Strategi för Grästorps kommun "Mitt liv på jobbet"

Mitt liv på jobbet!Hälsoutvecklingsstrategiför arbetsplatser i Grästorps Kommun

En modern organisationmed medvetna,kreativa och produktivamedarbetare förutsätteren hälsomedvetenorganisation och ledarskap.

Ungefär 90% av alla människor går till sitt jobb varje dag och trivs med sittarbete. För de flesta människor är arbetet ett dominerande inslag och enoerhört viktig del i deras liv. Det kan för många vara en viktig källa till livsglädje,gemenskap, egenvärde och tillfredsställelse. Till sin natur har människanett behov av att utvecklas, prestera, förbättra och utnyttja sin förmåga.Vi pratar ofta om vad det är som gör människor sjuka och fokuserar mycketpå sjukfrånvaron. Oändliga är de insatser som gjorts för att minska skadoroch ohälsa på våra arbetsplatser.Kanske bör vi fundera mer på vilka faktorer det är som gör att vi mårbra och trivs på våra arbeten. Det kanske är här vi bör lägga mer kraftoch insats?Om vi överhuvudtaget skall lyckas med varaktiga lösningar måste vi sättamänniskan i centrum. En stor del av våra medarbetare tillbringar upp tillhälften av sitt vakna liv på arbetet. En väsentlig förbättring av arbetsvillkoroch atmosfär skulle få stor betydelse inte enbart för kommunens produktionutan för människorna och samhället i dess helhet.Grästorps kommun har antagit en hälsopolicy, beskriven på nästa uppslag.För att stimulera och underlätta hälsoarbetet, som håller på lång sikt, harockså ett metoddokument tagits fram. Det har utarbetats i syfte att underlättaför arbetsplatser att jobba med ett strukturerat hälsoarbete. Tanken äratt respektive arbetsplats arbetar utifrån sina förutsättningar och behov medmetoddokumentet som underlag och utgångspunkt. Riktlinjer för kommunensförvaltningar gällande bl a tid för friskvård kommer att bifogas genomseparat blad.3

HälsopolicyHälsopolicyn riktar sig främst till politikeroch chefer och beskriver kommunensövergripande syn och riktlinjeravseende hälsoutvecklingen.Hälsoutvecklingspolicyn är en del av Grästorps kommuns arbetsmiljösatsningoch ett led i Grästorps folkhälsoarbete. Grästorps kommun skall genomhälsobefrämjande åtgärder skapa förutsättningar för medarbetarens fysiskaoch psykiska utveckling.Grästorps strategi är att bedriva ett bra hälsoutvecklingsarbete. Arbetetinnefattar en helhetssyn på medarbetaren, såväl fysiskt som psykiskt välbefinnandeoch detta skall avspeglas i alla verksamheter. Följden av vår hälsoutvecklingspolicyär att alla förändringar i organisationen alltid skall diskuterasutifrån en hälsobefrämjande aspekt. Detta bygger på vår grundsyn attmedarbetare som mår bra också är mer motiverade och därmed medverkartill en effektiv organisation.Kommunen skall bidra och uppmuntra till att alla medarbetare får kunskapom sambandet mellan livsstil och hälsa så att förutsättningar för en godarbetsmiljö och en bra verksamhet skapas. Kommunen skall stimulera sinamedarbetare till en ökad insikt om det egna ansvaret för sin hälsa.HälsoutvecklingHälsoutveckling är ett vitt begrepp och kan innebära olikasaker för olika människor men det som är gemensamt äratt det bygger på en helhetssyn av människan.En viktig bit när det gäller att förebygga och befrämjahälsa är levnadsvanor. Levnadsvanor är av avgörande betydelsenär det gäller den inre miljön, och viktiga frågor somkan föras in under det begreppet är mat, motion, sömnoch droger.Levnadsvanor kan vidare ses som en del av livsstilen.Livsstilen är ett mer övergripande begrepp och innefattaräven frågor om hur man använder sin tid och vad man harför värderingar. Detta i sin tur tar sig uttryck i olika livsstilaroch beteenden.En god hälsa är viktig både för den enskilde individenoch för Grästorps kommun. Våra medarbetare är en viktigresurs. Därför är det ett gemensamt ansvar att verka föratt skapa så god hälsa som möjligt. Arbetsgivaren skallverka för en god arbetsmiljö som bidrar till att skapa godaförutsättningar för den enskilde individen att ta ett egetansvar för sin hälsoutveckling.Oavsett hur ansvaret ser ut påverkas individens hälsaav arbetssituationen. Arbetets förutsättningar kan orsakaohälsa likväl som varje individs totala livssituation påverkarhälsan. Grästorps syn på Hälsoutveckling utgår från attalla måste dra sitt strå till stacken. Därav bygger arbetet påatt alla tar sitt ansvar i sina respektive verksamheter.En gemensam definition på vad Hälsoutveckling innebäri Grästorps kommun kan sammanfattas enligt följande:4

” Hälsoutveckling är benämningen för de aktiviteter som genom stimulans, återhämtning,anspänning och avspänning skapar balans hos individen – och som därigenom ger kraft,mod och vilja att skapa ett bra liv såväl på arbetet som hemmaplan. Denna anspänningoch återhämtning gäller i alla dimensioner, dvs både kropp, själ och ande. Det innebär atthälsoutveckling innefattar hela livssituationer och måste integreras i hela livssituationen”.AnsvarOrganisationsnivån:Här skapas de övergripande riktlinjerna, planerna ochförutsättningarna för det hälsoarbete som sker ute i organisationen.I ledningens eget agerande kan också de förstaelementen i en hälsosam kultur skönjas.Chefsnivån:Den närmste chefen har en mycket stor betydelse för hurmedarbetarna ser på sin livsstil och på sin hälsa. Chefen ärdels ett föredöme och en opinionsbildare genom sitt egetbeteende, dels är ledarskapet och relationen till chefennära kopplat till det psykiska välbefinnandet.Individnivå:I slutändan är det upp till individen att ta det avgörandesteget till ett hälsosammare liv. Då detta ofta innebär enlivsstilsförändring som går utanpå yrkesrollen krävs dockbåde kunskap och konkret stöd.MålMålet är att implementera ett strukturerat hälsoarbete somresulterar i friskare och produktiva medarbetare i alla verksamheter.Genom att Investera i denna hälsoutveckling kanvi nå vårt mål: att stärka vår främsta resurs – personalen.StrategiHälsoutvecklingsstrategin utgår ifrån att alla kommunensarbetsplatser idag och även i framtiden kommer att befinnasig på olika nivåer i ett hälsoutvecklingsarbete. Föratt kunna systematisera hälsoutvecklingen måste arbetetses som en process och utgå från att alla verksamheter harolika förutsättningar. Strategin är därför indelad i fyra olikafaser, där varje fas genomförs efter hand och i turordning.Metoddokumentet ger verksamheterna en stor frihet attutveckla hälsarbetet utifrån sina speciella förutsättningar,behov och önskemål.HälsoutvecklingsstrateginFas 1 Friskvård/hälsa på arbetsplatsenFas 2 Handlingsplan av hälsoarbeteFas 3 Individuell överenskommelseFas 4 Hälsobokslut5

MetoddokumentFöljande sidor är ett redskap för arbetsledare, friskvårdsombud och chefer,och beskriver hur vi inom Grästorps kommun praktiskt skall gå till väga medhälsoarbetet inom kommunen.Då detta även är ett led i Grästorps folkhälsoarbete ser vi gärna att fleraarbetsplatser utöver kommunens förvaltningar deltar. Genom detta kan ensynergieffekt uppnås vilket vi tror gynnar samtliga parter. Kontakta någon avpersonerna i slutet av broschyren.Summering:Hälsoutvecklingsstrategin byggs upp i fyra faser – där riktlinjerför insatser, ansvar, och resurser för varje fas finnsförklarade.När går vi vidare?:Först när den aktuella fasen har befästs – och fungerar somen naturlig del i vardagen – går man vidare till nästa fas.Detta sker i en diskussion med alla anställda. Det är viktigtatt inte glömma den tidigare fasen när en ny börjar, utanatt hela tiden utveckla hälsoarbetet och behålla kunskaperoch erfarenheter från tidigare arbete.Hjälp i arbetetI kommunen finns/genomförs bland annat;En organisation: (se bild nästa sida)- Friskvårdsombud från varje arbetsplats(närmsta kontakten med arbetsplatsen – fångar upp signaleroch rapporterar till arbetsgruppen via stormöten,mail, eller direktkontakt).- Arbetsgrupp – bestående av några friskvårdombud, personalchefi kommunen, folkhälsoplanerare och representantfrån ABF (följer upp arbetet genom friskvårdsombuden.Planerar och ansvarar för olika insatser)- Centrala arbetsmiljökommittén – övergripande ansvar förarbetet. Följer upp, sammanställer och planerar åtgärder.- Folkhälsorådet stöttar arbetet med insatser. Bevakar intressetoch behovet även hos arbetsplatser utanför kommunensförvaltning.- Kommunstyrelsen – ytterst ansvarig för kommunens förvaltning.Utbildningar och föreläsningar som genomförs varje år avkommunen och folkhälsorådet för att underlätta och stimuleraarbetet.En litteraturlista i slutet av den här broschyren med tipspå material som knyter an till arbetet.En aktivitetsbroschyr som ger en översikt av aktiviteteri Grästorps och Essunga kommun.Kontaktpersoner i slutet av den här broschyren.6

Organisation för uppföljning av arbetsplatsernas hälsoarbeteKommunstyrelsenFolkhälsorådetStötta arbetet med insatser.Bevakar intresset och behovet även hos arbetsplatserutanför kommunens förvaltningCentralaarbetsmiljökommitténÖvergripande ansvar för arbetet. Följer upp,sammanställer och planerar åtgärder.Utsedd arbetsgruppFångar upp signaler.Planerar och ansvarar för olika insatser.Arbetsplats:KommunensförvaltningArbetsplats:MyndigheterFriskvårdsombudFrån kommunens förvaltningar och övrigaarbetsplatser i kommunen. Fångar uppsignaler. Rapporterar till arbetsgruppen viastormöten, personalchef, mail, e dyl.Arbetsplats:Övrigaföretag7

Fas 1 Friskvård/hälsa på arbetsplatsenFriskvård/hälsa på arbetsplatsen är det första steget i hälsoarbetet.Arbetet består av att utse Friskvårdsombud, skapa en gemensamplattform samt att ge alla en grundkompetens om friskvård.Syftet är att skapa en ökad insikt och förståelse om sambanden mellanhälsa och livsstil.Målet är att friskvård och hälsoarbete blir en naturlig del av vardageni arbetet.8Bidrag till tävlingen ”Bondedesign i Grästorp 2005” av Torbjörn Djupmarker.Upphovsman BondeDesign: Kristina Mustajärvi. Fotograf: Ulf ”Fabbe” Fabiansson.

Friskvård/hälsa på arbetsplatsen Fas 1Hur gör vi?Utse friskvårdsombudUtse 1 – 2 Friskvårdsombud på er arbetsplats eller avdelning/enhet.Friskvårdsombudets största roll är att varainspiratör/coach och skall ses som en hjälp och drivkrafti arbetet. Det är dock hela arbetsplatsen som tillsammansskall bedriva arbetet. Se vidare ansvar.ResurserFriskvårdsombuden skall ha tid till planering av hälsoarbetepå arbetsplatsen samt till utbildning. Detta kommerbland annat att ske vid våra gemensamma utbildningsdagar,föreläsningar, gemensamma möten mm.Skaffa en gemensam plattformDet är inte självklart att alla har lika syn på vad friskvårdoch hälsa är. Det kan därför vara bra att stämma av hur detser ut på er arbetsplats. För att undvika missförstånd ochför att få en gemensam plattform att utgå från, är det viktigtatt starta ett resonemang om;– Vad är friskvård för oss? Vad är hälsa för oss? Vad ärskillnaden?– Hur ser vi på friskvård på arbetstid,? Är det viktigt föross? Skulle vi må bättre av detta?Detta skall diskuteras vid gemensamma träffar som till exempelarbetsplatsträffar. Syftet är att öka medvetenhetenom friskvård och hälsa samt diskutera vad dessa begreppbetyder på just er arbetsplats.Resurser:Diskussionen kan ledas av chef/arbetsledare eller friskvårdsombud.Alla får grundkompetens inom friskvårdFör att kunna jobba med friskvård är det viktigt att alla haren grundkompetens om kost, fysisk aktivitet, stress, mentalavslappning och motivation.Om det saknas kompetens är det viktigt att ni läggertid på att komplettera detta. Alla bör kunna förstå kommanderesonemang och känna sig delaktiga i arbetet medfriskvård/hälsa på arbetsplatsen. Ett tips kan vara attarbeta med t ex ABF`s material (se litteraturtips) för attförstärka er kompetens.Resurser:Gemensamma satsningar i kommunen samt arbetsplatsensegna resurser alternativt övrig kunskap i form av litteratur,föreläsningar, utbildningar mm.Vem ansvarar för vad?Chef/arbetsledare•Ska skapa förutsättningar för att arbetsplatsenskall kunna driva arbetet•Avsätta tid på arbetsplatsmöten, samt vidbehov även andra tillfällen som utvecklingsdagareller andra gemensamma träffar•Ska delta i kommunens gemensamma satsningarinom området, obligatoriskt vid deutbildningar som riktas direkt till chefer/arbetsledare•Ska ansvara för att friskvårdombuden fårförutsättningar att fullfölja sitt uppdrag•Att hela arbetsplatsen genomför steg ettFriskvårdsombud•Lyfta frågorna på arbetsplatsen samt varaen drivkraft och initiativtagare•Stötta arbetsplatsen med information, tipsoch idéer•Planera för aktiviteter och lägga fram förslagIhop med arbetsledare/chef och personal•planera tider för träffar t ex vid arbetsplatsmöten,utvecklingsdagar eller andra gemensammaträffarDelta i kommunens gemensamma satsningar•Vidareutbildas om behov finns på arbetsplatsenför mer specifik kompetensPersonal•Delta och stötta arbetet med friskvård/hälsapå arbetsplatsen ochmedverka till att utveckla arbetet•Delta i kommunens gemensammasatsningar som aktiviteter, utbildningaroch föreläsningar, minst enper år•Ta ett egenansvar kring sin hälsa9

Fas 2 Handlingsplan av hälsoarbeteSteg nummer två i hälsoarbetet är att upprättaen handlingsplan som bygger på att varjearbetsplats gör en tydlig struktur för hurhälsoarbetet skall bedrivas. Utgångspunkteni handlingsplanen är – Vad är en god arbetsplatsför oss!Hur gör vi?Diskutera och dokumentera (gärna i mindre grupper)frågan;Vad är en god arbetsplats för oss?Vilka är våra friskfaktorer (dvs vad är det som gör att vimår bra på vår arbetsplats)?En bra utgångspunkt och underlag kan vara verksamhetensarbetsmiljöenkät. För att göra det enklare kan nifölja nedanstående frågor vilka då vid gemensamt framtagandebildar en bra handlingsplan.1. Vad är en god arbetsplats för oss?2. Mål – vad vill vi uppnå?3. Varför vill vi uppnå detta?4. Vad har vi för bra Friskfaktorer idag på vårarbetsplats?5. Vad/vilka faktorer ska vi utveckla för att nåvåra uppsatta mål – friskfaktorer?6. Hur – hur ska vi bearbeta frågorna?7. Vem – vilka bör delta?8. Start – när ska vi starta9. Klart – när ska det vara klart?10. Resurser – vilka resurser behövs?11. Vinst – vad blir effekten?Resurser:Diskussionen kan ledas av chef/arbetsledare eller friskvårdsombud.Det är viktigt att tänka på att här startas en processdär beredskap för frågeställningar och problem kan behövas.Kontakta Personalchefen vid behov.Vem ansvarar för vad?Chef/arbetsledare•Arrangera och möjliggöra tid och resurser föratt genomföra en handlingsplan (ev externmetod ledare)•Vidarebefordra handlingsplanen till förvaltningsrådet•Förvaltningsrådet sammanfattar handlingsplanenoch skickar den till CAMK vidare till KSFriskvårdsombud•Tillsammans med arbetsledare/chef och personalplanera för en handlingsplan och dessgenomförande•Bevaka att arbetet fortsätter och handlingsplanenvid behov reviderasPersonal•Aktivt delta vid framtagandetoch genomförandet av en handlingsplan10

Individuell överenskommelse Fas 3Individuell överenskommelse innebär enöverenskommelse mellan arbetsgivare ocharbetstagare av vad som förväntas av bådaparterna samt vilka önskemål kontra rättigheteroch skyldigheter båda parterna har.Dialogen är ett viktigt instrument och parternaska diskutera sig fram till vilka krav somförväntas av den enskilde, samt vad dennebehöver (personella, fysiska, psykiska mm)för att uppnå arbetstillfredsställelse och bedrivasitt arbete på ett effektivt sätt.Hur gör vi?Chefen/arbetsledaren bokar en tid med varje anställd.Detta kan med fördel göras i samband med medarbetarsamtal.Överenskommelsen dokumenteras av chef/arbetsledare.Uppföljning skall göras varje år. Förslag påfrågeställningar finns nedan:Förslag på frågeställningar:Frågor av chef/arbetsledare till anställd:1. Finns det något hos dig (personella, fysiska, psykiskamm) som du anar kan utgöra en risk för att i framtideninte kunna utföra ditt arbete?Om svaret är JA, - finns det något som vi/arbetsplatsenskulle kunna stötta dig med?2. Finns det några (personella, fysiska, psykiska mm)resurser du skulle behöva för att kunna utvecklasmer i ditt arbete (ev träning eller dyl.)?Om svaret är JA, - finns det något som vi/arbetsplatsenskulle kunna stötta dig med?3. Finns det något/eller någon kunskap som du känneratt du skulle kunna delge dina arbetskollegor, exinom friskvård/hälsa?Om svaret är JA, kan vi ta upp det på ex en arbetsplatsträff?Dialogen ska avslutas med en dokumentation av vad nikommit överens om och hur det ska genomföras.Vem ansvarar för vad?Chef/arbetsledare•Boka tid med personalen för samtal, ledasamtalet samt dokumentera och ge anställdkopiaMöjliggöra insatser för anställd och följa upp•Vid behov öka sin kompetens kring samtalsmetodikFriskvårdsombud•Stötta chef/arbetsledare/personalen vidbehov av insatserPersonal•Aktivt delta, samt ta ett egetansvar för ev insatser i överenskommelsen11

Fas 4 HälsobokslutHälsobokslut är ett sätt att samla olika uppgifterom anställdas hälsa och arbetsmiljö inågon form av redovisning. Det är ett systematisktoch målmedvetet sätt att följa upp ochbeskriva de insatser som gjorts för att öka hälsanoch välbefinnandet på arbetsplatsen.Hälsobokslutet kan med fördel redovisas iverksamhetsberättelsen.Hur gör vi?Då det finns många saker att mäta i ett hälsobokslut, ärdet viktigt att ni på er arbetsplats funderar över vad ni villmäta och varför. Detta görs med fördel genom att hittamätinstrument till de områden som prioriterades i Handlingsplanen,dvs steg 2 .Det är viktigt att mäta och följa upp de insatser ni prioriterat,samt att se om arbetet givit något resultat.Det är visserligen berömvärtatt hjälpa de sjuka att bli friska,men lika berömvärt att hjälpade friska att bevara sin hälsaHippokrates 400.f.kr12

Hälsobokslut Fas 4Några frågor att fundera över:– Hur gör vi ett hälsobokslut över de mål vi satt uppi handlingsplanen?– Hur ville vi uppnå den goda arbetsplatsen?Vad/vilka områden valde vi att jobba med för attuppnå detta?– Vad vill vi följa upp?Hur kan vi mäta detta?– Om personalen och chefen ser olika på detta,kan vi då mäta flera saker?Här följer några exempel på vad och hur man kan mäta;Ex 1. I hälsoplanen framkom att en god arbetsplats för erinnefattar en rökfri miljö. Då flera av er är rökarebestämde ni er för att göra insatser för detta. Kanni kanske mäta hur många som försökt sluta, hurmånga som har slutat, mindre tid för rökpauser,bättre sammanhållning bland alla eller kanske kan nimäta några andra effekter som detta gett?Ex 3. I hälsoplanen framkom att en god arbetsplatsför er innebär en god kamratskap och bekräftandefrån chefen. Kanske bestämde ni er för att i gångi veckan göra något stimulerande ihop.Kanske kan ni mäta hur ofta och vad ni gjort.Kanske kan ni göra en intern enkät där ni frågarom upplevelse av kamratskap och chefskap.Vad visar den?Ex 2. I hälsoplanen framkom att en god arbetsplats för erär att ha en bra fysisk arbetsmiljö. Kanske planeradeni insatser i form av träning för rygg, nacke ochaxlar då flera upplevde arbete som tungt. Kan ni dåmäta hur många som ex tränat, på vilket sätt och hurofta? Kan ni se några effekter av insatsen?Vem ansvarar för vad?Chef/arbetsledare•Arrangera och möjliggöra tid, resurserför att göra ett hälsobokslut•Följa upp bokslutet, presentera resultatoch genomföra åtgärderFriskvårdsombud•Ihop med arbetsledare/chef och personalplanera för ett hälsobokslut och dess genomförande.Bevaka att arbetet fortsätter och atteventuella åtgärder genomförsPersonal•Aktivt delta vid framtagandetoch genomförandet av etthälsobokslut13

LitteraturtipsHär finns en lista på bra litteratur som på ett sätt eller annat fungerar mycket bra som arbetsmateriali hälsoarbetet. Listan är sorterad under de fyra faserna, men en del av litteraturen tarnaturligtvis ett bredare grepp och kan användas under hela hälsoarbetet. All listad litteraturfinns som visningsex hos folkhälsoplaneraren.Fas 1Livet är ditt!Arbetarnas bildningsförbundOm kost och motion, stress och motivationInstruktionsboken till Livet – En inspirationsbokHälsa+Kunskap– BunkeflomodellenHälsofrämjande som affärsstrategi– Fakta och argumentPrevent 2001, Produktion FolkhälsoinstitutetFas 2Med livet som insatsArbetarnas bildningsförbund– Hälsolyft i arbetsmiljönFriskfaktorer i arbetslivetKenneth Abrahamsson, Gunilla Brandley,Tomas Brytting m fl.Vår stress på jobbetKerstin OlofssonFörebygg och hantera stress på jobbet– gemensamt och enskiltFas 3Motiverande samtal – MITom Barth och Christina NäsholmAtt hjälpa en människa till förändringpå hennes egna villkorArbetsplatsens svåra samtalKjell EkstamFas 4HälsobokslutPaula LikkonenHälsoarbete och hälsobokslut– en handbok för arbetsgivareNiklas Cronsell, Jörgen Engwall, Per KarlssonBra länkar:www.folkhälsoinstitutet.sewww.arbetsmiljöverket.sewww.suntliv.nuwww.bokus.comwww.adlibris.comFrågorHar du funderingar kring hälsoarbetet eller är det någoti dokumentet du undrar över?Vill du komma med tips, eller bli friskvårdsombud?Oavsett vad, kan du alltid kontakta någon av oss;Personalchefen i Grästorps kommunFolkhälsoplaneraren i Grästorps kommunNågon i arbetsgruppen (se separat lista)Något friskvårdsombud (se separat lista)Telefon: 0514-58 000 (vxl)14

Grästorp skall vara en attraktiv arbetsplatsoch en attraktiv kommun att bo i.Vår utgångspunkt är att vi alla vill må braoch att vi alla vill göra ett bra jobb!15

Grästorps kommunFolkhälsorådet Grästorps kommunFolkhälsoenheten Skaraborg16