TV4 går i bräschen i det digitala TV-landskapet - TV-Nyheterna

Exakt Media ABJohannesgränd 1111 30 StockholmTelefon: 08-455 67 70Fax: 08-658 43 46E-post: info@exaktmedia.seAnsvarig utgivare:Malin SvenbergTelefon: 08-455 67 76Mobil: 070-668 44 99E-post: malin.svenberg@exaktmedia.seRedaktionsrådRedaktionsrådet ger stöd i övergripandefrågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling.Det består av följande personer:1. Stefan TrampusCom Hem2. Karin ZingmarkViasat3. Åsa sundbergTeracom Group4. Stefan WidmarkMannheimer Swartling5316274Chefredaktör:Mats SjödinTelefon: 08-455 67 77Mobil: 070-797 36 86E-post: mats.sjodin@tv-nyheterna.se5. Anders SjömanVoddler6. Helene MikscheCom Advokatbyrå7. John NordinCanal Digital8910Redaktör:Frida NyvingerTelefon: 08-455 67 75Mobil: 070-565 67 75E-post: frida.nyvinger@tv-nyheterna.se8. Ulrika MatsgårdTelia Broadband Services9. Märta RydbeckDealdonegood10. Johan BrunnbergStelacon2Prenumeration: Jenny StenbergTelefon: 08-455 67 71E-post: jenny.stenberg@tv-nyheterna.sePrenumeration 4 970 kr +moms. I prenumerationen ingåräven e-postade nyheter tvågånger/vecka. Prenumerationenbetalas i förskott och kan endastavslutas vid periodens slut, detgår dock bra att byta mottagareunder prenumerationsperioden.TV-Nyheterna skyddas av upphovsrättslagen.Det är inte tillåtetatt vidarebefordra eller på annatsätt mångfaldiga innehållet utanredaktionens tillåtelse.Utgivning 6 nr per år.Detta nummer är presslagtXX juli 2013.

3LEDAREVem håller i pennan närTV-kartan ritas om?Kartan över TV-marknaden fortsätteratt ritas om. Vem som håller ipennan råder det skilda meningarom, men konsumenterna har heltklart gjort sina röster hörda. Ochleverantörerna lystrar. TV4 kani denna pdf berätta att kanalenständigt har örat mot marken föratt försöka förutspå nästa trend,medan Viasat använder socialamedier för att direkt kunna bemötakundernas åsikter. Vad tittarnagör samtidigt som de ser på TV,vilken information de söker kringprogrammet eller filmen, vad detycker och var de delar dessaåsikter – det vill distributörernaveta och rätta sig efter. Ingen hari dagsläget annat än gissningarom hur TV-marknaden kommeratt utveckla sig närmsta åren.De som tidigare förutspått denlinjära TV:ns död har fått bita sig itungan. Fortfarande vill svenskarnaslå sig ner framför den störstaskärmen och de mindre skärmarnahar snarare blivit en förlängning änen ersättning av denna lägerelds-TV.I branschen råder därför en osäkerhetinför nästa steg och det finnsskilda teorier om i vilken korg äggenbör läggas.Eva Hamilton, vd för SVT, avslöjadeunder TV-Nyheternas heldagsseminariumTV-Dagen att även publicservice, som i många avseendenvill särskilja sig från den övrigamarknaden, trots allt kastar en ochannan blick åt konkurrenternas håll.Sveriges Television har i decennierstolt spelat rollen som den primäranyhetskällan och allmänhetsupplysarensom ska fylla de luckor andrakanaler inte täcker. Men Eva Hamiltonmedgav att de korta live-sändningarpå webben nyhetssajter somAftonbladet i dag levererar får SVTatt ifrågasätta om den djupgåendejournalistiken, som släpar efter desnabba rubrikpaketerade formaten,är det sätt på vilket public serviceska uppfylla sitt uppdrag i framtiden.Allt fler samarbeten syns ocksåpå marknaden, exempelvis mellanproduktionsbolaget Pocket Entertainmentoch sajten Nyheter24,liksom mellan de mer traditionellakonkurrenterna Viasat och Boxer.Och fler samarbeten kommer vi medstor sannolikhet att få se. Antaletleverantörer i dag är fler än någonsinoch kommer att minska kraftigt övertid. Då kan chansen att överleva förmånga säkert förbättras av att hållanågon annan i handen. Samtidigtkastar sig nya namn in i leken. Telenorhar inför sommaren nylanseratfilm- och TV-tjänsten Comoyo,denna gång kallad Comoyo View.Med ett gediget så kallat ”lokalt”utbud, tror Telenor att Comoyo Viewkan ha en chans mot konkurrentersom Netflix och Viaplay. Ambitionenär hög och det återstår att se huruvidade kan få svenskarna att teckna(ännu) ett VOD-abonnemang.Trevlig sommar!Frida NyvingerRedaktör

FRAMTIDENS TV-TEKNIKTV4 går i bräscheni det digitala TVlandskapet4TV4 har de senaste åren legat långt framme i den digitalautvecklingen och inte dragit sig för att testa nya lösningarpå plattformarna för rörlig bild. Nu har kanalen investerati en allt tätare utveckling in house, för att kunna anpassasig efter trenderna och helst vara den som alltid är förstmed det senaste.Under våren har större förändringarskett inom TV4-Gruppen, somförsäljningen av kanalen TV11,liksom mindre där appar tagits framför program i syfte att interagera mermed tittarna. Casten Almqvist harblivit varm i kläderna som ny vd ochflaggade vid början av året för attfler förändringar är att vänta. CeciliaBeck-Friis, chef för digitala medierpå TV4, har suttit ner med TV-Nyheterna och berättat hur kanalenresonerar kring sin närvaro på deolika plattformarna, och hur TV4 skagå i bräschen för det nya digitala TVlandskapet.Berätta, vilka är de stora förändringarnasom sker hos TV4 just nu?– Vi fokuserar väldigt mycket påmobilen, vilket är en stor förändringi vår strategi på det viset att en stordel av vår utveckling nu styr mot mobilt.I det arbetet kommer vi sedanatt testa mindre saker, som enskildafunktioner gentemot tittarna, nyaannons produkter och liknande.TV4:s digitala produkter harinte stått still, utan kanalen harunder många år haft ett tydligtframtidspers pektiv, i takt med attdefinitionen av TV har förändrats.– I dag skulle jag säga att TV4Play är en bred TV-tjänst. Vi har linjärakanaler, vi har live-sändningar, vihar VOD-bibliotek och allt detta påvår play-tjänst, säger Cecilia Beck-

5Cecilia Beck-Friis, chef för digitala medier på TV4, tror atttittarna vill bli serverade färdigpaketerad TV.Friis och fortsätter:– För några år sedan pratademan om att alla vill ha absolut valfrihet,att TV-tablån skulle försvinna,men nu vet vi att så är inte fallet –än. Behovet av att någon paketeraroch berättar för TV-tittaren vad duska se skulle jag vilja påstå är störrenu än vad det har varit.Det finns ett starktvärde i den paketeringoch leverans distributörernaav film och TV kanerbjuda menar hon, ochinstämmer med demsom påstår att maktenförflyttats över till konsumenten.– TV-tittaren är denstora vinnaren – övertid. Över tid kommerdet vara på det sättet,men just här och nu,med alla typer av tjänsteroch erbjudanden iåtanke, så är det intehelt enkelt för konsumenten.Och där har viett ansvar att förenklaoch förtydliga för dem,utifrån den position vihar.Det arbete TV4 görär dock ingenting som”blir klart”, utan är ettpågående arbete för attförbättra och förstärkamenar Cecilia Beck-Friis.– Och just det är också något somvi föränd rat, att vi inte går in i storateknikprojekt i dag, utan vi jobbarlöpande och intensivt i korta faser istället, berättar hon.Att vara lyhörda för TV-tittarnasreaktioner och åsikter har länge varitledande för kanalen och i de snabbaföränd ringar branschen genomgår idag är det ännu viktigare.– Vi lyssnar på vad våra besökaretycker. Vad är bra, vad är inte bra,och utifrån det prioriterar vi vårutveckling.Att lyssna och anta ett kortareframtidsperspektiv är därför just numodellen förklarar hon.– Det går inte att fastna i ett projektsom sträcker sig tre år framåt,för om tre år är det andra spelreglersom gäller och kartan ser helt annorlundaut. Det gäller att vara flexibeloch kunna prioritera om. Självklarthar vi ett övergripande mål att arbetamot, men eftersom vi ständigt harörat mot markenmåste manockså kunnaställa om.Det måste innebäraen finansiellinvestering iatt plocka hemverksamheter föratt kunna arbeta tätare internt ochsnabbare växla kurs om så behövs?– Jo, det blir ju en långsiktiginvestering att bygga kompetens inhouse, i stället för att hyra in den frångatan. Det är ju också tanken medatt vi har plockat in exempelvis mobilutvecklingen,eftersom mobilen ärvår primära plattform nu. Och då harvi också investerat tid i vårt utvecklingsgäng.De som tidigare jobbademed webb, jobbar nu med allt, sägerCecilia Beck-Friis och tillägger:– I dag sitter vi inte fördelade iolika grupperingar, utan jobbar manmed utveckling så jobbar man medalla våra plattformar.Just nu talas det en hel del i TVsammanhangom fenomenet secondscreen, där många försöker hittaett sätt att fånga de TV-tittare somanvänder flera skärmar samtidigt. Hurser ni på second screen?– Vår definition av second screenär fortfarande att det är en plattform,en skärm, som interagerar med denstora skärmen. Den i sig kan du juOm tre år är det andraspelregler som gäller ochkartan ser helt annorlunda utsedan ta med dig och titta på ett annatinnehåll, och då blir den en firstscreen, säger Cecilia Beck-Friis.– Men jag tror att branschentjänar på trendbegrepp, eller paketeringarkring vissa fenomen. Det gördet enklare för fler att förstå, skaparenkelhet i att samlas runt någon-

6ting. Second screen är ett koncepti branschen, men för konsumentenär second screen inget vedertagetbegrepp.Second screen alltså ingen nyhetför TV4, snarare finns det i dag ettnytt modeord för de funktioner kanalensysslat med sedan länge menarhon.– Till förra valet gjorde vi enmentometerknapp, vilket ju var ensecond screen på det viset att mankunde interagera med den storaskärmen. Sedan har vi på olika sättsedan dess arbetat med secondscreen i program som t ex Pengarnapå bordet, där du kan spela med iförinspelade program, men ocksåvid sändningar av Hockey-VM ochLet’s Dance där du kan interagerai en live-sänding, besrättar CeciliaBeck-Friis.– Sedan lär vi oss ju också hurmycket man kan interagera för attge programmet mervärde och intevara i vägen. Alla tittare vill ju inteinteragera, utan en del vill ha det såkallade bakåtlutade TV-tittandet, bliserverade, och därför är viss typ avinnehåll mer tacksamt för secondscreen-funtioner.Hur mycket investerar ni i socialamedier?– Vår närvaro i sociala medierär viktig, vare sig det handlar omTwitter, Instagram eller Facebook,både på programnivå och för TV4:sgenerella kommunikation, konstaterarCecilia Beck-Friis.Rörlig bild har varit och ärfortsatt ett känslomedium, menarhon, och via sociala medier kan tittarnage uttryck för sina känslor ochåsikter.– Det finns en styrka i att TVväcker mycket känslor,från hat till kärlek ochallt däremellan. Jagskulle säga attTV och socialamedier påså vis leverväldigt näravarandra.I dag synsbåde hosetableradeaktörer ochfrån andrahåll ett nytttänk vad gällercontentformat därmånga producerarprogram specifikt anpassatför att ses i mobilen, plattaneller datorn. Har TV4 några planer påatt börja producera content anpassatför en annan typ av TV-konsumtion,som ett nästa steg i satsningen påmobile first?– Det är en extremt nutida frågaoch en fråga som ligger i tiden. Menjag skulle säga att vi som TV-hus redani dag producerar väldigt mycketolika typer av innehåll och en av vårastyrkor är våra egna produktioner.Sedan har vi testat att göra kortareversioner av våra program i olikaformat på de digitala plattformarna.Senast med Snurra flaskan som varutformad som ett slags ”snackmedia” att enkelt plockamed sig.Som CeciliaBeck-Friis serdet delarTV4 uppsin distributionpå and raplattformarenligt tvåstra tegier,båda likaviktiga.– Det enaär hur vi paketerardet content viredan har på varje givenplattform. Det är en utmaning isig att bli bättre på att paketera överdygnet, förklarar hon och fortsätter:– Det andra är specifika produktionerför dessa plattformar ochdär kommer vi säkerligen att testamer framöver. Sedan vet vi av egenerfaren het och från större internationellaundersökningar att mycketav mobilkonsumtionen sker i hemmetoch väldigt mycket sker kvällstid,under och efter traditionell primetime.På så vis blir den lilla skärmensnarare en förlängning av TV-kvällenfrån den stora skärmen, när mantar med sig mobilen till sängen ochfortsätter titta där. Och då är detnödvändigtvis inte korta format, utani stället tittar man kanske i fatt, påextramaterial eller ett extra avsnitt avserien.Skulle du säga att paketeringen ärvar er huvudsakliga fokusering ligger,åtminstone fram tills i dag?– Ja, det handlar nog mer för ossatt kunna nå folk vid givna tidpunkterunder dygnet och, för oss, i förstahand paketera vårt content rätt.Annonsfinansieringen är ju livsviktigför er, hur utvecklar ni den delen?– På det annonsfinansierade Play,delen utanför vår premiumtjänst, arbetarvi för att förbättra och förstärkaannonsprodukterna och upplevelsenpå fler sätt. Två gånger per år släppervi nya annonsprodukter motmarknaden där vi har utvecklat framföralltinteraktiva funktioner som skaaddera mervärde till våra annonsörersom t ex delad skärm, pausreklamoch ad selector.Går TV4 i bräschen för andra i branschengenom att ni är modiga ochvågar testa stort som smått?

7– Jag tror att vi ligger långt frammei vår utveckling med hur vi tänker ochi och med att vi vågar testa. Iblandkanske vi är först, ibland är vi inte det,utan det beror på vilken verksamhetsdelman pratar om. Ibland är det viktigtför oss att vara först, men det finnsinget egenvärde i sig för oss att alltidvara det. Fördelen med att vara först ärju att man visar på mod och innovationoch det kan i vissa fall skapa värdegentemot våra olika intressenter.Att känna av i vilket tempo utvecklingenbör gå för att samspelamed övriga branschen, men ocksåmed konsumentens anpassningshastighet,är inte alltid lätt.– Även om vi vet åt vilket håll vi villgå handlar det om att utveckla i rättAndreas Liffgarden, general manager Magine, och Cecilia Beck-Friis diskuterade nya aktörersintåg på marknaden när Magine i höst presenterade sin beta-version under en nätverksträffarrangerad av TV-Nyheterna.hastighet. Men får ju inte heller liggaför långt fram, vilket vi har gjort närvi utvecklat t ex second screen-applikationeråt program som vi sedaninte lyckats få ut och kommunicerapå rätt sätt. Då fanns inte begreppetsecond screen och vi hade svårt attförmedla innebörden av funktionen,eftersom fenomenet inte var allmängiltigtdå. Det var något vi lärde ossmycket på och sedan dess har branschenoch TV-tittarna kommit ikapp.Skulle du säga att TV4 har någonakille shäl, någon verksamhetsdeleller plattform där ni är svagare?– Det kanske inte är någonakilleshäl, men vi har en konstantutmaning i att kunna se vad somhänder, kunna prioritera för att utvecklingsmässigtkunna ta rätt steg.Jag kan tycka att vi varit duktiga pådet, men det är inte enkelt, sägerCecilia Beck-Friis och fortsätter:– Sedan kan det kännas som attdet tar för lång tid ibland, inte nödvändigtvisför att det hade kunnat gåsnabbare, utan för att man är otålig.Hur gör ni då?– Vi plockar hem utveckling,fokuserar och prioriterar. Väljer ochväljer bort.Alla i branschen talar om de snabbaförändringarna, men är de så snabbaatt kvicka beslut måste tas påstående fot, eller finns fortfarande enviss påvärjningsprocess?– Det går snabbt, men inte såextremt snabbt som det ibland gesuttryck för. Det är klart att det är ensnabbrörlig marknad där mångaaktörer samsas, men det är fortfarandemer skeden och trender somär intressanta i det långa loppet.Visst kan man utvärdera varje dag,men det är nog mer intressant attutvärdera över tid.Vad gäller annonsörerna då, har destressats upp?– Nej, annonsmarknaden är intesnabbrörlig. Inte från en dag till enannan. Just eftersom annonsköpbaseras på en viss typ av mätning,statistik eller analys och väldigtmycket vad som händer just nu, harinte hunnit bli standardiserat på detsättet ännu. Vilket gör att det tar entid innan man får med sig annonsörerna,säger hon och fortsätter:– Jag tycker dock att det nu finnsen större efterfrågan och nyfikenhetfrån annonsörerna att testa nya saker, att förstå att det händer någontingpå marknaden nu. Man behöverju egentligen bara gå till sig själv ochse sitt egna användningsmönster, ellerrelatera till sina barns beteendenoch så vidare.Ni har ju släppt några nya annonsprodukteroch vågat er på lite nyatyper av annonssamarbeten…– Ja, vi har många och bra samarbetenmed våra annonsörer, där vibägge lär oss. TV som annonsmediumär jättestarkt. Utöver annonseringi den tablålagda TV:n så kan man nuaddera till mervärden genom att arbetai kombination mellan olika skärmar,

8skapa erbjudande via second screeneller få utökad räckvidd på Play.Den typ av integrerade annonslösningni nyligen genomförde medVolvo och Swedish House Mafia, hurföll den ut?– Vi har precis släppt ett nyttnative advertising-format där Volvovar först ut. Det är inte ett lika standardiseratannonsformat utan byggerpå ett djupare samarbete. Härär vi tidigt ute och vi ser att det finnsen stor efterfrågan med att arbetamed den typen av samarbeten, vilketär jättekul och spännande.Vad gäller annonsutvecklingen ärdet återigen mobile first som gällerför TV4, ett arbete med utgångspunktfrån de små skärmarna.– Utifrån vårt perspektiv är deti de mobila enheterna vi ser enstor tillväxt, men över tid vill konsumentenfortfarande komma hem ochbakåtlutat titta på den stora skärmenibland. Det i sig är fortfarandestarkt och då kan vi med våra digitalamedier arbeta utifrån det ochsedan addera. Men vi tror på att detär mobilen vi bygger det smarta ochsedan därifrån bygger en connectionmellan skärmarna, vilket ocksåöppnar upp för nya spännande annonslösningarpå sikt.Vad innebär det för er och era annonsöreratt mobila enheter blir viktigareän datorn?– Det är tre delar i det kan visäga. Utvecklingen, det affärsmässigaoch det redaktionella. Sedanen tid tillbaka har vi tagit hem allutveckling internt och när mobilaenheter står för mer tittande blir detnaturligt att vi utvecklar tjänster medmobilt i grunden. Det kan till ochmed bli så att nya tjänster kommertill mobilen först, säger CeciliaBeck-Friis och fortsätter:– När det gäller det affärsmässigaså har vi redan nu sammaerbjudande till alla annonsörer. Detinnebär att om man bokar annonseri TV4 Play så visas budskapet bådepå datorer och mobila enheter. Närvi tittar framåt mot nya affärsmöjligheterså tittar vi även där medmobilen som grund. Och annonsörernaser stora möjligheter till attfinnas i mobilen och är välinställdatill nya möjligheter, som olika secondscreen-projekt som vi har provat vidolika tillfällen.– Och den tredje delen är detredaktionella. Att vi jobbar mer aktivtmed vad som ska visas för våramobilanvändare under olika tider avdygnet. På dagarna är man kanskeexempelvis mer benägen att titta påklipp eller korta program medan manpå kvällen hellre vill se hela program.Är det samma typ av klipp och programsom är populära via dator somvia mobilen?– Det är i stort sett samma. Detsom är populärt på tablå-TV blirockså populärt på alla digitala kanaler.Det finns vissa tendenser till attkortare program når högt upp blandmobiltittare, exempelvis ett 30-minutershumorprogram, säger CeciliaBeck-Friis.Hur viktig är då den stora skärmen?– Den stora skärmen är viktig,men vi har inte satsat på att byggasmarta applikationer. Snarare byggervi mobilen smartare och ser denstora skärmen som en uppspelningsplatsför det smarta. Vi arbetar endel med T-commerce, hur vi kopplarihop TV och e-handel och möjliggörinteraktion däremellan.På den osäkra marknaden mångaTV-aktörer i dag famlar sig frampå, väljer vissa att skaka hand medkonkurrenter och för branschen nyanamn, i syfte att kunna erbjuda ettbredare utbud, nya lösningar ochsäkra sin position. ”Frenemies”, enkombination av orden ”friends” och”enemies” är en term som liggeri tiden att använda tycker CeciliaBeck-Friis.– Jag tycker termen ”frenemies”är en väldigt bra benämning på vadvi ser växa fram i TV-branschen idag och alla branscher där det skeren stor förändring. Men man fårsärskilja de olika rollerna åt. Jag troratt man i det här landskapet måstevåga testa nya typer av samarbeten,så länge man ser en nytta för båda.Framför allt tror jag att man måstevåga utmana gamla sanningar, somett mind-set betraktat får man intestänga igen för snabbt för det kommerman inte ha råd med över tidgivet vad som händer.Men huruvida TV4 har några nyasamarbeten på gång är CeciliaBeck-Friis förtegen om.– Vi kommer att ha en intensiv ochspännande höst, med många nyaannonslösningar, säger hon.Kan du ge någon mer detalj?– Nej, jag kan inte säga mer änså, svarar hon.– Man måste våga testa ochmen också våga misslyckas. Meddet sagt gäller det därtill att lära avmisstagen, så att man styr rätt sen.Sedan handlar det om tajming. Ärbranschen redo, är tittarna redo, ärannonsörerna redo? Det är mycketsom ska klaffa, säger Cecilia Beck-Friis och avslutar:– Måste vara nykter och intefastna i för långa visioner. Samtidigtsom det måste finnas något attjobba emot, men återigen timing isthe key.

SVENSK TELEMARKNAD 2012Svensk Telemarknad 2012– En kartläggning av den svenskaTV-marknadens förändringPost- och telestyrelsen har släppt sin årliga statistik som redogör marknaden för rörlig bild iSverige 2012. Syftet med rapporten är att kartlägga utvecklingen av den svenska slutkundsmarknadenför elektronisk kommunikation, däribland distributionen av TV. Vad siffrorna från2012 visar på är kanske främst att TV via fiber ökar snabbt, främst i familjehus, och att ComHem fortfarande sitter på den största marknadsandelen, även om operatören tappar ochkonkurrenter som TeliaSonera och Telenor i stället ökar sina andelar.Svensk Telemarknad2012RapportnummerPTS-ER 2013:15Datum2013-06-139I Sverige finns i dag följandehuvudsakliga distributionssätt förutsändning av traditionella TVtjänster:marknät, kabel-TV, satellitoch IP-TV via bredband, dessaöver accessteknikerna fiber, fiber-LAN eller xDSL. Den sista december2012 var det totala antaletabonnemang på TV-tjänster i Sverige5,3 miljoner, vilket är en ökningmed 100 000 abonnemang jämförtmed samma tidpunkt föregåendeår. Det totala antalet abonnemangpå TV-tjänster är fler än antalethushåll, eftersom flera hushåll kanha två eller flera abonnemang, antingeninom samma distributionsplattformeller på flera olika distributionsplattformar.Om man i ställeträknar de abonnenter som har tvåabonnemang inom samma distributionsplattformendast en gång, så ärantalet abonnemang på TV-tjänster4,6 miljoner.Vad gäller de bitarna avmarknaden som digitala utsändningarnaav TV står för, fanns vid slutetav fjolåret 2,9 miljoner abonnemangpå digitala TV-tjänster, vilket är enökning med 59 000 abonnemangsedan december 2011. Antaletabonnemang på digitala kabel-TVtjänsteruppgick den sista december2012 till 1 miljon, vilket däremot ären minskning med 29 000 abonnemangeller tre procent jämfört medsamma tidpunkt ett år tidigare.Av de digitala kabel-TVabonnemangeni december2012 var 28 procentvia indirekt avtal medfastighetsägare, medanresterande 71 procentvar via avtal direkt medslutkunden. Detta harvarit på samma nivåsedan mätningeninfördes 2009 rapporterarPTS.Analoga utsändningenVad gäller den analoga utsändningensyns dock en mer stillaståendetrend. Det totala antalet analoga

10kabel-TV-abonnemang, inklusiveSMATV, var 2,4 miljoner den sistadecember 2012, vilket har varit relativtoförändrat sedan 2006.Antalet abonnemang på analogakabel-TV-tjänster exklusive SMATVvar drygt 2,1 miljoner i slutet avdecember 2012, vilket är en litenökning på två procent eller med39 000 abonnemang jämfört medsamma tidpunkt föregående år.Denna ökning är dock inte säkerställdenligt PTS eftersom det finnsuppgifter som tyder på att fleraanaloga kabel-TV-abonnemangvia SMATV-operatörer övergått tilloperatörsverksamheten. Dennaövergång har dock inte kunnatfångas upp i modellen för estimeringenav SMATV-abonnemang. Av deanaloga kabel-TV-abonnemangenvar däremot 100 procent indirektvia avtal med fastighetsägare, enfördelning som även varit oförändradsedan mätningarna infördes 2009.Analoga kabel-TV-abonnemangvia SMATV-nät uppgick vid slutetav 2012 till 272 000, vilket är enestimering baserad på antal hushållsom tar emot analog kabel-TV viaSMATV-nät. SMATV-operatörernaköper abonnemang och TV-kanalerfrån programagenturer och säljervidare till slutkunderna. Antalethushåll som tar emot TV via SMATVoperatörerligger på samma nivåjämfört med samma period 2011.TV via bredbandAntalet abonnemang på TV via bredband,IPTV, fortsatte att öka under2012 och är nu ungefär lika mångasom antal abonnemang via satellitrespektive marknät. Antalet abonnemangvia IPTV uppgick till 638 000sista december 2012, vilket är enökning med 107 000 abonnemangfrån samma tidpunkt ett år tidigare.Det beror enligt PTS främst påökningen av antalet abonnemang påTV via fiber och fiber-LAN. Antaletabonnemang på TV via fiber var 354000 vid slutet av 2012, vilket är enökning med hela 103 000 abonnemang,eller 41 procent sedan sistadecember 2011. Antalet abonnemangpå TV via xDSL uppgick till284 000 och ligger på samma nivåsom föregående år.Siffran för antalet abonnemangpå digital-TV via satellit fortsätter attminska något och uppgick till 642000 i slutet av december 2012,vilket är en minskning med 1 procenteller 6 000 abonnemang påett år. Den sista december 2012fanns det 594 000 abonnemang påTV-tjänster i det digitala marknätet,vilket är en minskning med 13 0007,9 procent av hushållen har fri-TVsom enda mottagningssätt för TV isitt permanenta boendeabonnemang från samma tidpunktett år tidigare då det fanns 607 000abonnemang. Vad PTS tycker ärviktigt att framhålla vid beaktandeav dessa siffror är att de hushållsom endast tar emot fri-TV via detdigitala marknätet inte inkluderas istatistiken. Eftersom fri-TV-tittarnainte tecknar abonnemangsavtal föratt ta del av fri-TV är det därför oklartexakt hur många hushåll som endasttar emot fri-TV och inte abonnerarpå TV-paket. Enligt en undersökningpå uppdrag av PTS har 7,9 procentav hushållen fri-TV som enda mottagningssättför TV i sitt permanentboende,vilket motsvarar ungefär368 000 hushåll. PTS har ocksåundersökt hur abonnemangen avTV-tjänster skiljer sig beroende påboendeform och kunnat konstateraatt de hushåll som tar emot analogeller digital kabel-TV främst finns ifamiljehus, 93 respektive 98 procent.De hushåll som har abonnemangpå TV via fiber bor även defrämst i familjehus, 89 procent,medan hushåll som tar emot TV viaxDSL främst bor i villor, radhus ochparhus, tillsammans 81 procent.Intäkter från TV-tjänsterNär PTS mätt intäkterna från TVtjänsteravser dessa intäkter förgrund- och tilläggsabonnemang. I intäkternaingår samtliga intäkter somär hänförliga till slutkundens köpav grundpaket eller tilläggspaket.Också intäkter för VOD och payper-viewingår, även om dessa inteingår i antalet abonnemang. Intäkterredovisas för åren 2009 till 2012och uppgick till cirka 9,3 miljarderkronor den sista december 2012,vilket är en ökning med 4 procentjämfört med 2011 då de var 8,9miljarder kronor. Intäkter från kabel-TV uppgick till 3,3 miljarder varav1,2 miljarder kronor var intäkter frånanaloga kabel-TV-abonnemang och2,2 miljarder var intäkter från digitalakabel-TV-abonnemang. Intäkternafrån de analoga abonnemangen

11minskade något jämfört med åretinnan, medan intäkterna från dedigitala abonnemangen ökademed 9 procent, från 2,0 miljardertill 2,2 miljarder kronor. Intäkternaför TV-abonnemang via marknätetvar 2 miljarder kronor år 2012 ochdärmed oförändrade jämfört medföregående år. Under samma periodökade intäkterna för TV-tjänster viasatellit jämfört med föregående år till2,8 miljarder. För den största ökningenstod dock intäkter från TV viafiber, som ökade med hela 45 procenttill 545 miljoner kronor. Ävenintäkter från TV via xDSL ökade med10 procent till 735 miljoner.Marknadsandelar TV-tjänsterVid beaktande av hur fördelningenav marknadsandelarna på densvenska TV-marknaden förändratshade, sett till antal analoga ochdigitala abonnemang på TV-tjänster,Com Hem fortsatt störst marknadsandelmed 38,4 procent den sistadecember 2012, vilket dock är enminskning från 39,4 procent ett årtidigare. Telenor ökade sin andelfrån 12,4 till 13,0 procent och ärnu, tillsammans med Boxer, dennäst största aktören. Likaså ökadeTeliaSonera sin andel från 11,7procent i slutet av 2011 till 12,7procent i slutet av december 2012.Tele2 och övriga ökade sina andelarnågot medan de andra operatörernaminskade. De sex största aktörernapå digitala betal-TV-marknaden islutet av 2012 var Com Hem, Boxer,TeliaSonera, Viasat, Tele2 ochTelenor. Tillsammans stod de för 97procent av samtliga abonnemang pådigitala betal-TV-tjänster. Com Hemoch Boxer har därmed de störstamarknadsandelarna totalt sett med21,3 respektive 20,7 procent vidutgången av 2012. Detta trots attde båda minskade sina marknadsandelarfrån 21,5 respektive 23,4procent ett år tidigare. Den tredjestörsta operatören på digitala TVtjänsterTeliaSonera ökade i ställetsin andel från 16,2 procentden sista december 2011 till 17,5procent den sista december 2012.Telenor ökade också sin marknadsandel,från 13,9 till 14,8 procentunder 2012.Fakta om framtagandet av rapportenSvensk Telemarknad 2012Som en del i Post- och Telestyrelsens arbete med att främjakonkurrensen på dessa marknader samlar myndigheten in datatillsammans med marknadsanalyser. Utöver PTS interna behov avmarknadsdata är det även viktigt att allmänheten, operatörer liksomandra företag och organisationer får tillgång till statistik menarmyndigheten, vilket utgör ytterligare ett incitament för PTS attpublicera marknadsstatistik. Datainsamlingen som ligger till grundför Svensk Telemarknad 2012 distribuerades ut via ett webbaseratfrågeformulär till sammanlagt 517 aktörer i januari 2013. Insamlingenpågick under perioden januari till mars 2013, och det initialautskicket följdes upp med påminnelser via e-post och via ett postaltutskick. Några företag som inte svarat påmindes via telefon.I början av april hade svar inkommit från 463 aktörer, vilket ger ensvarsfrekvens på 90 procent. Insamling och justering av operatörsdatafortsätter dock även efter att rapporten Svensk Telemarknadhar publicerats, vilket gör att PTS databas för operatörsstatistikkontinuerligt uppdateras.De medverkande aktörerna anger i frågeformuläret inom vilka områdende bedrivit verksamhet under 2012, där en operatör kan vara verksam iflera områden, och total angav 70 verksamhetsområdet TV-tjänster och31 sampaketerade program. Totalt tillfrågades 517 aktörer. Författare avrapporten är Bianca Gustafsson Kojo, Karin Fransén och Oscar Holmström.

Diagrammen på sidorna 12-14 är från PTS rapport“Svensk Telemarknad 2012”12

TV-DAGEN 21 MAJ 2013TV-Dagen 2013Den 21 maj i år gick den första TV-Dagen av stapeln anordnadav TV-Nyheterna. Drygt 160 personer från branschensamlades i spegelsalen på Grand Hôtel i Stockholm föratt under en heldag lyssna till de hetaste namnen påmarknaden, välkända talare och paneldebatter, liksommingla med kollegor och konkurrenter.15En ny aktör på den svenska TVmarknadenär United Screens,som fanns på plats för ett av sinaförsta offentliga framträdanden. Enav grundarna till United Screens,tillika förre TV4-chefen, MalteAndreasson presenterade det nystartadebolaget och deras vision.Han och hans kollegor vill erbjudalaglig och kvalitativ distribution avTV på YouTube, liksom möjligheteratt sälja annonser på den internationellawebbplatsen. Enligt MalteAndreasson kommer de traditionellaTV-bolagen att må bra i ytterligaretio år till, men han tror att någotnytt är på väg att växa fram, endistributionsform av rörlig bild medännu bättre potential att överlevaän den traditionella.– Vill man vara lika relevant 2021som TV4 är i dag så måste manutnyttja det som växer fram vid sidanav, sade han och pekade på viktenav att lyckas på YouTube för att nåbred räckvidd, sade Malte Andreasson.– YouTube är Teracom och ComHem på en och samma gång. Det ärinte seriöst att tro att man ska varaen stark TV-kanal utan att göra uppmed Com Hem och Teracom. Menman kan heller inte vara relevantutan att göra upp med YouTube,fortsatte han.United Screens kommer att jobbamed program och reklamförsäljning,och lämnar tekniken åt YouTube.Han ville inte berätta närmare exaktvilken typ av program som kommeratt erbjudas men tyckte att responsenfrån rättighetshavarna varit bra.

17utöver Sverige redan är inleddaoch att tjänsten nu redan är igång iTyskland och Spanien.TV4-Gruppens direktör för digitalamedier, Cecilia Beck-Friis höll ävenhon ett anförande på TV-Dagen därhon befäste den fortsatta ökningenav mobil-TV-tittande kanalen tydligtkan se i sina mätningar. I början avförra året stod mobilen för omkring10 procent av tittandet på TV4-Gruppens digitala kanaler och nu,drygt ett år senare, är den siffran 40procent. Resterande står datorer för.– Och ska jag våga mig på engissning om när mobilen når 50procent så blir det till hösten, sadeCecilia Beck-Friis.MMS liksom Sifo fanns ocksåde på plats för att leverera färskstatistik över hur TV-tittandet ser uti dag. Jakob Bjur, research directorpå TNS Sifo, pratade om fenomenetsecond screen och redovisade enny undersökning gjord bland 7 000personer på webben. Hälften avdenna TV-publik har en secondscreen, vanligen mobiltelefonen, ochdenna andra skärm används underen tredjedel av tiden man tittar påTV.– Det viktiga med undersökningenär att den visar det faktiskaanvändandet. Second screen är enotroligt intressant ny distributionskanalför TV. Men det är inte detviktiga. Det viktiga är att lära sig vadfolk använder den till. Det vanligasteär att leva sitt vardagsliv, exempelvisatt använda sociala medier samtidigtsom man tittar på TV, sade JakobBjur och tillade:– Det som är viktigt att tänka påför TV-bolagen är att det är ett hoteftersom den är extremt uppmärksamhetskrävandeoch tar tid frånden stora TV:n. Det ställer högrekrav på att göra bra TV. Men det ärockså en möjlighet om TV-bolagenanvänder second screen-möjligheternapå rätt sätt, säger han.Övriga namn som syntes på scenunder dagen var Eva Hamilton, vdför SVT, Mats Caneman från SVFrespektive Walt Disney Sverige, MikaelFärjsjö från Telenor och RikardSteiber, MTG.Rivstarta hösten med Terminsstart Telekom26 september 2013 på Grand HôtelFörberedelserna inför höstens viktigaste mötesplats för dig i telekombranschenär i full gång och vi jobbar som vanligt hårt för att Terminsstartenska bli en fullmatad dag med de mest intressanta ämnena ochpersonerna – både som talare, diskussionsdeltagare och deltagare.En av de hetaste frågorna på marknaden just nu är EQT:s nyvunnaintresse för stadsnätsmarknaden. Därför är det extra kul att Thomas vonKoch, partner och en av grundarna till EQT, kommer till Terminsstart Telekomoch berättar hur man storsatsar framöver.Ett annat hett namn som vi har lyckats locka till Stockholm i höst är LeslieShannon, Senior Strategic Marketing Manager på Nokia Siemens Networkssom vet hur man kan skapa pengar med mobilt bredband inom 4G– hon vet det mesta om framgångsrika operatörsstrategier.Dessutom kommer Kent Jonsson, tidigare på TeliaSonera och numera vdför Upplands Motor – som är vida känt för sin enastående kundvård ochnytänkande när det gäller att sätta kunden i fokus, till Terminsstarten föratt ge tips på hur telekombranschen kan bryta gamla synsätt och vågatänka nytt när det gäller kundupplevelser.Fler talare är under inbjudan!Försäkra dig om en plats på branschens absolut viktigaste mötesplatsför beslutsfattare inom telekom! Fram till den 11 juli får du 500 kr isnabbhetsrabatt!Anmäl dig på www.terminsstart.se/telekom

PERSONNYHETERNAAnna Settman lämnar MTGAnna Settman har beslutat sig för att lämna MTGefter endast tre månader. I stället kliver JetteNygaard-Andersen in som tillförordnad vice vdoch Jonas Karlén tar hennes plats som ny Chiefför att lämna sin tjänst, tre månader senare.Jette Nygaard-Andersen, tidigare insatt somtillförordnad vice vd för koncernen från oktober2012 till mars 2013, kommer att ersätta AnnaSettman med omedelbar verkan. Jonas Karlénkliver in som ansvarig för den nordiska betal-TVverksamheten,parallellt med att han fortsättersom vd för Viasat.Här är topprekryteringarna till nyastorsatsningen MTGxMTG har ännu inte gått ut med de tunga rekryteringarsom gjorts till koncernens nya satsningMTGx som lanseras under koncernens den 13juni. Men TV-Nyheterna kan avslöja några av denamn som redan är tillsatta.• Rikard Steiber, Executive Vice President andChief Digital OfficerTidigare Product Owner på Spotify och DevelopementDirector på Electronic Arts.• Mattias Tengblad, Head of VenturesTidigare Commercial Director på UniversalMusic Group och Director of Business developementoch International Affairs på Svenska Spel.• Amandine Durey, Head of ViagameTidigare Project Maganger på Viasat SatelliteServices och Management Trinee MTG.Niklas Rosvall om första veckansom ny marknadschef på ViaplayNiklas Rosvall hade den 18 juni gjort sin förstavecka som ny marknadschef på Viaplay och han18Operating Officer för den nordiska betal-TV-verksamheten.Det meddelade MTG den 3 juni i år.Anna Settman lämnade sin tjänst som vd förAftonbladet, efter 19 år på tidningen, och tillträddeden 1 mars i år sin post som vice vd,tillikaansvarig för MTG:s betal-TV-verksamhet i Norden,vilket inkluderar Viasats betal-TV-kanaler,Viasats betal-TV satellitplattform liksom internetbaseradeViaplay. Nu har hon alltså beslutat sigRikard Steiber, MTG och Mats Sjödin TV-NyheternaStyrelsemedlem i Cison och tidigare GlobalMarjketing Director för Mobile and Social påGoogle och Managing Director XLENT Strategy.• Yashar Moradbakhti, Head of Labsär imponerad av vad hans nya arbetsgivare hittillsvisat upp.– Viaplay har en unik möjlighet att rita om densvenska TV-kartan och det ska bli otroligt spännandeatt vara med och driva den utvecklingen.Jag är imponerad över Viaplays muskler inominnehåll, teknik och marknadsföring, säger NiklasRosvall till TV-Nyheterna.Vilka erfarenheter tar du med dig till Viaplay?

– Förhoppningsvis kan min online-bakgrundvara ett bra komplement i det spännande läge vibefinner oss i nu, säger Niklas Rosvall.Niklas Rosvall har en lång meritlista från telekom-,internet- och underhållningsbranschenoch har tillbringat det senaste decenniet med attkonstruera verksamheter online inom mobil kommunikation,social collaboration och spel. Hanstidigare befattningar inkluderar chef för Telenorsverksamhet inom Djuice i Sverige, marknadsdirektörför Projectplace International och internationellmarknadsdirektör på spelsajten Expekt.com.Bekräftat av MTG TV: Fredrik Lundbergslutar som programdirektörMartin Akander utsågs den 7 juni till tillförordnadAnton Glanzelius ny biträdandekanaldirektör för TV4-GruppenAnton Glanzelius, i dag programchef för Sjuan,blir biträdande kanaldirektör för TV4-Gruppen.Det meddelade bolaget den 13 juni.”Jag är övertygad om att TV4-Gruppens utbudav Sveriges bäst berättade historier inom rörligbild är framtiden. Det råder inget tvivel om att19Peter Söderlind ny marknadschefpå SBS Discovery MediaPeter Söderlind efterträder Jan Loosme och blirny marknadschef på SBS Discovery Media iSverige. Det meddeladebolaget i slutet av maj.Peter Söderlind var underåren 2007 till 2011 reklamchefoch creative directorpå dåvarande SBS MediaGroup och kommer nu närmastfrån Chimney Group,där han varit vice vd förbyrån Fireplace och Headof concept för Europa.”Peter Söderlind är en driven och ytterstkompetent marknadschef som har stor erfarenhetav att marknadsföra TV. Att han dessutom varithär tidigare och känner företaget utan och innanär knappast en nackdel”, säger Peter Myhrman,COO på SBS Discovery Media, i en kommentar.Peter Söderlind börjar sin nya tjänst sommarknadschef på SBS under juni månad.Fredrik Lundberg. Foto TV3programdirektör för MTG:s TV-verksamhet i Sverigeefter att Fredrik Lundberg, programdirektörför MTG TV sedan 2011, har beslutat att lämnasin tjänst. Sökandet efter en permanent ersättarepågår. Det meddelade MTG i den 7 juni.– Min tid på MTG TV har varit en spännanderesa. Hösttablån är helt lagd och ser mycket starkut men nu är en lämplig tidpunkt för mig att gåvidare och hitta nya utmaningar, säger FredrikLundberg till TV-Nyheterna.Martin Akander, nu tillsatt tillförordnad programdirektörför MTG TV, har en lång och gedigen bakgrundi TV-branschen med jobb som kreativ chef på Snowman,exekutiv producent på SBS TV och redaktör/producent på Strix Television. Hans nya tjänst somtillförordnad direktör på MTG TV omfattar de reklamfinansieradekanalerna TV3, TV6, TV8 och TV10.kvalitets-TV är svaret på frågan kring hur manstillar tittarnas lustar på alla plattformar, oavsettom det gäller underhållning, aktualitet, sport ellerdrama. Vi befinner oss i en avundsvärd positionför att vidareutveckla verksamheten och stärkasåväl våra reklam- och betal-TV-kanaler som detdigitala erbjudandet”, säger Anton Glanzelius i enkommentar.Som biträdande kanaldirektör kommer AntonGlanzelius att spela en viktig roll för TV4-GruppensTV-kanaler med ansvar för planeringenoch för att driva utvecklingen av såväl befintliga

20TV-kanaler som framtida kanalutbud och innehåll.Han tillträder i mitten av augusti och lämnardärmed sin tjänst som programchef för Sjuan.Anton Glanzelius kommer att rapportera till kanaldirektörPeter Lindström.Andreas Bedinger ny chef förallmän-TV på SVTAndreas Bedinger har tagit över som chef förallmän-TV på Sveriges Television. Han efterträddedå Maria Groop Russel som i stället börjar arbetasom divisionschef för SVTi.”Det känns roligt, hedrandeoch spännandeatt få förtroendet att ledaallmän-TV-verksamheten iStockholm med alla kunnigaoch engagerade medarbetaresom ligger bakom enmängd programsuccéer”,säger Andreas Bedinger i ettinternt mejl.Andreas Bedinger började på SVT 2003, ochhar tidigare arbetat i olika roller inom humanresources-organisationen. Han kommer nu senastfrån en position som hr-chef på SVT.”Det här är den del av SVT:s programverksamhetjag haft nöjet att lära känna bäst undermina tio år på SVT. Därför känns det väldigt roligtoch stimulerande att få chans att intensifieraoch fokusera på det samarbetet”, säger AndreasBedinger.TV4:s förra tittarombudsmantill konkurrenten SBS DiscoveryCamilla Filipsson, tidigare presschef och tittarombudsmanpå TV4, börjar jobba för konkurrentenSBS Discovery. Det skriver Dagens Media.Camilla Filipsson hade jobbatpå TV4 i 18 år, den sistatiden som tittarombudsman,när hon i april i år valde attlämna kanalen. Nu står detklart att hon börjar jobba förkonkurrenten SBS Discovery.Där kommer hon jobba påkonsultbasis på uppdrag avSBS Discoverys press- ochkommunikationschefer Dan Panas och LottaSchlingmann. Huvudsakligen ska Camilla Filipssonsköta kommunikationsarbetet för kanalernaDiscovery Channel, TLC och Animal Planet.Camilla Filipsson driver sedan ett par månadertillbaka den egna firman Camfi. Utöver uppdragetför SBS Discovery ska hon arbeta som konsultåt retorikbyrån Popretorik, som grundats av KjellDahlin.Ny produktionsrekrytering påSBS Discovery TVCamilla Rydbacken blir ny produktionschef påSBS Discovery TV. Därtill har programavdelningenrekryterat ytterligare två personer.SBS Discovery TV tillsätter totalt tre tjänster.Camilla Rydbacken blir produktionschef medansvar för lokalproduktioner.Hon har tidigare arbetat på SBS som exekutivproducent för produktioner som “Hissen” medFilip och Fredrik. Dessutom blir Lena Stranderchef för format och utveckling på SBS DiscoveryTV, samtidigt som Aron Gabrielsson tar en ny rollinom strategi och lokalproduktionsutveckling.Sabina Rasiwala Hägglund ny chefför företagskommunikation på SVTSabina Rasiwala Hägglund, som tidigare blandannat arbetat som marknadschef för Q-Med ABoch som global varumärkeschef på Absolut, Vinoch Sprit AB, kommer att tillträda som ny kommunikationsdirektörpå Sveriges Television.”Sabina Rasiwala Hägglund är en person somhar skärpa och integritet. Det i kombination medhennes värme och goda omdöme gör henne mycketlämpad till det svåra jobbet att representeraSVT som kommunikationsdirektör med alla defrågor och externa kontakter som hon kommer attha att hantera”, säger Eva Hamilton, vd SVT, i ettpressmeddelande.Catarina Wilson, chef för företagskommunikationen,går in som tillförordnad kommunikationsdirektörmellan 1 juni och 31 augusti, då SabinaRasiwala Hägglund tillträder sin nya tjänst förstden 1 september i år.”Det ska bli fantastiskt roligt att få jobba på ettföretag som spelar så stor roll i samhället ochför publiken, det är ett vackert och viktigt uppdrag.För mig är SVT ett varumärke som vi allaäger tillsammans, ett varumärke som berör och

21engagerar och som står för trovärdighet, mångfaldoch kvalitet i ett föränderligt medielandskap.Jag känner mig lyckligt lottad och hoppas attmin kunskap och erfarenhet kommer att bidra tillpublic service fortsatta utveckling”, säger SabinaRasiwala Hägglund.Aftonbladet TV rekryterar från TV4Aftonbladet TV rekryterar en chef för live-sändningarnafrån TV4. Det ärJohan Stambro från TV4Nyheterna som från ochmed 1 augusti i år blir enav tre live-TV-chefer påAftonbladet TV.”Det är oerhört spännandeoch inspirerandeatt bli en del av Aftonbladetsenormt proffsiga nyhetsredaktion. Det ärskitkul rent ut sagt”, säger Johan Stambro i enkommentar.MTG rekryterar från SpotifyMTG-koncernen har rekryterat Yashar Moradbakhtitill posten head of technology and platforms.Den 27 maj gjorde han sin första arbetsdagpå MTG.Yashar Moradbakhti kommer närmast från Spotifydär han arbetat som produktägare på musikbolaget.Dessförinnan har Yashar Moradbakhtiäven jobbat inom spelindustrin.”MTG har en spännande bredd av digitala underhållningstjänsterinom bland annat TV, sport,radio och spel. Därför det ska bli fantastiskt kulatt vara med att bidra både till att de ska växa,samt till framtida innovation av nya produkter”,skriver Yashar Moradbakhti i en kommentar tillDagens Media.Vinnarna av TV-producenternas pris 2013Den 27 maj delades TV-producenternas pris uttill TV-produktionsbranschens bästa kreatörerpå Berns salonger i Stockholm. Här är samtligavinnare:Årets programidé: ”Junk”, av Marie LundbergÅrets bearbetning: Isabel Bjurenstedt för blandannat ”Mot alla odds” och ”Så mycket bättre”Årets fotograf: Camilla Skagerström för ”Snoffe,Döden & Jag”Årets producent: Andreas Johansson för blandannat ”Let´s dance” och ”Så ska det låta”Årets berättare: Mats Ågren för ”Snoffe, Döden& Jag”Årets visuella uttryck: Anna Natalia Siemonsenför bland annat ”Historieätarna”Årets organisatör: Fredrik Svensson för sinupp gift som publikansvarigÅrets prestation: Produktionen bakom ”HelaSverige bakar”Årets profil: Johan Petersson för ”Partaj” och”Café Bärs”Årets beställare: Anton GlanzeliusEurosport förbättrar kommunikationeni ledningsgruppenEurosport Television meddelar om förändringari företagsledningen. För att stärka den globalasamordningen kommer rapporteringen mellanTV-kanalerna förbättras och EurosportgruppensTV-plattform på så vis stärkas, menar Eurosport.Först och främst kommer Arnaud Simon, vd förEurosport France, att utöka sitt ansvarsområdetill att bli TV Content Director, broadcast och programs.I sitt tillägg till sitt nuvarande ansvar somchef för Eurosport France, kommer Arnaud Simonäven att lägga de internationella versionerna avEurosports kanaler till sitt ansvarsområde. Därtilltar Vincent Gérard-Hirne, Technical Director, överansvaret för produktions- och distributionsteknikför de olika språkversionerna av gruppens allakanaler. Både Arnaud Simon och Vincent Gérard-Hirne kommer att rapportera till Francois Schmitt,Deputy Managing Director med ansvar för sändningoch teknik i Eurosportgruppen.

HÄNT SEDAN SIST22TV4 bekräftar registrering av nyakanalnamnet TV12TV4 har registrerat ett varumärkehos Patent- och registreringsverketför vad som kan bli en ny kanal. Kanal12, TV12, eller Tolvan som denockså kan komma att heta, liggerdock ännu i sin linda enligt MagnusTörnblom, pressansvarig på TV4-Gruppen.– Det är vi som via Groth har ansöktom varumärkena hos PRV, mendet i sig är ingen ovanlighet, sägerhan och fortsätter:– Vi registrerar både varumärkensom vi vet att vi kommer att användaoch varumärken vi ännu inte vet omdet blir något av. Därför kan jag inuläget inte säga mer än att justbekräfta att det är vi som liggerbakom dessa ansökningar.Kan du säga något mer i dagsläget?– Nej men, kommer vi göra någotmed detta lovar jag att vi återkommeroch berättar om det, avslutarMagnus Törnblom.Närmare bestämt tre ansökningarhar inkommit till PRV från TV4, somavslöjar att kanalen kan få tre potentiellanamn:- TV12- Kanal 12- TolvanNamnen avslöjar i sig ingentingom vad innehållet skulle kunna beståav, men efter att TV4-Gruppennyligen valde att sälja kanalen TV11till SBS Discovery är det kanskeen legitim gissning att innehålletkommer skilja sig från denna. TV11lanserades ju för drygt två år sedan ijanuari 2011 och ersatte den gamlaTV4-kanalen TV400. Tanken vardå, enligt TV4-Gruppen, att lockamålgruppen 12 till 59 år. HuruvidaTolvan skulle vända sig till sammapublik eller inte går det naturligtvisbara att spekulera i, men kanskekan TV4:s uttalade fokus just nu påsvenska produktioner, mobile firstoch play, ge en hänvisning.”Affären ger extra ekonomisktutrymme att ytterligare öka investeringarnai svenska egenproduktionersamt i TV4 Play, två områden viprioriterar framöver”, sade TV4-Gruppens vd Casten Almqvist, i enkommentar i slutet av maj när försäljningenav TV11 stod klar.Teracom Group har sålt sinfinska TV-verksamhet.– Affären blev klar sent i fredagsden 26 april, så nu väntar vi barapå att den finska konkurrensmyndighetenska granska affären. Viförväntar oss ett svar under tredjekvartalet, säger Paul Roswall, tillförordnadkommunikationsdirektörTeracom Group, till TV-Nyheterna.Vem är köparen?– Köparen är DNA, en finsk telekomkoncern,säger Paul Roswall.Det är betal-TV-operatören PlusTVsom Teracom nu säljer av, för attlämna den finska marknaden bakomsig. För fyra år sedan, 2009, köpteTeracom majoriteten av aktierna iPlusTV i hopp om att skapa en nordiskmediekoncern, men Finland hari jämförelse med sina grannländersedan dess varit ett sorgebarn förTeracom.– Det här beslutet har vi kommitfram till av två anledningar. Det förstaär att den finska TV-marknadenhar fortsatt att gå i motsatt riktningjämfört med övriga Norden. Fri-TVväxer i Finland, medan betal-TV minskaroch det är därav en mycket tuffmarknad, säger Paul Roswall ochfortsätter:– Den andra anledningen är attvåra integrerade marknader i Sverigeoch i Danmark fungerar väldigtväl och vi vill i stället kunna satsa pådessa. Det är ett sätt för oss att bättrerenodla våra affärer och användavåra resurser.Kan du säga vad köpeskillingenligger på?– DNA har krävt att sekretessbeläggaden siffran, så jag kaninte kommunicera den, säger PaulRoswall.Åsa Sundbergs alla roller i köpochsäljavtalen kring PlusTVÅsa Sundberg, vd för Teracom,var partner i det riskkapitalbolagsom sålde sorgebarnet och finskaoperatören PlusTV till TeracomGroup för fyra år sedan. Hon satt dåpå styrelseposter i båda bolagen,var partner hos säljande Provideroch styrelseordförande i köpandeTeracom.– Ägarna kom till mig 2008med en förfrågan om en post somstyrelseordförande i Teracom. Jagsvarade direkt då att jag var jätteintresserad,men att det kundebli problematiskt i framtiden. Dettaeftersom Provider ägde stora delarav PlusTV och jag redan då såg Teracomsom en potentiell intressentoch köpare av operatören, sägerÅsa Sundberg till TV-Nyheterna.Provider Venture Partners, tidigareIT Provider, var bolaget somtillsammans med American CapitalsBaker och privata investerare köptefinska PlusTV 2006. Tre år senare,2009, sålde Provider delar av sittägande till Teracom Group ochkvarstod som minoritetsägare. Näraffären gick igenom 2009 var ÅsaSundberg sedan en tid partner ochdelägare i Provider med en plats ibolagets styrelse. Då hade hon tidigareklivit in som styrelseordförande

23i Teracom, men betonar att hon inteingick i det team på Provider somgjorde affären.– Eftersom jag insåg att det skullekunna leda till en intressekonflikt atttacka ja till styrelseposten i Teracom,såg jag direkt till att sälja avmin ägarandel i PlusTV. Det var enförutsättning att jag sålde alla minaaktier, så det gjorde jag, förklararÅsa Sundberg.När Teracoms förhandlingar, ochså småningom uppköp, av PlusTVskedde sågs dessutom till att ÅsaSundberg inte var närvarande. Istället klev Maria Curman in somställföreträdare.– Vi riggade det så att en ställföreträdandestyrelseordförande påTeracom klev in för mig när dessafrågor kom upp och det tycker jaghar fungerat bra.I augusti 2012 utnyttjade deursprungliga ägarna sin option från2009 för att sälja sista delen avPlusTV. Även vid det transaktionstillfälletvar Åsa Sundberg styrelseordförandei Teracom, tillfälligt ersatt avställföreträdare Maria Curman. Då,när Teracom förvärvade alla aktier iPlusTV, hade hon dock lämnat Providerett och ett halvt år tidigare.Hur kom det sig att Teracom i höstasköpte upp hela PlusTV?– Det var i led med det ursprungligaavtalet från 2009. I det köpeavtaletfanns en möjlighet för säljarna attsälja av resten av sitt ägande ochdet var vad som skedde, säger ÅsaSundberg.Så Teracoms uppköp hade inget medden försäljning av verksamheten somnu inletts, att ni såg till att äga alltinför en försäljning?– Nej, det var en del av detursprungliga avtalet från 2009, konstaterarÅsa Sundberg och tillägger:- Jag vill också understryka att jaginte haft någon som helst ekonomiskvinning av dessa omständigheterkring sälj och köp. Jag har varit heltneutral, avslutar hon.Com Hem igång medTiVo-lanseringenCom Hem gick den 15 maj ut mednyheten att vem som helst nu kan fåprova på deras nya TV-lösning TiVo.Genom att förhandsregistrera dig påoperatörens webbplats har du möjlighetatt bli en av de första i Sverigeatt få testa tjänsten. TV-Nyheternahann få en pratstund med TiVosCFO och Vice President NaveenChopra när han var på en blixtvisit iSverige och Stockholm den 15 maj,som tillsammans med Com Hems vdTomas Franzén berättar om samarbetet.– I Sverige ser vi flera möjligheter.Till att börja med att göra sammanedslag som vi gjort i länder somUSA, Storbritannien och på andramarknader med att erbjuda vår TVupplevelsehär. Men vi har ocksåsett unika element på den svenskamarknaden som innebär bådeutmaningar och möjligheter, sägerNaveen Chopra till TV-Nyheterna.Vilka är dessa unika element?– Förväntningarna hos konsumenternaär väldigt höga, bådevad gäller den teknik och kvalitet.Det är en miljö med en fantastiskbredbandsinfrastruktur som tillåteross att erbjuda kapaciteter och enservice som vi i andra länder intehar möjlighet till. Därtill är det enkonkurrensutsatt marknad som vitror är bra för TiVo, men också för attutmärka Com Hem som operatör. Vi,men framför allt Com Hem, kan nubli den som förenklar och enar denkomplexa världen av devices ochinnehållsleverantörer för mainstreamkonsumenter,säger Naveen Chopra.TiVo har erfarenheten från sinhistoria i digital video recorder, DVR,en erfarenhet de nu tar med sig in inästa generations TV, menar han.– Det handlar om att presenteraen mycket elegantare upplevelse påden traditionella skärmen. Mångatjänster som i dag finns på plattor,webben och mobiler når inte upptill den kvalitet som kan erbjudaspå den stora skärmen. Det var etttomrum vi såg en chans att fylla. Alltcontent ska kunna vara bärbart ochses på alla skärmar, genom en sömlösintegration med din stora skärm.Men därtill handlar det också omatt samla content från olika typer avleverantörer, inte behöva teckna fleraon demand-abonnemang eller begränsasav vad din IPTV-leverantörerbjuder, säger Naveen Chopra.Tror ni att ni kommer att bemästradenna komplexa marknad då?– Vi tror att det kanske är enambitiös utmaning, men en utmaningvi är utrustade för att hantera, sägerNaveen Chopra.Tomas Franzén, vd för Com HemSverige, berättar hur operatörenkom fram till att amerikanska TiVovar rätt häst att satsa sina pengarpå.– Det är mycket som händer justnu på den svenska TV-marknadenoch det finns skäl att anse att dentraditionella delen av marknaden, därCom Hem ingår, även om vi har våraset-up-boxar, och våra on demandtjänsterså blir helhetsupplevelseninte så enkel för kunden. Samtidigtär flera av de tjänster som kommerpå webben mycket enklare attförstå och ta till sig, framför allt föryngre. Så vad vi på Com Hem gjortär att vi dammsög hela världen efteren lösning som har utgångspunkti costumer experience, hur människorkan interagera i sitt TV-tittande.

24En lös ning som är lika enkel för en20-åring som för en 70-åring, sägerTomas Franzén till TV-Nyheterna.Hur ska ni få ut dessa boxar påmarknaden och övertyga svenskar attköpa en?– Vi ser det här som en massmarknadsproduktoch tänker att manmåste ha provat det. Vi kan berättahur mycket som helst om det, mendet är först när man upplever detsom man inser att detta är mycketbättre än något jag haft förut. Frånoch med i dag kommer man geschansen att få prova under en kontraktstidoch på så vis få produktentill ett väldigt attraktivt pris, ungefärsom när du köper en iPhone i dag.Så det finns redan modeller påmarknaden som tar hand om det häroch vi kommer att arbeta på sammavis.Vad kan en sådan prislapp tänkaslanda på?– Exakt hur erbjudanden kommeratt se ut, det får vi återkommatill i höst när vi lanserar. Men ingenska stoppas att prova produktenpå grund av att de inte har råd, detär en viktig aspekt, avslutar TomasFranzén.Registreringen för att prova påTiVo är inte bindande utan det är enintresseanmälan för dig som vill bliförst med tjänsten, innan den storapublika lanseringen. Förhandsregistreringenkommer vara öppen undernågra veckor och stänger i mittenav sommaren. Förhandsregistrerardu dig nu kommer du dessutom attfå ett erbjudande om att köpa TiVounder sommaren.SBS Discovery köper TV11 avTV4-GruppenTV4-Gruppen och SBS DiscoveryMedia skrev den 17 maj underavtalet om försäljningen av TV11.Uppgörelsen mellan bolagen är ettresultat av den strukturella översynav kanal- och sporträttighetsportföljensom TV4-Gruppen inledde ihöstas, för att långsiktigt stärka ochvidareutveckla verksamheten, menarTV4.“Vi har skapat ett stort värde i TV11och har nu efter omfattande förhandlingarsålt kanalen. Affären ger extraekonomiskt utrymme att ytterligare ökainvesteringarna i svenska egenproduktionersamt i TV4 Play, två områden viprioriterar framöver”, säger TV4-Gruppensvd Casten Almqvist i en kommentar.Ägandet och driften av TV11 övergickfrån TV4-Gruppen till SBS DiscoveryMedia den 1 juni efter att Myndighetenför Radio och TV godkänt överlåtelsenav TV11:s sändningstillstånd.SVT döms av rätten till 210 000 iböter för personalfestFörvaltningsrätten i Stockholmhar nu bifallit Konkurrensverketsansökningar och beslutat att SverigesTelevision ska betala sammanlagt210 000 kronor i upphandlingsskadeavgiftoch böter förhanteringen av sina upphandlingsavtali samband med sin personalfesti höstas. Det meddeladeKonkurrensverket, KKV, den 2 maj2013.SVT har enligt förvaltningsrättengjort otillåtna direktupphandlingar isamband med att programbolagetanlitade två olika företag för att arrangeraen personalfest i centralaStockholm i september 2012. NärSVT skulle anordna personalfestenvände sig programbolaget direkt tilltvå företag i stället för att genomföraen annonserad upphandling ikonkurrens, enligt lagen om offentligupphandling. Detta menade KKV varlagstridigt och valde efter en genomfördgranskning att vända sig tillförvaltningsrätten med en ansökanom upphandlingsböter för SVT.SVT om bötesdomen: Vi inseratt vi gjort fel, men summan ärskrämmande högSVT kommenterade förvaltningsrättensdom där programbolaget dömsatt betala 210 000 kronor i böter förhanteringen av sina upphandlingsavtali samband med sin personalfesti höstas.– Vi har insett att vi gjort fel. Vi hardock inte på något sätt velat brytamot lagen om offentlig upphandling,LOU. Det finns inget uppsåt,utan det är den mänskliga faktornsom spelat in, säger Jonas Lundin,inköps chef och den som hanteratärendet på SVT, till TV-Nyheterna.Förvaltningsrätten instämde påsamtliga punkter där Konkurrensverket,KKV, kritiserat SVT och ansettatt programbolaget handlat lagstridigt.210 000 var den summa KKVyrkade i upphandlingsskadeavgiftinför rätten, vilket utgör 7,7 procentav kontraktsvärdet i fråga. Enligtlag får bötessumman vid lagöverträdelseinte överstiga 10 procent avkontrakts värdet.Kommer ni att överklaga domen?– Det pågår en process interntjust nu där vi diskuterar huruvida vikommer att överklaga eller inte. Attföra processen vidare innebär att viskulle behöva lägga ner en del tid pådet arbetet, vilket innebär en kostnadför oss, så vi får se, säger JonasLundin och fortsätter:– Vissa bitar av vad KKV lagt framaccepterar vi, men sedan finns detandra bitar där vi anser att de gåttväl långt när det gäller tolkningen avLOU.Upphandlingsskadeavgiften på210 000, är det något ni har synpunkterpå?– Summan är ju skrämmande hög

25i sig, det är mycket pengar. Men vivet samtidigt att KKV brukar ligga påden här nivån när de yrkar upphandlingsskadeavgifter.Själva bötessummanär inget vi har fokuserat på ide yttranden vi tidigare lämnat in tillrätten, säger Jonas Lundin.Sveriges Television hade möjlighetatt överklaga förvaltningsrättensdom inom tre veckor från och medden 29 april, men avstod.MRTV: Behåll sändningsutrymmetför marksänd TV åtTV-sändningarMyndigheten för radio och TV harnu överlämnat rapporten ”Sändningsutrymmeför marksänd TV undertillståndsperioden 2014–2020”till regeringen. I rapporten föreslårmyndigheten att sändningsutrymmetsom i dag används för marksändTV också ska fortsätta brukasför sådana TV-sändningar underkommande period, och därmed inteavsättas till annan verksamhet somdet alternativa förslaget varit.”I valet mellan de två handlingsalternativen,nuvarande sändningsutrymmeför TV-sändningar behållsalternativt att 700 MHz-bandet avsättsför annan användning, baserasbedömningen främst på att alternativetnuvarande sändningsutrymmebehålls ger bättre möjlighet föraktörerna att planera sin verksamhet,längre tid för konsumenterna att bytamottagarutrustning och minst påverkanpå konkurrensen på marknadenför betal-TV. I många aspekter ärdock de bedömda skillnaderna mellande två alternativen relativt små”,skriver myndigheten i sin utredning.Det var den 21 februari i år somregeringen gav Myndigheten förradio och TV i uppdrag att analyseraoch föreslå vilket sändningsutrymmesom bör upplåtas åt marksänd TVunder perioden 2014 till 2020.Syftet med uppdraget var att få framett underlag inför beslut om sändningsutrymmeför perioden 1 april2014 till och med 31 mars 2020,vilket motsvarar nästa tillståndsperiod.När det gäller frekvensutrymmet470-790 MHz skulle myndighetenanalysera följande två alternativ:• Hela utrymmet kommer fram tillden 31 mars 2020 att användas förmarksänd TV.• Hela utrymmet kommer åtminstonefram till och med nästaVärldsradiokonferens 2015 att användasför marksänd TV. Vid någontidpunkt därefter kan det så kallade700 MHz-bandet i Sverige helt ellerdelvis komma att tas i anspråk förannan användning än marksänd TV.Konsultbolaget Stelacon fickdärefter i uppdrag av MRTV att tafram ett underlag för myndighetensbedömningar. Stelacons uppdraginnefattade djupintervjuer medberörda aktörer inom TV- ochtelekombranscherna, liksom myndigheteri Sverige och de nordiskaländerna. Efter att Stelacon lämnatin sin rapport, hämtade MRTV insynpunkter från branschen. Nu harmyndigheten alltså sammanställtutredningen och presenterat sittförslag för regeringen där Myndighetenför radio och TV anser atthela sändningsutrymmet bör fortsattupplåtas åt TV-sändningar och inteta 700 MHz-bandet i anspråk för annananvändning.MTG går emot SVT och Teracomi frekvensfråganMyndigheten för radio och TV harsamlat in alla intressenters kommentareroch synpunkter på denframtida utformningen av frekvensutrymmetför marksänd TV. Meningarnagår isär i remissvaren, främsti frågan om huruvida det så kallade700-bandet ska avsättas till annananvändning än marksänd TV. MTGtycker att utrymmet kan avvaras åtmobilt bredband, medan SVT serstora risker med att släppa ifrån sigfrekvenserna.Nedan har TV-Nyheterna i korthetsammanställt vad ett antalintressenter i TV-branschen framförti samråd med Myndigheten för radiooch TV.• SVT: Att avsätta 700-bandetskulle öka kostnaderna och minskatittarsiffrornaSVT anser att en förändring avanvändningen och regleringen avfrekvensutrymmet är en långsiktigprocess som ska göras med godframförhållning, för att kunna säkerställaaffärsmodeller för de olikaaktörerna. I dessa sammanhanganser därför SVT att sex år är ytterstkort tid. En övergång till sändningsstandardenDVB-T2/MPEG4 måstedessutom vara genomförd innananvändning av frekvenserna i 700MHz-bandet är aktuell. SVT ser detdärför som uteslutet att något annatalternativ är aktuellt än att helafrekvensutrymmet fortsatt användsför TV-sändningar under perioden2014-2020. Det är av yttersta viktatt betona, anser SVT, att en motsvarandeomfördelning av 700 MHzbandetskulle få betydligt större konsekvenser,både för programbolagoch tittare. Samtliga sju mux:ar harsändare som använder frekvenseri detta band och skulle därför blipåverkade. Några lediga frekvenserunder 700-bandet att flyttadessa sändare till finns i princip inte.Resultatet av en omfördelning av700-bandet skulle därmed bli att ettstort antal kanaler som i dag finns imarknätet inte längre skulle kunnaerbjudas en kanalplats. Kostnaderna

26för de programbolag som blir kvarskulle på så sätt öka avsevärt ochattraktionskraften för tittarna skullesannolikt minska på grund av detbegränsade utbudet menar SVT.• MTG: Avsätt 700-bandet åtmobilt bredband och 4GEnligt MTG bör hela 700-bandetavsättas för annan användning änmarksänd TV efter Världskonferensen2015. MTG anser att utrymmetbör användas för en utbyggnad avmobilt bredband/4G. Med en sådananvändning får konsumenterna betydligtbättre möjligheter än i dag attta del av ett brett utbud multimediatjänsterpå olika plattformar, menarMTG. Marksänd TV framstår som enalltmer omodern distributionsplattformoch vid en utbyggnad av mobiltbredband ges möjlighet till en ökadkonkurrens, mångfald och valfrihetpå TV-tittarnas villkor.• Teracom: Fortsätt använda helafrekvensutrymmet till marksänd TVTeracom anser att hela frekvensutrymmetska fortsatt användas förmarksänd TV. Andra beslut riskeraratt få stor påverkan i konsumentledetoch kan påverka marknätets positionoch konkurrenskraft negativt.Det är för tidigt att redan nu fattanågra beslut om 700 MHz-bandetoch allt sändningsutrymme måstetilldelas marknätet åtminstone undernästa tillståndsperiod 2014-2020.Eventuella frekvensändringar iTV-näten måste vara kopplade tillen övergång till tekniken DVB-T2,kallad T2, och ta hänsyn till denframförhållning som krävs för planering,teknisk implementering ochinformationsinsatser.• Boxer: Ökat webb-TV-tittandeinte skäl nog att avsätta 700-bandetBoxer anser att minst det nuvarandefrekvensutrymmet ska varakvar för marknätets TV-utbud underminst hela tillståndsperioden, vilketär regeringens huvudalternativ idirektiven. Alla eventuella beslutkring det så kallade 700-bandetbör invänta beslut från EU och våragrannländer, och därmed avvaktainför nästa tillståndsperiod med start2020.Marknätet behöver därtill, enligtBoxer, på sikt minst sju sändarnät/mux:ar för att kunna erbjuda ettkonkurrenskraftigt utbud, HDTVoch för att kunna parallellsändakanaler, och genom det genomföraen övergång till modernare teknik.Att en ökad konsumtion av webb-TV skulle vara skäl för att minskautrymmet för marksänd TV och ökaför mobilt bredband tycker Boxer ärett märkligt motiv och skriver: ”Varförgynna en överflyttning av TV-konsumtionfrån det ytterst frekvenseffektivamarknätet till mobilnäten därvarje videoström är individuell?”• TV4: Öppna upp SVT:s mux 1för alla fri-TV-kanalerTV4 anser att, oavsett om700-bandet fortsättningsvis användsför marksänd TV, eller delvis tas ianspråk för annan användning, bören övergång till utsändningsteknikenT2 göras. Detta för att säkerställaett tillräckligt stort kanalutbud imarknätet, och skillnaden mellande två alternativa lösningarna är hursmärtsam och offensiv denna migreringsplankommer att behöva varaför marknätet och konsumenterna.TV4 anser att en övergång till T2måste ske successivt men relativtsnabbt. Dock anser TV4, till skillnadfrån rapporten, att SVT såsomvarande public service-bolag börvara först att gå över till T2. Är intedetta möjligt bör mux 1, som SVTi dag själva förfogar över, öppnasupp för alla fri-TV-kanaler, det villsäga TV4 och TV6. Något annatskulle innebära att SVT får en oacceptabelfördel jämfört med övrigafri-TV-kanaler som är helt beroendeav annons intäkter och därav breddistribution.TV4 anser sammanfattningsvisatt det finns tre viktiga krav som skafölja med att eventuellt i framtidenupplåta frekvensutrymmet; att nätenbyggs ut till glesbygd, att multicastgörs tillgängligt genom näten ochatt det upplåtna utrymmet inte användspå ett sådant sätt att någontyp av trafik kan diskrimineras ellerblockeras.Regeringen: Skärpta redovisningskravför SVT från årskiftetRegeringen lämnade i går över denförsenade public service-propositionentill riksdagen för slutbehandling.Förutom kravet om räckviddgavs uttryck för önskemål om enökad transparens och en mer ingåendebedömning av programbolagensmarknadspåverkan , främstgenom skärpta redovisningskravinför kommande tillståndsperiod2014 till 2019. Det meddelade kulturministerLena Adelsohn Liljerothnär propositionen presenterades.Namnet ”Bildning och tillgänglighet”understryker vad regeringenanser är viktigast inför den kommandetillståndsperioden inleddeLena Adelsohn Liljeroth sin presentationmed att klargöra. I propositionenBildning och tillgänglighet- radio och TV i allmänhetens tjänst2014-2019 (prop. 2012/13:164)lämnar regeringen förslag somfrämst syftar till att stärka centraladelar av programföretagens uppdragi allmänhetens tjänst, men

27även med hänsyn till övriga TVmarknaden.Till att börja med klargjorde kulturministernatt det nuvarande radioochTV-avgiftssystemet fungerar väloch bör kvarstå tills vidare, en frågasom efter public service-kommitténsutredning i höstas väckte debatt imedia. För regeringen är det viktigtatt ha en avgiftsmodell som ärallmänt accepterad, garanterar programbolagensoberoende och bidrartill en säker finansiering för verksamheten.Nuvarande avgift för radiooch TV uppfyller dessa krav ochbehålls därför under nästa tillståndsperiodmeddelade kulturministerLena Adelsohn Liljeroth.– Vi har en avgiftsmodell somfungerar väl. Betalningsviljan ärstabil och antalet betalande har ökatunder senare tid, säger Lena AdelsohnLiljeroth.Mot bakgrund av den fortlöpandetekniska utvecklingen och förändradekonsumtionsmönster kommeren särskild utredning att tillsättas föratt analysera olika avgiftsmodeller införnästa tillståndsperiod som inleds2020. I dag uppgår den årliga radioochTV-avgiften till 2 076 kronor perhushåll, en summa som har legatpå samma nivå sedan 2010 ochinte heller bör ändras 2014 enligtregeringen.Ett positivt besked för SVT äratt, trots att förslaget om den nyaavgiftsmodellen för public servicefinansiering lagts åt sidan, programbolagetsresurser successivtkommer att öka under kommandeperiod. För 2014 föreslås SR fåcirka 2,7 miljarder kronor, SVT cirka4,5 miljarder kronor och UR cirka400 miljoner kronor. Resursernatill programföretagen höjs med 2procent per år under tillståndsperioden,under förutsättning att antaletavgiftsbetalare inte minskar i störreomfattning.Ökad programtid på minoritetsspråkär ett annat önskemål frånregeringen, där SVT liksom URska öka sitt utbud på de nationellaminoritetsspråken finska, samiska,meänkieli och romani chib. Detsammagäller utbudet på jiddisch ochandra minoritetsspråk. Dessutomska SVT och UR under tillståndsperiodense till att göra fler programtillgängliga för personer med funktionsnedsättning,genom textning,teckenspråkstolkning, syntolkningoch uppläst text.– SR:s, SVT:s och UR:s programska så långt som möjligt varatillgängliga för alla, oavsett bostadsort,funktionsförmåga eller språktillhörighet.Det är en demokratifråga,säger kulturminister Lena AdelsohnLiljeroth.Redovisningskraven skärps även,främst vad gäller SVT som senastetiden blivit fällda ett antal gånger avGranskningsnämnden för radio ochTV för otillbörligt gynnande vid fallav sponsning och reklam i publicservice. Regeringen vill därför attdet inför nästa tillståndsperiod skabli enklare att jämföra och granskaprogrambolagens verksamhetoch intäkter. Redovisningskraveni anslagsvillkoren förtydligas närdet gäller uppgifter om intäkter vidsidan av avgiftsmedel och särskildakrav införs därför på redovisning avspons rade program i SVT.– Radio och TV i allmänhetenstjänst bygger på att det finns etthögt förtroende för verksamheten.Då måste vi också kunna ställa kravpå programföretagen att garanterasitt oberoende vid indirekt sponsring,säger kulturminister Lena AdelsohnLiljeroth.Regeringen avser slutligen attge Myndigheten för radio och TV iuppdrag att analysera hur programverksamheteni allmänhetens tjänstpåverkar mediemarknaden, konkurrenssituationenoch marknadensutveckling i stort.Nästa steg är nu att riksdagenbehandlar propositionen i höst.Därefter beslutar regeringen omsändningstillstånd och anslagsvillkorsom ska börja gälla vid årsskiftet.Radiotjänst: Nu är även surfplattoroch smarta mobiler avgiftspliktigaDe domar som Förvaltningsrätteni Luleå meddelade den 24 junifastställde att datorer är att ansesom TV-mottagare enligt lagensordalydelse. Detta betyder attRadiotjänst kan driva in licensavgiftför TV från dem som äger en dator,vare sig den används till att se rörligbild på eller inte. Klargörandet kringteknikneutralitet för avgiftsplikten ärnågot Radiotjänst välkomnar – ochtolkar ett steg längre.– Det är tillfredsställande att domstolenvalt att gå på vår tolkning ochtillämpning av vad en TV-mottagareär, säger Johan Gernandt, kommunikationschefRadiotjänst, till TV-Nyheterna.Förvaltningsrätten klargör tydligt attdatorer är sådan tekniskt utrustningsom kan åläggas TV-avgift. Hur har nitolkat domen vad gäller andra skärmarsåsom surfplattor och mobiltelefoner?– Domstolen använder ju sammasyn på teknikneutralitet som vi geruttryck för och det betyder att vidärmed anser att även surfplattoroch smarta mobiler nu är TV-mottagare,säger Johan Gernandt ochfortsätter:– Vi upplyser i vår dagliga verksamhetoch i våra samtal att även

28dessa skärmar är avgiftsgrundandemottagare, även om vi inte frågarexplicit efter dem.Hur går ni då till väga för att kunnaålägga en enskild TV-avgift förexempelvis en surfplatta?– Om dialogen leder till en diskussionså upplyser vi om att ävensådan teknisk utrustning omfattas,säger Johan Gernandt.Situationen att den enskilde intesjälv äger TV-mottagaren, utan attdatorn i fråga är ett arbetsverktygsom de facto ägs av arbetsgivaren,kan dock vara undantag för denenskildes avgiftsplikt.– Förutsatt att arbetsgivarenbetalar TV-avgiften som omfattarden tekniska utrustningen, behöverinte den enskilde betala TV-licens,säger Johan Gernandt, kommunikationschefpå Radiotjänst, till TV-Nyheterna.Hur ser då avgiftsskyldigheten ut merspecifikt för företagen?– Företagen betalar en avgift perorganisationsnummer, oavsett hurstort företag det rör sig om, sägerJohan Gernandt.Comoyo View lanseras i Sverige– lockar med gratis film och TVDen 14 juni lanserade Telenor nyaComoyo View i Sverige och tardärmed upp kampen med konkurrentersom Netflix, HBO och Viaplay.TV-Nyheterna kunde redandagen innan avslöja att distributörendessutom kommer att erbjuda gratisfilm och TV hela sommaren för attlocka svenskarna att registrera sigtill tjänsten.Vad Comoyo lanserar är en öppenbeta-version av sin nya streamingtjänstför film och TV, i förstahand tillgänglig i Sverige och Norgemen så småningom även resten avSkandinavien. Från och med den 14juni kan nu alla, till och med den 31juli, registrera sig och på så vis fåtvå månaders gratis användning avtjänsten. Därefter övergår abonnemangskostnadentill ett pris om 99kronor i månaden. Det finns dock ingenbindningstid, utan abonnemangetkan likt konkurrenterna Netflixoch HBO avslutas när man vill.I nuläget erbjuder Comoyo runt1 000 filmtitlar och ett fyrtiotal TVseriervia sin streamingtjänst, ett utbudsom är tänkt att öka snabbt. Vidsommarens slut hoppas ComoyoView kunna stoltsera med 3 000filmer och runt 170 TV-serier.Distributören lanserade ComoyoView i Sverige i samband med enpresskonferens vid Telenors huvudkontori Stockholm.Rekordresultat 2012 för Sappa:2013 kommer att bli ännu bättreSappa visar upp rekordresultat förhelåret 2012 när TV-distributörensårsrapport den 28 maj offentliggjordes.Och detta är bara börjanmenar Hasse Svensson, vd förSappa.– Vi har ett större avtal på gångsom kommer att påverka vår positionsignifikant, så vi kommer attväxa på alla tal under 2013, sägerHasse Svensson till TV-Nyheterna.Sappa, som till hälften ägs avViasat AB och till hälften av SPAHolding AB, landade på en omsättningom 210 miljoner kronorför helåret 2012 och slutade på ettresultat efter finansiella poster om11,9 Miljoner kronor.– Vi tar ett ordentligt kliv, ökar omsättningenrelativt bra och framförallt är det skönt att vi får med osssista raden. Det är vi stolta över,konstaterar Hasse Svensson, ochfortsätter:– Det är tuff konkurrens påmarknaden i dag, spritt över fleraolika plattformar, så för oss gällerdet att hålla fast vid vår strategi. Duhar aldrig sett Sappa i TV-reklam,utan vi jobbar ju med att i ställetsäkerställa vad vi lovar kundernaoch erbjuda bra kundservice. Ochdet sprider sig, så kunderna börjarsjälva fråga efter Sappa.Redan 2011 fyrdubblade Sapparesultatet och redovisade en vinstpå 4,2 miljoner kronor efter skatt, attjämföra med 1,0 miljoner kr i vinståret innan. Koncernens rörelseresultatökade då nästan lika mycket, till6,0 miljoner kr från 1,8 miljoner kr.Dessa då historiska siffror överträffades2012, och enligt HasseSvens son kommer trenden attfortsätta peka uppåt även i år.– Det ser jättepositivt ut för 2013och det kommer bli ett ännu bättreår än 2012, både vad gäller omsättningoch antalet hushåll. Det servi redan nu, säger Hasse Svensson.Fokuserar ni på att värva nya kunderinom någon specifik grupp hushållskunder,eller någon specifik del avlandet?– Nej, vi riktar oss till allafastighetsägare som ligger i anslutningtill ett stadsnät. Vi erbjuder idag en egenproducerad signal frånnorr till söder och vill finnas där detfinns stadsnät som är angelägna omatt fylla sina nät med ett gediget TVutbud,avslutar Hasse Svensson.