Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Läs receptet som får<br />
din självkänsla<br />
att sjuda sidan 15<br />
När stressen<br />
tar över sidan 10<br />
Därför vill<br />
vi ha sex<br />
sidan 2<br />
Ätstörningar<br />
- det sitter inte i vikten!<br />
sidan 7<br />
”Skulle jag vara<br />
psykiskt sjuk!?”<br />
sidan 15<br />
”Jag låg i mitt<br />
eget blod”<br />
- Julia om sitt självskadebeteende<br />
sidan 6<br />
KRISLISTA<br />
en hjälp när det<br />
känns svårt<br />
sidan 5
Vi är PSYKBRYT!<br />
Kajsa<br />
Tilda<br />
Elza<br />
Felicia<br />
Hej!<br />
Vi som står bakom tidningen <strong>Psykbryt</strong>! är fyra 18-åriga<br />
gymnasieelever från Helsingborg. <strong>Psykbryt</strong>! är en del av vårt<br />
projektarbete som vi har arbetat med sedan begynnelsen<br />
av vårt tredje och sista gymnasieår. Vi tror att det är viktigt<br />
att prata om allt vad psykisk ohälsa innebär för att få stopp<br />
på fördomar som cirkulerar kring ämnet. Därför är syftet<br />
med <strong>Psykbryt</strong>! att på ett informerande och underhållande<br />
sätt sprida information om psykisk ohälsa till ungdomar. Vi<br />
vill tro att detta kommer att bidra till att tabun kring ämnet<br />
psykisk ohälsa försvinner. Vårt mål är alltså att tidningen<br />
ska få vara en informationskälla som uppmanar ungdomar<br />
och vuxna att våga tala öppet om psykisk ohälsa! Efter att<br />
ha läst tidningen hoppas vi att du känner att du vet mer om<br />
vad psykisk ohälsa faktiskt innebär och att du vill hjälpa oss<br />
att fortsätta sprida ordet vidare. Ta hand om varandra!<br />
Hälsningar från Tilda, Kajsa, Felicia och Elza.<br />
OBS!<br />
Vi vill uppmärksamma att vi inte är<br />
några psykologer eller proffs utan<br />
skriver texterna utifrån egen<br />
förmåga och de källor vi valt.<br />
Innehållsförteckning:<br />
2 Vi är PSYKBRYT!<br />
3 Tabu & Varför sex?<br />
4 Psykisk ohälsa<br />
5 Medicinsk behandling & Krislista<br />
6 Att skada sig själv<br />
7 Ätstörningar<br />
8 Ångest - vad är det?<br />
9 Beroende<br />
10 Allt om stress<br />
11 Om sömn och drömmar<br />
12 Identitet - vem är jag?<br />
13 Sluta jämföra dig!<br />
14 Självförtroende<br />
15 Recept, intervju, boktips & tack<br />
16 Hjälp, råd & pepp<br />
2
Sex, depressioner, ätstörningningar,<br />
självskadebeteenden, beroenden, ångest,<br />
dåligt självförtroende och identitetsförvirring.<br />
Listan skulle kunna göras<br />
lång på ämnen som kan uppfattas som<br />
tabubelagda. Kort och gott betyder<br />
ordet tabu att något uppfattas som<br />
förbjudet eller mot normen att tala<br />
om. Tabu existerar mycket på grund av<br />
rädsla inför det okända. Psykisk ohälsa<br />
förknippas ofta med gamla mentalsjukhus<br />
och kroniskt sjuka galningar men<br />
så är inte fallet. Det finns en ovisshet<br />
om vad psykisk ohälsa är och innebär<br />
- en ovisshet som ofta leder till rädsla,<br />
fördomar och tabu. Å andra sidan pratar<br />
man mer om psykisk ohälsan idag<br />
än vad man gjorde för 10 år sedan.<br />
Är det på grund av en drift,<br />
ett inlärt beteende eller ett<br />
behov? På frågan varför vi<br />
vill ha sex finns olika svar<br />
beroende på vilken teori<br />
inom psykologin man vänder<br />
sig till.<br />
•Teori A: Sigmund Freud som<br />
grundade det psykodynamiska<br />
perspektivet inom pyskologin<br />
påstod att människan har<br />
olika drifter som styr vårt<br />
beteende. Den främsta driften<br />
människan har, enligt Freud,<br />
är sexdriften libido. Freud och<br />
det psykodynamiska perspektivet<br />
beskriver att människan<br />
har tre olika nivåer - Detet,<br />
Jaget och Överjaget. Det är nivån<br />
som kallas för Detet som<br />
vi fokuserar på när det gäller<br />
sex. Detet är nära knutet till<br />
den biologiska driften som<br />
styrs av lustprincipen. Denna<br />
princip går ut på att människan<br />
vill ha omedelbar tillfredställelse<br />
och njutning. Det är<br />
lustprincipen som gör att du<br />
kan känna lust inför en viss<br />
person och vilja ha njutning.<br />
Freud skulle därför ha svarat<br />
på varför vi vill ha sex så här:<br />
det är en biologisk grunddrift<br />
som gör att du har en strävan<br />
efter lustupplevelser.<br />
Ytterligare en teori<br />
som Freud hade för att förklara<br />
sexuella drifter är när<br />
Vi kan bryta tabun!<br />
Susanna Collin, kurator och specialist<br />
i sexologi på ungdomsmottagningen<br />
i Helsingborg, menar att gå och prata<br />
med en psykolog, kurator eller vän är<br />
ett sätt att ta hand om sitt inre. Trots<br />
framsteg är det fortfarande många<br />
unga som lider i tysthet och ensamhet.<br />
Vi vägrar att acceptera denna<br />
tystnad och tänker därför göra motsatsen.<br />
Vi vill öppna för diskussion kring<br />
tabubelagda ämnen och om varför<br />
vissa ämnen är just tabubelagda. Vi vill<br />
öppna upp portarna till att börja prata<br />
om hur man mår. Med denna tidning<br />
vill vi hjälpa och ge stöd, sprida information<br />
och eliminera det tabu som<br />
existerar kring psykisk ohälsa.<br />
Om vi vågar, vågar du också!<br />
Varför vill vi ha sex?<br />
du gör en så kallad freudiansk<br />
felsägning. Har du någon<br />
gång råkat säga ett ord när<br />
du menar något annat, så<br />
innebörden helt förändrats?<br />
Freud menar att det är en<br />
undermedveten sexuell drift<br />
om du till exempel säga ”röst”<br />
men säger ”bröst” eller säger<br />
”snopp” istället för ”hopp”.<br />
•Teori B: Det<br />
behavioristiska perspektivet,<br />
framlagt av psykologen och<br />
professorn John B Watson,<br />
förklarar våra handlingar som<br />
en följd av inlärda beteenden.<br />
De inlärda beteendena<br />
är ofta till följd av vår miljös<br />
omständigheter. För att kunna<br />
förklara hur en människa får<br />
ett inlärt beteende finns det<br />
fyra olika teorier till människans<br />
inlärningsprocess, habituering,<br />
klassisk betingning,<br />
operant betingning och social<br />
inlärning.<br />
Handlingen “att ha<br />
sex” kan ses som ett inlärt<br />
beteende hos människan.<br />
Varför detta inlärda beteende<br />
uppstått finner olika förklaringar<br />
beroende på vilken inlärningsprocess<br />
man hänvisar<br />
till. Om det är en habituering<br />
innebär det att sex, ett stimuli,<br />
har blivit en vana och att<br />
du därför fortsätter att vilja<br />
ha sex. Om det är en klassisk<br />
betingning innebär det att två<br />
stimuli associeras med varandra<br />
och skapar en respons hos<br />
oss. Att ha sex kan exempelvis<br />
associeras med att uttrycka<br />
kärlek vilket kanske skapar en<br />
glädje hos dig, denna glädje är<br />
alltså det som får dig att vilja<br />
ha sex. Om det däremot är en<br />
operant betingning innebär<br />
det att de olika konsekvenser<br />
ett speciellt beteende får är<br />
avgörande för om vi utför beteendet<br />
igen eller inte. När du<br />
för första gången har sex ger<br />
det troligen olika följder och<br />
det är dessa följder som kan<br />
avgöra om du vill ha sex igen.<br />
Om det å andra sidan är social<br />
inlärning innebär det att vi<br />
människor lär av varandra och<br />
återupprepar varandras beteende,<br />
det inlärda beteendet<br />
att ha sex kan alltså förklaras<br />
genom att vi lärt av andra att<br />
man “ska vilja” ha sex.<br />
•Teori C: Psykologen<br />
Abraham Maslow skapade en<br />
teori inom det humanistiska<br />
perspektivet i psykologi, som<br />
kännetecknas som “Maslows<br />
behovstrappa” eller som en<br />
behovshirarki. Denna teori<br />
är en modell över hur våra<br />
mänskliga behov prioriteras.<br />
Behoven sorteras in som en<br />
trappa vilken vi måste bestiga<br />
för att få ett “fulländat” liv.<br />
Det första steget i trappan<br />
är fysiska behov såsom<br />
föda, sömn och vatten, även<br />
behovet av sex är inräknat<br />
på detta trappsteg. Detta<br />
betyder att sex räknas som ett<br />
av de viktigaste behoven för<br />
en människa enligt Maslow.<br />
Lika mycket som vi behöver<br />
mat och sömn behöver vi sex<br />
för att överleva och för att<br />
kunna leva ett “fulländat” och<br />
tillfredsställt liv.<br />
Varför vi vill ha sex<br />
har olika förklaringar beroende<br />
på vilken teori man vänder<br />
sig till. Den selektiva tolkningen<br />
är möjligtvis därför den<br />
viktigaste, frågan du bör ställa<br />
dig är kanske varför just du vill<br />
ha sex?<br />
Viktigt att minnas<br />
är att sex ska ske under<br />
gemensamt samtycke (alla<br />
inblandade personer ska vilja<br />
ha sex). Sex ska kännas bra,<br />
vara härligt och lustfyllt. Det<br />
är du som bestämmer över<br />
din kropp och ingen annan.<br />
Artikeln är således inte menad<br />
att skapa ett tvång till att ha<br />
sex. Ha sex när du känner för<br />
det och ha inte sex om du inte<br />
känner för det!<br />
Text: Felicia Lövgren & Kajsa<br />
Malm<br />
Källor: ne.se (nationalencykopledin),<br />
socialpsykologi.se,<br />
lattattlara.com<br />
3
psykisk ohälsa<br />
VAD är psykisk ohälsa?<br />
Kanske har du snubblat och skrapat upp ett sår någon gång som<br />
gjorde ont? Det du kände då kallas för fysisk smärta. Att känna<br />
psykisk smärta kan göra precis lika ont. Att ha psykisk ohälsa<br />
kan innebära allt ifrån att man har en psykisk sjukdom till att<br />
man lider av negativa tankar eller ständigt närvarande stress<br />
som gör det svårt att klara av vardagen.<br />
Samhället har sedan långt tillbaka haft en snedvänd<br />
syn på psykisk ohälsa. Men idag har vi kommit en bit längre<br />
inom ämnet och vet att man inte behöver vara galen bara för<br />
att man lider av psykiska problem.<br />
”<br />
Man är inte sina<br />
psykiska problem<br />
”<br />
HUR hjälper jag mig själv?<br />
Första steget mot att må bättre är att våga söka hjälp. Känner<br />
man sig begränsad och att vardagen är svår att hantera på grund<br />
av att man mår psykiskt dåligt är det dags att be om hjälp. Ett steg<br />
på vägen kan vara att berätta om sin situation för en person man<br />
litar på, ofta är det enklare att inte behöva bära på allt det jobbiga<br />
ensam. Om man känner att man saknar en person att tala med<br />
kan man få stöd och hjälp på bland annat ungdomsmottagningen<br />
eller via skolkuratorn.<br />
Det är viktigt att komma ihåg att en psykisk sjukdom<br />
aldrig definierar dig som person! Man är aldrig sina psykiska problem.<br />
4<br />
VARFÖR<br />
drabbas man av<br />
psykisk ohälsa?<br />
Statistik visar att psykisk ohälsa hos<br />
framför allt unga personer ökar idag. Oro,<br />
ångest och ängslan har blivit tredubbelt<br />
så vanligt hos ungdomar de senaste<br />
tjugo åren. Teorierna kring varför psykisk<br />
ohälsa ökar varierar en del men en faktor<br />
som ofta nämns är stressen. Ungdomars<br />
valfrihet är stor idag och det är självklart<br />
positivt, men för somliga kan valfriheten<br />
vara svår att hantera. Att välja rätt<br />
gymnasium kan till exempel vara ett stort<br />
stressmoment som bidrar till osäkerhet<br />
och ängslan.<br />
Vi reagerar alla olika på de påfrestningar<br />
som dyker upp i livet och därför<br />
varierar orsakerna till att man drabbas<br />
av psykisk ohälsa från person till person.<br />
Statistiskt sett råkar varje människa ut för<br />
minst en kris eller ett trauma under sin<br />
livstid, vilket är en naturlig del av livet.<br />
Text: Tilda Henningsson<br />
Källor: umo.se, livlinan.org,<br />
depressionsinfo.se, suntarbetsliv.se<br />
HUR hjälper jag andra?<br />
Du kan märka att din kompis lider av psykisk ohälsa genom att hen<br />
förändras:<br />
• Verkar deppig och/eller irriterad.<br />
• Aptit- och viktförändringar.<br />
• Upplever sömnproblem.<br />
• Är orolig och har ångest.<br />
• Drar sig undan och isolerar sig.<br />
Om din kompis mår dåligt är första steget att tala med hen. Säg till<br />
exempel att “jag ser att du mår dåligt och att något är fel. Kan jag<br />
hjälpa dig?”. Kanske har kompisen redan en samtalskontakt eller<br />
får hjälp på annat håll, men en extra person att luta sig mot kan<br />
vara en trygghet. Bara att du förmedlar att du finns där kan vara till<br />
stor hjälp.<br />
Det kan också vara så att kompisen inte alls vill ha hjälp<br />
eller vägrar att erkänna sina problem för sig själv. Då kan din kompis<br />
reagera med ilska gentemot dig eller bli tystlåten och undvika<br />
kontakt. Men ge inte upp! Det är viktigt att du står på dig och inte<br />
viker undan. Även om kompisen blir arg eller ledsen gör du alltid<br />
rätt som uppmärksammar problemen. Du kan prata med vuxna i<br />
din närhet och be dem om stöd eftersom det är viktigt att du inte är<br />
ensam i detta.<br />
Din vän behöver antagligen professionell hjälp och den<br />
hjälpen kan du inte ge. Du kan fortfarande finnas som stöd och<br />
tröst, men du kan inte ta ansvar för din kompis mående och liv.<br />
Det är viktigt att komma ihåg att det alltid finns hjälp. På<br />
Livlinan.org kan du få mer information och stöd kring hur det är<br />
att vara nära någon som lider av psykisk ohälsa.
Medicin kan hjälpa<br />
En del som mår dåligt blir inte hjälpta tillräckligt av samtal i<br />
terapi utan behöver mediciner för att må bättre. Medicinerna<br />
skrivs alltid ut av en läkare och är alltså ingenting du kan<br />
bestämma kring på egen hand.<br />
Vad du ska ha för mediciner, om du ska ha mediciner, beror<br />
helt på vilken typ av problem du har. De vanligaste problemen<br />
psykiatrin behandlar är ångest och depression, som förekommer<br />
antingen ensamma eller i kombination med andra psykiska<br />
diagnoser. Jag kommer att skriva om antidepressiva läkemedel<br />
i denna artikel, och mer om ångestdämpande i artikeln Ångest,<br />
vad är det?<br />
Hunden blev hög<br />
När jag bodde i Ungern hos en värdfamilj<br />
i en vecka förra året märkte jag att en av<br />
mina antidepressiva tabletter som jag tar<br />
dagligen hade försvunnit. Jag kunde inte<br />
hitta den, och lite senare kom familjens<br />
hund in på mitt rum och betedde sig märkligt.<br />
Den gick in i väggen och började hoppa<br />
på stället. Jag misstänker att hunden ätit<br />
tabletten jag tappat, men vågade<br />
aldrig undersöka saken närmare...<br />
Hur fungerar medicinerna?<br />
I hjärnan finns olika signalsubstanser som påverkar vår sinnesstämning,<br />
känslor och tankar. Serotonin, noradrenalin och<br />
dopamin är ämnen i hjärnan som får oss att känna oss lugna<br />
och glada, reglerar vår aptit och intiativförmåga samt hur vi<br />
reagerar på sorg och oro. Vid psykisk ohälsa är dessa i obalans<br />
på olika sätt, det finns för mycket eller för lite av en eller flera<br />
signalsubstanser.<br />
Ska jag ta mediciner?<br />
Den som avgör om du ska ta mediciner är din läkare, men denne<br />
ska diskutera mediciner med dig och din/a vårdnadshavare.<br />
Om du går i terapi kan du och din terapeut be om ett läkarsamtal<br />
om ni tror att mediciner skulle vara till hjälp.<br />
Vilken medicin ska jag ta?<br />
Vilken medicin just du använder beror på vilken som passar dig<br />
bäst. Faktorer som väger in vid läkarens beslut om typ av medicin<br />
är vilka biverkningar du får och vilken sort som ger bäst<br />
effekt på lägst dos. Anledningen till att så låg dos som möjligt<br />
är bäst, är för att du inte ska äta kemikalier i onödan. Ibland<br />
krävs det kombinationer av olika typer av antidepressiva eller<br />
ångestdämpande för att det ska ge ett bra resultat.<br />
Text: Elza Ardevall<br />
Källor: Läkemedelsverket, FASS, 1177.se<br />
KRISLISTA<br />
en hjälp när<br />
det känns<br />
svårt<br />
Bra att veta!<br />
• Du börjar alltid med en låg dos av den<br />
medicin som läkaren sätter in. Den trappas<br />
stegvis upp i samråd med läkare tills du känner<br />
att du får tillräcklig effekt.<br />
• Det kan dröja innan du märker av någon<br />
effekt.<br />
• Du kan må sämre i början.<br />
• Antidepressiva läkemedel är inte beroendeframkallande.<br />
• När du börjar må bättre är det viktigt att<br />
du inte slutar abrupt med medicineringen,<br />
då kan depressionen återkomma. Vissa<br />
personer mår bäst av att ta antidepressiva<br />
under flera år, vissa hela livet.<br />
Allt fungerar inte för alla, du måste hitta de sätt som fungerar<br />
för just dig.<br />
• Drick iskallt vatten. Observera hur det känns när<br />
vattnet nuddar tungan och rinner ner i halsen.<br />
• Håll i isbitar. Fokusera på kylan och hur det känns<br />
när isen smälter till vatten i handen.<br />
• Ring en vän och prata. Det behöver inte handla om<br />
att du har det svårt om du inte vill, utan om helt andra saker.<br />
• Rita. Om du gillar att färglägga mönster är mandala ett tips!<br />
• Möblera om i ditt rum.<br />
• Ta en kall dusch eller ett bad.<br />
• Spela ett instrument. Om du inte kan spela ett redan,<br />
försök att lära dig!<br />
• Skriv av dig. I en skrivbok, på ett forum eller<br />
kanske i en stödchatt?<br />
• Drick te. Beskriv för dig själv hur det smakar<br />
och vilken färg det har.<br />
• Läs en bra bok, om du har koncentrationen.<br />
• Andas i fyrkant. Läs om tekniken på nästa<br />
sida.<br />
• Sminka dig, måla naglarna eller fixa håret.<br />
• Sjung! Med en vän, ensam i vardagsrummet, i<br />
duschen, tyst för dig själv.<br />
5
”Jag låg i mitt eget blod”<br />
Vad fick dig att sluta?<br />
Mitt sista försök till att ta livet av mig. Då<br />
fick jag ett ”wake up call” och insåg att<br />
jag hade skadat min kropp alldeles för<br />
mycket för mitt eget bästa. Jag insåg att<br />
jag faktiskt förtjänar bättre.<br />
Hur gjorde du för att sluta?<br />
Jag pratade om det istället, pratade om<br />
min ångest och det som kändes svårt och<br />
sen slängde jag rakbladen.<br />
Vilken typ av problematik har du?<br />
Svår depression, olika typer av ångestproblematik,<br />
OCD (tvångssyndrom) och<br />
Borderline, som också kallas emotionellt<br />
instabil personlighetsstörning. Jag har<br />
även ett förflutet med självskadebeteende<br />
och ätstörningar.<br />
Varför började du skada dig?<br />
För att minska ångesten och känna att<br />
jag lever. Jag hade läst på internet att<br />
det skulle hjälpa mot ångest och när jag<br />
testat första gången märkte jag att det<br />
hjälpte, tyvärr. Med tiden blev det mer<br />
och mer, till slut dagligen eftersom ångesten<br />
och måendet bara blev värre.<br />
Varför fortsatte du?<br />
Jag tyckte att det hjälpte mot min ångest,<br />
jag kände mig levande och tillfreds<br />
när jag såg blodet. Men det var ju bara<br />
som jag blev lurad av demonerna, de<br />
fick mig att tro att det var det enda som<br />
hjälpte.<br />
Beskriv en dag i ditt liv när det var som<br />
värst.<br />
Jag tror det var.... Dagen då jag gjorde<br />
mitt sista självmordsförsök och låg i mitt<br />
eget blod innan jag insåg att jag behövde<br />
hjälp, på riktigt.<br />
Jag var på botten och det kändes som att<br />
jag aldrig skulle komma upp därifrån. Det<br />
var så himla mörkt.<br />
Hur ser det ut i ditt liv idag?<br />
Glädje och ångest. Upp och ner med<br />
humöret på grund av min borderline.<br />
Många pussar av min pojkvän och jag delar<br />
många skratt med nära och kära. Det<br />
är fortfarande tufft men så mycket bättre<br />
än det har varit.<br />
Vad vill du säga till alla som gör sig själva<br />
illa eller överväger att göra det?<br />
Det är inte värt det. Försök prata om<br />
det istället, försök få ut dina känslor,<br />
be om hjälp även om det är svårt. Fast i<br />
slutändan är det bara du själv som kan<br />
göra dig själv frisk. Börja med att slänga<br />
dina verktyg som du skadar dig med.<br />
Det är ett bra första steg. Det kommer<br />
antagligen att bli känslofyllt, för även<br />
om självskadebeteende är farligt så är<br />
det ofta en tröst för den som gör det.<br />
Men du måste bestämma dig för att det<br />
inte är något alternativ längre. Jag tror<br />
på dig, kan jag så kan du. Kom ihåg att<br />
självskadande inte är något att skämmas<br />
över. Du är inte ensam, våga prata.<br />
Mer om självskadebeteende<br />
Självskadebeteende är i botten ett<br />
ångestdrivet beteende som går ut på<br />
att dämpa jobbiga känslor och flytta<br />
fokus från det som är svårt att hantera<br />
psykiskt, till något fysiskt. Det innebär<br />
precis det som ordet står för; att skada<br />
sig själv.<br />
En kortsiktig lösning<br />
Att skada sig själv kan få det jobbiga att<br />
lätta för ett tag, men det är alltid, alltid<br />
en kortsiktig lösning.<br />
Det som händer i kroppen när<br />
man självskadar sig är att man får korta<br />
kickar av endorfiner, och ångesten<br />
minskar. Det hjälper kanske de första<br />
gångerna du skadar dig. Men sedan<br />
behöver kroppen ytterligare kickar för<br />
att ångesten ska lätta. Det leder till att<br />
du skadar dig mer och mer för att få<br />
de där endorfinerna. Till slut krävs det<br />
flera gånger om dagen och skadorna<br />
blir allt allvarligare.<br />
Viktigt att söka hjälp<br />
Jag fastnade för självskadandet när jag<br />
var fjorton. Jag mådde extremt dåligt<br />
och att skada mig var det enda sätt<br />
jag visste att bli kvitt ångesten. Efter<br />
fyra år av allt svårare ångest<br />
hjälpte det inte mer. Då stod<br />
6<br />
jag ensam och insåg hur grovt jag blivit<br />
lurad. Jag insåg aldrig på allvar hur<br />
fast jag var förrän första gången jag<br />
försökte sluta självskada. Det hade gått<br />
så fort, på bara ett år hade jag ramlat<br />
in i karusellen som bara snurrade allt<br />
fortare. Det tog mig ytterligare tre år<br />
att försöka få stopp på den. Det är så<br />
mycket lättare att hamna i ett beteende<br />
än att ta sig ur det, eftersom man<br />
inte riktigt hanterat det som är svårt,<br />
utan bara tryckt undan det. Självskada<br />
är aldrig en lösning.<br />
Oavsett hur “allvarligt” det<br />
är, så är det ett självskadebeteende.<br />
Det spelar ingen roll om du slår dig,<br />
skär dig, rispar eller bankar huvudet i<br />
väggen. Det är ett självskadebeteende<br />
oavsett om det inte syns ett dugg dagen<br />
efter eller om du har ärr kvar flera<br />
år efteråt.<br />
Vad ska jag göra?<br />
Om du lider av ett självskadebeteende<br />
finns det konkreta saker du kan göra<br />
när det blir svårt. Alla har sin egen<br />
“krislista”, men allt handlar om att stå<br />
ut och att rikta om uppmärksamheten.<br />
Krislistan hjälper dig att stå ut tills den<br />
svårhanterliga känslan sjunkit. Du kan<br />
själv fundera kring vad som ska vara<br />
med på din lista, men den vi gjort i<br />
tidningen på sida 5, får du gärna använda<br />
och inspireras av.<br />
Ångest är oftast en känsla av<br />
stark oro, sorg eller rädsla. Försök hitta<br />
känslan bakom ångesten, så är det<br />
lättare att hantera den på ett bra sätt.<br />
Om det till exempel är sorg du känner,<br />
så behöver du troligen tröst snarare än<br />
förstörelse av dig själv. Om du är rädd,<br />
så behöver du få känna trygghet, inte<br />
förstöra din kropp.<br />
Går det att bli fri?<br />
Ja, det går! Ett självskadebeteende är<br />
jämförbart med alkohol, nikotin eller<br />
droger. Det ger dig kortvariga kickar<br />
och tillfälliga lättnader från det som är<br />
svårt, men det är aldrig en långsiktig<br />
lösning. Det handlar om att hitta andra<br />
vägar, att lindra svåra känslor med sådant<br />
som är hållbart i längden. Jag har<br />
lärt mig av egen och andras erfarenhet<br />
att det går att hantera känslorna på<br />
mer konstruktiva sätt. Jag lovar att det<br />
går.<br />
Text: Elza Ardevall<br />
Källor: BUP.se, Socialstyrelsens rapport<br />
“DBT vid Borderline” 2013
Vikten är inte viktig<br />
Många tror att en ätstörning innebär att man måste vara underviktig. Men då talar man om Anorexi, en av många olika<br />
ätstörningar. De flesta som lider av en ätstörning är inte underviktiga. Det som kännetecknar en ätstörning är att man har<br />
ett mönster av stört beteende kring mat och/eller träning samt ett skevt sätt att känna och tänka kring mat och sin kropp.<br />
Ätstörningar sitter inte i vikten. Det är en psykisk sjukdom som på olika sätt kan ta sig fysiska uttryck.<br />
Det som är gemensamt för ätstörningar är att det ofta ligger mycket skam i sjukdomen och att den därför till varje<br />
pris ska döljas för omgivningen. Samtidigt kan den som är sjuk lägga stort värde i sjukdomen, och känna sig värdelös utan<br />
den, trots att vissa vet att beteendet är skadligt.<br />
Varför blir man sjuk?<br />
Varför man blir sjuk i en ätstörning är inte helt klarlagt. Vissa studier<br />
säger att genetiken spelar roll; om ätstörningar finns i släkten<br />
tenderar någon i kommande generation att bli sjuk. Det som är<br />
betydligt mer klarlagt kring varför man insjuknar är dock följande:<br />
•ett försök att få kontroll<br />
•det börjar som en bantningskur<br />
•grupptryck<br />
•ett resultat av mobbing<br />
•som ett sätt att hantera känslor<br />
Att bli frisk<br />
Det finns tyvärr ingen magisk formel för hur man blir fri(sk) från<br />
en ätstörning. Det är olika för alla. För vissa tar det lång tid och<br />
för andra går det fortare. Det vissa blir hjälpta av kanske inte<br />
fungerar för andra, dock är det alltid lättare att dela kampen<br />
med någon annan: en vuxen, en vän, ätstörningsvården eller<br />
med en egen samtalskontakt. Det är viktigt att du inte är<br />
ensam. En del klarar det på egen hand, men ofta är det lättare<br />
med hjälp, för det finns hjälp att få. Våga sök den!<br />
För att kunna bli frisk krävs det först och främst en insikt<br />
om att man har problem. Då har man öppnat första porten<br />
till att hitta hjälp. Men även om man har insikt så kan det finnas<br />
en tveksamhet till att bli frisk eftersom man trots all smärta<br />
känner en trygghet i ätstörningen.<br />
Kom ihåg:<br />
- Om du är orolig över att du är ”för frisk” för att söka hjälp -<br />
sök hjälp. Chansa inte med att “jag ska bara nå den vikten/det<br />
midjemåttet/lyckas med det och det”, för ätstörningen nöjer sig<br />
aldrig. Den är har ett enda syfte: att hålla kvar dig i det sjuka.<br />
- Den enda som kan göra dig frisk är du själv. Din omgivning<br />
kan inte förutom i extrema fall och nödsituationer tvinga dig<br />
att äta. Du måste själv lyfta gaffeln och tugga och svälja. Varje<br />
tugga kan kännas som en kamp, men den kampen är alltid,<br />
alltid värd att föra. Om du inte tänker att du är värd det, så gör<br />
det för dina vänner, för din familj, för din katt eller för att senare<br />
kunna hjälpa andra som har det lika svårt som du. Det blir<br />
lättare allt eftersom din kropp får återhämta sig och din hjärna<br />
börjar reparera sig.<br />
Mod - våga släppa taget. Det finns hur mycket fint som<br />
helst ute i världen även om ätstörningen inte låter dig<br />
se det nu.<br />
Tillit - lita på omgivningen, inte på ätstörningstankarna.<br />
Våga lita på dina föräldrar, behandlare, dina vänner eller<br />
syskon. Det du ser i spegeln är ätstörningens förvridna<br />
bild av dig själv och så länge hjärnan är i svält eller i en<br />
annan typ av ätstörning kommer du aldrig kunna se din<br />
kropp så som den faktiskt ser ut. På riktigt.<br />
Mat - massor av god mat såklart, det är du värd!<br />
Tålamod - det tar tid. Hur lång tid är svårt att säga eftersom<br />
det är olika från person till person. Men det är alltid<br />
värt den tiden.<br />
Du kommer att ha ångest. Det kommer vara fruktansvärt jobbigt,<br />
men jag lovar dig att det kommer vara värt det. Du kommer<br />
kunna bli fri, om du håller målet hårt i handen.<br />
Olika sorters ätstörningar<br />
Anorexia Nervosa innebär ett mönster där man<br />
svälter sig själv och är livrädd för att öka i vikt trots<br />
att man ofta är grovt underviktig. I sjukdomen ingår<br />
en skev kroppsuppfattning, alltså att man inte ser<br />
sin kropp så som den faktiskt ser ut utan tycker att<br />
man är överviktig. Symptom kan vara:<br />
-Ångest över vikt och viktuppgång, mat och “nyttiga/onyttiga”<br />
livsmedel.<br />
-Bortfall av mens för livmorderbärare.<br />
-Gulnad, torr, eller blå hud till följd av kyla.<br />
-Lanugobehåring; små fjun som växer på kroppen<br />
för att den inte kan hålla sig varm på egen hand då<br />
bränslet i kroppen är slut till följd av svälten.<br />
Bulimi är en förkortning av Bulimia Nervosa. Den<br />
som har Bulimi har perioder av strikt diet där man<br />
svälter kroppen och därefter en period där man<br />
hetsäter stora mängder mat eller sötsaker för<br />
att kroppen är så desperat efter mat och näring.<br />
Hetsätningsperioderna leder ofta till att man fylls<br />
av skam. Då kompenserar man sitt ätande, vanligtvis<br />
genom överdriven träning, genom att spy eller<br />
återigen en period av svält. En bulimiker kan se helt<br />
frisk ut på utsidan.<br />
Ortorexia Nervosa är en form av ätstörning som<br />
bottnar i att personen har strikta regler kring vad<br />
som är nyttigt – och onyttigt - att äta och tränar<br />
oproportionerligt mycket. Det som från början verkar<br />
vara en hälsosam kost förvandlas till en destruktiv<br />
diet med förödande konsekvenser. En person<br />
med Ortorexi kan se hälsosam ut utanpå, men inuti<br />
huvudet råder krig och kaos. Det kan handla om<br />
att du själv måste handla och laga maten för att<br />
vara säker på att den är på det sättet du anser vara<br />
nyttigt, eller att du inte får äta en speciell sak förrän<br />
du tränat x antal timmar.<br />
BED - Binge eating disorder eller på svenska:<br />
hetsätningsstörning liknar till stor del Bulimi, dock<br />
utan kompensationen. En person med BED hetsäter<br />
stora mängder mat på kort tid, och blir ofta ångestfylld<br />
och skuldtyngd efteråt. De fysiska symptomen<br />
på BED är framför allt viktuppgång till följd av de<br />
extremt stora mängderna mat.<br />
Ätstörning UNS är en ätstörning där den sjuka har<br />
symptom från flera olika slags ätstörningar eller<br />
inte passar in i de vanliga kriterierna för en specifik<br />
ätstörning. En ganska vanlig uppfattning är att ätstörning<br />
UNS inte är lika allvarligt som till exempel<br />
Anorexi. Detta stämmer inte. UNS är precis lika<br />
allvarlig och farlig som vilken annan ätstörning som<br />
helst.<br />
Text: Elza Ardevall<br />
Källor: SCFA (SCÄ), KÄTS, ätstörningar.se, bulimi.se,<br />
friskfri.se<br />
7
I vårt vardagliga liv står ångest för den oro<br />
vi kan känna inför till exempel en redovisning<br />
i skolan eller inför att göra något man<br />
känner oro och är nervös inför. Men ångest,<br />
enligt dess egentliga definition inom<br />
sjukvården och psykiatrin, är något mer än<br />
bara oro och stress som kommer och går.<br />
Ångest är en naturlig del av livet, speciellt i<br />
tonåren.<br />
Detta är tecken på ångest<br />
- hjärtklappning, din puls är hög.<br />
- svårt att andas, du kan börja hyperventilera<br />
och andas häftigt.<br />
- att svettas.<br />
- känna som en klump i halsen eller magen.<br />
- bli torr i munnen.<br />
- bli yr och det kan kännas som att du ska<br />
svimma. Detta kan vara till följd<br />
av syrebristen som uppstår vid hyperventilering<br />
eller av att din kropp rent fysiskt inte<br />
orkar med den extrema stress en ångestattack<br />
för med sig.<br />
- magproblem, som till exempel diarré.<br />
- känna sig svag i musklerna, darra eller<br />
skaka.<br />
Ångest är individuellt, alla upplever inte alla<br />
symptom och inte på samma sätt.<br />
En känsla av att dö<br />
Ångestattacker är plötsliga och starka ångestpåslag.<br />
Då är det vanligt att man hyperventilerar<br />
så att man kan få ont i bröstkorgen,<br />
darrar, känner sig yr eller gråter häftigt.<br />
En vanlig tro när man får en ångestattack är<br />
att man håller på att tappa greppet om verkligheten<br />
eller en känsla av att man ska dö.<br />
Viktigt är att komma ihåg är att ångest aldrig<br />
någonsin är fysiskt farligt.<br />
Eftersom ångestattacker är väldigt<br />
obehagliga kan det hända att man får ångest<br />
inför tanken på ytterligare ångest. Det skapar<br />
en negativ spiral.<br />
Ångest - vad är det?<br />
Vad kan jag göra om någon jag bryr mig om upplever<br />
ångest eller får ångestattacker?<br />
Det är svårt att som vän, syskon eller förälder att se den man bryr sig om<br />
må dåligt. Mitt främsta tips är att ta reda på så mycket du kan om problematiken.<br />
Om du som upplever ångest har svårt att berätta för din närstående<br />
om vad du upplever, visa dem den här tidningen! Det kan förhoppningsvis<br />
hjälpa dem en bit på vägen mot att förstå. Som anhörig känner man sig<br />
ofta hjälplös eller otillräcklig när en närstående upplever ångest, för den<br />
går inte att bli av med bara genom en kram eller genom att torka tårarna.<br />
Om du som närstående känner att din anhöriga har svårt att hantera ångesten,<br />
tveka inte i att stötta personen i hjälpsökandet! Ungdomsmottagningen<br />
(UMO) är öppen för de som är 12 upp till 23 år. De är vana vid att prata<br />
om ångest och att stötta närstående. Du som ungdom kan få hjälp utan att<br />
dina vårdnadshavare måste veta det, om du vill det. Barn- och Ungdomspsykiatrin<br />
(BUP) kan du också vända dig till. Inga problem är för stora eller<br />
för små för att få hjälp för.<br />
Hjälpfulla tips<br />
• Om du hyperventilerar kan det kännas som att du inte får tillräckligt<br />
med luft. Det kan fungera att lindra eller avstanna hyperventilerandet<br />
genom att kupa händerna mot munnen. Det som händer då är att<br />
mängden koldioxid du andas ut minskar.<br />
• Du kan också prova att andas i fyrkant. I början är det lättast att öva<br />
med en fysiskt befintlig fyrkant, till exempel ramen av ett fönster, en<br />
tavla eller kanske mobilen; vad som helst som har fyra sidor. Det går ut<br />
på att du fokuserar på fyrkanten. Andas in längs ena sidan, ut längs den<br />
andra, in igen längs den tredje och ut igen längs den fjärde. Tänk på att<br />
försöka andas långsamt! Det handlar om att våga lita på att du faktiskt<br />
inte har för lite syre i kroppen även fast det kan kännas så. Våga hålla ut<br />
andetagen, det kommer att hjälpa dig.<br />
Varför får vi ångest?<br />
Ångest kan tyckas vara världens mest<br />
meningslösa tillstånd, då det ger oss väldigt<br />
obehagliga upplevelser. Men faktum är att<br />
det är livsviktigt med ångest i grunden. Det<br />
är kroppens naturliga alarmsystem, som får<br />
oss att reagera på fara. Hjärtat börjar slå,<br />
blodet rusar, vi andas häftigare och kroppen<br />
gör sig redo för att fly. Om ångest inte fanns<br />
så skulle vi inte reagera på lejonet eller på<br />
att det brinner, vi skulle inte uppfatta faran.<br />
Det som blir problematiskt är när alarmsystemet<br />
drar igång trots att det inte finns<br />
någon livshotande fara. Alla människors<br />
alarmsystem är olika känsligt och vi upplever<br />
olika mycket ångest genom livet. Vissa lider<br />
mycket av stark ångest och av ångestattacker,<br />
medan andra upplever det väldigt sällan,<br />
men alla upplever det någon gång i livet.<br />
Text: Elza Ardevall<br />
Källor: sjukvårdsupplysningen 1177. se, BUP.se<br />
8<br />
• En annan metod som har fungerat för mig ett flertal gånger är att jag<br />
bryter hyperventilerandet genom att hålla andan i två-tre sekunder,<br />
och sedan försöker andas långsamt enligt fyrkanten.<br />
• Om du inte får bukt med ångesten trots stöd och hjälp finns det ångestdämpande<br />
mediciner.<br />
• Prova att stå ut i ångesten. Tryck inte undan den, utan låt den finnas<br />
i bröstet, i magen eller var den nu sitter. (Det är olika för alla.) Föreställ<br />
dig ångesten som en blomknopp, som måste få slå ut vilket den endast<br />
kan göra om du låter den vara och inte trycker tillbaka den. Detta kräver<br />
en del övning, så ge inte upp om det inte går som du vill de första<br />
gångerna!<br />
• Rikta om din uppmärksamhet med hjälp av krislistan som finns på<br />
sidan 5 i tidningen, eller hitta på din egen krislista.<br />
Det viktigaste att komma ihåg är att...<br />
• Du inte kan dö av en ångestattack. Ångesten kan kännas otroligt obehaglig,<br />
men den är inte farlig.<br />
• Du inte är ensam. Alla människor upplever ångest någon gång.<br />
• Det finns hjälp att få. Våga sök den!
Hjärnan bakom beroendet<br />
Du kan inte sluta att tänka på det, längta<br />
efter det och göra det! Du är beroende,<br />
men varför blev du beroende från<br />
första början? Och vad kan du göra för<br />
att motarbeta det?<br />
För att motiveras till att överleva har<br />
kroppen en funktion som gör att hjärnan<br />
kan reagera positivt på upplevelser som<br />
främjar vår överlevnad, som att äta eller<br />
dricka. Men hjärnan kan också reagera<br />
positivt på andra upplevelser som kan<br />
stjäla motivationen för att överleva.<br />
Till exempel kan datorspel eller droger<br />
ge större lustfyllda upplevelser än att<br />
tillfredsställa basbehoven, som att äta<br />
eller sova. Ett beroende skapas eftersom<br />
det finns en vilja att återuppleva härliga<br />
känslor som ett beteende eller en substans<br />
skapat.<br />
Vad är det som gör att ett beteende eller<br />
en substans upplevs som tillfredsställande?<br />
De behagliga känslorna beror på vad<br />
som händer i hjärnan när man utför<br />
eller intar något. I hjärnan finns nämligen<br />
ett belöningssystem som är uppbyggt<br />
av olika kommunikationsbanor<br />
som binder samman olika delar i hjärnan.<br />
En viktig del i belöningssytsemet<br />
är Amygdala som förmedlar känsloreaktioner<br />
till resten av kroppen. I kommunikationsbanorna<br />
tas signalsubstanser<br />
emot och skickas, vilka har varierande<br />
påverkan på hjärnan beroende på vilken<br />
sorts signalsubstans det handlar om.<br />
Utsöndring av signalsubstansen dopamin<br />
gör exempelvis att vi upplever något<br />
som lustfyllt och för att få samma härliga<br />
känsla igen vill vi återupprepa det som<br />
gjorde att dopaminet utsöndrades.<br />
Det som kan utlösa dopamin skiljer sig<br />
åt, men ofta är ett sinnesintryck grunden<br />
till utsöndringen. Det kan innebära<br />
att synen, lukten, ljudet, smaken eller<br />
känslan av något kan utlösa dopamin.<br />
Exempelvis kan ett pling i mobilen eller<br />
lukten av en nybakad paj göra oss tillfredsställda.<br />
På samma sätt kan alkohol,<br />
tobak, droger, sex, koffein, spel och<br />
shopping ge oss tillfredsställelse som<br />
gör att vi vill göra om samma sak flera<br />
gånger.<br />
Ett upprepat beteende kan vara ohälsosamt<br />
för dig eftersom det kan rubba<br />
din balans i livet. Överkonsumerar man<br />
ett beteende blir det naturligtvis mindre<br />
plats till andra beteenden som kanske är<br />
nödvändiga för dig för att må bra eller<br />
fungera varje dag. Vanliga varningstecken<br />
på ett beroende är att ens vanliga<br />
sociala liv drabbas, skola och vänner<br />
bortprioriteras eftersom beroendet tar<br />
mer plats. Cirkulerar livet kring att få tag<br />
i alkohol finns det kanske inte tid över<br />
till att göra läxorna. Kanske är ditt upprepade<br />
beteende också skadligt fysiskt<br />
för din kropp.<br />
Så hur gör man för att bryta sitt beroende?<br />
Vad som fungerar är givetvis<br />
individuellt och beror till stor del på VAD<br />
man är beroende av. Det kan också vara<br />
så att man behöver stöd av någon annan,<br />
ibland räcker familj och vänner och<br />
ibland behövs en kurator eller psykolog.<br />
Det kan vara mycket svårt att sluta med<br />
ett beroende eftersom det ofta bringar<br />
abstinensbesvär. Några abstinensbesvär<br />
är ångest, oro, svettningar, illamående,<br />
sömnproblem, huvudvärk, nervositet<br />
och hjärtklappning. Abstinens uppstår<br />
eftersom kroppens centrala nervsystem<br />
har vant sig vid en substans eller ett beteende.<br />
Genom succesiv nedtrappning<br />
av ett beroende kan abstinensbesvären<br />
lindras.<br />
Amygdala = en del av hjärnan som förmedlar<br />
känsloreaktioner<br />
Signalsubstans = ämne som förmedlar<br />
Anhörig till någon med ett beroende?<br />
Det kan vara jobbigt att leva nära någon med ett beroende. Man<br />
vet ju hur dåligt det är och hur de påverkas av att fortsätta med<br />
beteendet, varför lyssnar de inte på dig när du förklarar? Kanske<br />
blir du medberoende, vilket innebär att ditt liv börjar kretsa kring<br />
den andra människans liv och att du upplever ditt eget liv som<br />
mindre viktigt.<br />
Till följd kan du exempelvis känna dig:<br />
•Otillräcklig (du lyckas inte att hjälpa till)<br />
•Skamsen (du tar ansvar för den beroendes negativa beteende)<br />
•Kontrollerande (du försöker att kontrollera den beroendes vanor<br />
och handlingar, vilket kan vara mycket energi- och tidskrävande)<br />
För att sluta att uppleva medberoendet som något jobbigt kan du<br />
behöva hjälp utifrån, kanske räcker det med att prata med någon<br />
i din omgivning men ibland kan professionell hjälp behövas.<br />
Kom ihåg:<br />
-Beskyll aldrig dig själv, du är inte orsaken till någon annans<br />
beroende<br />
-Be om hjälp, du behöver inte bära all tyngd på dina egna axlar<br />
-DU är bra som du är!<br />
Text: Felicia Lövgren<br />
Källor: fof.se (Forskning & Framsteg 6/2007), hjärnguiden.se, 1177.se<br />
(Vårdguiden), kunskapsguiden.se (utgiven av socialstyrelsen), Kurator<br />
Patrik Smetana (handledare), humangardening.se<br />
Beroende av: Datorspel<br />
Vad är det? Det finns många olika sorters datorspel,<br />
onlinespel, skjutspel, strategisspel etc.<br />
Hur fungerar det? Belöningssytemet i hjärnan aktiveras<br />
av spelens gensvar på prestation, kanske får man<br />
pengar eller kan gå upp en nivå i spelet. Till skillnad<br />
från naturliga belöningar aktiveras belöningssystemet<br />
starkare av spelens belöningar, vilket gör att spelaren<br />
återvänder till spelet. Spelen kan göra att man isolerar<br />
sig från den fysiska världen och eventuella problem. Om<br />
spelandet sker för ofta kan det övergå till ett tvång. Kan<br />
ge abstinensbesvär.<br />
Beroende av: Koffein<br />
Vad är det? Koffein är ett stimulerande kemiskt ämne<br />
som finns i kaffe, i vissa tesorter och i en del läskdrycker.<br />
Hur fungerar det? Koffein gör att du känner dig pigg<br />
trots att du egentligen är trött eftersom koffeinet lurar<br />
hjärnan. Koffein är inte hälsoskadligt på samma sätt<br />
som droger eller alkohol kan vara, däremot kan det<br />
vara skadligt med koffein om kroppen får för lite sömn<br />
och den saknade energin ersätts med koffein. Om du<br />
slutar att mata hjärnan med koffein kan abstinensbesvär<br />
uppstå till en början.<br />
Beroende av: Alkohol<br />
Vad är det? Alkohol är ett organiskt ämne som innehåller<br />
alkoholer (vanligen etanol eller etylalkohol). Den alkohol<br />
vi dricker finns i spritdrycker, såsom cider, öl och vin.<br />
Hur fungerar det? Alkoholen påverkar hjärnan genom<br />
att ge ett rus som gör att man ofta känner sig tillfredsställd<br />
och glad. Vi påverkas olika av alkoholen, vissa kan<br />
känna sig uppåt och andra neråt. Vi är olika känsliga för<br />
alkohol, därför går det inte att säga var gränsen för ett<br />
akolholberoende går men om du får abstinensbesvär av<br />
att försöka sluta dricka alkohol kan det vara ett tecken<br />
på att du är beroende.<br />
9
Därför känner du stress<br />
- och så motarbetar du den<br />
En gång i tiden var stress livsviktigt för oss. Idag handlar det mer om att man har så mycket att göra att man glömmer vilan.<br />
Men det finns metoder för att ta itu med negativ stress.<br />
Stress anses vara ett stort problem bland unga idag, men vad är egentligen stress? Det finns både positiv och negativ stress.<br />
Positiv stress är sådan stress som gör att vi blir motiverade och presterar bättre. Negativ stress får oss däremot att må dåligt och<br />
ofta prestera sämre. När man diskuterar stress som ett problem är det främst den negativa stressen man talar om.<br />
Varifrån kommer stress? När vi upplever en psykisk eller fysisk påfrestning skickar hjärnan ut signaler till kroppens sympatiska<br />
nervssytem att något farligt är på gång. Kroppen utsöndrar ämnen i blodet såsom socker och stresshormoner (adrenalin, noradrenalin<br />
och kortisol). Kroppens reaktion på påfrestningarna gör att vi upplever stress. Människan har denna funktion eftersom<br />
vi förr i tiden behövde kunna rikta vår energi mot att kämpa eller fly när en farlig situation uppstod. Idag, i det civiliserade<br />
samhället vi lever, behöver vi oftast inte fly eller kämpa mot ett fysiskt hot men kroppens sympatiska nervsystem kan inte skilja<br />
på ett fysiskt hot och ett socialt hot. Det gör att vi kan uppleva stress när vi inte hinner med det vi vill eller när vi ska hålla en<br />
redovisning inför vår klass exempelvis.<br />
Att bli stressad är i sig ingenting farligt, utan väldigt vanligt. Men negativ stress kan bland annat göra att du får svårare att koncentrera<br />
dig, känner dig trött trots att du har sovit länge, känner dig nedstämd, känner ångest och tappar sexlusten. För mycket<br />
stress kan bli farlig och leda till ett utmattningstadie där till exempel magsår eller hjärtklappning kan vara en följd.<br />
För att inte må dåligt av stress eller bli sjuk av den behöver kroppens motsvarighet till det sympatiska nervssytemet, det parasympatiska<br />
nervssystemet, få arbeta. Det parasympatiska nevssytemet bidrar till att kroppen kan återhämta sig genom lugn<br />
och vila.<br />
Vad kan du göra för att motverka stress hos dig själv?<br />
•En bra grund för att öka sin stresstålighet är att sova, äta och motionera regelbundet. Regelbunden motion kan exempelvis<br />
innebära att cykla till skolan varje dag istället för att åka buss. Psst... kolla in sömtipsen på följande sida!<br />
•Det kan vara bra att klargöra vad det är som stressar dig och vad det är som utlöser stressen. Försök att skriva ner några saker<br />
som känns stressande. Kan du själv göra något för att motverka stressen? Du kan kanske fråga vad en annan person hade gjort i<br />
samma situation?<br />
•Ett bra sätt att motverka stress är med kroppens lugnande hormon oxitycin, som kan öka genom att du till exempel klappar en<br />
hund, får en massage eller mediterar. Psst… att ha sex höjer också oxitycin-halterna i kroppen…<br />
•Om du är stressad för att du har mycket att göra så kan det hjälpa att skriva en lista på de saker du planerar att göra och när du<br />
ska göra dem. På så sätt kan du överblicka situationen och känna att du har koll på tiden. Det kan också kännas väldigt skönt att<br />
stryka över de saker du är klar med eftersom du då förutom att se vad du inte har gjort än också kan se vad du är klar med.<br />
Vissa stressande situationer är svåra att ta sig ur själv, till exempel när en nära anhörig dör. För att ta sig ur en stressande situation<br />
kan man behöva hjälp och stöd utifrån. Man kan till exempel prata med en kurator.<br />
Vi ställde frågan “Vad stressar dig?” till tre ungdomar -Här är deras svar och lösning<br />
Situation: Jag blir stressad när jag<br />
känner att någon i min omgivning<br />
inte mår bra. Till exempel kompisar<br />
och familj.<br />
Åtgärd: Jag försöker att finnas där<br />
för dem, genom att ge stöd och<br />
visa att jag bryr mig. Jag försöker<br />
att göra saker med dem som jag<br />
vet att de tycker om att göra.<br />
Situation: Jag blir stressad när jag<br />
känner mig otillräcklig. Dygnet har<br />
för få timmar, jag har ingen tid till<br />
det jag vill göra.<br />
Åtgärd: Jag lägger mig och sover,<br />
slappnar av och släpper allt. När<br />
jag vaknar vet jag vad jag ska göra<br />
eftersom jag har samlat tankarna<br />
lite.<br />
Situation: Jag blir stressad av att<br />
kombinera skolan med arbetslivet.<br />
Det är svårt att få tiden att räcka till<br />
när man både har läxor och jobb<br />
att göra efter skolan.<br />
Åtgärd: Jag försöker att planera<br />
tiden genom att göra ett schema<br />
där jag delar upp min tid mellan<br />
olika saker.<br />
10<br />
Visste du att...<br />
Multitasking kan vara dåligt för ditt mående?<br />
När vi försöker att göra flera saker samtidigt delas vår koncentration<br />
upp på olika saker. Det innebär att hjärnan måste använda glukos<br />
varje gång fokus flyttas till olika saker, vilket leder till att hjärnan<br />
tröttas ut av energiförlusten. Att byta fokus ofta upplever hjärnan<br />
även som ett hot vilket gör att stresshormoner som adrenalin och<br />
kortisol utsöndras. Kroppens reaktion till multitasking påminner om<br />
kroppens reaktion till stress. Att göra en sak i taget kan vara mycket<br />
bättre för ditt mående!
Sov bättre!<br />
Ibland kan det vara svårt att somna i tid på kvällarna eller känna att<br />
man får kvalitativ sömn, därför ger PSYKBRYT! er 4 tips till att sova<br />
bättre!<br />
•Stressa ner:<br />
För att kunna somna lättare kan det hjälpa att “stressa ner” och bli<br />
avslappnad innan läggdags. Till exempel kan det vara bra att mentalt<br />
förbereda kroppen på sömn genom lugn yoga eller meditation. Att<br />
träna en stund några timmar innan du ska sova kan hjälpa dig att bli<br />
avslappnad, lugn musik kan också hjälpa till. Om du har många saker<br />
att komma ihåg till dagen efter kan det vara hjälpsamt att skriva ner<br />
dessa på en lapp eller i mobilen.<br />
•Undvik teknikskärmar såsom smartphones, surfplattor och datorer<br />
innan läggdags:<br />
Det blå ljuset som skickas ut från teknikskärmar hindrar kroppens tillverkning<br />
av sömnhormonet melatonin. Melatonin ökar naturligt när<br />
det blir mörkt ute för att vi ska bli trötta och somna. Dessutom kan<br />
det bli svårare att somna eftersom hjärnan stimuleras när du fokuserar<br />
på teknik. Istället bör du lägga ifrån dig tekniken och fokusera på<br />
sömn för att bli avslappnad.<br />
•Ha en god sovmiljö:<br />
För att kunna sova bra en hel natt är det viktigt att miljön i ditt rum<br />
är sovvänlig. Det ska gärna vara mörkt (alternativ: sovmask), svalt<br />
(alternativ: fläkt) och tyst (alternativ: öronproppar). Att sova bekvämt<br />
är också viktigt för god sömn, så investera kanske i en bra och gosig<br />
kudde.<br />
•Inför regelbunda sovtider:<br />
Försök att lägga dig vid ungefär samma tid varje kväll och vakna vid<br />
ungefär samma tid varje morgon, även på helgerna. Genom att göra<br />
det ställer du in kroppen på när det är dags att sova och när det är<br />
dags att vara vaken. På så sätt kan du troligtvis somna lättare om<br />
kvällarna och vara piggare under dagarna.<br />
Stress och Sömn två begrepp hand i hand?<br />
Genom att vara utvilad kan stress lindras och genom mindre stress<br />
kan sömn förbättras. Stress och sömn är två begrepp som går hand i<br />
hand och påverkas av varandra. Därför är det viktigt att fokusera på<br />
att båda är i god balans med dina behov.<br />
En människa behöver oftast mellan 7-8 timmar sömn per natt men<br />
vissa människor klarar sig med färre timmar och några behöver fler<br />
timmar. När man är i tonårsperioden behöver man vanligtvis mycket<br />
sömn, ofta mer än 8 timmar, vilket beror på att kroppen producerar<br />
stora mängder av hormon. Är man ofta stressad kan kroppen behöva<br />
ännu mer sömn som kompensation för den extra energi som stressen<br />
kräver.<br />
Att sova tillräckligt kan vara både svårt och jobbigt. Kanske har du<br />
svårt att somna i tid på kvällarna, kanske vaknar du många gånger<br />
under natten eller kanske känner du dig trött trots att du har sovit<br />
länge. Många sömnproblem har sin grund i att man är stressad, vilket<br />
visar på hur viktigt det är att behandla sin stress för att må bra. Utan<br />
sömn fungerar man inte. Vissa faktorer som kan försvåra sömnen,<br />
exempelvis kroniska sömnproblem, bör diskuteras med läkare.<br />
Att lyckas få bra sömn och att undvika stress är ofta lättare sagt än<br />
gjort. Ibland kan det räcka med att ändra sina dagliga rutiner eller<br />
vanor men ibland kan man behöva hjälp av någon professionell.<br />
Och så drömde de alla...<br />
Vi alla drömmer varje natt när vi sover. Att drömma<br />
kan vara både härligt och jobbigt, det beror troligen<br />
på vilken dröm man drömmer. Men vad är det som<br />
egentligen avgör vad vi drömmer och varför vi överhuvudtaget<br />
drömmer? Svaret varierar beroende på<br />
vilken teori man vänder sig till.<br />
*En teori skapad av Sigmund Freud (1856-1939),<br />
som är framstående inom psykologin, menar att<br />
drömmar är förtryckta önskningar som vi inte tillåter<br />
komma fram i vaket tillstånd. Det kan till exempel<br />
visas genom att en förtryckt känsla tar sig uttryck i<br />
drömmen.<br />
*En annan teori är att drömmar består av slumpmässiga<br />
hjärnimpulser, vilket innebär att det inte<br />
finns ett riktigt sammanhang bakom drömmen utan<br />
snarare är det vi drömmare som själva bygger upp<br />
ett sammanhang i drömmen för att kunna förstå<br />
den. Drömmar ger alltså det centrala nervssystemet<br />
möjlighet att bearbeta infromation.<br />
Sammantaget kan man säga att drömmar är en<br />
blandning av saker man har tänkt, upplevt eller<br />
känt någon gång. Att tyda drömmar kan därför vara<br />
klurigt, särskilt eftersom olika objekt eller händelser<br />
har varierande betydelse för olika människor. Att<br />
försöka sig på drömtydning kan vara roligt och kan<br />
säga något om hur du mår. Här nedan följer några<br />
generella tolkningar.<br />
Om du drömmer om … kan det betyda att …<br />
•Bombnedslag/kometer: rädsla för att något ska slå<br />
sönder din värld, rädsla för förändring, rädsla för<br />
förstöring.<br />
•Bil/båt: det visar hur du tar dig fram i livet, vem styr<br />
ditt liv -du själv?<br />
•Hiss: du åker upp och ner känslomässigt, obalans i<br />
känslolivet.<br />
•Trappa/stege: du går åt ett håll i livet -vilket? -vart<br />
leder det? -är det jobbigt att gå dit?<br />
•Tidsvåg/tsunami: du överväldigas av dina känslor,<br />
en rädsla för att förlora din fasta grund.<br />
•Att falla/ramla: du släpper taget om någonting, ett<br />
misslyckande, att du tappar fotfästet.<br />
•Att bli jagad: du försöker undvika en sida hos dig<br />
själv som du är rädd för, du är stressad.<br />
•Att du är naken: du har känt/känner dig sårbar eller<br />
utan skydd, du känner dig utanför eller missanpassad,<br />
du känner dig avslöjad (om du trivs med<br />
nakenheten i drömmen: du vill synas).<br />
Text: Felicia Lövgren<br />
Källor: 1177.se, stress.se, psykologifabriken.se,<br />
psykologiguiden.se, allt om vetenskap, drömcentrum.<br />
se, umo.se<br />
11
VEM ÄR JAG ?!<br />
12<br />
Ibland kan det kännas som att alla<br />
runt omkring har stenkoll på sig själva.<br />
Hon har skrivit färdigt inlämningen två<br />
veckor före deadline, han vet vad han<br />
ska göra efter gymnasiet och din kompis<br />
är grym på att laga mat. Samtidigt<br />
skapas en obehaglig klump i magen på<br />
dig när familjen, i kör, ställer standardfrågan:<br />
“Vad ska du nu bli när du blir<br />
stor?” över middagsbordet.<br />
Det här med identitet är komplicerat,<br />
vem är jag egentligen? Vad är det som<br />
har gjort mig till den jag är? Resten<br />
av omvärlden har en stor del i hur vår<br />
identitet formas. Vi förhåller oss olika<br />
till människor vi möter, intryck vi tar in<br />
och till de erfarenheter vi får. Genom<br />
att uppleva bildar vi åsikter, får kunskap<br />
och upptäcker vad vi gillar eller<br />
inte gillar. Genom släkt och föräldrar<br />
ärver vi även egenskaper samt utseende<br />
och detta tillsammans hjälper till att<br />
skapa och forma vår identitet.<br />
I tonåren är det mycket som händer;<br />
man ifrågasätter, blir mer självständig,<br />
relationer till familj/kompisar förändras<br />
och allting som var självklart<br />
när man var yngre kanske inte är lika<br />
självklart längre. Enligt psykologen<br />
Erik H. Erikson kan man under denna<br />
period hamna i en så kallad utvecklingskris<br />
eller identitetskris och då är<br />
det vanligt att man känner sig vilse och<br />
osäker. Det viktiga att komma ihåg är<br />
att man inte är ensam i detta. Faktum<br />
är att alla människor går igenom flera<br />
utvecklingskriser under sin livstid och<br />
det är inte bara normalt, utan även<br />
nödvändigt för att vi ska mogna och<br />
utvecklas. Samtidigt är alla väldigt olika<br />
och vi bearbetar kriser på varierande<br />
sätt. Detta innebär att somliga kommer<br />
lindrigt undan, medan andra inte gör<br />
det.<br />
Man kan känna sig osäker på vem man<br />
är, men det gör inget. Påminn bara<br />
dig själv om att du är fullt tillräcklig<br />
som du är! Det sägs dock att man blir<br />
säkrare och mer stabil i sin identitet<br />
då man har samlat ihop rikligt med<br />
vuxenpoäng. Om detta stämmer ser<br />
framtiden ljus ut för ungdomen. Men<br />
för att få rätsida på legenden beslutade<br />
jag därför att snabbintervjua en<br />
fullfjädrad vuxen…<br />
Text: Tilda Henningsson<br />
Källor:Psykologiguiden.se<br />
PSYKBRYT söker svar<br />
Status: Extremt vuxen<br />
Ålder: 49 vårar<br />
Eget citat: ”Jag är en ganska enkel natur”<br />
Vuxenpoäng:<br />
✓ Tre barn.<br />
✓ Två Volvobilar.<br />
✓ Är gift.<br />
✓ Har ett ingenjörsjobb.<br />
✓ Dricker åtta koppar kaffe om dagen.<br />
✓ Storhandlar en gång i veckan.<br />
✓ Är politiskt insatt.<br />
✓ Ser på nyheterna.<br />
✓ Läser tidningen varje morgon.<br />
✓ Finner Melodikrysset i Radio P4 underhållande.<br />
✓ Löser gärna korsord.<br />
Anser du att du är vuxen?<br />
- Jag är vuxen.<br />
”<br />
Det blir<br />
bättre<br />
”<br />
Upplevde du en identitets- eller utvecklingskris under din tonårstid?<br />
Beskriv den lite.<br />
- På den tiden gjorde man ju militärtjänst när man var ungdom i övre tonåren.<br />
Det gjorde jag långt hemifrån, det var lite skräckblandad förtjusning<br />
när jag åkte på det. Men det bidrog nog till att man frigjorde sig från barn<br />
till vuxen, man fick klara sig mer själv. Detta var väl ingen kris direkt men<br />
det hände ju såklart någonting med mig där och då, man förändrades.<br />
När skulle du säga att du blev vuxen?<br />
- Jag blev nog vuxen mer på riktigt när jag flyttade till Linköping och<br />
började jobba. Eget jobb och egen bostad, då fick man lära sig ordentligt.<br />
Man kunde inte vara beroende av föräldrarna och sticka hem och käka<br />
kvällsmat hos morsan och farsan för de var ju långt borta.<br />
Kände du att du blev mer stabil i dig själv och i din identitet när du lämnade<br />
ungdomstiden och äntrade vuxenlivet?<br />
- Pfft, ja det får man väl säga.<br />
Från vuxen till tonåring, har du något tips att ge till en ungdom som<br />
befinner sig i en identitetskris?<br />
- När man är ungdom… Ja, jobb är ju en bra sak. Med jobb får man inte<br />
lika mycket tid för att grubbla och snöa in sig på saker. Jag menar inte att<br />
man grubblar på fel saker bara för att man är tonåring! Men med jobb får<br />
man andra perspektiv på vad som är viktigt och mindre viktigt. Sedan förändras<br />
man ju hela tiden när man växer upp, får barn till exempel, då får<br />
man många nya perspektiv och det är också nyttigt. Perspektiven alltså.<br />
Blir det bättre?<br />
- Ja det blir bättre, när man blir äldre. Men det är klart att det inte bara<br />
är att bli äldre som löser allting. Man behöver dom där åren då man går<br />
från ungdomens villfarelser till att få lite törnar, så att man fattar att man<br />
kan ha rätt på många sätt liksom. Man får lägga ungdomen åt sidan och<br />
det kan vara ganska skönt.
Jag vill vara jag<br />
Jag är perfekt som jag är och har aldrig<br />
jämfört mig med någon... Även om<br />
jag önskar av hela mitt hjärta att detta<br />
skulle vara sant, så vet jag innerst inne<br />
att det är en lögn. Alla har, oavsett vad<br />
man påstår, jämfört sig med andra vare<br />
sig det är en klasskompis eller bild på<br />
Instagram, en person i en text. Men<br />
varför mår jag dåligt av att jämföra mig<br />
med andra? Jag vill inte jämföra mig<br />
men jag kan inte sluta!<br />
Först och främst får vi endast<br />
en vag bild av den verklighet som vi<br />
väljer att jämföra oss med. Vi vet inte<br />
vilka omständigheter eller faktorer som<br />
spelat in och vi vet inte varför eller på<br />
vilket sätt personen har uppnått det<br />
som jag vill ha. Det är en bild av verkligheten<br />
som personen väljer att visa upp,<br />
en verklighet som ofta är redigerad för<br />
att dölja olika misslyckanden och fel. En<br />
psykolog vid namn Carl Rogers kallade<br />
detta fenomen för “masker”. Enligt<br />
Rogers tar vi på oss olika masker, eller<br />
personligheter, i ett försök att ändra<br />
oss själva. Genom masken kan vi ytligt<br />
förändra vem vi är men i vårt inre är vi<br />
fortfarande densamma. Låt oss återgå<br />
till dig. Visar du alltid upp ditt verkliga<br />
jag när du är i skolan, på stan eller på<br />
sociala medier? Svaret är troligtvis nej,<br />
det är i alla fall mitt svar. Om du och jag<br />
använder en mask, varför skulle inte de<br />
som vi jämför oss med också göra det?<br />
Att försöka uppnå det någon annan<br />
har utifrån den lilla bilden vi får är inte<br />
hjälpsamt.<br />
Å andra sidan inleds ibland<br />
utveckling med ett jämförande. Modet<br />
och kämparglöden till att förändras<br />
kommer ofta från att man jämför sig<br />
eller inspireras av andra och på det<br />
sättet ser ett mål man vill uppnå. För<br />
att återgå till Rogers menade han att<br />
vi alla har en blid av hur vi är, och en<br />
bild av hur vi skulle vilja vara. Dessvärre<br />
stämmer dessa två inte alltid överens,<br />
ett tillstånd som Rogers kallade inkongruens<br />
som kan få oss att känna oss<br />
otillräckliga då vi inte lever upp till våra<br />
egna förväntningar. Det blir skadligt för<br />
oss när jämförelser börjar ta över vårt<br />
liv. När vi till varje pris vill bli denna person<br />
eller bild vi jämför oss med, förlorar<br />
vi många gånger oss själva i jakten på<br />
någons annans liv, utseende eller status.<br />
Missförstå mig rätt; viljan till förändring<br />
är inte fel. Att försöka förändras till det<br />
bättre kan vara avgörande för hur vi<br />
känner inför oss själva, men vägen till<br />
förändring är inte att jämföra sig utan<br />
att bli inspirerad av andra.<br />
Likväl som förändring kan<br />
skapa rädsla döljer det sig troligtvis<br />
en rädsla även bakom jämförandet.<br />
En rädsla för att inte duga och hamna<br />
utanför, tvingas till ett liv i ensamhet.<br />
Rädslan för att bli socialt utstött är<br />
något som människan har haft sedan<br />
vi levde i grottor, eftersom utstötthet<br />
för tusentals år sedan kunde innebära<br />
döden. Idag är det troligtvis inte så dramatiskt,<br />
men trots att det kanske inte<br />
är klokt och förnuftigt att jämföra sig är<br />
det inprogrammerat. Men försök tänka<br />
så här. Alla har vi våra styrkor och alla<br />
har vi våra svagheter. Vi måste försöka<br />
komma över våra egna rädslor och se<br />
att rädslan av att inte duga ofta bara är<br />
just en rädsla och inte fakta. För vem är<br />
det egentligen du inte duger för, någon<br />
annan eller dig själv?<br />
Jag är rädd, för jag vet hur det<br />
känns att försvinna och tappa bort sig<br />
själv. Jag jämförde mig och någonstans<br />
på vägen försvann jag. Jag är rädd, inte<br />
för att det ska hända mig igen, utan för<br />
att det ska hända dig. Orden “jag önskar<br />
jag kunde vara som hon/han/hen” är<br />
förrädiska. Det ger oss inget annat är<br />
falska förhoppningar. Vi vet inte vad som<br />
gömmer sig under ytan eller vad denna<br />
person varit med om. Du vet inte vad du<br />
förlorar när du jämför dig. Jag vet och<br />
det gör mig rädd. Jämför dig inte och tro<br />
inte att någon annan är bättre än vad du<br />
är. Utvecklas och förändras genom att<br />
inspireras av andra, inte genom jämförande.<br />
Att utvecklas är inte att bli en<br />
främling för sig själv. Att utvecklas är att<br />
hålla fast sig vid sig själv och bara se på<br />
sig själv på ett annat sätt. Det vet jag nu<br />
och därför berättar jag det för dig. Tänk<br />
på det nästa gång du jämför dig, så ska<br />
jag också göra det. För vi som vill - vi kan<br />
sluta att jämföra oss med andra!<br />
Text: Kajsa Malm<br />
Källor: mereffekt.nu<br />
klarblacoaching.se<br />
simplypsychology.org<br />
Så är det för mig<br />
Problematik: Adhd<br />
Vad innebär det? I mitt fall innebär det<br />
introvert hyperaktivitet, uppmärksamhetssvårigheter<br />
och kass impulskontroll.<br />
Sämsta med det? Att jag är konstant<br />
stressad och aldrig riktigt vaken.<br />
Bästa med det? När energi finns samtidigt<br />
som inspiration får jag mycket och<br />
bra saker gjorda. T ex skriver en haiku<br />
eller går ut med källsorteringen.<br />
Problematik: Utmattningssyndrom<br />
Vad innebär det? Får bland annat svårt<br />
att fokusera, trötthet, ingen stresstålighet,<br />
ångest, blir osocial, deprimerad.<br />
Sämsta med det? Dålig kunskap både<br />
inom vården och arbetslivet vilket leder<br />
till lång rehabilitering. Hela livet pausas<br />
och en står totalt still.<br />
Bästa med det? En lär sig sina gränser<br />
och att sätta sig själv i första hand.<br />
Problematik: Depression<br />
Vad innebär det? Att jag inte orkar göra<br />
någonting och när jag måste eller borde<br />
göra nåt (ex. gå till jobbet) får jag ångest<br />
och mår illa. Jag sover även väldigt mycket<br />
vilket gör att jag mår ännu sämre pga<br />
dåligt samvete över att jag inte gör något.<br />
Jag mår även illa av att sova.<br />
Sämsta med det? Svårt att sätta fingret<br />
på det... Men kanske att jag känner mig<br />
så trött, maktlös och orkeslös.<br />
Bästa med det? Kan inte se något positivt<br />
i det just nu, men det är skönt att ha<br />
något att luta sig mot när man inte orkar<br />
träffa vänner eller så. Det är väl bra.<br />
Problematik: Bipolärliknande depression<br />
med svåra panikångestattacker.<br />
Vad innebär det? Den bipolära delen gör<br />
att jag pendlar mellan att må dåligt och<br />
bra. Jag vaknar och mår uselt, men kan<br />
senare fungera som en frisk person, för<br />
att på kvällen få en panikångestattack och<br />
sen vara glad när jag gått och lagt mig.<br />
Sämsta med det? Det är fruktansvärt<br />
jobbigt att må dåligt. Att ha planer men<br />
behöva stanna hemma pga ångesten...<br />
Bästa med det? Att jag just nu mår bra<br />
för det mesta. Jag har levt med sjukdomen<br />
i 3 år och börjar lära känna den och<br />
vet hur jag ska hantera den.<br />
Problematik: Asperger, säsongsbunden<br />
depression, panikångest & tvångstankar.<br />
Vad innebär det? Aspergern gör att<br />
jag har lätt att snöa in på saker och har<br />
svårt för outtalade regler, främst sociala.<br />
Depression gör att jag periodvis inte vill<br />
leva, men medicin hjälper. Panikångesten<br />
uppenbarar sig främst under stress och<br />
trötthet, och känns som en hjärtinfarkt<br />
av ångest. Tvångstankarna gör att jag<br />
räknar trappsteg etc samt repeterar saker<br />
ett antal gånger som är delbart med 8.<br />
Gör jag fel måste jag börja om. Annars<br />
får jag panikångest, men det hjälper med<br />
medicin och terapi.<br />
Bästa med det? Att jag har lätt för att lära<br />
mig saker jag är intresserad av och kan<br />
jobba länge utan rast. Jag är fantastisk<br />
på att följa regler och på att säga vad<br />
jag tycker, som många tycker är<br />
positivt, andra tvärtom.<br />
13
JAG SUGER PÅ ALLT!<br />
Ibland kan det kännas som om man är dålig på allt. Som att allt man rör vid fördärvas och som att alla andra<br />
är mycket bättre än en själv.<br />
Självförtroende eller självkänsla? Båda är ganska bra att ha. Självförtroende är att tro på sin egen förmåga att<br />
prestera i olika situationer och självkänsla är en medvetenhet om ens inre värde och<br />
tanken om man duger eller inte. Har man inte bra självkänsla är det svårt att få bra självförtroende och vice<br />
versa. Men om det nu är bra att ha båda - hur gör man för att få bättre självförtroende och självkänsla?<br />
Listan för bara dig: Sätt dig ner med penna och papper<br />
eller om du känner för att vara modern, med din<br />
mobil. Tänk på saker som är bra med dig själv. Det kan<br />
vara allt mellan himmel och jord. Till exempel att du är<br />
en bra vän, kan förstå engelska bra, har hjälpt någon<br />
person i din närhet eller att du vågat göra något som<br />
skrämt dig. Titta ofta på din lista och fyll på efterhand<br />
som tankarna kommer. En sak som är viktig under denna<br />
övning är att inte bli rädd om du inte kommer på<br />
något eller inte får ihop en lång lista. Att känna sig ledsen<br />
eller rädd är inte ovanligt eftersom självförtroende<br />
och självkänsla är ett känsloladdat ämne och speciellt i<br />
tonåren kan man känna sig extra utsatt. Men kom ihåg<br />
att det alltid finns någonting som är bra med just dig,<br />
du kan bara inte se det nu. Om det är fallet, bunda då<br />
och tänk på bra saker du har gjort den senaste tiden.<br />
Det finns där, jag lovar dig!<br />
Var medveten om rädslan men gör det ändå: Det<br />
finns många saker i vårt liv som skrämmer oss och<br />
som kan göra oss osäkra på oss själva. Men om du<br />
vågar möta rädslan och göra det som skrämmer dig,<br />
så försvinner ofta rädslan. Om det inte sker den första<br />
gången kommer det med största sannolikhet som<br />
säkert att hända andra, tredje eller fjärde gången. Genom<br />
att utsätta dig själv för det du är rädd för visar du<br />
ditt undermedvetna att inget allvarligt eller livshotande<br />
inträffade, vilket gör att ditt självförtroende kommer<br />
bli bättre samtidigt som du blir kvitt en rädsla. Vi<br />
utsätts praktiskt taget varje dag saker som skrämmer<br />
oss men ofta är dessa inte farliga egentligen, trots att<br />
känslan påstår annat. Men våga se rädslan i vitögat<br />
och utmana dig själv, för känslan kan inte skada dig.<br />
Jag kan, jag vill, jag vågar: Vad kommer först,<br />
dålig hållning eller ett dåligt självförtroende?<br />
En ihopdragen hållning kan vara resultat av att<br />
självförtroendet inte är på topp men det kan lika<br />
väl vara så att en dålig hållning påverkar självförtroendet<br />
negativt. Oavsett vilket som kommer<br />
först kan en så enkel sak som att sträcka på sig ge<br />
en känsla av kontroll och lugn. Genom att sträcka<br />
på sig förflyttas andningen nämligen från halsen/<br />
bröstet till magen och då andas man med bålen<br />
istället. Detta kan hjälpa mot oro och göra en<br />
mer avslappnad. Testa själv så får du se. Börja<br />
först när du är hemma ensam framför spegeln.<br />
Sträck på dig, lyft huvudet och våga visa dig själv.<br />
Fortsätt att träna ensam tills det känns naturligt<br />
och säkert. Sedan går du vidare till fas två: att<br />
göra det bland personer som du känner dig trygg<br />
med. Därefter vidare till sista fasen: att göra det i<br />
vardagen och efter en tid kommer det att kännas<br />
naturligt. Om du under tiden trycks ner igen av<br />
andra människor, ord eller dig själv: börja om från<br />
början och försök igen. Man kan inte alltid lyckas<br />
första gången, eller hur!<br />
Jag är inte mina misstag: En av de värsta sakerna<br />
en människa ofta kan tänka sig är att göra är fel. Vi<br />
är alltid rädda för att misslyckas och för vad andra<br />
ska tro om oss då. Men jag ska berätta en hemlighet<br />
för dig, något som inte många vet om; det<br />
är helt okej att göra ett eller flera misstag. Man<br />
blir inte en sämre människa bara för att man inte<br />
kan göra allt perfekt. Tvärtom, vi lär oss av våra<br />
misstag och går vidare med ökad kunskap. Tänk<br />
på all ny kunskap du får när du gör fel, till skillnad<br />
från om du skulle gjort rätt från första början.<br />
Många känner stor rädsla inför att bli dömda och<br />
dumförklarade av människor runt omkring sig, en<br />
rädsla som sällan har med verkligheten att göra.<br />
Människor är ofta mer accepterande än vi tror;<br />
den som dömer oss hårdast är alltid vi själva. En<br />
farlig sak man kan göra mot sig själv är att blanda<br />
ihop sitt värde med sina prestationer. Istället för<br />
att vi gjort ett misstag har vi blivit ett misstag. Det<br />
är därför livsviktigt att komma ihåg att ibland GÖR<br />
vi fel men vi ÄR aldrig fel.<br />
Livet är som ett pussel där alla bitar måste passa ihop för att<br />
man ska må bra. Orden till pusslet på bilden kan kopplas till<br />
Maslows behovstrappa.<br />
14<br />
Text: Kajsa Malm<br />
Källor: umo.se, mabra.se
“Skulle jag vara psykiskt sjuk?”<br />
Min uppfattning av beroendesjukdomen är att den<br />
tar sig uttryck i många områden av den beroendes liv<br />
och att individen har två personligheter. “Jaget” är en<br />
vanlig individ precis som alla andra. Sen har vi Missbrukaren<br />
som ljuger, är egoistisk och manipulerar.<br />
När jag först blev introducerad till 12-stegsprogrammet<br />
var jag väldigt tveksam. Skulle jag vara psykiskt sjuk?<br />
Nej, tänkte jag och fortsatte på egen hand. Jag lyckades<br />
hålla mig drogfri i tre månader men mådde allt sämre.<br />
Efter sex månader och ett svårt återfall gick jag tillbaka<br />
till det där mötet, fortfarande lite tveksam. Jag insåg att<br />
jag så länge jag kan minnas varit besatt av det som givit<br />
mig en känsla av välmående. Jag kunde inte hantera<br />
livet och litade inte på andra människor. Den enda gången<br />
jag kände mig trygg var med en påse i fickan. Jag ljög<br />
och manipulerade oftast omedvetet min omgivning och<br />
mig själv för att få den där falska tryggheten och sinnesron<br />
som drogerna gav. Ända tills dagen då jag stod<br />
inför valet att börja med tyngre droger för att få samma<br />
effekt, eller söka hjälp. Idag är jag tacksam över att jag<br />
valde det sistnämnda.<br />
Det bästa… är att den går att tillfriskna ifrån. Jag har<br />
idag varit nykter i tio månader och har för första gången<br />
en stabil tillvaro. Det viktigaste jag lärt mig är ärlighet,<br />
villighet och ett öppet sinne. Det har gett mig tro och<br />
hopp inför framtiden.<br />
Det sämsta... är att den alltid är på sin vakt. Den väntar<br />
på minsta tillfälle att ta över och förstöra mitt liv återigen.<br />
Jag måste göra medvetna val varje dag, för att få<br />
behålla den stabila tillvaro jag lever i idag, tack vare att<br />
jag sökte hjälp till slut.<br />
Text: “Lukas”<br />
En sjudande självkänsla<br />
En vanlig klassisk personlighet är underbar som den<br />
är, men det finns så mycket att smaksätta den med!<br />
Detta är ett av mina favoritrecept eftersom den funkar<br />
att bjuda på vid alla tänkbara tillfällen i vardagen. Följ<br />
receptet nedan för att tillaga en självkänsla som passar<br />
dig, var inte rädd för att testa något nytt!<br />
Ingredienser:<br />
2 dl uppnåeliga mål<br />
3 liter positiva tankar<br />
1 kg förmåga att se bra saker<br />
hos dig själv<br />
4 ½ msk mod<br />
200 g asbra musik<br />
5 tsk självuppmuntran<br />
2 kg kramar<br />
Smaksätt med valfri<br />
favoritaktivitet:<br />
Spela fotboll<br />
Dansa<br />
Läsa<br />
Sova<br />
Träffa kompisar<br />
Äta god mat<br />
Lyssna på musik<br />
Bada<br />
Gör såhär:<br />
1.Smörj och bröa din personlighet med självuppmuntran.<br />
2.Koka upp modet. Vispa hastigt positiva tankar, asbra<br />
musik och uppnåeliga mål i en bunke. Det ska bli pösigt!<br />
3.Blanda därefter ihop förmågan att se bra saker hos dig<br />
själv med kramar och rör ner detta i bunken tillsammans<br />
med modet.<br />
4.Häll smeten över din personlighet och grädda allting i<br />
din mjuka och uppvärmda säng, 1-2 timmar brukar vara<br />
lagom.<br />
5.Glöm inte att tillsätta valfri favoritaktivitet!<br />
6.Servera med uppmuntran och humor.<br />
Tips: Undvik att jämföra dig med personer i din omgivning,<br />
alla är olika och ska så förbli!<br />
“Det är aldrig kört”<br />
-Samlingsvolym av Kristina<br />
Reftel (utgiven 2004 av<br />
ARGUMENT förlag AB)<br />
Boken innehåller flera<br />
korta historier som är<br />
inspirerande och visar hur<br />
man kan ändra sin inställning<br />
för att må bättre. En<br />
kurator svart på vitt.<br />
<strong>Psykbryt</strong>s bästa boktips!<br />
“Jag finns”<br />
-av Maja-Maria Henriksson<br />
(Utgiven 2010 av<br />
Natur & Kultur, Stockholm)<br />
En berättelse som bygger<br />
på Maja-Maria Henrikssons<br />
egna uppväxt.<br />
En berättelse kantad av<br />
mobbning och hårda slag<br />
men även om modet att<br />
bryta sig loss.<br />
T A C K<br />
”14 år till salu”<br />
-av Caroline Engvall (utgiven<br />
2008 av Kalla Kulor<br />
förlag)<br />
Den sanna och berörande<br />
historien om en tonårstjej<br />
som hamnar i ett djupt<br />
mörker genom sexuellt<br />
våld men också om hur<br />
hon kämpar för att hitta<br />
ljuset.<br />
”För att överleva - om<br />
självskadebeteende”<br />
-av Sofia Åkerman. (Utgiven<br />
2009 av Natur &<br />
Kultur förlag)<br />
Räknas det som ett självskadebeteende<br />
att gå i<br />
obekväma skor med flit<br />
eller att klia sönder myggbett?<br />
Var går gränsen?<br />
Vem skadar sig själv, och<br />
varför?<br />
Vi vill tacka sponsorerna som har bidragit till att tidningen<br />
kunde tryckas,<br />
Frilansbyrån Ord & Annat i Helsingborg<br />
Privatpersoner<br />
Vi tackar också våra fantastiska handledare.<br />
Ni har varit guld i förvirringens stund.<br />
Winnie Gravlund<br />
Lena Henningsson<br />
Helena Petterson<br />
Patrik Smetana<br />
Erik Åkesson<br />
Tack Martin Pola för hjälp med internetsidan och tack till<br />
alla som på olika sätt har bidragit med sina erfarenheter och<br />
berättelser.<br />
Slutligen vill vi tacka dig som läst tidningen och tagit del av<br />
vårt projekt! Vi hoppas och önskar att vi har kunnat bidra<br />
med stöd, hjälp och information på något sätt!<br />
Vi finns på facebook (<strong>Psykbryt</strong>) → Gå in och gilla vår sida.<br />
Vår internetupplaga av tidningen hittar ni på:<br />
www.tidningenpsykbryt.se<br />
Vi är bara är ett mail bort<br />
psykbrytkontakt@hotmail.com<br />
15
Nummer att ringa:<br />
Alkohollinjen: 020-844448<br />
-för stöd till förändring av alkoholvanor, också för närstående till personer med alkoholproblem<br />
BRIS: 116111<br />
-för dig som är under 18 år och vill prata med en kurator<br />
→ BRIS Vuxentelefon om barn: 0771-505050<br />
Mind Självmordslinje: 90101<br />
-för dig som har tankar på att ta ditt liv, eller för dig som har frågor om närstående du misstänker<br />
vara i de tankarna.<br />
Tjejjour: 020-510 150<br />
→ tjejjouren i Lund (OBS! finns fler tjejjourer i Sverige, kolla in länken till deras hemsida<br />
längre ner)<br />
-för dig som definierar dig själv som en kvinna och vill prata med någon (ej kuratorer)<br />
Vårdguiden: 1177<br />
-för råd om vård (i behov av akut vårdhjälp ring 112)<br />
Internetsidor att läsa:<br />
www.alkohollinjen.se -om alkohol i förhållande till hälsa och stöd i att förändra alkoholvanor<br />
www.bris.se -för dig som är under 18 år. Mejla eller chatta med en kurator, du kan också skriva<br />
med jämnåriga i forum eller läsa om viktiga ämnen<br />
→För dig som är vuxen finns: www.barnperspektivet.se<br />
www.humangardening.se -för dig som är beroende eller medberoende och söker stöd i form av<br />
behandling<br />
www.killfrågor.se -för dig som definierar dig själv som man, chatta med någon som lyssnar, stöttar<br />
och peppar<br />
www.kuling.nu -en samlingsplats för unga människor som lever med en psykiskt sjuk förälder<br />
www.rfsu.se - en sida där man kan läsa och få information om sex<br />
www.mind.se/sjalvmordslinjen/ -en sida där man kan läsa om självmord och psykisk ohälsa.<br />
Det finns även en chatt för dig som vill ha stöd om du har tankar på självmord eller är orolig för att<br />
någon annan har det.<br />
www.spelberoende.se -spelberoendets riksförbund, en sida för spelberoende och anhöriga som<br />
vill förebygga och motverka spelberoende (på sidan hittar du även telefonnummer till olika städers<br />
riksförbund)<br />
www.stress.se -läs om stress för råd och information<br />
www.stödlinjen.se -en sida för dig som vill ha tips och råd om hur du kan hjälpa dig själv eller<br />
någon annan att förändra sina spelvanor (finns telefonnummer och chatt på hemsidan för den som<br />
vill prata med någon om spelvanor).<br />
www.tjejjouren.se -läs om tjejer i tjejguiden, chatta med en tjejjour om du definierar dig själv<br />
som kvinna<br />
www.umo.se -en hemsida med samlad information om ungdomar för ungdomar<br />
Organsationer att besöka i Helsingborg:<br />
Blå kamelen - för dig mellan 13-20 år som vill prata med en kurator<br />
Bruksgatan 29, 252 24 Helsingborg 042-406 29 85<br />
Mötesplats Kalifornia - för dig mellan 16-20 år, en plats för ungdomar att hänga på, med utrymme<br />
för att skapa och vara kreativ. Gratis. (Öppet: Måndag–onsdag 15:00–21:30, Fredag och lördag<br />
16:00–24:00<br />
Kaliforniegatan 4, Helsingborg 042-10 69 45<br />
RumEtt - för dig mellan 15-25 år, en plats för ungdomar att hänga på, med utrymme för att skapa<br />
och vara kreativ. Gratis. (Öppet: Onsdag–torsdag 16:00–20:00, Fredag 16:00–21:00, Lördag 12:00–<br />
17:00)<br />
Dunkers Kulturhus, Kungsgatan 11, Helsingborg 0733-34 78 62<br />
Ungdomsmottagningen i Helsingborg -för dig mellan 12-23 år, när man vill prata med en kurator,<br />
besöka en barnmorska eller manlig läkare. Gratis.<br />
16<br />
hjälp, råd och pepp, kolla här!<br />
En tidning av: Elza Ardevall, Felicia Lövgren, Kajsa Malm, Tilda Henningsson