Stallgödsel till vall: Inverkan av spridningsteknik och ... - Svensk Mjölk
Stallgödsel till vall: Inverkan av spridningsteknik och ... - Svensk Mjölk
Stallgödsel till vall: Inverkan av spridningsteknik och ... - Svensk Mjölk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Stallgödsel</strong> <strong>till</strong> <strong>vall</strong>:<br />
<strong>Inverkan</strong> <strong>av</strong> <strong>spridningsteknik</strong><br />
<strong>och</strong> –tidpunkt på ensilagets<br />
hygienisk kvalitet<br />
Lena Rodhe<br />
Lena.rodhe@jti.slu.se<br />
018-303351
Hygieniska risker
<strong>Stallgödsel</strong> på <strong>vall</strong><br />
<strong>Inverkan</strong> på mjölkkvalitet<br />
Malmqvist & Spörndly, 1993<br />
”Svart låda”<br />
Skörd <strong>och</strong><br />
konservering <strong>av</strong><br />
grönmassa<br />
Sämre mjölkkvalitet
<strong>Stallgödsel</strong> på <strong>vall</strong>?<br />
• <strong>Stallgödsel</strong>n matchar bra <strong>vall</strong>ens P- <strong>och</strong> K-behov<br />
• Stor andel <strong>av</strong> gårdens areal är <strong>vall</strong><br />
• Ger möjlighet <strong>till</strong> många spridningstidpunkter under<br />
året<br />
• Risk för stora kväveförluster i form <strong>av</strong> NH 3<br />
• <strong>Stallgödsel</strong> innehåller mycket klostridier, tarmbakterier<br />
<strong>och</strong> buffrande ämnen => stallgödsel (men<br />
även jord) stör ensileringsprocessen!<br />
• Risk för höga halter <strong>av</strong> klostridiesporer, smörsyra,<br />
ammoniak (A-tal) <strong>och</strong> aminer i ensilaget<br />
=> lägre näringsvärde, lägre foderintag
Spridning på slåtter<strong>vall</strong> 02/03<br />
(SCB, 2004)<br />
• På 51 % <strong>av</strong> slåtter<strong>vall</strong>arna spreds stallgödsel<br />
• Främst flytgödsel (31% <strong>av</strong> <strong>vall</strong>arna) <strong>och</strong> även urin<br />
(11% <strong>av</strong> <strong>vall</strong>arna), fastgödsel (9% <strong>av</strong> <strong>vall</strong>arna)<br />
• Andel slåtter<strong>vall</strong>ar som får stallgödsel per<br />
tidpunkt:<br />
På våren 33% <strong>av</strong> slåtter<strong>vall</strong>arna, Sommar 17%,<br />
Sen höst 12%, tidig höst 2%<br />
• Medelgiva <strong>till</strong> <strong>vall</strong>: 28 ton/ha
Klostridie-sporer i gödsel, jord & förna<br />
( antal sporer i 1000-tal per gram )<br />
Källa Flytgödsel Fastgödsel Jord Förna<br />
Östling&Lindg.(-91) 0,2-50 1,6-32<br />
Rammer m.fl.(-96) 0,1-10 - 4 - 10 -<br />
Rammer m.fl.(-94) 1-10 1-10 - -<br />
Rammer & Ling<strong>vall</strong> 8-10 - -<br />
Rodhe m.fl.(-00) - 13-316 2,5-100 0,1- 7,9<br />
Rodhe & Pauly 0,6-1,4 - 5-6<br />
Pauly & Rodhe(-05) 0,8 -1,2 0,2-0,8<br />
• Spridning = nedsmutsning <strong>av</strong> grönmassan med gödsel<br />
• Överlevnad <strong>av</strong> klostridiesporer från spridning <strong>till</strong> skörd?
Jämförelse mellan fast- <strong>och</strong><br />
flytgödsel (Rammer m.fl., 1994)<br />
• Större risk för försämrad ensilagekvalitet<br />
med fastgödsel än med flytgödsel<br />
• Gödselklumpar i ensilage ställer <strong>till</strong> större<br />
skada än bakterie<strong>till</strong>sats <strong>av</strong> klostridier,<br />
Bacillus cereus <strong>och</strong> Escherichia coli.
<strong>Svensk</strong>a försök med fast- <strong>och</strong><br />
1-stegs<br />
kletgödsel<br />
• Hög giva (40 ton/ha) g<strong>av</strong> sämre ensilagekvalitet<br />
ett <strong>av</strong> åren än låg giva (25 ton/ha)<br />
• Svårt se skillnad mellan bredspridning <strong>av</strong><br />
fast- <strong>och</strong> kletgödsel med 1-stegs- respektive<br />
2-stegsspridare<br />
• Bevattning direkt efter spridning hade ingen<br />
effekt<br />
Rodhe, Salomon & Rammer (1995). JTI-rapport nr.203<br />
2-stegs
Spridningsjämnhet, längd- <strong>och</strong><br />
sidled
Fastgödsel:<br />
Spridningstidpunkt<br />
<strong>och</strong> finfördelning,<br />
25 ton/ha<br />
Control unit<br />
(in tra ctor cab)<br />
Electronic<br />
e quipment<br />
(e.g. P CL unit)<br />
Inductive switches<br />
• Ingen större skillnad i ensilagekvalitet mellan höst<br />
<strong>och</strong> vårspridning <strong>av</strong> fastgödsel <strong>till</strong> <strong>vall</strong><br />
• Höstspridning med sönderdelning på våren <strong>av</strong> ev.<br />
gödselklumpar (vält) g<strong>av</strong> bäst ensilagekvalitet (Ett<br />
<strong>av</strong> två år)<br />
• Slutsats: Lägg helst inte fastgödsel på <strong>vall</strong>en!<br />
Gardera med vältning<br />
Rodhe, Pauly & Sundberg (2000). JTI-rapport nr.268<br />
Moveable ga te a ttache d<br />
to the bottom conveyor<br />
Torque sensor<br />
Me ta l Hood
Yt<strong>spridningsteknik</strong>er för<br />
flytgödsel<br />
Benämning Göds elplacering Arbetsorgan<br />
Bredspridning<br />
Bands pridning<br />
med s läps langar<br />
Bands pridning<br />
med ”släpfot”<br />
ca 15–40 cm<br />
20–40 cm<br />
Spridarplatta<br />
"Släpfot"<br />
Pendelspridare<br />
Gödsels lang<br />
Göds elslang
Förs öksled<br />
Kontroll handel<br />
bred.<br />
band.<br />
Myrsyra handel<br />
bred.<br />
band.<br />
Ensilagekvalitet: smörsyra<br />
(Rodhe m.fl., 1988)<br />
Försöksled<br />
Kontroll handel<br />
bred.<br />
band.<br />
Myrsyra handel<br />
bred.<br />
band.<br />
Direkts kördat<br />
22 % ts<br />
Förtorkat<br />
44 % ts<br />
0,0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0 2,4<br />
Smörsyra, % (ts)
Ytmyllning – löser det<br />
problemen?<br />
Definition: Nedbrukning i det översta markskiktet (djup < 0.10 m)<br />
Öppen ytmyllning Täckt ytmyllning
Fördelar:<br />
För- <strong>och</strong> nackdelar med<br />
• Låga<br />
ammoniakförluster<br />
• Förbättrad<br />
foderkvalitet<br />
• Högre<br />
kväveutnyttjande<br />
• Låga luktemissioner<br />
ytmyllning<br />
Nackdelar:<br />
• Ökat dragkraftsbehov<br />
• Ökade<br />
spridningskostnader<br />
• Risk för skador i<br />
<strong>vall</strong>en<br />
• Växthusgaser?
Studier <strong>av</strong> öppen ytmyllning <strong>av</strong><br />
flytgödsel i <strong>vall</strong> på olika jordar<br />
• Gödselns placering<br />
• Ammoniak<strong>av</strong>gång<br />
• Avkastning<br />
Fullskalestudier (4 år)<br />
• Ensilagekvalitet (2 år)<br />
• Ekonomi<br />
Spridning efter första skörd!
Spridningsmetoder<br />
c/c 30 cm<br />
1. Bandspridning (ref)<br />
Ytmyllningsmetoder:<br />
2. V-formad skiva 3. Hydrauliskt tryck 4. Vinklade skivor
Ytmyllning med hydrauliskt tryck
Ytmyllning, V-formad skiva
Öppen ytmyllning, V-ställda<br />
skivor
Arbetsdjup, mm<br />
0<br />
10<br />
20<br />
30<br />
40<br />
50<br />
60<br />
Gödselns placering<br />
2,1 MPa 1,6 MPa 3,4 MPa<br />
2000, SL 2001, LL 2002, ML<br />
Tryck<br />
V-formad<br />
skiva<br />
Två<br />
vinklade<br />
skivor
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
Atal<br />
Ensilagekvalitet<br />
(Rodhe, Algerbo & Rammer, 2000)<br />
Klostridier (x 1000)<br />
Band<br />
AtalAtal<br />
Klostr.<br />
Injektion Ytmyllng.<br />
BAND PI SIO<br />
Ammonia-N, g kg-1 total-N<br />
Clostridia spores, 1000 cfu g-1 silage
Resultat myllning i <strong>vall</strong><br />
• Möjligen en tendens att djupmyllning g<strong>av</strong> ett<br />
bättre resultat än bred- <strong>och</strong> bandspridning<br />
(Rammer, 1996)<br />
• Ytmyllning statistiskt säker förbättring <strong>av</strong><br />
ensilagekvalitet jämfört med bandspridning<br />
(Rodhe, Algerbo & Rammer, 2000)<br />
• Svag tendens att ytmyllning med vinklade skivor<br />
g<strong>av</strong> bättre ensilagekvalitet än övriga<br />
gödseltekniker (Pauly & Rodhe, 2005).
Utveckling <strong>av</strong> en ny tubulerarbill<br />
för täckt ytmyllning i <strong>vall</strong>
Depth<br />
0 - 50 mm<br />
Placering <strong>av</strong> gödseln i marksektion<br />
Double disc tine Tubulator<br />
Width<br />
21 mm<br />
Width<br />
2 mm<br />
Depth<br />
13 - 45 mm
Slutsatser<br />
• <strong>Stallgödsel</strong> på gröda/markyta ger ökad risk för<br />
försämrad ensilagekvalitet – sprid <strong>till</strong> annan gröda<br />
• Undvik att gröna växtdelar sölas ned vid spridningen.<br />
Därför: sprid direkt efter <strong>vall</strong>skörden på<br />
stubben eller sprid på hösten. Låg giva!<br />
• Flytgödsel: Mylla om möjligt ned flytgödseln i<br />
<strong>vall</strong>en<br />
• Flytgödsel: Bandspridning bättre än bredspridning<br />
• Om spridning fastgödsel: Sprid på hösten <strong>och</strong><br />
sönderdela ev. kockor på våren.
JTI Informerar/Teknik för<br />
lantbruket nr:<br />
70 <strong>och</strong> 103 (även nr 99)
Change language