Ljus i Öster #8 2015

More documents

Recommendations

Info

BIBELÖVERSÄTTNING När Aleksij II var metropolit i Leningrad lärde Borislav Arapovic känna honom. Senare blev han patriark för hela den Ryska ortodoxa kyrkan. Borislav Arapovic ser tillbaka på ett liv fyllt med märkliga händelser och gudomliga sammanträffanden. Jevgenij Petrovitj Tjelysjev, ledare för Vetenskapsakademins avdelning för litteratur och språk, som vågade skriva samarbetsavtal med IFB. Så småningom kom översättningsarbetet igång. Den första generationen var välutbildade människor som var födda i Sovjet, men nu bodde i väst. Den andra var välutbildade judar som utvandrat från Sovjet till Israel. De hade ett färskt språkkunnande och kände också till Gamla testamentet. De ville hellre översätta Bibeln än diska på restauranger. Borislav har under två perioder bott med sin familj i Israel. Efter öppningen med glasnost och perestrojka kan man nu använda sig av översättare som bor i det forna Sovjet. 1990 deltog Borislav Arapovic i en turkologisk världskongress i Istanbul och fick kontakt med en språkvetare från ett av Sovjetiska Vetenskapsakademins institut i Moskva. Via honom skickade Borislav Arapovic senare ett brev med förslag om samarbete med bibelöversättning. – De blev intresserade. Jag reste dit och träffade Jevgenij Petrovitj Tjelysjev, som var ledare för Vetenskapsakademins avdelning för litteratur och språk. Han var en modig man, så ateist han var undertecknade han och jag ett samarbetsavtal, där i Vetenskapsakademins högborg, vid Leninskij prospekt (Lenins aveny). Det var något vi knappt i vår vildaste fantasi hade kunnat föreställa oss. Vetenskapsakademin hade ju tidigare varit ett av de viktigaste verktygen i kommunistregimens ateistiska propaganda – vetenskapen hade helt enkelt bevisat att det inte fanns någon Gud! Redan några månader senare, på hösten 1990, hade IFB öppnat ett kontor i Moskva och Borislav Arapovic 6 och hans två äldsta döttrar flyttat dit för att stanna en längre tid, Borislav i närmare två år. Idag finns kontoret i ett ortodoxt kloster som kommunisterna hade lagt beslag på, men som myndigheterna senare lämnade tillbaka till kyrkan. – Tjelysjev, som fortfarande lever och är över 90 år gammal, har senare sagt att han haft två höjdpunkter i sitt liv. Den ena var då han, som ung löjtnant, deltog i segerparaden efter Andra världskriget, marscherande inför Stalin, på Röda torget, och den andra var undertecknandet av samarbetsavtalet med IFB. Han är för övrigt inte heller ateist längre, berättar Borislav Arapovic. – Tänk vad fantastisk Guds tajming är. När vi började 1973 kunde vi inte ana att Sovjetunionen skulle falla samman mindre än 20 år senare och att det skulle bli fritt att föra in redan färdiga översättningar, och att där, i själva hemlandet etablera översättning av Bibeln, detta språkstilistiskt så komplicerade klassiska verk. Fram till idag har IFB varit med om att ta fram hela Bibeln på 6 språk, Nya testamentet på ytterligare 30 språk och bibeldelar på 37 språk. Det gör att 73 folkgrupper, med över 100 miljoner människor, har fått någon del av Bibeln på sitt modersmål. Dessutom har man tryckt en egen populär barnbibel, som består huvudsakligen av bibeltexter, på 46 språk i en upplaga på över nio miljoner ex. – Vad det har fått betyda vet ni nog bättre på Ljus i Öster. Vi är ju ingen missionsorganisation, men visst har vi hört om vilken väckelse det varit i till exempel Uzbe- Ljus i Öster nr 8 • november 2015
kistan sedan de fick Nya testamentet på sitt språk 1992. Just att man inte är en missionsorganisation har varit viktigt, inte minst i kontakt med muslimska folkslag, till exempel i den ryska delrepubliken Dagestan i Kaukasien där Brolins togs till fånga 1998 och där pastor Artur Sulejmanov mördades 2010. - Där fanns det en mäktig språkvetare vid namn Gadji G. Gamzatov, akademiledamot och ledare för ett av Sovjetunionens Vetenskapsakademins forskningsinstitut. Jag fick höra att det inte var lönt att kontakta honom, men gjorde det ändå. Vi möttes i Moskva och han blev intresserad när jag förklarade att en bibelöversättning är ”ett språks inträde i världslitteraturen”. I Dagestan talas det närmare tjugo språk och 1991 hade bara ett av dem, avariska, en enda liten bibeldel som IFB tryckte. Gamzatov ville att Nya testamentet skulle översättas till de sex största språken, och ”beordrade” fem personer att börja översätta tillsammans med sig själv. När kulturarbetare från andra språk i Dagestan fick reda på det blev också de intresserade och det bestämdes att ytterligare sex språk skulle få Lukas evangelium. – När vi skulle skriva ett samarbetsavtal ville Gamzatov ha en formulering som löd: ”översättningen ska inte användas i missionssyfte”. Som IFB missionerar vi visserligen inte, men vi kan ju inte styra över vad översättningarna används till så vi fick till en mildare skrivning. Gamzatov fick naturligtvis kritik från muslimska ledare för att han ledde ett arbete med att översätta Bibeln till dagestanska muslimska folk, men han försvarade det klokt och modigt med att Bibeln hör till världslitteraturen, att dess översättning skulle stimulera språkforskning i biblisk terminologi och därmed berika dagestanska språk, att översättningarna skulle stärka de dagestanska språkens plats bland de övriga europeiska språken, samma i den europeiska literaturen, och så vidare. I våras fyllde Borislav 80 år och har sedan länge lämnat över ledarskapet för IFB. Självständiga IFB-kontor, med duktiga ledare, finns nu i Stockholm, Helsingfors, Moskva, Los Angeles och England. Men han är fortfarande en aktiv och nyfiken person. När jag ska boka tid för intervjun måste jag avvakta lite för han har en resa på gång till Madrid där han ska leta efter dokument i ett arkiv. När vi sedan träffas kan han knappt sluta berätta om allt han varit med om och hur alltihop är ett Guds under. Han berättar om hur man dagen efter att den tadzjikiska Bibeln hade invigts i Dushanbe tvingades barrikadera sig på ett hotell för att ett kuppförsök hade brutit ut – de undsattes av ryskt pansar som tog dem till flygplatsen. Han berättar hur en transport med 20 000 ryska barnbiblar användes som barrikad under kriget i Kroatien och blev till gråblå aska. Han följer med ända ut till bilen och berättar till sist om en överdådig frukost med den georgiske patriarken efter en mässa som varat hela natten. november 2015 • Ljus i Öster nr 8 150 000 exemplar x 3. Den gamla bibelkommentaren blev en välkommen gåva. Chockad av Sovjets ”ja” SVERIGE Det chockartade glädjebeskedet från de ryska myndigheterna skapade ett angenämnt problem. Hur skulle institutet få ihop 20 miljoner kronor för att genomföra tryckning och införsel av 150 000 bibelkommentarer i landet? vi 10 000 får vi kanske bara tillstånd för -Skriver 5 000. Skriver vi 30 000 kanske vi får tillstånd för 10 000 och erbjuder vi dem 100 000 kanske… Längre hann inte Borislav Arapovic innan IFB:s dåvarande ordförande Peter van Driel sa: – Men skriv 150 000 då, så får vi se vad som händer. Sagt och gjort. I juli 1987 skrev Borislav ett officiellt brev till den Ryska ortodoxa kyrkan som de skulle visa myndigheterna. Det här var när kommunismens grepp började lätta lite, lite grand. År 1988 skulle det bli 1 000 år sedan kristendomen kom till Ryssland, och Borislav Arapovic hade fått en idé. Under sitt sökande efter gamla bibelöversättningar på minoritetsspråk inom Sovjet hade Borislav på biblioteket i Helsingfors funnit Tolkovaja Biblija, det vill säga en Bibel med kommentarer. Den var på 6 000 sidor i tolv band. Den hade tryckts åren 1904-1913, det vill säga innan tsarfamiljen störtades och hade, på grund av sina vetenskapligt framlagda teologiska, historiska, arkeologiska, etnografiska, lingvistiska och andra kategorier av kommentarer, som utgjorde ett trovärdigt stöd för Bibelns trovärdighet, systematiskt sopats bort av de nya ateistiska makthavarna. IFB ville trycka den på nytt och ge den som gåva till den rysk-ortodoxa kyrkan vid 1 000-årsfirandet. Denna gång tryckte man på tunt papper och fick in den i tre tjocka band. IFB samlade sina nordiska samarbetspartners och de var med på att finansiera 10 000 ex. När Borislav några månader senare fick beskedet att myndigheterna godkänt införsel av 150 000 ex kändes det som en jordbävning. Hur skulle IFB få ihop 20 miljoner kronor? På mirakulösa vägar fick man in pengarna. Enskilda kristna, bibelsällskapen, kyrkor och andra kristna organisationer i alla de nordiska länderna ställde upp och både Norges storting, Danmarks regeringar och Färöarnas lagting sköt till en summa. – Det var de nordiska folkens gåva till de kristna i Sovjet. När den första ryska lastbilen kom för att hämta böckerna uppmärksammades det i media. Tryckningen pågick under fyra år (1987-1990). Biblarna vägde omkring 600 ton; det behövdes 30- 60 lastbilar på 10-20 ton var för att få dem till Sovjet. Denna gåva öppnande senare många dörrar genom att vi fick så god kontakt med Aleksij II, då metropoliten i Leningrad, senare patriark för hela den Ryska ortodoxa kyrkan, berättar Borislav. 7
Page 1 and 2: LJUS I ÖSTER #8 NOVEMBER 2015 BEFR
Page 3 and 4: INNEHÅLL #8 2015 HALLÅ DÄR En in
Page 5: livsberättelse som ledde missionso
Page 9 and 10: Använder du de inbetalningskort so
Page 11 and 12: MONGOLIET Bayaraa blev tidigt en le
Page 13 and 14: UKRAINA Ruben, Alexander Ozeruga oc
Page 15 and 16: han kunde få dern fylldes Duans an
Page 17 and 18: KORSORD Lös korsordet och vinn bok
Page 19 and 20: Solbackenmedel ger bibeldelar När
Page 21 and 22: Den himmelske mannen Broder Yun Ber
Page 23 and 24: 1 Assars Industri AB Box 20, 330 33

Ljus i Öster #8 2015

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?