Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
info<br />
Kalix!<br />
nr<br />
OMTÄNKSAMHET OCH FRAMTIDSTRO<br />
3<br />
Dec <strong>2015</strong><br />
Persontrafik med tåg bland<br />
satsningar på infrastruktur<br />
Kalix Tunnbröd blev makarnas<br />
nya levebröd<br />
Stort engagemang för<br />
asylsökande i Töre<br />
Välkommen hem Tove Burman!<br />
Hela svenska folket fick genom Idol på TV4 ta del av hennes musikalitet, och hon röstades<br />
också kvar i sju fredagsfinaler innan Idol-resan var till ända. Hon slutade femma i Idol, och nu<br />
väntar nya äventyr för Tove Burman!
Finalen på ett kontrastrikt år<br />
När vi blickar tillbaka på <strong>2015</strong>, ser vi ett år som har<br />
varit fantastiskt på många sätt. Den 20-24 mars hölls<br />
SM-tävlingar i längdskidåkning vid Kalix skidstadion.<br />
Det var det största sportevenemang som hållits på orten<br />
sedan skidspelen 1958, och det lockade också besökare<br />
från hela landet till Kalix.<br />
I juli vallfärdade motorentusiaster från när och fjärran<br />
till Norrlandsveckan och SM i rallycross vid Kalix motorstadion.<br />
För Kalix kommun är evenemang som dessa ovärderlig<br />
reklam, för näringslivet innebär det ökad omsättning<br />
och för många Kalixbor blir de minnen för livet.<br />
Kalix har under <strong>2015</strong> varit föremål för osedvanligt<br />
många tv-produktioner. I somras spelade TV4 in ett<br />
avsnitt av ”Sverigequizen” här, under hösten har vi<br />
kunnat följa Tove Burmans framfart i ”Idol”, Töretjejen<br />
Tuva sågs i ”Hela Sverige Bakar Junior” och i november<br />
spelades en veckas middagsbjudningar till ”Halv åtta<br />
hos mig” in här.<br />
Näringslivet i Kalix är under tillväxt. I skrivande stund<br />
har 37 nya företag startats sedan årsskiftet 2014/<strong>2015</strong>.<br />
Ser man sju år tillbaka i tiden har vi fått 30 procent fler<br />
aktiva aktiebolag, och vi har fem procent fler förvärvsarbetande<br />
Kalixbor idag än för bara fem år sedan.<br />
Det känns positivt, men vi strävar naturligtvis efter att<br />
skapa ännu bättre förutsättningar för näringslivet!<br />
Här är det exempelvis viktigt att få till persontrafik på<br />
nya Haparandabanan, då detta skulle bidra till att säkra<br />
kompetensförsörjningen i Kalix kommun.<br />
Nu i december beslutade regionalfonden också att<br />
tillskjuta nära 18 miljoner kronor för etablering av<br />
resecentra i anslutning till Haparandabanan. Målet att<br />
vara igång med persontrafik med tåg 2018 ser ut att bli<br />
verklighet! Läs gärna mer på sidan nio i detta nummer.<br />
År <strong>2015</strong> har också varit oroligt på många håll. Stora<br />
delar av Syriens befolkning flyr ett fruktansvärt inbördeskrig,<br />
överskuggat av terrororganisationen Daesh<br />
avskyvärda brott mot mänskligheten. Samtidigt är det<br />
fortsatt många som flyr kriget i Afghanistan.<br />
Flyktingtrycket har blivit för stort för grannländerna att<br />
hantera, och allt fler har under <strong>2015</strong> desperat<br />
sökt sig till Europa för att söka asyl.<br />
Statistik från FN:s flyktingkommissariat.<br />
visar att Sverige är det land i Europa som<br />
tagit emot flest asylsökande sett till befolkningsmängd,<br />
och självklart bidrar även Kalix<br />
på olika sätt för att tillgodose dessa människors<br />
behov.<br />
Det har varit en stor utmaning, men också givande<br />
med nya bekantskaper och en ökad förståelse för de<br />
som flyr krigets fasor!<br />
I oktober-november anordnades<br />
hundra så kallade evakueringsplatser<br />
på Töre Folkets. Här fick<br />
människor på flykt tillfälligt tak<br />
över huvudet, i väntan på att<br />
Migrationsverket skulle tilldela<br />
dem mer permanenta boenden.<br />
Med hjälp av Kalix Rödakorskrets,<br />
Nederkalix församling,<br />
frivilligorganisationer,<br />
Törebor och engagerade medmänniskor<br />
samlades kläder och<br />
andra förnödenheter ihop till de<br />
asylsökande.<br />
Alla som hjälpt till på något sätt förtjänar en stor<br />
eloge och ett innerligt tack! Vi vill också passa på tacka<br />
alla medarbetare vid Kalix kommun för ett fint arbete<br />
under <strong>2015</strong>.<br />
Med det sagt önskar vi er alla en riktigt<br />
god jul och ett gott nytt år!<br />
Hauskaa joulua ja onnelista uutta vuotta! - Hyvää joulua ja onnellista uutta vuotta!<br />
Ellinor Söderlund (S)<br />
Kommunalråd<br />
Charlotte Sundqvist<br />
Tf kommunchef<br />
Kalix kommuns vision:<br />
Omtänksamhet och framtidstro<br />
Kalix Kommuns vision handlar om omtänksamhet och framtidstro.<br />
Det här är visionsvärden som bildar grunden för all kommunikation. Det är vår<br />
gemensamma uppgift att utveckla dessa grundläggande värden till tydliga<br />
framtida kännetecken för Kalix kommun.<br />
2 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong>
Bättre resultat med pulshöjare i skolan<br />
För att få in mer fysisk aktivitet i skolan har klass fem på<br />
Näsbyskolan startat upp någonting som de kallar för pulshöjare.<br />
– Vi har schemalagt en stund i veckan - onsdag förmiddag -<br />
där jag har möjlighet att gå ut tillsammans med eleverna och<br />
leka, spela boll eller hitta på någonting annat, berättar läraren<br />
Anders Johansson.<br />
Tanken är att eleverna i små grupper ska få bestämma över en onsdag var.<br />
Anders har dock ingen brist på egna idéer.<br />
– Jag planerar någon form av skattletning. Vår skolidrottsförening har<br />
walkie talkies som jag kommer att låna, för att prata med olika grupper<br />
och skicka ut dem på uppdrag. Vi låser in elevernas mobiltelefoner varje<br />
morgon, men de har jag också tänkt att vi ska använda. Med dem går det<br />
att sms:a eller prata in meddelanden till olika grupper och ge dem uppdrag.<br />
Klassen älskar kurragömma<br />
Denna onsdag är det kurragömma vid Englundsgården som gäller.<br />
Eleverna Moa Nybom och Miranda Tuvemyr tycker att det är roligt att<br />
vara ute och leka. Miranda berättar att klassen också spelar fotboll ibland,<br />
något som Moa inte är stormförtjust i.<br />
– Jag vill alltid leka kurragömma här, för det är roligt, säger hon.<br />
Anders Johansson är väl medveten om att klassen älskar kurragömma.<br />
– De brukar själva leka det på rasterna. Då har de inte möjlighet att lämna<br />
skolgården, men då jag är med lämnar vi skolgården.<br />
Skönt med rörelse<br />
Anders förklarar att rörelse är speciellt viktigt för eleverna, eftersom de<br />
sitter still mycket under skoldagarna.<br />
– Ofta har vi arbetspass på 60-80 minuter, och alla vet vi hur svårt det<br />
är att sitta still. För barn i åldrarna 10-13 år - som jag jobbar med - är det<br />
Moa Nybom och Miranda Tuvemyr tycker bäst om att leka kurragömma.<br />
skönt att röra på sig!<br />
Moa Nybom känner väl till effekterna av att sitta för länge i klassrummet.<br />
– Då blir man trött, och man vill bara ut och vara ute. Sedan är det skönt<br />
att komma in i värmen igen.<br />
Lättare att lära<br />
En stunds rörelse gör det lättare att lära sig, och Anders Johansson berättar<br />
att skolresultaten blir projektets egentliga utvärdering.<br />
– Alla undersökningar som har gjorts här i Sverige visar att elever får<br />
bättre resultat i skolan om de rör på sig. Jag hoppas att vi med hjälp av det<br />
här får bra resultat på nationella proven i årskurs sex.<br />
Anders Johansson berättar att han numer är känd som Näsbyskolans<br />
”lekfarbror”.<br />
– Jag retar mina kollegor, och säger nu ska vi ut och leka. De skakar bara<br />
på huvudet, men fastän jag jobbat länge som lärare tycker jag fortfarande<br />
att det är kul att vara ute och leka.<br />
Infocenter - Infosentteri - Infokeskus<br />
När du besöker, ringer eller e-postar kommunens<br />
Infocenter blir du väl mottagen, av personal<br />
som göra sitt yttersta för att ge dig bra och snabb<br />
service.<br />
Infocenter ger dig svar på allmänna frågor,<br />
vägledning till rätt information, person eller<br />
verksamhet samt guidning på Kalix kommuns<br />
hemsida.<br />
Infocenter erbjuder även kundtjänst på finska<br />
och meänkieli och samverkar med olika samhällsinstanser<br />
för att ge dig som kontaktar Kalix<br />
kommun en mångsidig serviceupplevelse.<br />
Du når Infocenter på 0923-650 00, via<br />
infocenter@kalix.se eller genom ett personligt<br />
besök till Kalix kommunförvaltnings reception.<br />
Vi har öppet vardagar klockan 08.00-17.00.<br />
Infocenter bygger för närvarande upp en frågebank<br />
där kommuninvånare kan hitta snabba<br />
svar på vanliga frågor.<br />
Nu kan du bland annat hitta förskolans frågor<br />
och svar på www.kalix.se/FAQ.<br />
Ko sie vierailet, soitat eli lähätät sähköpostia<br />
kunnan Infosentterile saat hyvän vasthaanoton<br />
persunaalilta joka tekkee parhaansa antaaksheen<br />
hyvän ja nopean sörviksen.<br />
Infosentteri vastaa ylheishiin kysymykshiin,<br />
opastaa oikehaan informasuuhniin, henkilhöön<br />
eli toiminthaan ja auttaa löytämhään kunnan<br />
veppipaikala. Infosentteri antaa sörvistä suomenja<br />
meänkieleläki ja tekkee yhteistyötä muitten<br />
yhteiskunnan instanssien kans niin ette sie joka<br />
otat kontaktia Kaihnuun kunthaan saat monipuolisen<br />
sörviskokemuksen.<br />
Sie voit kontakta Infosentterin kunnan telefooniväkselin<br />
kautta 0923-650 00, kautta<br />
infocenter@kalix.se tai henkilökohtasela käynilä<br />
Kunnan hallintorakennuksen resepsuunissa.<br />
Meän aukioloajat oon arkipäivisin klo. 08.00-<br />
17.00.<br />
Infosentteri oon rakentamassa kysymyspankkia,<br />
josta kunnan asukhaat hopusti löytävä vastauksia<br />
tavallishiin kysymykshiin.<br />
Esikoulun kysymykset ja vastaukset löyvättä jo<br />
kautta www.kalix.se/FAQ .<br />
Kun vierailet, soitat tai lähetät sähköpostia kunnan<br />
Infokeskukselle, saat hyvän vastaanoton<br />
henkilökunnalta, joka tekee parhaansa antaakseen<br />
erinomaisen ja nopean palvelun.<br />
Infokeskus vastaa yleisiin kysymyksiin, opastaa<br />
oikeaan tietoon, henkilöön tai toimintaan<br />
sekä auttaa löytämään kunnan nettisivustoilla.<br />
Infokeskus palvelee myös suomen- ja meänkielellä<br />
ja tekee yhteistyötä muiden valtakunnallisien<br />
instanssien kanssa pystyäkseen<br />
tarjoamaan kuntalaisille monipuolisen palveluelämyksen.<br />
Infokeskukseen voi ottaa yhteyttä puhelimitse<br />
0923-650 00, kautta infocenter@kalix.se tai<br />
henkilökohtaisella käynnillä kunnan hallintorakennuksen<br />
vastaanottossa. Aukioloaikamme<br />
ovat arkipäivisin klo. 8.00-17.00.<br />
Tällä hetkellä Infokeskus rakentaa<br />
kysymyspankkia kotisivustolla, josta kunnan<br />
asukkaat nopeasti löytävät vastauksia yleisiin<br />
kysymyksiin. Esikoulun kysymykset ja vastaukset<br />
löydätte jo kautta www.kalix.se/FAQ .<br />
<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 3
Ett av garagen på parets gård i centrala Kalix<br />
omvandlades för snart fem år sedan till bageri.<br />
Alf Waara och makan Marie-Lousie Englund skapade<br />
tillsammans Kalix tunnbröd, en delikatess som<br />
numer efterfrågas i hela Sverige.<br />
Makarna som bakade sig till framgång<br />
Kalix Tunnbröd föddes då Alf Waara gick i förtidspension, och makan<br />
Marie-Louise Englund förlorade sitt jobb vid försvarsmakten.<br />
– I stället för att söka nya anställningar körde vi igång ett eget företag<br />
i en bransch som hon kunde. Hon hade mycket idéer och tankar<br />
om brödet, hur det skulle se ut, hur det skulle smaka och allting, säger<br />
Alf Waara.<br />
Alf Waara berättar att receptet på det säregna<br />
korntunnbrödet utvecklades under<br />
drygt ett halvårs tid.<br />
– När Marie-Lousie var nöjd, var det bara<br />
att skaffa utrustning, ställa i ordning lokalen<br />
och sedan få ut det på marknaden.<br />
Efterfrågan bara växer<br />
Det är nu snart fem år sedan makarna<br />
drog igång företaget hemma på Vegagatan<br />
i centrala Kalix, och Alf Waara berättar att<br />
efterfrågan fortfarande växer.<br />
– Jag hade i min fantasi trott att det skulle<br />
räcka med att vi skulle baka två dagar i veckan,<br />
och mätta marknaden med det men ack<br />
så fel jag hade. Det gick så snabbt att vi var<br />
överhopade med beställningar nästan från<br />
första dagen. Sedan har det rullat på.<br />
För ett och ett halvt år sedan byttes gårdsbageriet<br />
ugn mot en större, men efterfrågan<br />
fortsatte att öka och i dag har en ny gräns<br />
nåtts.<br />
– Nu kör vi åter på maxkapacitet, och ska<br />
vi utöka efter det här då måste vi investera,<br />
anställa folk, ha en sälj- och distributionskanal<br />
och mer därtill, förklarar Alf Waara.<br />
Kunder i hela Sverige<br />
Paret levererar Kalix Tunnbröd till 15 butiker<br />
längs östkusten plus en butik i Uppsala.<br />
Produkten finns också på restauranger i<br />
Stockholm och Göteborg. Därtill förklarar<br />
Alf Waara att en del säljs direkt till kund.<br />
– Jag har sagt okej, finns det ingen butik<br />
på er ort som har det så får ni köpa. Vi<br />
skickar tio lådor åt gången med bussgods<br />
till adresser från Kiruna i norr till Skåne i<br />
söder.<br />
Extra mycket kornmjöl<br />
Receptet på delikatesstunnbrödet är naturligtvis<br />
hemligt men Alf Waara avslöjar att<br />
den stora skillnaden mot konkurrerande<br />
märken är mängden kornmjöl.<br />
– Av alla mjölsorter är det mest kornmjöl<br />
till skillnad från andra konrtunnbröd som<br />
bara har 7-8 procent kornmjöl. Det här<br />
avviker rejält från det, och degen är lite mer<br />
svårhanterlig. Den är mycket lösare och lite<br />
kletigare, vilket gör att många i stället väljer<br />
att baka vetemjölstunnbröd.<br />
Företaget leker också med tanken att utöka<br />
produktionen med nya brödsorter.<br />
– Vi har recept klara för Kalixklåddan<br />
och för Kalixringelbröd, som har en mer<br />
bubblig yta. Vi har provbakat dem, men det<br />
finns inte tid för dem idag, säger Alf Waara.<br />
Hårt och givande arbete<br />
Paret jobbar vardag som helg samtliga<br />
månader, utom under februari och november<br />
då helgerna är fria. Brödet körs ut på<br />
fredagar, och då bakas inget.<br />
– Det är vår lediga dag, säger Alf Waara<br />
och skrattar.<br />
Under sommar och tidig höst berättar Alf<br />
Waara att de jobbar sex timmar om dagen i<br />
dubbla skift för att hinna med.<br />
– Vi är två i företaget, så det är tolv timmar<br />
om dagen vi står och bakar. Det är tufft<br />
jobb, framför allt om man jämför med den<br />
tro jag hade, men det är roligt också.<br />
– Det är roligt att det är eftertraktat, det är<br />
roligt att vi får beröm, det är roligt att folk<br />
ringer och säger att det är det godaste tunnbröd<br />
de har ätit!<br />
<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong>! Nummer 3 - december <strong>2015</strong><br />
• ANSVARIG UTGIVARE: Reine Sundqvist • TRYCK: GJ Offset, Kalix<br />
• LAYOUT OCH TEXTBEARBETNING: Johnny Strömbäck • INTERVJUER OCH TEXT: Johnny Strömbäck,<br />
Reine Sundqvist, Per Nilsson, Maria Kruukka-Olsson , Maria Vanhapiha • FOTON: Reine Sundqvist, Per Nilsson,<br />
Johnny Strömbäck, Elisabeth Gustavsson, Bo Wallsten, Lena Bäckman, Göran Lahti, Victoria Ekholm • KONTAKT: information@kalix.se<br />
4 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong>
Framtidsbron ökar ungas chans till arbete<br />
Under två år har Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Kalix kommun<br />
och Företagarna Norrbotten samverkat för att hjälpa Kalixungdomar<br />
som saknar slutbetyg från högstadium och gymnasium att slutföra<br />
sina studier.<br />
– Det har varit en väldigt lärorik tid, säger Simon Berlin som är en av<br />
43 ungdomar som varit med i projektet Framtidsbron.<br />
När samverkansprojektet startade hade<br />
Kalix kommun större andel vuxna under 24<br />
år utan slutförda skolutbildningar än både<br />
länet och riket i stort. Idag är läget ett helt<br />
annat, och landshövding Sven-Erik Österberg<br />
ser det lyckade resultatet som en signal<br />
till regeringen.<br />
– Jag tycker att det är en ”hint” uppåt, här<br />
kan vi visa på ett projekt som faktiskt har<br />
gett positiva resultat. Det är en anledning till<br />
att fundera på om man kan göra det här på<br />
bredden, och vi har en metod som bör kunna<br />
användas väldigt brett.<br />
Först ut i landet<br />
Att Kalix blev först ut att testa metoden förklarar<br />
Sven-Erik Österberg berodde på goda<br />
kontakter med företagarna på orten.<br />
– Det var det som var väldigt viktigt för att<br />
få praktiken. Det var alltså ingen slump att<br />
det blev Kalix, det fanns väldigt bra förutsättningar<br />
för just den här typen av projekt.<br />
Kalix kommunalråd Ellinor Söderlund (S)<br />
Jenny berättar att det fanns väldigt få föreningar<br />
för dansintresserade i Kalix då hon började<br />
för elva år sedan.<br />
– Kalix Rytmik- och Balettförening fanns och<br />
behövde danslärare så jag började jobba med<br />
deras kvällsgrupper samt på Kulturskolan. Just<br />
nu är dansintresset ganska stort och jag har fler<br />
grupper än tidigare år.<br />
Leder sex frivilliggrupper<br />
För dagen leder hon en grupp för barn i<br />
är glad över att Kalix valdes som pilotkommun.<br />
– Jag tycker det är jätteroligt att man valde<br />
just Kalix, och det är också roligt att se att<br />
vi fått ett bra samarbete med företagen och<br />
mellan alla parter. Vi kommer att använda<br />
metoden även fortsättningsvis i arbetet tillsammans,<br />
och det tycker jag är bra.<br />
Har gett ringar på vattnet<br />
Arne Björkman - som är chef för Arbetsförmedlingen<br />
i Kalix och Överkalix - avslöjar<br />
att projektet nu har börjat ge ringar på<br />
vattnet.<br />
– Det vi gjort i projektet görs nu på bred<br />
front i hela landet. Man kombinerar olika<br />
aktiviteter, man kan pröva på studier, man<br />
kan vara ute på arbetspraktik och man lär<br />
sig att se kopplingen mellan utbildning och<br />
det som krävs ute på arbetsmarknaden. De<br />
möjligheterna finns nu över hela landet i ett<br />
nytt program som heter utbildningskontrakt.<br />
årskurs 6-9.<br />
– Några här har dansat sedan de var i<br />
sexårsåldern, andra har dansat när de var små,<br />
gjort uppehåll och kommit tillbaka med kompisar.<br />
Det är roligt att de är intresserade.<br />
Förutom denna grupp leder Jenny ytterligare<br />
fem frivilliggrupper. En för åldrarna 5-6 år, en<br />
för årskurs 1-2, en för årskurs 3-5, en vuxengrupp<br />
samt en fördjupningsgrupp.<br />
– Till fördjupningsgruppen kan man söka<br />
från årskurs 4, kriteriet är att man ska ha dansat<br />
tidigare så man har grunder och teknik. Där<br />
jobbar vi inte så mycket med koreografi och<br />
färdiga danser utan mer på steg, teknik och<br />
styrka, förklarar Jenny Salander Jönsson.<br />
Mer dans i media<br />
Det ökade intresset för dans tror hon hänger<br />
ihop med att dansuppvisningar allt oftare figurerar<br />
i olika sammanhang.<br />
– Det har varit mycket dans på tv, exempelvis<br />
”Let´s dance” och ”So you think you can<br />
dance”. Det är också mycket dans som visas på<br />
melodifestivalen. Dels det men på Kulturskolan<br />
jobbar vi också mycket med föreställningar<br />
där de yngre barnen får komma och se vad vi<br />
gör, de blir nyfikna och vill pröva själva.<br />
Landshövding Sven-Erik Österberg, Arbetsförmedlingschef<br />
Arne Björkman, kommunalråd Ellinor Söderlund<br />
(S) och ungdomen Simon Berlin är alla nöjda<br />
med resultaten av samverkansprojektet Framtidsbron.<br />
Hopp om framtiden<br />
Simon Berlin har genom Framtidsbron testat<br />
på att arbeta som fastighetsskötare, och<br />
idag är han hoppfull inför framtiden.<br />
– Att jobba som vaktmästare passade mig<br />
väldigt bra, och nu ska jag söka fler jobb!<br />
Kraftigt ökat intresset för dansundervisning i Kalix<br />
Intresset för dans i Kalix har ökat<br />
markant den senaste tioårsperioden,<br />
och en person som varit med om hela<br />
resan är dansläraren Jenny Salander<br />
Jönsson som varit anställd vid Kulturskolan<br />
sedan 2004.<br />
Tolvåriga Vanja Johansson är en av eleverna i<br />
dansgruppen för elever i årskurs 6-9, och hon<br />
berättar att hon har hållit på länge.<br />
– Jag har dansat i sju år, jag började när jag<br />
var fem. Det roligaste med dans är att man kan<br />
röra sig på så många olika sätt.<br />
Fina danslokaler i Kalix<br />
Vanja Johansson, Malin Forslund, Felicia Lakkala,<br />
Julia Rönnbäck och övriga i gruppen har<br />
uppvisningar ungefär en gång i månaden, och<br />
Jenny Salander Jönsson förklarar att det finns<br />
flera fina lokaler för dansuppvisningar i Kalix.<br />
– Vi har exempelvis en jättefin scen i Malören<br />
på Folkets hus, där vi brukar göra åtminstone<br />
en föreställning per år.<br />
Torsdag den 19 november spelade<br />
Jenny Salander Jönssons<br />
elever här upp dans- och<br />
skuggteaterföreställningen<br />
Lejonkungen.<br />
– Det är tredje året som jag<br />
och bildläraren Hannele Scherling<br />
gör en föreställning med<br />
bild och dans tillsammans<br />
med de här kvällsgrupperna.,<br />
säger hon.<br />
<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 5
Insatser mot rökning på Furuhedsskolan<br />
Furuhedsskolans elevhälsoteam testar nu nya verktyg<br />
för att motivera elever att avstå från rökning, samtidigt ska rökande<br />
elever på olika sätt uppmuntras att sluta.<br />
Lärmiljön på Furuhedsskolan är erkänt bra,<br />
men skolkurator Karin Lind förklarar att det<br />
fortfarande finns saker att jobba på.<br />
– Enligt skolverket lever Furuhedsskolan<br />
bra upp till de generella skyddsfaktorerna,<br />
men en sak vi behöver jobba vidare med är<br />
det här med rökningen. Att få fler ungdomar<br />
att avstå.<br />
Socialstyrelsen uppskattar att cirka 12 000<br />
personer avlider på grund av rökning varje<br />
år, det innebär att rökningen står för mer än<br />
vart tionde dödsfall i Sverige.<br />
Elever introduceras tidigt i NO och teknik<br />
På Ytterbyns skola introduceras just nu<br />
barn i förskoleklass och årskurs ett för<br />
NO och teknik.<br />
Läraren Lena Nilsson berättar att eleverna<br />
jobbar med temat luft.<br />
– Det handlar framför allt om det<br />
vetenskapliga tänket, och att introducera<br />
vetenskapliga begrepp tidigt.<br />
Tema luft är en del av skolutvecklingsmodellen<br />
NTA (Naturvetenskap och teknik för alla), som<br />
används inom förskolan i Kalix kommun.<br />
– Det är ett nytt tema i Sverige som inte funnits i<br />
mer än ett år. Eftersom de här barnen inte har fått<br />
ta del av det bestämde vi att pröva att jobba med<br />
förskoleklass och ettor, förklarar Lena Nilsson.<br />
Projektet ingår i Ytterbyns skolas jobb med<br />
Hållbar Utveckling, och Lena Nilsson som<br />
6 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong><br />
Eleverna Sandra Frohm,<br />
Emma Andersson och<br />
Emma Engman står<br />
enade mot rökning<br />
tillsammans med<br />
skolsköterska Anette<br />
Brännmark, rektor Maria<br />
Hjelm, skolkurator Karin<br />
Lind och tf rektor Marjo<br />
Ekorre.<br />
Utmaning för samhället<br />
De allvarliga hälsoriskerna till trots börjar 15<br />
000 svenska ungdomar att röka varje år, att<br />
motverka detta är en stor utmaning för landets<br />
alla skolor och samhället i stort.<br />
– Det krävs att föräldrar är med och jobbar<br />
för att ungdomarna inte ska börja röka. Detta<br />
måste även lyftas politiskt på alla bord i kommunen,<br />
säger Karin Lind.<br />
Varannan rökare dör 15-20 år före sin<br />
tid, dessutom finns det ett 40-tal mer eller<br />
mindre allvarliga sjukdomar som direkt kan<br />
I likhet med Maja Tarvainen har Axel Wennström byggt en<br />
helikopter. Han gillar att jobba praktiskt med temat luft, men<br />
tycker att matematiken är roligast.<br />
vanligtvis är mellanstadielärare har fått ökad<br />
förståelse för sina kollegors utmaningar.<br />
– För mig var det en väldigt stor skillnad att<br />
jobba med sexåringar och ettor. Saker som är<br />
uppenbara för dig och mig , är inte det för den<br />
som är sju år.<br />
Imponerande tankesätt<br />
Samtidigt förklarar Lena Nilsson att hon är imponerad<br />
av de yngre barnens sätt att tänka.<br />
– Svårigheterna är ofta motoriska saker som<br />
är självklara för mellanstadiebarn, men sex och<br />
sjuåringars tänk skiljer sig inte alls så mycket från<br />
deras. Genom att redan introducera begrepp<br />
kommer vi att nå längre i NO-arbetet. Det är en<br />
utveckling för hela skolan!<br />
För att alla barn ska få samma tid med läraren<br />
är undervisningen uppdelad i mindre grupper.<br />
Förutom att de lär sig begrepp och tankesätt,<br />
laborerar grupperna på egen hand.<br />
– Det finns väldigt många olika sätt att laborera<br />
och testa hur luft fungerar, konstaterar Lena<br />
Nilsson.<br />
kopplas till rökning.<br />
Viktigt att motivera<br />
Skolsköterskan Anette Brännmark är övertygad<br />
om att det går att motivera fler att sluta.<br />
– Det finns rökare bland gymnasieeleverna,<br />
och det är nog många som vill sluta, men inte<br />
har fått den där riktiga moroten ännu.<br />
På Manhemsskolan genomförs projektet<br />
Tobaksfri Duo där olika belöningar ska motivera<br />
elever att sluta röka, och Anette Brännmark<br />
berättar att Furuhedsskolan planerar<br />
att köra samma uppplägg.<br />
– Vår målsättning är att börja efter jul. Vi<br />
planerar för det, och kollar över vilka förmåner<br />
som kan vara lämpliga för gymnasieungdomarna.<br />
Elevengagemang ger framgång<br />
Rektor Maria Hjelm berättar att eleverna de<br />
senaste åren börjat involvera sig allt mer.<br />
– Skolans elevråd engagerar sig på ett sätt<br />
som vi inte märkt tidigare. Det är också känt<br />
att att vi når större framgång om eleverna är<br />
med och försöker få sina kompisar att avstå.<br />
Emma Engman, Sandra Frohm och Emma<br />
Andersson är tre elever som fått nog av rökningen<br />
på skolan.<br />
– Det är inte så fräscht tycker jag, speciellt<br />
på morgonen när man måste hålla andan för<br />
att ta sig in på skolan, säger Emma Engman<br />
och får medhåll av kamraterna.<br />
Att bygga en helikopter<br />
En av dessa laborationer gick ut på att tillverka<br />
en fungerande helikopter av papper, och den<br />
som undrar hur detta går till behöver bara fråga<br />
Maja Tarvainen.<br />
– Man målar den, man klipper den, man har<br />
en ram, man sätter fast ett gem, man testar den<br />
och sedan är den klar.<br />
Hon har gjort en polishelikopter, och förklarar<br />
att det inte är någon större svårighet att få den<br />
att flyga.<br />
– Inte så mycket, man kan bara släppa den!<br />
Går över klassgränserna<br />
Lena Nilsson är imponerad av sina unga elever.<br />
– Det handlar om att förbättra, och vi talar<br />
om målen i sexan när vi pratar om det här<br />
sakerna. Det är jättehäftigt att pröva på det,<br />
man måste våga gå över gränserna och inte<br />
stänga sig mellan låg- och mellanstadiet vilket<br />
man gör ganska mycket i skolan.<br />
Lena Nilsson förklarar att ASL (Att skriva sig<br />
till läsning) också ingår också som en del i<br />
projektet<br />
– Jag försöker spinna vidare på det som deras<br />
klasslärare Jessika lär ut, det är en utmaning för<br />
mig också.
Hösten då Tove blev hela Kalix idol!<br />
Genom sin medverkan i Idol på TV4 har Tove<br />
Burman under hösten varit på flertalet Kalixbors<br />
läppar. Efter sju fredagsfinaler tog 16-åringens<br />
Idol-resa slut med en hedrande femteplats.<br />
– Det har varit en berg- och dalbana på många<br />
sätt, men summa summarum helt otroligt, säger<br />
hon.<br />
Den ovissa tillvaron i en av Sveriges största teveproduktioner har nu bytts<br />
mot en trygg tillvaro hemma med familjen i Kalix.<br />
– Det känns så klart lite märkligt, det är väldigt stora kontraster. Man<br />
måste väl stanna upp någon gång också, men jag fortsätter på samma spår<br />
med en massa nya grejer som har med musik och min artistdröm att göra.<br />
Jag är i någon slags bubbla fortfarande, men att komma tillbaka till vardagen<br />
och inte bo på hotell känns ändå väldigt skönt.<br />
Fantastisk upplevelse<br />
Tove Burman har stärkts av erfarenheterna från idol, och vad hon än tar<br />
för sig i framtiden kommer hon att bära med sig sina nyvunna lärdomar.<br />
– Det har varit spännande på många sätt eftersom jag fått uppleva så<br />
många fantastiska grejer, som jag bara kunnat drömma om tidigare. Det<br />
har också varit väldigt hektiskt, eftersom jag har jobbat hårt varje vecka för<br />
att förbättra mina prestationer och utvecklas.<br />
Tove Burman satsar nu på skolan, men samtidigt laddar hon för nästa<br />
kapitel i sin artistkarriär.<br />
– Jag har lite smått och gott som jag väljer att hålla hemligt. Jag kommer<br />
helt enkelt att jobba lite i tystnad nu i början, och sedan kommer jag med<br />
något nytt. Något som är jag!<br />
Kommer att slå igenom!<br />
Målet är att slå igenom som artist, och Tove är på det klara med att det<br />
finns flera olika vägar att ta sig dit.<br />
– Det gäller nog bara att välja rätt vägar. Vi får se om det kommer något<br />
speciellt under 2016, vilket jag hoppas på!<br />
Hon är också säker på att hon förr eller senare kommer att slå igenom<br />
och etablera sig i musikbranschen.<br />
– Om det inte blir om ett år, så blir det någon gång i framtiden. Jag är<br />
envis, jag kämpar på, det kommer, lovar hon.<br />
Överväldigande hyllningar<br />
I Kalix är Tove Burman redan en stor stjärna, med massiv uppbackning av<br />
unga fans. Några fick hon träffa den 18 november då hon mottog Kalixbornas<br />
hyllningar på Folkets Hus.<br />
– Det var helt fantastiskt! Jag har alltid förstått att det funnits ett stöd härifrån,<br />
men det värmde verkligen i hjärtat när jag väl fick se alla människor.<br />
Det var lite överväldigande.<br />
Hon förklarar att Kalix betyder mycket för henne. Det är här hon har växt<br />
upp, det är här hon fått tryggheten och det är här hon fått inspirationen till<br />
många av sina låtar.<br />
– Jag tar inspiration från min egen vardag, saker jag är med om och<br />
framför allt motgångar. De är de tyngre stunderna som man vill bearbeta<br />
genom att skriva text och musik. Sedan tar jag inspiration från naturen och<br />
det jag ser, det går att hitta den där lilla inspirationskällan överallt.<br />
Toves jultankar!<br />
”Jag tycker att det är den bästa högtiden på året.<br />
Jag älskar julen, och all kärlek som sprids den här<br />
tiden. Det är så mycket värme, och det känns som att<br />
man tar hand om varandra på ett annat sätt.<br />
Jag gillar hela stämningen.”<br />
”Jag älskar julmusik i allmänhet. Vi har en julskiva<br />
med Carola hemma som vi alltid lyssnar på när vi<br />
klär granen, och min favorit på den är nog<br />
Himlen i min famn.”<br />
<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 7
Cykelbana<br />
Gångyta<br />
Parkeringar Köpmannagatan Östra<br />
Befintliga parkeringar efter ombyggnation av Köpmannagatan 2014-<strong>2015</strong><br />
Länsmansgränd<br />
Allmän parkering<br />
Gatuparkering<br />
Norra parkgatan<br />
Lejonsgatan<br />
Övrig ny allmän parkering<br />
Gång- & cykel<br />
Cykelbana<br />
53 st<br />
47 st<br />
Postgatan<br />
Brunnsgatan<br />
Flora<br />
Gångyta<br />
Norra parkgatan<br />
Lejonsgatan<br />
Köpmannagatan<br />
Postgatan<br />
Brunnsgatan<br />
Köpmannagatan<br />
Kalix tätortsmiljö genomgår en spännande<br />
Köpmannagatan<br />
Det händer mycket i Kalix just nu. När det ska satsas på infrastruktur i<br />
form av gator, vägar, vatten och avlopp är det avdelningen teknisk försörjning<br />
vid Kalix kommuns samhällsbyggnadsförvaltning som genomför<br />
dessa.<br />
– Avdelningen är relativt liten då det mesta utförandet ligger på entreprenader,<br />
förklarar Per Nilsson som är chef för avdelningen.<br />
Avdelningen teknisk försörjning hanterar<br />
frågor som gäller områdena gator och vägar,<br />
VA (vatten och avlopp), mark, parker och<br />
grönytor, avfall och renhållning, trafik- och<br />
trafiksäkerhetsfrågor, lokaltrafik samt kart- och<br />
GIS-frågor.<br />
– Givetvis är det mycket att stå i när vi - som<br />
i år - utöver driftfrågor ska verkställa investeringar<br />
för 37 miljoner kronor. Varav närmare<br />
24 miljoner på VA-nätet, säger Per Nilsson.<br />
Han understryker att det är avdelningens<br />
medarbetare som tillsammans gör det möjligt<br />
att utföra arbetet.<br />
– Personalen är otroligt duktig. Vi har en bra<br />
blandning med erfarenheter från både privat<br />
och offentlig sektor på olika orter. Vi ser positivt<br />
på att det satsas för samhällets utveckling,<br />
och vi jobbar hårt för att genomföra allt.<br />
Investeringsprojekt tar lång tid<br />
Ett investeringsprojekt tar ofta ett år från beslut<br />
till färdigt genomförande.<br />
Först måste arbetet projekteras, under denna<br />
process tar avdelningen fram ritningar, underlag<br />
och bygghandlingar. Under projekteringar<br />
vrids och vänds olika aspekter som måste tas<br />
hänsyn till.<br />
– I botten ligger oftast en plan som utgår<br />
från de styrdokument som finns i kommunen,<br />
exempelvis fördjupad översiktsplan. Om det<br />
gäller ett vägprojekt ska befintliga trafikmängder<br />
och trafikflöden analyseras, analyserna styr<br />
utformning och vilka typer av beläggning som<br />
används. Vid VA-projekt måste vi ta hänsyn till<br />
andra faktorer, men även det är en komplicerad<br />
process, förklarar Per Nilsson.<br />
Hänsyn ska tas till att nödvändiga tillståndsprocesser<br />
- exempelvis miljötillstånd och lantmäteri<br />
- ofta har långa handläggningstider.<br />
Projektering görs i tätt samråd med konsulter<br />
och det gäller att få så bra bygghandlingar som<br />
möjligt. När upphandlingsprocessen är klar,<br />
ska det nämligen byggas med så få avvikelser<br />
från handlingarna som möjligt.<br />
Köpmannagatan<br />
Mer information på webben<br />
På vår hemsida - www.kalix.se/projekt - finns<br />
information om aktuella och nyligen genomförda<br />
projekt.<br />
Före- och efterbilder finns också på sidan, där<br />
du bland annat kan läsa om:<br />
• Cirkulation Nygatan-Centrumvägen:<br />
Tidigare en propp i trafiken, men den<br />
flyter numer klockrent här.<br />
• Cirkulation Postgatan-Centrumvägen:<br />
Förutom bättre flöde i trafiken har vi nu<br />
här säkrare passage för gående. Delfinan-<br />
Nya säkra cirkulationsplatser underlättar trafikflödet, och skapar en trygghet även för den som går eller cyklar.<br />
Breddade trottoarer längs Köpmannagatan bidrar samtidigt till att skapa ett modernare centrum.<br />
8 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong>
Efter ombyggnationen av Köpmannagatans östra<br />
del under 2014-<strong>2015</strong> har fler parkeringsplatser<br />
tillkommit i området.<br />
I anslutning till korsningen Postgatan-Köpmannagatan<br />
(bakom Trocadero) finns 17 platser för<br />
allmän parkering.<br />
Centrumvägen<br />
Parkeringen norr om Interflora har utökats med<br />
fler platser, och på bägge sidor om Postgatan finns<br />
nu parkeringar. Vid Folkets hus har dessutom en<br />
helt ny yta med cirka 30 platser ordnats.<br />
förvandling<br />
sierat via bidrag för tätortsåtgärder från<br />
Trafikverket.<br />
• Skolgatan: Knyter ihop Skolgatan i den<br />
sträckning det var tänkt från början. Delfinansierat<br />
via bidrag för tätortsåtgärder<br />
från Trafikverket.<br />
• Köpmannagatan: Ett led i den fördjupade<br />
översiktsplanen. Målet är ett modernare<br />
centrum med mer liv och rörelse, där<br />
gående och cyklande kan färdas tryggt.<br />
• Töre tätortsupprustning: Ett efterlängtat<br />
projekt för invånarna där Trafikverket<br />
upprustar för överlämnande till kommunen.<br />
Kommunen har deltagit i processen<br />
och de åtgärder som genomförts.<br />
• Fredsgatan och Vassenvägen: Nödvändiga<br />
byten av VA-ledningar har skett samtidigt<br />
som gatorna moderniserats med<br />
separata gång- och cykelvägar.<br />
Viktigt framtida projekt<br />
Per Nilsson avslöjar att ett av de viktigaste projekten<br />
för Kalix utveckling ännu ligger en bit in<br />
i framtiden.<br />
– Vi väntar på de sista besluten för att persontrafik<br />
på järnväg mellan Luleå och Haparanda<br />
ska kunna dras igång, något som skulle innebära<br />
en enorm möjlighet till kompetensförsörjning<br />
i regionen.<br />
Persontrafik med tåg under 2018<br />
Julen kom tidigt i år då regionalfonden den 9 december beslutade att tillskjuta<br />
nästan 18 miljoner kronor till etablering av resecentra i Kalix och Haparanda<br />
för persontrafik på nya Haparandabanan.<br />
– Det här är någonting vi har jobbat för under en lång tid, så vi är väldigt<br />
glada idag, säger kommunalråd Ellinor Söderlund (S).<br />
Förutom Kalix kommun står Haparanda stad<br />
och trafikverket bakom strukturfondsansökan,<br />
och att regionalfonden nu beslutat att delfinansiera<br />
projektet är en viktig pusselbit för att<br />
denna viktiga infrastruktursatsning ska kunna<br />
genomföras.<br />
Viktig möjlighet till pendling<br />
Utvecklingsutskottets ordförande Tommy<br />
Nilsson (S) understryker vikten av persontrafik<br />
på Haparandabanan för näringslivets utveckling,<br />
då ortens företag inom en femårsperiod<br />
behöver ett tillskott på 1 600-1 800 människor i<br />
arbetsför ålder.<br />
– Det här är oerhört viktigt för kompetensförsörjningen<br />
i framtiden, att det finns möjligheter<br />
att pendla in till Kalix. Det kan vara ett av<br />
de största beslut som någonsin tagits i kommunen,<br />
men det vet vi inte förrän om 15-20 år.<br />
Ellinor Söderlund är övertygad om att möjligheten<br />
att tågpendla till och från Kalix kommer<br />
att göra kommunen till en attraktivare boendeort<br />
för människor i alla åldrar.<br />
– Det skapar större förutsättningar även för<br />
våra ungdomar att bo kvar i Kalix, och färdas åt<br />
olika håll. Det är också en viktig fråga när man<br />
pratar med ungdomar. Möjligheten att kunna<br />
bo i Kalix och färdas lätt både mot Haparanda<br />
Kemi på finska sidan för utbildning, och även<br />
mot Luleåhållet och Boden.<br />
Underlättar för miljö och individ<br />
Kommunstyrelsens andre vice ordförande<br />
Sven Nordlund (MP) har det övergripande<br />
miljöansvaret i kommunen, och han är också<br />
mycket glad över beskedet.<br />
– Det är ett stort steg mot att det faktiskt ska<br />
bli verklighet med persontrafik. Det har inte<br />
bara betydelse för regionens utveckling, utan<br />
det är ju även en jättestor miljöfråga. Vi har<br />
runt 1 000 personer som pendlar ut från kommunen,<br />
det här kan underlätta mycket för både<br />
miljön och individen i sig.<br />
En annan som gläds över beskedet är Katarina<br />
Burman (V) som är kommunstyrelsens<br />
tredje vice ordförande med ansvar för övergripande<br />
jämställdhets- och folkhälsofrågor.<br />
– Ur jämställdhetssynpunkt är det viktigt,<br />
många familjer har inte råd att ha två bilar och<br />
kvinnor prioriterar att resa kollektivt.<br />
Inväntar pengar till driften<br />
Resecentra i Kalix och Haparanda är i och<br />
med beskedet finansierat. Per Nilsson - som<br />
är avdelningschef för teknisk försörjning<br />
– poängterar dock att EU-pengarna är till<br />
nödvändiga byggnationer, och att ett beslut<br />
kvarstår innan tågen kan börja rulla.<br />
– Det som återstår är att uppvakta staten för<br />
att få driftpengar till trafikeringen. Regionen<br />
– det vill säga kommunerna och landstinget -<br />
har gått in med tio miljoner tillsammans och<br />
staten måste matcha det beloppet. Det är en del<br />
av Norrtågssatsningen där staten för Norrtågs<br />
övriga sträckor gått in med halva finansieringen,<br />
och då är förhoppningen givetvis att de gör<br />
likadant på den här sträckan.<br />
Hoppas på persontrafik 2018<br />
Per Nilsson förklarar att projektet kan verkställas<br />
först efter att driften av sträckan finansierats.<br />
– Vi inleder då en mer detaljerad projektering<br />
tillsammans med Trafikverket, och<br />
Haparanda gör på samma sätt. Vi har ett helt<br />
nytt område vi kommer att gå in i och bygga.<br />
Målsättningen är att komma igång med persontrafiken<br />
under 2018.<br />
<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 9
Öppenvården visar vägen till ett bättre liv<br />
Vid öppenvården Freja i Kalix erbjuds människor i alla åldrar hjälp och<br />
stöd med olika sociala problem. Det kan exempelvis handla om föräldrastöd,<br />
stöd vid beroendeproblematik, medberoende eller kriminalitet.<br />
Öppenvården arbetar främst med uppdrag<br />
från socialsekreterare, som bedömt och beslutat<br />
om stödinsats.<br />
Enhetschef Anita Larsson förklarar att den<br />
som är i kontakt med öppenvården även<br />
erbjuds möjlighet till rådgivning utan att behöva<br />
utredas av handläggare.<br />
– När den som har behov och funderingar<br />
kontaktar oss och beskriver sin fråga lotsas<br />
denne vidare eller tas emot av oss här. Det är<br />
möjligt att komma hit på fem besök utan att<br />
registreras som ett ärende.<br />
Hjälp för de mest utsatta<br />
Personer med samsjuklighet - det vill säga ett<br />
missbruk kombinerat med en psykisk problematik<br />
- kan få hjälp av Kalix Case Managers<br />
(CM-teamet). Dessa jobbar tillsammans i ett<br />
lag med fyra personer, där två kommer från<br />
öppenvården och två från närpsykiatrin.<br />
Arbetet anpassar CM-teamet väldigt mycket<br />
utifrån brukarnas behov genom ett uppsökande<br />
arbetssätt. De möter exempelvis ofta upp<br />
Esteteleverna på Furuhedsskolan har sedan ett tag tillbaka<br />
fått skapa vackra glasfat med temat Kalix. Eleverna har själva<br />
tolkat temat utifrån sina erfarenheter.<br />
– En del är ju inte från Kalix kommun utan de bor utanför<br />
Kalix, förklarar läraren Marie Eliasson.<br />
Eleverna började med att rita skisser där exempelvis exakt storlek för<br />
varje glasbit skulle finnas angiven. Varje detalj är viktig i detta första<br />
stadium.<br />
– Det krävs mycket planering, och sedan måste man våga skära i glas<br />
och ta risken att skära sig ibland, säger Marie Eliasson.<br />
Duktiga elever<br />
Eleverna har skyddskläder och skyddsglasögon då de skär i materialet,<br />
och Marie Eliasson konstaterar att de har lärt sig konsten riktigt snabbt.<br />
– De är duktiga våra elever! De har lärt sig att hantera glaset, och har<br />
faktiskt blivit väldigt duktiga på att skära. Sedan ska de få glasbitarna att<br />
bli lika stora, så att de passar i formen man har valt. De har också fått<br />
personer i deras hem, och samordnar deras<br />
tillgängliga resurser och insatser.<br />
Grupper för barn och vuxna<br />
Jennie Nilsson är kurator vid ungdomsmottagningen<br />
men även behandlare vid öppenvården.<br />
Hon understryker vikten av att se alla de barn<br />
som lever i miljöer där det finns missbruk och<br />
våld.<br />
– De barnen har vi möjlighet att möta upp<br />
och erbjuda samtal. Vi har även ett bra material<br />
för att jobba i grupp med barn som har<br />
föräldrar med ett missbruk. För barn som<br />
har bevittnat våld erbjuder vi krisstödsamtal<br />
genom Trappan.<br />
Öppenvården har många insatser att erbjuda<br />
ungdomar och föräldrar, ofta i samverkan med<br />
polis, skola, BUP och andra aktörer i samhället.<br />
Prevention och föräldrastöd<br />
Framtida problem kan förebyggas tidigt, och<br />
en bra början är att ge föräldrarna rätt verktyg<br />
när barnet ännu är litet. Just föräldrautbildning<br />
är en verksamhet som står familjepedagog<br />
Susanna Björnemark väldigt nära.<br />
– Jag har fokus på preventionsarbete, föräldrastöd<br />
och föräldrastödsprogrammet Komet.<br />
Komet är en familjestödjande verksamhet<br />
vilken erbjuds föräldrar som behöver verktyg<br />
för att hantera bråk och konflikter i familjen på<br />
ett mer framgångsrikt sätt. Fokus är på att se<br />
möjligheterna.<br />
Susanna arbetar även som stöd i barnfamiljer<br />
när handläggarna beslutat om denna insats.<br />
– En utredning ska först påbörjas, och jag<br />
verkställer först då handläggaren vet vad familjen<br />
behöver.<br />
Lättnad att öppna sig<br />
Öppenvårdens medarbetare har alla olika<br />
roller, men de samarbetar och anpassar sig för<br />
personens bästa. Det handlar om att vinna personens<br />
förtroende, och Anita Larsson förklarar<br />
att de flesta beskriver en stor lättnad när de väl<br />
börjar anförtro sig.<br />
– Det kan ta olika länge eftersom vi tar hänsyn<br />
till behovet, och arbetet även ibland kan<br />
ske i personens hem. Vi arbetar under sekretess<br />
och har fokus på att skapa trygghet för de som<br />
får stöd.<br />
Estetelever skapar vackra glasfat med Kalixtema<br />
10 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> JUNI <strong>2015</strong><br />
jobba mycket med att få skarvarna bra.<br />
Eleven Isabell Byberg berättar om sitt glasfat.<br />
– Jag gjorde Kalix älv, med skog på båda sidorna om den. Det svåraste<br />
var nog att få alla bitar att passa.
Socionomprogrammet - en utbildning i ropet<br />
Enligt bland andra Akademikerförbundet SSR är ropet efter socionomer idag<br />
stort, vilket i praktiken innebär garanterat jobb efter utbildning.<br />
– Jag har hört det i efterhand, men det var inte därför jag sökte. Det var att jobba<br />
nära människor som lockade, säger Elin Björkman som läser till socionom vid<br />
Umeå universitet.<br />
Elin Björkman och Micaela Sakko är två av<br />
fem Kalixbor som går femte terminen av sju på<br />
socionomprogrammet i Umeå just nu. Båda<br />
vill helst jobba i Kalix i framtiden, men de är<br />
beredda på att allt kan hända.<br />
– Jag kan verkligen känna en skräckblandad<br />
förtjusning för det här yrket. Du vet aldrig vad<br />
du kommer att bemötas av, och vi vet inte var<br />
vi hamnar heller för de ropar efter socionomer<br />
överallt. Det är det som är så spännande när<br />
vi går ut, vi vet inte var vi blir placerade, säger<br />
Elin Björkman.<br />
Skriande behov<br />
En bidragande orsak till det ökade intresset<br />
torde vara arbetsmarknadsklimatet, då det inom<br />
vården just nu finns ett skriande behov av undersköterskor.<br />
– Vi ser idag att många av våra elever jobbar<br />
Vill hjälpa människor<br />
Efterfrågan på socionomer är stor från såväl<br />
kommun som landsting, staten och inte minst<br />
den privata sektorn. Elin Björkman berättar att<br />
hon sökte till utbildningen direkt efter gymnasiet.<br />
– Jag jobbade under gymnasietiden på gruppbostäder<br />
inom LSS (Lagen om stöd och service),<br />
det var där det började och jag jobbar ännu<br />
inom det. Jag har också gjort ett projektarbete<br />
med kvinnojouren tidigare, som gjorde att jag<br />
och vikarierar ute i olika verksamheter inom<br />
vård och omsorg. En del av våra elever har också<br />
under utbildningstiden fått tillsvidareanställning<br />
i kommunen. Arbetsmarknaden ser god ut för<br />
våra elever, konstaterar Maria Eklund.<br />
Studier under frihet<br />
Hon förklarar att eleverna på vård- och omsorgsutbildningen<br />
själva kan välja om de vill<br />
vara med på lektioner och läsa på skolan, eller<br />
om de hellre vill läsa hemifrån med hjälp av det<br />
webbaserade verktyget Fronter.<br />
– Våra elever är väldigt motiverade och intresserade,<br />
och det känns jättekul att jobba med<br />
dem.<br />
Alla elever har inte svenskt ursprung, och de<br />
som inte har studerat svenska tidigare måste läsa<br />
antingen ”Svenska 1” eller ”Svenska som andra<br />
språk” under utbildningstiden. Maria Eklund<br />
förklarar att det också finns en liknande utbildning<br />
som kombineras med SFI-studier.<br />
– Vi har en specifik utbildning för nyanlända,<br />
och de eleverna ingår inte i de 36 som startade i<br />
höst. De nyanlända eleverna blir färdiga till jul.<br />
”Känns väldigt viktigt”<br />
Kristina Lidström och Anki Svensson är två av<br />
de 36 elever som inledde utbildningen i höst.<br />
Kristina Lidström berättar att hon kommer från<br />
bestämde mig för att jobba med människor i<br />
utsatta situationer.<br />
Något större arbetslivserfarenhet har Micaela<br />
Sakko, som arbetade inom handikappomsorgen<br />
innan hon valde att söka till socionomprogrammet.<br />
– Det var för att jag ville arbeta med<br />
människor och kunna hjälpa andra. Under<br />
sommaren jobbade jag med biståndshandläggning,<br />
och det var då jag kände att jag valt rätt<br />
utbildning, säger hon.<br />
Utsatt yrkesgrupp<br />
Micaela Sakko är väl medveten om att arbetet<br />
med utsatta personer kan komma att sätta henne<br />
i obekväma - och ibland hotfulla - situationer.<br />
– Jag visste att man som socionom kan hamna<br />
i utsatta positioner när jag sökte till utbildningen,<br />
men jag kände inte att det hindrade mig från att<br />
söka eftersom jag vill finnas där för andra. Sedan<br />
har vi själva inte fått vara med om alla situationer,<br />
i och med att vi inte har varit ute så mycket ännu.<br />
Arbetsmarknaden för socionomer är väldigt<br />
bred med många olika yrkesroller, och både<br />
Elin och Micaela förklarar att de vill känna sig<br />
fram innan de väljer yrke.<br />
– I somras jobbade jag med handläggning, och<br />
det var intressant och lärorikt. Nu på praktiken<br />
går jag med en enhetschef, och jag tycker det är<br />
intressant det också. Jag kan inte riktigt välja, jag<br />
vill se allt, fastslår Micaela Sakko.<br />
Ökande intresse för vård- och omsorgsutbildningen<br />
Intresset för vård- och omsorgscollege<br />
vid vuxenutbildningen i Kalix är större<br />
än någonsin, och förstelärare Maria<br />
Eklund är nöjd.<br />
– När vi startade upp i höst hade vi 98<br />
elever på listorna, men vi har över 100<br />
om vi räknar samman alla. Det är jättekul,<br />
det är rekord!<br />
I höst var det 36 elever som påbörjade vård- och<br />
omsorgsutbildningen, och det finns därtill ett<br />
antal sökande som står i kö.<br />
Elin Björkman och Micaela<br />
Sakko studerar - på distans<br />
från Luleå Tekniska Universitet<br />
- till socionomer vid<br />
Umeå universitet.<br />
en anställning inom detaljhandeln, och att<br />
hon hoppade på utbildningen då hon kände<br />
att hon ville göra något nytt.<br />
– Det känns spännande. I stället för att ge<br />
service till kunder - som man lockar in för att<br />
sälja någonting till - så får man vårda om en<br />
person, och öppna sig lite mer än bara ytligt.<br />
Det känns väldigt viktigt!<br />
Anki Svensson berättar att hon jobbade<br />
inom vården när hon var yngre, och att hon<br />
närmast kommer från en lantbruksbakgrund.<br />
– Lantbrukets framtid är ganska brokig så<br />
jag tänkte att eftersom jag inte har någon titel<br />
vore undersköterska ganska bra. Min plan är<br />
att fortsätta att utbilda mig till sjuksköterska.<br />
En tryggare framtid<br />
Båda medger att det stora behovet av undersköterskor<br />
spelat in i deras val av utbildning.<br />
– Naturligtvis har det vägt in en del för min<br />
del i alla fall, och lusten att komma vidare,<br />
säger Anki Svensson och Kristina Lidström<br />
instämmer.<br />
– För min del också, det är ju så brett. Någonstans<br />
hamnar man ju när man har den<br />
här utbildningen och det är väldigt skönt att<br />
veta, för inom privathandeln är det inte jättemånga<br />
jobb.<br />
<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 11
Ryska familjen Knysh brinner för Töre<br />
Sergei och Svetlana Knysh flyttade för tre år sedan från Murmansk i Ryssland till Töre, och sedan dess<br />
har deras engagemang för bygdens framtid bara vuxit.<br />
– Vi har en initiativgrupp i Töre där vi ingår i olika projekt tillsammans med bland andra Töre framtidsgrupp,<br />
Företagarna i Töre och föreningar, berättar Sergei Knysh.<br />
Kärleken till Sverige började gro för länge<br />
sedan då Sergeis pappa - Viktor Knysh - spelade<br />
tennis för Piteå TK, där han var aktiv i 25 år.<br />
Spenderade somrarna i Töre<br />
Idag är han en erkänt duktig tennistränare,<br />
med en varaktig passion för Sverige.<br />
– Min pappa och min fru arrangerade under<br />
tolv år varje sommar ett tennisläger för barn<br />
i Älvsbyn, Luleå och Piteå, berättar Sergei<br />
Knysh.<br />
Viktor Knysh köpte ett hus i Töre 2008, och<br />
Sergei berättar att det under några år fungerade<br />
det som hela familjens sommarställe.<br />
– Vi tyckte väldigt mycket om det, och när<br />
det var dags att åka hem ville vi inte det. Vi<br />
insåg att vi ville leva här!<br />
Skaffade hus och arbete<br />
När Sergeis pappa 2010 tyckte att det var dags<br />
för familjen köpa ett eget hus i Töre fanns<br />
ingen tvekan. Hus köptes och något år senare<br />
fick Sergei jobb på företaget Klar Svan AB, där<br />
han också är delägare.<br />
– Vår nisch är animerade filmer, 2d-animeringar<br />
och 3d-visualiseringar. Vi producerar<br />
vad vi kallar för förklaringsfilmer, som på kort<br />
tid kan förklara 3-4 idéer, förklarar Sergei.<br />
Svetlana Knysh fungerar som Klar Svans<br />
manusförfattare, men hon är också anställd<br />
som danslärare vid Kalix kommun.<br />
– Jag har åtta skolor och över 100 elever. Det<br />
är lite svårare här för mig eftersom allt är på<br />
svenska, men jag tycker om barn och jag gillar<br />
12 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong><br />
att dansa så det är inga problem.<br />
Internationellt samarbete<br />
Förutom två anställda i Sverige har Klar Svan<br />
medarbetare i Ryssland och Ukraina. På distans<br />
samverkar de i företagets olika projekt.<br />
Företaget har bland annat gjort flera filmer<br />
för Kalix kommun, och Sergei berättar om<br />
ett nytt projekt som de har ihop med biograf<br />
Röda Kvarn.<br />
– I samarbete med Anders Nordqvist har<br />
vi börjat göra 3d-filmer för bioduken, vi har<br />
testat och det fungerar bra!<br />
TÖREBYGDEN<br />
Klar Svan producerade<br />
hemsidan och kortfilmen<br />
”Flytta till Töre”.<br />
Idag är Sergei Knysh<br />
bland annat administratör<br />
för Törebygdens<br />
officiella Facebooksida.<br />
Paret stormtrivs i Töre och har hjälpt till att<br />
sprida en positiv bild av orten bland genom<br />
kortfilmen och hemsidan ”Flytta Till Töre!”<br />
– Töre är ett fint ställe att uppfostra småbarn<br />
på, vi har en son som går på dagis här, säger<br />
Sergei.<br />
Yngste sonen Viktor är 4 år, medan storebror<br />
Daniel är 19 år.<br />
Asylsökande vänner<br />
Paret har många vänner, inte minst på<br />
flyktingboendet Månstrimman där många<br />
asylsökande mellanlandar i väntan på uppehållstillstånd.<br />
– De första flyktingarna kom hit till Töre i juli<br />
förra året. Många av dem talade väldigt god<br />
engelska, och de började lära sig svenska från<br />
första dagen, säger Dergei Knysh.<br />
Han berättar att det var många välutbildade<br />
människor som kom från Syrien, och att han<br />
idag är stolt att ha vänner ibland dem.<br />
–Det finns bra utsikter för utbildade<br />
människor att hitta jobb i Norrbotten, speciellt<br />
för elektriker och ingenjörer. Jag tror att de<br />
utan problem kommer att vara integrerade<br />
och få jobb inom 1-3 år, säger Sergei Knysh.<br />
Fantastiska volontärer<br />
Under november månad var ett av de stora<br />
samtalsämnena i Töre evakueringsboendet på<br />
Töre Folkets Hus, och Sergei Knysh är snabb<br />
att framhäva alla volontärer som gjort en fantastisk<br />
insats.<br />
– Många flyktingar som redan bodde här på<br />
Månstrimman hjälpte till att översätta varje<br />
dag, de pratade med nykomlingar förklarade<br />
att de nu är i Sverige, i säkerhet. Att det här är<br />
bara en temporär lösning.<br />
Samtidigt som allt fler söker asyl i Sverige blir<br />
också handläggningstiderna längre, mot denna<br />
bakgrund söker Klar Svan nu finansiering<br />
till informationsfilmer för asylsökande. En Idé<br />
som Sergei fick av en syrisk vän.<br />
– Han var väldigt rädd för vintern, och frågade<br />
vad han skulle ha på sig. Naturligtvis hjälpte<br />
vi honom, och han föreslog då att vi skulle<br />
producera filmer som förklarar olika saker för<br />
flyktingar.
Nu hjälper de andra asylsökande i Sverige<br />
För nio år sedan satte Said Ahmed Abdullahi för första gången sin fot i<br />
Töre, och genom sitt engagemang i Röda Korset hjälper han idag själv asylsökande<br />
i Sverige.<br />
– Det känns jättebra att hjälpa flyktingar, eftersom jag också var flykting<br />
när jag kom till Sverige, säger han.<br />
Said Ahmed Abdullahi är 30 år, och kommer<br />
ursprungligen från Somalia. Han berättar att<br />
han som kvotflykting kom till Sverige i maj<br />
2007, i sällskap med tre andra killar.<br />
– FN tog oss hit från Thailand, men det är<br />
bara jag som är kvar här i Kalix och det känns<br />
som att jag är hos mamma - hos min familj. De<br />
andra killarna har flyttat söderut i Sverige, men<br />
jag vill inte flytta någon annanstans. Jag ska<br />
leva här livet ut!<br />
Sambo och trebarnsfar<br />
I Töre jobbade Said Ahmed Abdullahi bland<br />
annat som Pizzabagare, och det var också via<br />
jobbet han för snart sex år sedan träffade sin<br />
sambo Habiba Abdi Adan.<br />
– Vi hittade varandra i Töre där vi jobbade på<br />
Töre Pizzeria. Vi har tre barn nu, en pojke och<br />
två flickor.<br />
Familjen har förblivit Kalix trogen, och Said<br />
Ahmed Abdulahi berättar att det blev mycket<br />
lättare att passa in i samhället sedan han lärde<br />
sig att prata svenska.<br />
– Första året var det lite svårt att förstå folk,<br />
och de förstod inte när jag pratade. Men sedan<br />
har det gått bra. Vi trivs i Kalix, jag har bra<br />
kompisar och bra arbetskamrater.<br />
Hjälper asylsökande<br />
Sedan våren <strong>2015</strong> har Said Ahmed Abdulahi<br />
varit anställd av Röda Korset i Kalix, ett uppdrag<br />
som han trivs med. Han hjälpte exempelvis<br />
till på Töre Folkets när lokalen fungerade<br />
som evakueringsplats för asylsökande hösten-vintern<br />
<strong>2015</strong>.<br />
– Det finns många problem i världen nu.<br />
I Töre hjälper vi nu flyktingar med att skaffa<br />
kläder och annat. Jag hjälper också flyktingar<br />
genom att jag kan lite olika språk, som arabiska<br />
och somaliska.<br />
Han minns tacksamt själv den hjälp han själv<br />
Mamma Habiba Abdi Adan, med 10 månader unga<br />
dottern Istar Said Hmed och sonen Ibrahim Said Ahmed,<br />
4 år. I pappa Said Hmed Abdullahis knä sitter<br />
dottern Istahil Said Ahmed, 2 år.<br />
Integrationsstipenium till Törebygdens framtid<br />
Fritids- och kulturnämnden delade<br />
den 9 december ut Kalix kommuns<br />
Integrationsstipendium <strong>2015</strong> till<br />
Törebygdens framtid.<br />
Som representanter för föreningen mottog<br />
Kristina Enholm och Rune Björnström<br />
stipendiet på 7 000 kronor.<br />
Diplom, blommor och stipendium delades<br />
ut av Fritids- och kulturnämndens ordförande<br />
Britt-Inger Nordström (S).<br />
fick som ny i landet, och den hjälp han än idag<br />
erbjuds som kommuninvånare.<br />
– Kalix kommun är jättebra. Jag hade duktiga<br />
lärare i skolan, och vi har fått hjälp med allt.<br />
Kalix kommunalråd Ellinor Söderlund - som<br />
jag numer känner - har hjälpt oss med mycket.<br />
Ser ljust på framtiden<br />
Said Ahmed Abdulahi uttrycker också en stor<br />
tacksamhet till sina arbetsgivare. Idag jobbar<br />
han måndag-torsdag för Röda Korset i Kalix,<br />
men han vill jobba mer.<br />
– Jag vill jobba fredagar också, så att jag klarar<br />
min familjs ekonomi. Jag har många räkningar<br />
att betala, förklarar han och skrattar.<br />
Idag ser Said Ahmed Abdulahi ljust på familjens<br />
framtid.<br />
– Mina barn kommer att lära sig mycket då<br />
de ska utbilda sig här, och jag vill också lära<br />
mig mer. Man måste ha bra utbildning för att<br />
lyckas i livet!<br />
Motiveringen lyder<br />
”Törebygdens Framtid har på ett föredömligt<br />
sätt arbetat för att integrera nyanlända i gemenskapen.<br />
Ideella krafter har engagerat sig och sitt<br />
stora kontaktnät till kontakter med myndigheter,<br />
hälsovård, företag samt följt med de<br />
nyanlända till anställningsintervjuer.<br />
Föreningen anser att språket är en mycket<br />
viktig del i integrationen och startade därför i<br />
ett tidigt skede egen undervisning i svenska.”<br />
<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 13
Fixaren som älskar att umgås<br />
Genom kombinationstjänsten Fixare och Rödakorsvän erbjuder Kalix kommun<br />
och Röda korset äldre, funktionshindrade och ofrivilligt ensamma kostnadsfri vardagshjälp<br />
och sällskap.<br />
Jeanette Hällefors är sedan ett drygt år tillbaka<br />
anställd som Fixare och Rödakorsvän i Kalix,<br />
och hon förklarar att det har varit en fantastisk<br />
tid.<br />
– Det är superroligt och ger så mycket tillbaka.<br />
Jag hoppas att fler kommer att få jobba med det.<br />
Tjänsten erbjuds i speciell samverkan mellan<br />
föreningsliv och kommun. Jeanette är nämligen<br />
anställd av Pålänge GIF, som också tar emot de<br />
uppdrag som kommer in via Kalix kommun<br />
och Röda Korset. Hon gör allt från att sätta upp<br />
tavlor och bära tunga saker, till att lasta av skräp<br />
vid soptippen, följa någon till sjukhus eller bara<br />
vara där för den som behöver en vän. Jeanette<br />
berättar att arbetsuppgifterna oftast går in i varandra.<br />
Fakta om Fixartjänsten<br />
→ Vardagar klockan 07.00-15.45 nås Jeanette Hällefors<br />
via Kalix kommuns växel eller på 0923-656 28.<br />
→ Vid nödlägen under kvällar och helger kan räddningstjänsten<br />
hoppa in i stället för Jeanette.<br />
→ Läs mer på www.kalix.se/fixaren<br />
Vintern innebär en hel del snöskottning för<br />
Jeanette Hällefors.<br />
– Det är nästan man önskar att man<br />
kunnat klona sig för alla vill ha snöskottning<br />
på en gång, men det är ju inte hela gårdar<br />
det handlar om utan vid brevlådan och<br />
bron, säger hon.<br />
– Jag kan inte särskilja uppdragen genom att<br />
hänga upp en tavla och sedan springa ut, tvärtom.<br />
Det är väl det som är det roliga, att jag ofta<br />
blir vän med de personer jag går till.<br />
Det sociala samspelet är väldigt viktig för<br />
många av de personer som hon besöker, men<br />
också för Jeanette själv.<br />
– Framför allt är det givande att samtala med<br />
personen, när det inte blir på löpande band. Att<br />
få hämta någon till ett evenemang eller ta en<br />
promenad och bara diskutera väder, vind och<br />
årstidernas växlingar.<br />
Hon besöker människor i alla åldrar, och uppgifterna<br />
är i stor utsträckning säsongsbetonade.<br />
Kalix är stort till ytan, och ambitionen är att bli<br />
mer tillgänglig även för människor i byarna.<br />
– Det är dels på begäran, men också för att<br />
sprida budskapet. Vi har inte lyckats nå alla. Jag<br />
tror att det finns många som ännu inte har ringt<br />
och hört av sig som skulle behöva det. För att<br />
bryta ensamheten är ju a och o kan jag tycka,<br />
både för ens liv och för ens hälsa.<br />
Wivan Rönnbäck älskar att<br />
sjunga på Kalixbondska.<br />
Skivomslag av Åsa Morin.<br />
Foton: Lena Bäckman.<br />
Skivdebut på Kalixbondska<br />
I september gav föreningen Kalix Bygdemål<br />
ut en cd-skiva med 15 låtar på<br />
Kalixbondska.<br />
I samma veva lanserade gänget också ett häfte<br />
med sångerna och en ny hemsida.<br />
– Vi ville dokumentera Kalixbondskan, för<br />
det är ett språk som är gudomligt, målande och<br />
kryddstarkt, säger skivdebutanten och sångerskan<br />
Wivan Rönnbäck.<br />
Hon brukar sjunga på ”bondskträffar”, och när<br />
styrelsen frågade om hon ville sjunga in en skiva<br />
tvekade hon inte för en sekund. Det är ”Ortens<br />
Patrask” med Bernt Selberg och Jörgen Wennström<br />
som kompar henne på albumet.<br />
Wivan berättar hur svårt det var att välja ut 15<br />
låtar, men det lyckades till slut.<br />
– Jag valde ut sånger som var rytmiska och<br />
språkmässigt väldigt uttömmande på bondska.<br />
De som skrev texterna var suveräna, jättebra är<br />
de allihop.<br />
Kalixbondskan är inget skriftspråk, orden stavas<br />
därför som de låter. Wiwan förklarar att uttrycken<br />
ofta är väldigt uttrycksfulla och roliga.<br />
– Vi har ju till exempel ”låtterstjíne” som betyder<br />
norrsken, och ”niromörkré” som är det svarta<br />
mörkret som vi har på hösten.<br />
Läs mer om föreningen, skivan och sånghäftet på<br />
www.kalixbondska.se.<br />
Kalix i mitt<br />
Vad betyder julen för dig?<br />
Tor Bonna<br />
- Det är en familjehögtid. Den här julen ska<br />
vi faktiskt åka bort, vi ska ned till västkusten<br />
och fira.<br />
14 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong><br />
Pernilla Strömbäck:<br />
–Att man samlas, och har det trevligt. Att<br />
man rår om varandra. Antingen är vi hos<br />
mina föräldrar eller hos min sambos föräldrar.<br />
Lennart Koglin<br />
- Mindre än den har betytt tidigare, men det<br />
blir väl att fira med familjen. På nyår blir det<br />
kanske en fondue till maten, och sedan att<br />
titta på raketerna och se en nyårsfilm.
Språket - en del av identiteten<br />
Lördag den 10 oktober gästades Må bra dagen i<br />
Kalix av Andreas Ali Jonasson. En andra generationens<br />
sverigefinländare som kåserade kring hur han<br />
som vuxen revitaliserat sitt minoritetsspråk - finskan.<br />
Redan på barnavårdscentralen fick Andreas mamma rådet<br />
att bara tala svenska med honom, vilket hon också<br />
gjorde. Språkets låga status gjorde att han som liten<br />
skämdes för sin finska bakgrund.<br />
‒ Mamma talade med finsk brytning, hade<br />
hon i stället varit fransk hade det kallats för<br />
fransk accent. Det är skillnad på hur språk<br />
betraktas!<br />
Andreas kände alltid sorg i hjärtat då hans<br />
morfar ringde och de inte kunde prata med<br />
varandra, hans språkresa kom därför att<br />
drivas av viljan att kunna tala finska med<br />
morfar.<br />
När han vid nio års ålder ville läsa finska i<br />
skolan stötte han dock på patrull, han nekandes<br />
eftersom språket inte var levande i hemmet.<br />
Under uppväxten i Göteborg kände han sig delad –<br />
han var varken svensk eller finsk.<br />
‒ I skolan delades fotbollslagen upp i Sverige och Finland. Det<br />
svenska laget sa att jag är finne, och i det finska laget förstod jag ingenting.<br />
I sena tonåren flyttade han till Haparanda för att studera finska. Han<br />
pratade ofta med skolans vaktmästare, som blev lite av en språkmentor.<br />
Glad i hågen ringde Andreas sin mamma och började prata<br />
finska - trodde han – men i själva verket hade han lärt sig meänkieli!<br />
Andreas har sedan dess tagit tillbaka sitt minoritetsspråk, och pratar<br />
finska så fort han får chansen.<br />
– Jag är ingen språkbegåvning, det går att lära sig bara man hittar<br />
miljöer att prata i. Det går alltid att hitta en finne!<br />
Andreas forskar idag på universitetsnivå och även där har han stor<br />
nytta av sina finskkunskaper.<br />
‒ Jag hann tyvärr aldrig prata finska med min morfar, men jag<br />
har haft stor nytta av språket för min identitet och som en merit på<br />
arbetsmarknaden. Sedan får jag ta del av musik, kultur och nyheter<br />
från ännu ett land.<br />
Kieli tärkeä osa identiteetistä<br />
Terveysmessuilla lauantaina 10. lokakuuta vieraili toisen<br />
sukupolven ruotsinsuomalainen luennoitsija, Andreas<br />
Ali Jonasson. Hän kertoi humoristisesti miten<br />
hän aikuisena elvytty vähemmistökielensä, suomen.<br />
Hänen äitinsä sai jo lastenneuvolassa ohjeen puhua ainoastaan<br />
ruotsia lapsensa kanssa, ja niin hän teki. Andreaksen suomalainen<br />
tausta hävetti lapsena, koska kielen status oli<br />
niin matala.<br />
‒ Äitini puhui suomen murtamisella, jos hän<br />
olisikin ollut vaikka ranskasta, hän olisi puhunut<br />
ranskan aksentilla. Kielien arvostamisessa on<br />
suuri ero.<br />
Aina kun hänen vaarinsa soitti, hän tunsi<br />
surun sydämessään koska he eivät pystyneet<br />
puhumaan toistensa kanssa. Tämä oli suuri syy<br />
miksi Andreas päätti tehdä kielimatkansa.<br />
Koulussa hän anoi suomen äidinkielenopetusta<br />
yhdeksänvuotiaana, mutta sai kieltävän päätöksen<br />
koska kieli ei ollut kodissa elävä.<br />
Kasvun aikana Göteborgissa hän tunsi itsensä jaetuksi<br />
– hän ei ollut ruotsalainen eikä suomalainen.<br />
‒ Koulussa jalkapallojoukkueet olivat aina Suomi ja Ruotsi.<br />
Ruotsalaiset sanoivat minun olevan suomalainen ja suomalaisessa joukkueessa<br />
minä en taas ymmärtänyt mitään.<br />
Myöhäisteini-iässä hän muutti Haaparannalle oppiakseen suomea. Koulun<br />
vahtimestarista tuli hyvä puhekaveri ja hän oli vähänkuin Andreaksen<br />
kielimentori. Hymy huulilla poika soitti äidillensä ja puhui suomea – uskoi<br />
hän itse – todellisuudessa hän olikin oppinut meänkieltä.<br />
Tästä lähtien Andreas on ottanut takaisin vähemmistökielensä ja puhuu<br />
suomea heti kun saa mahdollisuuden.<br />
‒ Kaikki voivat oppia suomen, minä en ole mikään kielilahjakkuus.<br />
Täytyy vaan löytää kielimiljöitä ja onhan se helppo löytää suomalaisen<br />
vaikka mistä.<br />
Andreas tekee yliopistotutkintoja ja myös tällä areenalla hänellä on hyötyä<br />
kielitaidoistansa.<br />
‒ Valitettavasti en ehtinyt puhua suomea vaarini kanssa, mutta oman<br />
identiteetin kannalta se on ollut tärkeä ja hyvä meriitti työmarkkinoilla. Sittenhän<br />
saan ottaa osaa toisenkin maan musiikista, kulttuurista ja uutisista.<br />
Hur firar du jul och nyår?<br />
Cecilia Mellander<br />
-Att umgås med släkt. Jag firar med sambons<br />
släkt på kvällen, men jag jobbar på<br />
dagen. På nyår kommer mina föräldrar upp<br />
från Sundsvall, så vi firar med dem.<br />
Brigitte Bergström<br />
– Ledigt, kravlöst. För mig är juldagen viktigare<br />
för då samlas vi alla hos mig, i och med<br />
att jag fyller år då. Det tycker jag är viktigare<br />
än julafton!<br />
Henrik Johansson<br />
– Den är en tradition att fira med familjen.<br />
Det brukar vara lite olika men i år är vi hemma<br />
hos oss. Det är första året som förälder<br />
så nyår blir nog ovanligt lugnt.<br />
<strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong> 15
y<br />
Julkrysset<br />
z<br />
ÖNSKE-<br />
DRÖM<br />
BESKED<br />
OM RÄTT-<br />
SKIPARE<br />
SPEL-<br />
NING<br />
STAPLA<br />
HAR ANSLUTNING<br />
MED FINSKA<br />
JÄRNVÄGSNÄTET<br />
FIRAS<br />
13 JULI<br />
SIGNATUR<br />
MÅLS-<br />
MAN<br />
SJÖ-<br />
FÅGEL<br />
TÄTTING-<br />
AR<br />
FIXERAR<br />
BLICKEN<br />
MAKAK<br />
FLOTT ÅK<br />
KORT<br />
JA I<br />
OMSK<br />
ÖVERFART<br />
I ANDRA<br />
ÄNDEN AV<br />
LANDET<br />
RULLA<br />
VIRAS RU-<br />
NT VISS TÄTORT<br />
LEKSAKS-<br />
AXEL<br />
VILL HA<br />
SLÄPVA-<br />
GN I JUL-<br />
KLAPP<br />
CIVIL-<br />
STÅND<br />
MAKE-<br />
UPEN<br />
FIRAS<br />
23 SEP-<br />
TEMBER<br />
KAN<br />
INNE-<br />
BÄRA EN<br />
FÖR-<br />
MÖRK-<br />
ELSE<br />
VITAMIN<br />
BO-<br />
RICKAN<br />
HEL-<br />
VETES-<br />
ELD<br />
KÅLLES<br />
GEMÅL<br />
SAIJON-<br />
MAA<br />
MJUKA<br />
KARNE-<br />
VALSTAD<br />
GÖRA<br />
LEVANDE<br />
EN AV<br />
ÖARNA<br />
VISAS<br />
MISSNÖJE<br />
ÄR O-<br />
BEMAN-<br />
NADE<br />
BÖJD<br />
VINKEL I<br />
RINK<br />
VALL-<br />
FÄRDAR<br />
TILL SYD-<br />
LIGT LA-<br />
NDSKAP<br />
RUNE<br />
JANSSON<br />
TECK-<br />
NARSIG-<br />
NATUR<br />
YTTER-<br />
LIGARE<br />
121-15<br />
OM-<br />
FORM-<br />
ARE<br />
HINNA<br />
SPEFULL<br />
TAPPAT<br />
ANDAN<br />
100<br />
KVM<br />
MÅTT-<br />
LÖSHET<br />
FINNS<br />
SNÅRET<br />
KAN<br />
GRÖNSAK-<br />
ER BLI<br />
AN-<br />
KOMST<br />
UTROP<br />
CENTRAL<br />
KAN KO<br />
GÅ I<br />
GAM-<br />
MAT<br />
SOVA<br />
SAMORD-<br />
NINGEN<br />
ÄR<br />
ORDNAD<br />
EFTER<br />
HIERARKI<br />
SIMPLA<br />
UPP-<br />
SLAGS-<br />
VERK<br />
UTAN<br />
SLUT<br />
HASSE I<br />
RUTAN<br />
STÄLLEN<br />
FÖR BAK<br />
TROJKA<br />
HÖGT<br />
KREDIT-<br />
BETYG<br />
VIDRÖR<br />
SMORD<br />
VÅR TID<br />
KAN MAN<br />
SÄTTA<br />
BLIXT<br />
BLÅÖGD<br />
SOM 10<br />
MÄSTER-<br />
SKAP<br />
DODEKAN-<br />
ESERÖ<br />
REST<br />
PÅ ÅK<br />
FRÅN<br />
VILNIUS<br />
OLOVLIG<br />
FIKTIV<br />
SAGOGÅS<br />
BREVAV-<br />
SLUTNING<br />
MOT-<br />
TAGARE<br />
I ÄND-<br />
ARNA AV<br />
ÖLKÖ<br />
3,14<br />
FINSK<br />
PUBLIC<br />
SERVICE<br />
BÖJ<br />
SÄNDER I<br />
ETERN<br />
PREFIX<br />
OCH<br />
SUFFIX<br />
KNIXA<br />
SKVAL-<br />
LERAKTIG<br />
BE-<br />
RÄTT-<br />
ADE<br />
PRO-<br />
FET<br />
KAN<br />
GODIS<br />
STUNDOM<br />
Grattis till de fem personer som vann<br />
Kalixkrysset i InfoKalix nummer 2, <strong>2015</strong>!<br />
De lyckliga vinnarna får varsin ”Kalix-påse”<br />
med smått och gott.<br />
Ellinor Rönnkvist, Kalix<br />
Tommy Hedlund, Kalix<br />
Marie Morin, Sangis<br />
Gertrud Ek, Kalix<br />
Johan Eriksson, Kalix<br />
Vinnarna är underrättade!<br />
16 <strong>INFO</strong> <strong>KALIX</strong> DECEMBER <strong>2015</strong><br />
Fem priser lottas ut bland<br />
er som hittat lösningen.<br />
Skicka in din lösning senast<br />
22/1-<strong>2015</strong> via e-post till<br />
infocenter@kalix.se,<br />
alternativt brevledes till:<br />
Kalix kommun<br />
Informationsenheten<br />
952 81 Kalix<br />
Jag har löst Julkrysset...<br />
I de skuggade rutorna: ____________________________<br />
_____________________________________________<br />
Namn: _______________________________________<br />
Adress:________________________________________<br />
Postnr: _____Postadress: _________________________<br />
Telefonnummer: ________________________________