31.07.2015 Views

(pdf). - Centrum för Näringslivshistoria

(pdf). - Centrum för Näringslivshistoria

(pdf). - Centrum för Näringslivshistoria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

34Genom Bröderna Hedlundsstålkonstruktioner möjliggjordesbyggen som t.ex. Katarinahissen.8Stockholm välkomnade de förstakvinnliga taxichaufförerna 1956.Frisersalongen med enspännande historia.30UR INNEHÅLLET1218212633Praktikertjänst – uppstickare inom vårdoch omsorg14Gustaf Möllenborg och silverbestickenErik Nilssons handelsträdgårdBilen 125 årPolitikerskvaller från frisörenKlubbar med medlemmar somglatt ropar skål till varandra finnsspridda över hela världen.alltid i företagsminnen45624394042444650Udda föremålKrönikanNoteratUr arkivetÖgonblicketRecensionerAktuell forskningGårdagens nyheterFråga FöretagsminnenKorsordföretagsminnen 2011:43


NoteratHistorisk telefon för 196 000 krBukowskis har sålt en tidig Ericsson-telefon för den imponerande summan196 000 kr. Det är mycket sällan ett näringslivs- och teknikhistoriskt objektgår för de summorna i Sverige. Enligt auktionsfirman rörde det sigom en av de 20 allra första telefoner som Lars Magnus Ericsson tillverkadeunder november–december 1878.En källa på Tekniska museet i Stockholm ställer sig dock lite tveksamtill detta, eftersom de första 20 enligt vissa källor samtligaskulle ha tillverkats av ljus furu (se bilden),och den nu sålda är av mahogny,metall och läder.”Jag vill inte vara merprecis än att den troligenär en av de förstafemhundra från tiden1879–1880” meddelarkällan tillFöretagsminnen.RetroburgareHistory Marketing blir allt mer populärt. McDonald’s harunder våren till och med erbjudit sina kunder enexakt kopia av sin första hamburgare från1955 under devisen ”We’re taking youback to 1955”. Redaktionens utsändefann den förvisso inte i nivå med dagensmer fullspäckade varianter, men uppskattadeändå att ges tillfälle till dennaempiriska historielektion.Även konkurrenten MAX arbetar med historia: Dehar historiska bilder uppsatta på många restaurangeroch missar aldrig ett tillfälle att kalla sig ”Sverigesäldsta hamburgerkedja”, eftersom de startadesin första grillkiosk redan 1968, fem årinnan Paul Lederhausen tog McDonald’still Sverige. Företagsminnen väljer inte sida ihamburgerkriget, utan säger: Må bästa historiavinna!6 företagsminnen 2011:4


Företagsarkiv blir tapetTapetföretaget Mr Perswall använder sig gärna av riktiga föremål somfotograferas och blir till mönster. Nu senast hörde de av sig till Ericssonoch bad att få låna en av deras gamla telefoner ur det historiska arkivethos <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria. Avsikten var att fotografera den somtapetmodell. Sagt och gjort: nu finns en synnerligen läcker tapet mönstradmed bakelittelefoner. Tapeten ingår i en serie med temat kommunikationdär andra tapeter pryds av brev och röksignaler.Arkiv är hett i HollywoodUnder våren och sommaren har Hollywoodmed regissören David Fincher i spetsen invaderatStockholm för inspelning av första delenav Millenium trilogin. Filmen, The Girl withthe Dragon Tattoo, är baserad på Stieg Larssonsroman Män som hatar kvinnor. <strong>Centrum</strong> förNäringslivshistoria blev kontaktat av produktionsbolagetbakom filmen, då man varpå jakt efter äkta fotografier och handlingarmed näringslivshistorisk anknytning att hasom rekvisita. Flera av centrets medlemmarställde upp på utlåning av material, bl.a.Ericsson, Electrolux, Skanska och ICA ochnästan samtliga arkivarier på CfN har varitengagerade i det digra arbetet att plocka fram lämplig arkivrekvisitaur de historiska arkiven. Filmen har premiär 21 december 2011.Stockholms enda gruvaAtlas Copco har under sommaren invigtett nytt huvudkontor i Sickla. Frånkontorshuset finns en ingång till enunderjordisk märklighet. Under Sicklaköpkvarter, strax utanför Stockholmstullar, har nämligen Atlas Copco en egengruva, den enda i tätorten Stockholm.Gruvan består av tre kilometer gruvgångarpå 20 och 40 meters djup, ochhar använts av företaget sedan 1938 föratt testköra nya produkter och visa uppdem för kunder. Under jorden finns ävenett exklusivt gruvmuseum. Alltså ettföretag som bokstavligt talat vilar på sinhistoria.Stenbeck som teaterEfter Ingvar Kamprad som blev operaär det nu dags för Jan Stenbeck. I vårhar det nyskrivna stycket Fursten premiärpå Uppsala stadsteater med AllanSvensson i huvudrollen som Stenbeck.En recension lär säkerligen dyka upphär i Företagsminnen. Nu är det baraatt hoppas att det helablir en trend fördet finns mångaföretagarevars historiaär värd attberätta. Vemskulle t.ex. intevilja se ett dramaom den excentriskeAxel Wenner-Gren?företagsminnen 2011:47


De första stolparna med direkttelefon sattes upp redan vid starten år 1899. Taxi Stockholms historiska arkiv hos<strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.Kvinnliga taxiförare– Fruntimren kommer att få det svårt med fyllona. Men annars gårdet nog bra. Med de orden välkomnades de första kvinnliga taxichaufförernai Stockholm 1956. Att de alls släpptes in i yrket beroddepå att det var brist på manliga sökande. Passagerarna möttepionjärerna med nyfiken vänlighet – i dag blir ingen förvånad omdet sitter en kvinna bakom ratten. | ewonne winblad8 företagsminnen 2011:4


eslutet att anställa kvinnliga taxichaufförer hade fattatsvid ett extra styrelsemöte med Taxi Trafikförening påRestaurant Metropol i december 1955. Beslutet var enhälligt,den svåra bristen på yrkeschaufförer gjorde att manmåste tänka nytt och djärvt. Kvinnorna skulle få sammaanställningsvillkor som männen – nio och en halv timmesarbetsdag med en timmes rast. Ersättningen var 22:26 kr perarbetspass och dessutom 12 procent på inkört belopp. En bradag kunde en chaufför tjäna 100 kr, en vanlig dagskassa lågpå 40 kr.Räds varken fan eller trollenEtt femtiotal kvinnor anmälde sitt intresse, av dem föllmer än fyrtio bort redan i första sållningen. Nu väntadekörträning, teorilektioner, prov för trafikkort, förhör omalla Stockholms gatuadresser och läkarundersökning.Utdrag ur körkortsregistret och strafflöshetsintyg var enförutsättning för att komma vidare.– Jag kan redan alla Stockholms gator och räds varkenfan eller trollen, sa Harriet Jonsson till Aftonbladets reporternär hon gick in till den första lektionen. – Köra bil kanjag redan, jag har kört skåpbil de senaste åren i min mansåkeri. Jag tror inte att karlarna ska bli besvärliga heller!Hennes kollega Gun Carlsson var bilkårist, privatchaufföroch väl förtrogen med bilmotorer. – Min makeär mycket bortrest och barnen är stora så jag kan rå övermin tid. Nattpassen är jag inte orolig för!De första kvinnorna kom från olika håll in i taxirörelsen.Maud Hansson arbetade på dagarna som kartriterskaUppmärksammade ”töser”Taxitöserna, som de kallades, väckte till en början storuppmärksamhet i pressen. Tonen i reportagen var aningenavvaktande men artigt uppmuntrande mot de modigakvinnor som vågade ge sig in i ett yrke som ansågs så klartmanligt. Framför allt var det risken för överfall som anfördestill de kvinnliga chaufförernas nackdel, men farhågornainfriades inte.– Det har inte varit mer våld mot kvinnor än mot män,säger i dag Taxi Stockholms verkställande direktör TanjaIlic. – Våld mot taxiförare har minskat, vi har nu kamerori bilarna och det har ytterligare ökat säkerheten. Förarenhar också en nödknapp som ger larm till alla kollegers bilar,man kan snabbt få hjälp om så behövs.Pionjärerna möttes redan från början av positiva attityderfrån kunderna och så har det fortsatt. Taxi Stockholm haren hög andel kvinnor bland kunderna, säger Tanja Ilic. – Visamarbetar med Lottakåren, Bilkåristerna och vår egen stödförening,Dorisarna, för att hitta fler kvinnliga chaufförer.Men trots ansträngningar att locka kvinnor har i dagTaxi Stockholm inte mer än 200 kvinnor bland sina totalt4 200 chaufförer. Det borde vara fler tycker vd:n, som haren majoritet av kvinnor i sin ledningsgrupp – fem kvinnoroch tre män. Styrelsen är däremot solitt manlig, endastvd:n och tjänstemannarepresentanten är kvinnor.Sexism och pistolhotHelena Wästfelt är en av Taxi Stockholms få kvinnligaåkare och har varit med sedan 1964. Hon började köra taxisom extraknäck, trivdes bra och blev kvar. Sedan 1984 ärhon åkeriägare med en anställd manlig chaufför.– När jag började kunde man få en och annan kommentar:Å fasen, har dom skickat ett fruntimmer! Jag minnsen gång när jag hämtade upp en karl på Strandvägen. ”Hardom skickat dig och jag som har så bråttom!” Han skulle påJag kan redan alla Stockholms gatoroch räds varken fan eller trollenoch räknade med att bara ta nattpassen. Det skulle innebäraatt hon började klockan 18.30 och körde till 04 påmorgonen. – Trött? Nej, det kommer att gå bra! Jag harhaft körkort sen 1932 och har både trafikkort och busskort.Att köra bil är min hobby.Henny Thörngren hade vana från körningar från Bergshovkonditori där hon hade kört ut tårtor och kartongermed kakor i flera år. – Jag har redan lokalkännedom ochhittar i stan. Sonja Hawerfors hade haft körkort i mer än20 år och varit handelsresande i Norrland de senaste tioåren. – Jag är inte rädd för körningen!en begravning på Skogskyrkogården, jag hade tur med rödljusenoch kom dit på rekordtid. Då bad han om ursäkt försin kommentar och betalade rikligt med dricks.– Något våld har jag inte råkat ut för. Man bestämmer jusjälv vem man tar upp i bilen. Om någon är full tar jag inteden kunden, på kommunikationen med kollegerna kan maninformera om att man vägrat en kund av säkerhetsskäl.– En enda gång har jag tittat in i en pistolmynning. Detvar på 70-talet när knarkligorna var i full gång i söderförorterna.Jag blev ifattåkt och stoppad av en civilklädd polissom ryckte upp bakdörren och grep min kund med dragenpistol. Kunden fick vackert betala körningen, sedan åkavidare med polisen.När Helena Wästfeldt började på 60-talet hadechaufförerna båtmössa och blå uniform med S:t Erik,Stockholms skyddshelgon, på de blanka knapparna. I dagär det mindre av uniform och större frihet i klädseln förbåde manliga och kvinnliga chaufförer.företagsminnen 2011:49


10I Taxi Stockholms historiska arkiv finns allade gamla legitimationskorten för ”droskförare”.Därmed kan man få ansikten på detidiga kvinnliga chaufförerna.


Dorisarnas DorisEn annan som har varit med länge är Doris Nordlind sombörjade som chaufför 1973 och som givit namn åt TaxiStockholms kvinnliga stödförening Dorisarna, som bildadesför att ge de kvinnliga förarna en mötesplats där de kanstötta varandra. – Jag rekommenderar gärna kvinnor att bliEn enda gång har jag tittat in i enpistolmynning.chaufför. Det är ett lämpligt yrke för en kvinna, vi har känslaför service, har lätt och ta folk och bra bilförare är vi också.– En enda gång har jag fått en kniv i ryggen. Det var enberusad finsk kille som ville fortsätta att dricka sprit i baksätet.Jag sa nej – då drog han kniv. Jag är från Tornedalenoch talar flytande finska, och jag höjde rösten och bad honomdra ända in i … Ja, du förstår vilket ställe jag rekommenderade.Han la ner kniven, betalade och drog sin väg.Annars har jag inte råkat ut för hot.Doris Nordlind är 70 år i dag, har lämnat taxiyrket ocharbetar som teaterproducent i Haparanda. – Jag har nyttaav all min erfarenhet från Taxi, van att tala med vem somhelst och få kontakt med alla.Taxi Stockholms vd Tanja Ilic vill gärna se fler kvinnorbland chaufförerna. – I dag säger kunderna ofta när de sättersig i en taxi med en kvinna bakom ratten: vad kul, enkvinnlig förare! Min önskan är att det blir så vanligt attman inte reagerar alls, utan ser det som den naturligastesak i världen att föraren är en kvinna.ewonne winblad är journalist och författare med förflutetbl.a. som chef för P1 respektive Rapport. Hon har skrivitflera böcker om kvinno- och näringslivshistoria och är aktuellmed boken Annonsdrottningen på Atlantis förlag.Taxikvinnor under åren1899: År 1899 bildades StockholmsDroskägareförening. Det fanns då129 registrerade droskägare somtillsammans hade 175 droskor och1 390 hästar. Droskägarna diskuteradepå ett av sina första mötenden nya uppfinningen automobilensom först setts på Stockholmsutställningentvå år tidigare.Taxametern blev obligatorisk fördem som ville bedriva taxirörelse.Detta år sattes ett par stolparmed direkttelefon upp i staden.Där kunde hästskjutsarna stå ochvänta på körning.2002: De första biogasbilarnainfördes. Målet är attunder 2011 ha 95 % miljöbilar.Samtliga bilar ska ha dubbfriaoch HA-oljefria däck ochalkolås.2010: För första gången ärvd:n en kvinna, Tanja Ilic.Hon är civilekonom, har enmastersexamen i pedagogikoch språk från Uppsala universitetoch har dessutomstuderat i USA, England,Kroatien och Tyskland.1956: De första 10 kvinnligataxichaufförerna anställdes. I daghar Taxi Stockholm 200 kvinnligachaufförer.1983: Taxi Stockholm fick ett nytttrafikledningssystem som innebaratt bilarna bokades av datorer.2011: Taxi Stockholm beståri dag av 900 droskägare somsysselsätter 4 200 förarevarav 200 kvinnliga. Varjedygn transporterar 1 500taxibilar 45 000 resenärer.Under ett år uppgår antaletköruppdrag till 8,4 miljoner.företagsminnen 2011:411


Privat sjukvård har naturligtvis funnits betydligt längre än offentlig. Här är det syster Gunnel som tar emot på LivförsäkringsaktiebolagetThules mottagning på 1950-talet. Skandias historiska arkiv hos <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.Uppstickare inomvård och omsorgPraktikertjänst grundades för att underlätta för unga privatpraktiserandeläkare och tandläkare. Företaget har startat många nydanandeoch lyckade satsningar inom vård, tandvård, barnomsorgoch missbrukarvård. Trots detta, eller kanske för att det lyckadesför bra, förföljdes det länge av politiker. | anders johnsondet har snart gått 30 år sedan den politiska debattenom enskilda alternativ inom välfärdstjänsterna tog fart. Tvåhändelser under 1983 satte bollen i rullning, dels företagetPysslingen som lanserade en ny typ av barnomsorg, dels läkarenJoakim Santesson som öppnade CityAkuten i Stockholmför att människor med mindre allvarliga problem snabbtskulle kunna få vård utan att behöva köa på en sjukhusakut.Framför allt Pysslingen gav upphov till ett stort rabalder.Riksdagen ändrade statsbidragsbestämmelserna så att privatadaghem inte skulle kunna få bidrag. Pysslingen kundedock övervintra genom att erbjuda arbetsledarentreprenaderåt kommunerna.Regeringen Bildt genomförde flera reformer 1991–94som skapade bättre villkor för enskild verksamhet inomvård, omsorg och utbildning. Därefter har dessa alternativi stort sett accepterats av de flesta politiker, myndigheteroch fackliga organisationer, även om tvisteämneninte har saknats.12 företagsminnen 2011:4


manningen. Några lagliga hinder fanns inte för detta menFajerson ville först höra hur socialminister Sven Aspling(S) såg på saken. Svaret blev att det skulle tolkas somen ovänlig handling om Läkartjänst skickade läkare tillSaudiarabien, även om det rörde sig om korttidsuppdrag.Korrupt sjukvårdsdirektörLäkartjänst drev med framgång laboratorier i Stockholm.Lite för framgångsrikt, skulle det visa sig. En dag komnämligen landstingets sjukvårdsdirektör Thorsten Thortill Fajerson och berättade att han hade beslutat att köpaut laboratorierna. Fajerson blev rätt förvånad eftersomhan inte hade haft någon avsikt att sälja. Thor meddeladedå att han hade talat med Socialdepartementet om att tabort försäkringsersättningen för privat laboratorieverksamhet.Motivet för detta var, enligt Thor, inte att deprivata laboratorierna fungerade dåligt, utan att de fungerademycket bättre än landstingets: ”jag får kritik för attEn tysk etablering låg nämligen,enligt Riksbanken, inte i Sverigesintresse.Mycket ny kunskapEtt företag som har haft en central roll för att utvecklaenskilda välfärdstjänster är Praktikertjänst.Exempelvis är både Pysslingen och CityAkuten en delav Praktikertjänsts historia. Företaget grundades 1960och till 50-årsjubileet utgav man Praktikertjänst femtio år,författad av Marie Dahlberg och Hans Magnus Fajerson.Boken ger mycket ny kunskap, även för den som relativtnoga har följt de senaste decenniernas politiska diskussionerom de enskilda alternativen.Det var Läkarförbundet som tog initiativ till att bildaPraktikertjänsts föregångare, Läkartjänst AB. Kåren avprivatpraktiserande läkare var vid denna tid tämligenålderstigen. Samtidigt fanns det många unga specialistersom ville etablera sig som privatpraktiker om detta kundeske på rimliga villkor. Men inte minst det just beslutadeATP-systemet skapade betydande problem. Lösningenblev därför att de läkare som ville etablera sig som privatpraktikerblev anställda i Läkartjänst.Attityden från politiker och myndigheter var inte direktuppmuntrande till detta initiativ. Läkartjänst och deanslutna läkarna stötte därför på många problem under deförsta åren. Hans Magnus Fajerson, som var vd 1960–1977,vittnar i boken om denna tuffa tid.En av dem som gick till attack mot Läkartjänst var SSUordförandenIngvar Carlsson som ansåg att läkarkårenredan hade för stor makt. Försäkringskassan vägrade attgodkänna de anslutna läkarnas anställningsavtal. Frågankom att drivas genom hela rättsapparaten. Fajerson hävdaratt Läkartjänst kan ha räddats av en ren teknikalitet. Underden rättsliga prövningen ändrades nämligen lagstiftningenså att Försäkringsdomstolen ersatte Regeringsrätten somhögsta instans i denna typ av mål. Därför fick hela processengöras om och det dröjde till 1963 innan slutdomen föll.Då hade Läkartjänst redan nått en så etablerad position attverksamheten inte kunde förbjudas.Planerna på att etablera verksamhet i Tyskland, ochdärmed kanske lägga grunden till en ny svensk exportnäring,föll dock på att Riksbanken vägrade ge nödvändigatillstånd. En sådan etablering låg nämligen, enligtRiksbanken, inte i Sveriges intresse.När Skånska Cementgjuteriet fick en förfrågan om attbygga flera nyckelfärdiga sjukhus i Saudiarabien på villkoratt svenska läkare initialt skulle svara för arbetsledningen,ställdes frågan till Läkartjänst om de kunde stå för be-mina laboratorier inte fungerar lika smidigt som dina ochjag vill ha slut på det”.Fajerson blev även vd för Tandläkartjänst AB, som bildades1964. År 1977 ändrade det namn till Praktikertjänstoch genom en fusion absorberades Läkartjänst i dettabolag. Skälet var en lag om skatt på fåmansbolag somriksdagen antog 1976 och som hotade hela Läkartjänstsexistens. Läkartjänst kunde eventuellt betraktas som ettfåmansbolag i lagens mening, något som Regeringsrättendock avvisade senare med tre röster mot två.Praktikertjänst har alltså överlevt många allvarliga hotoch har nu i ett halvt sekel bidragit till många nydanandeverksamheter inom bland annat sjukvård, tandvård, missbrukarvård,rehabilitering och barnomsorg. Det finns endel att lära av den historien, också för framtiden.anders johnson är skriftställare och författare till mångaböcker om näringslivshistoria.Läs merMarie Dahlberg ochHans Magnus Fajerson:Praktikertjänstfemtio år. Beställboken på www.ptj.seföretagsminnen 2011:413


Skål för turism14 företagsminnen 2011:4


ens historia!Visste ni att den äldsta internationella sammanslutningen förturism heter SKÅL International, trots att den är grundad iParis? Och att klubbar med medlemmar som glatt ropar skål tillvarandra finns spridda över hela världen. Det och mycket annatkan man lära sig av handlingarna i Resemuseets arkiv. | vadim azbelI Resemuseets arkiv hos <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoriafinns det turistbilder från hela världen bevarade. Härses ett gäng glada turister tävlar i säckhoppning i Rimininågon gång under 1960-talet.företagsminnen 2011:415


trax efter andra världskrigetsslut, i november 1945, när Europafortfarande låg i ruiner, publiceradeAftonbladet en intervju medStockholms skålklubbs ordförande.Hans namn var major G. Åsbrinkoch han redogjorde för den redandå smått mytiska berättelsen om skålklubbens bildande:År 1932 hade några franska resebyråmän blivit inbjudnatill Sverige av AB Aerotransport (föregångaren till SAS)i samband med en kampanj för ett nytt passagerarflygplan– som hade 12 passagerarplatser att erbjuda i ställetför åtta, vilket var standard. Under sin vistelse här hadefransmännen lärt sig såväl ordet skål som de sedvänjorsom hörde ihop med ordet. Och väl hemma i Paris bestämdesig herrarna för att bilda en Skålclub de Paris,ett initiativ som blev så pass populärt att klubben redansamma år fick över 1 000 medlemmar.Nu handlade det förvisso inte om ett sällskap för dryckenskaputan en social branschförening för turism, menhela idén hade väckts av den trivsamma samvaro, och detgivande utbyte, man haft under Sverigeresan. Namnetvaldes såväl för att hedra sina värdar som för att betonavänskapen i föreningen, ty man skålar inte med sin ovän.Fyra ytterligare lokala skålklubbar tillkom på kontinenten,och 1933 bildades den första svenska motsvarigheten:Stockholms skålklubb, vars första ordförande hette DavidHelsing. Enligt stadgarna skulle ändamålet vara: ”Attsammanföra inom turist- och reselivet verksamma personer,att anordna föredrag och diskussioner i ämnen, somberöra turist- och reselivet, samt att bistå medlemmarnaoch verka för ett sunt och gott kamratskap.”Skållegor över hela världenSnart bildade fransmännen även en paraplyorganisationför skålklubbarna: Association Internationale des SkålClubs (A.I.S.C.), en internationell vänskapsförening förAmicalle du tourisme som i dag heter SKÅL International.Skålklubbrörelsen bredde ut sig till allt fler länder ochknöt samman personer som arbetade med turism, transporteroch resor världen över.Medlemmarna i klubben vänder sig till varandra medhälsningsfraser som: ”Bäste skålbroder”, eller ”Käre skållega”.Utskick och cirkulär börjar med: ”Skållegor!” eller”Skålklubbsmedlemmar!” och samtliga framträdandenoch skrivelser avslutas sedvanligt med ett ”Skål!”Resemuseets arkivDe Svenska skålklubbarnas historiska handlingar kannumera studeras på <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria iBromma, där de utgör en del av ”Resemuseets arkiv”.Arkivet har donerats av Kalmar högskolas institution för16 företagsminnen 2011:4


Under 1950- och 1960-talen växte turistnäringenkraftigt när allt fler fick råd med vinter- eller sommarsemestrar.Resemuseets arkiv hos <strong>Centrum</strong>för Näringslivshistoria.turismutbildning. Initiativtagaren och eldsjälen bakomprojektet var Anders Steene som i slutet av 1980- och ibörjan av 1990-talet satte igång med att samla in och systematiseraresebranschens historiska dokument, som villigtdonerades av bl.a. äldre före detta researrangörer och resebyråanställda.Syftet var ursprungligen att skapa ett specielltresemuseum i Kalmar, men när det inte lyckades harnu i stället handlingar och föremål ställts till forskningensförfogande på <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.Arkivet är en guldgruva för den som ämnar förkovrasig i rese- och turistbranschens utveckling genom tiderna.Samlingen innehåller, förutom skålklubbarnas historia,även handlingar från andra branschorganisationer, resebyråeroch mycket annat. Ett intressant material är frånLinjebussresorna 1947–1967, bl.a. de första bussresorna iefterkrigets Tyskland, med bilder på småbarn som samladeskring svenska turister för att be om godis och cigaretter.Man kan även hitta material från SAS och SJ:s transportverksamhet,för att inte tala om saker från den turistrelateradeindustrin: allehanda krimskrams i plast, porslin, träoch tyg. Här finns det hylla upp och hylla ner med fantastisktbildmaterial i form av fotoalbum och vykortssamlingarsamt en imponerande samling av facklitteratur bestående avguideböcker, reseböcker, reseskildringar och bild- och fotoböcker.Allt detta och mycket mer hittar man bland pärmar,boxar och skinnband som pryder arkivhyllorna.Utskick och cirkulär börjar med:Skållegor!SKÅL i dagI dag finns tre skålklubbar i Sverige. Stockholms skålklubbfyller 78 år och SKÅL International, med sitt huvudsätei Bryssel, fyller 79. Sammanslutningen är världensäldsta och största förening inom rese- och turismbranschenoch lika populär som när den startades. Dess medlemmarutgörs av ledande representanter för rese- och turistföretagoch än i dag sker mötena i en trivsam, vänskapliganda. För studenter och unga anställda inom branschenfinns dotterorganisationen Young Skål.Skål!vadim azbel är arkivarie vid <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.företagsminnen 2011:417


Än i dag finns många silver- och nysilverbestick kvar från Möllenborgs tillverkning, som dessa på Berhard & Weiss Antikhandel.Tyvärr har många knivar tappat bladen genom åren eftersom hartset upplöses av ålder och maskindisk. Foto:Fredrik Weiss.Mannen som spred silvertill svenska bordVid 1800-talets början var matsilver något som endast få haderåd med. Först när presstekniken och galvaniseringen introduceradeskring 1800-talets mitt moderniserades besticktillverkningenradikalt och det blev möjligt att producera matsilver till enstörre massa. Först ut var Gustaf Möllenborg. | fredrik weissUnder 1800-talet hade industrialiseringen gjort att borgerskapetväxt sig större och starkare och fler hade fåttdet bättre ställt. Nya vanor och seder hade tillkommithos den borgerliga klassen, och med dem följde ofta nyatyper av varor. Ett exempel på detta är de luxuösa ochstorslagna middagar som började hållas i bättre belevadehem. Maträtterna skulle ätas på vackra porslinsserviserfrån Rörstrand eller Gustavsberg. Glasserviserna fickofta skärslipade glas. Till detta behövdes också storauppsättningar med matsilver.Efterfrågan gjorde att guldsmederna måste skapa snabbareoch mer effektiva tillverkningsmetoder. Den storalösningen kom kring mitten av 1800-talet. Då börjadegalvanisering användas inom matsilversmidet. Det blev numöjligt att skapa legeringar som efterliknade silvrets skinandeoch blanka yta. Den legering som kom att bli vanligasti Sverige var nysilvret – en blandning av koppar, zinkoch nickel där det är den sistnämnda metallen som gör attden silverimiterande ytan uppstår. Metoden slog igenom imitten av 1800-talet och nysilvret kom snabbt att bli succé.18 företagsminnen 2011:4


lek. Detta innebar att de snabbt fick en ledande roll, bådeinom silver- och nysilverproduktionen, och kring mittenav 1800-talet arbetade över 40 personer i hans verkstad.Men i slutet av seklet hade andra tillverkare kommitikapp och till och med gått om. C. G. HallbergsGuldsmedsaktiebolag och Guldsmeds Aktiebolaget blevde ledande företagen. Möllenborg klarade inte att stå emotlängre än till 1927 då verkstaden stängdes för att senareskänkas till Nordiska museet. I dag finns smedjan, inklusivepressen från 1840-talet, att beskåda på Skansen.Olga och den gammelfranska modellenNysilvrets popularitet gjorde att stansarna spred sig i landet.En och samma modell kunde tillverkas av flera olikaDe mest populära modellerna varantagligen Olga och den gammelfranska.En viktig teknisk förutsättning för nysilverbestickensframgång var att presstekniken hade slagit igenom under1800-talets första hälft. Detta innebar att besticken kundepressas i färdiggjutna formar, så kallade stansar, i ställetför att smidas. Det gick därför att framställa betydligtstörre kvantiteter både snabbare och effektivare. Eftersomstanspressningen kunde användas både för det riktigasilvret och för nysilvret krävdes det heller ingen större omställninghos smedjorna.Pressningen gick ofta till på det sättet att den tredjedelav besticket som skulle bli skaft pressades i ett stanspar,medan själva skedbladet eller gaffelns tandparti pressadesi ett annat. Det obehandlade partiet i mitten fick sammaprofil med hjälp av ett verktyg som kallades för räffelskavare.Knivbladen var ofta gjorda i ett helt annat material– kolstål som är stål där kol har tillsatts och därför ärhårdare än vanligt stål. Ofta fästes det i skaftet med hjälpav harts. Tyvärr har det visat sig att hartsen inte klaradeav att hålla knivbladen på plats, vilket har gjort att mångaknivar gått sönder. I dag är det brist på knivar i nysilver.Bladen tenderade också att rosta och de var svåra att putsa.I och med att nysilverbesticken blev billigare att framställa,gick den tekniska utvecklingen och formgivningen snabbtframåt. Nya bestickdelar uppfanns. I slutet av 1800-talet dådet fanns som flest olika redskap, kunde en matsilverservis– förutom matkniven, matskeden och matgaffeln – äveninnehålla smörgåsbestick, dessertbestick, fiskbestick, tesked,kaffe- och mockasked och bakelsesked. Till detta tillkomosthyveln, ostkniven, kompottskeden, smörkniven, syltskeden,såsskeden, assiettgaffeln och stekbesticken. Det kaninte ha varit helt enkelt för den ovane att hålla reda på allabestick – men dukningarna var helt magnifika!Viktiga aktörerMöllenborg var ett av de företag som tidigast kom igångmed nysilvertillverkningen. Företaget grundades avGustaf Möllenborg (1796–1851) som var född i Dädesjösocken i Småland. Efter sina lärlingsår i Växjö ochJönköping reste han till Stockholm och avla sitt mästarprov,en kaffekanna i silver. Samma år, 1823, öppnade hansin verkstad och butik på Drottninggatan 14 i Stockholm.En stor fördel var att Möllenborg var snabb på att ta uppnya influenser och tekniker. På 1840-talet köpte han in enrejäl press, stor nog att forma silverplåtar i en tallriks stor-verkstäder. Nya modeller togs fram, samtidigt som stansarfrån utlandet importerades, och som mest fanns det över100 olika modeller i Sverige.De mest populära modellerna var antagligen Olga ochden gammelfranska. Olga började tillverkas i Sverige på1830-talet och populariteten skulle bestå under hela århundradet.Modellen hade sitt ursprung i England ochvar genom sina mjukt svängda former ett tidigt exempelpå den kommande nyrokokon – en av de många nystilarsom skulle dominera formgivningen under det resterandeårhundradet.I toppen på Olgas skaft återkommer rocaillen, ett avde mer vanliga dekorelementen under rokokon. De tvåräfflorna utmed kanten var vanligt förekommande på fleramodeller. Räfflorna hade inte enbart ett dekorativt syfte,utan de skulle även skydda mot kantstötar och hack.Möllenborg var en av de viktigaste producenterna avOlga i Stockholmsområdet, medan Erlandssonska verkstadeni Kristianstad försörjde södra Sveriges behov.Den andra riktigt populära modellen var den gammelfranska,eller franska liljan som den också kallas för. Denhade ett skaft som var äggformat i toppen, och som vardekorerat med akantusblad som växer ut från den innerstaräfflan. Den gammelfranska modellen började tillverkasi Frankrike kring 1700-talets mitt. Kring 1770-taletlär den ha kommit till Sverige, om än i blygsam skala.Först på 1800-talet fick den sin verkliga popularitet. Islutet av seklet hade modellen kommit att bli så förknippadmed Sverige att till och med fransmännen kalladeden för Palmes Suédois.företagsminnen 2011:419


Priskurant över nysilvervaror från Guldsmeds-Aktiebolaget i Stockholm, aug 1891. Kungliga Biblioteket.Stålet anfallerNysilverbesticken fortsatte att vara populära en bit inpå 1900-talet, men när första världskriget bröt ut sjönkförsäljningen av förklarliga skäl, av såväl nysilver- somsilverbestick. Men den riktigt stora dödsstöten kom närengelsmannen Harry Brearly uppfann det rostfria stålet.Det passade utmärkt för bestick – och nu slapp manockså de rostande kolstålsbladen. På 30-talet var det intelängre nysilverbesticken som efterfrågades, utan det varde moderna rostfria besticken som folk ville ha.fredrik weiss är fil.mag. i konstvetenskap, journalist ocharkivarie. Tillsammans med Torbjörn Bernhardsson driverhan Bernard & Weiss Antikhandel¨Nysilvrets historiaNysilver var ursprungligen beteckningenpå en legering av koppar,zink och nickel. Enbart koppar ochzink ger mässing, men genom attäven tillsätta nickel uppkommer enfärg snarlik silver. Legeringen kallasäven nickelmässing, alpacka ellertyskt silver.På 1600-talet kom de förstanysilverföremålen till Europa frånKina, där man länge känt till hurman tillverkade Packfong som dekallade legeringen. Först på 1770-taletlyckades man i tyska staden Suhlefterhärma nysilvrets utseende genomatt skapa vitkoppar – Problemetvar att denna innehöll arsenikoch därför var giftig. 1823 utfästesett pris i Tyskland till den somkunde lösa problemet att framställaen metall som gick att göra bestickav, såg ut som silver, men kostadebetydligt mindre och inom ett århade två olika personer lyckats lösanysilvrets gåta var och en för sig.I mitten av 1800-talet uppfannsdet galvaniska badet, vilket gjordedet möjligt att på ett enkelt sättge andra metaller ett florstuntlager av silver. Eftersom nickelmässingeninte såg fullständigt ut somsilver började man nu försilvra denmed galvaniseringsteknik. Sedan1900-talets början är det sådanförsilvrad nickelmässing som vivanligtvis menar med nysilver ochinte legeringen i dess rena form.Även försilvrad mässing, som ocksåkallas nysilver, var länge vanligt iSverige, men har nackdelen att dengula metallen syns när försilvringenslits ner.20 företagsminnen 2011:4


I handelsträdgården på Runmarö drev ErikNilsson upp grönsaker, frukter, bär och blommor.Hans odlargärning började vid 14 års ålderoch varade hela livet. Hans trädgård var en avmånga, enbart i Stockholms län fanns drygt1700 handelsträdgårdar som försåg stadensmarknader med de ömtåliga trädgårdsvarorna.Trädgårdsmästareni skärgårdenErik Nilsson inledde sin yrkesbana som handelsträdgårdsmästarepå Runmarö i Stockholms skärgård vid 14 års ålder och upphördeatt odla först när synen försämrades i åttioårsåldern. Arealen omfattadeknappt ett halvt hektar – med som mest tre växthus ochhundra drivbänkar. Blommor, grönsaker, rotfrukter och bär fraktadesmed båt till torget i Sandhamn. | inger olaussonstora mängder grönsaker, rotfrukter, blommor, fruktoch bär odlades i handelsträdgårdar under 1900-taletsförsta hälft. Produktionen ökade tjugo gånger från1880-talet till 1930-talet, och importen ökade lika mycket.Kopplingen mellan trädgårdsföretag och städer var mycketstark. Den växande stadsbefolkningen hade begränsadmöjlighet till egen odling. De flesta trädgårdsprodukterär ömtåliga och skrymmande färskvaror som behöverkonsumeras snabbt efter skörd, och korta avstånd tillmarknaden var därför viktigt.Materialet från Erik Nilssons handelsträdgård påRunmarö är rikt och unikt. Intresset för trädgård är i dagföretagsminnen 2011:4stort, men det återspeglas inte i samlingarna i landetsarkiv och det finns knappt någon forskning om trädgårdsnäringenshistoria. Enbart i Stockholms län fannsfler än 1 700 handelsträdgårdar från 1930-talet och framtill 70-talets mitt. Företagen har inte lämnat många spårefter sig.14-årig odlingsentusiastErik Nilssons intresse för trädgårdsodling väcktes efteren säsong hos en odlare på Runmarö. Han trivdes medarbetet och hans far sa då att ”ska du jobba med sånt såkan du väl odla här hemma”. Som 14-åring, 1929, plante-21


På torghandeln i Sandhamn fanns det en förmögen kundkrets som efterfrågade Erik Nilssons trädgårdsprodukter. Bild iprivat ägo.rade Erik 200 jordgubbsplantor i föräldrarnas trädgård,följt av ytterligare 1 000 våren därefter. De första årenfick varje odlingsland ett uppslag i anteckningsböckerna– jordgubbsodlingen, fruktträdgården, vitkålsodlingen,hallonodlingen och från 1932 drivbänken och blomsterodlingen.Därmed blev det tydligt hur mycket arbete,gödsel och andra resurser som lades ner på respektiveodlingar och resultaten utvärderades. Ett exempel är följande:Hallonodlingen vart under 1932 bra. Sammanlagtplockades 38 liter hallon till ett pris av 28 kr. Dettaär ju egentligen dåligt på 150 buskar, men de hava ejheller fått någon vidare god skötsel var för en vinst på5 kr dock uppstod. Jordgubbslandet som är ungefär 4gånger så stort lämnade emellertid ett netto på 85 kronor,dock var här fråga om rekordskörd. Jordgubbarnaär emellertid de avgjort bästa.Anteckningarna om jordgubbar återkom flera gånger:Jordgubbsodling är utan tvivel den mest lönande avall trädgårdsodling. Inga andra odlingar kunna uppvisaliknande vinster. Skall därför plantera så mycketjordgubbar som någonsin är möjligt.Redan under de första åren fanns ett brett sortiment avfrukt, bär, grönsaker och blommor till försäljning och detblev aldrig så att han satsade på enbart bärodling, annarsvar just jordgubbsodlingen i Stockholms skärgård omfattande.Bären odlades i stora mängder på flera skärgårdsöarfrån slutet av 1800-talet, till exempel på Möja och Harö,och såldes i Stockholm.Förmögen kundkrets i SandhamnSommartid fanns en förmögen kundkrets i Sandhamnsom efterfrågade trädgårdsprodukter och dessa blevErik Nilssons kunder. Vattenvägen från Runmarö gåröver Gråskärsfjärden och är ca 4,5 sjömil. Erik var inteensam om att sälja grönsaker och bär i Sandhamn, menanteckningarna från 1932 tyder på att han var framgångsrik:Grönsakerna gingo även utmärkt trots hård konkurrens,särskilt ärter och blomkål rönte strykandeåtgång.22 företagsminnen 2011:4


Produkterna såldes ur torglådor som Erik själv hade snickratihop. De fylldes hemma i trädgården och drogs ner tillbåten på en pirra. Lådorna var tunga även innan de hadefyllts, så det var säkert slitsamt att få dem i och ur båten,fullastade med trädgårdsalster. I Sandhamn ställdes de upppå bockar och produkterna behövde därför inte packas om.Grönsaker och rotfrukter såldes i papperspåsar, blommornabands med bast till buketter och slogs in i silkespapper.Försäljning skedde till mer än 80 procent under juni–september och främst i Sandhamn. Under den övriga tidenpå året ökade försäljningen något över tid, vilket kan tydapå att Runmaröborna då köpte mer trädgårdsprodukter.Om försäljningen 1932 skriver Erik följande:Under tiden 15 juli – 15 augusti var den verkliga högsäsongenoch förtjänades under denna tid cirka 300kronor men så gjordes också 3 resor i veckan, tisdag,torsdag och lördag. Sedan slopades tisdagsturen samtså småningom även torsdagsturen. Detta gäller Sandhamn.Hemma på Runmarö såldes även rätt bra, cirkadubbelt så mycket som i fjol.Ett allt bredare sortimentOdlingarna påbörjades tidigt på våren för att få salufärdigaprodukter i juni. Drivbänkar och växthus var en förutsättningför en tidig produktion. För ett litet företag som Eriks meddirektförsäljning till kunder var en diversifierad produktion enförutsättning. Trädgårdsföretagen specialiserade sig allt merpå ett fåtal växtslag, men Eriks kunder efterfrågade ett brett,varierat sortiment. Erik breddade i stället utbudet över tid,framför allt av blommor, både i buketter och som krukväxter.Man får intrycket att Erik noggrant planerade företagetsutveckling och sparade ihop pengar till kommande investeringar.Verksamheten byggdes upp stegvis och det synstydligt i materialet att detta resulterade i en breddad produktionoch ökande intäkter. De första drivbänkarna innebaratt småplantor och primörer kunde drivas fram tidigarepå säsongen. Året efter att det första växthuset byggdesutökades sortimentet med tomater, slanggurka, krysantemumoch pelargoner, och försäljningen ökade med nära 60procent. Med ett växthus fanns möjlighet att odla antingengurka eller tomater, men när det andra växthuset stod klartfungerade ett som gurkhus och ett som tomathus.Att bemästra torkanTorkan var ett återkommande problem på Runmarö.Uppgifter om detta återkommer i materialet och illustrerarhur svåra odlingsförhållandena kunde vara. År 1932skrev Erik att det inte hade kommit en droppe regn underperioden 25 juni–17 juli och mycket arbete lades ner på attvattna odlingarna. Det gick åt 4 800 liter i jordgubbslandetunder denna torkperiod.Det finns även anteckningar om torkan i en almanackafrån 1943. Den 6 juni 1943: ”Vid denna tid var torkan mycketbesvärlig och vattning med sjövatten i stor skala begyntedenna dag”. Den 8 juli samma år: ”På kvällen denna dagkom äntligen ett litet regn, det första sedan snösmältningeni januari.” Den 10 augusti: ”Vid denna tid var torkan definitivtslut. Härefter föll ofta regn i ganska stora mängder.”Avståndet till Nore träsk, den insjö som ligger närmastEriks trädgård, är ca 600 meter. År 1950 investerades i 625meter vattenledningsrör. Erik gjorde en egen konstruktionvid sjön för att kunna pumpa och leda vatten ned till sinaodlingar och därmed säkra behovet av bevattningsvattenunder kommande torrsomrar.Tjäremulsion och DDTAnvändningen av kemiska växtskyddsmedel var en självklarhetför de flesta trädgårdsmästare vid denna tid. Debatten attdet skulle vara något negativt hade inte kommit igång, utandet sågs som en revolutionerande hjälp i arbetet att få framprodukter av hög kvalitet. Från mitten av 1940-talet ökadeEriks inköp av växtskyddsmedel. Växthusen medförde attinsekter och sjukdomar frodades i den varma, fuktiga miljönoch beroendet av kemikalier ökade. År 1950 köptes flera olikamedel mot insekter, till exempel tjäremulsion för besprutningav fruktträd och Toxidol-emulsion, ett koncentrat av insektsdödaresom bland annat innehöll DDT.Intensiv produktion på liten ytaTrädgårdsföretagen var relativt små vid denna tid. I företagsräkningenfrån 1931 framgår att upp till tre personersysselsattes vid 75 procent av landets alla handelsträdgårdar.Erik Nilssons handelsträdgård hade en odlingsarealpå mindre än ett halvt hektar. Från 1939 finns arealuppgifterom närmare 600 trädgårdsföretag i Stockholms länoch den genomsnittliga arealen per företag var knappt trehektar.Utöver trädgården var Erik engagerad i föreningsliv,politik och kyrka, vilket tyder på att Erik hade tid över tillannat än odlingarna. Han arbetade med att förbättra möjligheternaatt bo, leva och driva en verksamhet på ön. Erikhittade en produktionsform och ett sortiment som fungeradeför hans överlevnad. Han gick bort våren 2008, nära93 år gammal, och lär ha sagt att om han fick börja om sittliv skulle han återigen ha valt trädgårdsmästaryrket.inger olausson är hortonom och doktorand i agrarhistoriavid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Avhandlingenbehandlar handelsträdgårdarnas utveckling under1900-talets första hälft.Nytt tillskott till arkivetMaterialet från Erik Nilssons handelsträdgård harnyligen donerats till <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoriaoch är både ett stycke trädgårdshistoria ochett värdefullt bidrag till forskningen om entreprenörskapi skärgården.företagsminnen 2011:423


UR ARKIVETKalla kriget är i fullgång och Expressengör ett illustreratreportage om dennya anläggningeni Katarinagaragetpå Södermalm iStockholm. Den innehållerbland annat:en bensinstation, ettgarage och ett atombombssäkertskyddsrum.Tidningsklippetåterfinns i AtlasCopcos historiska arkivhos <strong>Centrum</strong> förNäringslivshistoria.24företagsminnen 2011:4


Ove Prim, själv administrationsdirektör på AB Tipstjänst, lämnar in en tipskupong i slutet av 1960-talet. Foto: BertilReijbrandt, Svenska Spels historiska arkiv hos <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.Hur gammal är egentligen bilen?I år har den tyska biltillverkaren Mercedes med dunder ochbång firat bilens 125-årsjubileum. Men var det verkligen derasgrundare Karl Benz som uppfann bilen – och vad skall man dåsäga om alla de självgående fordon som redan skapats förehans konstruktion. | harry niemannom det ska vara helt korrekt borde bilen på latin hetaipsomobil och på grekiska autokinet d.v.s. ”den självrörliga”.Den 29 januari i år firade Daimler AG med ett officiellthögtidlighållande bilens 125-årsjubileum på Mercedes-Benz Museum. Bland gästerna återfanns förbundskanslerAngela Merkel. På Daimler är man väl medveten om sinstatusfyllda position i samhället. Men något mer blygsamtär företaget faktiskt i det informationsmaterial som harpublicerats med anledning av bilens jubileum: ”I ärlighetensnamn bör det sägas att bilar med ång- eller eldrift existeraderedan tidigare.” Ja precis – och jag vill lägga till attdet också fanns bilar som drevs på gas och ligroin (så kalllademan bensin förr i tiden). Det skulle i så fall betyda attdet nya och epokgörande med Karl Benz uppfinning baravar att han installerade en förbränningsmotor i ett fordon.Men finns det då egentligen något kvar som förtjänaratt nämnas i historieböckerna om Karl Benz (1844–1929)bidrag till uppfinningen av bilen? Och är hela 125-årsjubiléeti själva verket bara ett medvetet försök från Daimlerssida att strö glömskans mjöldagg över generationer avuppfinnare och uppfinningar och i stället producera enhyllningsskrift över sig självt? I vilket fall som helst hörs26 företagsminnen 2011:4


Det fanns många försök med motordrivna fordonföre Karl Benz uppfann den egentliga bilen år 1886.Dessa märkliga exempel är tagna ur Uppfinningarnasbok, 1925–1939.allt fler röster som tycker sig kunna bevisa att tiden redanlångt tidigare var mogen för det självrörliga fordonet ochatt det faktiskt hade funnits bilar av många olika slag. Ochdå talar vi om ett bra tag tidigare.Murfärder och puffande djävlarOm vi bortser från alla landfordon som har drivits medvindkraft och den fjäderdrivna vagn som konstruerades avLeonardo da Vinci (1452–1519), var Nicholas Cugnot (1725–1804) först. I Paris presenterade han 1769 sin ångvagn, somalltså var ett fordon med yttre förbränning. Militären visadeintresse för den, men då Cugnot hade missat att bygga inbromsar i sin konstruktion slutade provfärden med att ångvagnenkörde rakt in i en mur. Det fick militärens intresseatt svalna betydligt. Detta var 242 år tillbaka i tiden. Cugnotstrehjuliga ångvagn förvaras fortfarande på det tekniska museetConservatoire National des Arts et Métiers i Paris.I England fick James Watts uppfinning av den dubbelverkandeångmaskinen 1768 fler personer att försökasig på fordonskonstruktion. T.ex. Richard Trevithick(1771–1833), som redan 1797 uppfann en ångvagnsmodell– och vars 1801 konstruerade ångbuss Puffing Devil kundetransportera passagerarna i upp till 8 km/h. Denna postdiligenssom var utrustad med ångmaskiner, väckte stortuppseende och förorsakade en rad spektakulära olyckorunder 1800-talets första år: dess ångkammarknall påmindenärmast om en bombexplosion.Järnvägsbolagen – som likaså uppstod under dessa år– kände sig hotade av konkurrensen från dessa så kallade”road locomotives”. År 1864 lyckades de i England drivaigenom ”the red flag act”: den innebar att en man måstespringa framför fordonet med röd varningsflagga. Andraångbussar som uppnådde en maxhastighet av ca 15 km/hbyggdes 1826 av Goldsworthy Gurney (1792–1875), ochunder de följande åren av Walter Hancock (1799–1852) ochChurch. Från 1836 finns uppgifter om att ungefär 700 färdermed ångbilar årligen företogs i England. I Frankrikekonstruerade klockgjutaren Amédée Bollée (1844–1917)1873 en ångbuss som han kallade L’Obéissante, ”Den lydiga”.På sin färd från Paris till Le Mans 1875 erhöll ”Den lydigas”förare 75 dagsböter för ”oaktsamhet i gatutrafiken”.Evolutionära återvändsgränderOm vi går in på elbilar, lär en fransman vid namn M.Gustave Trouvé ha byggt en trehjuling med återuppladdningsbarblyackumulator. Det 12 km/h snabba fordonet pre-företagsminnen 2011:427


Karl Benz uppfinning gav snart upphov till en hel industri; här syns arbetare vid Benz & Co i Mannheim fem år efter attden första fungerande bilen patenterats. Mercedes-Benz Museum.senterades på den internationella elektricitetsutställningen1881 i Paris. Tillförlitligare dokumentation har vi för Wernervon Siemens (1816–1892) elmotordrivna fordon, t.ex. världensförsta trådbuss som presenterades 1882 i Berlin.Men också fordon med inre förbränning förekom, somdet fordon som uppfanns av schweizaren Francois Isaac deRivaz (1752–1828). Redan 1807 hade han skaffat sig patent iFrankrike på sin atmosfäriska vätemotor. År 1813 byggde hanin den i en stor handvagn, som tillryggalade en sträcka på 26meter med 3 km/h och där varje tändning måste utlösas förhand. Ett liknande fordon men med en bensinmotor utankompressor byggdes 1870 av österrikaren Siegfried Marcus(1831–1899). Inte förrän 1888 kunde Marcus sedan presenteraen funktionsduglig bil med fyrtaktsmotor. I Frankrike patenteradesen tvåtakts kompressorlös gasmotor 1860 av fransmannenEtienne Lenoir (1822–1900). Ett exemplar av denkan fortfarande beskådas på Gasmotorenfabriks museum iDeutz. Innesluten i ett trehjuligt gatufordon som kalladesHippomobile lär Lenoir enligt egen uppgift ha färdats dennio kilometer långa sträckan från Paris till Joinville-le-Pont,men mer än så blev det inte. Inte heller den fyrtaktsmotorsom år 1884 utvecklades av Edouard Delmare-Deboutteville(1856–1901) och Leo Maladin (1849–1918) överlevde försöksstadiet,utan exploderade till slut.En sak var gemensam för alla dessa uppfinningar: defick inga efterföljare. I nästan samtliga fall var det alltsåfråga om evolutionära återvändsgränder. Det har olikaförklaringar i skilda fall: Än berodde det på att ångmaskinernai diligensen var alltför farliga, än på att det saknadesordentliga batterier för elbilen, än på att de kompressorlösagas- eller ligroinmotorerna var för svaga för att kunnadriva ett självrörligt fordon.Karl Benz ändå unikOm man förstår evolution som en process där egenskapernahos föräldragenerationen i en levande varelse eller enteknologi överförs till nästa generation, så var det bara ettfordon som lyckades med detta: Benz patenterade motorvagn.Karl Benz konstruerade den redan 1885 och kundetill största delen ostörd prova ut och förfina den. Fordonetvar en teknisk totallösning med ram, kuggstångsdrev ochfungerande fyrtaktsmotor med elektrisk tändning ochbensindrift. Benz nämner inte denna motor i sin patentansökanför ett ”fordon med gasmotordrift” av den 29 januari1886, då en motor av detta slag sedan 1876 stod under patentskyddav Nikolaus August Otto (1832–1891). I stället taladehan om en liten gasmotor ”av vilket system som helst”.Till skillnad från realiteten bakom det skyddspatentsom amerikanen Georges Baldwin Selden (1846–1922) anmälde1879 men som utställdes av patentmyndigheten först1895, fanns det bakom Benz patent ett reellt och fungerandefordon. Dess färder är otvetydigt belagda genom press-28 företagsminnen 2011:4


Modellen Benz Viktoria var den första bil som tillverkades i större skala, 1892–1900 såldes den i över tusen exemplar.Ed. Burckhardt, som syns på skylten, var ett företag som sålde Benz bilar till England. Mercedes-Benz Museum.rapporter från 1886. Så skrev Neue Badische Landeszeitungden 3 juli samma år:En med ligroingas driven velociped, byggd i RheinischeGasmotorenfabrik av Benz & Cie och om vilken vi redanhar rapporterat i denna tidning, har tidigt i dag provkörtspå Ringstrasse och klarat provet med gott resultat.Gottlieb Daimlers (1846–1900) åkförsök med motoriseraddiligens genomfördes först på hösten 1886. Dessutom komBenz Wagen typ 1, som i detta utförande byggdes i femexemplar, att utgöra den viktigaste förebilden för fabriksproduktionav bilar. Redan typ 3 fanns i 25 exemplar – detvar för övrigt den modell i vilken Bertha Benz tillsammansmed sönerna Eugen och Richard gjorde den berömda förstalängre bilfärden från Mannheim till Pforzheim. Den följdesav Benz modell ”Victoria” med fyra hjul och axelstyrning,och därefter av ”Velo”. Det var det första fordonet i bilhistoriensom tillverkades i större skala. Mellan 1893 och 1900tillverkades och såldes den i 1 200 exemplar. Därmed kanman säga att Daimler-Benz AG (och dess nutida efterträdareDaimler AG) har goda grunder för sitt anspråk på attvara upphovet till dagens globalt utbredda biltrafik. Det ärKarl Benz och hans uppfinning vi har att tacka för den.dr harry niemann är pensionerad chef för Daimlershistoriska arkiv och museum. Han har skrivit flera böcker omMercedes historia och har även ett förflutet som racerförare.Mercedes-Benz MuseumMercedes-Benz Museum i Stuttgart är ett av världensmest påkostade företagsmuseer. Museet fick en nyspektakulär byggnad år 2006, där man kan se allt märkligtsom företaget har skapat från Karl Benz första modelltill det allra senaste inom fordonsteknik. Förutomde fantastiska bilutställningarna, finns även restauranger,shop, konstutställning och konferenslokaler. Museethar kostat miljardbelopp och mer än 3,5 miljoner människorhar redan besökt anläggningen! Det är öppet förallmänheten under kontorstid tisdagar–söndagar.Mercedes-Benzmuseet ingår som en del avMercedes-Benz Classic som även inkluderar ettförnämligt historiskt företagsarkiv, egna forskningsprojektoch bokutgivning, liksom renovering ochförsäljning av veteranmercor. Mercedes är starktengagerat även i den allmänna näringslivshistorienoch stod nyligen värd för VdW, de tyska näringslivsarkivariernasorganisations, årliga konferens.företagsminnen 2011:429


Frisörerna Herbert Patzer och Ingemar Lindgren arbetar på Sveriges äldsta aktiva frisörföretag, Frisören, med anorsedan 1859 i Gamla stan.Välkammati maktens korridorerEn liten frisersalong med två stolar och en anspråkslös skylt påStorkyrkobrinken 11 i Gamla stan i Stockholm döljer en lång ochfascinerande historia. Företagsminnens utsände klippte sig kortmed sjömansvågor i luggen och fick sig en lektion i stockholmianapå köpet. | matts hildén & eva hildén smith30 företagsminnen 2011:4


Överst till vänster: Kundaskfat med 50 års inrökning på nacken. Överst till höger: Ett gasmunstycke för desinficering avrakknivar tittar fortfarande ut ur väggen. Nederst till vänster: Stilfull vägghängd galgförvaring. Nederst till höger:Ingemars lager av hårborstar, som enbart används en gång per kund innan de tvättas.i dessa tider av retro-mode med populära tv-serier somMad Men (välkammat 1960-tal i New Yorks reklamvärld)dyker det upp unga frisörer som specialiserar sig påretro-klippningar. Som en orubblig klippa på trendernasnyckfulla hav har frisersalongen Frisören i Gamla stan iStockholm stått stadigt sedan 1859, vilket gör detta företagtill Sveriges äldsta frisersalong. Den nuvarande innehavaren,Herbert Patzer, Djurgårdare, och hans medarbetareIngemar Lindgren, AIK:are, har arbetat sida vid sida ilokalen i 39 år. Fotbollen har knappast hållit dem samman,men båda berättar om det personliga förhållande man fårtill sina kunder som frisör, nästan likt en relation mellanläkare och patient, och att det har fått dem att jobba vidarepå samma ställe upp i 70-årsåldern.Hårdhänta metoderEfter förrättat värv kammar Herbert bort hårrester meden bomullspreparerad kam, Ingemar däremot borstar urgamla hårstrån med en grov borste. En uppfriskande ochnågot omild behandling som garanterat får en att vaknatill. Han håller sig med en stor låda borstar, och varje gånghan har borstat klart, förpassas den använda borsten tillett litet skåp, i väntan på tvättning.Ännu på åttiotalet hade man ett skåp med personliga lådori tygklädd papp för de mest förnäma kunderna, dessa lådorinnehöll en personlig uppsättning med borste, kam, finkamoch viska (som man borstar bort hår från axlarna med).Frisörens inredning är sparsamt uppdaterad, det mestamöblemanget är i teak från tidigt 60-tal. I lokalen finnsmånga spår från svunna tider för den uppmärksamme: ettgasmunstycke tittar fram ur väggen, vilket användes för attsterilisera rakknivar över öppen låga. En teckning av dennyligen hädangångne konstnären och gamla stan-profilenHans Arnold, vittnar om klientelet.Kvar i lokalen finns också kartotek för att hålla ordningpå kunder och när de senast klippte sig, så att frisörernakunde ringa upp kunder när det hade gått en månad sedansist. Systemet slutade användas i mitten av 70-talet.Kunderna från den tiden kom tillbaka utan påminnelseroch gör det i många fall än i dag.företagsminnen 2011:431


Gruppbild år 1927 från den förstalokalen på Myntgatan 1a, pådenna tid drevs verksamheten av PerOlof Bengtsson.Motstående sida ovan: Gästbok medbl.a. storspionen Stig Wennerströmsautograf under Prins Wilhelmsautograf. Stig var prinsens adjutant1960, detta var alltså under tiden dåhan spionerade för Sovjetunionen!(Riksdagsmannen Torsten Bengtsson,som motionerade om att burfåglarnaskulle släppas fria finns även med påsamma sida.)Motstående sida nedan: Personligbox innehållande extra förnäma kunderskammar och borstar.Unik autografsamlingGunnar Sträng, Olof Palme, Göran Persson, Carl Bildt... listan över kända politiker, hovmän, konstnärer, domaremed mera blir oerhört lång när man bläddrar iFrisörens gästbok, som hållits sedan 1949, och som nu äruppe i två välfyllda volymer. Även den blivande spionenStig Wennerström finns med. Herbert tar ett bloss ochberättar:– Mest fåfäng av alla politiker vi klippt var TorstenNilsson [Bland annat socialdemokratisk kommunikations-,försvars-, social- och utrikesminister]. Införviktiga framträdanden kom han ofta in och fönade vågori håret för att se tjusigare ut. Egentligen var hans hårrakt.Det märks att Herbert och Ingemar tränat munlädret imånga timmar med ett mer än genomsnittligt sofistikeratklientel. Deras kunskap om Stockholm, politik och samhälleär stor och verkligt underhållande.Reinfeldt svek traditionenEfter Göran Persson bröts en mycket lång trend då statsministerFredrik Reinfeldt uteblev från Frisören. Enligtrykten klipper han sig själv i hemmet med hjälp av entrimmer. Herberts dom är hård:– Han skulle se mycket bättre ut med en något längresaxklippt frisyr.Genom åren har givetvis kundunderlaget ändrats även iövrigt, Herbert anlägger en bekymrad min:– Jämställdhet i all ära, men det går ju ut över oss herrfrisörernär det hamnar en massa kvinnor i riksdag, regeringoch domstolar häromkring.Utmanande sluskmode på 70-taletHerbert Patzer började som frisör redan 1955 i närhetenav Bremen och på frågan vilket hårmode som har varitroligast genom tiderna svarar han något överraskande:– Ur ett frisörperspektiv var det långa hårmodet somföljde på Beatlesepoken roligt. Svenskars hårkvalitet är juur vårt perspektiv inte så bra, det är ofta ”råttfärgat ochsjälvstripigt”, vilket gör det svårt att få till långa frisyrer.På 70-talet använde vi oss av metoder som stödpermanentningför att ge stadga och form. Svårt men utmanande!Sex ägare på 152 årSalongen grundades 1859 av Otto Dahlberg. Den övertogs1883 av Bernard Dahlberg (ej släkt). Därefter övertogssalongen av Per Olof Bengtsson 1908, för 500 kronor. Påden tiden hade Gamla stan dåligt rykte, hans släktingarhemma i Finspång trodde att han hade blivit galen som frivilligthade börjat jobba i slummen. Per Olof drev den framtill 1943, då Henriksson tog över. När nästa innehavare,Kjellberg, tog vid 1949 fanns det 25 frisörer i Gamla stan,och salongen hade tre glödlampor. År 1975 togs rörelsenöver av Herbert Patzer som driver den än i dag. I början av70-talet fanns ungefär 10 frisörer i Gamla stan. Till dagensadress på Storkyrkobrinken 11 flyttade man 1931. Då revsnämligen stora delar av Myntgatan och kvarteret däromkringför att ge plats åt det nya kanslihusannexet. Inomkort flyttar man igen på grund av renovering, så passa på.Det är inte aktuellt att stänga, Herbert är ju bara 72 år!matts hildén är grafisk formgivare och driver reklambyrånSilvia Media AB. eva hildén smith är fotograf ochdriver LaBelle Rockette Fotografi AB.32 företagsminnen 2011:4


UFRISÖRSKVALLER PÅ HÖGSTA NIVÅÄven den mest respektabla personkan lätt hänfalla åt snaskigtskvaller i form av veckotid ningari väntstolen hos frisören. Hossalongen Frisören kan man dessutomta del av förstklassigt historisktskvaller på regeringsnivå.Nedan återges några historiersom uppsnappats.Statsminister Tage Erlanderklippte sig hos Frisören på dentiden då en del publikationerfortfarande befann sig i gränslandetmellan seriösa tidskrifteroch snuskiga herrtidningar, somtill exempel Lektyr och FIB. TageErlander var omvittnat närsynt,men enligt uppgift hindradeinte det honom från att läsablaskorna hos Frisören. De fulasidorna granskade han med enslags scanningsteknik föratt inte missa någonkroppslig fägring.Under utstötande avrepetitiva ”Oj! Oj! Oj!”förde han tidningssidanvertikalt upp och nedframför ögonen på en decimetersavstånd under långa stunder.En tid senare tyckte Frisörensfrisörer att måttet var rågat,blaskorna hade blivit för snuskiga!Man tog tag i problemethandgripligt – innan någon tidskriftlades ut i salongen bläddradesden nogsamt igenom, ochalltför ekivoka sidor skars lossmed en rakkniv. Var de censureradesidorna sedan hamnadeförtäljer inte historien.Statsminister Thorbjörn Fälldinklippte sig hos Frisören. Vid etttillfälle deklarerade han redaninnan klippningen att han hadebråttom. Frisören hastadepå, men efter förrättat värvdröjde sig statsministernkvar för lite småprat.Frisören frågade till slutom inte Thorbjörn hadebråttom, varpå dennesävligt svarade: ”Det bliringet bröllop förränprästen kommer!”företagsminnen 2011:433


Ett företaTvå bröder, Jonathan och Petrus Hedlund,kom att spela en stor roll för Stockholms ochhela Sveriges bebyggelse. Genom deras stålkonstruktionermöjliggjordes byggen somaldrig tidigare sett dagens ljus. Men alltingbörjade med två strykjärnsskaft ... | anders johnson34 företagsminnen 2011:4


g av stålInvigningen av Slussen den 15 oktober 1935 med Nya Katarinahissen i förgrunden. Under 1930-talet byggdes helatrafikmaskineriet kring Slussen om. Bröderna Hedlund levererade 1932 de största helsvetsade balkar som dittillshade gjorts i Europa. De fick transporteras per järnväg eftersom stadens vägbroar inte hade tillräcklig bärighet.Stockholms stadsmuseum.företagsminnen 2011:435


under andra halvan av 1800-talet inträffade den mestgenomgripande förändringen av järnhanteringen sedanmedeltiden. Genom götstålsprocesserna omvandladesstålframställningen från hantverk till storindustri. Dettaskapade bland annat förutsättningar för en förnyelse avbyggnadskonsten genom stora byggnadsverk med bärandestålkonstruktioner. Eiffeltornet i Paris samt de förstaskyskraporna i Chicago och New York var några pionjärverkfrån 1800-talets sista decennier.I Sverige kom företaget Bröderna Hedlund att bli ledandestålbyggare. Det grundades i Stockholm 1911 avbröderna Petrus och Jonathan Hedlund. De hade genomsin uppväxt på Munkfors Bruk, där fadern var bruksbyggmästare,fått insikter både om stål- och byggnadsteknik.Jonathan hade dessutom arbetat några år i Chicago.Det började med två strykjärnsskaftDe båda bröderna startade verksamheten i en liten byggnadvid Hälsingegatan/Norra Stationsgatan i Stockholm.Jonathan ledde verkstadsarbetet till sin död 1940 ochoch broar runt om i landet. Man tillverkade byggnadskonstruktionernai den egna verkstaden, som kraftigt utvidgades1922, och stod själv för monteringen på plats.MärkesbyggnaderMånga av de märkesbyggnader som uppfördes i Stockholmunder mellankrigstiden bars upp av Hedlunds stålkonstruktioner,bland annat Konserthuset, Stadsbiblioteket,Filadelfiakyrkan, Citypalatset, Esseltehuset ochMedborgarhuset. Det stora prestigeprojektet varKatarinahissen där företaget både monterade ner den gamlahissen (vilket skildras i Per Anders Fogelströms roman Ien förvandlad stad) och uppförde den nya.Gångbron över Katarinavägen vägde 40 ton och sattessamman uppe på Mosebacke. Natten till söndagen den 12september 1935 drogs bron från Mosebacke över till KFhuset.Petrus Hedlund satt själv på bron medförande pilsneroch smörgåsar för att kunna fira broslagningen tillsammansmed de arbetare och hedersgäster som hade samlatspå KF-husets tak.Lokalbefolkningen lär i många årefteråt ha använt sig av svenskakraftuttryck.Petrus var företagets direktör fram till 1951. Även derassyskon Ellen, Olle och Sven kom att arbeta i företaget.Den första inkomsten var 75 öre för att laga två strykjärnsskaft.Det var framför allt genom leveranser tillStockholms stad, som på 1910-talet genomförde omfattandeinvesteringar i sina tekniska anläggningar, somBröderna Hedlund kunde etablera sig som stålbyggare istor skala. Företaget levererade konstruktioner till blandannat vattenverket i Norsborg, vattenkraftverket i Untravid Dalälven och till frihamnen vid Värtan.År 1917 fick företaget sin första order på en stor industribyggnad,nämligen till Bofors fältartilleriverkstad. Därefterföljde många leveranser till industribyggnader, kraftverkBröderna Hedlund blev under 1930-talet pionjärer medatt introducera svetsningen i svensk stålbyggnadsindustri.Företaget uppförde 1934–35 landets första helsvetsade bro,Pålsundsbron, alltså södra delen av Västerbron. Genomatt använda svetsning i stället för nitning kunde bronsvikt minskas från 1 950 ton till 1 200 ton.Sven Hedlund var firmans svetsexpert. Svetsade balkarkom att bli en viktig specialitet för Bröderna Hedlund.Företaget tillverkade även grova svetsade rör för exempelvisvattenverk och gasverk.Under 1930-talet gav sig Bröderna Hedlund ut på exportmarknaden.Den mest spektakulära exportorderngällde en landsvägsbro över Babolfloden nära Kaspiskahavet i Iran. Förman Bertil Wassberg och två av Hedlundsmontörer samt lokal arbetskraft uppförde den 92 meterlånga bron under sex månader 1935. Lokalbefolkningen läri många år efteråt ha använt sig av svenska kraftuttryck.Sven, Olle, Jonathan, Petrus och Jonas O. Hedlundvid den senares 70-årsdag 1919. Det var brödernasfar Jonas som tyckte att bröderna skulle starta ensmidesfirma i Stockholm. Han bedömde att stadensförväntade expansion skulle skapa stort behov avbyggnadssmide. Bröderna Hedlunds historiskaarkiv hos <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.36 företagsminnen 2011:4


Bröderna Hedlunds stålbalkar tillverkades för stora byggnadermen också för mera speciella stålkonstruktioner som kraftledningsstolpar,fyrton och radiomaster. För stålbyggaren innebar det alltsom oftast arbete på hög höjd. Bröderna Hedlunds historiska arkivhos <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.företagsminnen 2011:437


Omslag Katarinahissen.indd 2 11-08-16 10.08.14Stod stadigt under krig och krisAndra världskriget skapade en hel del problem för BrödernaHedlund. Många anställda inkallades till beredskapstjänstgöring,handeln med omvärlden skars av och staten införderegleringar för att styra råvaror och produktion. Precis somunder mellankrigstidens kriser beslutade Petrus Hedlundatt man nu skulle satsa på att bygga ut den egna verksamhetennär efterfrågan på företagets produkter sjönk. Han villeatt företaget skulle stå väl rustat när kriget var över.Bröderna Hedlunds byggnader vid Norra Stationsgatanhade blivit alltmer opraktiska. En stor tomt köptes därför iSödra Hammarbyhamnen där en ny anläggning stod klar1943. Detta var Sveriges största plåtverkstad med sju skeppoch järnvägsspår in i verkstadshallen.som ägare kunde nu stora satsningar göras i BrödernaHedlund som 1968 bytte namn till Gränges Hedlund.Under det första decenniet i Grängeskoncernen uppfördeHedlunds stålkonstruktioner till bland annat ÅhlénsCity, Kulturhuset och Filmhuset. Samtidigt utveckladesGränges Hedlund till ett världsomspännande stålbyggnadsföretagmed flera fabriker som uppförde konstruktionertill exempelvis kolkraftverk, gasanläggningar, lagerbyggnader,varv, hamnar, flygplatser och broar.Styckade och såldaI mitten på 1970-talet drabbades Grängesbergsbolagetav mycket stora problem till följd av gruv- och stålkrisen.År 1980 köptes Gränges av Electrolux, och GrängesPetrus Hedlund satt själv på bronmedförande pilsner och smörgåsar.Petrus Hedlund var under 40 år den dominerande gestalteni företaget och kallades i pressreferaten för ”landetsstörste smed”. Han var en framgångsrik affärsman som medstor skicklighet parerade flera lågkonjunkturer. En orsak tilldetta var att han inte tog stora risker under de goda tidernautan skapade tillräckliga buffertar för att klara lågkonjunkturerna.Han lyckades också lägga om företagets produktionsinriktningi takt med marknadens förändringar.Del av större koncernerÅr 1950 sålde Petrus Bröderna Hedlund till Defibratoroch året därpå avgick han som företagets ledare. Underdet kommande decenniet uppfördes bland annat Femtehöghuset vid Sergels Torg och höghuset i Wenner-GrensCenter. Den senare byggnadens stålkonstruktioner uppfördesi rekordfart, 25 våningar på 25 veckor.År 1961 köptes Bröderna Hedlund av Grängesbergsbolagetsom framför allt var intresserat av detstora rörverk som Bröderna Hedlund då uppförde iJordbro söder om Stockholm. Grängesbergsbolagethade nämligen fått en stor sovjetisk order på gasrör.Plåten skulle tillverkas vid företagets nya järnverk iOxelösund men Grängesbergsbolaget skulle inte hinnabygga ett eget rörverk för att få de första leveransernaklara i tid. Dessutom passade Bröderna Hedlund bra in iGrängeschefen Erland Waldenströms strategi att breddaföretagets produktionsinriktning.Grängesbergsbolaget ansågs vara ett av Sveriges viktigasteoch mest prestigefyllda företag. Som dotterbolagkom Bröderna Hedlund in i näringslivets finare salongermed omfattande internationella kontakter. Med GrängesHedlund hamnade nu på försäljningslistan. År 1985såldes rörverket i Jordbro till det finska stålföretagetRautaruukki och året därpå såldes Gränges Hedlundsståldivision till statliga Finnboda varv. Den sista storabeställningen Gränges Hedlund fick innan samgåendetvar stålkonstruktioner för Globen.I den årliga redogörelsen för de statliga företagen somregeringen redovisade för riksdagen 1987, skrev industriministerThage G. Peterson (S) att förändringarna iFinnboda 1986 ”markerar att en ny era startat”. Vidarehävdade Peterson att ”marknadsutsikterna för den industriellaverksamheten är lovande […] Finnbodas nyainriktning och affärsvolym ger nu en stark bas och godaförutsättningar för en fortsatt framgångsrik utveckling.”Peterson blev inte sannspådd. År 1988 såldes Finnbodatill en privat intressent. Tre år senare gjorde företaget konkursoch rörverket i Jordbro lades ner, exakt 80 år efter attPetrus och Jonathan Hedlund hade startat sin firma.anders johnson är skriftställareByggnadsföretaget och har Bröderna skrivit Hedlund grundades ett stortår 1911 i en tid då grovsmide mötte ny stålbyggnadsantalböcker om näringslivs-teknik. Tillämpningen av nya metoder gjorde attföretaget ständigt låg i framkant. Bröderna Hedlunduppförde stommarna till flera av Stockholms märkesochsamhällsfrågor, ofta ur ettbyggnader, bland annat Konserthuset, Stadsbiblioteket,Nya Katarinahissen, Femte höghuset ochhistoriskt Wenner-Gren perspektiv. Center. De stålsatte också vattenkraftverk,telemaster, industribyggnader och broar runtArtikelnbygger på hans nyutkomnaom i Sverige. Bröderna Hedlunds historia är därfören intressant del av Stockholms och Sveriges1900-talshistoria.bok Bröderna Hedlund –Stålbyggare i Stockholm somhar producerats av <strong>Centrum</strong>petrus och augusta hedlunds stiftelseför Näringslivshistoria centrum för näringslivshistoria påuppdrag av Petrus och AugustaHedlunds Stiftelse.Anders Johnson · bröderna hedlundBröderna HedlundStålbyggare i Stockholmanders johnson38 företagsminnen 2011:4


ÖgonblicketDen svenska glödlampstillverkningenbörjade i blygsam skala runt 1890 ochbrottades länge med en hel del problemkring kvalitet och efterfrågan. Under1920-talet kraftsamlade den svenskabelysningsbranschen för att uppmuntraökad användning av elbelysning, bådei hemmen och i det offentliga rummet.Ansträngningarna lyckades och ända sedandess har glödlampan varit den vanligasteljuskällan i de svenska hemmen.Man kan därför föreställa sig att närdenna dam, någon gång under slutet av1940-talet, satt och synade glödlampori Osrams fabrik i Stockholm inte i sinvildaste fantasi kunde föreställa sig attdenna succéprodukt skulle komma attförbjudas sextio år senare. År 2008 röstadeEuropeiska kommissionen genomett förslag att stegvis fasa ut användningenav traditionella glödlampor inomEU. Inom kort får det bara säljas merenergieffektiva lampor inom Sverige.Foto: Ateljé Uggla, Stockholm. OsramAB:s historiska arkiv hos <strong>Centrum</strong> förNäringslivshistoria.företagsminnen 2011:439


Recensioner i urvalbörje isakson är journalist och författare och har bl.a. medverkat itidningar som Teknikens Värld, Månadsjournalen och Dagens Industri.Han har skrivit flera böcker om historia, den senast utgivna heter ”Tvådygn som förändrade Sverige. 1809 års revolution.”Utsåld Nobelprisindustritorun nilsson: När Sverige sålde Nobelprisindustrin, Historien om Astra, Pharmacia och Kabi, sns förlagi mitten av 1990-talet tillhördesvensk läkemedelsindustri världstoppen.Under femårsperioden1989–1995 mångfaldigade Astra,Pharmacia och Kabi sin omsättningsamtidigt som vinsterna sköt i höjdenoch läkemedelsexporten steg.Bara något år senare var sammaindustri på väg ut ur Sverige.Pharmacia – som hade gått sammanmed Kabi – fusionerades medamerikanska Upjohn, och Astraslogs ihop med brittiska Zeneca.De svenska delarna krympte ochsvensk läkemedelsindustri tappadesin glans.Hur kunde det gå så? Det är denfråga som Torun Nilsson försökerbesvara. Resultatet är en intressantoch inträngande skildring av svenskläkemedelsindustris uppkomst – denhar anor från 1800-talet – utvecklingoch förvandling.Boken visar också att det somskedde inte bara berodde på läkemedelsföretagen.Såväl politik somekonomisk och teknisk utveckling,trender inom företagsvärlden, ochglobalisering har spelat in. Det görTorun Nilssons bok intressant för betydligtfler än dem som är intresseradeav läkemedel eller forskning.torun nilssonNär Sverige såldeNobelprisindustrinhistorien om astra, pharmacia och kabisns förlagBarock kokkonst – med kravlande kräftorulrica söderlind: StorMatsTiden, Mat och dryck under svenskt 1600-tal, carlssonsmed hjälp av kokböcker från1600-talet berättar Ulrika Söderlindom ”mat och dryck under 1600-talet”.Och den som tror att det handlar omen mager kost bedrar sig.Nu ska emellertid genast sägas attdet handlar om adelns och aristokratinsmatvanor. Trots det häpnar mannär Brita Cruus – som drev gästgiverii Barkaby – i sin dokumentationpresenterar en middagsmeny med 13rätter (även om några bara består avpäron respektive sallat) och en likaomfattande aftonmåltid.Ulrica Söderlind går igenom detburgnare 1600-talsköket på ett sättsom får det att vattnas i munnen.Dock känns somliga specialiteter,som skivade testiklar av gumse, ensmula främmande. Men mycket lockartill egna experiment för den somhar gott om tid, även om de gamlakokböckerna ofta saknar uppgifterom temperatur och koktider.1600-talets kök bjöd också på underhållning.Med hjälp av diverse (fördjuren säkert plågsamma) trick fickgästerna uppleva hur till synes koktakräftor började kravla omkring ellerse hur en ”anrättad” höna börjadespringa över bordet.StorMatsTiden bjuder på en tidsresasom kan företas såväl i läsfåtöljensom vid spisen.40 företagsminnen 2011:4


Förtjänstfullt om svensk WC-tillverkningbengt norling: Muggar och ställ, En berättelse om Gustavsbergs sanitetsporslinsfabrik, bokförlaget arenatitelns ”muggar” är detsammasom vattentoaletter, ”ställ” är tvättställ(d.v.s. handfat) och underrubrikenlyder ”En berättelse omGustavsbergs sanitetsporslinsfabrik”.Det första patentet för vattentoalettutfärdades redan 1775 i England,men först under 1930-talet fick densitt genombrott i Sverige. Och 1938,sedan Gustavsberg hade köpts av KF,byggdes företagets anläggning försanitetsporslin. Produktionen komigång året därpå och omfattade wcstolaroch tvättställ.Åtta år senare, 1947, invigdes ocksåen anläggning för tillverkning avbadkar.Det utökade bostadsbyggandet efterkrigsslutet gjorde att Gustavsbergssanitetsporslin gick strålande, mellan1937 och 1957 ökade försäljningen från3 till 75 miljoner kronor.Efter en svacka under 1950-talettog försäljningen ny fart i och meddet så kallade miljonprogrammet, sominleddes 1965. Men under 1980-taletstagnerade försäljningen, Gustavsbergbörjade sälja av olika verksamheter och1993 såldes sanitetsporslinsfabriken.Fabriken ägs i dag av franskaVilleroy & Boch, men problemenhar fortsatt och en nedläggning harvarit nära. Men Gustavsberg haröverlevt, en ny fabrik är på gång iGustavsberg och chansen verkar storatt vi även i framtiden kan få wc-stolarmed ett ankare på spolknappen.Men bakom porslinsskalet finnsnu en helt annan teknik än den sominrymdes i Gustavsbergs första wcstolar.Och Bengt Norling skildrarförtjänstfullt också den teknikutvecklingoch de designförändringarsom har skett.Tillkomsten av Volvos sportbil P1800mats eriksson & kenneth collander: Volvo P1800 – från idé till prototyp och produktion, trafiknostalgiskaförlagetår 1957 beslutade Volvo att tillverkaen sportbil enligt designskisserav Pelle Pettersson. Men företagethade inte kapacitet att själv producerabilen i Sverige. Och de tillverkarede kontaktade i Tyskland och Italientackade av olika skäl nej.Volvo vände sig då till Storbritannien,och under 1958 skrevde kontrakt med Pressed Steel omtillverkning av karosser, och medJensen Motors om sammansättningoch leverans av färdiga bilar.Det blev inledningen till ett parproblemfyllda år. Pressed Steel kundeinte producera fullgoda karosser ochJensen Motors hade problem med såvälkarosserna som den produktion desjälva åtagit sig.I början av 1960 presenteradestrots allt Volvo P1800 och under1961 började leverans till kunder.Men kvaliteten var så dålig attnågra återförsäljare vägrade att säljamodellen.Volvo var illa ute, försäljningentäckte inte utgifterna och företagetsanseende riskerade att bli allvarligtskadat. Volvo beslötatt säga upp kontraktetmed Jensen ochsätta samman bilarnai Sverige. Karossernakunde de emellertidinte tillverka själva,Pressed Steel fickfortsätta.Slutet blev till sistlyckligt. År 1968 togVolvo också över karosstillverkningenochi dag är Volvo P1800– som Volvo slutade tillverka 1973 –en klassiker. Eriksson och Collandersskildring av Volvo P1800:s historia ärutförlig och detaljrik, främst avseddför entusiaster. Men den berättarsamtidigt om ett ganska okänt skedeav Volvos historia.företagsminnen 2011:441


Aktuell forskningoskar broberg är forskare och studierektorpå Handelshögskolan vid Göteborgsuniversitet. Han arbetar för närvarandemed ett forskningsprojekt om entreprenörskapinom svensk digital reklam.Rekommendabelt om näringslivshistoriasom akademisk disciplinamatori, franco och colli, andrea: Business History - Complexities and Comparisons, routledgediskussionen om hur näringslivshistoria(Business History) skall definierassom akademisk disciplin har pågåtti många år. Grundfrågan är i vilkenutsträckning man önskar en smaldefinition och därigenom en tydligämnesidentitet, eller om man hellre sernäringslivshistoria som en integreraddel av ekonomisk historia.En följd, på gott och ont, av detsenare alternativet är oklara gränser fördet ena ämnets början och det andraämnets slut. Under senare år har ettantal handböcker i ämnet skapat nyttbränsle till denna debatt, framför alltgenom böckerna The Oxford Handbookof Business History och Creating NordicCapitalism. I den nyutkomna bokenBusiness History. Complexities andComparisons, (Routledge, 2011) ger deitalienska ekonomihistorikerna FrancoAmatori och Andrea Colli uttryck fören integrerande ambition som liggernärmast den breda definitionen av disciplinennäringslivshistoria. En sådanansats öppnar upp för mer generellaförklaringsmodeller av företagandetsroll för ekonomisk utveckling. Dettaär förstås spännande, men det öppnaräven för kritiska synpunkter om manlägger alltför stor tyngd vid företagensroll i samhällsutvecklingen. Debattenlär fortsätta.Amatoris och Collis teoretiska utgångspunkterär Jospeh Schumpeter,Alfred Chandler och en dos institutionellteori. Utifrån dessa landar författarnai slutet av boken i tre huvudsakligaförklaringsfaktorer för att förstå desenaste två hundra årens ekonomiskautveckling: teknologiska system, detmoderna företaget och den lokalakontexten. Författarna placerar sigdärmed i en teoretisk mittfåra inomden näringslivshistoriska forskningen.Dispositionen och omfånget gör dockatt boken ändå ter sig annorlunda pånågra avgörande punkter.Boken, som totalt bara är 262 sidorlång, är uppdelad i sex delar om sammanlagt24 korta kapitel. Till skillnadfrån de tidigare nämnda böckerna harAmatori och Colli valt ett kronologisktupplägg, där författarna förstoch främst återger den västerländskakapitalismens utveckling de senastetvå hundra åren, med tyngdpunkt på1900-talet. Upplägget gör att bokeni mångt och mycket liknar en allmänlärobok i ekonomisk historia och därmedunderstryks en bred definitionav ämnet näringslivshistoria. Företagoch företagande är den röda tråden ihistorieberättandet, men skildringenuppehåller sig förvånansvärt mycketkring generella utvecklingsprocesseroch tillväxtfaktorer.Genom att framställningens rödatråd handlar om att ”berätta historia”innebär boken inte någon egentligproblematisering av ämnet som sådant.Det är tydligt att författarna iförsta hand har velat skriva en lättillgängliglärobok. Detta är dock enlovvärd ambition som de också harlyckats med, språket är lättläst ochdispositionen är klar. För den som ärvälbekant med ämnet innehåller inteboken några revolutionerande påståenden,men referenserna är genomtänktaoch garanterar läsaren en uppdaterad1900-talshistoria.Författare som utger sig för attberätta global historia faller lätt ifällan att bli alltför västerländsktorienterade. Amatori och Colli äringa undantag. Huvuddelen av textenbehandlar Europa och USA, mednågra insprängda delar om exempelvisJapans snabba industrialisering och om42 företagsminnen 2011:4


Argentinas och Sydkoreas olika moderniseringsstrategier.Mot slutet avboken tilldelas också Kina och Indienett kort kapitel vad gäller utvecklingenkring 1990/2000. Med en sådan dispositionskriver författarna knappast insig i den globalhistoriska traditionen,men givet de begränsningar som detkorta formatet ger visar de i alla fallpå viktiga utvecklingsvägar utanför desnävt västerländska.En motsvarande argumentationkan föras vad gäller valet av företaget/företagandesom berättelsensmotor. Jag tycker i princip att dettaär motiverat i en näringslivshistoriskskrift, men samtidigt framstår författarnasfokus på storföretag i mitttycke som något ensidigt:As our work claims to take a globalview of the situation, we readilyadmit that for us the large corporationis the irreplaceable motor ofdevelopment , the tool by whichnations compete for global leadership.(s. 253)Den uppblomstrande entreprenörskapsforskningenhar under desenaste femton åren visat med allönskvärd tydlighet hur ekonomiskstrukturomvandling är ett delikatsamspel mellan små och stora aktörer.Globala storföretag må varamer synliga (och mer välbeforskade)men många gånger kommer entreprenörskapetfrån små underleverantörereller nya fristående aktörer.Med tanke på att författarna särskiltnämner Schumpeter som en teoretiskutgångspunkt, hade man önskatdiskussion om förhållandet mellansmå och stora aktörers förmåga attframbringa innovationer.Avslutningsvis vill jag utfärdaen läsrekommendation förBusiness History. Complexities andComparisons. Boken vänder sig iförsta hand till studenter inom ekonomioch till en intresserad allmänhetsom vill fördjupa sina kunskaperom förhållandet mellan företagandeoch ekonomisk utveckling. Specielltför den första gruppen synes bokenvara välbehövlig. I ljuset av de roppå bättre historisk medvetenhetsom följde i spåren av den senastefinanskrisen framstår denna boksom något som borde bli obligatoriskläsning på landets handelshögskolor.Möjligen kompletterad med en skarpbok om de finansiella aktörernas rollde senaste två hundra åren.Anmärkning: termen näringslivshistoriaDet bör påpekas att tidskriften Företagsminnen och dess utgivare <strong>Centrum</strong>för Näringslivshistoria (liksom NäringslivsArkivens Förening) har enbetydligt bredare definition av termen näringslivshistoria än någon av debåda som omnämns i recensionen. Vi betraktar inte näringslivshistoria somen direktöversättning av business history (företagshistoria). För oss är näringslivshistoriaallt som handlar om företag i historien; det kan vid sidan omekonomhistoriska och historiska studier även innefatta exempelvis etnologiskaoch språkvetenskapliga, bara studieobjektet är arkiv från näringslivet.företagsminnen 2011:443


GÅRDAGENS NYHETERtext: per wickströmHausse och baisse på börsenDen svenska fondbörsens första guldålder inföll redan på1910-talet. Det var spekulanternas decennium, järnvägsaktiernaskapade börsrally och Grängesberg var det hetaste bolaget.År 1918 nådde rekordomsättningen 1 586 miljoner kronor.Sedan kom bakslagen, med svarta söndagen på Wall Street1929 och Kreugerkraschen 1932. När det var alltför turbulentstängde man helt enkelt börsen, ibland veckor i streck. Närandra världskriget bröt ut 1939 sjönk aktiviteten dramatiskt.Avsluten blev så få att man på allvar funderade på att lägganer börsen, det fåtal mäklare som var aktiva kunde lika gärnagöra upp sina affärer utan fondbörs, tyckte kritikerna.Efterkrigsdecennierna var sömniga. Först 1972 slogs omsättningssiffranfrån 1918, och riktig skjuts blev det inte förränpå 1980-talet. Att stänga börsen i tre veckor, som man gjorde1931, skulle knappast vara tänkbart i dag, än mindre lägga nerden helt på grund av det ringa intresset för aktieaffärer.Citatet: ”När obehagliga saker behöverut rättas är det oftast för tidigt – urpolitisk synpunkt. Och när de kanuträttas är det oftast för sent – urekonomisk synpunkt.”kjell-olof feldt, om obehagligheter44 företagsminnen 2011:4


Lederhausens varma fiskarPaul Lederhausen, som startade McDonald's i Sverige,var med i Direktörernas kokbok, en Timbroutgåva från1980. Lederhausens bidrag heter, en smula vitsigt,”MacRill”:Panera fyra makrillfiléer i söt svensk senap och ströbröd.Stek dem i brynt smör, plocka upp fiskarna och häll 3 dlvispgrädde, en tsk honung och två knippor dill i pannan.Låt det koka ihop, och lägg sedan i makrillen och låt detputtra i fem minuter.Fiskrätten ”MacRill” har dock, så vitt redaktionenkänner till, aldrig serverats på en McDonald’s-restaurang.På bilden syns en familj köpa fisk på ICA-hallen i Tranåsår 1963.Kvinnan bakom alltFru Maria Strömberg är kanske inte näringslivshistoriens mest välkända profil. Menhon var på sin tid känd för att ibland låna ut pengar till dem som ville starta företag.I början av 1876 fick hon besök av en ung värmlänning, som både hade hunnitmed att vara gruvarbetare och smedlärling. I Stockholm arbetade han på Öller &Co Telegrafverkstad, och hade sparat ihop till en dryg tusenlapp. Hans arbetskamratCarl Johan Andersson hade fått ihop lika mycket.Maria Strömberg trodde på den unga värmlänningen och lånade ut ytterligarestartkapital. Värmlänningen hette Lars Magnus Eriksson och redan två år senaresålde han sina första telefoner.Utdöd företagsslangOrd i näringslivet har ibland en kort livslängd. Få skullei dag ta yuppienalle, börsmoppe eller sossedusch i sin mun.Att de två sistnämnda var benämningar för Porsche ochNMT-telefon minns allt färre. Och att någon i dag skullekalla sin kostym för börspyjamas är inte heller så sannolikt.Men även det förflutna har sina utdöda begrepp.Skinnarvikshavanna (usla cigarrer) Inkilning (brännvin ellertårta från nyanställda) och 25-öresingenjör (tekniker utanakademisk examen) har alla en doft av förfluten tid, ävenom inkilningstårtor säkert kan förekomma fortfarande.För djupare studier i utdöda slangord rekommenderasSvensk slangordbok av Haldo Gibson (Läromedelsförlagen,1969). Där återfinns exempelvis skinngök för ingenjör, olleför feltillverkade glasbuteljer och nödrop för den svenskarestaurangklassikern smör ost och sill, SOS.företagsminnen 2011:445


Fråga FöretagsminnenNär tillverkades första pulvermoseti Sverige och vad varbakgrunden till det?Daniel Hagenfeldt, Örebropotatisen stammar ursprungligen från Anderna,kom till Europa som kuriositet på 1500-talet och blevvanlig på de svenska middagsborden först i början av1800-talet. Den var ursprungligen en ren fattigmansföda,men mot senare delen av 1800-talet blev franska variantersom pommes de terre frites populära – och så ävenpommes duchesse, en variant av potatismos som kom attingå i anrika Sjötunga Walewska.Redan under det sena 1800-talet började även en livsmedelsindustriatt växa fram och lyckades ta fram kemiskaprodukter som smakestrar, köttextrakt och liknande. Framtill början av 1950-talet berörde detta dock i ganska litengrad hushållen. Smörsurrogatet margarin (som hade blivitkvar efter 1:a världskriget), vanillin (vaniljsmak gjord avrötad gran), liksom en och annan pulverpudding torde varade enda konstigheter som fanns i ett vanligt svenskt kök.I takt med att allt fler gifta kvinnor började arbeta motslutet av 1950-talet gavs dock mindre tid för matlagning.Samtidigt var framtidsoptimismen stark och det varinne att äta allt som var nytt och industriellt. Det fannsingen gräns på alla de nya produkter som lanserades.Torrmjölk, äggpulver, kakmixar, färdiga efterrätter baraatt blanda med vatten, gräddpulver, fiskpinnar, snabbmakaroner,köttfärssås på burk, snabbkaffe, sockerersättningaretc. Att halvfabrikaten kanske inte smakade såbra som riktig mat spelade mindre roll, det var enkelt atttillaga, och framförallt var de moderna.Det är i detta sammanhang som potatismospulvretlanseras för allmänheten. I Sverige hade försvaret redanbörjat intressera sig för pulveriserad potatis efter krigeteftersom det behövde lättransporterade livsmedel.(Enligt Procordias nutida marknadschef skall de ha varitinspirerade av amerikanska armén som skall ha varitPotatismospulverpaket i butik, 1968. ICAs historiska arkivhos <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria.först ut.) Detsvenska försvaret tog i alla fallkontakt med Ekströms och 1951 började de tillverka potatismosför millitära ändamål.Tre år senare, 1954, ansågs pulvermoset moget för attsläppas till allmänheten. Trots den pulverpositiva tidsandantogs moset först emot en aning styvmoderligt avkonsumenterna, antagligen för att det var så klistrigt ikonsistensen. Men i takt med att produkten utveckladeskom den att på 1960-talet börja sitt stora segertåg.Medan t.ex. gräddpulver helt slogs ut under den motreaktionmot pulvermat som kom med Gröna vågenpå 1970-talet har potatismospulvret överlevt fram till idag och starkt påverkar det svenska folkets matvanor.Särskilt bland barn är det vanligt att pulvermoset till ochmed favoriseras framför det hemlagade.Experiment hade naturligtvis pågått även i andraländer; enligt engelskspråkiga Wikipedia är det kanadensarenEdward Asselberg som ges äran åt att ha uppfunnitinstant mashed potatoes – fast det var elva år efterEkströms, så där bör nog någon gå in och lägga till Felixsom pionjär. Fast redan i forntiden i Anderna mosadeoch soltorkade indianerna potatis för att kunna bevaraden länge och sedan röra ut den med vatten, så intet ärnytt under solen – inte ens pulvermos.edward blom, Företagsminnens chefredaktör samt chef,särskilda projekt vid <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria medsärskild inriktning på livsmedels- och handelshistoria. Hangör även tv- och radioprogram om mat, dryck och historia.STÄLL EN FRÅGA: Har du en fråga om näringslivets historia, om personer,företag eller produkter. Mejla den till foretagsminnen@naringslivshistoria.seså får du svar från <strong>Centrum</strong> för Näringslivshistorias team av arkivarier ochhistoriker.46företagsminnen 2011:4


Varje företagshistoriaär unikså drardunyttaaV dinCENTRE FOR BUSINESS HISTORY IN STOCKHOLMCENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIAVarje företags historia är unik och en viktig del ivarumärket. Historien hjälper dig också att tolkasamtiden och bättre förstå framtiden. Ofta är detbåde värdefull och underhållande kunskap om såvälnäringsliv som samhällsutveckling.<strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria har i mer än30 år hjälpt svenska och internationella företagatt använda sin historia till nytta för sig själva,journalister, forskare och alla andra som är nyfiknapå det som varit. Vi ger aktuella skeendenett historiskt sammanhang i allt från föredragoch seminarier till böcker, utställningar och interaktivawebbplatser.Vi har världens största näringslivsarkiv. Härfinns material från fler än 7 000 företag – dokumentoch böcker, fyra miljoner fotografier, filmer,hundratusentals ritningar och tiotusentals föremål,reklamprodukter och designmaterial. Ävenstora mängder arkiverat digitalt material.Låt våra experter ta hand om ditt företags historia.Bli medlem redan i dag i den ideella föreningen<strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria och stödbevarande och berättande av den svenska näringslivshistorien.Kontakta vd Alexander Husebye påalexander.husebye@naringslivshistoria.se eller08-634 99 14 för mer information.Besök gärna www.naringsliVshistoria.se


medlemmar i centrum för nAdvokat ASW ABAdvokat Christenson ABAdvokatfirman Thomas TendorfAdvokatfirman Lindberg & SaxonAdvokatfirman Cederquist KBAdvokatfirman DelphiAdvokatfirman Nova ABAdvokatfirman Sackemark BrantheimBjörck KBAdvokatfirman Södermark HBAdvokatfirman W&ÖAGA Gas ABAGRIA DjurförsäkringAhlbins Zacco ABAhlsellAjasto Almanacksförlaget ABAkzo NobelAlectaAlfa LavalALMI Företagspartners StockholmAnders Otto Swärds StiftelseAPL ABApotekarsocietetenApoteket ABArbio ABArla Foods ABAstra ZenecaAtlas CopcoAxfoodBEEPBelysab, Belysningsbranschens Service ABBilprovningenBjörk & BerriesBlomsterfondenBokbinderimästareföreningen i StockholmBonnier ABBrandkontoretBruzaholms BrukB. Wahlströms BokförlagBygdegårdarnas RiksförbundByggnadsämnesförbundetBåstads GymnasiumCarlsberg SverigeCederroth InternationalCentralarkivet i Markaryds kommunChefsekreterarna StockholmChristenson & Roth AdvokaterClas OhlsonCorpNordic Sweden ABD. Carnegie & CoDanowsky & Partners AdvokatbyråDeutsche Gesellschaft zu StockholmDometic HoldingEkhagastiftelsenElectroluxElektaEntreprenörföretagen f d PlåtslageriernasRiksförbundEricssonErsta DiakoniEsselteEstrella ABFABEGEFalu GruvaFamiljebostäderFAR SRSFAR SRS Förlag ABFastighetsarbetsgivarnaFlood AdvokatbyråFlygtekniska FöreningenForma Publishing GroupFritidsbranschernas Service ABFärg- och Lacktekniska FöreningenFöreningsarkiven i Stockholms länFörsäkringsbranschens ArbetsgivareorganisationFörsäkringsförbundets service ABGarpco ABGekås UllaredGrafiska FöretagenGrand Hotel Holdings ABGrant Thornton SwedenGröna Lunds TivoliGylling & CoH & M Hennes & MauritzHakon Invest ABHald & Tesch BrandHamilton & Co AdvokatbyråHandelns UtredningsinstitutHandelshögskolan i StockholmHeidelberg SverigeHenkel NordenHornmark KKHufvudstaden ABHushållningssällskapens FörbundHusqvarnaHökerberg & Söderqvist AdvokatbyråICA ABICA-handlarnas FörbundIFL vid Handelshögskolan i StockholmIfuIKEAIndustriarbetsgivarnaInformationsförlaget HeimdahlsInstitutet för NäringslivsforskningInstitutet för värdering av fastigheterInvestment AB KinnevikIR BolagetIvar Lundh & CoJ A Lindblads Förlag ABJCDecaux Sverige ABJehander Sand o Grus ABJernhusen ABJohn Mattson Fastighets ABJuridiska BiblioteketJuristfirman Wieståhl ABJärnhandelns IntresseföreningKAK - Kungliga Automobil KlubbenKeolis Nordic ABKomm! Sveriges KommunikationsbyråerKonstnärernas RiksorganisationKooperativa FörbundetKraft Foods Sverige ABKreab Gavin AndersonKris- och Traumacentrum ABKTH Executive School ABKöttbranschens RiksförbundLandahl Öhman Advokatbyrå KBLandshypotekLantbrukarnas Riksförbund LRFLantmännenLernia ABLind & CoLind & Co TidskrifterLivsmedelsföretagen (Li)Lokaltidningen Mitt i StockholmLänsförsäkringar ABLänsförsäkringar StockholmMagnusson AdvokatbyråMAQS Law Firm Advokatbyrå ABMariebergs ArkivbyråMartin Olsson HABMats Dahlström Revision ABMicasaMQ/Jaller Klädcenter ABNasdaq OMXNatur & KulturNCCNordeaNordia Law Advokatfirmanya medlemmar oktober 2011BilprovningenGrundades efter Riksdagens beslut 1963,med trygghet och trafiksäkerhet som främstauppgift. Idag driver Bilprovningen över 180bilprovningsstationer i Sverige.Svenska Bussbranschens RiksförbundSvenska Bussbranschens Riksförbund, BR, enbranschorganisation för busstrafikföretag ochbussresearrangörer som bedriver yrkesmässigverksamhet. Anorna går tillbaka till 1905 ochSvenska Lokaltrafikföreningen.Teko Sveriges textil och modeföretagDen gemensamma bransch- och arbetsgivarorganisationenför svenska textil- och modeföretag.Med rötter tillbaka till 1907 då SvenskaTextilindustriförbundet grundades.48 företagsminnen 2011:4


äringslivshistoriaCENTRE FOR BUSINESS HISTORY IN STOCKHOLMCENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIANordiska KompanietNordstjernanNorma Sweden ABNorstedts FörlagsgruppNorstedts JuridikOdhner & Co BelysningOK, ekonomisk föreningOriflame Cosmetics ABOsramPackhuslagetPangea designPensionsstiftelsen MervärdePensionsstiftelsen OptimalPernod Ricard SwedenPeter Roth AdvokatbyråPetrus och Augusta Hedlunds stiftelsePri PensionsgarantiPricewaterhouseCoopers ABPrimusProcordias PensionsstiftelseProcordias Pensionsstiftelse IIRicoh AB (fd Carl Lamm AB)Rottneros ABRöda Korsets Sjuksköterskekårs IntresseföreningSAAB, Bofors Support ABSalus AnsvarSandrew Metronome ABSBABSCA Hygiene ProductsSCA Svenska Cellulosa AktiebolagetScandinavian Airlines System (SAS)ScaniaSEBSefina Svensk Pantbelåning ABSemperSetterwalls AdvokatbyråSHR, Sveriges Hotell & RestaurangföretagareSIS, Swedish Standards InstituteSIAR, ForskningsstiftelsenSievert ABSinf Konsult ABSirius International Insurance Corp.SkandiaSkanska ABSkogsindustriernaSkolfastigheter i Stockholm ABSnickers Workwear, Hultafors Group ABSollentuna KommunSophiahemmetSparinstitutens PensionskassaSpendrups Bryggeri ABSpårvägens IdrottsföreningSSABStampenStiftelsen Bokbranschens Understöds- ochUtbildningsfondStiftelsen Borgerskapets Enkehus ochGubbhusStiftelsen Branschorganisationernas kansliStiftelsen Olle Engkvist ByggmästareStiftelsen Telefondirektören H.T. CedergrensUppfostringsfondStiftelsen TornspiranStockholm Business Region ABStockholm SaltsjönStockholms Bleck & PlåtslagarmästareföreningStockholms borgerskapStockholms HamnarStockholms HandelskammareStockholms HantverksföreningStockholms JernkramhandlareföreningStockholms Läns HemslöjdsföreningStockholms Stads Bostadsförmedling ABStockholms StadsmissionStockholmshemStockholmsmässanStokabStrömma Turism & Sjöfart ABSvensk EnergiSvensk FastighetsförmedlingSvensk FilmindustriSvensk FjärrvärmeSvensk FormSvensk förening för informationsspecialisterSvensk HandelSvensk Handelstidning Justitia ABSvensk KärnbränslehanteringSvensk MjölkSvenska BankföreningenSvenska BokhandlareföreningenSvenska Bussbranschens RiksförbundSvenska FotbollförbundetSvenska FörsäkringsföreningenSvenska HandelsbankenSvenska HundskyddsföreningenSvenska kyrkans FörsamlingsförbundSvenska McDonald’sSvenska Pappers- och CellulosaingenjörsföreningenSvenska Shell ABSvenska SpelSvenska UppfinnareföreningenSvenskt NäringslivSvensk-Thailändska FöreningenSveriges Advokatsamfund, Stockholmsavd.Sveriges Aktiesparares RiksförbundSveriges Bagare & KonditorerSveriges BryggerierSveriges Bygg & JärnhandlareförbundSveriges Kommuner och LandstingSveriges MarknadsUndersökningsköparesFörening (SMUF)Svetsteknik ABSwedbankSystembolagetSällskapet för Folkundervisningens BefrämjandeSällskapet Järn, Maskin, MetallTaxi StockholmTeknikföretagenTeko Sveriges textil och modeföretagTeliaSoneraThe Linde GroupThure och Karin Forsbergs StiftelseTibnorTimbroTore Ulff Chartering ABTrafikförsäkringsföreningenTransportgruppenTrygg-HansaTrygghetsfondenTrygghetsrådetUng FöretagsamhetUnilever SverigeUppfinnarkollegietVasaterminalenVeteranklubben AlfaVin & Sprithistoriska MuseetWilhelm Becker ABÅF ABÅhlénsGenom medlemskapet visar företag ochorganisationer sitt stöd för näringslivetshistoria. Många är både medlemmar ochanvänder våra tjänster.Lind & Co Tidskrifter ABUng tidskriftsproducent som sommaren 2006införlivade väletablerade humortidningenGrönköpings Veckoblad i verksamheten.Bli medlem!Vi hjälper företag att dra nytta av sin historia. Ta reda på mer genomatt gå in på www.naringslivshistoria.se eller kontakta vår vdAlexander Husebye på 08-634 99 14företagsminnen 2011:449


Lös korsordet och vinn böcker!Skicka in korsordet till: info@naringslivshistoria.se eller Företagsminnen korsord,<strong>Centrum</strong> för Näringslivshistoria, Grindstuvägen 48–50, 167 33 Bromma.Glöm inte att bifoga ditt namn och din adress. Dragning bland de rätta svarensker 28 november 2011.1:a pris: Ewonne Winblads bok Annonsdrottningen, omSofia Gumaelius (Atlantis förlag) inklusive dvd:n NärSverige blev rikt.2:a-3:e pris: Stråhattar och batterier – en bok omkvinnors entreprenörskap då och nu (<strong>Centrum</strong> förNäringslivshistoria). Förra numrets vinnare och rättasvar hittar du på www.naringslivshistoria.se/korsordAlla böcker finns även till salu påwww.naringslivshistoria.seBaksidan: Reklamaffisch förCorona smörgåsmat, ritad avSten Nyström på Hakonbolagetsreklamavdelning, tidigt 1940-tal.ICA:s historiska arkiv hos <strong>Centrum</strong>för Näringslivshistoria.Av Hans G. Svensson50 företagsminnen 2011:4


i nästa nummer av företagsminnenBRANOBELRysslands största bolag och en av världensstörsta oljeproducenter ägdes och drevs avAlfred Nobels bröder.AGA-bilen, det bortglömdasvenska bilmärket som rulladesom taxidroskor i Berlin.Johan Hansson grundadeförlaget Natur och Kultursom snart firar 90 år.försäkra dig om ditt eget spännande magasin.För 200 kr inklusive moms får du 5 nummer av Företagsminnen.Beställ företagsminnen på www.naringslivshistoria.se.2011:451

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!