Personalutbildning 2010 - Folkuniversitetet

Folkuniversitetet 

Stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet 

Årsberättelse 2010 

1

2 

FOLKUNIVERSITETETS MÅL 

Folkuniversitet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning. 

Vårt mål är att berika människors liv och stärka deras kunskapsbas genom att erbjuda 

möjlighet till nya kunskaper och färdigheter. 

Fritt och frivilligt 

Folkuniversitetet vänder sig till 

enskilda människor som fritt vill 

utveckla och fördjupa sina kunskaper 

och kulturella intressen. Folkuniversitetet 

vänder sig också till 

företag och förvaltningar med kompetensutvecklande 

utbildningar. 

Pedagogisk utveckling 

Vår pedagogiska grundsyn bygger 

på att det är enskilda deltagares 

önskemål och förutsättningar som 

styr uppläggningen av undervisningen. 

Verksamheten präglas av intresse 

för nya pedagogiska idéer och 

utvecklingsinsatser när det gäller undervisningens 

innehåll och form. Vi 

är medvetet aktiva när det gäller att 

tillämpa ny teknik i verksamheten. 

Internationellt 

Folkuniversitetet verkar för att internationalisera 

studiearbetet. Det 

tar sig konkreta uttryck bland annat 

i språkkurser och utbildningar 

utomlands samt deltagande i olika 

EU-projekt. 

Knutet till universitet och 

högskolor 

Forskare, lärare och studenter 

engageras i folkbildningsarbetet 

på många olika sätt och sätter 

prägel på verksamheten. Vi eftersträvar 

att vetenskapligt grundade 

kunskaper förs fram i våra kurser 

och utbildningar.

Ökad kommunikation 

Aldrig förr har mänskligheten kommunicerat 

så mycket som nu. Brev och fast telefoni 

har i stor utsträckning ersatts av olika former 

av elektronisk kommunikation. Varje 

enskild individ kan ha simultan och kontinuerlig 

kontakt med många vänner och till 

och med med okända. Informationen flödar 

idag på ett annorlunda sätt jämfört med för 

bara tio år sedan. Vi talar om Facebooks 

revolution där massor av människor genom 

snabba elektroniska kommunikationsvägar 

kommit överens om att t.ex. demonstrera 

vid ett givet tillfälle. Dessa nya sätt att utbyta 

information kommer att ställa stora krav 

på alla organisationer som har höga informationsbehov 

och informationsambitioner. 

Också inom Folkuniversitetet har vi 

hängt på den nya utvecklingen. Vi har 

utvecklat en ny, mer interaktiv, hemsida, 

gemensam för alla stiftelser. Vi har börjat 

synas ordentligt på andra elektroniska medier, 

och det är nog alldeles klart att denna 

utveckling kommer att fortsätta. Den breda 

och intensiva kommunikationen skapar 

naturligtvis också möjligheter, inte bara på 

informationsområdet, utan även pedagogiskt 

kan detta ge fantastiska vinster. Samtidigt 

har det nog aldrig varit svårare att 

veta något om utvecklingen bakom hörnet. 

Det låter som en klyscha, men vi har många 

utmaningar framför oss! 

Under 2010 prövade vi, genom ett samarbete 

mellan de fem stiftelserna, ett nytt 

sätt att kvalitetsutvärdera genom att vi för 

första gången gjorde en peer-review utvärdering. 

Inom Folkuniversitetet syd var 

det språkutbildningarna i Malmö som blev 

utvärderade på detta vis då de besöktes av 

tre externa specialister. Dessa hade innan 

besöket fått ta del av enhetens egen självvärdering. 

Utfallet av utvärderingen var 

mycket bra, men kanske viktigare i hela 

denna process är att de utvärderade själva 

genom självreflektion utvärderar verksamheten. 

Kanske kommer vi att få se mer av 

denna utvärderingsform som både kräver 

och ger mycket. 

Det fortsatt djupare samarbetet mellan 

våra fem systerstiftelser runt om i landet 

har hjälpt oss att profilera oss som den 

kvalitetsorganisation vi strävar mot att 

vara. Ett orosmoment för oss är ett, som det 

tycks, sjunkande intresse för folkbildning. 

Att söka inspirera fler av våra medmänniskor 

till att åter söka sig till folkbildning och 

fortbildning är en utmaning inte bara för 

Folkuniversitetet utan för alla med ett sådant 

intresse. Kanske vi här åter kan nyttja 

vårt nationella samarbete inom Folkuniversitetet 

för att finna former för att få gehör 

för vårt folkbildningsbudskap. 

Året som gått började inom Folkuniversitetet 

Syd lite i moll men slutade i dur. Tack 

vare fantastiska insatser från alla anställda 

har den totala verksamheten under året 

stadigt ökat och det ger oss möjligheter att 

satsa på nya utvecklingsprojekt inom vår 

verksamhet. Som antytts ovan saknas inte 

möjligheter till en fortsatt utveckling, men 

den stora kreativiteten härvidlag finns hos 

alla anställda! 

Vi kan så lägga ytterligare ett framgångsrikt 

år, vår nya rektors första år, till de tidigare. 

Styrelsen, nu med fyra nya ledamöter, 

tackar alla medarbetare för deras insatser 

under 2010! 

Bengt Söderström 

Styrelsens ordförande 

Foto: Øyvind Sviland 

3

4 

Med kvalitet i fokus 

Omsättningen har ökat med 

12%, vilket till stor del beror 

på att uppdragsområdet ökat 

med 33% och skolor med 1%. 

Folkbildningsområdet har något 

lägre omsättning jämfört med 

fjolåret. 

Folkbildning 

Efter en kraftig volymökning 2009 

ser vi att vi inte kunnat hålla jämna 

steg med utvecklingen på riksnivå där 

det skett en ökning av omsättningen 

inom alla folkbildningsverksamheter: 

cirkelverksamheten har ökat med knappt 

3%, medan vi minskat med knappt 1%. 

Annan folkbildning har ökat med knappt 

6% medan vi minskat med 5% . 

Det är endast kulturarrangemangen som 

ökat i vår region, med cirka 6%, jämfört 

med drygt 1% i riket. Förklaringen till detta 

är att vi valt att förvalta 2009 års volymökning 

väl samt att vi under detta år arbetat 

mycket målmedvetet med internt utvecklingsarbete. 

Resurserna har därför inte 

räckt till för att expandera verksamheterna. 

Vuxenutbildning 

Uppdragsutbildningen har totalt sett 

ökat omsättningen med 33% trots att 

såväl den formella vuxenutbildningen 

som personalutbildningen minskat 

med 20, respektive 7%. Det är 

primärt vårt ökade engagemang inom 

arbetsmarknadsutbildningar som är 

förklaringen till omsättningsökningen. 

Vi har under året byggt upp en väl fungerande 

organisation för de uppdrag inom 

jobb och utvecklingsgarantin och FAS 3 

som arbetsförmedlingen givit oss och har 

fortsatt engagera oss i ESF-uppdrag. 

Skolor 

Området skolor har endast ökat marginellt 

trots att stora insatser gjorts för att skapa 

full beläggning på alla våra gymnasieskolor. 

Frivalsmöjligheten som öppnats för elever 

i Skåne verkar ha medfört att vi på vissa 

orter tappat sökande. Vår förskola har full 

beläggning och våra övriga skolor har i 

princip fyllt sina platser. 

Ekonomi 

Den totala omsättningen har ökat med 

12% med ett rörelseresultat om plus 

3,4 Mkr, trots att bidragen i princip är 

oförändrade. Vi har genom ett effektivt 

arbetssätt där vi samverkar mellan våra 

tre verksamhetsområden såväl vad gäller 

personal, lokaler som kompetens, lyckats 

med att hålla driftskostnaderna på en låg 

nivå trots den ökade omsättningen. Vi har 

dessutom investerat nästan två miljoner i 

nya datasystem. 

Den omorganisation vi relativt nyligen

genomgått har alltså visat sig ge en rationaliserande 

effekt. 

Personal 

Vår ökade omsättning har medfört att vi 

kunnat öka antalet anställda med nästan 

10% och har därmed också kunnat få en 

ytterst marginell, men dock förbättring av 

fördelningen män kvinnor genom att vi 

minskat från 68 till 67%. Sjukfrånvaron 

har ökat något lite, men är fortfarande 

under 3% och långtidssjukskrivningen har 

minskat ytterligare sedan förra året och är 

nu under 0,5%. Vår strävan att vara ”den 

goda arbetsgivaren” har burit frukt och vi 

fortsätter arbeta i den riktningen. 

Framtiden – externt 

Folkuniversitetet har under det gångna 

året lanserat en helt ny hemsida som ska 

möjliggöra för våra kunder att hitta det de 

söker inom utbildning. Vår förhoppning 

är att vi därigenom ska kunna öka antalet 

deltagare i vårt öppna kursutbud och 

genom samverkan med sociala medier 

kunna hitta nya vägar att presentera vår 

verksamhet. 

Vårt fortsatta kvalitetsarbete inom främmande 

språk som under året resulterade i 

en peer-reviewutvärdering tror vi kommer 

att bidra till ett ökat intresse för språkkurserna. 

Inom den föreningsanknutna verksamheten 

har vi etablerat kontakter med 

ett antal nya samverkanspartners vilket 

kommer att resultera i ny och spännande 

verksamhet. 

Vi har också skrivit på den regionala 

överenskommelsen mellan Region Skåne 

och den idéburna sektorn i Skåne och är engagerade 

i förverkligandet av de planerade 

åtgärder som tagits fram. På uppdragssidan 

ser vi ett ökat intresse för att investera i 

kompetensutveckling nu när konjunkturen 

har vänt uppåt. Dock fortsätter arbetslösheten 

att vara relativt hög och vi bedömer 

att vi kommer att kunna fortsätta vara en 

viktig samarbetspartner vad gäller arbetsmarknadsåtgärder. 

Framtiden – internt 

Folkuniversitetet - Kursverksamheten vid 

Lunds universitet har under året påbörjat 

ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete 

för att kunna bli certifierade enligt ISO- 

9001, tillsammans med våra systerstiftelser 

i Stockholm och Göteborg. Genom att 

standardisera våra rutiner kommer vi att bli 

mer effektiva och kunna lägga än mer fokus 

på att öka kundnöjdheten. 

Vi tror också att det systematiska kvalitetsarbete 

som ISO medför kan hjälpa 

oss i vår strävan att vara en attraktiv arbetsgivare 

vilket är viktigt i ljuset av den 

generationsväxling vi har framför oss. Folkuniversitetet 

ska vara en organisation som 

förmår locka människor som vill förändra 

och förändras genom kunskap. Detta gäller 

för såväl kund, deltagare som personal. 


Tack 

Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda 

för de fantastiska insatser som gjorts under 

det gångna året. Er nyfikenhet, idérikedom 

och hårda arbete har i kombination med 

ert engagemang för vår verksamhetsidé: 

”Vårt mål är att berika människors liv 

och stärka deras kunskapsbas genom att 

erbjuda möjlighet till nya kunskaper och 

färdigheter”, bidragit till stiftelsens goda 

resultat och skapat det handlingsutrymme 

vi behöver för att göra 2010-talet till 

ett framgångsrikt decennium för 

Folkuniversitetet – Kursverksamheten vid 

Lunds universitet. 

Annika Dolk 

Stiftelserektor 

5

6 

Distrikt Syd 

Namn: Hans Hansson, distriktschef för 

distrikt syd (Malmö, Lund och Trelleborg) 

Ålder: 62 år 

Bor: Lomma 

Intressen: Idrott och friluftsliv 

Senaste kursen jag gick: Workshop i 

samband med ISO-certifieringen 

Motto i livet: Inget speciellt motto men 

att få vara frisk och ha en god hälsa är det 

absolut viktigaste. 

Därför arbetar jag på Folkuniversitetet: 

Fantastisk organisation med duktiga 

medarbetare. Att vi bidrar med att ge 

människor förutsättningar för ett rikare liv 

berikar också arbetet. 

Därför tycker jag om att spela golf: Ett bra 

sätt att komma ut, koppla av vardagen och 

lära känna nya människor. 

Hur har folkbildningen sett ut i distriktet 

2010? 

2010 har varit ett arbetsamt men intressant 

år där personalomställningar och höstens 

minskade anmälningar till kurserna tvingat 

oss att tänka nytt samtidigt som vi försökt 

hålla hårt i resurserna. 

Distriktsorganisationen har skapat 

möjligheter att fokusera på folkbildningens 

uppgifter, inte minst att kunna 

hantera de utmaningar som vi har pga 

utvecklingen i vår omvärld. Vi har successivt 

ökat vår spetskompetens, skapat 

en flexiblare och rationellare organisation 

och jobbat väldigt koncentrerat. 

För den föreningsanknutna verksamheten 

har det inneburit att fortsätta utveckla 

kvalitetsarbetet och att bygga nya samarbeten 

och nätverk. Vi har under året 

haft en mycket bra utveckling i både Lund 

och Malmö. Vårt kontaktnät bland fria 

kultur och aktivitetsgrupper i Malmö är 

välutvecklat och i Lund har det avsevärt 

stärkts. Även om verksamhetens volym 

i timmar inte ökat känner vi oss mycket 

efterfrågade som samarbetspartner. 

I det programförda utbudet är andra 

saker i fokus. Där handlar det mycket 

om att dels skapa ett attraktivt utbud 

av kurser samtidigt som vi måste hitta 

effektiva arbetsformer. Volymen i timmar 

har tyvärr minskat under 2010, 

vilket ger stora utmaningar inför 2011. 

Är det någon ny trend som visat sig? 

Inom det programförda kursutbudet 

blir det allt tydligare att vi konkurrerar 

om deltagarnas tid. Inte bara med andra 

utbildningsanordnare eller studieförbund 

utan också med andra kulturformer, 

träning, cafékultur etc. Kanske är det 

därför det blir allt populärare att gå 

”intensivkurser” i kortare format. 

Inom den föreningsanknutna verksamheten 

kan vi se att de sociala medierna 

påverkat. Inom framför allt ämnesområdet 

musik ser vi att grupperna rör sig över 

sundet och samarbetar allt mer med vänner 

och kollegor i Danmark och Tyskland.

Vilken är den populäraste kursen? 

Det ämne som har flest deltagare är fortsatt 

svenska. Exempel på andra populära ämnen 

där vi ständigt har fullbokade kurser är 

silversmide, journalistiskt skrivande och 

sång. 

Hur ser unga människor på folkbildning? 

Det finns säkert många unga som deltar 

i studiecirklar men inte har en aning om 

att det kallas folkbildning. Samtidigt 

finns många unga som gärna pratar om 

folkbildning som ett sätt att nå hela deras 

generation. 

DIY-rörelsen (Do It Yourself) fortsätter 

att växa, konstformer muterar och förnyas 

och intresset för att lära och utvecklas är 

minst lika stort som tidigare bland unga. 

Vi måste våga rucka på vad vi laddar 

begreppet folkbildning med och släppa 

in nya definitioner och nytt innehåll. 

Hur ser samarbetet med det lokala 

kulturlivet ut? 

Vi samarbetar med en mängd grupper, 

nätverk och föreningar. I samarbeten med 

studentorganisationer, små gallerier, nya 

kreativa rum och unga konstnärsnätverk 

har vi lärt oss nya saker om tvärkulturella 

uttryck. Alla de band, teatergrupper och 

dansare som har studiecirklar hos oss är 

viktiga delar av kulturlivet. 

Hur ser framtiden ut för folkbildningen vad 

gäller det öppna utbudet och studieservice? 

Inom både det programbundna utbudet och 

den föreningsanknutna verksamheten går 

vi mot en ökad flexibilitet och mångfald i 

både form, ämnen, innehåll och pris. 

Framtiden för folkbildningen tror jag 

hänger mycket på hur folkbildningen 

själv utvecklas och förnyas i takt med 

samhällsutvecklingen. Jag tror man måste 

jobba hårt med sin egen kompetensutveckling, 

och jag tror också att man måste 

skapa ett mycket större samspel med stat, 

region och kommun. Studieförbundens 

verksamhet kommer att vara mycket 

mer inriktad på en blandfinansiering. 

Kan du nämna årets fem höjdpunkter för 

distriktet i stort? 

Vår organisation och de engagerade 

medarbetarna som skapar förutsättningar 

för en fortsatt utveckling. Vår starka 

ställning inom språkområdet och då 

speciellt svenskan samt utvecklingen inom 

konsthantverk. Det kvalitativa arbetet inom 

den föreningsanknutna verksamheten samt 

samarbetet med unga. 

Intervju: Anna Svensson 


7

8 

Distrikt Väst 

Namn: Tomas Jahn, distriktschef för 

distrikt Väst (Helsingborg, Halmstad, 

Falkenberg och Landskrona) 


Bor: Stora Görslöv 

Intressen: Människor, musik, jobbet, 

segling, arbeta med händerna, 

populärvetenskap, fotografering och lite 

till. 

Senaste kursen: Medieträning och 

Certifikat Deutsch 

Därför jobbar jag på Folkuniversitetet: 

Det är otroligt spännande att jobba 

med människor. Folkuniversitetet är 

en organisation som håller alla dörrar 

öppna och det är en ständig utmaning 

att jobba här. Sen är det ju en stor 

fördel att Folkuniversitetet delar mina 

grundläggande värderingar. 

Motto i livet: Tänk själv 

Därför tycker jag om att segla: Allt 

stannar upp och man bara ”är”. Det är 

inte lönt att stressa, för man kan ändå inte 

påverka speciellt mycket. Det finns massor 

av tampar ombord och som gammal scout 

tycker jag det är kul att leka med snören. 

Man får andra perspektiv, både mentala och 

fysiska. Framförallt är det en total kontrast 

mot en vardag på jobbet – ingen knackar på 

dörren och frågar ”Har du tid”? Berikande 

avkoppling, med andra ord. 

Hur har 2010 sett ut för folkbildningen? 

Vi genomförde Vetenskapsyran som var 

en stor folkbildningssatsning. Syftet var att 

skapa förutsättningar för kommunikation 

mellan allmänhet och vetenskapen. Vi 

etablerade samarbete med en grupp 

människor som engagerat sig i Pecha- 

Kucha; en japansk presentationsteknik där 

man har 20 bilder x 20 sekunder på sig att

förmedla ett budskap. Vi har också arbetat 

med att stabilisera och kvalitetssäkra våra 

musikgrupper som har studiecirklar hos 

oss. 

Dans i alla former är det populäraste 

ämnet i distriktet. Det som är lite 

extrakul är alla de små, udda språken 

som kommit igång och att vi kan skönja 

en tendens till yngre kursdeltagare. 


Unga människor folkbildar sig i stor 

omfattning, fast de är inte medvetna om 

det. De flesta känner nog inte till begreppet, 

men skapar ständigt folkbildning i ”the 

Cloud”. Ska vi i Folkuniversitetet nå 

dagens och morgondagens ungdomar med 

folkbildning så måste vi också fånga upp 

dem där de befinner sig. Att förvänta sig 

att de kommer till oss via kursprogram 

och annonser ger inte bättre resultat än att 

vänta på Godot. 


kulturlivet ut i distriktet? 

I Halland har vi goda samarbeten inom 

teater, musik och dans. I Landskrona har 

vi ett fruktbart samarbete med föreningar 

där vi är en naturlig samtalspart. Vi tog 

under året initiativ till 600 mötesplatser i 

Landskrona, ett projekt där man vill skapa 

mötesplatser över gränserna. 

Hur ser framtiden ut för folkbildningen? 

Folkbildningen har definitivt en framtid. 

Vi kommer dock att se nya former och nya 

roller för folkbildningen. Den kommer att 

spela en ny roll i närsamhället och vara en 

viktig faktor, exempelvis när det handlar 

om att stimulera till social företagsamhet. 

Det ryms en potential i de regionala 

överenskommelserna med de idéburna 

organisationerna som vi måste se. Men 

ska vi skapa oss ett utrymme i det här 

sammanhanget så måste vi börja tänka på 

ett helt annat sätt. 

Folkuniversitetet om 10 år? 

Vi kommer att fortsätta vara en dynamisk 

organisation. Just nu befinner vi oss vid ett 

vägskäl och vi går en generationsväxling 

till mötes. Vi är en idéburen organisation 

som måste fånga idéer och se till att det 

blir något av dem. Vi har ofta levererat 

okonventionella lösningar och just den 

förmågan kommer vi att ha mycket glädje 

av i framtiden – om vi bara bestämmer oss 

för att hålla den vid liv. 

Distriktets höjdpunkter 

Vårt ”spagettitänk”, dvs att utveckla 

förmågan att se beröringspunkter mellan 

olika verksamhetsdelar och nyskapa samt 

optimera utifrån dem, har gett effekt. 

Inom Resurspoolen är det uppenbart. 

Resurspoolen vänder sig till människor 

i Fas 3 och jobbar med olika former av 

folkbildande eller allmännyttiga projekt – 

allt i syfte att få såväl deltagarna att växa 

som människor, samtidigt som effekten av 

deras engagemang kommer andra till nytta. 

Vi har hittat nya lokaler för studieservice 

i Helsingborg, lokaler med potential att 

utvecklas till att bli ett multikulturhus. 

Vetenskapsyran som fick stor 

genomslagskraft och blev ett begrepp som 

många fortfarande relaterar till. 

Samarbetet med studenterna på Campus 

Helsingborg, där kanske etableringen av 

studentradion – Stampus FM – är den 

verkliga hiten. Här fick vi ett helhjärtat 

stöd av en av initiativtagarna till Radio AF i 

Lund – Hans Nelson. 



9

10 

Distrikt Öst 

Namn: Björn Ahlgren, distriktschef för 

distrikt Öst, Kristianstad, Karlskrona, 

Växjö och Kalmar) 

Ålder: 51 

Bor: Lund 

Intressen: Musik, mat, vin, historia, politik, 

teknik 

Senaste kursen jag gick: 

Utbildning i Thomassystemet, ett system 

för utveckling av ledare, personal och 

organisation 

Motto i livet: 

”The mind is like a parachute – it doesn´t 

work unless it´s open”. 

Därför arbetar jag på Folkuniversitetet: 

För att kunskap i kombination med 

reflektion, empati och engagemang är 

nödvändigt i utvecklingen av ett mänskligt 

samhälle. 

Därför tycker jag så mycket om att spela 

musik: 

Musik och rytm är ett världsspråk. En 

arena där människor kan mötas och förstå 

varandra utan ord. Samtidigt som det är ett 

starkt uttryck för min egen skaparglädje. 

Hur har folkbildningen sett ut i distriktet 

2010? 

Folkbildningen har haft ett år som i 

huvudsak varit bra. Vi har ett bra gäng som 

arbetar med folkbildningen i distriktet 

och vi knyter ihop dessa personer i ett 

teamarbete. Den öppna kursverksamheten 

har legat på en jämn volym under de 

senaste åren även om 2010 upplevdes som 

lite trögt. Med tanke på distriktets storlek 

så borde vi dock på sikt kunna öka antalet 

kurser. Vägen dit går via en utveckling av 

ny kursformer och nya ämnesområden. 

På tre orter i distriktet har vi ett bra 

samarbete med våra Pensionärsuniversitet 

och intresset för deras verksamhet ökar. 

Är det någon ny trend som visat sig? 

Det regionala perspektivet blir allt 

tydligare. I Skåne är det mycket aktivitet 

mellan studieförbunden, Region Skåne och 

andra kulturorganisationer. Anledningen 

är bland annat regionaliseringen av 

de statliga kulturpengarna, den s k 

”Kulturkofferten”. Även i de andra länen i 

distriktet är kulturlivet en angelägen fråga. 

Vi talar också mer om överenskommelsen 

som slutits mellan det offentliga 

samhället och civilsamhället . Att stärka 

de idéburna organisationernas möjlighet 

att bedriva olika former av samhällsnyttig 

verksamhet. Till denna sektor hör också 

Folkuniversitetet och vi har redan erfarenheter 

av den sortens samarbete genom vår 

samverkan med Monokrom i Kalmar och 

Koncensus i Kristianstad. 

Vilken är den populäraste kursen? 

De två kurserna med flest deltagare var 

kursen om Fåglar i Blekinge. Intresset för 

kurser i fotografi och bildkonst ökar också. 


Först och främst tror jag inte att begreppet 

folkbildning är levande för unga människor 

idag. Om man överhuvudtaget känner 

till det så upplevs det av många som 

mossigt, byråkratiskt och kanske politiskt. 

Detta även av personer som deltar i 

studieförbundens verksamhet. Folkbildning 

som begrepp är väldigt okänt. 

Dock ställer många unga människor upp 

på folkbildningens värden. De uppskattar 

studiecirkelns metodik, dess demokratiska

arbetssätt och möjligheten till delaktighet 

och påverkan. Unga människor som vill 

göra skillnad kommer att söka sig till studieförbunden. 


kulturlivet ut? 

Vi har ett mycket bra och brett samarbete 

med kulturlivet på många orter i vårt stora 

distrikt; vi omfattar tre och ett halvt län 

och trettio kommuner! 

De flesta av våra samarbetspartners hittar 

man i föreningslivet. I Kalmar samarbetar 

vi exempelvis med Soppscenen där både 

magen och själen får sitt. I Kristianstad 

ställer Konstskolans vänner ut i Konstskolans 

lokaler. 

Föreläsningar är en del i vår verksamhet 

som är mycket omfattande. Vi samarbetar 

med lokala föreläsningsföreningar, muséer, 

bibliotek , högskolor och universitet genom 

exempelvis Teknik- och naturvetarcirkeln 

i Växjö. 

Kalmar är den ort där vi har den mest 

omfattande musikverksamheten genom 

vårt samarbete med Kalmar kommun kring 

musikhuset Monokrom. Ett hundratal band 

repeterar, lär sig spela och ger konserter i 

lokalerna. 

Hur ser framtiden ut för folkbildningen 

vad gäller det öppna utbudet och den 

föreningsanknutna verksamheten? 

Den föreningsanknutna verksamheten 

utvecklas inom Folkuniversitetet. 

Kvalitetsfrågor står i fokus både internt 

och från vår omgivning. Nationellt har 

Folkuniversitetet under 2010 fått en central 

samarbetsgrupp för denna verksamhet. 

Den öppna kursverksamheten är en 

profilverksamhet för Folkuniversitetet och 

vi har ett bra och brett kursutbud, men vi 

måste hela tiden fokusera på att hänga med 

och utveckla oss för att möta nya krav och 

förväntningar 

Kan du nämna årets fem höjdpunkter för 

distriktet i stort? 

”Alla är lika värda!” som var en 

manifestation för mångfald och tolerans 

under 2010 i Kristianstad. 

Ett arrangemang med UKM (Ung kultur 

möts) som är en förening som arrangerar 

träffpunkter för unga människor som vill 

uppträda eller skapa konst för publik. 

Alla våra akademiska föreläsningar i 

disktrikt Öst som under årets stötts 

med närmare en halv miljon från 

Folkuniversitetsföreningen och Stockolms 

arbetarinstitut. 

Textilprojektet i Ronneby, ett 

integrationsprojekt för kvinnor, där man 

genom sitt intresse för hantverk lär sig 

mer om Sverige och olika länder i världen. 

Samtidigt tränar man svenska. 

Projektet ”Seniorer i skolan” har funnits 

några år men finns nu på fem orter: 

Ronneby, Karlskrona, Sölvesborg, Torsås 

och Kristianstad. Seniorerna arbetar ideellt 

på skolorna så att de unga kan möta olika 

vuxna 



11

12 

Föräldralediga fotograferar 

Kurser i foto hör till de mest populära kurserna på Folkuniversitetet. 

Utbudet ökar med nya vinklingar, till exempel särskilda fotokurser för 

föräldralediga. Ett nöje för både vuxna och barn. 

I Folkuniversitetets lokaler i gamla 

chokladfabriken i Malmö träffas fem 

föräldralediga deltagare en gång i veckan. 

De går en kurs som kallas Foto för 

föräldralediga, för att lära sig att ta bättre 

bilder på sina barn. Här finns en fullt 

utrustad fotostudio. Jennifer Idberg sitter 

med sin 6 månader gamla bebis, Alice, i 

knäet. 

– Jag har alltid tyckt om att fotografera. 

Min man gav mig en kamera i present och 

jag kände att det var ett ypperligt tillfälle 

att lära mig att fota nu när jag är föräldraledig, 

säger Jennifer. Det är roligt att göra 

vuxensaker samtidigt som jag har mitt barn 

med mig. Det känns kul att ha ett gemensamt 

intresse som inte bara gäller barnen. 

Komposition 

På kursen får de lära sig om komposition, 

exponering och hur man med hjälp av 

tekniken kan förbättra sina bilder. Det 

handlar mycket om att lära känna sin egen 

kamera. 

– Det är roligt att hålla i den här kursen, 

men det går inte att planera på samma sätt 

som en vanlig kurs. Man få ta det för vad 

det är och alla är ju här både för kursen och 

för sitt barns skull, säger Bodil Johansson 

som är lärare på kursen. 

Magnus Fredén är djupt fokuserad med 

att ta bilder på sin 1 åriga dotter Amanda. 

Hon vill absolut inte sitta stilla, utan det 

är mer som om hon förbereder sig för en 

framtida Idol-jury. 

– Mitt fotointresse väcktes i och med att 

jag fick Amanda. Det är mycket pyssel med 

barnen som så klart sinkar tempot i jämförelse 

med en vanlig kurs. Men det är kul för 

både mig och Amanda, säger Magnus. 

Målet efter kursen är ett fotoalbum på 

nätet att visa för släkt och vänner. 

– Det är positivt med kurser för föräldralediga, 

säger Magnus och ursäktar sig. 

Han måste springa efter Amanda som är på 

väg mot nya upptåg. 

Text: Anna Svensson 

Foto: Lasse Holmbring

Att göra sin röst hörd 

– Det roligaste som finns är att 

göra radio, säger Tommy Papp 

och Johan Smith, ägare och 

grundare sedan februari 2008 

av radiostationen Funradio 95,3. 

Idag har de 24 000 lyssnare i 

Malmö och Lund. Men i början 

var det inte många som trodde 

på deras idé, en lokalt förankrad 

radiostation som spelar glad och 

pigg dansmusik. 

Sedan de var barn har de haft drömmen 

om att starta en egen radiostation. 

Tommy satt och ritade programtablåer 

som liten, medan Johan startade upp sin 

egen piratradiostation från sitt pojkrum i 

Hammar i Kristianstad. Men vägen från 

dröm till verklighet har inte varit spikrak. 

– En hel del i vår omgivning tyckte det 

var en dålig idé att starta en radiostation, 

att det aldrig skulle gå. Men vi bestämde 

oss för att tro på oss själva och ta fram 

entreprenörsandan, säger Johan. 

Det visade sig krångligare än man kan 

tro att starta en egen radiostation och det 

tog dem två år från det att idén föddes till 

att de kunde få börja sända. Först måste 

man få rätten att sända och rätten till att 

ha en sändare. Detta får man ansöka om 

hos Radio- och TV-verket och Post- och telestyrelsen. 

Trots att det statliga monopolet 

avreglerades 1993 och kommersiell radio 

blev tillåtet, upplever Tommy och Johan att 

det fortfarande existerar lite av ett halvmonopol 

på marknaden. 

– Det är fortfarande restriktivt vilka 

som får starta upp radio i Sverige. Det 

finns plats för fler stationer, men det tillåts 

inte riktigt. Vi fick beskedet att det inte 

finns fler frekvenser i Malmö och blev hänvisade 

till Svedala. Nu har vi vår sändare 

på masten i Bara. Det funkar bra förutom 

att radiovågorna inte riktigt når ner i varje 

Malmökällare, säger Johan. 

Tommy och Johan lärde känna varandra 

under studenttiden i Lund. Genom sitt 

engagemang i Radio AF, en studentradio 

som Folkuniversitetet är med och driver, 

lärde de sig det mesta inom radio. 

– Vi hade troligtvis inte varit där vi är 

idag om inte Radio AF hade existerat. Där 

lärde vi oss allt, säger Tommy som menar 

att Radio AF är en fantastisk plantskola för 

den som vill jobba i branschen. Det var 

efter en kris där Tommy inte riktigt visste 

vart han skulle ta vägen efter sin examen 

på Ekonomihögskolan, som han och Johan 

återförenades på Radio AF och idén om 

Funradio började växa fram. 

– Vi kollade av marknaden och hittade 

ett öppet hål. Det fanns ingen som spelade 

pigg och glad dansmusik som riktade 

sig till unga vuxna i en bred åldergrupp 

i Sverige. Vi hämtade inspiration från en 

liknande radiostation i Frankrike, säger 

Tommy. 

Under det första halvåret efter att de 

startat jobbade de dag och natt. Nu kan de 

i alla fall vara lediga på helgerna. De är mer 

ute på fältet än inne på stationen för att 

bygga upp en trogen kundkrets. Nittio procent 

av arbetstiden går åt till att sälja reklamtid. 

Organisationen är slimmad med 

timanställda och vid starten köptes det 

mesta förutom den avancerade data- och 

radiotekniken på Sopstationen i Malmö. 

– När man driver sin egen radiostation 

är man sin egen chef och ingen dag är den 

andra lik. Det gäller att tro på sin idé även 

när det blir motgångar. Att ha tålamod och 

uthållighet, men framförallt att känna att 

det här är det roligaste jag någonsin skulle 

kunna jobba med, säger Johan. 

De har fått lära sig devisen ”less is 

more”, att hålla saker och ting så enkla 

som möjligt. 

– Det är som med människors frukost. 

Människor vill äta samma sak varje morgon. 

När vi har spelat en låt så många 

gånger så att den står oss upp i halsen, då 

börjar våra lyssnare få upp ögonen för den, 

säger Johan och Tommy. 

– Man behöver inte vara ett stort bolag 

för att starta sin egen radiostation. Det 

som krävs är tillräckligt med kunskap, 

beslutsamhet och envishet. Varje motgång 

gjorde att vi blev mer och mer motiverade, 

säger Johan. 

Det är i slutet av arbetsdagen och snart 

dags att gå hem. Tommy har varit på jobbet 

sedan klockan sju för att skriva en offert 

till en ny kund. 

– I slutändan är det bara på oss det 

hänger. Visst är det tufft mentalt ibland då 

detta är vår försörjning, men jag skulle inte 

vilja byta ut detta mot något annat jobb, 

säger Tommy. 

Johan och Tommys tips om du vill starta din 

egen radiostation: 

• Jobba mycket ideellt inom till exempel 

närradio för att få koll på hur saker och 

ting fungerar. 

• Var försiktig så att du inte blir lurad. Det 

finns många konsulter som ringer för att 

erbjuda sin hjälp ”gratis”, men allt kostar 

pengar. 

• Det är viktigt att ha koll på allt från 

teknik till hur man formulerar en 

målgrupp och marknadsför sig. 

• Håll en liten kostym. Det behöver inte 

kosta miljoner att starta en radiostation. 

• Du måste ha koll på hur du gör ett bra 

radioprogram och du måste kunna sälja. 


13

14 

Med hjärtat i musiken 

I australisk hatt, hästsvans och röd skjorta med svart skinnväst sveper 

Göran Segel in i klassrummet med gitarren under armen. En glad 

speleman som undervisat i gitarr på Folkuniversitetet i Göteborg och 

Lund sedan 1978. 

– Jag vill få eleverna att känna glädjen i musiken. Det är aldrig försent 

att lära sig sjunga eller spela ett instrument, säger Göran med ett 

brett leende. 

Göran har flyttat runt en hel del i sitt liv. 

Efter två år i Västergötland blev det några 

år i Småland, en tur till Dalarna, jobb som 

restaurangchef i Oban i Skottland, ett 

äventyr i Beatles hemstad Liverpool, en 

sväng till Göteborg för att till sist trampa 

ner fötterna i den skånska myllan. Trots 

detta flyttande har han alltid vetat var hans 

hem är. I musiken. Han har jammat med 

Cornelis Vreeswijk, hjälpt Björn Afzelius 

att stränga sin gitarr, haft Lars Kronér och 

Amanda Jensen som gitarrelever. 

– Jag har spelat instrument sedan jag var 

fem år. Vid 14 årsålder skulle morsan och 

syrran plötsligt spela gitarr. Jag hängde med 

och efter tolv gånger hade jag redan lärt mig 

tre årskurser. Sedan dess har gitarren varit 

mitt instrument, säger Göran. 

Själv gillar han mest att spela och sjunga 

visor från 1700-talet fram till den nutida 

visan, med Cornelis Vreeswijk, Evert Taube 

och Olle Adolphsson som favoriter. Han 

gillar också schlager från 20-talet och fram 

till 50-talet. Men när han har yngre elever 

blir det mycket pop och rock. 

– Ungdomarna kommer till mig och 

säger att de vill se ut som och spela som 

killarna eller tjejerna på MTV, med gitarren 

hängande nedanför höfterna. Då ber jag 

dem slå på MTV och titta på artistens vänsterhand 

för att se hur ofta de byter ackord. 

På det sättet får jag dem att förstå att det 

inte går att börja med att spela med gitarren 

hängande nedanför höfterna och se cool ut. 

Först måste du lära känna ditt instrument, 

sitta i rätt ställning så du kan ta ackord och 

framförallt att öva, öva och åter öva, säger 

Göran. 

Han rekommenderar att man som nybörjare 

övar cirka 15 minuter om dagen, varje 

dag. Det är först när du har jobbat hårt med 

något som du kan slappna av och känna dig 

nöjd. Det är viktigt att lära sig noter. Gehöret 

övar du upp ju mer du spelar. Göran 

spexar mycket med sig själv och med sina 

elever. Hans filosofi är att om du har roligt 

så lär du dig bättre. På lektionerna råder en 

öppen och hjärtlig stämning. 

– Jag vill att de ska känna att det är fritt 

fram att fråga om allt som har med musik 

att göra. Det är till och med så att jag ibland 

får frågor som inte har med musik att göra, 

till exempel frågade en tonårskille mig en 

gång hur han ska göra för att få tjejerna i 

skolan att gilla honom, berättar Göran. 

Han har elever i alla åldrar. Den yngsta är 

sju och den äldsta 78 år. Undervisningen är 

i grupp eller individuellt. Han har till och 

med ett gift par i 55-årsåldern, där kvinnan 

spelar gitarr och mannen bas. De tycker att 

musiken är det bästa som har hänt dem. 

– Jag har haft elever som jag fått skicka 

till Musikhögskolan för att de har spelat 

skjortan av mig. Då har jag lyckats som 

lärare, säger Göran. 

Namn: Göran Sergel 

Lärare i: Gitarr på Folkuniversitetet i Lund 


Bor: Malmö 

Familj: Gift och har fyra barn. 

Intressen: Musik 

Motto i livet: Att leva som jag lär och att 

vara glad. 


Foto: Cecilie Möllmann Lundberg 

GöRaNS TIPS TILL dIG SOM VILL SPELa GITaRR: 

• Gå till en riktig musikaffär och köp din gitarr. 

• Öva varje dag. 

• Var inte rädd för att spela melodier du aldrig hört.

16 

När mat är en livsstil 

Kan mat skydda mot cancer? Ja, får man tro Världscancerfondens internationella forskningsrapport så 

kan mat, i kombination med motion och en sund vikt, skydda mot cancer. Å andra sidan så har de mediala 

rapporterna de senaste åren ständigt rapporterat nya rön kring vad vi ska äta och inte äta. Inte undra 

på att många människor rycker på axlarna och tänker: – Ja ja, allt ger ändå cancer, så det kan kvitta. 

En som vet att det har betydelse vad vi 

stoppar i oss är Kerstin Hultén som i höstas 

föreläste på Folkuniversitetet i Malmö. 

Hon är författare till boken ”Maten 

som skyddar mot cancer”. Innehållet är 

baserat på hennes egen forskning inom 

ämnet ”mat och bröstcancer”, vid Umeå 

universitetet, samt den internationella 

forskningsrapporten. 

– Jag har alltid haft ett stort intresse för 

mat och näringslära, berättar Kerstin. 

– Målet med boken var att hjälpa 

människor i deras vardag. Här sitter jag 

och en massa andra forskare och vet hur 

mycket som helst, och så finns det ingen 

som berättar det. 

Med hela världen som inspiration 

Kerstins intresse för näringslära startade 

en gång i början på 1980-talet när hon 

gick på lanthushållskola i Höör. Här lärde 

sig Kerstin om allt från livet, matlagning, 

svampplockning och vävning till 

vardagsjuridik. 

– Efter det har jag bott utomlands i olika 

omgångar, bland annat i Frankrike och 

Bogota, berättar Kerstin. 

– När jag var au-pair i Australien 

lärde jag mig att använda andra slags 

ingredienser än vad vi var vana vid i 

Sverige. Dessutom hade de fantastiska 

råvaror där. 

En forskande dietist 

Men det var på universitetet i Göteborg 

och Umeå hon läste sin dietistutbildning 

och sedan också började forska. Och 

studierna ledde henne utomlands igen, 

till en mödravårdsklinik i Tanzania. 

Hon tillbringade också en period 

på universitetet i Oxford och senare 

på”Kræftans bekæmpelse” i Köpenhamn. 

Mest älskade hon sitt projektarbete på ett 

cancerforskningscenter i Lyon, där hon 

lärde sig mycket. 

– Kärnan i min forskning och det jag 

brinner för, är hur maten påverkar risken 

att utveckla cancer, förklarar Kerstin. 

– Och det finns ett samband, även om 

forskarna är långt ifrån i hamn med hur 

det verkligen hänger ihop. Cancern är 

lömsk och man vet fortfarande lite om hur 

det uppstår. Men tittar man i ett större 

perspektiv känner man till en del om vilka 

riskfaktorer som finns, och därför kan 

man vara med och påverka sin möjlighet 

att skydda sig. Det är aldrig för sent att 

börja. 

Motion, fullkorn och frukt 

Kerstin ger ett par generella råd: Motionera 

minst en halvtimme om dagen, ät mer 

grönsaker och frukt och försök hålla en bra 

vikt genom hela livet. 

– Olika frukter och grönsaker har olika 

funktioner, men det viktigaste är att inte 

ersätta dem med kosttillskott, och sen tro 

att det har samma skyddande effekt. 

Hon berättar också att fullkornsprodukter 

såsom råris, grovt bröd och 

fullkornspasta är bra att välja om man 

vill minska risken för tjocktarmscancer. 

Tomater och skaldjur innehåller näringsämnen 

som tros kunna skydda mot 

prostatacancer, och för att undvika 

bröstcancer ska man försöka amma sitt 

barn mer än sex månader, motionera och 

inte dricka för mycket alkohol. 

Naturliga sötsaker 

Men när godissuget sätter in då? 

Kerstin har svar på det också. 

– Choklad av hög kakaohalt och kvalitet 

är bra. Och glass till exempel kan man 

enkelt göra av frysta bär mixade med 

kesella och sen smaksätta med lite honung. 

Det är färgämnena i godiset som lockar 

oss att köpa. Men det är också de som är 

dåliga för kroppen. Det bästa är att äta 

så naturligt man kan. Bär och frukt är 

naturens eget godis. 

– Ju enklare tillredning och färskare 

råvaror, desto bättre. Det är en bra 

tumregel, avslutar Kerstin. 

Kerstin Hultén är författare till boken 

Maten som skyddar mot cancer. 

Text: Lotta Ihse 

Foto: Sven Jönsson, Karin All

18 

Regnet öser ner en mulen dag i Växjö, men i ögonen på tre elever från 

Folkuniversitetets gymnasieskola Tegnérgymnasiet, lyser solen ännu. 

De har precis kommit hem från en månads lång reseledarutbildning i 

Lloret de Mar, vindarnas stad på spanska kusten. 

– Det här är det bästa jag gjort i hela mitt liv, säger Hanna Wernersson, 

18 år som går sista året på Tegnérgymnasiet i Växjö. 

Reseledarutbildningen som anordnas 

av företaget Service & Co är en del av 

Tegnérgymnasiets program med inriktning 

mot språk och turism. Utbildningen 

är intensiv och pågår under en månad. 

175 förväntansfulla elever från Sverige, 

Danmark och Norge antas till utbildningen. 

Efteråt kan eleverna söka jobb hos de flesta 

researrangörerna i Skandinavien. Det var 

gymnasiets rektor Susanne Morgan som tog 

initiativ till utbildningen. 

– Jag ville knyta ihop teori och praktik 

och ge våra elever praktisk erfarenhet av 

resebranschen. Jag fick god kontakt med 

skolan i Lloret de Mar och åkte själv ner för 

att besöka skolan, säger Susanne Morgan. 

Alla elever har möjlighet att gå på reseledarutbildningen, 

men först måste de 

uppfylla vissa krav. Det krävs att de har god 

närvaro i skolan, att de följer sin studieplan 

och att de läser engelska C, plus minst ett 

modernt språk i årskurs 3. De måste dessutom 

ha en stark motivation och vilja att 

genomföra utbildningen. 

Jag vill, jag kan, jag gör 

– Utbildningen var verklighetstrogen och 

vi kom nära reseledaryrket, säger Malou 

Wernersson. 

I början av utbildningen var alla blyga 

och lite försiktiga, men det tog inte lång tid 

förrän isen var bruten och god sammanhållning 

skapades. 

– Vi hade helt fantastiska lärare som 

verkligen kunde sitt ämne. Mottot vi fick 

lära oss var; jag vill, jag kan och jag gör, 

säger Patricia Bengtsson 

Speciellt minns de passen med personlig 

utveckling där de fick blicka inåt och analysera 

sitt eget beteende. Det fick lära sig att 

känna sig själva för att känna andra. 

De fick också testa sina egna gränser vid 

flera tillfällen. Bland annat fick de gå på 

glödande kol. Målet med övningen var att 

övervinna sin rädsla. 

– En del grät, var rädda och trodde aldrig 

att de skulle våga. Men i slutändan, tack 

vare mycket uppmuntran och stöd, hade 

alla gått på den glödande kolen. Det var en 

fantastisk känsla efteråt, berättar Malou 

Wernersson. 

Service och flexibilitet 

En annan viktig del av utbildningen var 

att lära sig service och flexibilitet. Att 

snabbt bedöma läget och kunna anpassa 

sig efter nya situationer. En viktig del av en 

reseledares jobb där förseningar, missnöjda 

kunder, sjukdom och andra oförutsedda 

händelser är vardagsmat. 

– En natt blev vi väckta klockan 3 för 

att lösa en nödsituation. Vi blev indelade i 

grupper och fick en uppgift som skulle vara 

färdig klockan 9 på morgonen, säger Hanna 

Wernersson. 

Garanterar anställning 

Reseledarskolan garanterar anställning för 

godkända och kvalificerade elever och efter 

utbildningen får de lov att skriva in sig i en 

jobbdatabas som ökar chanserna att få jobb 

hos de största resebolagen i Skandinavien.

Utbildning garanterar reseledarjobb 

Hanna, Malou och Patricia hoppas alla på 

att få jobb direkt efter gymnasiet. Alla tre 

vill ut i världen på nya äventyr, bort från 

Växjö och bort från Sverige. 

– Vi har fått lära oss att allt är möjligt 

bara man är motiverad och tror på sig själv, 

säger Hanna. De andra två nickar instämmande. 

– Att få gå reseledarutbildningen var den 

bästa möjligheten vi kunde få, säger de. 


Foto: Anna Svensson, Susanne Morgan 

19

20 

Folkuniversitetets gymnasieskolor 

Folkuniversitetet driver 12 gymnasieskolor. Var och en av 

skolorna har sin speciella karaktär men det finns ett par 

saker som förenar dem: de är relativt små vilket gör att 

elever, lärare och skolledning kommer nära varandra och 

de förbereder för fortsatta studier i Sverige eller utomlands. 

Det internationella perspektivet finns närvarande i skolorna 

genom internationella besök eller utbyten och genom att 

globala frågor betonas i undervisningen. 

Våra första gymnasieskolor erbjöd det samhällsvetenskapliga programmet 

med internationell inriktning, med betoning på språk och interkulturella 

frågor. Idag finns gymnasieprogram med denna inriktning på åtta orter runt 

om i landet. Utvecklingen har gått vidare med etableringen av naturhumanistiska 

gymnasieskolor, där man kan läsa det naturvetenskapliga programmet 

med fler språk och idéhistoria vilket ger ett vidare perspektiv på naturvetenskap. 

Utbildningen på Folkuniversitetets gymnasieskolor ska ge eleverna en 

bred kunskapsbas som förbereder dem för fortsatta studier på högskola eller 

universitet. Förutom att ge formell behörighet till högskolan ska gymnasieprogrammen 

stärka individens möjligheter att bedriva framgångsrika högskolestudier 

Dessa gymnasieskolor finns inom Folkuniversitetets södra region: 

CaRL adOLPh aGaRdhGyMNaSIET 

Samhällsvetenskapsprogrammet 

humanistiska programmet 

JOhaNNES hEdbERGGyMNaSIET 

Naturvetenskapsprogrammet 


EINaR haNSENGyMNaSIET 

Naturvetenskapsprogrammet 

Estetiska programmet 

TEGNéRGyMNaSIET 


humanistiska programmet 

Introduktionsprogrammet 

Foto: JanLindmark

Personalutbildning 2010 

2010 har präglats av implementeringen 

av och arbetet med 

två stora projekt – lanseringen 

av Folkuniversitetets nya webb 

samt introduktion av ISO arbete 

inför certifiering av regionen och 

regionens arbetssätt 2011. HRenheten 

har stöttat dessa processer 

med internutbildningar och 

information under hela 2010. 

Vi har också arbetat med att stödja 

ledarskapet genom att arrangera certifieringsutbildning 

i ThomasSystemet. 

Fortbildning för våra coacher, utbildning 

i praktiskt retorik och föreläsningar kring 

arbetsmiljö har varit andra inslag. 

Certifieringsutbildning i ThomasSystemet. 

Thomassystemet är ett verktyg för personanalyser, 

kapacitetsanalys och befattningsanalyser. 

Systemet stöder sig på 

Disc-teorin, som är en av världens mest 

Vi har under 2010 genomfört 

98 utbildningar med följande 

antal deltagare: 

2010 2009 

Antal utbildningar 

Deltagare 

98 110 

Malmö 148 157 

Övriga Skåne 230 350 

Kronobergs län 26 37 

Kalmar län 40 75 

Blekinge 37 27 

Halland 25 53 

Summa deltagare 506 699 

använda teorier för att ta fram en individs 

personprofil. I dag har vi i region syd 13 

certifierade användare av ThomasSystemet 

BPA (befattningsprofilanalys) och PPA 

(personprofilanalys). I samtliga distrikt och 

på regionkansliet har vi nu tillgång till ett 

verktyg för att leda, coacha och utveckla 

medarbetare, kvalitetssäkra rekryteringen 

och identifiera medarbetares styrkor, motivationsfaktorer 

och drivkrafter. 

På Folkuniversitetet i region syd använder 

vi ThomasSystemet främst vid nyrekryteringar 

men som ett resultat av utbildningssatsningen 

har vi under 2010 även 

börjat använda det vid utvecklingssamtal 

och vid arbete med teambuilding. 

Fortbildning för coacher 

Regionen har utökat sin verksamhet inom 

uppdrag för arbetsförmedlingen och som 

följd av detta har distrikten anställt nya 

coacher, projektledare och samordnare. 

Uppdragen innebär ofta att coacha arbetssökande 

att komma tillbaka till, alternativt 

träda in på arbetsmarknaden. Under 2010 

har vi därför gjort en större satsning på att 

fortbilda våra anställda inom jobbcoachning. 

Totalt har 23 coacher genomgått 

en tvådagarsutbildning vars syfte var att 

ge deltagarna trygghet i sin roll, större 

kunskap och fler metoder i sitt arbete 

att coacha deltagare i arbetssökandet. 

Praktisk retorik – kommunicera klokt 

Idag fungerar varje enskild medarbetare 

som ambassadör för Folkuniversitetet och 

representerar och marknadsför organisationen, 

både direkt och indirekt. Att kunna 

kommunicera klokt och övertygande, att 

argumentera, att använda kroppsspråk 

och röst på rätt sätt för att kunna sälja in 

sitt budskap – det har våra medarbetare 

haft möjlighet att träna på under året. 

Det har genomförts två olika typer av 

workshops, båda med utgångspunkt i 

kommunikationens förutsättningar och 

grundläggande argumentationsteknik. 

Cirkelledare/ lärare har i workshopen 

”Retorik för cirkelledare” kunnat träna på 

att sälja in sitt budskap i lärandesituationer. 

Andra medarbetare har i workshopen 

”Praktisk retorik i kundmöten” arbetat 

med verktyg för att kunna kommunicera 

och övertyga i möten med externa och interna 

kunder. 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Som ett led i vårt arbetsmiljöarbete arrangerade 

HR-enheten under våren 2010 

föreläsningar i Helsingborg, Lund och 

Malmö för personalen med docent Sverker 

C. Jagers. Hans forskning är inriktad på 

miljöpolitik och spänner över flera områden: 

Vilka möjligheter har staten att styra 

medborgarna i en mer miljövänlig riktning? 

Hur kommer det sig att vissa människor 

har ett starkt miljöengagemang medan 

andra helt tycks ignorera dessa frågor? Hur 

kan man organisera samhället annorlunda 

för att människor ska bli mer framgångsrika 

i att hushålla med naturresurser. Rubrik 

på föreläsningarna var ”Klimatförändringar, 

skattesmitning och ludd i torktumlaren”: 

Om betydelsen av samarbetsvilliga 

medborgare”. En viktig lärdom från denna 

forskning är betydelsen av människors förmåga 

till samarbete och detta i sin tur har 

bland annat med människors förtroende för 

varandra att göra. Detta är viktiga aspekter 

att ta med sig i det interna systematiska 

arbetsmiljöarbetet på Folkuniversitetet. 

hR-enheten 

Foto: Johan Sandholm 

21

22 

Styrelsen för Folkuniversitetet, 

stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet 2010 

bengt Söderström 

Ordförande 

Professor vid Ekologiska 

institutionen, Lunds universitet. 

Utsedd av Lunds 

universitet. 

hanna Gunnarsson 

Ordförande Humanistiska 

och teologiska studentkåren. 

Utsedd av Lunds universitets 

studentkårer. 

bengt E y Svensson 

Vice ordförande 

Professor emeritus i 

teoretisk fysik, Lunds 

universitet. Utsedd av 

Folkuniversitetsföreningen. 

Eva Engquist 

Vice rektor vid Malmö 

högskola. 

Adjungerad. 

annika dolk 

Rektor vid Folkuniversitetet 

i Lund/stiftelsen 

Kursverksamheten vid 


Jenny Pobiega 

Fd ordförande Lunds 

samhällsvetarkår. 



Lynn Åkesson 

Dekanus för humaniora o 

teologi, professor i etnologi, 


Utsedd av Lunds universitet. 

Göte hansson 

Professor i internationell 

ekonomi, Nationalekonomiska 

institutionen, 

Ekonomihögskolan, Lunds 

universitet. Adjungerad. 

Karin Bäckstrand 

Docent i statsvetenskap, 


Utsedd av Lunds universitet 

hans Olausson 

Ekonomichef vid 

Folkuniversitetet i Lund 

Kassör i styrelsen 

anders Wigren 

Ombudsman Akademiska 

föreningen. 



Ulf Wallin 

Biträdande rektor vid 

Folkuniversitetet i Lund 

Ständigt adjungerad 

Petter Forkstam 

Fd ordförande Lunds universitets 




Lottie Costéus 

Sekreterare i styrelsen 

Foto: Øyvind Sviland (Göte Hanssons bild av Håkan Westford).

Distrikt Öst 

Distriktschef: Björn Ahlgren 

Kalmar 

Kaggensgatan 42, 392 32 Kalmar 

Tel 0480-282 55 

Fax 0480-282 56 

E-post info.kalmar@folkuniversitetet.se 

blekinge 

Ronnebygatan 42, 371 33 Karlskrona 

Tel 0455-36 78 70 

Fax 0455-36 78 71 

E-post info.karlskrona@folkuniversitetet.se 

Kristianstad 

Föreningsgatan 1, 291 33 Kristianstad 

Tel 044-20 76 40 

Fax 044-20 76 50 

E-post info.kristianstad@folkuniversitetet.se 

Kronoberg 

Lineborgsplan 11, 352 33 Växjö 

Tel 0470-144 20 

Fax 0470-293 20 

E-post info.vaxjo@folkuniversitetet.se 

Distrikt Väst 

Distriktschef: Tomas Jahn 

Falkenberg 

Kvarngatan 2, 311 31 Falkenberg 

Tel 035-10 69 00 

Fax 035-269 69 40 

E-post info.sydvast@folkuniversitetet.se 

halmstad 

Åkersgränd 1, 302 36 Halmstad 

Tel 035-10 69 00 

Fax 035-21 23 00 


helsingborg 

Trädgårdsgatan 25, Box 7124, 

250 07 Helsingborg 

Tel 042-38 56 00 

Fax 042-38 56 01 


Landskrona 

Säbygatan 17, 261 33 Landskrona 

Tel 0418-249 00 

Fax 0418-249 01 


Distrikt syd 

Distriktschef: Hans Hansson 

Lund 

Skomakaregatan 8, Box 2116 , 220 02 Lund 

Tel 046-19 77 00 

Fax 046-19 77 81 

E-post info.lund@folkuniversitetet.se 

Malmö 

Regementsgatan 4, 211 42 Malmö 

Tel 040-691 83 00 

Fax 040-691 83 99 

E-post info.malmo@folkuniversitetet.se 

Trelleborg 

Västergatan 41, 231 64 Trelleborg 

Tel 0410-455 00 

Fax 0410-455 03 

E-post info.trelleborg@folkuniversitetet.se 

Distrikt öst 25% 

Kristianstad 

Blekinge 

Kalmar 

Kronoberg 

IT 

Marknadskommunikation HR 

Distrikt väst 26% 

Helsingborg 

Landskrona 

Halmstad 

Falkenberg 

Regionkansli, Lund 

Annika Dolk, rektor 

Ulf Wallin, marknadskommunikation 

Hans Olausson, ekonomi 

Kerstin Sassola, HR 

Kristallis Karidas, IT 

Hemsida 

http://www.folkuniversitetet.se 

Styrelse 

Rektor 

Styrelsens AU 

Ledningsgrupp 

Ekonomi 

Folkuniversitetets Förlag 

Folkuniversitetets Skolor AB 

Fastigheter 

Distrikt syd 49% 

Malmö 

Lund 

Trelleborg 

Malmö 

Växjö 

Lund 

Helsingborg 

Halmstad 

23

24 

Redaktion: Ulf Wallin & Anna Svensson 

Foto: Øyvind Sviland, m fl 

Layout: Johan Sandholm 

Tryck: Wahlin & Dalholm Boktr AB, Lund 

www.folkuniversitetet.se

Personalutbildning 2010 - Folkuniversitetet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?