Eskilstuna #7 2015

8 Villatidningen NUMMER 7 2015
Tema: Energi & Miljö
Håll värmen
inne och
kylan ute
Nu stundar vinter och kyla. Funderar du på att skaffa nytt uppvärmningssystem? Här
får du råd oavsett om du är bekväm eller vill jobba lite för att få det varmt och gott.
DET ÄR INTE lätt att välja ett
uppvärmningssystem som
passar huset. Och inte har
det blivit enklare genom
kombinationsmöjligheterna
av olika system som tycks
bli allt fler. Ett klokt sätt
att börja resan mot ett nytt
värmesystem, är att vända
sig till sin kommunala energi-
och klimatrådgivare
för oberoende och kostnadsfria
råd.
FOTO: Privat
– Nyinflyttade brukar jag råda
att vänta minst ett år innan
man gör något åt uppvärmningssystemet,
säger Joanna
Weiss, Huddinge kommun.
ALLRA BEKVÄMAST BLAND
uppvärmningsalternativen
är förstås fjärrvärmen.
Den produceras genom
att hett vatten produceras
i en central anläggning
och distribueras via rör i
ett lokalt energisystem.
Du slipper tänka på panna
och påfyllning av bränsle.
Låter du byta ut din gamla
värmepanna mot en fjärrvärmeanslutning,
får du
dessutom plats över som
kan användas till annat,
kanske hobbyutrymme? En
fjärrvärmeväxlare är inte
större än några brevlådor
tillsammans.
GILLAR DU BIOENERGI, och
kan tänka dig att hugga
i, så är vedeldningen ett
oslagbart ekonomiskt
val. Även om du köper
färdigkluven ved är vedeldning
i vedpanna det
absolut billigaste sättet
att värma huset – runt
7 000 kronor per år för en
normalvilla, och du får
valuta för pengarna. När
Energimyndigheten testade
nio vedpannor för småhus
hade sju av dem 85 procent
verkningsgrad eller högre.
85 procents verkningsgrad,
till exempel, innebär att
85 procent av veden blir
värme i husets radiatorer
eller golvvärme.
BRASKAMINERNA ÄR BRA
komplement till andra
uppvärmningsalternativ,
och har utvecklats starkt
de senaste 30 åren. Dagens
produkter är 40 procent
effektivare och 90 procent
renare än gamla kaminer.
Rätt eldad ger braskaminen
koldioxidneutral
värme som inte bidrar till
växthuseffekten.
INTE HELLER PELLETS bidrar
till växthuseffekten. Pellets
tillverkas av restprodukter
från sågverksindustrin. De
moderna pelletssystemen
är lättskötta och kan vara
helt automatiserade, du
kan till och med slippa den
tråkiga påfyllningen med
ett så kallat bulkförråd.
En pelletspanna – med tillmonterad
pelletsbrännare
– klarar husets hela värmebehov.
Har du en gammal
oljepanna, lämpad även
för pelletseldning, kan du
byta ut brännaren mot en
ny pelletsbrännare. På sikt
bör du dock gå över till en
renodlad pelletspanna för
att vara helt säker på funktionen
och effektiviteten.
Pelletskaminen å sin sida
kräver vanligen en annan
primär värmekälla, men
är ett väldigt bekvämt och
energieffektivt alternativ.
SÅVÄL VED- SOM pelletseldning
kan vara klokt att
kombinera med solfångare.
Komplettera gärna med
en ackumulatortank som
värmebuffert. Vanligast är
att man låter solfångarna
sköta varmvattenproduktionen
under sommarhalvåret,
samtidigt som
man får ett värmetillskott
till huvudsakliga värmekällan.
Men solvärmen kan
även klara hela värmebehovet
under sommaren,
medan den ger ett energitillskott
vintertid.
ELVÄRME BEHÖVER, I likhet
med fjärrvärme, i princip
inget underhåll. Men det
är ett alternativ många
vill undvika på grund av
elpriset, även om tekniken
har sina fördelar – lätt att
installera, utrymmessnål
och noll lokala utsläpp.
Elvärme finns som direktverkande
(dyr) och för vattenburna
system. Vill man
behålla sin elvärme, men
pressa energikostnaderna,
är till exempel en luft-luftvärmepump
och/eller en
pelletskamin bra komplement.
Och varför inte installera
en elvakt, om du värmer
upp med el? Den stänger
av värmen när du använder
för mycket el, och
du kan få lägre nätavgift
genom att byta till lägre
huvudsäkring.
MED EN ELPATRON eller
elkassett har du garanterad
tillskottsvärme om till exempel
en värmepump inte
klarar sitt jobb på grund
av riktigt kraftig kyla. Elpatroner
använder man
även till vedpannor och
pelletspannor.
I DAG ÄR det nog få
som överväger ett nytt
värmesystem utan att ta
en närmare titt på värmepumpar.
En värmepump
använder solvärme som lagrats
i exempelvis marken,
berggrunden, sjö- och
grundvatten eller luften
(även frånluften i ett hus).
Tekniken framhålls som
lättskött, driftsäker och energieffektiv
men kan kosta
en rejäl slant att investera i,
framförallt om man satsar
på svenskarnas favorit:
bergvärme. Ett alternativ
som kräver litet utrymme
på tomten, medan den
lika effektiva jordvärmen
behöver en fri tomtyta på
minst 4-600 kvadratmeter
men är något billigare då
man slipper kostnaderna
för borrning.
HAR DU ETT skuggfritt takläge
åt söder, då kanske det
är en solvärmepump du
ska ha. En kombination av
solfångare och värmepump,
är en lösning som Joanna
Weiss, energi- och klimatrådgivare,
Huddinge kommun,
får allt fler frågor om.
– För närvarande är det
svårt att exakt svara på hur
bra och effektiva kombinationerna
är. Jag hoppas det
snart kommer oberoende
tester och utvärderingar
eftersom frågan blivit aktuell.
Ekonomiskt stöd
• ROT-avdrag för arbete, inte material. Fr o m 2016
sänks avdraget till 30 % och utnyttjas maximalt om
du har ROT-arbeten (och inga RUT-arbeten) för 166
667 kronor, där avdraget på 30 % blir 50 000 kronor.
• Stöd till solvärmehybridsystem: Hos Länsstyrelsen
kan privatpersoner söka ekonomiskt stöd
för investeringar i solvärmehybridsystem med som
högst 20 % av stödgrundande kostnader. Projektet
måste vara slutfört senast 31 december 2016.
Information finns på din Länsstyrelses hemsida.
• Kommunala bidrag: Kontrollera med din kommun
om man erbjuder speciella bidrag för energieffektivisering.
MED EN VÄRMEPUMP i huset
behövs väl inte skorstenen
längre, utan kan muras
igen? Gör inte det. Mura i
stället in ett ventilationsdon.
Då kan fukt ventileras
ut och risken för skador
minskar i skorstenen.
OLJEELDNING DÅ? I dag är
kort sagt de allmänna rekommendationerna
att
välja andra former av uppvärmningstekniker.
INNAN DU SLÅR till på ny
värmeanläggning, ta en titt
på klimatskalet för hitta
energitjuvarna.
– Det är bättre att minska
värmebehovet än att öka
värmeeffekten, påpekar
Joanna Weiss.
BÖRJA HÖGST UPP i huset
och tilläggsisolera vinden
om det behövs. En rätt
smidig, ganska billig men
väldigt effektiv åtgärd.
Fortsätt med ännu enklare
tätning av fönster och dörrar.
Bara genom vanliga
tvåglasfönster och bristfälligt
isolerade ytterdörrar
smiter runt en tredjedel
av den goa innevärmen ut.
Sedan återstår källaren,
om det behövs. Här vill det
till att väggarna är torra,
annars kan det vara dags
för omdränering innan du
isolerar.
– Nyinflyttade brukar jag
råda att vänta minst ett år
innan man gör något åt uppvärmningssystemet.
Den
tiden behöver man för att
få en uppfattning om energiförbrukningen,
vilken
påverkar valet av system.
Under tiden kan man se
över klimatskalet, säger
Joanna Weiss.
För mer information om
uppvärmning i småhus:
energimyndigheten.se
villatidningen.se
Per Nisser
redaktionen@villatidningen.se