Psykbryt

Recommendations

Info

I vårt vardagliga liv står ångest för den oro vi kan känna inför till exempel en redovisning i skolan eller inför att göra något man känner oro och är nervös inför. Men ångest, enligt dess egentliga definition inom sjukvården och psykiatrin, är något mer än bara oro och stress som kommer och går. Ångest är en naturlig del av livet, speciellt i tonåren. Detta är tecken på ångest - hjärtklappning, din puls är hög. - svårt att andas, du kan börja hyperventilera och andas häftigt. - att svettas. - känna som en klump i halsen eller magen. - bli torr i munnen. - bli yr och det kan kännas som att du ska svimma. Detta kan vara till följd av syrebristen som uppstår vid hyperventilering eller av att din kropp rent fysiskt inte orkar med den extrema stress en ångestattack för med sig. - magproblem, som till exempel diarré. - känna sig svag i musklerna, darra eller skaka. Ångest är individuellt, alla upplever inte alla symptom och inte på samma sätt. En känsla av att dö Ångestattacker är plötsliga och starka ångestpåslag. Då är det vanligt att man hyperventilerar så att man kan få ont i bröstkorgen, darrar, känner sig yr eller gråter häftigt. En vanlig tro när man får en ångestattack är att man håller på att tappa greppet om verkligheten eller en känsla av att man ska dö. Viktigt är att komma ihåg är att ångest aldrig någonsin är fysiskt farligt. Eftersom ångestattacker är väldigt obehagliga kan det hända att man får ångest inför tanken på ytterligare ångest. Det skapar en negativ spiral. Ångest - vad är det? Vad kan jag göra om någon jag bryr mig om upplever ångest eller får ångestattacker? Det är svårt att som vän, syskon eller förälder att se den man bryr sig om må dåligt. Mitt främsta tips är att ta reda på så mycket du kan om problematiken. Om du som upplever ångest har svårt att berätta för din närstående om vad du upplever, visa dem den här tidningen! Det kan förhoppningsvis hjälpa dem en bit på vägen mot att förstå. Som anhörig känner man sig ofta hjälplös eller otillräcklig när en närstående upplever ångest, för den går inte att bli av med bara genom en kram eller genom att torka tårarna. Om du som närstående känner att din anhöriga har svårt att hantera ångesten, tveka inte i att stötta personen i hjälpsökandet! Ungdomsmottagningen (UMO) är öppen för de som är 12 upp till 23 år. De är vana vid att prata om ångest och att stötta närstående. Du som ungdom kan få hjälp utan att dina vårdnadshavare måste veta det, om du vill det. Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) kan du också vända dig till. Inga problem är för stora eller för små för att få hjälp för. Hjälpfulla tips • Om du hyperventilerar kan det kännas som att du inte får tillräckligt med luft. Det kan fungera att lindra eller avstanna hyperventilerandet genom att kupa händerna mot munnen. Det som händer då är att mängden koldioxid du andas ut minskar. • Du kan också prova att andas i fyrkant. I början är det lättast att öva med en fysiskt befintlig fyrkant, till exempel ramen av ett fönster, en tavla eller kanske mobilen; vad som helst som har fyra sidor. Det går ut på att du fokuserar på fyrkanten. Andas in längs ena sidan, ut längs den andra, in igen längs den tredje och ut igen längs den fjärde. Tänk på att försöka andas långsamt! Det handlar om att våga lita på att du faktiskt inte har för lite syre i kroppen även fast det kan kännas så. Våga hålla ut andetagen, det kommer att hjälpa dig. Varför får vi ångest? Ångest kan tyckas vara världens mest meningslösa tillstånd, då det ger oss väldigt obehagliga upplevelser. Men faktum är att det är livsviktigt med ångest i grunden. Det är kroppens naturliga alarmsystem, som får oss att reagera på fara. Hjärtat börjar slå, blodet rusar, vi andas häftigare och kroppen gör sig redo för att fly. Om ångest inte fanns så skulle vi inte reagera på lejonet eller på att det brinner, vi skulle inte uppfatta faran. Det som blir problematiskt är när alarmsystemet drar igång trots att det inte finns någon livshotande fara. Alla människors alarmsystem är olika känsligt och vi upplever olika mycket ångest genom livet. Vissa lider mycket av stark ångest och av ångestattacker, medan andra upplever det väldigt sällan, men alla upplever det någon gång i livet. Text: Elza Ardevall Källor: sjukvårdsupplysningen 1177. se, BUP.se 8 • En annan metod som har fungerat för mig ett flertal gånger är att jag bryter hyperventilerandet genom att hålla andan i två-tre sekunder, och sedan försöker andas långsamt enligt fyrkanten. • Om du inte får bukt med ångesten trots stöd och hjälp finns det ångestdämpande mediciner. • Prova att stå ut i ångesten. Tryck inte undan den, utan låt den finnas i bröstet, i magen eller var den nu sitter. (Det är olika för alla.) Föreställ dig ångesten som en blomknopp, som måste få slå ut vilket den endast kan göra om du låter den vara och inte trycker tillbaka den. Detta kräver en del övning, så ge inte upp om det inte går som du vill de första gångerna! • Rikta om din uppmärksamhet med hjälp av krislistan som finns på sidan 5 i tidningen, eller hitta på din egen krislista. Det viktigaste att komma ihåg är att... • Du inte kan dö av en ångestattack. Ångesten kan kännas otroligt obehaglig, men den är inte farlig. • Du inte är ensam. Alla människor upplever ångest någon gång. • Det finns hjälp att få. Våga sök den!
Hjärnan bakom beroendet Du kan inte sluta att tänka på det, längta efter det och göra det! Du är beroende, men varför blev du beroende från första början? Och vad kan du göra för att motarbeta det? För att motiveras till att överleva har kroppen en funktion som gör att hjärnan kan reagera positivt på upplevelser som främjar vår överlevnad, som att äta eller dricka. Men hjärnan kan också reagera positivt på andra upplevelser som kan stjäla motivationen för att överleva. Till exempel kan datorspel eller droger ge större lustfyllda upplevelser än att tillfredsställa basbehoven, som att äta eller sova. Ett beroende skapas eftersom det finns en vilja att återuppleva härliga känslor som ett beteende eller en substans skapat. Vad är det som gör att ett beteende eller en substans upplevs som tillfredsställande? De behagliga känslorna beror på vad som händer i hjärnan när man utför eller intar något. I hjärnan finns nämligen ett belöningssystem som är uppbyggt av olika kommunikationsbanor som binder samman olika delar i hjärnan. En viktig del i belöningssytsemet är Amygdala som förmedlar känsloreaktioner till resten av kroppen. I kommunikationsbanorna tas signalsubstanser emot och skickas, vilka har varierande påverkan på hjärnan beroende på vilken sorts signalsubstans det handlar om. Utsöndring av signalsubstansen dopamin gör exempelvis att vi upplever något som lustfyllt och för att få samma härliga känsla igen vill vi återupprepa det som gjorde att dopaminet utsöndrades. Det som kan utlösa dopamin skiljer sig åt, men ofta är ett sinnesintryck grunden till utsöndringen. Det kan innebära att synen, lukten, ljudet, smaken eller känslan av något kan utlösa dopamin. Exempelvis kan ett pling i mobilen eller lukten av en nybakad paj göra oss tillfredsställda. På samma sätt kan alkohol, tobak, droger, sex, koffein, spel och shopping ge oss tillfredsställelse som gör att vi vill göra om samma sak flera gånger. Ett upprepat beteende kan vara ohälsosamt för dig eftersom det kan rubba din balans i livet. Överkonsumerar man ett beteende blir det naturligtvis mindre plats till andra beteenden som kanske är nödvändiga för dig för att må bra eller fungera varje dag. Vanliga varningstecken på ett beroende är att ens vanliga sociala liv drabbas, skola och vänner bortprioriteras eftersom beroendet tar mer plats. Cirkulerar livet kring att få tag i alkohol finns det kanske inte tid över till att göra läxorna. Kanske är ditt upprepade beteende också skadligt fysiskt för din kropp. Så hur gör man för att bryta sitt beroende? Vad som fungerar är givetvis individuellt och beror till stor del på VAD man är beroende av. Det kan också vara så att man behöver stöd av någon annan, ibland räcker familj och vänner och ibland behövs en kurator eller psykolog. Det kan vara mycket svårt att sluta med ett beroende eftersom det ofta bringar abstinensbesvär. Några abstinensbesvär är ångest, oro, svettningar, illamående, sömnproblem, huvudvärk, nervositet och hjärtklappning. Abstinens uppstår eftersom kroppens centrala nervsystem har vant sig vid en substans eller ett beteende. Genom succesiv nedtrappning av ett beroende kan abstinensbesvären lindras. Amygdala = en del av hjärnan som förmedlar känsloreaktioner Signalsubstans = ämne som förmedlar Anhörig till någon med ett beroende? Det kan vara jobbigt att leva nära någon med ett beroende. Man vet ju hur dåligt det är och hur de påverkas av att fortsätta med beteendet, varför lyssnar de inte på dig när du förklarar? Kanske blir du medberoende, vilket innebär att ditt liv börjar kretsa kring den andra människans liv och att du upplever ditt eget liv som mindre viktigt. Till följd kan du exempelvis känna dig: •Otillräcklig (du lyckas inte att hjälpa till) •Skamsen (du tar ansvar för den beroendes negativa beteende) •Kontrollerande (du försöker att kontrollera den beroendes vanor och handlingar, vilket kan vara mycket energi- och tidskrävande) För att sluta att uppleva medberoendet som något jobbigt kan du behöva hjälp utifrån, kanske räcker det med att prata med någon i din omgivning men ibland kan professionell hjälp behövas. Kom ihåg: -Beskyll aldrig dig själv, du är inte orsaken till någon annans beroende -Be om hjälp, du behöver inte bära all tyngd på dina egna axlar -DU är bra som du är! Text: Felicia Lövgren Källor: fof.se (Forskning & Framsteg 6/2007), hjärnguiden.se, 1177.se (Vårdguiden), kunskapsguiden.se (utgiven av socialstyrelsen), Kurator Patrik Smetana (handledare), humangardening.se Beroende av: Datorspel Vad är det? Det finns många olika sorters datorspel, onlinespel, skjutspel, strategisspel etc. Hur fungerar det? Belöningssytemet i hjärnan aktiveras av spelens gensvar på prestation, kanske får man pengar eller kan gå upp en nivå i spelet. Till skillnad från naturliga belöningar aktiveras belöningssystemet starkare av spelens belöningar, vilket gör att spelaren återvänder till spelet. Spelen kan göra att man isolerar sig från den fysiska världen och eventuella problem. Om spelandet sker för ofta kan det övergå till ett tvång. Kan ge abstinensbesvär. Beroende av: Koffein Vad är det? Koffein är ett stimulerande kemiskt ämne som finns i kaffe, i vissa tesorter och i en del läskdrycker. Hur fungerar det? Koffein gör att du känner dig pigg trots att du egentligen är trött eftersom koffeinet lurar hjärnan. Koffein är inte hälsoskadligt på samma sätt som droger eller alkohol kan vara, däremot kan det vara skadligt med koffein om kroppen får för lite sömn och den saknade energin ersätts med koffein. Om du slutar att mata hjärnan med koffein kan abstinensbesvär uppstå till en början. Beroende av: Alkohol Vad är det? Alkohol är ett organiskt ämne som innehåller alkoholer (vanligen etanol eller etylalkohol). Den alkohol vi dricker finns i spritdrycker, såsom cider, öl och vin. Hur fungerar det? Alkoholen påverkar hjärnan genom att ge ett rus som gör att man ofta känner sig tillfredsställd och glad. Vi påverkas olika av alkoholen, vissa kan känna sig uppåt och andra neråt. Vi är olika känsliga för alkohol, därför går det inte att säga var gränsen för ett akolholberoende går men om du får abstinensbesvär av att försöka sluta dricka alkohol kan det vara ett tecken på att du är beroende. 9
Page 1 and 2: Läs receptet som får din självk
Page 3 and 4: Sex, depressioner, ätstörningning
Page 5 and 6: Medicin kan hjälpa En del som mår
Page 7: Vikten är inte viktig Många tror
Page 11 and 12: Sov bättre! Ibland kan det vara sv
Page 13 and 14: Jag vill vara jag Jag är perfekt s
Page 15 and 16: “Skulle jag vara psykiskt sjuk?

Psykbryt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?