Ladda ner - Centrum för Näringslivshistoria

Framtidsvisioner kan vara frestande! Bilden visar det spektakulära projektet Alweg, som initierades av Axel Wenner-Gren. Bilden ärtagen den 23 juli 1957, även om fordonet mer påminner om ett modernt höghastighetståg. Men varför blev det inget av i slutändan?Fotograf okänd.Vad har ditt företags historiamed framtiden att göra?Vi på Centrum för Näringslivshistoria tar hand om svenskaföretags minnen, en grundläggande del av samhällets historia.Vi bevarar och berättar deras historier, till nytta för företagensjälva, forskare och andra intresserade. Historierna hjälpeross förstå vad som bygger tillväxt och välfärd i företaget och isamhället.Ditt och andra företags berättelser sätter aktuella skeendeni ett sammanhang. De hjälper dig stärka företagskulturen,bygga dina varumärken och stödja din marknadsföring.Vi förvaltar dina minnen i vårt arkiv och berättar din historia– i form av föredrag, böcker, utställningar eller på webbplatser.Bli medlem i föreningen Centrum för Näringslivshistoriaoch se hur andra företag använder sin historia. Sommedlem får du även denna tidskrift, en och annan bok samtinbjudningar till evenemang hos våra medlemsföretag.För mer information, besök www.naringslivshistoria.seeller kontakta vd Alexander Husebye på 08-634 99 14 elleralexander.husebye@naringslivshistoria.se.CE N T RU M F ÖR NÄ R I NG SL I VSH I STOR I A4 CENTR E FOR BUSINESS HISTORY IN STOCK HOLM företagsminnen 2009;5

krönikan | yvonne ingmanFrån finska filbunkartill nordiskt storföretag?scenen är min mormors kök i Helsingfors en sommarmorgonnågon gång i slutet av 1960-talet. Jag äter frukost ochlåter blicken fara. Den fastnar på yoghurtburken med logotypen”Hj. Ingman”.– Roligt att se sitt namn på yoghurten, säger jag. Synd attyoghurten bara finns i Finland.– Ja, den där firman har snabbt blivit stor, säger mormor,som har ett annat perspektiv på tid än jag som tonåring.Sedan säger hon något intressant:– Jag minns så väl när Hjalmar Ingman kom på cykel med sinafilbunkar på pakethållaren för att lämna hos mjölkbutiken. Detvar inte så hävt. Men han var vänlig och hade den bästa filen.När jag frågar hur länge sedan det här var, svarar hon attdet nog var i början av 1920-talet. Det stämmer nog. Hon varfödd 1898, och arbetade en kort tid i mjölkbutik innan hongifte sig och fick barn.I år för 80 år sedan grundade Hjalmar Ingman bolaget Hj.Ingman och började driva verksamheten mer professionellt.Han kom från Sibbo, cirka fyra mil öster om Helsingfors,och hade rötterna i åkermarken. Han sålde sin fil på Salutorgetmitt i Helsingfors och till butiker. Han var entreprenörensom insåg möjligheterna i förädling av mjölk. Filen följdes avmånga andra produkter.Men vad hände sedan? Familjeföretaget har gjort en spännanderesa, och dess historia förtjänar att berättas. Mejeridelenåterfinns i dag i gigantiska Arla Foods, som är Europas störstamejeriföretag och ägs i kooperativ förening av 8 500 svenska ochdanska mjölkbönder. Omsättningen är cirka 60 miljarder kronor.Robert Ingman är en av Hjalmars sonsöner och vd för detsom hette Ingman Foods och som i fjol helt övergick i ArlaFoods ägo. Det nya namnet är Arla Ingman, och företaget ärFinlands näst största mejeriföretag efter Valio. För tre år sedanintervjuade den finlandssvenska tidningen BorgåbladetRobert Ingman, med anledning av att Arla Foods köpte sinförsta tredjedel av familjeföretaget:Han lovar att Ingmans namn kommer att domineraförpackningarna en lång tid framöver, varumärket ärså pass känt i Finland att det knappast finns någonrisk för att det skulle försvinna.Därefter kommenterar vd försäljningen av sin farfarsmejeriföretag:– Nog är det ju klart att det också är en känslofråga meni affärsvärlden måste man låta realiteterna komma i förstahand.Men allt det Hjalmar skapade ingår inte i Arla Foods.Ingman Ice Cream är glassdelen som fortfarande ägs avfamiljen och har tillverkning i både Sibbo och i Lappträsk,men även i Sverige och i Litauen. Företaget harden längsta traditionen som glasstillverkare i Finland. Ibolaget ingår svenska Carlshamns glassverksamhet ochÅhus Glass. Glass är stort, och vi som äter den när somhelst kanske inte tänker på att för 60 år sedan åt man glassbara på sommaren. Ett tidens tecken är att Ingman IceCream i fjol tog det italienska glasskonceptet Sentimentotill Finland.Östnyländska mjölkbönder var grunden för Hjalmars filoch ost redan 1929. Mjölk är fortfarande råvaran när jättenArla Foods producerar mjölkbaserade livsmedel i tolv länderoch exporterar dem över hela världen.Vi lär oss att anrika företags historia ofta är både kittlandeoch hisnande. Vi lär oss om tidsanda, trender och traditionerom vi tar till oss företagens historia. Ibland räcker det medatt en tonåring tycker att en yoghurtburk är lite rolig.– Ja, ja, suckade mormor i köket den där sommarmorgonenför länge sedan.– Inte kunde man begripa att Hjalmars filbunkar på bara40 år skulle bli så stort.Kanske suckade hon också lite överatt hennes dotter gifte sig med enIngman, visserligen också från Sibbo,men inte alls släkt med Hjalmar.yvonne ingman är näringspolitiskchef och vice vd på branschorganisationenSvensk Handel.ps. När min mormor sa attnågonting ”inte var så hävt”,menade hon att det inte var såmärkvärdigt. ds.företagsminnen 2009;55

NoteratNy bokserie om industriområden ...Nyligen utkom Ulvsunda–Mariehäll, skriven av f.d. länsantikvarienJan-Bertil Schnell, på Stockholmia förlag.Boken är den första i en skriftserie om Stockholms företagsområden.Serien skall skildraområdenas innehållsrika historia,och är ett samarbete mellan Stockholmiaförlag och FöreningenStockholms Företagsminnen (enregional systerförening tillCentrum för Näringslivshistoria)Hans Vestberg vd nummer 16Den 1 januari 2010 blir Hans Vestberg ny vd förEricsson. Han efterträder Carl-Henric Svanberg.Vestberg är Ericssons sextonde vd i ordningen sedanstarten 1876. Först i raden var Lars Magnus Ericssonsjälv. Han blev ledare för företaget direkt vid grundandet,men titeln verkställande direktör fick han först närdet ombildades till aktiebolag 1896. På bilden syns vdnummer 2, Axel Boström.Geoffrey Jonesbesöker StockholmEn av världens mest anseddaekonomhistoriker kommer tillStockholm. Geoffrey Jonesfrån Harvard Business Schoollanserar i samarbete med Centrumför Näringslivshistoriasin nya bok Beauty Imagined(Oxford University Press). Iden beskrivs skönhetsindustrins omvandling från lokalaaktörer till globala koncerner. Många intervjuer hargjorts med personligheter som parfymörer, företagsgrundareoch andra legendarer. Efter denna ”tour de force”har Jones ställt in siktet på ett helt annat område: Detgröna (=miljövänliga) företagandets historia, där inteminst Sverige har en framträdande plats. Håll utkik efterinbjudan till eventet, och bocka redan för tisdagen den23 februari i almanackan. Lokal meddelas senare.Näringslivshistoria på AtlantisCentrum för Näringslivshistoria inleder ett samarbetemed Atlantis Förlag. Ett antal biografier skall dokumenterapersonligheter från näringslivet. De har alla på etteller annat sätt präglat sin samtid – genom uppfinningar,socialt och politiskt engagemang eller genom sina nätverk.Gemensamt för samtliga böcker är att författarna får tillgångtill nytt material, och att de kommer ha stor hjälp avarkivarier vid sin sida för research och faktakoll. Några avnamnen som planeras är makarna John Ericsson, SophiaGumaelius, Lars Magnus och Hilda Ericsson, J. SigfridEdström, Hakon Swenson och Olle Engkvist.... och ny bok om industripionjärSamuel Owen teknik och ångbåtspionjär utkommer nuunder december på Stockholmia förlag. FörfattarenArne Sundström har dammsugit arkivenför att kunna teckna ett fullödigt porträttav Samuel Owen och hans livsgärning.Engelsmannen ladegrunden tillmycket inomden svenskaindustrin, bl. a.gjuteriteknikoch mekaniskindustri.6 företagsminnen 2009;5

Svenska företag bäst i NordenSvenska företag är bäst i Norden på att bevara sin historia,detta enligt en benchmarkingstudie som de nordiskariksarkiven låtit göra. Det visade sig att vi i Sverige hadehögst andel bevarade företagsarkiv.Öresundskraft jubilerar– 150 år av energiDagen före julafton 1859 började ett gasverki Helsingborg att leverera bränsle tillgaslyktorna i de inre delarna av staden. Detblev inledningen till en lång energihistoria.Elektricitet levererades med början1891, växelström från 1961 och fjärrvärmekom till staden 1964. Efter expansionoch uppköp, särskilt från 1990-talet,heter den samlade leverantören i dagÖresundskraft och försörjer en stordel av nordvästra Skåne med energi avolika slag.Hemingway hos KennedyPå John F. Kennedy Presidential Library & Museum kanbesökaren frossa i allehanda material om och med denbeundrade presidenten. I museet kan man följa Kennedyfrån uppväxten, via skolgången till politiken, valnattenoch slutligen in i Vita huset. Bl.a. är delar av inredningenfrån Washingtons första adress återskapad.Kennedyarkivet skäms inte heller för sig – men därväntar en första klassens överraskning. Ernest Hemingwayssamling av manus, böcker och troféer! Vad gör hanhär? Orsaken är att hustrun Mary och Jacqueline Kennedykom överens om en donation. Författaren och presidentenmötte dock aldrig varandra, även om den förrevar inbjuden till installationen 1961. Lite udda står Hemingwayrummetdär, mitt i havet av Kennedyminnen.Besökaren kan slå sig ner i skinnsoffan, följa raderna avbokryggar, titta i kopior av författarens bokmanus ochblänga tillbaka på djurtroféernas tomma ögon. Egentligensaknas bara ett rejält fyllt barskåp!företagsminnen 2009;57

Ingen jul utan Roberts äkta julmustVad vore jul utan julmust,och vad vore julmust utanHarry Roberts? Möt familjenbakom en av Sverigesmest välkända jultraditioner.karl-gustaf mattssonmaten är en viktig del av det svenskajulfirandet. De flesta rätterna på julbordetär traditionstyngda svenska specialitetersom sill och köttbullar. Ävenandra länders julmat, som kalkonen, harbörjat smyga sig in bland julmaten utanatt vi protesterat särskilt högljutt.Men när det gäller vilken läsk somska serveras vid julbordet är vi stenhårda.Ingen annan läskedryck kankonkurrera – vi vill bara ha julmustpå julbordet. Varje jul pimplar vi i ossnästan 40 miljoner liter av den mörka,smakrika läsken. Musten har anorända tillbaka till vikingatiden, menden julmust vi dricker har sitt ursprungi Tyskland och den svenske studentenHarry Roberts.I slutet av 1800-talet sände helsingborgarenRobert Roberts sin sonHarry till Tyskland för att studerakemi. Pappan hade nämligen kommitpå att det gick att göra goda affärer påläskedrycker, ett näst intill exotisktbegrepp som bara fanns tillgängligti det kontinentala Europa. Öl ochbrännvin var det närmaste som stodtill buds för svenskarnas törstiga förfäder.Nu gällde det bara att forska framen smak som passade svenska förhållanden.– Farfar Harry var dessutom frikyrkligoch ville skapa ett alkoholfritt alternativav maltdryckerna, säger GöranRoberts, nuvarande ägare till familjeföretagetAB Roberts.Redan vikingarna drack mustHarry jobbade under sin studietid iTyskland med att utveckla mängder avrecept på olika extrakter, blandningarsom smaksatte drycker. En av dem varen förädling av must. Man vet att redande vilda vikingarna drack äppelmust,som är en ojäst råsaft av frukten.Efter många års laborerande hittadeHarry, genom en mängd naturligaextrakter, fram till en mycket smakfulloch mustig svart tillsats som liknadesvagdricka till utseendet. Och därmedlade han grunden till en helt ny marknad.Företaget AB Roberts grundades1910 och verksamheten lokaliseradestill Örebro där man finns kvar äni dag.– De första åren kallades drycken förjulöl, men ändrades i slutet på tjugotalet,då folk fått smak på den, till det förfarfar mer positiva ordet julmust.8 företagsminnen 2009;5

Motstående sida: Apotekarnes Julmust år 1965. Apotekarnes ägdesförst av ett antal apotek och hamnade sedan under StockholmsBryggerier som 1964 fusionerats med Pripp & Lyckholm till Pripps.Just denna tomte känns ovanligt amerikansk i sitt utförande.Vänster: Julmustaffisch från 1936, samma motiv fanns ocksåsom etikett.Höger: Roberts hade inte skyddat namnet julmust och under 1920-och 1930-talen saluförde även konkurrenten Fructus en variant,för vilken detta är reklam. Vilken som var bäst framgår nog av attPripps fortsatte att göra sin julmust huvudsakligen på Robertsessens även efter att man köpt upp Fructus.Samtliga bilder ur Carlsberg Sveriges historiska arkiv hos Centrumför Näringslivshistoria.I dunk eller tankbilSom många stora framgångsrika företagbörjade allt i liten skala. Första fabrikenvar inte mer än en större lägenhet, senareväxte utrymmena alltmer. I dag är industrininne på sin tredje adress.– Vi tillverkar endast olika sorters extraktertill drycken, vilka vi levererar i alltfrån plastdunkar till hela tankbilar. Denslutgiltiga julmusten gör bryggerierna.Mellan de olika bryggerierna kan sedansmakerna skilja sig åt. Men det berorpå deras egen varierade blandning avvatten, socker och sötningsmedel. I dagdricks det 60 miljoner liter julmust varjeår, varav 40 miljoner bara i december.Julmust har fortsatt att vara en väldigtsvensk företeelse, men har fått enviss spridning till våra nordiska grannar– liksom USA, där denna ädla dryckav svenskimporterande företag lanserassom en av Sveriges finaste produkter.Retade Coca-ColaThe Coca-Cola Company retade sig förnågra år sedan till den milda grad på attförsäljningen av Coca-Cola gick ner iSverige vid jul till förmån för julmusten,att de såg sig tvungna att skapa en egenjulmust. Ironiskt nog marknadsförde deJulmust och det var endast genom att läsadet finstilta som man såg att det var enCoca-Cola-produkt. Vid tiden för Coca-Colas hot, grundades Julmustens Vänner iStockholm, men de behövde inte oroa sig.Coca-Cola köper också extrakten till sinjulmust från Roberts laboratorier.AB Roberts har gått i arv inom släkten,från far till son. Bröder och systrarhar figurerat, men köpts ut så att industrinbara ägts av en enda person. Harryefterträddes av sonen Arthur, och efterhonom Göran.– Vi jobbar ständigt på att utvecklanya smaker, och har under årens lopplevererat till andra välkända varumärken.Skillnad på jul och påskDe största framgångarna har man haftmed Champis, som blev en succé somlyxdryck redan på 1920-talet. Andra avRoberts läskedrycksframgångar ärLemon Lime, Cola, Hallon och Jordgubb.Julmusten finns också att drickasom påskmust, och tillverkas även åretom som Apotekarnes must av CarlsbergSverige.– Men påskmust är definitivt intedetsamma som julmust, betonar Göran,som dock bara svarar med ett leende närvi ber honom förklara skillnaden.Recepten på extrakten är väl förborgadehemligheter, i synnerhet julmustreceptet.Många har försökt kopiera det utan framgång.Känt är dock att såväl malt somhumle ingår bland det 30-tal ingredienserföretagsminnen 2009;59

Apotekarnes Mineralvattens AB:s stora fabrik vid Norra Stationsgatan i Stockholm, 1946. I en av tankarna ryms must, de andra tvåinnehåller Citronil och Loranga. Fotograf Harry Dittmer, Carlsberg Sveriges historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.johanna westman, programledare och författare till kokböcker för barn:Ja, det är nog en ganska självklar dryck på julbordet. Vi är inte några störreläskedrycksfantaster i familjen, men jag tycker själv att det är ganska gott. Jagbrukar blanda must och öl till skinkmackan, och det är verkligen toppen.steffo törnquist, programledare och njutningsapostel: Julmust är ett måstepå mitt julbord. Liksom Gammal Norrlands Akvavit, Bäska Droppar och minegenblandade mumma spetsad med gin och cognac är ett måste. Min favoritläskär annars Pommac, men just på julen passar musten bättre. Men jag dricker denbara i slutet av julmiddagen, vid timme fyra eller så. Mellan det varma och ris àla Maltan ungefär, men sen klunkar jag på över nötterna också. Den söta julmustenbidrar också på ett perfekt vis till känslan av proppmättnad.annichen kringstad, projektledare för ”Min mat” inom LRF och tidigarevärldsmästare i orientering: Ja, det är klart. Jul- must innehåller ju bådetradition, kultur, smakglädje och njutning.ernst kirchsteiger, programledare/inredare: Visst är julmusten en självklarhet påjulbordet. Varför? Jo annars haltar julbordet.carl jan granqvist, gästgivare emeritus påGrythyttans gästgivargård och professor vidhögskolan i Stavanger: Nej, jag dricker helstchampagne på jul. Men min son dricker gärnajulmust.som krävs för att få fram den karaktäristiskasmaken.– Receptet är exakt detsamma sedanstarten och i dag är det bara jag och minefterträdare som känner till dess exaktainnehåll, säger Göran Roberts. Hemlighetenär så värdefull att tillagningsanvisningenförvaras i ett kassaskåp. Mendet är ingen betungande hemlighet attbära för Göran.– Nej, jag är ju uppvuxen med det, sådet känns som en tradition att föra vidare.Lagra gärnaJulmust och vin har en del gemensamt.Båda går att lagra. Om det blir någonjulmust kvar efter helgen kan den lagrasupp till ett år, om den ligger på glasflaska.Smaken uppges bli bättre av lagring: mjukareoch rundare med tiden. Med ellerutan lagring är julmust naturligtvis densjälvklara drycken på Göran Roberts ochhans familjs bord till jul.– Ja, liksom den också var på minaförfäder Roberts, Harrys och Arthursbord, avslutar Göran Roberts.karl-gustaf mattsson är frilansjournalistmed förflutet inom organisationspressen.Han har skrivit ett 20-tal böcker ometnologi och lokalhistoria.10 företagsminnen 2009;5

ÖgonblicketEn öltransport med släde är på vägfrån Stora Bryggeriet i Hornsberg påKungsholmen i Stockholm. Det är enkall vinter någon gång på 1890-talet,och bilden kan vara tagen på västraKungsholmen som då var rena ramavildmarken. Slädar var ett vanligttransportmedel under vintertid ända inpå 1900-talet.Stora Bryggeriet grundades 1890för att ta upp konkurrensen med ABStockholms Bryggerier som då heltdominerade staden. Det nya bryggerietgick först mycket bra, men den ökadeefterfrågan gjorde att man slarvade medproduktionen. Efter det återvann manaldrig konsumenternas förtroende utangick i konkurs 1910. Stockholmsbryggeriertog över Stora Bryggeriet ochförvandlade det till maltfabrik. CarlsbergSveriges arkiv hos Centrum förNäringslivshistoria.företagsminnen 2009;511

Högkonjunktur: Efter kriserna hardet alltid funnits plats för nya spelareVarje lågkonjunktur harlett till såväl utslagningsom nyskapande. I Sverigebrukar kriserna ha kort liv:högkonjunkturerna dominerar.Vilka nya företagoch produkter kommer viatt mötas av då den nuvarandeär överstånden?ronald fagerfjälldet har bara gått ett år sedan vi börjadediskutera huruvida denna senastefinanskris var den största i historien.Nu vet vi att den varken blev den långvarigaste,djupaste eller ens skadligaste.På aktiebörsen behöver vi i Sverige integå längre än till år 2002 för att hitta endjupare vågdal, och för realekonominblev visserligen raset exceptionellt brantmen relativt kortvarigt.Som depression räknas två år medfallande produktion. Sådana svackorhar vi haft inte mindre än sex styckenpå hundra år. Detta blev på grund avkortvarigheten inte den sjunde depressionen.Men djupt dök vi. Sveriges BNPligger när detta skrivs 6 – 7 procent undertidigare högsta läge, och industriproduktionen20 – 25 procent lägre. Jag tror attdetta snabbt kommer att justeras till detbättre redan mot slutet av det här året.Kreditkramp efterLehman BrothersDen här krisen blev väldigt speciell, i såmåtto har åtminstone många av de högröstadeanalytikerna fått rätt. Den börjademed oro för nya ränteinstrumentpå den amerikanska bostadsmarknadenoch övergick i fullkomlig kreditkrampför ett år sedan när den kända investmentbankenLehman Brothers justhade fått gå i konkurs. Världshandelnformligen kollapsade när de kunder,som normalt beställer kapitalvaror,12 företagsminnen 2009;5

Konjunkturerna har kommit och gått, men oftast harkriserna varit relativt små och kortvariga. Denna bild ärfrån högkonjunkturen på 1910-talet: varuhus, möbelaffärer,tryckerier, caféer och andra uttryck av näringslivpå Kungsgatan i Göteborg. Åhléns historiska arkiv hosCentrum för Näringslivshistoria.nekades krediter. Alla banker försöktekrympa sin egen balansräkning. Ingenbank litade på någon annan.Finanstekniker, ratinginstitut, detaljbankeroch fondförvaltare hade undernågra år lagat till en extrem osäkerhetssituation.I en kaotisk process där ingenriktigt förstod vad som pågick, strimladesoch paketerades både riskabla lånoch säkra lån från den amerikanskabostadsmarknaden om till relativt högavkastanderäntepapper, vilka belönadesmed bästa kreditbetyget från Standard& Poor´s och andra aktade riskutvärderare.Bakom omstämplingen fannsteorier om hur olika risker samvarierar.Om detta kan jag berätta mer någonannan gång.Som tur var fattade världens regeringar,av vilka den brittiska ska ha en specielleloge, den här gången galoppen snabbt.Det östes in tusentals miljarder av likviditeti systemet. Så här ett år senare vet viatt den värsta katastrofen redan är avvärjd.Från oår till konjunkturcyklerGoda och dåliga år känner vi till genomalla våra gamla berättelser och myter.Med industrisamhället försvann jordbrukarnas”oår”. I stället fick vi konjunkturcykeln,en serie år med nästanny logik. Man kan tala om optimismoch pessimism men också om misstagsom bäddade för utrensningar. På ytanvar det kreditproblem eller krig somutlöste nedgången. Under fanns det enannan kanske viktigare ström. Så är detnog även denna gång.Särskilt tydligt blir detta när vi tittarnärmare på ”tillväxtkrisernas år”,det vill säga de sex olika korta perioderunder 1900-talet då svensk BNPminskade i värde. Det rör sig om sammanlagt15 – 16 år att ställa mot 94 – 95goda år då produktionen varit normaleller ökande. Tabellen visar vilka devar. Vad var det som blomstrade underden relativt långa uppgångsperiodenföretagsminnen 2009;513

1980-talets högkonjunktur präglade hela kulturen i samhället: aktiesparande, champagne och elegant klädsel blev självskrivet.Den första yuppienallen, mobilen som fick plats i en kappficka, kom dock först 1987, innan dess var det som här biltelefon somgällde – eller att släpa runt på en stor, tung låda. Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.och som sedan gallrades när krisenkom? Öppnade kriserna rentav förnågot nytt?Berättelsen börjar mitt i ett mäktigtskeende år 1900. Svenskarna hade, liktkoreanerna i vår tid, tagit intryck av detsom hänt i deras grannländer och viddet nya seklets början hade de redan,med nya institutioner och ny teknik,skapat en ung industrination.Svenska ingenjörerkonkurrensfaktorDet intressantaste var kanske attsvenskarna i likhet med tyskarna ochamerikanerna organiserat teknisk utbildningpå högskolenivå. Det fannsredan tusentals avancerade ingenjörersom verkade inom främst verkstadsteknikoch elektroteknik.Svenska ingenjörer förbättradeseparatorer, turbiner, telefoner, dynamor,motorer, handverktyg, kullager,dammsugare och mycket annat. Ochför varje lyckad svensk produkt komdet snabbt ett stort antal inhemskautmanare. Pionjären Separator utmanadesav ett dussin företag varavPump-Separator och Extrator var tvåtidstypiska namn.Asea hade konkurrenter som Magnetoch Luth & Rosén. Ett tiotal fabrikertillverkade personbilar långt före Volvo.Tiotals konkurrenter till SKF lanseradesmed mördande reklam. Vem kommerihåg Bursells cykloidlager? Mitt idenna grundarström fanns det rader avså kallade emissionsbolag som raggadekapital och skötte börsintroduktioner.Det kan kanske räcka med exempelför den här perioden som var ovanligtlivaktig, så dynamisk att Sverige hadefärre lågkonjunkturår än omvärlden.Och det första riktiga bakslaget komförst mot slutet av kriget, 1916, då människori Stockholm faktiskt svalt, medanbörshuset i Gamla Stan fortfarandebågnade av spekulationslust.14 företagsminnen 2009;5

Datorerna kom redan på 1960-talet,främst med kontorsmaskinföretagetFacit. Sedan utvecklades en dator förflygprojektet Viggen som blev till enstordator för industrin, Saab d21.Det mesta inom data hamnade iEricsson och blev ett praktfullt fiaskopå 1980-talet, men Sverige fick duktigadatakonsulter på kuppen. Och Ericssonlyckades på grund av det gamla radiobolagetSRA slå sig in och ta över ledarskapeti den nya mobiltelefonibranschen.Läkemedelsföretagen hade sina rötteri mellankrigstidens småskaliga fabrikationernära apoteken och bryggerierna.Två av dem, Astra och Pharmacia,hade råkat stöta på storsäljare, vilketgjorde att de fick finansiella muskler attköpa upp de andra företagen ett efterett. Ett tag hade Sverige, i kraft av nyainnovationer, världens mest lovandeläkemedelsbransch, åtminstone i relativaGoda och dåliga år iSveriges moderna historiaårtal förändring antali bnp år1900 – 1916 75 16 år1916 – 1918 -12 2 år1918 – 1920 7 2 år1920 – 1921 -8 2 år1921 – 1930 63 9 år1930 – 1932 -4 2 år1932 – 1939 42 7 år1939 – 1941 -10 3 år1941 – 1976 242 35 år1976 – 1977 -2,5 2 år1977 – 1990 34 13 år1990 – 1993 -4,5 3 år1994 – 2008 58 15 år2008 – 2009 –6,5 1 årDe goda och dåliga perioderna avlöservarandra. Oftast rör det sig om många godaår och ett fåtal dåliga däremellan i det modernaindustrisamhället. Vad än kritikernasäger om den saken.termer. Företagen omstrukturerades ochsåldes till utländska ägare för betydandebelopp på 1990-talet.Börsen upp 600 procent ...Att 1980-talet skulle få en börsboomsom liknande första världskrigets komöverraskande. Mellan 1980 och 1989 stegbörskurserna nära 600 procent omräknattill fasta priser! En rad finansmän mednamn som Wall, Penser och Douglas manövreradepå liknande sätt som det tidiga1900-talets, och mot slutet av decennietkom fastighetskometer med namn somredan är glömda. Nyliberaliserade bankerfinansierade vårdslöst äventyret.Allt brakade samman efter 1990 dåett nytt skattesystem fick bukt med inflationenoch börsen föll kraftigt.Den här gången blev det den internationellafinansmarknaden somtryckte ned kronan ordentligt, ochsvensk ekonomi kunde börja segla uppigen. Det har den i stort sett gjort sedandess, ända fram till 2008. De förstaframgångarna på svag valuta gjordetelefonbolaget Ericsson och läkemedelsföretagetAstra, som råkade ha var sinsuperprodukt, mobiltelefoni respektivemagsårsmedel. Så småningom komVolvo med en ny stadsjeep åt amerikanskakonsumenter. 1970-talets sargadebasindustri gjorde come back.... och 868 procentAllt detta och en internationell haussei mobiltelefoni och informationsteknikskapade en ny guldålder på Stockholmsbörsen,som steg 868 procent (!) i fastpris mellan 1992 och år 2000.I Sverige blev det it-konsulternasom stod i centrum för en amerikanskhysteri år 1999. Icon Medialab ochFramtidsfabriken steg som raketertrots att de inte hade några vinsterännu. Många av förra bubblans finansmänsnurrade återigen miljardaffärer iförhoppningar.Ericsson, som börjat få problem,svarade denna vårvinter för en tredjedelav börsvärdet i Stockholm. Enrad attraktiva it-bolag köade för börsnotering.Kommer läsaren ihåg Spray,Dynarc, Bidlet, Boxman, Tele1, Glocalnet,Bredbandsbolaget, Dressmart,Letsbuyit, Kunskaps-TV, Novestra,Job Line, Scandinavia On Line, Tele-Trade, Speed Ventures, DoubleClickeller Radio Design?Det mesta förvandlades till grusnär börsen började sjunka från mars år2000. Men det fanns också IT-företagsom överlevde krisen, och själva teknikenhärskar i dag.Och ekonomin repade sig ovanligtfort, faktiskt utan någon tillväxtkris.Kina och USA samarbetade när detgällde att stimulera världens konsumtion.Det går heller inte att förstå dynamikeni den här tiden om man inte tarin de så kallade riskkapitalföretagen ibeskrivningen. Sverige var som vanligtmed i trenden.Verkstad och åldringsvårdFler än 30 svenska medelstora företag,som antingen brutits ur större koncernereller köpts från sina ägarfamiljer, finnsi dag i de fyra stora riskkapitalbolagensportföljer. Namn som Menigo, Aleris,TitanX, Kwintet, Attendo, Inwido,Bisnode och Euromaint kännetecknarvår tid, från verkstadskomponenter tillåldringsvård. En del är i kris.En sak är säker. När den här krisenär överstånden, kanske redan nästa år,kommer vi att få börja lära känna nyaföretag och produkter som vi aldrig harkunnat drömma om.Varsågod, det finns plats för nyaaktörer och spelare!ronald fagerfjäll är ekonomijournalist,bl. a. ledarskribent på Dagens Industrioch tidigare chefredaktör på Affärsvärlden.Han har skrivit flera böcker om näringslivoch näringslivshistoria.16 företagsminnen 2009;5

Ur arkivetSidaur Kontakten, nummer 3,1953. Kontakten är Ericssonspersonaltidning sedan 1939.företagsminnen 2009;517

18 företagsminnen 2009;5

Den vita bollen kommer från Denny's på Las Vegas Boulevard. Andra skyltar i detta stilleben: Modern Cleaners, Jackpot Motel, SkyWay drive in och Binion's Horse Shoe.De lysande lockropens viloplatsThe Neon Museum i Las Vegas bevarar den glättiga ochsanslösa spelstadens egen konstform. Det är en ökenstektorgie i färg, plåt, förfall, rost och glassplitter.text: matts hildén. foto: eva hildén smithengagerade privatpersoner, såvälsom företag i skyltbranchen och myndigheteri Las Vegas, har sedan 1996entusiastiskt arbetat med att samla in,studera, restaurera och tillgängliggörade kulturhistoriska nationalklenodersom stadens neonskyltar har kommit attbli. Projektets namn blev det fantasieggandeThe Neon Museum.Las Vegas kulturhistoria, som i grundoch botten handlar om drömmen omstora pengar utan hårt arbete, gärna iett tjockt tobaksmoln och med en gratisdrink i handen, är förstås inget annatär glättig och sanslös. Men stadenhar sedan 1930-talet lyckats utvecklaskyltarna och miljöerna, de glimrandelockropen, till en egen konstform somgett internationell genklang.Reklamneonskylten introduceradesi Frankrike redan 1912, och detlysande undret spridde sig över världen.Reklam skyltar i neon har funnits iSverige sedan december 1924; de förstafanns i Stockholm hos DN:s kontor vidStureplan och hos NK på Hamngatan.Motstående sida: I september 1950 öppnade the Golden Slipper Saloon andGambling Hall. Snart bytte stället namn till the Silver Slipper Gambling Halloch var en del av hotellet the New Frontier. Det låg mitt emot the Desert Inn,där den mytomspunne industrimagnaten, filmproducenten, flygaren och LasVegas-entreprenören Howard Hughes bodde en längre tid. Rykten sa att hanköpte the New Frontier 1967/1968 enbart för att själv kunna sätta på och stängaav Silver Slipper-skylten vars blinkande störde honom i hans rum.Men viska ”neon” i någons öra ochmånga tänker osökt på en blinkandenatt i Las Vegas.Orgier i rost och neonSjälva namnet The Neon Museum harhittills varit missvisande på så sätt attdet inte finns något museum i vanligbemärkelse. Det man som ambitiösturist i syndens huvudstad kan göra, äratt boka in en guidad fotvandring påmuseets Neon Bone Yard, det upplagutomhus där man lagrar ett 150-tal skyltarinför framtiden.Antalet visningar är blygsamt ochdet kan vara svårt att hitta museetsännu blygsammare kontor, menväl där väntar en fullkomlig orgie iglada färger och lekfulla plåtformer imonsterformat, blandat med rost ochglassplitter. Även den mest inbitnavän av nordiskt ren design à la mäklarannonsermåste kapitulera inför detöverväldigande formsvallet och det bedårandeökenstekta förfallet. Guidernaär kunniga volontärer och vandringentar ungefär en timme.företagsminnen 2009;519

Överst: The Golden Nugget öppnade på Fremont Street 1946 somLas Vegas lyxigaste spelhall och hotell, och finns kvar än i dag. Dennaskylt byggd av YESCO på 60-talet, markerade en förändring i skyltdesignen– för första gången inkorporerades neonskylten i arkitekturen.Vänster i mitten: The City Center var ett hotell på Fremont Street.Betty Willis formgav denna ganska blygsamma skylt på 1950-talet.Hon är mer känd för den berömda romb-formade ”Welcome to fabulousLas Vegas”-skylten.Höger i mitten: The Stardust öppnade ursprungligen 1958. Kasinotstema var rymdåldern. Den sovjetiska satelliten Sputnik hade rundatjorden 1957, och banade väg för rymdtrenden. Skylten hade även enmodell av jorden och andra planeter, och var en av de första som intehade ett typiskt western-tema.Höger: Sassy Sally's var ett kasino på Fremont Street.Motstående sida: Förutom mer eller mindre kompletta skyltar myllrar området av skyltfragment från otaliga ställen. De kunnigaguiderna kan peka ut ursprunget på nästan varje liten del. Här ser vi ett stilleben präglat av förfallets romantik, i väntan på renovering.20 företagsminnen 2009;5

företagsminnen 2009;521

The Candlelight Wedding Chapel – detta kapell har flyttats till The Clark County Museum och renoveras för tillfället. Aladdins lampa från1970-talets Aladdin Hotel and Casino. SIN-bokstäverna kommer från The New Frontier.Volontärer och bidragThe Neon Museum är en så kallad nonprofit-organisationmed skattelättnader,vars intäkter främst består av inträdesavgifteroch uthyrning av skyltar tillfotograferingar och filminspelningar.Man har låga omkostnader; staden lånarut kontor gratis och det mesta arbetetutförs ideellt. Själva råvaran, gamlaskyltar, får man gratis av kasinon ochskyltföretag – vilka även utför det kostsammaarbetet med renovering.Tillsammans med staden Las Vegasansökte man för några år sedan om ettstatligt anslag för att återuppföra denspektakulära lobbybyggnaden till ett avstadens nedmonterade landmärken från1961, La Concha Motel, som museetskontor och besökscenter till staden.Som så ofta i denna stad log fru Fortunaoch ansökan godkändes; i skrivandestund håller La Concha på att skruvasihop igen. Runt omkring denna byggnadska renoverade skyltar sättas upp.År 2011 beräknas museets verksamhetvara öppen dagligen för allmänheten.Större, häftigare, högreMånga av stadens kasinon skänkeralltså skyltar till museet i samband medrivningar och ombyggnader. Las Vegasgenomgår ständigt en våldsam förändring;hotell och kasinon jämnas medmarken för att ge plats åt nya, större,häftigare projekt varje år. Ett av USA:sstörsta skyltföretag, YESCO, har varitverksamt sedan 1920-talet och har ställtsina samlingar till museets förfogande.Steve Weeks på YESCO berättar:– Från företagets sida har vi stöttatflera initiativ till ett skyltmuseum, mentidigare projekt har runnit ut i sanden.Tillsammans med konstföreningenAllied Arts Council blev till slut idénverklighet 1996 i form av The NeonMuseum, vars syfte var att samla in,bevara och tillgängliggöra skyltarnaför allmänheten. Det tog riktig fart närstaden Las Vegas gick in och hjälpte till.– YESCO har ingen direkt inblandningi museets framtid men vi fortsätterdonera skyltar. Det känns bra för ossatt hjälpa till att bevara något av detDen spektakulära lobbybyggnaden frånLa Concha Motel från 1961, här avbildadpå ett tändsticksplån, kommer att återuppståsom museets kontor och besökscenter.förflutna. Vår försäljning kanske intepåverkas direkt av det här men vi resonerarså här: ger man något till samhälletblir man en del av det.matts hildén är grafisk formgivare ochdriver design- och kommunikationsbyrånSilvia Media AB, där han bl. a. ansvararför formgivningen av Företagsminnen.eva hildén smith är fotograf och driverLaBelle Rockette Fotografi.22 företagsminnen 2009;5

Mercedes-Benz svar på de dåliga tiderna var modellen 170, ett förhållandevis litet och bränslesnålt fordonsom släpptes till Parissalongen 1931 och blev en stor försäljningsframgång.Stjärnfusionen Daimler-BenzVarför gick egentligenDaimler-Motoren-Gesellschaftoch Benz & Ciesamman och bildade Daimler-BenzAG? Här är bakgrundentill tillverkaren avMercan, bilen med stjärnanpå kylaren. | dr harry niemanndet var en salig röra: i Tyskland producerades1924 över 140 bilmodellerav 86 olika fabrikanter, och det på enkrisdrabbad marknad. Lyxmodeller avmärkena Benz och Mercedes kostadetre gånger en normal arbetares årslön.Detta var inte gynnsamma förhållandenför Daimler-Motoren-Gesellschaft(DMG), med bilmärket Mercedes, ochfirman Benz & Cie. Båda företagenhade dessutom besvär med att ställaom från krigs- till fredsproduktion.Efter första världskriget hade dedrabbats av kriserna i världsekonomin,vilket gjort det nödvändigt för dematt diversifiera verksamheten. Därförtillverkades inte bara bilar på Daimler;i Untertürkheim utanför Stuttgartframställdes också skrivmaskiner och iBerlin-Marienfelde cyklar.Tekniskt föråldrade produkterProduktionsanläggningen i Sindelfingen(också den belägen vid Stuttgart),som byggts under kriget för atttillverka flygmotorer, gjorde till ochmed möbler under en tid. Då krigethade stoppat allt utvecklingsarbete påbåda företagen, lanserade man nu teknisktföråldrade förkrigsmodeller som”nya produkter”. Under kriget hademan delvis gått över till långa produktionsserier.När det gällde personbilaråtergick man till produktion av enstakaexemplar och små serier.En annan faktor som bidrog till attman inte nådde upp till förkrigstidensproduktionssiffror var den amerikanskakonkurrensen. Med valutareformen1923 blottades svagheterna iden tyska bilindustrin. År 1924 hadeexporten sjunkit till en fjärdedel avnivån 1922, samtidigt som importenföretagsminnen 2009;523

Gemensam annons för Benz och Daimlerkort före samgåendet i juni 1926. Redan1924 hade nämligen de båda företagensamordnat sin säljorganisation.24 företagsminnen 2009;5

År 1926 kungjorde denna annons att ”Tysklands båda äldsta ochstörsta biltillverkare sammanslagits”.Hopslagning av de båda logotyperna: stjärnan kom från Mercedesoch lagerkransen från Benz.ökat stadigt. Föråldrade tillverkningsmetoderoch den till följd av svagefterfrågan krympta produktionen, ikombination med höga fasta kostnader,gjorde att slutpriset blev för högt.Fusioner, övertaganden,samarbetenBilbranschen präglades av fusioner,övertaganden och samarbeten. År 1907hade Benz & Cie köpt SüddeutscheAutomobilfabrik GmbH i Gaggenau,medan DMG började sin expansion redan1902 med förvärvet av motorcykelochmotorfabriken AG/Berlin Marienfelde.Men nu på 1920-talet handladedet snarare om att överleva.Under första världskriget hade RobertAllmers, styrelseordförande i Hansa-Lloyd och så småningom ordförande förbilindustrins riksförbund, i ett debattinläggefterlyst tre kraftfulla åtgärder motden internationella konkurrensen: attreducera antalet bilmodeller, att samarbetaoch fusionera samt att använda nyatillverkningsmetoder.I DMG hade man 1916 övervägt enfusion med Benz & Cie, och under 1919ägde förhandlingar rum på Benz initiativom ett samgående mellan de bådaföretagen. Men först efter att DMG:shusbank Württembergische Vereinsbanktagits över av Deutsche Bank1906, närmade man sig ett faktisktsamgående.Gemenskap, menskilda strategitankarEmil Georg von Stauß, sedan 1920medlem i DMG:s styrelse och direktörpå Deutsche Bank, arbetade länge föratt få världens två äldsta bilfabriker attslå sig samman. Att den i Berlin verksammebilhandlaren och spekulantenJakob Schapiro, som sedan 1922 ägt enstor mängd Benz-aktier, försökte bindaupp Benz i konkurrerande samarbeten,var även det en bidragande orsak tillnärmandet mellan företagen. Det förstasteget var den intressegemenskap mellanBenz & Cie och Daimler-Motoren-Gesellschaft som beslutades 1 maj 1924.Det högsta gemensamma organet varutskottet under ledning av von Stauß. Idet avtal som stadgade att båda företagenredan skulle betraktas som en ekonomiskenhet, fastställdes en gemensammodellpolitik. Vidare överläts distributionenav bilmärkena ”Mercedes” och”Benz” på det nygrundade ”Mercedes-Benz Automobil GmbH”. Men detrådde skilda uppfattningar om vilkenstrategi företaget skulle ha.I Stuttgart, där Daimler hade sitt säte,förespråkade man en breddning av tillverkningentill att också omfatta skeppsochflygmotorer. I Mannheim (Benz)däremot ville man helst hålla sig till bilsektornoch satsa på att vinna tillbaka konkurrenskrafteninom den. I efterhand kanman konstatera att det blev Benz intentionsom realiserades. Enligt styrelsebeslut avden 5 maj 1925 var det Mannheims rollatt producera tvåliters personbilar, medanUntertürkheim skulle ägna sig åt tillverkningav fyra- och sexlitersbilarna.En liknande överenskommelse träffadesom nyttofordon. Gaggenau skulleföretagsminnen 2009;525

producera lastbilar under fyra ton,Marienfelde de ännu tyngre lastbilarna.Vidare planerade man en enhetlig konstruktionsavdelning,och lokaliserade helakarosstillverkningen till Sindelfingen.Fusion 1926Den 12 juni 1925 föreslog Otto Wolf,medlem av styrelsen i Benz, att fusioneringennu skulle inledas. Han fickstöd av ledaren för Rheinische Kreditbank,Carl Jahr, och av Emil Georg vonStauß. Bara ett par veckor därpå, i juli1925, sammanträdde hela styrelsen i detframtida företaget för första gången.Den slutgiltiga fusionen mellan Daimler-Motoren-Gesellschaftoch Benz &Cie ingicks 28–29 juni 1926. Vid detlaget var firmorna alltså sedan två årförenade i en intressegemenskap.Det nya företaget Daimler-Benz AGmed säte i Berlin-Charlottenburg hadedock sin centrala förvaltning i Untertürkheim.Därmed blev det som längehade oroat många mannheimare verklighet:att Daimler kunde kontrolleraBenz. Men den första styrelseordförandeni det nya Daimler-Benz AGvar ändå en första klassens Benz-produkt:Wilhelm Kissel.Bara bord, stol och skåpKissel hade börjat på Benz redan 1904,där han 23 år gammal hade blivit ledareför inköpsavdelningen. Framför alltunder första världskriget bevisade hansin utomordentliga organisationstalangnär det gällde den för produktionen såviktiga materialanskaffningen. Hanblev prokurist (firmatecknare) 1917 ochavdelningschef 1922. År 1924 tog hanskarriär ytterligare ett språng, då hanutnämndes till styrelsemedlem.Det kan noteras att han, vid flyttentill Stuttgart den 17 oktober 1926, somnybliven styrelseordförande inte hämtadespå stationen med en fyraliterskompressorutrustad Mercedes, somman kunde ha förväntat sig, utan meden 10/30 hk Benz. Och det kontor hanfick överta var litet och enbart utrustatmed skrivbord, stol och dokumentskåp.Och på det sättet förblev detintill Kissels sista arbetsdag. Denneman var uppenbarligen ingen vän avytterligheter – men vid sidan av GottliebDaimler, Karl Benz och WilhelmMaybach var han förvisso en av deviktigaste grundarpersonligheterna iföretaget.Alltid ”Benz”Företagsnamnet och de olika produkternasnamn utgjorde en viktig del avfusionsavtalet. Namnet Benz måsteenligt avtalet förekomma i både firmaochproduktnamnet. Således hette firmannu Daimler-Benz AG. Marknadsnamnet”Mercedes-Benz” användes frånoch med nu för det nya företagets bilar.(Innan hade DMG:s lastbilar hetat”Daimler”, dess personbilar ”Mercedes”och Benz & Cie:s fordon ”Benz”.)Det första gemensamma Daimler-Benz-programmet med Mercedes-Benzbilarpresenterades på bilutställningen1926 i Berlin. Modelltypen 8/38 hk medtvålitersmotor (W 02) och 12/55 hk medtrelitersmotor (W 03) fick då sin världspremiär.Dessutom presenterades ”Kmodellen”,som redan hade använts medframgång i tävlingar för touringvagnar.[Touringvagn är en öppen bil med sufflett,utan sidorutor och med nedfällbar/avtagbar vindruta.] Från april 1927 ingickspecialmodellen med förkortat axelavståndbaserad på typ 24/100/140 i detreguljära försäljningssortimentet.När chefskonstruktören FerdinandPorsche 1928 lämnade Daimler-Benz AGefterträddes han i rollen som teknisk direktörav Benz-mannen Hans Nibel. Nibelbörjade med att modernisera typ 8/38hk. Den förbättrade typen kunde på kundensbegäran utrustas med 2,6-litersmotor(10/50 hk). Denna prisvärda mellanklassbilmötte genom sitt låga pris och sin godakvalitet starkt gensvar hos kunderna. Denfick namnet ”Typ Stuttgart 260” och komatt säljas i nästan 24 800 exemplar.Hösten 1929 presenterade Nibel vidsidan av Stuttgart-modellen en ny mellanklassbilmed kompressorlös sexcylindrigmotor: Mannheim-modellen med3,5-litersmotor (14/70). Fram till 1934 förändradesoch förbättrades den tekniskautrustningen flera gånger för dessa bådamodeller, vilket var naturligt eftersom dehade liknande chassi och konstruktion.100km/timOckså Nürburg-modellen, en vidareutvecklingav en konstruktion av Porsche,utvecklades i väsentliga avseenden avNibel. Nürburg, som tillverkades mellan1928 och 1933, var Daimler-Benzförsta personbil med åttacylindrigmotor. Namnet fick bilen tack vare enrekordkörning på Nürburgring: på 13dagar tillryggalade den 20 000 km.Dess åtta cylindrar med 4,6 liters slagvolymutvecklade 80 hästkrafter ochtillät – vid en tomvikt på över 2 ton – enmaxhastighet på 100 km/h.I rätt tid för att kunna anpassa sig tillkonsekvenserna av krisen i världsekonomintog man under Nibels ledning framett relativt litet, bränslesnålt och billigtfordon av hög kvalitet: Mercedes-Benztyp 170 (W 15). Den presenterades hösten1931 på Parissalongen.Den senaste tekniska landvinningenvar individuell fjädring fram och bak.Bilen uppskattades för sin modernateknik, eleganta form och låga pris,som den kunde hålla trots att den varutrustad med sexcylindrig motor. Somfyradörrars limousine kostade den ”lillaMercedesen” 4 400 mark, d.v.s. nästan 1600 mark mindre än Stuttgart-modellensbilligaste utförande. Den var detbilligaste fordonet och det med minstslagvolym i ena änden av Mercedes-Benz program.I det spända ekonomiska läget kundeden inte desto mindre säljas till ettpris som var acceptabelt för en bredarekundkrets. Därmed lämnade den ettavgörande bidrag till att det unga företagetDaimler-Benz AG kunde klara sigigenom den ekonomiska krisen relativtvälbehållet. Redan 1932 produceradestyp 170 i 4 481 exemplar, vilket var merän den totala produktionen för alla personbilsmodellerföregående år.Vare sig Daimler eller Benz hade viddenna tid på egen hand kunnat leda utvecklingenav ett sådant brett sortimentav fordon. Det är inga överord att sägaatt fusionen räddade de båda företagensframtid. Hade man inte vågat detta modigasteg, hade vi i dag antagligen intehaft några Mercedesstjärnor som lysteupp våra vägar ...dr harry niemann är pensionerad chefför Daimlers historiska arkiv och museum.Han har skrivit flera böcker om Mercedeshistoria och har även ett förflutet somracerförare.Översättning: Fredrik Linde26 företagsminnen 2009;5

Motstående sida: Helsingborg på 1960-taletmed utsikt över hamnen och Danmark påandra sidan sundet. Foto: Gösta Nordin.Centrum för Näringslivshistorias bildsamlingar.KirunaEn unik industrihistoriskpärla i ödemarken. Såbeskriver Anders Johnsongruvstaden Kiruna, starktpräglad av grundarenHjalmar Lundbohm.anders johnsondet finns bara en grav i parkenvid Kiruna kyrka, nämligen HjalmarLundbohms. På den stora gravstenen står:Till fosterlandets båtnad blottadehan bergets skatter och skapadestaden.Järnmalmen i Kiruna har varitkänd sedan 1600-talet. Först i slutetav 1800-talet hade dock metallurginoch transporttekniken utvecklas så attmalmen blev brytvärd. Brytningen iKiirunavaara inleddes 1898.Den som såg till att det skapadesordnade förhållanden i det unga gruvsamhället,miltals från civilisationen,var Hjalmar Lundbohm (1855 – 1926).Som geolog reste han till malmfältenförsta gången 1889 för att rekognosceraförekomsten av apatit, en viktig råvaraför handelsgödsel. Men Lundbohmkom i stället att intressera sig för järnmalmenoch blev LKAB:s disponent1898 – 1920.Hjalmar Lundbohm var en framsyntoch socialt engagerad industriledare. Hanville undvika det som hade hänt i Malmbergetnär gruvdriften startade där tio årtidigare, nämligen framväxten av en uselkåkstad. I Kiruna skulle ett mönstersamhälleskapas för arbetarna. Marken utanförbolagsområdet utformades av den berömdearkitekten och stadsplaneraren PerHallman så att gatorna följer naturen, inteett traditionellt rutmönster. Därigenomförsvårades för iskalla vindar att svepagenom staden (vilket Luleå ända sedan1600-talet lider av).Pionjär med skolaLundbohm gjorde LKAB till pionjärgenom att inrätta yrkesskola för pojkaroch flickor 1905 och införa två veckorssemester 1912. Bolaget prenumereradeockså på en tidning från hemorten till28 företagsminnen 2009;5

Utsikt över Kiruna gruva och stad, antagligen runt 1950. Svenska Handelsbankens historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.alla anställda som flyttat från olika orter iSverige till Kiruna. Han uppförde manskapshusdär gruvarbetarna kunde duschaoch byta om före hemfärden. Detta leddetill att en deputation arbetare uppsökteLundbohm och begärde återgång till dengamla ordningen, då de kunde åka direkthem efter arbetet. Lundbohm avfärdadebegäran med att be uppvaktningen försthöra sig för om hustrurnas uppfattning.Deputationen återkom aldrig.Lundbohm var känd för sina konstnärligaintressen och för sitt stöd till forskningenom Lappland. Han arrangeradeockså välbesökta konstutställningar ochkonserter för samhällets invånare. Hantog emot många av tidens ledande konstnäreroch kulturpersonligheter som gäster,och låg bakom den höga arkitektoniskaoch konstnärliga ambitionsnivå somsedan grundandet har präglat Kiruna.Det mest fullödiga uttrycket fördetta är Kiruna kyrka (1912), doneradav bolaget. Gustaf Wickman var arkitekt.Konstnärliga utsmyckningarutfördes av Christian Eriksson ochprins Eugen. Det var också Erikssonsom utformade Hjalmar Lundbohmsgravsten, medan texten på den författadesav en annan vän till Lundbohm:Albert Engström.Kiruna är en unik industrihistoriskpärla i ödemarken. Den som ännu intehar sett den måste skynda sig dit. Snartska nämligen hela staden rivas.anders johnson är skriftställare ochnybliven Sokratespristagare. Han harskrivit ett antal böcker om näringslivs- ochsamhällsfrågor, ofta ur ett historiskt perspektiv.Under 2009 presenterar han sinafavoritplatser i Företagsminnen.anders johnsons Fånga platsen– Guide till Sveriges företagsammahistoria är på hela 550 sidormed 400 illustrationer. Utgivareär SNS Förlag i samarbete medCentrum för Näringslivshistoria,Riksantikvarieämbetet och TekniskaMuseet i Stockholm. Beställpå www.naringslivshistoria.seföretagsminnen 2009;529

Minnen från ettberömt grafiskthusEndastdet mest moderna skulle finnas i Esseltehuset,då det togs i bruk i början av 1930-talet.Det gällde både inredning, maskiner och arbetsmetoderi det stora tryckeriet. | john tranvik30 företagsminnen 2009;5

företagsminnen 2009;531

Föregående uppslag: Esseltehuset med alla sina neonskyltar år 1936. Esselte bildades genom sammanslagningav ett flertal olika företag inom tryckeri- och bokbinderibranschen. De flesta namnen blev som synes kvarsom dotterbolag eller varumärken. Några enstaka andra hyresgäster som Skidfrämjandet och Bofors har ävensläppts in. Esseltes historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.esseltehuset med sin illumineradefasad på Vasagatan 16 i Stockholm, mittemot Centralstationen, stod under förraseklet som en symbol för det stora tryckerietoch var det första som mötte tågresenärerna.Detta hus innehöll alla tryckmetodersom den grafiska branschen vidden tiden kunde erbjuda, och dessutomett av Europas största bokbinderier.Huset uppfördes 1931 – 32 efterritningar av arkitekt Ivar Tengbomåt Sveriges Litografiska Tryckerier,SLT (senare stavat Esselte), som varen sammanslagning av 13 tryckerier.Det byggdes på den plats där Centraltryckeriettidigare legat. Huset rymdebåde huvudkontor, försäljningskontoroch produktionsavdelningar, vilket varunikt. Det vanliga var annars att produktionenhamnade i utkanterna och,endast administration och försäljninglåg i centrum.På tredje våningen mot Vasagatanfanns administration och chefskontor,som med sin bokföringsavdelning bildadeett stort kontorslandskap. På andravåningen låg beställningskontoren därdet, utöver sekreterarna, endast fannsmanliga tjänstemän. I lokalerna motKlara Västra Kyrkogata låg tryckerier,bokbinderier, reproduktionsanstalt ochövriga produktionsavdelningar.Endast det mest modernaNär tryckerierna sammanfördes tillgemensamma lokaler var målet att allinredning skulle vara den mest modernasom vid den tiden kunde uppbringas.Detta gällde även maskiner, arbetsmetoderoch arbetsförhållanden.För sättning av böcker och tidskrifterfanns sättmaskiner. De vanligaste var avmärket Linotype, som fanns uppställdai stora rader och åstadkom stort buller.Denna sättmaskin göt hela rader ochanvändes till långt in på 1980-talet itidningstryckerier. Esselte hade ocksåsättmaskiner av märket Monotype,som styrda av hålremsor göt bokstav förbokstav till rader.Handsättning användes emellertidför komplicerade arbeten, såsom tabelleroch annonser. Utvecklingen härhade inte gått så fort, utan utfördes medliknande verktyg som på Gutenbergs1400-tal: man plockade typ för typ tillrader i en vinkelhake. I handsätteriet påfjärde våningen kunde man se handsättarei långa rader stå vid sina regaler(möbler för förvaring av kast, som innehöllbokstavstyper).När det gäller tryckpressar hadeutvecklingen gått längre. Plana diglaranvändes endast för mindre trycksaker– för större utfördes trycket med roterandecylindrar i snällpressarna, vilketgav hög hastighet.Offset hade också kommit ochförekom mest för affischer, konstreproduktioneroch reklam. Men det varboktryck (blytyper) som dominerade.Ståltryck förekom till finare brevpapperoch aktiebrev. Djuptryck förekom förbra bilder och stora upplagor.Bokbinderierna fanns på första ochsjätte våningarna och hade olika specialiteter.På första våningen utfördes mestskärning och falsning, och på sjätte våningenfanns mera avancerade maskinerför bokframställning.Personliga minnenMina sex år som beställningsfaktor idetta hus, med försäljningsansvar föregna kunder, gjorde att jag fick mångaintressanta kontakter: akademiker somgav ut sin första bok, men även kändaförfattare, som av förlagen hänvisats tilltryckeriet då det gällt en ändring i sistaminuten. Vid sådana tillfällen minnsjag bland andra Per Anders Fogelströmoch Jan Fridegård.Koncernchefen för SLT, hovrättsrådetJohan Nordenfalk, hade relationertill hovet och det var inte ovanligt attkungen och andra medlemmar av kungligafamiljen åkte tåg. Den särskilda ingångenför dessa resenärer till SJ-hallenfinns ju fortfarande kvar. Jag minnshur vaktmästaren vid sådana tillfällenkom fram till mitt kontorsfönster för atthissa svenska flaggan på en stång somstack ut från ytterväggen på Vasagatan,just vid mitt fönster.Det hände också att det komströkunder som jag i början av minanställning fick ta hand om. Jag minnsen byggmästare som var intresserad avett nytt brevpapper. Jag föreslog en logomed JM och tegelstenar, vilket en tecknarefick utforma till ett varumärke.Det kan man än i dag se lite varstansoch jag känner samhörighet med det.EsseltegängetMånga minnen har jag också från minadagliga besök i produktionshallarna. Ihandsätteriet fyra trappor upp kundeman se Vitus Carlsson (Sickan Carlssonsfar) och Rönningberg (skridskoprinsessanMaj-Britt Rönningbergs far)stå vid sina kast i ett hav av regaler.Jag vill också nämna kamratföreningenför manliga tjänstemän, EG(Esseltegänget), bildad 1938, i vilkenjag var en intresserad styrelseledamot.Denna förening hade från början storbetydelse för sammanhållningen föralla nya inflyttade firmachefer med sinaolika specialiteter. Mötena var prägladeav glättig atmosfär och höjdpunkternavar ofta de digra årsberättelserna.Huset såldes 1972 till Försäkringskassan.Esselte är i dag världens ledandeleverantör av kontorsvaror – en internationellkoncern med årlig försäljningöverstigande SEK 11 miljarder och dotterbolagi 31 länder, försäljning i mer änhundra länder och över 7 000 anställda.De ledande varumärkena är Dymo,Pendaflex, Leitz och Curtis. Internetsmöjligheter kommer troligen att omskapakontorsvarubranschen och Esselteligger väl framme för den anpassningen.john tranvik har ägnat hela sitt verksammaliv åt den grafiska branschen, varavlängsta tiden med eget tryckeri. Han harskrivit böckerna ”Kuvert” och ”Konstförvanter”och även byggt upp ett handtryckerimed historiska blystilar och handpressar.32 företagsminnen 2009;5

Esseltehusets reception som den såg ut på 1940-talet. Esseltes historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.Handsättning typ för typ användes ännu för speciellt komplicerade arbeten. Sätteriet i Esseltehuset 1938. Bland sättarna märks herrarBernklint och Berghult. Esseltes historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.företagsminnen 2009;533

34 företagsminnen 2009;5

Limpa med lång hållbarhetEn mjuk, färsk skiva Skogaholmslimpa med smör och ost ... Har viinte alla någon gång ätit just denna macka till vårt frukostkaffe?En macka med lång historia. | katarina willersmorgontrötta svenskar har sedan1926 försetts med detta numera klassiskamatbröd. Och det verkar varahär för att stanna. På sin 80-års dag,2006, var Skogaholmslimpan inte baraSveriges mest populära bröd, utan ocksålandets fjärde mest sålda livsmedel.55 000 limpor bakas dagligen av BageriSkogaholm.Och trots sin aktningsvärda ålderföljer Skogaholmslimpan i allra högstagrad med i tiden. När limpan fyllde 80år blev den också nyttigare. Mer fibreroch sänkt sockerhalt gav brödet ennyckelhålsmärkning. Redan året innan,2005, hade man tagit bort den lilla delhärdat fett som fanns i limpan. En annananpassning för att möta dagens kravär att alla Skogaholmslimpor numera ärskivade.Samma recept och smak, nästanAnnars är receptet och smaken i stortsett oförändrad från den dagen då makarnaKnut och Greta Eriksson slogupp dörrarna till sitt bageri i Eskilstuna1926. Rörelsen döptes först till KnutErikssons Finbageri, men fick ganskasnart namnet Skogaholms bageri eftergården där bageriet låg. Skogaholmsdelikatesslimpa var bara en av flertaletbageriprodukter. År 1945 hade företagetväxt ur sina lokaler på gården och detMotstående sida: Så här kan det ha settut när Knut och Greta bakade sina förstalimpor i Skogaholms barndom. Fast bildenföreställer egentligen köksmästare Nils-Johan Larsson på Stadshuskällaren sombakar piroger till Nobelfesten 1952. SARAbolagetshistoriska arkiv hos Centrum förNäringslivshistoria.första storbageriet stod färdigt, även deti Eskilstuna.År 1978 blev den populära limpan endel av bondekooperativa Lantmännen,då Kungsörnen förvärvade Skogaholmsbageri. I början på 1980-talet skeddeen strukturomvandling och 1984 blevLantmännen-ägda Cerealia moderbolagtill både Kungsörnen AB och SkogaholmsBröd som det då hette.Stark expansionFörvärvet innebar starten på en ny,stark expansion för Skogaholms. Ytterligarebagerier inlemmades i Skogaholm-koncernen,bland annat fleradanska bagerier. Utökningen skeddeockså till stor del inom fast food-området.Korv- och hamburgerbröd var enväxande marknad och 1994 investeradesi en helt ny produktionslinje i Polen förfast food-bröden.Kakor, kaffebröd och skorpor, limpor,lussebullar, korvbröd, formbröd,grovt bröd, limpor och vörtbröd ... Vid2003 hade Skogaholms Bröd som mest900 bageriprodukter i sitt sortiment.Samtidigt skedde stora strukturförändringari hela brödbranschen – konkurrensenhårdnade och många andrabagerier tvingades lägga ned.Från 900 till 90 produkterÅr 2003 gjorde Skogaholms en makeover.Varumärkesstrateger anlitadesoch en satsning på marknadsföring ochproduktutveckling inleddes. SkogaholmsBröd bytte namn till Bageri Skogaholm.Förpackningarna fick ny design och deomkring 900 produkterna bantades nedtill cirka 90 stycken. Samtidigt ersattesnamnet Skogaholms delikatesslimpamed det alla kallade den: Skogaholmslimpan.Våren 2004 gav man sig in på ett heltnytt område och gav ut schlager-cd:n”Kungen av bröd” – och givetvis syftademan på Skogaholmslimpan som funnits”på topplistan sedan 1926”, som dethette i marknadsföringen.Nu finländsk limpaBageribranschen brottades med enstor överkapacitet även under 2005och 2006, och till och med det gamlaanrika Eskilstunabageriet hotades avnedläggning, men klarade sig dåHägerstensbageriet i stället lades ned.Hösten 2008 såldes LantmännenFärskbröd och därmed varumärketSkogaholm till finländska Fazer. Sånu är Skogaholmslimpan finländsk,men tillverkningen fortsätter i Sverige,bland annat i Eskilstuna. ”BageriSkogaholm” är i dag en varumärkesserieinom Fazer Bageri AB.Trots tidvis tuffa tider har flaggskeppetSkogaholmslimpan fortsattatt vara en storsäljare. Kundanpassningoch hälsoinriktning har lönat sig.Anpassningen till dagens trender ären viktig del i produktutvecklingensamtidigt som den nya varumärkesstrategingår ut på att anknyta bakåti tiden – till det gamla, äkta bagerietmed ansvar och engagemang i produkterna.Helt enkelt tillbaka till 1926, dådet ursprungliga finbageriet grundadesav Knut och Greta Eriksson.katarina willers är frilansjournalistmed förflutet även som informatör. Svenskföretagshistoria är ett av hennes specialområden.företagsminnen 2009;535

Så gick det till närTobaksmonopolet skapadesDet var faktiskt en högerregering som stod för Sveriges första stora förstatligande,det av den svenska tobaksindustrin. Vid uppsägningarnagällde ”Sist in, först ut” redan då, fast lagkrav saknades. | cajsa carrénår 1914 var det första gången i svenskhistoria som en hel industri förstatligades- samtliga hundratalet tobaksfabrikeri landet ombildades till SvenskaTobaksmonopolet med 80 procent statligtägande.– Det var dåvarande högerregeringensom behövde pengar till statskassan, inteminst till försvaret i en tid av krig, berättarfil.dr. Tobias Karlsson vid Ekonomisk-historiskainstitutionen vid Lundsuniversitet. Hans avhandling från hösten2008 fokuserar på hur företaget skötte demassuppsägningar som kom att följa.Beslutet om förstatligande, eller monopoliseringsom det benämndes, togsav riksdagen i september 1914 var förståsinte okontroversiellt. Diskussioner omhur man enklast beskattade tobaksprodukternahade hållits i kamrarna ändasedan sekelskiftet.– Men när BAT, det brittisk-amerikanskatobaksbolaget, började köpaupp olika länders tobaksindustrier blevsvenska politiker oroliga. Starten avförsta världskriget avgjorde saken, förklararTobias Karlsson.Steg mot socialiseringDen mest konservativa högern tyckteförstås att detta var ett första steg motsocialisering av hela samhället. En delsocialdemokrater ansåg å sin sida att detvar felaktigt att dra in skatt på för människanskadliga produkter. I riksdagenlyckades partiet dock få fram garantierför att arbetarna skulle tas väl om hand.Dessa fruktade sämre arbetsvillkor medbara en enda ägare.Som följd av monopoliseringenrationaliserades verksamheten. En avåtgärderna för dem som inte kunde fåfortsatt anställning var ett avgångsve-derlag på upp till fem årslöner, berättarTobias Karlsson.Detta gällde oavsett kön, och dessaarbetare hade också förtur till ledigaplatser inom monopolet. Dessutom inrättadesså kallade intressekontor medpersonalkonsulter, även kallade fabrikssystrar,som erbjöd de anställda olikatjänster och aktiviteter.– Det var till exempel barnkrubbor ianslutning till arbetsplatsen, sättpotatisför husbehovsodling, bibliotek ochhjälp med betalningar av olika slag,säger Tobias Karlsson. Modellen fannsockså i vissa andra större företag. År1928 kom revisorerna vid monopoletdock att ifrågasätta expansionen avföretagets sociala engagemang. Derasutredning berömde företagets sätt attsköta de nedskärningar som blivit nödvändiga.Intressekontoret kritiseradesdock för att inte ha fastlagda planer försitt arbete, utan att detta skedde litemer slumpmässigt.Arbetsstyrkan halverasMen flera år tidigare hade ju tidernaförändrats radikalt med djup depressionsom följd av första världskriget. Dessutommekaniserades tobaksindustrin påett genomgripande sätt vilket ledde tillstor övertalighet av arbetskraft. Arbetsstyrkanhalverades från drygt fem tusentill drygt två och ett halvt tusen underperioden 1920 till 1928. Bara året innanlåg bolaget på sin topp.– Svenska Tobaksmonopolet var nydanandepå olika sätt när det gällde atthantera övertaligheten, förklarar TobiasKarlsson. Bland annat anordnades kurseroch omskolning delvis i företagets regi.De yngre kvinnorna omskolades ofta tilldet som betecknades som framtidsyrket,nämligen hembiträde. Studierna kom såsmåningom att ske i samarbete med arbetsförmedlingarnaoch var embryot tilldet som sedermera blev AMS.PersonalreservEn annan åtgärd, som den tidigare officerenoch dåvarande vd:n Oscar Wallenberginförde, var inrättandet av övergångsstaten1930. Den skulle hantera det fluktuerandebehovet av arbetskraft. Efter mönsterfrån försvaret var det en personalreservdär friställda arbetare mot en viss årligsumma stod till företagets förfogande närbehovet av arbetskraft växte.År 1913 hade Sverige infört allmänpension som inledning på ett framväxandevälfärdssystem. Denna var dockinte tillräcklig för att försörja sig på. NärTobaksmonopolet vid de första massuppsägningarna1921 ville göra sig av medäldre arbetare och inte hade ett kompletterandepensionssystem, strandade dessaplaner och unga kvinnor fick gå i stället.Då införde företaget snabbt ett eget pensionssystemoch ett halvår senare kundeman pensionera männen. År 1921 gälldeinte längre reglerna från 1915 med sinagenerösa avgångsvederlag.Motstående sida: Fram till mitten av 1900-talet hade tobak högt anseende och man förstodinte farorna med det. Till och med försäkringsbolag som ägnade så mycket engagemang åthälso- och säkerhetsinformation beställde bjudcigaretter från monopolet med egna logotypenpå. Idag är allt annorlunda: Skandia har som första försäkringsbolag infört en prishöjningför rökande kunder och lägger stora medel på att förebygga rökning hos ungdomar med kampanjeroch projekt. Skandias historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.36 företagsminnen 2009;5

företagsminnen 2009;537

Varuhuset MEA hade även postorderservice. Här syns detobaksvaror de erbjöd över hela landet 1923, bl. a. salufördede sin egen MEA-cigarett. Cigaretterna hade ännuinte filter, men de finare sorterna hade små munstyckenatt hålla i, de var ofta gjorda av kork. Det är därför deflesta cigaretter än i dag har ett imiterat korkmönsterpå filtret. MEA:s historiska arkiv hos Centrum förNäringslivshistoria.Företaget hade inget formellt ansvaratt betala ut vederlag men gjorde detändå, om än i mindre skala än 1915. Detvar bara tobaksarbetarna som kom i åtnjutandeav dessa ersättningar – övrigaanställda ansågs ha bättre chanser påden reguljära arbetsmarknaden. Härfördes även köns- och åldersaspekterin så att kvinnor och yngre fick lägreersättningar än män. Dessa ansågs varatydligare familjeförsörjare, även omdetta inte uttrycktes explicit.TurordningsreglerPå en facklig kongress 1928 visade i allafall de kvinnliga arbetarna sitt missnöjemed denna ordning och att de blivitsvikna av sina manliga företrädare,säger Tobias Karlsson. För trots attkvinnorna var i majoritet bland arbetskraftenvar det männen som inte heltoförutsägbart var talespersoner.Tobias Karlssons avhandling sträckersig fram till 1939 då arbetsstyrkan kraftigtreducerats. Han visar huvudsakligenvilka turordningsregler som gälldevid de kraftiga nedskärningar som monopolettvingades göra. Han gissar attom man i dag skulle avskaffa LAS såskulle traditionella företag fortsätta attgöra som Tobaksmonopolet, att ha ”sistin, först ut” som huvudprincip trots attlagstiftning då saknades.Däremot skulle branscher med snabbteknisk utvecklingstakt ändra på det tillförmån för de yngre. En vits med atthålla kvar äldre arbetskraft i företagenvar att de kunde lära upp de yngre. PåTobaksmonopolet försvann det argumenteti samband med att arbetet mekaniserades.Det är alltså främst hur SvenskaTobaksmonopolet hanterade nedskärningarav personal som är fokus i TobiasKarlssons avhandling. Han har hafttillgång till ett rikt källmaterial medmånga dokumenterade diskussioner ochäven matriklar och statistik från såvälbolagsstyrelsemöten som fackliga sammanträden.Han har också haft möjlighetatt intervjua en äldre kvinna somarbetat på monopolet.Trivsel men ...Hon har vittnat om trivseln på företagettack vare fabrikssystrarna. Men alltvar inte frid och fröjd, enligt TobiasKarlsson. Förutom sporadiska strejkervar den mest omfattande konflikten”Striden om de spetslösa cigarrerna”.För att spara på råtobak som var bristvaraunder kriget ville ledningen göracigarrerna mindre genom att ta bortspetsarna. Samtidigt ville man ge arbetarnaminskad ersättning. Under krisåret1921 fanns det också mycket missnöjebland arbetarna, men att strejka då ansågsutsiktslöst.På 1960-talet började tobaksindustrinavregleras och 1961 ombildadesmonopolet till Svenska Tobaks AB.Tillsammans med Svenska TändsticksAB ingår dessa sedan 1992 i koncernenSwedish Match AB.cajsa carrén är frilansjournalist iMalmö med inriktning på arbetsmarknadoch socialpolitik.Tobias Karlssons avhandlingheter ”Downsizing. PersonnelReductions at theSwedish TobaccoMonopoly, 1915 –1939”, Ekonomiskhistoriskainstitutionen,Lundsuniversitet, 2008.38 företagsminnen 2009;5

Udda föremålHydrozonDenna återförslutna butelj innehåller engulaktig genomskinlig vätska och harhängt med ända sedan 1910-talet. Buteljenmed Hydrozon, som produktenhette, återfinns i Henkel Nordens arkivhos Centrum för Näringslivshistoria.Medlet skulle användas för både invärtesoch utvärtes bruk – för tandblekningoch sårbehandling, som blodstillandemedel och medel mot finnar och kvisslor.Särskilt bra ansågs Hydrozon varasom mun- och gurgelvatten. Gurgelvattenvar på modet vid den här tiden.Stomatol och Vademecum exporteradesöver hela världen, och det ansågs somgod hygien att skölja sig med antiseptikavarje dag – även om lösningen, somi det här fallet, innehöll vätesuperoxid,ett starkt ämne som bl. a. används förhårblekning.Barnängen var på 1910-talet en storkemiteknisk industri med huvudkontori Stockholm och filialer i både Köpenhamnoch S:t Petersburg. Notera att detdock står Petrograd längst ner på flaskan.Bytet av namn på den dåvaranderyska huvudstaden skedde vid förstavärldskrigets utbrott 1914, eftersom maninte ville ha ett tyskklingande namnpå staden när man stred mot tyskarna.Efter revolutionen, 1924, blev det namnbyteigen, till Leningrad.företagsminnen 2009;539

Recensioner i urvalbörje isakson är journalist och författaremed förflutet på Teknikens Värld,Månadsjournalen och Dagens Industri.Han har bl.a. recenserat litteratur ochskrivit böcker om historia – den senasteheter ”Två dygn som förändrade Sverige.Revolutionen 1809”.Svenska varumärken i hus och hemav thorsten sandberg, historiska mediadetta är en liten uppslagsbok omsvenska företag vilkas varumärken blivitvälkända. I korta och frikostigt illustreradekapitel berättar författaren omkända varumärken, som Absolut,Ericsson, IKEA, Läkerol, Saab ochVolvo, om personerna som grundadeföretagen och om företagens historia.De flesta historierna är välkända,men några är mindre bekanta – åtminstoneför mig. Det gäller till exempelFelix, startat 1939 av den österrikiskeflyktingen Herbert Felix, och Assa somgrundades av August Stenman 1881 –Assa står för August Stenman, StenmanAugust. Företaget tillverkade ursprungligengångjärn och beslag – först 1939 gavsig Assa in på låsmarknaden. Inte hellerStigas tidiga historia är allmänt bekant.Företaget grundades 1934 av Stig Hjelmquistoch tillverkade och sålde kaffekoppar,askar med mera – och så småningom(1944) pingisbollar – i bakelit.Thorsten Sandberg presenterar 28varumärken indelade efter produkternasanvändningsområden: från köket,vardagsrummet och garderoben, tillgaraget, carporten och cykelstället.Resultatet är en lättillgänglig historikom ett antal välkända svenska företag.Släkten, pengarna och Caroline Gother av marja taussi sjöberg, atlantiscaroline gother föddes 1761 somdotter till Engelberth Gother, riksdagsmanoch handelsborgmästare i Stockholm.Han avled 1775 och efterlämnadestora skulder.Trots att släkten i övrigt var förmögen– där ingick bland andra medlemmarav de då framstående släkternaBedoire, Petersen, Pauli, Jennings ochReimers – var Caroline inte eftertraktadpå äktenskapsmarknaden. För detkrävdes förmögenhet. Hon förblev ogiftunder hela livet men slutade, trots dendåliga starten, sitt liv som en av Sverigesmest förmögna kvinnor.Caroline Gother är huvudperson ihistorieprofessor Marja Taussi Sjöbergsbok, men den spänner över ett vidarefält. Undertiteln lyder: ”En grosshandlarsläkti Stockholm under tre generationer1740 – 1836”.Taussi Sjöberg berättar om hur företagstartades och växte, och om hurförmögenheter skapades och utplånadesi en tid utan aktiebolag och börs. Då varäktenskap en viktig del av affärslivet:”... här kom familjens döttrar in somett mycket värdefullt kapital eftersomdet var med döttrarna man framföralltsydde de sociala och ekonomiska nätverken”.Caroline Gother gifte sig visserligenaldrig, men hon ingick i ett rikt ochmäktigt nätverk. Det var det som, genomarv tillsammans med hennes egenföretagsamhet och förståndiga sparsamhet,gjorde henne förmögen.Berättelsen om Caroline Gotherär intressant, både som skildring avett ovanligt kvinnoöde i en tid då deflesta kvinnor var omyndiga, och sombeskrivning av företagsbyggande ochaffärsliv då den så kallade Skeppsbroadeln– grosshandlare som ofta ocksåvar bruksägare och delägare i rederier– dominerade svensk ekonomi ochhandel.40 företagsminnen 2009;5

Alla spelar spel. Sällskapsspelens historiaav björn höglund, historiska mediasällskapsspelens död har förutspåttsotaliga gånger, men spådomarnahar kommit på skam och sällskapsspelenkommer antagligen också att överlevakonkurrensen från dagens dataspel. ”Spelenhar en viktig uppgift och funktion attfylla när det gäller människans behov avnöje och samvaro”, konstaterar författaren.Han presenterar en omfattande (över480 olika spel) och bildrik genomgångav sällskapsspel, från de drygt 4 000 årgamla spel som hittats i Mesopotamien(del av dagens Irak), via klassikern ochbästsäljaren Monopol (vars ursprunggår tillbaka till 1903) till Niagara (åretsfamiljespel 2008).Och antalet spelbolag, d.v.s. tillverkareav spel, växer enligt Björn Höglund,som också kortfattat presenterar företagenbakom de svenska spelen – Alga,Aristospel (i konkurs 1972), Kärnan ochLemeco – och några USA-jättar somMilton Bradley och Parker Brothers(båda numera ägda av Hasbro).I Sverige spenderar vi varje år omkring300 miljoner kronor på sällskapsspel(80 procent i samband med julhandeln),men det är med sällskapsspel som medmycket annat: de är roligare att utöva änatt läsa om.I pengarnas tid. Finansvärldens historia av niall ferguson, albert bonniers förlagden skotske historieprofessornNiall Ferguson bjuder läsaren på en hisnandeoch omskakande tidsresa, från delertavlor – en form av skuldsedlar – somristades omkring 1 600 år före vår tideräkningtill de subprimelån som orsakatdagens finanskris.Författaren skildrar obligationsmarknadensfödelse (för att finansiera krig),skapandet av det första aktiebolaget (iNederländerna), bankernas utveckling(där den svenska Riksbanken gick ispetsen), välfärdsstatens uppkomst (menhär nämns inte Sverige), försäkringsväsendetsframväxt, hedgefondernas uppkomstoch utveckling med mera framtill dagens komplicerade finansiella instrument.Parallellt med detta berättarhan om historiska och pågående finanskriser(148 stycken sedan 1870, enligt enberäkning) och bubblor.Och trots att många kriser och bubbloruppstått just i spåren av finansiellainnovationer är han övertygad om attden utveckling finansvärlden genomgåttär överlägsen andra alternativ, somfeodalism eller planekonomi.”… utan den offentliga finansmarknadenstvingande roll skulle en stordel av den finansiella upptäckarandasom gav oss centralbanker, obligationsmarknadoch aktiemarknad aldriguppstått.” Men vare sig man håller medförfattaren eller inte är I pengarnastid i högsta grad underhållande ochlärorik.Postens gula bussar av kjell f. olsson, trafik-nostalgiska förlagetdetta är ”diligenstrafikenshistoria 1923 – 1991”. Och diligenstrafikenvar Postens egen så kalladepostförningstrafik i norrlandslänen.Posten i de nästan väglösa områdenahade tidigare distribuerats av privataåkare – ofta med häst och vagn ellersläde – men 1923 inleddes distribution iPostens egen regi.Det kom att betyda mycket, intebara för de boende i glesbygden utanockså för turismen, eftersom bussarnaäven tog passagerare. Starten av diligenstrafikenledde också till utvecklingav bussar som kunde ta sig fram i snö– och av snöplogar. Effektiva sådanakrävdes för att diligensbussarna skullekunna ta sig fram.År 1925 omfattade diligenstrafiken 15linjer; 1932 hade antalet linjer vuxit till32 och 1940 fanns 40 linjer som totaltomfattade närmare 4 500 kilometer vägoch trafikerades av 135 bussar.På vissa linjer fungerade bussförarnaockså som lantbrevbärare.Men den ökande privatbilismen naggaderesandeunderlaget i kanten ochunder 1970-talet började Diligenstrafikenlägga ner linjer. Dessutom fanns ett konkurrensförhållandemellan Posten och SJ,som också hade busstrafik. Det slutademed att Diligenstrafiken 1991 övertogs avSJ:s Swebus (medan Posten tog över SJExpressgods).Kjell F. Olsson berättar om en betydelsefullverksamhet som rymde bådeexotism och strapatser, men som ärganska okänd söder om Dalälven. Förden som inte är specialintresserad tyngsemellertid skildringen av alltför ingåenderedogörelser av organisationen ochdess förändringar.företagsminnen 2009;541

Det förändrade kontraktet – Banker och företagskonkurserunder 1990-talets finanskris av kristina furusten, uppsala universitetGradvis har den svenska synen på konkurserförändrats, men tyvärr når bokeninte riktigt ända fram, eftersom den såkortfattat beskriver vad som hänt frånbörjan av 1900-talet och framåt. Denstora förtjänsten med antologin är attden tydligt visar att synen på konkurseri så hög grad är knuten till olika kultureroch historiska kontexter. Svagheten äratt det är ett alltför stort fokus på äldre,historisk tid. Det hade varit ännu merintressant om jämförelserna på makronivåhade gällt fram till våra dagar.Det finns dock också några mikrostudier,av enskilda företag och företagare,som är värda att nämnas. MirkoErnkvists studie av den amerikanskavideospelsindustrin under 1970- och1980-talet är en sådan. Den visar hurdet amerikanska konkurssystemet tillåterseriösa företagare att göra nya försökefter att de har gått i konkurs.Kristina Furustens avhandling i företagsekonomi,Det förändrade kontraktet,analyserar hur relationerna mellanbanker och deras kunder förändrades isamband med 1990-talets finanskris.Den krisen var av en annan karaktär änden nuvarande. Mellan 1990 och 1993uppgick kreditförlusterna i de svenskabankerna till cirka 175 miljarder kronor– en statlig ”Bankakut” bildades ochdrygt 60 miljarder kronor i stöd utbetaladesför att rädda det svenska finansiellasystemet från kollaps.Den nuvarande krisen är mer en generellekonomisk kris än en bank- ochfinanskris. Visserligen uppvisar bådeSwedbank och SEB stora kreditförluster,främst på sina engagemang iBaltikum, men det är ändå långt ifrån1990-talets nivåer.Furusten har använt sig av olika typerav källmaterial, som skapats i sambandmed att företag gått i konkurs. Huvudsakligenhar hon använt sig av enkäteroch intervjuer med konkursförvaltare.Resultaten är intressanta och belyserverkligen hur de svenska bankerna agerarnär de sätts under stark press.Den analytiska utgångspunkten är attett kontrakt mellan banken och kundenbestår av en formell del, det explicitakontraktet, och en mer informell del,det implicita kontraktet. Det Furustenså tydligt visar är att bankerna medhänvisning till de formella delarna ikontrakten sade upp krediter till låntagare,som under andra, mer gynnsamma,förhållanden högst sannolikt hadefått ha kvar sina krediter i bankerna.Formellt sett begick de svenskabankerna således inget fel när de sadeupp tusentals krediter för de företag ochföretagare som sedan gick i konkurs.Dessa resultat går i linje med tidigareforskning, till exempel studien om avvecklingsbolagetSecurum (som övertognödlidande krediter från gamla Nordbanken)från 2002.Furustens studie visar också attden kontraktspart som har de störstaresurserna, det vill säga bankerna,agerar opportunistiskt och enbart medsitt eget bästa för ögonen om och närde yttre förhållandena – i detta fallen dramatisk finanskris – sätter entillräckligt stark press. Det finns medandra ord ingen anledning att sombankkund enbart förlita sig på att deinformella, oskrivna reglerna i relationenmed banken alltid följs. Det äri slutänden det skrivna, det formella,som är relationens grundsten.företagsminnen 2009;543

Korsordstävling!Lös det näringslivshistoriskakorsordet! Vinn bokpaket!Skanna in och e-posta till:edward.blom@naringslivshistoria.seeller skicka in en kopia av hela korsordet till:Tidskriften FöretagsminnenCentrum för NäringslivshistoriaGrindstuvägen 48 – 50167 33 BrommaGlöm inte att bifoga ditt namn och din adress. Dragningav vinnarna bland de rätta svaren sker 10 januari 2010.1:a pris: Ett bokpaket (värde 500 kr) bestående av:Anders Johnsons Fånga platsen, Edward BlomsHandelsbilder och Jan-Bertil Schnells Industriminne.2 – 3:e pris Anders Gidlöfs Bankfolk,blåställ och butiksbiträden (värde 250 kr).Förra numrets första pris vanns av Charlie Johansson iSollentuna och 2 – 3 pris av Einar Berggren i Stockholmoch Annika Ambjörnsson, Västra Frölunda. Grattis!Förra numrets rätta svar hittar du på: www.naringslivshistoria.se/korsordPrenumererar du på denna tidskrift?Om inte är det nog dags att tänkaom – fem nummer av Företagsminnen perår kostar endast 200 kr. Dessutom får dufram till nyår den eleganta Optimist-nålenpå köpet. Beställ omedelbums på telefon:08-634 99 00 eller e-post:prenumerera@naringslivshistoria.seOch kom ihåg – en prenumeration är enutmärkt företagsminnen gåva! 2009;545

Medlemmar iABBAGA Gas ABAhlbins PatentbyråAhlsellAkzo NobelAlectaAlfa LavalALMI Företagspartners StockholmApotekarsocietetenApoteket ABArbio ABArla Foods ABAstra ZenecaAtlas CopcoAxfoodBarnens BokklubbBecker, Wilhelm ABBEEPBokbinderimästareföreningen i StockholmBokbranschens Understöds- och Utbildningsfond,StiftelsenBonnier ABBostadsförmedlingenBrandkontoretBranschorganisationernas kansli, StiftelsenBruzaholms Bruk, ABBusslink Sverige ABBygdegårdarnas RiksförbundByggnadsämnesförbundetBåstads GymnasiumCarl Lamm ABCarlsberg SverigeCederquist, Advokatfirman KBCederroth InternationalChefsekreterarna StockholmChristenson AB, AdvokatChristenson Roth AdvokaterD Carnegie & CoDeutsche Gesellschaft zu StockholmDometicEdita Norstedts TryckeriEkhagastiftelsenElectroluxElektaEngkvist Byggmästare, Stiftelsen OlleEricsson, Telefon AB L MEsselteFABEGEFamiljebostäderFAR SRSFAR SRS Förlag ABFERA LjuskulturFlood AdvokatbyråFlygtekniska FöreningenFR i Stockholms län ABFritidsbranschernas Service ABFärg- och Lacktekniska FöreningenFöreningsarkiven i Stockholms länFörsäkringsbranschens ArbetsgivareorganisationFörsäkringsförbundetFörsäkringsföreningenGarpco ABGekås UllaredGrafiska FöretagenGrand Hotel Holdings ABGröna Lunds TivoliGrönköpings VeckobladH & M Hennes & Mauritz ABHakon Invest ABHald & Tesch BrandHamilton & Co AdvokatbyråHandelsbankenHandelshögskolan i StockholmHedlunds, Petrus och Augusta stiftelseHeidelberg SverigeHenkel Norden ABHufvudstaden ABHushållningssällskapens FörbundHökerberg & Söderqvist AdvokatbyråIBM Svenska ABICA ABICA-handlarnas FörbundIFL vid Handelshögskolan i Stockholmcentrum för näringslivshistoria, december 2009IKEAIndustriarbetsgivarnaInformationsförlaget HeimdahlsInstitutet för NäringslivsforskningInstitutet för värdering av fastigheterInvestment AB KinnevikJCDecaux Sverige ABJehander Sand o Grus ABJernhusen ABJohn Mattson Fastighets ABJuridiska BiblioteketJuristfirman Wieståhl ABJärnhandelns IntresseföreningKonstnärernas RiksorganisationKooperativa InstitutetKraft Foods Sverige ABKris- och Traumacentrum ABKöttbranschens RiksförbundLandahl Öhman Advokatbyrå ABLandshypotekLantbrukarnas Riksförbund LRFLantmännenLernia ABLi, LivsmedelsföretagenLindberg & Saxon HB, AdvokatfirmaLindblads Bokförlags AB. J.A.Linde Gas DivisionLokaltidningen Mitt i Stockholm A BLundh, Ivar & CoLänsförsäkringar ABLänsförsäkringar StockholmLänsförsäkringsbolagens ABMagnusson AdvokatbyråMAQS Lawfirm ABMariebergs ArkivbyråMarkaryds kommunMartin Olsson HABMicasaMr Trend Writing Unlimited ABNatur & KulturNCCNordeaNordia KB, AdvokatfirmaNordiska KompanietNordstjernanNorstedt, P A & SönerNorstedts JuridikNova AB, AdvokatfirmanNynäshamns Ångbryggeri, IntresseföreningOdhner & Co BelysningOK, ekonomisk föreningOriflame Cosmetics ABOsramP Wikström J:r, ABPackhuslagetPensionsstiftelsen MervärdePensionsstiftelsen OptimalPlåtslageriernas RiksförbundPrimusProcordias PensionsstiftelseProcordias Pensionsstiftelse IIPropellerRoth, Advokatbyrå PeterRöda Korsets Sjuksköterskekårs IntresseföreningSAAB ABSackemark AB, AdvokatfirmaSalus AnsvarSandrew Metronome ABSCAScandinavian Airlines System (SAS)Scandinavian Institutes for AdministrativeResearch (SIAR) Sievert ABScaniaSchering-PloughSEBSetterwalls AdvokatbyråSHR, Sveriges Hotell & Restaurang företagareSIAR, ForskningsstiftelsenSilversmeden Giertta ABSinf Konsult ABSirius International Insurance Corp.SkandiaSkanska ABSkolfastigheter i Stockholm ABSnickers WorkwearSollentuna KommunSparinstitutens PensionskassaSpendrups Bryggeri ABSpårvägens IdrottsföreningStiftelsen TornspiranStockholm Business Region ABStockholm Globe ArenaStockholm SaltsjönStockholms Bleck & PlåtslagarmästareföreningStockholms HandelskammareStockholms HantverksföreningStockholms JernkramhandlareföreningStockholms Läns HemslöjdsföreningStockholms StadsmissionStockholmshemStockholmsmässanStokabStrömma Turism & Sjöfart ABSwedbankSvensk EnergiSvensk FastighetsförmedlingSvensk FilmindustriSvensk FjärrvärmeSvensk FormSvensk förening för informationsspecialisterSvensk HandelSvensk Handelstidning Justitia ABSvensk MjölkSvensk PantbelåningSvenska BankföreningenSvenska BokhandlareföreningenSvenska BostäderSvenska BryggareföreningenSvenska FilmklubbenSvenska FotbollförbundetSvenska FörsäkringsföreningenSvenska HundskyddsföreningenSvenska kyrkans FörsamlingsförbundSvenska McDonald’sSvenska Pappers- och CellulosaingenjörsföreningenSvenska Shell, ABSvenska SpelSvenska TrävaruproducenterSvenska UppfinnareföreningenSvenskt NäringslivSvensk-Thailändska FöreningenSveriges Advokatsamfund, Stockholmsavd.Sveriges Aktiesparares RiksförbundSveriges Bagare & KonditorerSveriges Kommuner och LandstingSveriges TrähusfabrikanterSwärds Stiftelse, Anders OttoSystembolagetSYVAB, Sydvästra StockholmsregionensVa-Verks ABSällskapet för Folkundervisningens BefrämjandeSällskapet Järn, Maskin, MetallTekn. Dr. Marcus Wallenbergs StiftelseTeknikföretagenTelefondirektören H.T. Cedergrens Uppfostringsfond,StiftelsenTendorf, Advokatfirma ThomasThure och Karin Forsbergs StiftelseTibnorTimbroTore Ulff Chartering ABTrafikförsäkringsföreningenTransportgruppenTrygghetsfondenUng FöretagsamhetUnilever SverigeUppfinnarkollegietV&S GroupW&Ö, AdvokatfirmanVeteranklubben AlfaWidell AB, Advokat Anna StinaVin & Sprithistoriska MuséetVolvoÅF ABÅhlénsNya medlemmar är rödmarkerade.46 företagsminnen 2009;5

BERÄTTELSEN OMULVSUNDA–MARIEHÄLLBerättelsen om Ulvsunda–Mariehäll tar sinbörjan när det låglänta landskapet täckt av ishavslerastiger ur havet. Det lantliga området iStockholms utkant utvecklas sedan i takt medteknikens framsteg kring sekelskiftet år 1900,till ett glest bebyggt industriområde från Tranebergsbroni söder till Mariehälls gård i norr.198 krNäringslivshistoriskRAPPORTSERIECentrum för Näringslivshistoria presenterartvå rapporter som behandlar Corporate SocialResponsibility och kvinnors företagande medett historiskt perspektiv.150 kr/stCentrum för Näringslivshistoria presenterar:näringslivshistoria; 1125 år med CorporateSocial ResponsibilityCentrum för Näringslivshistoria presenterar:näringslivshistoria; 2Kvinnors företagande – denverkliga framtidshistorienSå här beställer du böckernaSätt in aktuellt belopp på Plusgirokonto 98264-5 och märk talongen med boken/böckernasnamn tillsammans med ditt namn och din adress.Ta del av Centrum för Näringslivshistorias alla böcker på www.naringslivshistoria.se/butik