25.01.2016 Views

Psykbryt

En tonårstidning på lagom nivå.

En tonårstidning på lagom nivå.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Läs receptet som får<br />

din självkänsla<br />

att sjuda sidan 15<br />

När stressen<br />

tar över sidan 10<br />

Därför vill<br />

vi ha sex<br />

sidan 2<br />

Ätstörningar<br />

- det sitter inte i vikten!<br />

sidan 7<br />

”Skulle jag vara<br />

psykiskt sjuk!?”<br />

sidan 15<br />

”Jag låg i mitt<br />

eget blod”<br />

- Julia om sitt självskadebeteende<br />

sidan 6<br />

KRISLISTA<br />

en hjälp när det<br />

känns svårt<br />

sidan 5


Vi är PSYKBRYT!<br />

Kajsa<br />

Tilda<br />

Elza<br />

Felicia<br />

Hej!<br />

Vi som står bakom tidningen <strong>Psykbryt</strong>! är fyra 18-åriga<br />

gymnasieelever från Helsingborg. <strong>Psykbryt</strong>! är en del av vårt<br />

projektarbete som vi har arbetat med sedan begynnelsen<br />

av vårt tredje och sista gymnasieår. Vi tror att det är viktigt<br />

att prata om allt vad psykisk ohälsa innebär för att få stopp<br />

på fördomar som cirkulerar kring ämnet. Därför är syftet<br />

med <strong>Psykbryt</strong>! att på ett informerande och underhållande<br />

sätt sprida information om psykisk ohälsa till ungdomar. Vi<br />

vill tro att detta kommer att bidra till att tabun kring ämnet<br />

psykisk ohälsa försvinner. Vårt mål är alltså att tidningen<br />

ska få vara en informationskälla som uppmanar ungdomar<br />

och vuxna att våga tala öppet om psykisk ohälsa! Efter att<br />

ha läst tidningen hoppas vi att du känner att du vet mer om<br />

vad psykisk ohälsa faktiskt innebär och att du vill hjälpa oss<br />

att fortsätta sprida ordet vidare. Ta hand om varandra!<br />

Hälsningar från Tilda, Kajsa, Felicia och Elza.<br />

OBS!<br />

Vi vill uppmärksamma att vi inte är<br />

några psykologer eller proffs utan<br />

skriver texterna utifrån egen<br />

förmåga och de källor vi valt.<br />

Innehållsförteckning:<br />

2 Vi är PSYKBRYT!<br />

3 Tabu & Varför sex?<br />

4 Psykisk ohälsa<br />

5 Medicinsk behandling & Krislista<br />

6 Att skada sig själv<br />

7 Ätstörningar<br />

8 Ångest - vad är det?<br />

9 Beroende<br />

10 Allt om stress<br />

11 Om sömn och drömmar<br />

12 Identitet - vem är jag?<br />

13 Sluta jämföra dig!<br />

14 Självförtroende<br />

15 Recept, intervju, boktips & tack<br />

16 Hjälp, råd & pepp<br />

2


Sex, depressioner, ätstörningningar,<br />

självskadebeteenden, beroenden, ångest,<br />

dåligt självförtroende och identitetsförvirring.<br />

Listan skulle kunna göras<br />

lång på ämnen som kan uppfattas som<br />

tabubelagda. Kort och gott betyder<br />

ordet tabu att något uppfattas som<br />

förbjudet eller mot normen att tala<br />

om. Tabu existerar mycket på grund av<br />

rädsla inför det okända. Psykisk ohälsa<br />

förknippas ofta med gamla mentalsjukhus<br />

och kroniskt sjuka galningar men<br />

så är inte fallet. Det finns en ovisshet<br />

om vad psykisk ohälsa är och innebär<br />

- en ovisshet som ofta leder till rädsla,<br />

fördomar och tabu. Å andra sidan pratar<br />

man mer om psykisk ohälsan idag<br />

än vad man gjorde för 10 år sedan.<br />

Är det på grund av en drift,<br />

ett inlärt beteende eller ett<br />

behov? På frågan varför vi<br />

vill ha sex finns olika svar<br />

beroende på vilken teori<br />

inom psykologin man vänder<br />

sig till.<br />

•Teori A: Sigmund Freud som<br />

grundade det psykodynamiska<br />

perspektivet inom pyskologin<br />

påstod att människan har<br />

olika drifter som styr vårt<br />

beteende. Den främsta driften<br />

människan har, enligt Freud,<br />

är sexdriften libido. Freud och<br />

det psykodynamiska perspektivet<br />

beskriver att människan<br />

har tre olika nivåer - Detet,<br />

Jaget och Överjaget. Det är nivån<br />

som kallas för Detet som<br />

vi fokuserar på när det gäller<br />

sex. Detet är nära knutet till<br />

den biologiska driften som<br />

styrs av lustprincipen. Denna<br />

princip går ut på att människan<br />

vill ha omedelbar tillfredställelse<br />

och njutning. Det är<br />

lustprincipen som gör att du<br />

kan känna lust inför en viss<br />

person och vilja ha njutning.<br />

Freud skulle därför ha svarat<br />

på varför vi vill ha sex så här:<br />

det är en biologisk grunddrift<br />

som gör att du har en strävan<br />

efter lustupplevelser.<br />

Ytterligare en teori<br />

som Freud hade för att förklara<br />

sexuella drifter är när<br />

Vi kan bryta tabun!<br />

Susanna Collin, kurator och specialist<br />

i sexologi på ungdomsmottagningen<br />

i Helsingborg, menar att gå och prata<br />

med en psykolog, kurator eller vän är<br />

ett sätt att ta hand om sitt inre. Trots<br />

framsteg är det fortfarande många<br />

unga som lider i tysthet och ensamhet.<br />

Vi vägrar att acceptera denna<br />

tystnad och tänker därför göra motsatsen.<br />

Vi vill öppna för diskussion kring<br />

tabubelagda ämnen och om varför<br />

vissa ämnen är just tabubelagda. Vi vill<br />

öppna upp portarna till att börja prata<br />

om hur man mår. Med denna tidning<br />

vill vi hjälpa och ge stöd, sprida information<br />

och eliminera det tabu som<br />

existerar kring psykisk ohälsa.<br />

Om vi vågar, vågar du också!<br />

Varför vill vi ha sex?<br />

du gör en så kallad freudiansk<br />

felsägning. Har du någon<br />

gång råkat säga ett ord när<br />

du menar något annat, så<br />

innebörden helt förändrats?<br />

Freud menar att det är en<br />

undermedveten sexuell drift<br />

om du till exempel säga ”röst”<br />

men säger ”bröst” eller säger<br />

”snopp” istället för ”hopp”.<br />

•Teori B: Det<br />

behavioristiska perspektivet,<br />

framlagt av psykologen och<br />

professorn John B Watson,<br />

förklarar våra handlingar som<br />

en följd av inlärda beteenden.<br />

De inlärda beteendena<br />

är ofta till följd av vår miljös<br />

omständigheter. För att kunna<br />

förklara hur en människa får<br />

ett inlärt beteende finns det<br />

fyra olika teorier till människans<br />

inlärningsprocess, habituering,<br />

klassisk betingning,<br />

operant betingning och social<br />

inlärning.<br />

Handlingen “att ha<br />

sex” kan ses som ett inlärt<br />

beteende hos människan.<br />

Varför detta inlärda beteende<br />

uppstått finner olika förklaringar<br />

beroende på vilken inlärningsprocess<br />

man hänvisar<br />

till. Om det är en habituering<br />

innebär det att sex, ett stimuli,<br />

har blivit en vana och att<br />

du därför fortsätter att vilja<br />

ha sex. Om det är en klassisk<br />

betingning innebär det att två<br />

stimuli associeras med varandra<br />

och skapar en respons hos<br />

oss. Att ha sex kan exempelvis<br />

associeras med att uttrycka<br />

kärlek vilket kanske skapar en<br />

glädje hos dig, denna glädje är<br />

alltså det som får dig att vilja<br />

ha sex. Om det däremot är en<br />

operant betingning innebär<br />

det att de olika konsekvenser<br />

ett speciellt beteende får är<br />

avgörande för om vi utför beteendet<br />

igen eller inte. När du<br />

för första gången har sex ger<br />

det troligen olika följder och<br />

det är dessa följder som kan<br />

avgöra om du vill ha sex igen.<br />

Om det å andra sidan är social<br />

inlärning innebär det att vi<br />

människor lär av varandra och<br />

återupprepar varandras beteende,<br />

det inlärda beteendet<br />

att ha sex kan alltså förklaras<br />

genom att vi lärt av andra att<br />

man “ska vilja” ha sex.<br />

•Teori C: Psykologen<br />

Abraham Maslow skapade en<br />

teori inom det humanistiska<br />

perspektivet i psykologi, som<br />

kännetecknas som “Maslows<br />

behovstrappa” eller som en<br />

behovshirarki. Denna teori<br />

är en modell över hur våra<br />

mänskliga behov prioriteras.<br />

Behoven sorteras in som en<br />

trappa vilken vi måste bestiga<br />

för att få ett “fulländat” liv.<br />

Det första steget i trappan<br />

är fysiska behov såsom<br />

föda, sömn och vatten, även<br />

behovet av sex är inräknat<br />

på detta trappsteg. Detta<br />

betyder att sex räknas som ett<br />

av de viktigaste behoven för<br />

en människa enligt Maslow.<br />

Lika mycket som vi behöver<br />

mat och sömn behöver vi sex<br />

för att överleva och för att<br />

kunna leva ett “fulländat” och<br />

tillfredsställt liv.<br />

Varför vi vill ha sex<br />

har olika förklaringar beroende<br />

på vilken teori man vänder<br />

sig till. Den selektiva tolkningen<br />

är möjligtvis därför den<br />

viktigaste, frågan du bör ställa<br />

dig är kanske varför just du vill<br />

ha sex?<br />

Viktigt att minnas<br />

är att sex ska ske under<br />

gemensamt samtycke (alla<br />

inblandade personer ska vilja<br />

ha sex). Sex ska kännas bra,<br />

vara härligt och lustfyllt. Det<br />

är du som bestämmer över<br />

din kropp och ingen annan.<br />

Artikeln är således inte menad<br />

att skapa ett tvång till att ha<br />

sex. Ha sex när du känner för<br />

det och ha inte sex om du inte<br />

känner för det!<br />

Text: Felicia Lövgren & Kajsa<br />

Malm<br />

Källor: ne.se (nationalencykopledin),<br />

socialpsykologi.se,<br />

lattattlara.com<br />

3


psykisk ohälsa<br />

VAD är psykisk ohälsa?<br />

Kanske har du snubblat och skrapat upp ett sår någon gång som<br />

gjorde ont? Det du kände då kallas för fysisk smärta. Att känna<br />

psykisk smärta kan göra precis lika ont. Att ha psykisk ohälsa<br />

kan innebära allt ifrån att man har en psykisk sjukdom till att<br />

man lider av negativa tankar eller ständigt närvarande stress<br />

som gör det svårt att klara av vardagen.<br />

Samhället har sedan långt tillbaka haft en snedvänd<br />

syn på psykisk ohälsa. Men idag har vi kommit en bit längre<br />

inom ämnet och vet att man inte behöver vara galen bara för<br />

att man lider av psykiska problem.<br />

”<br />

Man är inte sina<br />

psykiska problem<br />

”<br />

HUR hjälper jag mig själv?<br />

Första steget mot att må bättre är att våga söka hjälp. Känner<br />

man sig begränsad och att vardagen är svår att hantera på grund<br />

av att man mår psykiskt dåligt är det dags att be om hjälp. Ett steg<br />

på vägen kan vara att berätta om sin situation för en person man<br />

litar på, ofta är det enklare att inte behöva bära på allt det jobbiga<br />

ensam. Om man känner att man saknar en person att tala med<br />

kan man få stöd och hjälp på bland annat ungdomsmottagningen<br />

eller via skolkuratorn.<br />

Det är viktigt att komma ihåg att en psykisk sjukdom<br />

aldrig definierar dig som person! Man är aldrig sina psykiska problem.<br />

4<br />

VARFÖR<br />

drabbas man av<br />

psykisk ohälsa?<br />

Statistik visar att psykisk ohälsa hos<br />

framför allt unga personer ökar idag. Oro,<br />

ångest och ängslan har blivit tredubbelt<br />

så vanligt hos ungdomar de senaste<br />

tjugo åren. Teorierna kring varför psykisk<br />

ohälsa ökar varierar en del men en faktor<br />

som ofta nämns är stressen. Ungdomars<br />

valfrihet är stor idag och det är självklart<br />

positivt, men för somliga kan valfriheten<br />

vara svår att hantera. Att välja rätt<br />

gymnasium kan till exempel vara ett stort<br />

stressmoment som bidrar till osäkerhet<br />

och ängslan.<br />

Vi reagerar alla olika på de påfrestningar<br />

som dyker upp i livet och därför<br />

varierar orsakerna till att man drabbas<br />

av psykisk ohälsa från person till person.<br />

Statistiskt sett råkar varje människa ut för<br />

minst en kris eller ett trauma under sin<br />

livstid, vilket är en naturlig del av livet.<br />

Text: Tilda Henningsson<br />

Källor: umo.se, livlinan.org,<br />

depressionsinfo.se, suntarbetsliv.se<br />

HUR hjälper jag andra?<br />

Du kan märka att din kompis lider av psykisk ohälsa genom att hen<br />

förändras:<br />

• Verkar deppig och/eller irriterad.<br />

• Aptit- och viktförändringar.<br />

• Upplever sömnproblem.<br />

• Är orolig och har ångest.<br />

• Drar sig undan och isolerar sig.<br />

Om din kompis mår dåligt är första steget att tala med hen. Säg till<br />

exempel att “jag ser att du mår dåligt och att något är fel. Kan jag<br />

hjälpa dig?”. Kanske har kompisen redan en samtalskontakt eller<br />

får hjälp på annat håll, men en extra person att luta sig mot kan<br />

vara en trygghet. Bara att du förmedlar att du finns där kan vara till<br />

stor hjälp.<br />

Det kan också vara så att kompisen inte alls vill ha hjälp<br />

eller vägrar att erkänna sina problem för sig själv. Då kan din kompis<br />

reagera med ilska gentemot dig eller bli tystlåten och undvika<br />

kontakt. Men ge inte upp! Det är viktigt att du står på dig och inte<br />

viker undan. Även om kompisen blir arg eller ledsen gör du alltid<br />

rätt som uppmärksammar problemen. Du kan prata med vuxna i<br />

din närhet och be dem om stöd eftersom det är viktigt att du inte är<br />

ensam i detta.<br />

Din vän behöver antagligen professionell hjälp och den<br />

hjälpen kan du inte ge. Du kan fortfarande finnas som stöd och<br />

tröst, men du kan inte ta ansvar för din kompis mående och liv.<br />

Det är viktigt att komma ihåg att det alltid finns hjälp. På<br />

Livlinan.org kan du få mer information och stöd kring hur det är<br />

att vara nära någon som lider av psykisk ohälsa.


Medicin kan hjälpa<br />

En del som mår dåligt blir inte hjälpta tillräckligt av samtal i<br />

terapi utan behöver mediciner för att må bättre. Medicinerna<br />

skrivs alltid ut av en läkare och är alltså ingenting du kan<br />

bestämma kring på egen hand.<br />

Vad du ska ha för mediciner, om du ska ha mediciner, beror<br />

helt på vilken typ av problem du har. De vanligaste problemen<br />

psykiatrin behandlar är ångest och depression, som förekommer<br />

antingen ensamma eller i kombination med andra psykiska<br />

diagnoser. Jag kommer att skriva om antidepressiva läkemedel<br />

i denna artikel, och mer om ångestdämpande i artikeln Ångest,<br />

vad är det?<br />

Hunden blev hög<br />

När jag bodde i Ungern hos en värdfamilj<br />

i en vecka förra året märkte jag att en av<br />

mina antidepressiva tabletter som jag tar<br />

dagligen hade försvunnit. Jag kunde inte<br />

hitta den, och lite senare kom familjens<br />

hund in på mitt rum och betedde sig märkligt.<br />

Den gick in i väggen och började hoppa<br />

på stället. Jag misstänker att hunden ätit<br />

tabletten jag tappat, men vågade<br />

aldrig undersöka saken närmare...<br />

Hur fungerar medicinerna?<br />

I hjärnan finns olika signalsubstanser som påverkar vår sinnesstämning,<br />

känslor och tankar. Serotonin, noradrenalin och<br />

dopamin är ämnen i hjärnan som får oss att känna oss lugna<br />

och glada, reglerar vår aptit och intiativförmåga samt hur vi<br />

reagerar på sorg och oro. Vid psykisk ohälsa är dessa i obalans<br />

på olika sätt, det finns för mycket eller för lite av en eller flera<br />

signalsubstanser.<br />

Ska jag ta mediciner?<br />

Den som avgör om du ska ta mediciner är din läkare, men denne<br />

ska diskutera mediciner med dig och din/a vårdnadshavare.<br />

Om du går i terapi kan du och din terapeut be om ett läkarsamtal<br />

om ni tror att mediciner skulle vara till hjälp.<br />

Vilken medicin ska jag ta?<br />

Vilken medicin just du använder beror på vilken som passar dig<br />

bäst. Faktorer som väger in vid läkarens beslut om typ av medicin<br />

är vilka biverkningar du får och vilken sort som ger bäst<br />

effekt på lägst dos. Anledningen till att så låg dos som möjligt<br />

är bäst, är för att du inte ska äta kemikalier i onödan. Ibland<br />

krävs det kombinationer av olika typer av antidepressiva eller<br />

ångestdämpande för att det ska ge ett bra resultat.<br />

Text: Elza Ardevall<br />

Källor: Läkemedelsverket, FASS, 1177.se<br />

KRISLISTA<br />

en hjälp när<br />

det känns<br />

svårt<br />

Bra att veta!<br />

• Du börjar alltid med en låg dos av den<br />

medicin som läkaren sätter in. Den trappas<br />

stegvis upp i samråd med läkare tills du känner<br />

att du får tillräcklig effekt.<br />

• Det kan dröja innan du märker av någon<br />

effekt.<br />

• Du kan må sämre i början.<br />

• Antidepressiva läkemedel är inte beroendeframkallande.<br />

• När du börjar må bättre är det viktigt att<br />

du inte slutar abrupt med medicineringen,<br />

då kan depressionen återkomma. Vissa<br />

personer mår bäst av att ta antidepressiva<br />

under flera år, vissa hela livet.<br />

Allt fungerar inte för alla, du måste hitta de sätt som fungerar<br />

för just dig.<br />

• Drick iskallt vatten. Observera hur det känns när<br />

vattnet nuddar tungan och rinner ner i halsen.<br />

• Håll i isbitar. Fokusera på kylan och hur det känns<br />

när isen smälter till vatten i handen.<br />

• Ring en vän och prata. Det behöver inte handla om<br />

att du har det svårt om du inte vill, utan om helt andra saker.<br />

• Rita. Om du gillar att färglägga mönster är mandala ett tips!<br />

• Möblera om i ditt rum.<br />

• Ta en kall dusch eller ett bad.<br />

• Spela ett instrument. Om du inte kan spela ett redan,<br />

försök att lära dig!<br />

• Skriv av dig. I en skrivbok, på ett forum eller<br />

kanske i en stödchatt?<br />

• Drick te. Beskriv för dig själv hur det smakar<br />

och vilken färg det har.<br />

• Läs en bra bok, om du har koncentrationen.<br />

• Andas i fyrkant. Läs om tekniken på nästa<br />

sida.<br />

• Sminka dig, måla naglarna eller fixa håret.<br />

• Sjung! Med en vän, ensam i vardagsrummet, i<br />

duschen, tyst för dig själv.<br />

5


”Jag låg i mitt eget blod”<br />

Vad fick dig att sluta?<br />

Mitt sista försök till att ta livet av mig. Då<br />

fick jag ett ”wake up call” och insåg att<br />

jag hade skadat min kropp alldeles för<br />

mycket för mitt eget bästa. Jag insåg att<br />

jag faktiskt förtjänar bättre.<br />

Hur gjorde du för att sluta?<br />

Jag pratade om det istället, pratade om<br />

min ångest och det som kändes svårt och<br />

sen slängde jag rakbladen.<br />

Vilken typ av problematik har du?<br />

Svår depression, olika typer av ångestproblematik,<br />

OCD (tvångssyndrom) och<br />

Borderline, som också kallas emotionellt<br />

instabil personlighetsstörning. Jag har<br />

även ett förflutet med självskadebeteende<br />

och ätstörningar.<br />

Varför började du skada dig?<br />

För att minska ångesten och känna att<br />

jag lever. Jag hade läst på internet att<br />

det skulle hjälpa mot ångest och när jag<br />

testat första gången märkte jag att det<br />

hjälpte, tyvärr. Med tiden blev det mer<br />

och mer, till slut dagligen eftersom ångesten<br />

och måendet bara blev värre.<br />

Varför fortsatte du?<br />

Jag tyckte att det hjälpte mot min ångest,<br />

jag kände mig levande och tillfreds<br />

när jag såg blodet. Men det var ju bara<br />

som jag blev lurad av demonerna, de<br />

fick mig att tro att det var det enda som<br />

hjälpte.<br />

Beskriv en dag i ditt liv när det var som<br />

värst.<br />

Jag tror det var.... Dagen då jag gjorde<br />

mitt sista självmordsförsök och låg i mitt<br />

eget blod innan jag insåg att jag behövde<br />

hjälp, på riktigt.<br />

Jag var på botten och det kändes som att<br />

jag aldrig skulle komma upp därifrån. Det<br />

var så himla mörkt.<br />

Hur ser det ut i ditt liv idag?<br />

Glädje och ångest. Upp och ner med<br />

humöret på grund av min borderline.<br />

Många pussar av min pojkvän och jag delar<br />

många skratt med nära och kära. Det<br />

är fortfarande tufft men så mycket bättre<br />

än det har varit.<br />

Vad vill du säga till alla som gör sig själva<br />

illa eller överväger att göra det?<br />

Det är inte värt det. Försök prata om<br />

det istället, försök få ut dina känslor,<br />

be om hjälp även om det är svårt. Fast i<br />

slutändan är det bara du själv som kan<br />

göra dig själv frisk. Börja med att slänga<br />

dina verktyg som du skadar dig med.<br />

Det är ett bra första steg. Det kommer<br />

antagligen att bli känslofyllt, för även<br />

om självskadebeteende är farligt så är<br />

det ofta en tröst för den som gör det.<br />

Men du måste bestämma dig för att det<br />

inte är något alternativ längre. Jag tror<br />

på dig, kan jag så kan du. Kom ihåg att<br />

självskadande inte är något att skämmas<br />

över. Du är inte ensam, våga prata.<br />

Mer om självskadebeteende<br />

Självskadebeteende är i botten ett<br />

ångestdrivet beteende som går ut på<br />

att dämpa jobbiga känslor och flytta<br />

fokus från det som är svårt att hantera<br />

psykiskt, till något fysiskt. Det innebär<br />

precis det som ordet står för; att skada<br />

sig själv.<br />

En kortsiktig lösning<br />

Att skada sig själv kan få det jobbiga att<br />

lätta för ett tag, men det är alltid, alltid<br />

en kortsiktig lösning.<br />

Det som händer i kroppen när<br />

man självskadar sig är att man får korta<br />

kickar av endorfiner, och ångesten<br />

minskar. Det hjälper kanske de första<br />

gångerna du skadar dig. Men sedan<br />

behöver kroppen ytterligare kickar för<br />

att ångesten ska lätta. Det leder till att<br />

du skadar dig mer och mer för att få<br />

de där endorfinerna. Till slut krävs det<br />

flera gånger om dagen och skadorna<br />

blir allt allvarligare.<br />

Viktigt att söka hjälp<br />

Jag fastnade för självskadandet när jag<br />

var fjorton. Jag mådde extremt dåligt<br />

och att skada mig var det enda sätt<br />

jag visste att bli kvitt ångesten. Efter<br />

fyra år av allt svårare ångest<br />

hjälpte det inte mer. Då stod<br />

6<br />

jag ensam och insåg hur grovt jag blivit<br />

lurad. Jag insåg aldrig på allvar hur<br />

fast jag var förrän första gången jag<br />

försökte sluta självskada. Det hade gått<br />

så fort, på bara ett år hade jag ramlat<br />

in i karusellen som bara snurrade allt<br />

fortare. Det tog mig ytterligare tre år<br />

att försöka få stopp på den. Det är så<br />

mycket lättare att hamna i ett beteende<br />

än att ta sig ur det, eftersom man<br />

inte riktigt hanterat det som är svårt,<br />

utan bara tryckt undan det. Självskada<br />

är aldrig en lösning.<br />

Oavsett hur “allvarligt” det<br />

är, så är det ett självskadebeteende.<br />

Det spelar ingen roll om du slår dig,<br />

skär dig, rispar eller bankar huvudet i<br />

väggen. Det är ett självskadebeteende<br />

oavsett om det inte syns ett dugg dagen<br />

efter eller om du har ärr kvar flera<br />

år efteråt.<br />

Vad ska jag göra?<br />

Om du lider av ett självskadebeteende<br />

finns det konkreta saker du kan göra<br />

när det blir svårt. Alla har sin egen<br />

“krislista”, men allt handlar om att stå<br />

ut och att rikta om uppmärksamheten.<br />

Krislistan hjälper dig att stå ut tills den<br />

svårhanterliga känslan sjunkit. Du kan<br />

själv fundera kring vad som ska vara<br />

med på din lista, men den vi gjort i<br />

tidningen på sida 5, får du gärna använda<br />

och inspireras av.<br />

Ångest är oftast en känsla av<br />

stark oro, sorg eller rädsla. Försök hitta<br />

känslan bakom ångesten, så är det<br />

lättare att hantera den på ett bra sätt.<br />

Om det till exempel är sorg du känner,<br />

så behöver du troligen tröst snarare än<br />

förstörelse av dig själv. Om du är rädd,<br />

så behöver du få känna trygghet, inte<br />

förstöra din kropp.<br />

Går det att bli fri?<br />

Ja, det går! Ett självskadebeteende är<br />

jämförbart med alkohol, nikotin eller<br />

droger. Det ger dig kortvariga kickar<br />

och tillfälliga lättnader från det som är<br />

svårt, men det är aldrig en långsiktig<br />

lösning. Det handlar om att hitta andra<br />

vägar, att lindra svåra känslor med sådant<br />

som är hållbart i längden. Jag har<br />

lärt mig av egen och andras erfarenhet<br />

att det går att hantera känslorna på<br />

mer konstruktiva sätt. Jag lovar att det<br />

går.<br />

Text: Elza Ardevall<br />

Källor: BUP.se, Socialstyrelsens rapport<br />

“DBT vid Borderline” 2013


Vikten är inte viktig<br />

Många tror att en ätstörning innebär att man måste vara underviktig. Men då talar man om Anorexi, en av många olika<br />

ätstörningar. De flesta som lider av en ätstörning är inte underviktiga. Det som kännetecknar en ätstörning är att man har<br />

ett mönster av stört beteende kring mat och/eller träning samt ett skevt sätt att känna och tänka kring mat och sin kropp.<br />

Ätstörningar sitter inte i vikten. Det är en psykisk sjukdom som på olika sätt kan ta sig fysiska uttryck.<br />

Det som är gemensamt för ätstörningar är att det ofta ligger mycket skam i sjukdomen och att den därför till varje<br />

pris ska döljas för omgivningen. Samtidigt kan den som är sjuk lägga stort värde i sjukdomen, och känna sig värdelös utan<br />

den, trots att vissa vet att beteendet är skadligt.<br />

Varför blir man sjuk?<br />

Varför man blir sjuk i en ätstörning är inte helt klarlagt. Vissa studier<br />

säger att genetiken spelar roll; om ätstörningar finns i släkten<br />

tenderar någon i kommande generation att bli sjuk. Det som är<br />

betydligt mer klarlagt kring varför man insjuknar är dock följande:<br />

•ett försök att få kontroll<br />

•det börjar som en bantningskur<br />

•grupptryck<br />

•ett resultat av mobbing<br />

•som ett sätt att hantera känslor<br />

Att bli frisk<br />

Det finns tyvärr ingen magisk formel för hur man blir fri(sk) från<br />

en ätstörning. Det är olika för alla. För vissa tar det lång tid och<br />

för andra går det fortare. Det vissa blir hjälpta av kanske inte<br />

fungerar för andra, dock är det alltid lättare att dela kampen<br />

med någon annan: en vuxen, en vän, ätstörningsvården eller<br />

med en egen samtalskontakt. Det är viktigt att du inte är<br />

ensam. En del klarar det på egen hand, men ofta är det lättare<br />

med hjälp, för det finns hjälp att få. Våga sök den!<br />

För att kunna bli frisk krävs det först och främst en insikt<br />

om att man har problem. Då har man öppnat första porten<br />

till att hitta hjälp. Men även om man har insikt så kan det finnas<br />

en tveksamhet till att bli frisk eftersom man trots all smärta<br />

känner en trygghet i ätstörningen.<br />

Kom ihåg:<br />

- Om du är orolig över att du är ”för frisk” för att söka hjälp -<br />

sök hjälp. Chansa inte med att “jag ska bara nå den vikten/det<br />

midjemåttet/lyckas med det och det”, för ätstörningen nöjer sig<br />

aldrig. Den är har ett enda syfte: att hålla kvar dig i det sjuka.<br />

- Den enda som kan göra dig frisk är du själv. Din omgivning<br />

kan inte förutom i extrema fall och nödsituationer tvinga dig<br />

att äta. Du måste själv lyfta gaffeln och tugga och svälja. Varje<br />

tugga kan kännas som en kamp, men den kampen är alltid,<br />

alltid värd att föra. Om du inte tänker att du är värd det, så gör<br />

det för dina vänner, för din familj, för din katt eller för att senare<br />

kunna hjälpa andra som har det lika svårt som du. Det blir<br />

lättare allt eftersom din kropp får återhämta sig och din hjärna<br />

börjar reparera sig.<br />

Mod - våga släppa taget. Det finns hur mycket fint som<br />

helst ute i världen även om ätstörningen inte låter dig<br />

se det nu.<br />

Tillit - lita på omgivningen, inte på ätstörningstankarna.<br />

Våga lita på dina föräldrar, behandlare, dina vänner eller<br />

syskon. Det du ser i spegeln är ätstörningens förvridna<br />

bild av dig själv och så länge hjärnan är i svält eller i en<br />

annan typ av ätstörning kommer du aldrig kunna se din<br />

kropp så som den faktiskt ser ut. På riktigt.<br />

Mat - massor av god mat såklart, det är du värd!<br />

Tålamod - det tar tid. Hur lång tid är svårt att säga eftersom<br />

det är olika från person till person. Men det är alltid<br />

värt den tiden.<br />

Du kommer att ha ångest. Det kommer vara fruktansvärt jobbigt,<br />

men jag lovar dig att det kommer vara värt det. Du kommer<br />

kunna bli fri, om du håller målet hårt i handen.<br />

Olika sorters ätstörningar<br />

Anorexia Nervosa innebär ett mönster där man<br />

svälter sig själv och är livrädd för att öka i vikt trots<br />

att man ofta är grovt underviktig. I sjukdomen ingår<br />

en skev kroppsuppfattning, alltså att man inte ser<br />

sin kropp så som den faktiskt ser ut utan tycker att<br />

man är överviktig. Symptom kan vara:<br />

-Ångest över vikt och viktuppgång, mat och “nyttiga/onyttiga”<br />

livsmedel.<br />

-Bortfall av mens för livmorderbärare.<br />

-Gulnad, torr, eller blå hud till följd av kyla.<br />

-Lanugobehåring; små fjun som växer på kroppen<br />

för att den inte kan hålla sig varm på egen hand då<br />

bränslet i kroppen är slut till följd av svälten.<br />

Bulimi är en förkortning av Bulimia Nervosa. Den<br />

som har Bulimi har perioder av strikt diet där man<br />

svälter kroppen och därefter en period där man<br />

hetsäter stora mängder mat eller sötsaker för<br />

att kroppen är så desperat efter mat och näring.<br />

Hetsätningsperioderna leder ofta till att man fylls<br />

av skam. Då kompenserar man sitt ätande, vanligtvis<br />

genom överdriven träning, genom att spy eller<br />

återigen en period av svält. En bulimiker kan se helt<br />

frisk ut på utsidan.<br />

Ortorexia Nervosa är en form av ätstörning som<br />

bottnar i att personen har strikta regler kring vad<br />

som är nyttigt – och onyttigt - att äta och tränar<br />

oproportionerligt mycket. Det som från början verkar<br />

vara en hälsosam kost förvandlas till en destruktiv<br />

diet med förödande konsekvenser. En person<br />

med Ortorexi kan se hälsosam ut utanpå, men inuti<br />

huvudet råder krig och kaos. Det kan handla om<br />

att du själv måste handla och laga maten för att<br />

vara säker på att den är på det sättet du anser vara<br />

nyttigt, eller att du inte får äta en speciell sak förrän<br />

du tränat x antal timmar.<br />

BED - Binge eating disorder eller på svenska:<br />

hetsätningsstörning liknar till stor del Bulimi, dock<br />

utan kompensationen. En person med BED hetsäter<br />

stora mängder mat på kort tid, och blir ofta ångestfylld<br />

och skuldtyngd efteråt. De fysiska symptomen<br />

på BED är framför allt viktuppgång till följd av de<br />

extremt stora mängderna mat.<br />

Ätstörning UNS är en ätstörning där den sjuka har<br />

symptom från flera olika slags ätstörningar eller<br />

inte passar in i de vanliga kriterierna för en specifik<br />

ätstörning. En ganska vanlig uppfattning är att ätstörning<br />

UNS inte är lika allvarligt som till exempel<br />

Anorexi. Detta stämmer inte. UNS är precis lika<br />

allvarlig och farlig som vilken annan ätstörning som<br />

helst.<br />

Text: Elza Ardevall<br />

Källor: SCFA (SCÄ), KÄTS, ätstörningar.se, bulimi.se,<br />

friskfri.se<br />

7


I vårt vardagliga liv står ångest för den oro<br />

vi kan känna inför till exempel en redovisning<br />

i skolan eller inför att göra något man<br />

känner oro och är nervös inför. Men ångest,<br />

enligt dess egentliga definition inom<br />

sjukvården och psykiatrin, är något mer än<br />

bara oro och stress som kommer och går.<br />

Ångest är en naturlig del av livet, speciellt i<br />

tonåren.<br />

Detta är tecken på ångest<br />

- hjärtklappning, din puls är hög.<br />

- svårt att andas, du kan börja hyperventilera<br />

och andas häftigt.<br />

- att svettas.<br />

- känna som en klump i halsen eller magen.<br />

- bli torr i munnen.<br />

- bli yr och det kan kännas som att du ska<br />

svimma. Detta kan vara till följd<br />

av syrebristen som uppstår vid hyperventilering<br />

eller av att din kropp rent fysiskt inte<br />

orkar med den extrema stress en ångestattack<br />

för med sig.<br />

- magproblem, som till exempel diarré.<br />

- känna sig svag i musklerna, darra eller<br />

skaka.<br />

Ångest är individuellt, alla upplever inte alla<br />

symptom och inte på samma sätt.<br />

En känsla av att dö<br />

Ångestattacker är plötsliga och starka ångestpåslag.<br />

Då är det vanligt att man hyperventilerar<br />

så att man kan få ont i bröstkorgen,<br />

darrar, känner sig yr eller gråter häftigt.<br />

En vanlig tro när man får en ångestattack är<br />

att man håller på att tappa greppet om verkligheten<br />

eller en känsla av att man ska dö.<br />

Viktigt är att komma ihåg är att ångest aldrig<br />

någonsin är fysiskt farligt.<br />

Eftersom ångestattacker är väldigt<br />

obehagliga kan det hända att man får ångest<br />

inför tanken på ytterligare ångest. Det skapar<br />

en negativ spiral.<br />

Ångest - vad är det?<br />

Vad kan jag göra om någon jag bryr mig om upplever<br />

ångest eller får ångestattacker?<br />

Det är svårt att som vän, syskon eller förälder att se den man bryr sig om<br />

må dåligt. Mitt främsta tips är att ta reda på så mycket du kan om problematiken.<br />

Om du som upplever ångest har svårt att berätta för din närstående<br />

om vad du upplever, visa dem den här tidningen! Det kan förhoppningsvis<br />

hjälpa dem en bit på vägen mot att förstå. Som anhörig känner man sig<br />

ofta hjälplös eller otillräcklig när en närstående upplever ångest, för den<br />

går inte att bli av med bara genom en kram eller genom att torka tårarna.<br />

Om du som närstående känner att din anhöriga har svårt att hantera ångesten,<br />

tveka inte i att stötta personen i hjälpsökandet! Ungdomsmottagningen<br />

(UMO) är öppen för de som är 12 upp till 23 år. De är vana vid att prata<br />

om ångest och att stötta närstående. Du som ungdom kan få hjälp utan att<br />

dina vårdnadshavare måste veta det, om du vill det. Barn- och Ungdomspsykiatrin<br />

(BUP) kan du också vända dig till. Inga problem är för stora eller<br />

för små för att få hjälp för.<br />

Hjälpfulla tips<br />

• Om du hyperventilerar kan det kännas som att du inte får tillräckligt<br />

med luft. Det kan fungera att lindra eller avstanna hyperventilerandet<br />

genom att kupa händerna mot munnen. Det som händer då är att<br />

mängden koldioxid du andas ut minskar.<br />

• Du kan också prova att andas i fyrkant. I början är det lättast att öva<br />

med en fysiskt befintlig fyrkant, till exempel ramen av ett fönster, en<br />

tavla eller kanske mobilen; vad som helst som har fyra sidor. Det går ut<br />

på att du fokuserar på fyrkanten. Andas in längs ena sidan, ut längs den<br />

andra, in igen längs den tredje och ut igen längs den fjärde. Tänk på att<br />

försöka andas långsamt! Det handlar om att våga lita på att du faktiskt<br />

inte har för lite syre i kroppen även fast det kan kännas så. Våga hålla ut<br />

andetagen, det kommer att hjälpa dig.<br />

Varför får vi ångest?<br />

Ångest kan tyckas vara världens mest<br />

meningslösa tillstånd, då det ger oss väldigt<br />

obehagliga upplevelser. Men faktum är att<br />

det är livsviktigt med ångest i grunden. Det<br />

är kroppens naturliga alarmsystem, som får<br />

oss att reagera på fara. Hjärtat börjar slå,<br />

blodet rusar, vi andas häftigare och kroppen<br />

gör sig redo för att fly. Om ångest inte fanns<br />

så skulle vi inte reagera på lejonet eller på<br />

att det brinner, vi skulle inte uppfatta faran.<br />

Det som blir problematiskt är när alarmsystemet<br />

drar igång trots att det inte finns<br />

någon livshotande fara. Alla människors<br />

alarmsystem är olika känsligt och vi upplever<br />

olika mycket ångest genom livet. Vissa lider<br />

mycket av stark ångest och av ångestattacker,<br />

medan andra upplever det väldigt sällan,<br />

men alla upplever det någon gång i livet.<br />

Text: Elza Ardevall<br />

Källor: sjukvårdsupplysningen 1177. se, BUP.se<br />

8<br />

• En annan metod som har fungerat för mig ett flertal gånger är att jag<br />

bryter hyperventilerandet genom att hålla andan i två-tre sekunder,<br />

och sedan försöker andas långsamt enligt fyrkanten.<br />

• Om du inte får bukt med ångesten trots stöd och hjälp finns det ångestdämpande<br />

mediciner.<br />

• Prova att stå ut i ångesten. Tryck inte undan den, utan låt den finnas<br />

i bröstet, i magen eller var den nu sitter. (Det är olika för alla.) Föreställ<br />

dig ångesten som en blomknopp, som måste få slå ut vilket den endast<br />

kan göra om du låter den vara och inte trycker tillbaka den. Detta kräver<br />

en del övning, så ge inte upp om det inte går som du vill de första<br />

gångerna!<br />

• Rikta om din uppmärksamhet med hjälp av krislistan som finns på<br />

sidan 5 i tidningen, eller hitta på din egen krislista.<br />

Det viktigaste att komma ihåg är att...<br />

• Du inte kan dö av en ångestattack. Ångesten kan kännas otroligt obehaglig,<br />

men den är inte farlig.<br />

• Du inte är ensam. Alla människor upplever ångest någon gång.<br />

• Det finns hjälp att få. Våga sök den!


Hjärnan bakom beroendet<br />

Du kan inte sluta att tänka på det, längta<br />

efter det och göra det! Du är beroende,<br />

men varför blev du beroende från<br />

första början? Och vad kan du göra för<br />

att motarbeta det?<br />

För att motiveras till att överleva har<br />

kroppen en funktion som gör att hjärnan<br />

kan reagera positivt på upplevelser som<br />

främjar vår överlevnad, som att äta eller<br />

dricka. Men hjärnan kan också reagera<br />

positivt på andra upplevelser som kan<br />

stjäla motivationen för att överleva.<br />

Till exempel kan datorspel eller droger<br />

ge större lustfyllda upplevelser än att<br />

tillfredsställa basbehoven, som att äta<br />

eller sova. Ett beroende skapas eftersom<br />

det finns en vilja att återuppleva härliga<br />

känslor som ett beteende eller en substans<br />

skapat.<br />

Vad är det som gör att ett beteende eller<br />

en substans upplevs som tillfredsställande?<br />

De behagliga känslorna beror på vad<br />

som händer i hjärnan när man utför<br />

eller intar något. I hjärnan finns nämligen<br />

ett belöningssystem som är uppbyggt<br />

av olika kommunikationsbanor<br />

som binder samman olika delar i hjärnan.<br />

En viktig del i belöningssytsemet<br />

är Amygdala som förmedlar känsloreaktioner<br />

till resten av kroppen. I kommunikationsbanorna<br />

tas signalsubstanser<br />

emot och skickas, vilka har varierande<br />

påverkan på hjärnan beroende på vilken<br />

sorts signalsubstans det handlar om.<br />

Utsöndring av signalsubstansen dopamin<br />

gör exempelvis att vi upplever något<br />

som lustfyllt och för att få samma härliga<br />

känsla igen vill vi återupprepa det som<br />

gjorde att dopaminet utsöndrades.<br />

Det som kan utlösa dopamin skiljer sig<br />

åt, men ofta är ett sinnesintryck grunden<br />

till utsöndringen. Det kan innebära<br />

att synen, lukten, ljudet, smaken eller<br />

känslan av något kan utlösa dopamin.<br />

Exempelvis kan ett pling i mobilen eller<br />

lukten av en nybakad paj göra oss tillfredsställda.<br />

På samma sätt kan alkohol,<br />

tobak, droger, sex, koffein, spel och<br />

shopping ge oss tillfredsställelse som<br />

gör att vi vill göra om samma sak flera<br />

gånger.<br />

Ett upprepat beteende kan vara ohälsosamt<br />

för dig eftersom det kan rubba<br />

din balans i livet. Överkonsumerar man<br />

ett beteende blir det naturligtvis mindre<br />

plats till andra beteenden som kanske är<br />

nödvändiga för dig för att må bra eller<br />

fungera varje dag. Vanliga varningstecken<br />

på ett beroende är att ens vanliga<br />

sociala liv drabbas, skola och vänner<br />

bortprioriteras eftersom beroendet tar<br />

mer plats. Cirkulerar livet kring att få tag<br />

i alkohol finns det kanske inte tid över<br />

till att göra läxorna. Kanske är ditt upprepade<br />

beteende också skadligt fysiskt<br />

för din kropp.<br />

Så hur gör man för att bryta sitt beroende?<br />

Vad som fungerar är givetvis<br />

individuellt och beror till stor del på VAD<br />

man är beroende av. Det kan också vara<br />

så att man behöver stöd av någon annan,<br />

ibland räcker familj och vänner och<br />

ibland behövs en kurator eller psykolog.<br />

Det kan vara mycket svårt att sluta med<br />

ett beroende eftersom det ofta bringar<br />

abstinensbesvär. Några abstinensbesvär<br />

är ångest, oro, svettningar, illamående,<br />

sömnproblem, huvudvärk, nervositet<br />

och hjärtklappning. Abstinens uppstår<br />

eftersom kroppens centrala nervsystem<br />

har vant sig vid en substans eller ett beteende.<br />

Genom succesiv nedtrappning<br />

av ett beroende kan abstinensbesvären<br />

lindras.<br />

Amygdala = en del av hjärnan som förmedlar<br />

känsloreaktioner<br />

Signalsubstans = ämne som förmedlar<br />

Anhörig till någon med ett beroende?<br />

Det kan vara jobbigt att leva nära någon med ett beroende. Man<br />

vet ju hur dåligt det är och hur de påverkas av att fortsätta med<br />

beteendet, varför lyssnar de inte på dig när du förklarar? Kanske<br />

blir du medberoende, vilket innebär att ditt liv börjar kretsa kring<br />

den andra människans liv och att du upplever ditt eget liv som<br />

mindre viktigt.<br />

Till följd kan du exempelvis känna dig:<br />

•Otillräcklig (du lyckas inte att hjälpa till)<br />

•Skamsen (du tar ansvar för den beroendes negativa beteende)<br />

•Kontrollerande (du försöker att kontrollera den beroendes vanor<br />

och handlingar, vilket kan vara mycket energi- och tidskrävande)<br />

För att sluta att uppleva medberoendet som något jobbigt kan du<br />

behöva hjälp utifrån, kanske räcker det med att prata med någon<br />

i din omgivning men ibland kan professionell hjälp behövas.<br />

Kom ihåg:<br />

-Beskyll aldrig dig själv, du är inte orsaken till någon annans<br />

beroende<br />

-Be om hjälp, du behöver inte bära all tyngd på dina egna axlar<br />

-DU är bra som du är!<br />

Text: Felicia Lövgren<br />

Källor: fof.se (Forskning & Framsteg 6/2007), hjärnguiden.se, 1177.se<br />

(Vårdguiden), kunskapsguiden.se (utgiven av socialstyrelsen), Kurator<br />

Patrik Smetana (handledare), humangardening.se<br />

Beroende av: Datorspel<br />

Vad är det? Det finns många olika sorters datorspel,<br />

onlinespel, skjutspel, strategisspel etc.<br />

Hur fungerar det? Belöningssytemet i hjärnan aktiveras<br />

av spelens gensvar på prestation, kanske får man<br />

pengar eller kan gå upp en nivå i spelet. Till skillnad<br />

från naturliga belöningar aktiveras belöningssystemet<br />

starkare av spelens belöningar, vilket gör att spelaren<br />

återvänder till spelet. Spelen kan göra att man isolerar<br />

sig från den fysiska världen och eventuella problem. Om<br />

spelandet sker för ofta kan det övergå till ett tvång. Kan<br />

ge abstinensbesvär.<br />

Beroende av: Koffein<br />

Vad är det? Koffein är ett stimulerande kemiskt ämne<br />

som finns i kaffe, i vissa tesorter och i en del läskdrycker.<br />

Hur fungerar det? Koffein gör att du känner dig pigg<br />

trots att du egentligen är trött eftersom koffeinet lurar<br />

hjärnan. Koffein är inte hälsoskadligt på samma sätt<br />

som droger eller alkohol kan vara, däremot kan det<br />

vara skadligt med koffein om kroppen får för lite sömn<br />

och den saknade energin ersätts med koffein. Om du<br />

slutar att mata hjärnan med koffein kan abstinensbesvär<br />

uppstå till en början.<br />

Beroende av: Alkohol<br />

Vad är det? Alkohol är ett organiskt ämne som innehåller<br />

alkoholer (vanligen etanol eller etylalkohol). Den alkohol<br />

vi dricker finns i spritdrycker, såsom cider, öl och vin.<br />

Hur fungerar det? Alkoholen påverkar hjärnan genom<br />

att ge ett rus som gör att man ofta känner sig tillfredsställd<br />

och glad. Vi påverkas olika av alkoholen, vissa kan<br />

känna sig uppåt och andra neråt. Vi är olika känsliga för<br />

alkohol, därför går det inte att säga var gränsen för ett<br />

akolholberoende går men om du får abstinensbesvär av<br />

att försöka sluta dricka alkohol kan det vara ett tecken<br />

på att du är beroende.<br />

9


Därför känner du stress<br />

- och så motarbetar du den<br />

En gång i tiden var stress livsviktigt för oss. Idag handlar det mer om att man har så mycket att göra att man glömmer vilan.<br />

Men det finns metoder för att ta itu med negativ stress.<br />

Stress anses vara ett stort problem bland unga idag, men vad är egentligen stress? Det finns både positiv och negativ stress.<br />

Positiv stress är sådan stress som gör att vi blir motiverade och presterar bättre. Negativ stress får oss däremot att må dåligt och<br />

ofta prestera sämre. När man diskuterar stress som ett problem är det främst den negativa stressen man talar om.<br />

Varifrån kommer stress? När vi upplever en psykisk eller fysisk påfrestning skickar hjärnan ut signaler till kroppens sympatiska<br />

nervssytem att något farligt är på gång. Kroppen utsöndrar ämnen i blodet såsom socker och stresshormoner (adrenalin, noradrenalin<br />

och kortisol). Kroppens reaktion på påfrestningarna gör att vi upplever stress. Människan har denna funktion eftersom<br />

vi förr i tiden behövde kunna rikta vår energi mot att kämpa eller fly när en farlig situation uppstod. Idag, i det civiliserade<br />

samhället vi lever, behöver vi oftast inte fly eller kämpa mot ett fysiskt hot men kroppens sympatiska nervsystem kan inte skilja<br />

på ett fysiskt hot och ett socialt hot. Det gör att vi kan uppleva stress när vi inte hinner med det vi vill eller när vi ska hålla en<br />

redovisning inför vår klass exempelvis.<br />

Att bli stressad är i sig ingenting farligt, utan väldigt vanligt. Men negativ stress kan bland annat göra att du får svårare att koncentrera<br />

dig, känner dig trött trots att du har sovit länge, känner dig nedstämd, känner ångest och tappar sexlusten. För mycket<br />

stress kan bli farlig och leda till ett utmattningstadie där till exempel magsår eller hjärtklappning kan vara en följd.<br />

För att inte må dåligt av stress eller bli sjuk av den behöver kroppens motsvarighet till det sympatiska nervssytemet, det parasympatiska<br />

nervssystemet, få arbeta. Det parasympatiska nevssytemet bidrar till att kroppen kan återhämta sig genom lugn<br />

och vila.<br />

Vad kan du göra för att motverka stress hos dig själv?<br />

•En bra grund för att öka sin stresstålighet är att sova, äta och motionera regelbundet. Regelbunden motion kan exempelvis<br />

innebära att cykla till skolan varje dag istället för att åka buss. Psst... kolla in sömtipsen på följande sida!<br />

•Det kan vara bra att klargöra vad det är som stressar dig och vad det är som utlöser stressen. Försök att skriva ner några saker<br />

som känns stressande. Kan du själv göra något för att motverka stressen? Du kan kanske fråga vad en annan person hade gjort i<br />

samma situation?<br />

•Ett bra sätt att motverka stress är med kroppens lugnande hormon oxitycin, som kan öka genom att du till exempel klappar en<br />

hund, får en massage eller mediterar. Psst… att ha sex höjer också oxitycin-halterna i kroppen…<br />

•Om du är stressad för att du har mycket att göra så kan det hjälpa att skriva en lista på de saker du planerar att göra och när du<br />

ska göra dem. På så sätt kan du överblicka situationen och känna att du har koll på tiden. Det kan också kännas väldigt skönt att<br />

stryka över de saker du är klar med eftersom du då förutom att se vad du inte har gjort än också kan se vad du är klar med.<br />

Vissa stressande situationer är svåra att ta sig ur själv, till exempel när en nära anhörig dör. För att ta sig ur en stressande situation<br />

kan man behöva hjälp och stöd utifrån. Man kan till exempel prata med en kurator.<br />

Vi ställde frågan “Vad stressar dig?” till tre ungdomar -Här är deras svar och lösning<br />

Situation: Jag blir stressad när jag<br />

känner att någon i min omgivning<br />

inte mår bra. Till exempel kompisar<br />

och familj.<br />

Åtgärd: Jag försöker att finnas där<br />

för dem, genom att ge stöd och<br />

visa att jag bryr mig. Jag försöker<br />

att göra saker med dem som jag<br />

vet att de tycker om att göra.<br />

Situation: Jag blir stressad när jag<br />

känner mig otillräcklig. Dygnet har<br />

för få timmar, jag har ingen tid till<br />

det jag vill göra.<br />

Åtgärd: Jag lägger mig och sover,<br />

slappnar av och släpper allt. När<br />

jag vaknar vet jag vad jag ska göra<br />

eftersom jag har samlat tankarna<br />

lite.<br />

Situation: Jag blir stressad av att<br />

kombinera skolan med arbetslivet.<br />

Det är svårt att få tiden att räcka till<br />

när man både har läxor och jobb<br />

att göra efter skolan.<br />

Åtgärd: Jag försöker att planera<br />

tiden genom att göra ett schema<br />

där jag delar upp min tid mellan<br />

olika saker.<br />

10<br />

Visste du att...<br />

Multitasking kan vara dåligt för ditt mående?<br />

När vi försöker att göra flera saker samtidigt delas vår koncentration<br />

upp på olika saker. Det innebär att hjärnan måste använda glukos<br />

varje gång fokus flyttas till olika saker, vilket leder till att hjärnan<br />

tröttas ut av energiförlusten. Att byta fokus ofta upplever hjärnan<br />

även som ett hot vilket gör att stresshormoner som adrenalin och<br />

kortisol utsöndras. Kroppens reaktion till multitasking påminner om<br />

kroppens reaktion till stress. Att göra en sak i taget kan vara mycket<br />

bättre för ditt mående!


Sov bättre!<br />

Ibland kan det vara svårt att somna i tid på kvällarna eller känna att<br />

man får kvalitativ sömn, därför ger PSYKBRYT! er 4 tips till att sova<br />

bättre!<br />

•Stressa ner:<br />

För att kunna somna lättare kan det hjälpa att “stressa ner” och bli<br />

avslappnad innan läggdags. Till exempel kan det vara bra att mentalt<br />

förbereda kroppen på sömn genom lugn yoga eller meditation. Att<br />

träna en stund några timmar innan du ska sova kan hjälpa dig att bli<br />

avslappnad, lugn musik kan också hjälpa till. Om du har många saker<br />

att komma ihåg till dagen efter kan det vara hjälpsamt att skriva ner<br />

dessa på en lapp eller i mobilen.<br />

•Undvik teknikskärmar såsom smartphones, surfplattor och datorer<br />

innan läggdags:<br />

Det blå ljuset som skickas ut från teknikskärmar hindrar kroppens tillverkning<br />

av sömnhormonet melatonin. Melatonin ökar naturligt när<br />

det blir mörkt ute för att vi ska bli trötta och somna. Dessutom kan<br />

det bli svårare att somna eftersom hjärnan stimuleras när du fokuserar<br />

på teknik. Istället bör du lägga ifrån dig tekniken och fokusera på<br />

sömn för att bli avslappnad.<br />

•Ha en god sovmiljö:<br />

För att kunna sova bra en hel natt är det viktigt att miljön i ditt rum<br />

är sovvänlig. Det ska gärna vara mörkt (alternativ: sovmask), svalt<br />

(alternativ: fläkt) och tyst (alternativ: öronproppar). Att sova bekvämt<br />

är också viktigt för god sömn, så investera kanske i en bra och gosig<br />

kudde.<br />

•Inför regelbunda sovtider:<br />

Försök att lägga dig vid ungefär samma tid varje kväll och vakna vid<br />

ungefär samma tid varje morgon, även på helgerna. Genom att göra<br />

det ställer du in kroppen på när det är dags att sova och när det är<br />

dags att vara vaken. På så sätt kan du troligtvis somna lättare om<br />

kvällarna och vara piggare under dagarna.<br />

Stress och Sömn två begrepp hand i hand?<br />

Genom att vara utvilad kan stress lindras och genom mindre stress<br />

kan sömn förbättras. Stress och sömn är två begrepp som går hand i<br />

hand och påverkas av varandra. Därför är det viktigt att fokusera på<br />

att båda är i god balans med dina behov.<br />

En människa behöver oftast mellan 7-8 timmar sömn per natt men<br />

vissa människor klarar sig med färre timmar och några behöver fler<br />

timmar. När man är i tonårsperioden behöver man vanligtvis mycket<br />

sömn, ofta mer än 8 timmar, vilket beror på att kroppen producerar<br />

stora mängder av hormon. Är man ofta stressad kan kroppen behöva<br />

ännu mer sömn som kompensation för den extra energi som stressen<br />

kräver.<br />

Att sova tillräckligt kan vara både svårt och jobbigt. Kanske har du<br />

svårt att somna i tid på kvällarna, kanske vaknar du många gånger<br />

under natten eller kanske känner du dig trött trots att du har sovit<br />

länge. Många sömnproblem har sin grund i att man är stressad, vilket<br />

visar på hur viktigt det är att behandla sin stress för att må bra. Utan<br />

sömn fungerar man inte. Vissa faktorer som kan försvåra sömnen,<br />

exempelvis kroniska sömnproblem, bör diskuteras med läkare.<br />

Att lyckas få bra sömn och att undvika stress är ofta lättare sagt än<br />

gjort. Ibland kan det räcka med att ändra sina dagliga rutiner eller<br />

vanor men ibland kan man behöva hjälp av någon professionell.<br />

Och så drömde de alla...<br />

Vi alla drömmer varje natt när vi sover. Att drömma<br />

kan vara både härligt och jobbigt, det beror troligen<br />

på vilken dröm man drömmer. Men vad är det som<br />

egentligen avgör vad vi drömmer och varför vi överhuvudtaget<br />

drömmer? Svaret varierar beroende på<br />

vilken teori man vänder sig till.<br />

*En teori skapad av Sigmund Freud (1856-1939),<br />

som är framstående inom psykologin, menar att<br />

drömmar är förtryckta önskningar som vi inte tillåter<br />

komma fram i vaket tillstånd. Det kan till exempel<br />

visas genom att en förtryckt känsla tar sig uttryck i<br />

drömmen.<br />

*En annan teori är att drömmar består av slumpmässiga<br />

hjärnimpulser, vilket innebär att det inte<br />

finns ett riktigt sammanhang bakom drömmen utan<br />

snarare är det vi drömmare som själva bygger upp<br />

ett sammanhang i drömmen för att kunna förstå<br />

den. Drömmar ger alltså det centrala nervssystemet<br />

möjlighet att bearbeta infromation.<br />

Sammantaget kan man säga att drömmar är en<br />

blandning av saker man har tänkt, upplevt eller<br />

känt någon gång. Att tyda drömmar kan därför vara<br />

klurigt, särskilt eftersom olika objekt eller händelser<br />

har varierande betydelse för olika människor. Att<br />

försöka sig på drömtydning kan vara roligt och kan<br />

säga något om hur du mår. Här nedan följer några<br />

generella tolkningar.<br />

Om du drömmer om … kan det betyda att …<br />

•Bombnedslag/kometer: rädsla för att något ska slå<br />

sönder din värld, rädsla för förändring, rädsla för<br />

förstöring.<br />

•Bil/båt: det visar hur du tar dig fram i livet, vem styr<br />

ditt liv -du själv?<br />

•Hiss: du åker upp och ner känslomässigt, obalans i<br />

känslolivet.<br />

•Trappa/stege: du går åt ett håll i livet -vilket? -vart<br />

leder det? -är det jobbigt att gå dit?<br />

•Tidsvåg/tsunami: du överväldigas av dina känslor,<br />

en rädsla för att förlora din fasta grund.<br />

•Att falla/ramla: du släpper taget om någonting, ett<br />

misslyckande, att du tappar fotfästet.<br />

•Att bli jagad: du försöker undvika en sida hos dig<br />

själv som du är rädd för, du är stressad.<br />

•Att du är naken: du har känt/känner dig sårbar eller<br />

utan skydd, du känner dig utanför eller missanpassad,<br />

du känner dig avslöjad (om du trivs med<br />

nakenheten i drömmen: du vill synas).<br />

Text: Felicia Lövgren<br />

Källor: 1177.se, stress.se, psykologifabriken.se,<br />

psykologiguiden.se, allt om vetenskap, drömcentrum.<br />

se, umo.se<br />

11


VEM ÄR JAG ?!<br />

12<br />

Ibland kan det kännas som att alla<br />

runt omkring har stenkoll på sig själva.<br />

Hon har skrivit färdigt inlämningen två<br />

veckor före deadline, han vet vad han<br />

ska göra efter gymnasiet och din kompis<br />

är grym på att laga mat. Samtidigt<br />

skapas en obehaglig klump i magen på<br />

dig när familjen, i kör, ställer standardfrågan:<br />

“Vad ska du nu bli när du blir<br />

stor?” över middagsbordet.<br />

Det här med identitet är komplicerat,<br />

vem är jag egentligen? Vad är det som<br />

har gjort mig till den jag är? Resten<br />

av omvärlden har en stor del i hur vår<br />

identitet formas. Vi förhåller oss olika<br />

till människor vi möter, intryck vi tar in<br />

och till de erfarenheter vi får. Genom<br />

att uppleva bildar vi åsikter, får kunskap<br />

och upptäcker vad vi gillar eller<br />

inte gillar. Genom släkt och föräldrar<br />

ärver vi även egenskaper samt utseende<br />

och detta tillsammans hjälper till att<br />

skapa och forma vår identitet.<br />

I tonåren är det mycket som händer;<br />

man ifrågasätter, blir mer självständig,<br />

relationer till familj/kompisar förändras<br />

och allting som var självklart<br />

när man var yngre kanske inte är lika<br />

självklart längre. Enligt psykologen<br />

Erik H. Erikson kan man under denna<br />

period hamna i en så kallad utvecklingskris<br />

eller identitetskris och då är<br />

det vanligt att man känner sig vilse och<br />

osäker. Det viktiga att komma ihåg är<br />

att man inte är ensam i detta. Faktum<br />

är att alla människor går igenom flera<br />

utvecklingskriser under sin livstid och<br />

det är inte bara normalt, utan även<br />

nödvändigt för att vi ska mogna och<br />

utvecklas. Samtidigt är alla väldigt olika<br />

och vi bearbetar kriser på varierande<br />

sätt. Detta innebär att somliga kommer<br />

lindrigt undan, medan andra inte gör<br />

det.<br />

Man kan känna sig osäker på vem man<br />

är, men det gör inget. Påminn bara<br />

dig själv om att du är fullt tillräcklig<br />

som du är! Det sägs dock att man blir<br />

säkrare och mer stabil i sin identitet<br />

då man har samlat ihop rikligt med<br />

vuxenpoäng. Om detta stämmer ser<br />

framtiden ljus ut för ungdomen. Men<br />

för att få rätsida på legenden beslutade<br />

jag därför att snabbintervjua en<br />

fullfjädrad vuxen…<br />

Text: Tilda Henningsson<br />

Källor:Psykologiguiden.se<br />

PSYKBRYT söker svar<br />

Status: Extremt vuxen<br />

Ålder: 49 vårar<br />

Eget citat: ”Jag är en ganska enkel natur”<br />

Vuxenpoäng:<br />

✓ Tre barn.<br />

✓ Två Volvobilar.<br />

✓ Är gift.<br />

✓ Har ett ingenjörsjobb.<br />

✓ Dricker åtta koppar kaffe om dagen.<br />

✓ Storhandlar en gång i veckan.<br />

✓ Är politiskt insatt.<br />

✓ Ser på nyheterna.<br />

✓ Läser tidningen varje morgon.<br />

✓ Finner Melodikrysset i Radio P4 underhållande.<br />

✓ Löser gärna korsord.<br />

Anser du att du är vuxen?<br />

- Jag är vuxen.<br />

”<br />

Det blir<br />

bättre<br />

”<br />

Upplevde du en identitets- eller utvecklingskris under din tonårstid?<br />

Beskriv den lite.<br />

- På den tiden gjorde man ju militärtjänst när man var ungdom i övre tonåren.<br />

Det gjorde jag långt hemifrån, det var lite skräckblandad förtjusning<br />

när jag åkte på det. Men det bidrog nog till att man frigjorde sig från barn<br />

till vuxen, man fick klara sig mer själv. Detta var väl ingen kris direkt men<br />

det hände ju såklart någonting med mig där och då, man förändrades.<br />

När skulle du säga att du blev vuxen?<br />

- Jag blev nog vuxen mer på riktigt när jag flyttade till Linköping och<br />

började jobba. Eget jobb och egen bostad, då fick man lära sig ordentligt.<br />

Man kunde inte vara beroende av föräldrarna och sticka hem och käka<br />

kvällsmat hos morsan och farsan för de var ju långt borta.<br />

Kände du att du blev mer stabil i dig själv och i din identitet när du lämnade<br />

ungdomstiden och äntrade vuxenlivet?<br />

- Pfft, ja det får man väl säga.<br />

Från vuxen till tonåring, har du något tips att ge till en ungdom som<br />

befinner sig i en identitetskris?<br />

- När man är ungdom… Ja, jobb är ju en bra sak. Med jobb får man inte<br />

lika mycket tid för att grubbla och snöa in sig på saker. Jag menar inte att<br />

man grubblar på fel saker bara för att man är tonåring! Men med jobb får<br />

man andra perspektiv på vad som är viktigt och mindre viktigt. Sedan förändras<br />

man ju hela tiden när man växer upp, får barn till exempel, då får<br />

man många nya perspektiv och det är också nyttigt. Perspektiven alltså.<br />

Blir det bättre?<br />

- Ja det blir bättre, när man blir äldre. Men det är klart att det inte bara<br />

är att bli äldre som löser allting. Man behöver dom där åren då man går<br />

från ungdomens villfarelser till att få lite törnar, så att man fattar att man<br />

kan ha rätt på många sätt liksom. Man får lägga ungdomen åt sidan och<br />

det kan vara ganska skönt.


Jag vill vara jag<br />

Jag är perfekt som jag är och har aldrig<br />

jämfört mig med någon... Även om<br />

jag önskar av hela mitt hjärta att detta<br />

skulle vara sant, så vet jag innerst inne<br />

att det är en lögn. Alla har, oavsett vad<br />

man påstår, jämfört sig med andra vare<br />

sig det är en klasskompis eller bild på<br />

Instagram, en person i en text. Men<br />

varför mår jag dåligt av att jämföra mig<br />

med andra? Jag vill inte jämföra mig<br />

men jag kan inte sluta!<br />

Först och främst får vi endast<br />

en vag bild av den verklighet som vi<br />

väljer att jämföra oss med. Vi vet inte<br />

vilka omständigheter eller faktorer som<br />

spelat in och vi vet inte varför eller på<br />

vilket sätt personen har uppnått det<br />

som jag vill ha. Det är en bild av verkligheten<br />

som personen väljer att visa upp,<br />

en verklighet som ofta är redigerad för<br />

att dölja olika misslyckanden och fel. En<br />

psykolog vid namn Carl Rogers kallade<br />

detta fenomen för “masker”. Enligt<br />

Rogers tar vi på oss olika masker, eller<br />

personligheter, i ett försök att ändra<br />

oss själva. Genom masken kan vi ytligt<br />

förändra vem vi är men i vårt inre är vi<br />

fortfarande densamma. Låt oss återgå<br />

till dig. Visar du alltid upp ditt verkliga<br />

jag när du är i skolan, på stan eller på<br />

sociala medier? Svaret är troligtvis nej,<br />

det är i alla fall mitt svar. Om du och jag<br />

använder en mask, varför skulle inte de<br />

som vi jämför oss med också göra det?<br />

Att försöka uppnå det någon annan<br />

har utifrån den lilla bilden vi får är inte<br />

hjälpsamt.<br />

Å andra sidan inleds ibland<br />

utveckling med ett jämförande. Modet<br />

och kämparglöden till att förändras<br />

kommer ofta från att man jämför sig<br />

eller inspireras av andra och på det<br />

sättet ser ett mål man vill uppnå. För<br />

att återgå till Rogers menade han att<br />

vi alla har en blid av hur vi är, och en<br />

bild av hur vi skulle vilja vara. Dessvärre<br />

stämmer dessa två inte alltid överens,<br />

ett tillstånd som Rogers kallade inkongruens<br />

som kan få oss att känna oss<br />

otillräckliga då vi inte lever upp till våra<br />

egna förväntningar. Det blir skadligt för<br />

oss när jämförelser börjar ta över vårt<br />

liv. När vi till varje pris vill bli denna person<br />

eller bild vi jämför oss med, förlorar<br />

vi många gånger oss själva i jakten på<br />

någons annans liv, utseende eller status.<br />

Missförstå mig rätt; viljan till förändring<br />

är inte fel. Att försöka förändras till det<br />

bättre kan vara avgörande för hur vi<br />

känner inför oss själva, men vägen till<br />

förändring är inte att jämföra sig utan<br />

att bli inspirerad av andra.<br />

Likväl som förändring kan<br />

skapa rädsla döljer det sig troligtvis<br />

en rädsla även bakom jämförandet.<br />

En rädsla för att inte duga och hamna<br />

utanför, tvingas till ett liv i ensamhet.<br />

Rädslan för att bli socialt utstött är<br />

något som människan har haft sedan<br />

vi levde i grottor, eftersom utstötthet<br />

för tusentals år sedan kunde innebära<br />

döden. Idag är det troligtvis inte så dramatiskt,<br />

men trots att det kanske inte<br />

är klokt och förnuftigt att jämföra sig är<br />

det inprogrammerat. Men försök tänka<br />

så här. Alla har vi våra styrkor och alla<br />

har vi våra svagheter. Vi måste försöka<br />

komma över våra egna rädslor och se<br />

att rädslan av att inte duga ofta bara är<br />

just en rädsla och inte fakta. För vem är<br />

det egentligen du inte duger för, någon<br />

annan eller dig själv?<br />

Jag är rädd, för jag vet hur det<br />

känns att försvinna och tappa bort sig<br />

själv. Jag jämförde mig och någonstans<br />

på vägen försvann jag. Jag är rädd, inte<br />

för att det ska hända mig igen, utan för<br />

att det ska hända dig. Orden “jag önskar<br />

jag kunde vara som hon/han/hen” är<br />

förrädiska. Det ger oss inget annat är<br />

falska förhoppningar. Vi vet inte vad som<br />

gömmer sig under ytan eller vad denna<br />

person varit med om. Du vet inte vad du<br />

förlorar när du jämför dig. Jag vet och<br />

det gör mig rädd. Jämför dig inte och tro<br />

inte att någon annan är bättre än vad du<br />

är. Utvecklas och förändras genom att<br />

inspireras av andra, inte genom jämförande.<br />

Att utvecklas är inte att bli en<br />

främling för sig själv. Att utvecklas är att<br />

hålla fast sig vid sig själv och bara se på<br />

sig själv på ett annat sätt. Det vet jag nu<br />

och därför berättar jag det för dig. Tänk<br />

på det nästa gång du jämför dig, så ska<br />

jag också göra det. För vi som vill - vi kan<br />

sluta att jämföra oss med andra!<br />

Text: Kajsa Malm<br />

Källor: mereffekt.nu<br />

klarblacoaching.se<br />

simplypsychology.org<br />

Så är det för mig<br />

Problematik: Adhd<br />

Vad innebär det? I mitt fall innebär det<br />

introvert hyperaktivitet, uppmärksamhetssvårigheter<br />

och kass impulskontroll.<br />

Sämsta med det? Att jag är konstant<br />

stressad och aldrig riktigt vaken.<br />

Bästa med det? När energi finns samtidigt<br />

som inspiration får jag mycket och<br />

bra saker gjorda. T ex skriver en haiku<br />

eller går ut med källsorteringen.<br />

Problematik: Utmattningssyndrom<br />

Vad innebär det? Får bland annat svårt<br />

att fokusera, trötthet, ingen stresstålighet,<br />

ångest, blir osocial, deprimerad.<br />

Sämsta med det? Dålig kunskap både<br />

inom vården och arbetslivet vilket leder<br />

till lång rehabilitering. Hela livet pausas<br />

och en står totalt still.<br />

Bästa med det? En lär sig sina gränser<br />

och att sätta sig själv i första hand.<br />

Problematik: Depression<br />

Vad innebär det? Att jag inte orkar göra<br />

någonting och när jag måste eller borde<br />

göra nåt (ex. gå till jobbet) får jag ångest<br />

och mår illa. Jag sover även väldigt mycket<br />

vilket gör att jag mår ännu sämre pga<br />

dåligt samvete över att jag inte gör något.<br />

Jag mår även illa av att sova.<br />

Sämsta med det? Svårt att sätta fingret<br />

på det... Men kanske att jag känner mig<br />

så trött, maktlös och orkeslös.<br />

Bästa med det? Kan inte se något positivt<br />

i det just nu, men det är skönt att ha<br />

något att luta sig mot när man inte orkar<br />

träffa vänner eller så. Det är väl bra.<br />

Problematik: Bipolärliknande depression<br />

med svåra panikångestattacker.<br />

Vad innebär det? Den bipolära delen gör<br />

att jag pendlar mellan att må dåligt och<br />

bra. Jag vaknar och mår uselt, men kan<br />

senare fungera som en frisk person, för<br />

att på kvällen få en panikångestattack och<br />

sen vara glad när jag gått och lagt mig.<br />

Sämsta med det? Det är fruktansvärt<br />

jobbigt att må dåligt. Att ha planer men<br />

behöva stanna hemma pga ångesten...<br />

Bästa med det? Att jag just nu mår bra<br />

för det mesta. Jag har levt med sjukdomen<br />

i 3 år och börjar lära känna den och<br />

vet hur jag ska hantera den.<br />

Problematik: Asperger, säsongsbunden<br />

depression, panikångest & tvångstankar.<br />

Vad innebär det? Aspergern gör att<br />

jag har lätt att snöa in på saker och har<br />

svårt för outtalade regler, främst sociala.<br />

Depression gör att jag periodvis inte vill<br />

leva, men medicin hjälper. Panikångesten<br />

uppenbarar sig främst under stress och<br />

trötthet, och känns som en hjärtinfarkt<br />

av ångest. Tvångstankarna gör att jag<br />

räknar trappsteg etc samt repeterar saker<br />

ett antal gånger som är delbart med 8.<br />

Gör jag fel måste jag börja om. Annars<br />

får jag panikångest, men det hjälper med<br />

medicin och terapi.<br />

Bästa med det? Att jag har lätt för att lära<br />

mig saker jag är intresserad av och kan<br />

jobba länge utan rast. Jag är fantastisk<br />

på att följa regler och på att säga vad<br />

jag tycker, som många tycker är<br />

positivt, andra tvärtom.<br />

13


JAG SUGER PÅ ALLT!<br />

Ibland kan det kännas som om man är dålig på allt. Som att allt man rör vid fördärvas och som att alla andra<br />

är mycket bättre än en själv.<br />

Självförtroende eller självkänsla? Båda är ganska bra att ha. Självförtroende är att tro på sin egen förmåga att<br />

prestera i olika situationer och självkänsla är en medvetenhet om ens inre värde och<br />

tanken om man duger eller inte. Har man inte bra självkänsla är det svårt att få bra självförtroende och vice<br />

versa. Men om det nu är bra att ha båda - hur gör man för att få bättre självförtroende och självkänsla?<br />

Listan för bara dig: Sätt dig ner med penna och papper<br />

eller om du känner för att vara modern, med din<br />

mobil. Tänk på saker som är bra med dig själv. Det kan<br />

vara allt mellan himmel och jord. Till exempel att du är<br />

en bra vän, kan förstå engelska bra, har hjälpt någon<br />

person i din närhet eller att du vågat göra något som<br />

skrämt dig. Titta ofta på din lista och fyll på efterhand<br />

som tankarna kommer. En sak som är viktig under denna<br />

övning är att inte bli rädd om du inte kommer på<br />

något eller inte får ihop en lång lista. Att känna sig ledsen<br />

eller rädd är inte ovanligt eftersom självförtroende<br />

och självkänsla är ett känsloladdat ämne och speciellt i<br />

tonåren kan man känna sig extra utsatt. Men kom ihåg<br />

att det alltid finns någonting som är bra med just dig,<br />

du kan bara inte se det nu. Om det är fallet, bunda då<br />

och tänk på bra saker du har gjort den senaste tiden.<br />

Det finns där, jag lovar dig!<br />

Var medveten om rädslan men gör det ändå: Det<br />

finns många saker i vårt liv som skrämmer oss och<br />

som kan göra oss osäkra på oss själva. Men om du<br />

vågar möta rädslan och göra det som skrämmer dig,<br />

så försvinner ofta rädslan. Om det inte sker den första<br />

gången kommer det med största sannolikhet som<br />

säkert att hända andra, tredje eller fjärde gången. Genom<br />

att utsätta dig själv för det du är rädd för visar du<br />

ditt undermedvetna att inget allvarligt eller livshotande<br />

inträffade, vilket gör att ditt självförtroende kommer<br />

bli bättre samtidigt som du blir kvitt en rädsla. Vi<br />

utsätts praktiskt taget varje dag saker som skrämmer<br />

oss men ofta är dessa inte farliga egentligen, trots att<br />

känslan påstår annat. Men våga se rädslan i vitögat<br />

och utmana dig själv, för känslan kan inte skada dig.<br />

Jag kan, jag vill, jag vågar: Vad kommer först,<br />

dålig hållning eller ett dåligt självförtroende?<br />

En ihopdragen hållning kan vara resultat av att<br />

självförtroendet inte är på topp men det kan lika<br />

väl vara så att en dålig hållning påverkar självförtroendet<br />

negativt. Oavsett vilket som kommer<br />

först kan en så enkel sak som att sträcka på sig ge<br />

en känsla av kontroll och lugn. Genom att sträcka<br />

på sig förflyttas andningen nämligen från halsen/<br />

bröstet till magen och då andas man med bålen<br />

istället. Detta kan hjälpa mot oro och göra en<br />

mer avslappnad. Testa själv så får du se. Börja<br />

först när du är hemma ensam framför spegeln.<br />

Sträck på dig, lyft huvudet och våga visa dig själv.<br />

Fortsätt att träna ensam tills det känns naturligt<br />

och säkert. Sedan går du vidare till fas två: att<br />

göra det bland personer som du känner dig trygg<br />

med. Därefter vidare till sista fasen: att göra det i<br />

vardagen och efter en tid kommer det att kännas<br />

naturligt. Om du under tiden trycks ner igen av<br />

andra människor, ord eller dig själv: börja om från<br />

början och försök igen. Man kan inte alltid lyckas<br />

första gången, eller hur!<br />

Jag är inte mina misstag: En av de värsta sakerna<br />

en människa ofta kan tänka sig är att göra är fel. Vi<br />

är alltid rädda för att misslyckas och för vad andra<br />

ska tro om oss då. Men jag ska berätta en hemlighet<br />

för dig, något som inte många vet om; det<br />

är helt okej att göra ett eller flera misstag. Man<br />

blir inte en sämre människa bara för att man inte<br />

kan göra allt perfekt. Tvärtom, vi lär oss av våra<br />

misstag och går vidare med ökad kunskap. Tänk<br />

på all ny kunskap du får när du gör fel, till skillnad<br />

från om du skulle gjort rätt från första början.<br />

Många känner stor rädsla inför att bli dömda och<br />

dumförklarade av människor runt omkring sig, en<br />

rädsla som sällan har med verkligheten att göra.<br />

Människor är ofta mer accepterande än vi tror;<br />

den som dömer oss hårdast är alltid vi själva. En<br />

farlig sak man kan göra mot sig själv är att blanda<br />

ihop sitt värde med sina prestationer. Istället för<br />

att vi gjort ett misstag har vi blivit ett misstag. Det<br />

är därför livsviktigt att komma ihåg att ibland GÖR<br />

vi fel men vi ÄR aldrig fel.<br />

Livet är som ett pussel där alla bitar måste passa ihop för att<br />

man ska må bra. Orden till pusslet på bilden kan kopplas till<br />

Maslows behovstrappa.<br />

14<br />

Text: Kajsa Malm<br />

Källor: umo.se, mabra.se


“Skulle jag vara psykiskt sjuk?”<br />

Min uppfattning av beroendesjukdomen är att den<br />

tar sig uttryck i många områden av den beroendes liv<br />

och att individen har två personligheter. “Jaget” är en<br />

vanlig individ precis som alla andra. Sen har vi Missbrukaren<br />

som ljuger, är egoistisk och manipulerar.<br />

När jag först blev introducerad till 12-stegsprogrammet<br />

var jag väldigt tveksam. Skulle jag vara psykiskt sjuk?<br />

Nej, tänkte jag och fortsatte på egen hand. Jag lyckades<br />

hålla mig drogfri i tre månader men mådde allt sämre.<br />

Efter sex månader och ett svårt återfall gick jag tillbaka<br />

till det där mötet, fortfarande lite tveksam. Jag insåg att<br />

jag så länge jag kan minnas varit besatt av det som givit<br />

mig en känsla av välmående. Jag kunde inte hantera<br />

livet och litade inte på andra människor. Den enda gången<br />

jag kände mig trygg var med en påse i fickan. Jag ljög<br />

och manipulerade oftast omedvetet min omgivning och<br />

mig själv för att få den där falska tryggheten och sinnesron<br />

som drogerna gav. Ända tills dagen då jag stod<br />

inför valet att börja med tyngre droger för att få samma<br />

effekt, eller söka hjälp. Idag är jag tacksam över att jag<br />

valde det sistnämnda.<br />

Det bästa… är att den går att tillfriskna ifrån. Jag har<br />

idag varit nykter i tio månader och har för första gången<br />

en stabil tillvaro. Det viktigaste jag lärt mig är ärlighet,<br />

villighet och ett öppet sinne. Det har gett mig tro och<br />

hopp inför framtiden.<br />

Det sämsta... är att den alltid är på sin vakt. Den väntar<br />

på minsta tillfälle att ta över och förstöra mitt liv återigen.<br />

Jag måste göra medvetna val varje dag, för att få<br />

behålla den stabila tillvaro jag lever i idag, tack vare att<br />

jag sökte hjälp till slut.<br />

Text: “Lukas”<br />

En sjudande självkänsla<br />

En vanlig klassisk personlighet är underbar som den<br />

är, men det finns så mycket att smaksätta den med!<br />

Detta är ett av mina favoritrecept eftersom den funkar<br />

att bjuda på vid alla tänkbara tillfällen i vardagen. Följ<br />

receptet nedan för att tillaga en självkänsla som passar<br />

dig, var inte rädd för att testa något nytt!<br />

Ingredienser:<br />

2 dl uppnåeliga mål<br />

3 liter positiva tankar<br />

1 kg förmåga att se bra saker<br />

hos dig själv<br />

4 ½ msk mod<br />

200 g asbra musik<br />

5 tsk självuppmuntran<br />

2 kg kramar<br />

Smaksätt med valfri<br />

favoritaktivitet:<br />

Spela fotboll<br />

Dansa<br />

Läsa<br />

Sova<br />

Träffa kompisar<br />

Äta god mat<br />

Lyssna på musik<br />

Bada<br />

Gör såhär:<br />

1.Smörj och bröa din personlighet med självuppmuntran.<br />

2.Koka upp modet. Vispa hastigt positiva tankar, asbra<br />

musik och uppnåeliga mål i en bunke. Det ska bli pösigt!<br />

3.Blanda därefter ihop förmågan att se bra saker hos dig<br />

själv med kramar och rör ner detta i bunken tillsammans<br />

med modet.<br />

4.Häll smeten över din personlighet och grädda allting i<br />

din mjuka och uppvärmda säng, 1-2 timmar brukar vara<br />

lagom.<br />

5.Glöm inte att tillsätta valfri favoritaktivitet!<br />

6.Servera med uppmuntran och humor.<br />

Tips: Undvik att jämföra dig med personer i din omgivning,<br />

alla är olika och ska så förbli!<br />

“Det är aldrig kört”<br />

-Samlingsvolym av Kristina<br />

Reftel (utgiven 2004 av<br />

ARGUMENT förlag AB)<br />

Boken innehåller flera<br />

korta historier som är<br />

inspirerande och visar hur<br />

man kan ändra sin inställning<br />

för att må bättre. En<br />

kurator svart på vitt.<br />

<strong>Psykbryt</strong>s bästa boktips!<br />

“Jag finns”<br />

-av Maja-Maria Henriksson<br />

(Utgiven 2010 av<br />

Natur & Kultur, Stockholm)<br />

En berättelse som bygger<br />

på Maja-Maria Henrikssons<br />

egna uppväxt.<br />

En berättelse kantad av<br />

mobbning och hårda slag<br />

men även om modet att<br />

bryta sig loss.<br />

T A C K<br />

”14 år till salu”<br />

-av Caroline Engvall (utgiven<br />

2008 av Kalla Kulor<br />

förlag)<br />

Den sanna och berörande<br />

historien om en tonårstjej<br />

som hamnar i ett djupt<br />

mörker genom sexuellt<br />

våld men också om hur<br />

hon kämpar för att hitta<br />

ljuset.<br />

”För att överleva - om<br />

självskadebeteende”<br />

-av Sofia Åkerman. (Utgiven<br />

2009 av Natur &<br />

Kultur förlag)<br />

Räknas det som ett självskadebeteende<br />

att gå i<br />

obekväma skor med flit<br />

eller att klia sönder myggbett?<br />

Var går gränsen?<br />

Vem skadar sig själv, och<br />

varför?<br />

Vi vill tacka sponsorerna som har bidragit till att tidningen<br />

kunde tryckas,<br />

Frilansbyrån Ord & Annat i Helsingborg<br />

Privatpersoner<br />

Vi tackar också våra fantastiska handledare.<br />

Ni har varit guld i förvirringens stund.<br />

Winnie Gravlund<br />

Lena Henningsson<br />

Helena Petterson<br />

Patrik Smetana<br />

Erik Åkesson<br />

Tack Martin Pola för hjälp med internetsidan och tack till<br />

alla som på olika sätt har bidragit med sina erfarenheter och<br />

berättelser.<br />

Slutligen vill vi tacka dig som läst tidningen och tagit del av<br />

vårt projekt! Vi hoppas och önskar att vi har kunnat bidra<br />

med stöd, hjälp och information på något sätt!<br />

Vi finns på facebook (<strong>Psykbryt</strong>) → Gå in och gilla vår sida.<br />

Vår internetupplaga av tidningen hittar ni på:<br />

www.tidningenpsykbryt.se<br />

Vi är bara är ett mail bort<br />

psykbrytkontakt@hotmail.com<br />

15


Nummer att ringa:<br />

Alkohollinjen: 020-844448<br />

-för stöd till förändring av alkoholvanor, också för närstående till personer med alkoholproblem<br />

BRIS: 116111<br />

-för dig som är under 18 år och vill prata med en kurator<br />

→ BRIS Vuxentelefon om barn: 0771-505050<br />

Mind Självmordslinje: 90101<br />

-för dig som har tankar på att ta ditt liv, eller för dig som har frågor om närstående du misstänker<br />

vara i de tankarna.<br />

Tjejjour: 020-510 150<br />

→ tjejjouren i Lund (OBS! finns fler tjejjourer i Sverige, kolla in länken till deras hemsida<br />

längre ner)<br />

-för dig som definierar dig själv som en kvinna och vill prata med någon (ej kuratorer)<br />

Vårdguiden: 1177<br />

-för råd om vård (i behov av akut vårdhjälp ring 112)<br />

Internetsidor att läsa:<br />

www.alkohollinjen.se -om alkohol i förhållande till hälsa och stöd i att förändra alkoholvanor<br />

www.bris.se -för dig som är under 18 år. Mejla eller chatta med en kurator, du kan också skriva<br />

med jämnåriga i forum eller läsa om viktiga ämnen<br />

→För dig som är vuxen finns: www.barnperspektivet.se<br />

www.humangardening.se -för dig som är beroende eller medberoende och söker stöd i form av<br />

behandling<br />

www.killfrågor.se -för dig som definierar dig själv som man, chatta med någon som lyssnar, stöttar<br />

och peppar<br />

www.kuling.nu -en samlingsplats för unga människor som lever med en psykiskt sjuk förälder<br />

www.rfsu.se - en sida där man kan läsa och få information om sex<br />

www.mind.se/sjalvmordslinjen/ -en sida där man kan läsa om självmord och psykisk ohälsa.<br />

Det finns även en chatt för dig som vill ha stöd om du har tankar på självmord eller är orolig för att<br />

någon annan har det.<br />

www.spelberoende.se -spelberoendets riksförbund, en sida för spelberoende och anhöriga som<br />

vill förebygga och motverka spelberoende (på sidan hittar du även telefonnummer till olika städers<br />

riksförbund)<br />

www.stress.se -läs om stress för råd och information<br />

www.stödlinjen.se -en sida för dig som vill ha tips och råd om hur du kan hjälpa dig själv eller<br />

någon annan att förändra sina spelvanor (finns telefonnummer och chatt på hemsidan för den som<br />

vill prata med någon om spelvanor).<br />

www.tjejjouren.se -läs om tjejer i tjejguiden, chatta med en tjejjour om du definierar dig själv<br />

som kvinna<br />

www.umo.se -en hemsida med samlad information om ungdomar för ungdomar<br />

Organsationer att besöka i Helsingborg:<br />

Blå kamelen - för dig mellan 13-20 år som vill prata med en kurator<br />

Bruksgatan 29, 252 24 Helsingborg 042-406 29 85<br />

Mötesplats Kalifornia - för dig mellan 16-20 år, en plats för ungdomar att hänga på, med utrymme<br />

för att skapa och vara kreativ. Gratis. (Öppet: Måndag–onsdag 15:00–21:30, Fredag och lördag<br />

16:00–24:00<br />

Kaliforniegatan 4, Helsingborg 042-10 69 45<br />

RumEtt - för dig mellan 15-25 år, en plats för ungdomar att hänga på, med utrymme för att skapa<br />

och vara kreativ. Gratis. (Öppet: Onsdag–torsdag 16:00–20:00, Fredag 16:00–21:00, Lördag 12:00–<br />

17:00)<br />

Dunkers Kulturhus, Kungsgatan 11, Helsingborg 0733-34 78 62<br />

Ungdomsmottagningen i Helsingborg -för dig mellan 12-23 år, när man vill prata med en kurator,<br />

besöka en barnmorska eller manlig läkare. Gratis.<br />

16<br />

hjälp, råd och pepp, kolla här!<br />

En tidning av: Elza Ardevall, Felicia Lövgren, Kajsa Malm, Tilda Henningsson

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!