08.01.2016 Views

INFO KALIX #3 2015

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

info<br />

Kalix!<br />

nr<br />

OMTÄNKSAMHET OCH FRAMTIDSTRO<br />

3<br />

Dec <strong>2015</strong><br />

Persontrafik med tåg bland<br />

satsningar på infrastruktur<br />

Kalix Tunnbröd blev makarnas<br />

nya levebröd<br />

Stort engagemang för<br />

asylsökande i Töre<br />

Välkommen hem Tove Burman!<br />

Hela svenska folket fick genom Idol på TV4 ta del av hennes musikalitet, och hon röstades<br />

också kvar i sju fredagsfinaler innan Idol-resan var till ända. Hon slutade femma i Idol, och nu<br />

väntar nya äventyr för Tove Burman!


Finalen på ett kontrastrikt år<br />

När vi blickar tillbaka på <strong>2015</strong>, ser vi ett år som har<br />

varit fantastiskt på många sätt. Den 20-24 mars hölls<br />

SM-tävlingar i längdskidåkning vid Kalix skidstadion.<br />

Det var det största sportevenemang som hållits på orten<br />

sedan skidspelen 1958, och det lockade också besökare<br />

från hela landet till Kalix.<br />

I juli vallfärdade motorentusiaster från när och fjärran<br />

till Norrlandsveckan och SM i rallycross vid Kalix motorstadion.<br />

För Kalix kommun är evenemang som dessa ovärderlig<br />

reklam, för näringslivet innebär det ökad omsättning<br />

och för många Kalixbor blir de minnen för livet.<br />

Kalix har under <strong>2015</strong> varit föremål för osedvanligt<br />

många tv-produktioner. I somras spelade TV4 in ett<br />

avsnitt av ”Sverigequizen” här, under hösten har vi<br />

kunnat följa Tove Burmans framfart i ”Idol”, Töretjejen<br />

Tuva sågs i ”Hela Sverige Bakar Junior” och i november<br />

spelades en veckas middagsbjudningar till ”Halv åtta<br />

hos mig” in här.<br />

Näringslivet i Kalix är under tillväxt. I skrivande stund<br />

har 37 nya företag startats sedan årsskiftet 2014/<strong>2015</strong>.<br />

Ser man sju år tillbaka i tiden har vi fått 30 procent fler<br />

aktiva aktiebolag, och vi har fem procent fler förvärvsarbetande<br />

Kalixbor idag än för bara fem år sedan.<br />

Det känns positivt, men vi strävar naturligtvis efter att<br />

skapa ännu bättre förutsättningar för näringslivet!<br />

Här är det exempelvis viktigt att få till persontrafik på<br />

nya Haparandabanan, då detta skulle bidra till att säkra<br />

kompetensförsörjningen i Kalix kommun.<br />

Nu i december beslutade regionalfonden också att<br />

tillskjuta nära 18 miljoner kronor för etablering av<br />

resecentra i anslutning till Haparandabanan. Målet att<br />

vara igång med persontrafik med tåg 2018 ser ut att bli<br />

verklighet! Läs gärna mer på sidan nio i detta nummer.<br />

År <strong>2015</strong> har också varit oroligt på många håll. Stora<br />

delar av Syriens befolkning flyr ett fruktansvärt inbördeskrig,<br />

överskuggat av terrororganisationen Daesh<br />

avskyvärda brott mot mänskligheten. Samtidigt är det<br />

fortsatt många som flyr kriget i Afghanistan.<br />

Flyktingtrycket har blivit för stort för grannländerna att<br />

hantera, och allt fler har under <strong>2015</strong> desperat<br />

sökt sig till Europa för att söka asyl.<br />

Statistik från FN:s flyktingkommissariat.<br />

visar att Sverige är det land i Europa som<br />

tagit emot flest asylsökande sett till befolkningsmängd,<br />

och självklart bidrar även Kalix<br />

på olika sätt för att tillgodose dessa människors<br />

behov.<br />

Det har varit en stor utmaning, men också givande<br />

med nya bekantskaper och en ökad förståelse för de<br />

som flyr krigets fasor!<br />

I oktober-november anordnades<br />

hundra så kallade evakueringsplatser<br />

på Töre Folkets. Här fick<br />

människor på flykt tillfälligt tak<br />

över huvudet, i väntan på att<br />

Migrationsverket skulle tilldela<br />

dem mer permanenta boenden.<br />

Med hjälp av Kalix Rödakorskrets,<br />

Nederkalix församling,<br />

frivilligorganisationer,<br />

Törebor och engagerade medmänniskor<br />

samlades kläder och<br />

andra förnödenheter ihop till de<br />

asylsökande.<br />

Alla som hjälpt till på något sätt förtjänar en stor<br />

eloge och ett innerligt tack! Vi vill också passa på tacka<br />

alla medarbetare vid Kalix kommun för ett fint arbete<br />

under <strong>2015</strong>.<br />

Med det sagt önskar vi er alla en riktigt<br />

god jul och ett gott nytt år!<br />

Hauskaa joulua ja onnelista uutta vuotta! - Hyvää joulua ja onnellista uutta vuotta!<br />

Ellinor Söderlund (S)<br />

Kommunalråd<br />

Charlotte Sundqvist<br />

Tf kommunchef<br />

Kalix kommuns vision:<br />

Omtänksamhet och framtidstro<br />

Kalix Kommuns vision handlar om omtänksamhet och framtidstro.<br />

Det här är visionsvärden som bildar grunden för all kommunikation. Det är vår<br />

gemensamma uppgift att utveckla dessa grundläggande värden till tydliga<br />

framtida kännetecken för Kalix kommun.<br />

2 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong>


Bättre resultat med pulshöjare i skolan<br />

För att få in mer fysisk aktivitet i skolan har klass fem på<br />

Näsbyskolan startat upp någonting som de kallar för pulshöjare.<br />

– Vi har schemalagt en stund i veckan - onsdag förmiddag -<br />

där jag har möjlighet att gå ut tillsammans med eleverna och<br />

leka, spela boll eller hitta på någonting annat, berättar läraren<br />

Anders Johansson.<br />

Tanken är att eleverna i små grupper ska få bestämma över en onsdag var.<br />

Anders har dock ingen brist på egna idéer.<br />

– Jag planerar någon form av skattletning. Vår skolidrottsförening har<br />

walkie talkies som jag kommer att låna, för att prata med olika grupper<br />

och skicka ut dem på uppdrag. Vi låser in elevernas mobiltelefoner varje<br />

morgon, men de har jag också tänkt att vi ska använda. Med dem går det<br />

att sms:a eller prata in meddelanden till olika grupper och ge dem uppdrag.<br />

Klassen älskar kurragömma<br />

Denna onsdag är det kurragömma vid Englundsgården som gäller.<br />

Eleverna Moa Nybom och Miranda Tuvemyr tycker att det är roligt att<br />

vara ute och leka. Miranda berättar att klassen också spelar fotboll ibland,<br />

något som Moa inte är stormförtjust i.<br />

– Jag vill alltid leka kurragömma här, för det är roligt, säger hon.<br />

Anders Johansson är väl medveten om att klassen älskar kurragömma.<br />

– De brukar själva leka det på rasterna. Då har de inte möjlighet att lämna<br />

skolgården, men då jag är med lämnar vi skolgården.<br />

Skönt med rörelse<br />

Anders förklarar att rörelse är speciellt viktigt för eleverna, eftersom de<br />

sitter still mycket under skoldagarna.<br />

– Ofta har vi arbetspass på 60-80 minuter, och alla vet vi hur svårt det<br />

är att sitta still. För barn i åldrarna 10-13 år - som jag jobbar med - är det<br />

Moa Nybom och Miranda Tuvemyr tycker bäst om att leka kurragömma.<br />

skönt att röra på sig!<br />

Moa Nybom känner väl till effekterna av att sitta för länge i klassrummet.<br />

– Då blir man trött, och man vill bara ut och vara ute. Sedan är det skönt<br />

att komma in i värmen igen.<br />

Lättare att lära<br />

En stunds rörelse gör det lättare att lära sig, och Anders Johansson berättar<br />

att skolresultaten blir projektets egentliga utvärdering.<br />

– Alla undersökningar som har gjorts här i Sverige visar att elever får<br />

bättre resultat i skolan om de rör på sig. Jag hoppas att vi med hjälp av det<br />

här får bra resultat på nationella proven i årskurs sex.<br />

Anders Johansson berättar att han numer är känd som Näsbyskolans<br />

”lekfarbror”.<br />

– Jag retar mina kollegor, och säger nu ska vi ut och leka. De skakar bara<br />

på huvudet, men fastän jag jobbat länge som lärare tycker jag fortfarande<br />

att det är kul att vara ute och leka.<br />

Infocenter - Infosentteri - Infokeskus<br />

När du besöker, ringer eller e-postar kommunens<br />

Infocenter blir du väl mottagen, av personal<br />

som göra sitt yttersta för att ge dig bra och snabb<br />

service.<br />

Infocenter ger dig svar på allmänna frågor,<br />

vägledning till rätt information, person eller<br />

verksamhet samt guidning på Kalix kommuns<br />

hemsida.<br />

Infocenter erbjuder även kundtjänst på finska<br />

och meänkieli och samverkar med olika samhällsinstanser<br />

för att ge dig som kontaktar Kalix<br />

kommun en mångsidig serviceupplevelse.<br />

Du når Infocenter på 0923-650 00, via<br />

infocenter@kalix.se eller genom ett personligt<br />

besök till Kalix kommunförvaltnings reception.<br />

Vi har öppet vardagar klockan 08.00-17.00.<br />

Infocenter bygger för närvarande upp en frågebank<br />

där kommuninvånare kan hitta snabba<br />

svar på vanliga frågor.<br />

Nu kan du bland annat hitta förskolans frågor<br />

och svar på www.kalix.se/FAQ.<br />

Ko sie vierailet, soitat eli lähätät sähköpostia<br />

kunnan Infosentterile saat hyvän vasthaanoton<br />

persunaalilta joka tekkee parhaansa antaaksheen<br />

hyvän ja nopean sörviksen.<br />

Infosentteri vastaa ylheishiin kysymykshiin,<br />

opastaa oikehaan informasuuhniin, henkilhöön<br />

eli toiminthaan ja auttaa löytämhään kunnan<br />

veppipaikala. Infosentteri antaa sörvistä suomenja<br />

meänkieleläki ja tekkee yhteistyötä muitten<br />

yhteiskunnan instanssien kans niin ette sie joka<br />

otat kontaktia Kaihnuun kunthaan saat monipuolisen<br />

sörviskokemuksen.<br />

Sie voit kontakta Infosentterin kunnan telefooniväkselin<br />

kautta 0923-650 00, kautta<br />

infocenter@kalix.se tai henkilökohtasela käynilä<br />

Kunnan hallintorakennuksen resepsuunissa.<br />

Meän aukioloajat oon arkipäivisin klo. 08.00-<br />

17.00.<br />

Infosentteri oon rakentamassa kysymyspankkia,<br />

josta kunnan asukhaat hopusti löytävä vastauksia<br />

tavallishiin kysymykshiin.<br />

Esikoulun kysymykset ja vastaukset löyvättä jo<br />

kautta www.kalix.se/FAQ .<br />

Kun vierailet, soitat tai lähetät sähköpostia kunnan<br />

Infokeskukselle, saat hyvän vastaanoton<br />

henkilökunnalta, joka tekee parhaansa antaakseen<br />

erinomaisen ja nopean palvelun.<br />

Infokeskus vastaa yleisiin kysymyksiin, opastaa<br />

oikeaan tietoon, henkilöön tai toimintaan<br />

sekä auttaa löytämään kunnan nettisivustoilla.<br />

Infokeskus palvelee myös suomen- ja meänkielellä<br />

ja tekee yhteistyötä muiden valtakunnallisien<br />

instanssien kanssa pystyäkseen<br />

tarjoamaan kuntalaisille monipuolisen palveluelämyksen.<br />

Infokeskukseen voi ottaa yhteyttä puhelimitse<br />

0923-650 00, kautta infocenter@kalix.se tai<br />

henkilökohtaisella käynnillä kunnan hallintorakennuksen<br />

vastaanottossa. Aukioloaikamme<br />

ovat arkipäivisin klo. 8.00-17.00.<br />

Tällä hetkellä Infokeskus rakentaa<br />

kysymyspankkia kotisivustolla, josta kunnan<br />

asukkaat nopeasti löytävät vastauksia yleisiin<br />

kysymyksiin. Esikoulun kysymykset ja vastaukset<br />

löydätte jo kautta www.kalix.se/FAQ .<br />

<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 3


Ett av garagen på parets gård i centrala Kalix<br />

omvandlades för snart fem år sedan till bageri.<br />

Alf Waara och makan Marie-Lousie Englund skapade<br />

tillsammans Kalix tunnbröd, en delikatess som<br />

numer efterfrågas i hela Sverige.<br />

Makarna som bakade sig till framgång<br />

Kalix Tunnbröd föddes då Alf Waara gick i förtidspension, och makan<br />

Marie-Louise Englund förlorade sitt jobb vid försvarsmakten.<br />

– I stället för att söka nya anställningar körde vi igång ett eget företag<br />

i en bransch som hon kunde. Hon hade mycket idéer och tankar<br />

om brödet, hur det skulle se ut, hur det skulle smaka och allting, säger<br />

Alf Waara.<br />

Alf Waara berättar att receptet på det säregna<br />

korntunnbrödet utvecklades under<br />

drygt ett halvårs tid.<br />

– När Marie-Lousie var nöjd, var det bara<br />

att skaffa utrustning, ställa i ordning lokalen<br />

och sedan få ut det på marknaden.<br />

Efterfrågan bara växer<br />

Det är nu snart fem år sedan makarna<br />

drog igång företaget hemma på Vegagatan<br />

i centrala Kalix, och Alf Waara berättar att<br />

efterfrågan fortfarande växer.<br />

– Jag hade i min fantasi trott att det skulle<br />

räcka med att vi skulle baka två dagar i veckan,<br />

och mätta marknaden med det men ack<br />

så fel jag hade. Det gick så snabbt att vi var<br />

överhopade med beställningar nästan från<br />

första dagen. Sedan har det rullat på.<br />

För ett och ett halvt år sedan byttes gårdsbageriet<br />

ugn mot en större, men efterfrågan<br />

fortsatte att öka och i dag har en ny gräns<br />

nåtts.<br />

– Nu kör vi åter på maxkapacitet, och ska<br />

vi utöka efter det här då måste vi investera,<br />

anställa folk, ha en sälj- och distributionskanal<br />

och mer därtill, förklarar Alf Waara.<br />

Kunder i hela Sverige<br />

Paret levererar Kalix Tunnbröd till 15 butiker<br />

längs östkusten plus en butik i Uppsala.<br />

Produkten finns också på restauranger i<br />

Stockholm och Göteborg. Därtill förklarar<br />

Alf Waara att en del säljs direkt till kund.<br />

– Jag har sagt okej, finns det ingen butik<br />

på er ort som har det så får ni köpa. Vi<br />

skickar tio lådor åt gången med bussgods<br />

till adresser från Kiruna i norr till Skåne i<br />

söder.<br />

Extra mycket kornmjöl<br />

Receptet på delikatesstunnbrödet är naturligtvis<br />

hemligt men Alf Waara avslöjar att<br />

den stora skillnaden mot konkurrerande<br />

märken är mängden kornmjöl.<br />

– Av alla mjölsorter är det mest kornmjöl<br />

till skillnad från andra konrtunnbröd som<br />

bara har 7-8 procent kornmjöl. Det här<br />

avviker rejält från det, och degen är lite mer<br />

svårhanterlig. Den är mycket lösare och lite<br />

kletigare, vilket gör att många i stället väljer<br />

att baka vetemjölstunnbröd.<br />

Företaget leker också med tanken att utöka<br />

produktionen med nya brödsorter.<br />

– Vi har recept klara för Kalixklåddan<br />

och för Kalixringelbröd, som har en mer<br />

bubblig yta. Vi har provbakat dem, men det<br />

finns inte tid för dem idag, säger Alf Waara.<br />

Hårt och givande arbete<br />

Paret jobbar vardag som helg samtliga<br />

månader, utom under februari och november<br />

då helgerna är fria. Brödet körs ut på<br />

fredagar, och då bakas inget.<br />

– Det är vår lediga dag, säger Alf Waara<br />

och skrattar.<br />

Under sommar och tidig höst berättar Alf<br />

Waara att de jobbar sex timmar om dagen i<br />

dubbla skift för att hinna med.<br />

– Vi är två i företaget, så det är tolv timmar<br />

om dagen vi står och bakar. Det är tufft<br />

jobb, framför allt om man jämför med den<br />

tro jag hade, men det är roligt också.<br />

– Det är roligt att det är eftertraktat, det är<br />

roligt att vi får beröm, det är roligt att folk<br />

ringer och säger att det är det godaste tunnbröd<br />

de har ätit!<br />

<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong>! Nummer 3 - december <strong>2015</strong><br />

• ANSVARIG UTGIVARE: Reine Sundqvist • TRYCK: GJ Offset, Kalix<br />

• LAYOUT OCH TEXTBEARBETNING: Johnny Strömbäck • INTERVJUER OCH TEXT: Johnny Strömbäck,<br />

Reine Sundqvist, Per Nilsson, Maria Kruukka-Olsson , Maria Vanhapiha • FOTON: Reine Sundqvist, Per Nilsson,<br />

Johnny Strömbäck, Elisabeth Gustavsson, Bo Wallsten, Lena Bäckman, Göran Lahti, Victoria Ekholm • KONTAKT: information@kalix.se<br />

4 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong>


Framtidsbron ökar ungas chans till arbete<br />

Under två år har Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Kalix kommun<br />

och Företagarna Norrbotten samverkat för att hjälpa Kalixungdomar<br />

som saknar slutbetyg från högstadium och gymnasium att slutföra<br />

sina studier.<br />

– Det har varit en väldigt lärorik tid, säger Simon Berlin som är en av<br />

43 ungdomar som varit med i projektet Framtidsbron.<br />

När samverkansprojektet startade hade<br />

Kalix kommun större andel vuxna under 24<br />

år utan slutförda skolutbildningar än både<br />

länet och riket i stort. Idag är läget ett helt<br />

annat, och landshövding Sven-Erik Österberg<br />

ser det lyckade resultatet som en signal<br />

till regeringen.<br />

– Jag tycker att det är en ”hint” uppåt, här<br />

kan vi visa på ett projekt som faktiskt har<br />

gett positiva resultat. Det är en anledning till<br />

att fundera på om man kan göra det här på<br />

bredden, och vi har en metod som bör kunna<br />

användas väldigt brett.<br />

Först ut i landet<br />

Att Kalix blev först ut att testa metoden förklarar<br />

Sven-Erik Österberg berodde på goda<br />

kontakter med företagarna på orten.<br />

– Det var det som var väldigt viktigt för att<br />

få praktiken. Det var alltså ingen slump att<br />

det blev Kalix, det fanns väldigt bra förutsättningar<br />

för just den här typen av projekt.<br />

Kalix kommunalråd Ellinor Söderlund (S)<br />

Jenny berättar att det fanns väldigt få föreningar<br />

för dansintresserade i Kalix då hon började<br />

för elva år sedan.<br />

– Kalix Rytmik- och Balettförening fanns och<br />

behövde danslärare så jag började jobba med<br />

deras kvällsgrupper samt på Kulturskolan. Just<br />

nu är dansintresset ganska stort och jag har fler<br />

grupper än tidigare år.<br />

Leder sex frivilliggrupper<br />

För dagen leder hon en grupp för barn i<br />

är glad över att Kalix valdes som pilotkommun.<br />

– Jag tycker det är jätteroligt att man valde<br />

just Kalix, och det är också roligt att se att<br />

vi fått ett bra samarbete med företagen och<br />

mellan alla parter. Vi kommer att använda<br />

metoden även fortsättningsvis i arbetet tillsammans,<br />

och det tycker jag är bra.<br />

Har gett ringar på vattnet<br />

Arne Björkman - som är chef för Arbetsförmedlingen<br />

i Kalix och Överkalix - avslöjar<br />

att projektet nu har börjat ge ringar på<br />

vattnet.<br />

– Det vi gjort i projektet görs nu på bred<br />

front i hela landet. Man kombinerar olika<br />

aktiviteter, man kan pröva på studier, man<br />

kan vara ute på arbetspraktik och man lär<br />

sig att se kopplingen mellan utbildning och<br />

det som krävs ute på arbetsmarknaden. De<br />

möjligheterna finns nu över hela landet i ett<br />

nytt program som heter utbildningskontrakt.<br />

årskurs 6-9.<br />

– Några här har dansat sedan de var i<br />

sexårsåldern, andra har dansat när de var små,<br />

gjort uppehåll och kommit tillbaka med kompisar.<br />

Det är roligt att de är intresserade.<br />

Förutom denna grupp leder Jenny ytterligare<br />

fem frivilliggrupper. En för åldrarna 5-6 år, en<br />

för årskurs 1-2, en för årskurs 3-5, en vuxengrupp<br />

samt en fördjupningsgrupp.<br />

– Till fördjupningsgruppen kan man söka<br />

från årskurs 4, kriteriet är att man ska ha dansat<br />

tidigare så man har grunder och teknik. Där<br />

jobbar vi inte så mycket med koreografi och<br />

färdiga danser utan mer på steg, teknik och<br />

styrka, förklarar Jenny Salander Jönsson.<br />

Mer dans i media<br />

Det ökade intresset för dans tror hon hänger<br />

ihop med att dansuppvisningar allt oftare figurerar<br />

i olika sammanhang.<br />

– Det har varit mycket dans på tv, exempelvis<br />

”Let´s dance” och ”So you think you can<br />

dance”. Det är också mycket dans som visas på<br />

melodifestivalen. Dels det men på Kulturskolan<br />

jobbar vi också mycket med föreställningar<br />

där de yngre barnen får komma och se vad vi<br />

gör, de blir nyfikna och vill pröva själva.<br />

Landshövding Sven-Erik Österberg, Arbetsförmedlingschef<br />

Arne Björkman, kommunalråd Ellinor Söderlund<br />

(S) och ungdomen Simon Berlin är alla nöjda<br />

med resultaten av samverkansprojektet Framtidsbron.<br />

Hopp om framtiden<br />

Simon Berlin har genom Framtidsbron testat<br />

på att arbeta som fastighetsskötare, och<br />

idag är han hoppfull inför framtiden.<br />

– Att jobba som vaktmästare passade mig<br />

väldigt bra, och nu ska jag söka fler jobb!<br />

Kraftigt ökat intresset för dansundervisning i Kalix<br />

Intresset för dans i Kalix har ökat<br />

markant den senaste tioårsperioden,<br />

och en person som varit med om hela<br />

resan är dansläraren Jenny Salander<br />

Jönsson som varit anställd vid Kulturskolan<br />

sedan 2004.<br />

Tolvåriga Vanja Johansson är en av eleverna i<br />

dansgruppen för elever i årskurs 6-9, och hon<br />

berättar att hon har hållit på länge.<br />

– Jag har dansat i sju år, jag började när jag<br />

var fem. Det roligaste med dans är att man kan<br />

röra sig på så många olika sätt.<br />

Fina danslokaler i Kalix<br />

Vanja Johansson, Malin Forslund, Felicia Lakkala,<br />

Julia Rönnbäck och övriga i gruppen har<br />

uppvisningar ungefär en gång i månaden, och<br />

Jenny Salander Jönsson förklarar att det finns<br />

flera fina lokaler för dansuppvisningar i Kalix.<br />

– Vi har exempelvis en jättefin scen i Malören<br />

på Folkets hus, där vi brukar göra åtminstone<br />

en föreställning per år.<br />

Torsdag den 19 november spelade<br />

Jenny Salander Jönssons<br />

elever här upp dans- och<br />

skuggteaterföreställningen<br />

Lejonkungen.<br />

– Det är tredje året som jag<br />

och bildläraren Hannele Scherling<br />

gör en föreställning med<br />

bild och dans tillsammans<br />

med de här kvällsgrupperna.,<br />

säger hon.<br />

<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 5


Insatser mot rökning på Furuhedsskolan<br />

Furuhedsskolans elevhälsoteam testar nu nya verktyg<br />

för att motivera elever att avstå från rökning, samtidigt ska rökande<br />

elever på olika sätt uppmuntras att sluta.<br />

Lärmiljön på Furuhedsskolan är erkänt bra,<br />

men skolkurator Karin Lind förklarar att det<br />

fortfarande finns saker att jobba på.<br />

– Enligt skolverket lever Furuhedsskolan<br />

bra upp till de generella skyddsfaktorerna,<br />

men en sak vi behöver jobba vidare med är<br />

det här med rökningen. Att få fler ungdomar<br />

att avstå.<br />

Socialstyrelsen uppskattar att cirka 12 000<br />

personer avlider på grund av rökning varje<br />

år, det innebär att rökningen står för mer än<br />

vart tionde dödsfall i Sverige.<br />

Elever introduceras tidigt i NO och teknik<br />

På Ytterbyns skola introduceras just nu<br />

barn i förskoleklass och årskurs ett för<br />

NO och teknik.<br />

Läraren Lena Nilsson berättar att eleverna<br />

jobbar med temat luft.<br />

– Det handlar framför allt om det<br />

vetenskapliga tänket, och att introducera<br />

vetenskapliga begrepp tidigt.<br />

Tema luft är en del av skolutvecklingsmodellen<br />

NTA (Naturvetenskap och teknik för alla), som<br />

används inom förskolan i Kalix kommun.<br />

– Det är ett nytt tema i Sverige som inte funnits i<br />

mer än ett år. Eftersom de här barnen inte har fått<br />

ta del av det bestämde vi att pröva att jobba med<br />

förskoleklass och ettor, förklarar Lena Nilsson.<br />

Projektet ingår i Ytterbyns skolas jobb med<br />

Hållbar Utveckling, och Lena Nilsson som<br />

6 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong><br />

Eleverna Sandra Frohm,<br />

Emma Andersson och<br />

Emma Engman står<br />

enade mot rökning<br />

tillsammans med<br />

skolsköterska Anette<br />

Brännmark, rektor Maria<br />

Hjelm, skolkurator Karin<br />

Lind och tf rektor Marjo<br />

Ekorre.<br />

Utmaning för samhället<br />

De allvarliga hälsoriskerna till trots börjar 15<br />

000 svenska ungdomar att röka varje år, att<br />

motverka detta är en stor utmaning för landets<br />

alla skolor och samhället i stort.<br />

– Det krävs att föräldrar är med och jobbar<br />

för att ungdomarna inte ska börja röka. Detta<br />

måste även lyftas politiskt på alla bord i kommunen,<br />

säger Karin Lind.<br />

Varannan rökare dör 15-20 år före sin<br />

tid, dessutom finns det ett 40-tal mer eller<br />

mindre allvarliga sjukdomar som direkt kan<br />

I likhet med Maja Tarvainen har Axel Wennström byggt en<br />

helikopter. Han gillar att jobba praktiskt med temat luft, men<br />

tycker att matematiken är roligast.<br />

vanligtvis är mellanstadielärare har fått ökad<br />

förståelse för sina kollegors utmaningar.<br />

– För mig var det en väldigt stor skillnad att<br />

jobba med sexåringar och ettor. Saker som är<br />

uppenbara för dig och mig , är inte det för den<br />

som är sju år.<br />

Imponerande tankesätt<br />

Samtidigt förklarar Lena Nilsson att hon är imponerad<br />

av de yngre barnens sätt att tänka.<br />

– Svårigheterna är ofta motoriska saker som<br />

är självklara för mellanstadiebarn, men sex och<br />

sjuåringars tänk skiljer sig inte alls så mycket från<br />

deras. Genom att redan introducera begrepp<br />

kommer vi att nå längre i NO-arbetet. Det är en<br />

utveckling för hela skolan!<br />

För att alla barn ska få samma tid med läraren<br />

är undervisningen uppdelad i mindre grupper.<br />

Förutom att de lär sig begrepp och tankesätt,<br />

laborerar grupperna på egen hand.<br />

– Det finns väldigt många olika sätt att laborera<br />

och testa hur luft fungerar, konstaterar Lena<br />

Nilsson.<br />

kopplas till rökning.<br />

Viktigt att motivera<br />

Skolsköterskan Anette Brännmark är övertygad<br />

om att det går att motivera fler att sluta.<br />

– Det finns rökare bland gymnasieeleverna,<br />

och det är nog många som vill sluta, men inte<br />

har fått den där riktiga moroten ännu.<br />

På Manhemsskolan genomförs projektet<br />

Tobaksfri Duo där olika belöningar ska motivera<br />

elever att sluta röka, och Anette Brännmark<br />

berättar att Furuhedsskolan planerar<br />

att köra samma uppplägg.<br />

– Vår målsättning är att börja efter jul. Vi<br />

planerar för det, och kollar över vilka förmåner<br />

som kan vara lämpliga för gymnasieungdomarna.<br />

Elevengagemang ger framgång<br />

Rektor Maria Hjelm berättar att eleverna de<br />

senaste åren börjat involvera sig allt mer.<br />

– Skolans elevråd engagerar sig på ett sätt<br />

som vi inte märkt tidigare. Det är också känt<br />

att att vi når större framgång om eleverna är<br />

med och försöker få sina kompisar att avstå.<br />

Emma Engman, Sandra Frohm och Emma<br />

Andersson är tre elever som fått nog av rökningen<br />

på skolan.<br />

– Det är inte så fräscht tycker jag, speciellt<br />

på morgonen när man måste hålla andan för<br />

att ta sig in på skolan, säger Emma Engman<br />

och får medhåll av kamraterna.<br />

Att bygga en helikopter<br />

En av dessa laborationer gick ut på att tillverka<br />

en fungerande helikopter av papper, och den<br />

som undrar hur detta går till behöver bara fråga<br />

Maja Tarvainen.<br />

– Man målar den, man klipper den, man har<br />

en ram, man sätter fast ett gem, man testar den<br />

och sedan är den klar.<br />

Hon har gjort en polishelikopter, och förklarar<br />

att det inte är någon större svårighet att få den<br />

att flyga.<br />

– Inte så mycket, man kan bara släppa den!<br />

Går över klassgränserna<br />

Lena Nilsson är imponerad av sina unga elever.<br />

– Det handlar om att förbättra, och vi talar<br />

om målen i sexan när vi pratar om det här<br />

sakerna. Det är jättehäftigt att pröva på det,<br />

man måste våga gå över gränserna och inte<br />

stänga sig mellan låg- och mellanstadiet vilket<br />

man gör ganska mycket i skolan.<br />

Lena Nilsson förklarar att ASL (Att skriva sig<br />

till läsning) också ingår också som en del i<br />

projektet<br />

– Jag försöker spinna vidare på det som deras<br />

klasslärare Jessika lär ut, det är en utmaning för<br />

mig också.


Hösten då Tove blev hela Kalix idol!<br />

Genom sin medverkan i Idol på TV4 har Tove<br />

Burman under hösten varit på flertalet Kalixbors<br />

läppar. Efter sju fredagsfinaler tog 16-åringens<br />

Idol-resa slut med en hedrande femteplats.<br />

– Det har varit en berg- och dalbana på många<br />

sätt, men summa summarum helt otroligt, säger<br />

hon.<br />

Den ovissa tillvaron i en av Sveriges största teveproduktioner har nu bytts<br />

mot en trygg tillvaro hemma med familjen i Kalix.<br />

– Det känns så klart lite märkligt, det är väldigt stora kontraster. Man<br />

måste väl stanna upp någon gång också, men jag fortsätter på samma spår<br />

med en massa nya grejer som har med musik och min artistdröm att göra.<br />

Jag är i någon slags bubbla fortfarande, men att komma tillbaka till vardagen<br />

och inte bo på hotell känns ändå väldigt skönt.<br />

Fantastisk upplevelse<br />

Tove Burman har stärkts av erfarenheterna från idol, och vad hon än tar<br />

för sig i framtiden kommer hon att bära med sig sina nyvunna lärdomar.<br />

– Det har varit spännande på många sätt eftersom jag fått uppleva så<br />

många fantastiska grejer, som jag bara kunnat drömma om tidigare. Det<br />

har också varit väldigt hektiskt, eftersom jag har jobbat hårt varje vecka för<br />

att förbättra mina prestationer och utvecklas.<br />

Tove Burman satsar nu på skolan, men samtidigt laddar hon för nästa<br />

kapitel i sin artistkarriär.<br />

– Jag har lite smått och gott som jag väljer att hålla hemligt. Jag kommer<br />

helt enkelt att jobba lite i tystnad nu i början, och sedan kommer jag med<br />

något nytt. Något som är jag!<br />

Kommer att slå igenom!<br />

Målet är att slå igenom som artist, och Tove är på det klara med att det<br />

finns flera olika vägar att ta sig dit.<br />

– Det gäller nog bara att välja rätt vägar. Vi får se om det kommer något<br />

speciellt under 2016, vilket jag hoppas på!<br />

Hon är också säker på att hon förr eller senare kommer att slå igenom<br />

och etablera sig i musikbranschen.<br />

– Om det inte blir om ett år, så blir det någon gång i framtiden. Jag är<br />

envis, jag kämpar på, det kommer, lovar hon.<br />

Överväldigande hyllningar<br />

I Kalix är Tove Burman redan en stor stjärna, med massiv uppbackning av<br />

unga fans. Några fick hon träffa den 18 november då hon mottog Kalixbornas<br />

hyllningar på Folkets Hus.<br />

– Det var helt fantastiskt! Jag har alltid förstått att det funnits ett stöd härifrån,<br />

men det värmde verkligen i hjärtat när jag väl fick se alla människor.<br />

Det var lite överväldigande.<br />

Hon förklarar att Kalix betyder mycket för henne. Det är här hon har växt<br />

upp, det är här hon fått tryggheten och det är här hon fått inspirationen till<br />

många av sina låtar.<br />

– Jag tar inspiration från min egen vardag, saker jag är med om och<br />

framför allt motgångar. De är de tyngre stunderna som man vill bearbeta<br />

genom att skriva text och musik. Sedan tar jag inspiration från naturen och<br />

det jag ser, det går att hitta den där lilla inspirationskällan överallt.<br />

Toves jultankar!<br />

”Jag tycker att det är den bästa högtiden på året.<br />

Jag älskar julen, och all kärlek som sprids den här<br />

tiden. Det är så mycket värme, och det känns som att<br />

man tar hand om varandra på ett annat sätt.<br />

Jag gillar hela stämningen.”<br />

”Jag älskar julmusik i allmänhet. Vi har en julskiva<br />

med Carola hemma som vi alltid lyssnar på när vi<br />

klär granen, och min favorit på den är nog<br />

Himlen i min famn.”<br />

<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 7


Cykelbana<br />

Gångyta<br />

Parkeringar Köpmannagatan Östra<br />

Befintliga parkeringar efter ombyggnation av Köpmannagatan 2014-<strong>2015</strong><br />

Länsmansgränd<br />

Allmän parkering<br />

Gatuparkering<br />

Norra parkgatan<br />

Lejonsgatan<br />

Övrig ny allmän parkering<br />

Gång- & cykel<br />

Cykelbana<br />

53 st<br />

47 st<br />

Postgatan<br />

Brunnsgatan<br />

Flora<br />

Gångyta<br />

Norra parkgatan<br />

Lejonsgatan<br />

Köpmannagatan<br />

Postgatan<br />

Brunnsgatan<br />

Köpmannagatan<br />

Kalix tätortsmiljö genomgår en spännande<br />

Köpmannagatan<br />

Det händer mycket i Kalix just nu. När det ska satsas på infrastruktur i<br />

form av gator, vägar, vatten och avlopp är det avdelningen teknisk försörjning<br />

vid Kalix kommuns samhällsbyggnadsförvaltning som genomför<br />

dessa.<br />

– Avdelningen är relativt liten då det mesta utförandet ligger på entreprenader,<br />

förklarar Per Nilsson som är chef för avdelningen.<br />

Avdelningen teknisk försörjning hanterar<br />

frågor som gäller områdena gator och vägar,<br />

VA (vatten och avlopp), mark, parker och<br />

grönytor, avfall och renhållning, trafik- och<br />

trafiksäkerhetsfrågor, lokaltrafik samt kart- och<br />

GIS-frågor.<br />

– Givetvis är det mycket att stå i när vi - som<br />

i år - utöver driftfrågor ska verkställa investeringar<br />

för 37 miljoner kronor. Varav närmare<br />

24 miljoner på VA-nätet, säger Per Nilsson.<br />

Han understryker att det är avdelningens<br />

medarbetare som tillsammans gör det möjligt<br />

att utföra arbetet.<br />

– Personalen är otroligt duktig. Vi har en bra<br />

blandning med erfarenheter från både privat<br />

och offentlig sektor på olika orter. Vi ser positivt<br />

på att det satsas för samhällets utveckling,<br />

och vi jobbar hårt för att genomföra allt.<br />

Investeringsprojekt tar lång tid<br />

Ett investeringsprojekt tar ofta ett år från beslut<br />

till färdigt genomförande.<br />

Först måste arbetet projekteras, under denna<br />

process tar avdelningen fram ritningar, underlag<br />

och bygghandlingar. Under projekteringar<br />

vrids och vänds olika aspekter som måste tas<br />

hänsyn till.<br />

– I botten ligger oftast en plan som utgår<br />

från de styrdokument som finns i kommunen,<br />

exempelvis fördjupad översiktsplan. Om det<br />

gäller ett vägprojekt ska befintliga trafikmängder<br />

och trafikflöden analyseras, analyserna styr<br />

utformning och vilka typer av beläggning som<br />

används. Vid VA-projekt måste vi ta hänsyn till<br />

andra faktorer, men även det är en komplicerad<br />

process, förklarar Per Nilsson.<br />

Hänsyn ska tas till att nödvändiga tillståndsprocesser<br />

- exempelvis miljötillstånd och lantmäteri<br />

- ofta har långa handläggningstider.<br />

Projektering görs i tätt samråd med konsulter<br />

och det gäller att få så bra bygghandlingar som<br />

möjligt. När upphandlingsprocessen är klar,<br />

ska det nämligen byggas med så få avvikelser<br />

från handlingarna som möjligt.<br />

Köpmannagatan<br />

Mer information på webben<br />

På vår hemsida - www.kalix.se/projekt - finns<br />

information om aktuella och nyligen genomförda<br />

projekt.<br />

Före- och efterbilder finns också på sidan, där<br />

du bland annat kan läsa om:<br />

• Cirkulation Nygatan-Centrumvägen:<br />

Tidigare en propp i trafiken, men den<br />

flyter numer klockrent här.<br />

• Cirkulation Postgatan-Centrumvägen:<br />

Förutom bättre flöde i trafiken har vi nu<br />

här säkrare passage för gående. Delfinan-<br />

Nya säkra cirkulationsplatser underlättar trafikflödet, och skapar en trygghet även för den som går eller cyklar.<br />

Breddade trottoarer längs Köpmannagatan bidrar samtidigt till att skapa ett modernare centrum.<br />

8 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong>


Efter ombyggnationen av Köpmannagatans östra<br />

del under 2014-<strong>2015</strong> har fler parkeringsplatser<br />

tillkommit i området.<br />

I anslutning till korsningen Postgatan-Köpmannagatan<br />

(bakom Trocadero) finns 17 platser för<br />

allmän parkering.<br />

Centrumvägen<br />

Parkeringen norr om Interflora har utökats med<br />

fler platser, och på bägge sidor om Postgatan finns<br />

nu parkeringar. Vid Folkets hus har dessutom en<br />

helt ny yta med cirka 30 platser ordnats.<br />

förvandling<br />

sierat via bidrag för tätortsåtgärder från<br />

Trafikverket.<br />

• Skolgatan: Knyter ihop Skolgatan i den<br />

sträckning det var tänkt från början. Delfinansierat<br />

via bidrag för tätortsåtgärder<br />

från Trafikverket.<br />

• Köpmannagatan: Ett led i den fördjupade<br />

översiktsplanen. Målet är ett modernare<br />

centrum med mer liv och rörelse, där<br />

gående och cyklande kan färdas tryggt.<br />

• Töre tätortsupprustning: Ett efterlängtat<br />

projekt för invånarna där Trafikverket<br />

upprustar för överlämnande till kommunen.<br />

Kommunen har deltagit i processen<br />

och de åtgärder som genomförts.<br />

• Fredsgatan och Vassenvägen: Nödvändiga<br />

byten av VA-ledningar har skett samtidigt<br />

som gatorna moderniserats med<br />

separata gång- och cykelvägar.<br />

Viktigt framtida projekt<br />

Per Nilsson avslöjar att ett av de viktigaste projekten<br />

för Kalix utveckling ännu ligger en bit in<br />

i framtiden.<br />

– Vi väntar på de sista besluten för att persontrafik<br />

på järnväg mellan Luleå och Haparanda<br />

ska kunna dras igång, något som skulle innebära<br />

en enorm möjlighet till kompetensförsörjning<br />

i regionen.<br />

Persontrafik med tåg under 2018<br />

Julen kom tidigt i år då regionalfonden den 9 december beslutade att tillskjuta<br />

nästan 18 miljoner kronor till etablering av resecentra i Kalix och Haparanda<br />

för persontrafik på nya Haparandabanan.<br />

– Det här är någonting vi har jobbat för under en lång tid, så vi är väldigt<br />

glada idag, säger kommunalråd Ellinor Söderlund (S).<br />

Förutom Kalix kommun står Haparanda stad<br />

och trafikverket bakom strukturfondsansökan,<br />

och att regionalfonden nu beslutat att delfinansiera<br />

projektet är en viktig pusselbit för att<br />

denna viktiga infrastruktursatsning ska kunna<br />

genomföras.<br />

Viktig möjlighet till pendling<br />

Utvecklingsutskottets ordförande Tommy<br />

Nilsson (S) understryker vikten av persontrafik<br />

på Haparandabanan för näringslivets utveckling,<br />

då ortens företag inom en femårsperiod<br />

behöver ett tillskott på 1 600-1 800 människor i<br />

arbetsför ålder.<br />

– Det här är oerhört viktigt för kompetensförsörjningen<br />

i framtiden, att det finns möjligheter<br />

att pendla in till Kalix. Det kan vara ett av<br />

de största beslut som någonsin tagits i kommunen,<br />

men det vet vi inte förrän om 15-20 år.<br />

Ellinor Söderlund är övertygad om att möjligheten<br />

att tågpendla till och från Kalix kommer<br />

att göra kommunen till en attraktivare boendeort<br />

för människor i alla åldrar.<br />

– Det skapar större förutsättningar även för<br />

våra ungdomar att bo kvar i Kalix, och färdas åt<br />

olika håll. Det är också en viktig fråga när man<br />

pratar med ungdomar. Möjligheten att kunna<br />

bo i Kalix och färdas lätt både mot Haparanda<br />

Kemi på finska sidan för utbildning, och även<br />

mot Luleåhållet och Boden.<br />

Underlättar för miljö och individ<br />

Kommunstyrelsens andre vice ordförande<br />

Sven Nordlund (MP) har det övergripande<br />

miljöansvaret i kommunen, och han är också<br />

mycket glad över beskedet.<br />

– Det är ett stort steg mot att det faktiskt ska<br />

bli verklighet med persontrafik. Det har inte<br />

bara betydelse för regionens utveckling, utan<br />

det är ju även en jättestor miljöfråga. Vi har<br />

runt 1 000 personer som pendlar ut från kommunen,<br />

det här kan underlätta mycket för både<br />

miljön och individen i sig.<br />

En annan som gläds över beskedet är Katarina<br />

Burman (V) som är kommunstyrelsens<br />

tredje vice ordförande med ansvar för övergripande<br />

jämställdhets- och folkhälsofrågor.<br />

– Ur jämställdhetssynpunkt är det viktigt,<br />

många familjer har inte råd att ha två bilar och<br />

kvinnor prioriterar att resa kollektivt.<br />

Inväntar pengar till driften<br />

Resecentra i Kalix och Haparanda är i och<br />

med beskedet finansierat. Per Nilsson - som<br />

är avdelningschef för teknisk försörjning<br />

– poängterar dock att EU-pengarna är till<br />

nödvändiga byggnationer, och att ett beslut<br />

kvarstår innan tågen kan börja rulla.<br />

– Det som återstår är att uppvakta staten för<br />

att få driftpengar till trafikeringen. Regionen<br />

– det vill säga kommunerna och landstinget -<br />

har gått in med tio miljoner tillsammans och<br />

staten måste matcha det beloppet. Det är en del<br />

av Norrtågssatsningen där staten för Norrtågs<br />

övriga sträckor gått in med halva finansieringen,<br />

och då är förhoppningen givetvis att de gör<br />

likadant på den här sträckan.<br />

Hoppas på persontrafik 2018<br />

Per Nilsson förklarar att projektet kan verkställas<br />

först efter att driften av sträckan finansierats.<br />

– Vi inleder då en mer detaljerad projektering<br />

tillsammans med Trafikverket, och<br />

Haparanda gör på samma sätt. Vi har ett helt<br />

nytt område vi kommer att gå in i och bygga.<br />

Målsättningen är att komma igång med persontrafiken<br />

under 2018.<br />

<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 9


Öppenvården visar vägen till ett bättre liv<br />

Vid öppenvården Freja i Kalix erbjuds människor i alla åldrar hjälp och<br />

stöd med olika sociala problem. Det kan exempelvis handla om föräldrastöd,<br />

stöd vid beroendeproblematik, medberoende eller kriminalitet.<br />

Öppenvården arbetar främst med uppdrag<br />

från socialsekreterare, som bedömt och beslutat<br />

om stödinsats.<br />

Enhetschef Anita Larsson förklarar att den<br />

som är i kontakt med öppenvården även<br />

erbjuds möjlighet till rådgivning utan att behöva<br />

utredas av handläggare.<br />

– När den som har behov och funderingar<br />

kontaktar oss och beskriver sin fråga lotsas<br />

denne vidare eller tas emot av oss här. Det är<br />

möjligt att komma hit på fem besök utan att<br />

registreras som ett ärende.<br />

Hjälp för de mest utsatta<br />

Personer med samsjuklighet - det vill säga ett<br />

missbruk kombinerat med en psykisk problematik<br />

- kan få hjälp av Kalix Case Managers<br />

(CM-teamet). Dessa jobbar tillsammans i ett<br />

lag med fyra personer, där två kommer från<br />

öppenvården och två från närpsykiatrin.<br />

Arbetet anpassar CM-teamet väldigt mycket<br />

utifrån brukarnas behov genom ett uppsökande<br />

arbetssätt. De möter exempelvis ofta upp<br />

Esteteleverna på Furuhedsskolan har sedan ett tag tillbaka<br />

fått skapa vackra glasfat med temat Kalix. Eleverna har själva<br />

tolkat temat utifrån sina erfarenheter.<br />

– En del är ju inte från Kalix kommun utan de bor utanför<br />

Kalix, förklarar läraren Marie Eliasson.<br />

Eleverna började med att rita skisser där exempelvis exakt storlek för<br />

varje glasbit skulle finnas angiven. Varje detalj är viktig i detta första<br />

stadium.<br />

– Det krävs mycket planering, och sedan måste man våga skära i glas<br />

och ta risken att skära sig ibland, säger Marie Eliasson.<br />

Duktiga elever<br />

Eleverna har skyddskläder och skyddsglasögon då de skär i materialet,<br />

och Marie Eliasson konstaterar att de har lärt sig konsten riktigt snabbt.<br />

– De är duktiga våra elever! De har lärt sig att hantera glaset, och har<br />

faktiskt blivit väldigt duktiga på att skära. Sedan ska de få glasbitarna att<br />

bli lika stora, så att de passar i formen man har valt. De har också fått<br />

personer i deras hem, och samordnar deras<br />

tillgängliga resurser och insatser.<br />

Grupper för barn och vuxna<br />

Jennie Nilsson är kurator vid ungdomsmottagningen<br />

men även behandlare vid öppenvården.<br />

Hon understryker vikten av att se alla de barn<br />

som lever i miljöer där det finns missbruk och<br />

våld.<br />

– De barnen har vi möjlighet att möta upp<br />

och erbjuda samtal. Vi har även ett bra material<br />

för att jobba i grupp med barn som har<br />

föräldrar med ett missbruk. För barn som<br />

har bevittnat våld erbjuder vi krisstödsamtal<br />

genom Trappan.<br />

Öppenvården har många insatser att erbjuda<br />

ungdomar och föräldrar, ofta i samverkan med<br />

polis, skola, BUP och andra aktörer i samhället.<br />

Prevention och föräldrastöd<br />

Framtida problem kan förebyggas tidigt, och<br />

en bra början är att ge föräldrarna rätt verktyg<br />

när barnet ännu är litet. Just föräldrautbildning<br />

är en verksamhet som står familjepedagog<br />

Susanna Björnemark väldigt nära.<br />

– Jag har fokus på preventionsarbete, föräldrastöd<br />

och föräldrastödsprogrammet Komet.<br />

Komet är en familjestödjande verksamhet<br />

vilken erbjuds föräldrar som behöver verktyg<br />

för att hantera bråk och konflikter i familjen på<br />

ett mer framgångsrikt sätt. Fokus är på att se<br />

möjligheterna.<br />

Susanna arbetar även som stöd i barnfamiljer<br />

när handläggarna beslutat om denna insats.<br />

– En utredning ska först påbörjas, och jag<br />

verkställer först då handläggaren vet vad familjen<br />

behöver.<br />

Lättnad att öppna sig<br />

Öppenvårdens medarbetare har alla olika<br />

roller, men de samarbetar och anpassar sig för<br />

personens bästa. Det handlar om att vinna personens<br />

förtroende, och Anita Larsson förklarar<br />

att de flesta beskriver en stor lättnad när de väl<br />

börjar anförtro sig.<br />

– Det kan ta olika länge eftersom vi tar hänsyn<br />

till behovet, och arbetet även ibland kan<br />

ske i personens hem. Vi arbetar under sekretess<br />

och har fokus på att skapa trygghet för de som<br />

får stöd.<br />

Estetelever skapar vackra glasfat med Kalixtema<br />

10 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> JUNI <strong>2015</strong><br />

jobba mycket med att få skarvarna bra.<br />

Eleven Isabell Byberg berättar om sitt glasfat.<br />

– Jag gjorde Kalix älv, med skog på båda sidorna om den. Det svåraste<br />

var nog att få alla bitar att passa.


Socionomprogrammet - en utbildning i ropet<br />

Enligt bland andra Akademikerförbundet SSR är ropet efter socionomer idag<br />

stort, vilket i praktiken innebär garanterat jobb efter utbildning.<br />

– Jag har hört det i efterhand, men det var inte därför jag sökte. Det var att jobba<br />

nära människor som lockade, säger Elin Björkman som läser till socionom vid<br />

Umeå universitet.<br />

Elin Björkman och Micaela Sakko är två av<br />

fem Kalixbor som går femte terminen av sju på<br />

socionomprogrammet i Umeå just nu. Båda<br />

vill helst jobba i Kalix i framtiden, men de är<br />

beredda på att allt kan hända.<br />

– Jag kan verkligen känna en skräckblandad<br />

förtjusning för det här yrket. Du vet aldrig vad<br />

du kommer att bemötas av, och vi vet inte var<br />

vi hamnar heller för de ropar efter socionomer<br />

överallt. Det är det som är så spännande när<br />

vi går ut, vi vet inte var vi blir placerade, säger<br />

Elin Björkman.<br />

Skriande behov<br />

En bidragande orsak till det ökade intresset<br />

torde vara arbetsmarknadsklimatet, då det inom<br />

vården just nu finns ett skriande behov av undersköterskor.<br />

– Vi ser idag att många av våra elever jobbar<br />

Vill hjälpa människor<br />

Efterfrågan på socionomer är stor från såväl<br />

kommun som landsting, staten och inte minst<br />

den privata sektorn. Elin Björkman berättar att<br />

hon sökte till utbildningen direkt efter gymnasiet.<br />

– Jag jobbade under gymnasietiden på gruppbostäder<br />

inom LSS (Lagen om stöd och service),<br />

det var där det började och jag jobbar ännu<br />

inom det. Jag har också gjort ett projektarbete<br />

med kvinnojouren tidigare, som gjorde att jag<br />

och vikarierar ute i olika verksamheter inom<br />

vård och omsorg. En del av våra elever har också<br />

under utbildningstiden fått tillsvidareanställning<br />

i kommunen. Arbetsmarknaden ser god ut för<br />

våra elever, konstaterar Maria Eklund.<br />

Studier under frihet<br />

Hon förklarar att eleverna på vård- och omsorgsutbildningen<br />

själva kan välja om de vill<br />

vara med på lektioner och läsa på skolan, eller<br />

om de hellre vill läsa hemifrån med hjälp av det<br />

webbaserade verktyget Fronter.<br />

– Våra elever är väldigt motiverade och intresserade,<br />

och det känns jättekul att jobba med<br />

dem.<br />

Alla elever har inte svenskt ursprung, och de<br />

som inte har studerat svenska tidigare måste läsa<br />

antingen ”Svenska 1” eller ”Svenska som andra<br />

språk” under utbildningstiden. Maria Eklund<br />

förklarar att det också finns en liknande utbildning<br />

som kombineras med SFI-studier.<br />

– Vi har en specifik utbildning för nyanlända,<br />

och de eleverna ingår inte i de 36 som startade i<br />

höst. De nyanlända eleverna blir färdiga till jul.<br />

”Känns väldigt viktigt”<br />

Kristina Lidström och Anki Svensson är två av<br />

de 36 elever som inledde utbildningen i höst.<br />

Kristina Lidström berättar att hon kommer från<br />

bestämde mig för att jobba med människor i<br />

utsatta situationer.<br />

Något större arbetslivserfarenhet har Micaela<br />

Sakko, som arbetade inom handikappomsorgen<br />

innan hon valde att söka till socionomprogrammet.<br />

– Det var för att jag ville arbeta med<br />

människor och kunna hjälpa andra. Under<br />

sommaren jobbade jag med biståndshandläggning,<br />

och det var då jag kände att jag valt rätt<br />

utbildning, säger hon.<br />

Utsatt yrkesgrupp<br />

Micaela Sakko är väl medveten om att arbetet<br />

med utsatta personer kan komma att sätta henne<br />

i obekväma - och ibland hotfulla - situationer.<br />

– Jag visste att man som socionom kan hamna<br />

i utsatta positioner när jag sökte till utbildningen,<br />

men jag kände inte att det hindrade mig från att<br />

söka eftersom jag vill finnas där för andra. Sedan<br />

har vi själva inte fått vara med om alla situationer,<br />

i och med att vi inte har varit ute så mycket ännu.<br />

Arbetsmarknaden för socionomer är väldigt<br />

bred med många olika yrkesroller, och både<br />

Elin och Micaela förklarar att de vill känna sig<br />

fram innan de väljer yrke.<br />

– I somras jobbade jag med handläggning, och<br />

det var intressant och lärorikt. Nu på praktiken<br />

går jag med en enhetschef, och jag tycker det är<br />

intressant det också. Jag kan inte riktigt välja, jag<br />

vill se allt, fastslår Micaela Sakko.<br />

Ökande intresse för vård- och omsorgsutbildningen<br />

Intresset för vård- och omsorgscollege<br />

vid vuxenutbildningen i Kalix är större<br />

än någonsin, och förstelärare Maria<br />

Eklund är nöjd.<br />

– När vi startade upp i höst hade vi 98<br />

elever på listorna, men vi har över 100<br />

om vi räknar samman alla. Det är jättekul,<br />

det är rekord!<br />

I höst var det 36 elever som påbörjade vård- och<br />

omsorgsutbildningen, och det finns därtill ett<br />

antal sökande som står i kö.<br />

Elin Björkman och Micaela<br />

Sakko studerar - på distans<br />

från Luleå Tekniska Universitet<br />

- till socionomer vid<br />

Umeå universitet.<br />

en anställning inom detaljhandeln, och att<br />

hon hoppade på utbildningen då hon kände<br />

att hon ville göra något nytt.<br />

– Det känns spännande. I stället för att ge<br />

service till kunder - som man lockar in för att<br />

sälja någonting till - så får man vårda om en<br />

person, och öppna sig lite mer än bara ytligt.<br />

Det känns väldigt viktigt!<br />

Anki Svensson berättar att hon jobbade<br />

inom vården när hon var yngre, och att hon<br />

närmast kommer från en lantbruksbakgrund.<br />

– Lantbrukets framtid är ganska brokig så<br />

jag tänkte att eftersom jag inte har någon titel<br />

vore undersköterska ganska bra. Min plan är<br />

att fortsätta att utbilda mig till sjuksköterska.<br />

En tryggare framtid<br />

Båda medger att det stora behovet av undersköterskor<br />

spelat in i deras val av utbildning.<br />

– Naturligtvis har det vägt in en del för min<br />

del i alla fall, och lusten att komma vidare,<br />

säger Anki Svensson och Kristina Lidström<br />

instämmer.<br />

– För min del också, det är ju så brett. Någonstans<br />

hamnar man ju när man har den<br />

här utbildningen och det är väldigt skönt att<br />

veta, för inom privathandeln är det inte jättemånga<br />

jobb.<br />

<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 11


Ryska familjen Knysh brinner för Töre<br />

Sergei och Svetlana Knysh flyttade för tre år sedan från Murmansk i Ryssland till Töre, och sedan dess<br />

har deras engagemang för bygdens framtid bara vuxit.<br />

– Vi har en initiativgrupp i Töre där vi ingår i olika projekt tillsammans med bland andra Töre framtidsgrupp,<br />

Företagarna i Töre och föreningar, berättar Sergei Knysh.<br />

Kärleken till Sverige började gro för länge<br />

sedan då Sergeis pappa - Viktor Knysh - spelade<br />

tennis för Piteå TK, där han var aktiv i 25 år.<br />

Spenderade somrarna i Töre<br />

Idag är han en erkänt duktig tennistränare,<br />

med en varaktig passion för Sverige.<br />

– Min pappa och min fru arrangerade under<br />

tolv år varje sommar ett tennisläger för barn<br />

i Älvsbyn, Luleå och Piteå, berättar Sergei<br />

Knysh.<br />

Viktor Knysh köpte ett hus i Töre 2008, och<br />

Sergei berättar att det under några år fungerade<br />

det som hela familjens sommarställe.<br />

– Vi tyckte väldigt mycket om det, och när<br />

det var dags att åka hem ville vi inte det. Vi<br />

insåg att vi ville leva här!<br />

Skaffade hus och arbete<br />

När Sergeis pappa 2010 tyckte att det var dags<br />

för familjen köpa ett eget hus i Töre fanns<br />

ingen tvekan. Hus köptes och något år senare<br />

fick Sergei jobb på företaget Klar Svan AB, där<br />

han också är delägare.<br />

– Vår nisch är animerade filmer, 2d-animeringar<br />

och 3d-visualiseringar. Vi producerar<br />

vad vi kallar för förklaringsfilmer, som på kort<br />

tid kan förklara 3-4 idéer, förklarar Sergei.<br />

Svetlana Knysh fungerar som Klar Svans<br />

manusförfattare, men hon är också anställd<br />

som danslärare vid Kalix kommun.<br />

– Jag har åtta skolor och över 100 elever. Det<br />

är lite svårare här för mig eftersom allt är på<br />

svenska, men jag tycker om barn och jag gillar<br />

12 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong><br />

att dansa så det är inga problem.<br />

Internationellt samarbete<br />

Förutom två anställda i Sverige har Klar Svan<br />

medarbetare i Ryssland och Ukraina. På distans<br />

samverkar de i företagets olika projekt.<br />

Företaget har bland annat gjort flera filmer<br />

för Kalix kommun, och Sergei berättar om<br />

ett nytt projekt som de har ihop med biograf<br />

Röda Kvarn.<br />

– I samarbete med Anders Nordqvist har<br />

vi börjat göra 3d-filmer för bioduken, vi har<br />

testat och det fungerar bra!<br />

TÖREBYGDEN<br />

Klar Svan producerade<br />

hemsidan och kortfilmen<br />

”Flytta till Töre”.<br />

Idag är Sergei Knysh<br />

bland annat administratör<br />

för Törebygdens<br />

officiella Facebooksida.<br />

Paret stormtrivs i Töre och har hjälpt till att<br />

sprida en positiv bild av orten bland genom<br />

kortfilmen och hemsidan ”Flytta Till Töre!”<br />

– Töre är ett fint ställe att uppfostra småbarn<br />

på, vi har en son som går på dagis här, säger<br />

Sergei.<br />

Yngste sonen Viktor är 4 år, medan storebror<br />

Daniel är 19 år.<br />

Asylsökande vänner<br />

Paret har många vänner, inte minst på<br />

flyktingboendet Månstrimman där många<br />

asylsökande mellanlandar i väntan på uppehållstillstånd.<br />

– De första flyktingarna kom hit till Töre i juli<br />

förra året. Många av dem talade väldigt god<br />

engelska, och de började lära sig svenska från<br />

första dagen, säger Dergei Knysh.<br />

Han berättar att det var många välutbildade<br />

människor som kom från Syrien, och att han<br />

idag är stolt att ha vänner ibland dem.<br />

–Det finns bra utsikter för utbildade<br />

människor att hitta jobb i Norrbotten, speciellt<br />

för elektriker och ingenjörer. Jag tror att de<br />

utan problem kommer att vara integrerade<br />

och få jobb inom 1-3 år, säger Sergei Knysh.<br />

Fantastiska volontärer<br />

Under november månad var ett av de stora<br />

samtalsämnena i Töre evakueringsboendet på<br />

Töre Folkets Hus, och Sergei Knysh är snabb<br />

att framhäva alla volontärer som gjort en fantastisk<br />

insats.<br />

– Många flyktingar som redan bodde här på<br />

Månstrimman hjälpte till att översätta varje<br />

dag, de pratade med nykomlingar förklarade<br />

att de nu är i Sverige, i säkerhet. Att det här är<br />

bara en temporär lösning.<br />

Samtidigt som allt fler söker asyl i Sverige blir<br />

också handläggningstiderna längre, mot denna<br />

bakgrund söker Klar Svan nu finansiering<br />

till informationsfilmer för asylsökande. En Idé<br />

som Sergei fick av en syrisk vän.<br />

– Han var väldigt rädd för vintern, och frågade<br />

vad han skulle ha på sig. Naturligtvis hjälpte<br />

vi honom, och han föreslog då att vi skulle<br />

producera filmer som förklarar olika saker för<br />

flyktingar.


Nu hjälper de andra asylsökande i Sverige<br />

För nio år sedan satte Said Ahmed Abdullahi för första gången sin fot i<br />

Töre, och genom sitt engagemang i Röda Korset hjälper han idag själv asylsökande<br />

i Sverige.<br />

– Det känns jättebra att hjälpa flyktingar, eftersom jag också var flykting<br />

när jag kom till Sverige, säger han.<br />

Said Ahmed Abdullahi är 30 år, och kommer<br />

ursprungligen från Somalia. Han berättar att<br />

han som kvotflykting kom till Sverige i maj<br />

2007, i sällskap med tre andra killar.<br />

– FN tog oss hit från Thailand, men det är<br />

bara jag som är kvar här i Kalix och det känns<br />

som att jag är hos mamma - hos min familj. De<br />

andra killarna har flyttat söderut i Sverige, men<br />

jag vill inte flytta någon annanstans. Jag ska<br />

leva här livet ut!<br />

Sambo och trebarnsfar<br />

I Töre jobbade Said Ahmed Abdullahi bland<br />

annat som Pizzabagare, och det var också via<br />

jobbet han för snart sex år sedan träffade sin<br />

sambo Habiba Abdi Adan.<br />

– Vi hittade varandra i Töre där vi jobbade på<br />

Töre Pizzeria. Vi har tre barn nu, en pojke och<br />

två flickor.<br />

Familjen har förblivit Kalix trogen, och Said<br />

Ahmed Abdulahi berättar att det blev mycket<br />

lättare att passa in i samhället sedan han lärde<br />

sig att prata svenska.<br />

– Första året var det lite svårt att förstå folk,<br />

och de förstod inte när jag pratade. Men sedan<br />

har det gått bra. Vi trivs i Kalix, jag har bra<br />

kompisar och bra arbetskamrater.<br />

Hjälper asylsökande<br />

Sedan våren <strong>2015</strong> har Said Ahmed Abdulahi<br />

varit anställd av Röda Korset i Kalix, ett uppdrag<br />

som han trivs med. Han hjälpte exempelvis<br />

till på Töre Folkets när lokalen fungerade<br />

som evakueringsplats för asylsökande hösten-vintern<br />

<strong>2015</strong>.<br />

– Det finns många problem i världen nu.<br />

I Töre hjälper vi nu flyktingar med att skaffa<br />

kläder och annat. Jag hjälper också flyktingar<br />

genom att jag kan lite olika språk, som arabiska<br />

och somaliska.<br />

Han minns tacksamt själv den hjälp han själv<br />

Mamma Habiba Abdi Adan, med 10 månader unga<br />

dottern Istar Said Hmed och sonen Ibrahim Said Ahmed,<br />

4 år. I pappa Said Hmed Abdullahis knä sitter<br />

dottern Istahil Said Ahmed, 2 år.<br />

Integrationsstipenium till Törebygdens framtid<br />

Fritids- och kulturnämnden delade<br />

den 9 december ut Kalix kommuns<br />

Integrationsstipendium <strong>2015</strong> till<br />

Törebygdens framtid.<br />

Som representanter för föreningen mottog<br />

Kristina Enholm och Rune Björnström<br />

stipendiet på 7 000 kronor.<br />

Diplom, blommor och stipendium delades<br />

ut av Fritids- och kulturnämndens ordförande<br />

Britt-Inger Nordström (S).<br />

fick som ny i landet, och den hjälp han än idag<br />

erbjuds som kommuninvånare.<br />

– Kalix kommun är jättebra. Jag hade duktiga<br />

lärare i skolan, och vi har fått hjälp med allt.<br />

Kalix kommunalråd Ellinor Söderlund - som<br />

jag numer känner - har hjälpt oss med mycket.<br />

Ser ljust på framtiden<br />

Said Ahmed Abdulahi uttrycker också en stor<br />

tacksamhet till sina arbetsgivare. Idag jobbar<br />

han måndag-torsdag för Röda Korset i Kalix,<br />

men han vill jobba mer.<br />

– Jag vill jobba fredagar också, så att jag klarar<br />

min familjs ekonomi. Jag har många räkningar<br />

att betala, förklarar han och skrattar.<br />

Idag ser Said Ahmed Abdulahi ljust på familjens<br />

framtid.<br />

– Mina barn kommer att lära sig mycket då<br />

de ska utbilda sig här, och jag vill också lära<br />

mig mer. Man måste ha bra utbildning för att<br />

lyckas i livet!<br />

Motiveringen lyder<br />

”Törebygdens Framtid har på ett föredömligt<br />

sätt arbetat för att integrera nyanlända i gemenskapen.<br />

Ideella krafter har engagerat sig och sitt<br />

stora kontaktnät till kontakter med myndigheter,<br />

hälsovård, företag samt följt med de<br />

nyanlända till anställningsintervjuer.<br />

Föreningen anser att språket är en mycket<br />

viktig del i integrationen och startade därför i<br />

ett tidigt skede egen undervisning i svenska.”<br />

<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 13


Fixaren som älskar att umgås<br />

Genom kombinationstjänsten Fixare och Rödakorsvän erbjuder Kalix kommun<br />

och Röda korset äldre, funktionshindrade och ofrivilligt ensamma kostnadsfri vardagshjälp<br />

och sällskap.<br />

Jeanette Hällefors är sedan ett drygt år tillbaka<br />

anställd som Fixare och Rödakorsvän i Kalix,<br />

och hon förklarar att det har varit en fantastisk<br />

tid.<br />

– Det är superroligt och ger så mycket tillbaka.<br />

Jag hoppas att fler kommer att få jobba med det.<br />

Tjänsten erbjuds i speciell samverkan mellan<br />

föreningsliv och kommun. Jeanette är nämligen<br />

anställd av Pålänge GIF, som också tar emot de<br />

uppdrag som kommer in via Kalix kommun<br />

och Röda Korset. Hon gör allt från att sätta upp<br />

tavlor och bära tunga saker, till att lasta av skräp<br />

vid soptippen, följa någon till sjukhus eller bara<br />

vara där för den som behöver en vän. Jeanette<br />

berättar att arbetsuppgifterna oftast går in i varandra.<br />

Fakta om Fixartjänsten<br />

→ Vardagar klockan 07.00-15.45 nås Jeanette Hällefors<br />

via Kalix kommuns växel eller på 0923-656 28.<br />

→ Vid nödlägen under kvällar och helger kan räddningstjänsten<br />

hoppa in i stället för Jeanette.<br />

→ Läs mer på www.kalix.se/fixaren<br />

Vintern innebär en hel del snöskottning för<br />

Jeanette Hällefors.<br />

– Det är nästan man önskar att man<br />

kunnat klona sig för alla vill ha snöskottning<br />

på en gång, men det är ju inte hela gårdar<br />

det handlar om utan vid brevlådan och<br />

bron, säger hon.<br />

– Jag kan inte särskilja uppdragen genom att<br />

hänga upp en tavla och sedan springa ut, tvärtom.<br />

Det är väl det som är det roliga, att jag ofta<br />

blir vän med de personer jag går till.<br />

Det sociala samspelet är väldigt viktig för<br />

många av de personer som hon besöker, men<br />

också för Jeanette själv.<br />

– Framför allt är det givande att samtala med<br />

personen, när det inte blir på löpande band. Att<br />

få hämta någon till ett evenemang eller ta en<br />

promenad och bara diskutera väder, vind och<br />

årstidernas växlingar.<br />

Hon besöker människor i alla åldrar, och uppgifterna<br />

är i stor utsträckning säsongsbetonade.<br />

Kalix är stort till ytan, och ambitionen är att bli<br />

mer tillgänglig även för människor i byarna.<br />

– Det är dels på begäran, men också för att<br />

sprida budskapet. Vi har inte lyckats nå alla. Jag<br />

tror att det finns många som ännu inte har ringt<br />

och hört av sig som skulle behöva det. För att<br />

bryta ensamheten är ju a och o kan jag tycka,<br />

både för ens liv och för ens hälsa.<br />

Wivan Rönnbäck älskar att<br />

sjunga på Kalixbondska.<br />

Skivomslag av Åsa Morin.<br />

Foton: Lena Bäckman.<br />

Skivdebut på Kalixbondska<br />

I september gav föreningen Kalix Bygdemål<br />

ut en cd-skiva med 15 låtar på<br />

Kalixbondska.<br />

I samma veva lanserade gänget också ett häfte<br />

med sångerna och en ny hemsida.<br />

– Vi ville dokumentera Kalixbondskan, för<br />

det är ett språk som är gudomligt, målande och<br />

kryddstarkt, säger skivdebutanten och sångerskan<br />

Wivan Rönnbäck.<br />

Hon brukar sjunga på ”bondskträffar”, och när<br />

styrelsen frågade om hon ville sjunga in en skiva<br />

tvekade hon inte för en sekund. Det är ”Ortens<br />

Patrask” med Bernt Selberg och Jörgen Wennström<br />

som kompar henne på albumet.<br />

Wivan berättar hur svårt det var att välja ut 15<br />

låtar, men det lyckades till slut.<br />

– Jag valde ut sånger som var rytmiska och<br />

språkmässigt väldigt uttömmande på bondska.<br />

De som skrev texterna var suveräna, jättebra är<br />

de allihop.<br />

Kalixbondskan är inget skriftspråk, orden stavas<br />

därför som de låter. Wiwan förklarar att uttrycken<br />

ofta är väldigt uttrycksfulla och roliga.<br />

– Vi har ju till exempel ”låtterstjíne” som betyder<br />

norrsken, och ”niromörkré” som är det svarta<br />

mörkret som vi har på hösten.<br />

Läs mer om föreningen, skivan och sånghäftet på<br />

www.kalixbondska.se.<br />

Kalix i mitt<br />

Vad betyder julen för dig?<br />

Tor Bonna<br />

- Det är en familjehögtid. Den här julen ska<br />

vi faktiskt åka bort, vi ska ned till västkusten<br />

och fira.<br />

14 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong><br />

Pernilla Strömbäck:<br />

–Att man samlas, och har det trevligt. Att<br />

man rår om varandra. Antingen är vi hos<br />

mina föräldrar eller hos min sambos föräldrar.<br />

Lennart Koglin<br />

- Mindre än den har betytt tidigare, men det<br />

blir väl att fira med familjen. På nyår blir det<br />

kanske en fondue till maten, och sedan att<br />

titta på raketerna och se en nyårsfilm.


Språket - en del av identiteten<br />

Lördag den 10 oktober gästades Må bra dagen i<br />

Kalix av Andreas Ali Jonasson. En andra generationens<br />

sverigefinländare som kåserade kring hur han<br />

som vuxen revitaliserat sitt minoritetsspråk - finskan.<br />

Redan på barnavårdscentralen fick Andreas mamma rådet<br />

att bara tala svenska med honom, vilket hon också<br />

gjorde. Språkets låga status gjorde att han som liten<br />

skämdes för sin finska bakgrund.<br />

‒ Mamma talade med finsk brytning, hade<br />

hon i stället varit fransk hade det kallats för<br />

fransk accent. Det är skillnad på hur språk<br />

betraktas!<br />

Andreas kände alltid sorg i hjärtat då hans<br />

morfar ringde och de inte kunde prata med<br />

varandra, hans språkresa kom därför att<br />

drivas av viljan att kunna tala finska med<br />

morfar.<br />

När han vid nio års ålder ville läsa finska i<br />

skolan stötte han dock på patrull, han nekandes<br />

eftersom språket inte var levande i hemmet.<br />

Under uppväxten i Göteborg kände han sig delad –<br />

han var varken svensk eller finsk.<br />

‒ I skolan delades fotbollslagen upp i Sverige och Finland. Det<br />

svenska laget sa att jag är finne, och i det finska laget förstod jag ingenting.<br />

I sena tonåren flyttade han till Haparanda för att studera finska. Han<br />

pratade ofta med skolans vaktmästare, som blev lite av en språkmentor.<br />

Glad i hågen ringde Andreas sin mamma och började prata<br />

finska - trodde han – men i själva verket hade han lärt sig meänkieli!<br />

Andreas har sedan dess tagit tillbaka sitt minoritetsspråk, och pratar<br />

finska så fort han får chansen.<br />

– Jag är ingen språkbegåvning, det går att lära sig bara man hittar<br />

miljöer att prata i. Det går alltid att hitta en finne!<br />

Andreas forskar idag på universitetsnivå och även där har han stor<br />

nytta av sina finskkunskaper.<br />

‒ Jag hann tyvärr aldrig prata finska med min morfar, men jag<br />

har haft stor nytta av språket för min identitet och som en merit på<br />

arbetsmarknaden. Sedan får jag ta del av musik, kultur och nyheter<br />

från ännu ett land.<br />

Kieli tärkeä osa identiteetistä<br />

Terveysmessuilla lauantaina 10. lokakuuta vieraili toisen<br />

sukupolven ruotsinsuomalainen luennoitsija, Andreas<br />

Ali Jonasson. Hän kertoi humoristisesti miten<br />

hän aikuisena elvytty vähemmistökielensä, suomen.<br />

Hänen äitinsä sai jo lastenneuvolassa ohjeen puhua ainoastaan<br />

ruotsia lapsensa kanssa, ja niin hän teki. Andreaksen suomalainen<br />

tausta hävetti lapsena, koska kielen status oli<br />

niin matala.<br />

‒ Äitini puhui suomen murtamisella, jos hän<br />

olisikin ollut vaikka ranskasta, hän olisi puhunut<br />

ranskan aksentilla. Kielien arvostamisessa on<br />

suuri ero.<br />

Aina kun hänen vaarinsa soitti, hän tunsi<br />

surun sydämessään koska he eivät pystyneet<br />

puhumaan toistensa kanssa. Tämä oli suuri syy<br />

miksi Andreas päätti tehdä kielimatkansa.<br />

Koulussa hän anoi suomen äidinkielenopetusta<br />

yhdeksänvuotiaana, mutta sai kieltävän päätöksen<br />

koska kieli ei ollut kodissa elävä.<br />

Kasvun aikana Göteborgissa hän tunsi itsensä jaetuksi<br />

– hän ei ollut ruotsalainen eikä suomalainen.<br />

‒ Koulussa jalkapallojoukkueet olivat aina Suomi ja Ruotsi.<br />

Ruotsalaiset sanoivat minun olevan suomalainen ja suomalaisessa joukkueessa<br />

minä en taas ymmärtänyt mitään.<br />

Myöhäisteini-iässä hän muutti Haaparannalle oppiakseen suomea. Koulun<br />

vahtimestarista tuli hyvä puhekaveri ja hän oli vähänkuin Andreaksen<br />

kielimentori. Hymy huulilla poika soitti äidillensä ja puhui suomea – uskoi<br />

hän itse – todellisuudessa hän olikin oppinut meänkieltä.<br />

Tästä lähtien Andreas on ottanut takaisin vähemmistökielensä ja puhuu<br />

suomea heti kun saa mahdollisuuden.<br />

‒ Kaikki voivat oppia suomen, minä en ole mikään kielilahjakkuus.<br />

Täytyy vaan löytää kielimiljöitä ja onhan se helppo löytää suomalaisen<br />

vaikka mistä.<br />

Andreas tekee yliopistotutkintoja ja myös tällä areenalla hänellä on hyötyä<br />

kielitaidoistansa.<br />

‒ Valitettavasti en ehtinyt puhua suomea vaarini kanssa, mutta oman<br />

identiteetin kannalta se on ollut tärkeä ja hyvä meriitti työmarkkinoilla. Sittenhän<br />

saan ottaa osaa toisenkin maan musiikista, kulttuurista ja uutisista.<br />

Hur firar du jul och nyår?<br />

Cecilia Mellander<br />

-Att umgås med släkt. Jag firar med sambons<br />

släkt på kvällen, men jag jobbar på<br />

dagen. På nyår kommer mina föräldrar upp<br />

från Sundsvall, så vi firar med dem.<br />

Brigitte Bergström<br />

– Ledigt, kravlöst. För mig är juldagen viktigare<br />

för då samlas vi alla hos mig, i och med<br />

att jag fyller år då. Det tycker jag är viktigare<br />

än julafton!<br />

Henrik Johansson<br />

– Den är en tradition att fira med familjen.<br />

Det brukar vara lite olika men i år är vi hemma<br />

hos oss. Det är första året som förälder<br />

så nyår blir nog ovanligt lugnt.<br />

<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 15


y<br />

Julkrysset<br />

z<br />

ÖNSKE-<br />

DRÖM<br />

BESKED<br />

OM RÄTT-<br />

SKIPARE<br />

SPEL-<br />

NING<br />

STAPLA<br />

HAR ANSLUTNING<br />

MED FINSKA<br />

JÄRNVÄGSNÄTET<br />

FIRAS<br />

13 JULI<br />

SIGNATUR<br />

MÅLS-<br />

MAN<br />

SJÖ-<br />

FÅGEL<br />

TÄTTING-<br />

AR<br />

FIXERAR<br />

BLICKEN<br />

MAKAK<br />

FLOTT ÅK<br />

KORT<br />

JA I<br />

OMSK<br />

ÖVERFART<br />

I ANDRA<br />

ÄNDEN AV<br />

LANDET<br />

RULLA<br />

VIRAS RU-<br />

NT VISS TÄTORT<br />

LEKSAKS-<br />

AXEL<br />

VILL HA<br />

SLÄPVA-<br />

GN I JUL-<br />

KLAPP<br />

CIVIL-<br />

STÅND<br />

MAKE-<br />

UPEN<br />

FIRAS<br />

23 SEP-<br />

TEMBER<br />

KAN<br />

INNE-<br />

BÄRA EN<br />

FÖR-<br />

MÖRK-<br />

ELSE<br />

VITAMIN<br />

BO-<br />

RICKAN<br />

HEL-<br />

VETES-<br />

ELD<br />

KÅLLES<br />

GEMÅL<br />

SAIJON-<br />

MAA<br />

MJUKA<br />

KARNE-<br />

VALSTAD<br />

GÖRA<br />

LEVANDE<br />

EN AV<br />

ÖARNA<br />

VISAS<br />

MISSNÖJE<br />

ÄR O-<br />

BEMAN-<br />

NADE<br />

BÖJD<br />

VINKEL I<br />

RINK<br />

VALL-<br />

FÄRDAR<br />

TILL SYD-<br />

LIGT LA-<br />

NDSKAP<br />

RUNE<br />

JANSSON<br />

TECK-<br />

NARSIG-<br />

NATUR<br />

YTTER-<br />

LIGARE<br />

121-15<br />

OM-<br />

FORM-<br />

ARE<br />

HINNA<br />

SPEFULL<br />

TAPPAT<br />

ANDAN<br />

100<br />

KVM<br />

MÅTT-<br />

LÖSHET<br />

FINNS<br />

SNÅRET<br />

KAN<br />

GRÖNSAK-<br />

ER BLI<br />

AN-<br />

KOMST<br />

UTROP<br />

CENTRAL<br />

KAN KO<br />

GÅ I<br />

GAM-<br />

MAT<br />

SOVA<br />

SAMORD-<br />

NINGEN<br />

ÄR<br />

ORDNAD<br />

EFTER<br />

HIERARKI<br />

SIMPLA<br />

UPP-<br />

SLAGS-<br />

VERK<br />

UTAN<br />

SLUT<br />

HASSE I<br />

RUTAN<br />

STÄLLEN<br />

FÖR BAK<br />

TROJKA<br />

HÖGT<br />

KREDIT-<br />

BETYG<br />

VIDRÖR<br />

SMORD<br />

VÅR TID<br />

KAN MAN<br />

SÄTTA<br />

BLIXT<br />

BLÅÖGD<br />

SOM 10<br />

MÄSTER-<br />

SKAP<br />

DODEKAN-<br />

ESERÖ<br />

REST<br />

PÅ ÅK<br />

FRÅN<br />

VILNIUS<br />

OLOVLIG<br />

FIKTIV<br />

SAGOGÅS<br />

BREVAV-<br />

SLUTNING<br />

MOT-<br />

TAGARE<br />

I ÄND-<br />

ARNA AV<br />

ÖLKÖ<br />

3,14<br />

FINSK<br />

PUBLIC<br />

SERVICE<br />

BÖJ<br />

SÄNDER I<br />

ETERN<br />

PREFIX<br />

OCH<br />

SUFFIX<br />

KNIXA<br />

SKVAL-<br />

LERAKTIG<br />

BE-<br />

RÄTT-<br />

ADE<br />

PRO-<br />

FET<br />

KAN<br />

GODIS<br />

STUNDOM<br />

Grattis till de fem personer som vann<br />

Kalixkrysset i InfoKalix nummer 2, <strong>2015</strong>!<br />

De lyckliga vinnarna får varsin ”Kalix-påse”<br />

med smått och gott.<br />

Ellinor Rönnkvist, Kalix<br />

Tommy Hedlund, Kalix<br />

Marie Morin, Sangis<br />

Gertrud Ek, Kalix<br />

Johan Eriksson, Kalix<br />

Vinnarna är underrättade!<br />

16 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong><br />

Fem priser lottas ut bland<br />

er som hittat lösningen.<br />

Skicka in din lösning senast<br />

22/1-<strong>2015</strong> via e-post till<br />

infocenter@kalix.se,<br />

alternativt brevledes till:<br />

Kalix kommun<br />

Informationsenheten<br />

952 81 Kalix<br />

Jag har löst Julkrysset...<br />

I de skuggade rutorna: ____________________________<br />

_____________________________________________<br />

Namn: _______________________________________<br />

Adress:________________________________________<br />

Postnr: _____Postadress: _________________________<br />

Telefonnummer: ________________________________

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!