Gustav Vasa,den förste regent som på allvar såg tillatt överheten lade sig i medborgarnasvardag. Och så har det fortsatt, enligtEdwardsson. Överheten har regleratoch ranso<strong>ner</strong>at, och följderna har blivithämmad tillväxt och kvävd företagsamhet.Det har visserligen funnits ljuspunkter,som den liberalism som prägladesenare delen av 1800-talet och delarav 1920-talet. Då slopades regleringar,skattetrycket sjönk och marknadernalämnades i fred.Men sedan kom 30-talskrisen medberedskapsarbeten. Och Socialdemokraterna”beträdde [---] den tredje väg [---]som bland annat fascister och nationalsocialister[---] omhuldat”. Staten började”finjustera även folks privatliv”.Men det som definitivt gjorde attSverige bröt med sitt liberala förflutnavar införandet av ATP 1960.”[---] detskulle slutgiltigt förvrida den allmännasynen på välfärdstatens uppgifter [---]till inkomstgaranti och bidrag och andrastöd som en form av medborgerligrättighet.”Edwardssons svar på frågan varförSverige blivit ett land bland alla andraär, som jag fattar det, att klåfingrigapolitiker lagt sig i för mycket i ställetför att låta folk i gemen sköta sitt ochöverlåta utvecklingen åt ”marknaden”.Han hymlar inte heller med att hansförebilder är Ronald Reagan ochMargaret Thatcher.Anders Edwardsson ger sig på en radheliga kor, vilket alltid är uppfriskande.Om han sedan har rätt i sin analys kannaturligtvis diskuteras – vilket väl ärmeningen – men hans version av Sverigeshistoria är provokativ, lättillgängligoch intressant, inte minst som diskussionsunderlag.Samhällets stöttepelare av anders johnson, timbroatt vi i dag ser idrottsevenemang ihallar med namn som Swedbank Arenaeller Kinnarps Arena tycker de flestaär naturligt. Företagen har gått in närkommunen inte ansett sig ha råd attbygga nytt. Men få vet varför det finnsett Röhsska Konstslöjdmuseet, ettWen<strong>ner</strong>-Gren Center eller en ChalmersTekniska Högskola.Dessa namn, liksom namnen på enrad stiftelser och andra inrättningar, ärockså namnen på de perso<strong>ner</strong>/familjersom en gång skapade dem. De var förmögnaföretagare – som i många fallockså var politiskt aktiva – med starktengagemang i sin stad/bygd och i olikaformer av forskning och kultur.Det är dem Anders Johnson kallarstöttepelare och som han presenterar isin bok. I dag är de flesta stöttepelarnabortglömda, liksom de värdefulla insatserde gjorde i en tid när privata initiativfick, och kunde, göra skillnad även inomområden som i dag blivit ”offentliga”.Anders Johnsons bok är viktig somett sätt att hålla minnet av dem ochderas verk vid liv. Och den är intressantbåde för att de kortfattade porträtten –som gärna kunde ha fått vara lite längre– ger oss möjlighet att lära känna ”stöttepelarna”,och genom de intressantakopplingar mellan till exempel frikyrkorörelseeller idrott och företagsamhetsom han visar på.företagsminnen 2009;431


Aktuell forskningTeam entrepreneurshipav tommy larsson segerlind, stockholms universitettom petersson är docent vid Ekonomisk-historiskainstitutionen, Uppsalauniversitet. Hans huvudintresse är utvecklingenav det svenska finansiella systemetfrån 1800-talet och nätverk inom svensktnäringsliv.Att ta över pappas bolagav christine tidåsen, växjö universiteten mycket tydlig tendens inom såväldet privata näringslivet som den offentligasektorn är att organisera hela eller delarav verksamheten i så kallad projektform.”Projektledare” har antagligen blivit en avde vanligaste tjänstebeteckningarna undersenare år. Inte minst är det utvecklingsochförnyelsearbete som drivs i projektform.Vissa storföretag, som till exempelEricsson, har framgångsrikt anammatkonceptet i sin organisation.Fördelarna med projektformen visavide mer traditionella organisationsstrukturernaanses bland annat vara attprojekten är avgränsade i tid, rum ochresurser, de är möjliga att utvärdera ochkanske viktigast av allt: fungerar inteprojektet eller ger det inte önskat resultatså kan man i nästa projekt göra nödvändigaförändringar. Det sistnämndabetyder inte sällan att personsammansättningeni projekten förändras.Tommy Larsson Segerlind har skriviten avhandling om så kallat team-baseratentreprenörskap Team entrepreneurship.A Process Analysis of the Venture Teamand the Venture Team Roles in relation tothe Innovation Process. Standardbildenav den innovativa och kreativa entreprenörenär att han (vilket det i litteraturenpåfallande ofta är) huvudsakligen arbetarensam, inte sällan i motvind och att hanmed stor envishet arbetar sig till framgången.Larsson Segerlinds ambition äratt nyansera bilden av entreprenörskapetoch att bidra till den snabbt växandeforskningen med fokus på entreprenörskapoch kreativitet i grupp, eller i team.Han har tidigare, tillsammans med PeterAndersson, skrivit boken Tetra – historienom dynastin Rausing (Norstedts,1998), och använder också sina erfarenheterfrån arbetet med den boken som utgångspunktför avhandlingen, framför alltvad gäller metod och teoretiska frågor.Det empiriska exemplet i avhandlingenutgörs dock av det polska förlaget Prószynskii S-ka som Larsson Segerlindföljer från kommunismens nedmonteringi mitten av 1980-talet fram till 2003. Tillde intressanta slutsatserna i avhandlingenhör bland annat tankarna på att innovationsprocessensker i tre cykliska faser,där varje fas innehåller såväl divergerandesom konvergerande moment.I den första fasen sätts teamet sammanoch formulerar gemensamma mål.I den andra fasen fördelas ansvar ocharbete, och i den tredje fasen börjarprojektgruppen att dra åt olika håll ochformulera egna, individuella mål. Innovationsprocessenbehöver nu en nystart.Det är inte helt lätt att placera LarssonSegerlinds avhandling och hans resultati ett, distinkt forskningsläge. Hanhämtar inspiration från många olikateoretiska skolor och beskriver demmycket utförligt. Klart är i alla fall attavhandlingen bidrar till att rikta fokusmot en företeelse som av allt att dömakommer att bli ännu viktigare i morgondagensorganisatio<strong>ner</strong> och företag,nämligen hur arbete i projektgrupperkan göras mer framgångsrikt.Christine Tidåsens avhandling Attta över pappas bolag. En studie avaffärsförbindelser som triadtransformatio<strong>ner</strong>under ge<strong>ner</strong>ationsskiften ifamiljeföretag. Team-baserat entreprenörskapoch familjeföretagens evigadilemma behandlar ett evigt dilemmaför familjeföretagen – hur successionenska arrangeras på ett sätt som gör allainblandade parter, i första hand frånträdandeoch tillträdande ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>,nöjda. Tidåsen lyfter också fram betydelsenav en tredje part i dessa successio<strong>ner</strong>.Det kan handla om en nyckelperson iföretaget, en kund eller en leverantör.Ansatsen att undersöka samspelet inomdessa triader gör att Tidåsens avhandlingsticker ut från de gängse studierna kringsuccessionsproblematiken i familjeföretagensom vanligen fokuserar på defamiljeinterna relatio<strong>ner</strong>na. I likhet medLarsson Segerlinds studie utgör intervjuerdet viktigaste källmaterialet för de empiriskadelarna i Tidåsens avhandling; honhar intervjuat perso<strong>ner</strong> verksamma i fyramedelstora tillverkningsföretag.Också denna avhandling ägnar mycketstort utrymme åt att beskriva teorieroch diskutera metodologiska problemoch möjligheter. Det påvisar naturligtvisbeläsenhet och hjälper i bästa fall att placeraavhandlingen i dess rätta vetenskapligakontext, men det tynger också framställningen,i mitt tycke alltför mycket.Det bör dock inte skymma det faktumatt båda dessa avhandlingar kombi<strong>ner</strong>arhöga teoretiska ambitio<strong>ner</strong> med mycketaktuella frågeställningar.För Tidåsens del handlar det inte minstom hur den stora gruppen av familjeföretag– startade, ägda och ledda av perso<strong>ner</strong>födda på 1940-talet – framgångsrikt skakunna överföras till nästa ge<strong>ner</strong>ation. Svaretär naturligtvis komplext. Men Tidåsenpoängterar bland annat att det är oerhörtviktigt att arvtagaren inte enbart går iförälderns/pappans fotspår utan skapar sigen egen nisch och en egen identitet somföretagsledare.32 företagsminnen 2009;4


Medlemmar iAGA Gas ABAgria DjurförsäkringAhlbins PatentbyråAhlsellAkzo NobelAlectaAlfa LavalALMI Företagspart<strong>ner</strong>s StockholmApotekarsocietetenApoteket ABArbio ABArla Foods ABAstra ZenecaAtlas CopcoAxfoodBarnens BokklubbBecker, Wilhelm ABBEEPBokbinderimästareföreningen i StockholmBokbranschens Understöds- och Utbildningsfond,StiftelsenBonnier ABBostadsförmedlingenBrandkontoretBranschorganisatio<strong>ner</strong>nas kansli, StiftelsenBruzaholms Bruk, ABBusslink Sverige ABBåstads GymnasiumCarl Lamm ABCarlsberg SverigeCederquist, Advokatfirman KBCederroth InternationalChefsekreterarna StockholmChristenson AB, AdvokatChristenson Roth AdvokaterDeutsche Gesellschaft zu StockholmDometicEdita Norstedts TryckeriEkhagastiftelsenElectroluxElektaEngkvist Byggmästare, Stiftelsen OlleEricsson, Telefon AB L MEsselteFABEGEFamiljebostäderFAR SRSFAR SRS Förlag ABFERA LjuskulturFlood AdvokatbyråFlygtekniska FöreningenFR i Stockholms län ABFritidsbranschernas Service ABFärg- och Lacktekniska FöreningenFöreningsarkiven i Stockholms länFörsäkringsbranschens ArbetsgivareorganisationFörsäkringsförbundetFörsäkringsföreningenGarpco ABGrafiska FöretagenGrand Hotel Holdings ABGröna Lunds TivoliGrönköpings VeckobladH & M Hennes & Mauritz ABHakon Invest ABHald & Tesch BrandHamilton & Co AdvokatbyråHandelsbankenHandelshögskolan i StockholmHedlunds, Petrus och Augusta stiftelseHeidelberg SverigeHenkel Norden ABHufvudstaden ABHushållningssällskapens FörbundHökerberg & Söderqvist AdvokatbyråIBM Svenska ABICA ABICA-handlarnas FörbundIFL vid Handelshögskolan i StockholmIKEAIndustriarbetsgivarnaInformationsförlaget Heimdahlscentrum för näringslivshistoria, september 2009Institutet för NäringslivsforskningInstitutet för värdering av fastigheterInvestment AB KinnevikJCDecaux Sverige ABJehander Sand o Grus ABJernhusen ABJohn Mattson Fastighets ABJuridiska BiblioteketJuristfirman Wieståhl ABJärnhandelns IntresseföreningKonstnärernas RiksorganisationKooperativa InstitutetKraft Foods Sverige ABKris- och Traumacentrum ABKöttbranschens RiksförbundLandahl Öhman Advokatbyrå ABLandshypotekLantbrukarnas Riksförbund LRFLantmännenLernia ABLindberg & Saxon HB, AdvokatfirmaLindblads Bokförlags AB. J.A.Linde Gas DivisionLokaltidningen Mitt i Stockholm A BLundh, Ivar & CoLänsförsäkringar ABLänsförsäkringar StockholmLänsförsäkringsbolagens ABMagnusson AdvokatbyråMAQS Lawfirm ABMariebergs ArkivbyråMarkaryds kommunMartin Olsson HABMicasaMr Trend Writing Unlimited ABNatur & KulturNCCNordeaNordia KB, AdvokatfirmaNordiska KompanietNordstjernanNorstedt, P A & Sö<strong>ner</strong>Norstedts JuridikNova AB, AdvokatfirmanNynäshamns Ångbryggeri, IntresseföreningOdh<strong>ner</strong> & Co BelysningOK, ekonomisk föreningOriflame Cosmetics ABOsramP Wikström J:r, ABPackhuslagetPensionsstiftelsen MervärdePensionsstiftelsen OptimalPlåtslageriernas RiksförbundPrimusProcordias PensionsstiftelseProcordias Pensionsstiftelse IIPropellerRoth, Advokatbyrå PeterRöda Korsets SjuksköterskekårsIntresseföreningSAAB ABSackemark AB, AdvokatfirmaSalus AnsvarSandrew Metronome ABSCAScandinavian Airlines System (SAS)Scandinavian Institutes for AdministrativeResearch (SIAR) Sievert ABSchering-PloughSEBSetterwalls AdvokatbyråSHR, Sveriges Hotell & Restaurang företagareSIAR, ForskningsstiftelsenSilversmeden Giertta ABSinf Konsult ABSirius International Insurance Corp.SkandiaSkanska ABSkolfastigheter i Stockholm ABSnickers WorkwearSollentuna KommunSparinstitutens PensionskassaSpendrups Bryggeri ABSpårvägens IdrottsföreningStiftelsen TornspiranStockholm Business Region ABStockholm Globe ArenaStockholm SaltsjönStockholms Bleck & PlåtslagarmästareföreningStockholms HandelskammareStockholms HantverksföreningStockholms JernkramhandlareföreningStockholms Läns HemslöjdsföreningStockholms StadsmissionStockholmshemStockholmsmässanStokabStrömma Turism & Sjöfart ABSwedbankSvensk E<strong>ner</strong>giSvensk FastighetsförmedlingSvensk FilmindustriSvensk FjärrvärmeSvensk FormSvensk förening för informationsspecialisterSvensk HandelSvensk Handelstidning Justitia ABSvensk MjölkSvensk PantbelåningSvenska BankföreningenSvenska BokhandlareföreningenSvenska BostäderSvenska BryggareföreningenSvenska FilmklubbenSvenska FotbollförbundetSvenska FörsäkringsföreningenSvenska HundskyddsföreningenSvenska kyrkans FörsamlingsförbundSvenska McDonald's ABSvenska Pappers- och CellulosaingenjörsföreningenSvenska Shell, ABSvenska SpelSvenska TrävaruproducenterSvenska UppfinnareföreningenSvenskt NäringslivSvensk-Thailändska FöreningenSveriges Advokatsamfund, Stockholmsavd.Sveriges Aktiesparares RiksförbundSveriges Kommu<strong>ner</strong> och LandstingSveriges TrähusfabrikanterSwärds Stiftelse, Anders OttoSystembolagetSYVAB, Sydvästra StockholmsregionensVa-Verks ABSällskapet för Folkundervisningens BefrämjandeSällskapet Järn, Maskin, MetallTekn. Dr. Marcus Wallenbergs StiftelseTeknikföretagenTelefondirektören H.T. CedergrensUppfostringsfond, StiftelsenTendorf, Advokatfirma ThomasThure och Karin Forsbergs StiftelseTibnorTimbroTore Ulff Chartering ABTrafikförsäkringsföreningenTransportgruppenTrygghetsfondenUng FöretagsamhetUnilever SverigeUppfinnarkollegietV&S GroupW&Ö, AdvokatfirmanVeteranklubben AlfaWidell AB, Advokat Anna StinaVin & Sprithistoriska MuséetVolvoÅF ABÅhlénsNya medlemmar är rödmarkerade.34 företagsminnen 2009;4


Gustaf Daléns Optimist-nålfrån tiden efter Kreugerkrschen1932! Bli super optimist självför endast 43 kronor!GÖR SOM GUSTAF!Gustaf Dalén var en obotlig optimist. Trots olyckoroch konkursrisker var allt görligt för den blinde företagsledarensom under 28 år ledde sitt AGA till världssuccémed optimismen i högsätet. På sitt rockslag barhan en nål med texten ”Var optimist”.Gnällde någon för mycket tog han gärna fram enextra Optimist-nål ur fickan och fäste på olyckskorpenskavaj. Nu kan du själv visa din optimism genom attbära nålen! Beställ nålen på www.naringslivshistoria.seför endast 43 kr inkl. frakt.Med följer även broschyrenOptimisterna: Näringslivetshjältar där du möternio optimister som likt Daléntrotsat lågkonjunktureroch kriser för att byggaverksamheter som formatdet Sverige vi har i dag.Optimistdirektör Gustaf DalénOptimist-nålen medföljer även som premie vid prenumeration på Företagsminnen. Var god se nästa sida.


Prenumererar du på denna tidskrift?Om inte är det nog dags att tänka om,fem nummer av Företagsminnen per årkostar endast 200 kr. Dessutom fårdu den eleganta Optimist-nålen påköpet. Beställ omedelbums påtelefon: 08-634 99 00 eller e-post:prenumerera@naringslivshistoria.seOch kom ihåg – en prenumeration är enutmärkt gåva!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!