Cykling nr4 2015

redaktioncykling

CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL

DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 4 2015

CyklingFÖR

HÄLSANS

SKULL!

ÖVERLEVARE

Han har cykling som lyckopiller

Hjälmdebatt

FÖR, EMOT ELLER

MITTEMELLAN

Jorden runt

PÅ ENGAGERADE BEN

Cykellysen

NYHETER SOM

LYSER UPP


䌀 礀 欀 攀 氀 - 漀 挀 栀 唀 瀀 瀀 氀 攀 瘀 攀 氀 猀 攀 爀 攀 猀 漀 爀

䄀 氀 猀 愀 挀 攀 䄀 瘀 椀 最 渀 漀 渀 - 䄀 爀 氀 攀 猀 䈀 漀 甀 爀 最 漀 最 渀 攀 䌀 漀 最 渀 愀 挀 - 䈀 漀 爀 搀 攀 愀 甀 砀 䰀 漀 椀 爀 攀 搀 愀 氀 攀 渀 倀 爀 漀 瘀 攀 渀 挀 攀 刀 椀 漀 樀 愀 䬀 愀 渀 琀 愀 戀 爀 椀 攀 渀 嘀 愀 渀 搀 爀 椀 渀 最

嘀 爀 愀 爀 攀 猀 漀 爀 爀 琀 椀 氀 氀 昀 爀 䐀 椀 最 猀 漀 洀 瘀 椀 氀 氀 甀 瀀 瀀 氀 攀 瘀 愀 搀 攀 渀 最 攀 渀 甀 椀 渀 愀 氀 愀 渀 搀 猀 戀 礀 最 搀 攀 渀 ⸀

䌀 礀 欀 攀 氀 琀 甀 爀 攀 爀 渀 愀 最 爀 瀀 猀 洀 Ⰰ 氀 甀 最 渀 愀 漀 挀 栀 漀 昀 琀 愀 猀 琀 愀 猀 昀 愀 氀 琀 攀 爀 愀 搀 攀

瘀 最 愀 爀 ⸀ 䐀 甀 挀 礀 欀 氀 愀 爀 最 攀 渀 漀 洀 瘀 椀 渀 昀 氀 琀 Ⰰ 最 愀 洀 氀 愀 椀 搀 礀 氀 氀 椀 猀 欀 愀 戀 礀 愀 爀 漀 挀 栀 戀 漀 爀

瀀 猀 洀 栀 漀 琀 攀 氀 氀 瀀 氀 愀 渀 搀 猀 戀 礀 最 搀 攀 渀 搀 爀 琀 椀 搀 攀 渀 琀 礀 挀 欀 猀 猀 琀 猀 琀 椀 氀 氀 愀 ⸀ 一 樀 甀 琀 愀 瘀

洀 愀 琀 攀 渀 Ⰰ 愀 琀 洀 漀 猀 昀 爀 攀 渀 漀 挀 栀 昀 爀 椀 搀 攀 渀 瀀 瘀 爀 愀 爀 攀 猀 漀 爀 ⸀ 嘀 爀 愀 爀 攀 猀 攀 氀 攀 搀 愀 爀 攀

琀 愀 氀 愀 爀 渀 愀 琀 甀 爀 氀 椀 最 琀 瘀 椀 猀 猀 瘀 攀 渀 猀 欀 愀 猀 愀 洀 琀 昀 爀 愀 渀 猀 欀 愀 攀 氀 氀 攀 爀 猀 瀀 愀 渀 猀 欀 愀 ⸀

䌀 礀 欀 攀 氀 爀 攀 猀 漀 爀 洀 攀 搀 爀 攀 猀 攀 氀 攀 搀 愀 爀 攀

䐀 甀 昀 爀 攀 渀 欀 愀 爀 琀 愀 漀 挀 栀 瘀 爀 猀 瘀 攀 渀 猀 欀 愀 瘀 最 戀 攀 猀 欀 爀 椀 瘀 渀 椀 渀 最 愀 琀 琀 昀 氀 樀 愀

瘀 愀 爀 樀 攀 搀 愀 最 漀 挀 栀 欀 愀 渀 搀 挀 礀 欀 氀 愀 椀 䐀 椀 琀 琀 攀 最 攀 琀 琀 攀 洀 瀀 漀 ⸀ 刀 攀 猀 攀 氀 攀 搀 愀 爀 攀 渀

昀 椀 渀 渀 猀 椀 昀 氀 樀 攀 戀 椀 氀 攀 渀 Ⰰ 椀 爀 攀 最 攀 氀 椀 渀 琀 攀 氀 渀 最 琀 昀 爀 渀 䐀 椀 最 ⸀ 䤀 戀 椀 氀 攀 渀 昀 椀 渀 渀 猀 䐀 椀 琀 琀

戀 愀 最 愀 最 攀 琀 欀 漀 洀 氀 椀 最 琀 Ⰰ 爀 攀 猀 攀 爀 瘀 挀 礀 欀 攀 氀 漀 挀 栀 瀀 氀 愀 琀 猀 昀 爀 䐀 椀 最 漀 洀 䐀 甀 愀 瘀

渀 最 漀 渀 愀 渀 氀 攀 搀 渀 椀 渀 最 椀 渀 琀 攀 欀 愀 渀 挀 礀 欀 氀 愀 渀 最 漀 渀 搀 愀 最 ⸀

䌀 礀 欀 氀 椀 渀 最 瘀 椀 搀 䌀 栀 琀 攀 愀 甀 䰀 愀 昀 椀 琀 攀 刀 漀 琀 栀 猀 挀 栀 椀 氀 搀

䘀 漀 琀 漀 㨀 刀 漀 最 攀 爀 䌀 愀 爀 氀 猀 猀 漀 渀 Ⰰ 䴀 愀 氀 洀

䌀 礀 欀 攀 氀 猀 琀 爀 挀 欀 漀 爀 漀 挀 栀 栀 漀 琀 攀 氀 氀

嘀 爀 愀 挀 礀 欀 攀 氀 攀 琀 愀 瀀 瀀 攀 爀 爀 瘀 愀 氀 搀 愀 昀 爀 愀 琀 琀 最 椀 椀 渀 琀 爀 攀 猀 猀 愀 渀 琀 愀 漀 洀 爀 搀 攀 渀

洀 攀 搀 瘀 愀 挀 欀 爀 愀 Ⰰ 猀 洀 漀 挀 栀 氀 甀 最 渀 愀 瘀 最 愀 爀 ⸀ 䐀 愀 最 猀 攀 琀 愀 瀀 瀀 攀 爀 渀 愀 猀 氀 渀 最 搀 爀

猀 愀 琀 琀 愀 椀 爀 攀 氀 愀 琀 椀 漀 渀 琀 椀 氀 氀 栀 甀 爀 欀 甀 瀀 攀 爀 愀 琀 漀 洀 爀 搀 攀 琀 爀 ⸀ 嘀 爀 愀 栀 漀 琀 攀 氀 氀 爀 愀 瘀

洀 攀 搀 攀 氀 欀 氀 愀 猀 猀 漀 挀 栀 欀 愀 渀 瘀 愀 爀 椀 攀 爀 愀 Ⰰ 戀 攀 爀 漀 攀 渀 搀 攀 瀀 瘀 愀 搀 猀 漀 洀 攀 爀 戀 樀 甀 搀 猀 椀

搀 攀 猀 洀 戀 礀 愀 爀 渀 愀 搀 椀 琀 瘀 最 愀 爀 渀 愀 氀 攀 搀 攀 爀 漀 猀 猀 ⸀

嘀 爀 愀 挀 礀 欀 氀 愀 爀

䴀 攀 爀 氀 漀 琀 挀 礀 欀 攀 氀 渀 爀 猀 瘀 攀 渀 猀 欀 戀 礀 最 最 搀 愀 瘀 甀 琀 瘀 愀 氀 搀 愀 欀 漀 洀 瀀 漀 渀 攀 渀 琀 攀 爀 昀 爀 愀 琀 琀

爀 甀 氀 氀 愀 瀀 爀 漀 戀 氀 攀 洀 昀 爀 椀 琀 琀 漀 挀 栀 猀 欀 攀 爀 琀 ⸀ 䄀 氀 甀 洀 椀 渀 椀 甀 洀 爀 愀 洀 Ⰰ 㜀 瘀 砀 氀 愀 爀 Ⰰ 昀 漀 琀 戀 爀 漀 洀 猀 Ⰰ

搀 甀 戀 戀 氀 愀 栀 愀 渀 搀 戀 爀 漀 洀 猀 愀 爀 Ⰰ 瀀 甀 渀 欀 琀 攀 爀 椀 渀 最 猀 猀 欀 礀 搀 搀 愀 搀 攀 搀 挀 欀 Ⰰ 最 攀 氀 - 猀 愀 搀 攀 氀 Ⰰ

猀 琀 氀 氀 戀 愀 爀 猀 琀 礀 爀 猀 琀 愀 洀 漀 挀 栀 挀 礀 欀 攀 氀 瘀 猀 欀 愀 ⸀

䰀 甀 渀 挀 栀 攀 爀 漀 挀 栀 洀 椀 搀 搀 愀 最 愀 爀

倀 瘀 爀 愀 爀 攀 猀 漀 爀 椀 渀 最 爀 攀 琀 琀 愀 渀 琀 愀 氀 最 攀 洀 攀 渀 猀 愀 洀 洀 愀 氀 甀 渀 挀 栀 攀 爀 漀 挀 栀 洀 椀 搀 搀 愀 最 愀 爀 ⸀

䰀 甀 渀 挀 栀 攀 爀 渀 愀 琀 愀 爀 瘀 椀 椀 爀 攀 最 攀 氀 猀 漀 洀 瀀 椀 挀 欀 渀 椀 挀 欀 洀 攀 搀 氀 漀 欀 愀 氀 愀 瘀 椀 渀 攀 爀 漀 挀 栀

搀 氀 椀 欀 猀 漀 洀 瘀 椀 搀 戀 攀 猀 欀 瀀 瘀 椀 渀 最 爀 搀 愀 爀 漀 挀 栀 愀 渀 搀 爀 愀 猀 攀 瘀 爀 搀 栀 攀 琀 攀 爀

猀 愀 洀 氀 愀 猀 愀 氀 氀 愀 猀 漀 洀 搀 攀 氀 琀 愀 爀 ⸀

刀 攀 最 甀 氀 樀 爀 昀 氀 礀 最

䤀 愀 氀 氀 愀 瘀 爀 愀 爀 攀 猀 攀 瀀 愀 欀 攀 琀 椀 渀 最 爀 爀 攀 最 甀 氀 樀 爀 昀 氀 礀 最 ⸀ 嘀 椀 昀 氀 礀 最 攀 爀 昀 爀 渀 匀 琀 漀 挀 欀 栀 漀 氀 洀 Ⰰ

䬀 瀀 攀 渀 栀 愀 洀 渀 漀 挀 栀 椀 搀 攀 昀 氀 攀 猀 琀 愀 昀 愀 氀 氀 瘀 攀 渀 䜀 琀 攀 戀 漀 爀 最 ⸀

䄀 瘀 欀 漀 瀀 瀀 氀 椀 渀 最

䘀 漀 琀 漀 㨀 䴀 愀 爀 椀 愀 䰀 愀 爀 猀 猀 漀 渀

吀 攀 氀 㨀 㐀 - 㤀 㜀 㐀

眀 眀 眀 ⸀ 洀 攀 爀 氀 漀 琀 爀 攀 猀 漀 爀 ⸀ 猀 攀 椀 渀 昀 漀 䀀 洀 攀 爀 氀 漀 琀 爀 攀 猀 漀 爀 ⸀ 猀 攀

2


INNEHÅLL

Cykling NR 4

4. LEDARE Ordföranden har ordet

5. ÅSIKTER Medlemmar tycker till

6. NYHETER Nytt i cykelvärlden

8. SAMHÄLLE Hjälmens olika sidor

12. PORTRÄTT Möt Renata Clumska

14. REPORTAGE Cyklingen och hälsan

20. KULTUR Här finns cykelcaféerna

22. RESOR Jorden runt med Fredrika Ek

28. PRODUKTER Cykellysen för vintern

30. EVENEMANG Cykelturistveckan

32. FÖRENING Nytt i Cykelfrämjandet

34. KRETSEN Besök i Norrbotten

38. KALENDARIUM Vinteraktiviteter

av Emil Carlberg

20

CYKELFIKA


14CYKELNJUTAREN



PORTRÄTT




12

Kroppar

som cyklar

Det här vinternumret handlar

om hälsa, säkerhet och äventyr.

Ur ett cykelperspektiv är kroppen

en gemensam nämnare. Det är

kroppar som ska tränas, transporteras

och skyddas. Vissa cyklister

värderar det ena högre än det

andra eller det tredje. När säkerheten

sätts främst kanske äventyret

får vänta. Och när hälsan

värderas högst kanske säkerheten

riskeras, eller så utökas den också.

Det är framförallt tre cyklister

som ni får läsa om i det här numret.

Renata Clumska, Sven-Erik

Bäckström och Fredrika Ek. De

visar även tre olika dimensioner

av hur man kan se på cykling i

förhållande till kroppen. Oavsett

om den mår dåligt, ska gömmas

undan eller behöver utmanas.

På samhällssidorna, från 8 till 11,

hörs även röster från den stundtals

högljudda hjälmdebatten. Vi

har försökt att vrida och vända på

hjälmen för att få en så nyanserad

bild av den som möjligt. Däri

hittar vi flera av de avvägningar

och bedömningar som vi cyklister

gör med tanke på hälsa, säkerhet

och äventyr.

22

LÅNGFÄRDSCYKLIST

CHEFREDAKTÖR

HANNA MI JAKOBSON

3


LEDARE


Det är viktigt att ha mätbara mål för att kunna konstatera om

man har lyckats. Hur mycket man än lovar på cykelområdet behöver

vi bli bättre på att mäta alla de positiva effekterna som cykling har.

Jag har bestämt mig för att köra

Vätternrundan. Att bara prata om

cykelns fördelar känns inte längre

tillräckligt. Det börjar helt enkelt

bli dags. Men 33 mil. Är det verkligen

rimligt?

90 procent av alla bilresor är

kortare än sex kilometer. Om det

är möjligt att cykla Vätternrundan

borde väl den där cykelturen till

jobbet eller affären inte vara några

större problem. Och visst är det

fantastiskt att se alla de tusentals

cyklister som kör Vätternrundan,

fullt utrustade med racercyklar,

cykelkläder och hjälmar. Men det

är inte motionsloppen som genererar

de stora hälsoeffekterna. Det är

de korta cykelresorna man gör i

vardagen som är de allra viktigaste

för folkhälsan. Även om de cyklister

som cyklar till jobbet utsätter

sig för risken att bli påkörda av en

bilist, eller andas in bilarnas avgaser,

är det 20 gånger hälsosammare att

cykla än att låta bli. Stillasittande

och brist på fysiskt aktivitet är ett

eskalerande folkhälsoproblem som

får stora negativa konsekvenser.

Det är av den anledningen som

Cykelfrämjandet har tagit aktiv

ställning mot obligatoriskt hjälmtvång.

Den som vill cykla med

hjälm ska självklart göra det. Men

en hjälmlag skulle leda till minskat

cyklande med stora negativa samhällseffekter

som följd.

Men för mig är hälsoargumentet

för cykel bara en av många positiva

sidoeffekter. Att cykla är för mig

det snabbaste, smidigaste och

pålitligaste sättet för de flesta av

mina vardagsresor. Och, som sagt, i

jämförelse med att cykla 33 mil

är ju en mil från jobbet, via butiken

och hem inte bara smidigt. Det

bidrar till att göra oss friskare, både

fysiskt och psykiskt.


RIKSORDFÖRANDE

LARS STRÖMGREN

TIDNING











4

STYRELSE











MEDLEMSKAP





cykelframjandet.se

KANSLI







ANNONSER



TRYCK


Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps

ÅSIKTER

TIPS FRÅN REDAKTIONEN

Hjälmen som

huvudfråga

Debatten om cykelhjälmen har pågått under hösten. Cykelfrämjandet har fått

flera kommentarer som handlar om hjälmanvändning och hjälmlagar. En medlem har

mejlat till redaktionen för att ordföranden inte har använt hjälm. På sociala medier

reagerar flera medlemmar även på Lars Strömgrens debattartikel i Expressen. Där

tar han upp NTF:s förslag om hjälmlag för vuxna och hävdar att det krävs andra

insatser för att göra cykling säkrare, tryggare och mer attraktivt. Farhågan är att

hjälmtvång kan vara kontraproduktiv för cyklingen. Vissa håller med, andra inte.

INSÄNDARE

Under Cykelturistveckan i Karlstad

uppvisade ordföranden i Cykelfrämjandet

ett mycket dåligt omdöme. Hans

agerande är en skymf mot alla betalande

medlemmar och alla ideella insatser som

utförs inom kretsarna. Ordföranden ska

föregå med gott exempel och vara en

värdig representant för medlemmarna.

Vid veckans cykelkortege var det

samling klockan 09.00, medlemmarna

var samlade och var utrustade med

cykelhjälm. Hjälmanvändning uppmanades

att användas vid varje tur.

Klockan 09.05 anländer ordföranden på

cykel, utan hjälm och med en passagerare

bakpå cykeln.

Jag tycker att det tyder på mycket

dåligt omdöme av ordföranden, komma

utan hjälm och dessutom bryta mot

lagen. Vid konfrontation senare under

veckan, försvarade sig ordföranden med

hänvisning till en OECD-rapport. Slutsatsen

i rapporten är att det är bättre för

folkhälsan att vara aktiv. För inaktiva

är det bättre att cykla utan hjälm än

att inte cykla alls. Jag förväntar mig

att ordföranden i Cykelfrämjandet inte

tillhör den inaktiva gruppen. Arvodet

till ordföranden kommer bland annat

från min medlemsavgift, därför kräver

jag en kraftig skärpning av ordförandens

beteende.

Cykelhälsningar från Ingrid Nymberg

FACEBOOK

Jag accepterar att man kanske inte ska

lagstifta om hjälm, men jag tycker att

vi i Cykelfrämjandet ska arbeta för att

människor skyddar en mycket viktig del

av vår kropp.

/ Peter Bryntesson

Det är ju förfärligt som ni debatterar

om hjälmtvång! Det måste ju var och en

inse, att man skyddar sig själv (om inte

helt så delvis) med hjälm!

/Maria Faustmann"

Fokus måste ligga på det som orsakar

olyckor, inte hur enskilda olyckors utgång

hade kunnat mildras med hjälm.

/Linda Kummel

Vi ska promota cykling, inte tvinga fram

massa regler som försvårar för cyklister.

/Take Aanstoot

TWITTER

Vill du att det fortsatt ska vara frivilligt

för vuxna att bära hjälm? Gå då

med i Cykelfrämjandet.

/ Erik Sandblom

redaktion@cykelframjandet.se

facebook.com/cykelframjandet

twitter.com/cykelframjandet


CYKELFRÄMJANDETS

CYKLINGS-

KURSMANUAL



kansliet@cykelframjandet.se




Lyssna

på vår

podcast!









1

5


NYHETER

Cykelfrågorna tar

mer plats i riksdagen

SVERIGE I år har rekordmånga

motioner om cykling

lämnats in. Dessutom avsätts

100 miljoner till en nationell

cykelstrategi i regeringens

budgetproposition.

Över 30 motioner som

berör cykling är inlämnade av

ledamöter från olika partier.

Socialdemokraten Anna Wallén

kritiserar två-plus-ett-vägar som

inte har utrymme för cyklister.

Miljöpartisten Karin Svensson

Smith vill ha ett nytt trafiksäkerhetsmål

och hänvisar till hälsovinster

för de som byter från biltill

cykelpendling. Partikamraten

Stina Bergström tar ett helhetsgrepp

på cyklismen i sin motion.

Hon vill sänka hastighetsgränser,

tillåta cykling mot enkelriktat och

underlätta för att ta med cykeln i

kollektivtrafiken.

Antalet motioner bland oppositionspartierna

har också ökat.

Moderaten Jonas Jacobsson

Gjörtler anser att cykling ska

ingå i friskvårdsbidraget. Lotta

Finstorp, från samma parti,

vill att bilåkande, cykling och

kollektivtrafik ska behandlas

lika när det gäller reseavdrag och

milersättning.

Moderaten Jessica Rosencrantz

är vice ordförande i riksdagens

trafikutskott, som bereder de

olika cykelmotionerna.

– Jag känner både av ett ökat

tryck och intresse för de här

frågorna, säger hon.

Hon tror att cykelfrågor blir

politiskt aktuella när allt fler

cyklar. Inom politiken behandlas

cykling allt mer som ett eget trafikslag

och en del av samhällsbygget.

– I Trafikutskottet tog till

exempel regeringspartierna och

allianspartierna ett beslut om att

vi ville se en gemensam cykelstrategi,

säger Jessica Rosencrantz.

Enligt henne har partierna hållit

med varandra i grunden, att det

ska finnas en cykelinfrastruktur

som är sammanhållen och säker.

– Vi var överens och det visar

på en blocköverskridande samsyn,

säger hon.

Men metoderna kan skilja sig

när cykelstrategin ska utformas.

– Då får vi se var konfliktlinjerna

ligger, säger Jessica Rosencrantz.

Hanna Mi Jakobson

POLITIKER





TRAFIKSLAG

RIKSDAGEN




Fler cyklar utan ålder

SVERIGE Det danska

konceptet Cykling utan ålder

importerades först till Malmö

och sprids nu till flera svenska

städer. I Stockholm testas cykeltaxis

och volontärer utbildas.

6

Borås är i startgroparna tillsammans

med Helsingborg,

Lund, Laholm, Västerås,

Uppsala och Haparanda.

Örebro, Karlstad och Ängelholm

är också intresserade.

FAKTA










MAFFIAN


Önskelista julen 2015

* ett bättre klimat

* ett godare liv

vill du hjälpa till att lindra effekterna av de

pågående klimatförändringarna, och samtidigt

berika ditt eller någon annans liv med inspirerande

berättelser om en hållbar livskvalitet?

Då har vi den perfekta jul klappen för dig. I år

skänker vi 75 kronor till Musik hjälpens stora

insamling ”Ingen ska behöva fly undan klimatet”,

för varje beställning av helårsprenumeration

(295 kr) på Camino*. Erbjudandet gäller till och

med julafton. För att ta del av erbjudandet välj

prenumerationsalternativ ”Årsprenumeration”

eller ”Stödprenumeration” och ange koden

”klimatjul2015_cykel”. Du som vill skänka mer

pengar kan göra det genom Caminos insamlingsbössa

som vi startat på Musikhjälpens hemsida.

caminomagasin.se/prenumerera

bossan.musikhjalpen.se/insamling/camino

Prenumerera

& stöd

Musikhjälpen

* Camino är ett magasin om hållbar livskvalitet. Vi belyser individer, grupper, produkter och tjänster

som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval.

UTFORSKAR NYA VÄGAR


SAMHÄLLE

ALLA SIDOR

AV HJÄLMEN

Cykelhjälmen är laddad med symbolik. Om individ

och kollektiv, trafiksäkerhet och folkhälsa, lagar och

frihet, försiktighetsprincip och signalpolitik. Ändå kan

hjälmfrågan bli endimensionell eller polariserad. Vi

har intervjuat aktörer och cyklister med olika perspektiv,

då det finns flera sidor av cykelhjälmen.

8


Tre av tio cyklister använder hjälm i Sverige,

enligt statistik från NTF. Nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande har tillsammans

med Hjärnfonden föreslagit en obligatorisk

hjälmlag. De beskriver cykling som ett av de

farligaste transportsätten i trafiken och vill att

skydd ska användas.

– Förra året dödades 36 cyklister och 521 skadades

svårt. Skadan blir större utan hjälm, säger Hjärnfondens

tillförordnade generalsekreterare Anna Hemlin.

Hennes utgångspunkt är att skydda hjärnan.

– Att använda hjälm är en bra livförsäkring. Vi anser

att hjärnan är det viktigaste vi har. En kraftig stöt mot

hjärnan kan få långsiktiga konsekvenser och där ser vi

cykelhjälmen som avgörande, säger hon.

Förutom att en hjärnskada kan få en dödlig utgång

kan det ge flera kroniska problem med minnesstörningar,

depressioner och koncentrationssvårigheter.

– Vi ska vara rädda om hjärnan. Ett fall från en cykel i

hög hastighet, eller en krock, kan få stora konsekvenser,

säger Hjärnfondens Anna Hemlin.

En som vet hur det är att leva med en hjärnskada är

Elisabeth Markusdotter. En lättare stroke har gett men

och hon har även en familjemedlem som omkom när

han var ute och cyklade.

– Min farfar blev påkörd och hade överlevt om han

hade haft hjälm. Man tror att han inte hade fått den

smällskadan då, berättar Elisabeth Markusdotter.

Barnaminnet om trafikolyckan har präglat hennes

syn på vikten av att använda hjälm.

– En enda hjärnskada är en katastrof för individen,

men även samhällsekonomiskt. Det är en för mycket.

Som aktiv cyklist klär Elisabeth Markusdotter alltid

på sig det som ska skydda under turen. Ifall att olyckan

är framme.

– Jag tänker på de cyklister jag träffar, med vindtäta

kläder, reflexväst, cykelhandskar och hjälm. Det är så

naturligt, säger hon.

Men i Umeå, där hon bor, ser hon även de som cyklar

utan hjälm. Hennes önskan är att den vore obligatorisk.

– Absolut. Jag tror att så länge det är lag, är det inget

att diskutera. Då har alla det, säger hon.

Elisabeth Markusdotter delar ibland med sig av sina

åsikter och erfarenheter på sociala medier. På Cykelfrämjandets

Facebooksida är hon en av de som argumenterar

för att hjälmanvändningen ska vara norm.

Meningsutväxlingarna på sociala medier speglar ofta

en polarisering i hjälmfrågan. I flera diskussionsforum

om cykling slutar det ofta med en hjälmdebatt, även om

utgångspunkten var en helt annan cykelfråga. Ibland

övergår heta diskussioner till att bli hätska.

Magnus Lagher, som sitter i kretsstyrelsen för

Cykelfrämjandet i Norrköping, är en av de som har gett

sig in i debatten. Han har också en hjärnskada och har

drabbats av just minnesstörningar, koncentrationssvårigheter

och kronisk huvudvärk. Det har han levt

med de senaste fem åren.

– Jag är fortfarande här, men är inte samma person

som jag var innan, konstaterar han.

Magnus Lagher minns inte olyckan, utan har fått

den återberättad. Den 17 september 2010 cyklar han

hemifrån på en vanlig gata i Åby. En bilist som kommer

från motsatt håll ser honom inte och när han svänger

blir det en frontalkrock. Magnus Lagher flyger över

motorhuven.

– Jag landar mer eller mindre på ansiktet, berättar han.

Ansiktet blir uppskrapat och han är medvetslös när

ambulansen kommer. På sjukhuset vaknar han upp med

frakturer i benen, en bruten högerarm och kotkompressioner

i ryggen samt vätska i buken och hjärtsäcken.

Han får komma hem efter tio dagar och därefter börjar

den långa rehabiliteringen. När resten av kroppen läker

ihop visar det sig att han även har fått en traumatisk

hjärnskada.

– Det gjorde att jag blev intresserad av de här frågorna,

att gå djupare. Före olyckan var jag en sån där påstridig

typ som sa att om man inte har hjälm, så har man ingen

hjärna att skydda. Det där svängde ju mer kunskap jag

fick och desto mer kritisk blev jag till den person jag var

innan, säger han.


SAMHÄLLE

Han läste rapporter där det stod att hjälmlagar och

hjälmnormer snarare kunde få den motsatta effekten,

att öka skadorna. Att hjälmen kunde ge en falsk känsla

av säkerhet.

– Om då samhället trycker på om hur viktigt det är

att bära hjälm, när det inte är hundra procent utan bara

marginellt, så känns det beskt, säger han dovt.

Redan på sjukhuset hade Magnus Lagher fått höra att

det var hjälmen som räddade hans liv.

– Det är ett hypotetiskt ställningstagande. Det är

omöjligt att räkna bakåt för att bevisa någonting och

det kanske inte heller är viktigt, påpekar han.

Däremot vill han framhålla något annat, som också

kan ha räddat hans liv.

– Det var tur att jag hade varit så fysiskt aktiv och

cyklat fram till olycksdatumet. Det gjorde att kroppen

var bättre rustad och kunde stå emot det våld som den

utsattes för, säger han.

Magnus Lagher säger även att han har haft nytta av

cyklingen under sin rehabilitering.

– Hjärnskadeteamet och min sjukgymnast har tryckt

på hur viktig cirkulationsträning och konditionsträning

är för de kognitiva funktionerna, säger han.

Nu gör han alltid en egen bedömning, ifall han ska ha

på sig hjälm eller inte, innan han ska ut och cykla.

– Jag har fortfarande hjälm när jag cykeltränar, men

när jag ska till bussen cyklar jag till resecentrum på min

gamla damcykel utan hjälm, förklarar han.

Detsamma gäller när han diskuterar hjälmfrågan

med andra eller i sociala medier. Han ser det inte som

en entydig fråga, utan en nyanserad. Och vill helst att

fokus förflyttas från det individuella ansvaret till den

kollektiva trafikmiljön.

– Det här har stärkt mitt intresse och lett till mitt

engagemang i Cykelfrämjandet, säger Magnus Lagher.

Han får medhåll från ECF, Europeiska cyklistförbundet,

som svenska Cykelfrämjandet är medlem i.

– Först och främt verkar inte hjälmar vara så effektiva,

utan är överskattade som en säkerhetsåtgärd, säger Ceri

Woolsgrove, som är policyansvarig för trafiksäkerhet

och tekniska frågor på ECF.

Han menar att hjälmrekommendationer i princip är

ett lätt och billigt sätt för myndigheter och beslutsfattare

att komma undan. Att de åtgärdar säkerheten med

cykelhjälmar, i stället för att avsätta ekonomiska medel.

Ceri Woolsgrove tar även upp andra perspektiv på

säkerhet. Att hjälmar signalerar att något är farligt.

– Det finns ett fenomen som kallas safety in numbers.

Att när man ökar antalet cyklister minskar riskerna.

Och även vice versa. Om antalet cyklister minskar ökar

riskerna för varje individ som cyklar. Så det handlar

inte bara om verklig säkerhet, utan även upplevd säkerhet.

Om vägarna verkar farligare och människor då

väljer att inte cykla, kan de även bli farligare för andra

cyklister, säger han.

Förutom hur hjälmanvändning uppfattas av andra,

kan det påverka cyklistens egen uppfattning.

– Det finns även ett probem med riskkompensation.

Om man sätter på ett skyddande klädesplagg på någon

förändras deras riskupplevelse, så att de får ett ökat

riskbeteende på vägarna. Bilisternas attityd kan också

förändras gentemot cyklisten, säger Ceri Woolsgrove.

ECF väljer att arbeta cykelpolitiskt med andra frågor.

– Vi är skeptiska mot hjälmkampanjer och väldigt emot

obligatoriska hjälmlagar. All den bevisning som finns

pekar på att den enda effekten obligatoriska hjälmlagar

får är att minska andelen cyklister, säger Ceri Woolsgrove.

Han hänvisar till flera studier, bland annat från Nya

Zeeland, Kanada och Australien. I exemplet Australien

infördes obligatorisk hjälmlag i början på 90-talet, som

en del i ett trafiksäkerhetspaket. Statistikern och forskaren

Dorothy Robinson jämförde andelen cyklister,

med hjälmanvändning och skallskador i Australien.

I delstaten New South Wales, där hon själv är

verksam i Sydney, ökade hjälmanvändningen

bland vuxna från 26 till 77 procent när lagen

infördes och 85 procent året därpå. Andelen

skallskador ändrades dock inte för cyklister.

Däremot var det färre som cyklade.

– Alla ställen som har haft obligatorisk

hjälmlag, har vi sett en

minskning i antalet cyklister.

Utan några tecken på att

lagen har varit effektiv.

10


I Sverige måste barn under 15 år ha hjälm när de

cyklar. På politisk nivå höjs röster för att ändra lagstiftningen.

Synen på hjälmen skiljer sig hos regeringspartierna

och deras företrädare. Den socialdemokratiska

riksdagsledamoten Catarina Bråkenhielm, vill utöka

lagen till att även innefatta vuxna. Miljöpartisten

Rasmus Ling är däremot emot hjälmtvång och vill

avskaffa hjälmlagen för barn. Ceri Woolsgrove, på ECF,

instämmer med den senare.

– Vi tycker att det ska vara upp till individen, säger han.

Även om han själv inte använder hjälm kan han förstå

att andra cyklister vill göra det, om de upplever det som

riskfyllt att cykla. Han hänvisar till trafiksäkerhetsstatistik

där det, beräknat på transportsträcka, visar sig vara

likvärdiga risker att få skallskador om man transporterar

sig på andra sätt.

– Som cyklist är det lika troligt att få en allvarlig eller

dödlig skada som en gångtrafikant eller en ung bilist.

Och jag skulle inte bära hjälm som gångtrafikant, bilist

eller cyklist. Jag ser inte den risken, säger han.

Som företrädare för cyklister vill Ceri Woolsgrove hellre

lyfta fram andra frågor. Som att hälsofördelarna med att

cykla är 20 gånger större än riskerna att skadas.

– Samtalen verkar alltid handla om det negativa, som

hjälmfrågan. Jag vill hellre att det handlar om fördelarna

som cykling innebär och att vi tittar på de trafikåtgärder

som vi vet fungerar generellt, säger han.

Marie Nordén, generalsekreterare för NTF, ser

snarare att hjälmfrågan samverkar med andra trafiksäkerhetsfrågor

för cyklister.

– För mig handlar det inte om att prata om cykling som

något farligt, utan att se till att använda det tillgängliga

skyddet som finns när man cyklar. Då är hjälmen en del

i detta, absolut inte hela, säger Marie Nordén.

Hon är en av förespråkarna för en utökad

hjälmlag.

– Vi har ett ansvar som trafiksäkerhetsorganisation

att

lyfta och visa lösningar som

kan minska skadorna. För

oss är cykelhjälmslagen

ett medel, inte ett mål.

Det bästa är att

få upp cykelhjälmsanvändandet utan lag, säger hon.

Enligt Marie Nordén behöver grundskyddet för

cyklister användas, för att cykeln ska kunna ses som

ett eget trafikslag i nollvisionsarbetet. Hon tillägger

att NTF även tar upp andra åtgärder som trafikvett,

hastighetsgränser och vägseparation.

– Men det uppmärksammas inte. Vi har inte fokus

på cykelhjälmen, vi lyfter helheten. Vi vill alla skapa en

attraktiv cykelmiljö, där det är roligt, tryggt och positivt

att cykla. Då skulle vi tjäna på att ha en mer sansad

diskussion, varje gång cykelhjälmsfrågan kommer upp,

konstaterar Marie Nordén.

Hur ett ökat användande av cykelhjälmar ska tolkas

är omstritt. I Danmark och Holland, som räknas som

föregångsländer för cykelkulturen, använder få hjälm. I

jämförelse har Sverige högre användning.

– Man kan både se det som högre medvetenhet och

man kan se det som ett misslyckande, när det gäller

cykelmiljön, säger Marie Nordén.

Hon är dock inte orolig för att en eventuell hjälmlag

kommer få samma konsekvenser som i Australien.

– Jag tror att vi har kommit längre i cykeltänket än

Australien. Där har vi inte sett att de har gjort några

större insatser för cykling, konstaterar hon.

I Australien genomförs en parlamentarisk utredning

som kan innebära att hjälmlagen revideras. Michael

Westman, cyklist från Sydney, hoppas att lagen avskaffas.

– Jag kommer alltid att cykla, även om jag måste ha på

mig en skottsäker väst. Men jag är bekymrad över de som

inte väljer att cykelpendla, medvetet eller omedvetet,

på grund av den obligatoriska hjälmlagen, säger han.

Michael Westman har långfärdscyklat genom Europa

och Australien och märker hur trafikklimatet skiljer sig

när det gäller säkerheten.

– Det är ett krig som pågår mellan motorister och

cyklister i Australiens storstäder. I Europa märker jag

att bilister inte försöker köra på mig och de ger mig mer

utrymme, sammanfattar han.

Likt alla andra som har intervjuats för den här artikeln

vill han att det ska vara säkert att cykla.

Text Hanna Mi Jakobson

lllustration Anastasia Savinova

11


RENATA CLUMSKA

CYKLAR ALLTID PÅ EGNA BEN









12


et var ju familjesporten. Min pappa

tävlingscyklade. Mina föräldrar är från Tjeckoslovakien

och redan när han bodde i Tjeckoslovakien

som ung, tävlingscyklade han

där. När pappa kom till Sverige tog han upp

sporten igen. Det är något han alltid har brunnit för. Min bror

tävlingscyklade med, så det var liksom självklart att jag skulle

göra det också. Och det ville jag, berättar Renata Clumska.

Själv började hon tävla som junior i cykelklubben

Ringen i Malmö. Hon älskade att träna med de andra.

– Det var något med den där känslan av att det går fort och

att höra kedjorna. Det blir ett speciellt sug i en klunga som jag

tyckte var hur kul som helst, med mycket taktik. Men sen när

det kom till tävlingarna tyckte jag att det var så jobbigt och så

tråkigt. Jag hade väldigt svårt att hitta motivationen för att

tända till på tävlingarna, säger Renata Clumska.

Hon fortsatte att tävlingscykla under tidiga tonåren.

– Sen hade jag en riktigt rejäl vurpa och hamnade på Trelleborgs

lasarett, en rejäl krasch, och efter det blev jag lite rädd.

Hon slutade tävla men slutade däremot inte att cykla.

– Vi cyklade alltid mycket, ute i bokskogen. Min mamma har

aldrig haft körkort, så när vi har gjort grejer har cykeln varit

ett självklart transportmedel. Jag tänkte kanske inte på det

som träning, utan det var mer det sättet som vi tog oss fram

på, säger hon.

Familjen Clumska använde cykeln i vardagen när de skulle

handla eller göra ärenden, men även för upplevelser och äventyr.

Renata sökte sig till andra delar av friluftslivet och på en

klätterkurs mötte hon en instruktör, som skulle kombinera

långfärdscykling med bergsklättring.

– När jag träffade Göran var han i full fart och skulle cykla till

Nepal, och han hade ju ingen koll på cykling, berättar hon och

skrattar.

Renata Clumska och äventyraren Göran Kropp blev ett

par. Samtidigt gjorde han sig redo för att cykla solo till

Himalaya och bli den första svensk som klättrat Mount

Everest utan syrgas och assistans. Renata Clumskas intresse

väcktes inte bara för honom, utan även för hans livsstil.

–Då undrade jag, men kan inte jag få hänga med på den där

cykelturen? Jag har ju ändå erfarenheten av cyklingen på det

sättet. Jag kände att det var ett unikt tillfälle att få se världen

och samtidigt cykla och göra det med någon man tycker om.

Det var en perfekt kombination, säger hon.

Göran Kropp var dock inte beredd att ändra sina planer,

eftersom han hade planerat och marknadsfört allt som en

PORTRÄTT

Renata Clumska är en av Sveriges främsta äventyrare, som har satt

flera rekord genom att klättra, paddla och cykla. Och det är just

på cykeln som allting började.

”D

soloexpedition. Han befarade att projektet skulle kritiseras.

–Är det en expedition då eller är ni på semester och hur

svårt är det om flickvännen följer med? Jag kan förstå alla de

tankarna för idag är jag där själv och vet hur känsligt sånt kan

vara, förklarar hon.


När jag bestämde mig för att

göra projektet själv var det för mig

självklart att jag ville cykla.

Renata Clumska blev ändå delaktig i expeditionen och var

del i det filmteam som följde långfärdscyklingen till Nepal. På

Mount Everest skötte hon kommunikationen i baslägret. Göran

Kropp tog sitt rekord och därefter bestämde de sig för att

fortsätta att äventyra tillsammans.

– Då fick jag cykla. Då hade han lyckats och den stora huvuddelen

av expeditionen var på något sätt avklarad. Då var det

bara hemresan kvar, berättar hon.

Innan de styrde hemåt fanns funderingar på att i stället cykla

vidare, för att göra klätterklassikern som kallas Seven Summits.

– Då var Göran inne på att vi skulle fortsätta cykla och redan

då bestiga de här högsta bergen på varje kontinent. Så det var

ett projekt som någonstans fanns i Görans bakhuvud också.

Då hade inte jag klättrat Everest, men tyckte att det var en

fantastisk idé. Då kunde jag börja med något annat och alltid

avsluta med Mount Everest, men nu blev det ju snarare tvärt om.

1999 klättrade de tillsammans på Mount Everest och Renata

Clumska blev den första svenska kvinnan på toppen. Hon och

Göran Kropp hade blivit ett äventyrspar som planerade såväl

bröllop som expeditioner. Men 2002 omkom han i en klätterolycka.

De var då mitt uppe i planeringen för att ta sig runt

fastlandet i USA, genom att paddla och vandra.

– När jag bestämde mig för att göra projektet själv, var det

för mig självklart att jag ville cykla. Dels för att inte vara borta

hur länge som helst, dels för att kunna förflytta mig snabbt

och effektivt, säger hon.

Det tog henne två år av sorgearbete och planering innan

hon begav sig ut på äventyret Around America Adventure med

en cykel och kajak. Hon fick göra deras expedition till sin egen.

– När hans motor slutade hade jag en väldigt stark egen

motor. Jag har ju kommit långt och högt ändå, säger Renata

Clumska.

Hon har tagit sig vidare själv som äventyrare och förra året

blev hon den första svenska kvinnan att klättra Seven Summits.

Text och foto: Hanna Mi Jakobson

13


REPORTAGE

Cykelrörelsen

som räddar liv

Cyklingens hälsoeffekter kan mätas på kroppslig,

samhällelig och individuell nivå. För Sven-Erik

Bäckström har cykeln varit en livräddare.

Jag var ju ett fysiskt,

psykiskt och pillerförgiftat

vrak. Så var det. Det är intressant

att gå från botten

till toppen, på egen hand.

Utan påverkan från någon

annan. Absolut, helt på egen hand, säger

Sven-Erik Bäckström.

Han har fått diagnosen bipolär. Det

var först i 50-årsåldern som all hans oro,

stress och ångest fick en benämning.

Sven-Erik Bäckström hade känt av en

psykisk ohälsa hela livet. Oftast hanterade

han den med alkohol.

Ett år innan han fick sin diagnos kände

han att livet höll på att krascha.

– Jag bodde i Storuman då. Jag minns

14

dagen som idag. Polismössan var mörkblå,

mer än vanligt, av svett. Tokstressad.

Hade ångest. Jag gick till läkaren, berättar

Sven-Erik Bäckström.

Han fick hjärtat kollat, en burk sobril

och ett råd från läkaren.

– Lova mig att du inte dricker alkohol

nu Sven-Erik. Ja, ja, ja, sa jag. Sen sjukskrevs

jag i tre månader. Det var den hjälp

jag fick av sjukvården, summerar han.

Därifrån åkte han ner till sommarstugan

vid havet, utanför Umeå.

– Sen satte förfallet igång, och det

pågick i sex veckor, handlade och drack

och sov ingenting. Jag var manisk. Så hög

att jag köpte en travhäst, berättar han.

Under de här veckorna spenderade han

mycket pengar och körde ofta rattfull.

Sjukdomsproblematiken och alkoholberoendet

hade resulterat i att han hade

förlorat både sin familj och sitt jobb som

polis. Det förfall som han beskriver fick

honom att uppsöka psykiatrin.

– Sen kom jag i kontakt med vårdavdelningen

och terapeuten och det fungerade

jättebra för jag behövde avgiftas. Jag var

ju totalt körd säger han.

Han uppsökte psykiatrin 2003, samma

år som riksdagen fattade ett beslut om

ett nationellt övergripande folkhälsomål.

Tidigare låg fokus på att minska sjukligheten,

vilket i stället skulle riktas in på

hälsans bestämningsfaktorer. Där ingår

samhällets strukturer, faktorer i livsmiljöer

och människors levnadsvanor.


CYKELKRAFT

För Sven-Erik Bäckström innebar det

dock ingen förändring. Han gick i samtalsterapi,

som han uppskattade, men främst

fick han medicinering.

– Det var tabletter. Tabletter, tabletter,

tabletter. Och ett annat typ av förfall,

som inte var så mycket bättre det. Vikt–

uppgång och passivisering. Jag kunde

inte gå 300 meter, fast jag hade ambitionen.

Det gick inte, förklarar han.

Tillvaron var präglad av orkeslöshet

och frånkoppling. I hans behandlingsprogram

ingick ingen fysisk aktivitet,

vilket kan användas som ett komplement.

Motion och träning kan hjälpa mot

ångest, oro, sömnbesvär, nedstämdhet,

depression och stress. Inom vården kan

patienter få fysisk aktivitet på recept, FaR.


Det var tabletter.

Tabletter, tabletter,

tabletter. Och ett annat

typ av förfall, som inte

var så mycket bättre

det. Viktuppgång och

passivisering. Jag kunde

inte gå 300 meter, fast

jag hade ambitionen.

Det gick inte.


Olika former av träning individanpassas

beroende på diagnos, personligt intresse

och livssituation. Det kan vara allt från

promenader och cykelturer till styrketräning,

yoga eller trädgårdsarbete.

– Friskvård? Nej ingenting, absolut

ingenting, svarar Sven-Erik Bäckström

på frågan om han fick någon fysisk

aktivitet på recept.

Tabletterna hade ersatt alkoholen.

Det var inte förrän 2011 som han hittade

något som i stället gav välmående. Bieffekterna

av medicinerna var för svåra,

så han slutade. Samtidigt hamnade han

på en köp-och-sälj-sida på internet. Men

det var inte en travhäst han såg denna

gång, utan en stålhäst. En röd racercykel.

15


REPORTAGE


Jag försöker ha

en vilodag i veckan,

men det är svårt

faktiskt. Jag mår

inte bra om jag inte

cyklar.

LIVSKVALITET

Sven-Erik Bäckström vet inte varför

han köpte cykeln, men tror att det kan

ha varit av självbevarelsedrift.

– Det fanns ingen som helst koppling.

Jag var totalt körd. 125 kilo. Kunde inte

gå och sitter och glor på en racercykel på

datorn. Var kommer sådana tankar från,

frågar han sig.

Han bodde ensam i sin sommarstuga, var

sjukpensionär och hade slutat medicinera.

– Då kändes det som att jag inte var

någonting. Jag var inte ens polis. Jag

var ingenting. Det kändes alldeles tomt.

Ledsamt. Sen tog det några veckor och

jag började repa mod och se möjligheter.

Då var det cykeln och det bara rullade på.

I rätt riktning, förklarar han

Det gick långsamt till en början.

16

– Du kan tänka dig det. Jättesmala ben,

jättestor mage och jätteglad, säger han

och skrattar med hela kroppen.

Sen dess cyklar han nästan varje dag.

– Jag försöker ha en vilodag i veckan,

men det är svårt faktiskt. Jag mår inte

bra om jag inte cyklar. Det är avkoppling.

Det är en stilla stund på ett sätt och sen

kommer en sorts balans, säger han.

I Europa drabbas ungefär en av fyra

personer av mental ohälsa, enligt Världshälsoorganisationen

WHO. 33 procent

av kvinnorna och 21 procent av männen

lider av detta. För vissa kan fysisk aktivitet

på recept förebygga, lindra eller bota

problemen. För Sven-Erik Bäckström har

det fungerat. Hans erfarenheter går i linje

med den modell som flyttar fokus från

behandling, hälsa och beteendeförändring

till motivation, tillfredsställelse och

nöje. Han säger att han fortfarande kan

uppleva oro och stress i sin vardag, men

inte på samma sätt. Cykeln har blivit

hans verktyg för att nå psykiskt och

fysiskt välmående.

– Jag känner någon sorts kraft i min

kropp som tar mig framåt. Den gör mig

glad. På något sätt. Att dra på och känna

att det funkar och att jag har styrkan.

Då njuter jag. Jag behöver inte få upp

endorfinerna direkt, bara känna att inget

gör ont någonstans, utan bara känna

kraften av hur bra det är. Det är så

härligt, säger Sven-Erik Bäckström.

Text och foto Hanna Mi Jakobson


Kroppen kickas igång

Pirret, pulsen och pustar av vind

i håret. Blodet åker rutschkana

genom hundratusentals kilometer

kapillärer. Adrenalinet kickar igång

dagen som en dubbel espresso.

Pling! Bom! Bang! Vaken, lycklig, fri.

Varje morgon. Vad är det som kan destillera

in endorfiner och vitalitet i kroppen

på det här viset, och samtidigt ta den till

jobb och skola? Svaret är cykeln.

Eva Andersson, läkare och docent vid

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH,

förklarar varför fysisk aktivitet fungerar

som en bomb av hälsa och välbehag,

som spränger sig in i kroppens celler.

– Träning ökar halten av en mängd

välbefinnande hormoner som endorfin,

serotonin, noradrenalin, dopamin.

Fysisk aktivitet ökar generellt sett mental

hälsa och välbefinnande. Vi får ökad

självkänsla, självtillit och förmågan att

bemästra saker ökar, säger Eva Andersson.

Hon förklarar vidare att fysisk aktivitet

förbättrar minnet och koncentrationsförmågan.

Vår förmåga att tänka logiskt

förhöjs samtidigt som stresshormonet

kortisol minskar.

– Fysisk aktivitet som enda behandlingsåtgärd,

vid lindrig till måttlig depression,

har lika bra effekt som att behandla med

antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi,

poängterar Eva Andersson.

Att fysisk aktivitet, som cykling, är

bra för hälsan är det numera ingen som

höjer ögonbrynen åt. Samtidigt håller

ohälsan på att hinna ikapp. Runt 30

procent av alla världens vuxna lider idag

av högt blodtryck, ett hälsotillstånd som

orsakar hälften av alla dödsfall i stroke

och hjärtsjukdomar. Runt tio procent av

alla vuxna har diabetes. Välfärdssjukdomar

som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar

samt cancer väntas orsaka 55

miljoner människors död 2030 enligt

Världshälsoorganisationen WHO. Två

kända faktorer till sjukdomarna är stress

och brist på fysisk aktivitet.

– Det finns bara två realistiska sätt att

komma åt de här sjukdomarna, säger

Peter Schantz, professor och forskare

vid GIH.

Det handlar om att transportera sig

med hjälp av sin kropp i sin vardag.

– Gång och cykling är de mest populära

formerna av rörelse. Det är en jätteviktig

faktor om vi ska nå effekterna av fysisk

aktivitet. När det kommer till cykling

handlar det om att bygga en lockande

och rimlig infrastruktur, så att folk inte

är rädda för att cykla, påpekar han.


Gång och cykling

är de mest populära

formerna av rörelse. Det

är en jätteviktig faktor.

PETER SCHANTZ, IDROTTSFORSKARE

Cykling kan ha positiv inverkan på

flera hjärt- och kärlsjukdomar som

hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp i

hjärtat. Desamma gäller andra sjukdomar

som typ 2-diabetes, högt blodsocker,

lätt depression, högt blodtryck, Parkinsons

sjukdom, övervikt, höga blodfetter,

bröstcancer och tjocktarmscancer. Det

finns många studier som visar att fysisk

aktivitet påverkar dessa sjukdomar

positivt. Färre studier har gjorts som är

specifika för cykling.

– Det man vet att just cykling påverkar

är hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck

och typ 2-diabetes. Man har konstaterat

att cykling minskar risken att få

typ 2-diabetes, förklarar Peter Schantz.

Om en patient redan har fått den

typen av diabetes, som främst drabbar

överviktiga personer senare i livet, kan

cykling minska sjukdomens problematik.

– Man kan göra sig i det närmaste

frisk, säger Peter Schantz och tillägger

att man också vet att cykling minskar

risken för förtida död.

På vilket sätt motverkar cykling de

här sjukdomarna?

– Det är en bra fråga du ställer. Om du

svarar på den så får du Nobelpris, svarar

Peter Schantz.

Eftersom forskning inte kan fastställa

hur sjukdomarna skapas vet man inte

heller exakt hur de avvärjs.

– Vi är bara i början av att förstå det

här med cykling och dess möjligheter.

Det är en oerhört spännande forskningsfas.

Om tio till femton år kommer vi att

veta mer i detalj om cyklingens effekt.

En rik värld kommer att öppnas. Transportcyklingens

hälsoeffekt är oöverträffad,

säger ändå Peter Schantz.

För att uppnå transportcyklingens

hälsofrämjande effekter ska den vara i

minst tio minuter enkel väg. Tio minuter

till jobbet och tio minuter hem. Det

är ännu bättre om turen tar femton

minuter. Då når cyklisten upp till de

rekommenderade miniminivåerna av

hälsofrämjande fysisk aktivitet, bara

genom att pendla mellan hemmet och

arbetet. En annan viktig faktor, för att

den fysiska aktiviteten ska göra nytta,

är att den pågår kontinuerligt.

– Det är inte pengar som man kan

sätta in på banken och ta ut i januari.

När du blir pensionär kan du inte leva på

dina gamla lagrar. Du måste hålla igång

maskineriet. Effekten av fysisk aktivitet

är en färskvara, påpekar Peter Schantz.

Den fysiska aktiviteten gör oss

sammanfattningsvis starka, smarta,

friska och lyckliga. Den kickar igång

kroppen på morgonen, och den tar hand

om stresshormoner efter en arbetsdag.

Kan den föryngra oss också?

– Åtminstone i djurstudier har det

visat sig att när man utför fysisk aktivitet,

kommunicerar muskulaturen via

hormoner till andra organ, till exempel

till huden, som gör den mer levande,

mer ung, förklarar Peter Schantz.

Arijana Marjanovic

17


REPORTAGE

Europa tjänar på hälsa

En cyklande befolkning stärker

inte bara hälsan för individen, utan

påverkar också länders välmående,

ekonomi och arbetsmarknad.

Att cykling är hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande får ett genomslag

för folkhälsan i stort. Samhället får på

sätt och vis bättre kondition, immunförsvar

och muskelstyrka med en sund

befolkning. En rapport från folkhälsoinstitutet

tar upp investeringar i gångoch

cykelbanor, som ett sätt att undvika

stora samhällskostnader. Fysisk aktivitet

kan motverka kroniska sjukdomar,

minska sjukfrånvaron och produktionsbortfallet.

Den amerikanska forskaren John

Pucher kombinerade data från USA:s

stater och flera länder, för att titta på

relationen mellan vardagsaktivitet och

fetma. En kinesisk studie på kvinnor

visade att de som gick och cyklade levde

längre. Danska studier på cyklande

män pekade i samma riktning, en ökad

cykelpendling i staden Odense förlängde

livslängden. Sammanställningen visade

även att antalet personer med fetma var

lägre i europeiska länder med hög andel

cykling, i jämförelse med länder med

lägre andel, som USA och Australien.

Världshälsoorganisationen, WHO,

räknar med att en fjärdedel av Europas

vuxna, och fyra femtedelar av de unga,

inte rör sig tillräckligt. Bland EU:s

medlemsländer beräknas sjukvårdskostnaderna

för detta vara i snitt 80

miljarder euro per land, enligt en studie

från ISCA, International Sport and

Culture Association. Det utgör drygt sex

procent av kostnaderna för hela EUs

vårdsektor och skulle kunna undvikas

med en befolkning som går, cyklar eller

springer som vardagsmotion. Med färre

bilister minskar även kostnader orsakade

av luftföroreningar och bullerskador.

I Storbritannien har man även räknat

på Gross Cycling Product, för att se vad

samhället tjänar på cykling. Måttet visar

bland annat att cyklister tar ut färre

sjukdagar än icke-cyklister.

Hanna Mi Jakobson

Länksamling för rapporterna finns på:

cykelframjandet.se/darfor-cykel/halsa

FAKTA OM KROPPEN OCH FYSISK VARDAGSAKTIVITET

HJÄRNAN






18

SYRET






BLODET


NATURRESURSER

MITOKONDRIER






HJÄRTAT






30

SÅ MÅNGA PROCENT LÄGRE ÄR

RISKEN ATT DÖ I FÖRTID SOM CYKEL

PENDLARE, JÄMFÖRT MED DE SOM

INTE CYKLAR TILL JOBBET. ENLIGT

DANSK HÄLSOSTUDIE FRÅN 2000.


KULTUR

Cykelcaféerna växlar upp

Allt fler caféer profilerar sig med cykling på olika sätt.

Till ditt kaffe kan du få en mötesplats, mekarplats eller

inköpsplats för cyklar och cyklister.

Fusionen mellan cafékulturen och cykelkulturen blir allt

mer populär i Sverige. Cykelcaféerna kan vara mötesplatser för

cyklister som tränar ihop, ett hak där cykeltävlingarna rullar

på storbildsskärmen, cykelbutiker som serverar espresso i sitt

showroom eller mekarverkstäder, där man kan äta mackor

med lite olja under naglarna. Konceptet med cykelcaféer sprids

i olika konstellationer och kombinationer över världen. Det

finns flera föregångare, som cykelcentret Look Mum No Hands

i London, klubblokalen Total Rush i Melbourne och franchisekonceptet

Rapha Cycle Club i Tokyo och andra metropoler.

De svenska varianterna går från att vara cykelvänliga till

cykelnördiga. En bra cykelparkering kan ses som ett minimikrav

och därefter byggs det på med cykelsaker som verkstad,

butik, service, inredning och aktiviteter. Det är främst i våra

tre största städer som cykeltemat är genomgående på caféerna.

I Stockholm har Cykelcafé Le Mond blivit framröstat till

bästa caféet av nöjesguiden Allt om Stockholm.

20

I år öppnade även ett nytt cykelcafé i Malmö. Musette café

marknadsför sig som en kaffeinrättning i stil, där man ändå

passar in som cykelklädd, svettig och snorig.

– Vi vill vara essensen av en local bike shop, där man bara kan

komma in och hänga, säger Daniel Andersson, en av ägarna.

De har inspirerats av cykelbutiker i Köpenhamn och har

sammanfört det med sitt eget kaffevurmande.

– Det är främst för att skapa sammanhang för cyklister och då

fungerar ett café bra, säger Daniel Andersson, som eventuellt

kommer att utöka till en större lokal för att möta efterfrågan.

Utanför de största städerna har landsvägscyklister hittat

sina cykelvänliga favoritfik under träningsrundorna. Vissa

caféer är säsongsbundna, som det sommaröppna trädgårdscaféet

Bikeoholic i Klintehamn på Gotland. Det finns även mobila

varianter i olika delar av landet, som fikacykeln Wheely’s

Café i Malmö eller den ambulerande uppstickaren Mat-o-hoj, som

levererar cykelservice och cateringmat i Umeå.

Hanna Mi Jakobson

Se cyklisternas cafétips och lägg till dina egna på vår hemsida:

cykelframjandet.se/nyheter/cykelfik


OLIKA CYKELCAFÉER


BIANCHI CAFÉ AND CYCLES









CYKELCAFÉ LE MOND









CYKELDEPÅN BONNE MEQANIQUE









CYKELHAKET MUSETTE









KULTURCAFÉET LLAMA LLOYD








CYKLISTCAFÉET KASTELLO





Death before decaf.








21


Engagemang,

energi och envishet

SÅ CYKLAR FREDRIKA JORDEN RUNT

22


Fredrika Ek lämnade Sverige på en cykel för

flera månader sen. Den har trampats från våren

till vintern. Landskapen har skiftat från gröna

jordbruksmarker, till torra ökensträckor och kalla

bergstrakter. På sin resa genom Europa, och vidare

i Asien, får hon känna på vad självständighet

och rörelsefrihet innebär.


23


RESOR

Fredrika Ek började cykla

på internationella kvinnodagen.

8 mars i år lämnade

hon hemmet och alla jobben i

Sundsvall, för att ta sig jorden

runt. Sen dess har hon tagit sig långt men

hon vill ännu längre. Kilometerräknaren på

styret har redan passerat tusen mil. Delar

av centrala och östra Europa avverkade hon

under våren och sommaren. Därefter ändrade

resan karaktär. Både när det gäller landskapet

och människorna som lever däri. Resan började

handla alltmer om de som Fredrika Ek mötte

längs vägen.

– Sen Turkiet egentligen, då började den här

galna gästvänligheten. Och genom hela Centralasien

och i princip desto längre österut jag har

rört mig, säger hon med en pigg stämma.

I Mellanöstern och Centralasien var

atmosfären mer karg, med 50-gradig hetta i

Turkmenistans öken och tunn luft på högplatån

i Tadzjikistan. Ju tuffare förhållandena

har varit, desto tåligare har hon blivit och

desto trevligare har hon blivit bemött.

– Jag blir i regel väldigt väl omhändertagen

oavsett, men det brukar bli lite extra när det

är kallt, väldigt varmt eller när det är torrt,

säger Fredrika Ek.

Efer sju månader har hon tagit sig till den

tibetanska högplatån i Kina och kan se tillbaka

på den delen av resan som hon hade sett mest

fram emot. De områdena som krävde mycket

av henne som cyklist. Det handlade inte bara

om att vara tålig nog att trampa sig framåt,

utan även att ha tålamod. Fredrika Ek hade

förberett sig för vägförhållanden, gränskontroller

och kulturkrockar.

– Att jag valde att börja österut var för att

jag var jättenyfiken och sugen på att få göra

det här, som jag faktiskt har gjort klart nu,

alltså att cykla Centralasien. Att komma till

ett land som Iran till exempel, där man vet att

man har mycket fördomar, kändes det långt

bort och annorlunda. Det är många platser

som jag förmodligen inte hade kommit till

om jag inte hade tagit mig dit på cykel, säger

hon.

Under resans gång har hon även mött andras

fördomar om henne själv som kvinnlig cyklist.

– Folk kan verkligen inte förstå att jag gör

det här själv. De frågar var är din man, var är

24

din pappa. Varför har de släppt iväg dig och

hur kommer det här att gå?

I Iran fick hon anpassa sig till strikta klädkoder

där hon behövde dölja håret, armarna

och benen.

– Vilket i praktiken inte riktigt går att göra på

rätt sätt när man cyklar och jag blev stoppad

ganska många gånger av polisen, som ibland

hade åsikter om hur jag klädde mig. Men

vad ska jag göra, det går inte att följa det här

eftersom att jag cyklar och då är deras lösning

att inte cykla, berättar Fredrika Ek.


Det är många platser

som jag förmodligen inte

hade kommit till om jag

inte hade tagit mig dit på

cykel.

Att fortsätta cykla, i länder där hon ifrågasätts,

är ändå en självklarhet. Före resan

hade hon även bestämt sig för att göra en

insamling för Action Aid, en organisation

som främst jobbar med kvinnors och flickors

rättigheter.

– De jobbar mer för att få igenom lagförslag

och ge förutsättningar för kvinnor att leva

sina egna liv och bli självständiga, berättar

Fredrika Ek.

Eftersom hon har utövat sporter på hög

nivå, och har tidigare erfarenhet som långfärdscyklist,

hade hon egentligen inte oroat

sig över själva cyklingen. Däremot var hon

inte lika säker på hur de olika graderna av

frihet eller förtryck skulle påverka henne

under resan.

– Det är ofta många som frågar, hur det

är att resa så här som tjej. Att det ska vara så

mycket svårare eller farligare, förklarar hon.

Själv har hon känt sig trygg på cykeln hela

vägen.

– Det är så olika i olika länder, generellt

så finns det ett förtryck mot kvinnor men det

ser olika ut, fortsätter Fredrika Ek.

Det var därför hon startade den insamling

som nu är uppe i 150 000 kronor, men under

resan har det fått en mer praktisk innebörd.

Utifrån alla de asiatiska hem som hon har blivit

inbjuden till minns hon ett särskilt starkt.

MOSKÉ


KIRGIZISTAN .

FREDRIKA





25


RESOR

JURTA



BERGSKEDJA

KAMEL





MÖTE



Hon hade blivit erbjuden en sovplats i

en familjs jurta i Kirgizistan. Kvinnan

som bodde där bjöd på te, bröd och jakyougurt.

– Jättehärligt, tills hennes man kom

hem på sin åsna. Han hade varit och

jobbat med djuren, berättar Fredrika Ek.

Därefter fick hon se ett uttryck för det

hon själv vill bekämpa.

– Den piskan som han hade använt till

sina djur använde han mot sin fru. Att

när en gäst tittar på så misshandlar han

henne. Det var så öppet.

Under sin resa har Fredrika Ek även

mött de som har kunnat trotsa vissa

könsstrukturer. Till exempel en äldre

kvinna i Iran.

26

– Hon var en riktig frihetskämpe. Jag

kommer inte ihåg hur gammal hon var,

men över 65 kanske, maratonlöpare.

Det är ett koncept som inte finns i Iran

egentligen, berättar Fredrika Ek.

Den iranska kvinnan hade löptränat i

en park i större delen av sitt liv. Trots att

det under vissa politiska perioder blev

striktare klädkoder och ibland rådde

totalt kvinnoförbud.

– Det var viktigt för henne själv att få

känna sig fri. Hon berättade att när hon

började springa i den där parken hade

hon parkvakten efter sig varje gång, då

han skulle jaga ut henne. Då fick hon bra

motivation. Hon sa att hon var i bättre

i form då, när hon var tvungen att hålla

tempo.

Utifrån påminner det om Fredrika

Eks egen drivkraft, som märks av i såväl

hennes insamling som cykling.

– Överhuvudtaget trivs jag med att

köra mitt eget race, konstaterar hon.

Hennes driv och driftighet har tagit

henne genom 50-gradig hetta i Turkmenistans

öken och minusgradig bergsluft

i Tadzjikistan. Nu fortsätter hon att

klättra höjdmeter längs Himalaya.

– Jag har verkligen en stor tilltro till

min egen förmåga nu. Det fanns rätt

många situationer som på förhand

kändes spännande. Som jag var spänd

inför och osäker på hur jag skulle klara

av. Det är mycket som jag fortfarande

inte kan, men det löser sig, säger hon.


RÖRELSEFRIHET





THE BIKE RAMBLE



CYKLIST

CYKEL

CYKELRUTT








CYKELBLOGG

SUNDSVALL

SVERIGE

TIBETANSKA

HÖGPLATÅN

KINA

27


PRODUKTER

Sätter ljuset på belysningen

Vintern kräver god cykelbelysning och

flera innovationer lyser upp i mörkret.

Bra cykelbelysning kostar inte särskilt

mycket och dessutom har cykellamporna

utvecklats. De vanliga gamla glödlamporna

är mer eller mindre borta. Nu är det

moderna och miljövänliga LED-lampor

som gäller. De ger bra ljus och drar inte

särskilt mycket ström.

Moderna cyklar har ofta navgenerator,

vilket fungerar bättre än en dynamo

som drivs via fram- eller bakhjulet.

Däremot är det en annan fråga om strålkastaren

är tillräckligt bra, men den går

ju att byta ut mot en bättre.

Många nya cykellysen drivs av uppladdningsbara

batterier. Dessutom går

lamporna lätt att både montera och ta

loss från cykeln. Det gäller både strålkastare

och bakljus. På elcyklar kommer

strömmen mestadels från det batteri

som också ger elmotorn kraft. Sen är

det en annan fråga hur bra belysningen

är. Man syns som cyklist, men på en väg

utan gatlyktor räcker elcykellysena inte

alltid. En elcykel körs ofta i högre hastighet,

så en ljusstark strålkastare kan vara

ett nödvändigt extratillbehör. I så fall är

det enklast att skaffa en batteridriven

lampa, med uppladdningsbara batterier.

Lamporna kostar från 150 kronor och

uppåt. De har också fördelen att lysa

även när du står still, vilket kan vara

viktigt på en mörk landsväg eller stadsgränd.

Detsamma gäller magnetlysena

som ersätter de dynamodrivna.

På Eurobike i Friedrichshafen i

somras visades en rad vinternyheter för

cykelbelysning. Mest uppmärksamhet

väckte Variaserien från Garmin, ett företag

som bland annat är känt för navigatorer,

men som också tillverkar cykelbelysning,

till exempel med ett baklyse

utrustat med radar. Den känner av om

en bil närmar sig och ökar ljusstyrkan

för att varna bilisten. Dessutom visas

bilarna på en skärm för cyklisten. När

man bromsar lyser baklampan starkare

och varnar även då bakomvarande.

Cykelstrålkastaren anpassar ljusstyrkan

efter vilka förhållanden du cyklar i och

vilken hastighet du trampar fram med.

Variasystemet kostar förstås en bra

slant. Det gör även andra innovationer,

som exempelvis har lysdioder på däcken

eller bildspel framför roterande ekrar.

Det finns även billigare lösningar.

Sigma har till exempel ett bakljus som

lyser starkare när du bromsar, vilket

kostar en hundralapp. Samma märke

har även ett antal starka strålkastare.

De går att blända av, vilket kan vara bra i

stadstrafik. Det går även att komma undan

billigare, men då kan det vara sämre

kvalitet på exempelvis lamphuset. En del

lågprisvarianter är inte heller vattentäta.

Så, ett gott råd är att satsa på kvalitet.

Bertil Karlén

TÄVLING

Vinn

Monkey

Lights!




MONKEY LIGHT








monkeylectric.com

28


VARIA



.

garmin.com/se

REELIGHT








reelight.com

SIGMA






sigma.se


MÜLLER






bumm.de

VICTOR




brighthelmet.com

REVOLIGHTS







revolights.com


SÄGER

LAGEN

Reflexer, lyktor och strålkastare

ska användas vid mörkercykling

enligt lag. Baktill på

cykeln ska det finnas en lykta som

kan visa rött ljus, så att den tydligt syns

på ett avstånd av 300 meter. Framtill

på cykeln ska det finnas en strålkastare

som kan visa vitt eller gult ljus framåt,

med sådan ljusstyrka att cyklisten kan

se tillräckligt bra, samtidigt som hen

tydligt ska kunna synas från 300 meters

håll. Om lampan har bländande ljus ska

den snabbt kunna bländas av. Baklyktan

får ha blinkande ljus om blinkfrekvensen

är minst 200 blinkningar

per minut. En cykelkärra ska ha en röd

reflex eller röd lykta bak.

REFLEXER


BO på CTV




Använd bokningskod: CTV2016 HOTELL

Albert Kök Hotell & Konferens 0520-129 90



Best Western Hotel Trollhättan 0520-125 65



Hotell Bele Sweden Hotels 0520-125 30




Scandic Swania Tel. 0520-890 02




Clarion Collection Hotel Kung Oscar 0520-470 470



Trollhättans vandrarhem 0520-129 60



Trollhättans Camping Hjulkvarnelund



Stenrösets Camping 0520-707 10


CTV ska

Trollhättan vill bredda konceptet

och bjuda in fler nästa år. Cykelturistveckan

ska vända sig såväl till sina

trogna cykelfrämjare som till stadens

invånare. Den traditionella kortegen

ska bli en manifestation för cykling,

hållbarhet och framtidstro, med

cykelturister och Trollhättebor.

– Vi vill göra kortegen som

en jättestor manifestation

för det CTV står för och

det 100-årsjubileet står för,

säger Birgitta Berntsson-Ärje

från kretsen i Trollhättan och

Vänersborg.

Tillsammans med resten

av kretsen, kommunen och

andra aktörer vill hon samla

flera krafter i Trollhättan.

– Det är det som cykling

handlar om, att alla kan vara

med, säger hon.

2016 är även ett jubileumsår

för Trollhättan som stad. De

olika cykelrutterna kommer

INFO

därmed att visa upp flera av

de krafter som staden bygger

på. Som vattenkraften i fallen,

växtkraften i jordbrukslandskapet

och innovationskraften

bland befolkningen.

– Det är mer om samhället

och om hur det blir till. Trollhättans

historia i ett 100-

årigt perspektiv, förklarar

Birgitta Berntsson-Ärje.

Under tiden som hon och

kretsen planerar programmet,

så rustas staden för cyklister.

– Det är väldigt bra fart på

det. Det finns en cykelplan

och det händer saker hela

30























cykelframjandet.se/ctv


locka fler 2016

EVENEMANG

JORD




VATTEN






tiden. Det är rätt år att ha

CTV, säger Birgitta Berntsson-Ärje.

FAMILJ






CTV.

Förhoppningen är att Cykelturistveckan

ska få fler invånare

att cykla, såväl under som efter

veckan. För att tilltala fler planeras

inslag som familjeturer,

cykeldejting och allsångskväll.

Samtidigt finns alla välkända

punkter på programmet, med

den natur, kultur och industri

som har präglat närområdet.

Veckan kommer att visa upp

en stads dåtid, samtid och

framtid.

Hanna Mi Jakobson

TURER

VATTEN JORDEN KRAFTEN TEKNIKEN

































31


FÖRENING

Veckan som satsade bilfritt

SVERIGE Trafikantveckan

fokuserade i år på att kunna

kombinera olika trafikslag.

Den Europeiska trafikantveckan

är en upplysningskampanj som hålls

mellan den 16 och 22 september

varje år. Veckan ska motivera till att

cykla, gå och åka kollektivt och flera

olika instanser är inblandade. Årets

tema multimodalitet hade parollen

Välj, Ändra och Kombinera.

Några av Cykelfrämjandets kretsar

deltog i olika opinionsbildande

aktiviteter. Två kretsar valde att

lyfta fram elcykeln som ett hållbart

och delvis kombinerat trafikslag. I

Jönköping delade kretsen ut information

om föreningen i samband med

elcykelns dag. Mörarpskretsen

visade bland annat elcyklar i Billesholm,

med en tävling med cykelfrågor

och förslag om förbättringar

för cyklister.

Östersundskretsen, som tidigare

har prisats för sitt arbete under

Trafikantveckan, cyklade till Lillsjön

med skolklasser. De deltog även på

kommunens klimatseminarium.

I Stockholm stängdes delar av

centrum av för biltrafik och den årliga

cykelfestivalen tog plats i stället.

Dessutom genomfördes aktiviteter

för skolbarn i Cykelfrämjandets regi,

genom projektet Vi rullar fritt.

Hanna Mi Jakobson

CYKELAKTIVITETER

LANDET RUNT




CYKLINGSKURS


GÖTEBORG








Mer pengar till svenskt friluftsliv


Lars har medverkat till att

SVERIGE Regeringen höjer

anslaget till friluftslivet med

20 miljoner kronor per år.

Från och med 2016 kommer paraplyorganisationen

Svenskt Friluftsliv

få totalt 48 miljoner kronor att

fördela på sina 24 ideella medlemsorganisationer.

Cykelfrämjandet är

en av dessa och styrelsen har ansökt

32

om medel för projekt som cykling

i skolan samt cyklingskurser för

vuxna och nyanlända. Projekten är

i linje med de tio friluftspolitiska

målen, som tydliggörs i regeringens

budgetproposition. Där ingår

satsningar på utevistelse för barn

och unga, naturkontakt, fysisk

aktivitet, mångfald och integration.

Hanna Mi Jakobson

stärka cykelns roll i samhällsplaneringen.

Han har arbetat för att

göra plats för cykeln i samhällsbyggnad

och hållbar trafikplanering

på ett mer naturligt sätt.

MOTIVERINGEN TILL ATT CYKELFRÄMJANDETS

ORDFÖRANDE LARS STRÖMGREN FICK SAM

HÄLLSBYGGARNAS CLARENCE MORBERG PRIS.


Inspirationskonferenser

som bygger arbetsgrupper

NORRKÖPING





STOCKHOLM








JÖNKÖPING





MALMÖ





Två av

tre inspirationskonferenser har

genomförts under hösten. I

januari är det dags för den tredje.

Den första handlade framförallt

om cykelturism och cykling kombinerat

med kollektivtrafik. Den

andra om cykelkurser av olika slag.

Inspirationskonferensen i Ydre hade

olika programpunkter om att kunna

resa med cykel på exempelvis tåg.

– Ambitionen är att man ska kunna

ta med sig cykeln på varje sträcka,

säger ledamoten Ian Fiddies.

Den senaste inspirationskonferensen

genomfördes på Färgfabriken i

Stockholm. Under helgen lotsades

deltagarna genom olika sätt att lära

ut cykling. Som cykelköken där det

lagas cyklar, cyklingskurserna som

lär vuxna att cykla och projekten

som riktar in sig på skolbarn. Bland

de internationella gästerna fanns

cyklingsutbildaren Angela van der

Kloof från Holland och Christina

Nordam Andersen, som arbetar med

barnkampanjer för Cyklistförbundet

i Danmark. Sammantaget bildade

alla föredragshållare en vision.

– Alla ska få möjlighet att lära sig

cykla. Alla barn ska få bra cykelutbildning

i skolan. Och varje stadsdel,

centralort eller tätort i Sverige

ska få tillgång till ett cykelkök, säger

Ian Fiddies om de höga ambitionerna.

Cykelfrämjandet ska arbeta med

dessa mål i olika arbetsgrupper, som

medlemmarna kan ansluta sig till.

Hanna Mi Jakobson

KONTAKTPERSONER


Cyklingsutbildning för barn

och vuxna (tillförordnad)










Faktabank och forskning


Cykelturism och kartor


3MEDLEMSRÖSTER

OM DEN SENASTE


KONFERENSEN I

STOCKHOLM.

MELISSA LOPEZ RIVERA,

NORRKÖPING

– Mycket roligt att få inblick i de

initiativ som sätts igång och att se

unga människor engagera sig med.

EMIL IVERSEN, LULEÅ

– För mig som är ny medlem är

det bra att träffa andra. Otroligt

spännande, bra inspiration och

konkreta idéer att jobba med.

BOEL VALLGÅRDA, UPPSALA

– Det har varit relevant och användbar

kunskap för att utveckla

arbetet och få kommuner och

skolväsendet att göra mycket mer.

33


KRETSEN

Norrbotten granskar

I Cykelfrämjandets allra nordligaste krets bedrivs lobbyarbete

och samarbete. Norrbottenkretsen utgår från Luleå och vill

sprida sitt arbetssätt i regionen. Och sen till resten av landet.

Tre av ledamöterna i kretsstyrelsen har precis

träffat sektionschefen för landsbygd och trafik på

samhällsbyggnadskontoret.

– Det var ett positivt möte. Vi har lämnat ifrån

oss rapporter och förväntar oss en återkoppling

om hur de ska användas, berättar ordföranden

Rolf Modigh.

Han sitter på stadshuset i Luleå tillsammans

med Anders Kronborg och Rune Karlberg.

Rapporterna de har lämnat in bygger på ett eget

koncept som Rune Karlberg har tagit fram. Det

kallas funktionskontroller och på tre år har kretsen

utfört sex stycken, på olika platser i kommunen.

– Ursprunget är att vi inte tycker att cyklister är

en prioriterad grupp, säger Rune Karlberg.

Han har tidigare verkat på kommunal nivå med

cykelfrågor och är numera trafikkonsult.

– Jag har jobbat med trafik i hela mitt liv och

det är samma problematik. Cykeln ses inte som

ett eget trafikslag. Man är inte lika omtänksam

när man bygger för cyklar som när man bygger för

bilar, säger Rune Karlberg.

De tre ledamöterna berättar att vintercyklingen

ändå har ökat och att Luleå vill bli årets Cykelfrämjarstad

nästa år.

– Bestämmer de sig för ett högt mål måste de

satsa för att nå dit, konstaterar Rune Karlberg.

Genom att utföra funktionskontroller finns ett

grundunderlag för att kunna mäta de framsteg

som kommunen vill göra.

– Nu är det bara Luleå. Planen är att göra det i

Boden. Lyckas vi där kan vi mycket väl göra det

i andra städer. Rune Karlberg har lagt ner ett

enormt och proffsigt jobb. Det här konceptet skulle

man vilja se i hela landet, påpekar Rolf Modigh.

Funktionskontrollerna är ett nytt steg i

kretsens cykelpolitiska arbete. Tidigare har de

gjort cykelmätningar, agerat remissinstans,

sammanställt skriftliga rapporter, genomfört

cykelseminarium och skrivit debattartiklar.

Kretsens inriktning har delvis förändrats sen

Rune Karlberg kom med i styrelsen. Tidigare var

det mer fokus på aktiviteter för Cykelfrämjandets

medlemmar.

– Rolf och jag har hållit på med cykelturer på

somrarna. Nu har vi svängt över mer i cykelpolitik,

säger Anders Kronborg.

Han anser att det bästa är att utföra de olika

verksamheterna parallellt.

– Det ska vara en balans mellan båda saker, tillägger

Anders Kronborg.

På sommarhalvåret läggs mer fokus på cykelturerna

och i vintertider blir det mer cykelpolitik.

Efter mötet i stadshuset fortsätter kretsarbetet.

Text och foto Hanna Mi Jakobson

FUNKTIONSKONTROLL



FUNKTIONSKONTROLLER










34

















cykelframjandet.se/norrbotten


vägarna

FRÄMJARE






LEDAMÖTER






CYKELPOLITISKT PROGRAM




ÅRTAL














2007













35


På cykel i vackra Salzkammergut!

I priset ingår hyra av cykel, halvpension, båtresor på

Attersee och Hallstätter See, tågresan Traunsee-Hallstätter

See, samt transport av bagage mellan hotellen.

www.locafrance.se tel. 0340-653920

Cykelgruppen

Cykla på egen hand i Europa

längs floder och sjöar, genom

vinområden och idylliska byar.

Våra cykelturer:

Moseldalen









Holland

Pris per person i dubbelrum

8 dagar från 8230 kr

Cykel & båt:

Moselfloden














www.queentravel.com eller


ring 0503


Cykla i Stallarholmen och Strängnäs

Upplev vår vackra natur

med ett rikt kulturliv på

Selaön i fagra Sörmland.

Vi har cykelpaket samt

fyra lättcyklade leder, två

bra cykelkartor samt tips

på logi och sevärdheter.

www.cykelgruppen.se

Cykelpaket hos Östa Gård B&B

Hollands pärlor på cykel .................. 8/7, 9 dagar

- Vi cyklar från Amsterdam till Gouda på 4 dagar utan bagage -

Bussresa t/r, inkl. båtresa Trelleborg-Travemünde t/r, del i insides 2-bäddshytt t/r,

6 hotellövern., 7 middagar, 8 frukostar, cykelhyra 4 dagar, 1 cykelkarta/rum,

rundvandring med lokalguide i Leiden, besök på ostmarknaden i Gouda, kanaltur i

Amsterdam samt entré till Rijksmuseet och Orchidee Farmen.

Buss Kristinehamn-Karlstad-Grums-Säffl e-Åmål-Vänersborg-Göteborg-Trelleborg

Cykla längs Elbe & Havel till Berlin ....... 9/9, 11 dagar

Bussresa t/r inkl. 10 hotellövernattningar, 8 middagar, 4 frukostar,

1 lunchpaket, cykelhyra 7 dagar samt 1 cykelkarta/rum.

Buss Karlstad-Grums-Säffl e-Åmål-Göteborg-Helsingborg

Välkommen att läsa mer om resorna & boka på vår hemsida!

054-18 72 50 | www.grums.nu | Telefonöppet även kvällar & helger!

Åsnen runt i Småland

Vill du uppleva äventyr

och unikt naturliv runt en

av Sveriges vackraste sjöar?

Vi erbjuder cykelpaket

runt sjön Åsnen 2016:

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel,

övernattning, frukost & lunchpaket

Campingpaket (2-7dagar): cykel,

cykelkärra och komplett campingkit

inklusive 3-mannatält.

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se

www.visitalvesta.se


Hjulklappen.se





Vandring och cykling på Sardinien

Boka tidigt priser under december! Välkomna till Sardinien i Italien!

Sardinien, när Italien är som bäst

Cykelresor på egen hand

Vandringsresor

Cykelresor i grupp

MTB Cykelresor

Vinresor och tennisresor

Longstay med vandring, cykel och språkkurs

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se


KALENDARIUM

Braver than the elements

STOCKHOLM

12 december, 10.00

Ett event för kvinnor för att träningscykla

året runt. Cirka sex mil lång cykeltur

för alla typer av cyklar och cyklister är

välkomna. Samling vid Cykelcafé Le Mond.

Cykelloppet Vintervättern

JÖNKÖPING

27 december

Premiär för Vätternrundan vintertid. Ett

initiativ för att få folk att cykla året om.

Detta första år finns endast 40 platser.

vintervattern.se

Inspirationskonferens

JÖNKÖPING

16-17 januari

Cykelfrämjandets tredje och sista inspirationskonferens

för säsongen. Temat är

cykelpolitik och statistik. Alla medlemmar

är välkomna att anmäla sig.

KRETSARNA

GÖTEBORG

13 december, 17.00





MALMÖ

7 december, 19.00-21.00





STORSTOCKHOLM

Söndagar, 14.00





19 mars






HALMSTAD

15 mars, 18.00





13 december






31 december, 10.00






VETLANDA

7 februari, 17.00





Vandring & cykelresor 2016

Ett roligare sätt att resa!

Vandra eller cykla och njut av vacker natur,

god mat och trivsamt sällskap

Favoritresemål:

Vandring i Ligurien med Cinque Terre

Cykla i undersköna Toscana

Vandring på Amalfikusten med Capri

Vinvandring i Valpolicella med Amarone

Båtcykling i härliga Kroatien

Pilgrimsvandring i Spanien

Cykla i färgstarka Provence

och mer än 100 fina resmål till…

Vandringsoch

cykelresor

sedan 1986!

Läs mer på www.primatravel.com där du även kan beställa vår fina broschyr. Eller ring 031-813350

38


Kedjereaktioner som ger kraft


FRÅN LÅNGFÄRDSCYKLISTEN SOM BLEV INSPIRERAD AV ÄVENTYR SOM BARA FORTSÄTTER

KRÖNIKA

Frågar man en äldre ungdom idag vilken som

har varit den största dagen i deras liv, skulle nog

de flesta svara studenten. Själv hade jag svarat med

ett datum ett år senare. Den 31 maj 2013. Varför?

Därför att det var den dagen, en tidig morgon, som

jag slutligen nådde Los Angeles efter en 550 mil

lång cykeltur, som startade i New York samma vår.

Att ta studenten är som att fira sin födelsedag.

Nästan alla gör det. Att cykla tvärs över USA, i de

mest fantastiska och fruktansvärda landskap man

kan tänka sig, gör inte alla varje dag. Och det var

så min äventyrskarriär började. Efter cyklingen i

Amerika blev det överlevnad på en karibisk ö och

vandring upp till Everests basläger. Därefter har jag

tävlat i hinderbanor som Obstacle Course Racing,

Tough Viking och Boot Camp Challenge Obstacle Run.

Allt startade i och med min första stora utmaning

på cykel. Från början var jag en vanlig grabb, med

en hög förväntan på studenten 2012. Av en slump

läste jag en intressant artikel om en svensk långfärdscyklist,

som hade cyklat från Kanada till Chile.

Emil

Carlberg

EXTREMSPORTARE


bloggar.expressen.se

/madeofaction

Häftigt. Något sånt borde man göra, tänkte

jag och kontaktade cyklisten. Och här kan man

verkligen säga att ett frö satte sig i mitt bakhuvud

och sakta började gro. Det fortsatte att växa under

en fantastisk student, en skön sommar, en termin

på Chalmers och en kall vinter. Sen var det dags för

mitt första riktiga äventyr i livet. Att som 19-åring

cykla från New York till Los Angeles med mina

gymnasievänner på mindre än 60 dagar.

Och vi klarade det! En helt magisk

känsla, som jag aldrig tidigare har känt

i min vardag. Detta var något unikt.

Något odödligt som alltid kommer att

finnas kvar djupt inom mig. När jag hade kommit

hem, var det jag som var långfärdscyklisten som

det stod om i en tidningsartikel. Därefter blev jag

kontaktad av en annan ung kille som blev inspirerad

att cykla i Europa. Jag fortsatte med nya utmaningar

och han tog sig an sin första långfärdstur.

Och så fortsatte kedjereaktionen, när han

cyklade vidare och troligen inspirerade andra.


Cykelfrämjandet




Cykelfrämjandet + Solid Försäkringar = SANT

2016 börjar vi vårt spännande samarbete. Håll utkik efter


Solid Försäkringar har funnits sedan 1993 och är en ledande aktör på den svenska cykelmarknaden.

Vi har över 15 års erfarenhet av cykelförsäkringar och Sveriges största stöldskyddsregister. Utöver

det erbjuder vi ovanligt okrångliga försäkringar inom områdena produkt, resor, vägassistans och

trygghet – läs mer på www.solidab.se.

More magazines by this user
Similar magazines